FRAMTIDA UTMANINGAR FÖR

EKONOMIN

Kristina Persson

3 september 2012

En ny värld

• Globala hot – lokala problem

• Ekonomin har lämnat demokratin bakom sig

Globaliseringen - vad har hänt de senaste 25 åren?

• Avregleringarna

• Nya marknadsekonomier (Kina, Indien, Östblocket)

• IT, förändrad kommunikation, produktion och handel

• Ideologisk övertro på marknaden

WEF GLOBAL RISKS 2012

• Baserad på enkätsvar från 469 experter inom näringsliv, politik, forskning och civilsamhälle.

• Bedömer 50 globala risker i fem kategorier:

economic – environmental – geopolitical – societal - technological

SLUTSATSER:• Samverkande risker kan skapa en ekonomisk nedåtspiral som

hotar social och politisk stabilitet.

• Globaliseringen kräver att bredare grupper av intressenter engageras för att bättre bemöta risker.

GLOBALA UTSLÄPP AV KOLDIOXID 1850-2030

Källa: C2ES – Center for Climate and Energy Solution

GLOBAL LAND-OCEAN ANNUAL MEAN TEMPERATURE TREND

Gemensamt agerande

Utsläppspriser

Bromsad avskogning

Politik som undanröjer hinder för

omställning

Teknologisk innovation

DE VÄRSTA EFFEKTERNA AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA GÅR

FORTFARANDE ATT FÖRHINDRA

Klimatpolitik

• Stigande prisbana på utsläpp av CO2, skatter, ETS

• Investeringar i energieffektivisering

• Investeringar i förnyelsebar energiproduktion

• Omläggning till ett fossilfritt transportsystem

• Skogsplantering

• Teknikutveckling

Resultatet blir inte bara lägre utsläpp utan även jobb, konkurrenskraft och tillväxt

GLOBAL GHG ABATEMENT COST CURVE BEYOND

BUSINESS-AS-USUAL – 2030

Källa: McKinsey 2007

Varför agerar inte politikerna?

• Kortsiktighet och nationalism/egoism råder

• Komplexitet och starka ömsesidiga beroenden

• Kräver globala lösningar

• Institutioner för detta saknas

• Brist på tillit mellan nationella aktörer

Den europeiska krisen

• Systemfel som inte ska läggas krisländerna till last. EU underskattade riskerna med FM.

• Största vinnaren av Euron har varit Tyskland

• Grekland (och andra) har gjort stora ansträngningar

• Det går inte att spara sig ur krisen för en region som handlar med varandra

• Solidariskt tänkande och handlande är nödvändigt

Lösningar

• Stimulanspolitik, där det går, så långt det går!

Bankunion:• Övervakningssystem, reglering• Gemensam insättargaranti• Fond för bankkrishantering• ECB som ”lender of last resort”

• Gemensam upplåning - eurobonds• Överstatlig finanspolitik, ”transfer-union”

Strategi för hållbar utveckling

• Klimatpolitik – investeringar för hållbar utveckling

• Investeringar för utveckling i övrigt –utbildning, fou

• Europas kris är politisk och måste lösas

• Fördelningspolitik – inkomstutjämning

• Goda starka institutioner – bygga tillit

• Global styrning - ansvarstagande

Sveriges investeringar har sjunkit från 5,4 procent av BNP i snitt under 70-talet, till rekordlåga 2,9 procent av BNP under 00-talet.

I OECD:s ranking av medlemsländernas investeringsnivåer har Sverige tappat från en fjärdeplats till en femtondeplats, och ligger nu under genomsnittet.

(SvD juli 2012)

Sverige: Historiskt låga

investeringsnivåer

Källa: Svenskt Näringsliv - Infrastrukturens roll för omvandling och tillväxt (2011)

Fattigdom och växande inkomstskillnader

• Fördelningspolitiken viktig för finansiell stabilitet och tillväxt – ny IMF-forskning

• OECD rekommenderar investeringar i utbildning och välfärd

• ”Washington Consensus” tynar bort

Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och

inkomstskillnader (1)

Duration of Growth Spells and Inequality

IMF Staff Discussion Note, April 8, 2011: Inequality and Unsustainable Growth: Two Sides of the Same Coin?

Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och

inkomstskillnader (2)

The Nordic Way:

Trustworthy public institutions in the Nordics

Generalized Trust – An international comparison