Monitoring Kualitas PM10 Menggunakan Thermo Scientific Model 5014i STASIUN METEROLOGI PEKANBARU
Meterologi -...
Transcript of Meterologi -...
Meterologi
• Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra.
• förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Väder
• Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats vid en viss tid. Väder finns i lägsta delen av atmosfären, troposfären.
• Klimat- genomsnittliga väderförhållandena i ett större område och över längre tid.
• Satelliter, radar, väderbojar i havet och väderballonger används för att förutsäga väder.
Jordens atmosfär
• Jordens atmosfär består av troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären.
• Vädret finns i troposfären.
• Utan atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara långt under vattnets fryspunkt. Nu är det +150 C.
Temperatur
• Vid klart väder ökar utstrålningen från marken under natten. Då kan det bli rejält kalla nätter fast det är varmt på dagarna.
• Enheten för temperatur är celsius.
Lufttryck • Tryck som orsakas av luften ovanför jordytan.
• Lufttrycket orsakar krafter på varje liten del av alla ytor. En sådan kraft är vinkelrät mot ytan.
• Ju högre upp man kommer, desto mindre luft har man ovanför sig, dvs lägre lufttryck.
• Flygplan på hög höjd har tryckkabiner, där lufttrycket är ungefär detsamma som nere på marken.
Lufttryck – mäts i hPa
• Växlingar i lufttrycket ger vindar av olika styrka. Röd pil=varm vind och blå pil=kalla vindar
• Högt lufttryck brukar ge vackert väder.
• Lågt lufttryck ger molnighet och ofta regn eller snö.
Vind
• Luft som förflyttar sig.
• Vindstyrkan beror på skillnader i lufttrycket.
• Vind blåser ut från ett högtryck och sugs in av ett lågtryck. Ju större tryckskillnaden är desto starkare blåser det.
Vindhastighet
• Vindhastighet mäts i m/s.
• Med vindstyrka menar man hur vinden påverkar naturen.
• Storm 24,5-28,4 m/s 89-102 km/h Träd rycks upp med roten; betydande skador på hus
• Orkan ≥32,7 m/s ≥118 km/h
• Gudrun 8-9/1 2005 Fyra dygn efter stormen var 100 000 hushåll i Sverige strömlösa
Lufthavets cirkulation
• Varm luft stiger uppåt. Varm luft finns framför allt i tropikerna, alltså området runt ekvatorn.
• Den varma luften ersätts av luft som strömmar in från kallare områden.
• Den kalla luften ersätts i sin tur av den sjunkande varmluften, som kyls av på högre höjder och breddgrader. Det här är en ständigt pågående cirkulation i lufthavet.
• Passadvindar, sjöbris, Scirocco
Strömning
• Varm luft stiger uppåt och kall luft sjunker.
• Luftströmmar, vindar, stormar och orkaner bildas i atmosfären. Värmen sprids genom strömning. Om inte värmen spreds skulle det bli varmare och varmare vid ekvatorn och kallare och kallare kring polerna.
Front – när kall o varm luft möts
• Där varmluft möter kalluft uppstår en front. I fronter bildas ofta vidsträckta regnområden.
forts Front
• varmfront - varm luft tränger undan kall luft.
• Varmluft ligger ovanför kall luft som då kyls ner, vilket leder till att många och stora moln bildas och att det faller mycket nederbörd.
• Varmfront = rödfärgad linje med kullar på.
• kallfront - kall luft tränger undan varm luft.
• Längs en kallfront bildas det ofta regnskurar, åskskurar, snöbyar eller hagelbyar.
• Vilken sorts nederbörd det blir beror bland annat på vilken årstid det är.
• Kallfront =blåfärgad linje med taggar på.
Moln
• Små vattendroppar eller iskristaller som svävar fritt i atmosfären.
• Kan innehålla flytande eller fasta gas-, rök- eller stoftpartiklar, som exempelvis härstammar från vulkanutbrott eller sandstormar.
• Dimma når ända ner till marken, moln är högre upp.
Molnens färg
• Molndroppar sprider ljusets våglängder.
• Solbelysta delar återspeglar solljuset, dvs vita moln mitt på dagen, gula/orange/rött när solen står lågt på himlen.
• Delar av molnet som är i skugga kommer framstå som grå.
• Helmulen dag -> gråblå färg p.g.a himlens färg återspeglas i molnens färg.
• Regndroppar sprider inte ljus så bra utan absorberar ljus. Därför är regnmolnen mörka.
Molntyper
• Höga moln
• Medelhöga moln
• Låga moln
Höga moln
• Cirrusmoln, Fjädermoln.
Fristående moln i vita, fina trådar eller också flak eller smala band.
Medelhöga moln
• Altocumulus, Böljemoln
• Vita, grå eller både vita och grå flak eller skikt av moln, vanligen med skuggor. Molnen är sammansatta av skivor, rundade massor eller rullar
Låga moln
• Stratocumulusmoln,
• ”valkmoln”
• Vanligaste molntyperna i skandinavien
• 300-1000 meters höjd
• Luriga moln. Kan ge mkt nederbörd i form av snö. Väderradar kan inte ens förutspå det.
Låga moln – cumulus moln
• Vackra, ulliga moln som kräver mkt energi för att uppkomma och ligga kvar. Försvinner när solen går ned.
• Vårtecken!
Vattnets kretslopp
Tre sorters regn
• Frontregn – två fronter möts. Varm luft glider upp på kalluft.
• Bergsregn – moln tvingas upp över bergsvägg.
• Sommarregn – varm luft stiger och bildar moln som kyls av -> regn.
Åska
• Ofta tillsammans med kraftigt regn eller hagel.
• Värmeåskväder, Cumulusmoln växer på höjden.
• Varma dagar stiger varm och lite fuktig luft upp och avkyls.
Blixt - Dunder
• Elektriska urladdningar i bymoln.
• Urladdningen, blixten, kan gå mellan olika delar i molnet eller från molnet till marken.
• Åskmullret uppstår när blixten hettar upp luften runt omkring sig så att den expanderar kraftigt och rör sig bort från blixten med våldsam kraft.
Orkan – bildas över vatten
• Orkan – bildas när havsvattnet är >26 grader.
• Cyklon-roterande luft, cirkulerar moturs kring lägre tryck, ofta synonymt med lågtryck
• försvagas över land
• Cyklon – Indiska ocean.
• Taifun - Japan
• Villyvillies - Australien
• Orkan-Nordamerika.
Tromb – bildas över land
• Kraftig virvelvind stiger rätt upp i luften.
• Kan uppstå i åskmoln.
• Vindhastigheten inne i en tromb är enorm.
• Kan åstadkomma stor förödelse: slita taken av hus, fälla skog, dränka stränder.
• Stora tromber är ovanliga i Sverige men vanliga i framför allt USA:s präriestater, där de kallas tornador.
• Tromb-bildad över land