Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden

Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket

2009-09-29 KommunträffNaturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1

Vilket vägledningsmaterial avses?

• Tre nya rapporter:−Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från

övergripande till mätbara åtgärdsmål.−Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning

från förenklad till fördjupad riskbedömning.−Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och

vägledning.

• Beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 22009-09-29 Kommunträff

3

Naturvårdsverkets mål och syfte med vägledningsmaterialet• Att tillhandahålla metodik för ett effektivt och

kvalitetssäkrat utredningsarbete vid efterbehandling av förorenade områden

• Att det i sin tur medför en kvalitetshöjning och i förlängningen mer långsiktigt hållbara efterbehandlingsåtgärder


Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4

Arbetsgruppen

Internationellinsamling och jämförelse

Kvalitetssäkringav data

Riktvärdesmodellen

Risk-bedömning

Åtgärdsutredning, Åtgärdsmål och riskvärdering

Granskning ochBeräkningsprogram

PROJEKTLEDNINGHelena Fürst, NaturvårdsverketErika Skogsjö, Naturvårdsverket

Maria PaulssonGolder

Celia JonesKemakta

Mark ElertKemakta

Marie ArnérWSP

Yvonne OhlssonSweco

Humantoxikologi

Annika HanbergIMM

Andrew PetsonkWSP

+Golder +Envipro Konsekvensanalys

Pär-Erik BackSweco

+Enveco Miljöekonomi

Diskutera och lösa såväl policy- som detaljfrågor

2009-09-29 Kommunträff


Internationell utblick som underlag till vägledningsarbetet



Uppdrag Internationell insamling och jämförelse • Internationell jämförelse med fokus på EU-länder

• Underlag till diskussioner i arbetsgruppen och till delprojekten

• Resultat (arbetsmaterial)−Internationell jämförelse avseende policy,

riktvärden och vägledningar för riskbedömning, åtgärder och riskvärdering av förorenade områden

−Svar på specifika frågor till delprojekten



Exempel resultat jämförande studie (2006)Hänsyn till exponering från andra källor korrigering av tolerabelt dagligt intag (TDI) för ämnen med tröskeleffekt

Valt värde i Sverige50 % av TDIVariation: 5 - 100 % av TDI

Lågrisknivå för ämnen utan tröskeleffekt (genotoxiska cancerogena ämnen)

Valt värde i Sverige1/100 0001

1 1/1 000 000 för enskilda PAH

Variation: 1/10000; 1/100000; 1/1000000

”Definitioner” av ytjord

Variation: syfte, platsspecifikt - 0,05 - 2 m

Valt i SverigeIngen generell nivå eller indelning



Konsekvensanalysen av vägledningsmaterialet



Genomförande

• Två alternativ:−Nollalternativet, dvs. dagens situation−Vägledningsalternativet

• Osäkerheterna hanterades med två olika scenarier:−Scenario 1; Vägledningen får stor påverkan på det

praktiska efterbehandlingsarbetet i landet−Scenario 2; Vägledningen får viss inverkan på det

praktiska efterbehandlingsarbetet, men riktvärdesförändringarna slår tydligast igenom



Resultat• Exempel på positiva konsekvenser:

−Ökad kunskap och kvalitetshöjning−Bättre stöd till tillsynsmyndigheter och problemägare−Ökad transparens och bättre dokumentation till exempel

vid beräkning av platsspecifika riktvärden• Exempel på negativa konsekvenser:

−Ökade utredningskostnader till följd av högre krav på kvalitet i utredningar

−Ökade schakt-, transport- och deponeringskostnader (om scenario 2)

−Felaktig användning av beräkningsprogram för riktvärden kan leda till felaktiga bedömningar/åtgärder



Sammanvägd bedömning• Samhällsekonomiska konsekvenserna svårbedömda. Viktigt

att momentet riskvärdering fungerar som avsett.

• Viktigt hur vägledningsmaterialet kommer att tolkas och tillämpas av tillsynsmyndigheterna.

• Viktigaste nyttan är ökat stöd till aktörerna och därmed en kvalitetshöjning


De positiva konsekvenserna överväger Materialet publiceras

Fortsatt vägledning behövs


Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling

av förorenade områden



Vad är ”NV:s utgångspunkter för ebh” för något?

• Vår uppfattning om viktiga aspekter för efterbehandlingsarbetet i Sverige (övergripande, principiella)

• Formulerade utifrån långsiktighet och hållbarhet i syfte att skydda hälsa, miljö och naturresurser nu och i framtiden (syftet med ebh)

• Avspeglas i den utredningsmetodik som Naturvårdsverket förordar

• Avspeglas i Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark

• Bör vara vägledande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden



Syftet med efterbehandling av förorenade områden = grunden för utgångspunkterna• Att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för

människors hälsa eller miljön

• Att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön

Vi utgår från miljöbalken och miljömålen med det gemensamma,

övergripande syftet att främja en ekologiskt hållbar utveckling



Utgångspunkter om tidsperspektiv och hälsa1. Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade

områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv− planerad markanvändning (utgångspunkt i

riskbedömning och åtgärdsutredning) är vanligen överblickbar i mindre än 100 år

− mycket kan hända i längre tidsperspektiv (100-tals till 1000 år) t.ex. med kvarlämnade föroreningar

2. Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa



Motiv till utgångspunkterom tidsperspektiv och hälsa• Miljöbalkens mål att främja hållbar utveckling och ge

nuvarande och kommande generationer god och hälsosam miljö

• Förorenade områden är en av flera källor till människors exponering för föroreningar - andra exempel är via luft, mat, vatten, konsumentprodukter, läkemedel och i arbetsmiljön

• Miljömålet Giftfri miljö, som bl.a. uttrycker att den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen ska vara nära noll och för övriga ämnen inte skadliga för människor



Utgångspunkter om vattenmiljö3. Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är

skyddsvärda

4. Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser

5. Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så störningar inte uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas



Motiv till utgångspunkter om vattenmiljö• Grund- och ytvatten är i liten utsträckning påverkade av

föroreningar i Sverige, vilket är en tillgång för landet• När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både

snabbt och långt, bidra till diffus föroreningsbelastning och påverka ekosystem inom stora områden och långt från källan

• I miljömålen slås fast att:− Framtida generationer ska ha tillgång till grundvatten för

dricksvattenförsörjning och som bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag

− Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras

• Skydd av vattenresurser finns i svensk lagstiftning (områdesskydd 7 kap. MB, miljökvalitetsnormer 5 kap. MB, förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön)



Utgångspunkter om mark6. Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner

kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen

7. Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde



Motiv till utgångspunkterom mark• Främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och

andra resurser (uttrycks bl.a. i miljömålet God bebyggd miljö och PBL)

• Bevarande av biologisk mångfald (fastslaget i såväl miljömål som miljöbalken)

• Riskerna med kvarlämnade föroreningar kan vara svåra att bedöma i ett långtidsperspektiv (användning av marken i ett område kan ändras, förutsättningarna för spridning kan förändras och föroreningar kan flyttas om vid grävarbeten)

• I praktiken är det svårt att hantera olika restriktioner för mindre volymer eller ytor, risken ökar för felaktig hantering i framtiden



Vad vill vi alltså skydda?

• Hälsa

• Miljö

• Naturresurser


Att välja efterbehandlingsåtgärdFrån övergripande till mätbara åtgärdsmål


Att välja efterbehandlingsåtgärdUtredningsprocessen



Övergripande åtgärdsmål

• Formuleras tidigt i processen, anger vilken användning eller funktion ett område är tänkt att ha efter åtgärd samt vilken påverkan eller vilka störningar som kan accepteras i omgivningen

• Tar hänsyn till många olika faktorer



Formulera övergripande åtgärdsmål

• Bör leda till en permanent åtgärd• Kan uttryckas på olika sätt, till exempel som

−riskreduktion för människor, miljö och naturresurser− reduktion av föroreningsmängd eller volym−reduktion av föroreningsspridning till omgivningen−minskad exponering−skydd av naturresurser−skydd av markanvändning och andra intressen

• Bör kunna omvandlas till mätbara åtgärdsmål• Möjligheten att uppnå målen utreds i riskbedömning,

åtgärdsutredning och riskvärdering



Formulera övergripande åtgärdsmål forts.

• Exempel på kopplingen från miljömål till åtgärdskrav



Undersökningar och utredningar

• Syftet viktigt!

• Undersökningar och utredningar ska ge rätt underlag till efterföljande moment

• Vägledning om praktiskt utförande finns bl.a. i:− Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del I: strategi

(Naturvårdsverkets rapport 4310)− Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del II: Fältarbete

(Naturvårdsverkets rapport 4311)− Rätt datakvalitet. Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska

undersökningar (Naturvårdsverkets rapport 4667)− "Fälthandbok - Miljötekniska markundersökningar" (Svenska

Geotekniska Föreningens rapport 1, 2004) − Nordtest sampler certification. Scheme handbook. Version 2.0 (NT

Envir008) − Rapporter från Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar Sanering



Riskbedömning

Som underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering bör en riskbedömning svara på:

• Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden?

• Vilken riskreduktion krävs för att nå de övergripande åtgärdsmålen?−”funktionskrav” på åtgärden

• Vilka risker kan uppstå under åtgärdsfasen?− första bedömning



Är området förorenat?

Förenklad eller fördjupad riskbedömning – samma metodik (men olika ambitioner)

Jämför med bakgrundshalter

Problembeskrivning

Exponeringsanalys Effektanalys

Riskkarakterisering



Bakgrundshalter



Representativ halt• Den halt som bäst representerar risksituationen i det förorenade

mediet (t.ex. jord, vatten, sediment), utan att risken underskattas

• Vilken representativ halt du ska välja är objektspecifikt och bör bland annat baseras på:− den information som du har om området− hur stort ditt dataunderlag är− hur representativa dina mätdata är− om du ska bedöma långtidsrisker eller akuta risker− hur säker du vill vara på att inte göra fel vid jämförelsen mot ett

riskbaserat haltkriterium− hur enkel eller avancerad metod man du vill använda dig av



Representativ halt forts.

LÅNGTIDSRISKER Tillgängligt dataunderlag

Önskad metodik samt grad av säkerhet Litet Måttligt/stort

1. Enkel metodik. Säkerheten är mindre viktig. Aritmetiskt medelvärde Aritmetiskt medelvärde

2.Enkel metodik och viss säkerhet. Graden av säkerhet får vara okänd.

Maximalt mätvärde eller percentil

Percentil

3. Väldefinierad säkerhet. UCLM UCLM

*UCLM = övre konfidensgränsen för medelvärdet

*


• Rekommendation långtidsrisker

Exempel på val av representativ halt

Bakgrund och utförande• Representativ halt ska

bestämmas för en upplagsyta för impregnerat virke

• Långtidsrisker• Vill ha hög säkerhet i

bedömningen• Använder 95 procent UCLM för

medelvärdet (risken för att felaktigt bedöma området som rent 5%)

• Data plottas och fördelning visar sig varken vara normal eller lognormal. Icke-parametrisk metod (bootstrapping) väljs.

Resultat• Representativ halt 65 ng/kg TS• Medelvärdet 41 ng/kg TS• Platsspecifikt riktvärde

50 ng/kg TS

Slutsats• Medelvärdet ligger under det

riskbaserade jämförvärdet• Den representativa halten

ligger över det riskbaserade jämförvärdet

• Dioxinförekomsten kan innebära en oacceptabel risk


Exempel på olika statistiska mått på verklig dioxindatamängd (25 mätvärden)Typ av representativ halt Värde [ng/kg TS]

Medelvärde: Aritmetiskt medelvärde Geometriskt medelvärde Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, MVU-skattning enligt Gilbert (1987) Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, förenklad skattning enligt Gilbert (1987)

412,144013

95% UCLM för medelvärde: Baserat på normalfördelning (Students t-fördelning) Baserat på lognormalfördelning (Land, se Gilbert, 1987) Baserat på lognormalfördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (standard bootstrap) Utan antagen fördelning (Halls bootstrap, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007)

66240 000

21006568

106

Percentil: Medianvärde 90-percentilen 99,9-percentilen (extrapolering från data)

9,1165

Ca 500

Maximalt uppmätt värde 280



Representativ halt forts.

• Rekommendation akuta risker− Välj en hög percentil!



ProblembeskrivningRiskbedömningens avgränsning i tid och rumFöroreningskällor och föroreningarnas karaktäristikSpridnings- och exponeringsvägar SkyddsobjektKonceptuell modellKunskapsluckorUndersöknings- och analysprogram

Exponeringsanalys Effektanalys

Riskkarakterisering

Problembeskrivning – alltid viktig start



Exempel på konceptuell modell



ExponeringsanalysFöroreningshalter och mängderSpridning och belastningExponeringBiologisk tillgänglighetBioackumulationBiomagnifieringNedbrytning

EffektanalysRikt- och gränsvärdenBiologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologisk data Epidemiologisk data

RiskkarakteriseringUtvärdering av exponering mot effekterOrsakssambandBeviskedjorKombinationseffekterOsäkerheter

Problembeskrivning

Analys och karakterisering



Sammanfattande riskbedömning• Risken

− vilka negativa miljö- och hälsoeffekter kan uppstå idag och i framtiden?

• Förändring över tid− förväntas risker och belastning vara oförändrade, öka eller minska med

tiden?− vilka episodiska händelser, kort- och långsiktiga förändringar som

förändrar riskbedömning och belastning kan förväntas?

• Riskreduktion− Hur mycket behöver riskerna minska för att de ska vara acceptabla (i

förhållande till de övergripande åtgärdsmålen)?− Vilka former av riskreduktion kan på kort och lång sikt minska riskerna till

acceptabel nivå (reduktion av föroreningskälla, spridning eller exponering)?

− Vilka risker kan uppstå under utförande av åtgärd (första bedömning)?



Förenklad eller fördjupad riskbedömning?• Flytande övergång

• Exempel på motiv till en fördjupad riskbedömning kan vara:−Omfattande och komplicerad föroreningssituation och

komplicerade spridningsförhållanden−Flera förorenade medier bidrar till risken−Stora osäkerheter föreligger avseende riskernas storlek−Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier saknas

för det förorenade mediet−Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier finns,

men är inte tillämpbara på grund av avvikande förutsättningar avseende spridning, exponering eller skyddsobjekt



Förenklad riskbedömning

• Utförs om området är förorenat, dvs. om bakgrundshalter överskrids eller annan information pekar på det

• Avgör om risk finns genom att jämföra representativa halter med effektbaserade haltkriterier

• Ger första bedömning av områdets belastning på omgivningen

• Förenklad riskbedömning av mark med NV:s riktvärdesmodell, två nivåer:−Jämförelse med generella riktvärden för mark−Jämförelse med platsspecifika riktvärden för mark



Fördjupad riskbedömning

• En fullständig beskrivning av fördjupad hälso- och miljöriskbedömning ryms inte inom föreläsningen eller i rapporten...

• I rapporten ”Riskbedömning av förorenade områden” beskrivs översiktligt:−Spridning till olika medier samt belastning−Direkt skattning av hälsorisker−Fördjupade miljöriskbedömningar, inklusive direkt

skattning av risk för skyddsvärda djur− (Kombinationseffekter av föroreningar)



Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning



Vad är riktvärden för förorenad mark i efterbehandlingssammanhang?• Ett av flera verktyg i riskbedömningen:

− förenklad riskbedömning genom att jämföra uppmätta halter med riktvärden (generella eller platsspecifika)

• Framtagna för bedömning av föroreningshalter i mark• Anger en nivå under vilken risken normalt är acceptabel:

− inga negativa effekter på människor, miljö och naturresurser

−halter över riktvärden innebär inte automatiskt risk• Rekommendationer (inte juridiskt bindande)• Inte automatiskt detsamma som mätbara åtgärdsmål. Tar

inte hänsyn till teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen



Riktvärdesmodellen


Generella riktvärden - förutsättningar

Skyddsobjekt KM MKMMänniskor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse

Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska funktion

Begränsat skydd av markens ekologiska funktion

Grundvatten Grundvatten intill området skyddas

Grundvatten 200 m nedströms området skyddas

Ytvatten Skydd av ytvatten Skydd av ytvatten



Exponeringsvägar som beaktas med avseende på hälsa



• Grundvatten skyddas vid KM och MKM:− exponering via intag av dricksvatten i hälsoriktvärde (KM)− halter i grundvatten nedströms* underskrider halva dricksvattennormen (KM

och MKM)• Ytvatten skyddas så att tillskott inte gör att haltkriterier överskrids (KM och MKM)

− liten avvikelse i förhållande till normalt förekommande halter för metaller− halter underskrider halva effektgränsen för organiska ämnen

• Markmiljön skyddas på en nivå som motsvarar skydd av:− 75% av arterna vid KM och 50% av arterna vid MKM

• Exponeringen från ämnen med tröskeleffekt från det förorenade området begränsas till:− 50 % av tröskeldosen (TDI/RfC) generellt− 20 % av tröskeldosen (TDI/RfC) för Pb, Cd, Hg och 10 % för dioxin, PCB

• För genotoxiska, cancerogena ämnen (utan tröskeleffekt) accepteras maximalt ett extra cancerfall per 100 000 invånare

*0 m för KM, 200 m för MKM

Generella riktvärden – antaganden och valResultat av utgångspunkterna



Urval av ämnen• Nya ämnen

− antimon, barium, molybden− alifatiska och aromatiska kolväten

• Polycykliska aromatiska kolväten i tre grupper− PAH-L med låg molekylvikt: naftalen, acenaften och acenaftylen − PAH-M medelhög molekylvikt: fluoren, fenantren, antracen,

fluoranten, pyren− PAH-H med hög molekylvikt: bens(a)antracen, krysen,

bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen, indeno(123cd)pyren

• PAH-M och PAH-H cancerogena med viktningsfaktorer (baserat på uppmätta halter i svenska förorenade områden)



Nyheter i beräkningsmetodik

• Förbättrade eller nya modeller: − transport av ångor till inomhusluft och utomhusluft−upptag av organiska föroreningar i växter −utspädning till brunnar−spridning i vatten med mobilt organiskt material

• Ny modell för halter i fisk, men exponeringsvägen ingår inte i beräkningen av riktvärden

• Justeringen för dricksvattennormer i brunnar har ändrats jämfört med NV 4639

• Gränser för när fri fas av organiska ämnen kan förekomma


Några ”att tänka på” vid platsspecifika riktvärden för förorenad mark

• Var restriktiv med att utesluta exponeringsvägar−om det inte säkert går att avgöra att de inte har betydelse

på lång sikt eller i omgivningen

• Transportmodellen för spridning av ångor in i byggnader beaktar inte förångning från förorenat grundvatten−riskbedömning av flyktiga ämnen bör också omfatta

analys och bedömning av halter i grundvattnet

• Vid stor vattenföring eller vattenomsättning kan man med modellen få en överdriven utspädning, utsläpp av stora föroreningsmängder ”tillåts”


Några ”att tänka på” vid platsspecifika riktvärden för förorenad mark, forts.

• Hela jordprofilen är ett ekologiskt system och markekosystemet begränsas inte heller av olika användningsområden på markytan−generellt är det mindre lämpligt att definiera olika skyddsnivåer

för olika djup i marken

• Variationen i bakgrundshalt är stor mellan olika delar av Sverige−en platsspecifik bedömning av bakgrundshalter kan vara

motiverad (gäller särskilt As där bakgrundshalten styr riktvärdet för KM)

• I genomsläppliga jordarter kan modellen ge mycket låga riktvärden för vissa flyktiga ämnen i jorden−kompletterande analys av markluft, inomhusluft och

grundvatten kan behövas (anm 1 resp 2 i tabellen över generella riktvärden)



Riktvärden för förorenad mark Beräkningsprogram


Konceptuell förorenings- och spridningsmodell Naturvårdsverket, version 1.00

Eget scenario: --- namnlöst ---Generellt scenario: KM

Frigörelse-/Föroreningskällor spridningsmekanismer Exponeringsvägar

Ytlig mark- Utlakning till Hudkontakt Människor Miljö Naturresurserförorening grundvatten och jord

ytvatten

Djupt liggande Intag av jordmarkförorening Spridning via Boende på platsen: Mark- Grundvatten

grundvatten -Vuxna ekosystemInandning -Barn

Markförorening dammunder grund- Spridning viavattenyta ytvatten Regelbundet verk-

Inandning av samma på platsen:ånga från jord -Vuxna

Förorening Förångning -Barn Ytvatten- Ytvatteni grundvatten ekosystem

Intag av dricks-Vinderosion vatten Besökande:

Förorening -Vuxnai sediment -Barn

Vattenerosion, Intag av frukt,ras och skred bär, svamp,

Förorening rot- & grönsaker Närboende:som fri fas -Vuxna Sediment- Övrigt

Frifasspridning -Barn ekosystemIntag av fisk

Förorening finns i/omkring: Upptag i växter Övrigt-Lagringstankar Bevattning-Rörledningar-Avfall/deponi Övrigt-Ledningsgravar Intag av mjölk,-Övrigt kött och ägg Övrigt

HudkontaktPågående med sedimentverksamhet

Övrigt

Övrigt

Skyddsobjekt

I detta blad kan en konceptuell förorenings- och spridningsmodell utarbetas för ett objekt. Vägledning för hur denna tas fram finns i Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden (rapport 5977), se www.naturvardsverket.se/ebh. Avsikten är att initialt göra en kvalitativ bedömning av vilka föroreningskällor, frigörelsemekanismer, spridningsvägar, möjliga exponeringsvägar och skyddsobjekt som är aktuella och behöver beaktas i projektet. En del av exponeringsvägarna kan beräkningsprogrammet hantera (röd text nedan). Risker kopplade till andra exponeringsvägar måste hanteras utanför programmet. Den konceptuella modellen kan användas som underlag vid diskussioner mellan olika parter i projektet.

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 56Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 56

Konceptuell modell


Hudkontakt Människor Miljö Naturresurserjord

Intag av jordBoende på platsen: Mark- Grundvatten -Vuxna ekosystem

Inandning -Barndamm

Regelbundet verk- Inandning av samma på platsen:ånga från jord -Vuxna

-Barn Ytvatten- Ytvattenekosystem

Intag av dricks-vatten Besökande:

-Vuxna -Barn

Intag av frukt,bär, svamp,rot- & grönsaker Närboende:

-Vuxna Sediment- Övrigt -Barn ekosystem

Intag av fisk


Referenslista


Referensuppgifter för valda ämnen

Version 1.00

Ämne Löslighet Kd Koc Kow H BCFstem-d BCFroot-d fbio-or TDI RISKor fdu fbio-du fbio-inh

Bly-mod NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a 1 NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a

Eget scenario: ReferenserSkjutbana NV2009a Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning.

Generellt scenario: Egna referenserKM 1: WHO 2011. Updated risk assessment for lead…… (exempelreferens)

ReferenserNV2009a Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning.

Egna referenser1: WHO 2011. Updated risk assessment for lead…… (exempelreferens)



Uttagsrapport


Uttagsrapport Eget scenario: Skjutbana Version 1.00Generellt scenario: KM

Beräknade riktvärden

Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig)Bly-mod 15 mg/kg Intag av jord + exp. andra källor Avvikelser i inmatningsblad Eget scenario Generellt scenario

Skjutbana KMInga avvikelser i inmatningsbladet, de två scenarierna är identiska. - - Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly-mod Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata".

Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord.

Beskrivning

Kommentar saknas!

Styrande för riktvärdeIntag av jord + exp. andra källor

Riktvärde15


Praktiskt exempel


Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden

Documents

Transcript of Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden