1

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap

Vilhelmina

17-18 april 2013

Carina Clemin 2013

2

Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att:

•  Minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar

•  Mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter

•  Ge minsta möjliga påverkan på den dagliga sjukvården

•  Utifrån riskinventeringar och analyser initiera åtgärder som minskar faran för stora olyckor och katastrofer i länet

3

Landstinget Gävleborgs katastrofberedskaps- organisation

4

Planeringsorganisation

Katastrofberedskaps-organisation

LANDSTINGS- STYRELSEN

CENTRALA KATASTROF-KOMMITTÉN

LOKALA KATASTROF-

KOMMITTÉN GS

BEREDSKAPS- CHEF

LOKALA KATASTROF-

KOMMITTÉN HS

LANDSTINGS- DIREKTÖR

5

Operativ organisation

KRISLEDNINGS- NÄMND

REGIONAL KATASTROFLEDNING

LOKAL KATASTROF- LEDNING GS

TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP

LOKAL KATASTROF- LEDNING HS

Katastroflednings-organisation

6

Landstingets samverkande aktörer

Länsstyrelsen

SR, Radio Gävleborg

Kommuner X-län

Försvars-makten

SOS Alarm

Räddnings- tjänst Polis

Kustbevak-ningen

Frivillig- grupper

7

Sjukvårdsgrupp •  Socialstyrelsens definition:

”Grupp bestående av hälso- och sjukvårdspersonal med särskild katastrofmedicinsk utbildning och som är utrustad för att arbeta inom skadeområde.”

8

Sjukvårdsgrupp •  SOSFS 2005:13 4 kap. 10 § Sjukvårdsgrupper:

”I varje landsting skall det finnas sjukvårdsgrupper som är ständigt beredda för insatser vid allvarlig händelse. Sjukvårdsgrupperna skall bestå av hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning för och erfarenhet av uppgifterna.”

9

•  Utbildning genomförs två ggr per år •  Läkare från anestesi, kirurgi samt från

primärvården •  Sjuksköterskor från akutmottagning och

anestesi •  Genomförs med föreläsningar,

diskussioner, träning och praktisk övning

Utbildning av sjukvårdsgrupper

10

Sjukvårdsgruppsutbildning

•  Utbildningen omfattar tre dagar •  Katastrofmedicinsk organisation i det

egna landstinget, beredskapsplaner •  Lagar och roller för personer som ingår i

sjukvårdsgrupp •  Skadeplatsarbete, organisation,

arbetsmetodik

Sjukvårdsgruppsutbildning

•  Inblick i organisation och styrande lagrum och roller för polisen, räddningstjänsten, larmoperatören, ambulans organisationen, helikopter- organisationen

•  Triage principer

11

12

Sjukvårdsgruppsutbildning

•  Praktiska övningar i form av stationsövningar, materialkännedom, klinisk undersökning enligt PHTLS.

•  Skadeplatsarbete samt tillämpningsövning av sjukvårdsgruppens och ambulansens utrustning.

•  Stor övning med Tavelspel, emergotrain.

13

Sjukvårdsgruppernas utrustning vid skadeplatsarbete

•  Klädsel •  Läkemedel •  Material •  Prioriteringskort •  Skadekort •  Sjukvårdstält

14

Katastrofmedicinska resurser

Akutsjukhus med sjukvårdsgrupp Gävle Hudiksvall

Sjukhus med sjukvårdsgrupp Bollnäs

Närsjukhus med sjukvårdsgrupp Ljusdal

Saneringsanläggningar Gävle Hudiksvall

Katastroffordon med utrustning Bollnäs

Gävle

Hudiksvall Ljusdal

Bollnäs

15

•  Sjukvårdstält •  Katastroffordon •  Utrustade vagnar med kemutrustning •  Katastrofförråd på sjukhus

Katastrofmedicinsk utrustning

16

Katastrofvagnar i Gävleborgs län

Dubbeltält Jättendal Ockelbo

Enkeltält Färila Bollnäs Österfärnebo

Ockelbo

Jättendal

Bollnäs

Färila

Österfärnebo

17

•  Risk- och sårbarhetsanalys •  Krisledningsnämnd •  Utbildning och övning

Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

18

Gävleborgs län Stora vägar, järnvägar Sjöfart (karantänshamn Gävle hamn) Farligt gods (flygbränsle) Grannlän med kärnkraftslän Älvar med dammar (Ljusnan, Voxnan och Dalälven) Många Seveso-anläggningar (Sandvik, AGA Gas, Iggesund och Ovako Steel i Hofors)

19

Dessutom…

•  Publika evenemang •  Sårbarhet i

infrastruktur •  Social oro

20

Tack för mig!

Frågor?