Läkare mot kärnvapen · Läkare mot kärnvapen Utgiven av: Svenska läkare mot kärnvapen i...

Läkare mot kärnvapenUtgiven av: Svenska läkare mot kärnvapen i samarbete med: Nr 114 OKTOBER 2008

Danska läkare mot kärnvapen • Forskare och ingenjörer mot kärnvapen • Svenska tandläkare mot kärnvapen

Vad kan vi göra för att det ska bli lättare för ungadoktorer att fortsätta vara engagerade i IPPNW trotsatt andra saker tar mer tid än när man var student?

Läs om ett möte förDoctors-In-Training (DIT) i Düsseldorf på sidan 6.

2 Läkare mot kärnvapen 2008:114

Svenska Läkare mot KärnvapenInformationsblad nr 114, oktober 2008

ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 6 000 exAnsvarig utgivare:Jan LarssonLinnég. 2 H, 753 32 UPPSALA Red för detta nr: Tryckeri: Grafisk red. & formgivn:Tel 018-14 62 12 Jan Larsson och Perstorps Tryckeri AB Gösta MårtenssonE-post: [email protected] Ulf König Perstorp Mossv. 20, 284 34 Perstorp

Tel: 0435-356 45Manusstopp för nästa nr (115): 1 december, 2008 E-post: [email protected] till nästa nr skickas till: Jan Larsson (adress ovan)Prenumerationsärenden handläggs av kansliet i Perstorp, adr se sid 3. Tryckt på miljögodkänt papper.

DLMK/SLMK – presentationLäkare mot kärnvapen är en kvar-talstidskrift som ges ut av föreningenSvenska läkare mot kärnvapen(SLMK) och Danske læger modkernevåben (DLMK). SLMK harca 5000 läkare, medicinstudenteroch stödpersoner som medlemmar;DLMKs medlemsantal är ca 350. För-eningarna är de svenska och danskagrenarna av International Physiciansfor the Prevention of Nuclear War(IPPNW) med ca 150 000 läkare i ca50 länder som medlemmar. SLMK,DLMK och IPPNW är politiskt ochreligiöst obundna organisationer medmålet att avskaffa kärnvapnen genomatt sprida saklig information om kärn-vapnens medicinska effekter. IPPNWhar huvudkontor i Boston och leds avtvå ordföranden (”co-presidents”).

More nukes to India! This is not anappeal to support India in its effort tobecome a nuclear power but a state-ment on what is the probable outcomeof the recent treaty on the supply ofnuclear fuel and technology from theUS to India. The decision was taken bythe Nuclear Suppliers Group in sep-tember. Sweden did not make use of itsright to veto this affair, which mayaffect the confidence in the NPT in therest of the world. The NSG waivershows that it may be an advantage notto be a member of the NPT. In hisarticle on this unfortunate affair Gun-nar Westberg conludes that Sweden’ssupport of the treaty has created dis-appointment in the international peacemovement. Is trade more important toSweden than nuclear disarmament?

We must strive for a world withoutnuclear weapons – this ambition issupported by both US president candi-dates in the on-going election cam-paign. However, there are differencesbetween McCain and Obame as writesClaes Andreasson in his article aboutthe candidates’views on nuclear issues.The most striking difference of opinionconcerns missile defence issues. Onpage 9 there is an interesting table ofquotes from the presidential candida-tes to support this conclusion.

As always, this number of LMKcontains an review on internationalscientific articles on nuclear and peaceissues by Inge Axelsson. As an example,you can read about an appeal from theLancet to health authorities to putpressure on producers of isotopes for

medical use not to use highly enricheduranium. This may be used by illegalgroups.to make nucleal weapons andcan be replaced by lowly enricheduranium.

Every year on August 6, the disasterof the first atomic bomb is held inmemory in a number of towns and citiesin Sweden. Different peace organiza-tions arrange meetings to remind us ofHiroshima. Read about two meetings,in Gothenburg and in Stockholm.

JAN LARSSON, ULF KÖNIG

Författaranvisningar

Redaktionen välkomnar manuskriptsom behandlar SLMKs/DLMKs ar-betsområde. Bidragen tas helst emot viae-post, som bifogat Worddokument.Det går även bra att skicka texten pådiskett/cd. Bifoga gärna foton, allra-helst digitala bilder med hög upplös-ning. Papperskopior går också bra. Fästinga gem på fotona och skriv inget pådem, ej heller på baksidan – sätt iställeten nummeretikett på baksidan och bifo-ga bildtext separat. Redaktionen förbe-håller sig rätten att redigera och kortabidragen. Tiden från manusstopp tillpostdistribution har kortats till enmånad för att tidningens innehåll ska blifärskare. Detta kräver att tidpunktenför manusstopp iakttas strikt.

Summary in English

Från redaktörerna

Omslagsbilden: ”Den svaga länken iorganisationen [IPPNW, red anm] ärdoktorer som är under AT- eller ST-utbildning” skriver Martina Grosch iett reportage från ett möte i Tysklandom Doctors-In-Training, DIT. Maninriktade diskussionen på vad justunga doktorer, engagerade i IPPNW,kan bidra med. Läs ett intressantreportage om en viktig grupp läkareinom vår förening, sid 6.

Personerna på bilden är (från vänster)Maren Totzauer från Tyskland, GerliKuusk från Estland, Caecilie Buhmannfrån Danmark, Peadar O'Fionnain frånIrland, André Michel från Schweiz,Martina Grosch från Sverige, AnneJaschke från Tyskland och ChristinaBrinks från Tyskland.

Foto: Alex Rosen.

UtgivningsplanNr Manusstopp Distribution115 1/12 -08 januari116 1/2 -09 mars117 1/5 -09 juni118 1/9 -09 oktober

Läs IPPNW:s informationsbladVital Signs!Du hittar till den från IPPNW:shemsida, www.ippnw.org. Gå viaresources och periodicals. Nästanummer kommer i början av 2009.

Läkare mot kärnvapen 2008:114 3

AKTUELLASLMK-ADRESSER M M

AKTUELLADLMK-ADRESSER:

Se sid 22

SLMKs ordförandeFrida SundbergNorra Ågatan 5B416 49 GöteborgTel 031-700 88 08E-post:[email protected]

KanslichefKlas LundiusHåkantorpsmölla284 91 PerstorpTel: 0435-351 58Mobiltel: 070-520 83 58E-post: [email protected]

Medlemsreg o bokföringMargareta GustafssonTel: 0435-351 58E-post: [email protected]

Kansli för StockholmsregionenAnnika RådbergSvenska Läkarförbundet(Villagatan 5), Box 5610114 86 StockholmTel: 08-790 33 05E-post: [email protected]

Läkarfonden för Förebyggande av KärnvapenkrigPostgiro: 90 10 90 – 1Bankgiro: 901 – 0901

Medlemsavgift 2008:290 kr resp 100 kr (stud),sätts in på pg 90 10 90 – 1eller bg 901 – 0901Prenumeration på ”Läkare mot kärnvapen” ingår.

SLMKs hemsida:www.slmk.org

IPPNW:s hemsida:www.ippnw.org

* * *Landsnummer – telefon:Sverige: 0046 -Danmark: 0045 -

INNEHÅLL NR 114

Kärnvapennedrustningen: Hoppet och hoten 4Ledare

Unga doktorers styrka i IPPNW 6

Presidentval i USA 7

Mer kärnvapen till Indien! 10

Lär om kärnvapen 10

Minnesord Anna Jones 11

Kallelse till årsmöte 11

MITTUPPSLAGETNuclear Arsenals in the EU and its SecurityFyrtio år av icke-spridningsavtalet 12

Sverige och andra västländer hinderför kärnvapenkonvention 14

Referat af landsmøde i DLMK 16

Formandsberetning DLMK 16

Minnesstund för Hiroshima i Storkyrkan 18

Hur man avskaffar alla kärnvapen före år 2020 18

Gunnar Westbergs tal vid minnesstunden över Hiroshima 19

Internationell utblick 20

DLMK:s bestyrelse 22

Valberedningens förslag tillSLMK:s STYRELSE 2008 – 2009 23

Bör inte ett land som Sverige ställa sigi spetsen för kärnvapnens totala avskaffande? 24

Ledare


I min artikel i förra numret avLäkare mot Kärnvapen (”Attuppnå en värld fri från kärnva-pen”) beskrev jag hur hoppet frånReykjavik hade återfötts. Reaganoch Gorbatjov kom överens vidsitt möte där år 1986 att man skul-le avskaffa alla sina kärnvapenföre sekelskiftet år 2000. Men desom älskade bomben sköt snabbtfredsduvan genom att övertalaRonald Reagan att hålla fast vidsitt s.k. Rymdförsvar, något somGorbatjov inte kunde acceptera.Lågan från Reykjavik har emeller-tid vårdats av bl.a. George Shultz,som var Reagans utrikesminister.Han har nu lyckats samla enmajoritet av äldre amerikanskastatsmän bakom förslagen om attUSA skall ta ledningen för kärn-vapnens avskaffande.

Risk för kärnvapenspridning ochnukleär terrorismNågot viktigt har förändrats sedanReykjavik. Man talar nu inte så mycketom att det är kärnvapnens hot motmänsklighetens överlevnad som ärskälet till att man bör avskaffa dem.Nej, det är i stället risken för kärnvapen-spridning. Om inte kärnvapnen avskaf-fas kommer de att spridas till flera län-der. Då skulle kärnvapnen förlora sittvärde för USA:s utrikespolitik. Manskulle inte kunna hota eller avskräckaett land med militära medel om dettaland har kärnvapen. Där skulle finnasen risk för vedergällning med atomva-pen. I en värld utan kärnvapen skulledäremot USA dominera världen medsin ofantliga militära överlägsenhet.

Faran för nukleär terrorism spelarockså stor roll i argumentationen.Möjligheten att Al Quaida skaffarkärnvapen blir ett starkt skäl för kärn-vapnens avskaffande…

Det är troligen detta inslag av ”real-politik” som gör att Henry Kissingeroch andra med liknande syn på stor-maktspolitiken accepterat att sätta sittnamn under artiklarna.

Förslagen har vunnit stöd också iStorbritannien. Tre tidigare utrikes-ministrar och en brittisk f.d. general-sekretare i NATO skrev nyligen attde instämmer i förslagen och menaratt en värld fri från atomvapen ärmöjlig. Premiärminister Brown sägeratt Storbritannien skall arbeta särskiltmed verifikationsproblemen i sam-band med kärnvapnens avskaffande.

Idéerna från Reykjavik Revisitedsprids nu genom organisationenNuclear Threat Initiative, som finan-sieras av Ted Turner, och där RolfEkéus är en av styrelseledamöterna.När majoriteten av ”hökarna” görgemensam sak med oss borde hoppetom en kärnvapenfri värld lysa starkt.

Kan Ryssland klara sig utan kärn-vapen?Men är förslaget realistiskt, eller harman underskattat hindren? Den storafrågan blir Rysslands reaktion. När vi iIPPNW träffat politiker i Sovjet-unionen och Ryssland har tanken på enkärnvapenfri värld i allmänhet fåttstarkt positivt gensvar. Men man harsamtidigt framhållit att de ryska kärn-vapnen behövs tills vidare. När vi i bör-jan av nittiotalet träffade stabschefen ipresident Jeltsins administration fram-höll han att man måste räkna med attUSA och Europa kommer att ha ettökande behov av tillgång till naturtill-gångarna i Ryssland och Centralasienoch inte drar sig för att använda militä-ra hot. I det läget skulle kärnvapenav-skräckning vara det enda skyddet förRyssland. Man hoppades dock på bätt-re relationer och minskade militära hotså att kärnvapnen kunde avskaffas.

För tio år sedan hade Rysslandsannolikt följt USA på vägen till kärn-vapnens avskaffande. Idag är lägetsvårare. Den ryske Co-Presidenten iIPPNW, Sergei Kolesnikov, säger attidag talar ingen i Duman om nedrust-ning, utom han. Idag talar man i stäl-let om Rysslands framväxande styrkaoch självkänsla.

Ryssland känner sig inringatLåt oss försöka att ställa oss i ryssar-nas situation: Sovjetunionen föll sön-der, ”den största geopolitiska kata-strofen under nittonhundratalet”enligt Vladimir Putin. Även om vitycker att det är en stor överdriftsäger det något om ryssarnas upple-velse. Ryssarna förväntade sig att närWarszawa-pakten upplöstes skulleockså NATO avskaffas. I stället flyt-tade NATO mycket närmare Ryss-land sedan ett band av stater frånEstland till Rumänien blivit medlem-mar. Det är ingen tvekan om att denya NATO-staterna ser Ryssland somdet hot NATO skall skydda dem mot.Den amerikanske presidenten försö-ker nu få NATO att acceptera attGeorgien och Ukraina skall bli med-lemmar. Georgiens armé har fått enstor del av sina vapen från USA ochmycket militär träning från bådeUSA och Israel. När detta skrivsfinns flera stora amerikanska örlogs-fartyg i Svarta havet.

Ryssland har sedan Napoleontiden,eller längre, fruktat en inringning aven allians av moderna västliga staterkring det europeiska Ryssland. Det ärinte förvånande att Ryssland sökersamband i Shanghai-gruppen och för-söker bygga goda relationer med Iranoch andra stater i Centralasien. Detryska anfallet mot Georgien kan sessom en demonstration av hurRyssland kommer att agera om man

Kärnvapennedrustningen: Hoppet och hoten


anser sig vara trängd inom sin intresse-sfär. Rysslands angrepp på en själv-ständig grannstat ökar allvarligtspänningen i området.

”Rymdförsvaret” åter ett hinderHelt nyligen har USA slutit ett avtalmed Tjeckien och Polen om uppbyg-ganden av ett luftförsvar. Man sägeratt detta skall tjäna till att försvaraUSA, kanske även Europa, mot kärn-vapenladdade missiler från Iran. Nuhar Iran inga kärnvapen och ingalångdistansmissiler. Å andra sidanfungerar det amerikanska rymdför-svaret inte heller, trots tre decennierav utvecklingsarbete. Det handlarom ett icke fungerande försvar motett icke existerande hot. (För närmarediskussion se t ex artikel av Lewisoch Postol i Bull. Atom. Sci. May-June 2008)

Läser man överenskommelsen mel-lan USA och Polen framgår det klartatt avtalet framför allt är ett avtal ommilitärt bilateralt samarbete mellanUSA och Polen och ett luftförsvar avPolens gräns med Patriot-missiler.Det är inte överraskande om ryssarnauppfattar detta som riktat motRyssland.

Med NATO-länder vid sina grän-ser, med allvarliga intressekonfliktergentemot USA och Västeuropa i sittomedelbara grannskap i söder ochmed ett ”missilförsvar” som tycksvara riktat mot Ryssland kan det före-falla osannolikt att Ryssland skallacceptera kärnvapnens avskaffande.

Eller mer provokativt sammanfat-tat: Kan kärnvapnen avskaffas omGeorgien och Ukraina blir medlem-mar i NATO?

Amerikansk förstaslagsförmågaÅ andra sidan är de ryska ledarnasedan länge oroade av att USA före-faller sträva efter förstaslagskapacitetmed sina kärnvapen. USA vet i varje

ögonblick var de ryska landbaseradeinterkontinentala missilerna är statio-nerade, och som regel också var de –fåtaliga - ryska kärnvapenbärande ubå-tarna befinner sig. Ryssarna däremotvet inte var de amerikanska ubåtarna– omkring 12-14 – finns. Vid ettöverraskande amerikanskt anfallskulle därför nästan alla ryska kärn-vapen slås ut innan de avfyras, och defåtaliga kvarvarande skulle kanskestoppas av ett amerikanskt missilför-svar, om man i en framtid lyckas fådet att fungera.

Det förefaller oss obegripligt att ettsådant händelseförlopp överhuvudta-get kan diskuteras. Jag förstår intedetta sätt att tänka, men när vi träffatpensionerade generaler, amerikanskaoch ryska, bekräftar man att sådanaorimliga ”worst cases” faktiskt påver-kar planeringen.

I så fall, om detta har betydelse fördet ryska militära tänkandet, borderyssarna vara intresserade av en långt-gående minskning av kärnvapnen,ner till något hundratal strategiskamissiler. Ryska politiker har ocksåofta föreslagit sådana ”deep cuts”.Kan detta ske, skulle ett förtroendekunna byggas upp så att så småning-om alla amerikanska och ryska kärn-vapen, samtidigt och verifierbart,avskaffas. Att andra kärnvapenländerskulle följa dessa exempel tror jagman kan förutsätta.

Kärnvapenhot i andra områdenUnder tiden har vi andra kärnvapen-hot att oroa oss över. När detta skrivshar Nuclear Suppliers Group underhårt tryck från USA beviljat Indienatt nästan förbehållslöst få köpa kärn-bränsle och kärnteknologi. Indien fårdärigenom möjlighet att kraftigt ökasin produktion av kärnvapen. Paki-stan kommer troligen att göra det-samma. Den indiska subkontinentenär redan det område där ett kärn-

vapenkrig är mest sannolikt. Ris-kerna ökar nu påtagligt att Israel, ochkanske senare Egypten, kan kommaatt kräva leveranser av kärnteknologiutan adekvata kontroller.

Israels kärnvapen innebär en storrisk. Under senare år har gång pågång någon israelisk politiker ellerjournalist sagt att Israel snart måsteanfalla Iran innan Iran utvecklat kärn-vapen. Det är mycket oroande attUSA inte klart tar avstånd från dessaoansvariga hot. Därigenom hållerman spänningen och hotbilden inten-siv, man stöder hökarna i Iran ochökar risken för att ett krig, kanske ettkärnvapenkrig, bryter ut genom miss-tag eller missförstånd.

Om USA och Ryssland börjar seriöstförhandla om kärnvapnens avskaf-fande, kommer det också att minskarisken för kärnvapenkapprustningoch kärnvapenkrig i Mellanösternoch mellan Indien och Pakistan.

Miraklet uppskjutet, men nödvän-digtMiraklet som bebådades i Reykjavikår 1986, att alla kärnvapen skulleavskaffas på 14 år, har skjutits upp.Men det viktiga är att förhandlingar”in good faith” återupptas, där maninte ställer ultimativa krav utan för-söker sätta sig in i hur ”den andre”upplever situationen.

Om alla förstod den verkliga innebör-den i kärnvapenhotet skulle en kärn-vapenfri värld vara, inte ett mirakel,utan en självklarhet.

Gunnar [email protected]

Anmärkning: Denna ledare går längre in påpolitiska områden än SLMK och IPPNW bru-kar göra, och innehåller mindre av ett medi-cinskt perspektiv. Sänd gärna dina synpunkter,positiva eller negativa, till mig.

SLMKs internationella moderorgani-sation IPPNW har sedan flera år till-baka en allt starkare studentorganisa-tion vilket vi berättat om vid ett flertaltillfällen här i vårt Infoblad. Densvaga länken i organisationen är dok-torer som är under AT- eller ST-utbild-ning (fortsättningsvis kalladeDIT=Doctors-In-Training). Detta upp-märksammades av Caecilie Buhmann,DLMK, och Frida Sundberg, SLMK,vid världskongressen i Helsingfors2006 under en workshop där manbelyste orsakerna till att de yngre dok-torerna ej stannar i, respektive hittartill organisationen. Sedan kongressen iHelsingfors har det funnits en litenarbetsgrupp bestående av Alex Rosen,Tyskland, Caecilie samt undertecknadsom funderat ut olika strategier för attunderlätta för DITs i IPPNW.

Under helgen 22-24 augusti var detdags för den första europeiska DIT-mötet. Platsen var en campingplats iutkanten av Düsseldorf i Tyskland ochen liten skara DITs från bl.a. Irland,Estland, Schweiz, Danmark, Tyskland

och Sverige träffades för att diskuterasitt engagemang i IPPNW och utbytaerfarenheter om sitt arbete somAT/ST-läkare eller motsvarande. Deflesta som var med vid detta möte varunga doktorer som varit mycket enga-gerade i IPPNW både nationellt ochinternationellt när de var studenter.Men det var också en del nya intresse-rade unga doktorer med på mötet.Under mötet varvade vi diskussionerom vår roll i föreningen med olikaupplevelser som t.ex. en klassisk kon-sert i en slottspark. Vi fokuserade ivåra diskussioner på vad vi kan geföreningen och vad föreningen kanskekan göra för att det ska bli lättare förunga doktorer att fortsätta vara enga-gerade trots att andra saker kräver mertid än när man var student.

Det var roligt att vi vid detta möte,istället för att diskutera problem, dis-kuterade de fördelar vi ser i att varaunga doktorer engagerade i IPPNW.Några av fördelarna vi ser med vårroll är att vi har stora möjligheter attsprida SLMKs och IPPNWs budskap

om en kärnvapenfri värld på våra nyakliniker och till våra nya kollegor, attunga studenter, både i och utanför för-eningen, ser upp till oss samtidigt somäldre kollegor kan tycka att vi harintressanta och fräscha idéer attkomma med. Man kan fungera som engod kontakt mellan studenterna och deäldre kollegorna, då man har en fotkvar i studentlivet och en fot i arbets-livet. IT-vana är en självklarhet föross, vilket ger många fördelar då mankan använda internet som ett verktygför att hålla kontakt, t.ex. via socialanätverk online såsom Facebook. Vipratade om olika sätt att använda ossav de fördelar vi har för att på så sättkunna stärka vårt engagemang.

Liknande träffar för unga doktorerhar pågått i två år i Tyskland och dettavar alltså det första mötet för DITsfrån hela Europa. Tanken är inte att deunga doktorerna ska bli en egen gruppinom IPPNW utan att ett samarbetemellan unga doktorer från olika länderska stärka de enskilda medlemmarna.På så vis kan man känna att man kanförbli engagerad i IPPNW även somDIT. Så hoppas vi att fler doktorersom befinner sig i den fas när man görAT- och ST-tjänst förblir aktiva i före-ningen. Föreningen kan göra en heldel för att underlätta för de unga dok-torerna att förbli engagerade i IPPNWbl.a. genom att alltid bjuda in dem tillolika aktiviteter och möten. Det somofta är studenters styrka – att de star-tar upp olika nya projekt – kanske ärför tidskrävande för läkare som görsin AT- eller ST-utbildning men delak-tighet i ett redan befintligt projekt krä-ver inte alls lika mycket tid, vilket gördet lättare.

I SLMK är detta funderingar som all-tid uppmärksammats och det är roligtatt vara del an en förening och styrel-se där medlemmarna är spridda övergenerationerna. Detta ger SLMK enstyrka som de föreningar saknar däralla medlemmar är från en och sammageneration.

Martina Grosch

Unga doktorers styrka i IPPNW

Gruppen av internationella unga doktorer på möte i Düsseldorf: Alex från Tyskland,Martina från Sverige, Christina från Tyskland, Peadar från Irland, André från Schweiz,Anne från Tyskland, Caecilie från Danmark, Gerli från Estland och Maren från Tyskland.


”Som president kommer jag attsäga: Amerika strävar efter envärld utan kärnvapen!”

Citatet är hämtat från ett tal sena-tor Barack Obama höll på DePaul-universitetet i Chicago för ett årsedan. Men det kunde nästanordagrant ha tillskrivits hans mot-kandidat senator John McCain.

– När det gäller de långsiktigamålen har de båda presidentkandida-terna mycket likartade ståndpunkter,säger statsvetaren Larry Caldwell,specialist på nedrustnings- och säker-hetsfrågor, liksom på rysk utrikespolitikpå Occidental College i Los Angeles.Båda kandidaterna vill föra ickesprid-nings- och START-avtalen1 vidare,och båda understryker nödvändighe-ten av att förhandla med ryssarna.Därmed kritiserar de Bushadministra-tionen, som inte har varit särdelesintresserade av att förhandla om kärn-vapen.

– Det är glädjande att både Obamaoch McCain tycks vara mer intressera-de av att syna internationella överens-kommelser än den sittande administra-tionen, säger Victoria Samson, analy-tiker på tankesmedjan Center forDefense Information (CDI). Men jaghar mina tvivel på att McCain verkli-gen skulle arbeta för kärnvapen-nedrustning.

I ett tal på Purdue-universitetet iIndiana i somras gjorde BarackObama klart att en central punkt i hansadministration skulle vara att göra sigkvitt alla kärnvapen.

– Vi kommer att förhandla medRyssland om stora nedskärningar ivåra respektive arsenaler, ta våraICBM-missiler2 ur högsta bered-skapsläge och tillsammans med andrakärnvapenmakter arbeta för att redu-cera de globala lagren dramatiskt.

Dessutom kommer vi att sträva efterett kontrollerbart förbud mot produk-tion av fissilt material, sa Obama.

Ingen ensidig nedrustningSenator McCain har också uttryckt envilja att förhindra fortsatt produktionav fissilt material för kärnvapen. Mennär Barack Obama förra året satte sommål att stoppa sådan produktion inomfyra år, kritiserades han för att varanaiv. För att uppnå målet vill han satsaen miljard dollar, och dessutom för-handla med Ryssland om kärnmaterialpå villovägar.

– Jag tvivlar personligen på att detkan ske på bara fyra år, säger LarryCaldwell. Men jag vill mycket hellreha en president som åtminstone har enmålsättning att sätta igång en sådanprocess, och som är villig att satsapengar på att lyckas.

Obama kallades också naiv när hani februari sa att han som president inteskulle kunna tänka sig att användakärnvapen för att slå till mot ett terro-ristläger i Afghanistan eller Pakistan.

– Han förde då diskussioner med sinstab och kom fram till att det var enposition han var villig att stå fast vid,säger Larry Caldwell.

Däremot är varken Barack Obamaeller John McCain beredd att ensidigtavrusta.

– Vi behöver inte alla kärnvapen vihar i vår arsenal, sa John McCain i etttal i Los Angeles i våras. FörentaStaterna bör leda en global ansträng-ning för kärnvapennedrustning, menden bör överensstämma med våravitala intressen och vår målsättningför fred. Det är naivt att säga att vi ald-rig kommer att använda kärnvapen!

– Vi kommer inte att sträva efterensidig nedrustning, sa Barack Obamai sitt tal på DePaul-universitetet. Sålänge det finns kärnvapen, kommer viatt behålla en stark avskräckningska-pacitet.

– Jag tycker att senator Obama harslagit an exakt rätt ton, säger LarryCaldwell. Effektiva förhandlingar föratt reducera antalet kärnvapen i värl-den, liksom att komma överens medandra kärnvapenmakter om i vilkasituationer det är tänkbart att användadessa vapen. Och senator Obama gör imitt tycke helt rätt i att inte förespråkaen amerikansk nollnivå.

Om de båda kandidaternas syn påkärnvapenfrågor sammanfaller påflera punkter, så går deras synpunkterisär när det gäller provstoppsavtal, nyakärnvapen och missilförsvar.

Provstoppsavtalet (CTBT)Barack Obama har vid flera tillfällensagt att han tillsammans med senatenvill arbeta för att ratificera provstopps-avtalet, och sträva efter att det träderi kraft så snart som möjligt.

När avtalet senast behandlades1999,hade Obama ännu inte valts in i sena-ten, medan John McCain röstade nejtill att ratificera det. Nu är McCainberedd att ”se vad som kan göras föratt åtgärda de brister som ledde till attavtalet inte kunde träda i kraft.”

Nya kärnvapenJohn McCain kan tänka sig att USAutvecklar nya kärnvapen, men ”baraom det visar sig vara nödvändigt föratt visa livskraften i vår avskräckning,och om det samtidigt gör det möjligtatt minska vår total kärnvapenarsenalsamt understryker våra globala säker-hetsmål.”

Förra sommaren sa Barack Obamaatt USA kan upprätthålla nationellsäkerhet ”utan att forcera fram en nygeneration kärnstridsspetsar. Jag stöd-jer inte ett förhastat beslut att till-verka RRW (Reliable ReplacementWarheads).” Fyra månader senareskärpte han tonen och slog fast att ”jagkommer inte att utveckla några nyakärnvapen.”

Presidentval i USA

En värld utan kärnvapen

1 START = Strategic Arms Reduction Treaty2 ICBM = Intercontinental Ballistic Missile


Läkare mot kärnvapen 2008:1148

MissilförsvarDen största skillnaden mellan de bådakandidaterna gäller missilförsvaret.John McCain är en avgjord anhängarebåde av ett landbaserat missilförsvaroch ett till sjöss.

– Det första jag skulle göra vore attse till att vi har ett missilförsvars-system på plats i Tjeckien och Polen.Och jag bryr mig inte ett dugg omPutins protester, sa McCain på ett val-möte i Florida förra året. Han uttaladesig också mycket positivt när avtaletatt placera ut tio amerikanska missileri Polen nyligen undertecknades.

Kongressens demokrater har varitkritiska till missilförsvarsprogrammetända sedan president Bush 2002 pla-cerade ut de allra första missilerna vidarmébasen Fort Greely i Alaska.

– Demokraterna har länge varitoroliga att framstå som svaga när detgäller den nationella säkerheten.Därför har de inte öppet velat kritise-ra Bushadministrationen på den härpunkten, säger Larry Caldwell.

När utrikesminister CondoleezzaRice skrivit under överenskommelsenmed Polen i augusti, kommenteradesdetta av demokraten i representanthu-set, Ellen Tauscher från Kalifornien.

– Fortsätt gärna med forskning ochutveckling. Men när det gäller attgräva hål i marken i Polen, säger vinej, sa Tauscher.

Det liknar den inställning senatorObama hittills propagerat för. Sålänge Pentagon inte entydigt kan visaatt systemet fungerar ”kommer jag attskära i budgeten för missilförsvaret,”sa han i vintras.

I mitten av augusti meddelade USAoch Israel att man kommer att placeraen X-band radar1 i Israel, som ska be-mannas av amerikansk personal.Enligt Pentagon ska den förse ävendet israeliska försvaret med detaljeradinformation för Arrow-systemet somde båda länderna samarbetat om.

– Hotet från Iran är mycket verkligtoch vi måste vara steget före.Radarsystemet är kritiskt för försvaretav USA, för försvaret av Europa, ochuppenbart viktigt för försvaret avIsrael, säger chefen för Pentagonsmissilförsvarsbyrå Henry Obering tilltidningen Defense News.

– Pentagon har inte uttryckligensagt att radarstationen är en del av etteuropeiskt missilförsvarssystem, menden förefaller vara dess ”tredje ben”,säger Victoria Samson, CDI:s expertpå missilförsvar. Enligt planerna skul-le det första benet vara missilerna iPolen, det andra radarstationen iTjeckien, och det tredje en Xband-radar någonstans i sydöstra Europa.

– Syftet med den nya radarstationenär att ge Israel möjlighet att bättreövervaka en iransk missiluppskjut-ning. Irans missiler är också detfrämsta skälet till att USA vill placeraett missilförsvar i Europa. Därför skul-le jag hävda att den nya Xband-radarni Israel inte är något annat än det tred-je benet i USA:s europeiska missilför-svarstriad, säger Victoria Samson.

Rysk reaktion– Om han väljs, kommer Obama

helt att lägga ner planerna på ett euro-peiskt missilförsvar? Kanske, sägerLarry Caldwell. Det är tänkbart attObama kommer att använda de euro-peiska anläggningarna som spel-brickor vid förhandlingarna med rys-sarna. Ända sedan USA ensidigt drogsig ur ABM-avtalet2 2002, har ryssar-na varit tydliga med att de är enmycket viktig fråga för dem. Så föratt göra framsteg när det gällernedskärningar av strategiska vapentror jag att det krävs att USA ger uppanläggningarna i Polen och Tjeckien,fortsätter Caldwell.

Däremot tror Larry Caldwell attRyssland sannolikt skulle vara merbekväma med en center/vänster-republikan i Vita Huset, än med endemokrat.

– Inte minst Medvedev och Putinskulle på många sätt föredra en icke-populist och icke-demokrat, sägerCaldwell. I Kreml skulle man varamisstänksam mot en ny amerikanskpresident som är så populär i Europasom Obama. Och mycket nervös.Med en McCain som president, däre-mot, tänker man: ”Han liknar presi-dent Bush den äldre, och vi vet hur vihanterar honom. Han kommer att varatuff på många sätt, men vi vet hur hantänker.” Medan Obama är mer okon-trollerbar i ryssarnas sinne.

Ökad diplomatiOavsett vilken kandidat som tar platsi Vita Huset i januari nästa år, kom-mer amerikansk diplomati sannoliktatt öka.

– Det kommer förstås att ta mångaår innan en lång rad frågor somBushadministrationen har dragitigång kan vändas i en mer positivriktning, säger Larry Caldwell. Menjag tror att senator Obamas tal om attsnarast inleda överläggningar medbåde Ryssland och Kina har stor bety-delse.

– Obamas val av senator JosephBiden som vicepresident-kandidat ärockså en fördel, fortsätter LarryCaldwell. Bidens långa och djupaerfarenhet av nedrustningsfrågor, hanserfarenhet av försvarsfrågor, synen påIrakkriget och läget i Nord-Korea,samt slutligen hans fläckfria liberalainställning och konsekventa kritik avBushadministrationens agerande un-der åtta år, allt detta tillsammans göratt valsedeln Obama-Biden tar ytterli-gare ett steg till vänster.

– Det är nödvändigt för oss att återbygga upp ickespridningsavtalet somfallit samman under den sittandeadministrationen, sa Obama själv iNew Hampshire i vintras. Vi har intekommit överens med ryssarna attreducera våra egna kärnvapenarsena-ler. Det har försvagat vår möjlighet attsätta andra länder under press att geupp sin kärnvapenteknik.

– Människor glömmer ibland hurviktiga presidenters åtaganden är ochvad rejäla anslag kan göra för att enfråga ska lyfta. Istället för en eller tvåmiljarder för att få fart på diskussio-nerna om ickespridningsavtalet, kanett anslag på tio miljarder dollar verk-ligen göra stor skillnad. Så att vi fak-tiskt skulle kunna se nya initiativ närdet gäller några eller kanske alla interna-tionella avtal, säger Victoria Samson.

– Se bara på vår historia, sa BarackObama i ett tal förra året. Kennedyhade en direktlinje till Chrustjev.Nixon träffade Mao. Carter förhand-lade fram Camp David-avtalet.Reagan lyckades få till ett nedrust-ningsavtal med Gorbatjov, samtidigtsom han uppmanade honom att ”rivaden där muren.” Det är dags att göradiplomati till första prioritet.

Som i många tidigare presidentval-kampanjer är det ”the economy, stu-

1 X-band radar utnyttjar korta våglängder vilket ger hög upplösning

2 ABM = Anti-Ballistic Missile


pid”, den sviktande ekonomin, urhol-kade fastighetspriser och för ameri-kanska mått skyhöga bensinpriser,som i första hand engagerar de ameri-kanska väljarna. Även om nationellsäkerhet rankas högt, handlar det omIrakkriget och terrorism. Medan kärn-vapen sällan eller aldrig nämns, annatän i samband med oron att Iran hållerpå att utveckla sin egen atombomb.

Kärnvapennedrustning lockar inganya väljare till valurnorna den 4november. Och kommer knappast hel-ler att vara det första den nye presi-denten ägnar sig åt när han tar plats iOvala rummet.

– Men till skillnad från hur det ärmed dagens administration, tror jag attvi bara inom något halvår kommer attmärka omfattande skillnader med enpresident Obama, och betydande skill-nader med en president McCain. Bådenär det gäller ickespridning, nedrust-ning, minskade vapenarsenaler och enamerikansk militär policy som ärmindre beroende av kärnvapen, avslu-tar statsvetaren Larry Caldwell.

Claes Andreasson,Los Angeles.

Tillägg: Läkare Mot Kärnvapen harvid flera tillfällen förgäves kontaktat debåda presidentkandidaternas kampanj-kontor för intervjuer till denna artikel.

Länkar till fortsatt läsning:

Nuclear Age Peace Foundation: http://www.wagingpeace.org/menu/resources/surveys/2008_pres_cand/cand_quotes_page.php

Friends Committee on NationalLegislation:http://fcnl.org/pdfs/nuclear/Eyes_on_the_Prize.pdf

The Center for Arms Control and Non-Proliferation:http://www.armscontrolcenter.org/policy/nonproliferation/articles/mccain_obama_arms_control/

Arms Control Association:http://www.armscontrol.org/events/20080617_Presidential_Debate

”Jag kommer inte att utveckla nya kärn-vapen.”

”Jag stödjer inte ett förhastat beslut atttillverka RRW.”

”Som president kommer jag leda arbetetför en värld där kärnvapnens roll och riskerkan reduceras och slutligen elimineras.”

Obamas målsättning är en värld utankärnvapen, men han kommer attupprätthålla en stark avskräckning sålänge kärnvapen existerar.

”Vi kommer inte att genomföra en ensidignedrustning. Så länge kärnvapen existerarkommer vi att bibehålla en stark avskräck-ning. Men vi kommer att stå fast vid vårtåtagande under NPT för det långsiktigamålet att eliminera kärnvapen.”

Det skulle vara ett grundligt misstag attanvända kärnvapen där civila ärinblandade. Låt mig börja på nytt: Detförekommer inga diskussioner om attanvända kärnvapen. Ett sånt förslag lig-ger inte på bordet.” [uttalande ang.användandet av kärnvapen för att bekäm-pa terrorism i Afghanistan och Pakistan.]

”Om vi ansvarsfullt kan placera ut ettmissilförsvar som skulle kunna skyddaoss och våra allierade, bör vi göra det –men bara när systemet fungerar.Bushadministrationen har tidigare över-drivit missilförsvarets funktion och av poli-tiska skäl forcerat fram en utplacering.”

”Jag kommer att skära i anslagen till ettoprövat missilförsvar. Jag kommer inteatt placera ut vapen i rymden.”

”När jag är president, kommer vi attstärka Icke-Spridningsavtalet så attnationer som inte lever upp till det,automatiskt kommer att utsättas förstränga internationella sanktioner.”

”Jag stödjer bara utveckling av en ny typan kärnvapen om det är nödvändigt föratt visa livskraften i vår avskräckning, ochdet samtidigt gör det möjligt att minskavår totala kärnvapenarsenal samt under-stryker våra globala säkerhetsmål.”

Precis som president Reagan, tror JohnMcCain att vi en dag kan få uppleva endag då kärnvapnen är förvisade från jor-den. ”Vi behöver inte alla de kärnvapensom vi för närvarande har i vår arsenal.”

”Jag kommer att sträva efter att minskavår arsenal till den lägsta nivå som ärmöjlig med hänsyn till våra säkerhet-skrav och våra globala åtaganden.”

”Det är naivt att säga att vi aldrig skulleanvända kärnvapen.”

Stödjer med skärpa att USA ”utvecklaroch placerar ut missilförsvar till sjöss ochpå land. Ett effektivt missilförsvar är kri-tiskt för att försvara Amerika mot skurk-stater som Nordkorea.”

”Det första jag skulle göra är att se till attvi har ett missilförsvar på plats i Tjeckienoch Polen, och jag bryr mig inte ettdugg om Putins protester.”

”Jag kommer att stärka och förbättra allaaspekter av ickespridningsregimen. Vimåste stärka efterlevnaden av det somkallas ”atoms for peace” genom attinsistera på att länder som drar fördel avfredlig kärnsamarbete måste lämna till-baka eller montera ner det de fått, omde bryter mot eller drar sig ur NPT.”

Nya kärnvapen och Reliable Replacement Warheads (RRW)

Kärnvapenfri värld

Minska USA:s arsenal av kärnvapen

Att använda kärnvapen

Missilförsvar

Icke-Spridnings-avtalet (NPT)

Barack Obama Jon McCain


Den 6 september 2008 beslöt NuclearSuppliers Group, NSG, att Indienskall få köpa kärnbränsle och annannukleär teknologi utan att underkastasig de inspektioner som skulle haerfordrats om landet varit medlem iickespridningsavtalet, NPT. Indien fårnu möjlighet att använda sina egnabegränsade tillgångar av anrikat urantill att kraftigt öka sin produktion avkärnvapen, och använda det importe-rade bränslet till reaktorerna.

Avtalet skall nu godkännas av denamerikanska kongressen. Om kon-gressen inte godtar avtalet kan det fin-nas möjlighet för att Indien i stället fårgöra sina inköp i t ex Frankrike ellerRyssland. Godtar kongressen avtaletoch det dokument, The Hyde Act, sominnehåller avtalet, innebär det intebara försäljning av kärnbränsle från

USA till Indien. Det innebär också enökning av det militära samarbetet ochmilitära övningar mellan USA ochIndien. Förhoppningen från den ame-rikanska administrationen är att Indienskall bli en närmare allierad som kanbalansera Kina, USA:s allvarligastekonkurrent och motståndare i framti-den.

En allvarlig konsekvens är att NPTförsvagas. Flera andra länder kan nuöverväga att lämna NPT och dess kon-trollregim. Att vara medlem ger ingafördelar, men skyldighet att underkas-ta sig inspektioner om att man inteanvänder civil kärnteknologi för attutveckla kärnvapen. Det blir lätt för”hökarna” i Iran att hävda att västlän-derna tillämpar en dubbel standardoch att landet bör avbryta kontakternamed NPT och IAEA.

Sverige har i diskussionerna ochomröstningarna i IAEA och NSG, attdöma av de rapporter som publiceratseller läckt ut, inte gjort något för atthindra att avtalet godkänns. Enmindre grupp länder, framför alltSveriges samarbetspartner i månganedrustningsinitiativ New Zeeland,höll ut länge i sitt försvar av NPT, menSverige gav inget stöd.

Sveriges anseende bland de länderman brukat samarbeta med när detgäller nedrustning och kontroll av kär-nvapen, t.ex. i den s.k. New AgendaCoalition, har försämrats. Besvikelseni den internationella fredsrörelsen ärstor. Man antar att Sveriges handelmed Indien är viktigare för regeringenän arbetet för en kärnvapenfri värld.

Gunnar Westberg

Mer kärnvapen till Indien!

”Lär om kärnvapen”programmet finns nu på svenska i en helt ny version på SLMKs hemsida.

Alexandra Sundberg har lagt ned ett enastående arbetepå detta under våren och nu är den svenska versionen klar.Den engelska kommer under hösten. Programmet är upp-delat i följande rubriker och under varje rubrik finns ettbasavsnitt och ett fördjupningsavsnitt:

Snabba fakta: http://www.slmk.org/larom/snabbafakta.html

Historia:http://www.slmk.org/larom/historia.html

Teknik/Fysik:http://www.slmk.org/larom/teknikfysik.html

Juridik:http://www.slmk.org/larom/juridik.html

Medicin:http://www.slmk.org/larom/medicin.html

Politik:http://www.slmk.org/larom/politik.html

Geografi:http://www.slmk.org/larom/geografi.html

Biologi:http://www.slmk.org/larom/biologi.html

Ekonomi:http://www.slmk.org/larom/ekonomi.html

Etik/Religion:http://www.slmk.org/larom/etik_religion.html

Vid årsskiftet planerar vi även att komma med en lärar-handledning

Den 22 augusti omkom AnnaJones, född Hellman, i en trafik-olycka – endast 31 år gammal.När den första chocken börjatklinga av lämnar hon nu ettenormt tomrum efter sig och enoerhörd saknad hos familj ochvänner.

Anna var en engagerad och duktigung läkare, som valde att specialiserasig inom allmänmedicinen, vilkethon var mycket väl lämpad för ochhon var också efterfrågad och mycketuppskattad av sina patienter. Undersin tjänstgöring på Norslunds vård-central i Falun blev hon också kändsom en glädjespridare bland arbets-kamraterna och har givit upphov tillmånga fina minnen.

Under läkarstudierna i Uppsalavar Anna starkt engagerad i inter-nationella hälsofrågor, särskilt gällan-de mänskliga rättigheter och konflikt-prevention. Hon var en av den inter-nationella studentvärldens ledandeförespråkare för dialogen sommetod att åstadkomma kärnvapen-nedrustning samt det personligamötet som nyckel till ökad förståel-se mellan människor.

Under flera år tjänstgjorde Annasom studentföreningen IFMSA:sliaision officer gentemot IPPNW ochbidrog mycket starkt till att ökasamarbetet mellan organisationerna.Under den här perioden blev såvälUppsala som världen Annas hem ochhon reste vida kring för att bilda opi-nion i framför allt kärnvapenfrågan.

Hon besökte IPPNW:s Bostonkon-tor i sitt arbete och var också drivandei arrangemanget av den europeiskastudentkonferensen i Uppsala förIPPNW, med tema “Peace buildingin Europe”. Hon deltog i dialogmö-ten med beslutsfattare i Ryssland,som del av SLMK:s delegationer.Vid IPPNW:s världskongress i Was-hington 2002 var Anna också en aktivoch entusiastisk delegat.

Även Annas fritid upptogs mycketav resor - och vänkretsen ute i världenhar genom åren vuxit sig stor och tro-fast. Musik, böcker, film och kulturvar stora intressen där Anna var välbevandrad, kunnig och engagerad. Desenaste fem åren kom familjen att fåen enorm betydelse för Anna och honskapade sig ett fint och bra liv i Falun,med närhet till vänner och natur.

Maka, mor, dotter, syster, vän,arbetskamrat - Anna stod i fullasteblom mitt i livet och rycktes bort såoväntat. Det är ofattbart och en obe-griplig förlust. Våra tankar finnsständigt hos Annas familj - Robin,Adam och Edith - samt hennes för-äldrar och bröder.

Mats Hogmark


Anna Jones omkom den 22 augusti i entrafikolycka – endast 31 år gammal.

Minnesord Anna Jones

ÅRSMÖTEAlla medlemmar är välkomna till

SLMK:s årsmöte

lördagen den 24 januari 2009kl.14.00 - 15.00

som hålls i Läkarförbundets lokaler, Villagatan 5, Stockholm.Sedvanliga årsmötesförhandlingar. Enkel förtäring.

Kontakta [email protected] om du önskar mera information

Signeringsceremonin. Från vä: Annemie Neyts-Uytterbroeck (ALDE, Belgien), Ana MariaGomes (PSE, Portugal) och Girts Kristovskis (UEN, Lettland) sitter alla i Subcommittee onSecurity and Defence på EU parlamentet och förespråkar kärnvapennedrustning.

Studenter från Nuclear Weapons Inheritance Project. Från vä: Jakob Gierten (Tyskland), Sumeet Multani(Indien), Laura Grell (Tyskland), Ursula Völker (Tyskland), Tomasz Pierscionek (England)

Caecilie Buhmann, regional vice president för IPPNW i Europa, håller en mycket bra workshop för studenter-na om dialog med makthavare.

Nuclear Arsenals in the EU and its SecurityFyrtio år av icke-spridningsavtaletDen 1 juli uppmärksammades 40 års-jubileet av Non-Proliferation Treaty(NPT) på Europeiska Parlamentet i Bryssel med en konferens organi-serad av nätverket Abolition2000 och dess partnerorganisationer, blandannat IPPNW. Konferensen föregicks av ett förberedelsemöte med del-tagande NGOs. Som vanligt var IPPNW:s närvaro stark. Nästan hälftenav deltagarna var från vår organisation.

Heldagsprogrammet innehöll inbjudna talare från NATO, franska för-svarsministeriet och ryska ambassaden utöver representanter frånNGO samt EU-parlamentariker. Varje session leddes av en parlamenta-riker med koppling till ämnet. Tyngdpunkten låg självklart på kärnvapen-nationerna i Europa samt NATO.

Amerikanska kärnvapen i EuropaMycket diskussion fördes kring The Blue Ribbon Review on Nuclear WeaponPolicies and Procedures (BRR) som offentliggjordes av Hans Kristensen frånFederation of American Scientists i juni.1-2 Rapporten visar att en majoritet avUSA:s kärnvapenbaser i Europa inte lever upp till det amerikanska försvarsde-partementets säkerhetsstandard. BRR är en intern utredning av US Air Forcesom initierades efter att luftförsvaret tappade spåret efter sex kärnvapenbe-styckade flygplan under 36 timmar i augusti 2007. Rapporten ledde förmodli-gen till att USA drog tillbaka sina kärnvapen från Lakenheath Airbase utanförLondon i juni. Efter denna reduktion, tillsammans med minskningen påRamstein Airbase i Tyskland 2005, finns det nu 150-240 amerikanska kärnva-pen utplacerade i fem länder i Europa.3 Inte särskilt överraskande så tonadesuppgifterna från rapporten ner av NATO:s talesman på konferensen.

1 www.fas.org/blog/ssp/category/hans_kristensen, 19 juni 2008.2 www.fas.org/nuke/guide/usa/doctrine/usaf/BRR-2008.pdf3 www.fas.org/programs/ssp/nukes/_images/EuroNukes.pdf

Nuclear Weapons ConventionNuclear Weapons Convention (NWC) nämndes under flera olika sessioner.Xanthe Hall från Tyskland talade å IPPNW:s vägnar. Hon fokuserade mycketpå praktiska tillvägagångssätt för att öka uppmärksamheten kring NWC, lob-bying mm. En av de symboliska tillställningarna var en signeringsceremonimed EU-parlamentariker som stödjer NWC. Det var totalt 58 parlamentarikersom skrev på, varav de flesta representerade vänstern och socialdemokraterna.

StudentnärvaroNuclear Weapons Inheritance Project drog ihop ett gäng studenter som deltog ikonferensen. Studenterna var från Tyskland, Indien, Storbritannien ochSverige. Förutom under konferensen träffade studenterna även parlamentarikeri enskilda möten. Vi talade med Annemie Neyts-Uytterbroeck från liberalernai Belgien, Jan Marinus Wiersma från socialdemokraterna i Nederländerna ochAngelica Beer från de gröna i Tyskland. Frågor som ställdes från vår sida hand-lade bland annat om lobbying, EU-parlamentets roll i säkerhetsfrågor och möj-ligheter för praktisk implementering av NWC. Några av studenterna fick ävenmöjlighet att träffa representanter från NATO på högkvarteret, framför allt föratt etablera kontakt inför en framtida studentdelegation, något som tycks kunnabli av i början av nästa år.

Sammanfattningsvis var det intressanta talare att lyssna till och roligt att fåsamtala med politikerna i Bryssel. Det var särskilt uppmuntrande att så mångaparlamentariker ställer sig positiva till NWC, även om de alla befinner sig påsamma sida på det politiska spektrumet. Frågan landar dock i vad EU-parla-mentet egentligen kan göra åt problemet. Inte mycket tyvärr! EU-parlamentethar tydligen inte mycket att säga till om när det gäller säkerheten i Europa.Kommunikationen är dålig mellan NATO och EU. Det är kanske som enNATO- representant anmärker: ”Lots of talking, less action!”

Länder som representerar 80% avjordens befolkning stödjer enNuclear Weapons Convention me-dan Sverige tillsammans medövriga västländer och Israel äremot. Varför?Ickespridningsavtalet för kärnvapen(NPT) trädde i kraft 1970 och harsedan dess varit föremål för mycketdiskussion. Otvivelaktigt har avtaletstillkomst lett till färre nya kärnva-penstater men nu börjar avtaletsnackdelar bli så påtagliga att man kanifrågasätta om det har någon framtid.Det problematiska är avtalets diskri-minerande karaktär, där fem ländergivits exklusiv rätt att inneha kärnva-pen (USA, Sovjetunionen/Ryssland,Kina, Storbritannien och Frankrike)mot löfte att avskaffa dem.

Tre länder har ställt sig utanföravtalet och senare skaffat sig kärnva-pen, Indien (1974), Pakistan (1998)samt Israel. Nordkorea begärde utträ-de ur NPT 2003 och sprängde enmindre kärnladdning 2006.

Ett avgörande problem är att defem ”godkända” kärnvapenstaternainte tagit sin skyldighet att avskaffakärnvapnen på allvar. Flera moderni-seringsprojekt av vapnen har genom-förts och nya är på gång, i bl a USAoch Storbritannien. Att ett antal län-der ställt sig utanför avtalet ochdärefter skaffat sig kärnvapen harmedfört ökade lokala spänningar medrisk för kärnvapenanvändning. Detgäller den indiska subkontinenten därPakistan och Indien står emot varand-ra och det eldfängda Mellanösterndär Israels införskaffande av ”bom-ben” är en oroande riskfaktor.

Iran (som är med i NPT) har under

många år haft ett hemligt nukleärtutvecklingsprogram. Nu samarbetarman med IAEA men har inte levt upptill kravet på fullständiga inspektio-ner. Det tidigare hemliga programmetgör att FN:s säkerhetsråd misstänkeratt Iran är i färd med att skaffa sigkärnvapen och man har därför hotatmed sanktioner om inte anriknings-programmet avbryts. Detta är på sittsätt anmärkningsvärt eftersom Iranenligt NPT har rätt att utveckla civilkärnkraft, inklusive anrikningspro-gram.

NPT delar i praktiken upp världensländer i två lag: ett A-lag som defini-erats som kärnvapenländer och ett B-lag bestående av icke kärnvapenlän-der. Det är en utbredd uppfattning,speciellt i andra delar av världen, attden här uppdelningen nu är orimligoch kontraproduktiv när man ser kärn-vapenstaternas ovilja att avskaffasina vapen. När man dessutom serhur det tillkommit risk för kärnvapen-användning kring länder som inte ärmed i NPT är det uppenbart att avta-let inte löser framtidens problem.

En konvention om kärnvapnenstotala avskaffande den logiska lös-ningen!Malaysia har sedan lång tid årligenlagt fram ett resolutionsförslag igeneralförsamlingen där man föreslåratt arbetet på en konvention som för-bjuder all användning och innehav avkärnvapen skall påbörjas. Denna re-solution var senast uppe för omröst-ning 8 januari i år.

För resolutionen röstade 120 länderdäribland Kina, Indien, Pakistan,Nordkorea och Iran. Ryssland lade

ner sin röst. Västvärlden, inklusiveSverige röstade mangrant emot lik-som Israel!

Kartan på baksidan visar hur geo-grafi samt politisk och kulturell till-hörighet styrt röstningen. Ändå, ellerkanske snarare därför måste fråganställas: bör inte ett land som Sverige,som i alla år varit emot kärnvapenoch själv valt att avstå från attutveckla kärnvapen, ställa sig i spet-sen för kärnvapnens totala avskaffan-de, något som NPT aldrig kan uppnå.

Man kan också konstatera attMalaysias förslag stöds av länderrepresenterande 80% av världensbefolkning medan de som röstadeemot representerar ca 15%. Ett över-väldigande folkflertal står alltsåbakom förslaget och att flera ”proble-matiska” länder är med är uppmunt-rande. Se hur Indien och Pakistangemensamt och i god ordning skullekunna avskaffa sina kärnvapen. Omtidigare fiender skall kunna avrustamåste alla vara med.

Det är upprörande att Sverige stäl-ler sig lojalt med kärnvapenländernaUSA, Storbritannien och Frankrike idenna fråga. NPT är inte tillräckligtlängre och det är dags för SLMK(och IPPNW förstås) att fokusera påen kärnvapenkonvention! Ickesprid-ningsavtalet har tjänat världen mennu måste arbetet gå vidare och vimåste förmå Sverige och övrigaVästländer att stödja en NuclearWeapons Convention. Bara så får vien säkrare värld!

Erland RichardsonSLMK Stockholm

Debatt

Sverige och andra västländer hinderför kärnvapenkonvention



Seks fremmødte, ingen udover den sædvanlige flok!

1. Som dirigent valgtes Ole. Han konstaterede, at lands-mødet var lovligt indvarslet. Dog er der uheldigt, at detikke blev afholdt den annoncerede lørdag (30.08), menvi havde dog arrangeret os med en vagt (Jacob) så ingenskulle gå forgæves. Ingen udover Jacob mødte dog opden dag.

2. Formandsberetning. Blev godkendt.

3. Beretning fra International Councillor: Blev oplæstog herefter godkendt.

Efter disse to beretninger udspandt der sig en livlig debatom foreningens anliggende og eksistensberettigelse. Dervar enighed om, at foreningen ikke skal nedlægges. Vi vilprioritere en henvendelse til de danske MF’ere højt (m.h.p.at gøre dem opmærksom på, at der stadig eksisterer entrussel mod menneskehedens overlevelse fra atomvåbne-ne, og hvad de kan gøre som MF’ere). Der har været pro-blemer med at åbne Klaus’ udkast. Han blev derfor bedtom igen at rundsende brevet i en opdateret udgave incl.links til de andre organisationer, der arbejder med a-våben.Brevet skal have IPPNW’s logo m.v. for at se mere pro-fessionelt ud. Det blev ikke afklaret, hvor mange det skalsendes til (alle eller kun gruppeformændene?).

Focus-punkter for fremtidige aktiviteter i øvrigt: Klima-topmødet i dec. 2009 i Kbh. Vi forventer, at der etableresen NGO-kongres sideløbende. Her vil vi satse på at få enstand og fortælle om konsekvenser af en begrænset kerne-våben-udveksling i f.eks. Sydøstasien (Indien – Paktistan)og de klimamæssige konsekvenser heraf.

Endvidere Globale Lægers møde i 2010 i Kbh., forment-lig med samme stand.

4. Regnskab: Vi kom ud af 2007 med et lille overskud, påkr. 2.660 kr. Formue pr. 21.12.07: 23.580 kr. Regnskabetgodkendt af de interne revisorer (Ole og Bent P.) og detblev herefter godkendt af de fremmødte. Budget 2009blev fremlagt. Det opererer med et underskud på 7.500kr. Vi har svært ved at pege på besparelser.

5. Fastsættelse af kontingent. Der var forslag om at øgedet til 350 kr., det blev nedstemt. Til gengæld skal såvelaktive læge som pensionister betale 300 kr. I praksis erder dog mange, der betaler mindre! Studenter-medlem-mer slipper som hidtil med 100 kr.

6. Valg af formand: Povl havde et ønske om at blive afløstpå formandsposten, men at fortsætte med sekretærfunk-tionen. Da ikke andre ville påtage sig formandshvervet,blev Povl overtalt til at fortsætte. Han får dog opbakningtil ikke at varetage de internationale relationer, det skalIC (Cæcilie) klare (hvilket hun gør så udmærket i forve-jen), ligesom han må uddelegere praktiske opgaver,hvor det er muligt.

7. Valg af koordinationsudvalg. Genvalg til alle.

8. Valg af interne revisorer: Ole og Bent genvalgt.

9. Evt. Povl nævnte en henvendelse fra DanmarksFredsråd, der beder om kontingent. Det blev afvist, daFredsrådet har udmærket sig ved ikke at have aktivite-ter. Vi vil se aktiviteter førend vi betaler kontingent.

Niels nævnte vores henvendelse fra maj måned tilFolketinget om Klyngebomber. Udover en ”tak for frem-sendelsen” har vi ikke fået nogen respons.

Mødet slut kl. ca. 17 Referat ved Povl

AtomvåbenDer har været status quo. Hovedindsatsen fra USA’s ogIAEA’s side går på at forhindre proliferationen af atom-våben, ikke afskaffelsen af dem som sådan.

Iran og Nordkorea har atter i år været de meste omtaltelande. Nordkorea overraskede positivt i slutningen af 2007ved at meddele, at man ville opgive sit atomvåbenprogrammod til gengæld at få leverancer af olie og madvarer. Manvil dog ikke gå med til uanmeldte inspektioner af det storeanlæg i Youngbann. Senest har der været skærmydsler

igen mellem de 6 parter (Nordkorea vs. Kina, USA, Japan,EU og Rusland), fordi Nordkorea er utilfreds med fortsat atstå på USA’ s liste over lande, der støtter terror.

Iran leger fortsat kispus med omverdenen, hvad detsatomprogram angår. Iran hævder vedholdende, at deresanlæg kun har fredelige formål, mens omverdenen (USA,Israel, EU, IAEA) er overbeviste om, at de arbejder hårdtpå at få fremstillet atomvåben. Senest har landet affyret enserie mellemdistance raketter, der er i stand til at nå Israel.Den vestlige verden truer med økonomiske sanktioner,

Referat af landsmøde i DLMK afholdt 06.09.2008 kl. 14

Formandsberetning DLMK 2007/08


mens en egentlig besættelse af landet a lá Irak anses for atvære komplet urealistisk.

Missile defenceSom det vil være bekendt har USA indgået aftale medPolen og Tjekkiet om opstilling af henholdsvis jord-til-luftmissiler og en opsporingsradar, som skal afsløre ognedskyde missiler fra f.eks. Iran, rettet mod Europa ellermåske USA. Rusland raser over aftalerne og truer med atrette sine missiler mod europæiske mål igen. Der er dognæppe fare for at genoplive den kolde krig, får vi forkla-ret, det drejer sig om ”tomme trusler” fra russisk side. MenRusland kan godt vise tænder, hvis dets interesser blivergået for nær, jævnfør den nylige invasion i Georgien.

Borgmester-kampagnenVi har fået positivt svar fra 13 borgmester, som godt vilvære med i Mayors for Peace. Man kan så spørge sig selv,om det er for få eller tilfredsstillende. I Norge har de fåetrigtig mange borgmestre med (76), mens man i Sverige (4)kun synes at satse på de større byers borgmester. Menellers har det været en god kampagne på den måde, atnæsten alle af os var aktive og prøvede at få een eller flereborgmestre med. Med til analysen af udbytte af kampag-nen hører også, at vi ikke var de eneste, der kontaktedeborgmestrene, også Danmarks Naturfredningsforening harhaft en borgmester-kampagne vedr. Grønne kommuner,der gør noget ved CO2 – udslippet. Også en menneske-rettighedsforening (Amnesty International?) har været påbanen.

Thule-arbejdernes helbredI juni måned kom der en henvendelse til mig fra JensZinglersen, formand for de strålingsramte ansatte påThulebasen. Han ønskede lægelig hjælp til at rejse en sagved EU-domstolen for at få dømt den danske stat (?) til atbetale 4 tidligere Thule-arbejdere erstatning for den cancer-sygdom, de påstås at have pådraget sig p.gr. udsættelse forradioaktive stoffer i forbindelse med flystyrtet på havisenudfor Thule Air Base, 21. januar 1968.Jeg svarede tilbage efter at have foretaget en vis research,

at jeg ikke ønskede at foretage et lægeligt skøn om sam-menhængen mellem ekspositionen og cancersygdommene.Jeg henviste til den ph.d. afhandling, som Knud Juel for-svarede i 1996 om Thule-arbejdernes helbred, hvor hanfandt, ”at sammenlignet med dødeligheden i den danskebef. udviste hele gruppen af ansatte på Thule-basen enoverdødelighed. Følgende dødsårsager havde en særlig højdødelighed: Lungekræft, hjertesygdom, alkoholisme,levercirrhose, selvmord, luftfartsulykker, ulykker ved ildog el. Det gjaldt både dem, der var ansat i oprydningsperi-oden, og dem, der er ansat uden for. Dødsårsagsmønstrettydede på en forholdsvis belastet livsstil og levemåde.Analysen kan med stor sikkerhed afvise, at Thule-arbejderne er blevet påført en stor overdødelighed efterflystyrtet.”

Thulearbejdernes forening har haft kontakt med en advo-kat i New York, Ian Anderson, som har henvendt sig tilCæcilie for at få hende til at indgå i søgsmålet. Cæcilie harhenvendt sig til vore kolleger i Norge og Sverige og ogsåforsøgt at få kontakt med Harriet Dige-Pedersen, voresekspert i stråle-hygiejne, uden held. Cæcilie måtte svare til-bage til IA, at hun heller ikke så sig i stand til at stille op tilat levere en tilbundsgående vurdering af disse sværespørgsmål. Advokaten har herefter syrligt bemærket, at handa troede, at IPPNW/DLMK var oprettet for at kunne hjæl-pe de stakkels mennesker, der pådrager sig sygdom somfølge af radioaktiv eksponering ved fremstillingen ellerulykker med atomvåben.Jeg har udskrevet korrespondancerne med Jens Zinglersen

og Ian Anderson, og I er velkomne til at læse dem og kom-mentere dem.

DLMK’s fremtidJeg synes den ser dyster ud. Der er flere krise-tegn:

1. Jævnt faldende medlemstal. Vi mister hvert år 20-30medlemmer og får ingen nye, udover ganske få med årsmellemrum. Flere medlemmer falder fra p.gr.a. dødsfald.Hvis udviklingen fortsætter uændret, vil vi have nået 0medlemmer om ca. 10 år. I år har 244 betalt kontingent.

2. Der er ingen henvendelser fra medierne for at høre voresmening om atomvåben-spørgsmål – med andre ord: Vi erukendte i offentligheden og det har vi været i årevis.

3. Atomvåben er ikke på dagsordenen og har ikke været detlænge. Kampagnen overfor vore MF’ere (PNND) har kungivet et magert resultat. Mødet i sept. 2007 påChristiansborg om atomvåben, blev kun besøgt af enMF’er, nemlig Mogens Lykketoft, der var inviteret somtaler.

Indenfor IPPNW har vore australske kolleger taget initiativtil en kampagne, som skal genoplive kampen mod atom-våbnene. Den hedder ICAN. Der er meget entusiasmeomkring kampagnen men det er småt med interessen forkampagnen, dels blandt fredsfolk generelt dels i offentlig-heden.

Jeg ved ikke, hvad vi skal gøre. Og jeg ser ingen tegn på,at kampagnen mod atomvåben vinder terræn i FN ellerandre fora – de eneste officielle initiativer, vi hører om,handler om at begrænse spredningen af atomvåben.

Jeg har bemærket mig, at PSR har taget klimaforandring-erne på programmet i erkendelse af, at dette emne nokoptager amerikanerne mere end atomvåbnene gør.

Og jeg bliver nødt til at sige, at 1 meget aktivt medlemikke gør det ud for en hel forening! Det er flot, at Cæcilieer avanceret i IPPNW til Europæisk Vice-councillor, mendet virker forkert, at hendes baggrund, DLMK, er en hen-sygnende forening.

Povl Revsbech

Minnesstund för Hiroshima i Storkyrkan

I Storkyrkan finns kampen mellan gottoch ont åskådliggjord i Bernt Notkesmagnifika träskulptur S:t Göran ochdraken. Där under kyrkans vackrategelvalv utmanade en gång IPPNW:sco-president Bernard Lown kärnva-pendraken. Året var 1985 och IPPNWhade just fått Nobels fredspris.

Vid flera tillfällen har SLMK till-sammans med präst från församlingenanordnat minneshögtid i Storkyrkanpå Hiroshimadagen, så även i år.SLMKs ordförande Frida Sundbergpåminde i sitt tal om att ingen nationtillfredsställande kunnat motivera ettfortsatt kärnvapeninnehav. Det är far-ligt, kostsamt och stjäl pengar frånangelägna satsningar. Indien är etttalande exempel på kärnvapnens dår-skap. Man satsar på kärnvapen, menborde istället lägga sina resurser på attbekämpa analfabetism och fattigdomsamt brister i hälsovård och hygien.Det finns risk för kärnvapenkrig medPakistan med miljontals döda ochnukleär vinter som följd. Skrota kärn-vapnen, förbättra undervisning, häl-sovård och bygg fler dass istället,manade hon. Frida uppmanade ocksåutrikesminister Carl Bildt att säga neji Nuclear Suppliers Group till att USAbistår Indien med kärnvapenteknologi.

Maj-Britt Theorin, tidigare nedrust-ningsambassadör och medlem i Can-berrakomissionen, berättade konkretaminnen från många år av frustrerande

nedrustningsarbete. Hon berättadehur USA med hårda påtryckningarförsökte hindra Internationella dom-stolen i Haag att yttra sig över kärn-vapnens laglighet och hur dåvarandestatsministern Carl Bildt försöktehindra svenska riksdagens stöd fördomstolens arbete. Hon var ocksåmycket kritisk till att kärnvapensta-

terna bryter mot ickespridnings-avtalet.Frida Sundbergs och Maj-Britt

Theorins engagerade tal inramades aven kort andaktsstund ledd av prästenSabina Koij, och av orgelmusik ochtvå långsamma satser ur cellosonaterav Johan Sebastian Bach. Kärnvapendraken går inte säker.

Gösta Alfvén

Hur man avskaffar alla kärnvapenföre år 2020Hiroshimadagen 2008 i Göteborg

Med denna lockande titel taladeGunnar Westberg vid årets Hiroshima-dagsmanifestationer i Göteborg. Tvåmöten hölls till åminnelse av offren föratombomberna över Hiroshima ochNagasaki 1945, på förmiddagen iAllégården och på kvällen i fredslun-den i Vasaparken. Jazzmusiker för fredspelade, Gunnar talade och därefter

öppnade Vasakyrkan sitt församlings-hem för kaffeservering. Mötet avsluta-des med klockringning i Vasakyrkan.

Vid mötena antogs ett yttrande somsändes till utrikesminister Carl Bildt,regeringen, riksdagspartierna ochmassmedia, med krav bland annat omatt Sverige i EU och i FN arbetar föratt seriösa förhandlingar bedrivs förkärnvapnens avskaffande inom EUoch senare i världen.

I uttalandet instämde närvarandemedlemmar av Yrkesgrupper motKärnvapen, Internationella kvinnoför-bundet för fred och frihet, Kvinnor förfred, Allégårdens pensionärsföreningoch övriga till Fredsam knutna organi-sationer.

Monica EngvallSvenska Tandläkare mot Kärnvapen


Maj-Britt Theorin talar i Storkyrkan. Foto: Gösta Alfvén


Tal av Gunnar Westberg vid minnesstunden över Hiroshima den 6 aug 2008 i Göteborg

Hör nu på go’vänner så skall jagför er berättahur man avskaffar alla världenskärnvapen före år 2020!

Varför år 2020? Jo, så här: År1986 satt Ronald Reagan ochMikhail Gorbatjov i Reykjavik ochupptäckte att dom båda villeavskaffa all världens kärnvapenföre sekelskiftet 2000. RonaldReagan, han som talat om attbomba Ondskans Imperium medkärnvapen, hade blivit omvänd.Han hade varit på bio. Där hadehan sett filmen ”The Day After”,som visade världen efter ett kärn-vapenkrig. Är det detta atomkrigetskulle medföra, då måste kärn-vapnen avskaffas, var hans ome-delbara insikt. Gorbatjov hade träf-fat grundarna för IPPNW BernardLown och Evgenij Tjasov, och lärtsig att ett kärnvapenkrig kan utplå-na mänskligheten. ”Och då, vidsekelskiftet, då jag är en mycketgammal man, skall vi träffas,Mikhail, och avskaffa den sistaraketen. Och sen ordna världensstörsta party för hela mänsklighe-ten” sade Reagan.

Tyvärr blev det inte som domhoppats. De som älskade bom-ben, t ex Edward Teller, vätebom-bens fader, och Richard Perle,”mörkrets furste”, som vidhöll attman borde bomba bort Sovjet-unionen, påminde Reagan omRymdförsvaret. Sköldarna i rym-den som skulle för all framtid getrygghet åt USA ville Reagan intege upp. Gorbatjov insåg att dåkunde han inte få med sig genera-lerna i Kreml. Drömmen dog.

Men det blev i vart fall kärnva-pennedrustning. År 1986 fannsomkring 72.000 atomvapen, idagär dom 26.000. Med den taktenskulle kärnvapnen vara skrotadeår 2020. Tyvärr har minskningengått långsamt på senare år,särskilt under de första fyra årenav Bush regeringstid. Men vi ser

att de tekniska förutsättningarnaför nedrustning räcker till.

Sen behövs det en vägbeskriv-ning, steg för steg mot avskaffan-det. Vägbeskrivningen finns.Vidare behövs politisk vilja. Denfanns 1986, och kanske håller denpå att återuppväckas.

Slutligen behövs en stark inter-nationell opinion. Den måste viskapa.

Vägbeskrivningen:Canberrakommissionen 1996 visa-de hur man borde gå fram. VidNPT-konferensen, konferensenmot kärnvapenspridning, år 2000kom alla, även kärnvapenmakter-na, överens om Tretton Steg för attavskaffa atomvapnen. Tyvärr för-klarade den nya amerikanskaregeringen, som tillträdde ett halvtår senare, att denna överenskom-melse var ”inoperative”. Frankrikejublade, man gillade aldrig tankenpå att avskaffa de gloriösa kärn-vapnen. ”Frankrike vill inte avskaf-fa sina kärnvapen förrän den sistapilbågen bränts upp”. Den är nuen huvuduppgift för oss att vidnästa NPT-konferens år 2010 åter-uppväcka de Tretton Stegen.

Blixkommissionens rapport”Terrorvapnen” ger ytterligare kon-kretion år dessa steg och åtgärdersom är nödvändiga. Slutligenfinns i boken Securing ourSurvival, SoS, utgiven av juristeroch läkare mot kärnvapen ettmycket detaljerat utkast till en kon-vention mot kärnvapen, Den skul-le vara till särskild hjälp för attfinna de sista av de tretton stegenoch för att kunna övervaka attvärlden förblir kärnvapenfri.

Alla dessa steg bygger på Trustbut Verify, ha förtroende menbekräfta, inspektera. Den somsäger att man inte kan lita på”motståndaren” i kärnvapenned-rustningen har inte läst på. Varjesteg kan och skall verifieras. Detskapar ökande förtroende.

Den politiska viljan från Reykjavik1986 har överlevt hos GeorgeShultz, som i egenskap av utrikes-minister var där. Han har nu till-sammans med William Perry,Clinton’s utrikesminister, HenryKissinger (!), tidigare utrikesminis-ter m m, och Sam Nunn, i mångaår ordförande i senatens utrikesut-skott, skrivit två artiklar i WallStreet Journal, i januari 2007 och2008 om ”En värld fri från kärnva-pen”. Man inser att kärnvapen ärett enormt hot mot mänskligheten.Man anser också att risken förkärnvapenspridning ökar USA:sotrygghet och minskar USA:s möj-ligheter att genomföra sin politik ivärlden. Om alltfler länder skaffarkärnvapen kan USA inte hota mednågra militära åtgärder, motstån-darlandet kan hota med sina kärn-vapen. I en värld utan kärnvapendäremot skulle USA vara totaltdominerande i militärt avseende.Kanske är det denna ”realpolitiska”aspekt som gör att Henry Kiss-inger anslutit sig. För övrigt harmer än två tredjedelar av de nulevande 24 amerikanska f d utri-kesministrarna, försvarsministrar-na och säkerhetsrådgivarna uttalatsitt stöd för ”De Fyra”.

De två presidentkandidaternastöder också dessa krav på attUSA skall ta ledningen för kärn-vapnens avskaffande. Obama talarkonkret och tydligt, McCain talarmer otydligt om en mer avlägsenframtid.

Kanske får vi i början av 2009uppleva ett möte mellan den ame-rikanske och den ryske presiden-ten som lägger upp strategin förEn Värld fri från Kärnvapen! Viskall påminna dom om dom dröjer!

Men kan Ryssland acceptera envärld där USA dominerar i kraft avsin överlägsenhet i konventionellavapen? Det vet vi inte. GeorgeShultz säger att han fått tydligtstöd från ledande ryska politiker.Säkerligen vill ryssarna ha ett nytt

INTERNATIONELLUTBLICK

Red Inge [email protected]

SIPRI Yearbook 2008Den 39:e årsboken från StockholmInternational Peace Research Institut(SIPRI) innehåller både sorgliga ochhoppfulla nyheter:

• 14 militära konflikter (’majorarmed conflicts’) pågick under2007. Antalet varierar från år tillår med sett på 10 års sikt minskarantalet konflikter. Alla konflikterunder 2007 var inbördeskrig.

• 8 länder har tillsammans nästan10.200 stridsberedda kärnvapen.

• De militära utgifterna, vapenpro-duktionen och vapenförsäljning-en i världen ökade under 2007.

• Ryssland uppträder med förnyatsjälvförtroende bl.a. grundat påinkomsterna från dess naturrike-domar.

• En influensapandemi lurar runthörnet och hotar global hälsa ochsäkerhet.

Antal utplacerade, stridsberedda kärn-vapen (stridsspetsar) i januari 2008enligt SIPRI:s uppskattning:

Land Antal utplaceradestridsspetsar

Ryssland 5 189

USA 4 075

Frankrike 348

Storbritannien 185

Kina 176

Israel 80

Indien 60-70

Pakistan 60

Summa 10 183

”Nuclear forensics” är ett nytt forsk-ningsfält som innebär analys av radio-aktivt material för att bestämma dess

historia. Analys av miljöprover frånNordkorea och Iran har gett starkt evi-dens för hemlig anrikning av plutoni-um respektive uran.

SIPRI Yearbook 2008.Oxford University Press 2008.www.sipri.org

Förbud mot klusterbomberen seger för mänsklighetenVid ett möte i Dublin i maj-juni för-klarades en hel grupp av vapen förolagliga: klusterbomber. Staternabakom fördraget förband sig också atthjälpa offren för klusterbomber.Människor prioriteras framför vapen.Klusterbomber har länge varit mora-liskt oacceptabla men är nu ocksåolagliga, konstaterar Jakob Kellen-berg, ordförande i Röda Korsets inter-nationella kommitté. Enligt nya dataär 97 % av offren civila. Man räknarmed att 100.000 människor jordenrunt är permanent skadade av kluster-bomber. Den brittiske premiärminis-tern Gordon Brown gav vid konferen-sen instruktioner till Storbritanniensförhandlare att inte försöka utnyttjakryphål eller förhala förhandlingarna.Efter Gordon Browns utspel kanknappast USA och andra västländeragera mot överenskommelsen iDublin.

Moszynski P,BMJ 2008;336:1268-1269 (7 June)www.handicapinternational.be

BarnsoldaterAntalet konflikter som barnsoldaterdeltar i har minskat från 27 konflikterår 2004 till 17 i slutet av år 2007,


START-avtal, det gamla löper ut år2009. Vidare vill man ha djupanedskärningar i kärnvapnens antaloch förmodligen följer dom medmycket långt på vägen mot kärnva-penfrihet. Men skall man ner motnoll kräver ryssarna förmodligenamerikanska eftergifter. T ex ifråga om det s k missilförsvaret.Skall nu Stjärnornas Krig förstöraallt igen? Men med en allt svagareamerikansk ekonomi borde detvara möjligt att pensionera dennavita elefant. Obama vill i vart fallinte satsa pengar på ett icke utprö-vat missilförsvar.

Man vet inte förrän man försökt.Och skulle ryssarna inte viljasamarbeta måste de europeiskaländerna lägga ner stor kraft på attövertala ryssarna, med ekonomis-ka och politiska argument.

EU är viktigt, och Sverige kanspela en roll. Utrikesminister CarlBildt är ett problem. Han har inteursäkten av att vara okunnig, nejhan inser att kärnvapenhotet ärden största omedelbara faran förmänskligheten. Men han är passiv.Sverige har visserligen fram-gångsrikt drivit en resolution i FNför att kärnvapnen skall tas uromedelbar avfyrningsberedskap,men därutöver intet. Det förefallersom om han, och hela EU, vikersig för den franska statsledningen.

Sverige och EU:s ministerråd börta till sig kraven från EU-parlamen-tet och från flera europeiska parla-ment som gång på gång krävt attNATO-kärnvapnen skall tas bortfrån Europa, och att EU skall arbe-ta för en kärnvapenfri värld, inte ien utopisk framtid men nu. Nu, iEU och i FN, starta arbetet för attmed snabba och säkra steg börjavandringen mot Noll Kärnvapen ivärlden. Detta fordrar en öppendebatt i EU. Ställer Frankrike inteupp, får vi hälla ut franskt vin irännstenen igen och tala om förSarkozy att Frankrikes Ära fordraratt han ställer upp för en värld frifrån hotet av förintelse genom kärn-vapen.

Gunnar Westberg


enligt en rapport från the Coalition tostop the use of Child Soldiers. An-talet barnsoldater uppskattas grovt till250.000.

Human Security News Weekly,issue 109, 19-23 May 2008

Global Peace Index:Island bäst, Irak värst

1. Island

2. Danmark

3. Norge

4. Nya Zeeland

5. Japan

8. Finland

13. Sverige

140. Irak

Sverige förlorar det Nordiska Freds-mästerskapet bl.a. på grund av vårmycket större vapenhandel och flermord (allt räknat per 100 000 invånare).

www.visionofhumanity.org

Barnleukemi närakärnkraftverkEn sammanfattning av relevanta studi-er, bl.a. 4 studier från Tyskland ochFrankrike 2007-2008, visar på starktevidens för att barn som bor inom 70km från ett kärnkraftverk löper ökadrisk för leukemi. Oddskvoten blirdock >1.3 bara inom de allra närmas-te kilometrarna. Barnens stråldoskommer främst från maten. Kanskebör man avråda dem som bor nära kärn-kraftverk att äta grönsaker från denegna trädgården.

Fairlie I. New evidence of childhoodleukaemias near nuclear power sta-tions. Medicine, Conflict and SurvivalVol. 24(3), July–September 2008,219–227

Fallet Bruce IvinsEfter terrordåden mot World TradeCenter på Manhattan år 2001 dog 5amerikaner av mjältbrand (Anthrax).De hade smittats av kontaminerade

brev. Dr Bruce Ivins, mikrobiologiskforskare inom amerikanska armén,begick självmord sedan FBI samlatihop starka indicier för att det varIvins som postat de smittade breven.Det förmodade motivet var att myn-digheter i USA skulle skrämmas attköpa in stora mängder av ett anthrax-vaccin vars patent Ivins var delägare i.Laura H. Kahn, läkare och forskareinom ”Science and Global Security”vid Princeton University, påpekar attden intensiva uppbyggnaden av privataoch statliga ”biodefense laboratories”i USA medför risker. Kanske utgörurspårade, egna forskare en större riskför biologisk terror än terrorister frånandra kulturer? Många mikrobiologeri USA har undertecknat ett brev om att”biodefense laboratories” skulle slutakoncentrera sig på exotiska sjukdomarsom mjältbrand, pest och tularemi ochistället inrikta sig på redan existerandehot: multiresistent tuberkulos, WestNile virus, HIV/AIDS och influensa.”The sad tale of Bruce Ivins illustratesthat the most dangerous bioterrorismthreat we face is from ourselves. Nowthat the FBI has declared that the anth-rax case is closed, there should be acongressional investigation into theentire saga that includes a publicdebate about our future priorities in‘biodefense’.”

Kahn LH. Biosecurity lessons fromthe Bruce Ivins case.Bulletin of the Atomic Scientistswww.thebulletin.org8 August 2008

Fullständiga provstopps-avtalet (CTBT)Idag, den 6 september, kan man läsapå hemsidan för organisationen förprovstoppsavtalet att 179 länder ärmedlemmar i avtalet och 144 länderhar ratificerat (bekräftat) avtalet. Irakär senaste undertecknande land ochColombia senaste ratificerande land.Arton länder har inte undertecknatCTBT, däribland Indien och Pakistan.Övriga kärnvapenländer har under-tecknat avtalet, men Israel, Kina ochUSA har inte ratificerat det.

Preparatory commission for the com-

prehensive nuclear-test-ban treatyorganizationwww.ctbto.org

Jag kan = I can = ican =International Campaign ToAbolish Nuclear Weaponsican citerar på sin hemsidaHiroshimas borgmästare: “... the onlyrole for nuclear weapons is to be abo-lished.” - Hiroshima Mayor TadatoshiAkiba, August 6, 2008. På hemsidankan man också läsa att tre f.d. utrikes-ministrar i Storbritannien krävt endrastisk nedskärning av kärnvapenar-senalerna. Tidigare har två f.d. utrikes-ministrar i USA, Henry Kissinger ochGeorge Shultz, förespråkat en avveck-ling av alla kärnvapen.

ican www.icanw.org

Från sommarenshängmatteläsning:Kärnvapnen nämns inte iden amerikanska president-kampanjen Hillary Rodham Clinton blev inteDemokratiska partiets presidentkandi-dat år 2008 trots att hon hade en sådanförkrossande ledning i de första opini-onsmätningarna. Barack Obama vannpartiets nominering med sitt tal omförändring – ”change”. I september2007 skrev Erik Åsard, professor inordamerikastudier i Uppsala, eninsiktsfull bok om advokaten och full-blodspolitikern Mrs Hillary R Clintondär han rätt väl täckte in det som sedanhände i USA. Boken handlar nog sånaturligt mest om amerikansk inrikes-politik men som tämligen färsk sena-tor för New York kastas HillaryClinton den 11 september 2001huvudstupa in i utrikes- och försvars-politiken i och med terrorattackernamot World Trade Center och Pen-tagon.

De första timmarna efter terrorattack-erna använde Hillary Clinton dock tillatt försöka få tag på dottern Chelsea,som arbetade på Manhattan och bru-kade morgonjogga nära World TradeCenter, och att hålla kontakt medmaken Bill som befann sig i Austra-


Formand:Povl RevsbechLangdalsvej 40, 8220 BrabrandTlf. 86 26 47 17E-mail: [email protected]

Bestyrelsesmedlem:Anton AggernæsGodthåbsvej 22, 4. tv 2000 FrederiksbergTlf. 38 34 35 07E-mail: [email protected]

Deputy councillor:Jacob ObbekjærLundedammen 42, 2605 BrøndbyTlf. 36 75 13 10E-mail: [email protected]

Deputy councillor, redaktør:Klaus ArnungKæmpehøjvej 3, 2950 VedbækTlf. 45 66 11 81E-mail: [email protected]

Kasserer:Niels DahmHovedvej 14, Avernakø, 5600 FåborgTlf. 62 61 83 61E-mail: [email protected]

DLMK:sBestyrelse

International councillor:Cæcilie Bøck BuhmannRefnæsgade 53, 3. tv 2200 København NMobil-tlf. 26 18 95 06E-mail:[email protected]

DLMK:s sekretariat:c/o Povl RevsbechTlf. 86 26 47 17E-mail:[email protected]

Medlemskab opnås vedindbetaling af årskontingentpå Giro 8 03 91 00 300 Dkr for læger

og pensionister100 Dkr for studenter200 Dkr for støttemed-

lemmer

DLMKs hjemmeside:www.dlmk.dk

byggande syfte). Det var den sist-nämnda linjen som även HillaryClinton ställde upp på under den patri-otiska yran efter ”nine-eleven”, vilkethon ångrat djupt. Erik Åsard skriver:

”Under den tid som jag kan överblickahar jag inte upplevt en mer inkompe-tent administration än den som letts avGeorge W. Bush.” (Sida 208)

”Irakkriget måste betraktas somUSA:s största utrikespolitiska miss-lyckande någonsin. Strategiskt är detett större debacle än till och medVietnam, eftersom de geopolitiskaverkningarna av Irakkriget är potenti-ellt mer omfattande.” (Sida 215)

”...hans [George W. Bush’s] försteutrikesminister Colin Powell som varmilitär överbefälhavare under Gulf-kriget 1990-91. Vid ett möte medBush den 5 augusti 2002 varnadePowell för att ett krig mot Irak skullebli mycket blodigare och betydligtmer komplicerat än det mot talibaner-na i Afghanistan.” —- ”Hur längeskulle ockupationen vara? Det kundeingen veta. Hur skulle man definiera’framgång’? Det var lika oklart.”(Sida 216)

Min bild av Hillary Clinton har påver-kats negativt av att hon lär ha sagt att”jag skulle inte avstå från någotvapen” när Barack Obama sagt att hanuteslöt användning kärnvapen iAfghanistan (omnämns inte i Åsardsbok). Hittills har den politiska stridennästan inte alls berört kärnvapenfrå-gorna – en tyst överenskommelsebland de stridande politikerna?

Erik Åsard: Hillary Rodham Clinton:En politisk biografi. Lund: HistoriskaMedia, 2008.

lien. Mobiltelefonin över Manhattanbröt samman men så småningom ring-de en storgråtande Chelsea från nära”ground zero”.

Hillary Clinton bestämde efter ”Sep-tember nine-eleven” att stödja presi-dent George W Bush vad han än hitta-de på. Hon hade före ”nine-eleven”sökt kontakt med flera generaler ochoffentligt framhållit sig som en för-svarsvän som ville höja militärbudge-ten. Nu gjorde hon, enligt Erik Åsard,sitt största misstag: hon röstade i sena-ten för kriget mot Irak. Senare har honsvängt och är en frän kritiker avIrakkriget. Hon talar inte frivilligt omatt hon faktiskt stödde kriget för femår sedan och när hon får frågor omdetta säger hon att Bushadmini-strationen vilseledde henne och andragenom att ljuga om fakta. Det är del-vis rätt, men – påpekar Åsard – fleraandra politiker som bytt sida somHillary Clinton har gjort avbön ocherkänt att de gjort en felbedömning.Och Barack Obama (då delstatssena-tor i Illinois, innan han blev senator iCapitolium, Washington D.C.) var re-dan från början motståndare tillIrakkriget.

Erik Åsard har skrivit en läsvärd, ini-tierad bok som uppskattas av mig somarbetade som gästforskare i Miami,Florida, under Jimmy Carters presi-dentår och som i Åsards bok kankänna igen amerikanska fenomen somär förvånande för en europé. I kapitel6 redogör han för det ibland svårför-ståeliga amerikanska sjukvårdssyste-met med Medicaid, Medicare ochHMOs. Och om hur USA underRonald Reagan gick över från varavärldens största långivare till att varadess största låntagare genom ökadmilitärbudget och sänkta skatter.

De tre sista kapitlen handlar omHillary Clintons kampanj att bli sena-tor (kapitel 9) och hennes arbete somsenator (kapitel 10-11). Efter ”nine-eleven” övergav George W Bushinringningsdoktrinen (”policy of con-tainment”: avskräck och avvakta) ochersatte den med preventionslinjen(”policy of preemption”: anfall i före-


Ordförande: Jan Larsson Linnégatan 2G, 753 32 Uppsala, tel 018-14 62 12,e-post: [email protected]

Vice ordf: Frida Sundberg, Norra Ågatan 5B,416 49 Göteborg, tel 031-700 88 08, e-post: [email protected]

Leonore Wide, Syrenparken 23, 133 35 Saltsjöbaden, tel 08-717 65 17, e-post: [email protected]

Sekreterare: Meit Krakau, Danarövägen 19, 182 56 Danderyd, tel 08-753 13 50, e-post: [email protected]

Medlem av Gunnar Westberg, Solbänksgatan 9,IPPNWs 413 19 Göteborg, tel. 031-82 86 92 (b),styrelse. mobiltel 0762-17 30 23Tidigare e-post: [email protected]

ÖvrigaOrdinarieHans Levander, Vårdkasvägen 11, 756 55 Uppsala,tel 018-32 43 47, fax 018-32 00 84, e-post: [email protected]

Martin Tondel, Lekparksvägen 2, 582 75 Linköping, tel 013-39 64 74, e-post: [email protected]

Vendela Englund-Burnett, Mimergatan 13, 654 60 Karlstad, tel + fax 054-21 29 42, e-post: [email protected]

Martina Grosch, Erikstorpsgatan 6, 4 v, 217 54 Malmömobiltel 0739-08 85 29, e-post: [email protected]

Monika Palmgren, Slottsvägen 6, 169 69 Solna, tel 08-578 354 28 (a), e-post: [email protected]

Johannes Norberg, Fysikgränd 33:310, 907 31 Umeå, tel 090-19 20 33mobiltel 070-275 42 22, e-post: [email protected]

Thomas Silfverberg, Sjukhusbacken 24, 118 61 Stockholm,tel 073-581 71 34, e-post: [email protected]

Åsa Lindström, (Studentrepresentant)Pedagoggränd 11 G, 3, 907 30 Umeå,tel 090-77 60 26, mobiltel 073-663 11 40e-post: [email protected]

SuppleanterGösta Alfvén, Svartensgatan 20, 116 20 Stockholm,tel 08-643 47 02 + fax efter telefonanmälane-post: [email protected]

Camilla Mattsson, Engelbrektsgatan 28 B, 3 tr,771 30 Ludvika, mobiltel 073-369 79 93e-post:[email protected]

Bengt Lindell (IT-ansvarig),Bättre Tiders Gränd 18, 393 59 Kalmar, tel + fax 0480-201 84, mobiltel 070-647 23 47e-post: [email protected]

Anneli Schmauch, Språkgränd 1, 907 33 Umeå,tel 090-19 91 48, fax 090-785 17 17 (a), e-post: [email protected]

Mats Hogmark, Mariebergsvägen 8, 791 50 Falun, tel 023-138 18, mobiltel 0709-515 272, e-post:[email protected]

Christina Vigre Lundius, Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp, tel 0435-347 31, e-post: [email protected]

Nelli Jonasson-Filippova, Madlyckevägen 24, 542 32 Mariestad, tel 0501-474 62, e-post: [email protected]

Erland Richardson, Ploggatan 14, 116 34 Stockholm,tel 070-218 76 07 e-post: [email protected]

Erland Richardsson, Ploggatan 14, 116 34 Stockholm,tel 070-218 76 07 e-post: [email protected]

RevisionAuktoriserad revisorJan Anders Nilsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,Box 1215, 251 12 Helsingborg, tel 042-37 72 00,e-post: [email protected]

Auktoriserad revisor, suppleantJonas Grahn, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, tel 08-555 330 00,e-post: [email protected]

FöreningsrevisorMarianne Grapengiesser, Amerikagatan 4, 414 63 Göteborg, tel 031-14 66 62, landet 0499-222 95e-post: [email protected]

Föreningsrevisor, suppleantKristina Olofsson, Varvsgatan 3b, 824 50 Hudiksvall, tel 0650-102 56, e-post: [email protected]

Kassör och kanslichef:Klas Lundius, Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp, tel 0435-351 58, mobiltel 070-520 83 58e-post: [email protected]

Valberedning:Carin Odhner, (sammankallande)Sturevägen 30, 182 74 Stocksund,tel, 08-755 50 29, e-post: [email protected]

Karin Stenstedt, Alviksvägen 17, 167 53 Bromma, tel 08-25 56 38, e-post: [email protected]

Wenjing Tao, Polkastigen 7, 152 70 Södertälje,tel, 073-764 19 52, e-post: [email protected]

Karin Svensson, (Studentrepresentant)Mariehemsvägen 17 B, 906 53 Umeå,mobiltel 0735-80 75 40, e-post: [email protected]

Valberedningens förslag tillSLMK:s STYRELSE

2008 – 2009

Malaysia har sedan lång tid årligen lagt fram ett resolu-tionsförslag i generalförsamlingen där man föreslår attarbetet på en konvention som förbjuder all användningoch innehav av kärnvapen skall påbörjas. Senast dennaresolution var uppe för omröstning var 8 januari i år.120 länder röstade för resolutionen däribland Kina,Indien, Pakistan, Nordkorea och Iran. Ryssland lade nersin röst. Västvärlden, inklusive Sverige röstade man-grant emot liksom Israel!

Kartan ovan visar hur geografi samt politisk och kul-turell tillhörighet styrt röstningen. Ändå, eller kanskesnarare därför måste frågan ställas: bör inte ett land somSverige, som i alla år varit emot kärnvapen och självvalt att avstå från att utveckla kärnvapen, ställa sig ispetsen för kärnvapnens totala avskaffande, något somNPT aldrig kan uppnå.

Erland Richardsons hela debattinlägg finns på sid 14!

POSTTIDNING B 03Avsändare: SLMK, c/o Lundius Håkantorpsmölla284 91 PERSTORPSweden

Begränsad eftersändning

Vid definitiv eftersändningåtersänds försändelsen mednya adressen på baksidan

Bör inte ett land som Sverige,som valt att avstå från att utveckla kärnvapen,

ställa sig i spetsen för kärnvapnens totala avskaffande?

Grönt= röstat för NWC Rött=röstat mot NWC Blått=nedlagd röst

Läkare mot kärnvapen · Läkare mot kärnvapen Utgiven av: Svenska läkare mot kärnvapen i...

Documents

Transcript of Läkare mot kärnvapen · Läkare mot kärnvapen Utgiven av: Svenska läkare mot kärnvapen i...