KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019 … · 2019. 6. 12. · KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL...

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL

Sammanträdesdatum 2019-06-04

JUSTERING

PLATS OCH TID Kommunhuset 2019-06-10

PARAGRAFER 126-158

UNDERSKRIFTER

SEKRETERARE

Helena Olsson

ORDFÖRANDE

Anders Johansson

JUSTERARE

Christina Bertilsson

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på

kommunens anslagstavla.

SAMMANTRÄDE Kommunstyrelsen 2019-06-04

SÄTTS UPP 2019-06-11

TAS NED 2019-07-03

FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret

UNDERSKRIFT

Helena Olsson

Sida 1 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 4 juni 2019,

15.00–17.45, ajournering 16.05-16.25

BESLUTANDE

LEDAMÖTER Anders Johansson (S), ordförande

Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande

Jessica Hildén (S)

Åse-Britt Falch (S)

Robin Johansson (S)

Berit Larsson (C)

Kenneth Bengtsson (C)

Jan Fallström (M)

Fredrik Karlsson (L)

Tage Johansson (SD)

TJG ERSÄTTARE Rita Gunnarsson (S)

Peter Pettersson (C)



Ordförandens och justerares signaturer

Sida 2 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

Christina Bertilsson (M)

Mari Lindström (MP)

Leif Andersson (SD)

ÖVRIGA

EJ TJG ERSÄTTARE Carl Michael Leijon (S), § 126-128

Marianne Kjellström (S)

Eva Frykenberger (C), § 126-128

Marina Kedemark (C), § 126-128

Annika Bjelvert (M)

Tony Holmgren (M)

Gun-Britt Nilsson (L)

Petra Schullström (SD)

Paul Creller (SD)

ÖVR NÄRVARANDE Jan-Olov Ragnarsson, kommundirektör

Sigbrith Martinsson, ledningschef

Torbjörn Bood, sektorchef Äldre

Malin Lövendal, sektorchef Samhälle och service

Mats Brorsson, sektorchef Familj och utbildning

Kaisa Rainerson, HR-chef

Helena Olsson, kommunsekreterare

Markus Holm, Arbetsmiljöverket, § 128

Else Danielsson Gunnarsson, Arbetsmiljöverket, § 128




Sida 3 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

ÄRENDEN

Upprop ............................................................................................................................ 5

Val av protokollsjusterare.............................................................................................. 6

Arbetsmiljöverkets besök .............................................................................................. 7

Ajournering .................................................................................................................... 8

Information om månadsrapporten Vi är Kils kommun ............................................... 9

Prövning av de kommunala bolagens verksamhet avseende kompetens- och ändamålsenlighet ......................................................................................................... 10

Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamhet .......................... 12

Remiss - Betänkande av Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden - Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2O18:92) ...................................... 13

Strategi/åtgärder för Lövenstrandsområdet, primärt Vikstaby ................................ 15

Riktlinjer för markanvisning ........................................................................................17

Granskning av detaljplan för Skutbergets temapark Muminvärlden, Karlstads kommun ....................................................................................................................... 19

Ändring av namn på Rådet för funktionshindrade till Rådet för funktionsrätt ....... 20

Verksamhetsplan; planeringsförutsättningar ............................................................ 21

Finansiella mål 2020 ................................................................................................... 22

Investeringsbudget 2020 (och plan 2021-2022) ....................................................... 23

Revidering av Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar - återremitterat ärende .................................................................................................. 24

Svar på medborgarförslag om gång- och cykelväg till Vikstaskolan från Skommita ..................................................................................................................... 26

Svar på medborgarförslag om att Kils kommun ändrar lokala ordningsföreskrifter för att förhindra fyrverkerier .................................................... 27

Svar på medborgarförslag om att slopa ordet "brukare" inom äldreomsorgen ....... 29

Svar på motion från Liberalerna om parkmiljön på Gröna Torget ........................... 30

Svar på motion från Liberalerna om flytt av Apertins runstensbord........................ 32

OPF-KL 18, pension till politiker ................................................................................ 33

Godkännande av årsredovisning 2018 för kommunförbundet Region Värmland, fråga om ansvarsfrihet samt godkännande av likvidation ...................... 34

Årsredovisning 2018 och ansvarsfrihet för direktionen i Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 2018 ..................................................................................... 36

Årsredovisning 2018 och ansvarsfrihet för Fryksdalens Samordningsförbund 2018 .............................................................................................................................. 38

Revidering av myndighetsnämndens reglemente ...................................................... 40




Sida 4 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

Revidering av överförmyndarnämndens reglemente ................................................ 41

Revidering av uppdrag till äldreberedningen............................................................. 42

Val av ny ledamot efter Maj-Britt Tibo (S) i kommunstyrelsens verksamhetsutskott ...................................................................................................... 43

Anmälan av delegeringsbeslut .................................................................................... 44

Inbjudningar till kurser och konferenser ................................................................... 45

Rapporter från kurser och konferenser ...................................................................... 46

Skriftliga meddelanden ............................................................................................... 47




Sida 5 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 126

UPPROP

SAMMANFATTNING

Upprop förrättas. Totalt 15 ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare

närvarar.




Sida 6 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 127

VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE

KOMMUNSTYRELSENS BESLUT

Kommunstyrelsen utser Christina Bertilsson (M) att justera dagens protokoll.




Sida 7 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 128 Dnr KS 19/213

ARBETSMILJÖVERKETS BESÖK

SAMMANFATTNING

Markus Holm och Else Danielsson Gunnarsson från Arbetsmiljöverket informerar

om ett hållbart arbetsliv lönsamt för alla. Syftet med besöket är att informera

politiker om vilket ansvar de har som ytterst ansvariga som arbetsgivare i den egna

organisationen. De ska få kunskap och förståelse för hur de ska hantera

arbetsmiljöfrågor och om hur arbetsmiljölagen fungerar.


Kommunstyrelsen tackar för informationen.




Sida 8 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 129

AJOURNERING

SAMMANFATTNING

Sammanträdet ajourneras 16.05-16.25.




Sida 9 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 130 Dnr KS 19/54

INFORMATION OM MÅNADSRAPPORTEN VI ÄR KILS KOMMUN

SAMMANFATTNING

Månadsrapporten "Vi är Kils kommun" är en beskrivning av läget i kommunens

verksamheter och de omvärldsfaktorer som påverkar oss och våra kunder.

HANDLINGAR I ÄRENDET

Månadsrapport "Vi är Kils kommun", maj 2019


Kommunstyrelsen har tagit del av informationen.




Sida 10 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 131 Dnr KS 19/332

PRÖVNING AV DE KOMMUNALA BOLAGENS VERKSAMHET

AVSEENDE KOMPETENS- OCH ÄNDAMÅLSENLIGHET

SAMMANFATTNING

Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 9 § kommunallagen (2017:725) i årliga beslut

pröva om den verksamhet som de kommunala bolagen (helägda och delägda) har

bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda

kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om

nödvändiga åtgärder.

Det kommunala ändamålet och föremålet för respektive bolags verksamhet

framgår av bolagsordningarna. Verksamhet och väsentliga händelser framgår av

årsredovisningarna.

Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens bedömning ska vara att den

verksamhet som bolagen bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig

med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de

kommunala befogenheterna.


Bolagsordningar för de kommunala bolagen

Årsredovisningar 2018

Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-04-30

BESLUTSGÅNG

Ordföranden frågar om förvaltningen kan besluta enligt förvaltningens förslag och

finner att så är fallet.


Kommunstyrelsen bedömer att den verksamhet som de kommunala bolagen har

bedrivit under föregående kalenderår 2018 har varit förenlig med det fastställda

kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.




Sida 11 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

BESLUTET SKICKAS TILL

För kännedom:

Samhällsnytta i Kil AB

Kils Energi AB

Kils Avfallshantering AB

Kilsbostäder AB

Kils Stadsnät AB

Hantverkshuset i Kil AB

Kommunrevisionen

KPMG




Sida 12 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 132 Dnr KS 19/53

REKOMMENDATION TILL KOMMUNERNA OM GEMENSAM

FINANSIERING AV ETT MER SAMLAT SYSTEM FÖR

KUNSKAPSSTYRNING I SOCIALTJÄNSTENS VERKSAMHET

SAMMANFATTNING

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har rekommenderat kommunerna att

gemensamt finansiera det nationella systemet för kunskapsstyrning inom

socialtjänstens verksamheter. Finansieringen innebär en kostnad på cirka 1,95

kronor per invånare och år under perioden 2020-2023.

SKL önskar få svar från kommunerna senast den 15 juni 2019 om sitt

ställningstagande.

Förvaltningen föreslår att Kils kommun deltar i den gemensamma finansieringen.


SKL, Meddelande från styrelsen – Rekommendation till kommunerna om

gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i

socialtjänstens verksamheter 2018-12-14. Ärendenr: 18/00295

Strategiska mål 2019-2022 , KF 2018-12-20

Åsikter har inkommit från verksamhetsområdena kommunal hälso- och sjukvård,

funktionsstöd och individ och familjeomsorg


BESLUTSGÅNG




Kommunstyrelsen beslutar att anta SKL:s rekommendation, enligt bilaga 1.

Kommunstyrelsen hänskjuter frågan om finansiering år 2020-2023 med 1,95

kronor per invånare och år, till kommande budgetarbete.


SKL

1

KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH

KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD Förslag till SKL:s styrelse att ta beslut om en rekommendation till Sveriges kommuner om att gemensamt finansiera viktiga förutsättningar för kunskapsstyrning inom ett mer samlat system för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

Förankrings- och beslutsprocess under 2018:

1. Information till beredningen för socialpolitik och individomsorg och primärvård och äldreomsorg 19 april.

2. Information och avstämning med Socialchefsnätverket 15 april, 18 maj och 7 september.

3. Information och avstämning med NSK-S 4 april,12 juni och 30 augusti.

4. Information till RSS-nätverket 14 mars och 12 september. 5. Information till AU 14 juni. 6. Information till beredningen för primärvård och äldreomsorg och

överläggning med beredningen för socialpolitik och individomsorg 13 september.

7. Överläggning om förändrad tidsplan för beredningen för socialpolitik och individomsorg 15 november.

8. Information till kommundirektörsnätverket 22 november. 9. Beslut i SKL:s styrelsen 14 december.

Vårt dnr: 18/00295

2

Inledning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress har beslutat att förbundet ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Kommunerna har under senare år, i högre grad än tidigare, börjat samverka i frågor kring kunskapsutveckling och kunskapsstyrning inom socialtjänstens område. Genom att gemensamt utveckla och etablera ett långsiktigt och hållbart stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Kunskapsstyrning omfattar de samverkande delarna;

• Kunskapsstöd • Uppföljning och analys • Verksamhetsutveckling, lärande och ledarskap

En effektiv och ändamålsenlig kunskapsstyrning ger förutsättningar för att socialtjänstens verksamheter har: • tillgång till bästa tillgängliga kunskap som också tillämpas. • möjligheter att kunna följa upp kvalitet och resultat samt att analysera

dessa - genom användning av t.ex. kvalitetsregister, brukarundersökningar och gemensamma variabler för uppföljning.

• brukarinflytande genom t.ex. brukarundersökningar. • att socialtjänstens verksamheter arbetar med ständiga förbättringar

utifrån den kunskap som utvecklas genom uppföljning och analys av kvalitet och resultat.

Nationell samverkan mellan kommuner (och även mellan kommuner och landsting) med stöd och samordning av SKL bör ske inom områden där samverkan är mer ändamålsenligt och effektivt än att varje huvudman gör arbetet var för sig. Nationella insatser utgår ifrån områden där det finns gemensamma utmaningar och där det bedöms troligt att gemensamma insatser effektivare kan bidra till målet om en jämlik och evidensbaserad socialtjänst. Nationellt gemensamma utvecklingsinsatser har skett och sker på flera områden. Till stora delar har arbetet utvecklats och bedrivits inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL, med stöd av tillfälliga centrala utvecklingsmedel inom SKL eller med tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Finansieringen har hittills varit av mer kortsiktig karaktär. För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd, krävs en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning. Kommunerna behöver

3

gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna med stöd av SKL. SKL rekommenderade i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren 2017-2018. Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas. Sedan rekommendationen antogs har behovet av kommunal medfinansiering ökat. En pådrivande faktor är fortlevnaden av de kvalitetsregister som kommunerna använder. Dessa register har finansierats av den sedan tidigare avslutade överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre mellan SKL och staten samt av landstingen/regionerna. Idag finansieras samtliga kvalitetsregister av staten och landstingen/regionerna. Dock är de nationella anslagen för kvalitetsregister minskade från 2018. Detta har lett till att de kvalitetsregister som kommunerna använder (och som förvaltas av landstingen) är underfinansierade och därmed har svårigheter att bedriva sin verksamhet som tidigare. Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: • de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso-

och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter.

• stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat.

• nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem.

Kostnaden beräknas till 19,5 mkr årligen.

Varför behöver kommunerna finansiera detta? Dessa stöd och insatser har aldrig finansierats genom medlemsavgiften till SKL. Stöden har tidigare utvecklats med medel genom statliga överenskommelser samt genom tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Undantaget är brukarundersökningarna inom IFO och funktionshinderområdet samt utveckling av gemensamma variabler för uppföljning i socialtjänsten. Där har interna utvecklingsmedel från SKL avsatts under fem år, bl.a. för att utveckla och etablera dessa.

4

Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. Medlen som förut var riktade statsbidrag är nu, efter önskemål från kommunerna, generella statsbidrag. Kommunerna kan nu själva prioritera hur dessa medel ska användas – t.ex. genom att i samverkan finansiera och medverka i ledning och styrning av avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Sveriges landsting och regioner finansierar gemensamt 2018 sammanlagt 116,5 mkr till SKL för motsvarande tjänster och stöd inom området kunskapsstyrning inom landsting/regioner:

• Kvalitetsregister, Registercentrumorganisationerna och Kansliet för kvalitetsregister = 100 mkr.

• Nationell patientenkät = 9,5 mkr. • Stödfunktion för att stödja etableringen av

landstingens/regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning = 7 mkr.

Utöver ovanstående delar finansierar landstingen/regionerna i samverkan även andra tilläggsuppdrag inom kunskapsstyrningsområdet, så totalbeloppet är högre än ovan angivet. Det handlar t.ex. om stöd till uppföljning och analys (30 mkr/år), landstingens samverkansmodell för ordnat införande av läkemedel (16,2 mkr/år), Nationellt kliniskt kunskapsstöd (13,8 mkr/år), Nationella biobanksrådet (0,8 mkr/år) etc. Landstingen/regionerna finansierar därför ca totalt 177 mkr för att utveckla kunskapsstyrning utanför medlemsfinansieringen. Om samtliga ovan beskrivna kostnader (kunskapsstyrning för både kommun- och region/landsting) skulle läggas till på medlemsavgiften skulle det innebära att medlemsavgiften till SKL näst intill skulle behöva fördubblas. Det är inte heller ett alternativ att dessa tjänster och stöd inryms inom den befintliga medlemsavgiften då det skulle innebära en fullständig omprioritering av hela SKL:s uppdrag.

5

Förslag till beslut Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av:

• de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter.

• stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat.

• nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem.

Förslag till beslut:

1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2024).

1.a att kommunerna bidrar till finansieringen av de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder, för att säkra uppföljningen av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat med 14,6 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. b att kommunerna bidrar till finansieringen avseende stöd för systematisk uppföljning och analys av socialtjänstens kvalitet och resultat, genom t.ex. brukarundersökningar med 2,4 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. c att kommunerna genom finansiering bidrar till nationell samordning och stöd för att utveckla kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter med 2,5 mkr årligen. 1.d att Stora AU som utgörs av arbetsutskotten för SKL:s socialchefsnätverk, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) och nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) tillsammans med SKL inledningsvis utgör en interimistisk styrgrupp för att leda arbetet.

2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen

för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent.

6

3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt.

4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation

samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni 2019.

Medlen till de olika delarna kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL från 2020 behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. Den föreslagna rekommendationen om gemensam finansiering med tillhörande lednings- och styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen.

7

Uppföljning och analys Nationella kvalitetsregister som kommunerna använder Kvalitetsregister är en källa för uppföljningen av kvalitet och effektivitet inom kommunernas hälso- och sjukvård och en viktig del av kunskapsstyrningen. Genom att skapa långsiktighet och stabilitet ges möjlighet till utveckling av det nationellt gemensamma arbetet utifrån kommunernas och landstingens/regionernas behov. Kommunerna skulle genom gemensam finansiering få ökat inflytande över vilka register de önskar finansiera samt om juridiska hinder undanröjs en eventuell utveckling av andra register för socialtjänstens verksamheter. De kvalitetsregister som 2018 finansieras av stat och landsting/regioner och som kommunerna använder, och som därmed omfattas av förslaget är:

• Senior alert – kvalitetsregister för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktion (används av 287 kommuner)

• Svenska palliativregistret – kvalitetsregister för verksamheter som vårdar personer i livets slut (används av 290 kommuner)

• BPSD-registret – kvalitetsregister för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (används av 289 kommuner)

• SveDem – kvalitetsregister för en god demensvård (används av 63 kommuner)

• Rikssår – kvalitetsregister för svårläkta sår (används av 60 kommuner)

Beräknad kostnad årligen: 14,6 mkr inkl. utveckling.

Stöd till uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat Brukarundersökningar är ett stöd för uppföljning och analys och är ett av flera verktyg, i kommunernas systematiska kvalitetsarbete. De tjänster som omfattas av förslaget är för närvarande förvaltning och utveckling av nationella brukarundersökningar inom socialtjänsten:

1. Brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg: • myndighetsutövning inom social barn- och ungdomsvård,

missbruks- och beroendevård samt ekonomiskt bistånd (143 kommuner är anmälda till 2018 års undersökning jämfört med 87 kommuner 2017. 50 av dem använder för första gången ett gemensamt webbenkätverktyg för undersökningen).

8

• ensamkommande barns boendesituation, d.v.s. om utförarverksamheter, både kommunala och privata aktörer (60 kommuner och åtta privata aktörer 2018 jämfört med 22 kommuner i pilotundersökningen 2017).

2. Brukarundersökning inom funktionshinderområdet: • utförarverksamheter inom LSS och socialpsykiatri, både

kommunala och privata aktörer (hittills är 120 kommuner och sex privata aktörer anmälda för 2018 jämfört med 102 kommuner och åtta privata aktörer 2017).

Deltagande kommuner och privata utförare betalar idag en avgift för användningen av de webbenkätverktyg som används i undersökningarna. Ett mer ändamålsenligt och gemensamt webbenkätverktyg skulle behövas upphandlas för insamling och hantering av data i nationella undersökningar som genomförs från 2020 och framåt. Kostnader för upphandling, förvaltning, samordning, stöd och utveckling av brukarundersökningarna ingår i förslaget. Utöver det tillkommer en kostnad per enkät. 2018 är kostnaden per besvarad enkät inom funktionshinderområdet 30 kr. Samma prismodell används också för Nationell patientenkät (NPE), där landstingen/regionerna, utöver finansiering för förvaltning och utveckling av NPE, också betalar ett pris per enkät. Detta beroende på variationerna i antal patienter och omfattning av undersökningarna i olika landsting/regioner samt dess påverkan av arbetsinsats och kostnad för att administrera undersökningen. I dagsläget är priset per enkät i NPE drygt 17 kronor. Beräknad kostnad årligen: 2,4 mkr inkl. utveckling.

9

Nationell samordning för gemensam utveckling av kunskapsstyrning För att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet är det en förutsättning att landets kommuner arbetar tillsammans. Ett sådant samarbete är effektivt såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett tidsperspektiv. Genom en nationell samordning och stöd från SKL kan kommunerna tillsammans med SKL generera ett mervärde för kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård. För kommunerna innebär denna samordning inte bara en ökad effektivitet utan även att kommunerna får inflytande över den nationella samordningen. Den samordning som omfattas av förslaget innebär en vidareutveckling av:

• Samordning mellan kommuner, RSS, SKL och myndigheter (i Partnerskapet).

• Stöd till och utveckling av arbetet i NSK-S. • Samordning av Huvudmannagruppen för huvudmännens talan

med Rådet för styrning med kunskap. • Förutsättningarna att arbeta evidensbaserat, så att

kommunerna tillsammans med stöd av SKL kan utveckla ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter.

• Samordning med landsting/regioners gemensamma system för kunskapsstyrning, i nuläget med fokus på de nationella programområden för psykisk hälsa samt barn och unga.

Samordningen och stödet som SKL kan erbjuda innebär att SKL planerar och tillsammans med medlemmarna bereder och genomför samordning, stöd och gemensam utveckling. Samordningen, stödet och utvecklingen av detta innebär behov av både fysiska och digitala möten. Att de olika nätverken som ansvarar för socialtjänstens kunskapsutveckling träffas och gemensam driver på frågan är en förutsättning för att ta steg framåt tillsammans. Kostnaden nedan inkluderar både personal och möteskostnader. I dag finansieras nationell samordning på det här området både av tillfällig gemensam finansiering från kommunerna och genom medlemsavgiften. Till exempel finansieras möten med utvecklingsledare inom de olika sakområdena kopplat till socialtjänstens kunskapsstyrning samt samordning av dessa genom medlemsavgiften. Beräknad kostnad årligen: 2,5 mkr.

10

Bättre insatser för brukare och bättre förutsättningar för huvudmännen Nedan redovisas exempel på resultat som har uppnåtts genom kvalitetsregister, nationella brukarundersökningar samt nationell samordning:

• Mellan 2009 och 2015 har läkningstiden för svårläkta sår minskat med 63 procent från 146 dagar i snitt till 53 dagar (Rikssår). En halvering av kostnaderna för behandling per läkt sår har skett.

• Mellan 2011 och 2015 minskade trycksåren från 14,3 procent till 7,5 procent (Senior alert).

• Brukarundersökningar har gett ett 100-tal kommuner förutsättningar att bedriva förbättringsarbete utifrån jämförbara mått och ny kunskap om hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheterna. Ca 20 000 brukare har fått möjligheten att tala om hur de upplever kvaliteten i socialtjänstens verksamheter.

• NSK-S har inlett ett arbete med att på ett systematiskt sätt kartlägga kommunernas behov av kunskapsstöd.

• Kommunerna har genom NSK-S och Huvudmannagruppen påverkat de statliga myndigheternas arbete med kunskapsstyrning t.ex. avseende förvaltning och vidareutveckling av Kunskapsguiden.se och inledd förstudie avseende den kommunala hälso- och sjukvården.

• Kommunerna har genom NSK-S samverkat med landstingen/regionerna i kunskapsstyrningsfrågor inom områden där kommuner och landsting behöver agera gemensamt, t.ex. psykisk hälsa.

11

En önskan om medverkan från samtliga kommuner Förslaget innebär att kommunerna långsiktigt (fyra år inledningsvis) säkerställer och gemensamt finansierar viktiga förutsättningar för att tillsammans kunna utveckla en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård med stöd av SKL. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendation kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver.

12

Ledning och styrning av det gemensamt finansierade delarna Inledningsvis kommer en styrgrupp tillsättas bestående av Stora AU och SKL. Stora AU består av arbetsutskotten för nätverket för RSS, SKL:s socialchefsnätverk och NSK-S. Denna styrgrupp får mandat att föreslå en permanent styrmodell för de gemensamt finansierade delarna. När det gäller styrning och ledning avseende de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder bör kommunföreträdare inkluderas i den befintliga ledningsfunktionen som idag består av landstingen/regionerna och staten. Under förutsättning att kommunerna antar rekommendationen och tillser medel till de kvalitetsregister som de använder, kommer ledning och styrning för nationella kvalitetsregister kompletteras med det kommunala perspektivet och kompetensen.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se




Sida 13 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 133 Dnr KS 19/216

REMISS - BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM

RADIOSPEKTRUMANVÄNDNING I FRAMTIDEN - FREKVENSER I

SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2O18:92)

SAMMANFATTNING

Kils kommun har fått en remiss från Regeringskansliet, Näringsdepartementet,

avseende Betänkande av Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden –

Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92). Remissvaret ska vara

Näringsdepartementet tillhanda senast den 5 juni.

I december 2018 lämnade utredningen över sitt betänkande Frekvenser i

samhällets tjänst. Utredningens uppdrag var att planera användandet av

radiofrekvenser på lång sikt så effektivt som möjligt. Utredningen har tagit fram

elva förslag som ska kunna bidra till att möta radiospektrumsbehoven i framtiden

samt även sex förslag och en bedömning som syftar till att stärka Sveriges

nationella säkerhetsintressen.

Konsekvenserna av förslagen ska inte drabba kommunen ekonomiskt, och i så fall

endast marginellt. Utredningen föreslår att regeländringarna träder i kraft 1 januari

2021 samt 1 januari 2025.

Förvaltningen föreslår att kommunen avstår från att lämna synpunkter.


Betänkande av Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden -

Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92)


BESLUTSGÅNG




Kils kommun avstår från att lämna några synpunkter på remissen Betänkande av

Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden – Frekvenser i samhällets

tjänst (SOU 2018:92).




Sida 14 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2


Regeringskansliet, Näringsdepartementet




Sida 15 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 134 Dnr KS 19/348

STRATEGI/ÅTGÄRDER FÖR LÖVENSTRANDSOMRÅDET,

PRIMÄRT VIKSTABY

SAMMANFATTNING

Försäljningsstart av Lövenstrandsområdet var 2015, och på Vikstaby har endast 2

av 38 tomter sålts och bebyggts. Vikstaby är planerat för par- eller radhus.

emellertid indikerar det svala intresset att efterfrågan är begränsad. Sett till tomter

avsedda för fristående småhus (nedan villatomter) har utfallet varit bättre, där 35

av 38 tomter har sålts.

Kommunen har via avsiktsförklaring gett entreprenörer ensamrätt att bebygga ett

visst antal tomter. I nuläget är det endast Vikstaby projekt AB som har en giltig

avsiktsförklaring, vilken löper ut 2019-12-31. A-hus agerar dock utan giltigt avtal,

då någon förlängning aldrig kom till stånd.

Förvaltningen har sett över möjligheten att omvandla rad- eller parhustomterna till

villatomter samt vilka merkostnader det skulle innebära. På Vikstaby finns idag 38

tomter, skulle samtliga göras om till villatomter, med beaktande av de tomter A-

hus bebyggt, skulle antalet försäljningsbara tomter minska till 24. Omvandling

medför även kostnader för ändring av vägar och VA. Till följd av

omställningskostnaderna och de minskade tomintäkterna skulle Lövenstrands

projektet, vid en omvandling till villatomter, resultera i ett inkomstbortfall på cirka

3 000 000 kronor.

Skulle kommunen välja att genomföra en omvandling till villatomter, med

motiveringen att bebyggda tomter är att föredra framför obebyggda, bör det ske i

etappgenomförande där man initialt gör om ett par tomter till villatomter. Vid

genomförande av etapp 1 blir intäktsbortfallet 778 020 kronor.


Kartbild över Lövenstrandsområdet

Bilaga 1-3 - kartbilder

Bilaga 4-5 - tomtpriser


Kommunstyrelsens tillväxtutskotts protokoll 2019-05-22, § 7




Sida 16 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT

Georg Forsberg (C) föreslår kommunstyrelsen besluta att göra om åtta tomter till

fem större tomter avsedda för fristående småhus samt uppdra åt förvaltningen att

utföra ytterligare planläggning av området Vikstaby.

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställer proposition på Georg Forsbergs förslag och finner att

kommunstyrelsen bifallit det.


Kommunstyrelsen beslutar att göra om åtta tomter till fem större tomter avsedda

för fristående småhus samt uppdrar åt förvaltningen att utföra ytterligare

planläggning av området Vikstaby.


Ledningsstaben, ekonomi och styrning

Ledningsstaben, kommunjurist




Sida 17 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 135 Dnr KS 17/324

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING

SAMMANFATTNING

En markanvisning innebär att kommunen, under viss tid, ger en entreprenör

ensamrätt att projektera och utreda byggnation. Markanvisningsavtalet ska således

mynna ut i ett kontrakt om markförvärv.

En kommun som använder sig av markanvisingsavtal ska också upprätta riktlinjer

för markanvisningar enligt lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala

markanvisningar.

Markanvisning kan ske genom direktanvisning, markanvisningstävling eller genom

ett anbudsförfarande. Vid direktanvisning anvisas en entreprenör ett markområde

direkt medan det vid markanvisningstävling och anbudsförfarande finns flera

entreprenörer som är intresserade av att bebygga förevarande markområde.

I markanvisningsavtalet ska framgå på vilka villkor anvisningen sker, fördelning av

exploaterings- och utredningskostnader samt markpris. Skulle entreprenören

brista i uppfyllande av villkor, eller att exploatering inte kan genomföras till

exempel till följd av ändrade planförutsättningar ska anvisningen gå åter och

entreprenören äger inte rätt till ersättning för nedlagda kostnader.

Förvaltningen anser att riktlinjer för markanvisningar ger bättre förutsättningar,

både för entreprenörer och kommunen, att genomföra exploatering av nya

områden och ny bebyggelse.

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta riktlinjer för

markanvisningar i enlighet med bilaga.


Riktlinjer för markanvisningar

Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-05.26

BESLUTSGÅNG






Sida 18 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2


Kommunstyrelsen beslutar anta riktlinjer för markanvisningar enligt bilaga.


Sektor samhälle och service, samhällsbyggnad

Ledningsstaben, utredning och ärendehantering

KILS KOMMUN

Emma Brunzell

[email protected]

Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510

Box 88

665 23 Kil

Kommunhuset

Östra Torggatan 2D

Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0

E-post [email protected] Org.nr 212000-1751

Sida 1 av 6

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

l

Riktlinjer för markanvisningar inom

Kils kommun

Riktlinjerna är antagna av kommunstyrelsen 2019-06-04, § 135, och gäller

tillsvidare.

Sida 2 av 6

Innehåll

Riktlinjer för markanvisningar inom Kils kommun 1 1. Bakgrund och syfte ........................................................................ 3 2. Anvisningar ................................................................................... 3

2.1 tävlingsförfarande ............................................................. 4 2.2. anbudsförfarande ............................................................ 4 2.3 direktanvising ................................................................... 4

3. Allmänna villkor vid markanvisingar ........................................... 4 3.1 Tiden för markanvisning ...................................................5 3.2 Förlängning och återtagande av anvisingen .....................5 3.3 Fördelning av exploatringskostnader ...............................5 3.4 Överlåterlser ......................................................................5 3.5 Detlajplaner och andra myndighetsbeslut ........................5 3.6 Förbehåll .......................................................................... 6

4. Markprissättning........................................................................... 6

Sida 3 av 6

1. BAKGRUND OCH SYFTE

Kommunen har det övergripande ansvaret för bostadsförsörjning och att skapa

förutsättningar för att ytterligare bostäder byggs samt för att främja etablerandet

av företag och möjliggöra utveckling av befintliga aktörer. Enligt lag (2014:899) om

riktlinjer för kommunala markanvisningar ska en kommun som använder sig av

markanvisningar upprätta riktlinjer. Riktlinjernas syfte är att beskriva kommunens

tillvägagångssätt och allmänna villkor för markanvisning och de

fördelningsgrunder som kommunen använder sig av vid försäljning av mark och

vid tomträttsupplåtelse. Det är en fördel om riktlinjer för markanvisningar finns

antagna om en markanvisningsförfarande blir aktuellt vid framtida exploatering.

Riktlinjerna är av övergripande karaktär och ska verka vägledande vid

markanvisningar. Kommunstyrelsen kan besluta om att frångå riktlinjerna om skäl

föreligger.

Med markanvisning åsyftas en överenskommelse mellan kommunen och en

byggherre som medger en ensamrätt för byggherren, att under en viss angiven tid,

förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av kommunal mark för

bebyggelse. Ensamrätten erhålls genom upprättande av ett markanvisingsavtal.

Själva markanvisningen sker efter att vissa i avtalet angivna villkor är uppfyllda,

antingen genom överlåtelse av marken eller genom upplåtelse av tomträtt. I

förekommande fall ska även planavtal upprättas.

Markanvisningar kan föregås av en markanvisningstävling eller genom

anbudsförfarande. Mark kan även överlåtas genom direktförsäljning, efter en

intresseanmälan av mark som ligger tillgänglig genom exempelvis

detaljplansbestämmelser eller beslut.

Markanvisning gäller inte vid försäljning av villatomter för enskilt byggande.

2. ANVISNINGAR

En intresseanmälan i ett markanvisningsförfarande bör innefatta en översiktlig

redogörelse av projektering med principskisser, en beskrivning av bostadstyp och

eventuell upplåtelseform, byggnadsvolymer samt en övergripande beskrivning av

tekniska frågor som aktualiserar i den aktuella markanvisningen.

Kommunen kan, i ett markanvisningsförfarande ställa särskilda krav på

intresseanmälans innehåll.

Sida 4 av 6

Nedan beskrivs de former av anvisningar Kils kommun använder.

2.1 TÄVLINGSFÖRFARANDE

Ett tävlingsförfarande används vid mer speciella anvisningar. Det kan tillexempel

gälla centralt belägna eller särskilt viktiga markområden. Kommunen ställer då

högre krav på byggherren att inkomma med mer detaljrika förslag på bebyggelse.

2.2. ANBUDSFÖRFARANDE

Vid ett anbudsförfarande uppmanas intressenterna att inkomma med en

intresseanmälan med förslag om hur byggherren vill bebygga aktuellt område.

Uppmaningen skickas till de byggherrar som visat intresse samt annonseras på

kommunens hemsida. Kommunen ska i prospektet för aktuellt markområde utifrån

de villkor kommunen satt upp Villkoren beror bland annat på hur långt

framskriden detaljplansprocessen är och markområdets förutsättningar i övrigt.

Kommunen lämnar även ett lägsta acceptpris för tomter/marken. Dock är inte

alltid markpriset det primära, utan även utformning, miljö, byggtid, långsiktigt

hållbart och ett attraktivt resultat inverkar på vem som erhåller markanvisningen.

2.3 DIREKTANVISING

Kommunen kan använda sig av direktanvisning om en intressent visar idéer eller

utformningar som är nyskapande och tillför mervärde till kommunen. Det är

således intressenten som initierar markanvisningen. Direktanvisning kan också ske

till mark som ligger till försäljning enligt tidigare beslut. Finns intresse från fler

byggherrar ska kommunen istället använda sig av ett tävlings- eller

anbudsförfarande.

3. ALLMÄNNA VILLKOR VID MARKANVISINGAR

En markanvisning kan initieras antingen på kommunens initiativ utifrån behov

eller planer för ny bebyggelse eller utveckling av befintlig, eller genom att en

byggherre inkommer med intresseanmälan. Byggherren ska kunna redovisa

kunskap och uppvisa ekonomiska förutsättningar för att genomföra projektet.

Samtliga kostnader projektering, utredningar eller detaljplaner bekostas av

byggherren.

Vid varje enskild markanvisning sammanställer kommunen villkor och

bedömningsgrunder i ett prospekt. Översiktsplan, fördjupad översiktsplan samt

detaljplan styr markanvisningarna. Även andra av kommunen beslutade mål,

fokusområden och satsningar kan inverka på markanvisningen.

Sida 5 av 6

3.1 TIDEN FÖR MARKANVISNING

En markanvisning gäller som huvudregel i två år från markanvisningsavtalets

undertecknande. Om avtal om marköverlåtelse eller markupplåtelse rörande

exploateringen inte kan träffas inom tidsbegränsningen har kommunen rätt att

göra en ny markanvisning.

Avsteg från nu nämnda huvudregel får ske om skäl föreligger.

3.2 FÖRLÄNGNING OCH ÅTERTAGANDE AV ANVISINGEN

Eventuell förlängning kan medges om byggherren aktivt drivit projektet och

förseningen inte beror på byggherren. Kommunen har rätt att återta en

markanvisning under den angivna perioden om det är uppenbart att byggherren

inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som

avsågs vid markanvisningen, eller om kommunen och byggherren inte kan komma

överens om villkoren för en marköverlåtelse. Återtagen markanvisning ger inte

byggherren rätt till någon form av kompensation.

3.3 FÖRDELNING AV EXPLOATRINGSKOSTNADER

Sker markanvisning i ett tidigt skede kan byggherren åläggas vissa

exploateringskostnader. I anvisningen ska tydligt framgå vad som är markpris

respektive exploateringskostnader.

Byggherren bekostar i regel alltid:

- anslutningsavgifter (VA, el, tele, bredband)

- flytt av befintliga ledningar eller annan infrastruktur som byggherre påkallar

efter markanvisning.

Byggherren kan komma att utföra och bekosta utredningar. Utredningar som

genomförts av byggherren under markanvisningstiden ska överlämnas till

kommunen oavsett om projektet genomförs eller ej.

3.4 ÖVERLÅTERLSER

Byggherren får inte överlåta markanvisningen till annan byggherre utan

kommunens skriftliga godkännande, detta gäller även om överlåtelse sker till ett

helägt dotterbolag.

3.5 DETLAJPLANER OCH ANDRA MYNDIGHETSBESLUT

Skulle markanvisningen inte kunna genomföras till följd av att detaljplan inte

vinner laga kraft, planförutsättningarna ändras eller p.g.a. annat myndighetsbeslut

Sida 6 av 6

äger byggherren inte rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller ny

markanvisning som kompensation.

3.6 FÖRBEHÅLL

Kommunen förbehåller sig rätten att bestämma upplåtelseform samt sociala

hänsynstaganden. Kommunen förbehåller sig även rätten att förkasta samtliga

inkomna anbud i ett påbörjat markanvisningsförfarande.

4. MARKPRISSÄTTNING

Kommunen tillämpar marknadsvärdesprincipen vid prissättning med tillägg för

exploateringskostnader såsom exploateringsavgift, kostnader för detaljplanearbetet

samt utbyggnad av vägar och allmän plats, som är nödvändiga för att genomföra

exploateringen.

5. ÖVRIGA VILLKOR

Kommunen kan komma att ställa särskilda krav vid förevarande markanvisning för

att säkerhetsställa att exploatering och byggnation sker i linje med kommunens

mål och vision.

Kommunen kan komma kräva att byggherren ställer ekonomisk säkerhet för sina

förpliktelser. I markanvisningsavtalet återfinns vitesförpliktelse för det fall att

exploatören inte håller sina åtaganden eller tidplan.




Sida 19 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 136 Dnr KS 19/371

GRANSKNING AV DETALJPLAN FÖR SKUTBERGETS

TEMAPARK MUMINVÄRLDEN, KARLSTADS KOMMUN

SAMMANFATTNING

Karlstads kommun har upprättat ett förslag till detaljplan för Skutbergets temapark

med syfte att möjliggöra en temapark med hänsyn till natur- och kulturvärden,

inom Skutbergets östra delar. Temaparken planeras att uppföras av Muminvärlden

och baseras på Tove Janssons böcker om Mumindalen och dess sagofigurer.

Naturen, terrängen och den direkta kopplingen till vattnet utgör en grundläggande

del i berättelserna och detaljplaneförslaget har utformats med hänsyn till detta.

Temaparken är en del i projektet Utveckling av Skutberget, där även planer på

utveckling av friluftslivet ingår.

Kils kommun har som berörd kommun fått en underrättelse om att planen är

utställd på granskning. Granskningstiden är mellan 16 maj och 20 juni 2019.


Underrättelse, inkommen 2019-05-16

Detaljplan, se karlstad.se/skutbergetstemapark


BESLUTSGÅNG




Kils kommun avstår från att lämna synpunkter på detaljplanen för Skutbergets

temapark, Muminvärlden.


Karlstads kommun, [email protected]




Sida 20 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 137 Dnr KS 19/387

ÄNDRING AV NAMN PÅ RÅDET FÖR FUNKTIONSHINDRADE

TILL RÅDET FÖR FUNKTIONSRÄTT

SAMMANFATTNING

Den 13 februari diskuterade rådet om dess namn borde bytas eftersom det idag

finns begrepp som används i högre utsträckning än ordet funktionshinder. Rådet

beslutade att till nästa möte fundera över lämpligt namn.

Vid mötet den 15 maj diskuterades olika förslag på nya namn och rådet kom fram

till att man önskar byta namn till Rådet för funktionsrätt.


Minnesanteckningar Rådet för funktionshindrade 2019-02-13

Minnesanteckningar Rådet för funktionshindrade 2019-05-15


Ordföranden föreslår att namnet på Rådet för funktionshindrade ändras till Rådet

för funktionsrätt.

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställer proposition på det egna förslaget och finner att



Kommunstyrelsen beslutar att namnet på Rådet för funktionshindrade ändras till

Rådet för funktionsrätt.


Rådet för funktionsrätt




Sida 21 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 138 Dnr KS 19/344

VERKSAMHETSPLAN; PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

SAMMANFATTNING

Arbetet med verksamhetsplanen fortsätter till och med november 2019.


Verksamhetsplan, arbetsmaterial, senast reviderad 2019-05-22

Kommunstyrelsens beredningsutskotts protokoll 2019-05-28, § 13


Jan Fallström (M) föreslår kommunstyrelsen besluta enligt beredningsutskottets

förslag med följande tillägg:

1. VA-karta läggs till som ett verksamhetsområde under rubriken

Verksamhetsbeskrivning på sidan 3.

2. Under rubriken Riktlinjer på sidan 6 läggs det till att god planberedskap

och framförhållning för företagsetablering gäller utmed riksväg 61 och E45.

3. Redovisa sålda ej etablerade industritomter läggs till under rubriken

Uppdrag på sidan 6.

4. Asfaltering ska årligen ske på minst 5 % av kommunens gator läggs till

under rubriken Mål på sidan 7.

5. Översyn av de nyttjanderättsavtal som finns kopplade till kommunens

fastigheter läggs till under rubriken Uppdrag på sidan 7.

6. Gruppindelning anpassad till individens förmågor läggs till under rubriken

Riktlinjer på sidan 22.

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställer proposition på Jan Fallströms förslag och finner att



Kommunstyrelsen godkänner verksamhetsplanen, enligt bilaga, som ett underlag

för det fortsatta arbetet.

KILS KOMMUN VERKSAMHETSPLAN

Arbetsdokument, senast reviderat

2019-06-04


Box 88

665 23 Kil

Kommunhuset

Östra Torggatan 2D

Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0


Sida 1 av 37

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

l

Verksamhetsplan 2019 och 2020 Verksamhetsplanen avser ett specifikt år och är politikens styrdokument för vad

som ska åstadkommas under aktuellt år. Planen ska också i förekommande fall

innehålla inriktningar för kommande år. Innehållet i planen efter skede 3 ska

vara det slutliga direktivet för kommande år men under pågående planering kan

också dokumentet inrymma direktiv för planering under punkterna riktlinjer och

uppdrag som sedan tas bort i den färdiga utgåvan.

Ansvariga för processen med framtagande av planen och innehållet i planen är

beredningsutskottet. Ledningsstaben är redaktör för planen.

Blå text = verksamhetsutskottet 2019-05-22

Röd text = beredningsutskottet 2019-05-28

Lila = kommunstyrelsen 2019-06-04

INDIKATORER – GENERELLT

Personalomsättning – orsaker till varför personalen slutar.

Sjukfrånvaro, när det gäller både sjukfrånvaro och personalomsättning vill vi se det

fördelat på yrkesgrupper hur många och i %.

I den verksamhetsplan som presenterats av beredningsutskottet vill vi se en separat

kolumn i tabeller som visar kostnadsbelopp för 2018.

I uppföljning i verksamhetsutskottet vill vi även se en jämförelse för en

förutbestämd grupp kommuner, t ex kommungruppen pendlingskommuner nära

större stad. För innevarande mandatperiod ska som jämförelse användas de

kommuner som likhetsutsökaren i Kolada ger.

Antal invånare

Sida 2 av 37

1 POLITISK VERKSAMHET

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Verksamhetsområdet omfattar kommunfullmäktige och dess beredningar,

kommunstyrelsen och dess utskott, kommunrevisionen, överförmyndarnämnden

och andra gemensamma nämnder som inte ingår i Kils kommuns organisation,

samt kommunalförbund.

Kils kommun samverkar med andra kommuner om överförmyndarverksamhet och

medfinansierar verksamheten.

I den politiska verksamheten ingår sammanträden, workshops och

kompetensutveckling.

I området ingår också förvaltningsstöd till politiken.

Även partistöd ingår i verksamheten.

Verksamhetsområdet styrs av kommunallagen.

VERKSAMHETENS OMFATTNING

Fullmäktige, kommunstyrelsen och utskotten sammanträder normalt 11 gånger per

år och utöver det vid behov.

Kommunfullmäktige har 41 ledamöter och 24 ersättare.

Valberedningen består av 7 ledamöter och 7 ersättare.

Ledamöter i äldreberedningen är inte tillsatta.

Kommunrevisionen består av 5 revisorer.

Kommunstyrelsen har 15 ledamöter och 30 ersättare. När det gäller

kommunstyrelsens utskott har verksamhetsutskottet och tillväxtutskottet 7

ledamöter och 7 ersättare, medan beredningsutskottet och myndighetsutskottet har

5 ledamöter och 5 ersättare.

MÅL (POLITIK)

Starta upp arbetet med äldreplan och äldreberedning 2019.

RIKTLINJER (POLITIK)

UPPDRAG (POLITIK)

Utvärdera politikerrollen och förvaltningsorganisationen, delavstämning december

2019.

Sida 3 av 37

Framtida inriktning: Kil ska engagera sig i Agenda 2030 för att sätta upp lokala mål

som ger möjligheter för Kil att bidra till att Sverige når målen 2030.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI

År Intäkter

2019 Kostnader

2019 Nettokostnad

2019

Anslag, tkr -10 208 -10 208

Nämnd och styrelseverksamhet

-4 960 -4 960

Stöd till politiska partier -350 -350

Revision -923 -923

Övrig politisk verksamhet -2 421 -2 421

Överförmyndarverksamhet -1 554 -1 554

INVESTERINGAR

INDIKATORER (POLITIK)

FRAMTIDA INRIKTNING (POLITIK)

Starta fler fullmäktigeberedningar, t.ex. demokratiberedning, framtidens skola,

Utveckla centrumhandeln.

2 FYSISK OCH TEKNISK PLANERING


Verksamhetsområdet omfattar bygglov, tillsyn, strandskydd, primärkarta,

adressregister och VA-karta.

Området omfattar också samhällsplanering av den långsiktiga utvecklingen av

kommunen. Det sker bland annat genom översiktsplan (ÖP), fördjupade

översiktsplaner (FÖP), detaljplaner, riktlinjer för bostadsförsörjningen och andra

strategiska planer för användningen av mark och vatten.

Inom verksamheten finns även geografiskt informationssystem (GIS), som bland

annat har till uppgift att skapa, revidera och analysera geografiska data efter

användarnas behov.

Sida 4 av 37

Området regleras av framförallt av plan- och bygglagen och miljöbalken.


Normalt görs ca 7-8 detaljplaner med privata beställare per år.

Den avgiftsfinansierade bygglovsverksamheten omfattar normalt cirka 300 beslut

enligt plan- och bygglagen, varav 150 beslut rör bygglov (nybyggnad, tillbyggnad,

övriga bygglov).

Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om

översiktsplanen är aktuell.

MÅL (POLITIK)

Översiktsplanen ska vara klar våren 2020.

Antalet medfinansierade projekt ska öka inom fysisk och teknisk planering.

50 % av bygglovsansökningar ska 2020 ske via e-tjänsten.


Översiktsplanen ska tas fram i dialog med kranskommunerna inom Karlstad

business region (KBR).

Samverka med andra kommuner när det gäller myndighetsutövning.

Stimulera utveckling av landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden),

för ökad befolkning.

Detaljplanerna ska anpassas för att underlätta installation av solenergilösningar.

UPPDRAG (POLITIK)

Analysera och föreslå åtgärder för att öka försäljningen av lediga tomter varför

tomtreserven inte är sålda, vidta åtgärder för att göra de mer attraktiva.

Erbjuda e-tjänst för bygglovsansökan 2019.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI

År Intäkter

2019 Kostnader

2019 Nettokostnad

2019

Anslag, tkr 3 456 -4 906 -1 450

Sida 5 av 37

Översiktsplanering

Planverksamhet 550 -1 060 -510

Bygglovsverksamhet 1 473 -2 198 -725

GIS- och mätningsverksamhet

1 433 -1 648 -215

INVESTERINGAR


Följa upp antal osålda tomter.

Följa upp markreserven i övrigt – tillgång till kvadratmeter mark för

industriändamål.

Handläggningstider för bygglov.

Antal färdigställda planer


3 NÄRINGSLIV OCH TURISM


Verksamhetsområdet omfattar insatser för att främja näringslivet i kommunen.

Området innefattar även turismfrågor. I turismfrågor samverkar Kil med Karlstad,

Forshaga, Grums och Hammarö.

Verksamheten inom området är ett frivilligt åtagande för kommunen.


Företagsbesök: Ca 15-30 per år.

Utbildningar: I genomsnitt fyra per år.

Informationsmöten: I genomsnitt 3 per år.

Information via e-post till företag: Ca 25 per år.

Fysiskt nyhetsbrev: 4 gånger per år.

Näringslivschefs besök hos enskilt företag: I genomsnitt 1 per vecka.

Sida 6 av 37

MÅL (POLITIK)

Förbättra Kils kommuns position i rankingen av företagsklimat jämfört med

kommunerna i Karlstadsregionen.


God planberedskap och framförhållning för företagsetablering utmed riksväg 61

och E45.

UPPDRAG (POLITIK)

Utreda vad ett bra företagsklimat i Kil har för positiv påverkan på näringslivet,

kommunen som helhet och företagsetableringar. Kommunicera betydelsen av att

ett positivt näringslivsklimat påverkar Kils kommuns utveckling, internt och

externt.

Utreda, sammanställa och föra fram unika delar av Kils kommun tillsammans med

besöksnäringen för att stärka och utveckla besöksnäringen.

Aktualisera utvecklingsplanen för Frykstaområdet, föreslå etappvis utveckling.

Redovisa sålda ej etablerade industritomter.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI

År Intäkter 2019 Kostnader

2019 Nettokostnad

2019

Anslag, tkr -2 202 -2 202

Näringslivsfrämjande åtgärder

-2 032 -2 032

Turism -170 -170

INVESTERINGAR


Enkät om näringslivsklimat

Antal företag och anställda

Sida 7 av 37


4 GATOR OCH VÄGAR, PARKER OCH SKOG


Verksamhetsområdet omfattar drift och underhåll av kommunala gator och vägar

samt enskilda vägar med statsbidrag.

I området ingår också parkverksamhet och grönytor, utemiljön i skolor och

förskolor, drift och skötsel av kommunens industrispår samt skogsförvaltning.


Ca 10 mil kommunala gator och vägar samt 20 mil enskilda vägar med statsbidrag.

Cirka 732 hektar skog.

MÅL (POLITIK)

Högre nöjdhet med gator och vägar i nästa medborgarundersökning.

Asfaltering ska årligen ske på minst 5 % av kommunens gator.


UPPDRAG (POLITIK)

Utreda orsakerna till de höga kostnaderna för underhåll av kommunala gator,

vägar och enskilda vägar.

Utred vad Kilsborna är missnöjda med när det gäller gator och vägar i Kils

kommun.

Översyn av de nyttjanderättsavtal som finns kopplade till kommunens fastigheter.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI

År Intäkter 2019 Kostnader 2019 Nettokostnad 2019

Anslag, tkr 6 504 -34 734 -28 230

Allmänna vägar 2 367 -16 937 -14 570

Sida 8 av 37

Enskilda vägar 2 165 -5 645 -3 480

Industrispår 210 -278 -68

Trafikbelysning -3 367 -3 367

Trafiksäkerhet 25 -186 -161

Gemensamma kostnader 30 -1 688 -1 658

Parker 349 -6 602 -6 253

Kommersiell verksamhet, skog och arrenden

1 358 -1 477 -119

Kapitalkostnader, Fryksdalsbanan

-827 -827

Ofinansierat 2 273 2 273

INVESTERINGAR


Fördela kostnad för allmänna vägar mellan gator och andra vägar.

Fördela denna kostnad per meter väg eller gata för att kunna få fram ett

jämförelsetal.

Medborgarundersökning (gator och vägar)


5 MILJÖ OCH HÄLSA


Verksamhetsområdet omfattar till större delen myndighetsutövning enligt

miljöbalken och livsmedelslagstiftningen.

Inom verksamhetsområdet finns också tillsyn och tillstånd enligt alkohollagen,

tobakslagen samt enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och lagen

om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Den 1 juli 2019 ersätts

tobakslagen av lagen om tobak och liknande produkter.

Naturvårdsarbete och vattenvårdsarbete ingår i verksamhetsområdet.

I kommunen finns tre naturreservat; Ravinerna vid Apertin, Kilsravinerna och

Rennstadssnipan. Kils kommun ansvarar för skötseln av Kilsravinerna och

Länsstyrelsen för de båda andra reservaten.

Sida 9 av 37

Kommunen medfinansierar Region Värmlands arbete med friskvård.


Den avgiftsfinansierade livsmedelsverksamheten omfattar normalt kontroll/tillsyn

av ca 100 livsmedelsverksamheter.

Den avgiftsfinansierade verksamheten utifrån miljöbalken kopplas till cirka 100

registrerade miljöfarliga verksamheter, 1600 enskilda avlopp, ca 100 anmälningar,

ca 60 lantbruksverksamheter och ca 80 hälsoskyddsobjekt (skolor, förskolor,

äldreboende, hygienlokaler m.m.).

MÅL (POLITIK)

Arbetet ska vara inriktat på hållbar utveckling för miljö och kommande

generationer.


Myndighetsutövningen i Kil ska bygga på en dialogbaserad tillstånds- och

tillsynshandläggning likt ”Rättviksmodellen”

Myndighetsutövningen i Kils kommun ska vara kostnadseffektiv.

Samverkan med andra kommuner när det gäller myndighetsutövning.

UPPDRAG (POLITIK)

Inrätta ”Rättviksmodellen” i Kil.

Erbjuda e-tjänst för miljö- och livsmedelsansökan 2020.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 1 526 -3 548 - 2 022

Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning (inkl. livsmedel)

1 128 -2 610 -1 482

Miljö, hälsa och hållbar utveckling (naturvård och vattenvård)

308 -664 -356

Alkoholtillstånd m.m.(tobak ingår)

90 -274 -184

Sida 10 av 37

INVESTERINGAR


Antalet besök och kontroller som genomförs av kommunens företrädare.


6 FRITID OCH KULTUR


Verksamhetsområdet omfattar:

Bibliotek

Kulturskola

Allmänkultur

Föreningsliv

Ungdomsgård

Evenemang

Lovaktiviteter

Anläggningarna för fritid och kultur

Kommunala badplatser

Simskola

Inomhusbassäng

Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen och är obligatorisk. I övrigt är

verksamhetsområdet frivilligt.


I verksamheten finns ett huvudbibliotek med två filialer. Biblioteken har öppet 45

timmar per vecka med personal, 99 timmar per vecka totalt.

Föreningsbidrag utbetalades 2018 till 33 föreningar, 18 LOK, 9 studieförbund, 24

övrigt, 10 lovaktiviteter och 13 extra föreningsbidrag.

Sida 11 av 37

Kulturskolan har 650 elever inskrivna i 61 olika verksamheter. Kulturskolan

undervisar även alla förskoleklasser, 9-10 klasser med i snitt 25 elever per klass.

I sommarsimskolan 2018 var det under första perioden 8 grupper per dag med

8-10 personer i varje grupp. Under den andra perioden var de 12 grupper per dag

med 8-10 personer i varje grupp.

Simskola för 6-åringar har under hösten 2018 genomförts med 8 grupper per vecka

och i snitt 9 barn per grupp.

I Kils kommun finns två badplatser som sköts av kommunen.

Följande evenemang genomförs årligen:

Lovaktiviteter (sportlov, påsklov, sommarlov, höstlov, jullov)

Kvartersfest

Valborg

Kulturdagarna (inklusive nationaldagen)

Kil Hela Veckan

Bland annat följande anläggningar finns delvis inom verksamheten:

Sannerudsvallen

Lundavallen i Fagerås

Fotbollsplan i Högboda

Frykstahöjden

Skolornas sporthallar (kvällstid)

Ishallen

Ridhuset

Fryksta station

Hannäs Hästcenter

Brukshundklubben

Bågskytteklubben

Gamla Runnevål skola

Kulturhuset KilArena

Sida 12 av 37

MÅL (POLITIK)

Erbjuda goda villkor för fritid och kulturverksamhet.


Integrera förebyggarverksamheten och fritidsgård med föreningsliv och bibliotek

klart 2019.

Fritidsbanken ska vara igång 2019

UPPDRAG (POLITIK)

Utred ansvarsfördelningen mellan kommunen och föreningar när det gäller

lokalavtal. Ta fram förbättringsförslag.

Utred fritidsgårdens lokalisering och verksamhet i dialog med

förebyggarverksamheten och samordning med föreningslivet.

Utred orsakerna till den höga kostnaden för kulturskolan i Kil, utvärdera

kulturskolans verksamhet för de senaste åren.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 1 265 -28 928 -27 663

Allmän fritidsverksamhet (föreningsbidrag)

-4 499 -4 499

Stöd till studieorganisationer

-210 -210

Allmän kulturverksamhet (evenemang mm)

-1 798 -1 798

Bibliotek 40 -5 337 -5 297

Kulturskola 820 -6 041 -5 221

Idrotts- och fritidsanläggningar

405 -10 327 -9 922

Fritidsgårdar -716 -716

INVESTERINGAR


Antal utlånade böcker per invånare.

Sida 13 av 37

Antal besökande till ungdomsgården.

Öppettider vid ungdomsgården.

Kostnaden för kulturskolan i kronor per invånare och per inskriven elev.

Antal personer som aktiveras med hjälp av kommunalt föreningsstöd fördelat på

<20 år och >20 år.

Medborgarundersökning


7 FÖRSKOLA


Verksamhetsområdet omfattar förskola.

Verksamheten är reglerad i skollagen.


Förskolans verksamhet består av nio förskolor, tre på landsbygden och sex stycken

centralt i Kil. På en av dessa förskolor bedriver kommunen omsorg på kvällar,

nätter och helger.

Under en månad på sommaren hålls endast en av förskolorna öppen.

Kommunen bedriver en öppen förskola i samverkan med Region Värmland.

Antal förskolebarn 1-5 år är 2019 totalt 755 stycken, varav 632 i förskolor

kommunal regi och 123 i förskolor i privat regi.

MÅL (POLITIK)

Vi ska ha nöjda vårdnadshavare.

och anpassa verksamheten utifrån de behov som finns.

Kils kommun erbjuder förskoleplats inom tre månader.


Barnomsorg på obekväm arbetstid ska vara kvar.

Barnomsorgen i Kil ska anpassa verksamhet och resurser utifrån efterfrågan.

Sida 14 av 37

Erbjuda barnomsorg i nära anslutning där vi har landsbygdsskolorna etablerade.

UPPDRAG (POLITIK)

Ta fram en modell för fördelning av resurser inom förskolan.

Följ upp barnomsorg på obekväm arbetstid, och redovisa omfattning och frekvens

samt vad vi får för pengarna.

Utred vad som driver kostnader i förskolans lokaler? I Värmland är vi femte

dyraste kommun när det gäller kostnader för lokaler inom förskolan.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 8 180 -88 359 -80 179

Öppen förskola -435 -435

Förskoleverksamhet 7 800 -85 635 -77 835

Pedagogisk omsorg 380 -2 289 -1 909

INVESTERINGAR


Kostnad per inskrivet barn.

Utbud och efterfrågan på förskoleplatser (beläggningsgrad).

Enkät till vårdnadshavare

Medborgarundersökning (förskola)

Marknadsandel egen och privat regi


Sida 15 av 37

8 GRUNDSKOLA


Verksamhetsområdet omfattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola och

fritidshem.

Verksamheten regleras i skollagen.


Inom verksamheten finns sju F-6-skolor och en 7-9-skola samt en särskola för

årskurserna 1-6 och en särskola för årskurserna 7-9.

Totalt är det år 2019 ca 1 450 elever inom grundskolan. I fritidshem finns ca 520

barn.

År 2020 beräknas antalet elever i grundskolan ha ökat något, till knappt 1 500.

MÅL (POLITIK)

Meritvärdena för elever i årskurs nio och behörigheten till gymnasiet ska öka

årligen.


Landsbygdsskolorna ska vara kvar.

Förvaltningen ska systematiskt utvärdera elever och lärares arbetsmiljö samt vidta

relevanta åtgärder och förbättra upptäckta brister.

Säkerställ trygg stadiumövergång i kommunens grundskolor.

UPPDRAG (POLITIK)

Genomför åtgärder för ökat föräldra- och vuxenengagemang i skolan.

Lokalkostnaderna för skolorna i Kil är i riksjämförelse höga. Utred skolans höga

lokalkostnader och föreslå åtgärder för att minska lokalkostnaderna.

Utred möjligheter och kostnader för fritidsklubb (för lite äldre barn efter skoltid)

samt möjliga samordningsvinster med fritidsgård.

Sida 16 av 37

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 18 004 -186 199 -168 195

Fritidshem 5 709 -17 936 -12 227

Förskoleklass -6 878 -6 878

Grundskola 12 295 -153 160 -140 865

Grundsärskola -8 225 -8 225

INVESTERINGAR


Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, %

Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, %

Elever i åk 9, meritvärde genomsnitt (17 ämnen)

Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska (inkl sva), %

Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, %

Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, %

Läs och skrivkunskaper i åk 3.

Enkät till elever i åk 5

Enkät till elever i åk 9

Marknadsandel egen kommun, annan kommun, friskolor

Enkät fritidshem (vårdnadshavare eller barn?)

Medborgarundersökning (grundskola)

Sida 17 av 37


9 GYMNASIESKOLA


Verksamhetsområdet omfattar gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kommunen

bedriver inte egen verksamhet inom området, utan köper platser från andra

kommuner eller fristående skolor.

Inom verksamhetsområdet finns också kommunens aktivitetsansvar för ungdomar

som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt, men som inte

har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program

i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning.

Verksamheten regleras av skollagen.


Under 2019 är antalet elever 417 i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

MÅL (POLITIK)

Eleverna som vi skickar från Kil till gymnasiet är väl förberedda.

Kilselevers avhopp/omval från gymnasiet ska årligen minska till och med 2022,

jämfört med 2018 års nivå.


UPPDRAG (POLITIK)

Kils elevers resultat ska analyseras på gymnasienivå.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 1 200 -52 000 -50 800

Gymnasieskola 1 200 -48 450 -47 250

Gymnasiesärskola -3 500 -3 500

Sida 18 av 37

Kommunalt aktivitetsansvar

-50 -50

INVESTERINGAR


Indikator – avhopp och betyg.

Antalet elever som hoppar av gymnasiet

Medborgarundersökning (gymnasieskola)


10 VUXENUTBILDNING


Den obligatoriska delen av verksamhetsområdet omfattar grundläggande

vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och

Svenska för invandrare (SFI). Särskild utbildning för vuxna genom samarbete med

Karlstad.

Verksamheten tillhandahåller även grundläggande Svenska som andraspråk (SAS),

gymnasiekurser på distans, yrkesutbildningar som yrkesvux till undersköterska och

Vuxlärlingsutbildning till barnskötare.

Verksamheten regleras av skollagen.


I verksamheten finns ca 230 studerande.

Under 2018 producerade vuxenutbildningen motsvarande 71 028 gymnasiepoäng.

MÅL (POLITIK)

Genom riktad kompetensutveckling förbättra anställningsbarhet

Underlätta kompetensförsörjningen genom bristyrkesutbildning.


Vuxenutbildningen ska ingå som en del i Kilsmodellen.

Sida 19 av 37

Hög kvalitet i SFI-utbildning för att möjliggöra snabbare integration.

UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 5 560 -7 658 -2 098

Grundläggande vuxenutbildning

-169 -169

Gymnasial vuxenutbildning

4 891 -5 641 -750

Särvux -50 -50

Svenska för invandrare (SFI)

669 -1 798 -1 129

INVESTERINGAR


Andel studerande som fullföljer påbörjad utbildning

Genomförda utbildningar inom bristyrken


11 ÄLDREOMSORG


Verksamhetsområdet omfattar särskilt boende, korttidsboende, hemtjänst och

hemsjukvård (i ordinärt boende), dagverksamhet, öppen verksamhet samt

bostadsanpassning m.m.

Verksamheten regleras av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen samt

lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Sida 20 av 37


Under 2018 fanns i genomsnitt 80 boende inom särskilt boende, 7 personer på

korttidsboende samt ca 215 personer som har hemtjänst.

Kommunen har i nuläget en kapacitet om 85 platser på särskilt boende samt 10

platser på korttidsboende.

År 2019 är behovet av hemtjänst motsvarande ca 174 000 timmar.

På boendet Smeden bedriver kommunen en öppen verksamhet

På det särskilda boendet Sannerud finns dagverksamhet.

MÅL (POLITIK)


Prioritera digitalisering inom äldreomsorgen.

Personalen ska fortsatt ha önskad sysselsättningsgrad.

UPPDRAG (POLITIK)

Utveckla, pröva och utvärdera andra arbetssätt inom äldreomsorgen för att skapa

ökad flexibilitet med hjälp av rätt kompetens och digitalisering.

Utred och belys införande av intraprenad inom äldreomsorgen eller delar därav.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 16 584 -167 409 -150 825

Administration SoL/HSL (biståndsbedömning, systemkostnader)

51 -9 409 -9 358

Hemtjänst i ordinärt boende 4 948 -76 755 -71 807

Korttidsboende äldre 575 -7 439 -6 864

Dagverksamhet ordinärt boende

65 -583 -518

Särskilt boende äldre 10 832 -63 621 -52 789

Öppen verksamhet/Förebyggande verksamhet (matsal Smeden anhörigverksamhet)

103 -738 -635

Sida 21 av 37

Bostadsanpassningsbidrag -1 226 -1 226

Övriga insatser ordinärt boende (rehabilitering)

10 -7 638 -7 628

INVESTERINGAR


Beläggning på olika boendealternativ.

Brukarenkät äldreomsorg

Medborgarundersökning (äldreomsorg)


12 LSS


Verksamhetsområdet omfattar biståndsbedömning och verkställande av insatser

enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt

verkställande av insatser enligt socialförsäkringsbalken (SFB) (personlig assistans).

Insatser är:

Bostäder med särskild service för vuxna (gruppbostäder och

servicebostäder)

Korttidsvistelse

Korttidstillsyn

Daglig verksamhet

Kontaktperson

Ledsagarservice

Avlösarservice


Det finns 27 beslut om personlig assistans i kommunen. Beslut från

försäkringskassan får brukare med mer än 20 timmar grundläggande behov i

veckan. Beslut från kommunen får brukare med mindre än 20 timmar

Sida 22 av 37

grundläggande behov i veckan. Kommunen står alltid för kostnaden för de 20

första timmarna samt sjuklöner. Av de 27 som är beviljad personlig assistans har

14 personer valt kommunen som utförare och 13 personer privata utförare. Antalet

timmar uppskattas till 111 000 timmar 2019.

Det finns sex bostäder med särskild service för vuxna varav tre gruppbostäder

(Gästgivaregatan, Klövervägen och Linden) och tre servicebostäder (Östra

Torggatan, Träningsboendet och Hagagatan). Sammanlagt finns 38 lägenheter.

Idag verkställs 34 boendebeslut.

Insatserna korttidsvistelse för barn och ungdomar samt korttidstillsyn för barn

över tolv år verkställs både i kommunens egen regi (Svanen) och i familjehem.

Antal dygn i korttidsvistelse är 47.

Daglig verksamhet enligt LSS består av dagcenter Ravinen, Grön omsorg samt

extern sysselsättning. Sammanlagt finns det 56 kunder på daglig verksamhet enligt

LSS.

Det finns 34 beslut om kontaktperson och 306 beviljade timmar inom

ledsagarservice.

För närvarande finns inga beslut på bostad med särskild service för barn och unga

samt avlösarservice.

MÅL (POLITIK)

Korta handläggningstiderna inom LSS årligen till och med 2022, jämfört med 2016

års nivå.


Gruppindelning anpassad till individens förmågor.

UPPDRAG (POLITIK)

Inför brukarundersökning angående bemötande och kvalitet.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 28 601 -83 399 -54 798

Administration LSS/SFB 178 -3 930 -3 752

Sida 23 av 37

Bostad särskild service vuxna

2 991 -26 474 -23 483

Personlig assistans LSS/SFB

24 534 -40 699 -16 165

Daglig verksamhet enl LSS

474 -7 598 -7 124

Kontaktperson -864 -864

Korttidsvistelse 424 -3 180 -2 756

Avlösarservice 0

Ledsagarservice -654 -654

INVESTERINGAR


Handläggningstider.

Brukarenkät funktionsstöd


13 SOCIALPSYKIATRI


Verksamhetsområdet omfattar verkställande av insatser enligt socialtjänstlagen

(SoL).

Insatser är särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning samt

boendestöd och kontaktperson, Det finns också en öppen verksamhet

(sysselsättning socialpsykiatri).


Det särskilda boendet för personer med psykisk funktionsnedsättning har sex

lägenheter. Två externa boendebeslut verkställs. Totalt finns det idag 7 personer

med särskilt boende.

Boendestöd utförs till 36 personer.

Det finns 14 beslut på kontaktpersoner enligt SoL.

Sida 24 av 37

Det finns en öppen verksamhet, sysselsättning socialpsykiatri, som är

samlokaliserad med arbetsmarknadsenheten (AME) på Återbruket. I verksamheten

deltar ca 18 deltagare.

MÅL (POLITIK)


UPPDRAG (POLITIK)

Inför Kilsmodellen.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 616 -10 279 -9 663

Psykiatrisk öppenvård 6 -3 538 -3 532

Psykiatrisk slutenvård 610 -6 741 -6 131

INVESTERINGAR


Brukarenkät funktionsstöd


14 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG


Verksamhetsområdet omfattar individ- och familjeomsorg, som innehåller

utredning, handläggning och insatser avseende barn, unga och vuxna samt

ekonomiskt bistånd och förmedlingsmedel.

Inom verksamhetsområdet bedrivs förebyggande arbete tillsammans med andra

aktörer, t.ex. skolan, kyrkan och regionen, exempelvis vid familjecentralen och

ungdomsmottagningen, samt fältverksamhet.

Sida 25 av 37

Inom verksamhetsområdet finns också öppenvård, som innehåller

hemmaplanslösningar samt öppen verksamhet för personer i missbruk,

utanförskap, psykisk ohälsa m.m. Öppenvården erbjuder också insatser i familjer

med social problematik och fungerar som kontaktpersoner vid vissa

familjerättsärenden.

Till verksamhetsområdet hör även budget- och skuldrådgivning.

Verksamhetsområdet styrs av socialtjänstlagen, föräldrabalken, lagen med

särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall.


Totalt finns 171 hushåll med ekonomiskt bistånd, vilket innebär 303 personer

inklusive barn.

Öppenvården: ca 70 ärenden i månaden.

Dygn institutionsvård barn/ungdom: 1 872

Dygn institutionsvård vuxna: 516

Skyddat boende: 60

MÅL (POLITIK)

Fler Kilsbor ska nå egen försörjning jämfört med föregående år.


UPPDRAG (POLITIK)

Inför Kilsmodellen.

Driva frågan om barn- och ungdomsvård i regionen med övriga kommuner i

Värmland för att skapa kostnadseffektiva hemmaplanslösningar i länet

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 1 302 -45 395 -44 093

Gemensamt IFO 70 -3 082 -3 012

Vuxna med missbruksproblem

340 -2 312 -1 972

Sida 26 av 37

Barn- och ungdomsvård 571 -22 721 -22 150

Övriga insatser till vuxna 46 -862 -816

Budget- och skuldrådgivning

-540 -540

Ekonomiskt bistånd 275 -15 055 -14 780

Familjerätt och familjerådgivning

-850 -850

INVESTERINGAR


Resultatet av Kilsmodellen.

Andel personer med långvarigt försörjningsstöd

Utbetalt försörjningsstöd, kronor per invånare


Kil är den kommun i Värmland som har lägst antal personer i försörjningsstöd.

15 FLYKTINGMOTTAGNING


Verksamhetsområdet omfattar etablering av kommunplacerade flyktingar (vuxna

och familjer) med uppehållstillstånd samt stödboende för ensamkommande barn

och unga.


Den senast siffran för antal anvisningar från Migrationsverket är 10 vuxna

personer.

Det finns ca 50 vuxna och ca 50 barn i etableringen.

I stödboende finns det totalt 16 ungdomar, varav 12 i HVB-hem och 5 i lägenheten.

Av dessa har 11 tillfälligt uppehållstillstånd utifrån ”nya gymnasielagen”, 4 är i

asylprocess och 1 har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut.

Sida 27 av 37

MÅL (POLITIK)


UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 8 912 -10 269 -1 357

Övrig flyktingverksamhet 3 046 -3 886 -840

Ensamkommande 5 866 -6 383 -517

INVESTERINGAR



16 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER


Verksamhetsområdet omfattar arbetsmarknadsåtgärder inom Ungdomscenter,

Vuxencenter och Jobbcenter.

Verksamheten inom arbetsmarknadsåtgärder bedrivs i ESF-projekt och FINSAM-

projekt samt genom samverkan via avtal och överenskommelser med

Arbetsförmedlingen.

Verksamheten inom området är frivillig.


Under 2019-2020 finns ca 50-60 personer i verksamheten.

Under 2018 erbjöds feriearbete till 146 ungdomar som fyllde 17 år under året. Av

dessa tackade 91 ungdomar ja till plats. År 2019 beräknas 112 ungdomar erbjudas

feriearbete.

Sida 28 av 37

MÅL (POLITIK)

Kils kommuns arbetsmarknadsarbete ska bidra till ökad egenförsörjning för

personer som haft försörjningsstöd. Jämförelsen ska utgå från 2018 års nivå.

Kommunens och bolagens verksamheter ska erbjuda praktikplatser och

praktikanterna ska ha utsedda handledare.


Arbetsmarknadsfunktionen ska aktivt delta i utveckling av Kilsmodellen.

UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 9 277 -13 334 -4 057

Ferieplatser -692 -692

FINSAM -260 -260

Tvätt Smeden 153 -234 -81

Arbetsmarknadsåtgärder 9 124 -12 148 -3 024

INVESTERINGAR


Antal/andel personer som kommer i egen försörjning, utbildning eller praktik.


17 VATTEN OCH AVLOPP SAMT SLAMSUGNING


Verksamhetsområdet omfattar kommunens vattenverk, reningsverk, vatten- och

avloppsledningar, vattentorn, pumpstationer, tryckstegringar samt slamsugning.

Sida 29 av 37


Vattenverk finns i Fryksta, Högboda och Nilsby. Vattenverket i Fryksta levererar

dricksvatten till Kil, Fagerås, Gunnita och Tolita samhälle. Vattenverket i Högboda

förser cirka 125 personer med dricksvatten. Det minsta av kommunens tre

vattenverk finns i Nilsby, där cirka 30 personer är anslutna.

VA-ledningsnätet omfattar ca elva mil vattenledningar, åtta mil dagvatten och elva

mil avloppsledningar. Vidare finns 32 pumpstationer för avlopp, två tryck-

stegringar, två vattentorn för dricksvatten och 2 270 ventiler i centrala Kil, Hannäs

inräknat.

Vattenproduktionen var 2018 något högre än normalt på grund av den torra

sommaren. Inför 2019 beräknas nivåerna vara motsvarande utfall 2017:

Utfall 2017 Utfall 2018

Antal m3 producerat vatten 536 508 576 251

Antal m3 debiterat vatten 474 374 446 462

Antal m3 renat avloppsvatten 792 269 772 730

Debiterat/producerad mängd vatten, %

Renad/producerad mängd vatten, %

MÅL (POLITIK)


UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 27 981 -27 981 0

VA 26 431 -26 431 0

Avfallshantering (slam) 1 550 -1 550 0

Sida 30 av 37

INVESTERINGAR



18 LEDNINGS- OCH VERKSAMHETSSTÖDJANDE FUNKTIONER


Verksamhetsområdet omfattar förvaltningsledning samt ledningsstöd till politik

och verksamhet. Ledningsstödet består av funktioner för ekonomi, upphandling,

HR, kommunikation, utveckling, ärendehantering och utredning.

Inom verksamheten finns också måltidsverksamhet för skola, vård och omsorg,

samt verksamhetslokaler för kommunala verksamheter (främst skola).

Ledningsstödet regleras bland annat av lagen om kommunal bokföring och

redovisning, offentlighets- och sekretesslagen, kommunallagen och arkivlagen.


Antalet portioner till äldreomsorgens särskilda boenden beräknas till 32 750

heldygnsportioner för 2019. Antalet serveringsdagar är 365.

Antalet portioner till grundskola, förskola och fritids beräknas till cirka 568 000 för

2019. Antalet serveringsdagar är 228 för förskola och fritidshem (undantag

Monsbacke och Dalliden som har 248 serveringsdagar) samt 177 för grundskola.

Ytan för verksamhetslokaler 2019 uppgår till cirka 50 000 kvm.

MÅL (POLITIK)

Vi handlar närproducerat, ekologiskt och miljövänligt.


Säkerställa kompetensförsörjningen.

Stärk upphandlingsfunktionen, gärna samordnat med andra kommuner.

UPPDRAG (POLITIK)

Utred framtidens kostorganisation – Föreslå hur och i vilken form en

kostnadseffektiv, kvalitetssäker och kundvänlig matleverans kan organiseras i vår

Sida 31 av 37

kommun? Förslaget ska bland annat innehålla ett alternativ med

intraprenadlösning.

Stärk upphandlingsfunktionen, gärna samordnat med andra kommuner.

Säkerställ kompetensförsörjningen.

ÖVERSKOTTSMÅL OCH UPPDRAG

2-3 procent

Utred vilka konsekvenser överskottsmål på två respektive tre procent får för

verksamhet, struktur och investeringsmöjligheter.

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 77 326 -121 671 -44 345

Måltidsverksamhet* 22 130 -22 130 0

Verksamhetslokaler* 53 890 -60 490 -6 600

Förvaltningsledning -5 807 -5 807

Ledningsstöd 1 306 -23 952 -22 646

Övriga kommungemensamma kostnader

-8 292 -8 292

Digitalisering -1 000 -1 000

INVESTERINGAR


Följa upp resultatet av givna politiska uppdrag.

Sida 32 av 37


19 RÄDDNINGSTJÄNST OCH SAMHÄLLSSKYDD


Verksamhetsområdet omfattar räddningstjänst samt säkerhetssamordning,

samhällsskydd och gemensam krishantering.

Räddningstjänsten finns i Kommunalförbundet Karlstadsregionens

räddningstjänstförbund, där Kils kommun är medlem.

Inom säkerhetssamordning, samhällsskydd och gemensam krishantering finns

avtal med kommunalförbundet.

Verksamheten regleras bland annat av lagen om skydd mot olyckor, lagen om

kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i

fredstid och höjd beredskap, lagen om totalförsvar och höjd beredskap och lagen

om totalförsvarsplikt.


MÅL (POLITIK)


Kils kommuns representanter i räddningstjänstens direktion ska arbeta för ett

utökat och kostnadseffektivt samarbete för större händelser som t ex skogsbränder.

UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 476 -10 189 -9 713

Räddningstjänst -9 261 -9 261

Samhällsskydd 476 -928 -452

Sida 33 av 37

INVESTERINGAR



20 FÄRDTJÄNST


Verksamhetsområdet omfattar färdtjänst. Verksamheten utförs av

Värmlandstrafik.


MÅL (POLITIK)


Kils kommuns representanter i Värmlandsrådet ska arbeta för att samordna

behovsstyrd kollektivtrafik i Kil med övrig kollektivtrafik.

UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr -1 983 -1 983

Färdtjänst -1 811 -1 811

Riksfärdtjänst -172 -172

Sida 34 av 37

INVESTERINGAR



21 SAMVERKANSNÄMNDEN


Samverkansnämnden är en gemensam nämnd mellan Kils och Forshaga

kommuner. Nämnden finns organisatoriskt i Kils kommun.

Verksamhetsområdet omfattar IT-drift, IT-utveckling och IT-stöd för de båda

kommunernas koncerner.


Nämnden består av sex ledamöter och sex ersättare och sammanträder ca fyra

gånger per år.

Leveransomfattningen av viktigare IT-tjänster var vid årsskiftet 2018/2019

följande:

Drift av 64 verksamhetssystem av olika storlek i en fullt uppdaterad

datacentermiljö

Drift av gemensamma grundtjänster som identitet, lagring, e-post, internet

233 accesspunkter som ger WiFi-tillgänglighet

1293 datorer

680 iPads

2294 Chromebooks för elever

Sida 35 av 37

MÅL (POLITIK)


UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 18 302 -18 841 -539

Gemensamma kostnader 18 299 -18 835 -536

Politisk verksamhet (SVN)

3 -6 -3

INVESTERINGAR


Antal gemensamma system


22 VALNÄMNDEN


Verksamhetsområdet omfattar administration av allmänna val och val till

Europaparlamentet samt själva valnämndens verksamhet.


Valnämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Nämnden sammanträder 3-4

gånger i samband med val.

Allmänna val hålls vart fjärde år, val till Europaparlamentet vart femte år.

Sida 36 av 37

MÅL (POLITIK)


UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr 269 -399 -130

Valnämnd -21 -21

Administration valnämnd 269 -378 -109

INVESTERINGAR



23 MYNDIGHETSNÄMNDEN


Verksamhetsområdet omfattar själva nämndens verksamhet.


Myndighetsnämnden har 7 ledamöter och 7 ersättare och sammanträder normalt

11 gånger per år.

Sida 37 av 37

MÅL (POLITIK)


UPPDRAG (POLITIK)

RESURSER

ORGANISATION

EKONOMI


Anslag, tkr -206 -206

Myndighetsnämnd -206 -206

INVESTERINGAR






Sida 22 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 139 Dnr KS 19/381

FINANSIELLA MÅL 2020

SAMMANFATTNING

Kommunstyrelsen ska lämna förslag till kommunfullmäktige på finansiella mål för

år 2020.

Kommunstyrelsens beredningsutskott behandlade ärendet den 28 maj.


Planeringsunderlag 2019-2022



Georg Forsberg (C) föreslår kommunstyrelsen besluta enligt beredningsutskottets

förslag med ändringen att investeringsutrymmet för 2020 uppgår till 20

mkr (exklusive Vikstaskolan).

Jan Fallström (M) och Christina Bertilsson (M) yrkar bifall till Georg Forsbergs

förslag.

BESLUTSGÅNG



KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige beslutar:

Resultatet ska uppgå till 2,5 % av skattenetto

Verksamheternas kostnader får öka med 2 % jämfört med 2019

Investeringsutrymmet för 2020 uppgår till 20 mkr (exklusive

Vikstaskolan)

Investeringar inom beslutad ram ska finansieras med kassaflöde från den

löpande verksamheten




Sida 23 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 140 Dnr KS 19/331

INVESTERINGSBUDGET 2020 (OCH PLAN 2021-2022)

SAMMANFATTNING

Kommunstyrelsen ska lämna förslag till kommunfullmäktige om

investeringsbudget 2020 och plan 2021-2022.

Vid sammanträdet redovisar förvaltningen sitt förslag till prioriteringar.

Förvaltningen bedömer att effekten på driftbudgeten av planerade VA-

investeringar 2020 inte påverkar VA-taxan 2020.


Sammanställning av investeringar

Majoritetens förslag till investeringar, 2019-05-28



Ordföranden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att

investeringar 2020 ska prioriteras enligt förvaltningens förslag och att fastställa

ramen för 2021-2022 till 25 mkr årligen.

BESLUTSGÅNG




Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige beslutar att investeringar 2020 ska prioriteras enligt bilaga

och att fastställa ramen för 2021-2022 till 25 mkr årligen.

Arbetslista INVESTERINGAR 2020-2024

Ny/Re År/Fl Sk/Av Benämning Pris 2020 2021 2022 2023 2024 Kommentar Kalkylnr

Ny Fl Av Ledningsrätter, förrättning Lantmäteriet 1400 700 700 1

Re År Sk Digitalisering, nytt ekonomisystem 2500 2500 OBS En del av kostnaden kommer redan 2019. 2

Ny År Sk Digitalisering, välfärdsteknik 1000 per år 1000 1000 1000 1000 1000

Digitalisering av olika processer t.ex."försörjningsstödsrobot",

inköpsportal 3

Re År Sk Kök, utrustning 500 per år 300 500 500 500 500

2020 Nedkylningsskåp Sannerudsköket, 2021 Ugn Sannerudsköket,

2022 Diskmaskin Sannerudsköket, 2023 Kokgryta Sannerudsköket, 2024

Ugn 4

Ny År Sk Lövenstrand, gång- och cykelvägar 1250 1250 12

Re År Sk Sannerudsskolan, ombyggnad tak sporthall 700 700 15

Re År Sk Asfaltering gator 3600 per år 3600 3600 3600 3600 3600 16

Re År Av Mon, vattentornets tak 500 500 22

Ny År Sk Lövenstrand, utvecklingsåtgärder 500 500 Lekpark, flyttad till 2020 och minskad med 300 tkr 27

Re År Sk/Av Storgatan torget-stora rondellen 5000 5000 Flyttas till 2021/22 och minskas med 1500 28

Re År Av Pumpstation Matcentrum, Fagerås 2000 2000 Flyttad till 2021 5

Re År Av Pumpstationer 6000 1500 1500 1500 1500

2019 överflyttad till 2020. Pumpstation borttagen 2021. Analys ingår i

Pumpstation Matcentrum, Fagerås 17

Re Fl Av Dagvattenutlopp 3000 750 750 750 750 6

Ny Fl Av Dagvattenseparering, projektering & åtgärder 4300 300 1000 1000 1000 1000 Sänkt till 300 2020, fokus projektering 7

Ny Fl Av Projektering och åtgärder ledningsnätet 5000 1000 1000 1000 1000 1000

Överföringsledning Fagerås? Utbyggnad VA Östra Fryken? VA-ledn

Vattentornet/Mon Kilslund? Reservvattentäkt?Hannäs? 8

Re Fl Sk Ishall 13000 1500 1500 3500 6500 Ishall sänkt 500 2021, ökad 500 2022 9

Re År Av Fryksta vattenverk pumpar och ledningsarbeten 1500 1500 Flyttat fram 1 år 10

Re År Sk/Av VA Gravendalsvägen - Skogsvägen 3900 3900 Flyttat fram 2 år 11

Re År Sk Dalliden, byte golv sporthall 400 400 13

Re År Sk Industrispår, åtgärder 450 450 14

Ny År Av Högboda, nytt vattenverk 5500 5500 18

Re Fl Sk/Av VA, Skogsvägen 10500 500 5000 5000

Flyttat fram 1 år. Projektering, etapp 1, etapp 2, etapp 3-4 - 5 mnkr 2025-

2026 19

Re År Sk/Av VA, Älgvägen 7000 7000 Flyttat fram 2 år 20

Ny År Sk Utemiljö skolor/förskolor 2000 250 500 500 250 500 Etapp 1 Fagerås, sänks 2020 och 2023 för att få ihop ramen - höjs 2024. 21

Re År Av Rensgaller reningsverket Kil 2000 2000 23

Re År Sk Gångstråk bibliotekstorget - gröna torget, färdigställande 800 800 29

Re År Sk Ombyggnation skola/förskola Stenåsen 12000 12000

Klart till HT 2023. Inkluderar kök, i dagsläget oklart om mottagningskök

eller tillagningskök. Detaljprojektering tillkommer. 24

Ny År Sk Kök, köttbullsmaskin 100 100 25

Ny År Sk Väg 715, gång- och cykelväg 2000 Borttagen från år 2021. 26

Re År Sk Kommunförrådet, arbetsmiljöåtgärder 4000 Avvakta utredning fastighet

Ny År Sk Belysning Fryksta från krukmakeriet till tunneln Höjda 1000

Re År Sk Högboda kök, ombyggnation 6000 Avvakta utredning skolor/kök.

Ny År Sk Sopmaskin, liten 900

Ny Fl Sk Skred och ras, utredning och åtgärder

Etapp 1 Fagerås, etapp 2 Lersätter. Möjlighet finns söka medfinansiering

från MSB för åtgärderna.

Re År Sk "57:an", renovering omklädningsrum Behöver utredas vidare.

Ny År Sk Fryksta, utvecklingsåtgärder Eventområde, strandpromenad, naturområde, lekplats mm

SUMMA 110300 20000 24650 25850 25000 21100

Politiskt prioriterat 11050 10800 17100 5100 5100

Frågetecken:

IT - investeringsbehov servrar etc?

Kil Arena - kostnader för ev. ordningsställande/vinterboning av lokalerna?

ECG Arena - behov av inventarier?

Medborgarförslag:

KF § 87 180619 Utreda frågan om möjlighet finns att lägga in GC-väg i Fagerås i kommande års verksamhetsplanering

KF § 114 180920 Utreda förslaget om säker övergång mellan Vikstavägen och övriga Runnevål och beakta i kommande års verksamhetsplanering.




Sida 24 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 141 Dnr KS 19/251

REVIDERING AV BESTÄMMELSER OM ARVODEN OCH ANDRA

ERSÄTTNINGAR - ÅTERREMITTERAT ÄRENDE

SAMMANFATTNING

Med anledning av kommunstyrelsens nya utskott och nya uppdrag för utskotten,

har förvaltningen tagit fram ett förslag till revidering av Bestämmelser om arvode

och andra ersättningar i Kils kommun.

Kommunstyrelsen återremitterade i maj 2019 ärendet för att jämföra med 2017 års

arvodesnivåer samt för att utreda möjligheterna att:

Begränsat arvode med 50 % av inkomstbasbeloppet utgår till

myndighetsnämndens vice ordförande.

Grundarvode tas bort och ersätts med att sammanträdesarvode utgår till ej

tjänstgörande ersättare, i första hand med samma belopp som för ordinarie

ledamöter och tjänstgörande ersättare och i andra hand med 50 % av

beloppet.

Förvaltningen har utrett enligt direktiv från kommunstyrelsen.


Nu gällande Bestämmelser om arvode och andra ersättningar, beslutade

2018-06-19, § 90

Kommunstyrelsens protokoll 2019-01-15, § 8


Förslag till revidering av Bestämmelser om arvode och andra ersättningar, 2019-

04-29




Georg Forsberg (C) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta

enligt förvaltningens förslag med följande ändringar:

1. Begränsat arvode utgår med 50 % av inkomstbasbeloppet till

myndighetsnämndens vice ordförande.




Sida 25 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

2. Grundarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som ett fast arvode

varje månad med 0,7 % av inkomstbasbeloppet.

3. Sammanträdesarvode utgår till ej tjänstgörande ersättare i

verksamhetsutskottet, beredningsutskottet och tillväxtutskottet

motsvarande 50 % av tjänstgörande ledamots ersättning.

Jan Fallström (M) yrkar bifall till Georg Forsbergs förslag.

BESLUTSGÅNG




Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om reviderade bestämmelser

om arvode, beslutar kommunstyrelsen att finansiering av de ökade kostnaderna för

arvode sker genom ianspråktagande av medel ur ”strategisk reserv” år 2019.


1. Kommunfullmäktige godkänner revideringen av Bestämmelser om arvode

och andra ersättningar, enligt bilaga.

2. Kommunfullmäktige beslutar att begränsade arvoden till ordförande och

vice ordförande i verksamhetsutskottet, beredningsutskottet och

tillväxtutskottet utgår från och med den 1 april 2019.

3. Kommunfullmäktige beslutar att det höjda grundarvodet utgår från och

med den 1 juni 2019.

KILS KOMMUN ARVODESBESTÄMMELSER

Förslag KS 190604


Box 88

665 23 Kil

Kommunhuset

Östra Torggatan 2D

Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0


Sida 1 av 11

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

l

Bestämmelser om arvoden och

ersättningar för förtroendevalda i

Kils kommun

Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................... 2

Bestämmelserna gäller för ..................................................... 2 Arvoden och ersättningar ....................................................... 2

Arvoden ............................................................................................. 2 Årsarvoden ............................................................................. 2 Begränsat arvode .................................................................... 3 Grundarvode ...........................................................................5 Partisammanträdesarvode ......................................................5 Sammanträdesarvode .............................................................5 Förrättningsarvode ................................................................ 6

Ersättning för förlorad arbetsinkomst och förlorade förmåner ........ 7 Förlorad arbetsinkomst........................................................... 7 Förlorad semesterförmån ...................................................... 8 Förlorad tjänstepensionsförmån ........................................... 8

Ersättning för kostnader ................................................................... 8 Resor .................................................................................... 8 Barntillsyn .............................................................................. 9 Vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk ............ 9 Särskilda kostnader för funktionshindrad förtroendevald .... 9 Övriga kostnader ................................................................... 10

Övriga bestämmelser ....................................................................... 10 Reglering med basbelopp ...................................................... 10 Hur man begär ersättning ..................................................... 10 Utbetalning............................................................................ 10 Pensionsvillkor ...................................................................... 11 Tolkning av bestämmelserna ................................................ 11

Sida 2 av 11

INLEDNING

I kommunallagen (2017:725) finns de grundläggande bestämmelserna om

ersättning för förtroendevalda. Bestämmelserna i detta dokument gäller utöver vad

lag eller annan författning föreskriver.

BESTÄMMELSERNA GÄLLER FÖR

a) ledamöter och ersättare i fullmäktige,

b) av kommunfullmäktige vald ledamot och ersättare i kommunstyrelse,

nämnd, beredningar och revision,

c) av kommunal styrelse eller nämnd vald ledamot och ersättare i utskott,

råd, styr-, projekt- och arbetsgrupper.

ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR

Ersättning kan utgå som arvode i form av årsarvode, begränsat arvode,

grundarvode, partisammanträdesarvode, sammanträdesarvode samt

förrättningsarvode.

Ersättning kan utgå i form av ersättning för förlorad arbetsinkomst,

semesterförmån och pensionsförmån, kostnader för resor, barntillsyn, vård och

tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk, särskilda kostnader för

funktionshindrad förtroendevald samt övriga kostnader om särskilda skäl

föreligger.

ARVODEN

ÅRSARVODEN

Årsarvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller minst

40 % av heltid. Förtroendevalda med årsarvode har inte rätt till andra arvoden.

Förtroendevalda med årsarvode har rätt till ledighet utan att arvodet reduceras.

Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullgöras på avsett vis.

Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet

som motsvarar frånvaron.

ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN

Ordförande i kommunstyrelsen erhåller 92 % av inkomstbasbeloppet per månad.

Sida 3 av 11

FÖRSTE VICE ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN

Förste vice ordförande i kommunstyrelsen, som fullgör uppdrag på 50 % av heltid,

erhåller 46 % av inkomstbasbeloppet per månad.

Om den förtroendevalde, som har uppdraget som förste vice ordförande i

kommunstyrelsen, samtidigt har uppdrag som ordförande i något av

kommunstyrelsens utskott, ingår det uppdraget inte i uppdraget som förste vice

ordförande i kommunstyrelsen.

BEGRÄNSAT ARVODE

Begränsat arvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än

40 % av heltid enligt följande

% av inkomstbasbeloppet

Kommunfullmäktiges ordförande 150

Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande 30

Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande 10

Revisionsberedningens ordförande 10

Äldreberedningens ordförande 65

Kommunrevisor, sammankallande/ordförande 100

Kommunrevisorer, övriga 75

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 60

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 30

Kommunstyrelsens utskott Familj och utbildnings ordförande 65

Kommunstyrelsens utskott Samhälle och services ordförande 65

Kommunstyrelsens utskott Äldres ordförande 65

Kommunstyrelsens verksamhetsutskotts ordförande 100

Kommunstyrelsens verksamhetsutskotts vice ordförande 50

Kommunstyrelsens beredningsutskotts ordförande 100

Kommunstyrelsens beredningsutskotts vice ordförande 50

Kommunstyrelsens tillväxtutskotts ordförande 65 100

Kommunstyrelsens tillväxtutskotts vice ordförande 50

Sida 4 av 11

Myndighetsutskottets ordförande 100

Myndighetsutskottets vice ordförande 50

Samverkansnämndens ordförande 50

Samverkansnämndens vice ordförande 50

Myndighetsnämndens ordförande 150

Myndighetsnämndens vice ordförande 50

Valnämndens ordförande, valår 50

Valberedningens ordförande, valår 20

Rådet för funktionshindrades ordförande 10

Kommunala pensionärsrådets ordförande 10

ANSVAR OCH UPPGIFTER SOM FÖLJER AV UPPDRAGET

I det begränsade arvodet ingår allt arbete som hänger samman med uppdraget

inom det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör såsom

a) kontakter och möten med allmänheten, myndigheter, organisationer,

föreningar och massmedia etc. inklusive telefonsamtal och representation,

b) regelbundna kontakter med verksamheten,

c) överläggning med tjänsteman eller annan anställd,

d) att fatta beslut i delegerade ärenden och underteckna handlingar,

e) förberedelser inför sammanträden

FRÅNVARO



Förtroendevald som uteblir från tre på varandra följande sammanträden utan att

ha angivit skäl förlorar rätten till fortsatt begränsat arvode.

Vice ordförande som under ordförandens längre frånvaro (mer än en månad)

fullgör dennes uppgifter får ett arvode per hel dag för nedlagd tid med ett belopp

motsvarande ordförandens begränsade arvode dividerat med 365 dagar.

Vice ordförande som under ordförandens kortare frånvaro fullgör dennes uppgifter

får ett arvode per timme för nedlagd tid motsvarande förrättningsarvodet.

Sida 5 av 11

Vid sjukdom på mer än 14 kalenderdagar bör förtroendevald kontakta

Försäkringskassan som prövar om sjukpenning eller sjukersättning påverkas av

uppdraget som förtroendevald.

GRUNDARVODE

Grundarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som ett fast arvode varje

månad med 0,7 % av inkomstbasbeloppet.

I arvodet ingår deltagande som ej tjänstgörande ersättare vid sammanträden.

Den som får årsarvode eller begränsat arvode har inte rätt till grundarvode.

Grundarvode betalas inte ut till ledamöter och ersättare i gemensamma nämnder i

Kils kommuns organisation, som utsetts av annan kommun.



Vid sjukdom på mer än 14 kalenderdagar bör förtroendevald själv kontakta

Försäkringskassan som prövar om sjukpenning eller sjukersättning påverkas av

uppdraget som förtroendevald.

Förtroendevald ska snarast anmäla längre sjukdom eller annan längre frånvaro till

förvaltningen (ledningsstaben/HR).

PARTISAMMANTRÄDESARVODE

Partisammanträdesarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som deltar i

ett partisammanträde. Arvode utgår med 0,8 % av inkomstbasbeloppet för ett möte

per månad efter att sammankallade i partigruppen rapporterat in

deltagarförteckning. Även ledamöter i kommunala bolagsstyrelser får arvode när

de deltar i partisammanträden.

SAMMANTRÄDESARVODE

Med sammanträden avses möten i följande forum

a) kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges presidium,

b) kommunstyrelsen,

c) nämnder,

d) fullmäktige- och nämndberedningar,

e) utskott,

Sida 6 av 11

f) revisorernas sammanträden,

g) styr-, projekt- och arbetsgrupper (protokollförda sammanträden)

h) rådet för funktionshindrade och kommunala pensionärsrådet

Sammanträdesarvode utgår till tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande

ersättare enligt följande

a) för sammanträde upp till och med 1 timme utgår arvode med 0,4 % av

inkomstbasbeloppet,

för sammanträde som överstiger 1 timme upp till och med 3 timmar utgår

arvode med 0,8 % av inkomstbasbeloppet,

för sammanträde som överstiger 3 timmar utgår arvode med 1,15 % av

inkomstbasbeloppet.

b) Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av

inkomstbasbeloppet.

c) Sammanträdesarvodet inkluderar semesterersättning.

Sammanträdesarvode utgår till ej tjänstgörande ersättare i kommunstyrelsens

verksamhetsutskott, kommunstyrelsens beredningsutskott och kommunstyrelsens

tillväxtutskott motsvarande 50 % av tjänstgörande ledamots ersättning.

FÖRRÄTTNINGSARVODE

Med förrättningar avses träffar som inte är ett sammanträde men som sker i

samband med fullgörandet av förtroendeuppdraget

a) konferenser, informationsmöte, studiebesök, studieresa, kurs, workshops

eller liknande,

b) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den

förtroendevalda själv tillhör,

c) överläggning med tjänsteman eller annan anställd vid det kommunala

organ den förtroendevalda själv tillhör,

d) överläggning med utomstående myndighet eller organisation,

e) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag

f) Med förrättning avses även när ledamot på uppdrag av styrelse, nämnd,

utskott, beredning, styr-, projekt- och arbetsgrupp eller kommunrevision

utför administrativt arbete såsom protokollskrivande m.m. Finansiering av

Sida 7 av 11

sådant arvode belastar den styrelse, nämnd, utskott, beredning, styr-,

projekt- och arbetsgrupp eller revision som gett uppdraget.

För att erhålla arvode för förrättning krävs särskilt uppdrag eller att den

förtroendevalda uppdragits att delta vid förrättningen. Förtroendevalda med

begränsat arvode kan inte få förrättningsarvode för det ansvar och de uppgifter

som ingår i det begränsade arvodet.

a) Arvode för förrättning utgår med timarvode.

b) Timarvode utgörs av inkomstbasbeloppet x 0,4/165 timmar.

c) Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av

inkomstbasbeloppet.

d) Beloppen avrundas till närmast helt krontal.

ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST OCH

FÖRLORADE FÖRMÅNER

Rätten till ersättning för förlorad inkomst och förmåner omfattar nödvändig

ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda

arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda

fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller

motsvarande.

Rätten till ersättning omfattar tid för praktiska förberedelser samt tid för resa till

och från sammanträdet eller motsvarande.

Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst eller

styrkta förlorade pensions- eller semesterförmåner om schablonersättning enligt

nedan tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten eller förmånen.

FÖRLORAD ARBETSINKOMST

Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst. Varje

förtroendevald är skyldig att omgående anmäla varje förändring av sina

inkomstförhållanden som kan påverka ersättningens storlek.

a) Ersättning utgår med faktisk förlorad arbetsinkomst.

Förtroendevald som kan visa att denne förlorat en arbetsinkomst men inte till

vilket belopp har rätt till ersättning beräknad på grundval av den senast fastställda

sjukpenninggrundande inkomsten för dag.

Sida 8 av 11

Förtroendevald som är egenföretagare med F-skattsedel och som kan visa att

denne förlorat en arbetsinkomst men inte till vilket belopp har rätt till ersättning

efter senast fastställda sjukpenninggrundande inkomsten för dag, intyg från revisor

eller senast taxerad inkomst. Kan arbetsinkomsten inte styrkas på sådant sätt har

den förtroendevalda rätt till schablonersättning.

b) Ersättning utgår som schablonbelopp med högst inkomstbasbeloppet x 3,0 %

per dag. Ersättningen per timme är högsta ersättningen per dag dividerat med 8.

FÖRLORAD SEMESTERFÖRMÅN

Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med

högst nedan redovisad nivå.

a) Förlorad semesterersättning utgår med högst 13 % på den utbetalda

ersättningen för förlorad arbetsinkomst.

b) Förlorade semesterdagar utgår med högst 13 % för förlorad arbetsinkomst

per dag.

Förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen påverkas men inte till vilket

belopp har rätt till en schablonersättning genom procentpåslag med högst 13 % på

utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst.

FÖRLORAD TJÄNSTEPENSIONSFÖRMÅN

Förtroendevalda som inte fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid

har rätt till ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån. Denna utgör 4,5 %

beräknad på förlorad arbetsinkomst.

ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER

RESOR

Ersättning för traktamente i samband med förrättning ersätts enligt gällande avtal

för kommunens anställda (TRAKT).

Vid förrättning utanför Kils kommun utgår ersättning för färdtid med samma

belopp per timme som för anställd (AB). Ersättning utgår för faktisk färdtid oavsett

tid på dygnet. Ersättning för färdtid utgår inte för samma tid som ersättning för

förlorad inkomst.

Kilometerersättning kan utgå för resor till och från sammanträde, förrättning samt

vid protokollsjustering enligt gällande avtal för kommunens anställda (BIA).

Sida 9 av 11

En förutsättning för att erhålla kilometerersättning är att avståndet från den

förtroendevaldas fasta bostad eller arbetsplats till sammanträdet överstiger 3 km

enkel resa.

För att slippa begära kilometerersättning vid varje sammanträde kan den

förtroendevalda uppge sin kortaste reslängd, endera från bostaden eller från

arbetsplatsen. Kilometerersättningen betalas då ut i samband med

sammanträdesarvodet. Om den förtroendevalda vid ett visst möte inte är

berättigad till kilometerersättningen ska denne anmäla detta till förvaltningen. Vid

förtroendevalds deltagande vid förrättning krävs att denne i lämnar in en begäran

om ersättning för resa.

BARNTILLSYN

Ersättning betalas ut för kostnader som uppkommit för vård och tillsyn av barn till

följd av deltagande i sammanträde, förrättning eller motsvarande. Ersättning utgår

för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas hem och under

kalenderåret inte hunnit att fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger kan ersättning

utbetalas även för äldre barn.

Ersättning betalas inte för tillsyn av barn som utförs av egen familjemedlem eller av

annan närstående och inte heller för tid då barnet vistas i den kommunala

barnomsorgen.

Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall.

VÅRD OCH TILLSYN AV FUNKTIONSHINDRAD ELLER SVÅRT SJUK

Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid

sammanträde, förrättning eller motsvarande för vård och tillsyn av

funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad.

Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan

närstående


SÄRSKILDA KOSTNADER FÖR FUNKTIONSHINDRAD FÖRTROENDEVALD

Ersättning betalas till förtroendevald med funktionshinder för de särskilda

kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträde, förrättning

eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt.


Sida 10 av 11

ÖVRIGA KOSTNADER

För andra kostnader än vad reglerats i dessa bestämmelser kan ersättning utbetalas

om särskilda skäl föreligger för sådana kostnader. Ersättning i sådant fall utgår inte

om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att omdisponera sitt arbete eller

på annat sätt förhindra kostnaderna.


ÖVRIGA BESTÄMMELSER

REGLERING MED BASBELOPP

För ersättningar som regleras med inkomstbasbelopp sker regleringen av

innevarande års belopp med det gällande årets inkomstbasbelopp.

HUR MAN BEGÄR ERSÄTTNING

Årsarvode, begränsat arvode, grundarvode, partisammanträdesarvode och

sammanträdesarvode utbetalas utan föregående anmälan. Förrättningsarvode ska

begäras av förtroendevald.

För att få ersättning för förlorad inkomst, förmåner och kostnader ska den

förtroendevalda styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska

anmälas förvaltningen.

Den förtroendevalda ska begära ersättning för förlorad arbetsinkomst inom ett år

från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig.

Den förtroendevalda ska begära ersättning för förlorad semesterförmån senast två

år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig.

Utbetalning av ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån sker utan ansökan

året efter förluståret.

Begäran om andra ersättningar enligt dessa bestämmelser ska göras senast inom

ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken kostnaden hänför

sig.

UTBETALNING

Arvoden och ersättningar betalas ut en gång per månad. Årsarvode eller begränsat

arvode fördelas och utbetalas med en tolftedel per månad.

Det begränsade arvodet till valberedningens ordförande utbetalas som en

engångssumma efter att ordföranden valts under hösten valåret.

Sida 11 av 11

PENSIONSVILLKOR

Förtroendevalda som tillträtt före valet 2014 och som har uppdrag på heltid eller

betydande del av heltid (40 %) omfattas av ”Bestämmelser om pension och

avgångsersättning för förtroendevalda fr.o.m. 2003-01-01” - PBF.

(Kommunfullmäktiges beslut 30 maj 2002, § 74, dnr 01KA0144/024.)

Förtroendevalda som tillträtt efter valet 2014 omfattas av Bestämmelser om

omställningsstöd och pension för förtroendevalda - OPF-KL.

(Kommunfullmäktiges beslut 19 september 2014, § 123, dnr KS 14/96.)

TOLKNING AV BESTÄMMELSERNA

Kommunstyrelsen tolkar och tillämpar bestämmelserna.




Sida 26 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 142 Dnr KS 18/726

SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM GÅNG- OCH CYKELVÄG

TILL VIKSTASKOLAN FRÅN SKOMMITA

SAMMANFATTNING

Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren vill att det byggs en gång-

och cykelväg till Vikstaskolan från Skommita.

Från Vikstaskolan finns idag en gång- och cykelväg norrut, genom Viksta by. Denna

slutar i norra gränsen av Viksta by. Förvaltningen har utrett frågan och avser att

söka statlig medfinansiering för en gång- och cykelväg mellan Viksta by och

Skommita-Tellåsen. En gång- och cykelväg skulle kunna anläggas 2020.

Projektet finns med i investeringsplan för 2020-2021.


Medborgarförslag 2018-12-19

Kommunfullmäktiges protokoll 2019-01-31, § 5


Karta 2019-04-12

BESLUTSGÅNG

Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag

och finner att så är fallet.


Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget genom att ny gång-

och cykelväg mellan Viksta by och Skommita finns med i investeringsplan 2020-

2021. Investeringsplanen beslutas i juni 2019. Statlig medfinansiering ska sökas.




Sida 27 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 143 Dnr KS 19/149

SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM ATT KILS KOMMUN

ÄNDRAR LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ATT

FÖRHINDRA FYRVERKERIER

SAMMANFATTNING

Den 8 februari 2019 inkom ett medborgarförslag om att Kils kommun borde ändra

de lokala ordningsföreskrifterna för att förhindra fyrverkerier.

Medborgarförslaget väcktes på fullmäktiges möte den 21 februari och remitterades

till kommunstyrelsen för beredning.


Medborgarförslag, 2019-02-08


Förvaltningens PM, 2019-05-15

Nu gällande lokala ordningsföreskrifter



Georg Forsberg (C) och Jan Fallström (M) yrkar bifall till beredningsutskottets

förslag.

Fredrik Karlsson (L) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att

bifalla medborgarförslaget.

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställer proposition på beredningsutskottets förslag mot Fredrik

Karlssons förslag och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt

beredningsutskottets förslag.




Sida 28 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2


Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande:

Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget och beslutar att införa följande

lydelse i de lokala ordningsföreskrifterna:

"Tillstånd av polismyndighet krävs för att använda pyrotekniska varor inom

områden med detaljplan.

Tillstånd krävs ej för användande av pyrotekniska varor i mindre omfattning

påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton.

I övrigt gäller vad som anges i ordningslagen."

Från och med den 1 juni 2019 kommer det att krävas tillstånd och särskild

utbildning för att använda raketer med styrpinne.

RESERVATIONER

Fredrik Karlsson (L) reserverar sig mot beslutet med följande motivering:

Liberalerna Kil anser att medborgarförslaget bör beviljas, då vi menar att

kommunen bör ta initiativ till att förhindra användandet av fyrverkerier. Detta för

både människors och djurens skull.




Sida 29 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 144 Dnr KS 19/228

SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM ATT SLOPA ORDET

"BRUKARE" INOM ÄLDREOMSORGEN

SAMMANFATTNING

Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren föreslår att ordet brukare

slopas i den kommunala vokabulären i alla sammanhang som berör äldreomsorg.

Kommunfullmäktige beslutade den 28 mars 2019 att remittera medborgarförslaget

till kommunstyrelsen för beredning.


Medborgarförslag inkommet 2019-03-19




Ordföranden föreslår kommunstyrelsen besluta enligt beredningsutskottets förslag

med ändringen att beslutet ska gälla inom all omsorgsverksamhet.

Jan Fallström (M) yrkar bifall till ordförandens förslag.

BESLUTSGÅNG





Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget att inte använda ordet "brukare"

inom äldreomsorgen. Kils kommuns arbetar med konceptet "Lean", där begreppet

"kund" är centralt. Beslutet att inte använda ordet "brukare" gäller inom all

omsorgsverksamhet.




Sida 30 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 145 Dnr KS 19/209

SVAR PÅ MOTION FRÅN LIBERALERNA OM PARKMILJÖN PÅ

GRÖNA TORGET

SAMMANFATTNING

Carola Nilsson (L) har inkommit med en motion angående parkmiljön på Gröna

Torget.

Kommunfullmäktige beslutade den 28 mars 2019 att remittera motionen till

kommunstyrelsen för beredning.


Motion inkommen 2019-03-12




Kenneth Bengtsson (C) yrkar bifall till beredningsutskottets förslag.

Fredrik Karlsson (L) föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige

att bifalla motionen.

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställer proposition på beredningsutskottets förslag mot Fredrik

Karlssons förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit beredningsutskottets

förslag.



Kommunfullmäktige avslår motionen, med motiveringen att kommunen vill

behålla möjligheterna att använda Gröna Torget på olika sätt och till så många

olika aktiviteter som möjligt.




Sida 31 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

RESERVATIONER

Fredrik Karlsson (L) reserverar sig mot beslutet med följande motivering:

Liberalerna Kil anser att Carola Nilssons motion skulle bifallas eftersom att en

utveckling av parkmiljön behövs.




Sida 32 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 146 Dnr KS 19/210

SVAR PÅ MOTION FRÅN LIBERALERNA OM FLYTT AV

APERTINS RUNSTENSBORD

SAMMANFATTNING

Fredrik Karlsson (L) har inkommit med en motion om flytt av Apertins

runstensbord. Förslaget är att förvaltningen får i uppdrag att ta initiativ till att

kontakta markägare och Länsstyrelsen för att se över möjligheten att flytta

runstensbordet i Apertins raviner till en mer lämplig plats.

Kommunfullmäktige beslutade den 28 mars 2019 att remittera motionen till

kommunstyrelsen för beredning.


Motion inkommen 2019-03-12



BESLUTSGÅNG

Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt beredningsutskottets

förslag och finner att så är fallet.



Kommunfullmäktige bifaller motionen.




Sida 33 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 147 Dnr KS 19/295

OPF-KL 18, PENSION TILL POLITIKER

SAMMANFATTNING

Sveriges Kommuner och Landsting har utarbetat förslag till bestämmelser för

omställningsstöd, pension och familjeskydd för politiker, OPF-KL 18.

Pensionsbestämmelserna liknar de som gäller för anställda i kommunen. OPF-

KL18 omfattar förtroendevald politiker som tillträtt i samband med valet 2014 eller

senare. Förtroendevald som omfattas är de som har uppdrag på heltid eller minst

40 % av heltid.


Cirkulär 18:31 från SKL

Pensionsbestämmelser OPF-KL 18 med bilagor

Förslag till riktlinjer till OPF-KL 18


BESLUTSGÅNG




Kommunfullmäktige beslutar att anta OPF-KL 18 med bilagor.

Kommunfullmäktige beslutar att anta Riktlinjer till OPF-KL 18.

Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen är Pensionsmyndighet för

beslut enligt OPF-KL 18.




Sida 34 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 148 Dnr KS 19/232

GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING 2018 FÖR

KOMMUNFÖRBUNDET REGION VÄRMLAND, FRÅGA OM

ANSVARSFRIHET SAMT GODKÄNNANDE AV LIKVIDATION

SAMMANFATTNING

Kommunalförbundet Region Värmlands fullmäktige, regionfullmäktige, beslutade i

november 2018 om avveckling av kommunalförbundet, fördelning av tillgångar och

skulder och åtaganden i övrigt till nybildade regionen Region Värmland, samt om

likvidation av kommunalförbundet. Kommunalförbundet trädde i likvidation den

1 januari 2019.

Region Värmland redovisade för år 2018 ett underskott på 1,2 miljoner kronor.

Resultatet påverkas med 7,4 miljoner kronor av regionfullmäktiges beslut att

ianspråkta eget kapital för finansiering av bredbandsutbyggnad, digitalisering av

folkhögskolor och bidrag till Västanå teater. Effekten av att dessa kostnader

redovisas i resultaträkningen blir att balanskravavstämningen påverkas. Resultatet

med undantag för dessa kostnader skulle uppgå till ett överskott på 6,2 miljoner

kronor.

Årsredovisningen för Region Värmland kommunalförbund för år 2018 har

fastställts av likvidatorn som utsetts och översänts till samtliga

förbundsmedlemmar för godkännande och beslut beträffande ansvarsfrihet.

Likvidatorn har även upprättat även en förvaltningsberättelse och slutredovisning

avseende likvidationsprocessen vilken delges till förbundets medlemmar.

För att avvecklingen ska kunna genomföras krävs att medlemmarnas fullmäktige

godkänner årsredovisningen för 2018 samt likvidation av förbundet. Det krävs

även att respektive medlemsfullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för

regionstyrelsen och kollektivtrafiknämnden samt de enskilda förtroendevalda i

dessa organ för verksamhetsåret 2018. Beslut måste fattas senast 30 juni 2019.

Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att

regionstyrelsen och kollektivtrafiknämnden beviljas ansvarsfrihet.




Sida 35 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2


Skrivelse till medlemmarna från likvidatorn

Årsredovisning för Region Värmland 2018

Revisorernas berättelse samt granskningsredogörelse för 2018

Likvidatorns slutredovisning och förvaltningsberättelse

Följebrev 2019-03-18


BESLUTSGÅNG




1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för verksamhetsåret 2018

för Region Värmland – kommunalförbund.

2. Kommunfullmäktige beviljar regionstyrelsen och kollektivtrafiknämnden

samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för

verksamhetsåret 2018.

3. Kommunfullmäktige godkänner likvidation av Region Värmland –

kommunalförbund, org. nr 222000-1362.




Sida 36 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 149 Dnr KS 18/624

ÅRSREDOVISNING 2018 OCH ANSVARSFRIHET FÖR

DIREKTIONEN I KARLSTADSREGIONENS

RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 2018

SAMMANFATTNING

Kils kommun är medlem i Karlstadsregionens räddningstjänstförbund.

Förbundet har upprättat en årsredovisning för 2018. Årsredovisningen innehåller

en presentation av det gångna årets verksamhet och ekonomiska utfall kopplat till

de målsättningar som direktionen har antagit för mandatperioden.

Förbundets resultat, -2 925,7 tkr efter justering mot balanskravet, är 1 756,7 tkr

sämre än budget.

Direktionen har godkänt årsredovisningen.

Revisorerna har granskat verksamheten och tillstyrker att direktionen beviljas

ansvarsfrihet.

Medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar ska ta ställning till frågan om

ansvarsfrihet.


Årsredovisning 2018

Direktionens protokoll 2019-03-15, punkt 3

Revisionsberättelse


BESLUTSGÅNG






Sida 37 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2


1. Kommunfullmäktige har tagit del av årsredovisningen 2018 för

Karlstadsregionens räddningstjänstförbund.

2. Kommunfullmäktige har tagit del av revisionsberättelsen för år 2018.

3. Kommunfullmäktige beviljar direktionens ledamöter och ersättare

ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018.




Sida 38 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 150 Dnr KS 19/337

ÅRSREDOVISNING 2018 OCH ANSVARSFRIHET FÖR

FRYKSDALENS SAMORDNINGSFÖRBUND 2018

SAMMANFATTNING

Fryksdalens samordningsförbund är ett finansiellt samordningsförbund enligt

lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Medlemmar i förbundet är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region

Värmland (Landstinget i Värmland t.o.m. 2018-12-31), Kils kommun, Sunne

kommun och Torsby kommun. Syftet med lagstiftningen om samordning är att få

bättre möjligheter att utifrån en helhetssyn ta ett samlat ansvar, prioritera insatser

och samordna arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för medborgaren.

Kils kommun gav år 2018 totalt 259 333 000 kronor i bidrag till förbundet.

Förbundet har upprättat en årsredovisning för 2018. Resultatet uppgår till ett

underskott på cirka 151 000 kronor. Förbundets styrelse godkände

årsredovisningen den 22 mars.

Revisorerna har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens

förvaltning för 2018. De bedömer att styrelsen har bedrivit verksamheten på ett

ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den

interna kontrollen har varit tillräcklig. De bedömer också att räkenskaperna i allt

väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med

tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed.

Sammantaget bedömer revisorerna att resultatet enligt årsredovisningen är

förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är

uppställda. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet

för verksamhetsåret 2018.

Förbundsmedlemmarna ska enligt 26 § lagen om finansiell samordning av

rehabiliteringsinsatser var och en för sig pröva frågan om ansvarsfrihet. Formellt är

det kommunfullmäktige som beviljar ansvarsfrihet för styrelsen, den delen av

beslutet ska alltså inte beredas av kommunstyrelsen.




Sida 39 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2


Årsredovisning för år 2018

Revisionsberättelse

Revisionsrapport om granskning av verksamhetsåret 2018

Styrelsens protokoll 2019-03-22, § 14


BESLUTSGÅNG




1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Kommunfullmäktige har tagit del av årsredovisningen 2018 för

Fryksdalens samordningsförbund.

Kommunfullmäktige har tagit del av revisionsrapporten och

revisionsberättelsen 2018.

2. Kommunfullmäktige beviljar styrelsen för Fryksdalens

samordningsförbund ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018.




Sida 40 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 151 Dnr KS 19/375

REVIDERING AV MYNDIGHETSNÄMNDENS REGLEMENTE

SAMMANFATTNING

Myndighetsnämndens reglemente antogs av kommunfullmäktige i november 2017.

Ett antal nya lagar inom myndighetsnämndens ansvarsområde har trätt eller

kommer inom kort träda i kraft, vilket gör att nämndens reglemente behöver

revideras.

Förvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderat reglemente för

myndighetsnämnden.

Myndighetsnämnden behandlade ärendet den 8 maj.



Nu gällande reglemente för myndighetsnämnden

Förslag till reviderat reglemente


Myndighetsnämndens protokoll 2019-05-08, § 37

BESLUTSGÅNG

Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt myndighetsnämndens

förslag och finner att så är fallet.


Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna förslaget till reviderat

reglemente för myndighetsnämnden, enligt bilaga, att gälla från och med den 1 juli

2019.

REGLEMENTE

Förslag 2019-04-09


Box 88

665 23 Kil

Kommunhuset

Östra Torggatan 2D

Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0


Sida 1 av 8

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

l

Reglemente för myndighetsnämnden

Antaget av kommunfullmäktige 2019-05-23, § xx.

NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE

§ 1 INLEDNING

Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i

detta reglemente.

Myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsutövning inom kommunens samtliga

verksamheter, med undantag för offentligt skolväsende, socialtjänst och

överförmyndarverksamhet.

§ 2 VERKSAMHETSOMRÅDE

Myndighetsnämnden fullgör kommunens uppgifter när det gäller

myndighetsutövning inom följande lagstiftning:

Plan- och bygglagen

Miljöbalken

Livsmedelslagen

Alkohollagen

Tobakslagen

Lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare

Lagen om tobak och liknande produkter

Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

Strålskyddsförordningenlagen

Smittskyddslagen

Sida 2 av 8

Lagen om flyttning av fordon i vissa fall

Jaktlagen

Lagen om nämnder för vissa trafikfrågor

Lagen om kommunal parkeringsövervakning

Trafikförordningen

Lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Kameraövervakningslagen

Hemvärnsförordningen

Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

Väglagen

Lotterilagen

Spellagen

Verksamhet enligt ovanstående lagstiftning som inte är myndighetsutövning svarar

kommunstyrelsen för.

Myndighetsnämnden utgör byggnadsnämnd enligt plan- och bygglagen och fullgör

kommunens uppgifter enligt denna lag.

Myndighetsnämndens uppdrag inom plan- och bygglagens område omfattar frågor

om detaljplaner, bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked. I anslutning

till dessa uppgifter har nämnden också obligatoriska myndighetsuppgifter om att

genomföra bygg-, rivnings- och markåtgärder samt tillsyn och ingripanden vid

överträdelser m.m.

Myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen inom kommunens

renhållningsverksamhet.

Myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen inom verksamhet som

tillhör miljö-, hälsoskydd- och livsmedelsområdet och den myndighetsutövning

som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom detta område.

Nämnden fattar beslut om kommunens strandskyddsdispenser enligt miljöbalken.

Uppdraget omfattar frågor om tillsyn, kontroll och myndighetsutövning enligt

miljöbalken, livsmedelslagen, alkohollagen, tobakslagen, lagen om elektroniska

cigaretter och påfyllningsbehållare, lagen om tobak och liknande produkter, lagen

om handel med vissa receptfria läkemedel och strålskyddslagen, samt annan

Sida 3 av 8

lagstiftning med anknytning till miljö- och hälsoskyddsområdet. Uppdraget

omfattar även myndighetsutövningen enligt lokala föreskrifter och stadgar

utfärdade till skydd för hälsa och miljö.

Myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen inom verksamhet som

bedrivs enligt lagen om nämnder för vissa trafikfrågor, vilket innebär:

Rätt att besluta om trafik, transporter och kommunikationer i den

utsträckning lag och förordning medger.

Rätt att besluta om undantag från trafikföreskrifter eller om

parkeringstillstånd i den utsträckning lag och förordning medger.

Nämnden avger yttranden enligt kameraövervakningslagen.

Nämnden yttrar sig i ärenden om antagande av hemvärnsmän enligt

hemvärnsförordningen.

Myndighetsnämnden ansvarar för tillsyn enligt lagen med särskilda bestämmelser

om gaturenhållning och skyltning samt väglagen avseende varaktig uppsättning

utomhus av tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,

propaganda eller liknande ändamål.

Myndighetsnämnden fullgör kommunens uppgifter som avser myndighetsutövning

enligt lotterilagen spellagen.

§ 3 DELEGERING FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE

Myndighetsnämnden beslutar i ärenden avseende punkterna 8-10 i

ordningsföreskrifterna för Naturreservatet Kilsravinerna. Aktuella punkter avser

tillstånd att anordna tävlingar, att framföra motordrivet fordon och att anordna

lägerverksamhet inom reservatet.

Myndighetsnämnden beslutar i fullmäktiges ställe om antagande och ändring av

detaljplaner och områdesbestämmelser i de fall åtgärden inte är av allmän eller

principiell betydelse eller annars av större vikt.

§ 4 MÅL OCH RIKTLINJER

Myndighetsnämndens verksamhet är till stora delar styrd av lagstiftning. Nämnden

ska utöver att följa gällande lagar se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de

mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för

verksamheten. Myndighetsnämnden ska också se till att verksamheten bedrivs på

ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Sida 4 av 8

§ 5 BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

Myndighetsnämnden ansvarar för behandling av de personuppgifter som nämnden

har i sin verksamhet enligt personuppgiftslagen EU:s dataskyddsförordning och

utser dataskyddsombud.

§ 6 ANSVAR OCH BEFOGENHETER

Myndighetsnämnden får själv eller genom ombud såväl inom som utom domstol

föra kommunens talan i mål och ärenden som faller inom nämndens förvaltnings-

område.

§ 7 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET

Myndighetsnämnden ska regelmässigt rapportera till kommunstyrelsen hur

verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret.

ARBETSFORMER

§ 8 NÄMNDENS SAMMANSÄTTNING

Myndighetsnämnden består av sju ledamöter och sju ersättare som utses av

kommunfullmäktige för en tid om fyra år räknat från och med den 1 januari året

efter det år då val av fullmäktige ägt rum.

Bland ledamöterna utser kommunfullmäktige en ordförande och en 1:e vice

ordförande för den tid som de blivit valda som ledamöter. Myndighetsnämnden får

handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

§ 9 ERSÄTTARES TJÄNSTGÖRING

Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare

delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot

som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt

sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens

ställe.

Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av

kommunfullmäktige beslutade tjänstgöringsordningen.

En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av

turordningen. En ledamot eller ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av

jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

Sida 5 av 8

Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas, får en ersättare som

inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som

kommer längre ner i ordningen.

En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av

något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid

sammanträdet.

En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett

sammanträde, ska själv att kalla ersättare. Den ersättare kallas, som står i tur att

tjänstgöra och som inte redan kallats in.

§ 10 EJ TJÄNSTGÖRANDE ERSÄTTARE

Ersättare har rätt att närvara även då de inte tjänstgör. Närvarande icke

tjänstgörande ersättare har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening

antecknad i protokollet.

§ 11 ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN

Om varken ordföranden eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller

i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande

tillfälligt.

Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfällige

ordföranden har utsetts.

Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra

uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare

för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.

§ 12 SAMMANTRÄDEN

Myndighetsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.

§ 13 KALLELSE

Ordföranden ansvarar för dagordning och kallelse till sammanträdena. Kallelsen

ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats före sammanträdet.

Kallelsen ska på ett lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare senast sju

dagar före sammanträdesdagen. Med kallelsen bör sändas en föredragningslista.

Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på

föredragningslistan ska bifogas. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

Sida 6 av 8

När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den

som har längst tjänstgöring i nämnden göra detta.

§ 14 NÄRVARORÄTT

Kommundirektören, myndighetschefen, nämndens sekreterare samt föredragande

tjänstemän har rätt att närvara och yttra sig vid sammanträdet.

Närvarorätt har också part eller parts ombud eller biträde vid behandlingen av ett

enskilt ärende.

§ 15 JUSTERING AV PROTOKOLL

Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Myndighetsnämnden kan

besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör

redovisas skriftligt innan nämnden justerar den.

§ 16 RESERVATION

Om en ledamot under sammanträdet har reserverat sig mot ett beslut och

ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra detta skriftligt.

Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av

protokollet.

§ 17 DELGIVNING

Delgivning med en nämnd sker enligt kommunallagen med ordföranden eller med

den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot

delgivningar.

Delgivning med myndighetsnämnden som adressat sker med ordföranden,

myndighetschefen, ersättare för dessa eller med nämndens sekreterare.

§ 18 UTSKOTT OCH BEREDNINGAR

Myndighetsnämnden får tillsätta de utskott och nämndberedningar som behövs för

att fullgöra myndighetsnämndens uppdrag. Myndighetsnämnden bestämmer

arbetsformerna för utskott och nämndberedningar.

Sida 7 av 8

FÖRTECKNING ÖVER TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING

Kommunallagen 2017:725

Plan- och bygglagen 2010:900

Miljöbalken 1998:808

Livsmedelslagen 2006:804

Alkohollagen 2010:1622

Tobakslagen 1993:581

Lagen om elektroniska cigaretter

och påfyllningsbehållare 2017:425

Lagen om tobak och liknande produkter 2018:2088

Lagen om handel med vissa receptfria

läkemedel 2009:730

Strålskyddsförordningenlagen 1988:293 2018:396

Smittskyddslagen 2004:168

Lagen om flyttning av fordon i vissa fall 1982:129

Jaktlagen 1987:259

Lagen om nämnder för vissa trafikfrågor 1978:234

Lagen om kommunal

parkeringsövervakning 1987:24

Trafikförordningen 1998:1276

Lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. 1992:1574 2018:222

Kameraövervakningslagen 2013:460

Hemvärnsförordningen 1997:146

Lagen med särskilda bestämmelser

om gaturenhållning och skyltning 1998:814

Väglagen 1971:948

Lotterilagen 1994:1000

Spellagen 2018:1138

Personuppgiftslagen 1998:204

Sida 8 av 8

EU:s dataskyddsförordning Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2016/267 av den 27

april 2016 om skydd för fysiska

personer med avseende på behandling

av personuppgifter och om det fria

flödet av sådana uppgifter och om

upphävande av direktiv 95/46/EG




Sida 41 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 152 Dnr KS 19/305

REVIDERING AV ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS REGLEMENTE

SAMMANFATTNING

Den gemensamma överförmyndarnämndens reglemente behöver revideras utifrån

den nya dataskyddsförordningen, GDPR (The General Data Protection Regulation).

GDPR infördes den 25 maj 2018 och syftar till att skapa en enhetlig och likvärdig

nivå för skyddet av personuppgifter.

Nuvarande reglemente anger att Överförmyndarnämnden är

personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet

och förfogar över.

I revideringen av reglementet ska det framgå att det är Forshaga kommun som

värdkommun som behandlar personuppgifter för kommunerna Grums, Hagfors,

Kil och Munkfors räkning.


Överförmyndarnämndens protokoll 2019-03-28, § 32

Förslag till reviderat reglemente


BESLUTSGÅNG




Kommunfullmäktige antar förslag till reviderat reglemente enligt bilaga.

Bilaga 1

1

Reglemente för Forshaga, Grums, Hagfors, Kils och Munkfors kommuners gemensamma överförmyndarnämnd

Utöver det som föreskrivs i Föräldrabalken och övriga författningar samt om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente samt avtal mellan Forshaga, Grums, Hagfors, Kils och Munkfors kommuner rörande verksamheten.

Verksamhetsområde

1 § Överförmyndarnämnden svarar för att överförmyndarverksamheten i medlemskommunerna bedrivs i enlighet med gällande föreskrifter. Nämnden ingår i Forshaga kommuns organisation. I nämndens ansvar ingår att leda och samordna mål, riktlinjer, och ramar för nämndens verksamhetsområde.

Överförmyndarnämndens verksamhet

Särskild förvaltning 2 § Överförmyndarnämnden ska inom verksamhetsområdet vara - ansvarig för informationsverksamheten.

Ekonomisk förvaltning

3 § Överförmyndarnämnden ska inom verksamhetsområdet - underhålla och förvalta kommunens lösa egendom.

Övrig förvaltning

4 § Överförmyndarnämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister, som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Värdkommunen Forshaga behandlar personuppgifter för kommunerna Hagfors, Munkfors, Kil och Grums räkning. Personal Nämnden har hand om frågor som rör förhållandet mellan nämnden som arbetsgivare och dessa arbetstagare enligt lagen (SFS 1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL. Nämnden är anställningsmyndighet för personal inom sitt verksamhetsområde.

Delegering från kommunfullmäktige i medlemskommunerna

5 § Överförmyndarnämnden får själv eller genom ombud föra kommunernas talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Nämnden äger i sådana mål och ärenden på kommunernas vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. Nämnden får avge yttrande inom sitt verksamhetsområde.

Ansvar och rapporteringsskyldighet

6 § Överförmyndarnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i en enlighet med de mål och riktlinjer, som kommunfullmäktige i Forshaga kommun har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller annan författning samt bestämmelserna i detta

Bilaga 1

2

reglemente och de särskilda beslut som i övrigt kan finnas. Nämnden ska till kommunfullmäktige i Forshaga kommun rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Sådan rapport ska inges till kommunstyrelsen i Forshaga enligt de regler som finns i kommunen. Nämnden ska vidare som underlag till kommunens samlade årsredovisning till kommunstyrelsen lämna verksamhetsbeskrivning och jämförelser mellan budget och utfall enligt de anvisningar som kommunstyrelsen utfärdar. Kopia av samtliga rapporter ska skickas till övriga medlemskommuner.

Nämndens arbetsformer

Sammansättning 7 § Överförmyndarnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. Ordförande och en ersättare utses av Forshaga kommun och en ledamot och en ersättare vardera utses av övriga kommuner. Vice ordförande utses internt inom nämnden bland ledamöterna. Ersättarnas tjänstgöring 8 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i in i ledamotens ställe. Ersättarna inträder i tjänstgöring enligt följande turordning:

1. Från samma kommun

2. Från annan kommun och samma parti enligt turordning fastställd av kommunfullmäktige

3. Från annan kommun och annat parti enligt ordning fastställd av kommunfullmäktige En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare äger rätt att delta i överläggningarna, men äger icke få sin mening antecknad i protokollet. 9 § En ledamot eller en ersättare, som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot, som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna.

Inkallande av ersättare

10 § En ledamot, som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid nämndens kansli som kallar in ersättare. Den ersättare kallas, som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in.

Ersättare för ordföranden

Bilaga 1

3

11 § Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.

Kallelse

Överförmyndarnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. 12 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdesdagen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Annan förtroendevald, som får närvara vid sammanträdet, erhåller kallelse till visst sammanträde på särskild begäran hos nämndens kansli. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta.

Närvarorätt för kommunalråd

13 § Kommunalråd från medlemskommunerna får närvara och delta i överläggningarna men inte i besluten vid sammanträden i nämnden även om kommunalrådet inte är ledamot eller ersättare i nämnden. Undantag gäller vid behandling av ärende som innebär myndighetsutövning där sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Anställdas närvarorätt Kommuncheferna i respektive kommun har rätt att närvara vid sammanträdena och delta i överläggningarna. Nämnden kan medge att andra anställda får närvara vid och delta i sammanträden.

Justering av protokoll

14 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Bevis om protokollsjustering anslås omgående på medlemskommunernas anslagstavlor i Forshaga, Grums, Hagfors, Kil och Munkfors varvid anslagstidpunkten räknas efter dagen för det sist anslagna protokollet. Bevis om anslag ska från de fem kommunerna tillställas kansliet snarast efter överklagningstidens utgång.

Bilaga 1

4

Reservation

15 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt, som har fastställts för justering av protokollet.

Delgivning

16 § Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredraganden eller annan anställd, som nämnden utser.

Undertecknande av handlingar

17 § Avtal, andra handlingar och skrivelser i nämndens namn ska undertecknas på sätt som nämnden bestämmer.

Revision

18 § Överförmyndarnämnden ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna.




Sida 42 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 153 Dnr KS 19/383

REVIDERING AV UPPDRAG TILL ÄLDREBEREDNINGEN

SAMMANFATTNING

Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2017 att en äldreberedning skulle

tillsättas senast november 2017 i syfte att utreda hur kommunen långsiktigt ska

arbeta med äldrefrågan.

Den 21 december 2017 godkände kommunfullmäktige en uppdragsbeskrivning för

äldreberedningen.





Ordföranden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige fastställa

äldreberedningens uppdragsbeskrivning i enlighet med kommunfullmäktiges

beslut den 21 december 2017.

BESLUTSGÅNG




Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa äldreberedningens

uppdragsbeskrivning i enlighet med kommunfullmäktiges beslut den 21 december

2017.




Sida 43 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 154 Dnr KS 19/363

VAL AV NY LEDAMOT EFTER MAJ-BRITT TIBO (S) I

KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSUTSKOTT

SAMMANFATTNING

Maj-Britt Tibo (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunstyrelsens

verksamhetsutskott. Kommunfullmäktige godkände avsägelsen den 23 maj.

Ny ledamot ska utses.


Avsägelse 2019-05-17



Jessica Hildén (S) föreslår att Liselotte Siivonen (S) utses till ny ledamot i

kommunstyrelsens verksamhetsutskott.

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställer proposition på Jessica Hildéns förslag och finner att



Kommunstyrelsen beslutar att Liselotte Siivonen (S) utses till ny ledamot i

kommunstyrelsens verksamhetsutskott till och med 2022-12-31.


Liselotte Siivonen

Ledningsstaben, HR

Ledningsstaben, Ärendehantering och utredning




Sida 44 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 155 Dnr KS 19/4

ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT

SAMMANFATTNING

Delegeringsbeslut enligt LSS för perioden 2019-04-29 - 2019-05-26 redovisas.

Delegeringsbeslut enligt SoL för perioden 2019-04-29 - 2019-05-26 redovisas.

Delegeringsbeslut fattade inom IFO för perioden 2019-04-29 - 2019-05-26

redovisas.

Delegeringsbeslut från förvaltningen för perioden 2019-04-29 - 2019-05-

27 redovisas.






Sida 45 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 156 Dnr KS 19/7

INBJUDNINGAR TILL KURSER OCH KONFERENSER

SAMMANFATTNING

Inga relevanta inbjudningar ställda till politiken har inkommit.




Sida 46 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 157 Dnr KS 19/8

RAPPORTER FRÅN KURSER OCH KONFERENSER

SAMMANFATTNING

Jessica Hildén (S) och Tony Holmgren (M) informerar från Skolriksdagen 6-7 maj.

Ordföranden informerar från träff med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

(S) den 17 maj.






Sida 47 av 47

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

MS

C,

v1.1

, 2017-0

4-1

2

KS § 158 Dnr KS 19/5

SKRIFTLIGA MEDDELANDEN

SAMMANFATTNING

Följande meddelanden till kommunstyrelsen har inkommit:

Utdrag KF 2019-04-25 § 69 Ansvarsfrihet för ledamöter och ersättare i

kommunala nämnder samt övriga uppdragstagare 2018

Protokoll från styrelsemöte i Samhällsnytta 2019-05-07

Redovisning av anmälan till huvudman om kränkande behandling,

diskriminering och trakasserier till och med 27 maj 2019

Tillsynsrapport förskolan LÄR och LEK

Tillsynsrapport förskolan Kulskolan



KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019 … · 2019. 6. 12. · KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL...

Documents

Transcript of KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019 … · 2019. 6. 12. · KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL...