Kommunikativa rättigheter för alla barn! · Reda-ut-häfte Struktur och bilder som stöd vid att...

41
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Transcript of Kommunikativa rättigheter för alla barn! · Reda-ut-häfte Struktur och bilder som stöd vid att...

Kommunikativa rättigheter

– för alla barn!

Gunilla Thunberg

Leg logoped, Fil Dr

Dalheimers Hus nov 2017

Thunberg nov 2017

Thunberg nov 2017

Gunilla Thunberg

▪ Leg logoped

▪ Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs

Universitet, avhandling om autism

▪ Stort engagemang i frågan om rätten till

kommunikation – flera projekt (föräldrar,

skola, sjukvård & tandvård)

DART

Thunberg nov 2017

Kommunikations- och dataresurscenter

för personer med funktionsnedsättning

Utredning och handledning

Utbildning och information

Utveckling och forskning

Kommunikativ tillgänglighet

Förälder

till Alfred 24

autism och

utvecklings-

störning

Thunberg nov 2017

Thunberg nov 2017

Samtalsmatta – en viktig

resurs för

kommunikativa rättigheter

- en metod som möjliggör att uttrycka åsikter

och känslor med hjälp av visuellt stöd

▪ Tydlig struktur och ram för öppna frågor

▪ Kan användas vid olika åldrar och olika

kommunikativa och kognitiva svårigheter

Thunberg nov 2017

En samtalsmatta

Visuell skala

samtalsämne frågeställningar

Thunberg nov 2017

Innehåll

▪ Kommunikation - livsviktigt

▪ Kommunikation och utmanande beteende

▪ Rätten till kommunikation– Barnkonventionen

– FNs konvention för personer med funktionsnedsättning

– Kommunikativa rättigheter

▪ Kommunikationsstöd – AKK – en rättighet och möjlighet för alla genom universell utformning

Thunberg nov 2017

Kommunikation = människa

▪ Sociala varelser – födda för att kommunicera –förutsättning för att överleva

▪ Det är i mötet med andra som vi människor blir till – vi blir någon

▪ Viktigaste faktorn för delaktighet och livskvalitet

Thunberg nov 2017

Kommunikationens och

språkets tre sidor▪ Att förstå andra – språk &

kroppskommunikation

▪ Att uttrycka sig

- tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo, många med utvecklingsstörning har dyspraxi, svårt att styra rörelser med viljan

▪ Att kommunicera med sig själv: planera, strukturera, föreställa sig, reglera känslor

Thunberg nov 2017

Samspel vid

kommunikationssvårigheter

▪ Är svårt!

▪ När en person pratar mindre, har färre och

svårtolkade signaler…..så….

▪ Kommunicerar vi mindre med personen

▪ När vi väl kommunicerar är vi mer styrande

och dominanta. Det klassiska är att vi frågar

väldigt mycket – och – ofta svarar själva!

▪ Ger mindre utrymme för personen– skapar en

negativ cirkel!

▪ Går att bryta genom handledning-utbildning!

Utmanande beteende =

kommunikation

▪ Otroligt frustrerande att inte förstå – kunna

uttrycka sig: fråga, protestera, bli hörd……

▪ Om inte språk eller AKK/kommunikationsstöd

finns är det helt naturligt och logiskt att använda

kroppen

▪ Att så tidigt som möjligt börja använda AKK/stöd

är därför det säkraste sättet att förebygga

utmanande beteende – och utveckla språk!

Thunberg nov 2017

Socialstyrelsens rapport

Thunberg nov 2017

Går att beställa i tryck eller

ladda ned som pdf

Kommunikation och

kommunikationsstöd ett

centralt tema

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelk

atalog/Attachments/19946/2015-12-3.pdf

Thunberg nov 2017

Har alla barn rätt att kommunicera?

▪ Vi har vår lag

▪ Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper – skall påverka lagstiftning och policyarbete i Sverige

– Barnkonventionen

– Konventionen för personer med funktionsnedsättning

Thunberg nov 2017

Barnkonventionen – garanterar barnets rätt

till

▪ Inflytande

▪ Information

▪ Lika värde

▪ Må bra

Omfattar barn med

funktionsnedsättning

Thunberg nov 2017

FN-konventionen för personer med

funktionsnedsättning

▪ Antagen jan 2009

▪ 50 artiklar, varav de 4

första reglerande, 26

sakartiklar, 20-50

genomförande

▪ http://www.regeringen

.se/sb/d/108/a/13221

5

Thunberg nov 2017

FN-konventionen för personer med

funktionsnedsättning

▪ Flera/ de flesta av artiklarna innebär att

kommunikation måste anpassas

▪ Artikel 2: AKK - Alternativ och

Kompletterande Kommunikation - skall

också räknas som kommunikation –inte

bara tal eller skrift

▪ Vi ska sträva efter universell utformning

▪ Artikel 7: Konventionen gäller också barn

Thunberg nov 2017

FN-konventionen för personer med

funktionsnedsättning

▪ Användning av AKKska befrämjas

▪ Man har rätt att få information som man förstår

och att uttrycka sig så som man valt -

barnet/familjen bestämmer själv AKK-sätt – inte

verksamheten

▪ Man har rätt att få undervisning på det sätt man

förstår

▪ Det ska finnas personal med kompetens om

AKK i alla skolformer.

Thunberg nov 2017

Rättigheterna

mer i praktiken▪ Kommunikativa rättigheter -

publicerade av ASHA –amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm

▪ http://www.dart-gbg.org/public/anpassningar/Ratten_att_kommunicera.pdf

▪ Lite mer konkret –utmärkt att utgå från i olika kommunikationsinsatser vid utformning av stöd - men är inget som är antaget av riksdagen

Så vad behövs – hur skapar vi

en kommunikativ miljö där

barns rätt till kommunikation

blir mer än fina ord?

Vi börjar med oss själva

Attityder och värderingar

Kunskap och medvetenhet

– Om rättigheter, kommunikation

– Hur vi kommunicerar

Thunberg nov 2017

Bemötande – viktigast av allt

Thunberg nov 2017

Thunberg nov 2017

Responsiva strategierUnderlättar kommunikation hos personer med

kommunikationssvårigheter - evidensbaserat

Titta & lyssna: se vad personen gör

Vänta & förvänta: stanna upp och

visa förväntsfull väntan – ansikte-

kropp! Minst 20 sekunder

Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta

vad personen kommunicerar eller

gör UGGLA!

Thunberg nov 2017

Även tillgång till redskap - AKK

Thunberg nov 2017

AKK - Alternativ och Kompletterande

kommunikation

=Kommunikationsstöd

▪ Eftersom tal är så svårt behöver många

personer med funktionsnedsättning AKK i

sin kommunikativa miljö

▪ För att förstå – eller att uttrycka sig – och

kommunicera med sig själva

▪ Tar aldrig bort möjlighet till tal – ökar

förutsättningar för tal!

Thunberg nov 2017

AKK-sätt▪ Kroppskommunikation;

gester, mimik, blick, hållning, röst

▪ Föremål

▪ Tecken

▪ Foton/bilder/filmer/symboler/skrift

▪ Talande hjälpmedel/datorer

Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om vi kan erbjuda kombinationer – bild det mest generella varför vi satsat mer på det vid universell utformning

Thunberg nov 2017

Universell utformning och

AKK

▪ Kommunikativ miljö-projekt

Kunskapsbas/kurser och färdiga

material

– AKKtiv föräldrautbildning – hemmet

– KOMPIS – skola & förskola

– KomHIT – sjukvård och tandvård –

nationell resurs www-kom-hit.se

Universell design som möjliggörare för

att uppfylla nya patientlagen

Thunberg nov 2017

A

Alla

barn&

föräldrar

Andra barn & föräldrar med

språksvårigheter

Hela

verksamheten

www.kom-hit.se och

www.bildstod.se

Thunberg nov 2017

Thunberg nov 2017

Projekt KomHIT – Kommunikationsstöd i

vårdsituationer

▪ Syfte: tillgodose rätten till

kommunikation enligt

Barnkonventionen och

Funktionshinderkonventionen och öka

barnets aktivitet och delaktighet under

sjukhusvistelse och tandvård

▪ Skapa nationella webbresurser:

– www.kom-hit.se – här hittar du material

och filmer av intresse för dig som arbetar

med AKK i förskola/skola.

– www.bildstod.se – fritt verktyg för bildstöd

Thunberg nov 2017

AKKtiv föräldrautbildning

▪ KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen: kommunikation, strategier, lek & ASK

▪ KomIgång kartor på DARTs hemsida: http://www.dart-gbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmaterial/tm_bild_symbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbolmaterial_

komigang

▪ Här beställer du boken:

http://www.vgregion.se/sv/Habilitering-och-halsa/Om-Habilitering-och-Halsa/informationsmaterial/bocker/

Thunberg nov 2017

KOMPIS – förskola/skolmljö

Modell för att skapa kommunikativ miljö

▪ Utbildning utformad för att genomföras i ett

arbetslag: 6 tillfällen – görs av handledare

som gått kurs på DART 2 dagar.

▪ Kommunikationskartor i olika format att

ladda ner från www.bildstod.se eller

DARTs hemsida (InPrint) : http://www.dart-

gbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmate

rial/tm_bild_symbolmaterial_kompis

Thunberg nov 2017

KOMPIS-förskola

▪ ..\Filmer pekprat förskola\MjölkPecs.wmv

Thunberg nov 2017

Exempel träningssärskola

▪ Barn&ungdomar med autism&utvecklingsstörning

▪ Fokus på att omgivningen använder AKK fra bild som ett

andra språk – bildkartor i olika aktiviteter

▪ Vi ser hur en flicka successivt utvecklar kommunikation

med bilder - pekprat

Kommunikation=mångsidigOlika platser, olika situationer, olika personer, olika funktioner

Kommunikationsstöd=mångsidigt

Thunberg nov 2017

Några exempel på bra verktyg:

Kommunikationspass

Thunberg nov 2017

Pekprat: kartor och knippa

Thunberg nov 2017

Visuella scheman

dag aktivitet

Thunberg nov 2017

Kommunikationsapp

▪ Pekprat med tillgång

till tal

Thunberg nov 2017

Reda-ut-häfte

▪ Struktur och bilder

som stöd vid att

reda ut

missförstånd-

utmanande

situationer

Thunberg nov 2017

www.dart-gbg.org

Tips och material samt information

om kurser och den årliga

Kommunikationskarnevalen i

Göteborg - 7-8 maj 2018

Thunberg nov 2017