Migration – människor och fakta · för ensamkommande barn när det gäller skolan och...

MIGRATION – MÄNNISKOR OCH FAKTA 1

Migration – människor och fakta


migration är en av vår tids stora frågor

Migration är till sin natur gränsöverskrid ande. Människor rör sig mellan olika länder i världen. En del tvingas fly undan förfölj else men de flesta flyttar av andra skäl. Det kan hand-la om att bilda familj, arbeta eller studera i ett annat land. Migration har ofta stor betydelse för utvecklingen i såväl ursprungsländer som i mottagar länder.

migrationsverkets roll – inom asyl rättens och den reglerade invandringens gränser

Migrationsverket finns för människor som söker skydd i Sverige och för dem som vill arbeta, studera eller bo här.

Vi tar emot ansökningar, prövar dem och fattar beslut om vilka som har rätt att komma hit, stanna här eller vilka som måste lämna landet.

grunderna för uppehållstillstånd

De olika grunderna för uppehållstillstånd är:• skyddsbehövande (asyl) • anhörig • gäststudent• arbete• svenskt medborgarskap.

Här får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och varför migration är en naturlig del i ett samhälle.

Migration

Skyddsbehövande (asyl)Alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket ska pröva om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Mig-rationsverket ger dessutom kvotflyktingar tillstånd att komma till Sverige på den årliga flyktingkvoten. Läs mer på sidorna 5–9.

AnhörigSom anhörig till en person som redan bor i Sverige räknas make/maka/registrerad partner eller sambo samt barn under 18 år. Vuxna syskon eller föräldrar till vuxna barn kan normalt inte få uppehållstillstånd som anhörig. Läs mer på sidorna 10–11.

GäststudentStudierna ska vara på universitet eller högskola. Stud enten ska betala för studieplatsen och visa att hen kan försörja sig under hela studietiden. Läs mer på sidorna 12–13.

ArbeteEn arbetstagare måste visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige. Arbetserbjudandet bifogas i ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd och lönen måste vara tillräckligt hög. Läs mer på sidorna 14–15.

Svenskt medborgarskapDen som har bott i Sverige under några år kan ansöka om svenskt medborgarskap. Läs mer på sidorna 16–17.

4 MIGRATION – MÄNNISKOR OCH FAKTA

Vi gick från frihet till krig. Det var som-mar när vi lämnade Syrien och full vinter här i Sverige när vi kom i decem-ber 2012. Jag frös så fruktansvärt och jag hade aldrig tidigare i mitt liv hört talas om ett land som hette Sverige. Hemma hade jag grunden till allt. Här hade jag inget.

När man tvingas börja om i ett nytt land och på ett nytt språk börjar man inte ens från grunden, man får börja om helt på nytt.

I början grät jag varje dag. Alla mina tankar började med ”varför?”. Så en dag sa jag till mig själv: Nu måste du börja ditt liv. Jag insåg att jag inte kunde åter-vända.

Med skolan och språket förändrades allt. När jag också förstod att man inte kommer någon vart med att vara blyg började det hända saker. Att gå i skolan ger en framtid och det betyder allt, för om man inte har en framtid, varför ska man då leva?

Nu har jag frihet. En annan typ av frihet. Den friheten vi alla vinner är den största: att få tycka vad man vill. Vissa saker har inte ändrats. Jag vill fortfar ande bli ingenjör. Mitt fokus ligger nu på att få klart studierna på gymna-siet, men drömmen är att kriget ska sluta och att jag kan återvända. Då skulle jag kunna hjälpa till med att bygga upp städerna och byggnaderna på nytt.Jag har också en annan dröm: att få stå på scen en och sjunga inför en stor publik.

” Från ett ögonblick till ett annat blev det bestämt att vi skulle lämna vårt hem. Nu går vi. Inga fler detaljer. Jag visste inte vart vi skulle eller exakt varför. Vi åkte till Turkiet. Och jag lämnade mitt hjärta i Syrien.”

Perwin, född 1996 i Aleppo, Syrien


Den som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i hemlandet kan söka asyl i Sverige

Den som får nej på ansökan om asyl måste lämna Sverige

Den som har fått ett slutgiltigt av- eller utvisningsbeslut, som fått laga kraft, har inte längre rätt till boende och dagersättning av Migrationsverket.

Lagen gör undantag för barnfamiljer som får bo kvar till dess att hemresan kan ordnas.

asyl

Alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket ska pröva om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. En flykting är en person som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin • ras• nationalitet • tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av• sin religiösa eller politiska uppfattning• sitt kön eller sin sexuella läggning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd.

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

alternativt skyddsbehövande

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som• löper risk att straffas med döden• löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff- ning eller• som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Lagen innebär att asylsökande som har rätt till skydd får tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige. Den som får flyktingstatusförklaring får uppehållstillstånd i tre år och den som får status som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader. När tillståndet löpt

ut görs en ny prövning om det är möjligt att återvända till hemlandet. Den tillfälliga lagen begränsar också asyl-sökandes möjlighet att återförenas med sina familjer. Endast den som får flyktingstatus och uppehållstillstånd i tre år får möjlighet till familjeåterförening.

Att söka asyl kan man endast göra efter inresan till Sverige

Alla utlänningar, förutom EU-medborgare, som vill bo-sätta sig i Sverige måste ha uppehållstillståndet klart före inresan till Sverige. Ansökan görs antingen via webben

eller via svensk ambassad. Undantag är personer som söker skydd.

Sedan 20 juli 2016 har Sverige en till fällig lag som ska gälla i tre år


Jag och min familj flydde till Iran från kriget och fattigdomen i Afghanistan, men det fanns ingen framtid för mig där. Som min mor sa en gång: Det spelar ingen roll vad du kan eller vad du gör – du är redan dömd. Som hazar från Afghanistan blir du diskriminerad på alla tänkbara sätt. Varje timme på-minns du om att du är mindre värd i betraktarens ögon. Du ses ned på, du är papperslös, du rasifieras, du berövas dina möjlig heter, du exkluderas, du pekas ut, du kriminaliseras och får klä skott för den utbredda

korruption en. Jag skulle ha kunnat komma in på universitet, men blev oskyldigt anklagad för att ha stulit pengar från mobilbutiken som jag arbetade i. Det hela ledde till att jag tvingades fly.

Jag kom till Sverige som ensamkom-mande flyktingbarn när jag var 16 år, men jag är så mycket mer än så. Jag är föreläsare, debattör, politiker, över-levare, konferencier och egen före-tagare. Jag har en idé om ett forsknings-projekt som ska förbättra situationen

för ensamkommande barn när det gäller skolan och asylprocessen.

Målsättningen är att det bland annat ska resultera i handböcker, seminarie-serier och en institution som jobbar med ensamkommande. Fokus hamnar ofta snett i de här frågorna, det är till exempel viktigt att tänka på frågor om utanförskap och hur boendeorten på-verkar ensam kommande. För att kunna förbättra systemen måste man utvärdera vad som fungerar i praktiken.

”Jag definierar inte mig själv som ensamkommande flyktingbarn. När ska man sluta att betraktas som ensamkommande? Ett år efter att man har kommit? Två år? Tre år?”

Alireza, född 1996 i Bamyan, Afghanistan


Asylsökande barn har samma rättigheter som andra barn i det svenska samhället

Det finns flera aspekter av migrations-frågorna som är problematiska.

Som att samhällsdebatten skapar kategoriseringar. Man pratar om en-samkommande asylsökande barn istället för att prata med personerna i fråga. Att föra en dialog och ha sam-tal med olika målgrupper är otroligt viktigt.

Jag definierar inte mig själv som en-samkommande flyktingbarn. När ska

man sluta att betraktas som ”ensam-kommande”? Ett år efter att man har kommit? Två år? Tre år?

Flyktingar framställs ofta som en be-lastning för samhället och får fylla roll-en som offer, och ensamkommande barn från Afghanistan hamnar i skott-linjen. Varför letar man offer och förövare istället för att upplysa allmänheten om exempel som mig? Man måste ge plats för före bilder, personer som kan inspirera och motivera andra.

Att cirka 36 000 människor som flytt till Sverige fick asyl här 2015 är en enorm tillgång. Sverige behöver väl-utbildade person er och många av dem som kommer är enormt motiverade och kompetenta, men de behöver rätt platt-formar. Man kan inte slussa människor genom samhället som om de vore delar i ett fordonsprogram.

Lagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa – ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldr arna har. När barnets asylskäl prövas ska hand-läggaren, så mycket som möjligt, anpassa utredningen efter barnets ålder, mognad och hälsa.

Det är kommunerna som ansvarar för boende och omsorg av de ensamkommande under 18 år, om de inte kan bo hos släktingar. Alla ensamkommande barn har rätt till en god man som utses av kommunen.


Till en början var livet bra i Kongo. Sedan kom problemen, konflikterna och fiend-erna blev desto fler. Min mors farfar var kung och det var många som ville få bort honom från tronen. Flera av mina släktingar dödades och min pappa kid-nappades. För att inte möta samma öde flydde jag och resten av familjen till Uganda. Vi fick skydd i flyktinglägret i Kampala eftersom fiend erna även kunde komma efter oss. Utanför lägret fanns det ibland de som skrek åt oss att åka hem till Kongo. Rädslan för att bli

dödad försvann inte, men vi hade tak över huvudet och jag fick vänner och ett vardagsliv.

Även om det var en jobbig tid i lägret fick vi skydd, och många familjer be-fann sig i en liknande situation. De allra flesta var från Kongo, men där fanns även flyktingar från Somalia, Rwanda, Burundi och Uganda. Många gavs en möjlighet att åka vidare till bland annat Kanada och USA. Jag blev förstås glad för deras skull, men också ledsen. Att

vara den som blev kvar var jobbigt, men efter nio år var det vår tur. Den dagen jag och min familj fick reda på att vi skulle få komma till Sverige blev vi så glada att vi bara skrek rakt ut. Vi förde ett sådant oväsen att grannarna stör-tade in och undrade vad det var som hade hänt. Men de förstod att vi skrek av glädje.

Här i Sverige har vi frihet. Jag har vad jag behöver och kan göra vad jag vill. Jag har mat, lägenhet, vänner och kan

”Den dagen jag och min familj fick reda på att vi skulle få komma till Sverige blev vi så glada att vi bara skrek rakt ut. Vi förde ett sådant oväsen att grannarna störtade in och undrade vad det var som hade hänt. Men de förstod att vi skrek av glädje.”

Kavira, född 1994 i Goma, DR Kongo


studera. Det enda som är svårt är språket. När jag var ung ville jag bli pilot, men nu ska jag kämpa för min dröm att få arbeta som handläggare på Migra-tionsverket. Jag vill läsa in mig på olika

Sverige har sedan 1950 ett kvotflyktingsystem med målet att ge de allra mest utsatta skydd. De som erbjuds vidarebosättning i Sverige som kvotflyktingar blir utval-da av FN:s flyktingorgan UNHCR. När en flykting erbjuds vidarebosättning genom kvotflyktingsystemet får den

personen en trygg resa till Sverige och ett organ iserat mottagande. Varje år tilldelar regeringen/riksdagen medel för att Migrationsverket ska kunna vidarebosätta mellan 1 700 och 5 000 kvotflyktingar. I dag tar cirka 27 länder emot kvotflyktingar på årlig basis.

problem och situationer i världen för att sedan kunna besluta om personen får stanna eller inte. Den drömmen fick jag i Uganda när jag träffade alla männ-iskor i flyktinglägret och hörde om de-

ras problem. Nu läser jag vård och om-sorg, men längre fram ska jag försöka läsa juridik och lära mig mer om andra människor. En dag ska jag också besöka Nairobi i Kenya och andra länder i världen.

Endast ett fåtal av världens flyktingar blir så kallade kvot flyktingar


När jag var 17 år flyttade jag från min hemstad till Alanya där jag fick jobb som beach boy. Vi hyrde ut solsto-lar och parasoller och sålde mat och dryck på stranden. Det var perfekt! Det är roligt att jobba med turism. Solen skin er och alla är glada. Jag job-bade från tidig morgon till sen kväll. Det var där på stranden som jag träf-fade min fru. Första gången hade vi bara ögonkontakt, men tre år senare kom hon tillbaka och jag kände igen

henne. Jag tror att det var ödet som förde oss samman. När hon reste hem höll vi kontakten via Facebook och sedan hälsade hon på mig flera gånger. Vi bodde tillsammans i Turkiet i nio månad er och förlovade oss. Vi ville bilda familj och kände att det skulle vara bättre för oss att göra det i Sverige. Det finns ingen motsvarighet till SFI i Turkiet, så min fru hade inte fått samma hjälp som jag har fått här. Hon vill kunna jobba och inte bara vara hemma fru.

Den första tiden i Sverige var lite jobbig. I Alanya var alla svenskar jag träffade glada och trevliga. De var trevliga här också, men samtidigt lite reserverade. Många jag mötte trodde att jag kom från asylboendet i närheten och tittade lite misstänksamt på mig. De första veckorna ville jag inte gå ut. Jag tyckte att folk tittade snett på mig, som att de tänkte: ”Ännu en från Syrien”. Det blev skillnad när folk fick reda på att jag kom från Turkiet.

”Jag tyckte att folk tittade snett på mig, som att de tänkte: ”Ännu en från Syrien”. Det blev skillnad när folk fick reda på att jag kom från Turkiet. Min svärmor är lärare och många känner henne i byn. När de fick veta att jag var tillsammans med hennes dotter blev jag godkänd.”

Burak, född 1990 i Adana, Turkiet


Att få uppehålls- och arbetstillstånd som anhörig är det vanligaste skälet till att personer bosätter sig i Sverige

Min svärmor är lärare och många känner henne i byn. När de fick veta att jag var tillsammans med hennes dotter blev jag godkänd. Jag fick praktik i den

Med anhörig avses i första hand make/maka/registrerad partner eller sambo och barn under 18 år som har an-knytning till en person med ett uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige. Vuxna syskon eller föräldrar till vuxna kan normalt inte få uppehållstillstånd på grund av anknytning. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

Reglerna är lite olika beroende på vilken typ av uppe-hållstillstånd personen som bor i Sverige har.

Generellt gäller att personen i Sverige ska kunna försörja både sig själv och den anhörige som vill flytta till Sverige. Det gäller både svenska och utländska medborgare.

lokala matbutiken och där har jag nu ett jobb jag trivs med. Livet är jättebra. Jag har jobb, bil, hus, fru och barn – allt som en svensk familj. Det blir lättare

för mig att resa med ett svenskt uppe-hållstillstånd, och framförallt med ett framtida svenskt medborgarskap. Jag vill åka överallt, se världen.


När jag var fem år flyttade min familj från en lägenhet i centrala Teheran till en villa förort i Karaj, cirka tre mil från huvudstad en. Jag trivdes där. Vi hade egen trädgård och skaffade hund, en schäfer som hette Joe. Han var väldigt stark och lekfull och jag minns ho-nom som väldigt stor, kanske för att jag själv var så liten. Jag kommer ihåg hur jag höll hårt i kopplet och hur han ändå lyckades dra med mig dit han ville. Mina favoritämnen i skolan var kemi och biologi. Direkt efter gymnasiet

började jag studera vid universitet i staden Garmsar för att bli veterinär. Det var bara män som fick gå veterinärut-bildningen, det ansågs vara ett manligt yrke.

När jag var klar med min veterinärsexa-men började jag arbeta som inspektör på en bank som hade hand om försäk-ringsärenden. När bönder anmälde att deras djur var sjuka eller hade dött och ville få ut pengar på försäkringen var det mitt jobb att åka dit och bedöma

skadorna. Jobbet innebar många tim-mar i bil, vilket jag inte trivdes med.Min syster bodde här i Sverige då, och hon föreslog att jag skulle komma hit. I Sverige skulle jag kunna studera eto-logi, ett ämne som jag tycker mycket om, och det var den möjligheten som övertygade mig om att flytta hit. Enligt min syster som studerade i Falun var Sverige trist, kallt och dyrt. Men hon är en storstadstjej – det hon kallar tråkigt tycker jag om. Jag föredrar naturen och livet på landet framför stora städer och

Amir, född 1981 i Teheran, Iran”Enligt min syster som studerade i Falun var Sverige trist, kallt och dyrt. Men hon är en storstadstjej – det hon kallar tråkigt tycker jag om. Jag föredrar naturen och livet på landet framför stora städer och nattliv.”


nattliv. Jag tycker inte om när det är för mycket folk.

När jag kom till Sverige i augusti 2010 var det första gången jag var utan-för Iran. Det som gjorde störst intryck på mig var himlen. Den är så blå här i Sverige, med så vackra vita moln. I Iran är himlen antingen grå och helt moln-täckt eller så är det inga moln alls. Här har molnen en massa olika former, och på något sätt verkar de vara närmare jorden. Kanske beror det på att luften är

Studierna ska vara på universitet eller högskola. Studen-ten ska betala för studieplatsen och visa att han eller hon kan försörja sig under hela studietiden, för närva-

rande drygt 8 000 kr per månad. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

renare här. Den första vintern jag var här var snötäcket mer än en meter högt. Det var extremt vackert.

Att studera i Sverige är annorlunda mot Iran. Här är en stor del av studierna gruppbaserade och studenterna arbetar tillsammans. I Iran går studierna mer ut på att memorera böcker och skriva tentor, vilket inte är lika kul.

När jag blev klar med min masterutbild-ning var jag säker på att jag ville söka

doktorandtjänst här. Min forskning som jag håller på med nu handlar om do - m esticering av djur. Jag ägnar 60 pro-cent av tiden åt forskning, utöver det undervisar jag och tar själv en del kurser.

Efter att jag har doktorerat skulle jag vilja forska om mänskliga sjukdomar. Jag hoppas att jag kan få ett bra och stimulerande arbete.

Gäststudenter betalar för både utbildning och uppehälle


Jag började spela fiol när jag var fyra år. Jag avskydde det till en början! Men när jag var 14 år vände det. När jag var barn reflekterade jag aldrig över vilken mångfald som finns i Kanada. I skolan lades det aldrig någon vikt vid människors etnicitet eller religion. När en klasskompis var ledig kunde man få höra att de firade ramadan eller pesach – och det var liksom inget man fäste någon betydelse vid, man var mest avundsjuk för att person en slapp

skolan. Mångfalden var så självklar att jag aldrig tänkte på att den existerade förrän jag flyttade därifrån. För i jäm-förelse med Kanada tycker jag inte att mångfalden är särskilt påtaglig i Sverige. Den syns mer i Stockholm, men även här har jag stått på en scen med 800 personer – och varit den enda som inte varit vit.

En svensk musiker jag lärt känna tyckte att jag skulle komma till Sverige och provspela för Kungliga filharmonikerna.

Jag åkte till Stockholm och provspelade – och fick jobbet. Jag blev så glad.När jag kom hit hyrde jag ett rum i ett hus i Sundbyberg av en familj. De gav mig en jättebra introduktion till Sverige, bjöd in mig till julfirande och lärde mig ”Helan går”. Flera kollegor i orkestern har också bjudit hem mig för att fira jul. De är verkligen genuint omtänk-samma.

Stockholm är en extremt vacker stad och jag trivs verkligen här. Jag har i

”När jag var barn reflekterade jag aldrig över vilken mångfald som finns i Kanada.”

Wonnie, född 1988 i Kingston, Ontario, Kanada


nuläget inga andra planer för fram-tiden än att stanna. Men när min vän som fått jobb i samma orkester lyfte sitt glas och skålade för ”de kom-mande 40 åren” hajade jag till. Tanken på att stanna på samma ställe i 40 år kändes väldigt skrämmande.

Samtidigt vet jag inte var annars jag skulle vilja jobba. Konserthuset här i Stockholm är jättebra. Jag älskar mitt jobb och mina kolleger är fantastiska. Vi orkestermusiker flyttar för jobbet. Man har en extrem tur om man kan

välja stad först. Mina vänner som arbetar på andra platser i världen tycker om sina jobb, men jag älskar verkligen mitt jobb. Jag saknar det när jag inte är där!

En arbetstagare, som inte är medborgare i något EU-land, måste visa ett arbetserbjudande från en arbets-givare i Sverige. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

Arbetserbjudandet ska bifogas ansökan om uppehålls-tillstånd och arbetstillstånd. Lönen måste vara tillräck-ligt hög för att personen ska kunna försörja sig. Ofta har även asylsökande och gäststudenter rätt att arbeta.

EU-medborgare som har sin försörjning tryggad genom egna medel eller anställning har rätt att bo och arbeta i Sverige – utan att behöva söka några tillstånd.

Skatteverket folkbokför EU-medborgaren och meddelar det tiosiffriga personnumret.

En arbetstagare måste ha ett arbetserbjudande och en till - räckligt hög lön för att kunna ges uppehålls- och arbetstillstånd

EU-medborgare behöver inte söka uppehållstillstånd


Jag flyttade till Sverige 2010 men jag kommer ursprungligen från Scarbo-rough, den vindpinade kusten i nord-östra Storbritannien. Min fru är från Malmö, så sedan vi bott i England under många år kändes det rättvist att flytta till Sverige. Vi gifte oss i Svenska kyrkan i Köpenhamn, så man kan säga att jag stegvis flyttade mig närmare Sverige.

Jag har varit yrkesmilitär i den brittiska armén i 13 år. Först i infanteriet och senare,

som officer, fick jag möjlighet att rikta in mig på kommunikation. Jag har tjänst-gjort i Storbritannien, Tyskland, Belize i Mellan amerika, Frankrike, Belgien, Kanada och Cypern. Jag har även varit vakt vid det kungliga palatset i London och det var ett privilegium att få delta i den årliga födelse dagsparaden för drottningen.

Jag lämnade armén 1995 och har sedan dess mest jobbat inom försälj-ningsyrket. Nu jobbar jag inom ett

svenskt online-reklamföretag, som bland annat arbet ade med Barack Obamas val kampanj. Kontors miljön där jag jobbar nu är extremt tillåtande och vi hittar ofta en anledning att fira. Exempelvis har vi gästat Blå Hallen i Stockholms stadshus, där Nobel-middagen hålls, när vår VD var finalist i ”Årets entreprenör, Sverige, 2016”. Det var en höjdpunkt.

Att bli svensk medborgare var en viktig markering för mig. Med en dotter som

”Att bli svensk medborgare var en viktig markering för mig. Med en dotter som var svensk medborgare ville jag själv bli svensk medborgare, det kändes rätt. Solidaritet in action!”

Robert, född 1964 i Storbritannien


var svensk medborgare ville jag bli svensk medborgare själv, det kändes rätt. Solidaritet in action! Min dotter har verkligen blomstrat i skolan i Sverige och har också en mängd aktiviteter som hon tycker om som dans, att spela instrument och fäktning. Jag tycker att det svenska skolsystemet är beundransvärt som riktar in sig på att alla elever ska fortsätta till högre ut-bildning.

Jag tycker även om ”festkalendern” i Sverige, särskilt jul och midsommar och även kräftor i augusti! Jag gillar svenskar generellt och de verkar vara ganska influerade av britter och det engelska språket vilket gör att jag för det mesta kan prata engelska (även om jag vill förbättra min svenska).Jag har rest runt lite grand i Sverige, även till Lappland, och jag gillar det varierande landskapet i landet. Jag

kittlas av tanken på att om du kunde sätta ett gångjärn vid Sveriges syd-ligaste spets så kommer norra änden att nå Rom!

Sammantaget tycker jag att jag är mycket privilegierad som har blivit svensk medborgare!

En utländsk medborgare kan ansöka om svenskt medborgskap om personen• kan styrka sin identitet• har fyllt 18 år• har permanent uppehållstillstånd (PUT), uppehållsrätt eller uppehållskort • har levt ett skötsamt liv i Sverige• har uppfyllt kraven för hemvist (bott i Sverige en viss tid – ofta 5 år). Den som är gift eller sammanboende med en svensk kan söka svenskt medborgarskap redan efter tre år.

barn

Barn blir normalt svenska medborgare samtidigt som den utländska föräldern blir svensk.

Ett barn med permanent uppehållstillstånd kan redan efter tre års bosättning i Sverige lämna in en anmälan om att bli svensk, även om föräldrarna inte uppfyller kraven.

Bara svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att bo och arbeta i Sverige.

Den som har bott i Sverige i cirka fem år kan söka svenskt medborgarskap


Migrationsverkets uppdrag kommer från Sveriges riksdag och regering. Som myndighet följer vi svensk lag, internationella överenskommelser och värdegrunden för staten. Vi har ett stort och komplext uppdrag som för-ändras över tid. Vår verksamhet spän-ner över många områden, bland annat mottagning av asylsökande, handlägg-ning av ansökningar om uppehållstill-stånd och medborgarskap.

Migrationsverket fattar beslut om arbets- och uppehållstillstånd samt asyl och medborgarskap. De svenska ambassad erna och konsulaten i utlan-det tar emot ansökningar om visum, arbets- och uppe hållstillstånd. Många

ansökningar kan göras elektroniskt via Migrations verkets webbplats. Migrationsverket erbjuder asylsökande som inte kan ordna sitt boende på egen hand ett tillfälligt boende under den tid asylansökan prövas. I verkets uppdrag ingår att betala ut ersättning till kommuner och landsting både för asylsökande som har fått uppe-hållstillstånd och för dem som väntar på besked.

De personer som får avslag på sina asylansökningar ska resa hem och Migrationsverket hjälper dem att resa hem igen under ordnade former. En person som vägrar att självmant lämna

Migrationsverkets uppdrag och verksamhet

Lagar som styr våra beslut

landet kan få sin frihet begränsad och måste då bo i något av Migrations-verkets förvar. Det blir polisens ansvar att se till att han eller hon reser hem. I Migrationsverkets uppdrag ingår också att ge ekonomiskt stöd till personer med uppehållstillstånd som vill åter-vända till sitt hemland.

Migrationsverket engagerar sig inter-nationellt i frågor som rör sambandet mellan migration och utveckling. Det praktiska samarbetet inom EU är en naturlig del av vår vardag som påverkar asylprocess, viseringsarbete, anhörig-invandring, arbetskraftsinvandring med mera.

Migrationsverket prövar ansökningar från den som vill besöka eller bosätta sig i Sverige eller bli svensk medborg-are. Vi utgår från lagar och andra reg-ler och grundar våra beslut både på den sökandes uppgifter och på kun-skaper om förhållandena i hemlandet. Ett arbetsredskap är Migrationsverkets

databas för rätts- och landinformation, Lifos. En stor del av materialet finns till-gängligt på Migrationsverkets webb-plats.

Alla har möjlighet att få sin sak prövad i någon av migrationsdomstolarna och eventuellt också av Migrationsöver-

domstolen, om ärendet anses vara av principiell betydelse. Migrationsverket är tillsammans med domstolarna en garant för att människor får den rätts-säkerhet som riksdagen har bestämt ska gälla i Sverige.

Källa: Migrationsverket 2016-09-19

Migrations-

domstol

Du får stanna i Sverige

LAGA KRAFT

MIGRATIONSVERKET MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENMIGRATIONSDOMSTOL

Du ansöker om asyl

Dom

Sökande

MIGRATIONSVERKET

Du har rätt att överklaga

inom 3 veckorBeslut

Sökande

Tjänsteman påMigrationsverket

Offentligt biträde

Tolk

Du har rätt att ansöka om

prövningstillstånd inom 3 veckorDom

1 2 3 5 64

Ett asylärendes gång – grundärende

Överklagandeprocessen – asyl


www.migrationsverket.se

203

600

•

SEP

201

7

• F

OTO

GRA

F: T

omis

lav

Stje

pić

TRYC

K: T

aber

g M

edia

Gro

up

•

PRO

DU

KTIO

N: M

igra

tions

verk

et

Migration – människor och fakta · för ensamkommande barn när det gäller skolan och...

Documents

Transcript of Migration – människor och fakta · för ensamkommande barn när det gäller skolan och...