l

I

i IRBETET rNoM MATERTAL- octt KoNSTRUKTToNSGRUIeEN tttD STATENS

INSTITUT T[in gYEGNADSFOBSKNING

Au ingenjör Odd L2ng

Sartltck ur Blggmcistaren nr 7, 1964

ENGTISH SUMMARY

The work of the material and construc-tion group at the Natinnal SrvedishInstitute for Building Research

By O Lyng

The main task of the material and con-struction group is to study buildings inuse. This demands that at certain timesthe technical qualities of the buildingsare registered; that is one studies thechange of the technical qualities withtime. The ¡esults of these observationsare then seen in relation to the condi-tions under which the buildings functionand their environment, One has to de-duce the facts from a long time exper-ience of material and constructions. Thechoice of the buildings has to be à care-ful one so that samples of different con-struction types, material, climate typesetc. are represented.

Systemotisk insom-líng och beonbetning

ov löngtidserforen-heten

trtrtrtrEtrUtrtrtrtrr1

Forskning

Projektening

Pr-oduktion

Användning

ABBETET INOM MATEBIAL- OCtl KONSTRUKTIONSGRUPPEN VID STATENS

INSTITUT F0R BYGGNADSFORSKNING

Au i.rtgenjör Odd Iyng

BAI{GBUI'¡I)

Ordet byggnadsforskning används ofta i en mycketinskränkt bemärkelse och betecknar då främst stu-dier av byggnadsmaterial och byggnadsdelar. Det{orskningsområde byggnadsforskningsfonden skallstödja sträcker sig emellertid långt utöver detta.Man måste hàr läta byggnadsforskning betyda alltmetodiskt arbete som syftar till ökad kunskap inomhela det verksamhetsområde som om{attas av plane-ring, projektering, produktion och användning avbyggnader.

V¡nj€tlen-: Fig. l. Teknisko dotq och erforenheter insqmlqs frôn hus ionvôndning. Resultoten återförs till olikq led i bygjpióle$ån och f¡llförvollningen

Vignelle: Fig. 1, Technìcol doto ønd exper¡ence is collected from buildingsin use. ,fl¡e resu//s are given lo vorious membe¡s of lhe building processond lo lhe odminis¡ration

Eftersom samhälle och bostad skall tillfredsställamänskliga behov av skilda slag och tåla olika på-frestningar av t. ex. klimatet, sträcker sig byggnads-forskning i denna vida betydelse även in på gräns-områden mot t. ex. medicin, psykologi, sociologi,och meteorologi.

Inom detta stora område är studier av byggnads-material och byggnadsdelar bara en del, även omdet länge har varit den >>viktigaste>> delen i denmeningen att större delen av byggnadsforskningenhar utförts inom detta område. Praktiskt taget allïorskning vid de tekniska högskolorna, bransch-{orskningsinstituten och inom industrin har ju justgällt denna del av byggnads{orskningen.

Dct har dãrför de senare åren varit en spridd

Sty relse

stü ndoreoch konsli

Sornhö llplo nerin lo nerin

Moterioldukti

uppfattning bland fackmän att det statliga bygg-nadsforskningsorganet i första hand borde ta handom de mindre utvecklade forskningsområdenasamhälls- och byggnadsplanering, ws och produk-tion. Denna uppiattning som speglas bland annat ibyggnadsforskningsutredningens betänkande, riks-dagsbehandlingen av utredningens förslag titlorganisation av byggnadsforskningen och nusenast i remissvaren gällande höjd byggnads-forskningsavgift, har även fått sitt uttryck i deninstruktion som gäller 1ör Statens institut iör bygg-nads{orskning. Där står bland annat att institutet

Fi9. 2. lnstitulets forskningsverksomhelcir fórdelqd pô fem oliko grupper

Fig,2. fhe instilule's reseø¡ch work isdiv¡ded ¡nto five differenl groups

>bör företrädesvis inrikta sin verksamhet på. sådanaför utvecklingen inom byggnadsområdet väsentligaproblem, vilka ej är föremål för uppmärksamhetfrån andra forskningsinstitutioners eller enskilda{orskares sida>>.

Av de fem permanenta {orskningsgrupper sornStatens institut för byggnadsforskning är organiserati (fig. 2) är därför den grupp som arbetar inom om-rådet material och konstruktioner (Material- ochkonstruktionsgruppen) den minsta. Den omfattarpersonellt och ekonomiskt ungefär en tiondedel avinstitutets totala verksamhet ({ig. 3).

Stotens lnstitut förbygg nodsfonskning

Somhölls- och

bygg nodsploneri ng

Moteriql och

konstruktioner

lnstq llotionen

Produkt ions-tekni k

Fig. 3. Fördelningenpô oliko forsknings-områden qv de on-slqg Slqlens råd förbygg nodsforskn i nglömnqt 19ó0-1963

Fig. j. The d¡v¡sion oflhe conlt¡bul¡on g¡venby lhe Nolionol Swed-ísh Council fo¡ Build-ing Reseorch öelween1960 ond 1963 intolhe various fields of¡esearch

fons kor e

4 Mkr

I¡lBIKTNI¡|GEN AV II'|STITUTETS MATEBIAL. OCll

KONSTBUKTI()NSFORSKNING

Den princip som har bestämt institutets allmánnainriktning är naturligtvis vägledande även när manväljer arbetsuppgifter för material- och konstruk-tionsgruppen. Också inom material- och konstruk-tionsområdet finns viktiga uppgifter som är för-summade. En sådan uppgilt av stor betydelse ärstudier av hus i användning. Större delen av landetstotala forskning inom material- och konstruktions-området gäller för närvarande materials och kon-struktioners grundläggande tekniska egenskaper ochsamband mellan dessa. Det är sådana problem som

t. ex. fuktnings- och torkningsförlopp i porösa mate-rial och det statiska verkningssättet hos olika kon-struktioner. Sådana uppgifter kräver djupgåendeexperimentella och teoretiska undersökningar ochlämpar sig därför för specialiserade högskoleinstitu-tioner som har personella och instrumentella resur-ser för dessa uppgi{ter. Även om denna typ avmaterial- och konstruktionsforskning är absolutnödvändig för den tekniska utvecklingen inombyggnadsområdet, är den inte tillräcklig. För attkunskapen om olika byggnadsmaterial och kon-struktioner skall bli mera {ullständig måste man tareda på hur dessa fungerar även utan-för labora-torierna, under praktiska förhållanden och vid olikaålder. Man måste alltså studera långtidsegenskaperna

hos material och konstruktioner i användning.Sådana studier är självklart av stor betydelse förprojektering, byggande och förvaltning av hus, Mende är vetenskapligt sett även ett nödvändigt kom-plement till den mer grundläggande forskningen.Först genom studier av den praktiska tillämpningenav denna forskning blir dess resultat praktiskt be-kraftade. I princip är det naturligtvis dessutom så,

att de praktiska erfarenheterna är incitament tillforskningen även om dessa erlarenheter i allmân-het inte ställs till forskningens förfogande medhjälp av en systematisk insamling.

Om studier av långtidsegenskaper skall ge störreutbyte än rent beskrivande redogörelser Íör egen-skapsförändringar måste resultaten ställas i relationtill data som gäller produktion, användning, kli-mat och mänskliga behov. Material- och konstruk-tionsgruppens studier av långtidsegenskaper ärdärför inte en självständig, väl avgränsad uppgift.Den måste ingå som en beroende och nödvändigdetalj i hela det studiurn av samhälle, hus, bostad,byggnadsdel och byggnadsmaterial som institutetsverksamhet spánner över.

Uppgiften är dessutom av en sådan art att resul-

tatens teoretiska och praktiska värde är' beroende avatt man använder moderna urvals- och bearbet-ningsmetoder. Institutets breda inriktning och in-tresse för metodfrågor gör det därÎör till en specielltlämplig miljö för denna typ av forskning inom ma-terial- och konstruktionsområdet.

llur material och konstruktioner fungerar i fär-diga byggnader bestäms under tre )processer)),som motsvaras av tre stadier i en byggnads historia,nämligen projektering, produktion och använd-ning. Betraktar man det mera principiellt kanman i början på denna lilla kedja tillfoga forsk-ning. Man får alltså kedjan forskning-projektering-produktion-användning. Studier av långtidsegen-skaper görs praktiskt taget endast i kedjans sista

led, men resultaten är av betydelse i dem alla (fig. I ) .

De resultat man får efter insamling och bear-betning av d.ata kan vata av två slag. Det är sådanasom är omedelbart praktiskt anvàndbara och somdärför kan återföras direkt till projektering, produk-tion och användning. Men det är också resultat sominte kan bli praktiskt användbara Îörrän efter un-dersökningar av mera grundläggande karaktär. Så-

dana resultat måste slussas tillbaka till t. ex. hög-skoleinstitutioner, specialiserade forskningsinstitutoch materialindustrins laboratorier. Samtidigt gårnaturligtvis en ström av information även i motsattriktning och påverkar inriktning och metoder förinsamlingen av data från användningen.

ABBETStlPPGIFTER

Metodstudier

En väsentlig del av material- och konstruktions-gruppens arbete måste med den inriktning som härantytts, bli fältundersöknrngar i form av mätning-ã!, besiktningar och intervjuer. Som tidigarenämnts har sådana undersökningar tidigare integjorts i samma utsträckning som andra typer avundersökningar inom material- och konstruktions-området. Det är därför brist på instrument ochmetoder som lämpar sig för fältundersökningar påett stort antal objekt. En del av material- ochkonstruktionsgruppens arbete måste därför gällaatt spåra och försöka tillämpa metoder och instru-ment från andra områden av forskning och industri.Speciellt är lätthanterlig utrustning för icke förstö-rande mätningar av avgörande betydelse för möj-ligheten att genomföra större Îältundersökningar(fig. a). Institutet har t. ex. tillsammans med utom-stående laboratorier tillverkat en utrustning för{örenklad bestämning av byggnadskonstnrktionersvärmemotstånd, Under de senaste 2-3 nrànaderna

har ungefär B0 hus undersökts med denna utrust-ning. Lovande Îörsök pågår att genom registreringav in{raröd strålning från Iasader kvalitativt ochkvantitativt bestämma köldbryggor och isolerfel.Försöken utförs med en apparat som utvecklats avFOA för helt andra ändamåI. Även lrån industrinhar man visst intresse för dessa iörsök.

Behovet av en enkel metod att bestämma fukt-kvoten i olika byggnadsdelar är stort. Man kan lättföreställa sig vilket arbete det skulle vara att borraut ett antal fuktprover Ïrån hundratals hus byggdaav olika material. Varken boende eller husägare ärförresten särskilt roade av att man gör stora hål iväggar och bjälklag. Institutet planerar därÏör enserie Îörsök att med s. k. radiometriska metoder be-stämma fukten i byggnadsdelar.

Även för besiktningar behöver man metoder. Be-siktningsförfarandet består ju bland annat av ensubjektiv bedömning. Detta medför att resultatenofta blir mindre säkra vid besiktningar än vid ob-jektiva mätningar. För att få en uppfattning omdetta har institute t nyligen avslutat en metoclstudie

Fig. 4. Behovel ov utruslning för icl<e förstörqnde fciltmölningor cir storlFig. 4. fhe ¡eed ¡s greot for field non destruct¡ve meosurìng equipmenl

som har givit vissa intressanta resultat om nog-grannheten vid besiktningar.

Avsikten med sådana försök somjag nämnt exem-pel på här âr främst att få fram metoder som ärlämpliga för arbetet inom institutets material- ochkonstruktionsgrupp. Resultaten är i allmänhet intesådana som direkt har intresse för projektörer ochbyggnadsföretagare. De kan däremot vara av en

viss betydelse för t. ex. granskande myndigheter ochlaboratorier. Även sådana resultat kommer därföratt publiceras så snart de föreligger.

BYGG¡lADSTEl(NISl(A STUDI ER

Material- och konstruktionsgruppens huvuduppgiftär alltså att studera byggnader i användning. Dettainnebär inte bara att man vid olika tidpunkter re-gistrerar byggnadernas tekniska egenskaperalltså studerar de tekniska egenskapernas föränd-ring med tiden. Man måste, som tidigare nämnts,ställa resultaten från dessa studier i relation till de

iörhållanden dessa byggnader fungerar under, ma-terialens och byggnaclsdelarnas >miljö>. Detta be-

6

tyder att man behöver data både om klimatet (uteoch inne) och husets användnins (bostadsvanor,förvaltning och skötsel). En hel del av de data sombehövs kan hämtas från andra forskningsområden,mete orologi, samhälls- och byggnadsplanering m.m.,men en del är av så speciellt material- och konstruk-tionstekniskt intresse att man inte inom dessa andraområden intresserat sig Tör dem. Detta gäller t. ex.

vissa typer av klimatiska påfrestningar på materialoch konstruktioner, och lörvaltning, skötsel ochunderhåll. Material- och konstruktionsgruppensarbetsområde måste därför tills vidare omfattaföljande tre grupper av uppgifter

a) studier av långtidsegenskaper hos material ochkonstruktioner

b) studier av Îastigheters förvaltning, skötsel ochunderhåll

c) studier av påfrestningar, bland annat registre-ring av klimatiska data av särskilt byggnads-tekniskt intresse.

Här skall kort redogöras för de viktigaste arbets-uppgifter inom dessa grupper som institutets mate-rial- och konstruktionsgrupp nu arbetar med.

L¡lGTI DSEG E¡lSl(APER

Erfarenheter av hur material och konstruktionertekniskt lungerar kan man skaffa sig på olika sätt.Man kan t. ex. fråga människor som bor i hus ochmänniskor som sköter hus. Detta blir en insamlingav långtidserfarenheter. Ett annat sätt är att självresa runt till olika hus och med hjälp av instrumentoch sina ögon ta reda på det man är intresserad av,Slutligen kan man också ingående studera fel ochskador som man f år reda på. Det Tinns en principiellskillnad mellan det att studera fel som man {årreda på, och det att Lräga om eller själv mätaoch besiktiga hus. Det Îörsta kan man jâmföramed det man inom medicinsk forskning kallar kli-niska undersökningar. Genom att utnyttja det ma-terial man fått vid studium och behandling av sjukamänniskor kan man dra siutsatser om sjukdomaroch hur de skall botas, och kanske även om hurolika organ Tungerar. På samma sätt måste detvara möjligt att utnyttja byggnadstekniska fel ochskador. Men liksom gränsen mellan sjukt och Ïrisktär llytande är skillnaden mellan fel och rätt, skadaoch >>naturlig>> slitning ofta en gradskillnad. Manär inte bara intresserad av att undvika den dra-matiska form för åldrande som skador innebär.Man vill även studera det långsammare, >natur-

liga>> åldrandet under olika förhållanden, och re-lationerna mellan detta och skadorna. Först eftersådana undersökningar kan man 1å underhg försäkrare tekniskt-ekonomiska bedömningar av ma-terial och konstruktioner än vad som nu i allmän-het är möjligt. Och detta âr en Ïörutsättning förrationell projektering och {örvaltning.

För att resultatet av studier av denna typ skall fånågon större grad av säkerhet, måste de utföras påett större antal hus valda så att de är represen-tativa för de konstruktionstyper, material, klimat-typer m. m., som man är intresserad av. Om skade-

undersökningar motsvarar kliniska undersökningarpå medicinens område, kan denna sista typ jäm-föras med hälsoundersökningar där både sjuka ochfriska inom en grupp undersöks. Institutets mate-rial- och konstruktionsgrupp arbetar med bådadessa typer av undersökningar.

S kad ei n venÌering

De >>kliniska> undersökningarna drivs för när-varande Ïrämst i Iorm av en inventering av skador itre län.

Tidigare arbetade den s. k. HALTH-gruppenmed en skadeinventering som omfattade skador ochfel på byggnader projekterade av HALTH-grup-pens medlemmar. Denna inventering är nu avslu-tad och den vidare verksamheten på detta områdehar institutet övertagit.

Det har varit institutets avsikt att vidga ramenför skadeinventeringen och göra den så effektiv atten betydande del av de byggnadstekniskt intres-santa skadorna rapporteras till institutet. Detta skul-le ge ett material tillräckligt stort för ett systematisktstudium av viktiga skadetyper, och slutsatser avpraktisk betydelse Iör projektering och byggandeskulle kunna dras. För att lyckas med detta antogman att det skulle vara nödvândigt att genom sam-arbete med myndigheter och Îöretag organisera ettnät av rapportörer. För att prova ett sådant sättpågår nu en skadeinventering i Hallands, Väster-bottens och Norrbottens lan.

I dessa län är byggnadsinspektörer, förmedlings-organens besiktningsmän, skorstensfejarmästareoch Îörvaltningspersonal îrån bland annat Riks-byggen och HSB försedda med speciella skaderap-portkort (fig. 5). Avsikten med rapporterna ärfrämst att de skall ge institutet uppgift orn aar

skada förekommer och inte någon närmare be-

skrivning av skadorna, Närmare uppgifter om ska-dorna skaffar institutet sig genom undersökning påplatsen eller kontakt med lämpliga personer. Rap-

Et,

oo aooaFig, 5. Skodor rqpporleros l¡ll inslitutet på sörskildo ropporlkortFig.5. Domage ¡s rcÞorled lo lhe inslilule on speciol repotl cords

aoaoaaaaaoaaaaaa aaaaaa_ol fe...-:.-...-lo

Krr¡ofrN þE¡M¡¡

aaaaaaa

aaaoaoooaa

I

aaoaoaaaa aooa

portkorten har därÎör kunnat göras så att de myc-ket snabbt och enkelt kan Ïyllas i och utan franke-ring sändas till institutet. Detta är sannolikt en för-utsättning Ïör att de ofta mycket upptagna perso-ner som {år kontakt med byggnadsskador skall hatid att medverka.

Aven andra möjligheter att få kontakt med ska-

dor i de tre länen prövas. Institutet har bland annattagit kontakt med försäkringsbolag för att få ta delav de skadeanmálningar som dessa får.

När skaderapporterna kommer till institutetklassificeras de efter skadans art och komplette-rande uppgifter skaffas. De skador som förefallervata av särskilt intresse undersöks närmare på plat-sen. Om det ár motiverat vänder institutet sig tillutomstående forskningsinstitutioner för att få utförtundersökningar som institutet självt inte kan göra.

Skadeinventeringen har ännu inte pågått ett år.Det är därför för tidigt att säga om en liknandelandsomfattande inventering kommer att sättasigång. Men flera intressanta skador har rapporte-rats och resultaten från de undersökningar som görskommer att publiceras fortlöpande. Av fig. 7 ser

man hur de rapporterade skadorna fördelar sig påolika bl,ggnadsdelar.

I

Ovon: Fig. 6, Flero inlressonlc skodor hqr undersökls qv ¡nsl¡tulel isombond med skqdeinventeringen. Bilden visor rölskqdol tröbjölklqgi hus utqn köllqre

Above: Fig. 6, Severol inlercsling coses of domoge have been ¡nvesligoledby the instiiute in .onneclion wilh the schedu/e of damoge. fhe pholo-groph shows timbe. joists damoged by ¡ol in a house wilhoul bosemenl

Jämsides med denna organiserade skadeinvente-

ring undersöker institutet även intressanta skador

som man får kontakt med på annat sätt. I samar-

bete med Kungl. Bostadsstyrelsen och Institutionenför byggnadsteknik vid KTH har t. ex. undersökts

ett stort antal rötskador på träbjälklag över s, k.

kryprum. En redogörelse 1ör dessa skador kommersnart att publiceras i institutets informationsblads-serie. Resultat från undersökningar av en speciell

typ sprickor i lättbetong kan också väntas underden närmaste tiden.

Jämförande undersökning atl lekniska egenskaper och

erfarenheter av ytterväggar

En undersökning av typen >>hälsoundersökning>

pågår nu rörande ytterväggar. Orsaken till attytterväggar har gjorts till föremål för en undersök-

ning av denna typ är bland annat den debatt om

speciellt de nya ytterväggstypernas egenskaper som

har pågått de senaste åren. Många har t. ex. hävdatatt vissa nya ytterväggar spricker mera än äldretyper. Fördelningen av skaderapporterna i skade-

inventeringen (fig. 7) visar också att ytterväggarnaär ett aktueilt problem.

oSTATENS INSTITUTFöR 'gvccNlos¡onsrNr¡¡c o

oL|NNÉG^Ì N é{ a

asTocKHoLM O aaaaaaaao

Fig' 7' Fördelningen pö byggnodsdelqr qv skqdor ropporlerode under ôr f9ó3. Svorlo stoplqr: qnlql ropporler, vito stoplor: qnlql hus med skcdoFig'.7' The division of domoge reporled durìng 1963 ínlo vorious bu¡ld¡ng potls. Shaded columns : numbe¡ of rcports, while columns : numbet of houseswilh dqmose

Avsikten med undersökningen àr at| 1ä lram så-dana uppgilter om olika vanligt förekommand.eytterväggstyper att man vid projekteringen bättreän tidigare kan göra en bedömning av olika alterna-tiv. Man måste därför arbeta med ett urval avytterväggar som är tillräckligt gamla Iör att ge er-farenheter, men samtidigt så nya att de har intresse{ör dagens projektering. Undersökningen utförsdärför på hus som beviìjades preliminära lån under1959. Först avgränsades två regioner. Den enaregionen som omfattar Mälarlandskapen karak-täriseras av att den årliga medelnederbörden inteöverstiger 600 mm, den andra, som sträcker siglängs Västkusten, har en årlig medelnederbörd somöverstiger 600 mm. Samtliga hus inom dessa orn-råden som beviljats preliminärt Iån som flerîamiljs-hus 1959 delades i grupper efter ytterväggskon-struktionen. Dessa ytterväggsgrupper omfattar dekonstruktioner som lör närvarande används mest.Ur varje grupp lottades 16 hus, hälften inom var-dera regionen. På samtliga dessa hus genomförs ettantal undersökningar som gäller ytterväggarna.

q. Morken

b. Dröneringen

c. Gr^unden

d. Gnundmuror

e. Yttervöggor^

f. lnner vöggor

g. Bottenbjölklog

h. Mellonbjölklog

i". Vindsb¡titktog

k. Yitertok o. tokstol

l. Skorsten

m.Tr oppor

n. Bolkonger'

o, Altoner o. terrosser.

p. VVS-instollotion

n Gos-o elinstollotion

s. lnredningssnickeni

Med hjalp av ritningar och beskrivningar under-söker man hur de olika typerna av ytterväggar an-vänds, deras fördelning på olika typer av hus, huranslutningar till andra byggnadsdelar âr, m. m.Genom mätningar och besiktningar undersöksväggarnas fuktförhållanden, îörekomst av sprickor,avflagningar, missfärgningar och liknande samtvärmeisolering. Uppgifter om underhåll och repa-rationer av väggarna samlas in genom kontakt medfastighetsförvaltningarna. På detta sätt bör det varamöjligt att Iå en ganska god uppfattning om olikaytterväggstypers tekniska och ekonomiska egen-skaper av praktiskt värde för byggherrar och pro-jektörer.

FöRVALTl,lINGS. Ocl{ SK(ITSELSTIJI)I ER

Orsakerna till att institutet tagit upp studier avförvaltning och skötsel av fastigheter är flera. Dettaområde hör till dem som är sparsamt bearbetade avîorskning, trots att det är oerhört viktigt för bygg-naders ekonomi. De totala kostnaderna för förvalt-ning (administration, skötsel, underhåll, städning

r

I

I

I

I

:-II

I

T

:-

f

a

9

50 100 150 Antol

och sophämtning) av bostäder var 1963 av storleks-ordningen 2,5 miljarder kronor, varav underhålletvar ca 1,2 miljarder kronor. Detta innebär att unge-fär 35 o/o av hyrorna används för att täcka förvalt-ningsåtgärder. Detta motiverar studier av blandannat hur förvaltningar fattar och verkställer beslut.Till detta kommer nödvändigheten av att i sambandmed studier av material och konstruktioners lång-tidsegenskaper även studera vissa av förvaltningensåtgärder, speciellt skötsel och underhåll, men ävenanvändningen av gemensamma yttre och inre ut-rymmen. Förvaltningen hör ju till den miljö sompåverkar material och konstruktioners egenskaper(och dessa påverkar i sin tur förvaltningens organi-sation och åtgarder). Detta gäller i hög grad äveninstallationerna vars funktionsduglighet och ekono-mi (t. ex. bränsleekonomi) till stor del beror avhur de sköts.

Ser man studier av fastighetsförvaltningen pådetta sátt, blir de en typisk >>överskärande> uppgi{tsom visserligen har sin tyngdpunkt inom material-och konstruktionsområdet men som i hög grad ävenberör installationsområdet samt samhälls- ochbyggnadsplaneringen.

Det är först nyligen som institutet på allvar kun-nat ta upp studiet av förvaltning och skötsel.Det är därför inledande studier som för när-varande pågår. Dessa berör både förvaltningensorganisation inom olika förvaltningsföretag ochskötselfrågor. En större undersökning som blandannat gäller användning och skötsel av automatik ivärmecentraler av olika storlek skall sättas igånginom den närmaste tiden.

UNOEBSOKl\lING AV $LAGREGl.|

Det är en allmän uppfattning att den kombinationav vind och regn som brukar kallas slagregn är avstor betydelse för hus{asaders funktion. Därför ärdet naturligtvis av byggnadstekniskt intresse att fåklarlagt slagregnets både regionala och lokala varia-tioner. Detta är dessutom av betydelse för den tidi-gare beskrivna ytterväggsundersökningen.

Slagregnsmätningar har tidigare gjorts blandannat i Storbritannien och i Norge, men inte iSverige. På lörslag utifrån startade därför institutetoch SI\{HI för ett år sedan en undersökning avslagregn vid 14 meteorologiska stationer i olikadelar av landet. För mâtnrngarna används mätaresom tillverkats enligt ritningar utförda vid NorgesByggforskningsinstitutt (fie. 8).

Fig..8.- Slogregnsmötore enligt ritningor utförda vid Norges Bygg-forskn in gsi nstiiullFig. 8. Torrenliol roin metet cons!rucled occording to lhe Nolionøl No¡-wegion Building Reseo¡ch lnstilute

Slagregnet kan sannolikt variera avsevärt inomäven relativt små geografiska områden på grund avterrängförhållanden. Också inom en stadsdel kanman på grund av bebyggelsens skärmande verkanvänta sig stora variationer i slagregnsmängderna.För att närmare studera detta kommer ett antalslagregnsmätare att uppsättas inom ett begränsatområde i västra Sverige.

SLUTORD

I inledningen nämndes att institutets material- ochkonstruktionsgrupp är relativt liten. Den har därförbara kunnat börja på ett litet antal av alla de upp-gifter som svarar mot institutets och gruppens all-mánna inriktning. Det forskningsområde som kortkan kallas studier aa hus i anucindning bör emellertidkunna l¡li av stor betydelse 1ör planering, produktionoch användning av hus och bidra till utveckling avbättre och mer ekonomiska byggnader. Den höjningav byggnadsforskningsavgiÏten som riksdagen ny-ligen beslutat, kommer att ge institutet ökade möj-ligheter till insatser på detta område.

ESSELIE AB. SIHLT 6¿

SärtryckUtgivare: Starens råd för byggnadsforskning

1961:8. Lölstedt, Börje.Yerrikal temperaturgradient och väggtemperatur - modellförsök i klimatkammare. K¡. 2:-.9. Holm, Lennørt. Ett svenskt institut för byggnadsforskning. S s. Kr. 1:-.

77. Brandt, Oae och Bring, Cbrister. Stegljudsisolering och beständighet mot intryck hos golvbeläggningar påmassivbjälklag av betong. 15 s. Kr. 2:-.

12. Löf stedt, Börje och Ronge, Hans. Stràlningsdrag från en kall fönsteryta. Experimentell undersökning medvärmeflödesmätning. 7 s. Kr, 2:-.

13. Tràgårdh, Uno. Korrosion på varmvattenrör inbäddade i betong. 4 s. Kr. 2:-.L962:1. Holm, Lennart. Konsumtionsanpassade bostäder. 11 s. Kr.2:-.2. Löfstedt, Börje. Yarma rumsklimats inverkan på människans komfort och prestationsförmåga. Kr. 2:-.4. Bring, Christer. Avtorkningsanordningar i entréer. 8 s. Kr. 2:-.6. Bild.marþ, Knat. Byggnadselementens uppskattade ekonomiska varaktighet och tidsintervaller för under-

hàll. 67 s. Kr. 7:-.7. Saare, Erile och Jansson, Ingvar. Measurelnen! of Thermal Conductivity of Moist Porous Building Mate-

rials with Particular Empbasis on rhe Thermal Conductivity of Cellular Concrete. 17 s. Kr.3:-.8. Jacobsson, Mejse. Utvecklingsgruppen - ett medel för bäctre byggnadsplanering.T s. Kr.2:-.9. Aktuella värmeisoleringsproblem. Några undersökningar vid Instirutionen för byggnadsteknik, KTH.

76 s. K¡. 10:-.73. Saretoþ, Vitold. Mur- och putsbruk i teori och praktik. 11 s. Kr. 3 r-.14. Røsmøssen, Poø\. Termiskt drag hos oljeeldade villapannor. 12 s. Kr. 3:-.15. Bring, Christer. Värmebehaglighet hos golv. 11 s. Kr. 3:-.1963:1. Högberg, Eriþ. Yidhäftningsundersökningar. 12 s. Kr.3:-.3. Pøsch, Roland. On the Deformation Processes in Stressed Clay.8 s. Kr.3:-.6. Fiscber, Hans Christian och Hellmdn, Lars, Pälslagningen och stötvågsteorin. 8 s. K¡. 3:-.9. Røsmassen, Poul. Bedömning av oljeeldade pennor. 4 s. Kr.3:-.

ll. Jacobsson, Mejse. Dörrtillverkning i långa serier, 8 s. Kr.3:-.12. ödeen, Kai. Teoretisk bestämning av temperaturförloppet i några av brand påverkade konstruktioner.

12 s. Kr. 4:-.14. Bring, Cbrister. Badrumsgolv av vinylplastmattor - en inventering.4 s. Kr. 3:-.15. Kihlman, Tor. l. Rumsisolering mot luftljud i bostadshus.

Berglund, Per-Henriþ och Kihlman, Tor. 2. Aktuella stegljudsisoleringsfrågor. 1963. 19 s. Kr. 6:-.1964:l. Hellsten, Görøn, Elementhus. 11 s, Kr. 3:-.2. Nylund, Per-Olol. Fogar i ytterväggar av betong - fogmassor. Fogmassor som tätning i betongfasader.

11 s. Kr. 4:-.3. Andersson, Jan. Genomstansning av Lift Slabs. Dimensionering av Lift Slabs med hänsyn till genomstans-

rung.52 s. Kr.9:-.4. Brown, Gösta.Merod för datamaskinberäkning av värme- och ljusstrålning i rum samt av kyl- och värme-

behov, 32 s. Kr.7:-.5. Lørsson, Olor¿. Ãrsverkningsgraden vid en medelstor oljeeldad värmecentral - direkt och indirekt metod.

12 s. Kr. 3:-.6. Hansen, Torben. Estimating Stress Relaxation from Creep Data.4 s. Kr. 3:-,7. Reiners, William. Operationsanalys i brittiskt byggande. 8 s. Kr. 3:-.8. Nuder, lz¿s. Kostnader för vertikalkommunikationerna i bostadshus med 3-16 våningar - några till-

lämpningsexempel. 16 s. Kr. 7:-.9. Strömberg, Arne. Vittringsskador på byggnadsmaterial. 12 s. Kr. 15:-,

10, Höglund, Ingemar och Hansson, Tore. Ny metod för differenriering av det praktiska värmeledningstaletför mineralull. 11 s. Kr, 4:-.

ll. Nilsson, Gustaa. Korrosionsförsök med kolstål i några byggnadsmaterial - inverkan av korrosionsinhibi-torer. 13 s. Kr. 8:-,

12. Cassel, S¡ez. Installationens mått och byggnadens - en samordningsfråga. I s. Kr. 3¡-.13. Sambällsplaneringsgrøppen, Statens institut för byggnad.sforslening. Kommunernas stadsplaneringsarbete ur

organisatorisk synvinkel. 23 s. Kr. 3:-.14. Bjerleing, Soen-Erile. Vanliga grundplintar eller plinrpålar? En teknisk-ekonomisk jämförelse, 72 s, Kr, 4:-.15. Nilsson, Srig. Sopor från bostadsområden. 8 s. Kr. 3:-.16. Gärdenäs, Gunnar och Wåhlin, EriÞ. Färgfilmers egenskaper vid inverkan av fukt.31 s. Kr.5:-.17. Elementbyggnadsteknik, Särtryck ur BYGG. 56 s. Kr. 12:-.18. Fog, Hdns. Samhällsplaneringsforskningen inom Starens institut för byggnadsforskning. 11 s. Kr. 3:-.19. Jacobsson, Mejse. Operationsanalys - ett hjälpmeclel inom byggnads- och anläggningsverksamhet, 20 s.

Kr. 5:-.20. Petersons, Ni/s, Säkerhetsproblemet ur statistisk synvinkel. 12 s. Kr.4:-.27. Knoclee , Jens, Kriterier på provningsmetoder. 7 s. Kr.4:-.

Prls kr. 5:-Distribueros qy AB Svensk ByggliönstKungsgoton 32, Stockholm CTfn 08 12428 ó0. Pg 54033