Mittuniversitetets årsredovisning 2016 · Mittuniversitetets årsredovisning 2016 Dnr: MIUN...

Årsredovisning 2016

Mittuniversitetets årsredovisning 2016

Dnr: MIUN 2017/161

Omslagsbild: Inför höstterminen 2016 har totalt 35 100 personer sökt en utbildning vid Mittuniversitetet. Det är den tredje högsta noteringen någonsin för antalet sökande till en hösttermin vid universitetet.

Foto: Tina Stafrén

Kontaktpersoner för årsredovisningen 2016 är Helena Lindh och Erika Byberg, universitetsledningens stab.

Innehållsförteckning

MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016 1

Innehållsförteckning Rektor har ordet ............................................................................................................. 3

1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ................................................................ 7 1.1 Utbildningsuppdraget ........................................................................................... 7 1.2 Söktryck och rekrytering .................................................................................... 10 1.3 Utveckling av utbildningen ................................................................................. 16 1.4 Distansutbildning och pedagogisk utveckling .................................................... 24 1.5 Samverkan i utbildningen .................................................................................. 26 1.6 Internationalisering ............................................................................................ 31 1.7 Kvalitetsarbete inom utbildningen ..................................................................... 35 1.8 Examina ............................................................................................................. 37

2 Forskning och utbildning på forskarnivå ..................................................................... 41 2.1 Utbildning på forskarnivå ................................................................................... 41 2.2 Forskning- i ämnen och forskningscentrum ...................................................... 44 2.3 Vetenskaplig produktion .................................................................................... 47 2.4 Forskningskompetens och forskningsresurser .................................................. 48 2.5 Kvalitet i forskningen ......................................................................................... 52 2.6 Samverkan, innovation och nyttiggörande ........................................................ 55

3 Gemensamt för utbildning och forskning .................................................................... 60 3.1 Studentmedverkan ............................................................................................ 60 3.2 Jämställdhet och arbete för lika villkor .............................................................. 61 3.3 Bibliotek ............................................................................................................. 64 3.4 Personal och kompetensförsörjning .................................................................. 66 3.5 Hållbar utveckling .............................................................................................. 70

4 Ekonomisk utveckling 2016 ........................................................................................... 73

5 Verksamhetens resultat ................................................................................................. 81

6 Intern styrning och kontroll ........................................................................................... 87

Ekonomisk redovisning ......................................................................................................... 93Universitetsstyrelsens beslut.............................................................................................. 109

2 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av anslagsbelastning Bilaga 2 Organisationsskiss för Mittuniversitetet 2016 Bilaga 3 Sammanställning av tabeller och diagramBilaga 4 Struktur för återrapportering i resultatredovisningen

Förkortningar ÅRK används som markering för de avsnitt som redovisar återrapporteringskrav i

regleringsbreven. HUV Fakulteten för humanvetenskap NMT Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier Hst Helårsstudent, det vill säga antalet studenter som är förstagångs‐ och fortsättningsregistre‐

rade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets omfattning i högskolepoäng under en viss period dividerat med 60. Studenter som avbrutit studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs ingår inte i beräkningen.

Hpr Helårsprestation: en hpr motsvarar 60 avklarade högskolepoäng, oavsett hur många studenter som bedrivit studierna och oavsett hur lång tid studierna tagit.

Datainsamling För datainsamlingen har följande administrativa system använts:

x Ladok (studiedokumentationssystem) för uppgifter om studenter, deras studier och deras examinapå grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå,

x NyA (Universitets‐ och högskolerådets antagningssystem),x Palasso (personalsystem) för uppgifter om personal till och med maj 2016,x Primula (personalsystem) för uppgifter om personal från och med juni 2016x Agresso (ekonomisystem) för ekonomiunderlaget,x DiVa (digitalt publikationsarkiv) för uppgifter om publikationer,x LISA (Mittuniversitetets ledningsinformationssystem), en systemlösning baserad på The Diver Solut‐

ion, som presenterar och analyserar information från Mittuniversitetets källsystem.

De uppgifter i Ladok som används för årsredovisningen låses i samband med årsskifte. Vetenskapliga publikationer som publicerats tidigare år registreras kontinuerligt. Det innebär att dessa upp‐gifter förändras från en årsredovisning till en annan. Statistik om övergångsfrekvenser i regionen, universitetets nybörjare mm har beställts från SCB. Uppgifter och analyser rörande den interna utvecklingen har lämnats av nämndkanslier och specialistfunkt‐ioner inom förvaltning och bibliotek. Underlag för indikatorer och index liksom hanteringen av uppgifterna om kostnad per prestation framgår i Kapitel 5. Till följd av övergång till Statens servicecenter och nytt personalsystem i juni 2016 finns en viss reservation för diskrepanser mellan åren. Mittuniversitetet har så långt det är möjligt granskat och kvalitetssäkrat underlaget från Statens servicecenter.

Återrapportering av individbaserad statistik I årsredovisningen för 2016 redovisar Mittuniversitetet statistiska uppgifter uppdelade på kön på totalnivåer. Könsuppdelad statistik har dock använts även på detaljnivå (till exempel för enskilda utbildningsprogram) för att analysera och skapa en bild av hur könsfördelningen ser ut.

Resultatredovisning – Förord


Rektor har ordet Ännu ett intensivt och intressant år har passerat och Mittuniversitetet har tagit steget in i sitt andra decennium som universitet. Vi verkar i en region med låg övergångsfrekvens från gym‐nasiet till högre studier, men med ett ökande behov av utbildad arbetskraft hos regionens ar‐betsgivare. Därför är det tillfredsställande att den utredning om universitetets regionala effekter som genomfördes under året visar att vi har stor betydelse för kompetensförsörjningen i reg‐ionen. Mittuniversitetet står för hälften av tillskottet av nyutbildade akademiker i våra två län. Två år efter examen bor hälften av våra studenter kvar i regionen, vilket ger ett betydande till‐skott i befolkning och arbetskraft, inte minst eftersom vårt utbildningsutbud bedöms överens‐stämma med de dominerande branscherna i vårt område.

Mittuniversitetet är tätt kopplat till omvärlden. Det gäller allt från regionens utvecklingsbe‐hov till världspolitiska skeenden. De stora flyktingströmmar som nådde Sverige under 2015 har för Mittuniversitetets del bland annat lett till utbildningar och projekt för att tillvarata och ut‐veckla den kompetens som de nyanlända har. Det är viktigt också för regionens utveckling.

Utbildning en angelägenhet för regionen En av de utmaningar och uppgifter vi som universitet delar med många andra är att verka för att ta tillvara de drivkrafter och den kompetens som finns hos alla nyanlända som tagit sin till‐flykt till Sverige. För Mittuniversitetets del har denna strävan bland annat lett till ett nytt pro‐jekt, Open Campus, i samarbete med Folkuniversitetet. Vi bedriver sedan tidigare den internat‐ionella akademikerutbildningen Korta vägen tillsammans, upphandlade av Arbetsförmedlingen. Genom det nya projektet utvecklar vi formerna för inkludering och integration till att omfatta en rad projekt och aktiviteter för att utveckla och tillvarata kompetensen hos utlandsfödda. Det är en investering för framtiden både för vår region och för nyanlända som får en väg in i arbets‐livet. I början av året startade ”Innanförskapsakademin”, ett utbildnings‐ och utvecklingspro‐gram för att etablera arbetslösa ungdomar och nyanlända på arbetsmarknaden. Initiativet är startat av det kommunala bostadsbolaget Östersundshem och genomförs i samverkan mellan företag och myndigheter. Forskare vid Mittuniversitetet följer projektet och deltar i utbildning, genomförande och utvärdering.

Under året beslutade Mittuniversitetet att starta en ny campusförlagd utbildning till förskol‐lärare i Östersund med början hösten 2017, ett resultat av samarbetet mellan universitetet, Reg‐ion Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. Utbildningen finns sedan tidigare i Västern‐orrland, men behovet av förskollärare är stort och utbildningen efterfrågad även i Jämtland.

Inom ramen för utbildningsstrategin har vi arbetat vidare med både arbetslivsanknytning och med att utveckla miljöerna för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Inte minst i årets nybyggnationer på Campus Sundsvall har vi utvecklat de informella lärmiljöerna för stu‐denterna. Detta är en förutsättning för det levande campus vi vill ha.



Forskningsmedel för nya innovationer Mittuniversitetet satsar i enlighet med universitetets forskningsstrategi totalt 100 miljoner kro‐nor under en treårsperiod i olika utvecklingsaktiviteter. Medlen har bland annat gått till att fi‐nansiera ämnesforskning kopplad till de stora utbildningsuppdragen inom professionsutbild‐ningarna, till att kvalitetssäkra forskningsansökningar och till satsningar på meriteringspro‐gram för forskare, något som också innebär att vi säkrar kompetensförsörjningen av framtida forskningsledare.

Den externa finansieringen har åter ökat. Det var väntat i och med den nya programperi‐oden för de europeiska strukturfonderna, men inte desto mindre glädjande.

I slutet av 2015 utlyste vi genom holdingbolaget Miun Holding AB forskningsmedel till forskningsdriven innovation. Totalt 22 ansökningar kom in och av dessa valde holdingbolaget i början av året åtta idéer att satsa vidare på. Utlysningen visar en ny väg att öka inflödet av idéer från universitetets forskare, idéer som kan komma till samhällsnytta.

I början av året fick universitetet en mångmiljondonation, något som lade grunden till en forskningsstiftelse som ska främja forskning vid två av universitetets forskningscentrum. I en första omgång fördelades medel ut till fyra olika projekt vid Sports Tech Research Centre och Nationellt vintersportcentrum.

Samverkan på olika nivåer För Mittuniversitetet är samverkan ett naturligt inslag på olika nivåer i verksamheten. Våra ut‐bildningar har arbetslivsanknytning genom verksamhetsförlagd utbildning, gästföreläsningar, mentorskap, studiebesök och examensarbeten. Kompetenskontrakten med olika arbetsgivare i regionen bidrar till detta. Större delen av vår samverkan sker i vår utbildnings‐ och forsknings‐verksamhet. I de förstärkta utbildningssatsningarna inom vård, skola och omsorg utgör samar‐betena med skol‐ och vårdhuvudmän viktiga inslag inte bara i den verksamhetsförlagda utbild‐ningen, utan även i utvecklingen av ämnesforskningen inom respektive område.

På liknande sätt präglas ämnesforskningen av nära samverkan med olika aktörer. Inte minst forskningsverksamhet i anslutning till skola, vård och omsorg har utvecklade och nära samar‐beten med respektive sektor. Universitetets centrumbildningar har nära relationer till företag och andra organisationer i regionen, riket och internationellt.

Mittuniversitetets samverkansavtal med Östersunds, Sundsvalls och Härnösands kommun syftar till att stärka och utveckla det regionala samarbetet.

Intern utveckling för att möta framtiden Under 2016 omlokaliserades verksamheten i Härnösand till Sundsvall, ett beslut som fattades 2013 och som var en nödvändighet för att kunna höja utbildningskvaliteten genom att samla studenter och lärare. På sikt syftar omlokaliseringen också till att åstadkomma en större och ri‐kare miljö för forskare. I och med flytten av verksamheten i Härnösand har vi kunnat utöka vårt campus i Sundsvall med fler och modernare lokaler.

Av betydelse för universitetets utveckling är också arbetet med jämställdhet, lika villkor, kompetensförsörjning, arbetsmiljö och många andra delar. Det gemensamma visionsarbetet



Miun 2025 har pågått intensivt sedan hösten 2015 och kommer att slutföras i början av 2017. Förhoppningen är att det ska utgöra en utgångspunkt för universitetets framtidsarbete.

I och med utgången av året slutade Anders Söderholm som rektor, efter nästan tio år på pos‐ten. Vår nye rektor, Anders Fällström, kommer att tillträda under första delen av 2017. Jag ser fram emot en fortsatt utveckling av Mittuniversitetets verksamhet och ett givande samarbete med honom.

Mats Tinnsten T f rektor

Resultatredovisning – Utbildning på grund och avancerad nivå




1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Antalet helårsstudenter var ungefär lika många som föregående två år, omkring 7000. Helårs-prestationerna ökade något och genomströmningen blev därför en procentenhet högre än före-gående år, 82 procent. Regeringens intention att bygga ut utbildningar till bland lärare, sjukskö-terska och ingenjörer har gett resultat i form av fler programnybörjare och helårsstudenter på de flesta av dessa utbildningar. Antalet examina har sjunkit jämfört med 2015. Andelen högsko-lenybörjare från regionen som började vid Mittuniversitetet ökade, efter att under flera år ha minskat. Övergången till högre studier har fortsatt minska bland regionens män, men har ökat något bland kvinnorna.

1.1 Utbildningsuppdraget Under 2016 var antalet helårsstudenter (hst) drygt 7000, ungefär lika många som föregående år, se tabell 1. Inga större förändringar kan noteras, vare sig inom anslagsfinansierade utbildningar eller bland särskilda uppdrag. Nivån på utbildningsproduktionen ligger i linje med Mittuniver‐sitetets takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Tabell 1 Antal helårsstudenter (hst)

Antal helårsstudenter

Anslagsfinansierad utb. 2013 2014 2015 2016 förändring 2015-2016

förändring % 2015-2016

Grundutbildning 6 641 6 378 6 517 6 491 -26 0% Sommarkurser 316 380 347 361 14 4% Basår 127 127 121 116 -5 -4%

Summa 7 083 6 886 6 985 6 968 -17 0%Andel kvinnor 65% 64% 63% 63% Andel män 35% 36% 37% 37% Särskilda uppdrag

Lärarlyftet 42 92 67 49 -17 -26% Uppdragsutbildning med poäng 31 53 56 76 20 35% Beställd utbildning 14 13 15 16 2 11% Avgiftsskyldiga studenter 29 24 27 24 -3 -10%

Summa 116 183 164 165 1 1%Andel kvinnor 72% 76% 71% 75% Andel män 28% 24% 29% 25% Totalt 7 200 7 069 7 150 7 133 -16 0%Andel kvinnor 65% 65% 63% 63% Andel män 35% 35% 37% 37% Antal registrerade studenter * 15 518 15 895 15 311 15 989 678 4%andel kvinnor 63% 64% 63% 64% andel män 37% 36% 37% 36%

* inkl. uppdr.utb



Antalet registrerade individer ökade med närmare 600 personer, från att året innan ha mins‐kat lika mycket. Merparten av ökningen skedde inom fristående kurser.

Avräkning mot anslag Mittuniversitetet får i likhet med andra lärosäten ersättning för grundutbildning i relation till hur många studenter som registrerar sig och till hur många högskolepoäng studenterna preste‐rar. Anslaget ges som ett takbelopp. Utrymmet för fullt finansierad produktion utgörs av takbe‐loppet samt eventuell sparad överproduktion och anslagssparande från tidigare år.

Värdet av antalet helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) var drygt 529 miljoner

kronor under 2016, inkluderande helårsprestationer från december 2015 som inte redovisades vid föregående avräkning. Takbeloppet var knappt 519 miljoner kronor. Det innebär att lärosätet under 2016 har haft en överproduktion till ett värde av drygt 10 miljo‐ner kronor. För sjunde året i rad har universitetet haft en produktion som ligger över eller nära takbeloppet. Det innebär också att Mittuniversitetet åter har överskridit den gräns för sparad överproduktion på tio procent av takbeloppet som kan överföras till kommande år. Universite‐tet kan därför inte få ersättning för hela den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten un‐der 2016. Takbeloppet medför alltså en begränsning av lärosätets utbildningskapacitet och ex‐pansionsmöjligheter.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ans

lags

värd

e, m

nkr

Ans

lags

värd

e, m

nkr

Diagram 1 Lärosätets utbildningsproduktion

Produktion Takbelopp Utrymme för fullt finansierad produktion



Uppföljning av helårsstudenter och helårsprestationer

Tabell 2 Uppföljning av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr)

Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Utbildningsområde 2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016 Humaniora 654 631 675 719 402 380 388 424 Juridik 149 177 182 212 125 129 149 179 Samhällsvetenskap 1 808 1 763 1 759 1 809 1 549 1 439 1 395 1442 Naturvetenskap 708 720 741 728 524 532 577 542 Teknik 1 291 1 245 1 299 1 188 963 940 986 954 Vård 1 135 1 030 1 039 998 1 061 969 960 944 Medicin 316 340 348 324 316 307 305 282 Undervisning 331 276 290 327 347 283 270 326 Verksamhetsförlagd utbildning 76 93 84 93 45 104 79 87 Övrigt 374 388 369 358 330 366 339 340 Design 176 161 145 165 184 153 130 151 Idrott 64 62 56 46 54 57 53 42 Summa 7 083 6 886 6 985 6 968 5 901 5 658 5 631 5 714 Andel kvinnor 65% 64% 63% 63% 67% 67% 65% 65% Andel män 35% 36% 37% 37% 33% 33% 35% 35% Därav naturvetenskap och teknik 1 999 1 965 2 040 1 916 andel kvinnor 38% 39% 37% 37% andel män 62% 61% 63% 63%

Tabell 2 visar fördelningen av helårsstudenter och helårsprestationer mellan olika utbild‐

ningsområden. Regeringen ger ersättning för 65 helårsstudenter och lika många helårsprestat‐ioner inom utbildningsområdet design. Utöver detta uppnåddes ytterligare 100 hst och 84 hpr i design. Undervisningen på de utbildningsplatserna avräknas inom utbildningsområdet teknik, som ger lägre ersättning.

Prestationsgrad Prestationsgraden eller genomströmningen visar antalet helårsprestationer som andel av antalet helårsstudenter. Under 2016 var prestationsgraden 82 procent, vilket är något högre än året in‐nan; se tabell 3.



Tabell 3 Genomströmning, 2013-2016 2013 2014 2015 2016

Campusutbildning 93% 92% 89% 91% Genomströmning kvinnor 96% 95% 92% 94% Genomströmning män 88% 86% 84% 86% Distans total 73% 72% 71% 72% Genomströmning kvinnor 77% 76% 75% 75% Genomströmning män 64% 63% 64% 66% totalt 83% 82% 81% 82% Genomströmning kvinnor 87% 86% 84% 85% Genomströmning män 78% 76% 76% 78%

Kvinnor har generellt en högre genomströmning än män. Prestationsgraden är högre för

campusutbildning än för distansutbildning. Genomströmningen varierar med upp‐ och nedgångar i antalet hst. Vid kraftiga ökningar av

antalet hst blir det en eftersläpning i prestationerna som hör samman med att det tar tid för de registrerade studenterna att klara av sina högskolepoäng och därmed generera hst. Därför sjun‐ker genomströmningen. Om antalet hst däremot sjunker blir förhållandet det motsatta och pre‐stationsgraden ökar, eftersom vissa prestationer kan härledas till studenter som varit registre‐rade och genererat hst under tidigare terminer. De senaste åren har dock antalet hst varit ganska oförändrat på totalnivå och även genomströmningen har varit tämligen konstant, drygt 80 procent.

1.2 Söktryck och rekrytering Antal sökande Antalet sökande till Mittuniversitetets utbildningar var något lägre till höstterminen 2016 än in‐för höstterminen dessförinnan, som var ett rekordår när det gällde antalet sökande. Totalt sökte drygt 35 000 personer till Mittuniversitetet. Antalet förstahandssökande var knappt 10 000 per‐soner, se tabell 4. Antalet förstahandssökande till vårterminen 2017 var färre än året innan, men utbudet av sökbara kurser har också minskat med 17 procent och den minskningen är betydligt mer markant.

Tabell 4

Antal förstahandssökande vid sista anmälningsdag Inför 2014 2015 2016 2017 Vårtermin 6 179 4 175 5 311 5 168 Hösttermin 9 296 10 464 9 991 Sommar 8 078 10 216 7 686

Sommarkurserna är fortsatt attraktiva, vilket beskrivs närmare i avsnitt 1.3.



Studentrekrytering Universitetet har under året utvecklat ett mer verksamhetsnära arbetssätt för studentrekryte‐ring, detta för att bättre kunna möta de enskilda utmaningar som utbildningsprogrammen står inför. Varje grundutbildningsprogram har en kommunikatör med särskilt ansvar för att inven‐tera behov, föreslå kommunikativa lösningar, genomföra studentrekryterande aktiviteter och följa upp resultat.

Enligt universitetets studentrekryteringsstrategi ska ökade satsningar göras på universitetets befintliga studenter, eftersom nöjda studenter är bra marknadsföring. För 2016 fanns särskilt avsatta medel och en åtgärdsplan med aktiviteter för befintliga studenter. Åtgärdsplanen togs fram i samarbete med studentkårerna. Särskilt avslutningsaktiviteter och aktiviteter i samband med terminsstart har stått i fokus för arbetet.

Det koncept lärosätet tidigare tagit fram för studentrekrytering har legat till grund för de fil‐mer, poddar och annat som tagits fram. Arbetet utvecklas kontinuerligt utifrån mätningar i mål‐gruppen. 2016 års kampanj gav bland annat effekten att kännedomen och kunskaperna om Mittuniversitetet ökade. Eftersom kampanjen 2015 fick ett positivt mottagande gjordes inga ändringar i filmerna. Mätningen 2016 visade att ungefär dubbelt så många hade sett filmerna jämfört med året innan. Det finns dock fortfarande delar att utveckla, bland annat att stärka kommunikationen om arbetslivsanknytning av utbildningsprogrammen.

Breddad rekrytering och breddat deltagande En ambition för Mittuniversitetet är att öka övergångsfrekvensen i regionen och att få studenter från hem utan akademisk tradition att vilja studera vidare. Regional gymnasiesamverkan (se nedanstående avsnitt) är en viktig del i detta. Beroende på utbildning görs också olika insatser. Ett exempel är socionomutbildningen som för att bredda rekryteringsbasen gör riktade insatser till marginaliserade områden och presenterar utbildningen vid lärcentrum i olika delar av länet.

Mittuniversitetet är ett lärosäte med hög andel utbildning på distans. Det underlättar för även andra än traditionella studenter att skaffa en utbildning eller att vidareutbilda sig. Inom ramen för universitetets utbildningsstrategi satsas medel på att utveckla såväl teknikstöd som pedagogik och lärmiljöer för både campus‐ och distansutbildningar och för så kallad blended le‐arning.

Mittuniversitetet har etablerade rutiner för stöd till studenter med funktionsnedsättningar, exempelvis inläst litteratur, hörslingor och anteckningshjälp.

Samtliga studenter som vill har möjlighet att få stöd i studieteknik, akademiskt skrivande samt språkstöd i svenska och engelska. Vissa utbildningar erbjuder mattestugor och annat ut‐bildningsanpassat stöd.

Mittuniversitet har under 2016 arbetat med nätverket Include som ett sätt att få större bredd på de personer som söker in till universitet. Include arbetar för att samordna och stärka kun‐skapen om breddad rekrytering och breddat deltagande, genomströmning, mångfald och lika‐behandling från genomförande till utvärdering samt för att främja samverkan och erfarenhets‐utbyte kring dessa frågor inom högre utbildning. Mittuniversitet har under året deltagit i två konferenser och en nätverksträff anordnade av Include. Utifrån erfarenhetsutbyten med andra



lärosäten har universitetet fått ökad kännedom om goda exempel för att uppnå breddad rekry‐tering.

Föräldrars utbildningsnivå Mittuniversitetet verkar i en region med låg övergång till högre studier. Mittuniversitetets stu‐denter har också i högre utsträckning än i riket föräldrar som saknar högre utbildning. Enligt Universitetskanslersämbetets årsrapport 2016 hade 27 procent av Mittuniversitetets studenter högutbildade föräldrar år 2015, att jämföra med 39 procent i riket.

Regionalt utvecklingsnätverk och regional gymnasiesamverkan Regionalt utvecklingsnätverk, RUN, är ett forum för samverkan mellan Mittuniversitetet och kommuner, fristående förskolor och skolor i Jämtlands län, Västernorrlands län och norra Häl‐singland. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten, Region Jämtland Härjedalen, Kommun‐förbundet Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland ingår i RUN.

Inom ramen för nätverket har Mittuniversitetet avtal med 19 kommuner i regionen om sam‐verkan i frågor som rör skolutveckling. I RUN:s uppdrag ingår samordning, utveckling och forskningsanknytning i förskola, fritidshem, skolverksamheter, lärarutbildning samt kompe‐tensutveckling för parternas personal. RUN har även ett utökat uppdrag att utveckla och för‐stärka samverkan mellan Mittuniversitetet och regionens gymnasieskolor.

Den årliga RUN‐riksdagen beslutar om de ramar som ska vägleda arbetet inom RUN under kommande år. Verksamhetsplanen för åren 2014‐2016 identifierar sex insatsområden som delvis överlappar varandra. Tillsammans utgör områdena ett led i att konkretisera det regionala ut‐vecklingsnätverkets verksamhetsidé och vision. Arbetet inom insatsområdena sammanfattades vid utgången av 2016. Verksamheten går nu vidare och baseras på en ny verksamhetsplan för åren 2017‐2019.

Till de större insatser som genomfördes under 2016 hör bland annat koordinering av upp‐drag från Skolverket, såsom lärarlyft och utbildningar med koppling till nyanlända elevers lä‐rande. Andra större insatser är en RUN‐riksdag på temat skolutveckling för likvärdighet, en RUN‐konferens på temat karriärtjänster, metod‐ och handledarutbildning i kulturanalys samt en seminarieserie för rektorer och förskolechefer. Ett antal nätverk i regionen drivs av RUN, till exempel läs‐ och skrivnätverk, utvecklingsnätverk och ett specialpedagogiskt nätverk. RUN ko‐ordinerar också Mittuniversitetets medverkan i det så kallade övningsskoleprojektet med sär‐skilt utsedda skolor och förskolor som tar emot ett större antal studenter från lärarutbildningen.

Genom RUN har kommunerna och Mittuniversitetet en regional möjlighet att gemensamt stimulera forskning i och om förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och grundsärskola/gymnasiesärskola, att initiera och stödja erfarenhetsutbyte, bedriva förbättrings‐ och kvalitetsarbete samt verka för en ömsesidig kompetensutveckling.

Projektet Regional gymnasiesamverkan är en del av processområdet Regional skolsamverkan, ar‐betslivsanknytning och alumnverksamhet i utbildningsstrategin 2016‐2017. Organisatoriskt hör pro‐jektet till universitetets samverkansavdelning. Projektet pågår till och med 2017 med förhopp‐ning om att därefter kunna implementeras och fortsätta utgöra en bas i RUN.



Projektet har utrett, utvecklat och testat olika arbetsformer i syfte att utveckla en modell för en systematisk och långsiktigt hållbar samverkan mellan Mittuniversitetet och regionens gym‐nasieskolor. Regionen omfattar Jämtlands län, Västernorrlands län samt norra Hälsingland. Vi‐dare har projektet verkat för att stimulera en god ömsesidig utbildning, såsom forskningssam‐arbeten, utvecklingsprojekt, fortbildning, gymnasielärare som möter universitetslärare och ele‐ver som möter studenter. Regional gymnasiesamverkan fyller en viktig funktion i att stärka Mittuniversitetets roll som regionens universitet och att vara en självklar samverkanspart, för‐bättra övergången till högre utbildning i regionen samt att utveckla och förstärka RUN.

Samverkan grundar sig på en organisatorisk struktur och goda ömsesidiga relationer som resulterat i ett årshjul med återkommande aktiviteter för både elever och personal vid främst gymnasieskolorna, men även i vissa fall för grundskolor. Kontakten mellan Mittuniversitetet och gymnasiet sker på en rad olika sätt. Bland de återkommande aktiviteterna finns en veten‐skapsdag som riktar sig till gymnasieelever på högskoleförberedande program och en fortbild‐ningsdag för lärare och annan personal vid regionens gymnasieskolor. Vetenskapsdagarna 2016 lockade totalt cirka 1500 gymnasieelever.

Regional gymnasiesamverkan har arbetat fram en väl fungerande organisation både internt och externt för systematisk och långsiktig samverkan. Internt finns två koordinatorer och tio samordnare på avdelningsnivå och externt ett nätverk av samverkanssamordnare på gymnasie‐skolorna. Tanken med den interna strukturen är att alla avdelningar (och därmed program och ämnen) ska representeras och att det ska finnas koordinatorer vid respektive campus. Projekt‐gruppen är en tydlig väg in till Mittuniversitetet för regionens gymnasieskolor och skolor. I Jämtland finns samverkanssamordnare på samtliga skolenheter och i Västernorrland på 13 av 19 skolenheter. Dessutom finns samordnare vid två gymnasieskolor i Hälsingland.

En viktig uppgift för projektet är att sprida och förmedla information och kontakter mellan Mittuniversitetet och skolorna.

Övergång till högre studier i regionen Övergången från gymnasieskolan till högre utbildning är låg i både Jämtlands län och Västern‐orrlands län. Särskilt låg är övergångsfrekvensen i Jämtlands län. Läsåret 2015/16 hade över‐gångsfrekvensen minskat i Jämtlands län och var ungefär densamma i Västernorrlands län för studenter som lämnat gymnasieskolan tre år tidigare. Kvinnornas övergångsfrekvens ökade, medan männens minskade. I riket var övergången till högre studier högre.



Tabell 5

Övergångsfrekvenser

Studentexamen angivet läsår Andel som påbörjat högre studier efter tre år (procent), totalt

09/10 10/11 11/12 12/13 Riket 43 42,5 42,2 42,5 kvinnor 49% 48% 48% 48% män 37% 37% 37% 37% Y län 40,3 39,4 35,8 35,7 kvinnor 47% 46% 42% 44% män 33% 33% 32% 27% Z län 29,5 27,5 28,3 27,5 kvinnor 35% 32% 32% 33% män 24% 23% 25% 22%

Att öka övergången till högre studier i regionen är ett av målen i universitetets utbildnings‐

strategi. Ett annat mål är att öka den andel studenter från regionen som väljer Mittuniversitetet i första hand.

Nybörjare vid Mittuniversitetet Antalet nybörjare, studenter som för första gången registrerade sig vid Mittuniversitetet, var betydligt fler läsåret 2015/16 än föregående år, se tabell 6. Merparten av nybörjarna kommer från Stockholms län, följt av Västra Götalands län och Skåne län. Antalet nybörjare från reg‐ionen (Jämtlands län och Västernorrlands län) har ökat efter flera års nedgång. Andelen nybör‐jare från regionen var dock densamma som tidigare, 14 procent.

Tabell 6 Nationell rekrytering till Mittuniversitetet Nybörjare Läsår och antal individer Rekryteringslän 12/13 13/14 14/15 15/16 Jämtlands län 421 362 340 380 Västernorrlands län 645 551 539 599 Summa regionen 1 066 913 879 979 Andel kvinnor 66% 64% 64% 64% Andel män 34% 36% 36% 36% Stockholms län 1 497 1 323 1 351 1 558 Skåne län 773 689 661 774 Västra Götaland 974 877 789 925 Övriga län 2 855 2 604 2 497 2 657 Antal nybörjare (individer) 7 166 6 406 6 177 6 893 Andel kvinnor 62% 62% 62% 62% Andel män 38% 38% 38% 38% Andel från regionen 15% 14% 14% 14%



Högskolenybörjare från regionen De som för första gången börjar studera vid en högskola kallas högskolenybörjare. Andelen högskolenybörjare från Jämtlands län och Västernorrlands län som börjat vid Mittuniversitetet har minskat under en rad år, men ökade åter under läsåret 2015/16. Av regionens knappt 2000 högskolenybörjare började 37 procent vid Mittuniversitetet, en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående år.

De som inte började studera vid Mittuniversitetet började läsa vid främst Umeå universitet följt av Uppsala universitet.

Även under 2016 gjorde universitetet en fördjupad analys av övergångsfrekvenser och hög‐skolenybörjare från regionen. Den visade bland annat att stadskommuner i regionen har högre övergångsfrekvens än landsortskommuner och att många andra lärosäten också haft en lik‐nande trend av att närområdets högskolenybörjare i ökande utsträckning väljer andra lärosäten än den egna regionens. En årlig uppföljning planeras.

Behörighetsgivande förutbildning Behörighetsgivande förutbildning vid Mittuniversitetet ger blivande studenter möjlighet att komplettera sin behörighet för att sedan kunna läsa tekniska eller naturvetenskapliga utbild‐ningar. Basåret är en alternativ rekryteringsväg som kan bredda den grupp av studenter som söker till universitetet. Av dem som var registrerade på basåret våren 2016 sökte inför höstter‐minen 36 procent till något av universitetets tekniska eller naturvetenskapliga program i första hand. Antalet hst på behörighetsgivande förutbildning var 123, något lägre än föregående år.

Tabell 7 Behörighetsgivande förutbildning

2013 2014 2015 2016 Helårsstudenter 133 133 128 123 Andel kvinnor 42% 45% 43% 44% Andel män 58% 55% 57% 56%

Bedömning av reell kompetens ÅRK Universitet och högskolor har i uppgift att bedöma reell kompetens för behörighet vid ansökan till utbildning, såväl grundläggande behörighet som särskild behörighet, samt för tillgodoräk‐nande. Denna verksamhet är både tids‐ och resurskrävande och regeringen har avsatt ekono‐miska resurser för att utveckla varaktiga processer och strukturer för verksamheten. De ekono‐miska resurserna skulle inledningsvis fördelas mellan Universitets‐ och högskolerådet (UHR) och landets lärosäten under treårsperioden 2016‐ 2018. Mittuniversitetet fick 542 000 kr.

Efter ett nationellt samverkansmöte som UHR arrangerade under hösten och där Mittuni‐versitetet deltog, ändrade regeringen både den beslutade resurstilldelningen för kommande år samt UHR:s uppdrag som stödjande myndighet i arbetet. Fortsatt utgår ekonomisk ersättning enbart om lärosätet deltar aktivt i de arbetsgrupper som UHR fått i uppdrag att samla genom ett antal delprojekt.



Mittuniversitetet har avböjt deltagande till förmån för de lärosäten som ligger i framkant i bedömning av reell kompetens och kommer därför inte erhålla några ytterligare ekonomiska resurser för denna verksamhet. De medel som Mittuniversitetet tilldelades år 2016 har inte nytt‐jats, utan skjuts på framtiden för att användas vid tillvaratagande av de resultat universitetet får ta del av från de nationella projekten och/eller för åtgärder efter 2018.

1.3 Utveckling av utbildningen Utbildningsstrategin Under året fortsatte arbetet med områdena Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet samt Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Dessa områden ar‐betade vidare enligt de handlingsplaner som togs fram under 2015. Redovisning av vad som skett inom ramen för de två områdena finns främst i avsnitt 1.4 och 1.5

För det tredje området, Internationalisering, prioriteras mobilitetsfrågan fortsatt, se avsnitt 1.6. Rektor fattade under året beslut om en handlingsplan för mobilitet för att främja student‐, lä‐rar‐, och personalutbyte samt internationell studentrekrytering.

Inom ramen för utbildningsstrategin har även medel fördelats till fakulteternas programut‐veckling för att stärka bland annat arbetslivsanknytning och studentrekrytering samt för att öka kvaliteten genom att utveckla pedagogiken på distansbaserad utbildning. Dessa medel har bland annat använts till utökad tid för programansvariga och till utbildningsinsatser för lärare för att öka den pedagogiska kompetensen inom främst e‐lärande och aktivt lärande. Mer om detta finns i avsnitt 1.7.

Analyser och prioriteringar för beslut om utbildningsutbud ÅRK Universitetet ska enligt regleringsbrevet redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behov‐sanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet.

Mittuniversitetet strävar efter att förena utbildning och forskning och efter att öka utbudet av utbildning på avancerad nivå. Denna uppbyggnad har fortsatt under året. Även om lärosätet försöker ha balans mellan programutbildningar och fristående kurser medför det sedan tidigare minskade takbeloppet och regeringens prioriteringar i fråga om utbyggnad av vissa utbild‐ningar inom befintligt takbelopp en nödvändighet att begränsa de fristående kurserna till för‐mån för programutbildningar. Detta medför även att utrymmet för sommarkurser begränsas. Kursutbudet anpassas till att främst möjliggöra studier som leder till en examen, även om ett visst utbud syftar till att ge yrkesverksam möjlighet till fördjupad kompetens.

Vid Mittuniversitetet används en mall baserad på områdena kunskap, student och omvärld för att kartlägga utbudet. I prioriteringsarbetet följer universitetet utbildningsstrategins vägledning med fokus på e‐lärande och arbetslivsanknytning samt utbildnings‐ och forskningsstrategiernas strävan efter att skapa kompletta miljöer med både forskning och utbildning. Det kan innebära att miljöer med mycket stor grundutbildningsvolym i förhållande till forskning minskar sin vo‐lym till förmån för utökad forskning och tvärtom.



Det finns också ett ramverk som beaktas vid överväganden av nya utbildningar. Under året inleddes ett arbete med att revidera nuvarande ramverk.

Mittuniversitetet har ett stabilt och högt söktryck, något som visar att utbudet är väl anpass‐sat till studenternas efterfrågan. I arbetet med att inrätta nya program finns krav om att beakta såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov.

Samarbeten med andra lärosäten och branscher kring utbildningar kommenteras i avsnitt 1.5

Programnybörjare på sjuksköterskeutbildningar ÅRK Mittuniversitetet ska i enlighet med regleringsbrevet bygga ut utbildningarna till sjuksköterska, specialistsjuksköterska och barnmorska. Utbyggnaden avser en utökning av antalet program‐nybörjare jämfört med år 2014 enligt bilaga till regleringsbrevet.

Tabell 8 Utbildning inom vård och omsorg Sjuksköterskeutbildning 2013 2014 2015 2016 Programnybörjare 248 261 266 282 Andel kvinnor 78% 80% 82% 78% Andel män 22% 20% 18% 22% Hst 592 586 650 642 Andel kvinnor 79% 78% 80% 81% Andel män 21% 22% 20% 19% Examina 181 177 168 186 Andel kvinnor 79% 82% 76% 77% Andel män 21% 18% 24% 23% Specialistsjuksköterskeutbildning Programnybörjare 118 78 84 63 Andel kvinnor 86% 86% 82% 73% Andel män 14% 14% 18% 27% Hst 86 93 91 115 Andel kvinnor 84% 85% 84% 84% Andel män 16% 15% 16% 16% Examina 69 71 89 66 Andel kvinnor 87% 86% 80% 83% Andel män 13% 14% 20% 17% Barnmorskeutbildning Programnybörjare 12 16 16 19 Andel kvinnor 100% 100% 100% 100% Andel män Hst 14 12 19 23 Andel kvinnor 100% 100% 100% 100% Andel män Examina 8,00 3 15 15 Andel kvinnor 100% 100% 100% 100% Andel män



För sjuksköterskeutbildningen är utbyggnaden genomförd och för barnmorskeutbildningen delvis genomförd. Tillgången på platser för den verksamhetsförlagda utbildningen styr möjlig‐heterna att anta ytterligare studenter till såväl sjuksköterske‐ som specialistsjuksköterskeutbild‐ningar. Antalet programnybörjare på specialistsjuksköterskeutbildningarna har minskat. Under 2015 avslutades specialistutbildningen till anestesisjuksköterska och utbildningen till operat‐ionssjuksköterska är tills vidare vilande, detta för att kunna arbeta vidare med kvalitetssäk‐rande åtgärder.

Programnybörjare på ingenjörsutbildningar ÅRK Antalet programnybörjare på civilingenjörsutbildningarna har fortsatt att öka, om än i inte lika stor omfattning som året innan. Antalet hst har däremot ökat i en jämn takt de senaste åren, me‐dan antalet examina varit ungefär desamma de senaste åren och har minskat något under 2016.

Efter föregående års stora ökning av antalet programnybörjare på högskoleingenjörsutbild‐ningarna sjönk antalet programnybörjare under 2016 till ungefär samma nivå som 2014. Att så många högskoleingenjörsexamina utfärdades år 2015 hade delvis att göra med att det var sista året det var möjligt att ta ut en examen enligt 1993 års examensordning.

Tabell 9 Ingenjörsutbildning Högskoleingenjörsutbildning 2013 2014 2015 2016 Programnybörjare 115 163 191 168 Andel kvinnor 27% 23% 24% 32% Andel män 73% 77% 76% 68% Hst 188 226 271 274 Andel kvinnor 32% 29% 25% 26% Andel män 68% 71% 75% 74% Examina 37 36 67 36 Andel kvinnor 24% 38% 30% 33% Andel män 76% 62% 70% 67% Civilingenjörsutbildning Programnybörjare 101 94 127 138 Andel kvinnor 30% 24% 23% 21% Andel män 70% 76% 76% 79% Hst 217 250 276 317 Andel kvinnor 28% 29% 28% 27% Andel män 72% 71% 72% 73% Examina 12 21 21 18 Andel kvinnor 8% 29% 19% 28% Andel män 92% 71% 81% 72%

Lärar- och förskollärarutbildningar ÅRK Regeringen har utökat antalet platser också på lärar‐ och förskollärarutbildningarna. Mittuni‐versitetet har fyllt platserna enligt planering. En viss osäkerhet fanns kring studenternas val och



i vilken utsträckning de skulle acceptera sina utbildningsplatser, något lärosäte hanterade ge‐nom att göra överintag och reservantagning.

Tabell 10

Lärarutbildning Förskollärarutbildning, nya lärarutb. 2013 2014 2015 2016 Programnybörjare 149 118 128 196 Andel kvinnor 93% 95% 94% 94% Andel män 7% 5% 6% 6% Hst 297 363 379 385 Andel kvinnor 94% 95% 95% 95% Andel män 6% 5% 5% 5% Examina 1 83 126 Andel kvinnor 100% 98% 95% Andel män 2% 5%

Grundlärare inriktning förskoleklass och åk 1-3 Programnybörjare 34 35 61 62 Andel kvinnor 91% 86% 90% 92% Andel män 9% 14% 10% 8% Hst 52 71 102 119 Andel kvinnor 91% 89% 89% 89% Andel män 9% 11% 11% 11% Examina 25 45 Andel kvinnor 76% 87% Andel män 24% 13%

Kompletterande pedagogisk utbildning Programnybörjare 7 19 16 30 Andel kvinnor 43% 42% 81% 60% Andel män 57% 58% 19% 40% Hst 3 12 21 42 Andel kvinnor 43% 42% 59% 66% Andel män 57% 58% 41% 34% Examina 1 13 Andel kvinnor 100% 46% Andel män 54%

Mittuniversitetet följer de bedömningar som bland andra Sveriges Kommuner och Lands‐

ting (SKL) och Utbildningsdepartementet gör av det nationella behovet av lärare och förskollä‐rare med olika inriktningar och ämneskombinationer. Även statistik från Skolverket, och SCB tjänar som underlag för analysen av framtida lärarbehov. Såväl på nationell som på regional nivå finns signaler om att behovet av förskollärare, grundlärare och vissa kategorier av ämnes‐lärare ökar kraftigt. Universitetet har en nära samverkan med skolhuvudmännen Jämtland, Västernorrland och norra Hälsingland och diskuterar regionala behov inom ramen för det reg‐ionala utvecklingsnätverket RUN, se avsnitt 1.2. Med denna information som bas fattar univer‐



sitetet beslut om de olika lärarprogrammens dimensionering utifrån det utrymme lärarutbild‐ningen har av universitetets totala takbelopp för utbildning samt den extra tilldelningen av lä‐rarutbildningsplatser. Från och med höstterminen 2017 kommer förskollärarutbildning att ges även i Östersund, ett exempel på hur universitetet möter behov som finns i omgivande sam‐hälle.

Studievägledare för lärarutbildningen informerar och vägleder studenterna när det gäller olika inriktningar inom lärarprogrammen och behovet på arbetsmarknaden. Vid generella re‐kryteringssatsningar får de som läser lärarprogrammen också information om arbetsmark‐naden.

Kompletterande utbildning för personer med utländsk ekonomutbildning ÅRK Mittuniversitetet är fortfarande i planeringsstadiet när det gäller den kompletterande utbild‐ning som universitetet ska bygga upp för personer med avslutad utländsk ekonomutbildning. Utbildningen planeras att omfatta mellan åtta och tio utbildningsplatser. Bedömning av förkun‐skaper kommer enligt planen att göras genom validering som hanteras inom ämnet. Diskussion förs om samverkan med andra lärosäten som fått samma uppdrag samt om huruvida student‐gruppen ska vara en enskild grupp eller integreras med andra studentgrupper.

Programutbildningar Liksom föregående år fanns 71 procent av alla helårsstudenter under 2016 vid programutbild‐ningar. Yrkesprogrammen ökade något, medan de generella programmen minskade, se tabell 11.

Tabell 11 Programutbildningar 2013 - 2016, hst

2013 2014 2015 2016 Yrkesprogram 2 384 2 331 2 451 2 555 Generella program 2 390 2 413 2 461 2 337 Summa 4 774 4 743 4 913 4 892 Andel kvinnor 67% 66% 64% 63% Andel män 33% 34% 36% 37%

Tabell 12 visar att vårdutbildningarna är störst, följt av samhällsvetenskapliga och beteende‐vetenskapliga utbildningar, där socionom‐ och psykologutbildningarna ingår. Civilingenjörs‐ och lärarutbildningar har ökat, vilket är i linje med regeringens intentioner. Vårdutbildningar har däremot minskat, vilket kommenteras tidigare i samband med tabell 8.



Tabell 12

Programutbildningar vid Mittuniversitetet Antal helårsstudenter

Programutbildningar 2013 2014 2015 2016 Förändring 2015-2016

Humanistiska utbildningar 7 10 7 5 -2 Beteendevetare och socionomer 946 886 830 818 -12 Medieutbildningar 360 344 351 331 -19 Samhällsvetenskapliga utbildningar 708 778 854 813 -42 Vårdutbildningar 934 910 952 913 -40 Utbildningar med inr. sport och idrott 84 83 74 55 -19 Civilingenjörsutbildningar 217 251 276 317 41 Ingenjörsutbildningar 189 226 271 274 3 Tekniska utbildningar 61 30 29 26 -3 IT-utbildningar (ej ingenjör) 396 434 455 427 -27 Naturvetenskapliga utbildningar 72 71 78 79 0 Utbildningar med konstnärliga inslag 130 105 93 86 -8 Lärarutbildning 669 615 641 747 106 Mittuniversitetet totalt 4 773 4 742 4 913 4 892 -21 Därav program på avancerad nivå 497 485 518 479 -38 Andel kvinnor av totalen 67% 66% 64% 63% Andel män av totalen 33% 34% 36% 37%

Avancerad nivå Uppbyggnaden av utbildning på avancerad nivå har fortsatt under året. Hösten 2016 startade ett masterprogram i psykologi med inriktning emotion och ett magister‐/ masterprogram i håll‐bar informationsförsörjning. Den senare har tre olika inriktningar (arkiv‐ och informationsve‐tenskap, industriell organisation och ekonomi samt informatik) och är utvecklat i samarbete mellan tre olika akademiska avdelningar.

Inför läsåret 2017/18 utökas utbudet med forskningsförberedande masterprogram i human‐vetenskap med inriktningarna idrottsvetenskap och socialt arbete. Upplägget är att studenten ges möjlighet att fördjupa sin vetenskapliga kompetens genom aktiv samverkan med en fors‐kare eller forskargrupp. Genom detta förstärks anknytningen mellan utbildning och forskning. Samma förändring mot tydlig forskningsinriktning sker inom redan etablerade magisterutbild‐ningar.

Det tvååriga Förvaltningsjuridiska programmet blir från och med läsåret 2017/18 en treårig utbildning, något som efterfrågats av studenterna och branschen. Utöver detta erbjuds ett ut‐bud av fristående kurser för att möjliggöra studier för en kandidat‐, magister‐ och masterexa‐men inom området.

Andelen utbildning på avancerad nivå omfattade åtta procent av det totala antalet hst, en procentenhet lägre än 2015.



Ämnet omvårdnad är fortfarande störst på avancerad nivå, trots att det minskat jämfört med år 2015. En orsak till minskningen är att ämnet, som tidigare nämnts, har avslutat en specialist‐utbildning i anestesi och har ställt in en utbildning till operationssjuksköterska för att kunna ar‐beta vidare med kvalitetssäkrande åtgärder. Tillgången på platser för den verksamhetsförlagda utbildningen är en begränsning.

Socialt arbete har också minskat, vilket beror på ett reducerat intag för några år sedan. Det ger utslag nu när studenterna nått avancerad nivå.

Fristående kurser

Tabell 13 Antal helårsstudenter på fristående kurser

Helårsstudenter

Utbildningsområde 2013 2014 2015 2016 Förändring 2015-2016

Humaniora 586 571 596 628 31 Juridik 78 88 52 60 8 Samhällsvetenskap 647 604 612 679 67 Naturvetenskap 213 197 174 157 -17 Teknik 473 367 345 248 -97 Undervisning 32 21 14 16 2 Vård 88 90 79 66 -13 Medicin 34 45 47 59 12 Övrigt* 29 39 29 25 -4 Design 17 17 14 33 18 Idrott 4 - 2 2 -4

Summa** 2 201 2 039 1 964 1 972 8Andel kvinnor 62% 63% 62% 63% Andel män 38% 37% 38% 37%

* Här ingår AU60, se lärarutbildningen

** I summan ingår även kurser inom basår eller behörighetsgivande förutbildning.

0 20 40 60 80 100

OmvårdnadPedagogikPsykologi

Socialt arbeteFöretagsekonomi

KvalitetsledningMedicin

Folkhälsoveten DatateknikElektronik

Diagram 2Hst i ämnen på avancerad nivå

2016 2015



Efter att under flera år ha minskat i hst på fristående kurser till följd av anpassningar till minskat takbelopp, avstannade minskningen 2016. Andelen hst på fristående kurser är dock densamma som föregående år, 29 procent.

De största utbildningsområdena var liksom tidigare år samhällsvetenskap, följt av huma‐niora och därefter teknik och naturvetenskap. Nedgången inom teknik var planerad utifrån be‐hovet av att prioritera i utbildningsutbudet.

Nyckeltal Nyckeltalen är ungefär i nivå med hur det såg ut föregående år. Universitetets studenter är nå‐got äldre och andelen män någon procentenhet högre än tidigare på avancerad nivå, men några stora förändringar har inte skett, se tabell 14.

Tabell 14 Nyckeltal, anslagsgrundande Utbildningsvolym och genomströmning 2013 2014 2015 2016 Totalt antal hst 7 083 6 886 6 985 6 968

Andel kvinnor 65% 64% 63% 63% Andel män 35% 36% 37% 37%

Totalt antal hpr 5 901 5 658 5 631 5 714 Andel kvinnor 67% 67% 65% 65% Andel män 33% 33% 35% 35%

Genomströmning 83% 82% 81% 82% 86% 86% 84% 85% 78% 76% 76% 78%

Genomstr. kvinnor Genomstr. mänAndel hst inom program 69% 70% 72% 72%

Nivåer, hst: Förberedande nivå* 167 161 155 148


Grundnivå 6 298 6 128 6 195 6 231 Andel kvinnor 65% 64% 63% 63%

Andel män 35% 36% 37% 37% Avancerad nivå 602 578 611 563


Studenter:Antal studenter (individer) 15 010 14 776 14 572 14 863


Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 43% 43% 42% 40% 25-34 år 39% 39% 40% 42% 35 år - 18% 18% 18% 18%

* Basår, preparandkurser i matematik och svenska för utbytesstudenter



Sommarkurser Sommarkurserna ingår i de fristående kurserna. Under 2016 sökte 19 000 personer Mittuniversi‐tetets sommarkurser. Drygt 6000 personer antogs, motsvarande 360 helårsstudenter. Det är nå‐got fler än året innan. Det största utbildningsområdet var samhällsvetenskap och den mest sökta sommarkursen var Introduktion till kriminologi.

1.4 Distansutbildning och pedagogisk utveckling Distansutbildning är ett samlingsbegrepp för olika typer av utbildning som helt eller delvis ge‐nomförs utanför campus. Dit hör nätbaserad utbildning utan träffar och utbildning med ett eller flera samlingstillfällen, allt från korta enstaka träffar till hela samlingsveckor. I Universitets‐kanslersämbetets (UKÄ) statistik definieras distansutbildning som utbildning där lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och rum, en definition som stämmer väl överens med den Mittuniversitetet använder.

Mittuniversitetet har lång erfarenhet av distansutbildning och är ett av landets volymmäss‐igt ledande lärosäten inom området. Under 2016 var andelen distansstudenter 47 procent av det totala antalet hst. Universitetet strävar efter att ha en fortsatt fördelning mellan de båda distri‐butionsformerna på ungefär nuvarande nivå. Oavsett om programmen ges på distans eller cam‐pus är Mittuniversitetets ambition att utveckla pedagogiken i utbildningarna utifrån flera olika aspekter som lyfts inom utbildningsstrategin.

Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling i utbildningsstrategin Ett av målen i utbildningsstrategin är att Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt inom e‐lärande, såväl bland studenter och arbetsliv som i jämförelser med andra lärosäten. E‐lärande (av engelskans e‐learning) är en metod för att förstärka lärandet med hjälp av datorer och in‐formations‐ och kommunikationsteknik. E‐lärande är basen för nätbaserad utbildning, men även en central del i lärosätets campusutbildningar.

Arbetet med att implementera utbildningsstrategin gick in i en ny fas under 2016, med ökad betoning på pedagogisk utveckling inom området Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk ut‐veckling. Enligt den handlingsplan som gäller för området under 2016 och 2017 ska Mittuniver‐sitetets utbildningar karaktäriseras av bland annat attraktivitet och nytänkande och drivas uti‐från studentcentrerade och aktiva modeller för lärande.

På den nya campusdelen Åkanten i Sundsvall har två nya lärosalar för aktivt lärande färdig‐ställts under året för att möjliggöra utvecklingen av de pedagogiska metoderna i de fysiska lärmiljöerna. Inför 2017 planeras två nya klassrum på campus Östersund och ytterligare ett på campus Sundsvall. Utvecklingen av de informella lärmiljöerna har påbörjats och fortsätter un‐der 2017. Ambitionen är att skapa miljöer som främjar lärandet även utanför klassrummen.

Utöver arbetet med lärmiljöer har arbetet med att utreda förutsättningarna för ett pedago‐giskt meriteringssystem vid Mittuniversitetet kommit igång. Projektgruppen har sammanställt en rapport som bygger på en omvärldsbevakning på nationell nivå. I nästa steg kommer de att



ta fram ett förslag på hur ett pedagogiskt meriteringssystem kan se ut vid Mittuniversitetet. Andra aktiviteter som tagit fart under höstterminen 2016 är att ta fram en pedagogisk utveckl‐ingsplan för lärosätet och resurser för att arbeta med pedagogiska utvecklingsprojekt på avdel‐ningarna inom kärnverksamheten. Vidare har universitetets Lärande‐ och resurscentrum (LRC) tagit fram aktiviteter för lärarna där fokus ligger på studentcentrerat och aktivt lärande. En refe‐rensgrupp för Teknik i lärandeprocessen har bildats, med representanter från båda fakulteterna och studentkårerna, där LRC bevakar kärnverksamhetens behov och fungerar som beställare mot förvaltningen.

Distansstudenter Distansutbildningen ökade både inom fristående kurser och program.

Tabell 15 Antal helårsstudenter i distansutbildning Antal helårsstudenter 2013 2014 2015 2016 Distansutbildning, program 1 527 1 568 1 604 1 633 Distansutbildning, frist kurs 1 815 1 677 1 598 1 652 Distansutbildning totalt 3 342 3 245 3 202 3 285 Andel kvinnor 68% 68% 66% 67% Andel män 32% 32% 34% 33%

Varav helt nätbaserat 1 917 1 895 1 810 1 851 nätbaserat, program 415 471 469 420 nätbaserat, frist kurs 1 502 1 424 1 341 1 431 Andel av distansutbildning totalt 57% 58% 57% 56%

Andel distans av all utbildning 47% 47% 46% 47%

Den helt nätbaserade utbildningen utgjorde 56 procent av den totala distansutbildningen, en

procentenhet lägre än föregående år.

Genomströmning Genomströmningen för distansutbildning med träffar ökade under 2016 jämfört med året in‐nan. För utbildning i nätbaserad distansform var genomströmningen densamma och för cam‐pusutbildning ökade genomströmningen en procentenhet för program och minskade en pro‐centenhet på fristående kurser, se tabell 16.



Tabell 16 Genomströmning %, anslagsfinansierat 2013 2014 2015 2016

program fristående

kurser program fristående



kurser Distans med träffar 86% 71% 90% 64% 87% 61% 91% 66% Nätbaserad distans 68% 64% 70% 60% 73% 58% 74% 57% Campus 95% 81% 93% 78% 91% 74% 92% 79% Totalt 90% 68% 90% 64% 88% 62% 90% 62% Kvinnor 94% 69% 94% 64% 91% 63% 94% 62% Män 83% 66% 83% 62% 83% 59% 84% 60%

1.5 Samverkan i utbildningen

Mittuniversitetet samverkar med organisationer, företag och offentlig sektor samt med andra lärosäten i och kring utbildningar. Samverkan omfattar allt från extern representation i styrelser och programråd till gästföreläsningar på enskilda kurser. Samverkan öppnar möjligheter för studenter att få praktikplatser, examensarbeten och jobb. Den stärker även universitetets för‐ankring i regionen och ökar kunskaperna om aktuella frågor som har betydelse för universite‐tet. Mittuniversitetet ger även utbildningar i samarbete med andra lärosäten och branscher.

Arbetslivsanknytning är fortsatt ett prioriterat område i universitetets utbildningsstrategi. Området Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet har under året arbetat efter en handlingsplan med riktade strategiska satsningar som under 2016 omfattat bland annat ett nytt projekt med medel från Tillväxtverkets satsning på kompetensförsörjning i små och me‐delstora företag.

En viktig del av universitetets samverkan sker inom utbildningsprogram, inte minst i pro‐fessionsutbildningarna som lärar‐, sjuksköterske‐ och socionomprogrammen.

Samverkan före utbildningen

Regional skolsamverkan Regional gymnasiesamverkan beskrevs i avsnitt 1.2 tillsammans med Regionalt utvecklingsnätverk, RUN. Internt ingår området också i universitetets utbildningsstrategi. Syftet med stärkt samar‐bete med regionens skolor är att öka övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre studier, att få fler invånare i regionen att vilja och kunna gå vidare till högre studier samt att stärka Mittu‐niversitetets roll som regionens universitet och som självklar samverkanspart. Visionen är att regionen år 2020 ska vara ledande inom skolutveckling.

Regional gymnasiesamverkan har tagit fram en fungerande organisation både internt och externt för systematisk och långsiktig samverkan med regionens gymnasieskolor.



Samverkan under utbildningen En stor del av samverkan under utbildningen sker inom respektive utbildningsprogram eller kurs och omfattar till exempel gästföreläsningar, studiebesök, examensarbeten, praktik och jobb.

Universitetsövergripande aktiviteter för arbetslivsanknytning En stor del av universitetets samverkan under utbildningen avser arbetslivsanknytning och rik‐tar sig till alla utbildningsprogram och intresserade studenter. Ett exempel är mentorprogram‐met, där totalt 90 studenter och lika många mentorer träffats under året.

Ett annat exempel är Karriärsök, den digitala uppdragsportalen för förmedling av examen‐sjobb, praktikplatser och arbeten. Under året har närmare 500 annonser från olika uppdragsgi‐vare publicerats. Ytterligare ett exempel på universitetsövergripande initiativ för arbetslivsan‐knytning är kompetenskontrakt mellan arbetsgivare i regionen och specifika utbildningspro‐gram kring praktikplatser, examensarbeten och gästföreläsare. Årets arbete har fokuserat på uppföljning av befintliga kompetenskontrakt och på utveckling av processen, hanteringen, syn‐ligheten och tillgängligheten. Ett projekt har inletts för att digitalisera kontrakten. Sammanlagt finns nu ett åttiotal tecknade kontrakt.

Universitetet har även tagit fram progressionsbaserade koncept för entreprenörskap i utbild‐ningen. Det omfattar tre moduler som integreras i befintliga kurser. Under 2016 har olika mo‐duler integrerats i 15 utbildningsprogram. Utvecklingsverktyget Arbetslivskompassen har vidare‐utvecklats och genomförandeprocessen har påbörjats på sex utbildningsprogram.

Vidare har eventet Exjobbsdagen breddats till att även omfatta kontakter för jobb och praktik. Eventet, som bytt namn till Mötesplats Campus – Rekryteringsdagen, genomfördes på båda cam‐pusorterna och lärosätets studenter hade möjlighet att träffa omkring 150 olika arbetsgivarre‐presentanter.

Utbildningsspecifik samverkan och arbetslivsanknytning Mittuniversitetets samverkan och arbetslivsanknytning sker som tidigare nämnts till stor del inom och genom universitetets olika utbildningsprogram. För åren 2015 och 2016 har fakulte‐terna tilldelats särskilda medel ur utbildningsstrategin för att bland annat stärka arbetslivsan‐knytningen i utbildningarna, se även avsnitt 1.7.

Flertalet utbildningsprogram på grundnivå har praktikperioder, fältstudier eller mentorföre‐tag. I många av programråden finns representanter från branschen som också kan vara delakt‐iga i undervisningen. Särskilda temadagar anordnas för den verksamhet som utbildningen rik‐tas mot.

Tillsammans med företag och organisationer inom IT‐branschen har universitetet en samver‐kansplattform för att bland annat utveckla arbetslivsanknytningen för studenterna och stärka kompetensförsörjningen i regionen. Gästföreläsningar och introduktionsdagar är ett par resultat av samarbetet. Plattformen ska också ge möjlighet till kompetensutveckling för företagens an‐ställda. Arbetet inom samverkansplattformen Branschsamverkan IT (Mittuniversitetet Sundsvall) har fortsatt som tidigare år. Branschsamverkan IT Mittuniversitetet Sundsvall består idag av 38



företag och organisationer från Sundsvallsregionen (2014 bestod plattformen av 22 företag och organisationer).

Projektet Branschsamverkan för Hållbar resurseffektivitet har under 2016 övergått till ”ordinarie verksamhet” och bedrivs nu på samma sätt som Branschsamverkan IT vid campus Sundsvall och Östersund. Projektet omfattar 19 aktiva företag i Sundsvall och 13 företag i Östersund. Till de aktiviteter som arrangerats gemensamt för de båda plattformarna hör bland annat rekryterings‐dagar och en civilingenjörsdag.

Utbildningssamarbeten med andra lärosäten och med branscher ÅRK Många utbildningar har samarbeten med andra lärosäten och med branscher. Nationella och internationella nätverk nyttjas för samverkan och erfarenhetsutbyten, både avseende utbildning och forskning. Utformning av nya utbildningsprogram eller revidering av befintliga program sker oftast i ett nära samarbete med branschen. Mittuniversitetet är representerat i styrelsen för UniLink där samverkan diskuteras och stärks över lärosätesgränserna. Utöver detta nationella sammanhang för samverkansfrågor har ett nytt samverkansforum initierats under 2016 mellan lärosätena inom Innovationskontoret Fyrklövern. Syftet med detta nya forum är att stärka arbe‐tet kring arbetslivsanknytning och alumnverksamhet både strategiskt och operativt genom erfa‐renhetsutbyte.

Mittuniversitetet ger flera utbildningar i samarbete med andra lärosäten. Ett exempel är pro‐grammet Musik‐ och ljuddesign som ges i samarbete med Linnéuniversitetet och Högskolan Da‐larna. Programmet ges både på hel‐ och halvfart med start på vårterminen. Ett annat exempel är utbildningen Elkraftingenjör som ges på distans i samarbete mellan Mittuniversitetet, Umeå uni‐versitet och Luleå tekniska universitet. Representanter för branschen har varit starkt engage‐rade i programutvecklingen och bistår bland annat med laborativa inslag och studiebesök på elkraftanläggningar. Utbildningen till Biomedicinsk analytiker ges av Uppsala universitet i samar‐bete med Mittuniversitetet och Landstinget i Västernorrland. Första årets kurser läser studen‐terna vid Campus Sundsvall och andra och tredje årets kurser delvis i Uppsala. Inom civilingen‐jörsutbildningarna samarbetar Mittuniversitetet med KTH och Stockholms universitet. Samar‐betet med KTH omfattar inriktningarna datateknik, elektroniksystem, teknisk design samt tek‐nisk kemi och innebär att studenterna kan välja mellan att avsluta sin utbildning år 4 och 5 vid Mittuniversitetet eller på KTH. Samarbetet med Stockholms universitet (SU) omfattar inrikt‐ningen Industriell ekonomi och innebär att civilingenjörsstudenter vid Mittuniversitetet kan läsa kurser år 5 vid Stockholms universitet inom ett masterprogram i data‐ och systemveten‐skap. Motsvarande gäller för studenter på nämnda masterprogram, som i sin tur kan läsa kur‐ser med inriktning mot ”förändringsledning” inom ramen för år 5 på programmet Civilingenjör i industriell ekonomi vid Mittuniversitetet.

Universitetet samarbetar även med andra lärosäten kring utveckling av framtida utbild‐ningar. Ett exempel är det gemensamma projekt Mittuniversitetet har med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet som är tänkt att utmynna i en gemensam specialistsjuksköterske‐utbildning med inriktning operationssjukvård.

Inom hälsovetenskap är ett utbildningsprogram på grundnivå under uppbyggnad i samver‐kan med Högskolan i Halmstad. I magister‐ och masterutbildningen i hälsovetenskap finns



Högskolan i Gävle med som samarbetspartner och ger en kurs inom programmet. Ämnet har även praktiksamarbete med University of Bath samt student‐ och lärarutbyte med University of Salzburg, University of Würzburg och Institute of Technology Carlow.

Fler exempel på samverkan med andra lärosäten är ämnet företagsekonomi som samarbetar med Luleå Tekniska Universitet, Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Högskolan i Kristian‐stad och Högskolan i Väst kring kursinriktning och examination. Socionomutbildningen samarbe‐tar med lärosäten i Danmark och Norge inom Nordplus för att utveckla utbildningen och för Mittuniversitetet särskilt den senmoderna profileringen. Avdelningen samverkar även genom kurser i handledd fältförlagd utbildning med nationella och internationella myndigheter, orga‐nisationer och företag. Möbel‐ och byggnadshantverk är en tvåårig utbildning med inriktningarna Möbelsnickeri, Mö‐

beltapetsering och Byggnadsvård. Programmet ges av Mittuniversitetet i samarbete med Träakademin i Kramfors.

Många utbildningar samarbetar på olika sätt och nivåer med berörda branscher. Inom IT‐området har universitetet genom tidigare nämnda Branschsamverkan IT Mittuniversi‐

tetet Sundsvall för tredje året i rad arrangerat en introduktionsdag i samverkan med företag från branschen, som får möjlighet att presentera sin verksamhet och vilken typ av kompetens de re‐kryterar. Vidare arrangerades AfterSchool IT, som också det syftar till samverkan mellan före‐tag, universitetet och studenterna.

För första gången arrangerades en introduktionsdag inom Branschsamverkan för hållbar resurs‐effektivitet. Syftet är att studenterna tidigt i utbildningen ska träffa företag från de branscher som är relevanta utifrån den utbildning studenterna läser. Tillsammans med SCA Forest Products bjöd universitetet in företag från Sundsvall och Östersund för att diskutera andra relevanta akti‐viteter inom denna branschsamverkan. Förvaltningsjuridiska programmet samarbetar med olika myndigheter kring praktikveckor. Inom omvårdnad har ett samarbete med Region Jämtland/Härjedalen utvecklats i ett projekt

om ohälsa och i Sundsvalls kommun ett projekt i samverkan med kommunens skolhälsovård kring demens och hemsjukvård i syfte att stärka ungdomars välmående.

Fler exempel är företagsekonomi där samverkan sker med företag via traineeprogrammet Busi‐ness Academy Östersund och genom näringslivsinslag i flertalet kurser, idrottsvetenskap som via NVC samverkar med Sveriges Olympiska Kommitté samt humaniora där kontakter med inter‐nationella deltagare vid workshops nyttjas inom projektet Ekokritik för kursutveckling och för‐ändring av kursutbud. De tidigare nämnda lärarutbildningarna har ett nära samarbete med skolorna i närregionen och via RUN, vilket beskrivs närmare i avsnitt 1.2. Samverkan sker även genom skolnära forsknings‐ och utvecklingssamarbete och genom tjänsteväxling med Ålsta folkhögskola.



Samverkan efter utbildningen

Alumnverksamhet Mittuniversitetet arbetar med alumnkontakter i två olika system. Dels ett öppet system, Linke‐dIn, dels en egen databas inom lärosätet. I universitetets LinkedIn‐nätverk finns i dag drygt 22 500 personer, en ökning med ca 2 500 personer sedan 2015. I universitetets egen alumndatabas finns alumner och uppgifter som går mer på djupet. Antalet alumner med denna närmare koppling till alumnarbetet och universitetet har under 2016 vuxit med 13 procent till 863 perso‐ner. En nationell alumnträff har arrangerats i Stockholm tillsammans med övriga lärosäten inom Innovationskontoret Fyrklövern. Ytterligare en träff har arrangerats i Göteborg i samar‐bete med Östersunds kommun.

Priset Årets Alumn 2016 har delats ut för andra året i rad till en kvinnlig och en manlig alumn. Nytt för i år var att universitetet även korat Månadens Alumn löpande och har mark‐nadsfört utnämningarna på miun.se, i alumnnätverket och i universitetets sociala mediekanaler.

Uppdragsutbildning Det ges uppdragsutbildning inom ett flertal ämnen, men möjligheterna beror på tillgång till personalresurser. I regel görs inga riktade insatser för att öka uppdragsutbildningen, utan uni‐versitetet prioriterar kompetensutveckling av personal inom de områden där uppdragsutbild‐ning redan ges samt vidareutveckling av nuvarande uppdragsutbildning. Uppdragsgivare är kommuner, landstingskommuner samt statliga myndigheter såsom Socialstyrelsen.

Under 2016 har regeringsuppdraget kring Lärarlyftet fortsatt. Uppdraget inriktas mot att lä‐rare ska bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar. Mittuniversitetet har under året erbjudit fem kurser inom Lärarlyftet II. Skolverket är beställare och det Region‐ala utvecklingsnätverket, RUN, koordinerar och är kontakten mellan Skolverket och lärosätet. Deltagare i kurser inom ramen för Lärarlyftet II har möjlighet att tillgodoräkna sig högskolepo‐äng genom validering av kunskaper och färdigheter som förvärvats genom tidigare studier och yrkesverksamhet. Valideringen kan leda till att deltagarna kan tillgodoräkna sig hela eller delar av kursen.

Rektorsprogrammet har under 2016 haft två ytterligare antagningsomgångar. Med start vår‐terminen 2016 antogs 34 deltagare och till starten höstterminen 2016 antogs 30 deltagare. Sam‐mantaget befinner sig nu strax över 100 personer i utbildning inom Mittuniversitetets rektors‐program.

Tabell 17

Uppdragsutbildning, helårsstudenter och intäkter 2013 2014 2015 2016 Antal hst i poänggivande uppdragsutbildning 73 145 123 125 Andel kvinnor 80% 80% 77% 85% Andel män 20% 20% 23% 15% Intäkter av all uppdragsutbildning (tkr) 11 277 14 370 16 518 15 402



Andra uppdragsutbildningar som getts under året är bland annat en handledarutbildning

inom vårdutbildning, vidareutbildning för socialarbetare och biståndshandläggare, case mana‐gement inom hälsovetenskap och kurs i externredovisning. Inledande dialoger pågår med kom‐mun, näringsliv och servicemyndigheter om kurser i löneadministration samt med Arbetsför‐medlingen om kurser i nationalekonomi.

Övrig samverkan Inom ramen för Korta vägen som ska slussa in utlandsfödda akademiker snabbare på arbets‐marknaden bidrar Mittuniversitetet med bland annat högskoleinformation, studievägledning, biblioteksinformation och föreläsningar om jämställdhet och genusvetenskap samt utbildning i svenska språket.

Under 2016 skrevs ett antal nya projektansökningar inom Mittuniversitetets integrerande satsning Open Campus. Här finns bland annat satsningar på validering av betyg och mentor‐program inriktade på nyanlända akademiker inom Korta vägen.

1.6 Internationalisering Internationella inslag i utbildning och forskning är en kvalitetsaspekt för Mittuniversitetet och internationalisering är också ett av områdena i prolongeringen av utbildningsstrategin. Såväl i undervisning som i forskning försöker universitetet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Det görs bland annat genom forskarnätverk, utbyten, samt tema‐dagar och gästföreläsningar. Ett mål i utbildningsstrategin är att internationalisering ska vara inte‐grerad i all verksamhet. Den ska vara tydlig och synas på många nivåer internt och externt, offensivt och operativt.

Insatser 2016 Under utbildningsstrategins prolongeringsperiod 2016‐2017 kommer mobilitetsfrågan att prio‐riteras. Detta innebär att den obalans som finns mellan in‐och utresandestudenter hanteras. Handlingsplanen för mobilitet gick till rektorsbeslut i juni 2016, och arbetet med planen, som inkluderar aktiviteter för att främja student‐, lärar‐, och personalutbyte, samt internationell stu‐dentrekrytering, är pågående. Det totala antalet utresande har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år (studier och praktik). Noterbart är att antal utresande har ökat sedan införandet av kommunikationsplanen 2014.

För femte året genomförde NMT‐fakulteten ett två veckor långt Summer University, ett nät‐verkssamarbete med europeiska partneruniversitet. I år deltog 38 studenter och antalet inre‐sande lärare från partneruniversitet var 10. Från Mittuniversitetet deltog sex medarbetare. Vid det årliga nätverksmötet 2015 beslutades att Summer University ska cirkulera mellan partner‐universiteten.



Nio lärare (varav fem män och fyra kvinnor) reste ut på kortare undervisningsuppdrag via Erasmus+ Teaching Mobility och ytterligare tre lärare (en man och två kvinnor) via Internat‐ional Credit Mobility (ICM). Till ICM och det utomeuropeiska Erasmus+ programmet, sökte universitetet för första gången. Universitetet beviljades medel för lärarutbyten, samt medel för fortsatt planering av studentutbyten med ett universitet i Israel.

Ytterligare nio personer från övriga personalgrupper deltog i Erasmusfinansierade mobili‐tetsaktiviteter för administrativ personal. Lärare och annan personal besökte partneruniversitet och deltog i internationaliseringskonferenser, såsom kontaktbesök vid partneruniversitet i Ka‐nada inom nätverket North2North, och medverkan på UHR Internationaliseringsdagar.

Mittuniversitetet har bilaterala samarbetsavtal med cirka 150 universitet och ingår också i nätverk för mobilitet av studenter och lärare. Mittuniversitetet har sammanlagt över 200 part‐neruniversitet.

Studentmobilitet Under 2016 valde 111 studenter att förlägga en del av sin utbildning utomlands, varav 54 åkte till något av partneruniversiteten. Totalt 57 studenter gjorde utlandspraktik, varav 16 inom ett EU‐program och övriga 41 utanför EU. Majoriteten av praktikanterna var kvinnor. En bidra‐gande anledning till detta kan vara att det i professionsutbildningarna socionom‐ och sjukskö‐terskeutbildningen är övervägande kvinnor.

Trots ökningen av antal utresande studenter under de senaste åren ligger Mittuniversitetet nationellt sett efter de främsta universiteten när det gäller antalet utresande studenter. En an‐ledning är att många utbildningar och kurser ges på distans, en annan att lärosätet har en större andel äldre studenter än många andra lärosäten, vilket kan påverka benägenheten att studera eller göra praktik utomlands.

Tabell 18 Ut- och inresande studenter, individer Utresande 2013 2014 2015 2016 Inresande 2013 2014 2015 2016 EU-program 18 17 25 37 EU-program 261 248 273 278 Linnaeus - - - Linneaus - - - - Nordplus - - - Nordplus 2 3 - - Nordsam - - - Nordsam - - - - North2North - 1 1 2 North2North 1 - 1 1 Övriga bilaterala avtal 10 16 21 15 Övriga bilaterala avtal 48 62 55 62 Praktik 3] 75 78 53 57 Praktik - - - - Freemover1] 2 3 1 - Freemover1] 245 184 105 109 Summa 2] 105 114 99 111 Summa 2] 550 493 426 441 Andel kvinnor 74% 79% 71% 72% Andel kvinnor 39% 42% 45% 45% Andel män 26% 21% 29% 28% Andel män 61% 58% 55% 55%

1] studenter utanför utbytesprogram 2] om samma student finns i flera utbytesprogram räknas den bara en gång i summeringen

3] 2016 var 16 st praktikstudenter Erasmus-stipendiater.



Mittuniversitetet tog emot 278 utbytesstudenter från partneruniversitet inom Europa/EES. Under året kom 63 tredjelandsstudenter till Mittuniversitetet via partneravtal.

Studieavgifter för tredjelandsstudenter ÅRK Arbetet med studieavgifter för utomeuropeiska studenter genomförs i enlighet med förord‐ningen om anmälnings‐ och studieavgift vid universitet och högskolor, SFS 2010:543.

Nya avgiftsskyldiga studenter 2016 Under 2016 erbjöd Mittuniversitetet tio engelskspråkiga program, varav nio på avancerad nivå. Totalt antog universitetet 80 studieavgiftsskyldiga studenter och inledningsvis betalade 49 av dem studieavgift. Av de 49 lämnade 15 studenter återbud. Orsaker till återbuden var främst att studenten fick avslag på ansökan om uppehållstillstånd eller att ansökan om uppehållstillstånd inte behandlats i tid. Tio av de betalande studenterna har inte registrerat sig.

Slutligen förstagångsregistrerades 24 studieavgiftsskyldiga studenter, varav 6 kvinnor och 18 män. Av de registrerade valde 7 studenter samhällsvetenskapliga‐ utbildningar, och 17 valde teknisk‐naturvetenskapliga utbildningar. Majoriteten av kvinnorna valde teknisk‐naturveten‐skapliga utbildningar.

Stipendier Mittuniversitetet hade 670 tkr i nya stipendiemedel att fördela hösten 2016 och våren 2017, och tillsammans med outnyttjade medel från läsåret 2015/2016 finns totalt 1 193 tkr för 2016/17.

Av 16 utdelade stipendier erhöll alla Universitets‐ och högskolerådets stipendier för studie‐avgiftsskyldiga studenter. Fyra studenter, samtliga män, beviljades stipendium för hösten 2016 om vardera 250 tkr. Tolv studenter, varav två kvinnor, beviljades stipendier om vardera 70 tkr för hösten 2016. Tio studenter registrerade sig inte. Outnyttjade medel läsåret 2016/2017 kom‐mer att överföras till läsåret 2017/2018. Stipendiaterna rangordnades, baserat på akademiska meriter, och sökande som hade Mittuniversitetet som förstaval vid söktillfället på www.univer‐sityadmissions.se hade förtur. Även jämn könsfördelning eftersträvades. Inga studenter erhöll Svenska Institutets stipendium för gäststuderande.

Summering av samtliga betalande tredjelandsstudenter Sammanlagt betalade 57 tredjelandsstudenter studieavgift för sin utbildning under 2016, varav 39 män och 18 kvinnor, en ökning med 7 studenter jämfört med föregående år. I gruppen ingick nya studenter samt studenter som antagits föregående läsår och som fortsatte sina stu‐dier.



Tabell 19 Avgiftsstudenter per program, individer Program 2013 2014 2015 2016 Magisterprogram i företagsekonomi: marknadsföring och management 20 20 22 19 Magister i turismvetenskap 5 5 5 6 Internationellt masterprogram i elektronikkonstruktion 15 8 10 17 Internationellt masterprogram i datateknik 5 3 3 6 Övriga kandidatprogram 7 4 1 - Övriga masterprogram 4 3 9 9 Totalt 56 43 50 57 Andel kvinnor 39% 42% 40% 32% Andel män 61% 58% 60% 68%

I tabell 19 redovisas antalet avgiftsskyldiga studenter per program.

Studieavgifternas storlek och sammansättning För Mittuniversitetets internationella program ligger avgifterna mellan 70 och 305 tkr per läsår beroende på utbildningsområde. För fristående kurser varierar avgifterna mellan 1 600 och 5 200 kronor per högskolepoäng. Intäkterna uppgick till 2 713 tkr och kostnaderna till 2 529 tkr. En översyn när det gäller studieavgifternas storlek har inletts och beräknas vara klar under vå‐ren 2017.

Konsekvenser av införandet av studieavgifter Införandet av studieavgifter har medfört att färre tredjelandsstudenter sökt sig till Mittuniversi‐tetet, vilket totalt har inneburit färre studenter på avancerad nivå. År 2016 utfärdades 51 av 185 examina på avancerad nivå till internationella studenter.

Tabell 20 Examen, internationella studenter

Examen 2013 2014 2015 2016 Högskoleexamen - 1 6 - Kandidatexamen 13 22 25 7 Magister med djup 32 24 19 16 Magister med bredd - - - - Masterexamen 78 43 43 28 Yrkesexamen - - 1 - Summa 123 90 94 51 Andel kvinnor 42% 43% 43% 41% Andel män 58% 57% 57% 59%

Avgiftsreformen har påverkat universitetets övriga verksamhet vad gäller administration

före, under och efter antagning samt vid fakturering och registrering av avgiftsskyldiga studen‐



ter. Totalt antogs 80 avgiftsskyldiga studenter och av dem betalade och registrerade sig 30 pro‐cent. I förhållande till det relativt låga antal som är registrerade är administrationen av avgif‐terna omfattande.

Migrationsverket Den främsta angivna orsaken till varför studenterna lämnade återbud var att studenterna fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd eller att de inte hann få sin ansökan om uppehålls‐tillstånd behandlad i tid till starten av utbildningen. För en del studenter innebär formaliteterna kring uppehållstillståndskorten långa resor och höga kostnader, vilket fördröjer ankomsten till universitetet. Studenter som ansökte om förlängt uppehållstillstånd drabbades ofta av långa handläggningstider. Studenter från länder som till exempel Pakistan eller Bangladesh blev kal‐lade till intervju på ambassaden för att pröva studieavsikt samt kunskaper i engelska, vilket or‐sakade ytterligare en fördröjning i hanteringen av deras ansökan om uppehållstillstånd. Migrat‐ionsverket får information om betalda studieavgifter centralt via Ladok och detta informations‐utbyte har fungerat bra.

1.7 Kvalitetsarbete inom utbildningen

Universitetskanslersämbetets utvärderingar Under året har de sista resultaten från Universitetskanslersämbetets (UKÄ) granskningar inom det tidigare utvärderingssystemet (2011‐2015) kommit. Efter att Mittuniversitetet redovisat vid‐tagna åtgärder bedömdes fem specialistsjuksköterskeexamina samt kandidatexamen i pedago‐gik hålla hög kvalitet.

Nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning På regeringens uppdrag har UKÄ tagit fram ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbild‐ning. Systemet kommer att tas i bruk 2017 och ska därefter användas under sex års tid. Enligt den tidplan som UKÄ har presenterat ska granskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Mittuni‐versitetet göras år 2022.

Systemet kommer att ha sina utgångspunkter i Högskolelagen, Högskoleförordningen och ESG (Standard and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Fyra typer av granskningar kommer att göras: prövningar av examenstillstånd, lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, utbildningsutvärderingar samt tematiska utvärderingar.

Under december 2016 kom vägledningen för den första tematiska utvärderingen som kom‐mer att avse hållbar utveckling inom utbildningen. Självvärderingen ska lämnas in till UKÄ i mars 2017 och arbetet påbörjades i slutet av 2016.



Internt kvalitetsarbete Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet förutsätter att lärosätena själva ansvarar för att kvalitetssäkra sina utbildningar. Vicerektor för kvalitetsarbete har fått i uppdrag att leda arbetet med att utveckla Mittuniversitetets kvalitetssystem, som ska säkerställa kvalitetsarbetet inom alla delar som rör utbildningen på grund‐, avancerad och forskarnivå enligt beslutade projekt‐direktiv.

Arbetet är indelat i tre faser: 1) Utveckling av övergripande systemstruktur 2) Sammanställning och utveckling av systemets olika delar 3) Färdigställande av systemet

Den första delen påbörjades under 2016. Arbetet utförs av en arbetsgrupp som består av

vicerektor för kvalitetsarbete, representanter för de båda fakultetskanslierna samt en central kvalitetshandläggare.

En del i arbetet med den egna kvalitetssäkringen kommer att bestå av egeninitierade utvär‐deringar av utbildning. Mittuniversitetet har i det så kallade Treklöversamarbetet med Linnéu‐niversitetet och Karlstads universitet beslutat att ta fram ett gemensamt utvärderingssystem. Som ett led i det arbetet beslutades att genomföra pilotomgångar för tre utbildningskluster in‐nan systemet fastställs. Under våren 2016 pågick arbetet med att färdigställa delar i systemet samtidigt som pilotomgångarna startade. Mittuniversitetet är koordinerande lärosäte för det kluster som omfattar utbildningar inom bland annat statsvetenskap. De övriga två klustren om‐fattar för Mittuniversitetets räkning kemiteknik, energiteknik, miljöteknik och byggnadsteknik, samt historia och religionsvetenskap. Dessa två kluster koordineras av Karlstads universitet re‐spektive Linnéuniversitetet.

Pilotomgångarna kommer att vara klara 2017. Erfarenheterna kommer att vägas in i det slut‐liga systemet.

Universitetets fakulteter arbetar löpande med att säkra god kvalitet i utbildningen. Målsätt‐ningen är att skapa kompletta miljöer där utbildning och forskning förenas och ger förutsätt‐ningar att erbjuda utbildning av hög kvalitet.

Inom ramen för utbildningsstrategin har medel fördelats till fakulteternas programutveckl‐ing för att stärka bland annat arbetslivsanknytning och studentrekrytering samt för att öka kva‐liteten genom att utveckla pedagogiken på distansbaserad utbildning. Dessa medel har använts till bland annat utökad tid för programansvariga och utbildningsinsatser för att öka den peda‐gogiska kompetensen inom främst e‐lärande och aktivt lärande. Inom satsningen har universi‐tetet arbetat för att säkra sambandet mellan lärandemål, undervisning och examination samt för att uppnå övriga mål om e‐lärande och arbetslivsanknytning. Pedagogiska metoder inom e‐lä‐rande för undervisning och examination har utvecklats och dialoger har förts i olika forum. Vi‐dare har medlen använts till gemensamma arbetsdagar för lärarlag, studieresor kopplade till arbetslivsanknytning och e‐lärande, enkäter till företagsrepresentanter, studenter och alumner för att undersöka vad som gör en utbildning attraktiv samt till externa föreläsare. Medlen har



även nyttjats till en översyn av progression i utbildningsprogram, kursplaner kursinnehåll och litteratur i syfte att säkra att examensmål kan uppfyllas.

Kvalitetsförstärkning av utbildning ÅRK Vid Mittuniversitetet har en rad utbildningar fått ta del av regeringens särskilda höjning av er‐sättningsbeloppen för vissa utbildningsområden. Medlen var avsedda för kvalitetsförstärkande åtgärder och har vid Mittuniversitetet fördelats ut till avdelningar och ämnen. Det finns en vari‐ation mellan avdelningar, ämnen och utbildningar i de aktiviteter som medlen har använts till. Det har inte varit möjligt att härleda de kvalitetsförstärkande medlen till utpekade aktiviteter eftersom det under perioden även har avsatts resurser från lärosätets utbildningsstrategi till kvalitetsförstärkande åtgärder, se ovanstående stycke.

Exempel på aktiviteter som har genomförts för att åstadkomma kvalitetsförstärkning är an‐ställning av amanuenser som assistenter till undervisande lärare. Amanuenser har även anlitats för att hålla räknestugor på kurser där studenter har haft svårigheter att klara kurserna på den normalt tilldelade undervisningstiden. Antalet timmar för undervisande lärare har ökat bland annat på metodkurser och nya kurser som ges för första gången. Medlen har även gett möjlig‐het att i högre grad använda sig av laborativa inslag samt öka lärartäthet vid handledningar och workshops. Ökad undervisningstid har även tillförts av inbjudna gästföreläsare. De har dels va‐rit forskare inom det aktuella området och därmed kunnat förmedla fördjupade kunskaper och insikter, dels varit praktiker från kommuner, myndigheter, kriminalvårdsinrättningar och annat och har kunnat förmedla en tydligare koppling mellan de teoretiska kunskaperna och prakti‐ken.

Kvalitetsförstärkningen har även använts till praktiklärare som fått möjlighet att ha en tätare kontakt med såväl studenter som handledare på respektive arbetsplats. En stark arbetslivsan‐knytning är ett av de prioriterade områdena inom utbildningsstrategin varför det är en viktig aktivitet för flertalet av utbildningsprogrammen. I några utbildningsprogram har medlen an‐vänts till programutveckling, översyn och revidering av programmen med studenterna i fokus.

Tillsammans med Mittuniversitetets egen satsning bedömer universitetet att de kvalitetsför‐stärkande medlen har bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar.

1.8 Examina

År 2016 utfärdade Mittuniversitetet drygt 1 600 examensbevis på grundnivå och avancerad nivå till 1 473 personer. Det är en minskning med drygt 300 examina och drygt 200 personer från år 2015. Antalet utfärdade examina ligger därmed i nivå med år 2010. Både antalet generella exa‐mina och yrkesexamina har minskat – generella examina med 19 procent och yrkesexamina med 12 procent. Antalet examina följer med några års fördröjning utvecklingen när det gäller antalet studenter. Mittuniversitetet hade flest studenter åren omkring 2010 och därefter ett minskande antal.



148 personer tog ut fler än en examen – så kallade dubbla examina. Dubbla examina innebär att en student avlägger en generell examen samt en yrkesexamen alternativt två eller flera gene‐rella examina men i skilda huvudområden eller på skilda nivåer. Andelen kvinnor som avlagt generell examen utgör cirka 70 procent och för yrkesexamina cirka 80 procent – siffror som end‐ast förändrats marginellt över den senaste fyraårsperioden. Andelen internationella studenter som avlade examen minskade jämfört med år 2015.

Tabell 21 Totalt antal utfärdade examina Examina 2013 2014 2015 2016

Generella examina Högskoleexamen 148 116 143 115 Kandidatexamen 721 742 781 673 Magisterexamen med ämnesdjup 177 175 210 143 Magisterexamen med ämnesbredd 5 1 3 - Masterexamen 98 58 66 42 Summa generella examina 1 149 1 092 1 203 973 Yrkesexamina 682 703 740 648 Totalt 1 831 1 795 1 943 1 621 Andel kvinnor 71% 73% 69% 72% Andel män 29% 27% 31% 28% Andel internationella studenter 7% 5% 5% 3%

1831

1795 19

43

1621

1609

1551 17

07

1473

1138

1124

1169

1052

471

427 53

8

421

0

500

1000

1500

2000

0

500

1000

1500

2000

2013 2014 2015 2016

Diagram 3Totalt antal utfärdade examina

utfärdade examinaantal individer som erhållit examenmän individer



Generella examina Bland generella examina minskade samtliga examenstyper. Möjligheterna att hämta ut examen enligt 1993 års examensordning upphörde 30 juni 2015. Det kan vara en tänkbar förklaring till att många examina ökade under 2015 för att sedan ha minskat under 2016.

Antalet högskoleexamina dominerades av datateknik följt av omvårdnad och informatik. Flest antal kandidatexamina utfärdades inom företagsekonomi följt av sociologi, pedagogik samt medie‐ och kommunikationsvetenskap.

På magisternivå utfärdades flest examina i omvårdnad och därefter företagsekonomi samt kvalitetsledning. Masterexamen toppades av ämnena datateknik, bildjournalistik och elektro‐nik, men elektronik minskade markant i antal jämfört med tidigare år.

Möjligheten att ta ut magisterexamen med ämnesbredd försvann år 2015.

Yrkesexamina Inom gruppen yrkesexamina utfärdades flest sjuksköterskeexamina följt av förskollärarexamina vilka också är de två yrkesexamina som ökat mest. Bland de yrkesexamina som minskat avse‐värt syns socionomexamen och specialistsjuksköterskeexamen, undantaget distriktssköterskein‐riktningen som ökat något. Antal psykologexamina har också sjunkit.

På tekniksidan kan nämnas att antalet högskoleingenjörsexamina nästan har halverats i jäm‐förelse med år 2015, men ligger lika i antal jämfört med tidigare år. Att så många högskolein‐genjörsexamina utfärdades år 2015 hade delvis att göra med att det var sista året det var möjligt att hämta ut examen enligt 1993 års examensordning. Flest högskoleingenjörsexamina utfärda‐des inom byggnadsteknik.

Tabell 22 Yrkesexamina Examensbenämning 2013 2014 2015 2016 Civilingenjörsexamen 12 21 21 18 Högskoleingenjörsexamen 37 37 67 36 Lärarexamen1] 168 219 188 212 Psykologexamen 27 27 30 18 Sjuksköterskeexamen 181 176 168 186 Socionomexamen 180 145 162 97 Specialistsjuksköterskeexamen 69 71 89 66 Social omsorgsexamen - 1 - - Barnmorskeexamen 8 3 15 15 Totalt 682 703 740 648 Andel kvinnor 79% 83% 78% 80% Andel män 21% 17% 22% 20%

1] Lärarexamen är en examensbenämning, men här utgör detta ett begrepp för samtliga examina inom undervisning.



Som beskrevs i kapitel 1.3 har ett par olika inriktningar inom specialistsjuksköterska avslu‐tats respektive lagts vilande, något som torde påverka även antalet specialistsjuksköterskeexa‐mina. Antalet platser på socionomutbildningen har också minskat och påverkar antalet exa‐mina.

Resultatredovisning – Forskning och utbildning på forskarnivå


2 Forskning och utbildning på forskarnivå Satsningarna inom universitetets forskningsstrategi fortsatte, där meriteringsprogrammet för lo-vande forskare var särskilt framträdande. Samverkan och nyttiggörande är en fortsatt viktig del av forskningen. Antalet professorer, andelen kvinnor bland professorerna, antalet forskarstu-derande, antalet publikationer och omfattningen av de externa forskningsmedlen – allt har ökat!

2.1 Utbildning på forskarnivå Målet med utbildningen på forskarnivå är att utbilda självständiga forskare. En stor del av uni‐versitetets forskning bedrivs inom ramen för utbildning på forskarnivå. Utbildningen är viktig för framgångsrik forskning. Handledning och kurser är viktiga delar för att åstadkomma hög kvalitet i utbildningen på forskarnivå.

Forskarstuderande Mittuniversitetet antog 42 nya forskarstuderande under 2016, lika många som året innan. Fler av dessa har antagits som licentiander jämfört med 2015. Antagningen till forskarutbildningen styrs till stor del av tillgång till medel. Universitetet antar enbart sökande som har beviljad finansiering för hela studietiden. De senaste årens minskade externfinansiering vände dock un‐der 2016 i och med möjligheter att söka nya regionala EU‐medel. Ett rimligt antagande är därför att antalet forskarstuderande kommer att öka de närmaste åren.

Tabell 23

Antal personer som antagits till forskarutbildning vid Mittuniversitetet, 2013 - 2016

Fakultet 2013 2014 2015 2016 Därav lic. Humanvetenskap 18 25 14 11 7 Kvinnor 14 21 12 5 4 Män 4 4 2 6 3 Naturvetenskap, teknik och medier 18 21 28 31 20 Kvinnor 4 7 6 10 8 Män 14 14 22 21 12 Totalt 36 46 42 42 27 Kvinnor 18 28 18 15 12 Män 18 18 24 27 15

Andelen kvinnor bland nyantagna forskarstuderande var 36 procent, en fortsatt minskning

jämfört med 2015 då andelen kvinnor var 43 procent och 2014, då andelen var 60 procent. Däre‐mot har könsfördelningen blivit jämnare inom respektive fakultet jämfört med tidigare. För Mittuniversitetet är det viktigt att eftersträva en långsiktig balans mellan könen.

Antalet aktiva forskarstuderande var 187, en tydlig ökning jämfört med året innan, se tabell 24.



Bland Mittuniversitetets forskarstuderande finns även anställda utanför högskolesektorn, en kategori som Mittuniversitetet tidigare år har kallat för företagsdoktorander. Dessa är anställda vid företag, kommuner eller andra organisationer och bedriver sina forskarstudier inom ramen för sina respektive tjänster. De får handledning och ingår i en forskarmiljö vid universitetet. An‐talet anställda doktorander utanför högskolesektorn var ungefär lika många som året innan. Därutöver finansierades ett tiotal av Mittuniversitetets doktorander av andra lärosäten.

Tabell 24 Antal forskarstuderande antagna vid Mittuniversitetet

Därav

Anställning

utanför Fakultet 2013 2014 2015 2016 högskolesektorn** Humanvetenskap 104 95 73 89 11 Naturvetenskap, teknik och medier 112 98 94 98 20 Totalt 216 193 167 187 31 Andel kvinnor 52% 52% 47% 51% 48% Andel män 48% 48% 53% 49% 52% Medelaktivitet* 68% 69% 66% 66%

* genomsnittlig aktivitetsgrad för aktiva forskarstuderande ** Försörjningsart Företagsdoktorand (FTG) samt Anställning utanför högskola (AUH)

Breddad rekrytering till forskarutbildningen Anställningar som doktorand vid Mittuniversitetet utlyses externt. Universitetet antar sökande som bedöms ha goda meriter och förutsättningar för att klara forskarutbildningen. Alla forskar‐studerande antas enligt de regler kring behörighet och urval som finns i Högskoleförordningen. Dessa regler medger inte förtur för underrepresenterade grupper.

Genom statistik sammanställd av UKÄ följer Mittuniversitetet doktorandnybörjarnas bak‐grund avseende ålder och föräldrars utbildningsnivå. Det är tydligt att doktorandnybörjare i högre utsträckning än befolkningen i övrigt har högutbildade föräldrar. För Mittuniversitetet är detta dock inte lika vanligt som vid de flesta andra universitet. Mittuniversitetets doktorandny‐börjare har också högre genomsnittlig ålder än i riket.

Att ta emot forskarstuderande som finansieras av företag och andra organisationer kan vara ett sätt att bredda rekryteringen till forskarnivån, då dessa delvis kommer med andra erfaren‐heter än mer traditionella doktorander.

Examina inom forskarutbildningen Eftersom examina bland forskarstuderande med några års förskjutning följer samma trend som antalet antagna och aktiva forskarstuderande är det väntat att antalet examina förblir på lägre nivå under ytterligare några år. Under 2016 avlades ungefär lika många examina som året in‐nan.



Tabell 25 Examina inom forskarutbildningen, antagna vid Mittuniversitetet 2013 2014 2015 2016 Fakultet Lic Dr Lic Dr Lic Dr Lic Dr Humanvetenskap1] 1 19 - 11 1 10 2 12 Naturvetenskap, teknik och medier 14 20 6 22 6 14 7 11 Total 15 39 6 33 7 24 9 23 Andel kvinnor 47% 59% 33% 52% 14% 38% 33% 48% Andel män 53% 41% 67% 48% 86% 62% 67% 52%

1] inkl. pedagogik och ämnesdidaktik

Kvalitet och uppföljning inom forskarutbildningen Mittuniversitetet använder väl inarbetade strukturer med regelverk för disputationer, licentiat‐seminarier, individuella studieplaner, allmänna studieplaner och kurser på forskarnivå. I forsk‐ningsdatabasen hanteras de forskarstuderandes individuella studieplaner. Genom databasen kan fakulteterna granska, bedöma och jämföra studieplanerna.

Varje ämne ansvarar för kvaliteten i den egna utbildningen på forskarnivå. Ansvaret för uppföljningen ligger på respektive fakultets Råd för utbildning på forskarnivå.

Under året har universitetet fortsatt att avsätta medel för kvalitetshöjande åtgärder inom forskarutbildningen. Medlen har bland annat gått till stöd för nätverksbyggande med fokus på internationalisering inom doktorandernas forskningsmiljö och till insatser för och utveckling av handledare och handledarutbildning. Medel har även avsatts för att skapa och fördjupa nation‐ella samarbeten med andra lärosäten kring kurser på forskarnivå.

Arbetet med att implementera den uppföljningsmodell omfattande självvärdering, hearing med rådet samt intervjuer med representanter för ämnet och med forskarstuderande har fort‐satt. Satsningar på ämnesövergripande forskarutbildningskurser med fokus på projektplane‐ring, stöd för nätverksbyggande samt kursutveckling och uppdatering av obligatoriska kurser har gjorts. Medel har även avsatts för att kunna genomföra ämnesspecifika forskarutbildnings‐kurser.

För att säkerställa en rättssäker och likvärdig hantering av individuella studieplaner an‐vänds tidigare framtagna regler för individuella studieplaner, ett dokument som också beskri‐ver hanteringen av studieplaner samt ansvar för upprättande, revidering, uppföljning och god‐kännande av studieplaner.

Alla huvudhandledare, i vissa ämnen även biträdande handledare, ska ha handledarutbild‐ning. Handledarutbildningen gavs under 2016 vid ett tillfälle. En påbyggnad av handledarut‐bildningen har tagits fram under 2016 och kommer att genomföras under 2017.

Mittuniversitetets två fakulteter har fortlöpande kontakt och samarbetar i diskussioner kring krav på omfattning och innehåll för olika gemensamma kurser. De fakultetsgemensamma kur‐serna är öppna för forskarstuderande vid båda fakulteterna och för forskarstuderande vid andra lärosäten.



UKÄ avslutade under våren 2016 en pilotutvärdering av forskarutbildning, enligt den nya modell UKÄ tagit fram. Ämnet kemi vid Mittuniversitetet var med i pilotomgången, som ett av tolv ämnen. Under 2017 startar ordinarie utvärderingar av forskarutbildningen.

Samarbete i nätverk Samarbeten i nätverk, såväl nationella som internationella, är viktiga för att ha en stabil bas av forskarstuderande och handledare i de 22 forskarutbildningsämnena. Samarbetena omfattar bland annat kontakter för att vidga de forskarstuderandes nätverk, forskningssamarbeten, utby‐ten av handledarkompetenser och gemensamma kurser.

Medel har avsatts för att bygga och vidareutveckla nätverk med externa parter för forskare (se även 2.2). Detta initiativ kommer även de forskarstuderande till godo. Medel har även av‐satts för samarbeten med andra lärosäten kring kurser på forskarnivå.

Forskarskolor Genom forskarskolorna har universitetet ett mer formaliserat samarbete med andra lärosäten och i vissa fall företag. Forskarskolorna bidrar till att utveckla kvaliteten genom att forskarstu‐derande får fler och utökade möjligheter inom sina respektive områden.

Mittuniversitetet är värd för FORIC – Forest as a Resource Industrial Research College, en skogs‐industriell företagsforskarskola. Till de forskarskolor som Mittuniversitetet deltar i hör FPIRC – Forest Products Industry Research College, som samordnar utbildning och fortbildning med veten‐skapligt fokus inom pappers‐ och massaområdet, ett samarbete mellan Mittuniversitetet, KTH, Chalmers och Karlstads universitet. Mittuniversitetet deltar även i Forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap samt Forskarskolan avancerade material för 2000‐talet, båda med Uppsala uni‐versitet som värd.

Den Mittnordiska forskarskolan för vård och omsorg som inrättades 2013 har åtta deltagare och under 2016 arrangerades ytterligare forskarutbildningskurser. Forskarskolan är knuten till fors‐karutbildningsämnet omvårdnadsvetenskap och sorterar under ämnets forskarkollegium. Mittuniversitetet är värd för forskarskolan där även norska lärosäten har ingått.

Inom statsvetenskap finns ett samarbete med Åbo Akademi och med Helsingfors Universite‐tet inom ramen för den Finlandssvenska forskarskolan.

2.2 Forskning- i ämnen och forskningscentrum

Mittuniversitetets forskning bedrivs inom ämnen och som profilerad forskning. Ämnesforsk‐ningen omfattar många vetenskapsområden, vilket ger en stor bredd av forskningsprojekt. Den har tydlig koppling till stora och viktiga grundutbildningsområden och är även viktig för ut‐bildning på forskarnivå.

Som mindre universitet behöver Mittuniversitetet koncentrera resurserna och samarbeta med andra forskningsaktörer. Det gör universitetet främst inom åtta olika forskningscentrum, där en stor del av den profilerade forskningen bedrivs.



Ämnesforskning Ämnesforskningen utgör grunden för både utbildning och profilerad forskning. Målen för äm‐nesforskningen är att utveckla starka ämnen som strävar mot excellens inom respektive ämnes‐vetenskapliga fält, att konsolidera utbildningen på forskarnivå inom befintliga forskarutbild‐ningsämnen samt att öka grundutbildningens forskningsanknytning och ge studenter goda för‐utsättningar att tillgodogöra sig aktuella rön och perspektiv för att möta framtida utmaningar.

Mittuniversitetets forskning omfattar en rad olika ämnen och områden och det är svårt att ge en rättvis och heltäckande bild av den. Några exempel får därför illustrera Mittuniversitetets bredd inom ämnesforskningen. Sociologi rymmer två etablerade forskningsinriktningar ‐ risk‐ och krisforskning samt ge‐

nusforskning. Därutöver är organisations‐ och arbetslivsforskning ett empiriskt forskningsom‐råde och ett perspektiv som präglar både risk‐ och krisforskning samt genusforskning. Övergri‐pande utgångspunkter för forskningen inom ämnet är samhällsutvecklingen, där förändring och utveckling av maktens strukturer, otydliga livsvillkor, förändring av geografiska, politiska, sociala och kulturella gränser är ständigt aktuella.

Inom psykologi är emotion ett centralt begrepp för den forskning som bedrivs inom ämnets olika forskningsområden – beteendemedicin/ hälsopsykologi, social‐ och utvecklingspsykologi samt politisk psykologi. Den forskning som bedrivs görs ofta i samarbete med internationella forskarkollegor.

Kopplat till lärarutbildningen bedriver universitetet forskning inom flera ämnen, bland an‐nat kring lärmiljöer på förskola och fritidshem, digitala hjälpmedel för läsförståelse samt speci‐alpedagogik och lärares uppfattningar om elevers beteendeproblematik. Forskningen kommer ofta till direkt nytta för personal inom skola och förskola.

Ämnesforskningen är ofta knuten till den profilerade forskningen. Forskning inom datatek‐nik utgör en del av forskningscentret STC. Centralt i ämnesforskningen är delområden relate‐rade till datakommunikation, nämligen industriell trådlös kommunikation, sakernas Internet, dataanalys, samt multidimensionell signalbehandling och avbildning.

Inom kemiteknik fokuserar forskningen på hur skogen ska kunna nyttjas som råvara för att tillverka hållbara cellulosabaserade produkter. Forskningen omfattar allt ifrån hur massa‐ och papperstillverkningsprocesser kan göras energisnålare och miljövänligare till hur nya cellulosa‐material kan designas för att ersätta oljebaserade material och plaster. Forskningen i kemiteknik bedrivs i huvudsak inom forskningscentret FSCN.

Ytterligare exempel är forskning inom kvalitetsteknik, som är inriktad både mot kvantita‐tiva beslutsunderlag lämpande för att på ett tidigt skede bygga in kvalitet i varor och tjänster och mer kvalitativa områden som organisationens roll i förbättringsarbetet. Forskningen är både teknik‐ och samhällsvetenskapligt orienterad, även om forskningen inom management‐området fått en särskilt framträdande roll under de senare åren.



Profilerad forskning Målsättningen för Mittuniversitetets profilerade forskning är att utveckla starka profilområden med en tydlig gemensam vision, förädla excellens och internationellt konkurrenskraftig verk‐samhet och att bygga djupa och långsiktiga samarbeten med ledande partner inom privat och offentlig verksamhet. En stor del av den profilerade forskningen bedrivs inom universitetets åtta olika forskningscentrum: Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) bedriver branschnära forskning om

företags och individers ekonomiska relationer. Ett exempel från året är den studie forskare vid centret gjort kring hur butiksinnehavare ser på utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle. DEMICOM forskar om demokrati och kommunikation i det digitala samhället. Under 2016

inleddes bland annat ett forskningsprojekt om vad som utmärkte de stora nyhetssajternas rap‐portering från terrorattackerna i Köpenhamn och Paris 2015 och i Bryssel 2016. European Tourism Research Institute (ETOUR), turismforskningsinstitutet, forskar, utveck‐

lar och kommunicerar kunskap om turism och resande. Under året byggde man bland annat vidare på tidigare projekt genom ett pilotprojekt om vilken roll fjällederna har för inblandade aktörer och vem som bär ansvaret för att dra om leder som till exempel går rakt över viktiga renbetesmarker. Fibre Science and Communication Network (FSCN) bedriver forskning i nära samarbete med

skogsindustrier och näringsliv i regionen. Här har forskarna tagit fram starkare och fukttåligare papper som förhoppningsvis ska kunna ersätta plast inom flera områden. Centret samverkar med flera stora företag och industrikoncerner. Nationellt vintersportcentrum (NVC) är världsledande inom skidforskning och olympiskt

testcentrum för vinteridrott i Sverige. Förutom forskning inom prestationsidrott och material forskas här också på bland annat tekniska innovationer för större idrottsevenemang, ett forsk‐ningssamarbete med universitet i Norge, Slovenien och Österrike. Risk and crisis research centre (RCR) forskar, utvecklar och kommunicerar kunskap om risk,

kris och säkerhet. Ett exempel på vad forskarna arbetade med under året är en IT‐lösning för krisövningar i gränsområdet mellan två länder, där resurser behöver användas gemensamt. Sensible Things that Communicate (STC) utvecklar sensorbaserade system och tjänster inom

elektronik och datateknikområdet med fokus på industriell IT och digitala tjänster. Att före‐bygga och utveckla smarta sensorer som skickar mätdata trådlöst från fabriksmaskiner till en kommunikationscentral är ett viktigt exempel på vad forskare vid centret gjort under 2016. Sports Tech Research Centre, Mittuniversitetets senaste forskningscentrum, har fokus på till‐

lämpningar inom sportteknologi och produktutveckling. I den vindtunnel som invigdes 2015 testas nu både produkter och material. En viktig funktion fyller också vindtunneln i utveckl‐ingen av nya produkter för personer med funktionsnedsättning.

Mittuniversitetets forskningsstrategi Mittuniversitetets forskningsstrategi omfattar åren 2012‐2016, men har förlängts till och med 2017. Ett viktigt led i implementeringen av strategin var den omfattande forskningsutvärde‐ringen Assessment of Research and Coproduction (ARC13) som universitetet genomförde 2013 och



slutrapporterade under 2014. Efter det har kollegier och forskningscenter tagit fram egna strate‐gier för att långsiktigt utveckla verksamheten och universitetet har bland annat satt igång ett omfattande meriteringsprogram för lovande forskare samt tagit fram en ny modell för forsk‐ningsdriven innovation. Fakulteterna har gjort insatser för att främja utvecklingen av universi‐tetets forskarmiljöer, exempelvis genom att bygga större och mer robusta forskningsmiljöer och genom utökad samverkan. Mer om implementering av forskningsstrategin följer i avsnitt 2.5.

2.3 Vetenskaplig produktion

I vetenskapliga publikationer ingår artiklar i tidskrifter från databasen Ulrich, refereegranskade forskningsöversikter och refereegranskade konferensbidrag. Siffrorna som redovisas är uttagna i februari 2017. Artiklar som publicerats 2016 och tidigare år kommer även att fortsätta registre‐ras under resten av 2017.

Tabell 26 Publikationer 2013-2016 Publikationstyp 2013 2014 2015 2016* Refereegranskade publikationer Vetenskapliga artiklar 319 377 309 323 Forskningsöversikter 10 7 6 6 Konferensbidrag 202 154 134 161 Totalt 531 538 449 490 Andra publikationstyper Vetenskaplig bok 8 6 4 4 Bokkapitel i vetenskaplig antologi 108 95 89 82 Övrig vetenskaplig rapport 42 29 33 25 Redaktör vetenskaplig antologi 14 12 10 11 * Uppgifter uttagna ur DiVa 3 februari 2017

Antalet publikationer ökade jämfört med 2015. Konferensbidrag och vetenskapliga artiklar

står för hela ökningen, medan bokkapitel och övriga vetenskapliga rapporter har minskat nå‐got, se tabell 26. Publiceringstraditionerna ser olika ut inom olika discipliner. Exempelvis är konferensbidrag vanligare inom tekniska och naturvetenskapliga områden, medan bokkapitel är vanligare inom samhällsvetenskap och humaniora.

Vetenskaplig produktion och citeringar I enlighet med tidigare forskningsproposition har delar av forskningsanslaget under ett antal år tilldelats lärosätena efter kvalitetsindikatorer enligt en modell framtagen av Vetenskapsrådet. Modellen har utgått från två kvalitetsindikatorer ‐ publiceringar och citeringar (bibliometri)



samt externa medel för forskning. En årlig omfördelning av medel har gjorts med hjälp av dessa indikatorer.

Vetenskapsrådet har varje år räknat fram ett bibliometriskt index för varje lärosäte. Indexet bygger på antalet artiklar, konferensbidrag, rapporter och bokkapitel med minst en författare från lärosätet som indexerats i databasen Web of Science och antalet citeringar dessa publikat‐ioner har fått under en fyraårsperiod.

Mittuniversitetets bibliometriska index minskade från 428 i fördelningsunderlaget för 2016 till 388 i underlaget för budgetåret 2017.

Den norska modellen NorScore Mittuniversitetet använder sedan några år tillbaka den norska modellen NorScore som komple‐ment till Web of Science, som saknar vissa ämnen. På så sätt blir bilden mer komplett. Diagram 4 visar Mittuniversitetets publikationer åren 2006‐2016 poängsatta enligt den norska modellen. Kurvan varierar i huvudsak med antalet forskarstuderande.

2.4 Forskningskompetens och forskningsresurser

Antalet professorer ökade under 2016 och utgjorde 86 individer och 67 personår. Det är 17 pro‐cent av lärarkategorin, en procentenhet lägre än föregående år. Universitetet strävar efter att ar‐beta strategiskt för att knyta forskningskompetens till lärosätet. I det arbetet är också adjunge‐ringar och gästprofessurer ett verktyg.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Diagram 4Publikationer enligt NorScore, fraktionerade



Tabell 27 Antal professorer, personår (december) Fakultet 2013 2014 2015 2016 Humanvetenskap 35 33 33 33 Naturvetenskap, teknik och medier 40 38 35 34 Summa personår 75 71 68 67 Antal individer 95 90 80 86 Andel kvinnor 28% 28% 28% 29% Andel män 72% 72% 72% 73%

Vid årsskiftet var 25 av 86 professorer kvinnor, vilket motsvarar en andel om 29 procent, en

procentenhet högre än de tre föregående åren. Könsfördelningen skiljer sig mellan fakulteterna, se även avsnitt 3.2.

Docenter är en handledarresurs i forskarutbildningen och även presumtiva professorer. Vid utgången av året hade lärosätet drygt 60 docenter, varav en tredjedel var kvinnor.

Andel kvinnor bland nyanställda professorer Regeringens mål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer vid Mittuniversitetet för perioden 2012‐2015, 32 procent, uppnåddes med råge. Nästa rekryteringsmål för professorer av‐ser åren 2017‐2019, då andelen kvinnor bland nyanställda professorer ska uppgå till minst 45 procent. Under 2016 var 5 av 11 nyanställda professorer kvinnor, vilket motsvarar en andel om 45 procent.

Tabell 28 Antal nyanställda professorer samt antal kvinnor bland dessa

Humanvetenskap Naturvetenskap

teknik och medier MIUN Nyanställda professorer 2013 8 4 12 Kvinnor 3 1 4 Män 5 3 8 Nyanställda professorer 2014 8 4 12 Kvinnor 5 - 5 Män 3 4 7 Nyanställda professorer 2015 4 2 6 Kvinnor 2 1 3 Män 2 1 3 Nyanställda professorer 2016 7 4 11 Kvinnor 3 2 5 Män 4 3 7

Andel kvinnor bland nyanställda professorer Andel 2013 33% Andel 2014 42% Andel 2015 50% Andel 2016 45%



Mittuniversitetet försöker hitta möjligheter att styra mot en jämnare könsfördelning. Under 2016 har en av fakulteterna avsatt medel för så kallad mångfaldsrekrytering. Satsningen föregås av en homogenitetsanalys och har ett brett grepp, men innebär även riktade insatser för att re‐krytera kvinnor i forskningsledande positioner. Ambitionen är också att ha en jämn könsfördel‐ning vid rekrytering av gästprofessorer.

Forskningsresurser Universitetets forskning finansieras i huvudsak via statliga anslag och externa bidrag från olika finansiärer, där tillgången på externa medel är störst inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. För Mittuniversitetet har andelen extern finansiering tidigare år legat kring 45 pro‐cent, vilket är högre än de andra nya universiteten. Från och med 2014 har andelen minskat och för 2016 uppgår externfinansierad forskning till 37 procent (se avsnitt 4). EU:s nya budget‐ och programperiod för fonder och program gäller åren 2014‐2020 och för forskningsbidragen ses en tillfällig minskning i början av programperioden. En ökning av bidragen kan ses 2016 och be‐räknas fortsätta 2017.

Tabell 29 visar kostnader för anslagsfinansierad forskning samt forskning som finansieras med externa medel d v s med avgifter och bidrag. I externfinansiering inräknas i tabellen även universitetets samfinansiering inom bidragsprojekt. För båda fakulteterna ökar externfinansi‐erad forskning inklusive Mittuniversitetets samfinansiering 2016 jämfört med 2015.

Tabell 29 Kostnader för forskning 2013 - 2016, tkr

Fakultet 2013 2014 2015 2016 Andel

av total kostnad Humanvetenskap 2016 Anslagsfinansiering* 82 281 83 499 93 713 89 537 Avgifts- och bidragsfinansiering** 78 863 66 763 43 893 48 832 35%

Fakultet Naturvetenskap, teknik och medier Anslagsfinansiering* 55 133 56 404 95 388 70 988 Avgifts- och bidragsfinansiering** 138 211 124 870 83 842 111 140 61% Universitetsövergripande Anslagsfinansiering* 353 1 163 Avgifts- och bidragsfinansiering** 12 300 11 512 3 024 3 126 73%

* exkl. samfin. bidragsprojekt ** inkl. samfin. anslag

Universitetsövergripande avgifts‐ och bidragsfinansierad forskning har minskat från och

med 2015 jämfört med tidigare år. Fram till och med 2014 ingick EU‐projekt i Innovationskon‐toret samt vissa KK‐projekt. EU‐projekten är avslutade och KK‐projekten har överförts till fa‐kulteternas kärnverksamhet. I utfall 2016 ingår i externfinansierad forskning finansiering av Miun Innovation. I anslagsfinansierad forskning 2016 medräknas universitetsövergripande



kostnader inom beslutad forskningsstrategi. Utfallet för 2015 har justerats med motsvarande an‐slagsfinansierade kostnader inom forskningsstrategi.

Externfinansiering En förutsättning för en framgångsrik forskningsverksamhet med hög grad av extern finansie‐ring är att forskargrupperna har tydliga strategier för sin verksamhet och långsiktigt arbetar mot sina strategiska mål. Vikten av det strategiska arbetet betonades i den utvärdering av forsk‐ningen som genomfördes i ARC13. Efter det har ett betydande arbete med strategiutveckling genomförts.

Ett annat resultat av utvärderingen är att mentorer har utsetts för att bidra med råd inför an‐sökningar till olika finansiärer. För bättre kvalitet, särskilt i större ansökningar, har fakulteterna infört en intern kvalitetsgranskning. Systemet bygger på det kvalitetssystem som implemente‐rats för KK‐miljön, där Mittuniversitetet åtagit sig ansvaret för kvalitetsgranskning.

EU-medel En betydande del av de externa bidragen för forskning kommer från EU‐program och EU‐fon‐der. Under 2015 öppnade de första utlysningarna inom Regionala Fonden ERUF. Insatsområde 1 som berör forskning, teknisk utveckling och innovation har en total budget för hela perioden 2014 – 2020 om 308 miljoner kronor. I urvalskriterierna betonas såväl insatser för att bygga ka‐pacitet för deltagande i internationella program som stärkt forskning i näringslivet genom sam‐verkan med akademin. Ett krav för alla projekt inom ERUF är att de ska bidra till uppfyllandet av målen i de regionala utvecklingsstrategierna.

Mittuniversitetets profilområden stämmer väl överens med de regionala utvecklingsstrategi‐erna i Jämtlands och Västernorrlands län. Det finns också en tradition av forskningsfinansiering via regionala EU‐medel i norra Sverige från tidigare Mål1‐program. Mittuniversitetets ansök‐ningar avseende regionala medel genomgår intern granskning avseende vetenskaplig kvalitet och överensstämmelse med universitetets strategiska mål innan ansökan lämnas in. Gransk‐ningen genomförs av externa experter.

Forskning av hög vetenskaplig kvalitet som leder till innovationer i regionen ger regional tillväxt och utveckling direkt och indirekt genom den kompetenshöjning som verksamheten in‐nebär. Mittuniversitetet deltar aktivt i nätverket RND‐FoI under ledning av Näringsdeparte‐mentet för att tillsammans med andra lärosäten och regioner driva frågor om forskningsdriven innovation.

Universitetets forskning finansieras även via Horisont 2020 och olika sektorsprogram. Ett alltmer tydligt problem med Horisont 2020 är att programmet är underfinansierat. Beviljande‐graden för ansökningar till Horisont 2020 har sjunkit kraftigt och är nu lägre än 10 procent i de flesta utlysningar.

Medel från KK-stiftelsen Mittuniversitetet har sedan år 2012 varit en KK‐miljö som framför allt omfattar skogsindustriell verksamhet och industriell IT. Verksamheten bedrivs under visionen Transforming the Industrial



Ecosystem through augmented products and efficient manufacturing processes. Den årliga finansie‐ringen från KK‐stiftelsen har genom KK‐miljön ökat till cirka 38 miljoner kronor under 2016. Mer om KK‐miljön följer i avsnitt 2.5.

Medel från nationella finansiärer Mittuniversitetet deltar aktivt i Vinnovas satsning på strategiska innovationsområden och fun‐gerar som ett kompetensnav för mikro‐nanoelektronik. Detta har också lett till en ökad finansie‐ring från Vinnova. Vidare erhålls betydande finansiering från Energimyndigheten bland annat avseende energieffektivisering inom näringslivet.

Medel från forskningsråden Finansieringen från forskningsråden är begränsad och omfattar omkring knappt sju miljoner kronor per år. Det kan förklaras av att universitetets profil är mer inriktad mot tillämpad forsk‐ning än mot traditionell ämnesbaserad grundforskning och av att tidigare tillgång till andra me‐del medfört att ansökningar till forskningsråden inte har prioriterats.

2.5 Kvalitet i forskningen

Mittuniversitetets forskning ska ha hög akademisk kvalitet och vara relevant för samhället. Forskningen ska ha vetenskaplig excellens, präglas av profilering, internationalisering och sam‐verkan. Implementeringen av universitetets forskningsstrategi är ett viktigt led i strävan att öka kvaliteten.

Fortsatt arbete inom forskningsstrategin Universitetsstyrelsen har tidigare avsatt 100 miljoner kronor under en tvåårsperiod för åtgärder kopplade till forskningsstrategin, varav hälften skulle gå till utvecklingsinsatser inom hand‐lingsplanen och den andra hälften direkt till ämnesforskning och forskningscentrum. Många aktiviteter i strategin bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet eller inom andra föränd‐ringsprocesser vid lärosätet. För att bättre anpassa den strategiska utvecklingen till de förhål‐landen som rör respektive område har universitetets ämneskollegier och forskningscentrum ta‐git fram egna strategiska utvecklingsagendor.

Arbetet med forskningsstrategin och dess handlingsplan fortsatte under 2016. Arbetet har främst fokuserats kring de utvecklingsinsatser som omfattas av handlingsplanen och en upp‐följning av planen genomfördes under hösten. Uppföljningen visade att de allra flesta uppdrag och utvecklingsinsatser har genomförts och att några fortfarande pågår. Rektor beslutade samti‐digt att forskningsstrategin och dess handlingsplan förlängs till att gälla under hela 2017. Bland de större insatserna i handlingsplanen kan nämnas några, som redovisas nedan.



Meriteringsprogram och forskningsledarutbildning

Av de totalt 100 miljoner kronor som avsatts för riktade aktiviteter kopplade till forskningsstra‐tegin under en tvåårsperiod, avsåg 30 miljoner kronor strategiska meriteringsmedel inom ra‐men för det tvååriga programmet för nydisputerade forskare. Meriteringsprogrammet har ut‐gångspunkt i de strategiska överväganden som gjorts inom respektive avdelning och forsk‐ningscenter. Totalt deltar ett trettiotal forskare i programmet, som startade i april 2015 och kom‐mer att avslutas under 2017. Dessa forskare bedriver forskning som anses vara av väsentlig be‐tydelse för forskargruppernas och ämnenas strategiska utveckling. I programmet ingår bland annat en utbildning för framtida forskningsledare samt forskning på minst halvtid under två år. Minst två månader tillbringas vid ett utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Utöver de tret‐tio forskare som finansieras inom ramen för strategin deltar ytterligare ett tjugotal lovande fors‐kare i den del som avser forskningsledarutbildningen. Under året har utbildningen bedrivits genom ett flertal internat. Utbildningen avslutas i april 2017.

Stöd för forskningsfinansiering

Det universitetsövergripande stödet för forskningsfinansiering har utvecklats under året. En hemsida har lanserats som ska ge vägledning och information om stöd i samband med forsk‐ningsfinansiering. Den modell för mentorsstöd där tio erfarna forskare erbjuder rådgivning till universitetets forskare kring enskilda finansiärer, har också lanserats under året. Mentorerna har genomfört seminarier avseende åtta finansiärer för att informera om finansiärerna och föra en dialog kring utlysningar och personliga erfarenheter. Universitetet har även tagit fram ett program för ekonomer för att kunna ge forskarna stöd som är anpassat till olika finansiärer.

Riktade miljöfrämjande insatser

En universitetsövergripande resurs för riktade insatser har inrättats och arbete pågår för att främja utveckling av forskningsmiljöer och kvalitetsutveckling av forskarutbildningen. Insat‐serna riktas även mot arbetet med publiceringsstrategier och för att stimulera publicering i tid‐skrifter med hög kvalitet. I och med prolongeringen av forskningsstrategin kommer oförbru‐kade medel att kunna användas för insatser även under 2017.

Ny modell för forskningsdriven innovation

En ny modell för nyttiggörande av forskningsdriven innovation har utvecklats och lanserats ge‐nom utlysning till universitetets forskare. Forskaren eller forskargruppen erbjuds att teckna ett avtal med universitetets holdingbolag där holdingbolaget ansvarar för att driva eller bidra i den kommersiella delen av nyttiggörandeprocessen. Den grundläggande tanken med sats‐ningen är att skapa förutsättningar för forskaren att fokusera på kunskapsgenerering medan holdingbolaget fokuserar på nyttiggörande. Via utlysningen kom 22 ansökningar in. Åtta pro‐jekt beviljades medel.



Uppföljning av kvalitet För att följa upp kvaliteten i forskningen använder universitetet interna indikatorer och kvali‐tetsindex, vilka beskrivs närmare i avsnitt 5. Exempel på indikatorer för forskning är volym på externfinansiering och publiceringar. Tidigare målvärden gällde till och med 2015, vilket föran‐lett en översyn av indikatorerna. I översynen har bland annat framkommit önskemål om mått på samverkan.

Från och med 2016 infördes den norska modellen Norscore som ett mått på publiceringar, tillsammans med medelcitering enligt Vetenskapsrådet. Den norska modellen är ett produkt‐ionsmått som är tänkt att komplettera måttet för medelcitering och Mittuniversitetet följer se‐dan några år tillbaka det måttet, se avsnitt 2.3.

KK-miljön Mittuniversitetet har sedan 2012 en så kallad KK‐miljö. Lärosätet och KK‐stiftelsen har slutit ett tioårigt avtal om att gemensamt arbeta för att profilera forskningen inom miljön. Genom detta har KK‐stiftelsen åtagit sig att stödja Mittuniversitetet i arbetet med att strategiskt utveckla verksamheten mot att bli ett alltmer profilerat lärosäte. Mittuniversitetet ska i sin tur utveckla former för strategiskt utvecklingsarbete samt själv ansvara för att kvalitetssäkra de insatser som sker inom KK‐miljön.

KK‐miljön omfattar universitetets forskningscentra Fibre Science and Communication Network (FSCN) och Sensible Things that Communicate (STC). Kring dessa två centra har en gemensam or‐ganisation och forskningsmiljö byggts upp, Transformative Technologies. Den fokuserar på trans‐formativ teknologi inom skogsindustriell forskning och industriell IT enligt visionen TIE‐Trans‐forming the Industrial Ecosystem.

Det tioåriga avtalet med KK‐stiftelsen sätter ramar och långsiktiga mål för KK‐miljön. Andra viktiga styrdokument är tre‐ respektive fyraårsavtal med mål för perioden, liksom årliga verk‐samhetsplaner (VP) som beskriver miljöns strategiska utveckling kommande år och övergri‐pande på tre års sikt. I verksamhetsplanen äskas också medel för finansiering av nya insatser som föreslås starta nästkommande år. KK‐miljön beviljades under året 38 miljoner kronor från KK‐stiftelsen. Verksamheten följs kontinuerligt upp genom årliga uppföljningsrapporter som beskriver hur miljön utvecklats det senaste året och i relation till uppställda mål samt genom regelbundna dialoger med KK‐stiftelsens ledning.

Forskningens internationalisering En stor del av Mittuniversitetets forskning bedrivs genom internationella samarbeten i olika for‐mer och med olika samarbetspartner.



Forskare vid Mittuniversitetet sampublicerar oftast med andra europeiska lärosäten och

med USA. Tidigare har sampublicering med Norge varit vanligast, men nu har Tyskland blivit vanligaste hemvisten för medförfattare till Mittuniversitetets forskare.

2.6 Samverkan, innovation och nyttiggörande

Samverkan i forskningen Mittuniversitetets forskning bedrivs ofta i samverkan med företag, myndigheter och andra or‐ganisationer eller avnämare. Grunden för samarbetet är att det ska stärka och vara till nytta för båda parter. Genom samverkan eller samproduktion mellan företag och akademi skapar forsk‐ningen samhällsnytta, bidrar till ökad konkurrenskraft för företag och ger forskare uppslag till angelägna forskningsfrågor.

Mycket av forskningen sker i samverkan och samarbeten mellan forskare vid olika lärosäten och med omgivande samhälle. Mittuniversitetet har sedan några år tillbaka samverkansavtal med kommunerna i Sundsvall och Östersund. Under 2016 har universitetet även tecknat samar‐betsavtal med Härnösands kommun. Fler kommuner i regionen är intresserade.

Inom ramen för dessa avtal bedrivs ett trettiotal förstudier där forskare samarbetar med kommunens tjänstemän kring gemensamma frågeställningar för att se och lösa problem och ut‐maningar som finns i samhället. Flera förstudier har växlats upp med stöd från bland annat reg‐ionala EU‐medel till stora forskningsprogram där näringsliv, akademi och offentlig sektor ut‐vecklar ny kunskap som kommer samhället och näringslivet till godo.

0

10

20

30

40

50

60

Ger

man

yN

orw

ayG

reat

U

nite

d S

tate

sD

enm

ark

Finl

and

Por

tuga

lS

pain

Sw

itzer

land

Can

ada

Aus

tralia

Italy

Net

herla

nds

Chi

naA

ustri

aFr

ance Iran

Icel

and

Pol

and

Lith

uani

aR

ussi

an

Bel

gium

Bra

zil

Gre

ece

Sou

th A

frica

Slo

veni

aN

ew

Turk

eyG

eorg

iaH

ong

Kon

gR

wan

daIn

dia

Cze

ch

Japa

nH

unga

ryN

iger

iaN

amib

iaK

enya

Est

onia

Diagram 5Hemvist för medförfattare till Miun-författare (alla publikationer 2013-2016). Värdena är fraktionerade.



Exempel på stora forskningsområden är KM2‐ innovativ grön energi med forskning om gröna energilösningar för vindkraft, batterier, superkondensatorer och solceller samt Smart som hand‐lar om sensorer som mäter och övervakar miljöprestanda och andra viktiga samhällsfunktioner för att underlätta vardagen. Målsättningen med samverkansavtalen är att skapa attraktivitet för kommunen och lärosätet och att tillsammans vara goda aktörer för kunskapsspridning och ökad kompetens samt att driva viktiga samhällsfrågor inom forskning och utbildning som är till nytta för regionen.

Ett aktuellt område är ökande sjukskrivningstal i bland annat Sundsvalls kommun. Forskare inom Mittuniversitetet har gjort tre förstudier inom kommunavtalet med Sundsvall. En förstu‐die handlar om kommunikationsfaktorer för hållbar organisering och en annan om kommuni‐kation och ledarskap på en mångkulturell arbetsplats. Syftet med studierna är att lyfta proble‐matiken från det personfokuserade till organisation och arbetsmiljörelaterade strukturer.

Ett annat exempel är projektet Innanförskapsakademin som syftar till att förbättra inkludering av nyanlända och att tillvarata deras kompetens i arbetslivet. Även långtidsarbetslösa ungdo‐mar har deltagit i projektet. Pilotprojektet är ett samarbete mellan flera myndigheter och det kommunala bostadsbolaget Östersundshem. Mittuniversitetet har via sex forskare bedrivit föl‐jeforskning i projektet. Syftet med följeforskarna var att se till att det innovativa och nyskap‐ande i projektet återförs till deltagarna och organisationerna i en gemensam lärprocess. Två av forskarna har även varit handledare till praktikanter. Av de 28 praktikanterna gick 19 vidare till arbete eller utbildning efter praktiken.

Den forskning om starka förpackningspapper i stället för plast som nämns i avsnitt 2.2 bed‐rivs exempelvis i nära samarbete mellan forskningscentret FSCN och industrin, som är i behov av nya produkter samtidigt som forskningen gör nytta i samhället och bidrar till samhällsut‐vecklingen genom stöd och samarbete.

Vid universitetets forskningscentrum STC och FSCN finns den gemensamma forskningsmil‐jön Transformative Technologies, se även avsnitt 2.5. Den kombinerar de industriella styrkor som finns i regionen med de dynamiska krafter Mittuniversitetet har inom forskning och utbildning. Inom miljön finns ungefär 25 olika forskningsprojekt och en forskarskola med 14 industrian‐ställda doktorander som bidrar till näringslivets utveckling.

Vid ett annat forskningscentrum, CER, finns också ett väl etablerat nätverk av samarbets‐partner och finansiärer. Där sker branschnära forskning i samarbete mellan näringsliv och aka‐demi samtidigt som ny kompetens utbildas i den samhällsnära ekonomutbildning som univer‐sitetet driver.

Innovation och nyttiggörande Mittuniversitetets forskningsstrategi pekar ut innovation och nyttiggörande som en viktig di‐mension av forskningens effekter och verkar aktivt för att vara en förmedlare och producent av kunskap för både akademin och partner i omgivande samhälle. Universitetet betraktas som en viktig part i innovationssystemet och ska erbjuda en miljö som gör det möjligt för studenter, forskare och samverkanspartner att förverkliga sina mål för att uppnå största möjliga nytta.



Den innovationsstödjande verksamheten vid Mittuniversitetet samlas i funktionen Miun In‐novation, där det finns kompetens i hantering av immateriella tillgångar, affärsutveckling, inno‐vationsledning och finansiering i tidiga skeden. Verksamheten är en del innovationskontoret Fyrklövern, se nedan. Universitetets holdingbolag och de universitetsnära inkubatorerna inom science park‐bolagen i båda länen utgör viktiga aktörer i det universitetsnära innovationsstöd‐systemet.

Ett fokus under 2016 har varit att utveckla innovationsstödet kring frågor som berör forsk‐ningsmiljöernas hantering av intellektuella tillgångar. Det har bland annat inkluderat utveckl‐ing av metoder för att inventera vilka tillgångar forskningen genererar och kompetensutveckl‐ing på temat för innovationsrådgivarna. Som metodstöd har diskussionsmaterial för patentstra‐tegi tagits fram och den vägledande informationssammanställningen ”Rätten till resultat” har utvecklats.

Innovationskontoret Fyrklövern ÅRK Tillsammans med Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet driver Mittu‐niversitetet ett av landets tolv innovationskontor, kallat Fyrklövern.

Innovationskontoret ska stimulera innovationsdrivande verksamhet inom forskning och ut‐bildning och individuellt stödja de forskare och studenter som vill utveckla forskningsbaserade och kunskapsintensiva idéer. Studenter och forskare som driver idéutveckling får stöd i frågor om exempelvis affärsmodellering, immaterialrätt, affärsjuridik och bolagsbildning.

Innovationskontoret Fyrklövern har genom de innovationsfrämjande funktionerna vid re‐spektive lärosäte en tydlig lokal förankring. Samtidigt drar verksamheten stor nytta av det sam‐arbete som sker över lärosätesgränserna inom innovationskontoret. Ledningsgruppen består av de fyra samverkanscheferna (eller motsvarande) och styrgrup‐

pen utgörs av lärosätenas rektorer som har roterande ordförandeskap. Såväl styr‐ som lednings‐gruppen har kontinuerligt återkommande möten samt avstämningar. Under året har styrgrup‐pen haft fem möten och ledningsgruppen elva, såväl fysiska möten som distansmöten.

Den operativa verksamheten organiseras inom arbets‐ och projektgrupper som kopplar mot innovationskontorets verksamhetsplan och de fyrklövergemensamma projekt som drivs. Ge‐nom grupperna har alla noder inom innovationskontoret tät kontakt. Varje vecka hålls bland annat möten om gemensamma angelägenheter såsom Licensbanken.se och verifieringsmedel. Därutöver hålls tematiserade träffar och specifika projektmöten.

Innovationskontoret Fyrklövern jobbar systematiskt med verksamhetsplan och indikatorer. Under det senaste året har arbete pågått med innovationskontorets strategidokument, där bland annat frågan om hur kontoret kan få en roll relativt andra lärosäten, främst högskolor, har dis‐kuterats.

Doktorandkurs om nyttiggörande Den sjätte omgången av doktorandkursen Att nyttiggöra forskning och vetenskap (4,5 hp) ge‐nomfördes med god uppslutning och stort engagemang av de totalt 25 doktorander (varav 7



kvinnor och 18 män) som antagits. Av dessa kom sju från Mittuniversitetet (tre kvinnor och fyra män). Doktoranderna representerade som vanligt en bredd av ämnesdiscipliner från samtliga lärosäten och den multinationella prägel som kursen brukar få bestod även i år då deltagarna hade sitt ursprung i 13 olika länder. Under kursen arbetar doktoranderna med idéer som av‐slutningsvis presenteras för en panel, vilket skedde under december hos Vinnova i Stockholm.

MINT-projektet Vid årsskiftet slutfördes det Vinnova‐finansierade projektet Mobilitet och nytta för tillväxt (MINT) som har bidragit till att stärka alumnverksamheten, utvecklat arbetet för att systematiskt invol‐vera studenter som utvecklingsresurser i innovationsprocesser samt professionalisera lärosäte‐nas personalmobilitet.

Licensbanken Licensbanken.se är Innovationskontoret Fyrklöverns gemensamma marknadsplats för sprid‐ning av licenserbjudanden från akademin. Flera nya erbjudanden har publicerats i banken un‐der året och två licenser har förmedlats. Licensbanksgruppen har närvarat under flera nation‐ella träffar under året, såsom Sveriges Innovationsriksdag, Åre Kapitalmarknadsdagar och Social Innovation Summit, i syfte att skapa kännedom om marknadsplatsen och att matcha er‐bjudanden med potentiella mottagare. Arbetsgruppen har haft i uppdrag av innovationskon‐torets ledningsgrupp att utreda möjligheten att öppna licensbanken även för erbjudanden från andra lärosäten. Beslut förväntas komma under 2017.

Innovationskontoret Fyrklövern i nationella sammanhang De senaste åren har både antalet och andelen idéer som går från akademi till inkubatorer mins‐kat. Innovationskontoret Fyrklövern har gett Entreprenörskapsforum i uppdrag att utreda var‐för. Frågan har även genomsyrat innovationskontorets medverkan i nationella sammanhang under året, exempelvis under Sveriges Innovationsriksdag i Åre. Rapporten från Entreprenörskapsforum presenterades vid ett seminarium i samband med Al‐medalsveckan i Visby. Därefter låg den även till grund för innovationskontorets bidrag till SNITTS konferens Innovation by Collaboration.

Flödestal för Innovationskontoret Fyrklövern Under 2016 hanterade Fyrklövern 658 idéer (89 från anställda och 569 från studenter), varav 204 idéer från Mittuniversitetets studenter och 19 från forskare och övrig personal vid Mittuniversi‐tetet. Av Mittuniversitetets totalt 223 idéer har 83 varit föremål för rådgivningsprocess, varav 64 från studenter och 19 från forskare och övrig personal. Resterande 140 idéer har utvärderats un‐der aktiviteter såsom idé‐drop‐in eller efter pitch inför feedbackpanel. En idé definieras och av‐gränsas utifrån främst två kriterier – att den är kunskapsbaserad (har ursprung i den akade‐miska miljön) och att den är en potentiell innovation.

Inga idéer från Mittuniversitetet antogs i regionens inkubatorer under 2016.



Antalet idéer som fått verifieringsmedel var under året 24. Av de 24 idéerna kom 16 från forskare och 8 från studenter. Verifiering definieras och avgränsas utifrån att idéerna beviljats verifieringsmedel, det vill säga att en verifieringstjänst har köpts.

Miun Holding AB Mittuniversitetets holdingbolag MIUN Holding AB bedriver affärsverksamhet med utgångs‐punkt i forskning och annan verksamhet vid Mittuniversitetet. Affärsverksamheten kring forsk‐ningsresultat bedrivs i dotterbolaget MIUN Venture AB. Under verksamhetsåret 2016 har MIUN Venture AB genomfört två bolagsinvesteringar. MIUN Venture AB har därmed genom‐fört sex bolagsinvesteringar sedan starten 2012.

I avsikt att öka intresset för kommersialisering av forskningsresultat genomförde MIUN Holding, i samarbete med Mittuniversitetet, ett försök kallat ”Forskningsdriven innovation”. I korthet innebär satsningen att forskarna erbjuds extra forskningsmedel kommande år mot att de skriver över rätten att kommersialisera deras potentiella idé, eller tidigare uppkomna idéer, till MIUN Holding. Den första utlysningen inom denna satsning genomfördes under året och intresset bland lärosätets forskare var mycket stort. Totalt inkom 22 ansökningar/idéer, att jäm‐föra med två som är det genomsnittliga antalet per år historiskt sett.

Resultatredovisning – Gemensamt för utbildning och forskning


3 Gemensamt för utbildning och forskning Antalet anställda ökade med ett trettiotal personer under 2016 jämfört med året innan. Andelen kvinnor bland professorerna har ökat med någon procentenhet och andelen kvinnor bland de nya professorerna 2016 var 45 procent.

Bibliotekets verksamhet har påverkats av att gå från tre serviceställen till två, vilket är en tyd-lig orsak till att antalet besök i bibliotekslokalerna totalt minskat.

Den tidigare ökningen av sjukfrånvaron har avstannat och långtidssjukfrånvaron har sjunkit, även om den fortfarande är förhållandevis hög. Kvinnornas sjukfrånvaro har sjunkit och män-nens har ökat.

3.1 Studentmedverkan Mittuniversitetet har två studentkårer, en i Sundsvall och en i Östersund. De båda studentkå‐rerna hade höstterminen 2016 tillsammans 1 134 medlemmar, varav 616 kvinnor och 518 män, vilket är något fler än 2015. Universitetet och studentkårerna tecknade i november ett nytt sam‐arbetsavtal som löper fram till 30 juni 2019.

Studentkårerna har två huvudsakliga finansieringskällor; bidrag och medlemsavgifter. Un‐der 2016 fick studentkårerna ett bidrag på 1 592 tkr från lärosätet och 747 tkr från kammarkolle‐giet. Detta grundas på preliminära siffror då en slutjustering sker vårterminen 2017.

Mittuniversitetet finansierar utöver detta studenthälsovården och studentkårernas fadder‐verksamhet för internationella studenter.

Utbildningsbevakning och studentinflytande är kårernas viktigaste uppdrag, vilket främst sker genom studentrepresentation. Enligt Högskolelagen har studenterna rätt att vara represen‐terade i beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen och studenternas situation.

Universitetet ansvarar för att tillhandahålla en uppdaterad lista över relevanta organ och kå‐rerna ansvarar för att tillsätta representanter. Representation i organ på central nivå och på fa‐kultetsnivå har fungerat väl, medan representationen i ämneskollegierna och programråd fun‐gerat sämre. Under 2016 påbörjade kårerna tillsammans med de två fakultetskanslierna ett ar‐bete med att få till en väl fungerande rutin kring studentrepresentationen. Det arbetet kommer fortgå under 2017.

Sedan kårobligatoriets avskaffande har kårernas uppgift försvårats då stor del av de perso‐nella och ekonomiska resurserna går till medlemsrekrytering istället för kärnverksamheten som de tidigare gick till.

Distansstudenterna är fortsatt svåra att attrahera och engagera i kårernas verksamhet. Dock har detta arbete till viss del underlättats det senaste året för Studentkåren i Sundsvall. En anled‐ning är att distansstudenterna som tidigare var kopplade till campus Härnösand nu är kopp‐lade till campus Sundsvall.



3.2 Jämställdhet och arbete för lika villkor Mittuniversitetets jämställdhetsarbete är en del av det samlade arbetet för lika villkor. Inom lika villkor ryms diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Arbetet utgår från universitetets Strategi för verksamhetens förutsättningar. Lärosätets Hand‐lingsplan för lika villkor har strategin som utgångspunkt och innehåller såväl generella aktiviteter som mer specifika sådana kopplade till de olika diskrimineringsgrunderna.

Det särskilda uppdrag för utveckling av jämställdhetsintegrering som samtliga lärosäten fått i regleringsbrevet har påbörjats. Insatserna har främst varit inriktade på analys och problemfor‐mulering.

När det gäller ledarskap och ledarutveckling har satsningarna på kompetenshöjning inom områdena genus och mångfald fortsatt. Den tredje omgången av programmet Ledarutveckling med fokus på genus, mångfald och makt slutfördes under våren. Utvärderingarna har varit positiva.

Som en fortsättning på förra årets insatser på temat normkritik och normkritisk pedagogik har universitetet genomfört en utvecklingsdag för samtliga chefer. Det skedde i anslutning till seminariet På (o)lika villkor som ingick i Mittuniversitetets framtidsarbete Miun 2025. Under da‐gen blandades teori och praktik om vad ”på lika villkor” kan innebära och hur det praktiskt kan göras i förhållande till undervisning, forskning, organisering, ledning och fördelning av resur‐ser. Ytterligare en konkret aktivitet riktad mot chefer och ledare var lanseringen av en kort web‐baserad introduktionsutbildning. Den är tänkt att ge deltagarna baskunskaper inom lika villkor som är nödvändiga för den som påbörjar ett uppdrag som chef. Genomgången utbildning är ett krav för att erhålla delegation av arbetsmiljöansvaret.

Beträffande kompetensutveckling generellt har lärosätet genomfört utbildningen Lika villkor inom högskola och universitet motsvarande 7,5 högskolepoäng. Utbildningen riktar sig till såväl lärare som administrativ personal. Ett femtontal medarbetare deltog i utbildningen under året. Baserat på erfarenheterna från denna omgång planeras en omarbetad utbildning som ska erbju‐das under 2017.

Lika villkorsfrågor kopplade till forskning och forskningsmiljöer har haft särskilt fokus un‐der året. I handlingsplanen för implementering av forskningsstrategin finns ett antal åtgärder kopplade till lika villkorsområdet. Fakulteterna har inlett ett arbete med att kartlägga och analy‐sera homogeniteter som grund för att öka mångfalden vad gäller bland annat kön, ålder och et‐nicitet. Utbildningen för forskningshandledare har vidareutvecklats under året. Bland annat har olika problemställningar kring relationen handledare‐doktorand blivit tydligare belyst, något som även inkluderar ett lika villkorsperspektiv.

Det främjande och förbyggande arbete som de tre lika villkorsombuden bedriver i verksam‐heten blir alltmer etablerat och efterfrågat. I dessa delar har Mittuniversitetet byggt vidare på det studiematerial kring härskartekniker som tagits fram av Chalmers och de olika aktiviteter kring normkritik som genomförts de senaste åren.



Andelen kvinnor bland professorer var 26 procent mätt i personår och 29 procent av indivi‐derna. Män är i majoritet bland professorerna vid båda fakulteterna, även om könsfördelningen är jämnare vid den humanvetenskapliga fakulteten än vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier. Möjligheterna att styra mot jämnare könsfördelning inom respektive fakultet är be‐gränsade utifrån rådande lagstiftning.

Regeringens mål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer för perioden 2017‐2019 är 45 procent. Under 2016 var också 45 procent av de nya professorerna kvinnor, att jämföra med genomsnittet för perioden 2012‐2015 som var 40 procent.

Tabell 30 Könsfördelning för ledningspersoner, individer (december) 2013 2014 2015 2016 Ledningspersoner Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Dekaner 2 1 2 1 2 1 2 1 Prefekter/avdelningschefer 20 8 20 8 20 8 20 4 Avdelningschefer förvaltning, bib. samt kanslier 14 7 14 8 14 8 15 10 Andel kvinnor 45% 44% 47% 41% Andel män 55% 56% 53% 59%

Övrig ledningspersonal, dvs. rektor, prorektor, överbibliotekarie samt förvaltningschef 4 0 Totalt 41 15 Andel kvinnor 37% Andel män 63%

I samband med rekryteringen av avdelningschefer i den nya organisation som etablerades

2013 var ambitionen att ta fram kandidater av båda könen. Detta lyckades och andelen kvinnor

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Professor Universitetslektor Universitetsadjunkt

Diagram 6Andel kvinnor per tjänstekategori, personår (december) 2013-2016

2013 2014 2015 2016 Riket 2015



respektive män har sedan dess legat inom intervallet för vad som betraktas vara jämn könsför‐delning. Andelen kvinnor på ledande positioner totalt var under året 37 procent. Det är i kate‐gorin avdelningschefer inom fakulteterna som andelen kvinnor inte har kunnat upprätthållas i samband med succession. Inom högsta ledningen (rektor, prorektor, dekaner, överbibliotekarie och förvaltningschef) finns endast en som är kvinna.

Arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter Samverkan mellan de båda studentkårerna och lärosätet samt kårernas eget lika villkorsarbete har under året utvecklats på ett positivt sätt. Kårerna har gemensamt drivit ett aktivt arbete med att förebygga trakasserier och kränkningar i samband med studenternas introduktions‐period i början av terminerna. Som ett särskilt erkännande för detta arbete utsågs studentkå‐rerna i Östersund respektive Sundsvall till mottagare av Mittuniversitetets Lika villkorspris 2016.

Lärosätet har under året byggt vidare på samverkansinsatserna med RFSL i både Jämtland och Västernorrland och kan se ett ökat samarbete på lokal nivå kring såväl undervisning som olika personalaktiviteter. Lärosätet tillsammans med studentkåren i Sundsvall gick för första gången med i Pride‐paraden i Sundsvall. Universitetet har också fullföljt det påbörjade arbetet med att stärka insatserna riktade mot ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsätt‐ning, såväl anställda som studenter. Det har bland annat resulterat i ökad kvalitet på våra kom‐munikationskanaler samt en högre grad av aktivitet i dialogen och samtalen ute i lärmiljöerna kring detta tema.

Lärosätet beslutade under 2015 att använda JÄMIX‐indexet som en övergripande indikator inom jämställdhetsområdet. Det resultat som universitetet i år för första gången kunnat ta del av visar att Mittuniversitetet ligger i mitten av de deltagande lärosätena. Resultatet var även fö‐remål för en workshop på ett av årets Chefsforum, som ett led i att nyttja detta som ett verktyg för förbättring och utveckling. Universitetet har under året även genomfört lika villkorsinform‐ation inom ramen för Korta vägen, en riktad satsning för nyanlända akademiker med Folkuni‐versitetet som övergripande ansvarig.

Ambitionen är att vid all marknadsföring främja lika rättigheter och möjligheter genom val av formuleringar och bilder och i mötet med studenter. Universitetet informerar om lika villkor till nya studenter både i samband med terminsstart och under terminerna. Informationen om‐fattar lagstiftning liksom vägar att gå om studenten upplever sig vara utsatt för diskriminering eller trakasserier.

Könsfördelning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förändringarna är små när det gäller andelen män respektive kvinnor på olika utbildningspro‐gram. Andelen kvinnor på utbildningar med konstnärliga inslag som minskat från 43 till 40 procent. Inom de samhällsvetenskapliga utbildningarna har andelen män ökat till 44 procent och inom lärarutbildningarna har andelen män ökat med tre procentenheter till 15 procent, vil‐ket är positivt trots att det fortfarande är en låg andel.

Bilden följer i huvudsak det nationella mönstret.



3.3 Bibliotek Universitetsbiblioteket ger biblioteksservice till studenter, anställda och till allmänheten. Utbu‐det av olika tjänster tillgängliggörs både på lärosätets campus i Sundsvall och Östersund och platsoberoende via webbaserad teknologi. Även om universitetsbiblioteket möter studenter och lärare utanför det fysiska bibliotekets väggar i allt högre grad finns studenternas kanske viktig‐aste studiemiljöer i de två campusbiblioteken.

Tabell 31 Nyckeltal universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket 2013 2014 2015 2016 Förändring Besök i bibliotekslokalen 626 542 629 571 620 805 367 833 -40,7% Besök på bibliotekets webb 400 391 381 708 328 989 285 451 -13,2% Antal frågor (chatt, e-post, infodisk etc) 28 300 35 746 34 741 33 355 -4,0% Utlån (inkl omlån exkl lån till andra bib) 171 412 159 730 144 475 142 614 -1,3% Nedladdningar fulltext artiklar 409 757 387 487 374 520 414 497 10,7% Nedladdningar avsnitt e-böcker 74 883 197 515 212 792 147 166 -30,8% Deltagare i undervisning (exkl. LRC och Boka bibl.) 3 413 3 792 4 948 3 367 -31,9%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Lärarutbildning

Vårdutbildningar

Beteendevetare och socionomer

Medieutbildningar

Naturvetenskapliga utbildningar

Samhällsvetenskapliga utbildningar

Basårsutbildningar

Utbildningar med konstnärliga inslag

Tekniska utbildningar

Civilingenjörsutbildningar

Ingenjörsutbildningar

IT-utbildningar

Diagram 7Underrepresenterat kön i programutbildningarna

kvinnor 2016 män 2016 kvinnor 2015 män 2015

Män underrepresenterade

Kvinnor underrepresenterade



År 2016 har för universitetsbiblioteket präglats av genomgripande förändring. Engage‐manget i Sambiblioteket i Härnösand upphörde och ett nytt bibliotek växte fram genom att bygga ut och om det befintliga på campus Sundsvall.

Besöken i bibliotekslokalerna är med anledning av omlokaliseringen av verksamheten i Härnösand till Sundsvall svåra att jämföra med tidigare år. Eftersom Sambiblioteket i Härnö‐sand också var ett folkbibliotek var det inte möjligt att separera vilka besök som ingick i respek‐tive verksamhet. Omlokaliseringen är också anledningen till den stora minskningen av besökar‐antalet 2016. Ändå ligger Mittuniversitetet väl i paritet med eller över andra universitetsbiblio‐tek med 53 besök per hst, och detta trots att Mittuniversitetet har en hög andel distansstudenter som inte finns på campus. Även besökarantalet på universitetsbibliotekets webb minskar. Det följer av den medvetna satsningen på att erbjuda tjänster där studenterna befinner sig, i lärplatt‐formen Moodle och i studentportalen. Detta genererar högre användning även om besöksräk‐naren på universitetsbibliotekets centrala webbingång inte kan mäta detta nyttjande.

Trots att biblioteket minskat antalet serviceställen från tre till två i och med omlokaliseringen har inte antalet ärenden minskat. Frågor via chatt har ökat med 44 procent och frågor via Nilex har ökat med 73 procent. Frågor över disk har däremot minskat med 17 procent. En tredjedel av frågorna över disk rör IT/teknik.

Antalet utlån av fysiska medier ligger på ungefär samma nivå som tidigare medan nedladd‐ning av elektroniska tidskriftsartiklar fortsätter öka kraftigt. Däremot visar utlåningen av e‐böcker en kraftig nedgång. Där behövs en vidare utredning för att se om leverantörerna eventu‐ellt har förändrat hur de tar ut statistik.

Antalet personer som tar del av bibliotekets undervisning har minskat 2016. En stor del av minskningen beror på ett förändrat upplägg avseende gymnasiesamverkan. Vid båda fakulte‐terna minskar antal studenter som deltar i undervisningen. I arbetet med att kvalitetsutveckla universitetsbibliotekets undervisning kommer minskningen att analyseras djupare under 2017.

Såväl EU som regeringen har gett uttryck för en viljeinriktning att forskningsresultat ska vara fritt tillgängliga och att en övergång till öppen vetenskap är förestående. För lärosätena och deras bibliotek ställer detta nya krav på lösningar genom exempelvis samarbete mellan uni‐versitetets bibliotek och arkivfunktion. Under hösten 2016 fick biblioteket och arkivet i uppdrag av rektor att genomföra en mindre förstudie för att undersöka förutsättningar och behov samt föreslå hur Mittuniversitetet kan svara upp med kommande krav på fritt tillgängliggörande av forskningsdata.

Inom ramen för utbildningsstrategin och i strategin för verksamhetens förutsättningar har fokus lagts på teknikstöd i lärandemiljöer. Det handlar både om att fånga behovet av långsiktig utveckling av ändamålsenliga lärosalar med teknisk utrustning på olika nivåer och om att sä‐kerställa funktionalitet och teknisk support.



3.4 Personal och kompetensförsörjning

Utveckling av personalvolymen Antalet anställda ökade med ett trettiotal personer mellan 2015 och 2016. Anställningsvolymen ökade med 30 personår. Samtliga kategorier har ökat, förutom teknisk och administrativ perso‐nal som minskat. Professorer har minskat med ett personår men ökat med flera individer, en följd av att seniora professorer och gästprofessorer i de flesta fall är anställda på deltid.

Tabell 32

Antal anställda per tjänstekategori, personår (december) Tjänstekategori 2013 2014 2015 2016 Professor 75 71 68 67 Universitetslektor 170 164 161 176 Universitetsadjunkt 165 152 148 154 Gäst/timlärare Forskarassistenter 5 6 4 4 Doktorand 115 95 86 94 Annan undervisande/ forskande personal 54 50 55 60 TA-personal 300 275 271 266 Bibliotekspersonal 38 35 34 37 Mittuniversitetet totalt 922 848 827 857 Andel kvinnor 53% 53% 53% 53% Andel män 47% 47% 47% 47%

Kompetensförsörjning ÅRK Under 2015 gjorde universitetet en uppföljning av den strategiska kompetensförsörjningsplanen för åren 2011‐2015. En ny kompetensförsörjningsplan skulle utarbetas under 2016. Arbetet med den nya kompetensförsörjningsplanen pågick under året, men var vid utgången av året ännu inte beslutad. Den nya planen kommer endast att gälla fram till utgången av 2017. Därefter vid‐tar en ny kompetensförsörjningsplan, utifrån den nya utvecklingsplan och de nya strategier som universitetet planerar att ta fram.

Nuvarande (ej beslutade) kompetensförsörjningsplan omfattar tre huvudsakliga delar – att attrahera och rekrytera medarbetare, att utveckla kompetens och bibehålla medarbetare samt att avveckla medarbetare och tillvarata kompetens. En utmaning som genomsyrar alla tre de‐larna är pågående och kommande pensionsavgångar, bland annat inom professorskåren.

Attrahera och rekrytera medarbetare I de aktiviteter som föreslås ingår att utveckla snabbare och aktivare rekryteringsprocesser samt att eftersträva mångfald vad gäller exempelvis kön och etnicitet, något som ökar kvaliteten och skapar attraktiva arbetsplatser.

Under året har även ett nytt system införts som stöd för och i syfte att effektivisera rekryte‐ringsprocessen.



Fakulteternas anställningsråd hanterar rekrytering av lektorer och professorer. Till de aktivi‐teter anställningsråden har genomfört under året hör bland annat kvalitetsgranskning av an‐ställningsförfarandet med avseende på digitalisering, främst kring sakkunnigförfarande och kvalitetskriterier. Nya kompletterande riktlinjer till universitetets anställningsordning har ut‐vecklats för rekrytering av och befordran till lektor och professor, samt antagning som docent.

Inför framtiden ser universitetet ett behov av att arbeta mer strategiskt med att attrahera och rekrytera kompetenta medarbetare. Till följd av de senaste årens minskade externa forsknings‐medel har antalet forskarstuderande minskat under flera år (se även avsnitt 2.1). Sett ur per‐spektivet att många professorer går i pension de närmaste åren är det strategiskt viktigt att fylla på med ny och att utveckla befintlig forskarkompetens. Även inom administrationen finns be‐hov av att se över rekryteringssituationen till följd av pensionsavgångar och konkurrens från andra arbetsgivare om exempelvis IT‐personal.

Alla nya medarbetare erbjuds introduktionsdagar på svenska och engelska. Som ett led i att fler från den akademiska delen av organisationen ska kunna och vilja delta ges numera möjlig‐heten att delta via uppkoppling på distans.

Utveckla kompetens och bibehålla medarbetare Det ingår många delar i uppgiften att utveckla kompetensen hos medarbetare, ofta beroende på arbetsuppgift och position. Inom ramen för att utveckla det akademiska ledarskapet genomförs återkommande utbildningar i ledarskap samt i kultur och värdegrundsbyggande.

Att etablera ett karriärsystem för lärarpersonalen är en viktig målsättning. Där har merite‐ringsprogrammet för nydisputerade forskare inrättats, se även avsnitt 2.5. Programmet är ett led i att säkerställa och utveckla kompetens för dem som i framtiden kan axla nyckelpositioner på lärosätet. En annan del är att öka mobiliteten genom utlandsvistelser och därigenom ut‐veckla internationella kontakter.

Genom att förstärka karriärvägar mellan akademi och näringsliv eller andra myndigheter och organisationer verkar universitetet för ett utökat utbyte med omvärlden.

Arbetet med att införa ett pedagogiskt meriteringssystem vid Mittuniversitetet har kommit igång under året (se även avsnitt 1.4) inom ramen för universitetets utbildningsstrategi. Paral‐lellt med de etablerade docent‐ och professorsmeriteringsvägarna har även anställningsråden arbetat med att hitta pedagogiska meriteringsvägar för att stärka motivationen och synligheten hos de medarbetare som tydligt driver Mittuniversitetets pedagogiska kvalitetsarbete.

Avveckla medarbetare och tillvarata kompetens Mittuniversitetet liksom många andra arbetsgivare har stora pensionsavgångar att vänta de närmaste åren. Det gäller de flesta yrkeskategorier, men framförallt bland seniora forskare som professorer. För att tillvarata den kompetens som finns hos seniora forskare erbjuds många av dem att stanna kvar på deltid. Det är dock en utmaning för universitetet att överföra kompetens från medarbetare som går i pension eller av andra anledningar slutar vid Mittuniversitetet till nya och yngre medarbetare.



Sammantaget bedömer Mittuniversitetet att det genom de åtgärder som universitetet vidta‐git och kommer att vidta finns tillräcklig kompetens för att fullgöra de uppgifter som åligger universitetet när det gäller utbildning, forskning och samverkan.

Samverkan med personalorganisationerna Mittuniversitetet har tillsammans med personalorganisationerna arbetat vidare med det lokala samverkansavtalet. Lokala samverkansgrupper ska finnas på alla avdelningar. Där behandlas frågor inom den egna verksamheten, exempelvis arbetsmiljöfrågor, interna rutiner och kompe‐tensutveckling.

I den centrala samverkansgruppen samverkar parterna kring universitetsövergripande frå‐gor. Beslut på central nivå fattas av universitetsstyrelse, rektor, fakultetsnämnd eller lärarut‐bildningsnämnd enligt universitetets beslutsordning.

Centrala samverkansgruppen, där även den centrala skyddskommittén ingår, hade sex mö‐ten under 2016. Till de ärenden som togs upp hörde bland annat frågeställningar relaterade till omlokalisering till och nybyggnation vid campus Sundsvall samt planering inför den medarbe‐tarenkät som skulle ha genomförts under hösten, men som blivit framflyttad till början av 2017.

Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid ökade marginellt jämfört med året innan. Universitetet och högskolor har generellt sett låg korttids‐sjukfrånvaro, något som påverkar den totala sjukfrånvaron.

Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har stabiliserats och till och med sjunkit något, även om den fortfarande är förhållandevis hög. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, både vid Mittuniversitetet och inom andra myndigheter. Under det senaste året har dock männens sjukfrånvaro ökat, medan kvinnors sjukfrånvaro har minskat, även om kvinnor‐nas sjukfrånvaro fortfarande är långt högre än männens. Efter att under förra året ha haft högst sjukfrånvaro i åldersgruppen 30‐49 år har nu den gruppen och den yngsta åldersgruppen mins‐kat sin sjukfrånvaro, medan sjukfrånvaron i åldersgruppen 50 år och uppåt har ökat. Antalet individer med sjukrapportering har ökat.



Tabell 33 Nyckeltal, personal och sjukfrånvaro

Anställda i olika kategorier, personår (december) 2013 2014 2015 2016

Lärare* 469 443 436 461 Doktorander 115 95 86 94 TA-personal 300 275 271 266 Bibliotekspersonal 38 35 34 37 Summa, personår 922 848 827 857 Andel kvinnor 53% 53% 53% 53% Andel män 47% 47% 47% 47%

Åldersstruktur, individer (december)

-34 19% 17% 16% 16% 35-44 28% 29% 29% 29% 45-54 26% 28% 28% 31% 55-59 14% 13% 14% 10% 60- 13% 13% 13% 14% summa individer 1 063 1 021 995 1 026 Andel kvinnor 54% 51% 55% 53% Andel män 46% 49% 45% 47% Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i % 2,79 3,10 3,54 3,58 Långtidssjukfrånvaro ö 60 dgr 69,18 74,15 75,74 72,73 Kvinnors sjukfrånvaro % 4,03 4,19 4,89 4,39 Mäns sjukfrånvaro % 1,36 1,85 1,97 2,64 Antal anställda med sjukrapportering 317 327 322 351 Sjukfrånvaro -29 år 2,26 1,07 1,41 1,28 Sjukfrånvaro 30-49 år 2,7 3,2 3,86 3,55 Sjukfrånvaro 50 år- 3 3,21 3,34 3,87

* inkl. annan undervisande forskande personal

Efter att det i årsredovisningen för 2015 framkommit att sjukfrånvaron hade ökat under ett

par års tid, särskilt bland kvinnor samt att långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrån‐varon hade ökat föranledde detta en fördjupad analys under 2016. Arbetet bekräftade att det främst var bland kvinnor i ålder 30‐49 som sjukfrånvaron hade ökat. En ögonblicksbild av sjuk‐skrivna längre än två veckor i mars 2016 visade att drygt 70 procent av dessa var sjukskrivna till följd av psykosociala diagnoser som stress, utmattningssyndrom och depression. Bland de lång‐tidssjukskrivna (mer än två veckor) som var 50 år och äldre var fördelningen ganska jämn mel‐lan fysiska och psykosociala diagnoser, medan 85 procent i åldersgruppen 30‐49 år var sjuk‐skrivna för psykosociala diagnoser.



Universitetet har under året sett över rutinerna främst när det gäller rehabilitering och che‐fers ansvar för sjukskrivna medarbetare, men arbetar också för att hitta fungerande metoder för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro. Universitetet kommer att följa upp utvecklingen årligen.

3.5 Hållbar utveckling

I enlighet med högskolelagen ska Mittuniversitetet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

Att framställa och sprida kunskap är betydelsefullt för hållbar utveckling. Flera av de veten‐skapliga fält som Mittuniversitetet bedriver verksamhet inom är nära sammanknutna med om‐råden som ekonomisk och social välfärd eller hälsosam och god miljö. Det innebär att den ut‐bildning och forskning som bedrivs inom dessa områden i sin helhet kan sägas främja en sådan hållbar utveckling som föreskrivs av högskolelagen.

På lärosätesövergripande nivå har Mittuniversitetet tagit ett antal initiativ med avsikt att till‐varata möjligheter till synergier mellan olika delar av verksamheten i frågor som knyter an till hållbar utveckling. Vissa initiativ är knutna till lärosätesövergripande policyer – tydligast illu‐strerat genom universitetets miljöpolicy. Den integrerar högskolelagens formulering i lärosätets arbete som ett övergripande miljömål.

En viktig strategi för arbetet med hållbar utveckling är att tillvarata och främja det engage‐mang som redan finns i organisationen. Rektor har avsatt medel för vidareutveckling av en medarbetarinitierad plattform för hållbar utveckling som inrättades genom ett dialogmöte un‐der hösten.

Inventering av hållbar utveckling i verksamheten För att åstadkomma en överblick över den verksamhet som på olika sätt bidrar till hållbar ut‐veckling har Mittuniversitetet inlett en lärosätesövergripande inventering. Ett led i invente‐ringen är att undersöka mål och innehåll i kursplaner för genomförda kurstillfällen på grund‐nivå och avancerad nivå, kursplaner i forskarutbildning samt publicerade verk under perioden 2013‐2016.

Under 2016 innehöll kursplanerna en explicit referens till hållbarhet eller hållbar utveckling för nära åtta procent av alla genomförda kurstillfällen, en ökning med cirka två och en halv pro‐centenheter sedan mätseriens inledning 2013. Antalet kurstillfällen med sådana kursplaner har ökat över tid, trots att det totala antalet kurstillfällen har minskat under samma period.



Utöver dessa hade kursplanerna för nära en femtedel av de övriga kurstillfällena under 2016 explicita referenser till ett urval av 28 indikatorer för aspekter som brukar anses ingå i hållbar utveckling som samlat begrepp, såsom mångfald och klimatförändringar. Urvalet av sådana in‐dikatorer har härletts ur en kombination av hållbarhetskriterier från Sustainability Tool for Au‐diting Universities Curricula in Higher Education (STAUNCH) och vägledning från sakkun‐niga.

För forskarutbildningen finns inte samma juridiska krav på eller tradition av dokumentation i kursplaner som för utbildning på grund‐ och avancerad nivå. Forskarutbildningens kurspla‐ner har under 2016 börjat integreras i dokumentationssystemet, men det är i nuläget svårt att få en fullständig översikt över hur hållbar utveckling behandlas i Mittuniversitetets kurser på fors‐karnivå. En kvalitativ bedömning av de kursplaner som har kunnat granskas indikerar dock en likartad bild som för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå.

När det gäller universitetets publikationer fanns explicita referenser till hållbarhet eller håll‐bar utveckling i registerposter i publikationsarkivet DiVA i cirka 6 procent av fallen under 2016. Tillgång till sammandrag som beskriver publikationernas innehåll finns endast tillgängligt i cirka 60 procent av dem, vilket medför att ett stort antal publikationer har bedömts enbart uti‐från uppgifter om titel, publiceringssammanhang och liknande. Andelen publikationer som ex‐plicit berör hållbarhetsbegreppet tycks fluktuera något över tid, dock inom ett begränsat inter‐vall. Till antalet publikationer som berör hållbarhetsbegreppet explicit kommer även ett stort antal som berör frågor av central betydelse för hållbar utveckling, men begränsningar i detalj‐graden för innehållsbeskrivningarna i materialet, tillsammans med mångfalden av potentiella perspektiv på hållbarhet, gör det svårt att göra en mer precis uppskattning.

I lärosätets pågående arbete i andra delar av organisationen ingår en rad olika forsknings‐projekt. Fortsatt planerings‐ och utvecklingsarbete pågår även inom ramen för lärosätets ordi‐narie process för utformning av den kommande utbildningsverksamheten, där hållbar utveckl‐ing ingår som ett betydelsefullt perspektiv.

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

2013 2014 2015 2016

Diagram 8 Explicita omnämnanden, 2013-2016

Andel av kursplaner för genomförda kurstillfällen med explicita referenser till hållbarhet



Resfria möten i myndigheter ÅRK Mittuniversitetet ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor använda den metodik som Trafikverket tagit fram i projektet Resfria möten i myndigheter (remm.se), detta för att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter inom ramen för miljöledningsarbetet.

Under året har universitetet gjort en översiktlig genomgång av metodiken. Den visar att Mittuniversitetet hunnit långt i vissa delar av arbetet med resfria möten, exempelvis genom goda tekniska förutsättningar och en etablerad tradition av distansmöten. I andra delar återstår arbete att göra. Framför allt behöver överväganden göras kring vilken typ av mått Mittuniversi‐tetet ska ha samt hur arbetet ska kommuniceras och förankras i organisationen. I syfte att göra en fördjupad genomgång av Remm och föreslå åtgärder eller mått för att mäta arbetet har en arbetsgrupp tillsatts. Förslag från arbetsgruppen väntas komma under 2017.

Resultatredovisning – Ekonomisk utveckling 2016


4 Ekonomisk utveckling 2016 Resultatet för verksamhetsåret 2016 visar på ett underskott på totalt 10 miljoner kronor. Under-skottet är planerat men är lägre än budgeterat. Det är främst kostnaderna inom forskningsverk-samheten som minskat jämfört med budget. Forskningsverksamheten redovisar ett totalt över-skott på knappt 8 miljoner kronor och utbildningsverksamheten redovisar ett totalt underskott på drygt 17 miljoner.

Mittuniversitetets resultat för verksamhetsåret 2016 visar ett underskott på totalt 10 miljoner, vilket är ett lägre underskott än vad som beräknats för året. För 2016 budgeterades ett under‐skott inom både utbildnings‐ och forskningsverksamheten för i huvudsak aktiviteter inom be‐slutade strategiska satsningar finansierade med ackumulerade anslagsöverskott i myndighets‐kapitalet.

Tabell 34 Total omslutning för Mittuniversitetet, tkr 2013 2014 2015 2016 förändring förändring % Intäkter 2015-2016 2015-2016 Grundutbildning 560 539 565 478 568 267 563 334 -4 933 -1% Forskning not 1) 371 312 362 132 322 231 363 839 41 608 13% Summa intäkter 931 851 927 610 890 498 927 173 36 675 4%

Kostnader Personal 614 627 603 658 616 613 640 187 23 574 4% Lokaler 113 286 110 686 119 618 110 125 -9 493 -8% Övriga driftskostnader 168 080 152 815 154 385 155 381 996 1% Finansiella kostnader 1 047 823 1 188 1 946 758 64% Avskrivningar 27 830 30 390 26 512 29 179 2 667 10% Summa kostnader 924 868 898 373 918 316 936 818 18 502 2%

Verksamhetsutfall 6 983 29 237 -27 818 -9 645 18 173 -65%

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 25 -171 -392 -354 38

Uppbördsverksamhet 0 0 0 0 0

Transfereringar Erhållna medel 8 338 10 844 18 645 12 136 -6 509 Lämnade bidrag -8 338 -10 844 -18 645 -12 136 6 509 Summa transfereringar 0 0 0 0 0

Årets kapitalförändring 7 008 29 066 -28 210 -9 999 18 211

not 1) Del av forskningsanslaget har transfererats inom Nationell Forskarskola, beloppet för 2016 är 125 tkr

I tabellen ovan redovisas utfall per år i löpande pris. Omräknat i fast pris har universitetets

totala intäkter och kostnader minskat för varje år under perioden 2013‐2015. Inom verksamhets‐



området utbildning fortsätter minskningen 2016 då ytterligare neddragning av grundutbild‐ningsanslaget (takbeloppet) skett. Inom forskningsområdet bryts dock trenden 2016 då både an‐slaget (basresurs) och bidragen ökar jämfört mot föregående år.

Kostnaderna, sammantaget för båda verksamhetsgrenarna, ligger i reellt värde ungefär i nivå med föregående år. Sett till de olika kostnadsslagen ökar personalkostnaderna något me‐dan främst lokaler och övrig drift minskar. Största kostnadsminskningen står lokalkostnaderna för både jämfört med utfall 2015 och budget 2016. Under 2016 har en omlokalisering skett av universitetets verksamhet från Härnösand till Sundsvall. Kostnader för detta medräknades i budget 2016, men omlokaliseringen beslutades tidigare år och huvuddelen av kostnaderna för detta redovisades 2015.

Mittuniversitetet redovisar ett totalt eget kapital, exklusive statskapital, på 197 miljoner kro‐nor, vilket är en minskning från föregående år med 10 miljoner kronor. I myndighetskapitalet finns, inom både utbildnings‐ och forskningsverksamhet, ett positivt eget kapital som reserve‐rats för strategiska satsningar. Inom grundutbildningen finns även ett planerat överskott som återförs till verksamheten från och med 2016 för en jämnare kostnadsneddragning under åren med reducerade takbelopp inom grundutbildningen.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsverksamheten visar ett underskott på drygt 17 miljoner kronor. Underskottet är pla‐nerat, men är lägre än beräknat, då budgeterat resultat var ett underskott på 30 miljoner kronor.

Jämfört med budget ökar intäkter för avgifter och bidrag med totalt 12 miljoner kronor me‐dan kostnaderna totalt sett följer budget. Sett till de olika kostnadsslagen är personalkostna‐derna något högre i utfall jämfört med budget medan kostnaderna för övrig drift och lokaler minskar något. Även sett till utbildningens olika verksamheter ses en omfördelning av resurser i utfall jämfört med budget. Kostnaderna ökar inom avgifts‐ och bidragsfinansierad verksamhet och minskar med motsvarande inom anslagsfinansierad verksamhet, d v s grundutbildning och strategiska projekt. Ökade avgifter och bidrag bidrar därmed till att underskottet för 2016 är lägre än beräknat.



Tabell 35

Omslutning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr 2013 2014 2015 2016 förändring förändring % Intäkter 2015-2016 2015-2016 STATSANSLAG Ersättning hst, hpr 513 510 522 350 526 231 518 614 -7 617 -1% Summa 513 510 522 350 526 231 518 614 -7 617 -1%

ÖVRIGA INTÄKTER Övriga avgifter och bidrag 45 612 42 301 41 774 44 421 2 647 6% Finansiella intäkter 1 417 827 262 299 37 14% Summa 47 029 43 128 42 036 44 720 2 684 6% Totalsumma intäkter 560 539 565 478 568 267 563 334 -4 933 -1%

Kostnader Personal 353 473 353 386 373 806 387 215 13 409 4% Lokaler 81 424 79 311 84 794 76 930 -7 864 -9% Övriga driftskostnader 100 688 95 938 97 539 99 163 1 625 2% Finansiella kostnader 666 417 668 1 109 442 66% Avskrivningar 12 087 12 026 16 633 16 331 -302 -2% Summa kostnader 548 337 541 079 573 439 580 749 7 310 1% Verksamhetsutfall 12 202 24 399 -5 172 -17 415 -12 243 237% Uppbördsverksamhet 0 0 0 0 0

Transfereringar Erhållna medel 736 61 747,5 1021 274 Lämnade bidrag -736 -61 -747,5 -1021 -274 Summa transfereringar 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 12 202 24 399 -5 172 -17 415 -12 243

I tabellen ovan redovisas intäkter och kostnader för utbildningsområdet från och med 2013.

Mittuniversitetets grundutbildningsanslag (takbelopp) och därmed motsvarande verksamhet har, i reella tal, minskat sedan 2013. Minskningen är dock lägre än vad regeringen aviserade i 2013 års budgetproposition. Ytterligare anslag har tillkommit från och med 2015 för det nation‐ella uppdraget att bygga ut vissa lärar‐ och vårdutbildningar. Dessutom tillkommer ett extra anslag på knappt sex miljoner per år under perioden 2016‐2018 för riktad kvalitetsförstärkning. Ökningen motsvarar en tillfällig höjning av ersättningsbeloppen inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd undervisning. Antal helårsstudenter har sedan 2013 minskat från 7082 till 6968 för år 2016.



Tabell 36

Redovisning av intäkter och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr

Grundutbildning Uppdragsverksamhet enl. uppdrag i Beställd Uppdrags- regleringsbrev utbildning utbildning Verksamhetens intäkter Anslag 518 614 Avgifter 14 309 2 342 15 402 Bidrag 12 368 Finansiella intäkter 299 Summa intäkter 545 590 2 342 15 402

Verksamhetens kostnader Personal 375 941 1 557 9 718 Lokaler 75 385 543 1 003 Övriga driftkostnader 96 724 224 2 216 Finansiella kostnader 1 109 0 1 Avskrivningar 16 231 15 85 Summa kostnader 565 388 2 338 13 023

Uppbördsverksamhet 0 0 0

Transfereringar Erhållna 1 021 Lämnade -1 021 Summa transfereringar 0 0 0

Årets kapitalförändring -19 798 4 2 379 Underskottet på 17 miljoner kronor är, som tidigare nämnts, planerat men är lägre än beräk‐

nat. Resultatet motsvarar resursförbrukning inom anslagsfinansierad verksamhet, d v s grund‐utbildning och projekt inom beslutade strategiska satsningar finansierade av ackumulerade överskott i myndighetskapitalet. Underskottet motsvarar till största delen resultatet för årets strategiska satsningar.

Vid utgången av året finns ett myndighetskapital, exklusive statskapital inom utbildnings‐verksamheten, som uppgår till 109 miljoner kronor. En stor del av detta är allokerat till olika ut‐vecklingsprojekt som syftar till att öka kvaliteten inom grundutbildningen. Ytterligare en del är planerade överskott som ska återföras till kärnverksamheten till och med 2018. En mindre del av myndighetskapitalet är ackumulerade överskott inom uppdragsverksamhet som under de kommande åren kommer upparbetas för aktiviteter att stärka uppdragsverksamheten. Univer‐sitetets mål är att myndighetskapitalet ska uppgå till cirka 10 procent av omsättningen i verk‐samheten. Det bedöms vara en rimlig nivå för att kunna hantera oplanerade och tillfälliga eko‐nomiska svängningar i verksamheten.



Forskning och utbildning på forskarnivå Universitetets forskningsverksamhet exklusive hel‐ och delägda företag redovisar sammantaget ett överskott på 8 miljoner kronor. I budget beräknades ett underskott på 10 miljoner kronor. Externa intäkter är 7 miljoner kronor lägre än budget och kostnaderna 25 miljoner kronor lägre.

Tabell 37

Omslutning forskning och forskarutbildning, tkr 2013 2014 2015 2016 förändring förändring % Intäkter 2015-2016 2015-2016 STATSANSLAG Forskningsanslag not 1) 198 619 207 107 206 896 230 942 24 046 12% Summa 198 619 207 107 206 896 230 942 24 046 12%

ÖVRIG FINANSIERING Forskningsråd 7 172 5 794 6 461 6 776 315 5% Myndigheter 57 694 46 914 43 485 34 535 -8 950 -21% Kommuner och landsting 7 058 8 847 8 694 11 452 2 758 32% Svenska forskningsstift. o organisationer 37 314 36 835 37 567 43 904 6337 17% Svenska företag 9 824 15 948 14 664 11 890 -2 773 -19% EU-medel, inkl strukturfonder 48 286 37 189 1 122 21 889 20 767 1852% Utländska företag och organisationer 3291 2 190 2 772 1 879 -893 -32% Övriga intäkter 201 449 415 360 -55 -13% Finansiella intäkter 1 852 858 156 211 55 36% Summa 172 693 155 025 115 335 132 897 17 562 15% Totalsumma intäkter 371 312 362 132 322 231 363 839 41 608 13%

Kostnader Personal 261 154 250 272 242 807 252 971 10 164 4% Lokaler 31 862 31 375 34 824 33 195 -1629 -5% Övriga driftskostnader 67 392 56 877 56 847 56 218 -629 -1% Finansiella kostnader 381 406 520 837 316 61% Avskrivningar 15 742 18 364 9 879 12 848 2 969 30% Summa kostnader 376 531 357 294 344 877 356 069 11 192 3% Verksamhetsutfall -5 219 4 838 -22 646 7 770 30 416 -134% Resultat från andelar i hel- och delägda företag 25 -171 -392 -354 38 Uppbördsverksamhet 0 0 0 0 0 Transfereringar Erhållna medel 7 602 10 782 17 897 11 114 -6 783 Lämnade bidrag -7 602 -10 782 -17 897 -11 114 6 783 Summa transfereringar 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring -5 193 4 667 -23 038 7 416 30 454




Sett till de olika kostnadsslagen minskar kostnaderna för personal, lokaler och drift i utfall jäm‐fört med budget varav personalkostnaderna minskar med 17 miljoner kronor. Vid en jämfö‐relse av resursförbrukningen inom forskningens olika verksamheter minskar kostnaderna i ut‐fall mot budget inom både bidrags‐ och anslagsfinansierad verksamhet. Kostnadsminskningen beror främst på att bidragsprojekt försenats eller inte beviljats enligt den nivå som beräknades i budget vilket även minskar universitetets samfinansiering med forskningsanslag. Forskartjäns‐ter inom både bidrags‐ och anslagsfinansierad verksamhet har därmed inte tillsatts i planerad omfattning.

I tabell 37 redovisas utfall av forskning och forskarutbildning per år. Som framgår i tabellen ökar intäkterna 2016 jämfört med föregående år. Forskningsanslaget (basresurs) ökar från och med 2016, i reellt värde, med 21 miljoner. Ökningen är en del i regeringens nationella satsning för att stärka universitetens forskning och därmed även ges bättre förutsättningar för att bland annat kunna fatta mer långsiktiga beslut. Inom externa intäkter ökar även forskningsbidragen medan avgifterna minskar något. Ökningen av bidrag utgörs till stor del av beviljade EU‐pro‐jekt.

Tabell 38

Redovisning av intäkter och kostnader forskning och forskarutbildning, tkr

Forskning Uppdrags- forskning Verksamhetens intäkter Anslag not 1) 230 942 Avgifter 4 624 10 442 Bidrag 117 619 Finansiella intäkter 211 Summa intäkter 353 397 10 442

Verksamhetens kostnader Personal 246 014 6 958 Lokaler 32 497 698 Övriga driftkostnader 53 337 2 880 Finansiella kostnader 836 1 Avskrivningar 12 697 152 Summa kostnader 345 381 10 688 Resultat från andelar i hel- och delägda företag -354 0

Transfereringar Erhållna 11 114 Lämnade -11 114 Summa transfereringar 0 0

Kapitalförändring 7 662 -246




Forskningens kostnader ligger totalt sett ungefär i nivå med föregående år och ökar därmed inte i samma omfattning som intäkterna. Sett till forskningens olika verksamheter ökar kostna‐derna inom bidrags‐ och interna strategiska projekt medan kostnaderna minskar inom anslags‐finansierad forskning jämfört med 2015. Den minskade resursförbrukningen inom anslagsfinan‐sierad forskning medför ett bättre resultat, jämfört med föregående år och budget för året.

I tabell 38 framgår resultat för uppdragsforskning och övrig forskning, d v s forskning finan‐sierad av anslag och bidrag.

Vid utgången av året finns ett myndighetskapital exklusive statskapital, inom forskning som uppgår till 88 miljoner kronor. Ökningen mot föregående är som tidigare nämnts årets över‐skott inom anslagsfinansierad forskning.

Oförbrukade bidrag har jämfört med 2015 ökat från 65 miljoner kronor till 74 miljoner kro‐nor. Oförbrukade bidrag är 57 procent av total bidragsfinansiering 2016, vilket är en lägre andel än föregående år. Detta beror främst på att EU‐bidragen, som betalas mot upparbetade kostna‐der, ökat jämfört med föregående år. 81 procent av de oförbrukade bidragen återfinns inom forskningsverksamhet.

De största enskilda bidragsgivarna 2016 är KK‐stiftelsen, EU:s strukturfonder, Energimyn‐digheten, Naturvårdsverket, Vinnova, Forskningsråden samt regionens kommuner. Svenska företag står sammantaget för 9 % av årets forskningsbidrag.

Avgiftsbelagd verksamhet I tabellen nedan redovisas myndighetens avgiftsbelagda verksamhet enligt de krav på återrap‐portering som finns i regleringsbrevet. Avgiftsintäkter enligt §4 Avgiftsförordningen som upp‐går till 11 miljoner kronor ingår inte i tabellen. Mittuniversitetet har enligt regleringsbrevet rätt att ta ut och disponera avgifter för verksamhet inom Nationellt Vintersportcentrum.

Överskottet överstiger tio procent av omsättningen. Enligt myndighetens långsiktiga bud‐get kommer det ackumulerade överskottet att upparbetas under kommande år. Större delen av överskottet härrör från uppdragsutbildning och ska användas för att expandera och utveckla verksamheten.



Tabell 39 Avgiftsbelagd verksamhet, tkr

Verksamhet Över-/ un-

derskott t.o.m. 2014

Över-/ un-derskott

2015

In-täkter 2016

Kostna-der

2016

Över-/ un-derskott

2016

Ack. över-/ un-derskott/ utgå-

ende 2016

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beställd utbildning -2 2 2 342 2 338 4 4 Uppdragsutbildning 6 871 1 269 15 402 13 023 2 379 10 519 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 377 103 2 713 2 529 184 664 Summa 7 246 1 374 20 457 17 890 2 567 11 187

Nationellt Vintersportcentrum 181 -26 659 616 42 197 Summa 181 -26 659 616 42 197

Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning 1 263 127 10 442 10 688 -246 1 145 Summa 1 263 127 10 442 10 688 -246 1 145

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet -751 -143 1 090 1 300 -210 -1 104 Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare 0 0 0 0 0 0 Summa -751 -143 1 090 1 300 -210 -1 104

Resultatredovisning – Verksamhetens resultat


5 Verksamhetens resultat För att svara mot kraven i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), redovi-sas kostnader per prestation för helårsstudenter och helårsprestationer, per publikation och per doktorand. I slutet av kapitlet finns ett avsnitt med prestationsmått för samverkan.

Kvalitetsindex och kvalitetsindikatorer Mittuniversitetet har utvecklat kvalitetsindex för att mäta uppfyllelsen av de långsiktiga mål som universitetet formulerat för olika verksamhetsområden. Kvalitetsindex ska omfatta utbild‐ning, forskning samt verksamhetens grundförutsättningar, det vill säga ledarskap, administra‐tiv verksamhet och bibliotek. Det ska ge en sammanfattande bild av verksamheten. Ambitioner i olika strategiska dokument och Mittuniversitetets syn på kvalitet ska speglas och användas internt. Som underlag för index tas en rad indikatorer fram.

Utbildnings‐ och forskningsindikatorerna används som underlag i den interna verksamhets‐uppföljningen och speglar aktivitet och resultat inom respektive område. För flera indikatorer finns nationella jämförelsedata och tidsserier.

Utbildningsindikatorer Utbildningsindikatorerna visar en övervägande positiv utveckling. Antalet förstahandssökande per antagen student har ökat när det gäller kurser men minskat en aning när det gäller pro‐gram.

Andelen disputerade bland forskande och undervisande personal har åter ökat, medan an‐delen professorer var densamma som föregående år.

Nöjd studentindex, som genomfördes under året, visade samma resultat som 2015, ett index‐värde på 66. En del i undersökningen avsåg studenternas lojalitet mot lärosätet, bland annat om de kunde tänka sig att rekommendera lärosätet till andra. Betyget för lojalitet är fortsatt högt. Kursutvärderingsindikatorn innebär att studenterna får bedöma hur nöjda de är med kur‐

sen som helhet på en femgradig skala. Medelvärdet för 2016 var 3,66, något högre än föregå‐ende år.

Genomströmningen var 82 procent, en procentenhet högre än året innan. Även andelen pro‐gramstudenter kvar i årskurs 2 var en procentenhet högre än föregående höst.



Tabell 40 Indikatorer ingående i index för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2013 2014 2015 2016 Mål 2018

Attraktivitetsindikatorer; VHS statistik Antal behöriga förstahandssökande/antal antagna 3) - Program 1,39 1,41 1,47 1,41 2.00 - Kurser 1,25 1,05 1,08 1,25 1.2

Lärarindikatorer1

Andel disputerade bland undervisande och forskande personal (lärare + AUF) (%)

49.1 48 50 2) 52

Antal lärare per hst (indexvärde) 0,069 0,069 0,068 2)

Andel professorer bland undervisande och forskande personal (lärare + AUF) (%)

15.2 15 15 2) 17

Nöjd Studentindex/EvaSys

Svenskt kvalitetsindex, på uppdrag av Mittuniversitetet

64 - 66 66 pos utv

Kursvärderingsindikator EvaSys - 3,65 3,63 3,66 >3,5

Prestationsindikatorer; Ladok Genomströmning (%) 83 82 81 82 80 Andel programstudenter kvar år två (%) 66 67 67 68 73

1) Uppgifterna är hämtade ur UKÄ:s årsrapport. 2) UKÄ årsrapport 2016 publiceras under senvåren 2017 3) Beräknas på UHR:s statistik direkt efter urval 2.

Forskningsindikatorer Flera forskningsindikatorer redovisas med värden för 2015, eftersom värdena för 2016 ännu inte finns tillgängliga, se tabell 41. Externfinansieringen som andel av den totala forskningsfinansie‐ringen ökade en procentenhet, medan den andel som kom från forskningsråd minskade något. Det är en följd av ökade intäkter från EU‐medel, se även tabell 37 i kapitel 4.



Tabell 41

Indikatorer ingående i index för forskning och forskarutbildning

Indikatorer för externfinansiering 1) 2013 2014 2015 2016 Mål 2018 Andel externfinansiering/total fo-finansiering (%) 47 43 36 374) 52 Andel från Forte, Formas, VR (%) 1,9 1,6 2,0 1,94) 5 Andel övriga konkurrensutsatta fo-medel (%) 20,9 17,2 8,7 2) 25

Publiceringsindex Medelcitering enligt Vetenskapsrådet 0,76 0,87 0,8 3) 1.0 Norska modellen 330 356 284 277

1) Uppgifterna är hämtade ur UKÄ:s årsrapporter. 2) UKÄ årsrapport 2016 publiceras under senvåren 2017 3) Publiceras av Vetenskapsrådet sommaren 2017 4) Mittuniversitetets egna siffror 2016

Medelciteringen enligt Vetenskapsrådets beräkning minskade något och publicering enligt

den norska modellen NorScore var marginellt lägre än 2015. Resultatet för 2016 publiceras un‐der senare delen av 2017.

Biblioteksindex Arbetet med ett nytt index för biblioteket påbörjades under hösten 2016 och kommer att slutfö‐ras under våren 2017. Universitetet har därför valt att inte redovisa biblioteksindex i 2016 års årsredovisning.

Jämförelser med tidigare års index är inte möjliga att göra även om några indikatorer kan sättas i relation till föregående år.

Det går bland annat att utläsa att studenter som skrivit uppsats har använt sig av biblio‐tekets resurser till nästan lika stor del som året innan, att antalet ärenden via chatt och e‐post minskat samt att antalet deltagare i bibliotekets undervisning har minskat, se även avsnitt 3.3.

Kostnad per prestation Kostnad per helårsstudent och helårsprestation

Kostnaden per helårsstudent, hst, respektive helårsprestation, hpr, beräknas genom att den totala kostnadsmassan för utbildning på grund‐ och avancerad nivå divideras med produce‐rade hst respektive hpr. Uppgifterna hämtas ur ekonomisystemet och Ladok och redovisas i Vä‐sentliga uppgifter.

Kostnaden per hst ökade marginellt jämfört med 2015 och kostnaden per hpr var densamma som 2015.



Kostnad per prestation inom forskningen

Kostnaden per artikel minskade något jämfört med 2015, men var högre än 2014 . Kostnaden är kopplad till den finansiering universitetet haft tidigare, det vill säga att kostnaden uppstår vid annat tillfälle än vid publicering.

Tabell 42 Kostnader per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr Publikationstyp 2012 2013 2014 2015 2016 Artiklar och forskningsöversikter 1 052 1 239 979 1 095 1 082 Inklusive refereegranskade konferensbidrag 728 798 717 768 727 Totalt

* Uppgifter om publikationer är uttagna ur DiVa 2 februari 2017

Kostnad per forskarstuderande

Redovisningen av kostnaderna per doktorand följer den rekommenderade modellen från Karo‐linska institutet, som schablonberäknar kostnaderna per doktorand. Samtliga kostnader redovi‐sas på respektive års prisnivå.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

50

60

70

80

90

100

110

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal hst

tkr

Diagram 9Kostnad per hst och hpr, tkr

Kostnad hst Kostnad hpr Antal hst



Tabell 43 Kostnad för forskarstuderande, tkr

Fakulteten för Humanvetenskap Förändring Doktorandkostnad 2013 2014 2015 2016 2015-2016 Lön exkl utb bidrag 367 376 388 401 3% Personalkostnader, övrigt 16 18 7% Drift exkl konsulter 69 69 82 77 -7% Lokaler inkl lab 47 55 59 59 1% Avskrivningar 9 28 23 3 -86% Delsumma 492 527 569 557 -2% Handledarkostnader Lön 44 57 56 61 9% Personalkostnader, övrigt 1 2 44% Drift exkl konsulter 4 6 7 7 0% Lokaler inkl lab 3 5 5 5 8% Avskrivningar 1 2 2 0 -85% Delsumma 52 70 70 74 6% Indirekta kostnader på lön 218 229 227 235 4%

Fakulteten för Naturvetenskap, teknik o medier Förändring Doktorandkostnad 2013 2014 2015 2016 2015-2016 Lön exkl utb bidrag 370 383 389 395 1% Personalkostnader, övrigt 15 15 1% Drift exkl konsulter 78 81 86 75 -12% Lokaler inkl lab 80 89 100 99 -1% Avskrivningar 43 55 18 28 56% Delsumma 570 607 609 612 1% Handledarkostnader Lön 54 53 54 57 6% Personalkostnader, övrigt 1 1 33% Drift exkl konsulter 6 6 6 6 -8% Lokaler inkl lab 6 7 8 8 3% Avskrivningar 3 4 1 2 62% Delsumma 70 70 70 74 6% Indirekta kostnader på lön 216 222 239 244 2% Total kostnad 856 899 918 931 1%

Prestationsmått för samverkan Mittuniversitetet samverkar med näringsliv, myndigheter och organisationer i fråga om både utbildning och forskning, vilket redovisats i tidigare avsnitt av årsredovisningen. I tabell 44 re‐dovisas ett antal mått för samverkan.



Tabell 44 Mått på samverkan 2013 2014 2015 2016 Adjungerade lärare - professorer 14 8 10 10 Adjungerade lärare - lektorer 2 2 3 2 Doktorander anställda utanför högskolesektorn 31 40 32 31 Intäkter uppdragsutbildning, tkr 11 277 14 370 16 518 15 402 Intäkter uppdragsforskning, tkr 13 901 18 586 12 731 10 442

Utvärderade idéer från anställda 15 15 23 19 från studenter 120 128 157 204

Personer som sökt verifieringsmedel (externa medel) 17 24 34 29 som erhållit verifieringsmedel 16 23 27 28

Antal sökta IPR/patent 0 2 3 4

Antal idéer överlämnade till inkubatorer 0 0 2 0

Nystartade företag från anställda 2 3 3 3 från studenter 9 17 6 10

Antalet utvärderade idéer från studenter har ökat, liksom antalet nystartade företag bland

studenterna. Det torde vara en följd av universitetets satsning på entreprenörskap i utbild‐ningen med koppling till utbildningsstrategin, se även avsnitt 1.5.

Resultatredovisning – Intern styrning och kontroll


6 Intern styrning och kontroll Mittuniversitetets system för intern styrning och kontroll består av fem olika komponenter. Ar-bete med identifierade verksamhetsrisker pågår löpande under året. Åtgärderna följs upp på verksamhetsdialoger och i rektors ledningsgrupp. Från och med 2016 görs även kortfattade uppföljningar av vidtagna åtgärder utifrån ett väsentlighets- och avvikelseperspektiv vid ett antal styrelsemöten under året.

Bakgrund Mittuniversitetet omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Med in‐tern styrning och kontroll avses den process som syftar till att en myndighet med rimlig säker‐het fullgör sina uppdrag och mål i enlighet med kraven i myndighetsförordningen (2007:515), det vill säga bedriver verksamheten effektivt och enligt gällande rätt samt enligt de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att verksamheten redovisas på ett till‐förlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.

Intern styrning och kontroll handlar om att fullgöra ansvaret för verksamheten och är ett medel för att uppnå verksamhetens mål. En god intern styrning och kontroll bidrar till att verk‐samheten bedrivs effektivt och rättssäkert, att allvarliga fel undviks samt att förtroendet för myndigheten säkerställs.

Nedanstående avsnitt syftar till att ge en sammanfattning dels av Mittuniversitetets process för intern styrning och kontroll, dels av arbete kopplat till intern styrning och kontroll under 2016. Avsnittet syftar också till att utgöra ett underlag för universitetsstyrelsens bedömning att Mittuniversitetet har en betryggande intern styrning och kontroll.

Mittuniversitetets system för intern styrning och kontroll Mittuniversitetets system för intern styrning och kontroll kan sägas bestå av fem olika kompo‐nenter:

1. Intern styr‐ och kontrollmiljö 2. Riskbedömning och ‐hantering 3. Kontrollaktiviteter 4. Kommunikation och utbildning 5. Uppföljning och utvärdering

Intern styr- och kontrollmiljö vid Mittuniversitetet Den interna styr‐ och kontrollmiljön är grunden för alla andra komponenter inom intern styr‐ning och kontroll och syftar till att skapa övergripande ordning och struktur.



Arbets- och delegationsordningar Mittuniversitetet fördelar huvudsakligen ansvarsområden och beslutsbefogenheter genom fyra arbetsordningar: den av universitetsstyrelsen fastställda centrala arbetsordningen, som förutom befogenhetsfördelningen inom linjeorganisationen reglerar uppgifter och beslutsmandat för de kollegiala organen. Biblioteket och de två fakulteterna har därutöver kompletterande arbetsord‐ningar med vidaredelegationer inom respektive verksamhetsområde. Uppdateringar av Mittu‐niversitetets arbetsordning görs fortlöpande för att reglera de förändringar i beslutsmandat och beslutsvägar som sker.

Verksamhetsstyrning och -planering Utgångspunkten för Mittuniversitetets långsiktiga verksamhetsstrategiska arbete är en utveckl‐ingsplan med tre underordnade strategier: utbildningsstrategi, forskningsstrategi samt en stra‐tegi för verksamhetens förutsättningar.

För den kortsiktiga styrningen tar Mittuniversitetet varje år fram det övergripande styrdoku‐mentet Verksamhetsplan och budget som ger såväl allmänna som ekonomiska förutsättningar för lärosätets verksamhet. Planen innehåller även övergripande uppdrag från styrelsen till rektor, samt från rektor till verksamheten. Planens olika delar beslutas av styrelsen respektive rektor. En del av de uppdrag som ges till verksamheten utgår från Mittuniversitets övergripande riska‐nalys, enligt beskrivning nedan.

Årliga verksamhetsplaner tas även fram på underliggande nivå, till exempel Förvaltningens verksamhetsplan.

Riskbedömning och -hantering En central del av intern styrning och kontroll är myndighetens riskanalys och riskhantering. Riskanalysen är också en grund för att styrelsen ska kunna intyga att den interna styrningen och kontrollen är betryggande.

Riskanalysen identifierar de omständigheter som utgör en risk för att verksamhetens mål inte ska uppnås. Med mål avses i detta fall dels lärosätets övergripande mål enligt utvecklings‐plan, dels verksamhetskraven enligt myndighetsförordningen.

Under 2016 har Mittuniversitetet fortsatt arbete med att göra riskanalysen tydligare och mer överskådlig, bland annat genom utförligare bakgrunds‐ och problembeskrivningar. Därutöver har även mer ingående analyser gjorts av kvarvarande risker från tidigare år framförallt i syfte att identifiera eventuella nya åtgärder och nya angreppssätt.

Riskanalysen baseras på risker som av ledningen bedömts vara väsentliga i verksamheten. Vid riskanalysen inför 2017 har nio sådana risker identifierats där tre bedömts vara höga: risken för svag extern forskningsfinansiering, risken att inte nå upp till lärandemål för forskarutbild‐ning samt risk kopplad till att IT är en alltmer integrerad del av verksamheten. Arbete för att hantera verksamhetsriskerna pågår löpande under året och planerade åtgärder för att hantera identifierade risker, samt ansvariga för detta återfinns i verksamhetsplaner på olika nivåer.



Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter bidrar till att säkerställa att ledningens direktiv efterlevs samt att nödvän‐diga åtgärder vidtas för att hantera risker för att organisationens mål inte uppnås. Kontrollakti‐viteterna kan vara både förebyggande och retroaktiva.

Mittuniversitetet har kontrollaktiviteter inom hela organisationen, på olika nivåer och funkt‐ioner. Exempel är generella IT‐kontroller (till exempel godkännande av behörigheter), dualitet vid godkännande av betalningar, attestordningar, verifikationer, avstämningar samt kontinuer‐liga stickprovskontroller.

Mittuniversitetet har utifrån internrevisionens rekommendationer under 2016 tagit fram en ny rutin för stickprovskontroller kring upphandling. Utfallet av stickproven visar på godtagbar efterlevnad, även om viss förbättringspotential finns.

Inom bisyssleområdet är en rutin kring inrapportering av bisysslor under utveckling och be‐räknas vara klar i mars. Rutinen innebär att all inrapportering ska göras i det nya lönehante‐ringssystemet Primula. Utifrån detta kommer sedan en ny stickprovsrutin att tas fram.

Även inom Ladok‐området har fortsatt utveckling av stickprovskontroller skett. Bland annat har nya stickprovskontroller avseende examinatorernas behörigheter införts, utifrån Riksrevis‐ionens rekommendationer. Utfall av stickproven kommer att sammanställas under 2017.

Fortsatt arbete med att ta fram styrdokument inom IT‐området har bedrivits, där framförallt en systemförvaltningsmodell kan nämnas där ansvar, roller etc. regleras. Arbetet med de över‐gripande IT‐styrdokumenten kommer att fortsätta under 2017. Slutligen har Mittuniversitetet uppdaterat styrdokument kring examination, där den främsta förändringen är förtydliganden av handledning vid självständigt arbete.

Kommunikation och utbildning Under 2016 har Mittuniversitetet genomfört utbildning för nya avdelningschefer, forskarhand‐ledare, fakultetshandläggare etc. i förvaltningsrätt samt de rättsliga förutsättningarna för arbete inom staten. I detta ingick bland annat en belysning av jäv ur flera aspekter.

Mittuniversitet har under 2016 också genomfört breda informationsinsatser kring fusk vid examination till berörd personal.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning inom Mittuniversitetet Arbete med identifierade verksamhetsrisker pågår löpande under verksamhetsåret och uppfölj‐ning av åtgärderna görs fortlöpande på verksamhetsdialoger samt i rektors ledningsgrupp. Från och med 2016 görs kortfattade uppföljningar av vidtagna åtgärder utifrån ett väsentlig‐hets‐ och avvikelseperspektiv vid ett antal styrelsemöten under året. Internrevisor tillsammans med förvaltningschef ansvarar för urvalet inför rapporteringen.



Uppföljning av Mittuniversitetets övergripande verksamhet och ekonomi görs två gånger per år vid dialoger mellan rektor och respektive verksamhetsföreträdare. Motsvarande uppfölj‐ning görs på operativ nivå, där till exempel förvaltningschef har dialoger med förvaltningens avdelningschefer.

Vid ett av dialogtillfällena görs måluppföljning utifrån ett antal kvalitetsindikatorer kopp‐lade till strategiområdena utbildning, forskning och verksamhetens förutsättningar.

Intern- och externrevision Under 2016 har Mittuniversitetets internrevision slutfört två granskningar utifrån den beslutade internrevisionsplanen Kontraktsuppföljning samt IT‐stöd vid Mittuniversitetet. Inga väsentliga bris‐ter har identifierats vid dessa granskningar, även om det inför kontraktsuppföljning konstate‐rats finnas förbättringsmöjligheter och vad gäller IT‐stödet stora förbättringsmöjligheter. Intern‐revisionens rekommendationer och planerade åtgärder utifrån dessa återfinns i Mittuniversite‐tets verksamhetsplaner för 2017.

Riksrevisionen har under 2016 genomfört såväl löpande granskningar som granskning av årsredovisningen 2015. Slutsatser från dessa presenterades vid Mittuniversitetets styrelsemöte i december, där det sammanfattande omdömet från Riksrevisionen var att Mittuniversitetet står sig väl i sektorn.

Verksamhets- och organisationsutveckling Mittuniversitetet har under 2016 fortsatt utvecklingen mot att centralisera administrativa funkt‐ioner och arbetsuppgifter i syfte att förbättra styrningen, effektivisera verksamheten och skapa högre kvalitet. Ett exempel på detta är införandet av en central process för ansökan om tillgodo‐räknande som beslutats 2016. Ett syfte med den nya processen är att Mittuniversitetet ska uppnå en högre grad av enhetlighet vid hantering av tillgodoräknandeärenden.

Ett ytterligare exempel på ovanstående utveckling mot centralisering är en ny hantering av salstentamen på annan ort, där en central organisation samt nya centrala rutiner och regelverk införts under 2016. Bakgrunden till nyordningen är att universitetet inte tidigare haft en enhet‐lig policy eller ett enhetligt regelverk i frågan.

Under 2016 har även en ny hantering av tentamina införts. Hanteringen innebär att tentorna skannas, lagras och distribueras via en central funktion, istället för som tidigare via respektive avdelning.

Under 2016 har Mittuniversitetet fortsatt införandet av system som kopplar till budget‐ och utbudsplanering, det vill säga ett nytt budgetsystem, ett tjänsteplaneringsverktyg samt system som förenklar och kvalitetssäkrar universitetets arbete med beräkning av takbelopp. Införandet av systemstöden fullt ut förväntas ge en högre grad av enhetlighet och en effektivare administ‐ration. Fortsatt arbete under 2017 återstår dock, framförallt med tjänsteplaneringsverktyget.



Bedömning Universitetsstyrelsen bedömer att Mittuniversitetets interna styr‐ och kontrollsystem är utveck‐lat på ett sådant sätt att ledningen med rimlig säkerhet kan anta att systemet dels uppmärksam‐mar och hanterar risker i verksamheten dels identifierar brister i systemet.

Bedömningen baseras bland annat på Mittuniversitetets interna styr‐ och kontrollmiljö/‐akti‐viteter, bedömningen och hanteringen av verksamhetsrisker, den löpande och systematiska uppföljningen samt iakttagelser från internrevision och Riksrevisionen.

Till grund för styrelsens bedömning ligger också internrevisionens övergripande uppfölj‐ning och utvärdering av de komponenter som ingår i Mittuniversitetets system för intern styr‐ning och kontroll. Uppföljningen visar inga väsentliga brister.

Sammanfattningsvis bedömer universitetsstyrelsen att Mittuniversitetets interna styrning och kontroll för verksamhetsåret 2016 har varit betryggande.

Ekonomisk redovisning





Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Noter

Ekonomisk redovisning – Sammanställning av väsentliga uppgifter


Sammanställning av väsentliga uppgifter 2016

2015 2014 2013 2012

Utbildning och forskning

Totalt antal helårsstudenter1 6 968 6 985 6 886 7 082 7 743 –andel kvinnor 63% 63% 64% 65% 65% –andel män 37% 37% 36% 35% 35%

Kostnad per helårsstudent (tkr) 81 80 77 76 71

Totalt antal helårsprestationer1 5 714 5 631 5 658 5 901 6 088

–andel kvinnor 65% 65% 67% 67% 68%

–andel män 35% 35% 33% 33% 32%

Kostnad per helårsprestation (tkr) 99 99 93 91 90

Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 24 27 24 29 25 –andel kvinnor 32% 41% 42% 41% 48% –andel män 68% 59% 58% 59% 52%

Totalt antal nyantagna doktorander 42 42 46 37 39 –andel kvinnor 36% 43% 61% 51% 33%

–andel män 64% 57% 39% 49% 67%

Totalt antal doktorander med någon aktivitet 187 167 193 216 243 –andel kvinnor 51% 47% 52% 52% 54% –andel män 49% 53% 48% 48% 46%

Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 94 86 95 115 130 –andel kvinnor 51% 52% 51% 49% 54% –andel män 49% 48% 49% 51% 46%

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) - 1 3 1 0,5 –andel kvinnor - - - - - –andel män - 100% 100% 100% 100%

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år) 2,9 2,8 2,9 2,5 2,7

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år) 3,3 4,1 3,8 4,1 3,4

Totalt antal doktorsexamina 23 24 33 39 14

–andel kvinnor 48% 38% 52% 59% 64%

–andel män 52% 62% 48% 41% 36%

Totalt antal licentiatexamina 9 7 6 15 21 –andel kvinnor 33% 14% 33% 47% 10% –andel män 67% 86% 67% 53% 90%

Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 323 309 377 319 366

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 1082 1095 979 1239 1 052

Ekonomisk redovisning – Sammanställning av väsentliga uppgifter


Personal

Totalt antal årsarbetskrafter 857 827 848 922 936 –andel kvinnor 53% 53% 53% 53% 54% –andel män 47% 47% 47% 47% 46%

Medelantal anställda 1 067 1 036 1 022 1 058 1 082

Totalt antal lärare (årsarb.) 401 381 393 415 417 –andel kvinnor 45% 45% 45% 44% 46% –andel män 54% 55% 55% 56% 54%

Antal disputerade lärare (årsarb.) 247 233 241 250 242 –andel kvinnor 38% 39% 38% 36% 37% –andel män 62% 61% 62% 64% 63%

Antal professorer (årsarb.) 67 68 71 75 72 –andel kvinnor 26% 26% 24% 24% 22% –andel män 74% 74% 76% 76% 78%

Ekonomi

Intäkter totalt (mnkr), varav 927 890 928 932 927

utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 563 568 565 561 556 – andel anslag (%) 92% 93% 92% 92% 92% – andel externa intäkter (%) 8% 7% 8% 8% 8%

forskning och utbildning på forskarnivå(mnkr) 364 322 362 371 371 –andel anslag (%) 63% 64% 57% 54% 53% –andel externa intäkter (%) 37% 36% 43% 46% 47%

Kostnader totalt (mnkr) 937 918 898 925 945 –andel personal 68% 67% 67% 66% 66% –andel lokaler 12% 13% 12% 12% 12%

Lokalkostnader2 per kvm (kr) 1 721 1 746 1 559 1 614 1 620 –andel av justerade totala kostnader (%) 12% 14%

Balansomslutning (mnkr) 555 538 541 523 511 – varav oförbrukade bidrag 74 65 70 84 94 – varav årets kapitalförändring -10 -28 29 7 -18 – varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)3 200 210 238 209 201

1 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Enligt resultaträkningen. 3 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat.

Ekonomisk redovisning – Resultaträkning


Resultaträkning (tkr)

Verksamhetens intäkter Not 2016-01-01 2015-01-01 2016-12-31 2015-12-31 Intäkter av anslag 749 556 733 127 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 47 119 51 200 Intäkter av bidrag 129 988 105 754 Finansiella intäkter 2 510 417 Summa intäkter 927 173 890 498 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 3 -640 187 -616 613 Kostnader för lokaler 4 -110 125 -119 618 Övriga driftskostnader 5 -155 381 -154 385 Finansiella kostnader 6 -1 946 -1 188 Avskrivningar och nedskrivningar 7 -29 179 -26 512 Summa kostnader -936 818 -918 316 Verksamhetsutfall -9 645 -27 818 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 8 -354 -392 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten Saldo uppbördsverksamhet 0 0 Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag 125 128 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 12 011 18 517 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 0 0 Lämnade bidrag -12 136 -18 645 Saldo transfereringar 9 0 0 Årets kapitalförändring 10 -9 999 -28 210

Ekonomisk redovisning – Balansräkning


Balansräkning (tkr)

TILLGÅNGAR Not 2016-01-01 2015-01-01 Immateriella anläggningstillgångar 2016-12-31 2015-12-31 Balanserade utgifter för utveckling 3 756 4 818 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 559 1 147 Summa immateriella anläggningstillgångar 11 4 315 5 965 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 54 927 46 708 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 70 098 53 308 Pågående nyanläggningar 0 2 959 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 0 0 Summa materiella anläggningstillgångar 12 125 025 102 975 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel-och delägda företag 1 310 1 593 Summa finansiella anläggningstillgångar 13 1 310 1 593 Varulager m m Förskott till leverantör 0 0 Summa varulager m m 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 4 699 2 211 Fordringar hos andra myndigheter 17 342 17 750 Övriga kortfristiga fordringar 216 459 Summa kortfristiga fordringar 14 22 257 20 420 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 30 175 31 485 Upplupna bidragsintäkter 25 792 10 762 Övriga upplupna intäkter 4 131 2 837 Summa periodavgränsningsposter 15 60 098 45 084 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 0 0 Summa avräkning med statsverket 16 0 0 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 17 342 416 362 234 Kassa, postgiro och bank 0 0 Summa kassa och bank 342 416 362 234 SUMMA TILLGÅNGAR 555 420 538 271 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital 18 2 792 2 653 Donationskapital 0 0 Resultatandelar i hel- och delägda företag -461 0 Balanserad kapitalförändring 207 882 235 700 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -9 999 -28 210 Summa myndighetskapital 19 200 214 210 143 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 7 380 9 095 Övriga avsättningar 21 9 331 18 698 Summa avsättningar 16 711 27 793 Skulder mm Lån i Riksgäldskontoret 22 119 880 105 011 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 23 18 064 17 903 Leverantörsskulder 24 32 771 26 388 Övriga kortfristiga skulder 25 11 581 10 769 Summa skulder mm 182 295 160 071 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 54 379 49 176 Oförbrukade bidrag 74 355 65 246 Övriga förutbetalda intäkter 27 465 25 842 Summa periodavgränsningsposter 26 156 200 140 264 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 555 421 538 271

Ans

lags

redo

visn

ing

(tkr)

Ansl

ag

Ingå

ende

Å

rets

tilld

el-

ning

In

drag

ning

O

mdi

spon

e-ra

t To

talt

Utg

ifter

Sa

ldo

öv

erfö

rings

- en

ligt

an

slag

sbe-

lopp

di

spon

ibel

t

be

lopp

re

gler

ings

-br

ev

belo

pp

Ram

ansl

ag

16

02

027

Gru

ndut

bild

ning

(Ram

ansl

ag)

0 51

8 61

4 0

51

8 61

4 51

8 61

4 0

16 0

2 02

7 00

1 Ta

kbel

opp

(ram

)1

518

614

0

518

614

518

614

0

16

02

028

Fors

knin

g oc

h fo

rska

rutb

ildni

ng (R

am-

ansl

ag)

0 23

1 06

7 0

23

1 06

7 23

1 06

7 0

16 0

2 02

8 00

4 B

asre

surs

(ram

)1

231

067

231

067

231

067

0

SU

MM

A

74

9 68

1 0

74

9 68

1 74

9 68

1 0

Avs

luta

de a

nsla

g

2:65

Sär

skild

a m

edel

till

univ

ersi

tet o

ch h

ögsk

olor

16 0

2 06

5 04

9 K

valit

etsb

aser

ad re

surs

förd

elni

ng (r

am)

0

0 16

02

065

080

Kva

litet

sför

stär

knin

g (ra

m)

0

0

Not

1: E

nlig

t reg

erin

gsbe

slut

III:1

7

Not

2: A

v år

ets

basr

esur

s ha

r 125

tkr t

rans

fere

rats

inom

nat

ione

lla fo

rska

rsko

lor

Ekonomisk redovisning – Noter


Noter Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Universitetets redovisning följer förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt god redovisningssed.

För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelsen om avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag ska ske i samband med de månatliga inbetalningarna till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.

Universitet och högskolor medges under 2016 undantag från att upprätta finansieringsanalys samt från att redovisa väsentliga uppgifter enligt förordningen om årsredovisning och budget underlag. Väsentliga uppgifter redovisas i stället enligt uppställning i bilaga 6 i regleringsbrevet.

Mittuniversitetet redovisar andelar i Holdingbolaget enligt Kapitalandelsmetoden.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Brytdagen för periodens löpande bokföring var den 5 januari 2017. Beloppsgräns för pe-riodiseringar uppgår till 50 tkr.

Värderingsprinciper Fordringar har värderats till det belopp varmed de beräknas inflyta. Utländska fordringar har inte omräknats till balansdagens kurs p.g.a att beloppet inte är väsentligt.

Tillgångar med ett inköpspris överstigande 20 tkr och med en livslängd längre än 3 år har aktiverats.

Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar 3 år Datorer 3 år Kontorsmaskiner, elektriska apparater, bilar 5 år Inredningsinventarier, maskiner, anläggningar, ny- till- och ombyggnad 10 år

Tillgångar som inte förs över till annan verksamhet betraktas som fullt avskrivna när verksamheten i externa projekten upphör och tillgångarna därmed ej nyttjas.

Mittuniversitetet tar upp lån i Riksgäldskontoret två gånger per år, i juni och december. Lånen omfattar anskaffningar gjorda un-der december till maj, respektive juni till november.

Noter till resultaträkningen (tkr)

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr)

2016 2015 Intäkter utomstatliga 22 720 21 999 Intäkter från andra myndigheter 24 399 29 201 Summa 47 119 51 200 Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen uppgår till 10 685 tkr varav hyresintäkter utgör 3 177 tkr. (2015; 10 305 tkr varav hyresintäkter utgör 2 803 tkr).

Not 2 Finansiella intäkter (tkr) 2016 2015 Riksgäldskontoret 521 230 Övrigt -11 187 Summa finansiella intäkter 510 417

Finansiella intäkterna har ökat 2016 pga att negativa repo-räntan har ökat jämfört med 2015. Befintliga lånen har ökat 2016 hos Riksgälden. Saldot på övriga poster har ett nega-tivt belopp pga justering valutakurs.



Not 3 Kostnader för personal (tkr)

2016 2015 Personalens lönekostnader exkl sociala avgifter 416 788 399 304 Arbetsgivavgifter, pensionspremier o andra avg enl lag o avtal 206 315 201 839 Övriga personalkostnader 17 084 15 470 Summa kostnader för personal 640 187 616 613

Av posten personalens lönekostnader exkl sociala avgifter på totalt 416 788 tkr utgör 11 939 tkr kostnader för arvoden till sty-relse och ej anställd personal (uppdragstagare). (2015; 399 304 tkr varav arvoden utgör 9 347 tkr)

Not 4Kostnader för lokaler (tkr)

2016 2015 Lokalhyra inkl. media-kostnader som ej ingår i hyran 108 336 109 486 Lokalvård på entreprenad 4 841 5 735 Avsättning extraordinära kostnader om-lokalisering -4 150 4 150 Övriga lokalkostnader 1 098 247 Summa kostnader 110 125 119 618

Kompletterande information enligt SUHF:s rekommen-dationer om redovisning av lokalkostnader (SUHF Dnr 14/069)

2016 2015 Lokalhyra 104 843 105 985 Mediakostnad el, värme, kyla, vatten (som ej ingår i hyran) 3 493 3 502 Kostnader för reparation och underhåll av lokaler 257 343 Avskrivningskostnader förbättringsutgift på annans fastighet 7 060 5 699 Kostnader för lokalvård 6 806 8 255 Kostnad för bevakning 95 105 Kostnad för larm och skalskydd 870 500 Kostnader för lokaltillbehör och övriga lokalkostnader -3 368 5 026 Kostnader för egna fastigheter Externa hyresintäkter och intäkter såld lokalvård -3 692 -3 570Summa lokalkostnader 116 364 125 845

Area, kvm LOA vid årets utgång (exkl extern uthyrning) 67 405 70 448 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 1 726 1 786

Noten utgår ifrån SUHF:s reviderade vägledning Okt-15, vissa poster i jämförelseåret är justerade för att ge en rättvi-sande bild. Återföring avsättning för extraordinära kostnader (4 150 tkr) ingår i posten lokaltillbehör och övriga lokalkost-nader.

Not 5 Övriga driftskostnader (tkr)

2016 2015 Service- och underhållsavtal maski-ner 2 960 2 773 Hyra/leasingavtal 2 392 2 406 Resekostnader 23 425 22 238 Förbrukningsinventarier och -varor 9 051 9 476 Publikationer, litteratur, kontors-material 4 496 5 208 Datatjänster 28 321 28 430 Utbildningskonsulter 12 063 12 177 Konsultkostnader 34 335 31 807 Praktikplatsersättningar 15 302 15 720 Avsättningar tjänster omlokalisering -4 500 4 500 Reaförlust vid avyttring anläggnings-tillgångar 3 083 67 Annonsering 4 368 3 581 Post och teletjänster 5 630 4 506 Övrigt 14 455 11 495 Summa övriga driftskostnader 155 381 154 385

Reaförlust avyttringar anläggningstillgångar har ökat 2016 pga att stora volymer av anläggningstillgångar har avyttrats i samband med verksamhetsflytt från Härnösand till Sundsvall.

Not 6 Finansiella kostnader (tkr)

2016 2015 Riksgäldskontoret 1 673 866 Övrigt 273 322 Summa finansiella kostnader 1 946 1 188

Finansiella kostnader har ökat pga att negativa reporäntan har ökat under 2016 jämfört med 2015. Behållningen på räntekontot hos Riksgälden har minskat 2016

Not 7 Avskrivningar och nedskrivningar (tkr)

2016 2015 Avskrivningar och nedskrivningar 29 179 26 512

Av posten avskrivningar och nedskrivningar på totalt 29 179 tkr utgör 3 100 tkr en slutavskrivning på restvärdet av anläggningstillgångar på avslutade externfinansierade projekt.

Not 8 Resultat från andelar i hel- och delägda företag (tkr)

2016 2015 Årets preliminära resultat MIUN Hol-ding AB -354 -392



Not 9 Transfereringar (tkr)

2016 2015 2016 2015

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå


avancerad nivå Forskning/ forskarutb

Forskning/ forskarutb

Transfereringar - erhållna bidrag från Statsbudgeten för finansiering av bidrag 125 128 Forskningsråd 608 315 Universitet och högskolor 163 Övriga statliga myndigheter 1 021 748 10 258 17 291 Svenska företag 124 Summa erhållna bidrag 1 021 748 11 114 17 897

Transfereringar - lämnade bidrag till Universitet och högskolor 8 832 5 402 Övriga statliga myndigheter 85 Svenska företag 2 197 12 189 Övriga1 1 021 748 306 Summa lämnade bidrag 1 021 748 11 114 17 897

1I lämnade bidrag till övriga inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses stipendier för privatpersoner

Not 10 Årets kapitalförändring (tkr)

2016 2015 2016 2015 2016 2015

Totalt Totalt


avancerad nivå


avancerad nivå Forskning/ forskarutb

Forskning/ forskarutb

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag * 749 556 733 127 518 614 526 231 230 942 206 896 Intäkter av avg o andra ers 47 119 51 200 32 053 31 767 15 066 19 433 Intäkter av bidrag 129 988 105 754 12 368 10 007 117 619 95 747 Finansiella intäkter 510 418 299 262 211 156 Summa intäkter 927 173 890 498 563 334 568 267 363 839 322 231

Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -640 187 -616 613 -387 215 -373 806 -252 971 -242 807Kostnader för lokaler -110 125 -119 618 -76 930 -84 794 -33 195 -34 824Övriga driftskostnader -155 381 -154 385 -99 163 -97 539 -56 218 -56 847Finansiella kostnader -1 946 -1 188 -1 109 -668 -837 -520Avskrivningar -29 179 -26 512 -16 331 -16 633 -12 848 -9 879Summa kostnader -936 818 -918 316 -580 749 -573 439 -356 069 -344 877

Verksamhetsutfall -9 645 -27 818 -17 415 -5 172 7 770 -22 646

Resultat hel- och delägda dotterbolag -354 -392 0 0 -354 -392

Summa uppbördsverksamhet 0 0 0 0 0 0

Erhållna medel 12 136 18 645 1 021 748 11 114 17 897 Lämnade bidrag -12 136 -18 645 -1 021 -748 -11 114 -17 897Summa transfereringar 0 0 0 0 0 0 * Del av forskningsanslaget har transfererats inom Nationell Forskarskola, beloppet för 2016 är 125 tkr

Årets kapitalförändring -9 999 -28 210 -17 415 -5 172 7 416 -23 038Varav: Anslagsfinansierad verksamhet -16 867 -29 936 -20 227 -8 703 3 360 -21 233Avgiftsfinansierad verksamhet 2 153 1 332 2 399 1 205 -246 127 Bidragsfinansierad verksamhet 5 069 785 413 2 326 4 656 -1 541Resultat från hel- och delägda dotterbolag -354 -392 0 0 -354 -392

För vidare uppdelning av verksamhetsgrenarna grundutbildning och forskning se respektive avsnitt i resultatredovisningen.



Noter till balansräkningen (tkr)

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar (tkr)

2016 2015 Balanserad utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde 19 991 20 142 Omklassificering från 2014, ny balans-post 0 -1 843Årets anskaffningar 1 248 1 258Årets försäljning/utrangering 0 0 Korrigering från balanspost pågående projekt materiell anl.tillgång 0 434 Utgående anskaffningsvärde 21 239 19 991

Ingående ackumulerad avskrivning -15 173 -13 807Omklassificering från 2014, ny balans-post 0 840 Årets avskrivningar -2 310 -2 206Årets försäljning/utrangering 0 0 Utgående ackumulerad avskrivning -17 483 -15 173

Summa balanserade utgifter för ut-veckling 3 756 4 818

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 2 140 1 843 Årets anskaffningar 137 297 Årets försäljning/utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärde 2 277 2 140

Ingående ackumulerad avskrivning -993 -839Årets avskrivningar -725 -154Årets försäljning/utrangering 0 0Utgående ackumulerad avskrivning -1 718 -993

Summa rättigheter och andra im-materiella anläggningstillgångar 559 1 147

Bokfört värde totalt immateriella anläggningstillgångar 4 315 5 965

Not 12 Anläggningstillgångar (tkr)

2016 2015 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 86 497 71 520 Årets anskaffningar 17 369 14 977 Årets försäljning/utrangering -4 802 0 Utgående anskaffningsvärde 99 065 86 497

Ingående ackumulerad avskrivning -39 789 -34 090Årets avskrivningar -7 060 -5 699Årets försäljning/utrangering 2 711 0Utgående ackumulerad avskrivning -44 138 -39 789

Summa förbättringsutgifter på an-nans fastighet 54 927 46 708

Maskiner, inventarier, installationer m m Ingående anskaffningsvärde 355 327 355 198 Korrigering felaktig redovisad post på-gående projekt från 2015 2 959 0 Årets anskaffningar 33 915 24 657 Årets försäljning/utrangering -3 479 -24 528Utgående anskaffningsvärde 388 722 355 327

Ingående ackumulerad avskrivning -302 019 -307 884Årets avskrivningar -19 084 -18 453Årets försäljning/utrangering 2 479 24 318Utgående ackumulerad avskrivning -318 624 -302 019

Summa maskiner, inventarier, in-stallationer m m 70 098 53 308

Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde 2 959 3 472 Korrigeringar IB till ny balanspost Im-materiell anläggningstillgång 0 -434Återföringar pågående nyanläggningar maskiner o teknisk utrustning -2 959 -2 959Återföringar pågående nyanläggningar 0 -79Pågående nyanläggningar, årets an-skaffningar/omföringar 0 2 959 Summa pågående nyanläggningar 0 2 959

Anläggningstillgångar om 2 959 tkr tillhörande anläggnings-gruppen Maskiner, inventarier, installationer m m har felaktigt klassificerats som pågående nyanläggningar i projekt år 2015.

Förskott materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde IB 0 0 Förskott materiella anläggningstill-gångar 0 0 Summa förskott materiella anlägg-ningstillgångar 0 0

Bokfört värde totalt materiella an-läggningstillgångar 125 025 102 975

Anläggningstillgångar innehåller kulturtillgångar, icke avskriv-ningsbara tillgångar, till ett värde av 667 tkr. I värdet anskaffningar på förbättringsutgifter på annans fastig-het ingår i huvudsak investeringar för om- och tillbyggnationer av hyrda lokaler som ska anpassas till Mittuniversitetets verk-samhet.



Not 13 Andelar i hel- och delägda företag

2016 2015 Nom.värde Kapital- Röst- Antal

MIUN Holding AB (kr) andel andel aktier org.nr 556884-4749 100 100% 100% 1 000

1 310 1 593

I regleringsbrev för bå 2012 avseende anslag 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor mm beslutade regeringen att utbetala 1 000 tkr i kapitaltillskott för bildande av holdingbolag. Aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. I reglerings-brev för bå 2013 avse-ende anslag 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor mm beslutade regeringen att av de medel som fördelades ge-nom beslut för bå 2009 (2009/2145/5765/UH) får Mittuniversitetet göra kapitaltillskott om högst 1 125 tkr till universitetets holding-bolag. 2013 utbetalades därmed 1 1 25 tkr till holdingbolaget. 2012 bildade MIUN Holding Ab ett helägt dotterbolag, MIUN Ven-ture AB (org.nr. 556901-0670) ned aktiekapital 50 tkr Antalet aktier i MIUN Venture AB uppgår till 500 med nominellt värde 100 kr/aktie. I saldot ovan år 2016, 1 310 tkr, ingår även ackumulerat resultat -0,1 tkr från MIUN Venture AB.

Not 14 Kortfristiga fordringar (tkr)

2016 2015 Kundfordringar 4 699 2 211 Fordringar hos andra myndigheter 17 342 17 750 Övriga fordringar 216 459 Summa kortfristiga fordringar 22 257 20 420

Not 15 Periodavgränsningsposter tillgångar (tkr)

2016 2015 Förutbet. hyreskostnader , utomstatliga 24 950 24 090 Övriga förutbet. kostnader, inomstatliga 489 77Övriga förutbet. kostnader, utomstatliga 4 737 6 619 Summa förutbetalda kostnader 30 175 31 485 Förutbetalda hyreskostnader avser Mittuniversitetets hyres-kontrakt med hyresvärdar på resp campusort. Övriga förutbetalda kostnader, utomstatliga har minskat 2016 pga färre antal förutbetalda fakturor.

Upplupna bidragsintäkter, inomstatliga 18 505 4 715 Upplupna bidragsintäkter, utomstatliga 7 286 6 047 Summa upplupna bidragsintäkter 25 792 10 762

Upplupna bidragsintäkter inomstatliga Universitet och högskolor 2 848 1 888 Övriga statliga myndigheter 2 277 1 421 EU (Tillväxtverket och Länsstyrelser för-valtande myndighet) 13 380 1 406 Summa upplupna bidragsintäkter in-omstatliga 18 505 4 715

Ökningen av upplupna bidragsintäkter 2016 härrör från en ök-ning av EU-finansierade projekt främst inom Regionala Struk-turfonderna. EU:s nuvarande budget- och programperiod på-går 2014-2020.

Upplupna bidragsintäkter utomstatliga Kommuner och landsting 2 184 164 Svenska Företag 1 562 2 216 Svenska organisationer 2 525 2 572 EU 55 298 Utländska företag och organisationer 960 797 Summa upplupna intäkter utomstatliga 7 286 6 047

Övriga upplupna intäkter, inomstatliga 2 536 1 249 Övriga upplupna intäkter, utomstatliga 1 594 1 588 Summa övriga upplupna intäkter 4 131 2 837

Summa periodavgränsningsposter 60 098 45 084

Not 16 Avräkning med statsverket (tkr)

2016 2015 Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag 749 681 733 255 Anslagsmedel som tillförts ränte-kontot -749 681 -733 255Återbetalning av anslagsmedel 0 0 Summa avräkning med statsverket 0 0

Not 17 Räntekonto i Riksgäldskontoret (tkr)

2016 2015 Behållning räntekonto 342 416 362 234 Beviljad kontokredit hos Riks-gäldkontoret 0 0 Utnyttjad kontokredit hos Riks-gäldkontoret 0 0

Beviljad räntekredit 70 000 hos Riksgäldskontoret var fel-aktigt redovisat ÅR 2015.

Not 18 Statskapital (tkr)

2016 2015 Investerat av Staten i MIUN Holding AB 2 125 2 125 Resultat från 2014 MIUN Holding AB och MIUN Venture AB -139 -139Korrigering 2015 resultat 139 Kulturtillgångar 667 667Summa 2 792 2 653

Resultat - 139 tkr från 2014 MIUN Holding AB och MIUN Venture AB var felaktigt bokfört 2015 under statskapital. Be-loppet har korrigerats i bokföringen 2016. Korrigering i not 2016 har även ändrats i jämförelseår 2015.

I regleringsbrev för bå 2012, anslag 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m m tilldelades Mittuniversi-tetet 1 000 tkr för bildande av Holdingbolag. I regleringsbrev för bå 2013, anslag 2:70 tilldelas Mittuniversitetet ett kapital-tillskott om högst 1 125 tkr till MIUN Holding AB.



Not 19 Myndighetskapital (tkr)

Statskapital 1)

MIUN Hold-ing AB och MIUN Ven-

ture AB

Balanserad kapital-för-

ändring anslags-fi-nansierad

verks

Balanserad kapital-för-ändring av-

gifts-be-lagd verks

Balanserad kapital-för-ändring bi-

drags-finan-sierad verks

Kapital-förändring enligt re-

sultat-räk-ningen

Summa

UB 2015 2 653 -392 194 106 9 532 4 244 210 143 IB 2016 2 653 -392 194 106 9 532 4 244 210 143 Fg års kapitalförändring -392 -29 936 1 332 785 28 210 0 Korrigering ack. resultat 2014 MIUN Holding AB och MIUN Venture AB 139 -139 0 Årets justering av fg års resultat MIUN Holding AB och MIUN Venture AB 70 70 Årets kapitaltillskott MIUN Holding AB och MIUN Venture AB 0 Årets kapitalförändring -354 -16 867 2 153 5 069 -9 999Summa årets förändring 139 -423 -16 867 2 153 5 069 -9 929UB 2016 2 792 -815 177 239 11 685 9 313 200 214

1) Specifikation statskapital, se not 18

2016 2015 A. Ackumulerat överskott (årets och balanserad kapitalförändring) 200 214 210 143 B. Årets totala kostnader 936 818 918 316 A i procent av B 21% 23%

Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren Balanserad kapital-för-

ändring (A)

Direktbokförd kapital-för-

ändring (B)

Årets ka-pital-för-ändring

(C)

Summa (A+B+C)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 118 622 -19 798 98 824Uppdragsverksamhet 8 141 2 383 10 523 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och forskarutbildning 2) 79 197 70 7 662 86 929 Uppdragsforskning 1 391 -246 1 145 Summa 207 351 70 -9 999 197 422Statskapital 2) 2 792 2 792 Universitetet totalt 210 143 200 214

2) I balanserad kapitalförändring (A) ingår i forskning och forskarutbildning samt statskapital årets justering av ackumulerat resultat 2014för holdingbolagen (139 tkr).

Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr)

2016 2015 Ingående avsättning 9 095 6 146 Årets avsättning 2 943 6 338 Årets pensionsutbetalningar -4 658 -3 389Summa utgående avsättning 7 380 9 095

Not 21 Övriga avsättningar (tkr)

2016 2015 Ingående avsättning lokalt omställnings-arbete 6 463 0 Omklassificering avsättning 0 6 139 Årets avsättning 368 324 Utgående avsättning lokalt omställ-ningsarbete 6 830 6 463

Ingående avsättning pensionsersättning (engångspremier) 3 585 1 706 Årets avsättning 454 1 879 Årets utbetalningar -1 539 0 Utgående avsättning pensionsersättning (en-gångspremier) 2 501 3 585

Ingående avsättning extraordinära kost-nader omlokalisering 8 650 0 Avsättning -8 650 8 650Utgående avsättning omlokalisering 0 8 650

Summa utgående avsättningar 9 331 18 698

Avsättningen 2015 för uppskattade kostnader i samband med omlokalisering av verksamhet under 2016 återfördes efter ge-nomförd omlokalisering.



Not 22 Lån i Riksgäldskontoret (tkr)

För investeringar i anläggningstillgångar disponerar Mittuni-versitetet en låneram på 140 000 tkr (2015; 130 000 tkr).

2016 2015 Skuld vid årets början 105 011 89 599 Upptagna lån 44 409 45 892 Årets amorteringar -29 540 -30 480Skuld vid årets slut 119 880 105 011

Under december månad har investeringar gjorts till ett värde av 12 947 tkr och kommer att lånefinansieras i samband med nästkommande lånetillfälle.

Not 23 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr)

2016 2015 Arbetsgivaravgift 11 187 10 501 Avtalsförsäkringspremie 12 1 Skulder till andra myndigheter 5 770 5 853 Mervärdeskatt 1 095 1 548 Summa kortfristiga skulder till andra myndigheter 18 064 17 903

Not 24 Leverantörsskulder (tkr)

2016 2015 Leverantörsskulder 32 771 26 388 Summa leverantörs-skulder 32 771 26 388

Leverantörsskulder har ökat 2016 pga kostnader för om och tillbyggnad på hyrda fastigheter.

Not 25 Övriga kortfristiga skulder (tkr)

2016 2015 Personalens källskatt 11 130 10 396 Övrigt 451 373 Summa kortfristiga övriga skulder 11 581 10 769

Not 26 Periodavgränsningsposter skulder (tkr)

2016 2015 Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter 10 564 10 159 Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 38 094 34 574 Övriga upplupna kostnader 5 721 4 443 Summa upplupna kostnader 54 379 49 176

Övriga upplupna kostnader har ökat 2016 pga att fler poster har periodiserats.

Oförbrukade bidrag, inomstatliga 23 874 29 910 Oförbrukade bidrag, utomstatliga 50 482 35 336 Summa oförbrukade bidrag 74 355 65 246

Av det totala värdet på oförbrukade bidrag avser 2,3 mkr externa finansiärers andel av restvärdet på investeringar i projekt.

Oförbrukade bidrag, inomstatliga Forskningsråd 3 442 5 594 Universitet och högskolor 2 718 2 799 Övriga statliga myndigheter 17 714 21 517 Summa oförbrukade bidrag inomstatliga 23 874 29 910

Oförbrukade bidrag, utomstatliga Kommuner och landsting 12 773 9 895 Svenska Företag 5 230 6 865 Svenska organisationer 28 970 13 894 EU 3 379 4 423 Utländska företag och organisationer 131 259 Summa oförbrukade bidrag utomstatliga 50 482 35 336



Förbrukningstakt oförbrukade bidrag exklusive transfereringar, inomstatliga

Beräkning av oförbrukade bidrags förbrukningstakt är en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastig-heten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara lin-jär. Redovisningsrådet inom Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR) har rekommenderat en gemensam modell för beräkning av förbrukningstakt. Denna modell är dock inte tillämpbar inom Mittuniversitetet då inomstatliga upplupna bidrag överstiger oförbrukade bidrag.

Beräkningsmodell nedan är motsvarande modell som föregående år samt är jämförbar med modell enligt Luleå tekniska Uni-versitet.

Summa oförbrukade bidrag exkl transf, inomstatliga 22 871 Summa upplupna bidragsintäkter aktuella projekt 5 899

Summa intäkter aktuella projekt 22 871 Beräknad omsättningshastighet 0,8

Förbrukning per mån vid antagande om rak förbruk-ning 1 515

Förbrukas inom 3 månader 4 545 Förbrukas inom 4-12 månader 13 636

Förbrukas inom 1-3 år 4 689 Förbrukas inom 4- år 0

Summa förbrukning oförbrukade bidrag, inomstatliga 22 871

2016 2015 Övriga förutbetalda hyresintäkter, inomstatliga 358 105 Övriga förutbetalda hyresintäkter, utomstatliga 0 0 Övriga förutbetalda intäkter, inomstatliga 11 332 10 871 Övriga förutbetalda intäkter, utomstatliga 15 775 14 866 Summa förutbetalda intäkter 27 465 25 842

SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER (SKULDER) 156 200 140 264

Förutbetalda intäkter inomstatliga 2016 2015 Universitet och högskolor 1 807 1 939 Övriga statliga myndigheter 9 525 8 932 Summa förutbetalda intäkter, inomstatliga 11 332 10 871

Förutbetalda intäkter utomstatliga 2016 2 015 Kommuner och landsting 1 752 768 Svenska företag 130 331 Svenska organisationer 11 850 11 446 Utlandsstudenter 1 756 1 828 Utländska företag och organisationer 494 Övriga 287 Summa förutbetalda intäkter, utomstatliga 15 775 14 866



Not 27 i ÅR 2016 Ledamöterna redovisar följande uppdrag som styrelse‐ och rådsledamot i andra statliga myndig‐heter eller uppdrag som Styrelseledamot i aktiebolag.

Nygårds Peter Styrelseordförande, Ars Utvecklingsbolag AB Styrelseordförande, Ecoclime AB Styrelseledamot, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Ledamot, Insynsrådet Elmarknadsinspektionen Ledamot, Kapitalmarknadsrådet Tillväxtanalys

Brühl Thomas Styrelseordförande, VisitSwedens dotterbolag i Norge, Danmark, Finland, Tysk-land, Storbritannien, Frankrike, Spanien Styrelseledamot, Association of Swedish Fashion Brands

Gustafsson Yvonne Styrelseordförande, Riksgäldskontoret Styrelseordförande, SIDA Styrelseordförande, Totalförsvaret forskningsinstitut Styrelseledamot, E-hälsomyndigheten Styrelseledamot, Sjöfartsverket Styrelseledamot, Socialstyrelsen Ledamot, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) Ledamot, Finanspolitiska rådet Ledamot, Insynsrådet Livsmedelsverket Ledamot, Insynsrådet Nationalmuseum

Larsson Ulf Styrelseordförande, Gällö Timber AB Styrelseordförande, SCA Forest Products AB Styrelseordförande, SCA Graphic Sundsvall AB Styrelseordförande, SCA Logistics AB Styrelseordförande, SCA Skog AB Styrelseordförande, SCA Timber AB Styrelseordförande, Scaninge Holding AB Styrelseledamot, Handelsbanken Region Gävle Styrelseledamot, Industrikraft AB Styrelseledamot, Svenskt Näringsliv Styrelsesuppleant, ARBIO AB Ledamot, Insynsrådet Västernorrlands län

Moossavi Reza Styrelsesuppleant, Sundsvalls studenters Kårhus AB

Läth Rickard Styrelseledamot, Sundsvalls studenters Kårhus AB

Mattsson Weijber Karin Styrelseordförande, Flyinge AB Styrelseordförande, Ridskolan Strömsholm AB Styrelseordförande, WCR 2019 Jämtland Härjedalen AB Styrelseledamot, Karin Mattsson Weijber AB Styrelseledamot, Astrid Lindgrens Värld AB Styrelseledamot, Fastighetsaktiebolaget Norrtull AB Styrelseledamot, Frösö Park Fastighet AB Styrelseledamot, OK Detaljhandel AB Styrelseledamot, Wallenstam AB Styrelseledamot, Svenska Hockeyligan AB

Söderholm Anders Styrelseledamot, Nord universitet Ledamot, Insynsrådet Länsstyrelsen i Västernorrlands län Ledamot, Insynsrådet Universitetskanslersämbetet

Sjöberg Caroline Ledamot, Insynsrådet Universitetskanslersämbetet



Not 28 Ersättningar och andra förmåner för ledamöter i Mittuniversitetets styrelse

Styrelseledamöter anställda vid Mittuniversitetet (kr) Period i styrelsen

Anders Söderholm 1 244 784 2016-01-01-2016-12-31

Morgan Fröling 699 870 2016-01-01-2016-12-31

Katarina Lindblad-Gidlund 770 825 2016-01-01-2016-12-31

Mikael Nordenmark 757 516 2016-01-01-2016-12-31

Ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsperioden till externa ledamöter (kr)

Mats Benner 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Thomas Brühl 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Yvonne Gustafsson 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Daniel Kåven 14 000 2016-01-01--2016-06-30

Ulf Larsson 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Rickard Läth 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Karin Mattsson Weijber 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Reza Moossavi 14 000 2016-07-01--2016-12-31

Margareta Norell Bergendahl 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Peter Nygårds 66 000 2016-01-01--2016-12-31

Caroline Sjöberg 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Ida Öberg 28 000 2016-01-01--2016-12-31

Universitetsstyrelsens beslut Styrelsen för Mittuniversitetet har den 16 februari 2017 i Östersund beslutat godkänna årsredovisning för verksamhetsåret 2016. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Peter Nygårds Ordförande

Mats Tinnsten Tf rektor

Margareta Norell Bergendahl Vice ordförande

Mats Benner

Thomas Brühl

Morgan Fröling

Yvonne Gustafsson

Reza Moossavi

Ulf Larsson

Katarina L Gidlund

Rickard Läth

Karin Mattsson Weijber

Mikael Nordenmark

Caroline Sjöberg

Linus Theorell

Bilaga 1

MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

Redovisning av takbelopp

Tabell 1 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) Utfall avseende perioden 2016-01-01 – 2016-12-31 Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. HST HPR Utfall

Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. total Utb.omr. HST HPR (tkr) (tkr) ersättning Humaniora 719 424 22 163 8 528 30 691 Teologi 0 Juridik 212 179 6 539 3 600 10 140 Samhällsvetenskap 1 809 1 442 55 804 28 974 84 778 Naturvetenskap 728 542 38 300 24 044 62 344 Teknik 1 288 1 040 67 741 46 128 113 870 Farmaci 0 Vård 998 944 55 799 45 737 101 536 Odontologi 0 Medicin 324 282 20 223 21 426 41 649 Undervisning 328 326 12 286 12 818 25 104 Verksamhetsförlagd utb. 93 87 4 960 4 481 9 441 Övrigt 358 340 15 141 11 681 26 822 Design 65 65 9 687 5 902 15 589 Konst 0 Musik 0 Opera 0 Teater 0 Media 0 Dans 0 Idrott 46 42 5 030 2 093 7 123

Summa 6 968 5 714 313 674 215 413 529 087

Takbelopp (tkr) 518 614

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 10 473

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 0 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 165,0 inom Design. Högst får 65 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet Teknik.

Bilaga 1


Tabell 2 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A) 518 614 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Ersättning för HPR från december föregående budgetår 838

Utfall total ersättning enligt tabell 1 529 087 + Ev. ingående överproduktion 41 649 Summa (B) 571 574 Summa (A-B) 1 -52 960

1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2 Utgående anslagssparande 0

Tabell. Överproduktion Total utgående överproduktion 52 960 - Ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet 2 1 099 Utgående överproduktion 51 861

2 Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

MITTUNIVERSITETETS ORGANISATIONSSKISS


Bilaga 3


SAMMANSTÄLLNING ÖVER TABELLER OCH DIAGRAM Tabell Diagram Tabelltext Avsnitt

1 Antal helårsstudenter (hst) 1.1 1 Lärosätets utbildningsproduktion 1.1 2 Uppföljning av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) på anslaget 1.1 3 Genomströmning, 2013-2016 1.1 4 Antal förstahandssökande vid sista anmälningsdag 1.2 5 Övergångsfrekvenser 1.2 6 Nationell rekrytering till Mittuniversitetet 1.2 7 Behörighetsgivande förutbildning 1.2 8 Utbildningar inom vård och omsorg 1.3 9 Ingenjörsutbildning 1.3

10 Lärarutbildning 1.3 11 Programutbildningar 2013 - 2016, hst 1.3 12 Programutbildningar vid Mittuniversitetet 1.3 2 Hst i ämnen på avancerad nivå 1.3

13 Antal helårsstudenter på fristående kurser 1.3 14 Nyckeltal, anslagsgrundande 1.3 15 Antal helårsstudenter i distansutbildning 1.4 16 Genomströmning %, anslagsfinansierat 1.4 17 Uppdragsutbildning, helårsstudenter och intäkter 1.5 18 Ut- och inresande studenter, individer 1.6 19 Avgiftsstudenter per program, individer 1.6 20 Examen, internationella studenter 1.6 3 Totalt antal utfärdade examina 1.8

21 Totalt antal utfärdade examina 1.8 22 Yrkesexamina 1.8 23 Antal personer som antagits till forskarutbildning vid Mittuniversitetet 2.1 24 Antal forskarstuderande antagna vid Mittuniversitetet 2.1 25 Examina inom forskarutbildningen, antagna vid Mittuniversitetet 2.1 26 Publikationer 2013-2016 2.3 4 Publikationer enligt NorScore, fraktionerade 2.3

27 Antal professorer, personår (december) 2.4 28 Antal nyanställda professorer samt antal kvinnor bland dessa 2.4 29 Kostnader för forskning 2013 - 2016 2.4 5 Hemvist för medförfattare till Miun-författare (alla publikationer 2013-2016). Värdena är

fraktionerade. 2.5

6 Andel kvinnor per tjänstekategori, personår (december) 2013-2016 3.2 30 Könsfördelning för ledningspersoner, individer (december) 3.2 7 Underrepresenterat kön i programutbildningarna 3.2

31 Nyckeltal universitetsbiblioteket 3.3 32 Antal anställda per tjänstekategori, personår (december) 3.4 33 Nyckeltal personal och sjukfrånvaro 3.4 8 Explicita omnämnanden, 2013-2016 3.5

34 Total omslutning för Mittuniversitetet, tkr 4 35 Omslutning för grundnivå och avancerad nivå, tkr 4 36 Redovisning av intäkter och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr 4 37 Omslutning för forskning och forskarutbildning, tkr 4 38 Redovisning av intäkter och kostnader för forskning och forskarutbildning, tkr 4 39 Avgiftsbelagd verksamhet, tkr 4 40 Indikatorer ingående i index för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 5 41 Indikatorer ingående i index för forskning och forskarutbildning 5 9 Kostnad per hst och hpr, tkr 6

42 Kostnader per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr 6 43 Kostnad för doktorander, tkr 6 44 Mått på samverkan 6

Bilaga 4


Bilaga 4 Struktur för rapportering i resultatredovisningen Rapportering enligt Högskolelagen 1 kap (HL), Högskoleförordningen (HF), Förordningen om års-

redovisning och budgetunderlag (FÅB), Regleringsbrev 2016 (RB), Regleringsbrev för Mittuniversi-

tetet 2016 (RB för Miun), RB 2:70 samt Förordningen om intern styrning och kontroll

Kapitel/avsnitt Rapporteringskrav Rektor har ordet FÅB 1 kap 4§: I årsredovisningen skall även information lämnas

om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens

uppföljning och prövning av verksamheten.

1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

HL 2§: Utbildning som vilar på vetenskaplig och konstnärlig

grund samt på beprövad erfarenhet.

1.1 Utbildningens omfattning

RB bil 1: Redovisa helårsstudenter och helårsprestationer.

1.2 Söktryck och rekrytering

HL 5§: Aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.

RB: Vid behov, erbjudas möjligheten att få sin reella kompetens

bedömd för högskoleutbildning.

1.3 Utveckling av utbildningen HL 7§: Bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

RB: Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser till grund

för utbildningsutbudet. Avvägningar, omgivande samhällets be-

hov av utbildning.

RB: Antal programnybörjare, antal hst samt antal examinerade

de senaste tre åren på vissa utbildningar.

RB: Åtgärder och överväganden för att informera och vägleda

studenter i val inom lärarutbildningen.

RB: Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan.

RB för Miun: Planera och bygga upp kompletterande utbildning

för personer med avslutad utländsk ekonomiutbildning.

1.4 Distansutbildning och pedagogisk utveckl-

ing

1.5 Samverkan och arbetslivsanknytning HL 2§: Samverka med omgivande samhälle och informera om

verksamheten.

1.6 Internationalisering HL5: Främja förståelsen för andra länder och för internationella

förhållanden.

RB: Studieavgifter för tredjelandsstudenter.

1.7 Kvalitetsarbete inom utbildningen HL 4§: Verksamheten ska avpassas så att hög kvalitet nås.

HL 4§: Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för hög-

skolornas personal och studenter.

RB: Kvalitetsförstärkning, höjda ersättningsbelopp för vissa ut-

bildningsområden.

1.8 Examina HL 10a§: Utfärda examina på grundnivå och avancerad nivå.

HL 17§: Utfärda gemensam examen.

2. Forskning och utbildning på forskarnivå

2.1 Utbildning på forskarnivå HL 7§: Bedriva utbildning på forskarnivå.

HL 9a§: Utveckla de kunskaper som behövs för att självständigt

kunna bedriva forskning.

HL 10§: Utfärda examina på forskarnivå

2.2 Forskning - i ämnen och inom forsk-

ningscenter

HL 2§: Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat

utvecklingsarbete.

2.3 Vetenskaplig produktion


2.4 Forskningskompetens och forskningsresur-

ser

HL 4§: Tillgängliga resurser ska utnyttjas effektivt.

RB för Miun: Rekryteringsmål för professorer.

2.5 Kvalitet i forskningen HL 3§: Nära samband mellan forskning och utbildning.

HL 3a§: Värna vetenskapens trovärdighet och god forsknings-

sed.

HL 4§: Verksamheten ska anpassas så att hög kvalitet nås.

HL 4§: Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för hög-

skolornas personal och studenter

2.6 Samverkan, innovation och nyttiggörande

RB 2:64 ap.20: Innovationsverksamhet vi universitet och högsko-

lor

3. Gemensamt för utbildning och forskning

3.1 Studentmedverkan HL 4a§: Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbild-

ningen

RB 2:64 ap.8: Stöd för studentinflytande

3.2 Jämställdhet och arbete för lika villkor HL 5§: Iaktta och främja jämställdhet mellan män och kvinnor

3.3 Bibliotek HL 4§: Tillgängliga resurser ska utnyttjas effektivt.

3.4 Personal och kompetensförsörjning FÅB 3 kap 3§: Åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen

3.5 Hållbar utveckling HL 5§: Främja hållbar utveckling

RB: Minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter.

4. Ekonomisk utveckling 2016

RB: Ekonomisk redovisning mm.

5. Verksamhetens resultat

FÅB 3 kap 1§: Volym och kostnad per prestation.

6. Intern styrning och kontroll Förordning om intern styrning och kontroll

Kontakt

Telefon 010-142 80 00Webb miun.se

Campus

Sundsvall Holmgatan 10, 851 70 SundsvallÖstersund Kunskapens väg 8, 831 25 Östersund

Mittuniversitetets årsredovisning 2016 · Mittuniversitetets årsredovisning 2016 Dnr: MIUN...

Documents

Transcript of Mittuniversitetets årsredovisning 2016 · Mittuniversitetets årsredovisning 2016 Dnr: MIUN...