Kvinnors upplevelser vid ofrivillig barnlöshet ur ett...

Kvinnors upplevelser vid ofrivillig barnlöshet ur ett hälsoperspektiv

- En litteraturstudie

Women’s experiences of involuntary childlessness from a health perspective

- A literature study

Författare: Matilda Aldén och Anna Persson

VT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Clary Odelberg Johnsson, adjunkt, Örebro universitet

Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet

1

Sammanfattning

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet är ett globalt problem som kan påverka en individs hälsa,

vilket kan leda till fysiska, psykiska och emotionella konsekvenser. Sjuksköterskans förmåga

att uppmärksamma patientens specifika behov har betydelse för hälsan.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid ofrivillig barnlöshet ur ett

hälsoperspektiv.

Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes, med kvalitativ ansats

och deskriptiv design. Material från tio utvalda artiklar analyserades genom en integrerad

analys, vilket resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier.

Resultat: Analysprocessen resulterade i olika kategorier och underkategorier där upplevelser

var övergripande. En förändrad självbild gav sig i uttryck genom att kvinnor kände sig

misslyckade och upplevde en identitetskris. Ofrivillig barnlöshet bidrog även till påverkan

inom och utanför parrelationen. Kvinnorna upplevde utanförskap på grund av sociokulturella

normer gällande ofrivillig barnlöshet, vilket påverkade det sociala livet.

Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnornas upplevelse av ofrivillig barnlöshet är

ett komplext fenomen som kan ha negativa effekter på hälsan. För att kvinnorna på ett bättre

sätt ska kunna bearbeta och hantera sin situation, krävs utökad kunskap och ett psykosocialt

stöd. Mer forskning kan bidra till ökad förståelse om ofrivillig barnlöshet.

Nyckelord: Infertilitet, kvinnor, ofrivillig barnlöshet, upplevelser

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................... 3

2. Bakgrund............................................................................................................................... 3

2.1 Historik ................................................................................................................................. 3

2.2 Orsak till infertilitet .............................................................................................................. 3

2.3 Synen på fertilitet .................................................................................................................. 3

2.4 Hälsa ..................................................................................................................................... 4

2.5 Sjuksköterskans kärnkompetenser ....................................................................................... 4

3. Problemformulering ............................................................................................................. 5

4. Syfte ....................................................................................................................................... 5

5. Metod ..................................................................................................................................... 5

5.1 Design ................................................................................................................................... 5

5.3 Urval ..................................................................................................................................... 6

5.4 Värdering .............................................................................................................................. 6

5.5 Dataanalys ............................................................................................................................ 6

5.6 Forskningsetiska överväganden ........................................................................................... 6

6. Resultat .................................................................................................................................. 7

6.1 Upplevelsen av förändrad självbild ...................................................................................... 7

6.1.1 Att vara misslyckad ....................................................................................................... 7

6.1.2 Förändrad identitet ....................................................................................................... 8

6.2 Upplevelse av påverkan inom och utanför parrelationen .................................................... 8

6.2.1 Parrelationens påverkan ............................................................................................... 8

6.2.2 Familjens påverkan på parrelationen ........................................................................... 9

6.3 Upplevelse av utanförskap ................................................................................................... 9

6.3.1 Inverkan av sociokulturella normer .............................................................................. 9

6.3.2 Påverkan på det sociala livet ........................................................................................ 9

6.4 Resultatsammanfattning ..................................................................................................... 10

7. Diskussion ........................................................................................................................... 10

7.1 Metoddiskussion ................................................................................................................. 10

7.2 Resultatdiskussion .............................................................................................................. 12

8. Slutsats ................................................................................................................................. 13

9. Klinisk nytta och fortsatt forskning ................................................................................. 13

10. Referenslista ...................................................................................................................... 14

Bilaga 1 - Sökmatris

Bilaga 2 - Artikelmatris

3

1. Inledning

Ofrivillig barnlöshet är en problematik som uppträder i alla kulturer och kan påverka hälsan

genom fysiska, psykiska och emotionella konsekvenser (Socialstyrelsen, 2008). Den direkta

inverkan av ofrivillig barnlöshet på en individs hälsa är ett fenomen som studiens författare

finner intressant och vill fördjupa sig i, då författarna i framtiden vill arbeta med kvinnohälsa

som blivande sjuksköterskor. Kvinnor som upplever ohälsa relaterat till fertilitetsproblemet

kan söka vård på fler instanser än gynekologiska mottagningar, exempelvis vårdcentraler,

akutmottagningar och psykiatriska mottagningar.

2. Bakgrund

2.1 Historik

I Sverige uppskattades den totala barnlösheten enligt Persson (2012) till 13–14 procent bland

kvinnor i 45 års ålder. Av de var omkring sju till åtta procent ofrivilligt barnlösa, vilket var

förhållandevis lågt i jämförelse med många andra länder som exempelvis England,

Nederländerna, Finland, Japan, Tyskland och USA (ibid.).

Från början av 1970-talet har kvinnornas medelålder vid första barnets födsel ökat från 24

till 29 år i Sverige. Då fertiliteten minskade med stigande ålder, fanns det en oro i samhället

att de låga födelsetalen skulle kunna leda till en minskning av befolkningen i framtiden. Trots

att flera faktorer talade för en ökning av barnlösheten så tyder de senaste trenderna på en

minskning. Sedan början av 1990-talet har det bland annat blivit lättare att få hjälp att bli

gravid genom assisterad befruktning, vilket kan vara en bidragande faktor till den senaste

tidens minskning av barnlösheten (Persson, 2012).

2.2 Orsak till infertilitet

WHO definierar infertilitet som en sjukdom i det reproduktiva systemet och innebär utebliven

framgång med att uppnå graviditet efter 12 månader med regelbundet oskyddat samlag

(World Health Organization [WHO], 2018a).

Kvinnlig infertilitet är ungefär lika vanligt som manlig infertilitet. I cirka en tredjedel av

fallen ligger orsaken hos både mannen och kvinnan. Ofrivillig barnlöshet kan bero på

sjukdomar av olika karaktär, exempelvis medfödda defekter i könsorganen,

hormonrubbningar, infektionssjukdomar eller immunologiska sjukdomar. Hos kvinnan är de

vanligaste orsakerna till barnlöshet en hormonrubbning som stör ägglossningen eller en skada

på äggledarna efter en tidigare äggledarinflammation (Bennis, Ollars & Nilsson, 2008).

Kvinnans fertilitet påverkas av den biologiska klockan, det vill säga fertiliteten minskar

med stigande ålder (Omu & Omu, 2010). Förutom att fler kvinnor blir äldre när de väljer att

skaffa barn finns det fler faktorer som kan påverka utfallet, exempelvis en kraftig ökning av

klamydia bland unga som ökar risken för infertilitet (Persson, 2012).

Ofrivillig barnlöshet anses i Iran vara vanligare bland personer från lägre sociala klasser än

personer från högre klasser, på grund av att de inte har samma tillgång eller ekonomisk

möjlighet till rådgivning, medicinska insatser, behandling eller adoption (Hasanpoor-Azghdy,

Simbar & Vedadhir, 2014).

En riskgrupp för infertilitet är personer som genomgår cancerbehandling, då det kan leda

till nedsatt fertilitet (Nilsson et al., 2014). Till en början ligger ofta fokus på cancerdiagnosen

och dess behandling men över tid blir det potentiella hotet och konsekvenserna av infertilitet

mer framträdande (Armaound, Wettergren, Nilsson, Rodriguez- Wallberg & Lampic, 2017).

2.3 Synen på fertilitet

Kvinnor som inte hade tidigare erfarenhet av graviditet, beskrev fertilitet som ett paradoxalt

fenomen. Att bära och föda barn upplevdes som en stor del av kvinnans identitet. Fertilitet

4

ansågs kunna etablera en historisk gemenskap med kvinnor som tidigare fött barn. Att bli

förälder och bilda familj upplevdes som en viktig del av livet (Söderberg, Lundgren, Olsson

& Christensson, 2011).

Kvinnor upplevde fertilitet på olika sätt, där både positiva och negativa aspekter lyftes

fram. Fertilitet upplevdes i nuet men sågs som en självklar framtida möjlighet och en naturlig

del av livet. Att själv kunna välja om och när en graviditet kunde ske ansågs positivt för att

kunna planera sin framtid. Kvinnorna uttryckte ett individuellt ansvar angående fertilitet,

framtid och att kunna planera sitt liv. Att vara ansvarig för att planera sin graviditet kunde ge

upphov till stress, relaterat till egna och andras förväntningar. Vetskapen om att inte alla

kvinnor kan få barn beskrevs både ur ett praktiskt och emotionellt perspektiv som svårt, då

barn ansågs vara en naturlig del i livet (Söderberg et al., 2011).

2.4 Hälsa

WHO definierade år 1947 hälsa som ”ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp” (WHO, 2018b).

Människan ser på hälsa ur olika perspektiv, utifrån religiösa, filosofiska, ekonomiska,

politiska och kulturella värderingar samt tankesätt. Det innebär att begreppet hälsa har många

betydelser och att innebörden måste ses utifrån sitt sammanhang (Willman, 2014).

På 1970-talet utförde Aaron Antonovsky en studie inom medicinsk sociologi. Resultatet av

studien fick Antonovsky att fundera över hälsans ursprung, vilket blev utgångspunkten för

den teoretiska utvecklingen av det salutogena perspektivet. Salutogenes betyder hälsans

ursprung och är ett exempel på en holistisk modell inom det humanistiska synsättet.

Antonovsky definierar hälsa som en linje mellan två poler. På ena sidan finns hälsa där en

individ upplever hög livskvalitet och på andra sidan finns ohälsa där en individ upplever låg

livskvalitet. Hälsa innebär ett tillstånd som inte är konstant, utan kan variera över tid. Desto

mer hanterbart, meningsfullt och begripligt en person upplever sitt liv, desto högre känsla av

sammanhang (KASAM) har personen. Antonovsky anser att en persons grad av KASAM har

en avgörande roll för hur individen rör sig på linjen mot hälsa eller ohälsa (Antonovsky,

2005).

Det finns även frisk-, risk- och hälsofaktorer som kan påverka människans hälsa.

Friskfaktorer kan beskrivas som objektiva företeelser som förekommer i den enskildes

livsmiljö, arbetsmiljö eller i personens levnadsmönster (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg,

2014). Riskfaktorer kan exempelvis vara rökning, övervikt, fysisk inaktivitet, ärftlighet,

stress, psykisk ohälsa, fattigdom samt socioekonomisk status, vilket kan påverka och/eller

hota en människas hälsa (Willman, 2014). Hälsofaktorer är mer individuella och inkluderar en

subjektiv dimension. För att bestämma vad som är en hälsofaktor för en individ bör personens

unika behov och önskemål vid olika tillfällen i livet och under olika livsbetingelser beaktas

(Hedelin et al., 2014).

Vid ofrivillig barnlöshet har sjuksköterskor en medicinsk roll i infertilitetsbehandlingen

genom medicinska åtgärder som exempelvis administrering av läkemedel samt övervakning

av vitala tecken (Omu & Omu, 2010). Socialstyrelsen (2008) understryker att ofrivillig

barnlöshet inte enbart är ett medicinskt problem utan även ett psykologiskt och socialt

problem (ibid.).

2.5 Sjuksköterskans kärnkompetenser

Sjuksköterskans kärnkompetenser omfattar personcentrerad vård, samverkan i team,

förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård, informatik och evidensbaserad vård

(Furåker & Nilsson, 2013). Evidensbaserad vård och evidensbaserad omvårdnad har

utvecklats både internationellt och nationellt, vilket även bidrar till ökad kunskap. I Sverige

har nationella jämförelser från Socialstyrelsen visat att vården inte alltid vilar på bästa

5

tillgängliga kunskap (Willman, 2013). Den evidensbaserade omvårdnaden definieras dels som

en process och dels som ett förhållningssätt, där sjuksköterskan systematiskt problematiserar,

tolkar och sammanställer bevis för att kunna använda vetenskapligt framtagen kunskap som

underlag i omvårdnadsarbetet (Furåker & Nilsson, 2013). För att kunna tillämpa

evidensbaserad vård och respektera individens integritet och autonomi är sjuksköterskan

skyldig att ha kunskap om patientens behov och situation (Willman, 2013). Sjuksköterskans

förmåga att uppmärksamma patientens specifika behov och erfarenheter har betydelse för om

och när patienten återfår sin hälsa. Relaterat till patientens behov handlar det inte enbart om

att identifiera och förstå de behov som är synliga, utan också ta hänsyn till sådant som inte är

direkt observerbart (Rehn, 2013).

3. Problemformulering

Trots en snabb utveckling av vården internationellt och nationellt, vilar den inte alltid på bästa

tillgängliga kunskap. Det kan med andra ord finnas ett gap mellan vad vi vet och vad vi

faktiskt gör. Tidigare studier har fångat upp problemet genom att lägga fokus på den

medicinska behandlingen av infertilitet samt dess oönskade konsekvenser. Ofrivillig

barnlöshet är ett viktigt område att undersöka då det inte enbart är ett medicinskt problem

utan även ett psykologiskt och socialt problem som kan påverka en individs hälsa. En studie

kan bidra till en djupare förståelse för kvinnor som hanterar fertilitetsproblem. Som

sjuksköterska är djupare förståelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet av betydelse för att

ge ett professionellt bemötande och god omvårdnad till kvinnorna.

4. Syfte

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid ofrivillig barnlöshet ur ett

hälsoperspektiv.

5. Metod

5.1 Design

En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes, med kvalitativ ansats och

deskriptiv design. Material från de utvalda studierna analyserades genom en integrerad analys

(Kristensson, 2014).

5.2 Sökstrategi

Databaserna Medline, Cinahl och PsycINFO användes för att söka fram relevanta studier. De

meningsbärande orden i syftet var kvinnor, upplevelser och ofrivillig barnlöshet, vilka

översattes till engelska. De sökord som användes i sökningarna var infertility, childlessness

och experience. Sökkriteriet female användes istället för kvinnor som ämnesord i samtliga

databaser.

I sökningarna var infertility och childlessness ämnesord. I Medline fanns inte childlessness

som ämnesord, istället genomfördes en sökning i fritext. En fritextsökning på experienc*

genomfördes i alla databaserna. I PsycINFO och i Cinahl användes begränsningen peer

reviewed. I Cinahl användes dessutom begränsningen exclude MEDLINE records, för att

undvika dubbletter. I samtliga databaser begränsades sökningen till artiklar skrivna på

engelska med publiceringsår 2008–2018. I de tre databaserna användes den Booleska

sökstrategin, där ämnesord kombinerades med AND och OR (Kristensson, 2014). Den

slutgiltiga sökningen var infertility OR childlessness AND experienc*. Slutsökningen i de

olika databaserna resulterade i 308 träffar i Medline, 110 träffar i Cinahl och 187 träffar i

PsycINFO. Se bifogad sökmatris, bilaga 1 för att få en tydligare bild över artikelsökningarna.

6

5.3 Urval

Inklusionskriterier för studien var kvinnor som var infertila eller ofrivilligt barnlösa, i alla

åldrar. Studier som lyfte fram kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet inkluderades.

Exklusionskriterier för studien var anhörigas eller mäns upplevelser av infertilitet eller

ofrivillig barnlöshet. Studier som fokuserade på den medicinska vården, reviewartiklar,

pilotstudier och fallstudier exkluderades.

Totalt granskades 605 titlar, 161 abstrakt samt 88 artiklar i fulltext. På titel och

abstraktsnivå föll artiklar bort som inte svarade till syftet, uppnådde litteraturstudiens

inklusionskriterier eller föll inom ramen för exklusionskriterierna. Granskning av abstrakt var

baserat på relevansbedömning av båda författarna och diskuterades för att gemensamt

bestämma vilka artiklar som ansågs relevanta för fortsatt granskning i fulltext. I fulltext

exkluderades artiklar utifrån samma bedömning som på titel och abstraktsnivå. Studier som i

fulltext enbart fokuserade på stöd, copingstrategier och rådgivning exkluderades på grund av

att de inte svarade till syftet. Jämförelser mellan kvinnor, med och utan infertilitet samt primär

och sekundär infertilitet, exkluderades på grund av att det resultat som författarna fick fram

inte svarade till syftet. Studier som inte resulterade i något material som svarade till syftet

exkluderades, vilket var vanligt i studier där fokus var teorier, metaforer och kvantitativ data.

Se bifogad sökmatris, bilaga 1.

Tio studier valdes ut från att ha granskats i fulltext. Nästa steg i granskningen var att

bedöma artiklarnas kvalitet (Kristensson, 2014).

5.4 Värdering

Artiklarnas kvalitet granskades gemensamt av författarna och en bedömning av kvalitativa

studiers trovärdighet genomfördes med stöd av en granskningsmall från SBU. I kvalitativa

studier granskades artiklarna efter tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet,

vilket visade studiens svagheter och/eller styrkor (Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering [SBU], 2014). Granskningsmallen följdes utifrån de olika kategorierna för

kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetod. Samtliga tio artiklar som

svarade till syftet var av tillräcklig kvalitet för att inkluderas i litteraturstudien. Se bifogad

artikelmatris, bilaga 2.

5.5 Dataanalys

Utifrån Kristensson (2014) utfördes en integrerad analys. Den integrerade analysen började

med att båda författarna läste de utvalda studierna. Genom att identifiera hur ofrivillig

barnlöshet påverkade kvinnor ur olika aspekter, analyserades de ur ett hälsoperspektiv. Vid

genomläsning tog författarna var för sig ut meningsbärande enheter, kopplat till syftet.

Därefter identifierades etiketter (koder) utifrån de meningsbärande enheternas innehåll. Sedan

diskuterade och jämförde författarna sina tankar om texten och kodningar. I diskussionerna

identifierades övergripande likheter och skillnader av studierna som resulterade i kategorier

och underkategorier. I nästa steg sammanställdes materialet under olika kategorier och

underkategorier (Kristensson, 2014). Se bifogad artikelmatris, bilaga 2 för att få en

överskådlig bild av resultatet.

5.6 Forskningsetiska överväganden

Inom forskning krävs det nästan alltid ett formellt etiskt tillstånd för att genomföra en

planerad studie. En uppsats som skrivs på grundläggande nivå behöver inte genomgå någon

formell etisk prövning i juridisk mening. Det innebär inte att uppsatsen ska vara helt fri från

forskningsetiska ställningstaganden, ha lägre forskningsetiska krav eller vara fri från

granskning (Kristensson, 2014).

I de studier som användes i litteraturstudien, kontrollerades att forskarna tagit hänsyn till

7

etiska resonemang eller att forskningen blivit prövad av en etisk kommitté. I alla artiklar har

författarna tagit hänsyn till etiska resonemang, varav åtta av dem blivit prövade av en etisk

kommitté. I litteraturstudien granskades och inkluderades alla artiklar samt resultat som var

relevanta för att svara till syftet.

6. Resultat

Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa studier. Studierna var utförda i Iran, Turkiet,

USA, Belgien, Australien, Kanada (n=2), Storbritannien (n=2) samt Hong Kong. Antalet

kvinnliga deltagare i litteraturstudien var (n= 198), i åldrarna 15–45. Tre huvudkategorier

samt sex underkategorier framkom genom den integrerade analysen, se tabell 1 nedan.

Tabell 1. Översikt av Kategorier och underkategorier

Kategorier Underkategorier

Upplevelsen av förändrad självbild - Att vara misslyckad

- Förändrad identitet

Upplevelsen av påverkan inom och utanför

parrelationen - Parrelationens påverkan

- Familjens påverkan på parrelationen

Upplevelsen av utanförskap - Inverkan av sociokulturella normer

- Påverkan på det sociala livet

6.1 Upplevelsen av förändrad självbild

6.1.1 Att vara misslyckad

Kvinnans ouppfyllda drömmar om att få ett barn och bli en moder uttrycktes i sorg, förlust

och ånger samt resulterade i starka känslor av otillräcklighet och oförmåga (Koert & Daniluk,

2017; Yao, Ho Yan Chan & Lai Wan Chan, 2018). Att vara ofrivilligt barnlös påverkade dem

både fysiskt, psykiskt och emotionellt samt hade negativ inverkan på det allmänna

välbefinnandet. Kvinnor i Storbritannien och i Pakistan upplevde ångest och depression,

vilket uttrycktes i brist på energi, dåligt humör och sömnstörningar (Batool & de Visser,

2016).

Ofrivillig barnlöshet bidrog till att dem upplevde ilska och kände sig maktlösa. De

upplevde bland annat maktlöshet och stress över att hitta en partner att få barn med innan

deras reproduktiva år var över (Boz & Okumus, 2017; Koert & Daniluk, 2017). Kvinnorna

upplevde sig maktlösa och begränsade över att inte kunna förändra sin försämrade fertilitet

eller sina personliga, relationella och ekonomiska omständigheter (Koert & Daniluk, 2017).

Kvinnor upplevde intensiva känslor av att bli dömda (Boz & Okumus, 2017). Det var

smärtsamt att höra felaktiga antaganden om att dem inte ville ha barn eller att de valde att

sätta sin karriär eller utbildning före ett barn (Koert & Daniluk, 2017). Kvinnor med cancer

kände sig dömda vid beslut om cancerbehandling med att antingen skjuta upp behandlingen

för att bevara fertiliteten eller genomgå behandling och eventuellt förbli barnlösa (Gossens,

Delbaere, Beeckman, Verhaeghe & Van Hecke, 2015).

Misslyckade fertilitetsbehandlingar lämnade dem med känslor av skuld (Nahar & Richters,

2011). Skuld och skuldsättning mot sina makar och svärföräldrar var vanligt, särskilt när

familjen gav ekonomiskt och känslomässigt stöd för fertilitetsbehandlingar (Yao et al., 2018).

I varierad grad upplevde dem acceptans över att vara barnlösa. De som fortsatte se sig

själva som maktlösa hade svårare att försona sig med barnlösheten, trots det kunde kvinnorna

uppleva känslor av sorg och förlust (Koert & Daniluk, 2017). Hos dem som hade svårt att

anpassa sig till att vara ofrivilligt barnlösa var känslor av förtvivlan vanligt förekommande

8

(Boz & Okumus, 2017). Kvinnorna upplevde rädsla för hur en framtid utan barn skulle se ut,

samtidigt som de med tiden lärde sig att leva sitt liv så meningsfullt som möjligt (Koert &

Daniluk, 2017).

Kvinnorna beskrev barnlöshet som en brist, vilket bidrog till att de upplevde sig

ofullständiga och resulterade i känslor av misslyckande och svaghet (Batool & de Visser,

2016). De upplevde att barnlöshet bidrog till att en del av livet saknades och att endast barn

kunde göra deras liv fullständigt (Boz & Okumus, 2017; Yao et al., 2018). Iranska kvinnor

upplevde känslor av att vara misslyckade som fruar och att deras liv inte hade någon mening

utan barn (Behboodi-Moghadamm Salsali, Efekhar- Ardabily, Vaismoradi & Ramezanzadeh,

2013). Känslor av misslyckande var inte enbart begränsat till den reproduktiva förmågan utan

påverkade hela livet, alla andra förmågor och prestationer negativt. Ett flertal pakistanska

kvinnor associerade sin reproduktiva förmåga med sin fysiska hälsa (Batool & de Visser,

2016).

6.1.2 Förändrad identitet

Att vara infertil upplevdes som ett hot mot individens självkänsla och identitet, vilket

förändrade livet helt och hållet (Boz & Okumus, 2017). De upplevde sig annorlunda jämfört

med andra kvinnor. För att minimera känslan av att vara annorlunda jämförde de sig med

någon med allvarligare problem, vilket kunde minska känslor av diskriminering och förstärka

självkänslan (Boz & Okumus, 2017; Halliday, Boughton & Kerridge, 2013).

Moderskap ansågs ha ett socialt värde och betydelse för kvinnans sociala framträdande

identitet. De beskrev att den reproduktiva förmågan var nära associerad med värdighet och

rykte (Yao et al., 2018). Kvinnor med cancer upplevde att sjukdomen var ett hot mot deras

förmåga att bli moder, på grund av potentiella svårigheter med befruktning, barnafödsel samt

en större risk att komma in tidigare i klimakteriet (Halliday et al., 2013). Synen på moderskap

medförde att barnlösa kvinnor upplevde en känsla av att de saknade en inflytelserik ställning i

samhället (Batool & de Visser, 2016). När de inte kunde uppfylla samhällets förväntningar

påverkade det deras kvinnlighet, vilket medförde att de hamnade i en identitetskris (Nahar &

Richters, 2011).

6.2 Upplevelse av påverkan inom och utanför parrelationen

6.2.1 Parrelationens påverkan

Kvinnor upplevde att ofrivillig barnlöshet kunde påverka äktenskapet (Boz & Okumus, 2017).

Barnlöshet kunde antingen leda till att äktenskapet tog slut eller en rädsla för att äktenskapet

skulle påverkas negativt (Nahar & Richters, 2011).

När kvinnorna tillfrågades om hur barnlösheten påverkade deras förhållande, uttryckte de

blandade känslor. De upplevde bland annat en negativ inverkan på sexualiteten, rädsla för

äktenskapsbrott och att deras män skulle gifta om sig med en annan kvinna, på grund av ett

minskat intresse (Batool & de Visser, 2016; Behboodi- Moghadam et al., 2013). Barnlösheten

kunde påverka relationerna både mentalt och fysiskt, då kvinnorna i vissa fall var beroende av

sina män ekonomiskt, emotionellt och andligt (Nahar & Richters, 2011).

Kvinnor uppgav fysiskt, psykisk, verbal och emotionell misshandel och våld från sina

män, vilket de hänförde direkt till barnlösheten (Behboodi- Moghadam et al., 2013; Mumtaz

et al., 2013). För att andra inte skulle bli medvetna om fertilitetsproblemet, valde kvinnorna

att hålla våldet hemligt (Behboodi- Moghadam et al., 2013).

Kvinnorna upplevde infertilitetsproblemet som svårt att prata om med sina män. De var

oroliga att männen inte skulle klara av de negativa känslorna som problemet kunde medföra,

vilket ledde till att en del kvinnor försökte hantera situationen ensamma. En kvinna i studien

uttryckte att hon bestämde sig för att genomgå skilsmässa på grund av brist i kommunikation

och ett otillräckligt stöd av sin man (Gossens et al., 2015).

9

6.2.2 Familjens påverkan på parrelationen

Kvinnor uttryckte oro för att berätta om sitt fertilitetsproblem och sina misslyckade

behandlingsresultat för familj och svärföräldrar, då det kunde resultera i familjeförändringar

och/eller psykisk påverkan (Yao et al., 2018). De upplevde att deras familjemedlemmar hade

svårigheter att förstå vad de gick igenom, vilket kunde bidra till att kvinnor i vissa fall inte

valde att berätta om sina problem (Gossens et al., 2015).

Att vara barnlös kunde påverka kvinnans äktenskapliga band till mannen och hans familj

(Mumtaz et al., 2013). Då svärföräldrarna ofta var involverade i parets liv, upplevde

kvinnorna högre press på grund av sin ofrivilliga barnlöshet (Behboodi- Moghadam et al.,

2013). De upplevde även press då svärföräldrar, vänner och släktingar kunde föreslå att

mannen skulle gifta om sig, på grund av att kvinnan var infertil. De kvinnor som inte kunde få

barn ansågs av familjen vara en börda för sitt äktenskap och sin familj (Mumtaz et al., 2013)

En del kvinnor upplevde kritik och okänsliga kommentarer från familjemedlemmar

angående fertilitetsproblemet (Gossens et al., 2015). Psykiskt våld från släktingar var en av de

vanligaste typerna av våld som kvinnor blev utsatta för (Behboodi- Moghadam et al., 2013).

6.3 Upplevelse av utanförskap

6.3.1 Inverkan av sociokulturella normer

Det sociala trycket, förväntningarna och normerna var tydligt framställt i kvinnornas

beskrivningar av deras erfarenheter. En kvinna i studien uppgav att hon inte kunde vara lika

lycklig utan barn, en man eller en familj (Halliday et al., 2013). Det grundläggande syftet med

heterosexuell samlevnad ansågs vara att få barn. Kvinnorna uppgav att världen var full av

påminnelser och att moderskapet både ansågs vara normalt och lätt att uppnå.

Kvinnorna uppgav att deras önskningar om att få barn påverkades av andras förväntningar

om graviditet (Batool & de Visser, 2016). Kvinnorna ansåg att det var deras plikt att föda ett

barn, för att kunna fortsätta släktträdet (Yao et al., 2018). Kvinnor upplevde ett socialt tryck

att få barn, från vänner, grannar och släktingar (Boz & Okumus, 2017). Då de misslyckades

med att uppfylla den socialt förväntade normen, som ansågs vara att gå från äktenskap till att

bilda en familj med barn, upplevde de lidande (Yao et al., 2018).

Känslan av att vara annorlunda eller onormal var förenat med normer i samhället. Den

biologiska reproduktionen ansågs som ett socialt krav grundat på normer, kopplat till kön, ras

och religiösa identiteter. Enligt kulturella stereotyper ansågs det att afroamerikanska kvinnor

skulle kunna hantera fertilitetsproblem utan stöd från andra, vilket kunde resultera i tystnad

om problemet (Ceballo, Graham & Hart, 2015).

6.3.2 Påverkan på det sociala livet

Kvinnorna upplevde en känsla av att vara annorlunda och utanför i en värld som privilegierar

moderskap (Koert & Daniluk, 2017). De kände sig bristfälliga och missförstådda, vilket

förstärkte deras upplevelse av att vara annorlunda och utanför (Halliday et al., 2013).

För de flesta kvinnor hade barnlösheten negativa sociala följder (Behboodi- Moghadam et

al., 2013). För en del kunde potentiella konsekvenser vid avslöjande av infertilitet vara

allvarliga och väcka oro. De uppgav att en del människor höll ett socialt avstånd, på grund av

att ofrivilligt barnlösa kvinnorna ansågs vara sämre personer, som kunde orsaka problem och

olycka (Batool & de Visser, 2016; Nahar & Richters, 2011). De ansågs även vara bärare av

otur och blev på grund av det inte välkomnade i sociala sammanhang (Mumtaz et al., 2013).

Ofrivillig barnlöshet var i de flesta fall förknippat med försämrad självkänsla och

könsidentitet samt känslor av skam och misslyckande, vilket kunde leda till isolering (Ceballo

et al., 2015). De beskrev att interaktion med fertila kvinnor kunde orsaka missnöje, vilket

upplevdes som en oundviklig påminnelse om deras problem (Batool & de Visser, 2016;

Halliday et al., 2013). En del kvinnor undvek social samvaro för att undvika frågor om barn,

10

vilket kunde resultera i isolering och ensamhet (Nahar & Richters, 2011). För att undvika

känslor av otillräcklighet och isolering så valde de att ta avstånd från sociala sammankomster,

för att inte behöva bevittna graviditeter eller små barn (Batool & de Visser, 2016; Yao et al.,

2018).

Kvinnorna upplevde isolering från samhället delvis på grund av den stigmatisering som

råder kring barnlöshet (Nahar & Richters, 2011). Kvinnorna ansåg att stigmatiseringen var

mer smärtsam än själva barnlösheten (Mumtaz et al., 2013). Brittiska kvinnorna upplevde

självstigmatisering, medan pakistanska kvinnorna upplevde stigmatisering på grund av

förväntan om moderskap. För att undkomma stigmatisering och förnedring valde kvinnor att

hålla barnlösheten hemlig för familjemedlemmar och allmänheten (Batool & de Visser,

2016). Kvinnor upplevde den ofrivilliga barnlösheten skamlig, hemlig och privat och valde därför

att inte diskutera sina erfarenheter och känslor med andra på ett meningsfullt sätt. De

upplevde att om de fick dela sin sorg med nära betrodda vänner kunde det bidra till lindring

av stress och moraliskt stöd. Socialt stöd av något slag hjälpte dem att hantera sina känslor av

otillräcklighet och misslyckande. Onlineforum gjorde det möjligt för dem att hitta emotionellt

stöd från andra kvinnor som led av liknande problem (Batool & de Visser, 2016; Ceballo et

al., 2015).

Trots kvinnornas olika sätt att hantera barnlösheten, önskade de bättre kontakt från

vårdpersonal (Boz & Okumus, 2017). Kvinnor med cancer upplevde att vårdpersonal undvek

att prata om fertilitetsproblem, då samtalsämnet skulle kunna såra patienten och framkalla

negativa känslor. De upplevde att vårdpersonal inte hade kunskap om fertilitet inom den

onkologiska vården, därför hänvisades dem till en fertilitetsspecialist för information eller

rådgivning (Gossens et al., 2015). En studie med afroamerikanska kvinnor beskrev i samband

med ofrivillig barnlöshet en förlust av kontroll och frånvaro av medverkan i vården. De

upplevde diskriminering och fördomar relaterat till deras ras, civilstånd, vikt eller social klass

i interaktion med vårdpersonal (Ceballo et al., 2015).

Då kvinnorna identifierade få personer som dem kände sig bekväma att prata med om sina

problem upplevde de ensamhet (Batool & de Visser, 2016; Ceballo et al., 2015). Som en följd

av brist i kommunikation upplevde kvinnor med cancer stöd under cancerbehandlingen men

ensamhet vid påverkad fertilitet (Gossens et al., 2015).

6.4 Resultatsammanfattning

För många kvinnor bidrog ofrivillig barnlöshet till en förändrad självbild och en påverkad

identitet. De upplevde barnlösheten som en svaghet vilket bidrog till att de kände sig

ofullständiga och lämnade dem med en känsla av misslyckande. Kvinnorna upplevde en

rädsla för att barnlösheten skulle påverka parrelationen. En del upplevde ett fysisk och/eller

psykisk misshandel som en konsekvens av att vara barnlös. Utanförskap, socialt tryck,

förväntningar och normer bidrog till att kvinnorna upplevde isolering från samhället, på grund

av stigmatisering. Ofrivillig barnlöshet upplevdes som en skamlig och privat sak, vilket

bidrog till att många kvinnor var tysta om sina erfarenheter vid fertilitetsproblem. Kvinnorna

upplevde även ett otillräckligt stöd från sina män och vårdpersonal.

7. Diskussion

7.1 Metoddiskussion

För att samla in det aktuella kunskapsläget och sammanställa tidigare kunskap som sedan ska

kunna implementeras i praktiken, valdes en litteraturstudie som metod (Kristensson, 2014).

Ett antagande är att en kvalitativ ansats med deskriptiv design på bästa sätt kunde svara till

syftet med litteraturstudien (Forsberg & Wengström, 2016; Kristensson, 2014). Databaserna

Medline, PsycINFO och Cinahl valdes baserat på syftet med studien utifrån ämnesområdet,

11

omvårdnadsvetenskap. Ett antagande är att litteraturstudien stärktes av att flera databaser

användes (Henrikson, 2017). I sökningarna kombinerades ämnesord och fritextord för att

identifiera så många relevanta studier som möjligt (Willman, Bahtsevani, Nilsson &

Sandström, 2016).

I litteraturstudien användes till en början sökorden childlessness, infertility, experience,

health, care och women samt årtalsbegränsningen 2012 - 2018. Då det resulterade i få

relevanta artiklar utökades årtalsbegräsningen till 2008–2018. Trots den utökade

begränsningen resulterade det inte i tillräckligt med material som svarade till syftet. För att

bredda sökningen användes färre sökord och istället granskades studierna efter

inklusionskriterier, exklusionskriterier samt utifrån ett hälsoperspektiv. Kvinnor användes inte

som ämnesord då det resulterade i få antal relevanta artiklar, istället användes sökkriteriet

female som resulterade i en bredare sökning med fler träffar. Tillvägagångssättet var

nödvändigt för att få tillräckligt med material som svarade till syftet. En svaghet med

tillvägagångssättet kan vara att det resulterade i en större mängd material att granska.

I Svensk MeSH genomfördes en sökning på svenska och engelska, där några relevanta

synonymer på sökordet upplevelser inte framkom. Inte heller de olika databasernas ämnesord

ansågs passa. Det kan anses vara en svaghet att inga synonymer eller ämnesord användes för

experience.

För att ha möjlighet att granska artiklarna, användes avgränsning till engelska. Då

studiernas resultat översattes till svenska finns risk för översättningsfel.

Ingen avgränsning till geografiskt område genomfördes. Det ansågs inte nödvändigt, då

upplevelser skulle undersökas. Författarna anser att det är en styrka med tanke på

överförbarheten, då Sverige är ett mångkulturellt land. Det kan även ses som en svaghet då

majoriteten av litteraturstudiens artiklar är utförda på icke västerländska minoritetsgrupper

och en geografisk bredd på de valda artiklarnas ursprung medför stora kulturella skillnader.

Vidare kan kulturella skillnader medföra svårigheter med att överföra kunskapen på en

mindre population.

I artiklarna finns en spridning gällande ålder, sysselsättning och härkomst bland

deltagarna. Det kan anses öka möjligheten att få området belyst från olika synvinklar, vilket

har betydelse för resultatets giltighet (Kristensson, 2014).

I litteraturstudien inkluderades en studie som belyser klasskillnader av kvinnor som

hanterar ofrivillig barnlöshet (Nahar & Richters, 2011), samt en annan studie som jämför och

utforskar hur könsideologier, värderingar och förväntningar påverkar kvinnors upplevelser av

infertilitet (Mumtaz et al., 2013). Studierna inkluderades då de lyfter fram hur kvinnorna

upplever barnlöshet, på liknande sätt som i de övriga studierna. De skiljer sig från de andra

studier genom att lyfta nya synvinklar, vilket författarna anser är av vikt för att få en

helhetssyn på kvinnors upplevelser av barnlöshet. I litteraturstudien inkluderades även två

studier som belyser män och kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet (Gossens et al.,

2015; Mumtaz et al., 2013), då de med säkerhet gick att urskilja kvinnans upplevelser.

Integrerad analys som analysmetod användes för att kunna sammanställa resultatet i

studien och därmed kunna presentera resultatet på ett överskådligt sätt. Studierna lästes och

analyserades först var för sig och diskuterades sedan tillsammans, vilket mynnade ut i ett

gemensamt resultat. Det här tillvägångsättet kan anses stärka tillförlitligheten i studien. Båda

författarna granskade texten ytterligare för att se om meningsenheterna och koderna stämde

överens med studiernas innehåll, vilket kan stärka giltigheten. Genom hela arbetet har

författarna strävat efter att bibehålla sin objektivitet, genom att ta hänsyn till sin egen

förförståelse och undvika tolkning samt egna värderingar (Kristensson, 2014).

Utifrån grunden inom forskningsetik är ett antagande att det är av vikt att ta hänsyn till att

artiklar som valdes till arbetet är etiskt kontrollerade, då fusk och ohederlighet inte får

förekomma inom forskning. Alla artiklar samt dess resultat som svarde till syftet är

12

presenterade, då det inte skulle vara etiskt försvarbart att exkludera studier som svarar till

syftet (Forsberg & Wengström, 2016).

7.2 Resultatdiskussion

Studiens resultat visar att ofrivillig barnlöshet påverkar kvinnans hälsa. Det ger sig i uttryck

genom fysiska, psykiska och emotionella konsekvenser samt en påverkan på kvinnans

välbefinnande, vilket kan resultera i dåligt humör, brist på energi och sömnlöshet. Ett

antagande är att psykiska och emotionella konsekvenser kan ge negativa fysiska

konsekvenser, likväl som den fysiska hälsan kan påverka det psykiska måendet.

Litteraturstudiens resultat stärks i en studie av Onat och Beji (2011), där kvinnor beskriver

sömnlöshet och mardrömmar som en konsekvens av sorg vid ofrivillig barnlöshet. En

reflektion är att det är av vikt att se hälsa utifrån ett helhetsperspektiv och att en helhetssyn

alltid ska ligga till grund för vården. Ett antagande är att det annars kan leda till ohälsa, vilket

kan påverka individen negativt i en redan utsatt situation.

Enligt studiens resultat kan bättre stöd lindra stress och minska känslomässiga upplevelser

av otillräcklighet och misslyckande. En reflektion är att det kan bidra till goda effekter på

hälsan. Ett antagande är att bättre stöd som täcker patientens behov skulle kunna bidra till

bättre omvårdnad vilket kan främja kvinnornas välbefinnande samt minska känslan av

misslyckande, något som utrycks i litteraturstudien vid en förändrad självbild. Genom att utgå

från risk-, frisk- och hälsofaktorer kan sjuksköterskan identifiera vilket typ av stöd kvinnan är

i behov av (Hedelin et al., 2014; Willman, 2014). En studie som utförts av Kharde, Pattad och

Bhogale (2012) bekräftar resultatet från litteraturstudien, då den påstår att stöd genom

terapeutisk rådgivning spelar en viktig roll för att minska depression och ångest hos infertila

kvinnor. Terapeutisk rådgivning bidrar bland annat till att förbättra kvinnornas självbild.

Vidare hjälper den terapeutiska rådgivningen till att kvinnan kan hantera stress, utveckla nya

copingstrategier samt i slutändan får bättre kontroll över sin hälsa (ibid.).

Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor upplever oro för att berätta för sin familj och

sina svärföräldrar om sin infertilitet och misslyckade behandlingsresultat, då det kan påverka

sociala relationer negativt. För bredare kunskap och större förståelse är ett antagande att det är

av vikt att lyfta problemet och att kvinnor vågar diskutera sina problem med

familjemedlemmar. Ett antagande är att större förståelse kan ha positiva effekter på

parrelationen samt påverka sociala- och kulturella normer. Andra studier stödjer resultatet

genom att beskriva två olika aspekter av familj och partners reaktion vid avslöjandet av

infertilitet. Studierna beskriver en positiv reaktion från familjen som är stödjande och

vägledande, där kvinnorna upplever att avslöjandet inte har påverkat parrelationen, utan

snarare har fört dem närmare. Den andra aspekten beskriver en negativ reaktion från familjen

med press och utanförskap som konsekvens av avslöjandet samt att kvinnorna upplever att

partnern har svårt att hantera och förstå informationen, vilket kan vara en bidragande faktor

till att partnern lämnar förhållandet (Nilsson et al., 2014; Onat & Beji, 2011).

Ett annat dilemma vid ofrivillig barnlöshet är att kvinnor upplever stigmatisering. Enligt

litteraturstudien påverkar stigmatisering kvinnans hälsa negativt utifrån synen på moderskap.

Litteraturstudiens resultat bekräftas av en studie av Bell (2013) som beskriver att kvinnor

upplever stigmatisering bland anhöriga och andra, då fertilitetsproblem upplevs vara kvinnans

ansvar (ibid.). Ett antagande är att kvinnornas upplevelser av att känna ansvar för sin

infertilitet och misslyckade behandlingar kan påverka individens hälsa. Om synen på

kvinnorna ändras är en reflektion att det i sin tur kan leda till bättre stöd. Vidare anser

författarna att ökad kunskap och förståelse för ofrivilligt barnlösa kvinnor kan leda till

minskad stigmatisering.

Kvinnor i litteraturstudien upplever otillräckligt stöd. Ett otillräckligt stöd kan handla om

att kvinnan upplever stöd från en källa men mindre stöd från en annan. Studiens resultat visar

13

att kvinnor bland annat önskar mer stöd och bättre kontakt från vårdpersonal. Ett antagande är

att bättre stöd från vårdpersonal skulle kunna främja kvinnors hälsa. En studie av High och

Steuber (2015) stödjer litteraturstudiens resultat genom att rapportera att majoriteten av

kvinnliga deltagare upplever att medicinsk personal var den källa till stöd som var mest

bristfällig (ibid.). Utifrån ett hälsoperspektiv och ett individanpassat stöd, är en reflektion att

det är av vikt att identifiera i vilken utsträckning en individ upplever sitt liv hanterbart,

meningsfullt och begripligt. Ett individanpassat stöd kan i sin tur leda till att kvinnorna känner

högre känsla av sammanhang.

Att tidigt uppmärksamma följaktiga konsekvenser av att vara ofrivilligt barnlös, kan leda

till kortare vårdtider samt en minskning av sjukskrivning i samhället, vidare kan det bidra till

gynnsamma effekter på såväl den privata ekonomin som på samhällsekonomin.

Ett antagande är att ofrivillig barnlöshet är ett känsligt ämne att intervjua om, vilket

medför ett större ansvar på intervjuaren. Det är av vikt att den som intervjuar är uppmärksam

på kvinnornas reaktion då det kan påverka dem emotionellt i en redan svår situation, vilket i

sin tur kan påverka studiens resultat.

8. Slutsats

Litteraturstudien visar att kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet är ett komplext

fenomen som kan ha negativa effekter på hälsan. För att bättre kunna bearbeta och hantera sin

situation, krävs utökad kunskap och ett psykosocialt stöd. Mer forskning kan bidra till ökad

förståelse om ofrivillig barnlöshet.

9. Klinisk nytta och fortsatt forskning

Utifrån resultatet i litteraturstudien av kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet hoppas

författarna att det bidrar, i kombination med ytterligare vetenskaplig forskning, till att den

kliniska verksamheten i sitt förbättringsarbete utvecklas och får en ökad förståelse för

kvinnornas problem och erfarenheter.

Det finns behov av mer utbildning och ökad medvetenhet. Både anhöriga och vårdpersonal

anses ha bristande kunskap inom ämnet och upplever det svårt att stödja och samtala med

kvinnorna om barnlöshet. Med en bredare förståelse för kvinnor som hanterar ofrivillig

barnlöshet är ett antagande att ökad kunskap kan underlätta bemötandet mellan vårdpersonal,

anhöriga och kvinnorna, vilket kan bidra till en ökad förförståelse. En ökad kunskap kan även

bidra till ett mer professionellt bemötande när kvinnor söker vård vid andra instanser än

gynekologiska mottagningar.

Fortsatt forskning bör genomföras för att få en bättre inblick i hur kvinnor upplever

ofrivillig barnlöshet i Sverige, då det i dagsläget saknas aktuell forskning publicerad inom

årsintervallet 2008–2018. Mer forskning inom ämnet skulle kunna leda till fler konkreta

riktlinjer som vårdpersonal kan arbeta efter, för att bättre främja hälsan hos individer med

fertilitetsproblem.

Ny forskning kan bidra till ökad förståelse och acceptans i samhället, vilket kan leda till att

fördomar och utanförskap minskar. För att minska stigmatiseringen och öka förståelsen skulle

mer forskning kunna främja omvårdnaden av individer som är ofrivilligt barnlösa. En ökad

kunskap skulle kunna delges genom föreläsningar, tillgängligt för allmänheten. Det finns ett

tydligt behov av forskning på män för att få en bredare syn på upplevelsen vid ofrivillig

barnlöshet. Vidare kan ökad kunskap och förståelse av män, som hanterar ofrivillig

barnlöshet, leda till mindre stigmatisering av kvinnorna.

14

10. Referenslista

*Studier inkluderade i resultatet

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur

Armaound, G., Wettergren, L., Nilsson, J. Rodriguez- Wallberg, K., & Lampic, C. (2017).

Threatened fertility: A longitudinal study exploring experiences of fertility and having

children after cancer treatment. European Journal of Cancer Care, 27(2), 1–1. doi:

10.1111/ecc.12798

* Batool, S. S., & de Visser, R. O. (2016). Experience of Infertility in British and Pakistani

Women: A Cross- Cultural Qualitative Analysis. Health Care for Women International,

37(2), 180–196. doi: 10.1080/07399332.2014.980890

*Behboodi- Maghadam, Z., Salsali, M., Efekhar- Ardabily, H., Vaismoradi, M., &

Ramezanzadeh, F. (2013). Experiences of infertility through the lens of Iranian infertile

women: A qualitative study. Japan Journal of Nursin Science, 10(1), 41–46. doi:

10.1111/j.1742-7924.2012.00208.x

Bell, K. (2013). Constructions of “Infertility” and Some Lived Experiences of Involuntary

Childlessness. Journal of Women and Social Work, 28(3), 284–295. doi: 10

1177/0886109913495726

Bennis, M., Ollars, B., & Nilsson, E. (2008). Assisterad befruktning 2005. Hämtad 31 mars,

2018, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8871/2008-42-

3_2008423.pdf

*Boz, I., & Okumus, H. (2017). The "Everything About the Existence" Experiences of

Turkish Women With Infertility: Solicited Diaries in Qualitative Research. The Journal of

Nursing Research, 25(4), 268–275. doi: 10.1097/JNR.0000000000000166

*Ceballo, R., Graham, E.T., & Hart, J. (2015). Silent and Infertile: An Intersectional Analysis

of the Experience of Socioeconomically Diverse African American Women With Infertility.

Psychology of Women Quarterly, 39(4), 497–511. doi: 10.1177/0361684315581169

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Stockholm: Natur & kultur.

Furåker, C., & Nilsson, A. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp

(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 15–36). Stockholm: Liber AB.

*Gossens, J., Delbaere, I., Beeckman, D., Verhaeghe, S., & Van Hecke, A. (2015).

Communication Difficulties and the Experience of Loneliness in Patients With Cancer

Dealing With Fertility Issues: A Qualitative Study. Oncology Nursing Society, 42(1), 34–43.

doi: 10.1188/15.ONF.34–43

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8871/2008-42-3_2008423.pdf

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8871/2008-42-3_2008423.pdf

15

*Halliday, L.E., Boughton, M.A., & Kerridge, I. (2013). Mothering and Self-othering: The

Impact of Uncertain Reproductive Capability in Young Women after Hematological

Malignancy. Health Care for Women International, 35(3), 249–265. doi:

10.1080/07399332.2013.770005

Hasanpoor-Azghdy, S.B., Simbar, M., & Vedadhir, A. (2014). The emotional-psychological

consequences of infertility among infertile women seeking treatment: Results of a qualitative

study. Iranian Journal of Reproductive Medicine, 12(2), 131–138. Från

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4009564/#

Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet: Synen på hälsa och

sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och

förhållningssätt (s. 361 - 286). Lund: Studentlitteratur.

Henrikson, M. (2017). Diskussion. I M. Henrikson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från

idé till examination inom omvårdnad. (2.uppl. S. 411 – 420). Lund: Studentlitteratur AB.

High, A. C., & Steuber, K. R. (2014). An Examination of Support (In)Adequacy: Types,

Sources, and Consequences of Social Support among Infertile Women. National

Communication Association, 81(2), 157–178. doi: 10.1080/03637751.2013.878868

Kharde, S.N., Pattad, S., & Bhogale G.S. (2012). Effectiveness of a Therapeutic Counseling

Intervention for Depression, Anxiety, Self Esteem and Marital Adjustment Among Infertile

Women. International Journal of Nursing Education, 4(2), 151–154. Från

http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=cc179229-

ea22-44e1-8ba6-783f9d9d0633%40sessionmgr4006

*Koert, E., & Daniluk, C. (2017). When times runs out: Reconciling permanent childlessness

after delayed childbearing. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 35(4), 342–352.

doi: 10.1080/02646838.2017.1320363

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter

inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Natur och kultur.

*Mumtaz, Z., Shahid, U., & Levay, A. (2013). Understanding the impact of gendered roles on

the experiences of infertility amongst men and women in Punjab. Reproductive Health, 10(3),

1–10. doi: 10.1186/1742-4755-10-3

*Nahar, P., & Richters, A. (2011). Suffering of childless women in Bangladesh: the

intersection of social identities of gender and class. Anthropology & Medicine, 18(3), 327–

338. doi: 10.1080/13648470.2011.615911

Nilsson, J., Jervaeus, A., Lampic, C., Eriksson, L.E., Widmark, C., Armuand, G.M., Malmros,

J., Marshall Heyman, M., & Wettergren, L. (2014). ‘Will I be able to have a baby?’ Results

from online focus group discussions with childhood cancer survivors in Sweden. Human

Reproduction, 29(12), 2704–2711. doi:10.1093/humrep/deu280

Omu, F.E., & Omu, A.E. (2010). Emotional reaction to diagnosis of infertility in Kuwait and

successful clients' perception of nurses' role during treatment. BMC Nursing, 9(1), 10–10. doi:

10.1186/1472-6955-9-5

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4009564/

http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=cc179229-ea22-44e1-8ba6-783f9d9d0633%40sessionmgr4006

http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=cc179229-ea22-44e1-8ba6-783f9d9d0633%40sessionmgr4006

16

Onat, G., & Beji, N.K. (2012). Marital Relationship and Quality of Life Among Couples with

Infertility. Sex Disabil, 30(1), 39–52. doi:10. 1007/s11195-011-9233-5

Persson, L. (2012). Nu minskar barnlösheten. Hämtad 31 mars, 2018, från Statistiska

centralbyrån, https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Nu-minskar-barnlosheten/

Rehn, H. (2013). Från läkarens assistent till omvårdnadsexpert. I J. Leksell & M. Lepp


Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning

av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad, 25 Mars 2018, från

statens beredning för medicinsk och social utvärdering,

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Söderberg, M., Lundgren, I., Olsson, P., & Christensson, K. (2011). 'A burden and a blessing-

young Swedish women's experience of fertility. A study among women lacking experience of

pregnancy and parenthood'. Health Care for Women International, 32(5), 402–419. doi:

10.1080/07399332.2010.530725

Willman, A. (2013). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp


Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.),

Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 35 - 52). Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad

omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

World Health Organization. (2018a). Sexual and reproductive health: Infertility definitions

and terminology. Hämtad 2 april, 2018, från World Health Organization,

http://www.who.int/reproductivehealth/topics/infertility/definitions/en/

World Health Organization. (2018b). About WHO: Constitution of WHO: principles. Hämtad

20 april, 2018, från World Health Organization, http://www.who.int/about/mission/en/

*Yao, H., Ho Yan Chan, C., & Lai Wan Chan, C. (2018). Childbearing importance: A

qualitative study of women with infertility in China. Research in Nursing & Health, 41(1),

69–77. doi:10.1002/nur.21846

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Nu-minskar-barnlosheten/

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Sökmatris bilaga 1

Sida 1(3)

Databas Sökord med

begränsningar Resultat

av

sökningen

Urval 1 Efter

lästa

titlar

Urval 2 Efter

lästa

abstract

Urval 3 Efter

lästa

artiklar

i fulltext

Urval 4 Efter

granskning

av kvalitet

Cinahl 2018-

04-13 09.30

S1. (MH "Infertility")

6,873

S2. (MH "Childlessness")

125

S3.

Experienc* 321,973

S4. S1 OR S2

6,976

S5. S3 AND S4

638

S6. S3 AND S4 Limiters - Peer

Reviewed; English

Language; Published

Date: 2008–2018

Exclude MEDLINE

records

Narrow by

SubjectGender: - female

110 43 30 5 5

Sida 2(3)

Databas Sökord med

begränsningar Resultat av

sökningen Urval

1 Efter

lästa

titlar

Urval 2 Efter

lästa

abstract

Urval 3 Efter

lästa

artiklar i

fulltext

Urval 4 Efter

granskning

av kvalitet

Medline 2018-

04-13 Kl:

10.20

S1.

("Childlessness") 692

S2. (MH "Infertility")

13, 634

S3. Experienc*

952, 891

S4. S1 OR S2

14, 176

S5. S3 AND S4

838

S6. S3 AND S4 Limiters - English

Language; Published

Date: 2008-2018 Narrow by

Subject Gender:

female

308 37 23 4 4

Sida 3(3)

* dubbletter, 2 i Cinahl och 2 i Medline

Databas Sökord med

begränsningar Resultat av

sökningen Urval

1 Efter

lästa

titlar

Urval 2 Efter

lästa

abstract

Urval 3 Efter

lästa

artiklar i

fulltext

Urval 4 Efter

granskning

av kvalitet

PsycINFO 2018-04-

13 Kl: 10.00

S1. (DE "Childlessness")

473

S2. (DE "Infertility")

2, 071

S3. Experienc*

623,638

S4. S1 OR S2

2, 454

S5. S3 AND S4

813

S6. S3 AND S4 Limiters - Peer

Reviewed; English

Language; Published

Date: 2008-2018 Narrow by Subject

Gender: - female

187 81 35 6 1 (4 *)

Artikelmatris bilaga 2

Sida 1(10)

Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. design värdering Resultat

Batool, S. S., & de Visser, R.

O. (2016). Experience of

Infertility in British and

Pakistani Women: A Cross-

Cultural Qualitative Analysis.

Health Care for Women

International, 37(2), 180–

196.

Land: Storbritannien

Syftet med studien var

att utforska infertila

kvinnors upplevelser i

två olika kulturer,

Pakistan och

Storbritannien.

Kvalitativ, fenomenologisk metod med explorativ

design.

Urvalsförfarande: 14 kvinnor. 8 kvinnor från

Storbritannien och 6 kvinnor från Pakistan. I

Pakistan användes snöbollsurval efter att den

första deltagaren föreslagits av en gynekolog. I

Storbritannien rekryterades 5 kvinnor efter att ha

slutfört en del av en större studie av infertilitet

och 3 kontaktades via snöbollsurval.

Bortfall: Inget bortfall presenterat.

Inklusionskriterier: Förhållande i mer än 2 år.

Ofrivilligt barnlösa.

Exklusionskriterier: Inga presenterade.

Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad

djupintervju.

Analysmetod: Analysen är baserad på en

fallstudie. Tolkande fenomenologisk analys.

Triangulering.

Styrkor: Intervjuernas

längd och intervjuguide

beskriven vilket ger djupt

datamaterial och stärker

trovärdigheten.

Datainsamlings- och

analysprocess tydligt

beskrivet.

Noggrannhet genom

regelbunden diskussion i

analysprocess.

Triangulering där fler

författare granskar

transkriberingarna för att

sedan diskutera sina

resultat.

Citat finns vilket stärker

verifierbarheten

Urval med bred

socioekonomisk status.

Svagheter: Relation

mellan forskare och urval

är inte tydligt beskrivet.

Kvinnorna kände sig

ofullständiga och

misslyckade på

grund av

infertiliteten.

Kvinnorna upplevde

negativa känslor och

psykosocial

påverkan.

Infertilitet sågs som

kvinnans problem.

De upplevde ångest

och depression.

Kvinnornas

upplevelser av det

sociala stödet och det

sociala

sammanhanget.

De upplevde

stigmatisering.

Kulturella aspekter

på infertilitet.

Infertilitet och

vårdpersonal.

Sidan 2(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och

land


Behboodi- Moghadam, Z., Salsali, M.,

Efekhar- Ardabily, H., Vaismoradi, M., &

Ramezanzadeh, F. (2013). Experiences of

infertility through the lens of Iranian

infertile women: A qualitative study.

Japan Journal of Nursing Science, 10(1),

41–46.

Land: Iran

Syftet med studien

var att utforska och

beskriva iranska

kvinnors

upplevelser av

infertilitet.

Kvalitativ metod med deskriptiv

design

Urvalsförfarande: 10 kvinnor som

sökte infertilitetsbehandling vid ett

fertilitetscenter i Tehran, Iran.

Rekrytering via målmedvetet urval.


Inklusionskriterier: Kvinnor i

åldrarna 25–45 med primär

infertilitet.

Exklusionskriterier: Inga

presenterade.

Datainsamlingsmetod: Semi-

strukturerade intervjuer utifrån en

intervjuguide. Inspelade och

översatta från Persiska till engelska.

Analysmetod: Kvalitativ

innehållsanalys. Triangulering.

Styrkor: Triangulering där två

författare granskar

transkriberingarna för att sedan

diskutera sina resultat, vilket

stärker verifierbarheten.

Analysprocess tydligt beskrivet.

Datamaterial tydligt presenterat.

Intervjuguide finns presenterat

vilket ökar giltigheten.


verifierbarheten.

Översättning av två författare.

Värdering av studiens

trovärdighet genom

medlemskontroll.

Svagheter: Urvalsstrategi svagt

beskrivet vilket försvårar för

läsaren att bestämma hur

överförbara forskningsresultaten

är.

Kvinnor upplevde fysiskt och

psykisk misshandel relaterat till

kvinnlig infertilitet.

Kvinnorna upplevde instabilt

äktenskap och att infertilitet

bidrog till sämre

relation- och

familjeförhållanden.

Kvinnorna upplevde social

isolering med ett minskat

deltagande i sociala aktiviteter

vilket bidrog till ensamhet och

minskad självkänsla.

Studien rapporterade även

samhällsnormer samt känslor av

misslyckande och

otillräcklighet.

Sida 3(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr

och land


Boz, I., & Okumus, H. (2017). The

"Everything About the Existence"

Experiences of Turkish Women With

Infertility: Solicited Diaries in

Qualitative Research. The Journal of

Nursing Research, 25(4), 268-275.

Land: Turkiet


att beskriva och tolka

kvinnornas positiva och

negativa upplevelser av

infertilitet och att göra

vårdpersonal medvetna

om vikten av kvinnors

personliga historier.

Kvalitativ, Fenomenologisk metod.

Urvalsförfarande: 46 kvinnor från ett

infertilitetscenter i Turkiet rekryterades

genom ett målmedvetet urval.

Bortfall: 18 deltagare vägrade skriva

dagböcker och 10 stycken levererade inte

sina dagböcker av olika skäl. Slutligt

antal deltagare till studien var 18 stycken.

Inklusionskriterier: Kvinnor som

diagnostiserades med primär infertilitet,

vara gift och mellan 18 och 45 år. Kunna

prata, läsa och skriva på turkiska och som

för närvarande genomgår

infertilitetsbehandling.

Exklusionskriterier: Inget presenterat

Datainsamlingsmetod: Genom

dagböcker samlades data in över en 8-

månadersperiod mellan april och

november 2013. Intervjuguide användes.

Analysmetod: Tematisk analys.

Triangulering.

Styrkor: Dagboksfrågor och

formatet testades i pilotintervjuer.

Två forskare analyserade

självständigt uppgifterna och

bekräftade validitet, tillförlitlighet

och noggrannhet i

innehållsanalysen. Deltagarna

granskade sina utskrifter.

Datainsamlings- och

analysprocess tydligt beskrivet.

Välskrivet genomförande.


verifierbarheten.

Intervjuguide finns presenterat

vilket ökar giltigheten.

Tydlig tabell över

sociodemografiska och kliniska

karaktärer bland deltagarna.

Svagheter: Stort bortfall vid

urvalsförfarande.

Kvinnorna upplevde

infertilitet som att

förlora kontrollen.

De upplevde även

intensiva känslor av

bland annat förtvivlan.

Resultatet visade att

många av deltagarna

upplevde ett nytt och

okänt liv efter vetskap

om infertilitet.

Kvinnorna beskrev

nya upplevelser och

identiteter med att leva

med infertilitet.

Samtliga deltagare

uttryckte att de ville ha

bättre kontakt från

vårdpersonal.

Sida 4(10)


land


Ceballo, R., Graham, E.T., & Hart, J. (2015).

Silent and Infertile: An Intersectional

Analysis of the Experience of

Socioeconomically Diverse African American

Women With Infertility. Psychology of

Women Quarterly, 39(4), 497-511.

Land: USA


att utforska

upplevelserna av

afroamerikanska

kvinnor som hanterar

infertilitet.

Kvalitativ metod

Urvalsförfarande: 50 kvinnor med

varierade utbildningsbakgrund och

inkomster. Kvinnor rekryterades från

mellanvästra USA via två

rekryteringsstrategier: flygblad via

kyrkor, väntrum, adoptionsbyråer och

kulturhus eller rekryteringsbrev från

institutionen för obstetrik och

gynekologi vid ett universitetssjukhus

genom bekvämlighetsurval.

Bortfall: Inget presenterat

Inklusionskriterier: Afroamerikan

och medicinskt diagnostiserad med

infertilitet.

Exklusionskriterier: Inga

presenterade.

Datainsamlingsmetod: Djupgående

semistrukturerade intervjuer som var

inspelade. Intervjuguide.


Triangulering.

Styrkor: Varje intervju var

inspelad och senare

transkriberad av en

professionell transkribent.

Tydlig beskrivning av

datainsamlings- och

analysprocess.

Genomförande väl beskrivet.

Noggrann beskrivning av

deltagare vilket tydliggör för

läsaren och stärker

resultatets överförbarhet.

Intervjuguide finns

presenterat vilket ökat

giltigheten.

Stort urval.

Tydlig tabell och information

om deltagarna.

Citat vilket stärker

verifierbarheten.

Intervjuer tydligt beskrivet

vilket ger ett djupt

datamaterial.

Svagheter: Författaren

diskuterar inte sin

förförståelse i varken analys

eller datainsamling.

Kvinnor upplevde

försämrad självkänsla

och försämrad känsla av

att vara kvinna.

Kvinnorna identifierade

sig som ofullständig.

Kvinnorna rapporterade

tystnad, ensamhet och

isolering.

Kulturella förväntningar

av fertilitet.

Beskrev interaktioner

mellan

sjukvårdspersonal och

hur infertila

afroamerikanska kvinnor

påverkades av kön, ras

och social klass.

Sida 5(10)

Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land


Gossens, J., Delbaere, I.,

Beeckman, D., Verhaeghe, S.,

& Van Hecke, A. (2015).

Communication difficulties

and the experience of

loneliness in patients with

cancer dealing with fertility

issues: a qualitative study.

Oncology Nursing Society,

42(1), 34-43.

Land: Belgien

Syftet med studien

var att utforska

kommunikations-

svårigheter och

upplevelsen av

ensamhet bland

patienter med

cancer som hanterar

fertilitetsproblem.

Kvalitativt, grounded theory metod.

Urvalsförfarande: 28 deltagare, 21

kvinnor och 7 män. Patienter rekryterades

från mars 2012-juli 2013 genom teoretiskt

urval från ett universitetssjukhus och två

vanliga sjukhus i Flanders, Belgien.

Bortfall: Inget presenterat

Inklusionskriterier: Cancerdiagnos eller

historia av cancer. 15-45 år gammal vid

diagnostik av cancer. Cancerbehandling

med potentiell gonadotoxisk terapi. En god

prognos. Deltagarna ska kunna flytande

nederländska.

Exklusionskriterier: Patienter

diagnostiserats med cancer i barndomen.

Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad

intervjumetod med ansikte mot ansikte

intervjuer, utifrån en intervjuguide. 29

stycken intervjuer, en person blev

intervjuad två gånger.

Analysmetod: Konstant jämförande

metod. Analysen sker parallellt med

datainsamlingen.

Triangulering.

Styrkor: Urval tydligt beskrivet vilket gör det

lättare för läsaren och ökar möjlighet att

överföra resultatet.

Relation mellan forskare och deltagare

beskrivet.

Flera forskare av olika expertis granskade

transkripten innan analysering.

Triangulering vilket stärker studiens validitet.

Datainsamling och analys tydligt beskrivet.

Genomförandet väl beskrivet.

Citat finns vilket stärker verifierbarheten.

Intervjuguide finns presenterat vilket ökat

giltigheten.

Tydlig tabell och information om deltagarna.

För att förfina och förstärka fynden som

kommer upp i studien inkluderas en intervju

med en patient som diagnostiserat med

barndomscancer och en med en patient i ett

palliativt stadium

Svaghet: Forskaren nämner inget om sin

förförståelse.

Inkluderar en intervju med en patient som

diagnostiserat med barndomscancer och en

med en patient i ett palliativt stadium vilket är

motsägelsefullt relaterat till inklusions- och

exklusionskriterier.

Kvinnor upplevade

en känsla av att bli

dömda

relaterat till beslut

gällande sin

fertilitet.

Upplevde kritik och

okänsliga

kommentarer från

familjemedlemmar

relaterat till

fertilitetsproblem.

Upplevde sin

fertilitetsförlust som

svår att prata om på

grund av att

familjemedlemmar

hade svårt att förstå

vad kvinnorna gick

igenom.

Upplevde att

vårdpersonal

undviker att prata

om fertilitet.

Sida 6(10)


och land


Halliday, L.E., Boughton, M.A., &

Kerridge, I. (2013). Mothering and

self-othering: the impact of

uncertain reproductive capability in

young women after hematological

malignancy. Health Care for Women

International, 35(3), 249-265.

Land: Australien

Syftet med studien var att

undersöka upplevelser av

osäker fertilitet, graviditet

och moderskap hos 12 unga

kvinnor som genomgått

behandling för hematologisk

malignitet.

Kvalitativ, fenomenologisk metod

med explorativ design.

Urvalsförfarande: 12

australiensiska kvinnor rekryterades

avsiktlig genom fyra webbplatser

inom e-post och online

supportgrupper (från icke-

medicinska enheter)

Bortfall: Inget presenterat.

Inklusionskriterier: Minst 1 år

efter diagnos av hematologisk

malignitet. Kvinnor mellan 25-39 år.

Exklusionskriterier: Inget

presenterat.


intervjuer, ansikte mot ansikte- eller

telefonintervjuer från januari 2010

till Mars 2011. Inspelade och

nerskrivna.

Analysmetod: Tolkande

fenomenologisk analys.

Styrkor:

Datainsamlings- och

analysprocess tydligt

beskrivet.

Värdering av studiens

trovärdighet genom

medlemskontroll.

Intervjuer tydligt

beskrivet samt dess längd

vilket stärker

trovärdigheten.


verifierbarheten.

Svagheter: Relation

mellan forskare och urval

är inte presenterat.

Ofrivilligt barnlösa kvinnor

jämförde sig med andra

kvinnor.

Kategoriserade sig själva som

annorlunda, att inte passa in,

“defekta” och missförstådda.

Känsla av utanförskap som

kanske inte försvann även om

man uppnådde graviditet.

Avvikande från sociala normer

och förväntningar.

Ökad tidsmedvetenhet:

biologisk klocka

Sida 7(10)


land


Koert, E., & Daniluk, C. (2017). When

times runs out: reconciling permanent

childlessness after delayed childbearing.

Journal of Reproductive and Infant

Psychology, 35(4), 342-352.

Land: Kanada

Syftet med studien

var att undersöka

upplevelsen av

permanent

barnlöshet hos

kvinnor som var

sena i barnafödsel.

Kvalitativ, fenomenologisk metod.

Urvalsförfarande: 15 kvinnor

rekryterades från stads- och landsbygder i

västra Kanada. Ett målmedvetet urval av

15 kvinnor som identifierades som

permanent barnlösa deltog i studien.

Intresserade deltagare deltog i en

telefonscreeningsintervju för att avgöra om

de uppfyllde studiekriterierna.

Bortfall: Inga bortfall presenterade.

Inklusionskriterier: Fertila under sina

fertilitetsår. Förvänta sig få barn men var

sena i barnafödsel. Identifierade som

bortom sina år för barnafödande.

Permanent barnlösa. Tala flytande

engelska.

Exklusionskriterier: Inga presenterade


semistrukturerade intervjuer, ansikte mot

ansikte intervjuer eller telefonintervjuer.

Alla intervjuer blev inspelade.

Analysmetod: Tolkande fenomenologisk

analys.

Styrkor: Intervjuare med

omfattande utbildning i

rådgivning.

Tydlig beskrivning av

datainsamlings- och

analysprocess.

För att fastställa analysens

trovärdighet hade deltagarna

möjlighet att bekräfta resultaten.

Överförbarhet av resultatet

diskuteras.

Intervjuer tydligt beskrivet vilket

ger ett djupt datamaterial och

stärker trovärdigheten.


verifierbarheten.

Tydlig tabell över demografisk

och reproduktiv information av

deltagarna.

Svagheter: Relation mellan

forskare och urval är inte

presenterat.

Känsla av sorg,

förlust, ånger,

tystnad, isolering.

Upplevde att vara

utomstående i en

värld av mödrar.

Upplevde att bli

dömd och felaktiga

antaganden.

Känsla av

maktlöshet.

Upplevde försoning

och acceptans.

Sida 8(10)


och land


Mumtaz, Z., Shahid, U., & Levay, A.

(2013). Understanding the impact of

gendered roles on the experiences of

infertility amongst men and women in

Punjab. Reproductive Health, 10(3), 1–

10.

Land: Kanada

Syftet med

studien var att

utforska och

jämföra hur

könsideologier,

värderingar och

förväntningar

påverkar

kvinnors och

mäns

upplevelser av

infertilitet i

Pakistan.

Kvalitativ metod med deskriptiv design.

Urvalsförfarande: 20 deltagare. 12

kvinnor och 8 män rekryterades

avsiktligt via snöbollsurval i Pakistan.


Inklusionskriterier: Barnlösa

Exklusionskriterier: Inget presenterat.

Datainsamlingsmetod: Djupintervjuer

från april till maj 2008. Inspelade.

Intervjuguide användes. Översatta till

engelska.

Analysmetod: Tematisk och induktiv

analys.

Styrkor: Intervjuguide finns

presenterad vilket ökar

giltigheten och därmed

trovärdigheten i resultatet.

Intervjuernas innehåll och längd

är beskrivet vilket stärker

tillförlitligheten i resultatet.

Citat vilket stärker

verifierbarheten.

Tydlig tabell över de kvinnliga

deltagarnas egenskaper.

Svagheter:. Inklusionskriterier

svagt beskrivet.

Data- och analysprocess svagt

beskrivet.

Majoriteten av kvinnliga deltagare

rapporterade muntligt, emotionellt

och fysiskt missbruk från sina

män på grund av barnlösheten.

Kvinnorna upplevde

stigmatisering och att de inte var

välkomnade i allmänheten.

Kände sig annorlunda och

otillräckliga.

Ansågs vara bärare av otur.

Sida 9(10)

Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land


Nahar, P., & Richters, A.

(2011). Suffering of childless

women in Bangladesh: the

intersection of social identities

of gender and class.

Anthropology & Medicine,

18(3), 327-338.

Land: Storbritannien

Syftet med studien var att

undersöka konsekvenserna av

klasskillnader för barnlösa

kvinnors könsrelaterade

lidande i det socialt

hierarkiska samhället i

Bangladesh.


Urvalsförfarande: 31 deltagare. 20

låginkomst analfabeter från landsbygden

och 11 utbildade medelklass kvinnor från

samhället. Deltagarna från landsbygden

rekryterades från 10 olika byar med hjälp

från samhällets hälsoarbetare. Deltagarna

från samhället identifierades genom

personliga nätverk och snöbollsurval.

Bortfall: Inget bortfall beskrivet.

Inklusionskriterier: Kvinnor som

uppfattade och identifierade sig som

infertila och som ansågs infertila av

samhället (inte formellt bekräftat av något

diagnostiskt test).

Exklusionskriterier: Inga presenterade

Datainsamlingsmetod: Fältstudier under

2003-2004. Insamling av kvinnornas

livshistoria genom observation. I slutet av

forskningen genomfördes två

fokusgruppsdiskussioner i landsbygden.

Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys

Styrkor: Relation mellan

författare och deltagare är

väl beskrivet.

Datainsamlingsmetod väl

beskriven.

Fokusgruppsdiskussioner

för att validera den data

som samlades in.


verifierbarheten.

Urval med bred

socioekonomisk status.

Svagheter: Relation mellan

deltagare och forskare kan

ha påverkat resultatet.

Analysmetod svagt

beskriven.

Sociala, ekonomiska och

emotionella konsekvenser.

Rädsla för övergivenhet.

Erfarenhet av

stigmatisering.

Ångest för ekonomiska

konsekvenser.

Känsla av tomhet, att vara

ledsen och deprimerad.

Identitetskris på grund av att

kvinnan inte kunde uppfylla

samhällsförväntning av en

“normal kvinna”.

Sida 10(10)


land


Yao, H., Ho Yan Chan, C., & Lai Wan

Chan, C. (2018). Childbearing importance:

A qualitative study of women with infertility

in China. Research in Nursing & Health,

41(1), 69-77.

Land: Hong Kong

Syftet var att

undersöka och

beskriva

betydelsen av

fertilitet som

upplevs av

infertila kvinnor

i kinesiska

familjer och i

sociala

sammanhang.


Urvalsförfarande: 16 kvinnor som söker

infertilitetsbehandlingar rekryterades via en

reproduktiv hälsoklinik på ett lokalt sjukhus i

Kina genom bekvämlighetsurval.

Bortfall: Ett bortfall på grund av att

deltagaren inte uppfyllde inklusionskriterierna.

Slutligt antal deltagare var 15 stycken.

Inklusionskriterier: Kvinnor i åldrar 20-45

med klinisk diagnos av infertilitet(definierat

som ingen klinisk bekräftad graviditet trots

vanlig oskyddat samlag under de senaste 12

månaderna). Kvinnor med både primär och

sekundär infertilitet. Inga barn i tidigare

äktenskap eller relationer. Kunna uttrycka sig i

kinesiska.

Exklusionskriterier: Inga presenterade.


semistrukturerade intervjuer, ansikte mot

ansikte. Intervjuer utgår ifrån en intervjuguide.


Triangulering

Styrkor: Datainsamlings-

och analysprocess tydligt

beskriven.

Triangulering genom att

transskript och koder

lästes och jämfördes av

författare, medförfattare

och forskargrupp vilket

stärker verifierbarheten.

Intervjuguide finns

presenterat vilket ökar

giltigheten.


verifierbarheten

Tydlig tabell över

demografisk beskrivning

av deltagarna.

Svagheter: Författaren

diskuterar inte sin

förförståelse i varken

analys eller

datainsamling.

Barnafödande ansågs

upprätthålla personlig

integritet som kvinna och

som en social person.

Känslor som isolering,

avvikelse och

otillräcklighet bland

infertila kvinnor.

Undvikande av

interpersonella

sammankomster och

sociala aktiviteter.

Känslor kring värdighet,

rykte, självkänsla och

identitet.

Kvinnors upplevelser vid ofrivillig barnlöshet ur ett...

Documents

Transcript of Kvinnors upplevelser vid ofrivillig barnlöshet ur ett...