Lunds kommun BRUNNSHÖG 2016 - Startsida - Lund för innovation Kombinationen av...

BRUNNSHÖGSammanfattning av visioner, strategier och mål

Lunds kommun2016

Utmarksvägen

MAX IV

Science VillageScandinavia

ParkstadenKunskapsparken

ESS

Södra Brunnshög

Höjd-punkten

Centrala Brunnshög

Västra Brunnshög Bygatorna

spårväg

Norra Fäladen

Östra TornLTH IDEON

Norra RingenSolbjersvägen

Neversvägen

Odarslövsvägen

Ladugårdsmarken

Kloster-ängshöjden

Sölvegatan

E22

Universitetssjukhuset

Lunds C

Domkyrkan

Universitetshuset

Spelmansvägen

Tunavägen

Tornavägen

GetingevägenKungsmarken

Glomsjön

Kungsmarkens golfbana

Glomsbäcken

Norra Gränsvägen

Svenshögsvägen

Glomstorp

2 VISION BRUNNSHÖG

Innehåll

Gemensam färdplan sid 4

Vision och strategier sid 6

Lunds nya stadsdel sid 16

Brunnshög växer fram sid 22

Att planera Brunnshög sid 32

Planeringsmål & målbilder sid 44

Delar i visionsdokumentet:

VISION BRUNNSHÖG 3

Du läser en förkortad och aktualiserad utgåva av »Vision och mål Brunnshög« som togs fram 2012 och som ligger till grund för all planering av den nya stadsdelen. Visionsdokumentet riktar sig till alla som vill veta mer om den nya stadsdelen, men också mer specifikt till politiker, tjänstemän, byggherrar, markägare och deras samarbetspartners.

Visionsdokumentet fokuserar på att förmedla och förtydliga kärnan i visionen, samt att ge en bild av Brunnshög både som helhet och dess olika delområden. Här finns stadsbyggnadsprinciperna för stadsdelen kort presenterade, men för mer utförliga beskrivningar hänvisas till tidigare visionsdokument eller »Dispositionsplan för Centrala Brunnshög«.

Planeringen av Brunnshög har pågått sedan slutet av 1990-talet. 2006 antog Lunds kommuns byggnadsnämnd »Ramprogram 2006 för Brunnshögsområdet i Lund«. Sex år senare arbetades »Vision och mål Brunnshög« fram, en aktualisering av ramprogrammet med utgångspunkt i den nya strukturplanen som antogs 2012. Här bredvid presenteras en sammanfattning av hållpunkter i planeringen av Brunnshög fram till idag, samt en tanke om hur den kan gestalta sig fram till 2030.

Mer information samt dokument och rapporter producerade inom projektet, som strukturplan, dispositionsplan, ramprogram för Brunnshög och Science Village Scandinavia, FÖP, detaljplaner med mera finns på: www.lund.se/Brunnshog/ under fliken ”hämta material”.

Här sammanfattas visionen och strategierna för Brunnshög. Känner processens aktörer till dessa kan vi gemensamt förverkliga visionen.

Gemensam färdplan

4 VISION BRUNNSHÖG INTRODUKTION

1800-talNamnet kommer från ett gårdsnamn – ursprungligen Brunnshöjj – efter arrendatorn 1860-1871, sergeanten Carl Fredrik Brunnström.

1990-talPlanering av

Brunnshög påbörjas

2006 Ramprogram för Brunnshögsområdet i Lund antas

2013Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög antas av kommunfullmäktige

2014byggstart ESS

2009Beslut om att förlägga ESS i Brunnshög

2010Omarbetning av Ramprogram inleds

2007Regeringen verkar för lokaliseringen av ESS till Lund

2016MAX IV invigs

Utbyggnaden av Etapp 1, Science Village pågårUtbyggnaden av Etapp 1, Södra Brunnshög pågår

2017MAX IV tas i driftByggandet av ESS pågår

2018Skola i Centrala Brunnshög byggsSpace-byggnaden i Science Village Scandinavia invigs

2019Spårväg till Brunnshög invigs

ICA kvarteret färdigbyggtESS börjar provköra sin anläggning

2025ESS i full drift

2030MAX IV-anläggningen utvidgas

Etapp 1 Centrala Brunnshög: färdigställsEtapp 2 Science Village Scandinavia: färdigställd

VISION BRUNNSHÖG 5INTRODUKTION

VISION & STRATEGIER

6 VISION BRUNNSHÖG VISION & STRATEGIER

Vy mot Öresund med ESS, SVS och MAX IV i förgrunden.

VISION BRUNNSHÖG 7VISION & STRATEGIER

En världsledande stadsmiljö för forskning- och innovation skapas i nordöstra Lund. Om 40 år bor och arbetar ca 40 000 människor i Brunnshög.

MAX IV och ESS etablering i Lund blir startpunkten för en världsledande forsknings- och innovationsmiljö. Målet är att matcha anläggningarna så att utdelningen i regionen blir den största möjliga.

Brunnshög bygger vidare på, breddar och utvecklar Lunds starka sidor. Redan idag är Lund en av världens främsta universitetsstäder. Innovationer som mobiltelefonen, den konstgjorda njuren och bluetoothtekniken har sin hemort här, och Lund har en oomtvistad identitet som kunskaps- och innovationsstad. Domkyrkan och den gamla stadskärnans miljö kompletterar bilden. Lund är även en charmfull och kulturhistoriskt intressant stad, ofta korad till en av Skånes mest attraktiva bostadsorter.

När visionerna blir verklighet skapas i Brunnshög en kunskapsintensiv och global miljö. Här finns anläggningar och laboratorier av högsta klass parallellt med en tät och blandad stadsmiljö med fantastiska bostäder och parker, affärer och skolor, arbetsplatser och service. Här är det yrkesmässigt bäst att vara, och mest stimulerande och intressant.

Visionen som presenteras här bredvid har tre komponenter: forsknings-anläggningarna och miljön kring dem, en exceptionell stadsdel som matchar anläggningarna samt ett besöksmål som lockar både regional och internationellt publik. Det ger Brunnshög tre starka grundbultar - kunskapsintensitet, hållbart stadsbyggande och regional attraktivitet. Visionen är framtagen i dialog med viktiga utvecklingsaktörer i Brunnshög, däribland Domkyrkan och Science Village Scandinavia.

Leva, skapa, forska


Världens främsta forsknings- och innovationsmiljö utvecklas med MAX IV och ESS som startmotorer

En världsledande forsknings-, innovations- och livsmiljö. Så sammanfattas visionen för Brunnshög.

Tre strategier används för att nå dit.

Brunnshög blir en kunskapsintensiv och global livsmiljö där nya lösningar för hållbart samhällsbyggande ständigt utforskas

Ett internationellt besöksmål för vetenskap, kultur och rekreation skapas som inspirerar till upptäckter och ny kunskap

På följande sidor utvecklas var och en de tre strategierna.


Stad för innovation

Kombinationen av forskningsanläggningar, ett intressant stadssammanhang och närhet till Nordens viktigaste forskningsuniversitet ger Brunnshög rätt förutsättningar för att bli en innovationstad. Om-kring 8 000 forskare per år förväntas besöka stadsde-len som blir ett nytt centrum för materialforskning. I juni 2016 invigdes MAX IV och ESS öppnar 2019 och planeras vara i full drift 2025. Genomförande och drift vilar på de aktörer som ansvarar för respek-tive anläggning.

Stadsmiljön i Brunnshög ska bidra till att skapa synergier mellan anläggningar, forskare och omvärld. Då kan innovation, nya idéer och nya företag uppstå, och anläggningarnas tillkomst ge största möjliga utdelning för Lund och regionen. Lunds befolkning har en hög genomsnittlig utbildningsnivå, vilket ger goda möjligheter för forskningsintensiva företag att rekrytera arbetskraft och etablera sig i Brunnshög.

Många nya idéer har fötts i mötet mellan kunskaps-fält när människor med olika erfarenheter korsar varandras vägar. Forskningsarbete gynnas av inspi-rerande och rekreativa möten. I Brunnshög skapas ett brett spektra av mötesplatser som stöttar en innovativ

MAX IV och ESS utgör startmotorer när världens främsta forsknings- och innovationsmiljö utvecklas i kunskapstråkets nya och nordligaste nod.

arbetsinsats och möjliggör nya kopplingar mellan forskare, entreprenörer och näringsliv. Forsknings-institutionerna finns invävda i ett upplevelserikt stadssammanhang där stadens vardagsliv vitaliserar tillvaron.

För att stadsdelen ska bli dynamisk krävs mångfald på många olika nivåer. Många olika aktörer, bygg-herrar och intressenter med olika mål och verksam-hetsfält måste bjudas in. Ett varierat lokalutbud gör att små- och medelstora företag kan etablera sig i området sida vid sida med huvudkontor och forsk-ningsinstitut.

Innovationsstaden kan också manifestera sig runt vardagens liv och behov. I Brunnshög kommer gästforskare med familjer, andra internationella gäster och nyinflyttade att vara ett påtagligt inslag - vilka behov har de i sin livssituation? Hur lätt är det att knyta kontakter, att hitta bostad, dagisplats och arbetsrum? Planeringen ska ge förutsättningar för nytänkande och flexibilitet, och stötta nya typer av hållbara sociala och ekonomiska nätverk.


NATUR

FORS

KNIN

G

KREATIVITETHI

STOR

IA

KUNSKAPODLIN

G

KULTUR

MOBILITET

MÖTEN


Livsmiljö i världsklass

I en framtid där allt fler bor i städer blir ett lång-siktigt och nytänkande stadsbyggande helt nödvän-digt. Brunnshög ska ta lokalt ansvar för det globala klimatet, och bli ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart. Hållbarhet är ett brett begrepp som behöver definieras tydligare för att bli opera-tivt. Därför har tre profilområden identifierats, som fördjupar arbetet och stärker kopplingen till områdets unika förutsättningar. Brunnshög ska minimera kli-matpåverkan, maximera stadsliv och goda sinnesin-tryck och balansera byggandet på odlingsjorden.

— Att minimera utbyggnadens klimatpåverkan kan handla om att producera lokal och förnybar energi, att minimera stadsdelens energianvändning och om att klimatanpassa stadsmiljön så att den kan möta effekterna av ett förändrat klimat.

— Att maximera upplevelser, sinnesintryck och mö-tesplatser är en strategi för att bygga såväl social som kulturell och ekonomisk hållbarhet. En miljö som fokuserar på människans sinnen har förutsättningar att bli en miljö där människor trivs, utvecklas och mår bra. Ökad delaktighet kan ge mer variation i de

Brunnshög blir en global och kunskapsintensiv livsmiljö där nya lösningar för ett – i bredaste bemärkelse – hållbart samhälle ständigt utforskas.

offentliga rummen och stärka medborgarnas engage-mang för den gemensamma miljön.

— Att balansera användandet av den bördiga odlings-jorden handlar om att jordbruksmark idag är en global resurs. Hur kan vi kompensera bortfallet av odlings-möjligheter och tillvarata matjord där byggnation sker? Hur kan vi upprätthålla biodiversitet och stabila ekosystem i stadsdelen Brunnshög?

Brunnshög ska bli en förebild och ett skyltfönster för hållbara stadsmiljöer. Här förenas utmaningar kring en växande stad med forskningsanläggningarna och närhet till natur och högkvalitativ åkermark, vilket ger goda förutsättningar för ny kunskapsutveckling. Brunnshög tar fasta på Lunds klimatmål att halvera kommunens utsläpp av växthusgaser från 1990 till 2020, och att utsläppen 2050 ska vara nära noll. Det gör att Brunnshög kan behöva kompensera bristande energieffektivitet i andra stadsdelar.


Tja!

MINIMERA KLIMATPÅVERKAN

ÅTERVINNING

KOLLEKTIVTRAFIK

GÅNG&CYKEL

NÄRHETENERGIEFFEKTIVT

VARIATION

VÄDER&VINDSOL&SKUGGA

MATERIALITET

VÄRMANDE PLATSER

KVALITET

SINNESINTRYCK

MAXIMERA SINNESINTRYCK

LOKALODLAT

REKREATIVT

EKOLOGISKT

BIOTOP RESURSHUSHÅLLNING

YTEFFEKTIVT

BALANSERA DEN GODA JORDEN

Välisolerade byggnader

SPILLVÄRME ESS

Forskningsanläggning

Förnybar energi

BLANDNING

VÄXTHUS

SAMUTNYTTJANDE

DAGVATTEN I PARK

DAGVATTEN I STAD

STADSRUM MED HÖG ARKITEKTONISK KVALITET.

KURSVERKSAMHETFÖRSKOLA


Nya destinationer

Stadsdelen ska bli ett självklart utflyktsmål i Öre-sundsregionen. Stadsmiljön i sig själv ska hålla så hög klass att den lockar till både besök och återbesök. I Brunnshög skapas även ett flertal olika destinatiner med teman som kopplar till vetenskap, kultur och rekreation, och där utforskande ges stor plats. Några av dessa är:

En besöksanläggning i form av ett Science Center är under planering. Den ska ge möjlighet till utbyte av erfarenheter och kunskap mellan samhället - medbor-garna - och forskarna. Här finns info om verksamhet och forskningsresultat vid MAX IV, ESS och Lunds universitet samt om innovationer inom forsknings-intensiva företag i regionen. Science Center bidrar till att stärka Lund och den nya stadsdelen som en kunskaps- och innovationsmiljö.

En nyanlagd park där besökare möter såväl kultur-landskapets karaktäristiska beståndsdelar som nytän-kande och moderna tillägg. I Kunskapsparken finns utställningar, arrangemangsplatser och pedagogisk verksamhet med plats för utforskande och interak-tion. Parkens naturmiljö ger en stunds avkoppling som kan bryta invanda tankespår och frigöra idéer. Parken övergår i stadsodling, ekologiskt jordbruk,

Stadsdelen blir ett internationellt besöksmål för vetenskap, kultur och rekreation som inspirerar till nya upptäckter och ny kunskap.

våtmarker, betesmarker och ängar som bildar stråk för vandring, cykling och ridning. Inom Kungsmar-ken finns även en golfbana. Parken blir lätt att nå med spårvagn bara femton minuter från Lunds C, och dess utformning och funktioner lockar till återbesök.

I takt med att Brunnshög byggs ut så växer Kun-skapsparken fram, vissa planteringar görs tidigt. Undan för undan anläggs stigar, vägar och attraktio-ner som gör området tillgängligt.

Brunnshögs gröna rum kopplas också samman med andra naturområden för att bli en del av en större rekreativ grön ring i norra Lund alldeles i utkanten av Brunnshög, där populära rekreationsmål som Skrylleområdet ingår. När Skåneleden dras om stärks regionens rekreativa kopplingar ytterligare. En fort-satt utveckling av vandringsleder och ridstigar kan koppla vidare mot Flyinges centrum för hästsport och till Gårdsstånga där Kävlingeån erbjuder friluftsliv, kanoting och fiske.


Överst: Visionsillustration av den framtida Kunskapsparken.

Ovan: Foto från Kungsmarken.

Till höger: Plancollage över Kunskapsparken med bebyggelse.


LUNDS NYA STADSDEL

E22

ESS

MAX IV

SCIENCE VILLAGE

KUNSKAPSPARKEN

Nobel-parken

CENTRALA BRUNNSHÖG

Utmarksvägen

Stadsjordbruk

Vindarnas

park

Spårväg

sgatan

Odarslövsv

ägen

Solbjersvägen

SÖDRABRUNNSHÖG

Spårväg Lund C - ESS

NORRA FÄLADEN

ÖSTRA TORN

PARKSTADEN

BYGATORNA

HÖJDPUNKTEN

SCANDINAVIA

KUNGS-MARKEN

16 VISION BRUNNSHÖG LUNDS NYA STADSDEL

Strukturbild för Brunnshög, version daterad: 2015-04-15.

E22

ESS

MAX IV

SCIENCE VILLAGE

KUNSKAPSPARKEN

Nobel-parken

CENTRALA BRUNNSHÖG

Utmarksvägen

Stadsjordbruk

Vindarnas

park

Spårväg

sgatan

Odarslövsv

ägen

Solbjersvägen

SÖDRABRUNNSHÖG

Spårväg Lund C - ESS

NORRA FÄLADEN

ÖSTRA TORN

PARKSTADEN

BYGATORNA

HÖJDPUNKTEN

SCANDINAVIA

KUNGS-MARKEN

VISION BRUNNSHÖG 17LUNDS NYA STADSDEL

Att fläta samman det urbana och det rurala för att skapa en unik och omväxlande livsmiljö är en grundläggande stadsbyggnadsprincip i Brunnshög.

Vi formar staden, och sedan formar den oss. När Brunnshög planeras görs det med utgångspunkt i den offentliga miljöns betydelse för hur vi relaterar till varandra och vår närmiljö, hur vi mår fysiskt och psykiskt och hur mycket vi vistas ute. De publika rummen ska uppmuntra till aktivitet, möten och samvaro. Stadsdelen byggs ut under lång tid och med flera olika delområden, men gemensamma rumsliga målsättningar är:

— Att skapa en tät och grön stadsmiljö med goda lägen för bebyggelse, verksamheter och service.

— Att skapa en sammanhängande urban struktur där platser, stråk och gator flätas samman med en grön och blå struktur

— Att parkrum och grönstruktur länkas samman av av gröna passager

— Att tydligt koppla Brunnshög till omgivande stads- och grönområden

Huvudgatunätet är dimensionerat för att rymma två grundkvarter, cirka 60 x 60 m stora, med ett inre grönblått stråk emellan. Ett kvartersformat som ger goda förutsättningar för olika program och typologier samt en flexibilitet för framtida förändringar av planen.

För att skapa blandstadens liv är en fördelning med hälften bostäder och hälften kontors- och verksamhetslokaler utgångspunkten. Lunds varierade innerstadsbebyggelse är en förebild, där en grundhöjd på 4-5 våningar skapar förutsättningar för levande grannskap. En blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer möjliggör för många att bo i Brunnshög.

Fläta stad och land


Funktionalismens stadsplaneringKlassisk kvartersstad/stenstad Brunnshög flätar grönt, blått och stad.


Nobelparken

Kunskapsparken

grön/blå stråk

grön/blå stråk

grön/blå stråk

Park MAX IV

Park ESS

grön/blå stråk

Brunnshögs gröna rum och miljöer präglas av det omgivande landskapet, som ger förutsättningar för tematiker inspirerade av kulturlandskap och odling. Grönskan letar sig in i området från öster och föräd-las och förfinas allt eftersom. Brunnshögs stadsstruk-tur möjliggör en bred palett av gröna rum som kan erbjuda sol, skugga, vatten, vila och rörelse åt invå-narna i den täta staden. Stadsdelens parkrum kopplas ihop med gröna stråk mellan och inom kvarteren.

Forskningsanlägningarna MAX IV och ESS omges av specialritade publika parker. Mellan dem ligger Science Village Scandinavia, som också präglas av varierad grönska. Härifrån nås även Kunskapsparken som anläggs i Brunnshögs östra del, en ny stadspark som blir en regional destination. Även Nobelparken i Centrala Brunnhög är viktig. Denna stadsdelspark får genom sin ovala form en stark identitet och blir en självklar fest- och mötesplats.

Inriktningen mot en klimatanpassad stadsdel ska bli synlig i de offentliga rummen. På privata gårdar uppmuntras satsningar med grönska och odling. I området ska även hållbara tekniker och system visas upp, så att begrepp som förnybar energi och kli-matanpasning kan förstås och upplevas på ett både konkret och lekfullt sätt.

Grönt BlåttI en framtid med risk för fler kraftiga skyfall är det klokt att klimatanpassa våra urbana miljöer. En del i detta är att fördröja och rena dagvatten. I Brunnshög skapas ett sammansatt system av urbana lösningar, kanaler, öppna dagvattenstråk och fördröjningsdam-mar som tillsammans minimerar risken för över-svämningar. Dagvatten integreras synligt i områdets gröna rum, så att grön-blå miljöer uppstår.

En tätbyggd stadsdel innebär ofta att marken huvud-sakligen är hårdgjord vilket ger begränsade möjlighe-ter för regnvattnet att tränga ned i marken. Istället når regnvattnet snabbt dagvattensystemet som då kan bli överbelastat. Brunnshög byggs på lerjord som endast släpper igenom små vattenmängder även där marken inte förses med markbeläggning. Sammantaget gör detta att dagvattenhanteringen kräver nytänkande och kreativitet för att klara visionen om en tät och urban stadsdel.

För att lyckas kommer både små- och storskaliga lös-ningar krävas, både gröna tak och storskaliga fördröj-ningsytor som kan dubbelutnyttjas för lek eller sport. Vid större regn kommer det att stå vatten på dessa ytor, och aktiviteterna får stå tillbaka tills skyfallet är över. Det är viktigt att urbana fördröjningsytor blir ett tillskott i stadsmiljön även när det inte regnar.

Grönskan har olika nivåer och funktioner. Skyddade gröna stråk binder samman park, boende- och verksamhetsmiljöer och kopplar vidare mot parken i öster.


P

P

P

P

P

P

P

P

P

P

P

P

P

H

H

H

H

H

H

H

Odarslövsv

ägen

Solbjersvägen

Utmarksvägen

Brunnshögs utbyggnadsområde är dubbelt så stort som Lunds stadskärna. Här planeras en blandad stadsdel med liten negativ miljöpåverkan, där stads-struktur, grönstruktur och vatten samspelar. Utmed Odarslövs-, Solbjers- och Utmarksvägens huvudstråk ligger storkvarter. Inom dessa finns intima och gröna gårdsmiljöer och bebyggelse i varierad skala. Genom området slingrar sig spårvägsgatan, ett stadsmässigt kollektivtrafikstråk. Hållplatsernas lägen blir mötes-punkter dit handel och verksamheter koncentreras.

Inom stadsdelens västra del dominerar verksamhe-ter och forskningsanläggningar, medan den östra delen präglas av skolor, handel och bostäder då den är mindre bullerutsatt och har större närhet till park och natur. Detta är en fördelning som tar tillvara och utvecklar områdets förutsättningar och karaktär.

Det vindutsatta läget gör det viktigt att planera för att skapa bra mikroklimat. Här undviks raka gator och byggnadsutformningar som skapar turbulens i marknivå och läplanteringar blir viktiga element i parkerna.Lokala anpassningar till vind- och solför-hållanden bidrar till en varierad utemiljö. I Brunns-hög uppmuntras också arkitektonisk innovation, det kan handla om funktioner, höjder, byggnadstyper, material, texturer, ljud, ljus eller dofter.

StadMålet är att resor till och från Brunnshög ska ske med en tredjedel vardera av bil, gång/cykel och kollektiv-trafik. Ett ambitiöst mål som finns i ”Trafikstrategin för Lund NE/Brunnshög”. Målsättningen innebär en dramatisk förändring av färdmedelsfördelningen i förhållande till nuläget. För att lyckas måste vi på allvar prioritera fotgängares och cyklisters önskemål.

Genhet, tillgänglighet, trygghet och gaturummets variation och gestaltning är centrala faktorer för att skapa en attraktiv stad att gå i. Många fotgängare skapar i sin tur ett levande stadsliv. I Brunnshög anläggs ett välkopplat cykelvägnät med cykeltrafik på lokalgator och i gröna stråk genom området.

Spårvägslinjen Lund C-ESS blir stadsdelens rygg-rad som ger en tydlig orienterbarhet, ett attraktivt transportalternativ och en fysisk koppling till kun-skapsstråket och omvärlden. Bebyggelse, handel och service lokaliseras nära hållplatserna vilket minskar bilbehovet. Parkeringsplatser förläggs i områdets ytterkanter, eftersom det ska vara närmare till kol-lektivtrafikens hållplats än till den egna bilen, och bilpooler minskar bilanvändning och parkeringsbe-hov. God stadsplanering frigör människors tid och energi och möjliggör en hållbar livsstil.

Rörelse

VERKSAMHET

BLANDSTAD

BOSTAD

Visionen siktar på en blandstad som varierar efter stadsdelens förutsättningar.

Verksamheter dominerar i västra delen, östra delen är mer bostadsinriktad.

Gulmarkerat huvudgatunät leder trafiken till parkeringshus i ytterkanterna.

Streckade lokalgator möjliggör leveranser och angöring.

Alla övriga ytor/stråk optimeras för g/c trafik.


BRUNNSHÖG VÄXER FRAM

22 VISION BRUNNSHÖG BRUNNSHÖG VÄXER FRAM

Bildcollage av ett fullt utbyggt Brunnshög som flätar grönt och stad.

VISION BRUNNSHÖG 23BRUNNSHÖG VÄXER FRAM

Brunnshögs delområden

Stadsdelen kommer att formas steg för steg och utvecklas även som färdigutbyggd. Dess väv av urbana och gröna stråk är flexibel och robust och klarar att anpassas till framtida behov. Men kvaliteten i stadsrummet ska inte vara beroende av att hela området är färdigställt. Strategiska lägen som lämnas obebyggda en tid kan ge plats för tillfälliga miljöer där tankar om framtida användning testas. Det kan också handla om prototyper som inför kommande etapper etablerar nya rörelser och nya sätt att bruka en plats. Sådana upplevelser i skala 1:1 bidrar till en mer experimentell, inkluderande och dynamisk stadsutveckling.

Eftersom utbyggnaden kommer att ske över lång tid är det viktigt att försöka göra rätt från början och kontinuerligt utvärdera resultaten och människors beteenden. Hur väl svarar det byggda mot visionen? Uppnås de högt ställda målen? Planeringen ska bygga vidare på erfarenheter från tidigare etapper, för att undvika fallgropar och höja ambitionsnivån.

I projektet tas bilder och bildcollage kontinuerligt fram för att pröva av planen och förmedla hur framtidens Brunnshög kan gestaltas. Bilderna kan ge en samsyn, bli något att inspireras av eller reagera på. Utbyggnadens längd på minst 40 år gör att såväl stadsbyggnadsideal, illustrationssätt och tekniker kommer att förändras. Några av de framtagna bilderna visas på följande sidor, där flera av Brunnshögs olika delområden beskrivs närmare.

Södra Brunnshög började anläggas 2015. Ingen vet när den sista etappen står färdig, men säkert är att stadsbyggnadsidealen kommer att förändras.


MAX IV, ESS, Västra BrunnshögI nordöstra Lund etableras MAX IV och ESS, två av de mest högteknologiska forskningsanläggningarna i världen. Här ligger Europas nya centrum för multidisciplinär materialforskning.

MAX-laboratoriet har varit framgångsrikt i drygt 30 år. MAX IV som invigdes i juni 2016 är världens ljusstarkaste synkrotronljus-anläggning. Fullt utbyggt kommer labratoriet årligen att kunna ta emot mer än 2000 forskare inom materialvetenskap, strukturbio-logi, kemi och nanoteknologi. Det drivs som en nationell forsk-ningsanläggning med Lunds universitet som moderuniversitet.

European Spallation Source (ESS) är en forskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. ESS byggs sedan 2014 med hjälp av forskare och ingenjörer från hela värl-den. Anläggningen gör det möjligt att studera egenskaperna hos olika material och öppnar för ny forskning inom områden som life sci ence, materialvetenskap, arkeologi och magnetism. ESS förväntas producera de första neutron erna innan 2020 och inleda an vändarprogrammet 2023, med ca 2 - 3000 gästforskare per år.

Anläggningarna har ett synligt och lätttillgängligt insfrastruk-turläge utmed E22, vilket även gäller de två områdena söderut – Västra Brunnshög och Höjdpunkten. Här dominerar arbetsplatser och service, men också gröna rum, platser och kopplingar vidare.

Bebyggelsefält utmed E22: forskningsanläggningar och verksamhetsområden.


Science Village ScandinaviaScience Village Scandinavia (SVS) är den del av den nya stadsde-len Brunnshög som ligger mellan de båda forskningsanläggning-arna. Marken omfattar 18 hektar och kan bebyggas med lokaler för verksamheter, forskning och utbildning. Här blandas univer-sitets- och högskolefilialer med besöksmål, gästbostäder, forsk-ningsinstitut, service, gym, restauranger och caféer.

SVS kommer med start under 2019 att trafikeras av spårvägen. Hållplatsen ligger vid en historisk gårdsmiljö (Möllegårdens träd-gård), och är viktig för de tusentals människor som kommer att arbeta i Science Village. Här möts historia och framtid, natur och kultur. Inom området planeras flera besöksmål samt ett grönstråk som kommer att binda ihop området både med MAX IV och Kun-skapsparken. Ifrån SVS kopplar gröna rum och stråk vidare ända ut till Kungsmarkens naturvårdsområde.

Science Village ska utvecklas till en dynamisk, kreativ och håll-bar stadsdel som stimulerar till världsledande forskning samt till möten mellan forskning och samhälle. Strategierna för att lyckas med detta är flera: att ta tillvara på platsens potential, att skapa kluster längs kunskapsstråket, att bli en del av ett rekreationsnät-verk, att hjärtat (centrala SVS) är en plats att trivas på samt att området blir en destination från dag ett.

Centrala Science Village med den första planerade byggnaden, SPACE.


Södra BrunnshögKvarteren i södra Brunnshög är den första utbyggnadsetappen av den nya stadsdelen i nordöstra Lund, och utgör entré till hela Brunnshög. Söderut kopplar området till Östra Torns grupphus-bebyggelse och Bananparken med en ny parkkoppling via södra Brunnshögs backe. Spårvägsgatan blir en tydligt definierad stads-gata med fasader på ömse sidor, där hållplatserna blir lägen för verksamheter och service. Kvarterets täta struktur skyddar mot vinden och ger goda utsiktslägen (höjdpunkten ligger 81 meter över havet). Sollägen skapas genom att höjderna på områdets södra sida hålls nere så att områdets sydslänter blir solbelysta.

Stadsmiljön blir varierad och levande, präglad av grönska, enkla material och hållbar arkitektur. Södra Brunnshög får ett sam-manhängande gult marktegelgolv som bildar en välkomnande väv av gator, torg och allmänna ytor. Arkitekturens blandade skala och uttryck med byggnadshöjder mellan 2-6 våningar underlättar orienteringen och bidrar till lusten att gå och cykla. Här planeras en ny förskola, kontor samt lokaler i bottenplan och två parke-ringshus. Bostäderna upplåts med hyres-, bostads och ev. ägande-rätt. Här finns flera nyskapande bostadsprojekt som testar grän-serna för ett mer individualiserat stadsboende. Husens gröna tak, solpaneler och vindmöllor vittnar om områdets hållbara profil.

Utsikt över Södra Brunnshös stora, centralt belägna park.


Centrala Brunnshög

Norr om södra Brunnshög ligger centrala Brunnshög. Här finns det stora torget med A-lägen för handelsetableringar och service. Här finns stadsdelsparken tätt kopplad till skolor och förskolor. Det här är Brunnshögs downtown. Området definieras av Odars-lövsvägen i väst, Solbjersvägen i syd och Utmarksvägen i öst. Fär-digställt (ca 2030) beräknas området omfatta ca 350 000 m2 BTA och ca 12 000 som bor och arbetar här, fördelat efter efterfrågan och behov. Stadsdelen blir också en länk som i flera riktningar leder vidare till MAX IV, södra Brunnshög och Kunskapsparken.

Målet är att skapa en dynamisk stadsdel och livsmiljö som stödjer de stora forskningsanläggningarna och stärker Lunds erbjudande. Brunnshögs stadsbyggnadsidé om stråk, grönska och byggnader i en sammanflätad struktur stödjer utvecklingen av en tät blandstad med bostäder, verksamheter och service.

I centrala Brunnshög tar olika miljöer, karaktärer och byggnads-typologier vara på områdets förutsättningar. Prestigelägen för kontor, handel och caféer, kompakta kvarter med mindre lägenhe-ter, gröna kvarter med stadsradhus och parker skapar en attraktiv mix. Hållbarhet, nytänkande och kvalitet präglar stadsmiljön och nya material och metoder testas och visas upp.

Vy av kvarteret vid torget i Centrala Brunnshög.


Parkstaden med bygatornaMed vidsträckt utblick över Kunskapsparken och i direkt anslut-ning till forskningsanläggningarna och Science Village Scandi-navia ligger Parkstaden. Här utvecklas en blandad stadsmiljö som tar tillvara på områdets tydliga kvaliteter och det goda kollektiv-trafikläget. I norr gränsar området till Odarslövsvägen, i söder till Kunskapsparken, vilket gör att såväl kontor och forskningslokaler som bostäder, skolor och service kan vara lämpliga här.

I Brunnshögs östra del längs Utmarksvägen ligger bygatorna – sex smala gator som alla leder vidare ut mot Kunskapsparken. Längs gatorna finns radhus, parhus samt friliggande byggnader. Dom-kyrkan äger marken här liksom i Parkstaden, och vill skapa en inspirerande och inbjudande nybyggargemenskap som både tar tillvara på platsens faktiska och symboliska läge - i gränslandet mellan stad och landsbygd.

Området erbjuder tätortsnära bostäder och verksamhetslokaler med både landsbygdens kvaliteter och service som skolor, dagis och butiker inom bekvämt cykelavstånd. Kungsmarkens naturre-servat och golfbana samt Kunskapsparken ligger i direkt anslut-ning till bebyggelsen. Ambitionen är att det i området ska utveck-las en bebyggelse med en mångfald av innehåll och kostnadslägen som kan tilltala en bred målgrupp.

Kollage av bygata med blandad bebyggelse och verksamheter.


KunskapsparkenI Brunnshögsområdet föreslås flera offentliga platser och parkmil-jöer. Den största av dessa är den 170 hektar stora Kunskapsparken. Parken gränsar till Science Village Scandinavia och ESS i nord-väst, till övriga Brunnshögsområdet i sydväst och till Kungsmar-ken i sydost. En konkret konceptidé har tagits fram där grundtan-ken är att blanda kulturlandskapets karaktäristiska beståndsdelar med den moderna människans behov av upplevelse, attraktion, aktivitet och rörelse.

Kontraster mellan samtida uttryck och behov och kulturlandska-pet är bärande i konceptet. Målet är att skapa ett variationsrikt kulturlandskap i nytolkning som både ökar upplevelsevariationen för besökaren samt den biologiska mångfalden. Här finns odlings-mark, kultiverade betesmark, slåtterängar, våtmark och stads-odling. Landskapets spår som åkerholmar, läplanteringar, alléer, stengärdsgårdar och märgelgravar tas tillvara och utvecklas.

Inom Kunskapsparken finns ett stigsystem som binder ihop mil-jöerna och attraktionspunkterna, där olika slingor erbjuder olika typer av utmaningar och upplevelser. Ledord för parkens tillägg är experiment, lekfullhet, stillhet, motion och överdåd. Samman-taget bildas en både upplevelserik och rofylld parkmiljö med stark koppling till det odlingslandskapet.

Kunskapsparken ger plats för aktivitet, rekreation och möten.


ATT PLANERA BRUNNSHÖG

32 VISION BRUNNSHÖG ATT PLANERA BRUNNSHÖG

Lunds kunskapsstråk går i nordöstlig riktning, från centrum till ESS.

VISION BRUNNSHÖG 33ATT PLANERA BRUNNSHÖG

Bärkraftig livsmiljö

En bärkraftig livsmiljö är en viktig del av Brunnshögs identitet och varumärke. Hur kan vi minimera klimatpåverkan, hur ska vi balansera byggandet på den goda åkerjorden och hur kan vi maximera sinnesupplevelserna för att skapa en stimulerande stadsmiljö att bo och verka i? Det är tre fokuspunkter för projektets hållbarhetsarbete eftersom de är särskilt relevanta för utbyggnaden just i Brunnshög.

Lunds klimatmål ställer höga krav på miljöanpassningen i Brunnshög. Energikällorna ska vara lokala och klimatneutrala och alla nivåer i samhället ska engageras i miljöarbetet. Ett helhetsgrepp ska tas för att utnyttja synergieffekter från systemen för värme, kyla och el. Det kan handla om att spillvärme från forskningsanläggningarna värmer gator och underlättar gående och cykling vintertid. Produktionen av förnybar energi kan skapa lärandemiljöer för boende och besökare. Åtgärder som balanserar byggandet på jordbruksmarken kan gynna lokal matproduktion, biodiversitet och sociala relationer.

I ett ekologiskt hållbart Brunnshög finns en rik biologisk mångfald, dvs en variation av naturtyper som gynnar olika djur- och växtarter. Här har utformning och skötsel av stadsdelens gröna- och blå miljöer stor betydelse. I en sammanhängande grön struktur kan arter lättare sprida sig, varför planeringen ska möjliggöra att till exempel en äng eller våtmark kan anläggas även på liten yta. Även mer förvildade gröna zoner behövs för att gynna artrikedomen, som är så viktig för de ekosystemtjänster vi människor är beroende av.

Lunds identitet som kunskapsstad förpliktigar när vi utvecklar Brunnshög till en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar stadsdel.


HÅLLBARHET KLIMAT-PÅVERKAN

STADSLIV& SINNES-INTRYCK

DEN GODAJORDEN

SOCIO-EKONOMISK

ENERGI-EFFEKTIV

MILJÖ-SOCIOLOGISK

EKONOMISK

MINIMERA!

BALANSERA!

MAXIMERA!

EKOLOGISK

SOCIAL & KULTURELL


EKOTJÄNSTER STRATEGIMINIMERA BALANSERA MAXIMERA

Begreppen minimera, maximera och balansera är mångtydiga och breda. Det är en medveten strategi. Med dem skapas ett fokus för arbetet med hållbar-het. Begreppen är så lätta att komma ihåg att de faktiskt har en chans att bli använda.

Att de kan användas i många olika sammanhang och på många olika nivåer förstärker planeringens tankar om tydlighet och synergi.

Vi vill att dessa begrepp genomsyrar planeringen av Brunnshög på ett konkret och överraskande sätt.

Strategi MaximeraAtt maximera sinnesintrycken innebär att fokusera på människans upplevelser och att skapa förutsätt-ningar för en miljö där människor trivs. Genom att utgå ifrån vårt behov av stimulans skapas en stadsdel som maximerar upplevelser, sinnesintryck och mötes-platser. Stadsdelen Brunnshög ska bli en användbar, begriplig och varierad livsmiljö.

De goda sinnesintrycken maximeras genom att of-fentliga rum, hus och innergårdar håller hög kvalitet och erbjuder en mångfald av upplåtelseformer, hus-typer, material, färger och detaljering. Gårdar, parker och torg har strategier för att skapa ljud, tystnad, doft, smak och andra sinnesintryck som ger en intres-sant och stimulerande miljö under dygnet och året.

Områdets utformning och strategier för delaktighet och medskapande gör det enkelt att mötas, vilket kan generera såväl trygghet som innovation. Det blir en stadsdel att vara stolt över och trivas i, där det är lika lätt att hitta nya bekanta som en läplats i solen.

En större utbyggnad av en stad, om än över lång tid, väcker frågor om historia och identitet. I Brunnshög finns många äldre gårdar som i möjligaste mån be-varas. De utgör viktiga länkar till områdets historia, samt en värdefull struktur och kontrast till ny bebyg-gelse i Brunnshög.


MINIMERA BALANSERA MAXIMERAMINIMERA BALANSERA MAXIMERA

Att minimera den klimatpåverkan som stadsutbygg-naden ger upphov till kan till exempel handla om att producera hållbar energi, att minska energianvänd-ningen och om att klimatanpassa stadsmiljön så att den kan möta effekterna av ett förändrat klimat.

Utbyggnaden i Brunnshög ska bidra till att Lund når sitt klimatmål att halvera koldioxidutsläppen till 2020. I staden som kraftverk tas överskottsvärme från forskningsanläggningarna tillvara och förnyelse-bar lokal energi prioriteras. På sikt kan Brunnshög då generera energi både för fastigheter och transporter. Eftersom maten står för ca 25 procent av hushållens koldioxidutsläpp kan lokal matproduktion var ett sätt att minska dem.

SMHI:s klimatscenarier för södra Sverige visar på fler extrema värmeböljor, störtregn och åskoväder i klimatförändringarna spår. Nya stadsmiljöer måste utformas för att möta detta. Trädplanteringar minskar kylbehovet och vindhastigheterna i området. Regn-vatten leds till översvämningsbara ytor i stadsmiljön, gröna tak fördröjer dagvatten och minskar effekterna av värmeböljor. Arbetet med att minimera klimatpå-verkan syns i Brunnshög och ger området en tydlig identitet. Planeringen ska göra det enkelt att leva klimat-, energi- och miljösmart.

MinimeraAtt balansera användandet av den goda åkerjorden och det bortfall av odlingsmöjligheter som uppstår när området bebyggs blir en av huvuduppgifterna. Jordbruksmark tar hundratals år att bygga upp och är idag en global resurs som kan bli en bristvara när både energi och mat ska odlas. Åtta procent av Sve-riges landareal utgör åkermark och ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion finns i Skåne. Åkermarken är värdefull ur många perspektiv vilket planeringen av Brunnshög tar på stort allvar.

Redan tidigt i utbyggnadsprocessen undersöks möjligheter och metoder för att spara åkermark och öka biodiversiteten. Det kan handla om strategier för återställande och kompensation eller hur jordbruk och bostäder kan samexistera. Vissa frågor under-söks i samarbete med näraliggande universitetet och högskolor.

I Brunnshög kommer viss mark att helt upptas av bebyggelse. Visionen är att hälften av den mark som exploateras ska kunna återställas till odlingsbar mark i framtiden. Varsamma sätt att hårdgöra innergårdar, gator, torg och trottoarer planeras att undersökas och utvecklas. Så tar planeringen ansvar för Brunnshög i en global kontext och för den gemensamma resurs som odlingsjorden utgör.

Balansera


FÖRSKOLAInternationellaFöräldrakooperativetMax Planck

EKOTJÄNSTER STRATEGIEkologiska tjänster är funktioner i naturen som upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Det kan vara att luften vi andas och vattnet vi dricker renas, att insekter pollinerar, att säkerställa produk-tion av mat, mediciner, bränsle, om att bördig jord bildas. Dessa tjänster är inget särintresse, utan angår oss alla. Biologer har länge sett sambanden, som numera blir tydliga även för allt fler ekonomer.

Genom att miljöekonomiskt värdera ekologiska tjänster synliggörs hur människans välbefinnande och välfärd är helt beroende av en fungerande natur. Naturens ekosystemtjänster är svåra att räkna i marknadspriser, varför kostnaden för att ersätta dem sällan finns med i ekvationen när beslut fattas. Det gör att vi riskerar att påverka dem negativt- tills vi märker att de uteblir. Ökad kunskap om ekosyste-mens värden hjälper oss att fatta mer medvetna beslut som kan påverkar vår framtida livskvalitet positivt.

I Brunnshög ska vi arbeta fokuserat och varsamt för att säkerställa de ekotjänster människan behöver. Grönområden i urbana miljöer kan t ex erbjuda både dagvattenhantering och klimatreglerande funktioner. När vi planerar för mer än bara människan som art gynnas biologisk mångfald vilket leder till levande och vackra miljöer som vi också trivs och mår bra i.

Social hållbarhet EkosystemEn hållbar utveckling inbegriper förutom ekono-miska och ekologiska även sociala aspekter. Eftersom olika typer av planering leder till olika typer av stad, är den ett viktigt redskap för att främja social integra-tion, mångfald och sammanhållning.

I en socialt sammanhållen stad är steget inte stort mellan mig själv och den andre. Människor med olika bakgrund har anledning att dela varandras pågående vardagsliv. De sociala och rumsliga sammahangen överlappar så att möten sker och samspel uppstår, här finns täta kopplingar mellan boende, arbete, kultur och rekreation.

Planeringen ska möjliggöra inblick i andra socioeko-nomiska och etniska gruppers villkor, vilket kan leda till en större förståelse för och tillit till varandra.

I Brunnshögsprojektets vision ingår att utforska nya lösningar för hållbarhet. Här finns en unik möjlighet att utveckla socialt företagande, social innovation och socialt hållbart byggande. Här kan vi skapa en stads-miljö där många som idag står utanför kan känna sig inkluderade och delaktiga. Genom att inkludera sociala aspekter i allt från upphandlingsfrågor och samarbetesprojekt till utveckling av nya hustypolo-gier och tillfälliga bostäder tar vi steg mot en socialt sammanhållen och hållbar stadsdel.


I en nybyggd stadsdel kan det ta tid att uppnå den kritiska massa av människor, affärer och caféer som får gator och torg att kännas livliga och attraktiva.

Därför är det viktigt för platsens tidiga liv och identitet att även lägga vikt vid att skapa bra stadsrum och mötesmöjligheter vid de platser där människor i olika åldrar faktiskt träffas i varda-gen. Det kan vara förskolor, skolor, matbutiker, vårdcentraler, hundrastplatser och sopsorteringsanläggningar.

Våra föreställningar om vad en mötesplats ska vara kan bygga på tillrättalagda bilder av hur och var människor faktiskt träf-fas. Genom att studera samtida livsmönster kan vi bättre stödja vardagens spontana möten.

Övre flygfoto över MAX IV:s byggplats, fotograf Kasper Dudzik. Bilder Lunds stadskärna, till höger fotograf Kennet Ruona, nedan till vänster fotograf Miriam Preis.

Nybyggaranda


Brunnshögs långa utbyggnadstid innebär en komplex utvecklingsprocess präglad av ständig dialog och breda tvärsektoriella samarbeten.

En iterativ planeringsprocess arbetar i delområden på ett lärande och prövande sätt, med ständiga succesiva förbättringar. Varje version, eller iteration, innebär ny kunskap och nya erfarenheter som återförs till processen. Att bygga ut Brunnshög handlar om att gång på gång upprepa arbetet med att identifiera, planera, genomföra och utvärdera.

Metoden står i motsats till en linjärt orienterad arbetsprocess som bygger på tanken om total styrbarhet. Eftersom världen är komplex och föränderlig blir mycket planeringsmaterial snabbt inaktuellt i en linjär process. En iterativ process däremot kan hantera förändring eftersom öppenhet, flexibilitet och lärande är variabler redan från början. I ett komplext utbyggnadsprojekt som löper över lång tid utvecklas processens verktyg genom kontinuerliga tester, och blir mer precisa allt eftersom. Det skapar både värde och ny kunskap i stadsbyggandet.

I Brunnshög formas utbyggnadens olika etapper tillsammans med många olika aktörer. Byggandet sker i mindre och väl definerade delprojekt och följs av många utvärderingar. Då riskerar vi att varken springa för fort eller bli blinda för vår samtid.

Varje stadsområde i Brunnshög planeras för och formas av sin tid, men ingår samtidigt i en större helhet. Det är en planeringsfilosofi under process där vår övergripande vision hjälper oss att hålla kursen.

Planera i process


Överst till vänster: Tidigt visionscollage över ESS och MAX IV.

Överst till höger: Tidigt illustration över stadsmiljö i Brunnshög.

Mitten till höger: Visionsillustration av ett fullt utbyggt Brunnshög.

Nederst till höger: Nattillustration över gällande ESS förslag samt SVS.

Nederst till vänster: Kollage med vy över Kunskapsparken om natten.


Olika former för medborgardialog prövas i Brunnshög, eftersom Lundabornas tankar om framtidens stadsmiljö är viktiga för pla-neringen. Möten och workshoppar om enskilda frågor arrangeras löpande. Andra former för utökad medborgarsamverkan är open-source workshoppar eller att överlåta skötsel av allmän platsmark på en ideell förening. Platser kan även utformas så att besökare kan vara medskapande eller förändra miljön själva.

Dialoger med byggherrar och exploatörer genomförs på många olika sätt. I delområden där marken upplåts till många olika aktö-rer kan det vara klokt att skapa områdets profil gemensamt. Delas exploateringsområden upp på många byggherrar kortas genom-förandetiden, och den ekonomiska risken för var och en begrän-sas. När flera olika byggprojekt startar samtidigt kan fler färdiga bostads- eller verksamhetsmiljöer skapas med mindre störningar som följd, vilket ökar värdet på resterande markinnehav. För enskilda, större byggprojekt sker dialogen direkt med planerings-gruppen på Lunds kommun.

Diskussioner, idéarbete och samarbeten med Lunds Universitet, Ideon och SLU Alnarp och deras studenter håller planeringen uppdaterad på senaste rönen inom stadsbyggnad och resursan-vändning. Brunnshög blir en testbädd för nya lösningar i tvärsek-toriella samarbeten.

Dialogprocesser

Dialog och workshop inom Brunnshögsprojektet.


Brunnshögsprojektet har ambitionen att testa en mängd olika me-toder för dialog för att utaeckla ny kunskap och nya metoder för hur medborgare kan involveras i planeringen. Dialogen blir ett sätt att komplettera och bredda beslutsunderlaget, men det är stadens folkvalda politiker som som har den slutliga beslutsrätten.

För få med grupper som kan vara svåra att nå behövs många olika insatser, och under Brunnshögsprojektets gång har allt från skolprojekt, dialogvandringar och stormöten testats. Medskapande projekt som stadsodling, drakflygning och Kojskogen bidrar till att placera Brunnshög i brukarnas medvetande och stimulerar till dialog om och bruk av platsen.

Samtidigt kan det lätt uppstå en trötthet över att visioner inte realiseras och att projekt drar ut på tiden, varför planerare behöver hitta nya sätt att engagera till deltagande. Därför testas i allt oftare projekt och idéer live, som prototyper i verklig skala. Gillar medborgarna tilläggen kommer de att vistas på platsen och bruka de eventuella resurser som ställs till förfogande, eller själva bidra till platsens aktivering och utformning. Denna typ av tillfälliga projekt i områden och på fastigheter som ännu inte bebyggts kan stimulera socialt liv, och för fastighetsutvecklare kan de innebära ett ökat ekonomiskt värde både på kort och lång sikt.

Prototyper 1:1

Projektet Kojskogen i Brunnshög lockar både barn och vuxna.


Visionens strategier och mål har lång livslängd, de är högt satta och svåra att nå. Inför varje etapp ska dessa mål konkretiseras och specificeras.

Visionsmål & målbilder

Brunnshög har en utbyggnadstid på minst 40 år. Visionens mål har lång livslängd- de är högt satta och svåra att nå. Det krävs metodutveckling, innovationer och en stark vilja för att närma sig måluppfyllnad. Men som i en stafett måste varje delutbyggnadsetapp uppfylla sin tids krav för att helheten ska bli bra, och specifika etappmål behöver justeras kontinuerligt i takt med att omvärlden och behoven förändras.

Till visionens politiskt tagna transport- och klimatmål knyts även ett antal visionsmål och målbilder som är och ska vara svåruppnåeliga. De behöver brytas ned i mindre och mer konkreta delar i samband med varje detaljplan. Var går systemgränserna, vilka aktörer berörs? I dialogen om detta kan även nya målbilder läggas till. Diskussionen sammanfattas i en Hållbarhets-PM Brunnshög, ett levande dokument som fokuserar på genomförande och åtaganden för både Lunds kommun och byggherrarna.

Målbilderna med sina sporrande visionsmål ska inspirera och samla oss till att tänka nytt och göra nytt. När USA en gång bestämde sig för att skicka en människa till månen framstod det som en utopi, ändå vågade man formulera detta djärva mål. De svåruppnåeliga visionsmålen hjälper oss att lämna invanda tankespår, eftersom vi inte kan lyckas om vi tillämpar ”business as usual”. Vad är önskvärt, möjligt och trovärdigt? Det krävs breda samarbeten mellan alla aktörer för att närma sig lösningen – vilket gapet mellan dagens situation och visionen vittnar om.


Biobränsle

Spillvärme ESS

TRAFIKMÅL ENERGIMÅL

Lokal produktion

Forskningsanläggning

Minimera klimatpåverkan

Visionsmål:

– 100 % förnybar, lokalt producerad energi i byggna-derna i Brunnshögs första etapper.

– 150 % förnybar, lokalt producerad energi i byggnader och transporter är det långsiktiga målet.

Målbilder:

– Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 1990 och vara nära noll 2050. För att lyckas med detta krävs att nyproducerade byggnader och stadsdelar kompense-rar brister i energieffektiviteten i resten av systemet, som vi inte hinner bygga om och förbättra. Den nya stadsdelen Brunnshög kan bli ett kraftverk.

– I transportstrategin för Brunnshög eftersträvas en balanserad bilism, där 1/3 av transporterna ska ske med bil, 1/3 med spårvagn eller buss och att 1/3 ska gå eller cykla. Detta mål ska brytas ned i åtgärder kopp-lade till kvarter, gårdar och fastighetsägare.

– Vind- och solstudier ska göras för varje detaljplan och byggnad i syfte att skapa bra mikroklimat.

– Dagvatten ska fördröjas lokalt. Systemet dimensio-neras för regnmängder enl SMHI:s beräkningar.

–Graden av krontäckning från träd ska kunna redovi-sas i stadsdelens offentliga rum.

Balansera den goda jorden

Visionsmål:

– 50 % av dagens odling i Brunnshög kompenseras med åtgärder för ökad artrikedom (t ex stadsodling).

– Strategier redovisas för hur 30% av den ianspråkstag-na marken kan återställas för odling

Målbilder:

– Effektiv markanvändning. Exploateringstalet i Brunns-hög bör i genomsnitt vara högre än 1,0.

– Näringsämnen i bortforslade jordmassor återförs till jordbruksmark.

Maximera stadsliv & sinnesintryck

Målbilder:

Lunds kommuns riktlinjer för parker och rekreation ska tillämpas även i Brunnshög. Utöver grönplaneringen ska dessutom vid varje etapputbyggnad en upplevelseplan för följande punkter tas fram:

– Mötesplatser

– Funktionsblandning

– Önskade ljud/buller, synintryck/visuella problem, dofter/luftföroreningar samt taktila upplevelser

Promenadstadens attraktiva stadsmiljö skapas med:

– Bilframkomlighet på gåendes villkor

– Låga biltrafikhastigheter, mellan 7-40 km/h

– Gena sträckningar för gång & cykel

– Gårdsgator inom/mellan kvarter för gång & cykel


Brunnshög – sammanfattande vision och mål

Reviderad upplaga augusti 2016

Dokumentet är framtaget inom Brunnshögsprojektet

LEDNINGSGRUPP BRUNNSHÖG

Anette Henriksson, kommundirektör

Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör

Håkan Lockby, teknisk direktör

Eva Dalman, projektchef Brunnshög

SKRIBENTER & ARBETSGRUPP

Eva Dalman/projektchef, Christian Wilke/planarki-tekt, Oscar Svensson/kommunikatör, Malin Söder-ström/landskapsarkitekt

Katarina Rundgren/arkitekt och skribent

Domkyrkan/Mats Persson, SVS/Ulrica Lindmark

LAYOUT

Testbedstudio arkitekter AB/Katarina Rundgen

KARTOR, FOTON, ILLUSTRATIONER

Projektkontoret Brunnshög: sid. 16-17, 19-23, 32-33, 39, 42,43Testbedstudio arkitekter: s 2, 5, 11, 13, 19, 30, 35-38COBE: sid. 6-7, 26Atkins: sid. 1, 41 (2 st), 48Mandaworks: sid. 15, 31, 41Kontoret arkitekter: sid. 46Emmi Sundén: sid 20, 47Kajsa Ignell: sid. 47Anna-Klara Lundgren, sid 47Fojab arkitekter: sid. 27, 29Sydväst arkitektur och landskap: sid 28 Henning Larsen Architects: sid 41White arkitekter: sid 41

FOTOGRAFER

Kasper Dudzik (sid. 41), Pekka Kärpä (sid. 15) Kennet Ruona (sid 39) Miriam Preis (sid 39) Övriga fotografier Lunds kommun genom: Annika André, Ellen Rube, Eva Dalman, Kent Ratcovich

Formalia

46 VISION BRUNNSHÖG HEJ DÅ!

Vänster sida: Illustration av spårvägsgatans täta stadsmiljö.

Denna sida, överst:Urban parkmiljö med dagvattenhantering.

Mitten: Utmarksvägen med centrala Brunns-hög till vänster och Kunskapsparken till

höger.

Höger: Centrala Brunnshög, torg med dag-vattendamm.

ÖVRIGA STYRDOKUMENT

Lund NE/Brunnshög vision och mål Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög Ramprogram Science Village Dispositionsplan för centrala Brunnshög Trafikstrategi för Brunnshög.Parkeringsnorm BrunnshögBrunnshögskontraktetDetaljplan MAX IV, del avDetaljplan OdarslövsvägenDetaljplan kvarteret Solbjer, Södra BrunnshögDetaljplan skola, BrunnshögDetaljplaner Spårvägen

VISION BRUNNSHÖG 47HEJ DÅ!

Frågor? Projekt BrunnshögsprojektetWebb www.lund.se/Brunnshog/E-post [email protected]öksadress Kristallen, Brotorget 1Postadress Lunds kommun, Box 41, 221 00 Lund

Lunds kommun BRUNNSHÖG 2016 - Startsida - Lund för innovation Kombinationen av...

Documents

Transcript of Lunds kommun BRUNNSHÖG 2016 - Startsida - Lund för innovation Kombinationen av...