Europeiska kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte

Medborgardialoger och

medborgarsamråd

Lägesrapport

11 december 2018

2

Innehåll

EU-medborgarna har förväntningar ....................................................................................... 3

1. En öppen och ärlig debatt i hela EU ................................................................................. 4

1.1 Permanent medborgardialog ..................................................................................... 5

1.2 In i hjärtat av EU .......................................................................................................... 11

2. Höga förväntningar ................................................................................................................ 15

2.1 En dynamisk ekonomi ................................................................................................ 18

2.2 Ett EU som skyddar ..................................................................................................... 20

2.3 Hantera migrationen ................................................................................................... 22

2.4 Bekämpa klimatförändringarna och skydda miljön ...................................... 24

2.5 Ett starkare EU i världen ........................................................................................... 26

2.6 Ett EU med värderingar ............................................................................................. 28

2.7 Utsikter för de unga .................................................................................................... 31

Göra sig hörd .................................................................................................................................. 33

3

EU-medborgarna har förväntningar

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande

Europeiska unionen är först och främst en medborgarunion. Medborgarna är vårt projekts själ,

hjärta och drivkraft. Och de måste stå i centrum för morgondagens EU, få sitt ord med i laget och

besluta om sitt EU:s framtid. EU måste bli starkare och mer enat, men det är bara möjligt om det

först blir mer demokratiskt.

När jag tillträdde lovade jag att sätta människorna i första rummet. Att se till att alla röster räknas,

att alla åsikter får höras. Debatt och dialog har varit den här kommissionens kärnvärden ända från

början. Vi har inlett en permanent dialog med medborgarna, och hela mitt team av kommissionärer

och tjänstemän besöker varje hörn av vårt EU för att höra förhoppningar, farhågor, förväntningar

och nya idéer.

De synpunkter som kommit in under våra medborgardialoger visar hur gärna människorna i EU inte

bara vill säga sitt utan också delta i beslutsfattandet och påverka hur EU går framåt. Som svar på

detta lade kommissionen den 1 mars 2017 fram vitboken om EU:s framtid. De olika scenarierna för

vår gemensamma framtid ledde till en bred debatt om hur EU bör utvecklas. EU:s politiska ledare

stödde detta i Rom den 25 mars 2017 på EU:s sextioårsdag genom att förbinda sig att lyssna på

och besvara medborgarna. Sedan dess har kommissionen verkat för att medborgarna ska vara mer

delaktiga i debatten om EU:s framtid, utvecklat nya former för dialog, gjort debatten mer flexibel

och interaktiv, tagit ut den på nätet och nått ut till fler och mer varierade målgrupper.

I dag har 160 000 medborgare av alla nationaliteter, åldrar, raser, religioner och politiska

övertygelser deltagit i över 1 200 offentliga debatter i stadshus, universitet, fabriker och på andra

ställen i hela vårt EU.

Jean-Claude Juncker

4

1. En öppen och ärlig debatt i

hela EU

5

1.1 Permanent medborgardialog

”Den här vitboken bör vara inledningen på en ärlig

och bred diskussion med medborgarna om hur

Europa ska utvecklas de kommande åren.

Alla ska kunna göra sig hörda.” Vitboken om EU:s framtid, 1 mars 2017

Medborgare i Cadiz: hur kommissionens dialoger startade

Europaåret för medborgarna 2013 var starten för kommissionens medborgardialoger. Det ägde rum i ett kritiskt skede för EU, efter 20 år av EU-medborgarskap och inför valet till Europaparlamentet nästa år.

För att gå igenom EU-medborgarnas roll, inflytande och förväntningar lade kommissionen det året fram en rapport om EU-medborgarskapet. Där konstaterades att det fanns hinder för att medborgarna skulle kunna utöva sina rättigheter. Det fanns också ett behov av att föra EU närmare medborgarna och göra dem mer delaktiga.

Därför anordnade kommissionen den första medborgardialogen någonsin för att debattera och utbyta åsikter med medborgarna och med de nationella och lokala politikerna. Den 27 september 2012 i den spanska hamnstaden Cadiz träffade kommissionens dåvarande vice ordförande Viviane Reding för att ta upp EU-frågor, och folk anslöt via nätet för att svara på frågan vilket EU vi vill ha (#QuéEuropaQueremos?).

EU:s framtid vilar i alla medborgares händer. Den kan inte bestämmas av politiska ledare eller

institutioner. Visserligen kan olika politiska val naturligtvis få vårt EU att utvecklas åt olika håll, men

åtminstone en sak är säker: EU måste lyssna på medborgarna och rätta sig efter dem.

Detta upplägg har legat till grund för den här kommissionens arbete redan innan den tillträdde: från

Jean-Claude Junckers program med tio politiska prioriteringar till de uppdragsbeskrivningar han

skickade till kommissionärerna när de tillträde, där de uttryckligen uppmanades att vara politiskt

aktiva i medlemsländerna och i medborgardialogerna genom att presentera och kommunicera vår

gemensamma agenda, lyssna på idéer och ta kontakt med de berörda parterna.

6

FRÅN VITBOKEN OM EU:S FRAMTID TILL SIBIU

Kommissionen har hållit det löftet. Ett bra exempel på det är den debatt som inleddes när Jean-

Claude Juncker den 1 mars 2017 lade fram vitboken om EU:s framtid. I vitboken presenterades fem

tänkbara scenarier för ett framtida EU med 27 länder. Fortsätta som förut, enbart den inre

marknaden, de som vill ha mer gör mer, göra mindre men göra det effektivare samt göra mycket

mer tillsammans. Scenarierna var inte bindande eller uttömmande och uteslöt inte varandra, utan

kunde kombineras på olika sätt. Scenarierna var avsedda att ligga till grund för en bred debatt om

EU:s framtid och låta människorna avgöra vilka alternativ de föredrog och framföra sina egna

visioner. Som Jean-Claude Juncker sa utgjorde vitboken ett nytt upplägg,

debattera i stället för att diktera. Debatten fick EU:s politiska ledarskap

och institutioner att koncentrera sig på de viktigaste politiska

prioriteringarna inför framtiden.

Den 25 mars 2017 sammanträffade EU:s ledare för att fira 60-

årsdagen av Romfördragen, vilket gav dem tillfälle att reflektera över

tidigare framgångar och diskutera hur vår gemensamma framtid kan

och bör se ut. De förband sig ”att lyssna på och besvara de farhågor

som våra medborgare ger uttryck för” och samarbeta med sina

nationella parlament. Detta åtföljdes av en serie diskussionsunderlag

om några av de mest betydelsefulla frågorna för vår framtid.

Samtidigt kan vår framtid inte förbli ett scenario eller en uppsättning idéer. Den måste omsättas i

praktiken med hjälp av politiska visioner, beslut och insatser. Därför spann Jean-Claude Juncker

under sitt tal om tillståndet i unionen 2017 vidare på debatten, erbjöd de första svaren och

förslagen för vår framtid och redovisade sin vision. Med inspiration från medborgarnas idéer lade

han fram en färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU. Han redogjorde för en

rad åtgärder för att nå fram, vilket ska leda till ett särskilt informellt toppmöte i Sibiu den 9 maj

2019 för att utarbeta en strategisk agenda för 2019–2024 om framtiden för EU-27.

SCEN

ARIE

R

Fortsätta som

förut

Enbart den inre

marknaden

De som vill ha mer

gör mer

Göra mindre men

göra det

effektivare

Göra mycket mer

tillsammans

VA

D IN

NEB

ÄR D

ET?

EU-27 genomför och

förbättrar dagens

reformagenda.

Prioriteringarna

uppdateras

regelbundet,

problemen tas upp

vartefter de uppstår

och ny lagstiftning

införs efter behov.

EU-27 fördjupar bara

centrala aspekter av

den inre marknaden.

EU-27 låter de

medlemsländer som

vill göra mer

tillsammans göra det

på vissa områden. Det

leder till att länderna

kommer överens om

specifika rättsliga och

budgetmässiga

arrangemang för att

fördjupa samarbetet.

Andra medlemsländer

kan ansluta senare.

EU-27 är enigt om att

vissa prioriterade

frågor behöver

hanteras bättre, och

inriktar sin

uppmärksamhet och

sina resurser på att

göra mer snabbare på

ett fåtal områden,

medan man på andra

områden slutar agera

eller gör mindre.

Medlemsländerna

delar mer makt,

resurser och

beslutsfattande på

alla områden, euron

stärks och beslut på

EU-nivå genomförs

snabbt.

7

”Vi är beredda att tillsammans arbeta för att på nytt

vinna människors förtroende för EU.” Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, 2014

MEDBORGARDIALOGER

Medborgardialogerna är viktiga för att få in nya röster och synpunkter i debatten om EU: s framtid.

Dessa offentliga möten, som kommissionen utformat och anordnar, låter medborgare av alla

bakgrunder debattera, yttra sig och tala fritt med sina företrädare. Bland annat har ledamöter av

EU-kommissionen, Europaparlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala

kommittén samt företrädare för EU-myndigheter och nationella, regionala och lokala myndigheter

deltagit.

Medborgardialog

Medlemsländernas och EU-institutionernas initiativ

Vägen till Sibiu | Ledaragendan

Nätsamråd

9 maj 2019 Toppmöte i

Sibiu

23-26 maj 2019 EU-val

1 mars 2017

September 2017

September 2018

Maj 2018

December 2018

April 2018

Vitbok om EU:s

framtid Tal om tillståndet

i unionen Tal om

tillståndet i

unionen

Europeiska rådet

Gemensam ram för medborgarsamråd

Medborgar-panel

25 mars 2017

Rom- förklaring

8

Det tydliga budskapet är att medborgarna vill forma EU:s framtid. De vill dela med sig av sina idéer

och få sitt ord med i laget om hur EU kan stärkas. Detta tempo och denna aptit på debatter framgår

av siffrorna.

Antalet medborgardialoger har ökat betydligt sedan vitboken om EU:s framtid kom ut, men vi får

inte tappa tempo. Därför tillkännagav EU-kommissionen i februari 2018 sitt mål att hålla

1 000 medborgardialoger. Det målet är redan nått med råge: över 1 200 dialoger har nu ägt rum

med omkring 160 000 deltagare. Inverkan märks redan i kommissionens och de andra EU-

institutionernas arbete. Exempelvis återspeglar kommissionens förslag till ny långtidsbudget, och

diskussionerna om den i parlamentet och rådet, de prioriteringar och ambitioner som medborgarna

uttryckte under debatten om vitboken.

Under de flesta medborgardialogerna delar kommissionen scenen med nationella, regionala eller

lokala politiker. Sammanlagt har 102 ledamöter av Europaparlamentet, 195 nationella politiker

(presidenter, statsministrar, ministrar och ledamöter av nationella parlament) och 91 regionala

politiker deltagit. Detta är ett tecken på det gemensamma engagemanget för EU och behovet av att

med förenade krafter kommunicera fördelarna med EU för alla.

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Maltas

premiärminister Joseph Muscat och fiskekommissionär Karmenu Vella. Valletta, Malta, 29 mars 2017

Konkurrenskommissionär Margrethe Vestager och Frankrikes finansminister Bruno Le Maire tillsammans. Strasbourg, Frankrike,

23 oktober 2018.

EU-kommissionen håller också på att ta fram nya former för medborgardialoger, däribland flerspråkiga gränsöverskridande evenemang med deltagare från två eller tre länder och nätdialoger på Facebook Live och i andra kanaler. Nya partnerskap har utvecklats för att ta vara på de nya debattformerna, t.ex. genom att medlemsländerna gemensamt är värdar.

Gränsöverskridande tysk-polsk medborgardialog den 24 maj 2018 i Frankfurt an der Oder, Tyskland, med kommissionens

förste vice ordförande Frans Timmermans, vojvodskapet Lubusz landshövding Elżbieta Polak och delstaten Brandenburgs

justitieminister Stefan Ludwig.

Hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis i Zagreb, Kroatien, 17 maj 2018. Medborgardialogernas genomslag förstärks genom

sociala medier.

9

MEDBORGARDIALOGER I EU

2015-2018

1 261 818 2018 (t.o.m. 11 dec. 2018)

Belgien

Bulgarien

Summa

Tjeckien

Danmark

Tyskland

Estland

Irland

Grekland

Spanien

Frankrike

Kroatien

Italien

Cypern

Lettland

Litauen

Luxemburg

Ungern

Malta

Nederländerna

Österrike

Polen

Portugal

Rumänien

Slovenien

Slovakien

Finland

Sverige

På nätet

2018

10

Medborgardialoger

i siffror

(inklusive 24 medborgardialoger på

Facebook Live)

1 261 dialoger

på 405 orter

53

Genomslag sedan 2015

Deltagare per

år

17 400 18 600

50 800

73 000

160 000 deltagare totalt

över

37,2 miljoner inlägg i sociala

medier

1,4 miljoner tittare med

webbstreaming

248 miljoner

personer kan nås via medierna

2015 2016 2017 2018

2015

317 2017

2016 73

818 2018

Medborgardialoger sedan Junckerkommissionen tillträdde

11

1.2 In i hjärtat av EU

”Jag anser också att vi de kommande månaderna bör

göra de nationella parlamenten och civilsamhället på

nationell, regional och lokal nivå mer delaktiga i

arbetet med EU:s framtid.” Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen, 12 september 2017

Målet med debatten om EU:s framtid är i slutändan att höra alla åsikter och idéer från hela EU, från

öst till väst och från nord till syd. Från dem som är insatta i vad EU gör och från dem som inte är

det. Alla röster räknas.

Därför har EU-kommissionen satsat på att nå ut på olika sätt i partnerskap med de andra EU-

institutionerna och de medlemsländer som velat delta.

Många har svarat på uppmaningarna. Europaparlamentet inledde en serie högprofilerade

debatter om EU:s framtid med stats- och regeringscheferna.

Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron uppmuntrar debatten om EU:s framtid © Europeiska unionen

Irlands premiärminister Leo Varadkar var den första nationella ledaren som debatterade EU:s framtid i Europaparlamentet ©

Europeiska unionen

Debatter i Europaparlamentet

12

Regionkommittén förde ut debatten till regioner och kommuner i EU

under rubriken ”Reflektioner om Europa”. Regionkommittén och

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har tagit initiativ till

att lyssna på medborgarna. Oavsett om evenemangen anordnas av EU-

kommissionen, av andra EU-institutioner, av nationella, regionala eller

lokala myndigheter eller av det civila samhället har de samma syfte och

kompletterar varandra.

Flera europeiska ledare, bl.a. Emmanuel Macron och Angela Merkel, har

agerat för att stärka debatten om EU:s framtid.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill se en permanent

medborgardialog - © Bundesregierung/Steins Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz. Europeiska rådets

ordförandeland Österrike samordnade medlemsstaternas satsningar - © BKA/Dragan Tatic

Rapport av Europeiska

regionkommittén

13

I enlighet med EU-kommissionens inställning till insyn, mångfald och öppenhet enades 27 EU-

länder i mars 2018 om en gemensam ram för medborgarsamråd. Den ramen överensstämmer med

EU-kommissionens inställning till insyn, mångfald och öppenhet.

Som komplement till processen startade EU-kommissionen ett unikt experiment i deltagardemokrati

genom att låta medborgarna själva utforma frågorna till ett nätsamråd om EU:s framtid.

Kommissionen samlade i samarbete med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ihop en

medborgarpanel med 96 personer från EU-27-länderna. De valdes ut av ett oberoende

opinionsföretag för att representera olika sociala och demografiska bakgrunder och uppfattningar

om EU. Under två dagar i maj 2018 stötte och blötte panelen en uppsättning frågor som skulle

ställas till allmänheten.

Medborgarpanelens frågeformulär låg till grund för ett nätsamråd på alla officiella EU-språk som

inleddes den 9 maj 2018.

Över 76 000 svar har redan kommit in. De flesta av dem innehåller kommentarer och idéer, utöver

svaren på de slutna frågor som inriktas på några av de viktigaste områdena för vår framtid.

Samrådet kompletterades med en särskild Eurobarometerundersökning om EU:s framtid den 24

oktober–7 november 2018 av ett representativt urval av 27 339 EU-medborgare.

Ett alleuropeiskt mångspråkigt samråd

12 frågor (slutna och öppna frågor)

Kompletterat av sociala medier

14

NÄTSAMRÅD

Antal

bidrag

Frankrike 22 869

Tyskland 10 021

Ungern 7 830

Spanien 5 419

Polen 4 249

Belgien 4 187

Italien 4 089

Portugal 1 948

Rumänien 1 408

Nederländerna 1 353

Storbritannien 1 347

Österrike 1 149

Irland 867

Grekland 844

Slovakien 844

Tjeckien 718

Sverige 683

Bulgarien 672

Finland 421

Kroatien 407

Luxemburg 319

Danmark 299

Slovenien 235

Cypern 178

Malta 165

Litauen 146

Lettland 109

Estland 68

Utanför EU 726

Icke angivet 2 572

Summa 76 142

(t.o.m. 7 dec. 2018)

15

2. Höga förväntningar

16

”Hundratals miljoner européers idéer och uppfattningar kommer att

bli en katalysator för våra framsteg.” Vitboken om EU:s framtid, 1 mars 2017

Trots de mycket olika formaten och deltagarna tenderar dialogerna att kretsa kring vissa

återkommande ämnen.

Överlag brukar deltagarna se positivt på EU. De betraktar EU som ett viktigt sätt att lösa problem.

Det finns också oro och frustration. Frågan om vem som ska göra vad kommer ofta upp.

Medborgarna tenderar att anse att viktiga utmaningar kan hanteras bättre med förenade krafter på

EU-nivå och nationell nivå. De är i allmänhet ofta för harmonisering på EU-nivå, t.ex. i fråga om

miljö och livsmedelssäkerhet. Men de flesta förväntar sig och efterlyser reformer för att göra EU

effektivare och öppnare.

På frågan ”Vilka beslut på EU-nivå skulle göra dig stoltare över att tillhöra EU?” svarar många av

deltagarna i nätsamrådet globala utmaningar som utrikes- och försvarspolitik, migration, miljö

och klimatförändringar.

Ekonomiska och sociala frågor nämns också ofta. Behovet av en dynamisk ekonomi med

inriktning på digital teknik, forskning och innovation och ett stabilt euroområde framhålls också,

liksom ett tydligt önskemål om rättvisa och starkt skydd.

Europa upplevs också vara en värderingarnas världsdel, där man måste slå vakt om rättsstaten,

kampen mot korruption och likabehandling.

Nätsamråd

”Vilka beslut på EU-nivå skulle göra dig stoltare över att tillhöra EU?”

[De vanligaste orden i svaren på engelska]

17

Några vill att EU ska satsa på frågor som redan står i centrum för EU:s agenda, t.ex.

Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar. Några känner inte till vad som redan görs på de

områdena, medan andra vill att EU ska kommuniceras bättre till dem.

Under medborgarpanelen i maj 2018 var brexit inte en av de vanligaste frågorna som deltagarna

ville ta upp. Brexit nämns under medborgardialogerna, men ofta med infallsvinkeln hur det påverkar

EU:s budget och de andra medlemsländernas ekonomi.

18

2.1 En dynamisk ekonomi

Behovet av att prioritera och ge incitament för forskning och innovation nämns ofta, liksom

förbättrad tillgång till finansiering och investeringar.

Enligt en Eurobarometerundersökning i november 2018 stöder nästan tre fjärdedelar av

befolkningen i euroområdet den ekonomiska och monetära unionen. Men även om många

deltagare i medborgardialogerna ser tydliga fördelar med euron, kopplar de den ibland till

prishöjningar eller oroar sig för instabilitet om reglerna inte följs.

Fri rörlighet i EU anses allmänt som en tillgång för ekonomin och medborgarna själva, som kan

bo, arbeta, studera och göra affärer i andra EU-länder.

Den inre marknaden och världshandeln betraktas mestadels som en möjlighet för företag och

konsumenter. Vissa deltagare vill ha fler frihandelsavtal, även om en betydande andel är rädda för

orättvis konkurrens och de internationella företagens inflytande.

Den digitala ekonomin nämns ofta, och EU förväntas se till att branschen växer, att den

personliga integriteten skyddas och att internetjättarnas starka marknadsställning hålls efter.

EU borde se till att företagare och uppstartsföretag i alla länder och regioner har tillgång till det riskkapital de behöver för att få ut sina idéer på marknaden. Medborgardialog i Varna, Bulgarien

Vi behöver EU-finansieringsinstrument som unga företagare kan använda för att få verksamheten att växa. Medborgardialog i Opole, Polen

19

I och med att artificiell intelligens blir allt viktigare bör EU stödja denna utveckling. Medborgardialog i Strasbourg, Frankrike

Visste du att…

... Junckerplanen, som startade i november 2014, har lett till 360 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU, och har gynnat 850 000 små och medelstora företag genom bättre tillgång till finansiering.

... över 12 miljoner nya jobb har skapats i EU sedan Junckerkommissionen tillträdde.

... frihandelsavtalet med Japan besparar EU-företagen nästan 1 miljard euro i tullar.

... över 10 miljoner människor i EU kommer att vara anställda i dataekonomin 2020. EU håller på att genomföra en strategi för att utveckla den digitala ekonomin och dess nytta i människornas vardag.

20

2.2 Ett EU som skyddar

Medborgardialogerna i EU har lett till hetsiga debatter om socialt skydd Deltagarna efterlyser ofta

starkare sociala rättigheter och tar upp löneskillnader mellan könen, föräldraledighet och andra

sociala frågor.

Hela 85 % av de som svarade på Eurobarometern anser att marknadsekonomin bör förenas med

ett starkt socialt skydd.

85 %

anser att marknadsekonomin bör förenas

med ett starkt socialt skydd Eurobarometern, november 2018.

Hälsa är också en viktig fråga. Det råder oro inför framtiden: 72 % av de som svarade på

Eurobarometern är rädda att de som är barn i dag kommer att få det svårare än den egna

generationen.

Konsumentskydd är en viktig del av det skydd som efterlyses. Livsmedelssäkerhet och matkvalitet

nämns regelbundet, ofta i samband med oro inför globaliseringen. Medborgarna förväntar sig att

handelsavtalen skyddar stränga normer, bl.a. sociala normer och miljönormer.

21

Men behovet av ett EU som skyddar kommer främst till uttryck när det gäller brott och säkerhet.

På frågan vad EU bör prioritera för att göra livet säkrare för medborgarna, svarade man i

Eurobarometern ”bekämpa terrorism och radikalisering” (66 %), betydligt fler än som svarade

”bättre kontroll vid de yttre gränserna” (39 %).

Lika lön för lika arbete i hela EU. Nätdeltagare från Österrike

Hur kan handelspolitiken stärka EU:s värderingar, t.ex. miljöskydd? Medborgardialog i Helsingfors, Finland

EU har glömt småfolk och låginkomsttagare. Det är en av anledningarna till att populismen går framåt. Medborgardialog i samarbete med Europaparlamentet, Bled, Slovenien

Jag tycker att EU ska utforma en politik som gynnar de regioner i EU som mest behöver utvecklas, inte en politik som gynnar de regioner som redan är rika. Nätdeltagare från Bulgarien

Tillsätt en antikorruptionsåklagare på EU-nivå. Nätdeltagare från Sverige

Visste du att…

... den europeiska pelaren för sociala rättigheter tillkännagavs i november 2017 för att beredavägen för ett mer socialt EU i framtiden.

... EU-kommissionen i förhandlingarna om handelsavtal med länder utanför EU skyddarkänsliga sektorer och inte kompromissar om livsmedelssäkerheten. Värderingar och principervägleder förhandlingarna.

... konsumentskyddet i EU är ett av världens mest avancerade. Passagerarrättigheter ochavskaffade roamingavgifter kan man tacka EU för.

... de nya reglerna om utstationering av arbetstagare garanterar lika lön för lika arbete påsamma plats.

... den nya Europeiska arbetsmyndigheten ska underlätta samarbetet mellan medlemsländernakring arbetskraftens rörlighet och bekämpning av missbruk.

... Schengens informationssystem bidrog till närmare 50 000 gripanden och spårningen av200 000 brottslingar under 2017.

... den allmänna dataskyddsförordningen, som trädde i kraft i maj 2018, gör EU till världensmest avancerade region i fråga om skydd av personuppgifter.

22

2.3 Hantera migrationen

Känslorna svallar när medborgare runt om i EU diskuterar flyktingkris, migration inom EU,

utstationerade arbetstagare, gränskontroller och Schengen. Under medborgarpanelen i maj 2018

rådde ingen samsyn om hur man skulle ta tag i de här frågorna. På samma sätt var åsikterna i

nätsamrådet tydligt polariserade, vilket återspeglar de olika åsikter som människorna i EU har om

migration- och asylpolitiken. Några efterlyser ett mer välkomnande EU, och använder begrepp som

”ett värdigt mottagande” och ”en anständig migrationspolitik”. Andra efterlyser åtgärder för att

hindra förluster av människoliv i Medelhavet. Många vill också se ett slut på irreguljär

migration eller se irreguljära migranter återsända, och några vill till och med skicka tillbaka alla

migranter, oavsett om de är irreguljära eller inte.

Migration i allmänhet och problemen i EU-länderna vid Medelhavet i synnerhet fortsätter att diskuteras i många medborgardialoger i hela EU. Integration av migranter och samarbete med länderna utanför EU, särskilt i Afrika, tas också upp.

Under Eurobarometern om EU:s framtid tillfrågades folk om vad som borde prioriteras på migrationsområdet för att gynna européerna de närmaste 20 åren. De populäraste alternativen var ”Förbättra situationen i de länder som migranterna kommer från” (45 %) och ”Bekämpa olaglig immigration” (44 %).

23

Stoppa den irreguljära migrationen, skicka tillbaka alla irreguljära migranter till det land som de tog sig in i EU från. Nätdeltagare från Slovakien

Hindra ekonomiska flyktingar från säkra länder från att ens sätta en fot på EU:s fastland. Nätdeltagare från Nederländerna

Visste du att…

... EU:s insatser sedan 2015 har bidragit till att rädda över 690 000 människor till sjöss.

... antalet anländande irreguljära migranter har minskat. Längs den östra Medelhavsruttenminskade antalet flyktingar med 97 % efter uttalandet från EU och Turkiet och antalet ärfortfarande 90 % lägre än 2015 då trycket var som högst. Längs den centralaMedelhavsrutten har antalet irreguljära migranter minskat med 80 %.

... EU-kommissionen uppmanar parlamentet och rådet att enas om kommissionens förslag tillytterligare 10 000 gräns- och kustbevakare och ett framtidssäkert asylsystem i EU.

Vi har en migrationskris. Vad gör EU-länderna? Vi vet alla att de inte är eniga. Vad är lösningen? Medborgardialog i Köpenhamn, Danmark

En gemensam sjöräddningsinsats på Medelhavet. Fördelning av asylsökande enligt en fast fördelningsnyckel till ALLA medlemsländer. Nätdeltagare från Belgien

24

2.4 Bekämpa klimatförändringarna och skydda

miljön

Många medborgare ser klimatförändringarna som en avgörande fråga. Deltagarna i

medborgardialogerna ville inte bara veta mer om hur EU möter denna globala utmaning, utan också

hur de kan hjälpa till själva. Överlag tvivlar människorna i EU knappast på att klimatförändringarna

åtminstone delvis beror på mänsklig verksamhet.

Eurobarometern, november 2018.

42 % Klimatförändringarna beror

helt på mänsklig

verksamhet

93 %Totalt:

klimatförändringarna beror på mänsklig

verksamhet

51 % Klimatförändringarna

beror delvis på mänsklig verksamhet

4 % Klimatförändringarna beror inte alls på mänsklig verksamhet

1 % Jag tror inte på

klimatförändringar

2 % Vet ej

KlimatförändringarVilket av följande påståenden stämmer bäst in på din åsikt?

(% - genomsnitt för EU-28)

25

Medborgarna anser att det är mycket viktigt med Parisavtalet och planerna att minska utsläpp av

växthusgaser. Trots allvarlig oro för klimatförändringar och föroreningar, uttrycktes också

tillförsikt i fråga om förnybar energi, investeringar i den gröna ekonomin och möjligheterna till

innovation för att bidra till miljöskyddet.

Under medborgardialogerna tog man upp många frågor om avfall (särskilt plast), biologisk

mångfald, djurskydd, bl.a. i fråga om intensivt jordbruk, samt djurplågeri och djurförsök.

Vad gör EU för att stimulera investeringar i solenergi och andra förnybara energikällor? Medborgardialog i Riga, Lettland

Tänker EU investera i teknik för att städa upp havet? Medborgardialog i Blankenberge, Belgien

Begränsa klimatförändringarna, undvik plastsoppa i floderna. Nätdeltagare från Nederländerna

Visste du att…

... utsläppen av växthusgaser i EU har minskat med 22 % sedan 1990.

... EU är fast beslutet att uppfylla Parisavtalet om klimatförändringar. EU har satt upp detbindande målet att fram till 2030 uppnå minst 32 % förnybar energi i energiproduktionen och32,5 % i energieffektivitet.

... EU-kommissionen har uttalat att EU under tiden fram till 2050 ska bli en välmående,modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.

... EU-kommissionen också har lagt fram världens första heltäckande plaststrategi liksomförslag om att ersätta engångsprodukter av plast.

26

2.5 Ett starkare EU i världen

Många medborgare vill se mer samordning och samverkan inom EU:s insatser i omvärlden. De vill

ha både en gemensam utrikespolitik och en gemensam försvarspolitik. Det verkar som om

utrikesrepresentantens uppgift inte är särskilt välkänd, och ett stort antal deltagare tar upp behovet

av ett gemensamt utrikesdepartement.

EU jämförs ofta med resten av världen, och deltagarna lovordar för det mesta EU:s roll på

världsscenen. Exempelvis anser en majoritet av de som svarade på Eurobarometern att fred är en

värdering som bättre företräds av EU än av andra länder i världen.

76 %

anser att EU är en stabil plats i en orolig omvärld. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan 2017

och med tio procentenheter sedan 2016. Eurobarometern, november 2018.

27

Deltagarna i dialogerna nämner ofta andra världsmakter som Ryssland, Kina och USA. De anser

tydligt att EU behöver vara en lika stark aktör i världspolitiken. Flera nämner behovet av en

gemensam röst, medan andra förordar att utrikespolitiken ska ”enas”.

Vissa går ännu längre och efterlyster ett slut på nationellt veto på det här området.

Stå upp mot andra världsmakter som Ryssland, Kina och USA. Nätdeltagare från Danmark

Tala med en röst på världsscenen Nätdeltagare från Belgien

En gemensam europeisk armé. Avskaffa medlemsstaternas veto inom utrikespolitik och mänskliga rättigheter. En mer självsäker politik mot Ryssland och Kina. Nätdeltagare från Tjeckien

EU behöver företrädas bättre på världsscenen. Nätdeltagare från Frankrike

För att spara pengar och vara effektivare behöver vi gemensamma tekniska standarder i försvarsindustrin. Facebook Live-dialog

Visste du att…

... EU-kommissionen har lagt fram förslag om anslag på 13 miljarder euro till den nyaEuropeiska försvarsfonden i nästa långtidsbudget (2021–2027) för att öka EU:s strategiskaoberoende som komplement till Nato.

... EU står för över hälften av utvecklingssamarbetet i världen. Humanitärt bistånd från EU nåromkring 100 miljoner människor varje år.

... EU-kommissionen har lagt fram förslag om ett verkligt partnerskap med Afrika för attövergå från välgörenhet till investeringar och jobb.

28

2.6 Ett EU med värderingar

EU är starkt associerat med värderingar. EU anses allmänt vara ett fredsprojekt och ett område

med frihet där de grundläggande rättigheterna respekteras. EU:s respekt för demokrati,

mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen betraktas av de tillfrågade i Eurobarometern som EU:s

största tillgång, något före dess ekonomiska styrka som industri- och handelsmakt.

Begreppet solidaritet ligger hela tiden högt upp på dagordningen. Jämställdhet och jämlikhet

betraktas som hörnstenar i vårt samhälle.

Under många medborgardialoger uttryckte deltagarna sin oro för hur det står till med rättsstaten

i en del EU-länder. Man uppmanade också EU att fortsätta kampen mot korruption i

medlemsländerna, något som många anser har ett samband med rättsstaten.

Många deltagare diskuterade hur demokratin i EU fungerar i dag. Bara en liten minoritet avvisade

den europeiska integrationen över huvud taget. Deltagarna upplever ibland EU-institutionerna som

för avlägsna, för byråkratiska eller för släpphänta mot lobbyister och storföretag. Även om de

vill att EU agerar mer i stora frågor, månar de också om subsidiaritetsprincipen.

I en tid när många oroar sig för det politiska tonläget i och utanför EU förväntar sig medborgarna

att EU:s ledare utvecklar en tydlig vision för EU:s framtid. De efterlyser ökad insyn och skulle

uppskatta mer information om EU och EU:s politik så att de kan förstå och påverka besluten

bättre.

Några deltagare ville se insatser för att föra EU närmare medborgarna genom direkta

erfarenheter och symboler. Några idéer var kulturutbyten, lärande av andra språk och

undervisning om EU i skolan. Symboler som EU:s flagga och Europahymnen nämns också ofta.

29

Några månader före valet till Europaparlamentet oroar några deltagare sig för att desinformation

och andra former av manipulation kan undergräva den demokratiska processen.

Lika möjligheter oavsett kön, hudfärg, tankar, religion eller pengar. Nätdeltagare från Rumänien

Granskning av lobbyister och insyn i hur EU-institutionerna fungerar Nätdeltagare från Frankrike

Vad gör EU för att se till att de stora multinationella företagen betalar skatt? Medborgardialog i Berlin, Tyskland

67 %

oroar sig för framgångarna för politiska partier som protesterar mot de traditionella

politiska eliterna i olika europeiska länder. Eurobarometern, november 2018.

Oro för politisk radikalisering och den exponentiella ökningen av främlingsfientlighet och rasism. Några rörelser påminner om Europa under förkrigstiden på 1930-talet. Nätdeltagare från Spanien

Hur kan man få verklig mångfald i informationen när de sociala plattformarna använder filter för att anpassa innehållet till användarna? Medborgardialog i Budapest, Ungern

Ledarna måste hitta sätt att stimulera de europeiska medborgarnas intresse att delta i politiska beslut som påverkar deras liv. Nätdeltagare från Grekland

Det är viktigt att det förs dialoger och att det utbyts åsikter över gränserna före valet till Europaparlamentet, så att medborgarna får en bättre förståelse för EU:s demokratiska funktion. Medborgardialog i Pärnu, Estland

30

Visste du att…

... EU-kommissionen agerar för att se till att storföretagen betalar rättvis skatt där de tjänar insina vinster.

... EU-kommissionen följer stränga regler för kontakter med intressegrupper. Den har lagt framett förslag till avtal mellan EU-institutionerna för att öka insynen.

... EU-kommissionen, samtidigt som den ökar satsningarna på medborgardialoger, också harlagt fram förslag om ändringar av EU:s medborgarinitiativ, så att det ska bli lättare förmedborgarna att lägga fram politiska initiativ.

... en rad konkreta åtgärder har lagts fram för att valet till Europaparlamentet nästa år skakunna hållas på ett fritt, rättvist och säkert sätt. Det är bl.a. fråga om ökad öppenhet kringpolitisk reklam och straff för olaglig användning av personuppgifter.

31

2.7 Utsikter för de unga

Eftersom EU är ett framtidsprojekt är ungdomar naturligtvis viktiga i sammanhanget. Många

deltagare i olika åldrar försöker föreställa sig de yngsta generationernas framtid.

Medborgarna kopplar det till frågor som rörlighet, utbildning och utbytesprogram. Erasmus

nämns hela tiden uttryckligen som ett exempel.

69 %

anser att EU erbjuder de europeiska ungdomarna framtidsutsikter. Eurobarometern, november 2018.

Förutom förslag på gemensamma läroplaner och erkännande av examensbevis ser många

skolorna som den plats där man bör undervisa om EU och där den unga generationen kan inhämta

våra gemensamma värderingar.

32

Investera mer pengar i utbildning och forskning. Nätdeltagare från Sverige

Projekten som rör ungdomar, studentutbyten, elever från de europeiska länderna, först och främst Erasmus, och allt som låter oss skapa en gemensam kultur på olika språk. Nätdeltagare från Italien

EU borde prata med den yngre generationen på ett sätt som når fram bättre, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Medborgardialog i Bratislava, Slovakien

EU måste ta tag i arbetslösheten och särskilt kompetensflykten, så att det skapas möjligheter för unga människor i Europa. Medborgardialog i Aten, Grekland

Visste du att…

…EU-kommissionen till nästa omgång av programmet Erasmus+, som löper 2021–2027, har föreslagit fördubblade anslag på 30 miljarder euro. Över 3,5 miljoner ungdomar får varje år stöd av ungdomsgarantin, genom ett erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

... Europeiska solidaritetskåren visar solidaritet i praktiken och hjälper de mest utsatta. I slutetav 2020 kommer 100 000 ungdomar att ha kunnat delta i en aktivitet i solidaritetskåren.

... koalitionen för digital kompetens och sysselsättning 2020 kommer att ha utbildat en miljonunga arbetslösa

33

GÖRA SIG HÖRD

Att låta medborgarna göra sig hörda och ta deras oro på allvar ger resultat.

De EU-medborgare som deltagit i medborgardialogerna har delat med sig av sina uppfattningar och

framtidsvisioner. De är inte alltid nöjda med hur EU fungerar i dag. De förväntar sig alltid mycket,

men de tenderar att se ljust på framtiden.

Detta bekräftas av Eurobarometern från november 2018 bland allmänheten. Tre av fem säger sig

vara optimistiska om EU:s framtid. Detta är den högsta andelen sedan 2009.

Eurobarometern, november 2018.

EU-institutionernas anseende påverkas positivt av att de löpande engagerar sig med medborgarna

och tar hänsyn till deras oro och förhoppningar i det politiska beslutsfattandet. De senaste

Eurobarometeruppgifterna visar att 2018 tenderade 50 % av människorna i EU att lita på

Europaparlamentet och 46 % på EU-kommissionen (vilket är 13 respektive 14 procentenheter högre

än våren 2014).

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

70 %

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %

61 %

Summa optimister

34 %

Summa pessimister

5 %

Vet ej

Optimism inför EU:s framtidÄr du mycket optimistisk, ganska optimistisk, ganska pessimistisk eller mycket pessimistisk om

EU:s framtid? (% - EU)

34

Eurobarometern, mars 2018.

Det är allas vårt ansvar att se till att förhoppningarna och optimismen om vår europeiska framtid

infrias och att medborgarna får möjlighet att göra sina röster hörda.

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %

56 55

52 51 48

50 48 48

45 41 40

44 41

39 37 42 43

38 40 42 45 45 52

50 47 47 44 46 45

44 40 36 36

40 36 35 32

38 40

35 37 38 41 42

Förtroende för EU-institutionernaTenderar du att lita på eller inte lita på dessa EU-institutioner?

(% - EU – Tenderar att lita på)

50 %

46 %

EU-kommis-sionen

Europa-parlamentet

Ordföranden gav kommissionsledamöterna i uppdrag att aktivt engagera sig i medlemsstaterna i dialoger med medborgare och berörda parter.

35

DELTA I DEBATTEN

Du kan besöka medborgardialogerna eller delta i nätsamrådet om EU:s framtid.

https://ec.europa.eu/commissi on/future-europe_sv

36