musik är mycket mer än bara musik
18
danish musicology online Vol. 6, 2014 • issn 1904-237x 6 · 2014 1 Carl Emil Seashore (1866-949). Amerikansk musikpsykolog, som udviklede den første musikalitets- test. Hovedværk: Psychology of Music (1938). interVju aV gro trondalen och lars ole Bonde musik är mycket mer än bara musik – samtal med alf gabrielsson Alf Gabrielsson (f. 1936) er en af Nordens mest internationalt kendte og anerkendte musikforskere. Gennem et langt liv som forsker og underviser, primært som professor ved universitetet i Uppsala, har han udviklet musik- psykologien som fagfelt og gennemført et stort antal empiriske undersøgelse, såvel eksperimentelle studier på naturvidenskabelig basis som deskriptive og narrative studier på humanistisk grunnlag. Hans doktorafhandling Studies in Rhythm fra 1973 var banebrydende inden for rytmeforskningen, og hans seneste bog Starka musikupplevelser: Musik är mycket mer än bara musik fra 2008 (engelsk udgave 2011) er banebrydende inden for forskningen i musikoplevelser. Samtalen fandt sted i forbindelse med det tredje og sidste seminar i det nordiske forskernet- værk “Music, Culture and Health” (MUCH) i Oslo, i marts 2013. Musikterapiprofessorerne Gro Trondalen (Oslo) og Lars Ole Bonde (Aalborg) inviterede Alf Gabrielsson til at fortælle om udviklingslinjer og røde tråde i et langt forskerliv med fokus på musikoplevelsen. Samtalen foregik efter Alf Gabrielssons ønske på svensk-norsk-dansk. A: Jag får nästan börja från början. Jag vet egentligen inte hur jag kom in på musik- psykologi, men under gymnasietiden i Sverige var jag intresserad av ämnet psykologi (det är inte så konstigt, det är många som är det), men det var en filosof och teolog som undervisade i ämnet. Det var ju inte heller alls tal om musik i det sammanhanget. Jag hade en musiklärare på gymnasiet som kanske inte var så inspirerande, men han gillade att jag spelade orgel och piano och fick mig att öva in Chopins berömda Ass- dur-polonäs för en musikuppvisning på läroverket i Skara. Och det musikstycket sitter fortfarande rätt väl i fingrarna. I min hemby, Varnhem, där det finns en berömd klosterkyrka, fanns det en kan- tor, som hette Emil Lönnkvist. Han umgicks inte med några andra, och när han skulle leda en kör kom han till korta till följd av hans bristande sociala kompetens. Men å andra sidan var han en beläst person och frågade mig om jag kände till Seashore 1 . Det gjorde jag ju inte på den tiden. Detta är alltså på 1950-talet. Då började jag spåna lite grann om musikpsykologi och sedan fick jag kontakt med en musiklärare i Skara som hette Erik Franklin. Han testade mig med ett av sina nyutvecklade test som han kallade tonalitetstest. Det testet har inte blivit någon succé i och för sig, men han tillrådde mig
Transcript of musik är mycket mer än bara musik
danish musicology online Vol. 6, 2014 • issn 1904-237x 6 · 2014
1 CarlEmilSeashore(1866-949).Amerikanskmusikpsykolog,somudviklededenførstemusikalitets-test.Hovedværk:Psychology of Music(1938).
interVju aV gro trondalen och lars ole Bonde
musik är mycket mer än bara musik – samtal med alf gabrielsson
Alf Gabrielsson (f. 1936) er en af Nordens mest internationalt kendte og anerkendte musikforskere. Gennem et langt liv som forsker og underviser, primært som professor ved universitetet i Uppsala, har han udviklet musik-psykologien som fagfelt og gennemført et stort antal empiriske under søgelse, såvel eksperimentelle studier på naturvidenskabelig basis som deskriptive og narrative studier på humanistisk grunnlag. Hans doktor afhandling Studies in Rhythm fra 1973 var banebrydende inden for rytmeforskningen,
og hans seneste bog Starka musikupplevelser: Musik är mycket mer än bara musik fra 2008 (engelsk udgave 2011) er banebrydende inden for forskningen i musik op levelser.
Samtalen fandt sted i forbindelse med det tredje og sidste seminar i det nordiske forskernet-værk “Music, Culture and Health” (MUCH) i Oslo, i marts 2013. Musikterapiprofessorerne Gro Trondalen (Oslo) og Lars Ole Bonde (Aalborg) inviterede Alf Gabrielsson til at fortælle om udviklingslinjer og røde tråde i et langt forskerliv med fokus på musikoplevelsen. Samtalen foregik efter Alf Gabrielssons ønske på svensk-norsk-dansk.
A: Jag fårnästanbörja frånbörjan. Jagvetegentligen intehur jagkominpåmusik-psykologi,menundergymnasietideniSverigevarjagintresseradavämnetpsykologi(detär intesåkonstigt,detärmångasomärdet),mendetvarenfilosofochteologsomundervisadeiämnet.Detvarjuintehellerallstalommusikidetsammanhanget.Jaghadeenmusiklärarepågymnasietsomkanskeintevarsåinspirerande,menhangilladeattjagspeladeorgelochpianoochfickmigattövainChopinsberömdaAss-dur-polonäsförenmusikuppvisningpåläroverketiSkara.Ochdetmusikstycketsitterfortfaranderättvälifingrarna.
Iminhemby,Varnhem,därdetfinns enberömdklosterkyrka, fannsdet enkan-tor,somhetteEmilLönnkvist.Hanumgicksintemednågraandra,ochnärhanskulleledaenkörkomhantillkortatill följdavhansbristandesocialakompetens.MenåandrasidanvarhanenbelästpersonochfrågademigomjagkändetillSeashore1. Detgjordejagjuintepådentiden.Dettaäralltsåpå1950-talet.DåbörjadejagspånalitegrannommusikpsykologiochsedanfickjagkontaktmedenmusiklärareiSkarasomhetteErikFranklin.Hantestademigmedettavsinanyutveckladetestsomhankalladetonalitetstest.Dettestetharinteblivitnågonsuccéiochförsig,menhantillråddemig
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde6
6 · 2014
bestämtattutbildamigtillyrkesmusiker.Dethade jagegentligeningatankarpådå,menminstorebrorIngemar,somärfemtonåräldreänjagvarredanutbildadmusik-direktörsedan1940-taletochframståendeorganistiStockholm.Hanvarelevochse-narekollegatillAlfLinder2somvardenstoraorgelauktoritetenpådentiden.
LO:Hvilkeinstrumenterspillerduselv?
A:Ja,jagbörjadealltsåspelaorgelochpiano.Bådeminbrorochjagtvingadesavvårpappaattbörjaspelatidigt.Jagvetinteexaktnärjagbörjademeni4-5årsåldernellerdäromkring.Ochvifickspelaorgelvarjemorgonböniskolan.Viboddeisammahussomskolansådetvarbaraattöppnaendörrsåkommanraktiniskolan.Därfannsettstortharmoniummedtvåmanualerochfullständigpedal.Hantränadeossväldigtintensivtpåorgelsåmanfickjuindethärfotarbetetmedengångväldigttidigt.
G:Menrakkføttenenedda?
A:Jodå,jagvarjuganskalångpådentiden(skratt),såattbådeminbrorochjagde-buteradeikyrkanvid9årsåldersomorganister.Detharnaturligtvispräglatmigrättmycket,ochminbrorharbetytt väldigtmycket förmignärdet gälldeatt tränaochutökarepertoarenpåorgel.
Jo,musikpsykologin.Jagbörjadeläsaböcker,jaglästeSeashoresPsychology of Music,ochsedanRobertLundins3An Objective Psychology of Musicsomvarutpräglatbehavio-ristisk.SåkomjagtilluniversitetetUppsala1956efteratt jagvaritute imilitärtjänstochdärlästejaghistoria,statsvetenskap,konsthistoria,psykologiochsedanmusikve-tenskap.OchdåträffadejagIngmarBengtsson4,somdåvardocentimusikvetenskapochprofessornågraårsenare.Hanvarjuoerhörtbred,intresseradavalltmöjligtinomhelamusikvetenskapen.Hanhadenyssdisputeratpå JohanHelmichRomansmusikochredandåvaritinnepåtankarom:“vadärdetsomgörattvissaframförandenblirlevande och vitala gentemot andra?” Han ville gärna komma i kontakt med fysikersomskullehjälpa till attutvecklaen“mätapparatur” såattmankundemäta timingochandraaspekterimusikutföranden,ochmedpsykologer—ochdetråkadeblijag.
LO:Hvordanhavdehanfåetøjepådig?Hanvidste,atdulæstepsykologi?
A:Ja,dethadejagvältalatompånågotsätt.Jagkommerinteihågdet,mendetblevinledningenpåettlångtsamarbete.Jagvarjuförsthanselev,senblevvidåkolleger.Viblevväldigtnäraförtrogna.Viutbyttejuidéer,framföralltdåomrytmforskning.Ing-marsidéom“systematiskavariationer”(SYVAR),alltsåattolikamusikgenrerharvissa
2 AlfLinder(1907-1983).SvenskorganistoglærervedMusikhögskolaniStockholm.3 RobertW.Lundin(1920-2007).Amerikanskmusikpsykolog,hvishovedværkvardenbehavioristiske
An Objective Psychology of Music(1953).4 Lars Ingmar Olof Bengtsson (1920-1989). Svensk professor i musikvidenskab ved universitetet i
Uppsala.Hovedværk:Musikvetenskap. En Översikt.(1973)
Musikärmycketmeränbaramusik–SamtalmedAlfGabrielsson 7
6 · 2014
typer av förskjutningar, både tidsmässigt och intonationsmässigt som utmärker justdem.Hansparadexempelvarwienervalsenmeddenförtidigatvåan,såhär(trampartretaktenigolvet).Hanspeladeinmångalevandemusikutförandenochviharocksåsyntetiseratolikautförandenavwienervalsochavsvenskfolkmusik.Iochmeddetsåfördjupadesmitt intresse förmusikpsykologinaturligtvis. Jaghadealltsådå lästmu-sikvetenskap,men Ingmar tyckte inte attdet varnödvändigt att jaggickvidaremedmusikvetenskaputansnarareinompsykologi.
G:Akkurat,–hvorervinårenttidsmessig?
A:Nuärviibörjanav1960-talet.Sådålästejagindetsompådentidenkalladeslicen-tiatkursipsykologiochsamtidigtgickjagpåMusikhögskolaniStockholm.Därfannsdetintesåstortintressehellerförmusikpsykologi.Jagvarliteavenoutsideridetsam-manhanget,menjaggicksjuterminerpåMusikhögskolanmedläraresomAlfLinderiorgel,GunnarHallhagenipiano,HenryLindrothochValdemarSöderholmiharmo-niläraochkontrapunktochEricEricsonikördirigering.Jagavladehögreorganist-ochkantorsexamen1963,kundekallamigmusikdirektör.
LO:Jegmåligespørgeomdenfilosofiskepsykologisomdumødtepåstedet,vardetWilliamJames-traditionenellervardetfænomenologi?
A:Nej,detvarväldigtobestämtegentligen.Intenågonbestämdinriktningalls.Hanvarfilosofochteolog,närjagsenkomtillUppsalaochmöttedenexperimentellapsyko-loginmedGunnarJohansson5blevdetjuenheltannanvärld.Detfascinerademigattmankundeundersökasakerochtingkonkret.Deninställningenharföljtmiggenomhelalivet:attdetfinnsmöjlighetattangripasakerempirisktfastänmångasägerattdetintegår.Jagharsattenäraiattbevisaattdetgår,åtminstonetillvissgrad.Jaghargjortdetdelspåmusiksidanochdelsisamarbetemedaudiologerochakustikersomvarbe-kymradeförattmänniskorsomfickhörapparateroftavägradeattanvändademdärförattljudetvarsåväldigtobehagligt.Hörapparaterhamnadeibyrålådanistället.
Dåvilledeharedapå:“varförhjälperdetintehurmycketvispecificerardefysika-liskaparametrarnaochfolkändåslängerdem?”Domvillealltsåhaenpsykologsomskulletaredapåvaddetfinnsförolikadimensioneriljudkvalitetenochhurskallvioptimeraden.Detvarmångasomansågdetomöjligt,och jagharhörtendel fram-ståendeakustikergöra sig löjligaöverattman försökerattanvändaolikaord förattbeskrivaljudkvalitet;desägerattdetendasomgällerärfysikaliskamätningar.Menjaglyckades göra det, jag utbildade ett beskrivningssystem för upplevd ljudkvalitet somblevinternationelltkänt.Detgåralltsåattstuderamänniskorsupplevelserochbedöm-ningarpå ett systematisktochkontrollerat sätt.Menhela tiden såhar jagockså fästväldigtstorviktvidattintebaraanvändaskalorochstatistiskaanalyserutanocksåtatillvarapersonernasegnaspontanakommentarer,alltsåfenomenologi,ibredmening.
5 GunnarJohansson(1911-1998).Svenskpsykolog.ProfessoripsykologiveduniversitetetiUppsala.
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde8
6 · 2014
LO:Ja,detvarjomeget“hipt”dengang,ogdermådujohaveværetenpionér–ifor-holdtilatgøredetpådenmåde?
A:Jagkundejuvisaattnärmanskulletolkaupplevelsedimensionernasåvarmanoerhörthjälptavpersonernaegnaspontanakommentarer.Överhuvudtagetharjuenstordelavpsykologinvaritförnaturvetenskapligtinriktadidenmeningattvienbartskallanvändaskalormedgodreliabilitetochvaliditet,mycketstatistiketc.Varförinteocksåutnyttjadenmerdirektainformationensommankanfåfrånmänniskorsegnakommentarer?
G:Varnoeavdettebakgrunnenforatdulagdeseminarenedine?
A: Ja,detvardet ju.Detvar ju iochförsigrättmycketsenare,1988. JagbörjadegemusikpsykologikurseriUppsala,1977,medettvisstmotstånddåeftersomminakol-legorintevisstevadmusikpsykologiinnebarochomdetskullefinnasnågrasomvarintresseradeavdet.Mendetkometthundrataleleverdirektochsedanharkursernabarafortsattochpågåralltjämt.
Samtidigtkändejagattdeträckerintemedatthållasigpåenakademisknivåutanmanmåsteutmedmusikpsykologinpåettbredaresätt.Detvisarsigjuattfolkäroer-hörtnyfiknapåmusikochvillgärnaprataommusiksamtidigtsomdekännersigfull-ständigtutanförnärfackfolkprataromtonarter,intervall,noterochmycketannatavtekniskkaraktär.Devillframföralltvetahurmanpåverkasavmusik,vaddetärsomgördetochhurmananvändadet.Därförstartade jagsåkalladeöppnaseminarier imusikpsykologi,öppna förvemsomhelst somär intresseradavmusik,dekommerfrånallamöjligahållochkanter.Självakursernaimusikpsykologiharblivitrikstäck-ande,detharjuvariteleverfrånSkåneisödertillLapplandinorrochliggerpålörda-garsåattmanskahamöjlighetatttasigtillUppsala.Efterminpensioneringharkur-sernaochseminariernafortsattmedPatrik(Juslin)6somledare.Sedan1988hardethållitscirka200öppnaseminarier.
G:Dethøresutsomdetharskjeddmyedafra60-talletogopptil-88,fordusierjoatdetteskjeddelengeetterpå,dettemedseminarene.
A:Ja, jaggjordejudåminavhandlingpårytmupplevelse.Ingmarvar jumest intres-seradav rhythmic performanceochdetvar ju jagockså,naturligtvis,mendet fattadesliksom en bit, upplevelsen, och beträffande den kan jag väl säga att där finns fort-farandeingetannatbeskrivningssystemändetsomjagdåutvecklade,detvillsägaatti grunden är rytmupplevelse en tredelad historia: strukturen, rörelsekaraktären ochden känslomässiga karaktären. Strukturen framhålls av alla musiker och teoretikerochärlättattmotiverautifråndenvanligamusikaliskanoteringenavmusik.Mendetcentralairytmupplevelsenärsnararerörelsekaraktärensomisinturspeglarochingår
6 Patrik Juslin (f. 1970). Svensk musikpsykolog. Professor i psykologi ved universitetet i Uppsala.SammenmedJohnSlobodaredaktørafantologienMusic and Emotion. Theory, Research, Applications(2001,2.udgave2011)
Musikärmycketmeränbaramusik–SamtalmedAlfGabrielsson 9
6 · 2014
iettväxelspelmeddenemotionellakaraktären.Jagsätterrörelsekaraktärenicentrum.Detärjudensommanomedelbartfästersigvid.Tänkpåentrainment,detärjudenmestomedelbara,spontanareaktionen,alltså.
LO: Jeg tænker jo straks på Daniel Sterns7 begreber ‘vitalitetsformer’, ‘vitalitetsdyna-mik’,nårdufortællerom‘rørelse’.
A:Ja,ochdetfannsjuintepådentiden.
LO:Nej,menaltsåtænkerdu,atdeterdetsammeItalerom,duogStern?
A:Ja,ihöggrad.Jagtyckerinteriktigtomatthankallardet‘vitalitetsaffekter’egentli-genalltså.Detledertankarnalitefel,tilldegamlavanligaaffekterna.
G:Detvarveldethankomtilselvogså,derfordroppethandetetterhvert.
A:Ja,vitality formsiställetalltså.
G:Dynamiske former forvitalitet, ja,—nettoppfor ikkeåblandesammenmeddekategorialeaffektene.
A:Egentligenärdet juganskakonstigtatthan,Stern,somintedirekthördehemmainågonformavmusikvetenskap,harblivitdensompåettvetenskapligtsättsattordpådetsomallaspontantkanupplevaimusik.Musikteorinharjuihögstagradstyrtsavdetsomkanutläsasfrånnoteradmusik,alltsåmest frågoromformochstruktur,medanrörelsekaraktärochkänslomässigkaraktärbaraantydseller inteallsfinns re-presenteradeidenmusikaliskanotationen.Detärjusnararedesomärdetcentralaimusiken.JagharnysslästSternssistabok8nu,ochdetärsåmångauppslagidensomjagskulleviljatatagi,menjagvetjuatt jagintekommeratthinnagöradet.TyvärrfickjagaldrigträffaSternpersonligenmenhanlevervidaretackvaresinaböcker.
G: Det er jo fantastisk at du nærmet deg disse dynamiske formene for så mange årsiden.Huskerduhvorfordubegynteåbliopptattavdem?Vardetdet levende?Vardet...?Hvaslagsforholdhardutilmusikk,foreksempel?
A:Ja,mendetärväldetegnapersonligaförhållandettillmusik,ihöggradalltså.
LO:Hvordanmærkerdudet,nårduspillerorgelforeksempel?Informererdetdig?
7 DanielNormanStern(1934-2012).AmerikanskpsykiaterogpsykoanalytikersomersærligkjentforsinbokThe Interpersonal World of the Infant(1985/2000).AdjungeredprofessoripsykiatrivedCor-nellMedicalSchool,NewYork,ogAalborgUniversitet,samtæresprofessoripsykologivedUniver-sitédeGenève,Sveits.
8 DanielStern,Forms of Vitality(Oxford:OxfordUniversityPress,2010).
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde10
6 · 2014
A:Ja,detärkanskemestipianospel.
LO:Tempokandugørenogetmed.Ellerskanduikkegøresåmegetpåorgel.
A:Tempoärkanskedetallramestcentralaaspektenavalla.Det förstamanbestäm-mernärmanskallspelaettstyckeärjuvilkettempomanskallha,hurfort/långsamtdetskallgå.Ochmedolikaslagavtimingkanmanjugöranågontinghelatiden,oav-settvilketinstrumentdetgäller.
IdethärsammanhangetmåstejagocksånämnaFredeV.Nielsen9.Fredetogkon-taktmedmigpå70-taletnågongång,ellerhanvarjuförstikontaktmedIngmar,ochsenvillehanhatipspåhurhanskullegöraförattanalyseraochkvantifieradenupp-levda spänningen i de musikstycken av Haydn och Rickard Strauss som han under-sökt.Jaggavhonomenheldelsynpunktersomhandelvistogtillsigochdelvisinte(skratt).SedanvardetjuettväldigtbråkomkringsjälvaavhandlingsprocedurenmedFinnEgelandHansen10somjuförsöktesänkahelaprojektetmerellermindre.DetvarfaktisktsåattJanLing11ochjag,vifrånSverigevardesomverkligenstöddeFredeallramestinförsjälvadisputationen.
LO: Ja, spørgsmålet er altså, hvad tænker du egentlig idag at den konflikt handledeom,denkonfliktmellomFinnogFrede?Hvadvardetfornogleparadigmer?
A:Fredesajudetliksom,underdisputationen,tillFinn,att:“duförsökerjufåmigattändravetenskapligtparadigm”ellernågotidenstilen.
G:Såfenomenologivarfaktiskcentralt?Selvomdetjoikkevarnoenfenomenologiskavhandling?
LO:Detvarførstsenere,atFredeblevmegetoptagetaffænomenologien.
A:Ja,detärsenare,fastdetfannsdärigrundeniallafall.Mensamtidigtkundehanjuvisaattdetgårattgöradethärempirisktockså.JagblevjuopponentpåFredesav-handlingochhargjortväldigtmycketförattlanseradeninternationellteftersomdenvarjupådanskamedenkortareengelsksummary.SedandesshardetkommitmångaundersökningaravmusikaliskspänningdärmanalltidframhållerFredesavhandlingsomettcentraltochinspirerandepionjärarbete.
9 FredeViggoNielsen (1943-2013).Danskmusikpædagogiskog–psykologisk forsker.ProfessorvedDanmarks Lærerhøjskole/Danmarks Pædagogiske Universitetsskole AU. Hovedværk: Almen musik-didaktik.(1998,2.Udg.2006)
10 Finn Egeland Hansen (f. 1938). Dansk musikforsker. Professor i musikvidenskab ved DanmarksLærerhøjskole,senereAalborgUniversitet.Hovedværk:Layers of musical meaning(2006).
11 Jan Nils Ling (1934-2013). Svensk musikforsker. Professor i musikvidenskab og rektor ved Göte-borgs Universitet. Hovedværk: Europas musikhistoria. Folkmusiken: 1730–1980 (1989, engelsk ud-gave1997).
Musikärmycketmeränbaramusik–SamtalmedAlfGabrielsson 11
6 · 2014
LO:Ja,CliffordMadsen12harjuleveretenmegetfuldstændigundersøgelse,iforlæn-gelseafdet.
A:Ja,ochEmerySchubert13iAustralientillexempel.Hanharimångaundersökningarbett försökspersonerbeskrivadetkänslomässigauttrycket imusikengenomattmedendatormusrörasigientvådimensionellkänslomässigrymd,därdebådadimensio-nernaärvalence(negativt-positivt,denhorisontellaaxeln)ocharousal(denvertikalaaxeln).Manstartarmeddatormusenidetneutralamittlägetpåbådaaxlarnaochse-danflyttarmansuccessivtmusentillolikaställeninomdentvådimensionellarymdentilldenpositionsommanjustdåtyckerbästmotsvarardetkänslomässigauttrycketimusiken.Detärenganskakrävandeuppgiftochdetfinnsenheldelproblemmedattanalyseraresultatenefteråt.
G:Jeggjordenoeliknendeimindoktoravhandling,mendagjordejegdetutfraatjegselvhadeværtmusikkterapeut i ensituasjonsom jeghusket. Jeg lyttetpåmusikken(dvs.deninnspilteimprovisasjonen)mangegangermensjeglukketøyneneogskrevsåintensitetskurven,ogsåbevegetjegmegogdansetoglagetennyintensitetskurve.Tilsluttbledethelesattsammentilénprofil,detkaltejegdensubjektive identitetsprofi-len. Såpresentertejegdetpåetseminar,ogsåvistedetsegatLarsOlegjortakkuratdetsamme,utenatvivissteomhverandre.
LO:Ja,menjeghargjortdetmedkomponeretmusik.
A:JagmåsteocksåfåmedManfredClynes14.Honomstöttejagpåförstagången1977med sentics och sentografen och på den tiden var vi väldigt goda vänner och um-gicksenheldelochmycketkorrespondens.Sentografin innebär juocksåett sättattföljaochbeskrivamusikengenomenklaknapptryckningar.Såvigjordejuensento-graf i Uppsala, t.o.m. en bättre sentograf än Manfreds egen. Det är fascinerande attsittamedensentografochsehurregistreringarnaavensknapptryckningaråterspeg-larolikadragimusiken.Detärjusamtidigtsåenkeltochoerhörtelegant.Clynesärju framstående pianist, och arbetar som pianist med variationer i fingertrycket. Ommankopplarihopensentografmedljudkortiendatorsåkanmankomponeramusikgenomatttryckapåsentografknappenpåolikasätt.Detharjaggjortiendeldemon-strationer,och jagharockså föreslagitmusikterapeuteratt låtaklienteruttryckasig imusikpådetta sätt enbartmed sitt egetfingerutanattbehöva lära sigattbehärskanågotinstrument.Denidénharocksårealiseratsavenungersk-svenskkompositör,Ta-
12 CliffordMadsen(f.1930).Amerikanskmusikpsykologafkognitiv-adfærdsorienteretobservans.Pro-fessor imusikpædagogik,musikpsykologiogmusikterapivedFloridaStateUniversity.Hovedværk:Contemporary Music Education(2.udg.1993)
13 EmerySchubert (f.1960)Australskmusikpsykolog.ProfessorvedUniversityofNewSouthWales,Sydney.Hovedværk:Continuous measurement of self-report emotional response to music(2001).
14 ManfredClynes(f.1925).Australskpianist,opfinderogmusikforsker.Hovedværk:Sentics: The Touch of Emotions(1977).
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde12
6 · 2014
masUngvary15ielektroakustiskasammanhang.SåClynesharvaritväldigtviktigsominspiratör,ävenomhansinsatserpåandraområdensomtexkompositörerssåkall-ladeinner pulseblivitomdiskuteradeochkritiserade.
LO:Mendeterveldet,dettemedvitaliteten,atden rummer,eller den handleromalle de musikalske parametre, eller hvad? Det handler om anslag, det handler omtiming,dethandlermimik,dethandleromstruktur.
A&G:Ja.
LO:Såduharprøvetatindfangealledeforskelligeaspekterpåforskelligemåder?
A:Ja,samtidigtärdetendimensionelltpåsättochvisockså,manfårnågotslagsöver-gripande,ja.
G:Hvatenkerdupåmed‘overgripende’,erdetunityoflocus16ogfocus,eller?
A:Ja,idennakurvafrånsentografenrymsjuenförskräckligmassadetaljermensam-tidigtärdetenkurva,detärdet jagmenar,pånågotsättkanmansedenbådesomnågonslagshelhetsbildochsominrymmandeväldigtmångadetaljerochvariationer—precissomiera intensitetsprofiler,mansermassoravdetaljermenmanserocksåenhelhetsbildpånågotsätt.
LO:Ja,mankannetopindstilleprogrammet17sådan,atmanfårforskelligeformerforopacitet,ellerhvadvinuskalkaldedet.Sådukanfokuserepåmegetsmådetaljerellerdukanfokuserepåethelhedsbillede.Deterdetsomersåtiltalende,mendeterselv-følgeligenreduktionistiskmådeatgøredetpå,deterdet.
A:Ja,visstärdetdet.
G:Ja,menjegmener,sammenmedmangedimensjonersåblirdetjoetstørrehelhets-bilde.
A:Ja,alltså,jagtyckerintereduktionismochholismbehöveruteslutavarandra.Manskaväljobbafrånbådahållen.
LO:Ja,detlyderformigsomom–hvisdubrugeretbegrepsomreduktionisme–atdetduharforsøgt,deteraltsåatværestringentreduktionistisk,kanmansigedet?
15 TamasUngvary(f.1936).Ungarsk-svenskmusiker,dirigent,komponistogmusikforsker,knyttettildetsvenskeelektronmusikcenterEMS.
16 “Unityoflocus”,DanielStern,The Interpersonal World of the Infant (NewYork:BasicBooks,1985),82.17 Software-programmetMusicImagingAnalysis(MIA),udvikletafStevenogSusanRickman,kanfrembrin-
geintensitetskurverbaseretpåvolumen/loudness.Kurvenkanbearbejdesgrafiskpåforskelligemåder.
Musikärmycketmeränbaramusik–SamtalmedAlfGabrielsson 13
6 · 2014
A:Jagserdetungefärsåhäratt—varskamanläggabeskrivnings-ochförklaringsni-vån?Jagvilljugärnahålladetpåenpsykologisknivå,mendenkankompletterasochbelysasmedbeskrivningarochanalyserpåandranivåer.
G:Nårdusier‘her’.Tenkerduneuropsykologi?
A:Ja,neuropsykologi,ja,hjärnforskningöverhuvudtagetalltså.
A: Ja,detär ju ingen tvekanomatthjärnforskningenbidrarmedmycket intressantasakermendetfinnssamtidigtenvissövertropåden.Överhuvudtagetdettaattmanintelitarpåvadfolksägeromsinaegnaupplevelser.Detblirintesantförränduharnågotfysikalisktmåttpådet,detretarmigså.
G:Ja(allaskrattar).
LO:Hvorkomsåde“stærkemusikoplevelser”indibilledet?Deharværetidinforsk-ningimangeår,menhvornåroghvordanbegyndtedet?
A: Ja, det har vuxit fram men lustigt nog så var det en svensk kognitionspsykologsomheterLennartSjöberg18.HanvaretttagprofessoriUppsalaochseniStockholmochnupensionerad.Hanskrevinågonbokombedömningsprocesser,ochpånågotställehänvisadehantillenartikelavenvissPanzarella,enamerikanskpsykologsomhadegjortenundersökningavstarkamusikupplevelsersomisinturvarinspireradavMaslowspeak experiences19.Ochdåbörjadejagdårotaidetdärochpånågotsättpas-sadedetinväldigtnaturligtdåiminegenföreställningsvärldomhurmankanupp-levamusik.Detdärvarvälomkring1985-1986.IngmarBengtssondog1989,menjagminnsatthantycktedetvarverkligenenovanliginfallsvinkelsomhanvilleuppmunt-raochsomhastigastnämndehannågraegnastarkamusikupplevelser.
SålanseradejagdetsomettämneförpsykologexamensuppsatserochSivLindström(Wik)varenavdemsomnappadedirektpådet.Honärjusångareochtillsammansut-formadevideförstastegeniundersökningarna.Detvarväldigtoklartibörjanvartdethärskulletavägen.GunnarJohansson,minprofessoriperceptionspsykologi,varjuväldigtimponeradavminavhandlingomrytmupplevelse(1973),hansaatt:“Härhardulyck-atsattmedexperimentellnoggrannhetundersökasåhärdjupgåendeerfarenheter”.Menjagtrorknappastatthanhadegodkäntettavhandlingsämneomdjupamusikupplevelserpådentiden.AndaninominstitutioneniUppsalavarjupådentideninriktadpåexpe-rimentinomperceptionochkognition(numeraärinriktningenbetydligtbredareänså).
LO:Hvaderdetforenangstforsubjektivitet,oghvordanerdetlykkedesdigat…
18 Lennart Sjöberg (f. 1939). Svensk professor i psykologi, tilknyttet bl.a. universiteterne i Uppsala,StockholmogGöteborg.
19 Maslow,A.(1962).LessonsfromthePeakExperience.Journal of Humanistic Psychology, 2,9-18.
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde14
6 · 2014
A:Jo,detvarjudethärsomGunnarsaengång:“Förattpsykologinskablienveten-skap,såmåstevigörasomnaturvetenskapen”.Detvarhanscredoalltså.
LO:Jo,mendervarjoogsåenhumanistisktraditionforikkesålangtidtilbage.
A:Han sadetpå seminariumochman säger inte emot sin egenprofessor,men jagtänkte i mitt stilla sinne– är inte psykologin den mest humanistiska vetenskap somfinns?Detfinnsjuingensomkantainhelapsykologin,detär juenenormbreddivaddetärfrågaom.
LO:Nårdufortællerdinhistorie,såtænkerjeg,atdeterdenbreddesomduselvkom-mermed,somhargivetdigstyrketilatholdefast:‘ja,detkundemanogsågøre’.
A:Ja,meniallafall,såblevdet.
G:Dettevarmidtenav80-tallet?
A:Nejdet,1988-89ärvinu,ochsenbörjadedetdårullain,detvarintesvårtattfåpersonerattmedverkaidetdär.
G:Hvordan,badderepersonerinnellergikkdereåpentut?
A:Ja,fördetmesta,deallraförsta8intervjuernavaldevipersonerväldigtsystematisktförattfåolikakönocholikaåldrarocholikamusikpreferenser.SedankontaktadejagminastudenterpåmusikterapikurseniStockholmochstudenteriUppsalasomisinturkontaktade andra. Det blev många uppsatser som successivt breddade området, förstvardetmestpersonermedpreferensförklassiskmusik,sedansågvitillattfåmedjazz-intresserade,populärmusik,popochrock,olikaåldersgrupper,gymnasister,pensionä-rermedmera,alltsåensystematiskinriktningåtolikahållinomdetmusikaliskafältet.Studenternavarjuväldigtintresseradeavdethärochsamtidigtsåvardejurättfrågan-de,hurskullemananalyseradethär?Detvarroligtattgöraintervjueralltså,jättekul.
G:Gjordedereintervjuermedallesammen?
A:Endelgjordedetalltså,idekortareuppsatsernamenidetstoramaterialetnusåärdetjumestskriftligaberättelser,vihadeinteorkatmedhundratalsintervjuer.
A:Vihadejuettväldigtjobbmedattförsökakommapåhurmanskullekunnaanaly-seraalltdethärmaterialet.Jagharfortfarandekvarsmålappardärviskrevuppolikareaktioneriberättelserna,ochsedanförsöktevisorterademiolikagruppersåhär(vi-sar).Detdröjdeettbrataginnanmanvifickframenfastarestruktur.Samtidigtmärk-tejagnärjagvaruteochpresenteradeforskningen,t.ex.iUSA,attfolkvaroerhörtin-tresserade,dethärvarnågotalldelesnyttfördeflesta.
Musikärmycketmeränbaramusik–SamtalmedAlfGabrielsson 15
6 · 2014
LO: Jeghusker, atHarald Jørgensen20udgavdenbog somhedderMusikkopplevelsens psykologi(1989).
A: Ja, justdet,Haraldsbokvarväldigtviktig,detvar juegentligenden förstabokenheltinriktadpåmusikupplevelse.Detärsyndattdenbaravarpånorska.Jagharför-söktatttalaomdetmångagånger.Nuärdetjuförsentattöversättadennaturligtvis,mendengrundläggandestrukturenidenärjusåväldigtbra.
G:MenoppeidettemøtteduogsåHelenBonny21?
A: När jag jobbade med akustiker och audiologer i Stockholm fick jag ekonomiskamöjligheteratt resa runtpåenmassaolikakonferenser ihelavärlden.Påvart endaställeförsöktejagtakontaktmedmusikterapeuterochmusikpedagogerochdetleddeså småningom fram till ett symposium i New York, Music in the Life of Man, 1982,somnikanskehörttalasom?
LO&G:Ja.
A: Ja, det var en slags öppning. Even Ruud var ju med där också och det var förstagången jag mötte Helen Bonny personligen, och jag visste egentligen ingenting omGIM(GuidedImageryandMusic)då.HonpresenteradeGIMochdetvarmångaan-drapresentationer,självtaladejagmestommusikaliskrytmforskning.Detvarväldigttrevligdetdärsymposiet,viblevjuväldigtgodavännerallihop.
G:Detvarganskelitedetsymposiet,da?
A:Ja,20-30någontingsåntdäralltsåochdåvarjuCliveRobbins22därochpianistenLorinHollenderochmångaandra. Jag tycktemycketomHelenochblevväldigt in-tresseradavGIMochbörjadeläsainmiglitegrannpådet.SedanvardetnaturligtattbjudainhennetillUppsalaockså,honvardär1991,trorjag.Honhadenyssfyllt70årdå.SenbjödviinFranGoldberg23ocksåettparårsenareochsenkomMargaretaWärja24,somjagjuhadekäntredantidigaredåmenmestiformavflöjtspelare.
G:Ja,akkurat.
20 Harald Jørgensen (f. 1942). Norsk musikpædagogisk og –psykologisk forsker. Rektor for Nor-ges Musikkhøgskole i to perioder. Vigtigste musikpsykologiske udgivelser: Fire musikalitetsteorier(1982),Musikkopplevelsenspsykologi(1989).
21 Helen Lindquist Bonny (1921-2010). Amerikansk musiker, musikforsker og musikterapeut. SkabtedeninternationaltudbredtereceptivemusikterapimetodeGuided Imagery and Music(GIM).
22 CliveRobbins(1927-2011).Engelsk-amerikanskspecialpædagogogmusikterapeut.SkabtesammenmedpianistenogkomponistenPaulNordoffdenmusikterapeutiskemetodeNordoff-Robbins Musik-terapi.
23 FrancesSmithGoldberg(f.1935).AmerikanskmusikterapeutmedspecialeiGuidedImageryandMusic.24 MargaretaWärja(f.1956).Svenskkunst-ogmusikterapeutmedspecialeiGuidedImageryandMusic.
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde16
6 · 2014
A:SåjagskickademerellermindreivägMargaretatillUSAförattkunnalärasigmerapåplats.
LO:DenfællesnævnersomdumåhaveføltatdervarmellemHelen,Fran,Margaretaogdigselv–hvadhandlededenom?
A:Detvarnågonslagsfascinationinförvadmusikkangöra,detärju–ellerbordeiallafallvara–detstoraämnetförmusikpsykologin.Attförsökainågonmeningbe-skrivaochförklarahurmusikfungerarochkanbetydasåoerhörtmycketföross.Utanattdärfördenspontanakontaktengårförlorad.Detärjuriskennärman,ja,reduce-rar.Detärmångasomharsagttillmigpåmusikpsykologikursernanärjaggårigenomdårytmochmelodi:“dusomhållerpåochplockarsöndermusikenpådethärsät-tet,kanduupplevamusiköverhuvudtaget?”.Dåbrukarjagsäga,tvärtom,attjumermankommerinidetdestomerfascineradblirmanavdet,hurdettakanskeochhurmångakomponentersomingår idetochheladetobeskrivligasomhänder.Detblirbaramerochmerfascinerande,ochmanvetattmanaldrigkommertillnågotslutgil-tigtsvar.Mannärmarsiglitegrannochsedankanmankommainpåmeraallmännapsykologiskaprinciperochmönstersomkantänkasliggabakomochävenpåandraämnensomtexsociologi,antropologiochterapi.
LO:Ja,tiltrodsforatviharforskelligevinklerpåmusikpsykologien,-sociologien,-antro-pologien, som du siger, nærmer vi os det samme felt – eller hvad? Altså spørgsmålet“Hvaderdetmusikkangøreimenneskersliv”?
A:Ja,visst.
LO:Sådanhardetjoikkeværetfør,mensådanerdetefterhåndenblevet.
A:Detsorgligaärjuattmusikvetarnasjälva,degörintesåmycket.
LO:Nej,degörintesåmycket(skratt).
G:Menjegtenktepåentingtilnårdusierdetder,—jegmeneråhuskeatdetvarsyvkategorierduendtemedi‘sterkemusikkopplevelser’?
A:Ja,ochdetvar jualltsåenlångprocessinnandeväxtefram.Ibörjansågjordevibaramassalistoröverolikareaktionerosorterat:folkblevtotaltfångadeavmusiken,manglömdetidochrum,manfickennyrelationtillmusiken,upplevdemångaolikakänslor, blev som en ny människa efteråt och många andra reaktioner. Småningomkomjagframtillattnutarvidevanligaochförpsykologernavälkändakategorierna–perception,kognition,emotion–somgrundplusvanligakroppsligareaktioner(gås-hud, rysningar tårar etc). Men eftersom berättelserna ofta innehöll existentiella och
Musikärmycketmeränbaramusik–SamtalmedAlfGabrielsson 17
6 · 2014
transcendentalaaspekter,behöllvidessasomegnakategorierutöverperception,kog-nitionochemotion,ochdessutomladevitillpersonligaochsocialaaspekter.
LO:Erdetsådanduopfatterdetidag–deteksistentielle?
A:Ja,jaghållerfastviddenindelningen.Attreduceraexistentiellaochtranscendentalaupplevelsertillvissaspeciellatyperavkognition/emotion,detblirförfuttigt.Deharenviktigspeciellbetydelseivåraliv.
G:Ja.
A:Meaningof life,varseblinyavärldarochkosmiskaupplevelserochså,detär,nej,detmåsteman…
LO:Detslårogsåmig,nårjeglæserdinbog,atdeoplevelserernogetsombetyderno-getformennesker.
A:Ja,absolut.
LO:Deharformetderesliv,ellerhvad?Deterjoikkebareblessed moments,ogsågårlivetvideresomfør.
G:Deharrettogslettbetyddnoesomvendepunkt,turning points.
A:Ja,precis.Detfinnsjuendeldramatiskaexempelpådetibokenalltså.
G:Ja,detgjørjodet.
A:Sådetärbådekorttidseffektermenocksålångtidseffekter.
G:Gårdetanåspørredegom,hardetgjortnoemeddittforholdtilmusikk?Altsååhajobbetsåmangeårakkuratmeddetemaene?
A:Vadjagsjälvharlärtmigfråndethär,detärframförallthuroerhörtmångaochva-rierandereaktionersomkaningåimusikupplevelse.Dethadejagjuinteinsettinnan,ävenomman liksomanatdet. Idetnuvarandebeskrivningssystemetfinnsdet cirka150reaktioner,inordnadeundersjuhuvudkategorier.Jagtrorinteattnågonpåegenhandskullekunnakommaframtillensåomfattandeochdetaljeradbeskrivning,detfordrasattmanfårtillgångtillmånga,väldigtmånga,personersupplevelseförattbe-lysamångfalden.Ochdetgörocksåattmaninsersinaegnabegränsadeuppfattningaromvadmusikkanuttryckaochinnebära,detstämmertillödmjukhetinförfenome-netmusik.Jagbrukarpåskojsägaatt,ävenommanharhållitpåmedmusikihela
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde18
6 · 2014
sitt liv, såkommermanatthitta reaktionersommanintekänt till tidigarenärmanläserbokenomstarkamusikupplevelser.
LO:Hvordansynesduatbogenerblevetmodtaget?
A: Den svenska originalupplagan har fått en hel del positiva recensioner i fackpressoch väldigt många positiva kommentarer till mig personligen både skriftligt ochmuntligt.Denäristortsettutsåldnuochharföljtsavenpocketversionsomkommitutnyss(2013).Denengelskaversionensomutkom2011haränsålängebararecense-ratsienfacktidskrift(Psychomusicology)ochjagavvaktarmedspänningytterligareom-dömen.Dettogtreår(2008-2011)attfådentillstånd,förstsökapengarföröversätt-ningen,finnaenskickligöversättare(RodBradbury)ochslutligenövervakadeolikaledeniredigeringenavboken.
G:Hvisduskulletenkenåpåfremtidensmusikkpsykologer/musikkforskere/musikk-terapeuter–hvorgårvi?Hvorbørvigå?Hardunoentankeromnoesånt?
A:Ja,–fortsätt!
G:Fortsettmeddette?Ja.
LO:Fortsætisammeretning!(skratt).
A:Ja,fortsättpådet,ochdetsomPatrikJuslinhållerpåmednuär juocksåoerhörtspännandenärhanstuderarvilkamekanismersomliggerbakomkänslomässigaupp-levelseravmusik.Hanochhansmedarbetareharjupubliceratåtskilligaarbetenomdettaredanochflerakommer.Jubättreviförstårvilkamekanismersomärverksammaiolika sammanhang,destomeröppnar sigmöjligheter tillolika tillämpningar sommanegentligeninsernu.Förhanärjuinteallsinnepåmusikterapi,detär,alltsåprak-tiken,detärjuintejaghelleregentligen.
LO:Nej,menhanhartagetbilleddannelsen(imagery)med,foreksempel,ogdet erenafdissemedierendeprocesser.
A:Ja,visst.Sådetärvälenavdeutvecklingslinjersomjagser,enannanlinjeärjuför-ståshopkopplingenmedhjärnforskningen.Detgälleratthållarättbalansiallforsk-ningsompågår.Ochinommusikterapifinnsjuhurmycketsomhelstattgöra.
G:Ja,(skratt)detkanmangodtsi.
LO:Jo,mendetermåskeogsåfordiviimusikterapienarbejdermeddenbreddesomdutalerom?Altsåfradetheltenkle,fysiologiske,tildehypereksistentielledimensioneraltså.
Musik är mycket mer än bara musik – Samtal med Alf Gabrielsson 19
6 · 2014
A: Ja, samtidigt just det där med Music is much more than just music, vilket många musik vetare inte alls tänker på. Den undertiteln till min bok kom från några citat av personer som berättat om hur musiken gripit in i deras liv på helt andra sätt än vad man traditionellt föreställer sig, inte minst som nya möjligheter och terapi i svåra si-tuationer.
G: Ja, ikke sant.
A: Det är hela tiden det här samspelet musik – människa – situation eller kontext.
G: Semper major. Always more than…
A: När jag började lite med musikpsykologi på slutet av 50-talet och 60-talet, tyckte jag på sätt och vis att jag hade ett visst grepp om hela musikpsykologin, och det kunde jag ha ända till så där mitten på 70-talet. Men sedan dess har det skett en enorm expansi-on av ämnet, och nu är det omöjligt för en enskild att ha koll på hela det musikpsyko-logiska fältet. Det är ju väldigt glädjande, och vad gäller kopplingen mellan psykologi och olika konstarter så ligger nog musikpsykologin definitivt i täten, före t ex konst-psykologi och danspsykologi.
G + LO: Tusen tack
Gro Trondalen, Alf Gabrielsson og Lars Ole Bonde.
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde20
6 · 2014
NågrareferensertillAlfGabrielssonsforskning(ikronologiskordning):
Bengtsson,Ingmar,AlfGabrielsson&Stig-MagnusThorsén.“Empiriskrytmforskning”(Empiricalrhythmresearch).Swedish Journal of Musicology 51(1969):49-118.
Gabrielsson,Alf.“Similarityratingsanddimensionanalysesofauditoryrhythmpat-terns.I.”Scandinavian Journal of Psychology 14(1973):138-160.
Gabrielsson,Alf.“Similarityratingsanddimensionanalysesofauditoryrhythmpat-terns.II.”Scandinavian Journal of Psychology 14(1973):161-176.
Gabrielsson, Alf. “Adjective ratings and dimension analyses of auditory rhythm pat-terns.”Scandinavian Journal of Psychology 14(1973):244-260.
Gabrielsson,Alf&HåkanSjögren.“Perceivedsoundqualityofsound-reproducingsys-tems.”Journal of the Acoustical Society of America 65(1979):1019-1033.
Gabrielsson,Alf.“Musicpsychology–Asurveyofproblemsandcurrentresearchac-tivities.”InBasic musical functions and musical ability,7-80.Stockholm:PublicationsissuedbytheRoyalSwedishAcademyofMusic,No.32,1981.
Bengtsson,Ingmar&AlfGabrielsson.“Analysisandsynthesisofmusicalrhythm.”InStudies of music performance, editedbyJ.Sundberg,27-60.Stockholm:PublicationsissuedbytheRoyalSwedishAcademyofMusic,No.39,1983.
Gabrielsson, Alf. “Once again: The theme from Mozart’s Piano Sonata in A major(K.331).Acomparisonoffiveperformances”.InAction and perception of rhythm and music, edited by Alf Gabrielsson, 81-103. Stockholm: Publications issued by theRoyalSwedishAcademyofMusic,No.55,1987.
Gabrielsson, Alf. “Timing in music performance and its relations to music experi-ence.” In Generative processes in music. The psychology of performance, improvisation, and composition,editedbyJohnSloboda,27-51.Oxford:ClarendonPress,1988.
Gabrielsson, Alf, “The complexities of rhythm.” In Psychology and music: The under-standing of melody and rhythm,editedbyT.J.TigheandW.J.Dowling,93-120.Hills-dale,NewJersey:LawrenceErlbaum,1993.
Gabrielsson,Alf&SivLindström.“Canstrongexperiencesofmusichavetherapeuticimplications?”InMusic and the mind machine. The psychophysiology and psychopathol-ogy of the sense of music,editedby R.Steinberg,195-202.Berlin,Heidelberg,NewYork:Springer-Verlag,1995.
Gabrielsson,Alf&PatrikN.Juslin.“Emotionalexpressioninmusicperformance:Be-tween theperformer’s intentionand the listener’sexperience.”Psychology of Music 24(1996):68-91.
Gabrielsson,Alf.“Theperformanceofmusic.”InThe Psychology of Music (2nded.),ed-itedbyD.Deutsch,501-602.NewYork:AcademicPress,1999.
Gabrielsson, Alf. “Emotion perceived and emotion felt: same or different?” Musicae Scientiae, Special Issue: Current Trends in the Study of Music and Emotion(2001-2002):123-147.
Gabrielsson,Alf,&PatrikN.Juslin.“Emotionalexpressioninmusic.”InHandbook of affective sciences,editedbyR.J.Davidson,K.R.Scherer,andH.H.Goldsmith,503-534.NewYork:OxfordUniversityPress,2003.
Musikärmycketmeränbaramusik–SamtalmedAlfGabrielsson 21
6 · 2014
Gabrielsson,Alf&SivLindströmWik.“Strongexperiencesrelatedtomusic:Adescrip-tivesystem.”Musicae Scientiae 7(2003): 157-217.
Gabrielsson,Alf.Starka musikupplevelser – Musik är mycket mer än bara musik.Hedemo-ra:Gidlundsförlag,2008(Pocketversion,2013).
Gabrielsson, Alf. “The relationship between musical structure and perceived expres-sion.” In Oxford handbook of music psychology, edited by S. Hallam, I. Cross, &M.Thaut,141-150.Oxford:OxfordUniversityPress,2009.
Gabrielsson, Alf. “My marriage with music psychology.”Psychomusicology 20 (2009):64-73.
Gabrielsson,Alf&ErikLindström.“Theroleofstructureinthemusicalexpressionofemotions.”InHandbook of music and emotion: Theory, research, applications,editedbyP.N.Juslin&J.A.Sloboda,367-400.Oxford:OxfordUniversityPress,2010.
Gabrielsson,Alf.“Howdostrongexperienceswithmusicrelatetoexperiencesineve-rydaylisteningtomusic?”InMusic and the mind. Essays in honour of John Sloboda,edited by I. Deliège & J. W. Davidson, 91-110. Oxford: Oxford University Press,2011.
Gabrielsson,Alf.Strong experiences with music–Music is much more than just music.Oxford:OxfordUniversityPress,2011.
Gabrielsson, Alf, John Whaley, & John Sloboda. “Peak experiences with music.”In Oxford handbook of music psychology (2nd ed.), edited by S. Hallam, I. Cross, &M.Thaut.Oxford:OxfordUniversityPress,in press.
IntervjuavGroTrondalenochLarsOleBonde22
6 · 2014
Abstracts
Alf Gabrielsson (f.1936)hargennemetlangtlivsomforskerogunderviser,primærtsomprofessorveduniversitetet iUppsala,udvikletmusikpsykologiensomfagfeltoggennemført et stort antal empiriske undersøgelse. Metodisk har han anvendt såveleksperimentellestudierpånaturvidenskabeligbasissomdeskriptiveognarrativestu-dier på humanistisk grundlag. Hans doktorafhandling Studies in Rhythm (1973) varbanebrydendeindenforrytmeforskningen,oghanssenestebogStarka musikupplevel-ser: Musik är mycket mer än bara musik (2008,engelskudgave2011)erethovedværkinden for forskningen i musikoplevelser. I denne samtale med musikterapiprofesso-rerneGroTrondalen(Oslo)ogLarsOleBonde(Aalborg)fortællerAlfGabrielssonomudviklingslinjerog røde tråde i et langt forskerliv–med fokuspåmusikoplevelsen.Samtalen,somfandtstediOslomarts2013iforbindelsemedetseminaridetnordi-skeforskernetværkMusic,Culture,andHealth(MUCH),foregikefterAlfGabrielssonsønskepåsvensk-norsk-dansk.
Alf Gabrielsson(b.1936)haslivedalonglifeasaresearcherandeducator,primarilyasaprofessorattheUniversityofUppsala,andhehasplayedanimportantroleinthedevelopmentofmusicpsychologyasamodernfieldofresearch.Hehasconductedalargenumberofempiricalstudies,usingexperimentalscientificmethodsaswellasde-scriptiveandnarrativemethods.HisdissertationStudies in Rhythm(1973)wasapio-neeringwork inmodernrhythmresearch,andhis latestbookStrong experiences with music – Music is much more than just music(2011,basedontheSwedishoriginalfrom2008)presents the resultsofmanyyearsof researchonmusicexperiences.– In thisinterview with music therapy professors Gro Trondalen (Oslo) and Lars Ole Bonde(Aalborg)AlfGabrielssontellsabouttrendsandredthreadsinarichresearcherlife–focusingontheissueofmusicexperiencesandhowtostudythem.Theconversation,which tookplace inOslo inMarch2013 in connectionwith a seminar in theNor-dicResearchNetworkMusic,Culture,andHealth(MUCH),isconductedinamixofSwedish,NorwegianandDanish.
