Länstransportplan 2013

1 1

LÄNSTRANSPORTPLANFör Gävleborgs län 2013

REMISSVERSION 24 JUNI - 16 SEPTEMBER 2013

2 3

InnehållInnehållsförteckning 3

Sammanfattning 4

Vad styr länsplanen? 6

Att planera 10

Förutsättningar 14

Fokus i länsplanen 2014-2025 17

Miljöbedömning av länsplanen 18

Hållbart resande 18

Åtgärder 20

Mindre åtgärder 30

»

4 5

SammanfattningLänstransportplanen för transportinfrastruktur omfattar åren 2014-2025. Den är ett politiskt dokument som fastställer åtgärdsplaneringen för länet.

Ambitionen med länsplanen för regional infrastruktur är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Ett betydande fokus läggs därför på ett mera hållbart resande genom ökade satsningar för kollektiv-trafik samt gång och cykel. Det betyder att vi tillgängliggör transportsystemet för fler grupper i samhället. Det handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att resa oavsett ålder, socioekonomisk tillhörighet, ekonomi, funktionsnedsättning, tillgång till fordon med mera.

En målsättning för att nå en ökad regional tillväxt är att genomföra insatser som möjliggör ett mera hållbart resande inom regionen och över länsgränserna. Syftet är, att där det är möjligt, korta ner restider för att möjliggöra att funktionella arbets-marknadsregioner i länet och utanför kan växa ihop på ett långsiktigt hållbart sätt. I synnerhet tåg är då det transportsätt där en betydande restidsförkortning är möjlig. På de sträckor där järnväg saknas eller finns i ett sådant geografiskt läge att den inte sammanbinder målpunkter i tätorterna kan snabbuss vara ett alternativ.

I enlighet med nationellt plansystem för infrastruktur delas åren in i intervaller om 1-3 år, 4-6 år samt 7-12 år. Förutom an-gelägenhetsgraden görs indelningen efter hur långt framskriden planeringsprocessen är alternativt om det är objekt som inte kräver omfattande utredning och planläggning. En årlig översyn kommer att ske samt en genomgripande revidering av planen vart fjärde år.

Objekt 2014-2016 2017-2019 2020-2025 SUMMA

Åtgärdspaket Sundsvall - Hudiksvall - Söderhamn - Gävle - Stockholm 18 9 136 169

Gävle hamn 32 15 4 51

Åtgärdspaket Hofors - Sandviken - Gävle 12 14,5 13 39,5

Åtgärdspaket Tönnebro - Bollnäs - Ljusdal 61 0 11 72

Åtgärdspaket Edsbyn - Bollnäs - Söderhamn (- Hudiksvall) 27,5 50 5 82,5

Åtgärdspaket Hudiksvall - Ljusdal - Härjedalen 0 24 28 52

Åtgärdspaket genomfart Ljusdal 13 60 0 73

Åtgärdspaket Ockelbo - Sandviken 0 0 60,5 60,5

Gång- och cykelåtgärder utöver åtgärdspaketen 28 25 85,5 138,5

Kollektivtrafikåtgärder utöver åtgärdspaketen 16,5 17 56 89,5

Steg 1-åtgärder utöver åtgärdspaketen 2 1,5 3 6,5

Mindre trafiksäkerhetsåtgärder utöver åtgärdspaketen 15 9 30 54

Enskilda vägar 14 15 29 58

Summa 239 240 461 940

Ram 940

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...........................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................................

4 5

Gång- och cykelåtgärder avser åtgärder för att underlätta dessa transporter. Exempelvis passager, belysning vid befintliga stråk eller förbindelser mellan viktiga mål-punkter.

Kollektivtrafikåtgärder avser åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken. Exempelvis förbättrad tillgänglighet vid hållplatser, pendlarparkering eller nytt stationsläge.

Steg 1-åtgärder avser åtgärder som påverkar behovet av resor. Exempelvis marknadsföring av kollektivtrafik i samband med ombyggnationer, test-res-kampanjer eller samhällsplanering.

Fördelning av medel per åtgärdsområde

• ÊÅtgŠrdspaketÊSundsvallÊ-ÊHudiksvallÊ-ÊSšderhamnÊ-ÊGŠvleÊ-ÊStockholm

•ÊÊGŠvleÊhamn

•ÊÊÅtgŠrdspaketÊHoforsÊ-ÊSandvikenÊ-ÊGŠvle•ÊÊÅtgŠrdspaketÊTšnnebroÊ-ÊBollnŠsÊ-ÊLjusdal

•ÊÊÅtgŠrdspaketÊEdsbynÊ-ÊBollnŠsÊ-ÊSšderhamnÊ(-ÊHudiksvall)

•ÊÊÅtgŠrdspaketÊHudiksvallÊ-ÊLjusdalÊ-ÊHŠrjedalenÊ•ÊÊÅtgŠrdspaketÊgenomfartÊLjusdal

•ÊÊÅtgŠrdspaketÊOckelboÊ-ÊSandviken•ÊÊGŒng-ÊochÊcykelŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdspaketen•ÊÊKollektivtrafikŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdspaketen•ÊÊStegÊ1-ŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdaspaketen

•ÊÊMindreÊtrafiksŠkerhetsŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdaspaketen

•ÊÊEnskildaÊvŠgar

Fördelning av medel per transportslag

•ÊÊGŒng-ÊochÊcykelŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdspaketen•ÊÊKollektivtrafikŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdspaketen•ÊÊStegÊ1-ŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdaspaketen

•ÊÊ…vrigt

6 7

Regeringens uppdrag till Region GävleborgRegeringen har gett länsplaneupprättarna i uppdrag att upprätta förslag till länsplaner för regional transport-infrastruktur för perioden 2014-2025. Förslagen ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 december 2013. Förslagen ska då vara remitterade och sammanställda.

Vad styr länsplanen?

Åtgärdsplaneringen är ett viktigt instrument för att nå det övergripande målet för transportpolitiken med de tillhörande jämbördiga funktions- och hänsynsmålen.

Det övergripande målet ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Funktionsmålet ska medverka till en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet ska medverka till högre säkerhet samt förbättrad miljö och hälsa.

Nuvarande transportpolitiska principer och fyrstegsprincipen ska även fortsätt-ningsvis vara vägledande.

Inriktningen för åtgärdsplanering är att skapa förutsättningar för ett kapacitets-starkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgo-doser medborgarnas och näringslivets behov av arbetspendling och av gods-transporter i alla delar av landet.

Åtgärderna ska inriktas mot de vikti-gaste stråken för att stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbets-pendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Särskild uppmärksamhet kan även behöva läggas på de delar av infrastrukturen där det finns behov av anpassning till omgivningen.

Det befintliga transportsystemet ska fortsätta att utvecklas och anpassas till moderna hänsynskrav avseende tillgänglighet, miljö och säkerhet. Mil-jöåtgärder i befintlig infrastruktur kan behöva intensifieras för att motverka de negativa effekter som uppstår till följd av infrastruktur och trafik. Dessutom kan ökad miljöhänsyn i samband med drift, underhåll och reinvesteringar bidra till förbättrade miljöförhållanden i infrastrukturen.

En grundläggande tillgänglighet i hela landet måste också utvecklas.Ett väl fungerande transportsystem nyttjar på ett effektivt sätt alla trafik-slag. Samverkan mellan trafikslagen, men även väl fungerande var för sig, är av stor vikt för att genomföra resor

eller transporter optimalt och hållbart samt att kvinnor, mäns, flickor och pojkars olika resmönster beaktas.Robustheten i transportsystemet är av stor vikt för att förebygga allvarliga händelser eller kriser, eller att kunna hantera dem när avbrott och störningar sker i transportsystemet som kan få allvarliga följder för verksamheter som är viktiga för samhället. Krisberedska-pen bör därför beaktas i åtgärdsplane-ringen.

Åtgärdsplaneringen ska spegla den väntade utvecklingen av efterfrågan på resor och transporter inom de olika tra-fikslagen. Handelsutbyte, lokalisering av företag, arbetsplatser, bostäder, ut-budspunkter för de tjänstenäringar som genererar persontransporter, miljökrav, behov av och tillgång till grönområden, miljövänliga resealternativ, utbud av service, omsorg och utbildning och it-lösningar för att minska resandet är exempel på aspekter som ska tas i beaktande i åtgärdsplaneringen.

Miljökonsekvenser ska identifieras, beskrivas och bedömas. Genom att till-lämpa 6 kap. miljöbalken är syftet att

6 7

kontinuerligt integrera miljöaspekter för att främja en hållbar utveckling.

Länsplaneupprättarna förutsätts i sina prioriteringar utgå från ett länsöver-skridande och nationellt perspektiv.

En ökad användning av kollektiva färdmedel och förflyttningar till fots och med cykel är till gagn för såväl individer som näringsliv och samhället i stort.

Det finns brister i infrastrukturen för cykling och regeringen ser behov av att åtgärda detta. För att åstadkomma sam-manhängande och attraktiva cykelvägnät behövs aktiv planering bland annat genom regionala och kom-munala cykelplaner.

Det är angeläget att det i länsplanerna finns en redovisning av hur mycket medel som satsas på cykelåtgärder.

» Ett väl fungerande transportsystem nyttjar på ett effektivt sätt alla trafikslag.

Transportpolitiska målDe åtgärder som prioriteras i länsplanen ska vara samhälls-ekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och bidra till optimal användning av transportsystemet. Regeringen bedömer att det är angeläget att använda ett trafikslagsövergripande synsätt för att bättre uppfylla de transportpolitiska målen.

De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. De är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområ-det, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering.

Målen användes t.ex. i arbetet med att ta fram Sveriges första sammanhållna transportplan för åren 2010-2021. De kommer även att utgöra utgångspunkt när regeringen föreslår riksda-gen ny lagstiftning på transportområdet.

Målen påverkade också förnyelsen av transportmyndighe-terna; Transportstyrelsen, Trafikverket och Trafikanalys. Samtidigt ska målen fungera som ett stöd och inspiration för lokala och regionala transportmål och för företagens policies.

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

FunktionsmåletFunktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläg-gande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbe-hov.

HänsynsmåletHänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

FörordningarLänsplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande. Planerna får i enlighet med förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur omfatta följande ändamål:

• Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamväg-nätet

• Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur

• Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen

• Investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Tra-fikverket har ansvaret enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur

• Byggande och drift av enskilda vägar• Åtgärder till vilka bidrag kan lämnas enligt förord-

ningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar med mera

9

10 11

Att planera

ÅtgärdsvalVal av åtgärder för bättre fungerande transportsystem handlar om att lösa problem och tillgodose behov på ett sätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling och med kostnadseffektiva åtgärder.

Lika former av åtgärder och åtgärdskombinationer liksom alla trafikslag ska studeras innan åtgärder väljs och ett projekt skapas. Processen som leder fram till åtgärdsval ska inkludera informationsutbyte med allmänheten, intresseorganisationer och berörda parter.

Fyrstegsprincipen1.Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2.OptimeraDet andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3.Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4.Bygg nyttDet fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

Infrastrukturprogram med systemanalysRegion Gävleborg har tagit fram infrasstrukturprogram med systemanalys för Gävleborg. Syftet med systemanalysen är att möjliggöra prioriteringar och peka på de viktigaste stråken för framförallt kompetensförsörjning/arbets- och

studiependling i länet. Infrastrukturprogrammet ska ligga till grund för all planering och ställningstagande inom infrastruktur och transporter på regional nivå.

Nationell och regional transportinfrastrukturplanRegeringen har uppdragit åt Trafikverket att upprätta ett förslag till nationell plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025. Förslaget ska remissbehandlas 14 juni - 1 oktober 2013.

Samtidigt har Regeringen gett länsplaneupprättarna uppdraget att upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma tidsperiod. Förslagen ska därefter redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 december 2013. Förslagen ska då vara remitterade och sammanställda.

Länsplanerupprättarna ska analysera den väntade utvecklingen och efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen. Föreslagna åtgärder ska inriktas på de viktigaste stråken och stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling, med hänsyn till tillgänglighet, miljö och säkerhet. Länsplaneupprättarna förutsätts utgå ifrån ett länsöverskridande och nationellt perspektiv.

Trafikverket ska föra en dialog och samråda med länsplaneupprättarna avseende prioriteringen i nationell plan. Regeringen lyfter särskilt fram stamvägnätet och statliga järnvägsnätet som viktigt att genom dialog mellan planupprättarna och Trafikverket skapa prioriteringar avseende angelägna åtgärder.

10 11

Regionalt trafikförsörjningsprogram Landstinget Gävleborg är regional kollektivtrafikmyndighet i Gävleborgs län och ansvarar för den regionala kollektiv-trafiken från den 1 januari 2012. Visionen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet i Gävleborgs län är:Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg - där kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle.

Gävleborgs avgränsningar för det regionala trafik-försörjningsprogrammet är: Gävleborgs län, resor över länsgräns i de starka pendlingsstråken, kollektivtrafik som ingår i regionala kollektivtrafikmyndighetens åtagande, kommersiell trafik och serviceresor.

Landstinget väljer att satsa på och prioritera regional kollektivtrafik i starka pendlingsstråk, områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval och stråk som bidrar till en funktionell arbetsmarknad. Starka pendlingsstråk är stråk med trafik under alla veckans dagar.För att säkra en basförsörjning i länet är utgångspunkten dagens kollektivtrafik. Landstinget vill säkerställa ett basutbud om tre förbindelser från orter med omkring 200 invånare (SCB:s lägsta definition för tätort).

Landstinget kommer att beakta lokala förutsättningar i samverkan med berörda kommuner vid planering av den regionala landsbygdstrafiken.

Landstinget Gävleborg har beslutat om politiska mål för den regionala kollektivtrafiken mandatperioden 2011-2014 vilka är:Kollektivtrafiken utgör en större andel av trafikvolymen, att mer arbets- och studiependling sker med kollektiva färdmedel och tillsammans med omgivande län underlättar länsöverskridande resande.

EffektbedömningSamlad effektbedömning är ett sätt att strukturerat och sammanfattande beskriva en åtgärd inom transportsektorn, dess kostnader och de effekter som den förväntas få om den skulle genomföras. Det underliggande syftet är att bedömningen ska utgöra ett beslutsunderlag ochinformationsmaterial för både beslutsfattare, tjänstemän och medborgare.

GenomförandeGenomförandet av länsplanen är i många fall en fråga om samarbete. Därför är det av stor vikt att vi som planupprättare samt våra samarbetsparter har kunskap om varandras organisationers processer. Kommunerna upprättar det underlag som sedan utgör grunden för länsplanens planering och prioritering. Planen är ett politiskt dokument och när planen är fastställd reglerar den insatserna och åtgärderna i den regionala infrastrukturen. Trafikverket är oftast den instans som genomför åtgärderna, många gånger i samarbete med kommuner då det kan vara komplexa frågor som flera myndigheter och sakägare råder över.

För att säkerställa att de objekt som planeras enligt länsplanens tidplan kan genomföras är det av största vikt att den kommunala planberedskapen är god. Kommunerna har genom sina underlag till planupprättaren Region Gävleborg prioriterat de objekt som de anser viktigast ur ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Därför är det viktigt att i det åtagandet synkronisera de objekt som berörs av plan- och markfrågor och som behöver utredas följer länsplanens tidplan och Trafikverkets genomförande. Då vissa objekt även kräver insatser i den kommunalt ägda infrastrukturen eller personella insatser behöver kommunen planera och budgetera även för dessa tillskott. Genom nära samverkan kan vi då nå den effekt som eftersträvas genom de gemensamma investeringar som görs i länet.

Revideringar/årliga sammanställningarEn årlig revidering av planen kommer att ske. Utöver den kommer även ett större omtag göras vart fjärde år. Detta i enlighet med de nationella planeringssystem som Trafikverket arbetar efter. Genom att följa den nationella åtgärdsplaneringen kan vi anpassa de regionala insatserna efter nationell plan och det blir enklare att följa de parallella processerna.

Bilden visar ett förslag på årlig cykel för åtgärdsplaneringen. Målsättningen är att hitta en fungerande process som möjliggör effektiva beslutsgångar, delaktighet och samverkan.

12

Regional utvecklingsstrategiNya möjligheter - regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020 beskriver regionens utvecklingsambitioner och pekar på prioriteringar och insatser som ska genomföras med lokala och regionala aktörer. Strategin kopplas till den nationella och europeiska nivån och utgör ett paraply över regionala och lokala planer samt program.

Det är de regionala planerna och programmen som beskriver konkreta åtgärder i det regionala utvecklingsarbetet. Åtgärderna ska bidra till måluppfyllelsen av Nya möjligheter. Länsplanen utgör en av dessa planer.

Det övergripande målet i Nya möjligheter tar sin utgångspunkt i människan och dess betydelse för Gävleborgs utveckling: Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen.

Regionen måste vara inkluderande i bemärkelsen att olika människors behov, villkor och förutsättningar tas tillvara. Strategin är att med utgångspunkt i socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling arbeta för mål och vision genom målområdena Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. Infrastruktur och kompetens

är drivkrafterna, motorerna, för att uppnå målet. Ett konkurrenskraftigt näringsliv och offentlig sektor behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur som möjliggör flöden av personer, varor och tjänster. Dessutom behövs tillskott av människor med kunskap och kompetens för att regionen ska kunna utvecklas, växa och bli dynamisk.

FinansieringDe befintliga ekonomiska ramarna för perioden 2010-2021 tillsammans med de preliminära ekonomiska ramarna för perioden 2022-2025 ska vara utgångspunkt i planeringen. Målsättningen med länsplanen är att ”få mesta möjliga för pengarna” genom att välja de åtgärder som är bäst lämpade för att lösa de problem och behov som finns. I infrastrukturprogrammet med systemanalys för Gävleborg lyfts de stråk som ur ett regionalt perspektiv anses viktiga.

Det betyder att insatser kan behöva göras såväl på det nationella stamvägnätet, som på järnvägar, regionala vägnätet samt kollektivtrafikanläggningar eller gång- och cykelåtgärder. Utöver det tillkommer insatser i form av administrativa åtgärder, marknadsföring, samhällsplanering etc.

Region Gävleborg anser att länsplanen ska finansiera de stråk där de största behoven finns och där medlen ger störst utväxling.

»

13

14 15

FörutsättningarKompetensförsörjning/PendlingFör att skapa tillväxt i regionen krävs att både nya och etablerade företag hittar rätt kompetens för att kunna utvecklas och växa. I takt med utvecklingen mot ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar behovet av persontransporter. Kompetent arbetskraft är en viktig förutsättning för utvecklingen, såväl inom näringslivet som inom offentlig sektor. Integrering av funktionella regioner, exempelvis arbetsmarknadsregioner, ger förbättrade förutsättningar till matchning på arbetsmarknaden och en bredare arbetsmarknad. Genom att stärka möjligheterna till pendling till arbete och studier stärks också möjligheterna till attraktiva livs- och boendemiljöer.

Den avgörande faktorn för att knyta ihop funktionella regioner med varandra är restiden. Människors vilja att börja dagpendla till arbete ökar avsevärt när restiderna sjunker under 45 minuter. Infrastrukturella åtgärder som kortar restiderna är därför av stor betydelse.

Den starkaste mellankommunala pendlingen inom Gävleborg finns mellan Sandviken och Gävle. Den länsöverskridande pendlingen är starkast i relation med Uppsala län. Stockholms län är dock det län som har störst inpendling från Gävleborg. Detta gäller för både kvinnor och män. Männen pendlar dock till annat län i högre grad än vad kvinnor gör, något som gäller för både ut- och inpendlare, oavsett län. Kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män och reser över kortare avstånd. Villkoren för arbetspendling ser generellt olika ut för kvinnor respektive män bl.a. beroende på att strukturerna inom arbetslivet skiljer sig åt mellan könen. Detta kan förklaras av strukturella faktorer. Valet av pendling är generellt en effekt av de traditionella könsstrukturer då familjer i stor utsträckning fördelar arbetet i hemmet traditionellt. Kvinnor anpassar i högre utsträckning valet av arbetsplats och arbetstid så att det fungerar med

familjens behov. Närhet till barnomsorg, skola och annan omsorg styr valet av arbetsplats. Kvinnor har generellt lägre lön än män och det ger därmed lägre incitament att pendla till jobb på annan ort om pendlingen inte innebär en löneökning. Därmed drar män i större utsträckning än kvinnor nytta av regionförstoringens effekter både i form av högre lön och ökad sysselsättning.

Kraven på utbildning blir allt tydligare för att konkurrera i det alltmer kunskapsintensiva arbetslivet. I Gävleborg är utbildningsnivån lägre än riket i helhet. Kvinnor har i Gävleborg, precis som i landet i stort, högre utbildningsnivå än män.

TillväxtFör den regionala tillväxten är det avgörande att ha en fungerande infrastruktur. Det har slagits fast i den RUS som utgör vägvisare för tillväxtarbetet på regional nivå. I direktiven för åtgärdsplaneringen finns följande beskrivning som redogör för behoven på nationell nivå:

Transportpolitiken kan bidra till att skapa förutsättningar för en utvidgad och mer differentierad arbetsmarknad och en ökad specialisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning. Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter bidrar till att skapa företagande, tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet. Därigenom stärks Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Ökad efterfrågan och ökning av trafik har i vissa delar av transportsystemet resulterat i kapacitetsbrist. Utöver detta kan pågående och planerade investeringar i näringslivet ställa krav på ökad transportkapacitet. Förutsättningarna för transporter varierar i landet och det är av stor vikt att planera för gränsöverskridande trafik med bättre tillgänglighet inom och mellan regioner.

14 15

Pendling från Gävleborg 2010 Män KvinnorStockholm 2003 951

Uppsala 1226 789

Dalarna 527 340

Västernorrland 663 273

Pendling till Gävleborg 2010

Män KvinnorStockholm 690 387

Uppsala 1748 1243

Dalarna 760 348

Västernorrland 378 149

»

»

15

16 17

Vi har med andra ord möjlighet att skapa det samhälle som vi vill se i framtiden!

»

Fokus i länsplanen 2014-2025: Kompetensförsörjning, arbets-pendling, näringslivets transporterSamhället genomgår ständigt förändringar och förvandlingar till att, ibland bli något som det alltid varit, fast på ett annorlunda sätt – eller till att bli det vi vill det ska bli! Vi har med andra ord möjlighet att skapa det samhälle som vi vill se i framtiden!

Det industrisamhälle som Gävleborg tidigare var har idag ett betydligt mer differentierat näringsliv och fortfarande en stor offentlig sektor. Dessa är oerhört beroende av en fungerande infrastruktur för att möjliggöra den kompetensförsörjning som krävs för att upprätthålla vårt samhälle. En allt mer specialiserad tillverkningsindustri och tjänstesektor innebär helt andra resemönster och möjligheter för människor i arbetslivet.

Målsättningen är att Gävleborg ska vara ett län att leva och verka i, men nödvändigtvis inte både och, även om det är en strävan. För en mängd samhällsfunktioner är ett robust transportsystem som säkerställer att de resor som krävs kan genomföras livsavgörande. Det gäller framförallt sjukresor, hemsjukvård, äldreomsorg,

räddningstjänst med flera. Många näringar är dessutom svårare att försörja med exempelvis kollektivtrafik då de inte är lika samlade som tidigare, när fokus låg i stora industriområden.

En av Sveriges nya basnäringar, besöksnäringen, är ett exempel på en del av näringslivet som kräver ett nytt synsätt avseende infrastrukturförsörjning. Utmaningen att nå fler för att binda ihop funktionella arbetsmarknadsregioner på ett hållbart sätt är därför mera komplex och kräver ett större samarbete mellan näringsliv, offentlig sektor och resenärer.

18 19

Miljöbedömning av länsplanenLänsplanen kommer att kompletteras med en miljöbedömning inför antagandeprocessen.

Hållbart resande och transporterEtt mera hållbart resande är ytterst angeläget och en fråga om rättvisa och förutsättningar för tillväxt. Gång, cykel och kollektivtrafik ökar tillgängligheten för samhällets samtliga grupper då resandet inte blir en fråga om kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet, funktionsnedsättning, tillgång till fordon etc. Kollektivtrafiken samt gång och cykel är något som de allra flesta kan tillgodose sig.

Miljömål på global, europeisk, nationell, regional och lokal nivå anger samtliga att koldioxidutsläppen från transportsektorn behöver minska. Ambitionen är att förändra resvanorna och transportmönster till mer hållbara färdmedel. Möjligheterna till minskat resande och effektivare transporter bör alltid övervägas.

Ohälsotalen och den allt mera stillasittande livsstil som vi anammar gör att vardagsmotionen kan bidra till att leva ett hälsosammare liv. Genom att i länsplanen prioritera gång, cykel och kollektivtrafik kan vi på en strategisk nivå bidra till detta.

Genom att i länsplanen prioritera gång, cykel och kollektivtrafik högre kan vi på en strategisk nivå närma oss dessa mål.

»

20 21

Nedan följer en kortfattad sammanställning av de utpekade stråkens behov av fysiska åtgärder för att stärka förutsättningarna för arbets- och studiepend-ling, kompetensförsörjning och näringslivstranspor-ter.

I detta sammanhang är tillämpningen av fyrstegsprincipen grundläggande. Samtidigt prioriteras insatser som stärker kollektivtrafiken med fokus på pendling och arbetsresor. För de stråk där större delen av utrednings- och planprocessen kvarstår kommer åtgärdsvalsstudier att genomföras.

Åtgärdsbehoven utgår från en helhets- och systemsyn, och omfattar därmed både den nationella planen och länstransportplanen. Angelägna åtgärder som omfattas av den nationella planen redovisas separat i kursiv text. Detta för att ge en komplettare bild och visa sambanden. Dessa åtgärdsbehov och systemsynen har Region Gävleborg belyst i dialogen med Trafikverket om den nationella planen.

Ostkust stråket, delen Gävle-StockholmLänsplan GävleborgInom stråket förekommer betydande arbetspendling. Ca 2200 personer (källa SCB 2010) pendlar mellan Gävle och Älvkarleby. Till Tierp/Uppsala/Stockholm pendlar över 1400 personer ut från Gävle, samtidigt som 1150 personer pendlar in till Gävle därifrån. Från övriga Gävleborgs kommuner utpendlar cirka 1000 personer via Gävle till Uppsala/Stockholm. Tillkommer att stråket dessutom har ett stort antal tjänsteresande samt förhållandevis stor pendling till högskola och universitet. Stråket har även funktionen

att ansluta till landets största nationella och internationella flygplats, Arlanda, som samtidigt fungerar som länets flygplats, en viktig nod för Gävleborg avseende inrikes- och utrikes tjänsteresor etc.

Ska relationen Gävle – Skutskär klara den stora mängd trafik som förekommer bör alternativa färdsätt ses över. Det finns idag en väl utbyggd cykelbana längs långa sträckor som kan bindas ihop till ett stråk. En väl fungerande gång- och cykelbana är även en förutsättning för att ta sig till och från busshållplatser längs den hårt trafikerade sträckan.

2014 kompletteras cykelstråket mellan Gävle och länsgränsen mot Uppland.

2017-2019 föreslås medel avsättas för att åtgärda mindre trafiksäkerhetsproblematik samt höja standarden och säkerheten vid busshållplatser mellan Gävle och Skutskär. Förutsättningen för åtgärderna är samverkan med Uppland.

Angelägna åtgärder för Nationell plan, angränsande Länsplan etcDubbelspår sträckorna Furuvik-Skutskär och norra infarten till Uppsala. Kapacitetshöjande åtgärder Uppsala-Arlanda-Stockholm. Förbättrad kapacitet för anslutande kollektivtrafik till och från Arlanda. Åtgärder för en attraktivare kollektivtrafik med fokus på arbetspendling och tjänsteresande, både regional och interregional. Möteseparerad 2+1 väg 56, Valsjö-Mackmyra (trafiksäkerhet). Mötesseparerad 2+1 väg 56, Länsgräns-Valsjö (trafiksäkerhet)

Åtgärder

20 21

Ostkust stråket, delen Sundsvall-GävleLänsplan GävleborgStråket Gävle-Sundsvall har betydande arbetspendling. Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen 4000 (källa SCB 2010) personer dagligen, exklusive inpendlingen till Sundsvall från dess närområde. De högsta enskilda talen finns mellan Nordanstig och Hudiksvall med 1400 personer, varav flest till Hudiksvall. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Hudiksvall-Iggesund, Söderhamn-Ljusne, Gävle-Hille-Norrsundet-Bergby tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Stor del av pendlingen Ockelbo-Gävle sker delvis på detta stråk, anslutning via lv 303. Dessutom tillkommer att stråket har tjänsteresande samt pendling till högskola och universitet.Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall är hårt belastad och har stora kapacitetsproblem. Trafik- och driftstörningar uppstår ofta och är svåra att ta igen. Sedan år 2000 har tågtrafiken ökat med 80%, detta gäller såväl person- som godstrafik. Efterfrågan väntas fortsätta att öka i samma takt, bland annat beroende på de nya järnvägssträckorna Botniabanan och Ådalsbanan. Nuvarande situation och den förväntade ökningen av godstrafik innebär att utrymmet för utökad persontågtrafik är mycket litet.

Region Gävleborg gör, tillsammans med bl.a. Länsstyrelsen i Västernorrland och Trafikverket Region Mitt, stora ansträngningar att få till stånd ett dubbelspår på hela sträckan Gävle-Sundsvall. Detta för att skapa förutsättningar för utveckling av såväl person- som godstrafik. Samtidigt är det angeläget att bygga fler regionala tågsstationer för att skapa möjligheter till ytterligare arbetspendling och därmed regional utveckling.

En ny regional tågstation i västra Gävle vid sjukhuset skapar tillgänglighet till länssjukhuset, högskolan, teknikparken, etc. Detta är en angelägenhet för hela Gävleborg och

även norra Uppland och därmed av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Ett tågstopp i Hamrångebygden ger möjlighet till nya pendlingsmönster för boende i området. Ett tågstopp i Hamrångebygden ska ses som komplement till busstrafiken.

2014 föreslås medel avsättas för medfinansiering av järnvägsplan för sträckan Gävle – Kringlan. (Axmar)2018 föreslås medel avsättas för hållplatsåtgärder efter väg 758.2016 föreslås medel avsättas för gång- och cykelväg längs väg 583 mellan Iggesund och Hudiksvall.2020-2024 föreslås medel avsättas för nya regional-tågstationer (inkl. stationsmiljö med pendlarparkering och angöring för buss, mm) i västra Gävle och Hamrångebygden.

Angelägna åtgärder för Nationell plan, angränsande Länsplan etcDubbelspår på hela sträckan (höjd kapacitet, ökad robusthet, minskade restider) . Etappvis utbyggnad , 1)Gävle-Kringlan (inkl tågstopp Gävle Västra), 2) Sundsvall-Dingersjö, 3)övriga sträckan. Akutare åtgärder (steg 1-3 för ökad kapacitet och tillförlitlighet) i det korta tidsperspektivet utmed hela sträckan under tiden fram tills ett dubbelspår kan stå färdigbyggt. Mötesseparerad 2+1 väg E4 Kungsberget-Gnarp (höjd standard, hastighet och säkerhet). Jänrvägsförbindelsen Söderhamn – Kilafors

Gävle hamn med anslutningarLänsplan GävleborgGävle hamn är länets största hamn och nationellt prioriterad. Den har möjlighet att transportera ankommande och avgående gods via Ostkustbanan, Stambanan, Bergslagsbanan, E4 eller E16. Elektrifiering av järnvägsspår och anslutningsspår till hamnen medför en betydande effektivisering i form av kortare transporttider då tågen kan angöra hamnen direkt oavsett vilken riktning de kommer från.

22 23

2014-2016 finns 38 miljoner avsatta för medfinansiering av anslutningsspår och elektrifiering av järnvägsspår till Gävle Hamn.

Hamnleden som förbinder väg 583 med hamnen har byggts om och avtal upprättades mellan Gävle kommun och Region Gävleborg om medfinansiering från länsplanen. Denna medfinansiering sker i efterhand i form av återbetalningar.

2016 – 2021 föreslås medel avsättas för återbetalning av hamnleden.

Nationell planMuddring av inseglingsränna (standard, kapacitet). Nytt anslutningsspår och elektrifiering till hamnen (standard och kapacitetsförbättringar)

Bergslagsbanestråket Gävle-Sandviken-Falun-BorlängeLänsplan GävleborgStråket Gävle-Sandviken-Falun-Borlänge har betydande arbetspendling. Omfattningen av pendlingen mellan kommunerna är i storleksordningen 7500 personer dagligen (källa SCB 2010), varav pendlingen Gävle-Sandviken omfattar 5500 personer och är i samma storleksordning i båda riktningarna. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Gävle-Valbo och Sandviken-Storvik tillkommer. Den förstnämnda bedöms vara omfattande. Stråket har dessutom tjänsteresande samt pendling till högskola och universitet.

E16 skyltades som Europaväg 2012 och inför omklassningen av vägen genomfördes utvecklingsprojekt för att höja vägens standard. I dagsläget har genomfarten genom Hofors tätort den lägsta vägstandarden längs sträckan inom Gävleborg. Problematiken med oskyddade trafikanter, lokal trafik och genomfartstrafik gör att trafiksäkerhetshöjande åtgärder

är angelägna. Även framkomligheten för busstrafiken behöver förbättras för att säkerställa punktligheten i kollektivtrafiken. För Hofors tätort är bussförbindelserna med Sandviken och Gävle avgörande då tågförbindelserna på grund av stationens geografiska läge brister i tillgänglighet. Busstrafiken utgör dessutom ett komplement till regional tågtrafik. De regionala tågförbindelserna har ett stort värde för boende och arbetande och norra delarna av tätorten samt för pendlingsrelationer med Dalarna, då bussförbindelse över länsgränsen i det närmaste saknas.

2014-2016 föreslås medel avsättas för medfinansiering av Hofors genomfart. Förutsättning är att nationell plan avsätter motsvarande summa samt att Hofors kommun medfinansierar del av investeringskostnaden.

2016 föreslås medel avsättas för förbättrad tillgänglighet och pendlarparkering vid Hofors järnvägsstation. Samtidigt kan snabbuss vara ett bra komplement till regional tågtrafik och förutsättningar för detta bör skapas.

2017 föreslås medel avsättas för motorvägshållplatser med pendlarparkering vid strategiska noder i stråket.

Sandviken Östra innebär en ny infart till Sandvik inklusive bro för att avlasta de centrala delarna av staden. Den bro som används idag är utdömd och en ny lösning är därför angelägen. 2024-2025 föreslås medel avsättas för ny trafiklösning vid Sandviken Östra.

Nationell plan, angränsande Länsplan etcFörbättrade samt nya mötesstationer Bergslagsbanan Gävle-Storvik-Falun (förbättrad kapacitet och tillförlitlighet). Förbättrad genomfart Hofors tätort, väg E16 (förbättrad säkerhet och framkomlighet). Mötesseparerad 2+1 väg E16 Storvik- Hofors (höjd standard, säkerhet och hastighet)

24 25

Norra stambanestråket, Östersund-Bollnäs-Gävle/Storvik-Avesta-MjölbyLänsplan GävleborgStråket har relativt stor arbetspendling på sträckan Ljusdal-Bollnäs-Ockelbo-Gävle. Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen 2300 personer (källa SCB 2010). Den största mellankommunala pendlingen är mellan Ockelbo och Gävle med ca 700 personer. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Järvsö-Ljusdal, Vallsta-Bollnäs-Kilafors tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Stråket har dessutom tjänsteresande samt resande till högskolan. Inpendlingen till Gävle är omfattande, ca 1100 personer dagligen.

Väg 83 har en problematik med mycket blandad trafik som både är lokal och transit, men även inomkommunal arbetspendling. Genomfartstrafiken består dels av persontrafik, bland annat till och från besöksmål i Hälsingland och Härjedalen, som vid vissa tidpunkter under året kan begränsa framkomligheten. Dels består den av godstrafik som främst utgörs av skog- och trätransporter. Sträckans linjeföring upplevs problematisk särskilt på sträckan Bollnäs – Vallsta. Dessutom saknas funktionella korsningslösningar vid ett flertal platser. Vägen passerar genom eller angränsande till en rad tätorter vilket gör att oskyddade trafikanter rör sig längs vägen. Trafiksäkra gång- och cykelstråk som binder ihop närliggande orter samt översyn av busshållplatser är därför angelägen. Sträckan har även kompletterande regionaltåg med pendlarparkeringar vid stationslägen.

Under 2013 påbörjas arbetet med trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 83. Följande åtgärder föreslås i stråket:

2014 – 2016 föreslås medel avsättas för trafiksäkerhets-höjande åtgärder och busshållplatser på sträckan Häggesta – Järvsö. Dessutom ingår kompletterande delsträckor för att

binda ihop gång- och cykelstråk mellan Arbrå och Bollnäs.

2022 föreslås att medel avsätts för ombyggnad av bussplanen inom Bollnäs resecentrum, samt busshållplatser utmed sträckan Kilafors-Bollnäs-Ljusdal. Funktion och säkerhet och tillgänglighet behöver förbättras.

Nationell planKapacitetshöjande åtgärder Kilafors-Holmsveden. Kapacitetshöjande åtgärder n:a infarten Ockelbo. Partiella dubbelspår Godsstråket genom Bergslagen (Storvik-Frövi). Åtgärder för höjt axeltryck Gävle-Ockelbo

Bergslagsdiagonalen delen Edsbyn-Bollnäs-Söderhamn/HudiksvallLänsplan GävleborgStråket har förhållandevis stor arbetspendling mellan Söderhamn, Bollnäs och Edsbyn. Omfattningen av den dagliga pendlingen mellan kommunerna är i storleksordningen 3000 personer (källa SCB 2010), varav Ovanåker-Bollnäs 1400 personer. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Mohed-Söderhamn och Edsbyn-Alfta tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Dessutom har relationen Bollnäs-Hudiksvall via Söderhamn ett pendlingstal på ca 200 personer. Stråket har även tjänsteresande samt resande till högre studier.

Väg 50 och 301 är ett viktigt pendlingsstråk för södra Hälsingland och binder samman en funktionell arbetsmarknadsregion. Sträckan trafikeras av väl fungerande kollektivtrafik i form av buss. Tätorterna ligger som ett pärlband efter sträckan och mellan dem en levande landsbygd. Det är därför av stor vikt att anslutningar till vägen, gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikanslutningar fungerar bra. Med en snabbuss skulle pendlingen med

26 27

kollektivtrafik kunna bli ännu mera attraktiv och för att möjliggöra det behövs ett gent stråk mellan målpunkterna med funktionella och geografiskt väl anpassade pendlarparkeringar vid hållplatserna. Ytterligare en åtgärd är att se över linjeföringen längs vissa delsträckor för att förbättra sikten. Ett kompletterande gång- och cykelstråk närmast kommunhuvudorterna gör det även möjligt att pendla med cykel. Bollnäs resecentrum behöver en tydligare struktur och i synnerhet höja trafiksäkerheten kring busstrafiken.

2014 finns medel avsatta för en gång- och cykelväg genom Söderala. Den är främst anpassad för att skapa en säkrare trafikmiljö för elever att ta sig till och från skolan, men utgör även en del i ett längre stråk som är viktigt för arbetspendling. Även en åtgärdsvalsstudie kommer att genomföras.

2015 föreslås medel avsättas för kompletterande åtgärder för att binda samman ett stråk för cykelpendling mellan Florhed och Söderhamn.2016 föreslås medel avsättas för hållplatsåtgärder och pendlarparkeringar i hela stråket som bidrar till en effektivare och mera tillgänglig kollektivtrafik.

2017 föreslås medel avsättas för gång- och cykelväg mellan Vevlinge och Bollnäs.

2018-2019 föreslås medel avsättas för att förbättra linjeföringen på sträckan Malvik – Östanå samt en gång- och cykelväg mellan Söräng och Bollnäs.

2020 föreslås medel avsättas för gång- och cykelväg mellan Ovanåker och Edsbyn.

Stråket Hudiksvall-Ljusdal-Härjedalen/JämtlandLänsplan GävleborgStråket har arbetspendling på sträckan mellan Hudiksvall-Ljusdal-Färila. Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen strax under 1 000 personer dagligen (källa SCB 2010). Största talen Ljusdal-Hudiksvall, ca 700 personer.

Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Delsbo-Forsa-Hudiksvall tillkommer och bedömningen är att pendlingen där är betydligt högre än på övriga delen av stråket, som dessutom har visst tjänsteresande samt pendling till högre studier. Inomkommunal pendling förekommer även mellan Färila och Ljusdal i viss omfattning.Väg 84 sammanbinder två funktionella arbetsmarknads-regioner som är relativt begränsade geografiskt.Sträckan trafikeras av kollektivtrafik i form av buss. Vägens linjeföring och bredd gör dock att hållplatser är svårtillgängliga och oskyddade trafikanter inte kan vistas i vägområdet på ett trafiksäkert sätt.

2017-2018 föreslås medel avsättas för hållplatsåtgärder och ökad tillgänglighet till dessa.

2019-2020 föreslås medel avsättas för att åtgärda linjeföringen för förbättrad sikt.

Genomfart LjusdalLänsplan GävleborgVäg 83 och 84 möts idag i Ljusdals tätort vilket innebär att en stor mängd genomfartstrafik passerar centrala delarna av Ljusdal. Miljöaspekter som buller och luftföroreningar samt trafiksäkerheten är anledningar till att en förbifart utretts.

28 29

2014-2018 föreslås medel avsättas för åtgärdsvalsstudie, ombyggnation av den så kallade Kläppakorsningen, förstärkning av Kyrksjönäsvägen med ny korsningslösning vid väg 83/84. Utöver det en planskild järnvägskorsning.

Stråket Ockelbo – SandvikenLänsplan GävleborgDagligen pendlar 500 personer mellan kommunerna Ockelbo och Sandviken (källa SCB 2010). Till detta kommer inomkommunal pendling mellan Högbo och Sandviken.

Väg 272 mellan Ockelbo och Sandviken är ett viktigt stråk för arbetspendling. Vägen upplevs idag som kurvig och smal partivis. Genom att se över möjligheterna till en rätare linjeföring med förbättrad sikt kan trafiksäkerheten höjas längs sträckan.2020 föreslås medel avsättas för en åtgärdsvalsstudie för väg 272 mellan Ockelbo och Sandviken.

2024-2025 föreslås medel avsättas för åtgärder längs sträckan Ockelbo – Sandviken.

30 31

Gång- och cykelåtgärder utöver åtgärdspaketenEn sammanställning av de behov som finns för cykelstråken föreslås göras i den regionala cykelplanen (se rubriken Steg 1-åtgärder utöver åtgärdspaketen). Den kommer sedan att vara den prioriterade lista av gång- och cykelåtgärder som länsplanen kommer att följa. Underlagen till den regionala cykelplanen kommer att samlas in från kommunerna.

Prioriteringarna föreslås vara: 1. Arbets- och studiependling2. Binda ihop och/eller förbättra befintliga stråk3. Övriga åtgärder i gång- och cykelstråk

Kollektivtrafikåtgärder utöver åtgärdspaketenEtt nära samarbete med kollektivtrafikmyndigheten utgör prioriteringarna för kollektivtrafikåtgärder på det statliga vägnätet. Det underlag som de har består av insamlat material från kommunerna och speglar därför kommunernas önskemål.

Utöver dessa åtgärder har kommunerna möjlighet att söka statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar med mera. Statsbidraget regleras i förordningen (2009:237) statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten kan ansöka om investeringsbidrag för exempelvis åtgärder för ökad tillgänglighet och regionala kollektivtrafikanläggningar. Kommuner kan ansöka om bidrag för åtgärder som förbättrar miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator i den

mån åtgärderna går utöver vad som omfattas av gällande kommunalt ansvar. Fördelningen av statsbidrag sker av Trafikverket utifrån länsplanens prioriteringar. Bidrag kan tilldelas upp till 50% av kostnaderna.

Steg 1-åtgärder utöver åtgärdspaketenSteg 1-åtgärder omfattar åtgärder för förändrat resbehov eller transportslag. Det kan exempelvis vara marknadsföring eller andra påverkansåtgärder, administrativa åtgärder som samhällsplanering eller ekonomiska incitament.

En regional cykelplan för hela länet skulle medföra en långsiktigare planering för cykelåtgärder, därför föreslås en sådan inom ramen för länstransportplanen. En regional plan medför även ett övergripande synsätt där administrativa gränser inom länet blir underordnade funktionella stråk.

Det kan betyda nya mönster för resande och därigenom förändrad tillgänglighet till kompetens och arbetsmarknad eller studier.

En regional översyn av kollektivtrafikens framtida behov planeras som grund för de insatser som länsplanen avser att genomföra. Det innebär en fördjupad utredning av de pendlingsstråk som utsetts som primära i programmet för infrastruktur med systemanalys. Utredningen ska genomföras i samverkan med Regionala kollektivtrafikmyndigheten.

Utöver detta föreslås en pott där kommunerna antingen kan ansöka om medel för egna insatser, i linje med länsplanens inriktning.

Mindre åtgärder

30 31

Prioriterade insatser föreslås för:1. Ökad arbets- och studiependling med kollektiva färdmedel eller gång och cykel2. Ökad cykling

Enskilda vägarGävleborg har ett relativt omfattande nät med enskilda vägar med möjlighet till statsbidrag. Dessa ska hållas öppna för trafik och är i förhållande till andra län mycket högt trafikerat. De enskilda vägarna är viktiga både för personresor och för transporter av gods där det övriga vägnätet inte räcker till. För att möjliggöra en levande landsbygd är farbarheten på dessa vägar väsentlig och länstransportplanen avsätter en årlig summa för delfinansiering av dessa åtgärder. Bidraget kan som mest omfatta 75% av investeringskostnaden för väghållaren. Statsbidragen regleras via förordning (1989:891) om statsbidrag för enskild väg. Trafikverket fördelar medlen efter samråd med Region Gävleborg.

Prioritering av finansiering ska göras utifrån samhällsekonomisk nytta. Det betyder att de objekt som berör större andel boende, transporter som är viktiga för näringslivet eller är viktig för besöksnäringen bör prioriteras.

34 35

Mina anteckningar

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

36

Ruddammsgatan 30Box 834, 801 30 Gävle

026-65 02 [email protected]

Formgivning: Region Gävleborgs informationsavdelning Tryck: Backman Info ABIllustrationer: Åsa Jägergård, sid 1, 2, 5, 8, 12, 19Bilder: Region Gävleborg, sid 7, 24, 27 Gävle Hamn, sid 32-33 X-trafik, sid 23 och 29 Mats Åstrand, sid 16 Lilith Dahlgren, sid 31

Länstransportplan 2013

Documents

Transcript of Länstransportplan 2013