Ålder och åldrande

Magnus Nilsson

Karlstad universitet

Gruppvisa diskussioner utifrån ett case

• Finns det ett problem i den situation som beskrivs?

• Vad avgör om det är ett problem eller inte?

• Vad skulle ni föreslå för insatser?

• Om ni inte föreslår åtgärder, varför inte?

Vad är ålder?

• Åldersbegreppet kan ses ur flera olika perspektiv

– Kronologisk ålder

– Biologisk ålder

– Psykologisk ålder

– Social ålder

Biologisk ålder – grundläggande definitioner

• Begreppet åldrande refererar till en händelsekedja av förändringar

eller transformationer, där varje sådan förändring eller

transformation innebär en kumulativ förändring av tidigare

förhållanden. (Schroots 1988 i Tornstam 2005)

Biologiskt åldrande – grundläggande definitioner

• För att betecknas som åldrande krävs att tre krav är uppfyllda. De

ska vara:

– irreversibla

– Kumulativa

– Nödvändiga

Utgör tillsammans krav för att tillhöra det primära åldranet.

Sekundärt åldrande: sjukdomstillstånd och processer som har ett samband

med åldrandet utan att egentligen vara en del av det.

Biologiskt åldrande

• Med stigande ålder blir individen alltmer sårbar och mottaglig för

sjukdom.

• Studier har visat att bland de som är 80 år och äldre så har fler än

75 % tre eller fler diagnosticerade sjukdomstillstånd. Detta kallas för

co-morbiditet

• För att förstå de mekanismer som ligger bakom åldrandet i

biologisk mening riktar man uppmärksamheten mot de förändringar

som sker i biologiska vävnader, hos celler och cellkomponenter,

eller i de kemiska processer som producerar molekyler som ger

förutsättningar för ett biologiskt liv.

Biologiskt åldrande

• Teorier om varför vi åldras kan delas in i tre grupper

– Genetiska teorier: åldrandet beror på en inbyggd biologisk klocka

– Biokemiska teorier: tar utgångspunkt i ansamlingen av föroreningar och

fel i cellerna

– Fysiologiska teorier: fäster vikt vid samspelet mellan celler, vävnader

och organsystem och balansen mellan dessa

Psykologiskt åldrande

• Psykologisk åldrandeforskning starkt influerad det biologiska

tänkandet.

• Nyare forskning har visat att variationen mellan individer är väldigt

stor vad gäller förändringar i kognitiva funktioner, såsom minne,

informationshantering och beslutsprocesser.

Psykologiskt perspektiv på åldrande – Eriksons åtta/nio

stadier

1. Tillit

2. Självständighet

3. Initiativkraft

4. Flit

5. Identitet

6. Intimitet

7. Generativitet (skapande)

8. Integritet

9. Ifrågasättande av den genomgånga utvecklingen

Psykologiskt perspektiv på åldrande – Maslows

behovshiearkti

1. Behov av föda, skydd och sexuellt utlopp

2. Trygghet

3. Samhörighet

4. Uppskattning

5. självförverkligande

Coping

• Coping är sådana beteendemässiga eller kognitiva reaktioner på

stress och allvarliga påfrestningar som syftar till att ändra den

påfrestande situationen, hålla stressen under kontroll, förbereda sig

på den, eller att förebygga den.

• Olika copingstrategier:

– Aktiv coping

– Passiv coping

– Undvikande coping

– Emotionell coping

Coping

• Aktiva coping-strategier leder till större välbefinnande än passiva

coping strategier.

• De strategier människor har tenderar att hänga ihop med deras

allmänna inställning till livet.

• Ju äldre man blir desto färre blir möjligheterna till aktiva coping-

strategier

• Locus of control

– External locus of control: andra kontrollerar ens situation

– Internal locus of control: individen upplever kontroll över sin sitaution.

Coping

• Antecipatorisk coping

• Genom att i förväg modifiera förväntningarna på sig själv, och i

förväg vänja sig vid tanken på att vissa fysiska besvär kan komma,

reduceras effekten av de negativa upplevelserna och förändringarna

när de väl kommer.

Coping

• Områden där antecipatorisk coping är värdefull inför och i livet som

äldre

1.Individen måste varsebli att han själv åldras, och att detta medför

olika begräsningar i handlingsfriheten.

2.Individen måste omdefiniera både sin fysiska och sin sociala

verklighet.

3.Individen måste förse sig med nya källor för primär

behovstillfredsstälelse.

4.Eftersom flera olika källor till inre tillfredsställelse kommer att gå

förlorade, måste individen söka nya eller alternativa sådana.

5.De värden och mål i livet som individen haft under den tidigare delen

av livet, kommer sannolikt att vara oförenliga med en rad

förhållanden under den senare delen av livet.

Coping

• SOC-mocellen

• SOC står för selection, optimization, compensation

– Selection: att välja aktiviteter och mål som går att uppfylla, omdefiniera

vad som är viktigt att uppnå

– Optimization: att söka efter de vägar som på bästa sätt gör att man

kan uppfylla sina mål.

– Compensation: att kompensera för förluster genom att använda sig av

hjälpmedel eller resurser som minskar svårigheterna att uppfylla sina

mål.

Succesful ageing – det goda åldrandet

• Begreppet har en koppling till coping-begreppet genom en

utgångspunkt i anpassning under åldrandet.

• Begreppet är starkt ideologiskt och normativt i sin dominerande

amerikanska tappning.

Aktivitetsteorin – det dominerande paradigmet

• Att vara aktiv har genom historien förståtts som både moraliskt gott

och hälsosamt.

• Detta grundantagande har präglat socialgerontologin – och gör så

än i stor utsträckning.

• Bygger på ett antagande om att den åldrande individen har samma

behov och önskningar som man hade som medelålders.

• Tillfredsställelse med livet och bibehållen hälsa anses hänga ihop

med graden av aktivitet.

Aktivitetsteorin

• Istället för att ytterligare stycka upp livsloppet i kronologiskt

avgränsade block måste det i högre grad vara möjligt att varva

arbete, utbildning, samhällsengagemang, familjeliv och fri tid från

den tidiga ungdomstiden och fram till att det inte längre är möjligt på

grund av sjukdom eller sviktande funktionsförmåga. Tillsammans

med kontakter över generationsgränser kan ett sådant öppnare

förhållningssätt till livsloppet minska olika former av negativ

särbehandling av människor över vissa åldersstreck. Särskilt vill vi

peka på behov av insatser som gäller arbetslivet och de

demokratiska beslutsprocesserna. Även kulturlivet och den sociala

ekonomin erbjuder intressanta möjligheter i detta sammanhang.

(SOU 2003:91, 194)

Disengagemangsteorin

• Postulat 1: trots att individer skiljer sig från varandra i många olika

avseenden är den föreståenden den något som alla har gemensamt,

liksom också den med åldern avtagande kroppsliga förmågan.

• Postulat 2: på grund av att normer skapas och vidmakthålls genom

samspelet med andra människor, genom en interaktionsprocess,

leder inskränkningar av antalet rollrelationer eller variationer av

rollrelationer till en ökad frihet från de normer som reglerar det

allmändagliga beteendet. Följden blir att disengagemangs-

processen, så fort den startat, blir en cyklisk självförstärkande

process.

• Postulat 9: Disengagemang är ett kulturellt obundet begrepp, men

den speciella form vari disengagemanget kommer till uttryck kan

variera från kultur till kultur, dvs. vara kulturberoende.

Det sociala sammanbrottssyndromet

• Utgångspunkt i Thomasteoremet: Om människor definierar en

situation som verklig, så kommer denna definition också att få

alldeles verkliga konsekvenser.

• Utgångspunkt: människor anpassar sig och förändras utifrån hur de

blir behandlade och vilka förväntningar som finns på dem.

Det sociala sammanbrottssyndromet

1. Förutsättning eller mottaglighet för sammanbrott

2. Social stämpling som otillräcklig eller inkompetent.

3. Internalisering av rollen som sjuk eller beroende. Avtrubbning av

kunskaper och färdigeter.

4. Självidentifiering som sjuk eller otillräcklig

Utbytesteori

• Mänskliga relationer präglas ag reciprocitet, alltså ömsesidighet. En

hälsning ska besvaras och får man en gåva av någon ska man

”betala” tillbaka i någon form (tacksamhet, en gåva tillbaka, bjuda på

middag osv.I

• Vänskapsrelationer som präglas av balans i givande och tagande är

mer tillfredsställande för båda parter än de som präglas av en

obalans.

• När man åldras blir det allt svårare att leva upp till normen om

reciprocitet.

Utbytesteori

• Vid obalans i relationer finns , enligt Dowd (1974, 1986), fyra

balanseringsmekanismer att tillgå:

1. Dra sig ur den obalanserade relationen

2. Utvidga sitt resursområde, alternativt söka nya relationer

3. Statusförändring (höjd status på livserfarenhet ger utbytesvara)

4. Koalitionsbildning med andra marginaliserade grupper såsom

ungdomar.

Balanseringsmekanismerna är för de allra flesta äldre inte möjliga att

använda sig av.

Social ålder

• ”Ålder är en grund för tillskrivning av status och en grundläggande

dimension genom vilken socialt samspel regleras i alla samhällen.”

(Neugarten m.fl. 1965: 710)

• Introducerade åldersrelaterade normer ”att vara i/agera i rätt tid” i

relation till sin ålder.

• Definition av social ålder: ”åldersnormer som pekar ut lämpliga

attityder och beteenden, subjektiva föreställningar (hur gammal man

upplever sig vara) och tillskriven ålder (ålder såsom den tillskrivs en

indivd av andra). (Ginn & Arber 1995:7)

Social ålder

Social kategorisering och ålder

• Att identifiera skillnader och likheter mellan människor utgör en

grund för uteslutning och inneslutning. Ålder är till exempel en

grund för tillträde till olika organisationer som skola, olika föreningar

och till samhälleliga nyttigheter som olika former av stöd och

socialförsäkringar.

• Föreställningar om likheter och skillnader och likheter mellan olika

grupper återkskapas genom kategoriseringar som j40+, 60+ osv.

Livslopp och åldersordning

• Vi förstår livsloppet som organiserat i olika faser: Barndom,

ungdom, vuxenliv och ålderdom

• Nya ålderskategoriseringar som innebär en ytterligare finfördelning

av livsloppet har utvecklats under senare år.

• Föreställningen om livet som indelat i livsfaser etablerades i och

med industrialiseringen.

Social ålder

• Föreställningar om livsloppet och hur det är organiserat finns i alla

kulturer, men på olika sätt.

• I förindustriell tid uppfattades tiden som cyklisk, dvs tiden gick runt.

• Med industrialiseringen började den kronologiska linjära tiden att

etableras.

• Innan den kronologiska tidens inträde var samhället organiserat

efter släktmässiga principer.

• Att bli äldre innebär att få högre status – men ägande var överordnat

ålder.

Social ålder

• Den äldste och styrande mannen i ett hushåll var representant i

offentligheten. I Sverige var titeln för denna man ålderman.

• Att var a gammal gav inte status i sig. Statusen hängde samman

med vilka värden man samlat på sig genom livet.

• Makt och åldersmässiga positioner glider samman i språket som i

dräng, piga, gammpojke.

• Status som vuxen fick man när man genomgick en passagerit som

att gifta sig (gammpojke) eller ha eget jordbruk (dräng).

Social ålder

Social ålder

• Livsfaser är åldersrelaterade men inte knutna till specifika åldrar.

• I dagens samhälle har det inträtt en allt större osäkerhet om när man

blir vuxen. Inga givna kriterier finns längre.

• Att vara ”on time” respektive ”off time” handlar om att uppnå de rätta

livsmålen vid rätt tidpunkt i livet (arbete, parbildning, bli förälder osv.)

• Att inte vara ”on time” leder till stress

Social ålder – åldersordning

Livsloppsperspektiv

1. Att förståelsen av förhållanden i ålderdomen ökar om man beaktar

förhållanden tidigare i livet

2. Att förståelsen av förhållanden i ålderdomen ökar om man beaktar

vissa händelser under livsloppet

3. Att förståelsen av förhållanden under ålderdomen ökar om man

uppfattar hela livet som en utvecklingsprocess där ålderdomen är

det sista stadiet.

4. Att förståelsen av förhållanden i ålderdomen ökar om man betraktar

människors liv som helheter, och studerar de olika sätt på vilka

ålderdomen är en integrerad del av de olika sätt man levt på

tidigare.

Reminiscensterapi

• Reminiscensterapi handlar om att genom olika tekniker och rekvisita

locka fram minnen och sätta igång jag-stärkande processer.

• Sex tekniker för reminiscens:

1. Blixtljusminnen

2. Genogram

3. Rekvisita

4. Sammanhålla teman

5. Tidslinjen

6. Triggers

Tredje och fjärde åldern

• Begreppet har sin grund i den tredelade förståelsen av livsloppet

som bestående av barn- och ungdomstid (förberedelse), vuxenliv

(förvärvsarbete och aktivitet) och ålderdom (tillbakadragande från

samhället och arbetslivet.)

• Begreppet syftar på en historiskt ny konsumtionsbaserad livsstil

bland relativt friska och välbeställda äldre.

Tredje och fjärde åldern

• Ett alltför stort fokus på de glättiga

aspekterna av att åldras riskerar

att underminera stödet för äldres

välfärd.

• Den fjärde åldern riskerar att hamna

i skymundan

Ålderism

• Flera forskare har funnit att det finns en dubbelhet i föreställningarna

om äldre. Tornstam använder begreppen ”hoppla”- och

”eländesbilder”.

• Förekomsten av tydliga och motsägelsefulla föreställningar om en

kategori visar på dess underordnade roll i samhället och att de

kategoriserade inte har makt över de sätt de beskrivs på.

• Den dominerande metaforen om åldrande som förfall reducerar

åldrandet till en negativ biologisk process istället för sammanvävd

med sociala, psykologiska, kulturella och politiska processer.

Ålderism

• Begreppet ålderism har blivit alltmer använt inom forskning om ålder

och om äldre. Men dess relevans har också ifrågasatts av

äldreforskare.

• Äldre rapporterar i låg utsträckning av de känner sig diskriminerade.

• Forskare (ex. Håkan Jönson) hävdar att det beror på avsaknaden av

en tolkningsram som sätter in upplevelser i relation till

diskriminering. Jämförelser har då gjorts med betydelsen av

offentliga debatter om sexism och rasism för att fenomenet ska bli

synliggjort.

Ålderism – några exempel

• Äldre personer är osynliggjorda i offentligheten

• Har inte rätt att behålla sitt arbete efter 67 års ålder.

• Kommersiella aktörer som t.ex. banker har åldersgränser

• Starka negativa normer kring sexualitet och att visa kroppen

• LSS-lagen diskriminerar funktionshindrade över 65 år

• Ju äldre man blir desto större är tendensen att beskriva själv som

med en karaktär eller utseende som är betydligt yngre än den

kronologiska åldern.

Ålderism - definitioner

• Ålderism är ”prejudice by one age group toward other age groups”

(Butler 1969:243).

• Ska ålderism som begrepp avse äldre eller samtliga åldrar?

• Ska även positiv diskriminering räknas som ålderism?

• Ska ålderism ta utgångspunkt I kronologisk ålder eller uppfattad

ålder?

• Ska ålderism ses som ett psykologiskt fenomen eller ett socialt

fenomen?

Ålderism

• Ålderism som begrepp har främst utvecklats som ett psykologiskt

och social psykologiskt begrepp.

• Det innebär att både orsak och lösning förläggs hos individen.

• Utifrån detta perspektiv ser man en lösning i en ökad kunskap om

äldre hos allmänheten.

• Det psykologiska perspektivet innebär att maktaspekten i stor

utsträckning försvinner.

• Psykologiska perspektiv på ålderism riskerar att missa hur attityder

är inlemmade i sociala sammanhang.

Ålderism – motstånd och aktivism

• Motstånd mot ålderism och åldersdiskriminering har en lång historia

• Under 1900-talet började olika organisationer att dyka upp som

verkade för äldres rättigheter och mot diskriminering.

• Även gerontologin har ett aktivistiskt drag som innebär att man vill

hjälpa äldre.

Ålderism – anti-ålderism riskerar att slå över i paternalism

• Budskapet från den nya ålderismen verkar vara att ”vi” förstår hur

dåligt ni behandlas, att ”vi” har redskapen för att förbättra hur ni

behandlas och att om ni håller fast vid vårt program kommer ”vi” att

göra ert liv avsevärt bättre. Ni är fattiga, ensamma, svaga,

inkompetenta, ineffektiva och inte speciellt intelligenta längre. Ni är

sjuka, i behov av bättre bostäder och transporter och näring och vi –

de icke-äldre och de äldre som allierar sig med oss och arbetar med

oss – kommer äntligen att ägna vår uppmärksamhet åt er, de

förtjänta äldre, och mildra det lidande som ålderismen orsakar.

(Kalish 1979:398, min översättning)

Ålderism – förnekandet av ålderns betydelse

• ’Äldre’ är inte bara en kategori som tenderar att osynliggöra

skillnader mellan individer. Andra faktorer som ofta

uppmärksammas i forskning och politisk debatt när det gäller

personer under 65 års ålder skjuts lätt i bakgrunden när människor

har lämnat arbetslivet. Det gäller bl.a. skillnader mellan kvinnor och

män, personer med olika etnisk bakgrund och personer med olika

socioekonomiska förhållanden. Inte ens funktionshinder tas alltid

upp i studier och utredningar som gäller människor som passerat

65-årsstrecket, trots att funktionshinder är vanligast i hög ålder.

• /…/

• Skillnaderna mellan individer och grupper tenderar att öka med

stigande ålder. Åldrandet som den stora likriktaren är bara

ytterligare en myt. (SOU 2003:91, 146)

Åldrande – ett rättighetsperspektiv

• Begrepp som medborgarskap, normalitet, jämlikhet och

normalisering är frånvarande i diskussionen om äldres välfärd

• Istället är utgångspunktens personalens villkor inom äldreomsorgen.

Ålderism – en analytisk teknik för att synliggöra orättvisor

• Den analytiska tekniken bygger erkänna motståndarens argument

och sedan jämföra med andra gruppers villkor.

• Exempel: Äldre inom särskilt boende anses inte vara intresserade

av resor, bio osv. Vad händer om vi jämför med andra grupper vars

rättigheter inskränkts med hänsyn till ointresse, till exempel kvinnors

ointresse för politik innan rösträttsrättformen?

• Varför anförs omsorgspersonalens villkor i så stor utsträckning när

äldreomsorgen diskuteras? Hur skulle diskussionen sett ut om vi

jämför med handikappomsorgen.

• Svensk äldreomsorg hör till världens bästa, men i vilka andra

sammanhang avfärdar vi krav om förbättringar genom

internationella jämförelser?