1

Innehållsförteckning

1 Inledning ...................................................................................... 6 Syfte och frågeställningar ............................................................ 7 Disposition .................................................................................. 8

2 Bakgrund ..................................................................................... 9 Kolonialism och Brittiska ostindiska kompaniet........................... 9 Bombay – en kosmopolitisk smältdegel ..................................... 11 Järnvägsprojekten ...................................................................... 13 Familjen Stephens och kunskapen om Joseph ............................ 14

3 Forskningsläge ........................................................................... 16 Järnvägarna i Brittiska Indien – incitament och kontraktörer ...... 16 Kontraktörerna – yrkesgruppen .................................................. 20 Sammanfattning av forskningsläget ........................................... 26

4 Källor och metod ........................................................................ 28 Källmaterial ............................................................................... 28

Husebyarkiven och arkivserien Joseph Stephens tid i Indien ... 29 Joseph Stephens dagböcker 1860–1863 .................................. 30 Affärskorrespondens i Joseph Stephens tid i Indien ................ 30 Brev i privata delarkiv ............................................................ 31 Maharashtra State Archives, Mumbai ..................................... 31

Metod ........................................................................................ 31 5 Teoretiska perspektiv ................................................................. 35

Kapital- och nätverksteori – analysverktyg och begrepp............. 35 Kapital och kapitalformer ....................................................... 36 Nätverk .................................................................................. 37 Representanter för nätverken .................................................. 38 Socialt kapital......................................................................... 39 Kulturellt kapital .................................................................... 40 Familj..................................................................................... 40

6 Lärlingen.................................................................................... 42 Kronologisk översikt 1860–1863 ............................................... 42 Sammanfattande slutsatser om lärlingstiden ............................... 71

7 Järnvägsbyggaren ....................................................................... 74

2

Kronologisk översikt 1863–1865 ............................................... 74 Sammanfattande slutsatser om järnvägsbyggaren Joseph ........... 97

8 Affärsmannen ............................................................................. 99 Kronologisk översikt 1864–1867 ............................................... 99 Sammanfattande slutsatser om affärsmannen Joseph ................ 120

9 Slutsatser om kontraktörens koloniala karriär ........................... 123 10 Referensförteckning ............................................................... 131

Otryckta källor ......................................................................... 131 Tryckta källor .......................................................................... 132 Litteratur .................................................................................. 136 Personlig kommunikation ........................................................ 142

11 Förklaringar ............................................................................ 143 Förkortningar ........................................................................... 143 Geografiska namn .................................................................... 143 Järnvägslinjer ........................................................................... 143 Personnamn ............................................................................. 144 Valutor .................................................................................... 144

12 Bilagor ................................................................................... 145

3

Joseph Samuel Frithiof Stephens, ca 1859. Foto förvaras på Huseby Bruk.

4

Abstract Gunnarsson, Ingemar (2020). En skandinavisk järnvägskontraktörs karriär i Indien 1860–1867 – ackumulering av socialt och kulturellt kapital som framgångsstrategi i en kolonial kontext, (Career of a Scandinavian railway contractor in India 1860–1867 – accumulation of social and cultural capital as a success strategy in a colonial context), Lnu Licentiate No. 31/2020, ISBN 978-91-89283-20-6. This study is about how Joseph Samuel Frithiof Stephens (1841–1934) as a Scandinavian contractor acquired an economic fortune in the colonial India. The fortune was used for the acquisition of the mill property Huseby Bruk in Småland and also contributed to the Stephens family's strategy of advancing in the then Danish bourgeois class establishment. The study aims to present an individual actor's opportunities to achieve financial success through access to non-financial capital forms. Social capital in the form of important social relations and cultural capital in the form of information, skills, etc., can be used for transformation into economic capital. The identification and analysis of the personal networks that occurred in Joseph's career determines the importance of family networks and professional networks for access to the various alternative forms of capital. Joseph's career in British India in the 1850s and 60s was surrounded by the colonial power context linked to global capitalist progression and characterized by civilization ambitions, technological transfer and dominance. The aftermath of the Revolt 1857–1858 opened the playing field for wealth-seeking risk-takers from Europe. The power structures previously maintained by the East India Company were gradually replaced by the British central power apparatus. The new power relations established a new administration and altered social institutions in the emerging crown colony. The Indian railways became a significant element in the colonial intervention and consisted of trunk lines that crossed the subcontinent. The used source material in the form of private letters, diaries, business correspondence and more, constitutes the research basis for the studies, and are included in the India-related material stored in the Huseby Archives at Linnaeus University in Växjö, Sweden. The results of the study show that network contacts and access to alternative forms of capital became crucial success factors for Joseph Stephen's career and wealth accumulation. The networks were linked to both the private and traditional spheres as well as to the professional and rational spheres and sometimes seemed cross-border. The study has further demonstrated the structures, colonial thought patterns and hierarchies that the individual actor was actively related to, and that affected the often-strained everyday life of the contractor. Keywords: railway construction, British India, colonialism, cultural capital, railway contractors, social capital, social networks, subcontractors

5

Förord Denna avhandling påbörjades i augusti 2012 och har tagit sin tid och möda i anspråk. Nu är det här projektet i hamn vilket jag ser som ett viktigt avstamp inför nya utmaningar. Avhandlingen färdigställs under hösten 2020, ett år präglat av en världsomfattande viruspandemi vilken i sig bidragit till en unik tid för ett avslut. Pandemin påminner oss om vikten av samarbete och samverkan, både globalt och i vår närmiljö, och även ett avhandlingsarbete präglas i hög grad av detta. Jag vill inleda med ett tack till överbibliotekarie Catta Torhell, på universitetsbiblioteket Linnéuniversitetet, för att jag fick avsätta tjänstetid för forskningen. Utan den tiden hade inte licen varit möjlig att kombinera med min roll som anställd på universitetsbiblioteket. Ett särskilt tack till handledarna Gunlög Fur och Malin Lennartsson för era insatser. Tack också till John Maule för genomläsning av manusutkast och för dialog om struktur och innehåll. Tack till Huseby-forskarna Alexander Bubb, Dhiraj Kumar Nite, Radhika Krishnan och Eleonor Marcussen med flera, för era kloka inspel i forskningen om Joseph. Tack också till Margaret Wallace Nilsson, Ella Andrén med flera doktorandkollegor vid Linnéuniversitetet för givande diskussioner under doktorandtiden, och tack till alla kollegor på universitetsbiblioteket för ert stöd och support. Slutligen vill jag tillägna avhandlingen min hustru Birgitta och våra barn Linnea och Karl med familjer. Tack för att ni finns och att ni uppmuntrat mig i jobbiga stunder. Växjö den 12 november 2020 Ingemar

6

1 Inledning

Denna studie behandlar Joseph Samuel Frithiof Stephens1 (1841–1934) och hur han genom en kontraktörskarriär i Brittiska Indien 1860–1869 lyckades förvärva en ekonomisk förmögenhet. Förmögenheten användes bland annat till köpet av bruksegendomen Huseby Bruk med tillhörande markarealer. Joseph blev känd som brukspatronen på Huseby och historien om hans levnad har i eftervärldens utsagor filtrerats genom släktens förehavanden, genom faderns akademiska karriär och genom döttrars misslyckanden och tillkortakommanden. Huseby bruk och dess centrala aktörer har blivit synonymt med uppgång och fall, med myndigheters och rättsväsendets omyndigförklaranden och mediala skandalreportage. Få har låtit perspektivet falla på en skandinavisk aktör som i en tid av europeisk kolonial expansion starkt bidrog till en brittisk släktgrens klassresa och framgångskarriär i 1800-talets Indien, England, Danmark och Sverige. Josephs tid som järnvägsbyggare och kolonial aktör i Brittiska Indien har hittills inte heller belysts i någon vidare bemärkelse. Detta trots att aktiviteterna i Indien indirekt resulterade i förvärvet av en av Sveriges största sammanhängande godsarealer, Huseby Bruk och egendom. Josephs liv blev långt och sammantaget sett en ekonomiskt, socialt och innehållsmässigt mycket rik levnad. Patriarken och brukspatronen av brittisk börd modellerade sin framgångssaga före och under Husebytiden med utgångspunkt från ett med tiden omfattande nätverk av släkt- och vänskapsrelationer, som starkt bidrog till karriärens fullbordande. Denna period i Josephs liv är fram till för några år sedan marginellt omskriven och analyserad. Därför föreligger ett behov av att utröna vilka faktorer som bidrog till att inte bara en enskild skandinavisk aktör blev framgångsrik utan också hur denna framgång var relaterad till och reproducerad in i en europeisk

1 Vid första omnämnandet av en aktör i texten anges även födelse- och dödsår om dessa är kända. Därefter anges endast förnamn om personen har nära anknytning till familjen Stephens. Se: kapitel 11, Förklaringar.

7

medelklassfamilj och släkt. Denna studie baseras inte primärt på postkolonial/kolonial teori men det är av värde att lyfta historien om Joseph och familjen i ett globalt perspektiv där de koloniala projekten ses som förutsättningar för den europeiska kapitalismens och industrialiseringens framväxt. I denna kontext blir även den angloskandinaviska familjen, kopplad till det brittiska imperiet och Indien, intressant att studera som en viktig faktor i ett antal sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang. Att Joseph och familjen Stephens var representanter för en kolonial tid och en brittisk imperiell ambition kan med säkerhet slås fast genom analyserna av källmaterialet. I framställningen om Joseph Stephens finns en uppenbar tendens att den överordnade kolonialmakten också får den dominerandes röst i historien. De samtidiga platserna för det historiska skeendet i Danmark, Sverige, Storbritannien och Brittiska Indien bar på de koloniala aktörernas röster som gavs ett explicit utrymme, i motsats till de inhemskas röster som oftast förblev ohörda.

Syfte och frågeställningar Övergripande syftar studien till att med en kvalitativ ansats analysera och kartlägga en brittiskbördig skandinavisk järnvägskontraktörs karriär i ett kolonialt Indien under 1860-talet. Genom analysen av Josephs karriär redogörs för betydelsen av familje- och yrkesnätverk vad gäller tillgång till socialt kapital och ackumulering av kulturellt kapital. Studien syftar även till att belägga en aktörs möjligheter att med hjälp av socialt och kulturellt kapital uppnå framgång utan att initialt förfoga över tillräckliga ekonomiska resurser. Studien omfattar Josephs aktiva år i Indien, från avresan från Europa i december 1859 fram till och med köpet av Huseby Bruk i augusti 1867, med utgångspunkt från en historisk kontext med brittiska koloniala strävanden efter hegemoni i en väsentlig brytningstid, och med specifikt fokus på infrastrukturella projekt. I studien undersöks den sociala aspekten av hur Joseph Stephens blev framgångsrik i sin karriär som järnvägskontraktör i Indien och huvudfrågeställningen blir därmed: Hur utökade och använde Joseph Stephens tillgången till socialt och kulturellt kapital för att över tid bli ekonomiskt förmögen i ett sammanhang präglat av hans specifika familjebakgrund och järnvägsbyggandets villkor i en kolonial kontext i Indien under 1860-talet? Specifika frågeställningar och aspekter är:

• Hur såg nätverksformationerna ut och vilka aktörer ingick i nätverken?

8

• Vilken betydelse hade fadern och övriga medlemmar i familjenätverket Stephens, för Josephs möjligheter att genom tillgång till socialt kapital nyttja detta för att samla kulturellt och ekonomiskt kapital för ekonomisk framgång?

• Vilken betydelse hade yrkesnätverken, det vill säga ingenjörer,

kontraktörer och underkontraktörer, för Josephs möjligheter att genom tillgång till socialt kapital nyttja detta för att samla kulturellt och ekonomiskt kapital för ekonomisk framgång?

Disposition För att genomföra studien behövs en presentation av det koloniala Indien som mötte Joseph då han landsteg i Bombay (Mumbai) i januari 1860, vilket sker i kapitel 2. Forskningen kring järnvägsbyggande och kontraktörer i Indien samt om Joseph diskuteras under forskningsläge i kapitel 3. Källmaterialet till studien, huvudsakligen den unika Indiensamlingen i Husebyarkiven, presenteras i kapitel 4. De teoretiska aspekterna återfinns i kapitel 5 medan studien över järnvägskontraktören Joseph framställs i tre empiriska kapitel 6–8 benämnda efter tre huvudteman: Lärlingen, Järnvägsbyggaren och Affärsmannen. Varje deltema analyseras med utgångspunkt från familje- och yrkeskontakter.

9

2 Bakgrund

Kolonialism och Brittiska ostindiska kompaniet Som antytts i inledningen var de koloniala projekten, däribland etableringen av järnvägar under 1800-talet, viktiga delar i en europeisk industriell och kapitalistisk expansion. Både de koloniserande och koloniserade var i ständig rörelse och bidrog samfällt till den ström av rikedomar, arbetskraft och tjänster som ständigt utbyttes mellan metropol/moderland och koloni.2 Oberoende av i vilken grad de koloniserade områdena exploaterades och utnyttjades varierade olika tekniker och maktstrukturer i projekten och samtliga bidrog till den obalans som var nödvändig för en framgångsrik expansion.3 Ett tidigt inslag i den brittiska koloniala expansionen utgjordes av det år 1600 upprättade Brittiska ostindiska kompaniet, Honourable East India Company (EIC). EIC var ett engelskt monopolföretag som genom ett kungligt brev syftade till att bedriva vinstgivande handel till och från Sydostasien och Indien. Med EIC:s handelsmonopol blev kompaniet med tiden involverat i den politiska utvecklingen i Indien och kom att bli en viktig aktör för Storbritanniens successiva annektering och exploatering av större delen av subkontinenten från 1700-talet till mitten av 1800-talet. Kompaniet bedrev även slavhandel där slavar från företrädesvis Östafrika transporterades till bland annat Indien. Från 1730-talet accentuerades slavhandeln till masstransporter som bedrevs fram till sent 1700-tal.4 EIC:s erövringar av land över subkontinenten var inte resultatet av en självklar militär och teknologisk överlägsenhet. Snarare kom kompaniet att dominera tack vare att det bistod de stridande regionala staterna med viktiga resurser, kommersiella såväl som militära. Det var resurser som staterna kom att bli fatalt beroende av.5 EIC:s närvaro medförde vidare ett arv av konflikt. Kompaniets 2 Loomba 2005, s. 19. 3 Loomba 2005, s. 19. 4 Encyclopedia Britannica, East India Company. 5 Washbrook 2004, s. 504.

10

vilja att knyta land för skatteuppbörd och utöva monopolhandel skapade ständiga friktioner med de lokala marknadsidkarna och bönderna. Indien var vid 1800-talets första decennier inte den kontinent som vissa hade förutspått skulle civiliseras, bort från inhemsk religion till förmån för kristendom och brittisk civiliserad rätt, eller att småbyar skulle utvecklas i samband med ökad industrialisering.6 Bombays Presidentskap, Centralprovinserna (1861), Berar (1853) 7 samt Nagpore (Nagpur) (1853) 8 var områden som successivt kontrollerades av britterna. Områdena motsvaras idag av delstaten Maharashtra, som tidigare utgjordes av Marathariket, en hinduisk stormakt som slutligen besegrades av britterna. I dessa delar av det dåtida i prinsstater och provinser uppdelade ”Indien” genomförde Joseph sina järnvägsuppdrag. Den västra delen av den indiska högplatån beskrevs av britterna som ett landskap med block av sten på ytan och som nästan helt saknade jord. Den av vatten transporterade jorden föreföll bli djupare i dalar och svackor medan den helt saknades i högre terräng. 9 Andra britter rapporterade om den stora avsaknaden av egentliga skogar i områdena varför behov av timmer och trävaror många gånger fick transporteras långväga. 10 Under 1800-talets första del bedrevs extrem kommersiell trädfällning vid sidan om förberedelser för framtagning av odlingsbar mark i olika delar av subkontinenten. I exempelvis de västra delarna av Bombay ledde förstörelsen till att den lokala regimen föreslog särskilda erbjudanden om bevarande av skog. I andra delar av Indien utbröt nästan en slags botanisk panik när det framgick vilka konsekvenser denna naturförstörelse innebar, såsom högre temperaturer jämte förändrad och försämrad vattentillförsel.11 I regionen där Joseph så småningom bedrev sin verksamhet levde kastindelade folkgrupper som fram till den brittiska interventionen förvärvade land motsvarande det som skedde i ett traditionellt medeltida samhälle. Landöverlåtelse styrdes i stora delar av de sociala relationerna och ägarens förhållande till de omkringboende bymedlemmarna När väl markägaren fått byöverhuvudets och andra intressenters välsignelse kunde han inta sin egendom och från och med den stunden också förhindra utomstående från att ta del av hans vatten eller annan användning av marken. Detta system var rådande fram till den koloniala administrationens successiva undersökningar och mätningar

6 Bayly 1998, s. 136. 7 Encyclopedia Britannica, Berar, Region India. 8 Encyclopedia Britannica, Nagpur, India. 9 Guha 1999, s. 33. 10 Guha 1999, 39f. 11 Bayly 1998, s. 138 ff.

11

av land som påbörjades under 1800-talet. Interventionen ledde till att markområdena så småningom öppnades upp för inspektion av utifrån kommande aktörer, vilken innefattade den koloniala maktapparaten, och därmed förändrades ägandeskap och liv i grunden.12 Med tiden avtog EIC:s inflytande i och med att den brittiska centralmakten successivt införde begränsningar i kompaniets handlingsfrihet. Charter Act från 1813 innebar att EIC behöll monopolet avseende utbytet med Kina med bland annat tehandeln, men resten av handeln öppnades upp för andra britter.13 Följande Charter Act från 1833 innebar att kompaniets monopol helt upphörde och EIC:s merkantila och kommersiella position förvandlades till en administrativ funktion för de brittiska besittningarna i Indien och hamnade under kronans styre.14

Bombay – en kosmopolitisk smältdegel I Indiens 1700- och 1800-talshistoria spelade hamnstaden Bombay en avgörande roll. Staden, och från 1818–1819 Presidentskapet Bombay, tiodubblade sin befolkning mellan 1660 och 1740. Expansionen tillkom genom en omfattande migration och Bombay utvecklade ett för landet unikt samhälls- och affärsliv. Detta innebar färre inslag av den annars självklara uppdelningen mellan kolonialmakt och indiska intressen. Trots det var beslutsmakten ytterst förbehållen britterna. Opiumhandeln med Kina och senare expansionen av bomullshandeln innebar att stora rikedomar tillfördes Bombay vilket också bidrog till ekonomisk spekulation och så småningom stagnation.15 Den kraftiga expansionen satte också Bombays sociala och ekonomiska infrastruktur under stark press och från och med att den första textilfabriken uppfördes i Bombay på 1850-talet kom staden att bli en av de viktigaste bomullsmarknaderna i världen, vid sidan om Liverpool och New York.16 Revolten 1857–1858, oftast känd som Sepoy-upproret, startade som en serie uppror över framför allt de norra delarna av Indien. Upproret var dock knappt märkbart i Bombay, men bidrog ändå till en kritik mot EIC och styret i presidentskapet. 17 Ursprunget var konsekvensen av en serie effekter av britternas successiva, och ofta förhastade, förändringar i förhållandena för befolkningen på den indiska subkontinenten.18 Upproret var inte en unik och isolerad händelse utan våldsamma resningar var en vanlig inhemsk företeelse under lång tid. Resningarna var dock så omfattande och radikala att de samfällt utgjorde ett reellt hot mot hela den brittiska kolonialmakten. Oroligheter med 12 Guha 2013, s. 18f. 13 Keith 1936, s. 127. 14 www.parliament.uk, About parliament, Living Heritage, East India Company and Raj 1785–1858. 15 Aspengren 2018, s. 53ff 16 Aspengren 2010, s. 14f. 17 Aspengren 2018, s. 56. 18 Peers 2006, s. 66f.

12

motsvarande politiska ursprung fanns även på mogulhärskarnas tid, men effekterna av britternas förändringar var mer genomgripande och med målet att komma över nya resurser till det växande världsimperiet.19 Den telegraf- och järnvägsutbyggnad som igångsattes redan på 1840-talet utgjorde i sig faktorer som bidrog till motsättningar mellan kolonialmakt och inhemsk opposition.20 I detta perspektiv kan även Bombay-regionen betraktas som påverkad med tanke på att den första järnvägssträckan som invigdes var den mellan Bombay och Thane den 16 april 1853.21 Revolten 1857–1858 följdes av hårda repressalier från de brittiska trupperna mot upprorsmakarna men även mot civilbefolkningen i övrigt. I The Queen´s Proclamation i november 1858 förkunnades den brittiska kronans övertagande och formella styrelse över kolonin. Detta utgjorde det definitiva slutet för EIC:s maktutövande i Indien, men inledde också en mer misstänksam och än mer kontrollerande hållning från britterna mot den indiska befolkningen. 22 Efterverkningarna av Revolten 1857–1858 öppnade upp spelplanen för lycksökare och risktagare från Europa. De maktstrukturer som tidigare upprätthållits genom EIC ersattes successivt av den brittiska kronans maktapparat, som gradvis etablerade en ny administration och nya samhällsinstitutioner i den blivande kronkolonin. De tidiga järnvägsprojekten initierades före upproren och godkändes och styrdes av EIC i kraft av kolonial mellanhand. Myndigheternas inflytande ökade i och med inrättandet av Public Works Department (PWD) år 1854, men fick inte full kontroll förrän efter EIC:s definitiva upplösning under senare delen av 1800-talet.23 PWD rekryterade sina egna särskilt utbildade ingenjörer som sändes ut till skilda projekt som de fick hantera i Indien, såväl militära som civila.24 En avlägsen men relaterad händelse som blev mycket betydelsefull för utvecklingen i Bombayregionen var det amerikanska inbördeskriget 1861–1865. Kriget bidrog till svår brist på bomullsråvara i Lancashireregionen i England där en stor del av textilindustrin var förlagd. Under perioden blev England beroende av den indiska bomullen och råvaran kom under 1862 att uppgå till hela 75 procent av produktionsbehovet i hemlandet.25 Bomullsboomen inföll i direkt anslutning till Josephs verksamhetstid och medförde att en ekonomisk hausse nådde den expanderande hamnstaden och långt in i det indiska fastlandet. 19 Bayly 1998, s. 170. 20 Bayly 1998, s. 133. 21 Sahni 1953, s. 3. 22 Peers 2006, s. 64ff. 23 Government of India, Ministry of Housing & Urban Affairs, Central Public Works Department, historical background, British period. 24 Chopra 2011, s. 34f. 25 Siddiqi 2017, s. xvii.

13

Bombay blev den självklara exporthamnen för bomullshandeln och inom några få år steg priserna i takt med att företag och individer i Bombay gjorde exempellösa vinster. I samband med den ekonomiska haussen startades mer eller mindre riskfyllda samhällsprojekt, vilket så småningom ledde till allehanda spekulation. När väl det amerikanska kriget upphörde kraschade banker och personliga förmögenheter utraderades.26

Järnvägsprojekten Under mitten av 1800-talet påbörjades den brittiska etableringen av järnvägar i den indiska kolonin, vilken grundades på europeiska principer.27 Inledningsvis drevs projekten under inflytande av EIC. De indiska järnvägslinjerna med s.k. trunk lines (sv. stambanor) utgick från de tre metropolerna Bombay, Madras och Calcutta, vilka sedan förenades över subkontinenten. 28 Även ångbåtstrafiken till och från Indien kunde på så vis kopplas till det landbaserade nätet.29 Konstruktionsprocessen av järnvägar i Indien kom att utgöras av tre nivåer vad gäller tillsyn och kontroll. Den första utgick från moderlandet England, den andra låg i Indiens imperiella huvudstad Calcutta, presidentskapsstäder och provinsiella huvudstäder och den tredje nivån innehöll den fysiska konstruktionen av järnvägarna på fältet. Tusentals ton med järnvägsmateriel som slipers, räls och annan utrustning skeppades ut från Storbritannien till Indien och denna utförsel, som var nödvändig för projektens genomförande, godkändes och kontrollerades av India Office (1858–1947), ministeriet för Indien i London. Ministeriet leddes av statssekreteraren för Indien som samtidigt var medlem i brittiska kabinettet. Besluten i India Office grundades i mycket stor utsträckning på rekommendationer från den indiska regeringen. I varje bolagsstyrelse satt dessutom en representant, ex-officio Government Director, för att säkerställa kontrollen även där. Behovet av en striktare statlig kontroll blev verklighet vid India Office’ tillkomst 1858 efter Revolten 1857–1858 och efter EIC:s förlorade dominans.30

Den brittiska kolonialmakten utövade så småningom en omfattande byråkratisk styrning genom PWD avseende järnvägsprojekten. Styrningen avsåg såväl förslag till järnvägssträckning, specifikationer, kostnader, arbetets fortskridande såväl som kvalitetsöversyn. Järnvägsprojekten på det lokala planet styrdes i toppen av hierarkin av en chefsingenjör. Rollen innebar en slags intermediär position mellan högre beslutsfattare inom PWD, den statliga byråkratin, och 26 Chopra 2011, s. 17. 27 Metcalf 1995, s. 81. 28 Se karta, bilaga 2. 29 Kerr 2007, s. 20. 30 Kerr 1997, s. 2f.

14

järnvägsbolagets styrelse och den eller de kontraktörer och ingenjörer som anlitades på fältet.31 Förverkligandet av ett järnvägsprojekt var därmed i många stycken en komplicerad hierarkisk process med flera intressenter inblandade. Detta gällde i Europa såväl som i Indien. I maktens centrum fanns politiker, privata företagsledare, administratörer och byråkrater i England och Indien, övervakande ingenjörer och kontraktörer med deras agenter, ned till ingenjörer och indiska arbetare på de egentliga fysiska fältarbetsplatserna. Alla nivåer ända ned till den enskilde arbetaren representerade den brittiska industrikapitalismen och kommunicerades via den koloniala maktapparaten.32

Familjen Stephens och kunskapen om Joseph Josephs stamfäder tillhörde det gruvarbetarproletariat som under generationer arbetat med koppar-, tenn- och blyutvinning i den sydvästra delen av England. Liksom Josephs farfar John Stephens, påbörjade en av sönerna, Josephs farbror Joseph Rayner Stephens (1805–1879), efterhand en bana som metodistpastor och missionär. Joseph R. föddes i Edinburgh och blev med tiden en mycket kontroversiell förkunnare. Redan som ung hade Joseph R. under åren 1826–1829 bedrivit wesleyansk metodistmission i Stockholm. 33 Det påstådda samröret med den så kallade chartiströrelsen fick ödesdigra konsekvenser då Joseph R. återvänt till England. Hans predikningar och aktiva motstånd mot 1834 års fattiglag i England, som tvingade arbetsföra fattighjälpssökande att arbeta i så kallade work houses, renderade Joseph R. 18 månader i fängelse 1839–1840.34

Josephs far George Stephens (1813–1895) föddes i Liverpool men hade liksom Joseph R. rötterna i Cornwall i England. George arbetade några år i Stockholm som engelsk språkmästare 35 efter att blivit inspirerad av Josephs R.:s utlandsvistelse i Sverige. Georges titel antyder att han redan under de tidiga åren i Sverige hade anknytning till den kulturella och intellektuella sfären i Stockholm. År 1851 flyttade George med sin familj vidare till Köpenhamn där han samma år påbörjade sin akademiska karriär som lektor i engelska vid Köpenhamns universitet. Sedermera utsågs George till titulär professor, troligen efter 1855, 36 och han grundlade ett starkt intresse för forskning i fornnordisk

31 Kerr 1997, s. 22. 32 Kerr 1997, s. 23ff. 33 Edwards 1994, s. 1ff. 34 Edwards 1994, s. 86ff. 35 Språklärare som undervisar i praktisk språkfärdighet. 36 Københavns Universitets Årbog, Meddelelser angaaende Universitetet og den polytekniske Lærenanstalt 1857–1863, II. Universitetets Lærerposter og Lærerpersonale med dertil hørende særlige Forhold for det akademiske Lærersamfund, København, 1865, 1867 och 1886. s. 175. Anm. Där anges den 14 januari 1855 som tidpunkt för Georges utnämning till lektor i engelska.

15

litteratur och historia.37 Litteraturintresset var en bidragande, men knappast avgörande orsak, till familjestrategin att skapa en förmögenhet för att kunna förvärva ett attraktivt gods. I planerna ingick dock underförstått en önskan om att på sikt även kunna etablera en kulturhistorisk miljö innefattande omfattande litteratur och insamlade artefakter. George och hans hustru Mary Stephens (1808–1896, f. Bennet) fick tre barn vilka samtliga föddes i Stockholm: Ingeborg Abbott (1839–1911, f. Stephens), Joseph samt Blanche von Sydow (1843–1935, f. Stephens). Josephs mor Mary Anne Bennet föddes och växte upp i Brentwood, Essex i England med föräldrarna Edward Bennet och Elisabeth May. I källorna och i litteraturen finns få noteringar som kan härledas till Josephs mor varför hennes historia är så här långt okänd. Ingeborg gifte sig den 3 september 1856 med järnvägsingenjören John Hallen Abbott (1831-1889).38 John befann sig från 1852 i Danmark för utbyggnad av de tidiga danska statsbanorna. 39 Med tiden blev John en allt viktigare nära vän och handledare för Joseph, inte minst under åren i Indien.

37 Svenskt biografiskt lexikon, George Stephens, Stockholm, Riksarkivet. 38 George Stephens 1813–1895. 39 John Hallen Abbott 1831–1889, Obituary.

16

3 Forskningsläge

Järnvägarna i Brittiska Indien – incitament och kontraktörer I Ideologies of the Raj40 anlägger historikern Thomas R. Metcalf ett perspektiv på britternas försök att hantera den successiva annekteringen av den indiska subkontinenten. Metcalfs bidrag är väsentligt som kontext i studien om Joseph Stephens eftersom de koloniala värderingarna torde ha präglat de britter som anlände till Indien. Redan tidigt fanns en strävan efter att upprätta och vidmakthålla skillnader mellan erövrare och de som erövrats. Tidigt, menar Metcalf, var den brittiska strategin att i upplysningstidens anda spegla det moderna och civiliserade Storbritannien och Europa i det som britterna uppfattade som det orientaliskt despotiska Indien. Erövringen skulle därmed leda bort från medeltida, feodala och degenererade samhällen.41 Under 1800-talet i samband med industrialiseringen infann sig en tydligare brittisk uppfattning om dominans vilket också rättfärdigade styret över Indien. Detta kunde åstadkommas genom synen på reformer där lag, eller snarare koder för rättsligt förfarande, och egendom stod i fokus.42 Även indologen Ronald B. Inden bidrar med förklaringsperspektiv gällande skillnaden mellan erövrare och de erövrade. Den rådande koloniala och orientalistiska diskursen under 1700- och 1800-talen var förutom åtskillnad genom religions-, ras- och könstillhörighet även klimatologiskt präglad. Detta förklarar Inden med att européer och den asiatiska befolkningen i allmänhet uppfattades som synnerligen väsensskilda beroende på de skilda klimatförhållanden som rådde vid platserna för folkens ursprung. Temperatur och topografi bidrog till skilda temperament och syn på statsbildningar vilka följaktligen bidrog till att konstruera delar av den distinktion som européerna upprättade för att bibehålla uppfattningen om rådande skillnader mellan erövrare och erövrad.43 40 Metcalf 1995. Anm. Raj, The British Raj, Brittiska Indien. 41 Metcalf 1995, s. 5ff. 42 Metcalf 1995, s. 27. 43 Inden 1990, s. 52f.

17

Antropologen Ann Laura Stoler och historikern Frederick Cooper intar i Tensions of Empire positionen att 1800-talets ”nya” kolonialism byggde på en medveten europeisk borgerskapsklass som i och med upplysningen erfarit möjligheterna att med teknologiska, organisatoriska och ideologiska medel styra Europa och de erövrade provinserna i resten av världen.44 Den brittiske globalhistorikern Christopher Bayly (1945–2015) har beskrivit den globala ekonomiska imperiella ordningen och dess verkningar på bland annat Indiens utveckling under EIC:s styre, det vill säga decennierna före Josephs aktiviteter i Indien. I Indian society and the making of the British Empire45 diskuterar Bayly den pre-industriella tiden före järnvägsutvecklingen i Indien, som tenderade att vara en period av ekonomisk och samhällelig tillbakagång, inte minst vad gäller EIC:s mer eller mindre förlamande inverkan på de erövrade områdena. Beskattning av land och dithörande införlivanden av prinsstater i den koloniala staten band bönder och bybefolkning hårt till de mer traditionella inkomstkällorna. 46 Historikern Gunnel Cederlöf exemplifierar vidare EIC:s försök att etablera styrning av de nordöstra delarna av Bengalen under den inledande brittiska kolonialtiden i området. Cederlöf konstaterar att EIC:s erövringar av land och insamlingen av uppbörd krävde ett socio-ekonomiskt nät av relationer mellan styrande och underställd. Detta system hade varit förhärskande under Mogulväldet och arvet efter detta innebar uppenbara svårigheter för de efterkommande britterna att upprätthålla. 47 Vidare exemplifierar Cederlöf ett annan strategi vid den indiska nordöstra fronten där EIC ingick avtal med de erövrade områdenas styrande rajas48 som satt kvar vid makten och fortsatte härska över inrikespolitiken. De sociala relationerna och kontakterna mellan EIC och rajas var dock de enda som britterna brydde sig om så länge avtalen upprätthölls. Alla andra underordnade aktörer negligerades.49 EIC:s och kapitalägarnas förväntade introduktion av en blomstrande plantageekonomi i Indien medförde fördjupade problem för både brittiska och inhemska innovatörer och risktagare. De politiska och finansiella avsikterna att uppnå denna på landområden vilande ekonomi gick i stå på grund av risken för konflikter i kampen om arbetskraft och land. Bristen på en väl utbyggd och säker infrastruktur låg också som en hindrande faktor, vilket också bidrog till stagnation.50

44 Stoler & Cooper, 1997, s. 2f 45 Bayly 1998. 46 Bayly 1998, s. 116ff. 47 Cederlöf 2014, s. 226. 48 Raja, Rajah, sanskrit, rājā, ”kung”, Yule 1903, s. 754. 49 Cederlöf 2017, s. 24f. 50 Bayly 1998, s. 119.

18

De indiska transportvägarna i allmänhet uppfanns dock inte genom britternas infrastruktursatsningar under 1800-talet, menar den indiska järnvägshistorikern Rita Bhambi i en avhandling från 2016 om bolaget The Great Indian Peninsula Railway (GIPR). Många och vitala inhemska transporter hade utförts på vägar och vattendrag över hela indiska halvön sedan antik tid. Den nya tiden krävde dock att transporterna sattes i relation till kolonialmaktens möjligheter till förbättringar av handeln mellan koloni och hemland.51 Bhambi menar vidare att intentionerna från kolonialmakten att anlägga järnvägar inte bör generaliseras, men i det koloniala Indiens fall var det två huvudanledningar som initialt bidrog till anläggandet. Dels var det en följd av The Railway Mania52 i 1840-talets Storbritannien som järnvägen introducerades i Bombayregionen, trots att kolonialmaktens aktiviteter var koncentrerade till huvudstaden Calcutta. En annan anledning var bomullstransporterna som genom Bombay och dess naturliga hamnar därmed kunde utvecklas och förbättras ytterligare som en viktig port in till kolonin. Den första brittiska bomullskrisen inföll redan 1846 med uteblivna amerikanska leveranser och föranledde hemmamarknaderna att söka säkrade områden för bomullsproduktion. I detta fall var järnvägen en avgörande faktor för transporter från en egen inhemsk produktion.53

Flera uppfattningar föreligger rörande vad som var incitamenten för byggandet av de indiska järnvägarna. Redan år 1851 förfäktade generalguvernören i Indien, Lord Dalhousie (1812–1860) starkt i den indiska järnvägsfrågan och bekräftar den brittiska kolonialmaktens förväntade kontroll över utvecklingen:

I trust they [East India Company and Government of India] will ever avoid the error of viewing railways merely as private undertakings and will regard them as national works, over which the Government may justly exercise, and is called upon to exercise, a stringent and salutary control.54 Historikern Tara Sethia menar, något generaliserande, att de indiska järnvägarna aldrig var lokalt initierade till skillnad mot exempelvis de nordamerikanska. De kom heller aldrig till som ett led i behoven av utökade nationella marknader och intressen. Järnvägarna introducerades istället som ett resultat av olika inflytelserika grupperingar och deras särintressen inom skilda näringar i England. Järnvägs-, bomulls- och transportintressenterna utsattes i sin tur av påtryckningar från det brittiska parlamentet. Den brittiska staten utövade ständigt sin kontroll över järnvägsprojekten, även före Revolten 1857–1858,

51 Bhambi 2016, s. 21f. 52 Spekulationsvågen i järnvägsaktier i Storbritannien i samband med järnvägens boom i landet under 1840-talet. 53 Bhambi 2016, s. 2f. 54 Minute by Dalhousie on Introduction of Railways in India, as Submitted to the Courts of Directors, 4 July 1850, s. 38.

19

och de blev enligt Sethia aldrig den fria marknadens verktyg.55 Ian Derbyshire, brittisk historiker, tillför, förutom de ekonomiska incitamenten, ett symboliskt perspektiv över järnvägstillkomsten. Den fungerade, menar Derbyshire, också som en avgörande introduktion av brittisk teknologi där ångdrift och järnväg blev symboliska indikatorer på en avancerande industriell kolonialmakt.56 Även den amerikanske historikern Michael Adas menar i Machines as the measure of men57, som berör teknologi och europeisk kulturell expansion, att det koloniala projektets främsta symboliska markörer var den teknologi som implementerades och som stod för framsteg och civilisering.58 I den ofta citerade Building the Railways of the Raj 1850–190059 redogör den kanadensiske historikern Ian J. Kerr för hur de brittisk-indiska järnvägs-projekten initierades och förverkligades under och efter järnvägarnas pionjärtid i Indien. Åren före introduktionen präglades av förespråkarnas argument om järnvägarna som en god investering med god avkastning för kapitalplacerare, och som projekt som militärt kunde säkra erövringarna på den indiska halvön. Järnvägarna kunde också bidra till utveckling för det indiska folket. 60 En motsvarande analys gör ekonomhistorikern vid University of Pennsylvania, Laxman D. Satya, som menar att det tidigt fanns tydliga målsättningar från kolonialmaktens sida med järnvägarna i Indien och dessa vidhölls och stärktes under Brittiska Indiens era. Målen var såväl kommersiella som militära. Den koloniala ekonomin var dessutom tidigt medveten om att järnvägen kunde stärka det koloniala projektet och bland annat importera varor till Indiens inre delar. Hemma i England kunde bomullsbaronerna i Lancashire sälja sina billigt producerade kläder till de indiska massorna och samtidigt säkra tillgången på råbomull.61 Det är därför logiskt att anta att den utvecklade infrastrukturen, i form av bland annat telegrafi och järnväg, kom att bli en nyckel till att få spridning av kunskap, information och produkter över den indiska koloniala subkontinenten. Enligt Bayly var det just de civila och militära myndigheternas kontraktsbundna beställningar som kom att ge infrastrukturens utveckling en skjuts. Även om huvuddelen av materielen som behövdes för exempelvis järnvägsbyggande importerades, blev dessa projekt indirekt ekonomiskt stimulerande även för lokala köpmän och förmedlare då dessa kunde erbjuda arbetskraft, stenmaterial, trä och transporter.62 55 Sethia 1991, s. 103f. 56 Derbyshire 1995, s. 178. 57 Adas 1989. 58 Adas 1989, s. 221f. 59 Kerr 1997. 60 Kerr 1997, s. 16. 61 Satya 2008, s. 69f. 62 Bayly 2012, s. 544

20

Kontraktörerna – yrkesgruppen Yrkesgruppen kontraktörer vid järnvägsprojekten i det koloniala Indien har problematiserats i relativt få historiska vetenskapliga studier. Detta trots att just denna grupp kan betraktas som de aktörer som bidrog till en mer dynamisk utveckling av subkontinenten i och med bland annat järnvägens utbyggnad. De brittiska kontraktörerna, en yrkesgrupp mellan brittiska kapitalister, ingenjörer och nederst rallarna på fältet, var enligt Bhambi, den viktigaste av dem alla för att få jobbet gjort. Detta trots att kontraktörerna och underkontraktörerna inte sällan misslyckades med slutförandet av arbetet. Om det ändå fullföljdes kunde kvaliteten ibland vara undermålig, vilket påvisade bristen på kunskap bland de som åtog sig kontrakten. 63 Samtidigt konstaterar Bhambi att inhemska kontraktörer bland parserna, blev bland de mest framgångsrika i samband med GIPR:s utveckling. Framgångsfaktorer var bland annat bakomliggande kunskap runt hur man drev affärsprojekt samt förmågan att ackvirera och behålla tillräckligt med arbetskraft. Visserligen prioriterades och gynnades de europeiska kontraktörerna inledningsvis men efterhand vann parsernas fördelaktiga erbjudanden gehör bland myndigheter och bolagsägare och utgjorde grunden för viktiga delar i GIPR:s framväxt. 64 Ian Derbyshire utvecklar i artikeln ”The Building of India’s Railways” 65 förutsättningarna för kontraktens tillkomst i samband med järnvägarnas ankomst till Indien. Järnvägsbyggnation var ett mångfacetterat arbete som i grunden innehöll: förberedelser för sträckningen, rälsläggning, tunnelarbeten, skärningar i terrängen och broarbeten. Derbyshire menar att det fanns graderade och skilda uppdelningar mellan de olika typerna av uppdrag som kontraktörerna tilldelades. I grunden handlade det om den kompetensnivå som fanns hos de inblandade, vilken typ av arbeten som skilda kadrar av kontraktörer tog sig an. Det kunde exempelvis handla om mer avancerade brokonstruktioner som krävde särskild kunskap.66 Som jämförelse kan nämnas Josephs uppdrag som i huvudsak handlade om arbeten i den lägre delen av kompetensskalan som banvallskonstruktioner, kulvertar och mindre broar. Radhika Krishnan fördjupar i antologin Från Brittiska Indien till Huseby Bruk sin analys av kontraktörssystemet och perspektivet faller på det Krishnan kallar ”arbetarnas perspektiv”. Fokus läggs på de arbetande inhemska aktörerna som lade sitt praktiska arbete i projekten. Analysen utgår från samma material som tidigare men beskriver ingående de förhållanden som drabbade de som gav sig in i det riskfyllda järnvägsarbetet. De enskilda arbetarnas situation, menar

63 Bhambi 2012, s. 881f. 64 Bhambi 2016, 206 f. 65 Derbyshire 1995, s. 179ff. 66 Derbyshire 1995, s. 193.

21

Krishnan, är ständigt närvarande i Husebymaterialet, vilket möjligen kan problematiseras ytterligare. Krishnans slutsats är att de enskilda arbetarnas ageranden var primära vid uppkomna konflikter och gick därmed i direkt opposition mot arbetsgivaren och hotade att lämna arbetena. En motåtgärd som medgav en viss makt och gav möjlighet att förhandla och hitta bättre arbetsförhållanden.67. Det vanligaste förfaringssättet, var dock det sekundära agerandet, det vill säga att förhandlingen gick via de förmän och byföreträdare, maccadums68 och maistries69 , som utgjorde det mellanskikt som företrädde huvuddelen av de anställda. Nite har redogjort för detta förfarande i artikeln ”En lycksökares liv och affärer i Indien och Skandinavien” i samma bok.70 Den hierarki som förelåg vid järnvägsarbetena i Indien, menar Krishnan, var strikt rasåtskild, det vill säga löner, förmåner och maktutövning utövades och reglerades genom den koloniala struktur som det brittiska imperiet föreskrev officiellt eller inofficiellt. Detta fick till följd att en europé var högre värderad än en inhemsk person, en parser var mer värd än en muslim eller hindu, en murare mer välbetald än en snickare eller stenarbetare osv. Exempel på denna åtskillnad och rasism går, menar Krishnan, att belägga i den korrespondens som sker mellan Joseph och hans affärskontakter.71 Joseph tillhörde inte kategorin ingenjörer eller teknisk personal då han tog sig an järnvägsuppdraget i Indien. Istället bör Joseph huvudsakligen placeras bland de så kallade underkontraktörerna, som genom risktagande och goda kontakter med de europeiska kontraktörsnätverken kunde bygga en framgångsrik karriär.72 De europeiska underkontraktörerna, menar Kerr, placerades som ännu ett lager intermediärer ovanför de inhemska gangers 73 som rekryterade lokal arbetskraft.74 I toppen på kontraktörssystemet fanns de stora välrenommerade kontraktörsbolagen såsom Wythes & Jackson (W&J)75 och Lee Watson & Aiton

67 Krishnan 2018, s. 113. 68 Muccadum, moccudum, hindi, ursprungligen från arabiskans mukaddam, ”praepositus”, förman, ledare. Kan ha flera betydelser men i detta sammanhang avses en förman för ett stenarbetarlag tillhörande en stenarbetarkast. Yule 1903, s. 569. 69 Maistry, Mistry, hindi mistri, förvanskning av portugisiskans mestre, förman, hantverksmästare. I detta sammanhang murarförman, smed/förman, snickare/förman etcetera, Yule 1903, s. 538. 70 Nite 2018, s. 188f. 71 Krishnan 2018, s. 115f. 72 I studien benämns Joseph ibland även som kontraktör, vilket beror på att uppdragen i Indien skiftade karaktär. När han så småningom startat företaget Joseph Stephens Company Ltd. blev också uppdragen mer av karaktären kontraktörsuppdrag med direkta bindningar till uppdragsgivaren. 73 Gangers, även headmen och gangmen. Lägre intermediära förmedlare av arbetskraft och innehavare av arbetsledande funktion inom mästaryrken som exempelvis snickare, smed, murare. 74 Kerr 1997, s. 57. 75 Grace’s Guide to British Industrial History, Wythes & Jackson.

22

(LW&A)76 med betydelsefulla kontakter framför allt hemma i England, men också på sikt i en framväxande koloni som Indien. Bland underkontraktörerna, följde många gånger samma beroendemönster som det mellan imperialister och koloniserade då denna nivå befolkades både av européer och inhemska framgångsrika indiska kontraktörer.77 Kontraktören agerade som risktagare men också som en person i fördelaktig mellanställning mellan uppdragsgivande bolag och ingenjörskadern. Kontraktören kunde, om denne nu lyckades med sina uppdrag, bli en ytterst förmögen person. Han kunde bli långt mer ekonomiskt framgångsrik än den enskilde ingenjören.78 Ett exempel är George Wythes (1811–1883) som tillsammans med Joseph Jackson79 i W&J ansvarade för olika delprojekt i Indien med GIPR som beställare.80 Wythes var också den aktör i Josephs nätverk som bevittnade det lärlingsavtal som upprättades inför Josephs karriär som underkontraktör.81 Kontraktörerna bör därför betraktas som en egen yrkeskategori i det brittiska imperiets tjänst, som genom samordning av arbetskraft och kapital kunde realisera den fortsatta industrialiseringen över världen. Framför allt gällde detta byggnation av modern infrastruktur i form av järnvägar, kanaler, broar och vägar i både Europa och senare i kolonierna.82 Kontraktörssystemet visade sig dock i längden ha en hel del brister, som berörde järnvägsprojektens progression och kostnader. En av Josephs kontakter i Indien, Robert Maitland Brereton (1834–1911), vittnade om dessa brister i en senare utkommen minnesbok från 1908. I boken nämns också GIPR:s ingenjörers ständiga kamp mot kontraktörernas agenter vid inspektioner utmed banan. Ingenjörerna var enligt Brereton ett stolt släkte och därmed oroliga för att befläcka sitt professionella rykte. Konstruktionerna av mindre broar var ofta undermåliga och detta gällde särskilt murararbetet som stod och föll med oväntade väderförhållanden. Sol, vind och brist på vatten var ständiga utmanare.83

76 Dissolution of partnership, The London Gazette, November 19, 1869, s. 6236, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/23557/page/6236/data.pdf. Anm. Alexander Henderson Lee, Archibald Aitken Watson, John Aiton. Företaget upplöstes den 1 juni 1868. 77 Nite 2018, s. 158. 78 Ferguson & Chrimes 2014. 79 Grace’s Guide to British Industrial History, Joseph Jackson (d. 1860). 80 Ferguson & Chrimes 2014, s. 171. 81 Lnu, HA, Joseph Stephens arkiv, Brev och korrespondens, EI:12a, 1859–1900, Kronologiska brev och inkomna handlingar. Anm. Se: bilaga 1. 82 Ferguson & Chrimes 2014, s. 47. 83 Brereton 1908, s. 9.

23

Forskning om Joseph i nya perspektiv Vad gäller forskning om familjens roll i det viktorianska England anlägger litteraturvetaren Margareta Petersson i antologin Från Brittiska Indien till Huseby Bruk väsentliga perspektiv för att förstå den framväxande medelklassens ideal. Dessa ideal utmärkte även familjen Stephens som med stark familjekänsla och protestantiska värderingar med äktenskap och egendom som grund, befäste tidens så kallade domesticitetsideologi. 84 Denna princip medförde en strikt arbetsdelning vad gäller mannens och kvinnans uppgifter i hem och familj, vilket också kan beläggas i anslutning till historien om Joseph. Det är väsentligt att ha dessa principer med som referens i diskussionen om familjens och sonens framgångssträvanden. Familjen diskuteras också i denna studie i samband med definition av begreppet under den teoretiska delen, kapitel 5. Josephs syster Ingeborg var en aktör i Josephs familjenätverk, som kom att spela en avgörande roll för beslutet att åka till Indien och för den kommande karriären. Petersson redogör för Ingeborgs liv under vistelsen i Indien i artikeln ”Concurrent Domesticities in Letters from the Colonial Fringe” från 2017.85 Bidraget har Josephs syster Ingeborg Abbotts (1839-1887, f. Stephens) brevkorrespondens som källa. Kortare utdrag från brodern Josephs brev till systern finns medtagna i texten liksom den omgivande koloniala kontexten i 1860-talets Indien. Fokuset i Peterssons text är dock ett annat än i denna studie eftersom Ingeborgs erfarenheter analyseras med utgångpunkt från plats och rum, där Ingeborg efter år av isolering och alienation i Indien uttrycker sin hemlängtan till Danmark. Petersson utgår från domesticitet och kolonialism som två diskursiva noder i Ingeborgs vardagsliv och upplevelser i Indien och hemlandet Danmark.86 Historieprofessorn Lars-Olof Larsson, för övrigt en viktig tillskyndare av Husebyarkivens tillkomst, behandlar Joseph i Historia kring Huseby87 , Hur Stephens kom till Huseby88 och Det fantastiska Huseby89. I samtliga porträtteras Joseph relativt perifert och ständigt i skuggan av George och Josephs gudfader Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (1818–1889). Hyltén-Cavallius lyfts rentav fram som den ”verklige huvudpersonen” och grunden till att Joseph överhuvudtaget hamnade i Småland.90 Fadern George var tillsammans med Hyltén-Cavallius de

84 Petersson 2018, s. 20ff. 85 Petersson 2017. 86 Petersson 2017, s. 108ff. 87 Larsson 1978. 88 Larsson 1986. 89 Larsson 1993. 90 Larsson, 1986, s. 2.

24

två pådrivande initiativtagarna bakom det av Joseph genomförda spekulationsförvärvet av godset 1867.91 Larssons syfte med översikterna är, förutom att beskriva historien om en småländsk bruks- och godsegendom, att kritiskt granska ett antal myter som följt i anslutning till Josephs förvärv av Huseby Bruk. En av dessa förvärvsmyter var att Huseby skulle sålts på auktion till ett pris av en miljon rd. rmt. och att Joseph själv skulle betalt kontant på plats vid bruket.92 Eftersom Husebyarkivens Indienrelaterade material inte var tillgängligt när översikterna av Larsson tillkom kan historien nu kompletteras med relevanta perspektiv och delvis problematisera Hyltén-Cavallius agens med utgångspunkt från nya analyser. Joseph framställs av Larsson som en konservativ och patriarkal brukspatron, som driver Huseby bruk och som vidmakthåller denna syn på arbete, verksamhet och sociala relationer under brukets hela 60-åriga tillvaro. Enligt Larsson har detta fått sitt eftermäle i flera andra myter som spridits om Joseph, till exempel uppfattningen om att han som riksdagsman i första kammaren (1887–1909) skulle förespråkat en sentida ättestupa för åldringar där de helt enkelt skulle tas av daga istället för att tas om hand av samhället.93 Numera finns forskning som genom skiftande perspektivval utökat kunskapsbasen omkring Josephs liv och då med fokus på Indientiden. Forskningen har även bidragit till att belysa och kartlägga Josephs relationer till viktiga personer inom familjen och aktörer i de omkringliggande sociala nätverken. Litteraturvetaren och historikern Alexander Bubb vid University of Roehampton är den forskare som på bredare front tar sig an den Indienrelaterade delen av Husebymaterialet. Bubbs forskning resulterade under 2017 i den första vetenskapliga artikeln om Josephs tid i Indien. ”Cotton, and ‘Woddaries’, A Scandinavian railway contractor in Western India, 1860–69” publicerades i tidskriften Modern Times of India. Bubb använder Josephs liv som skandinavisk aktör i det koloniala Indien som representation för det koloniala projektet under 1860-talets socioekonomiska vakuum och i sviterna av Revolten 1857–1858. Det brittiska kontraktörssystemets relativt outbildade och oerfarna aktörer, menar Bubb, hade möjlighet att under en kort period använda det uppkomna vakuumet till spekulation och lycksökande i en i övrigt måttligt reglerad infrastrukturell bransch. Samtidigt framstår underkontraktörer som en intermediär yrkesgrupp som, åtminstone delvis, lyckades med att upprätthålla och odla ändamålsenliga kontakter mellan låg och hög i det koloniala projektet och därmed nå framgång. Som källmaterial använder Bubb, likt denna avhandling, material ur Husebyarkiven och Josephs tid i Indien. Bubbs bidrag 91 Larsson 1978, s. 81ff. 92 Larsson 1986, s. 1. 93 Larsson 1993, s. 27f.

25

innehåller även redogörelser för den relativt okända migrerande arbetskraftsgruppen woddaries, wadars, som kom att spela en väsentlig roll för Josephs framgångar med bland annat stenarbeten i Maharashtra och Berar.94

Under hösten 2017 utkom en vetenskaplig antologi, India: Research on Cultural Encounters and Representations at Linnaeus University, med två forskare från New Delhi som under postdokstudier vid Concurrencescentret koncentrerat sig på olika perspektiv hos Joseph Stephens och tiden i Indien. I boken analyserar forskaren Krishnan kontraktörernas och underkontraktörernas komplicerade samrören i det koloniala projektet. Krishnan menar att det var ingen tillfällighet att de nära kontakterna mellan de mer formellt organiserade aktörerna i bolaget GIPR och de mer lösligt sammankopplade kontraktörerna bildade starka nätverk i infrastrukturprojekten. I slutändan var detta en nödvändighet för det Brittiska imperiet att nätverken var starka, formellt eller informellt, för att på det sättet utöva strikt kontroll över arbetena och deras progression.95 Forskarna Bubb, Dhiraj Kumar Nite och Krishnan utvecklar vidare Josephs strategier för framgång och med de sociala kontakterna som viktig bas i antologin Från Brittiska Indien till Huseby bruk, järnvägen som arena för modernitet och kolonialism under lycksökaren och järnvägsentreprenören Joseph Stephens tid i Indien 1860-69.96 Nite menar att Joseph verkade under principen ”arbete som vanligt” med relativt traditionella affärsmetoder och utnyttjade de sociala nätverken så långt dessa nu räckte. Pierre Bourdieus kapitalteorier97 med symboliskt, socialt och kulturellt kapital, används bitvis som teoretisk ram i Nites text där kapitalformerna blir verktyg för ekonomisk framgång. Det var primärt de lokala affärskontakterna utmed banarbetena som var mest framgångsrika, medan de centrala Bombay-kontakterna inte var lika starka och utvecklade. Därmed kunde Joseph heller inte med sina anbudsförsök nå in till de större GIPR-projekten. 98 Nites utgångspunkt är fyra orsaker till det han kallar ”lycksökarnas affärspraxis och beteende”99, där en var att strategiskt utnyttja gedigna och utvecklade sociala nätverk. Nätverken, dit även aktörer inom familjerna och lokalsamhället hörde, kunde bli direkt avgörande för de risktagande aktörerna och deras framgångar.100

94 Bubb 2017. 95 Krishnan 2018, s. 68f. 96 Antologin är angiven i referensförteckningen under respektive enskilt bidrag av Bubb, Krishnan, Nite, Gunnarsson m.fl. 97 Se kapitel 5, Teoretiska perspektiv. 98 Nite 2018, s. 149. 99 Nite 2018, s. 136. 100 Nite 2018, s. 138.

26

Bubbs omgivande kontext består av det politiska och ekonomiska samhällsvakuum som rådde i Indien då John och Ingeborg anlände 1857, vilket fortsatte även under delar av Josephs tid några år senare. Vakuumet uppstod i gränsen mellan inbördeskrig och en spekulationsvåg i bomull och blandades med snabbt växande infrastrukturprojekt. Joseph var en av många brittiska unga medelklassmän som begav sig utomlands för att finna lyckan i kolonierna. Bubb speglar i huvudsak det lokala relationsskapande som Joseph försökte etablera och i artikeln framgår med tydlighet Josephs antagna strategi att med konflikt eller uppmuntran framgångsrikt styra de arbetsledare och arbetare som utförde grovarbetet.101 Jag bidrar själv med ett kapitel i samma antologi och som berör Josephs karriär ur ett utbildningsperspektiv. Syftet är att utröna huruvida Josephs utbildning ledde till den ”ingenjör” som kända beskrivningar gjort gällande. I kapitlet belyses och redogörs för Josephs tid i Indien med utgångspunkt från den relativt traditionella lärlingsutbildning och de självstudier som erbjöds i den brittiskt koloniala strukturen.102 Georges och familjens uppfostrande och motiverande ansträngningar på distans för Joseph, berörs också i artikeln. Innevarande avhandling kommer att presentera fler exempel och belägg för familjens, och mer specifikt faderns, grundläggande försök till inflytande på Josephs förehavanden och därmed kunna stärka hans förmåga att få tillgång till socialt kapital för framgång. Utgångspunkten för den här studien är att med erfarenheter från tidigare forskning anta ett helhetsgrepp på det undersökta arkivmaterialet. Denna ansats har inte tagits i tidigare studier. Studien bidrar vidare till att ett mikroperspektiv med ”den lilla människan i fokus” förenas i syntes med ett makroperspektiv där koloniala och globala kapitalistiska strukturer dominerarar. Denna syntes uppnås med hjälp av nätverksanalysen103 och historien om Joseph Stephens levnadsöden under kontraktörstiden bidrar därmed med viktiga perspektiv in i den globala utveckling som var i vardande under 1800-talets andra hälft.

Sammanfattning av forskningsläget Kunskapen om järnvägar och kontraktörssystem i Indien och Josephs person och specifika förutsättningar som underkontraktör under 1860-talet är i nuläget avsevärt fördjupad genom senare års forskning. Studierna har bidragit till mer uttömmande analyser av hur relationerna i de sociala nätverken runt

101 Bubb 2018, s. 90ff. 102 Gunnarsson 2018, s. 65f. 103 Se kaptel 5, Teoretiska perspektiv.

27

kontraktörer, underkontraktörer och andra viktigare aktörer bidrog till en positiv karriärprocess och ekonomisk framgång. Även den lokala och globala koloniala kontexten som här sammanfaller, bland annat genom intentionerna med järnvägens tillkomst, har knutits tydligare till fynden från Indienmaterialet. Denna knytning har gett källorna vidare dimensioner och även fördjupat förståelsen för och kunskapen om Brittiska imperiets kopplingar till Huseby och hur det indirekt påverkade brukets framtida utveckling. Slutligen kommer denna studie att kartlägga och belysa hur Joseph, en aktör i Brittiska Indien kunde nyttja socialt kapital med utgångspunkt från de nätverk som var väsentliga i aktörens omgivning och hur dessa var kopplade till en samtida global utveckling. Det sociala kapitalet används som ett medel för ekonomisk framgång i en miljö som ofta förutsatte ett ekonomiskt insatskapital.

28

4 Källor och metod

Källmaterial Materialet runt Josephs engagemang i Indien var fram till 2012 relativt outforskat. Som tidigare nämnts har under senare år ett antal forskningsstudier genomförts med Husebyarkiven som primärkälla. De källor som legat till grund för studierna är privata brev, dagböcker, affärskorrespondens i brevform, lönelistor, räkenskaper, avtal med mera runt arbetet med järnvägssträckan Nashik-Nagpore. Dessa källor är i många stycken unika. Detta unikum jämte närheten till materialet har varit en avgörande framgångsfaktor för denna studie om Joseph.104 GIPR, järnvägsbolaget som engagerade Joseph, hade ett system för kontrakterade agenter i olika delar av det brittiska imperiet och deltog i det stora infrastrukturella projektet. Dokument, kontrakt, avtal och affärskorrespondens, härrörande från bolagets verksamhet finns bevarade på The British Library, India Office Records, i London. Exempel på dokument, som härrör från kolonialmaktens kontroll och uppföljning av järnvägsprojekten finns bevarade i Maharashtra State Archives, PWD, Railway Department, Mumbai. Dessa centrala arkiv representerar och återger bolagets respektive kolonialmaktens formella uppföljning och kontroll av järnvägsprojekten. I Husebyarkiven finns motsvarande mer informella dokument och lokala spår av ingenjörers, kontraktörers och förmäns kommunikation och överenskommelser. I denna studie har endast exempel från referenser till de formella handlingarna från PWD använts med utgångspunkt från Maharashtra State Archives i Mumbai. Anledningen är att materialet i Mumbai i större utsträckning har bidragit till förståelse för den strukturella miljö som omgav kontraktörssystemet och det lokala styrets syn på kontraktörerna och i förlängningen Josephs arbete.

104 Materialet presenterades initialt för internationella forskare vid en konferens inom ramen för Linnaeus University Centre for Colonial and Postcolonial Studies vid Linnéuniversitetet den 4–5 maj 2012.

29

Aktörerna från PWD är också sparsamt representerade i Husebyarkiven, varför det materialet också bidragit till viktig komplettering. I följande underkapitel redogörs för strukturen och omfattningen av det primära källmaterial som använts i studien, det vill säga 1) dagboksanteckningarna i Indiensamlingen, 2) affärsbreven i Indiensamlingen samt 3) den brevkommunikation som förekom mellan Joseph och de närmaste familjemedlemmarna. Den senare ingår inte i arkivserien Joseph Stephens tid i Indien, men har stark anknytning till Indientiden.

Husebyarkiven och arkivserien Joseph Stephens tid i Indien På Linnéuniversitetet förvaras sedan början av 1980-talet ett deponerat arkivmaterial härrörande från Huseby gods. Materialet består av olika delarkiv varav det största är Huseby bruks- och godsarkiv. Dessutom finns flera personarkiv tillhörande familjen Stephens. Personarkiven innehåller en relativt omfattande privat brevsamling där viktiga personer i familjen Stephens släkt- och vänkrets lämnat historiska avtryck. Delar av detta sistnämnda arkiv utgörs av arkivserien ”Joseph Stephens tid i Indien”. Materialet återfanns så sent som 2008 vid en arkivinventering på Huseby Bruk och förvarades i en skeppslåda på vinden. Innehållet visade sig vara dokument som producerats i samband med Josephs kontraktörstid vid järnvägsbyggen i Indien. I arkivserien finns också material som har karaktären av affärskorrespondens i olika järnvägsbyggnadsprojekt på sträckan Bombay-Nagpore som Joseph deltog i. I affärsbreven har inkommit brev från kontraktörer, järnvägsföretag och banker men även från enskilda affärsbekanta. Bitvis är denna affärskorrespondens också av mer privat karaktär. I affärsbreven kan Josephs korrespondens följas utförligt eftersom kopior på utgående brev finns bevarade från åren 1864–1868. Arkivserien ”Joseph Stephens tid i Indien” indelas enligt följande:

Affärsbrev 1864–1884 – inklusive kopior på utgående affärsbrev mellan 1864–1868. Kontrakt 1863–1867. Räkenskaper – arbetsplaner, balansräkningar, verktygslistor, offerter, kalkyler och kvitton 1862–1868. Ritningar, 1860-talet (merparten odaterade).

30

Lönelistor 1860–1866, 1867–1868.105 Övriga handlingar, till exempel Josephs Stephens dagböcker från 1860 och 1862–1863 som skrevs under Indientiden. I denna kategori återfinns även noteringsböcker från praktiktid och experiment. Under nedan rubriker redogörs för delar som använts i studien.

Joseph Stephens dagböcker 1860–1863 Josephs dagbok från 1860–1861 106 var en gåva från John till Joseph och dagbokens tryckår är 1857. Dagboken är strukturerad i fyra delar. I de första tre delarna återfinns tryckta förteckningar över bland annat brittiska banker, bankmän och penninginstitut och övrig information om Storbritanniens offentliga förvaltning. I del fyra återfinns Josephs löpande dagboksnoteringar med början från och med den 1 maj 1860. Noteringarna utgörs till största delen av fältanteckningar från arbetsinsatser utmed huvudlinjen107 öster om Nashik. Dagboken ser vid första anblicken ut att börja under kalenderåret 1861, men är egentligen en fortsättning på andra hälften av boken.

Dagböckerna från 1862 och 1863 är i likhet med dagboken från 1860–1861 uppdelade i en tryckt del med bankinformation och offentliga uppgifter, åtföljda av kronologiska fältanteckningar. Under 1862 är arbetena i huvudsak förlagda till huvudlinjen medan dagboken från 1863 utgörs av noteringar från bomullsbanan 108 mellan Bhusawul (Bhusawal) och Nagpore. Anteckningarna från 1863 ger också en bredare bild av de personliga sociala kontakter som Joseph etablerat vid denna tid.

Affärskorrespondens i Joseph Stephens tid i Indien Häri återfinns affärsbreven som Joseph företrädesvis får in till sin verksamhet som kontraktör vid olika arbetsprojekt. I brevsamlingen finns även kopior på utgående affärsbrev mellan 1864 och 1868. Breven kan även vara av mer vänskaplig och kollegial karaktär, beroende på avsändare och tillfälle. Noteras bör att Johns affärskorrespondens till Joseph i stort har samma karaktär som övriga civilingenjörers vid bolaget GIPR, men mer privata inlägg i breven förekommer.

105 Lönelistorna är troligen upprättade av ett flertal aktörer, förutom av Joseph själv även av hans medhjälpare Luis Pereira. Dessa två aktörers handskriftsstilar är belagda medan övriga potentiella medhjälpares handskrifter återstår att studera och belägga. 106 Lnu, HA, Joseph Stephens arkiv, Joseph Stephens tid i Indien, FIf:1, Övriga handlingar, 1861, 1868-, Joseph Stephens dagboksanteckningar 1861. 107 Se karta, bilaga 3. 108 Se karta, bilaga 4.

31

Brev i privata delarkiv Brev i privata delarkiv är korrespondens exempelvis mellan fadern George och sonen Joseph. Dessa har inte klassificerats som Indienrelaterat material i arkivförteckningen, men de har ett innehåll som korrelerar med tiden i Indien. Georges korrespondens till Joseph omfattar 236 brev sända 1858–1869 vilka till största delen är skrivna i Köpenhamn [Cheapinghaven] till Joseph då han vistades i Indien. I några enstaka fall finns sällsynta tilläggsbrev från modern Mary. De brev som inkom 1868–1869 är i vissa delar i mycket dåligt fysiskt skick med stark genomblödning, vilket har bidragit till att breven inte fullt ut kunnat läsas och analyseras.109 Josephs brev sända till fadern George omfattar 65 brev mellan 1859–1869 varav enstaka brev även är avsedda för modern Mary. Breven är huvudsakligen skrivna i Indien.110 Brev från svågern John till Joseph omfattar 56 brev sända åren 1855–1867, vilka även inkluderar brev från åren före avfärden till Indien då John var engagerad i järnvägsprojekt på Själland, samt brev under tiden i Indien. Breven från John är generellt sett skrivna med mycket otydlig handstil, vilket inneburit att breven delvis inte kunnat analyseras.111 Brev från systern Ingeborg till Joseph omfattar 79 brev sända 1854–1867. Från 1857 skriver Ingeborg från platser i Indien såsom Nashik och Bombay och efter 1864 från Köpenhamn, Englefield Green i England och från Stockholm.112

Maharashtra State Archives, Mumbai Som ett komparativt material gällande järnvägsutbyggnaden mellan Bhusawul och Nagpore (kontrakten nr 13–17) har dokument från Maharashtra State Archives, PWD, använts. Dokumenten innehåller bland annat rapporter, kartor och tabeller som inspektörer från PWD upprättade i samband med de inspektioner som genomfördes fortlöpande utmed de aktuella järnvägslinjerna.

Metod Tidigt i processen transkriberades dagböckerna. Dagböckerna kom på detta sätt att utgöra en initial utgångspunkt för den kvalitativa analysen. Metoden har vidare varit att systematiskt och kronologiskt närläsa allt skriftligt material som

109 Lnu, HA, Joseph Stephens arkiv, Brev och korrespondens, EI:3a, 1858–1875, Brev från fadern George Stephens. 110 Lnu, HA, Växjö, George Stephens arkiv, Brev och korrespondens, EI:2, 1845–1895, [Brev från sonen Joseph 1859–1885]. 111 Lnu, HA, Joseph Stephens arkiv, Brev och korrespondens, EI:8c, 1855–1867, Brev från svågern John Hallen Abbott. 112 Lnu, HA, Joseph Stephens arkiv, Brev och korrespondens, EI:8a, 1854–1899, Brev från systern Ingeborg.

32

finns tillgängligt och som har anknytning till Josephs Indientid. Efterhand har tre tematiska huvudområden: lärlingen, järnvägsbyggaren och affärsmannen, emanerats med utgångspunkt från syftet. Dessa huvudområden har sedan bearbetats med hjälp av nätverksanalys.113 Texten om Josephs tid är i huvudsak framförd kronologiskt för att det skall vara möjligt att övergipande följa Joseph från ung nykomling och lärling i det koloniala Indien till att han blir en framgångsrik företagare och affärsman. Bitvis är kronologin bruten beroende på behovet av att förtydliga vissa händelseförlopp som inte alltid följt en tydlig tidslinje. Källmaterial i form av affärsbrev, privata och personliga brev, till exempel mellan George och Joseph, har i flera stycken kompletterat dagboksmaterialet. Liksom hos Hasselberg har materialet inkluderat skiftande typer av brevskrivare, allt ifrån familjemedlemmar till uppdragsgivare, kompanjoner och underlydande vilket givit bredare perspektiv på aktörens egen vardag. 114 Breven utgör i sig kommunikation och påvisar bland annat upprätthållandet av relationer mellan olika aktörer. Breven avslöjar också aktörens sociala ställning och kulturella kapital då brevens disposition ger uttryck för skillnader med utgångspunkt från bakgrund och utbildning.115 Detta har varit av värde att beakta till exempel vid studiet av de olika kapitalbildningarna som förekom i Josephs aktivitetssfärer.

Analysen har utgått från de nätverksanalytiska och teoretiska ansatsgrepp som presenteras under kapitel 5. Eftersom dagböckerna endast omfattar åren 1860–1863, blev efterhand de privata breven, framför allt de från George till Joseph, samt affärskorrespondensen, de källor som fullföljde underlaget. Josephs brev av privat karaktär till familjen är förhållandevis få till antalet varför den omvända taktiken varit nödvändig. Med det avses att det omvägen, via Georges brev, varit möjligt att indirekt utröna Josephs reaktioner på faderns omfattande skrivande. I viss mån gäller detta även Johns reaktioner som ofta recenseras genom George, och därefter vidare till Joseph. Det föreligger en risk att breven från George fått en alltför dominerande roll som källmaterial för denna studie. Risken för feltolkningar ökar eftersom slutsatser dras med utgångspunkt från en indirekt primärkälla där Georges uppfattningar dominerar. Samtidigt är George i sina brev verbal och resonerande, där han reflekterar över Joseph och hans aktiviteter i Indien. Det bidrar till förståelsen kring såväl den kontext Joseph verkade i, som den vardagliga miljö, svårigheter och framgångar han ställdes inför. Metodologiskt och källkritiskt betraktat finns en problematik i dagboksmaterialet i bemärkelsen att vi inte med full visshet kan belägga aktörens syfte med dagboksanteckningarna. Historikern Alf W. Johansson 113 Se: kapitel 5, Teoretiska perspektiv. 114 Hasselberg 1998, s. 84 115 Hasselberg 1998, s. 85.

33

menar att dagboksskrivandet under 1800-talet behöver ses i ljuset av den framväxande individualismen. Dagboksnoteringar var ett sätt att uppenbara det egna jaget i förhållande till kollektivet. Protestantism och pietism spelade också en roll i det att aktören behövde notera och betrakta progressionen i den egna frälsningen. 116 George uppmanade Joseph tidigt att föra noggranna anteckningar, men han angav aldrig varför detta var så väsentligt mer än möjligen att det skärpte sinnena och förbättrade språket. De kan ha varit ett sätt att säkerställa datum, tidpunkter för överenskommelser, besökta platser och vilka personer som anlitats och som Joseph knutit viktiga kontakter med. Noteringarna kunde sedan användas vid uppkomna oklarheter och konflikter, som ett slags verifieringsinstrument. Ett annat syfte kan ha varit rent inlärningspedagogiska, det vill säga att tidigt dokumentera de moment som genomgåtts och klarats av eller misslyckats med. Samt givetvis, en kombination av de båda. I det pedagogiska syftet kan även hanteringen av det skriftliga engelska språket ha ingått vilket också möjligen var Georges grundtanke. Anteckningarna kan också betraktas ur ett pragmatiskt perspektiv kopplat till det koloniala projektet. Det finns exempelvis tydliga paralleller mellan Josephs ofta exakta fältnoteringar och de anteckningar som utfördes av kolonialmaktens inspekterande järnvägspersonal. Detta gäller framför allt tekniska fackbegrepp och ordval som var förhärskande inom järnvägskonstruktion. För studiens syfte och möjlighet att besvara forskningsfrågorna är dagböckerna viktiga med utgångspunkt från den rikliga förekomsten av enskilda aktörer. Dessa blev väsentliga i kartläggningen av de tre nätverksformationerna. Georges brev till Joseph har framför allt bidragit till förståelsen för familjen Stephens centrala roll som bas för Josephs karriärprojekt och den grundläggande tanken med faderns kunskaps- och uppfostringsöverföring. Sammanfattningsvis är dagboken från 1860 till 1861 mer inlärningspedagogisk och de från 1862 till 1863 kan karaktäriseras mer som verifieringsinstrument. Aktörsöversikten har varit väsentlig för kartläggningen av Josephs nätverksrelationer i de olika nätverken och underlättat för den fortgående analysen. Översikten ger också läsaren en bättre insyn och överblick och kan med fördel finnas till hands som referens vid läsningen. I bilaga 5 till denna avhandling finns en förteckning över de viktigaste aktörerna och deras relation till Joseph avseende nätverk och kontaktvägar (George och John) in i nätverken. Avslutningsvis har den relativt stora mängden affärsbrev och dithörande avtalsskrivningar utgjort viktiga pusselbitar inte minst på grund av avsaknad av dagböcker efter 1863. Affärsbreven har också bidragit till att diverse kronologiska luckor kunnat hanteras, men har också använts för

116 Johansson 2013, s. 14.

34

kompletteringar av aktörsnätverken. Korrespondensen som bedrivits mellan agenter, kontraktörer, inspektörer, leverantörer med flera, är generellt sett av mer formell karaktär och brevpappren har ofta varit försedda med de olika bolagens sigill eller logotyper. Vid tveksamheter i affärsbrevens kronologi har även brevpapprets vattenstämplar varit användbara då dessa ofta varit försedda med årtal för produktion.

35

5 Teoretiska perspektiv

Kapital- och nätverksteori – analysverktyg och begrepp Som analysverktyg och teoretisk grund för denna studie har kapital- och nätverksteori använts. En förklaring till detta val vill jag ställa i relation till två exempel från tidigare forskning i studier om kontraktörerna och deras sociala relationer och nätverk. I forskningen framgår att de professionella nätverken i kombination med sociala relationer var avgörande i de koloniala infrastrukturprojekten i Indien. Krishnan menar att en kontraktörs villkor också avslöjar den starka dynamiska kopplingen till det koloniala projektet och det imperiella styret. De sociala relationerna och kopplingarna mellan skilda aktörer i projekten är exempel på detta.117 Vidare menar Krishnan att nätverken i sig och som omgav projekten inte är nog för att förklara kontraktörernas roll. Det är viktigare att undersöka vilka aktörer som hade möjlighet att skapa nätverken och hur detta gick till. Krishnan ger inget direkt svar på detta, men menar att det i stora drag handlade om kolonialmaktens behov av fortlöpande kontroll av projekten. 118 Kerr menar att kolonial järnvägskonstruktion starkt präglades av relationer och sociala sammanhang i samverkan med ekonomiska särintressen där rekrytering och säkrande av arbetskraften stod i centrum. Kontraktörer och underkontraktörer blev i det sammanhanget bland de viktigare aktörerna eftersom de agerade som intermediärer mellan kolonialmakt och arbetet på fältet där ofta inhemsk arbetskraft var avgörande i en i övrigt starkt hierarkiskt präglad kolonial verksamhet.119 Jag menar att Indienmaterialet ger möjligheter till en mer precis analys av hur en intermediär aktör som Joseph kunde utnyttja nätverken och därigenom få tillgång till olika kapitalformer. Därför kan Bourdieus kapital- och nätverksbegrepp kasta nytt ljus över de

117 Krishnan 2017, s. 65. 118 Krishnan 2017, s. 68. 119 Kerr 1997, s. 52ff.

36

koloniala projekten där även socialt och kulturellt kapital hade avgörande inverkan. Sociala nätverk och fält120 utgör referensram till den forskning som bedrivits inom disciplinerna historia, ekonomisk historia och utbildningssociologi vid Uppsala universitet.121 Perspektiven hämtar inspiration och idéer från Pierre Bourdieus kapitalteorier i kombination med sociologen Walter W. Powells teorier om sociala nätverk och hur dessa verkar maktförmedlande i jämförelse med marknader och hierarkier. 122 I Gunneriussons bok används nätverksteoretiska perspektiv för att förklara framgångar hos ekonomisk-politisk elit i Sverige under 1800- och 1900-talen, där aktörerna med utgångspunkt från sociala maktnätverk bedrev utbyten av skilda resurser för att nå framgång. I denna studie har även historikern och nätverksforskaren Ylva Hasselbergs avhandling Den sociala ekonomin 123 använts som referens till nätverksanalysen. Jag ansluter också till Hasselbergs hållning att det inte föreligger några skilda sfärer mellan vad som kan kategoriseras som privat, politiskt eller ekonomiskt när det gäller analys av olika nätverk i en aktörs liv. Istället är det en rationell socialitet som präglar människors nyttjande av relationer för olika syften.124 Vidare återspeglar nätverken de överbryggningar i sociala relationer som verkade till förmån för en framgångsrik karriär som exempelvis Josephs. Utbildningssociologen Donald Broady var pionjär i sin analys av Bourdieus teoribildning i ljuset av relationen till epistemologi och durkheimianism. Broadys avhandling Sociologi och epistemologi125 har framför allt använts som översikt och som hjälpmedel för vidare tolkning av Bourdieus teorier om kapital och kapitalformer.

Kapital och kapitalformer I studien om Joseph har kapital använts som ett teoretiskt begrepp i analysen och ansluter till Bourdieus kapitalformer. Bourdieu menar att det vid sidan om ackumulering av ekonomiskt kapital finns andra väsentliga kapitalformer, socialt (som kan handla om sociala utbytesrelationer), kulturellt (som kan handla om kunskaper, färdigheter och information) och symboliskt kapital (som kan handla om symboliska markörer för tillhörighet, kollektiva minnen och tankesätt). Kapitalformerna och ackumuleringen av dessa är nödvändiga att studera för att förstå det Bourdieu kallar det sociala rummet och dess struktur vari det ekonomiska kapitalet som objektiva förmögenheter uppstår. Det ekonomiska kapitalet i sin solitära form kan inte fristående förklara en

120 Gunneriusson 2002. 121 Gunneriusson 2002. 122 Gunneriusson 2002, s. 15f. 123 Hasselberg 1998. 124 Hasselberg 1998, s. 102f. 125 Broady 1991.

37

förmögenhets uppkomst.126 En åtskillnad som också är viktig att notera är att begreppet kapital ofta används synonymt med pengar/ekonomiska medel vilket inte är fallet i denna studie. Bourdieu menar också att de olika kapitalen inte är statiska tillgångar utan ständigt omgärdade av strider. Olika grupperingar strider mot andra grupper i en kamp för att öka värdet på de olika kapitalinnehaven. I kapitalteorin ingår även olika aktörers strävan att konvertera olika kapital, till exempel mellan satsning på utbildning och förkovran som förväntas omvandlas till ekonomiskt kapital. Vikten av relationerna utgörs av de möjligheter subjektet har att med hjälp av nätverkskontakter få tillgång till framför allt nätverkens samlade sociala kapital, det vill säga samlade sociala relationer, och som sedan kan nyttjas för att samla andra kapitalformer som kulturellt och ekonomiskt kapital. Sammantaget utgör dessa strävanden därmed vad vi kan benämna en social strategi. 127 Aktiviteter i de tre delområdena lärlingen, järnvägsbyggaren och affärsmannen sammanfaller ofta och kan vara problematiska att särskilja vid analysen. Det är dock väsentligt att göra denna åtskillnad för förståelsen av Josephs karriär eftersom de utgör grundstenar för framgången

Nätverk Nätverksbegreppet är omdiskuterat och tenderar att avse alla relationer mellan människor i olika sammanhang. För att specificera begreppet såsom det använts i denna studie vill jag ansluta till Bourdieus och Powells nätverksdefinition i bemärkelsen att nätverksrelationen i ett socialt nätverk alltid har en ömsesidighet mellan aktörerna liksom att den alltid är frivillig och att aktörerna är någorlunda jämbördiga.128 Powells definition kommer av jämförelsen mellan idealformerna för marknadens, hierarkins och nätverkets organisationsformer. Nätverksorganisationen präglas av en normativ bas som innebär att aktörer med nätverkets hjälp uppnår en komplementär styrka, det vill säga den kompletterar mer hierarkiska och formellt präglade sammanslutningar. Nätverket är relationellt i kontrast till hierarkins rutinmässighet eller marknadens prissättningsmekanismer.129 Bourdieu menar att nätverket består av ömsesidiga och varaktiga relationer mellan jämbördiga aktörer som genom kontakterna kan främja utbyte av hela nätverkets kollektivt tillgängliga kapital, till exempel ekonomiska resurser. En aktörs tillgång till många nätverksrelationer främjar därmed också ackumulering av det sociala kapitalet.130 Det sociala nätverket präglas även av att vara inkluderande eller exkluderande. Gränsen dras vid de människor som tillhör nätverket. Den sociala mekanismen

126 Bourdieu 1986, s. 242. 127 Broady 1991, s. 179f. 128 Gunneriusson 2002, s. 16. 129 Powell 1990, s. 300. 130 Bourdieu 1986, s. 248f.

38

tillit är direkt avgörande för tillhörigheten.131 Det reella utbytet av tillgångar och resurser i ett nätverk är ofta information, en resurs som i princip är omöjlig att sätta ett pris på och som endast förekommer i nätverkssammanhang.132 Anledningen till att nätverksrelationerna är till förmån för de medv