Landsbygdsvägar – en förutsättning för att hålla ihop landet.

1

Rune Fredriksson, pensionerad vägteknikspecialist Landsbygdsriksdagen 2014

rune.fredriksson@gmail.com

Landsbygdsriksdagen 2014

Landsbygdsvägar - en förutsättning för att hålla ihop landet

Sverige hålls ihop genom åtgärder som förbättrar långsiktiga förutsättningar för jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för att företagen ska kunna verka i hela landet och lätt kunna hitta personal med rätt kompetens samt transportera gods och kunder.

Förbättrade kommunikationer gör att människor i hela landet lättare kan pendla till och från arbetet vilket också ökar möjligheterna att välja bostadsort.

Transportsystemets utformning, drift och användning ska främja en hållbar utveckling.

Infrastruktur knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi.

Sveriges geografiska läge förstärker dessutom betydelsen av en bra infrastruktur.

Regeringens nyhetsbrev 2014-04-24 2

Arbetspendling

Resandetyp Minuter/dag

Pendlingsavstånd vid skyltad hastighet och fritt flöde

90 80 70 60

Med bil utan stopp 60 42 – 43 kilometer

37 – 39 kilometer

32 – 34 kilometer

27 – 30 kilometer

Kollektivt i Stockholm 2013 60

Med bil i Stockholm 2013 58

3

Anm. Mellan 2011 och 2013 ökade arbetspendlingen i Stockholm med 8,5 min/dag vilket medför en extra kostnad på 62 miljoner kronor per dag.Källor: Länsstyrelsen i Stockholm, Stockholmns läns landsting, Trafikanalys - Rapport 2011:3 och Media

Sänkta hastigheter och ojämna vägar krymper arbetsmarknaden.

Den nationella transportplanen 2014 – 2025

Den nationella transportplanen 2014 – 2025 presenteras som en plan för att hålla ihop landet och att långsiktigt och flexibelt prioritera och fördela pengarna.

Vanligen är det de stora godsstråken och de stora pendlingsstråken som åsyftas.

Många myndighetsbeslut gör det svårt för landsbygden att utvecklas. Längre pendlingstider och ökande kostnader för transporter på landsbygdsvägarna.

4

Samverkan mellan hastighet och tidskostnader

Fordonshastigheten sänks med ökande vägojämnhet, mer för lastbilar med släp än för personbilar. För lastbilar med släp med ca 2 km/tim och för personbilar med ca 1 km/tim för varje IRI-enhet (International Roughness Index).

• Vid skyltad hastighet 90 km/tim är tidskostnaden 296 kronor per 100 kilometer när vägen är jämn och trafiksammansättningen vanlig för en tvåfältig väg. När vägen är mycket ojämn ökar tidskostnaden till 319 kronor per 100 kilometer.

• Vid skyltad hastighet 80 km/tim är tidskostnaden 317 kronor när vägen är jämn och 342 kronor när vägen är mycket ojämn.

• Vid skyltad hastighet 70 km/tim är tidskostnaden 384 kronor när vägen är jämn och 422 kronor när vägen är mycket ojämn.

• Vid skyltad hastighet 60 km/tim är tidskostnaden 459 kronor när vägen är jämn och 514 kronor per 100 kilometer när vägen är mycket ojämn.

5

6

Hur långt kommer jag normalt med personbil på 1 timme, vid fritt flöde?

Skyltad hastighet På jämn väg (IRI 1) På ojämn väg (IRI 2,4)

90 86,1 km 84,3 km

80 76 - 77 km 74 - 75 km

70 66 - 68 km 64 - 66 km

60 56 - 59 km 54 – 57 km

7

8

Samverkan mellan olyckor och vägens ojämnhet.

Enligt Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI meddelande 909-2002) finns det ett tydligt samband mellan vägens ojämnhet och olyckor. VTI skriver:

Vid linjär regression med enbart IRI som oberoende variabel erhålls för alla indelningar av materialet att olyckskvoten ökar med ökande ojämnhet. Detta gäller även då enbart personskadeolyckor, både samtliga och enbart de med svårt skadade och dödade, studeras.

I slutsatserna skriver VTI:

En kort sammanfattning av resultaten skulle följaktligen kunna vara att spår har mycket liten inverkan på trafiksäkerheten, under vissa omständigheter finns till och med en tendens till att spår förbättrar trafiksäkerheten.

Resultaten visar däremot entydigt på att ojämnheter försämrar trafiksäkerheten.

9

Samband mellan IRI och olyckor enl. VTI

10

Det är generellt större

olycksrisk vintertid

relativt sommartid och

det är större olycksrisk

vid dygn med stora

nederbördsmängder.

Kombination

ojämnhet/spårighet/

kanthäng ger ökad

olycksrisk.

Ju större trafikflöde

desto större inverkan

av IRI.

11

Köldmängd, temperatur, nederbörd och dygn med snötäcke

12

Medeltemperatur 2010 Nederbörd 2010 Dygn med snötäcke

Andel ojämna vägar med <2000 fordon per årsmedeldygn

Trafikverks-

region

Andel vägar med IRI större än 3 på årsbasis

1990 2010 Skillnad

Nord 50 % 33 % -17

Mitt 50 % 34 % -16

Stockholm 30 % 19 % -11

Öst 43 % 28 % -15

Väst 41 % 34 % - 7

Syd 25 % 26 % + 1

13

I Region Nord (tidigare Region Norr) ingår: Norrbottens län och

Västerbottens län. Regionkontoret finns i Luleå.

I Region Mitt ingår: Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och

Västernorrlands län. Regionkontoret finns i Gävle.

I Region Stockholm ingår: Stockholms län och Gotlands län.

Regionkontoret finns i Stockholm.

I Region Öst ingår: Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län,

Örebro län och Östergötlands län.

Regionkontoret finns i Eskilstuna.

I Region Väst ingår: Hallands län, Värmlands län och Västra Götalands län.

Regionkontoret finns i Göteborg.

I Region Syd ingår: Blekinge län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs

län och Skåne län. Regionkontoret finns i Kristianstad.

14

Andel ojämna vägar med <2000 fordon per årsmedeldygn

Trafikverks-

region

Andel vägar med IRI större än 4 på årsbasis

1990 2010 Skillnad

Nord 28 % 17 % -11

Mitt 30 % 20 % -10

Stockholm 15 % 7 % - 8

Öst 22 % 14 % - 8

Väst 22 % 17 % - 5

Syd 11 % 12 % +1

15

I Region Nord (tidigare Region Norr) ingår: Norrbottens län och

Västerbottens län. Regionkontoret finns i Luleå.

I Region Mitt ingår: Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och

Västernorrlands län. Regionkontoret finns i Gävle.

I Region Stockholm ingår: Stockholms län och Gotlands län.

Regionkontoret finns i Stockholm.

I Region Öst ingår: Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län,

Örebro län och Östergötlands län.

Regionkontoret finns i Eskilstuna.

I Region Väst ingår: Hallands län, Värmlands län och Västra Götalands län.

Regionkontoret finns i Göteborg.

I Region Syd ingår: Blekinge län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs

län och Skåne län. Regionkontoret finns i Kristianstad.

16

17

Samverkan mellan bränsleförbrukning och vägojämnhet

I ett stort vägförsök (WES Track) som pågick under 2,5 år i slutet av 1990-talet i Nevadaöknen med förarlösa lastbilar undersöktes bl.a. bränsleförbrukning, förbrukning av fordonskomponenter etc.

• Bränsleförbrukningen minskade med 4,5 % när försöksytan avjämnades.

Anm. När försöksytan var ojämn ökade också reparationskostnaderna på fordonen i

betydande omfattning och försökskonstruktionens nedbrytning accelererade. Källa Wes Track: US Departement of Transportation, Federal Highway Administration.

19

20

Verklig bränsleförbrukning Saab 95 2.0 T beroende av hastighet enl. Vi Bilägare 12/1998.

21

Kostnad per fordonskilometer för vanlig trafiksammansättning

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

Tidskostnad kr/fordonskm Bränslekostnad kr/fordonskm Kostnad kr/fordonskm för olyckor,

skadade och dödade, årsmedel

Summa kr/fordonskm

Kro

no

r p

er f

ord

on

skil

om

eter

Vägojämnhet IRI 2,4

skyltad hastighet 90 km/tim

Bränslepris 14 kr/liter

23

Kostnad per fordonskilometer för vanlig trafiksammansättning(erforderligt bränslepris för en fossiloberoende fordonsflotta 2030 enligt Konjunkturinstitutet )

24

Kostnad per fordonskilometer för vanlig trafiksammansättning(erforderligt bränslepris för att hejda den globala uppvärmningen enligt professor Johan Rockström)

25

Medelvärden över längre sträckor styr inte hastigheten på korta sträckor utan det gör tillståndet på de sämsta vägavsnitten.

26

Mv_IRI 21 över 20 m

Mv_IRI 10,6 över 20 m

95p_IRI 4,0 över 400 m

95p_IRI 4,1 över 400 m

Nybyggd lågtrafikerad väg av varierande kvalitet

27

Sammanfattning (1)

Landsbygdsvägarna har generellt blivit jämnare de senast 20 åren men skillnaden mellan olika regioner består och vägarna är fortfarande mycket ojämna i halva Sverige.

De största samhällsekonomiska kostnaderna för trafikolyckor är kostnaderna för produktionsbortfall och egendomsskador.

Bristande och/eller felaktigt utfört byggande eller underhåll påskyndar nedbrytning av vägkonstruktion och påskyndar ojämnhetsutveckling.

Felaktigt utfört underhåll medför att brister rutinmässigt lever vidare.

En sänkning av hastigheten beroende av vägojämnhet ger en tidsmerkostnad på 0,3 miljarder kronor per år på övriga länsvägar med i snitt 500 fordon per årsmedeldygn.

28

Sammanfattning (2)

En administrativ sänkning av hastigheten med 10 km/tim (från 70 till 60 och från 90 till 80 med total hastighetsanpassning) ger en tidsmerkostnad på ca 1 miljard kronor per år för övriga länsvägar med i snitt 500 fordon per årsmedeldygn.

Variationer i tillstånd mellan olika årstider och längs vägen medför sämre trafiksäkerhet, ökande fordonskostnader, ökande bränsleförbrukning, ökande tidskostnader och accelererad nedbrytning.

Landsbygdsvägarnas variation i tillstånd är större än av vad vägar av högre klass har vilket leder till högre trafikkostnader på landsbygden.

Ju dyrare drivmedlet till fordon blir desto viktigare är det att vägarna hålls jämna och att Trafikverket använder ojämnheten under alla årstider i sina system.

29rune.fredriksson@gmail.com