Myter om språk i relation till

språkinlärningsteorier – mot en grund

för arbete mot flerspråkighet i skola

och förskola

Malmö 30 jan 2014

Anna Flyman Mattsson

Lunds universitet

Anna.Flyman_Mattsson@nordlund.lu.se

Flerspråkighet är ett normaltillstånd

9 länder hyser mer än hälften av världens språk

Papua Nya Guinea (830 språk)

Indonesien (670 språk)

Nigeria (410)

Indien (380)

Kamerun (270)

Australien (250)

Mexiko (240)

Zaire (210)

Brasilien (210)

Språklig mångfald i världens länder:

Papua Nya Guinea (0,990)

Vanuatu (0,974)

Solomon Islands (0,967)

Centralafrikanska republiken (0,959)

Kongo (0,948)

Tanzania (0,947)

Kamerun (0,946)

Chad (0,944)

Indien (0,940)

Mozambique (0,932) (Sverige 0,145)

(Danmark 0,055)

(Norge 0,072)

(Finland 0,148)

Diversity index =

probabiliteten att två

personer i landet

ska ha samma

modersmål (1 = alla

har olika, 0 = alla

har samma)

Källa: ethnologue.com

Fördelning av världens språk:

Asien 34%

Afrika 30%

Oceanien 18%

Nord- och Sydamerika 15%

Europa 3%

Med utgångspunkt i mångfald och flerspråkighet

Språklag (2009:600) 14 § Alla ska ha rätt till språk: både det

svenska språket, det egna

modersmålet/ minoritetsspråket, liksom

möjlighet att lära sig främmande språk.

Skollag (2010)

Kap. 10 (grundskola) 7 §,

Kap. 15 (gymnasieskolan) 19 § En elev som har en vårdnadshavare med ett

annat modersmål än svenska ska erbjudas

modersmålsundervisning i detta språk om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk

i hemmet, och

2. eleven har grundläggande kunskaper (resp.

goda) i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt

minoritetsspråk ska erbjudas även om språket

inte är elevens dagliga umgängesspråk i

hemmet.

Lgr11 ”[Undervisningen] … skall med

utgångspunkt i elevernas bakgrund,

tidigare erfarenheter, språk och

kunskaper främja elevernas fortsatta

lärande och kunskapsutveckling.”

Skollag 10 § Förskoleklassen ska

medverka till att elever med annat

modersmål än svenska får möjlighet att

utveckla både det svenska språket och

sitt modersmål

Lpfö98, Reviderad 2010

Förskolan ska medverka till att barn med annat

modersmål än svenska får möjlighet att både

utveckla det svenska språket och sitt modersmål.

Förskolan ska stäva efter att varje barn

som har ett annat modersmål än svenska

utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga

att kommunicera såväl på svenska som på sitt

modersmål.

Men ändå…

har få elever modersmålsundervisning och

modersmålsstöd (runt 50% av berättigade)

har modersmålslärare och SVA-lärare låg status

handlar debatterna om svenska ELLER modersmål

förbjuds användningen av modersmål på en del skolor

fungerar inte ämnet svenska som andraspråk som en

resurs

är det ”mainstream” som gäller

är lingvisismen stark

osv

Några förklaringar kan vi hitta i väl spridda myter

Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas

Myt 2: Språket följer en norm

Myt 3: Barn lär sig språk snabbt

Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av

andraspråket

Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken

Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet

1. Är svenskan på väg att försvinna eller utarmas?

”Sådär då, nu går vi i graven kära svenskar...

Läs och gråt.

Guzz och keff är två ord på det som ofta

kallas Rinkebysvenska - en svenska kryddad

med låneord från andra språk. Nu är de två

orden klara för SAOL - och därmed etableras

de som "riktig svenska".

Varför detta beslutet? Vad har flugit i oss?” https://www.flashback.org/t248631,110330

”Ungdomens språk blir mer och mer oartikulerat. Det slarvas med uttalet av orden. Ordförrådet är torftigt utan nyskapelser om man bortser från förstärkningsord och svordomar, vilka tyvärr överflödar”

DN 1963 ”Bruket av slang trasar sönder distinktioner och suddar ut nyanser. Ungdomar kan inte uttrycka sig rätt och inte heller tala så det hörs”

DN 1934 ”Detta nya språk som överflödas av slangord, är oftast fullkomligt oförståeligt för en oinvigd”

SvD 1898

Språket har alltid förfallit!

”Sverige har fått ett nytt språk. Det förekommer inte ännu vid Svenska

akademiens förhandlingar (-) Det nya språket idkas mest af folk i den

afvundsvärda belägenheten att inte behöfva göra just någonting annat än

syssla med sån där lek, folk som sitter på förmiddagsbarer och konditorier

och inte vet hvad de härnäst ska ta sig till. Så ha de hittat på denna lek,

som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar

grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi,

som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.”

Aftonbladet 1912 Ekensnacket – den tidens Rinkebysvenska

Tidigare lånord

kille, tjej, lattja, jycke (från romani)

kola (dö), kul (från finska)

kis, fika, sno, stålar (från Månsing)

”Oförstörd” svenska? Thialfi ok Holmlaug letu ræisa stæina thessa alla at Banka, sun sinn. Es atti æinn seR skip ok austr styrdhi i Ingvars lidh

Svinnegarnsstenen, 1000-talet

Svenskans styrka

• Svenskan är ett starkt språk (89e plats, litteratur, skrift etc)

• Lånord och inflytande från andra språk är normalt och har alltid pågått

• Språkförändring är en naturlig process – språket förändras med talarna

• Domänförlust till engelskan regleras av språklag

Pågående förändringar?

Satsadverbialets placering i huvudsats (han är kanske inte så snabb han kanske inte är

så snabb, kanske han inte är så snabb, han är inte så snabb kanske)

Konjunktiven försvinner (helgat varde ditt namn låt ditt namn bli helgat, det vore bra

om… det skulle vara bra om…)

Placering av ”inte” i att-sats (jag tror att jag inte kommer jag tror att jag kommer inte)

Bruket av ”hen”

Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas

Svenskan är stark och förändras liksom alla språk gör.

2. Språkvariation som språklig norm

Svenska akademiens ordlista och grammatik är deskriptiva – inte

normativa

Språkanvändarna styr språket – inte tvärtom

Det finns ingen rätt eller fel variant, fulare eller finare – bara

anpassad eller inte anpassad till situationen

Situation Hemma Jobbet Hos föräldrarna Föreläsningar

Språkvariant Vernakulär stil (slang,

specialuttryck, etc)

Akademiskt

språk

Småländska Mindre utpräglad

dialekt

Situation Hemma Skolan Med kompisar

Språkvariant Arabiska Svenska Förortsslang

Handlar attityder om förståelse?

A: Yo yo! Check it out. Kolla va jag fixa igår. Den e grym! Swisch!

B: Woah. Vad fick du pröjsa?

C: Ja får se. Jalla, ge hit!

A: Tagga ner. Bamm! Sheytan, den e dyr asså. Men så grym.

D: Ja såg han med, han som går i 9 e. Han flashade en sån förra gången. Du

vet, när vi var på Storsjön.

A: Ah, ja e rädd som fan, att nån ska ta den och så. Sover med den å allt,

haha. Farsan har fixat med abonnemang. Runt femhundra spänn i

månaden.

B: Vi kan göra filmer. Spela in matcher å så. Wee, so cool!

A: Ja men å kurva, ta det lugnt!

(Ur Norrby & Håkansson 2010:212)

Men i så fall…

Kovariansmatrisen C innehåller generellt mycket mindre information än X

matrisen eftersom C enbart innehåller skillnader. Eftersom

principalkomponenterna konstrueras för att ta hänsyn till så stor variation

som möjligt så är det just information given av kovariansmatrisen som

behövs. Den information som finns i C räcker dock för att konstruera

principalkomponenterna. Om man vill hemlighålla sina variabler men ändå

ge möjlighet till statistisk analys så är det lämpligt att endast offentliggöra C-

matrisen.

Myt 2: Språket följer en norm

Nej, språket följer talarna. Men varje variant har sin tid och

plats.

3. Språkinlärning tar tid!

”Eleverna måste snabbt in i det vanliga klassrummet från förberedelseklassen

för att integreras”

Men integrationen är skenbar, segregationen visar sig sen i sämre

måluppfyllelse. Integration och inkludering sker inte automatiskt för att man

befinner sig i samma rum.

”Eleverna lär sig svenska snabbt genom att vistas med infödda talare i

klassrummet”

Svenskan lärs in på bekostnad av ämneskunskaperna. Med andra ord: ämnen

lärs in bäst på ett språk man förstår.

Att lära sig ett andraspråk

Förstaspråksinlärning

Den språkliga basen finns redan

Andraspråksinlärning

Den språkliga basen måste byggas

Basen i svenska består bl.a. av:

•8000-10000 ord

•Användning av adverb, pronomen, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner, verbpartiklar, interjektioner mm.

•Böjning av substantiv i numerus, genus, bestämdhet, kasus

•Adjektiven kongruerar i numerus, genus, bestämdhet och kompareras i tre olika former

•Variation i ordföljd: rak och omvänd i huvudsats, rak i bisats. Negationens placering i huvudsats och bisats.

•Verben böjs i flera olika tempus och väljs i förhållande till kontexten

•Ljudsystem med 17 vokalljud,18 konsonantljud, specifika kombinationer, betoning, intonation, tonaccenter mm

•Samtalsstruktur, berättarstruktur, semantiska och pragmatiska aspekter på språket

Att nå infödd nivå i skolans läsämnen

Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång

5 - 7 år 3 - 8 år

8 - 11 år 2 - 5 år

12 - 15 år 6 - 8 år

Startålder (kritisk period)

Språkbegåvning

Motivation

Social kontext

Förhållande mellan L1 och L2

Undervisning

Inlärningsstilar

Varför lyckas vissa bättre än andra?

Många tror att svenska och svenska som

andraspråk i skolan ungefär är samma sak Målen är visserligen ganska lika

men det är vägen dit som skiljer

L1-inlärning

Basen finns redan

Sätter parametrar

Enbart implicit inlärning

”Inbyggd” motivation

L2-inlärning

Basen i språket måste byggas

Sätter om parametrar

Både explicit och implicit inlärning

Motivation inte självklar

Kritisk period och språkbegåvning

Modersmål och skriftsystem spelar

roll för inlärningshastigheten

Och därmed också undervisningen

och lärarens kunskaper L1

Utbyggnad

Kunskaper om svenska språket

Traditionell kultur

Språklig kompetens och

metaspråklig kompetens åtskilda

L2

Bas + utbyggnad

Kunskaper om vad som är svårt i

svenska språket

Kulturella skillnader -

begreppshantering

Metaspråklig kompetens ska

omvandlas till språklig kompetens

Uttal, pragmatik mm

Myt 3: Barn lär sig språk snabbt

Inte tillräckligt snabbt för att hinna lära sig basen i ämnena.

4. Modersmålet kan och bör utvecklas

tillsammans med svenskan

Modersmålet är viktigt

Hänger ihop med identitetsutvecklingen

Ett verktyg för lärande

Ger möjlighet till flerspråkighet

Ge inte språket skulden för andra problem!

Alla språk får plats!

Fördelar med flerspråkighet:

Kommunikativa fördelar - relationen till föräldrar, familj och släkt, ”broar” mellan olika samhällen, kan

kommunicera med fler personer

Sociala fördelar

- mer lyhörda, flexibla, toleranta

Kulturella fördelar - språket för att lära känna en kultur

Individuella fördelar - fler möjligheter till jobb, boende etc

Kognitiva fördelar (breddar individens tänkande, hjärnans kapacitet ökar, bättre på att upptäcka språkliga regler, bättre minne, kreativt tänkande, Alzheimers fördröjs med i genomsnitt fem år (Bialystok 2007))

Samhällelig nivå - Internationella relationer

Vi har inget begränsat

utrymme i hjärnan för

språk, det får plats hur

mycket som helst!

På flera håll har man nu börjat använda ”flerspråkiga” elever om de nyanlända. Detta är

olyckligt ur ett forskningsperspektiv eftersom många inte är flerspråkiga när de kommer.

Hur blir man tvåspråkig?

Genom att utsättas för språk och få möjlighet

att använda dem

Genom att vilja lära sig språk

Tvåspråkighet är inget problem; problemet är om

man inte tillåts vara tvåspråkig

Brister i tvåspråkigheten handlar om sk subtraktiv tvåspråkighet,

dvs där individen hindras från att bli tvåspråkig

Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av

andraspråket

De utvecklas bäst tillsammans!

5. Utveckling av två eller fler språk samtidigt

Dubbel enspråkighet Integrerad tvåspråkighet

Enspråkighetsnormen är styrande

• Hålla isär språken

• Använda språken som respektive

enspråkiga gör

• Dubbla uppsättningar av begrepp och ord

• Användning av hela den språkliga

kompetensen

• Kodväxling

• Olika språk i olika situationer

(Jörgensen & Holmen 1997)

Kodväxling är en resurs som visar på

avancerad språkanvändning

Kodväxling

Att växla mellan två språk är naturligt – både i och mellan meningar och ord

Alla växlar mellan olika koder – språk, stilar, dialekter

Exempel på funktioner för kodväxling

Utesluta eller inkludera vissa deltagare i samtalet

Förstärka argument, öka uppmärksamheten

Byta ämne

Etablera sociala relationer

Markera metakommentar

Markera affekt

Kommunikationsstrategi

Auer, Myers-Scotton, Gumperz, Poplack etc.

Att använda två eller fler språk -

kodväxling

Inom ord

han kan inte gå, leget kan inte gå

Inom yttrandet

but we don’t have this Swedish flagga

Mellan yttranden

Barn1: vem vill hjälpa mig?

Barn2: ja

Barn1: okej # you want me help you?

Barn2: yes

Ett exempel på kodväxling

John: Is not doctor

Phillip: yes look

John: next do you xx this

Phillip: look look doctor

John: NOT DOCTOR!

Phillip: look

John: de är INTE DOKTOR

Phillip: yes min mamma säger de är doktor

John: is not doctor

Phillip: yes

John: no like that is not doctor i say o okey

Phillip: dont spit only play

John: nej den ska så här

Phillip: va säger ni sä säg xx

Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken

Nej men det kan låta så för ett enspråkigt öra.

6. Språkforskningen är enig kring

flerspråkighetens positiva effekter

Internationella studier visar att satsningar på modersmålet har en

positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers

andraspråksutveckling och allmänna skolframgång

Modersmålsundervisning jämförs med tvåspråkig undervisning där den senare

visar bäst resultat

Studier av modersmålets utveckling visar positiva samband med annan utveckling

Språkforskare i Sverige är överens om att andraspråksinlärare av

svenska behöver något annat än ”vanlig” svenska i skolan. Svenska

som andraspråk måste användas som det är tänkt och sen

utvärderas. Idag går det inte att utvärdera ämnet.

Flerspråkighet och språkstörning

Viktigt att skilja på språkstörning och för lite exponering av

andraspråket, därför måste båda språken bedömas – en

språkstörning visas i båda språken

Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas långsammare på

båda språken (språkutvecklingen går dock inte snabbare för att man

tar bort ett språk)

Språkstörningar hos flerspråkiga barn förekommer lika ofta som hos

barn med ett modersmål

Det är viktigt att flerspråkiga barn med språkstörning får stimulans

och träning på alla sina språk

Flerspråkighet orsakar INTE språkstörning!

Eva-Kristina Salameh, www.sprakenshus.se

Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet

Forskningen är oenig om mycket – men inte om

flerspråkighetens positiva effekter!

Ur ett monokulturellt och enspråkigt

perspektiv

Dåliga resultat förklaras med:

Föräldrarnas utbildning, socioekonomisk status,

arbetslöshet, antal böcker i hemmet, trivsel, motivation, kön

Men hur bemöts egentligen andraspråkselever?

Är det verkligen eleven det är fel på och inte systemet?

Det skulle inte behöva vara så att elever med utländsk

bakgrund halkar efter. Det finns kunskaper som inte utnyttjas:

Mot flerspråkighet i skolan

Det potentiellt flerspråkiga

barnet

Utveckling av modersmålet Integrerad

tvåspråkighetsnorm

L2-utveckling i svenska

Sociokulturellt stödjande miljö

Kunskaps-utveckling på

modersmålet och på svenska

Lärare och skolledare med

kunskap om andraspråks-inlärning och flerspråkighet

Ett vanligt samtal på en flerspråkig förskola

BarnSF: on peut pas manger deux

BarnF: non # que trois

BarnSF: jag får äta tre

BarnS: jag ska äta alla

BarnF: moi je mange la peau moi aussi à

mon kiwi # non même pas la peau?

BarnS: vad spelar det för roll?

BarnSF: moi je voudrais manger la peau