Kallelseold.gavle.se/PageFiles/147653/Kallelse Kommunfullmäktige...Växel 026-17 80 05...

Gävle kommun Växel 026-17 80 00 [email protected] http://www.gavle.se/

Kallelse

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde2014-12-15

Plats och tidStadshusets spegelsal 2014-12-15 kl.9:00

OrdförandeEva Älander (S)

Sid 2 (5)

1. Överenskommelse mellan fullmäktigepartierna i Gävle kommun mandatperioden 2014-2018Dnr 14KS391

Handlingar i ärendet:· Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18 § 225· Överenskommelse mellan fullmäktigepartier ni Gävle kommun mandatperioden 2015-2018

2. Val av kommunrevision 2015-2018Dnr

3. Val av kommunstyrelseDnr

4. Val av kommunalråd för tiden 1.1.2015-31.12.2018Dnr

5. Val av kommunalråd i opposition för tiden 1.1.2015-31.12.2018Dnr

6. Val av övriga nämnder och styrelser m.m.Dnr

7. Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 Dnr 14KS265

Handlingar i ärendet:· Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18 § 224· Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §251· Sverigedemokraternas förslag till Gävle kommunplan med årsbudget 2015· Centrala Samverkansgruppen SCG - Protokoll 141110 (1/3)· Reservation från Lärarförbundet till CSG-protokoll 141101 kommunbudget/kommunplan 2015 (2/3)· Reservation från Lärarnas Riksförbund till CSG-protokoll 141101 kommunbudget/kommunplan 2015 (3/3)· Reviderad Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 · Politisk skrivelse från Allians Gävle - Kommunplan med årsbudget 2015· Allians Gävle - Yrkande avseende Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 · Reservation från Allians Gävle inlämnad vid Kommunstyrelsens sammanträde 2014-12-02 gällande Kommunplan med budget 2015 och utblick 2016-2018

Sid 3 (5)

8. POG - Politisk organisation i Gävle kommunDnr 13KS133

Handlingar i ärendet:· Byggnads- och miljönämnden - Protokoll 2014-10-29 samt yttrande över POG- Politisk organisation· Tekniska nämnden - Protokollsutdrag med yttrande - POG · POG - Politisk organisation i Gävle kommun· Tjänsteskrivelse - POG - Politisk organisation i Gävle kommun · Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18 § 219

9. Arvode för ordförande/vice ordförande i Tekniska nämndenDnr 14KS413

Handlingar i ärendet:· Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §252· Tjänsteskrivelse - Arvode ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden· Bilaga - Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern

10. Försäljning av fastigheten Sörby Urfjäll 28:4 - Ägd av Gavlefastigheter Gävle kommun AB Dnr 14KS175

Handlingar i ärendet:· Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18 § 206· Tjänsteskrivelse - Återrapportering av försäljning av kommersiella fastigheter i Gavlefastigheter AB· Protokollsutdrag från Gävle Stadshus AB - Försäljning av kommersiella fastigheter från Gavlefastigheter Gävle kommun AB

11. Höjning av VA-taxans brukningsavgift från 1 januari 2015 Dnr 14KS336

Handlingar i ärendet:· Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18 § 214· Protokollsutdrag från Gävle Vatten - Justering av VA-taxans brukningsavgift från 1 januari 2015· Tjänsteskrivelse - justering av VA-taxans brukningsavgift från 1 januari 2015

12. Gästrike Räddningstjänstförbund - Taxor och avgifter 2015 avseende myndighetsutövning Dnr 14KS372

Förslag till beslutKommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att fastställa Taxor och avgifter 2015 för Gästrike Räddningstjänstförbund enligt bifogad bilaga samt

att bemyndiga Gästrike Räddningstjänst att fatta beslut om förändringar i taxor vad avser höjningar i form av indexuppräkningar.

Sid 4 (5)

Ärendebeskrivning

Kommunfullmäktige fattade beslut 2010-09-27 att Gästrike Räddningstjänst får i uppdrag att för Gävle kommuns del ansvara för kommunens samtliga uppgifter vad gäller tillstånd/tillsyn av brandfarliga och explosiva varor enligt lagen brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:11). I ett mål av Högsta förvaltningsdomstolen, (HFD) har det klargjorts att ett kommunalförbund saknar rättsliga förutsättningar att på egen hand utfärda föreskrifter och därmed taxor.

HFD:s beslut innebär att det är fullmäktige i respektive medlemskommun som bör fatta beslut om taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, tillsyn respektive enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara.

Den förändring som är föreslagen i förhållande till 2014 års taxa beskrivs: I och med förändring av en föreskrift enligt Lag om Brandfarlig och explosiv vara är taxa tillagd för ”Tillstånd för tillfällig hantering brandfarlig vara(ex festivaler, sport/musikevenemang), och ”Tillstånd för generellt tillstånd för hantering av brandfarlig vara (ex, tillstånd 1-3 år beroende på hur föränderlig verksamhet är) samt ”Avslag av ansökan” under år 2015. Ett par av tillståndsärendena är även förändrade för att bättre passa in för de som söker tillstånd. Den enda avgiften som är uppjusterad är för ”Tillsyn, påbörjad timme” från 950 kr/tim till 1 000kr/tim.

Handlingar i ärendet:· Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18 § 216· Förslag Taxor och avgifter 2015 avseende myndighetsutövning för Gästrike Räddningstjänstförbund· Bilaga till Förslag Taxor och avgifter 2015 avseende myndighetsutövning för Gästrike Räddningstjänstförbund· Komplettering med taxor och avgifter 2014· Tjänsteskrivelse - Gästrike Räddningstjänstförbund - Taxor och avgifter 2015

13. Regler för kommunalt partistöd och bidrag till politiska ungdomsorganisationerDnr 14KS320


- att anta Regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun. - att anta Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. - att betala ut partistöd och bidrag till ungdomsorganisationerna för 2015 i enlighet med beslutade regelverk.

ÄrendebeskrivningNya regler för kommunalt partistöd har införts i kommunallagen. Lagen har trätt i kraft 1 februari 2014 och ska tillämpas för partistöd från och med 1 januari 2015. Lagändringarna innebär bland annat krav på att det parti som tar emot partistöd är repressenterat i fullmäktige samt att partierna i efterhand redovisar hur partistödet har använts för att stärka partiets roll i den kommunala demokratin. Fullmäktige kan vidare begränsa eller helt avstå från att utbetala partistöd om ett parti inte kan besätta sina platser i fullmäktige eller om ett parti inte lämnar in någon redovisning av hur partistödet har använts. Fullmäktige måste också fatta ett beslut om att betala ut partistöd inför varje år. I samband med de justeringar som görs med anledning av lagändringen föreslås också några mindre förenklingar av regelverket. Förslaget innebär att partiernas särskilda utbildningsbidrag om 280 000 kr avvecklas och istället införlivas det ordinarie partistödet vilket därmed höjs med ca 1/10 basbelopp. Även ungdomsorganisationernas särskilda hyresbidrag avvecklas och

Sid 5 (5)

införlivas i grundbidraget. Förslag till nya regler framgår av ”regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun” samt ”Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna”

Handlingar i ärendet:· Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18 § 217· Regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun· Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationernas lokala verksamhet· SKL cirkulär 14:12 Nya regler om lokalt partistöd· Tjänsteskrivelse - Regler för kommunalt partistöd och bidrag till politiska ungdomsorganisationer

14. Interpellation (M) - Valls HageDnr 14KS412

15. Enkel fråga Dnr 14KS166

16. Nya MotionerDnr 14KS96

17. Nya interpellationerDnr 14KS66

Handlingar i ärendet:· Interpellation - Kommunikationsavdelningen

18. Nya medborgarförslagDnr 14KS58

Handlingar i ärendet:· Medborgarförslag till KF 141215

Ärende 1

Överenskommelse mellan fullmäktigepartierna i Gävle

kommun mandatperioden 2014-2018

Ärende 2

Val av kommunrevision 2015-2018

Gävle kommun Kommunledningskontoret Besök Drottninggatan 22 Växel 026-17 80 05 [email protected] www.gavle.se

Kommunfullmäktige

Utlåtande ang. val av revisorer för 2011-2014 Efter föredragning beslutar valberedningen föreslå kommunfullmäktige utse föl-jande personer till revisorer för granskning av verksamheten under perioden 2015-2018 Kommunrevisionen 2015-2018 Hampus Forsmark Ordf. S Tage Gardfjell V Kurt Wikholm MP Björn Frankson Ordf. M Mattias Broström M Arne Överlid FP Vakant SD

Gävle den 10 december 2014 För valberedningen Ulrika Jidåker (S) Markus Svensson Ordförande Sekreterare Närvarande ledamöter: Ulrika Jidåker (S), Inger Schörling (MP), Markus Zingmark (V), Måns Montell (M), Kjell Helling (FP) , Erik Holmestig (C), Mattias Eriksson (SD) Närvarande ersättare: Carl Ekenberg (SD)

Ärende 3

Val av kommunstyrelse


Kommunfullmäktige

Utlåtande ang. val av kommunstyrelse för 2015-2018 samt ersättarord-ning att gälla i samtliga styrelser och nämnder Efter föredragning beslutar valberedningen föreslå kommunfullmäktige utse föl-jande personer till ledamöter och ersättare i Kommunstyrelsen 2015-2018 Ledamöter Ersättare Jörgen Edsvik Ordf. S Ahmed Amin S Åsa Wiklund Lång V ordf. S Mona Kolarby S Martin Vadelius S Daniel Olsson S Lena Lundgren S Tord Fredriksen V Gin Akgul Hajo V Isabella Bexell V Roger Persson MP Inger Schörling MP Inger KällgrenSawela Ordf. M William Elofsson M Måns Montell M Lars Beckman M Margareta Larsson M Niclas Bornegrim M Helene Åkerlid V ordf. FP Per-Åke Fredriksson FP Ann-Helen Persson C Roland Ericsson C Lili André KD Eva Hedlund KD Richard Carlsson SD Mattias Eriksson SD Ersättarordning Vid förfall för s-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna s, v, mp, m, fp, c ,kd, sd. Vid förfall för mp-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ord-ning partigrupperna mp, s, v, m, fp, c, kd, sd. Vid förfall för v-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ord-ning partigrupperna v, s, mp, m, fp, c, kd, sd. Vid förfall för m-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ord-ning partigrupperna m, fp, c, kd, s, v, mp, sd. Vid förfall för fp-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ord-ning partigrupperna fp, m, c, kd, s, v, mp, sd. Vid förfall för c-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna c, m, fp, kd, s, v, mp, sd. Vid förfall för kd- ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ord-ning partigrupperna kd, m, fp, c, s, v, mp, sd. Vid förfall för sd- ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ord-ning partigrupperna sd, kd, c, fp, mp, v, m, s.

Sid 2 (2)


Ärende 4

Val av kommunalråd för tiden 1.1.2015-31.12.2018


Kommunfullmäktige

Utlåtande ang. val av kommunalråd för 2015-2018 Efter föredragning beslutar valberedningen föreslå kommunfullmäktige utse föl-jande personer till Kommunalråd 2015-2018 Jörgen Edsvik S Inger KällgrenSawela M Åsa Wiklund Lång S Helene Åkerlind FP Gin Akgul Hajo V Ann-Helen Persson C Roger Persson MP Lili André KD Richard Carlsson SD Gävle den 10 december 2014 För valberedningen Ulrika Jidåker (S) Markus Svensson Ordförande Sekreterare Närvarande ledamöter: Ulrika Jidåker (S), Inger Schörling (MP), Markus Zingmark (V), Måns Montell (M), Kjell Helling (FP) , Erik Holmestig (C), Mattias Eriksson (SD) Närvarande ersättare: Carl Ekenberg (SD)

Ärende 5

Val av kommunalråd i opposition för tiden 1.1.2015-31.12.2018

Ärende 6

Val av övriga nämnder och styrelser m.m.


Kommunfullmäktige

Utlåtande ang. val av ledamöter och ersättare i övriga styrelser och nämnder 2015-2018 Ersättarordning för styrelser och nämnder se val av kommunstyrelse Efter föredragning beslutar valberedningen föreslå kommunfullmäktige utse föl-jande personer till nedanstående uppdrag: Utbildningsnämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare S Martin Vadelius Ordf. S Anders Bergsten S Leyla Tarhan S Emma Wannberg S Håkan Ahlenius S Ann-Charlotte Nyberg V Lisa Matsson S Linnea Gåsberg MP Seppo Laine V ordf. V Johan Henriksson M Kerstin Röstlund MP Annica Wallenborg M Eva Stenberg Jäderberg V ordf. M Tommy Sandin M Lars Widén M Kari Axelsson FP Anna Lindgren M Mattias Eriksson SD Evelyn Klöverstedt Ordf. FP Ayser Bayraktar C Jan-Eric Andersson KD Thomas Möller SD Omvårdnadsnämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare Sergio Manzanares V ordf. S Lena Edholm S Kristina (Stina ) Hedberg S Tord Wallén S Peter Bergström S Anita Walther V Tord Fredriksen Ordf. V Albert Bernhoff MP Irene Forslund V Solveig Nilsson Osseen M Jorge Poblete MP Mårten Berglund M Anders Jansson Ordf. M Karin Qvick FP Gun Lundberg M Pia Kerstin Silverdahl KD Camilla Männikkö M Christell Freimuth SD Maj-Britt Åhrman M Anna-Lena Hellman FP Margareta Wedin V ordf. C Lena Eriksson SD

Sid 2 (7)

Byggnads- och miljönämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare Daniel Olsson Ordf. S Jonas Ryberg S Ellinor Hedblom S Eva Lövqvist S Kent Edin S Wictoria Bernäng V Marie Rogsberg S David Ling MP Stefan Pettersson V Madelen Nord M Ulla Westerberg V ordf. MP Maria Wennström FP Roland Nilsson Ordf. M Anna Wretblad C Ann-Charlotte Granath M Rosmari Holmgren KD S-O Hiller M Ingela Vester SD Håkan Rosén M Stefan Andersson M Kjell Helling V Ordf. FP Mikael Wallin SD Kultur- och fritidsnämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare Lena Ålander V ordf. S Manocher (Manno) Endalib S Jörgen Olsson L S Ewa Jansson S Sanna Backeskog S Jonas Wallberg V Charlotta Lagnander V Pau Bota MP Helen Börjesson Ordf. MP Anders Göransson M Kicki Larsson MP Doris Chatzoudis M Kenneth Bognesand Ordf. M Christine Lekås FP Kerstin Brannerydh M Fredrik Olsson C Oliver Schultz M Carina Naenfeldt SD Carolina Fredsdotter Nilsson M Sven-Olov Holm FP Jan-Erik Andersson V ordf. KD Oskar Moström SD Socialnämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare Lars Öberg Ordf. S Håkan Selen S Helena Gille S Matilda Sundqvist Box S Anders Markevall S Isabella Bexell V Michaela Gästgivar S Catarina Fagerlund MP Maritha Johansson V ordf. V Maria Makbule Colak M Emmely Wikholm MP Lena Osseen Nordberg M Jan Rust V ordf. M Lena Ödeen FP Maria Bjerkheden M Birgitta Larsson C Daniel Kvarnlöf M Iris Källström SD Nina Hiller M Daniel Winsjansen FP Eva Hedlund Ordf. KD Marcus Andersson SD

Sid 3 (7)

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare Ahmed Amin Ordf. S Ibrahim Saite Jallow S Kerstin Stensson S Zahra Jabbar S Stefan Grandien S Helena Näslund V Anette Ståhl S Henrik Sundberg MP Lars-Göran Langeborg V Pekka Seitola M Therese Metz V ordf. MP Patricio Suarez M Morgan Darmell Ordf. M Ann Stenström FP Birgitta Bienitz M Anders Karlsson KD Birgittha Juhlin M Marcus Andersson SD Eva-Marja Andersson M Mikael Persson FP Leena Bergander V ordf. C Tord Henriksson SD Tekniska nämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare Jens Leidermark Ordf. S Kristina Hellström S Ove Vestin V Liw Schönning V Elin Gillberg V ordf. MP Vakant MP Pia Jansson Ordf. M Jonas Brindmark M Azad Taher V ordf. FP Stefan Helmersson C Valnämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare Ewa Jansson V ordf. S Jan Zetterqvist S Marcus Zingmark V Rosa Hilda Moza V Inger Schörling Ordf. MP Jordi Bota MP Roland Nilsson Ordf. M Per-Enar Hammarstrand FP Birgittha Juhlin M Leif Ottenvang KD Eiran Cooper C Oskar Moström SD Överförmyndarnämnden 2015-2018 Ledamöter Ersättare Anneli Ellebo V ordf. S Tord Wallen S Maritha Johansson Ordf. V Lars Norberg MP Anna-Karin Strömberg Ordf. M Ann Sophie Mattisson M Gemensamnämnd för verksamhetsstöd 2015-2018 Ledamöter Jörgen Edsvik Ordf. S Ordf. och V ordf. Inger KällgrenSawela Ordf. M Gemensam nämnd för företagshälsovård 2015-2018 Ledamöter Ersättare Kristina Sjöström Ordf. V Kerstin Monk MP Kerstin Brannerydh Ordf. M Ann-Louise Svensson M

Sid 4 (7)

Samordningsförbund för rehabilitering i Gävleborg 2015-2018 Ledamöter Stefan Pettersson V Gävle Flygplats AB (tom bolagsstämma 2015) Ledamöter Ersättare Ann Lidman Ordf. S Max Hebert V Mauritz Glaumann MP Maud Lundh M Gävle Parkeringsservice AB (tom bolagsstämma 2015) Ledamöter Ann Lidman Ordf. S Max Hebert V Mauritz Glaumann MP Maud Lundh M Infanteristen Fastighet AB (tom bolagsstämma 2015) Ledamöter Ann Lidman Ordf. S Max Hebert V Mauritz Glaumann MP Maud Lundh M Gävle Stadshus AB (tom bolagsstämma 2016) Ledamöter Ersättare Jörgen Edsvik Ordf. S Åsa Wiklund Lång S Gin Akgul Hajo V ordf. V Ahmed Amin S Roger Persson MP Tord Fredriksen V Inger KällgrenSawela Ordf. M Ann-Helen Persson C Måns Montell M Eva Hedlund KD Helene Åkerlind V ordf. FP Richard Carlsson SD Inköp Gävleborg 2015-2018 Förbundsdirektion Ledamöter Ersättare Åsa Wiklund Lång Ordf. S Roger Persson MP Morgan Darmell Ordf. M Gästrike Räddningstjänstförbund 2015-2018 Förbundsdirektion Ledamöter Ersättare Birgitta Öberg S Isabella Bexell V Inger Schörling Ordf. MP Vakant S Niclas Bornegrim Ordf. M Birgittha Bjerkén M

Sid 5 (7)

Gästrike Återvinnare 2015-2018 Ledamöter i förbundsfullmäktige Ersättare Seppo Laine Ordf. V Håkan Alenius S Roger Persson MP Anita Walther V Linus Gunnarsson M Maria Makbule Colak M Per-Åke Fredriksson Ordf. FP Hans Holmgren KD Budgetberedning för revisionsanslaget för budget 2015-2018 Ledamöter Eva Älander S Patrik Stenvard M Isabella Bexell V Revisorer för granskning av revisorskollegiets räkenskaper och förvaltning 2015-2018

Peter Bergström Ordf. S Stefan Pettersson V Anders Fogeus Ordf. M Delegation för utdelning av minnesgåva till förtroendevalda i Gävle kommun Ledamöter Eva Älander Ordf. S Patrik Stenvard M Isabella Bexell V Styrelsen för fonden för större arbetarbostäder 2015-2018 Ledamöter Ersättare Boel Fredriksson Ordf. S Jordi Bota MP Lars Blom V Anita Jabin M Styrelsen för fonden för mindre arbetarbostäder 2015-2018 Ledamöter Ersättare Olle Wikholm Ordf. S Kicki Larsson MP Lars Blom V Birgittha Bjerkén M Styrelsen för stiftelsen Länsmuseet i Gävleborg 2015-2018 Ledamot Ylva Bandmann MP Styrelsen för J och E Ericssons donationsfond 2015-2018 Ledamot Eva Älander S

Sid 6 (7)

Styrelsen för de handikappades hus i Gävle 2015-2018 Ledamot Thord Wallén S Nämndemän i Gävle Tingsrätt 2015 Matilda Sundqvist Box S William Elofsson M Östen Händel S Birgitta Juhlin M Anette Löfvenius S Ann-Charlotte Granath M Olle Wickholm S Camilla Stömberg M Claes-Håkan Jansson S Maria Bjerkheden M Lena Edholm S Patricio Suarez M Magdalena Ostojic S Pia Jansson M Jörgen Andersson S Jonas Brindmark M Anneli Ellebo S Daniel Kvarnlöf M Mohammed Abusagr S Nina Hiller M Michaela Gästgivar S Eva–Marja Andersson M Roberth Krantz S Lars-Göran Lundh M Marianne Valdemarsson S Birgittha Bjerkén M Per Asplund S Lars Widen M Gunilla Wester S Gun Lundberg M David Rabenius S Lennart Cassinger FP Marie Rogsberg S Margareta Kvist FP Gunnar Larsson S Ulla-Britt Karlsson FP Gun Grimsen S Kim Esen FP Ann-Charlotte Nyberg V Terese Karlsson FP Lil Andersson V Stina Pettersson C Linn Engblom V Gunnar Ribacke C Max Hebert V Anette Israelsson Nilsson C Liw Schönning V Rosalie Carlén KD Helena Näslund V Linda Carlsson SD Evelina Johansson MP Emma Nilsson SD Fredrik Nilsson MP Lena Eriksson SD Erik Olsson MP Kjell Eklund SD Kerstin Monk MP Marcus Andersson SD Mårten Berglund M Mikael Wallin SD Nicklas Lundh M Hans Säterhof SD Gästrikerådet 2015-2018 (2 led 2ers) Ledamöter Jörgen Edsvik S Åsa Wiklund Lång S Inger KällgrenSawela M Helene Åkerlind FP Fyllnadsval Följande förtroendevalda har avsagt sig uppdragen Jan Nordlöf (MP), ersättare i Gavlefastigheter Gävle kommun AB Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna avsägelsen och utse följande person till nedanstående uppdrag: Ann-Katrin Myles (MP)) Ersättare i Gavlefastigheter Gävle

kommun AB efter Jan Nordlöf (MP)

Sid 7 (7)


Ärende 7

Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018

Sid 1 (3)

KommunstyrelsenSammanträdesdatum 2014-12-02

§251: Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018

Delges: kommunfullmäktigeDnr 14KS265

BeslutKommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens reviderade förslag att föreslå kommunfullmäktige besluta

att Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 antas med att alliansens yrkanden gällande punkterna 4, 6, 8, 10, 11 och 12 inarbetas i den slutliga kommunplanen med årsbudget 2015 och utblick 2016–2018

ÄrendebeskrivningPå Kommunstyrelsens novembersammanträde förelåg Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. På novembersammanträdet beslutades att Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 beslutas på dagens sammanträde.

Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 med redaktionella ändringar från novembersammanträdet.Från alliansen (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokratern) har en politisk skrivelse samt yrkanden på förändringar i kommunplan inkommit.Från Sverigedemokraterna har eget förslag på Kommunplan med årsbudget inlämnats.

BeslutsunderlagSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår att Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 beslutas med1) att för finansiering av 2015 års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom

kommunkoncernen upplåna högst 9 050 miljoner kr.2) att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån.3) att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på 8 400 miljoner kr utlämna lån till eller

teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter.

4) att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på 1 000 miljoner kr.5) att fastställa kommunens ram 2015 för utlämnade likviditetsgarantier till 4,0 mnkr för FPX och 1,0

mnkr för Movexum, totalt 5,0 mnkr, med delegation till kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden inom denna ram.

6) att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016–2018.7) att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna

Sid 2 (3)

Justerare Uppdragsbestyrkande

8) att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera.

9) att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning.

10)att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjektöverstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande.

11) att godkänna förslag till budget åren 2015–2018 med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB.

12)att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret.

Inlägg görs avInger KällgrenSawela (M), Åsa Wiklund- Lång (S), Carina Blank (S), Jörgen Edsvik (S), Niclas Bornegrim (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Marita Engström (V) och Lena Lundgren (S),

YrkandeAlliansen yrkar att kommunplanen omarbetas med: 1) att nuvarande valfrihet inom välfärden som kommunen erbjuder kommuninvånarna ska värnas och

därför ska inte kommunens nämnder och bolag på egna initiativ bidra till att inskränka kommuninvånarnas rättigheter till valfrihet under åren 2015-2018

2) att stycket på sidan 45 under ”Finansförvaltning och övrigt” formuleras om så att det framgår att förslaget om att genomlysa och utvärdera kommunen organisation och effektivitet ska börja snarast möjligt under 2015 oavsett när uppdraget med Omvårdnad är klart.

3) att stycket om Kommunstyrelsen på sidan 39 angående förslaget om att subventionera försäljningen av kommunal mark till dem som bygger hyresrätter stryks och således att budgeterade sänkningen av exploateringsresultatet för år 2015 och 2016 höjs med 20 miljoner kronor för respektive år.

4) att det i kommunplanen fastslås att från och med år 2015 ska det i delårsrapporterna och i årsredovisningen redovisas vilka projekt kommunstyrelsen stöttar med medel för särskilda utvecklingsinsatser alternativt samverkansprojekt och hur arbetet fortskrider i dessa projekt för att uppnå de resultat som har föranlett att man har fått del av kommunala skattemedel.

5) att det klart och tydligt framgår vad kommunstyrelsen ska medfinansiera och vem eller vilka dessa externa parter är som berörs av kommunstyrelsens medfinansiering. Alternativt om det inte finns någon mottagare av kommunstyrelsens medfinansiering framgår i aktuellt stycke att dessa medel inte är redan öronmärkta för ett specifikt ändamål

6) att det under kommunstyrelsen inrättas ett personalutskott under 2015, vars uppgift är att arbeta med personalfrågor och bereda dessa ärenden åt kommunstyrelsen för beslut när så är nödvändigt. En text om detta ska införas i kommunplanen vad avser kommunstyrelsens uppdrag.

7) att det ska göras en inventering av befintlig personal och dess kompetens inom miljöområdet innan ytterligare tjänster tillförs till det Miljöstrategiska programmet

8) att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden; att utreda behovet av mellanvårdsplatser i samverkan med Region Gävleborg.

9) att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden att Villa Milbo blir en verksamhet under Anhörigstöd och att stödverksamheten inte behöver biståndsbeslut

Sid 3 (3)


10)att lägga till följande text under Socialnämnden att Nämnden ska under det kommande året se över behovet av utökat samarbete med nya och befintliga ideella organisationer.

11) att föreningsstödet skall vara jämlikt och rättvist för att skapa förutsättningar för alla föreningar att bidra till Gävle kommuns utveckling utifrån sina idéer och sin specifika verksamhet på lika villkor

12)att studieförbunden har en viktig roll inom folkbildningen och berör många av våra medborgare, inte minst de utsatta grupperna i samhället som behöver folkbildningen för att fylla på med kunskap men också för att växa som människa i ett socialt sammanhang. Därför är det av största vikt att kommunen tar sitt ansvar för att möjliggöra studieförbundens viktiga arbete och säkerställa att alla studieförbund får samma möjligheter att verka för kommunens positiva utveckling

13)att investeringsbudgeten för Centrumplan/stadsförnyelse minskas med 15,0 miljoner kronor år 2016 och att en investering för is-oval på Hagastöms idrottsplats tillförs investeringsbudgeten med 15,0 miljoner kronor år 2016.

PropositionsordningEfter diskussion reviderar ordförande beslutsförslaget på så sätt att alliansens yrkande gällande punkterna 4, 6, 8, 10, 11 och 12 inarbetas i den slutliga kommunplanen med årsbudget 2015 och utblick 2016–2018.

Därefter ställer ordförande proposition på ordförandens reviderade förslag och Sverigedemokraternas

förslag till kommunplan och finner att kommunstyrelsen bifaller ordförandens reviderade förslag

ReservationInger KällgrenSawela (M), Niclas Bornegrim (M), Birgittha Bjerkén (M), Micael Dahlberg (M), Per-Åke Fredriksson (FP) och Ann-Helen Persson (C) reserverar sig skriftligt mot beslutet till förmån för alliansens övriga yrkanden.

Beslutsunderlag Reviderad Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 Sverigedemokraternas förslag till Gävle kommunplan med årsbudget 2015 Centrala Samverkansgruppen SCG - Protokoll 141110 Reservation från Lärarförbundet till CSG-protokoll 141101

Reservation från Lärarnas Riksförbund till CSG-protokoll 141101 Politisk skrivelse från Allians Gävle - Kommunplan med årsbudget 2015 Allians Gävle - Yrkande avseende Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 Reservation från Allians Gävle

Antecknas att inför Kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december är handlingar redan överlämnat till tryckeriet för utskick till Kommunfullmäktiges sammanträde.

Kommunplan med Årsbudget 2015 och Utblick 2016–2018

© Gävle kommun, 2014

Foto: Albin Bogren mfl

Produktion: Baringo reklam & kommunikation

3

Innehållsförteckning

Beslutsförslag 5

Kommunens viktiga arbete! 6

FÖRVALTNINGSPLAN 8

Omvärld 9

Vision 2025 15

Vår värdegrund 16

Balanserad styrning 17

Kommunövergripande mål – Medborgare och kunder 19

Kommunövergripande mål – Medarbetare 21

Kommunövergripande mål – Hållbart samhälle 22

Kommunövergripande mål – Ekonomi 25

Finansiell analys, kommunkoncernen 27

Finansiell analys, kommunen 30

KOMMUNENS NÄMNDER 36

Kommunstyrelsens kommentarer och förslag 37

Nämndöversikt 48

Revisorskollegiet 49

Kommunstyrelsen 51

Valnämnden 59

Överförmyndarnämnden 60

Tekniska nämnden 62

Byggnads- och miljönämnden 68

Kultur- och fritidsnämnden 73

Utbildningsnämnden 77

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden 82

Socialnämnden 88

Omvårdnadsnämnden 94

4

KOMMUNENS BOLAG 97

Utdrag ur Ägardirektiv för de kommunala bolagen 98

Bolagsöversikt 102

Gävle Stadshus AB 104

Gävle Energi AB 107

AB Gavlegårdarna 113

Gavlefastigheter Gävle kommun AB 118

Gävle Hamn AB 125

ÖVRIGA BOLAG 130

Gävle Vatten AB 132

EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 137

Resultatbudget 138

Balansbudget 139

Kassaflödesbudget 140

Notförteckning till resultatbudget 141

Notförteckning till balansbudget 146

Driftbudget år 2015 149

Investeringsbudget 2015–2018 151

Försäljning av anläggningstillgångar 2015–2018 153

Exploateringsbudget 2015–2018 154

Finansiering av verksamheterna 155

BILAGOR 157

Investeringsbudget i detalj 158

Exploateringsbudget i detalj 170

Legal struktur 176

5

Beslutsförslag

1. att för finansiering av 2015 års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst 9 050 miljoner kr.

2. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån.

3. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på 8 400 miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekredi-ter.

4. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på 1 000 miljoner kr.

5. att fastställa kommunens ram 2015 för utlämnade likvidi-tetsgarantier till 4,0 mnkr för FPX och 1,0 mnkr för Movex-um, totalt 5,0 mnkr, med delegation till kommunstyrel-sen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden inom denna ram.

6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016–2018.

7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna

8. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera.

9. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsätt-ningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfull-mäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning.

10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kom-munstyrelsens medgivande.

11. att godkänna förslag till budget åren 2015–2018 med verk-samhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vat-ten AB.

12. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret.

Carina BlankKommunstyrelsens ordförande

6

Kommunens viktiga arbete!

Varje dag, dygnet runt hela året, möter kommunens organi-sation Gävles invånare.

Från kommunen kommer mycket av den självklara, grundläggande och livsviktiga service och myndighetsutöv-ning som behövs för att livet ska fungera. Förskola och skola, äldreomsorg, energi, vatten, verksamhetslokaler, kulturut-budet, fritidsaktiviteter, skyddsnät i form av sociala insatser, utbildning för vuxna och insatser för dem längre från ar-betsmarknaden, miljö och planarbete och trygghet i form av räddningstjänst.I Kommunplanen formulerar Kommunfullmäktige vilka mål som ska uppnås och hur medlen ska fördelas för årets verk-samheter, aktiviteter och investeringar.

En kommun som växer Sju av tio svenska kommuner har idag ett positivt befolk-ningsnetto. Det är en historiskt hög siffra och direkt kopplad till en inflyttning från andra länder. Men ser man bara till födelsenetto och flytt från övriga Sverige har många kommu-ner ett negativt befolkningsnetto.

Att växa, och växa i gruppen barn, ungdomar och unga vuxna, är direkt nödvändigt för att få en demografiskt gynn-sam utveckling över tid som säkerställer kommunens tillväxt och möjlighet att säkerställa välfärden.

Gävle har idag en god situation med en befolkningstill-växt som är den största på många år. Fler barn föds, vi har en stor inflyttning från andra kommuner och en inflyttning från andra länder. Det sker främst i åldersgrupperna upp till 26 år.

Kommunen kommer att passera 100 000 invånare inom något år och kommunens planeringsfolkmängd fastställs i Kommunplanen till 111 000 år 2030.

Möjligheter och utmaningarAtt växa befolkningsmässigt är en stor möjlighet för Gävle. En jämn åldersfördelning är gynnsam och Gävles företag har större möjlighet att hitta kompetenser för växande verksam-heter och inför de större pensionsavgångar som kommer.Även för offentlig sektor är detta gynnsamt då vi ser stora be-hov av personal framåt både i kommun och landsting.Men en växande befolkning innebär också att vi ställs inför stora utmaningar.

UtbildningI Kommunplanen ser vi ett fortsatt fokus på utbildning, Sko-lan Först. Barn och ungdomar, vuxna, personer längre från arbetsmarknaden och språk. Målen är tydliga mot att klara grundskola, studier på gymnasienivå och ge fler behörighet till vidare studier på högskola eller annan eftergymnasial ut-bildning för att möta framtidens kompetenskrav. För att klara detta krävs därför också investeringar i lokaler. Flera försko-leplatser och nya Vallbacksskolan är tydliga sådana i närtid.

BostäderIdag är en av våra större flaskhalsar för utveckling av kom-munen bostäder. I Kommunplanen ökas målet för antalet ny-byggda bostäder under perioden till 500 st. Det ställer i sin tur krav på mark, markanvisningspolicy, planberedskap och infrastruktur i form av förädling av gamla områden (t ex vat-ten och avlopp på Norrlandet) samt exploatering av nya om-råden.

En ökande befolkning har olika krav på sitt boende. Allt från ungdoms- och studerandeboende, barnfamiljer, ökande andel singelhushåll, krav på boende i stadsmiljö, olika former av temaboende och boende i olika former för äldre samt bo-stadsanpassningar.

7

IntegrationGävle har en växande andel direkt inflyttning från andra län-der inflyttning med Gävle som sekundärkommun. Utgångs-punkten i Kommunplanens integrationsarbete är att alla människor är en tillgång. Under verksamhetsåret skall ett samlat arbete för integrationsarbetet göras. Det här arbetet innebär också ett intensifierat arbete i stadsdelarna t ex med bostadssociala insatser och ett arbete med medborgardialo-gen så att vi kan lyssna in och anpassa våra insatser efter de behov och de önskemål som finns.

MiljöarbetetMiljöstrategiska programmet för Gävle kommun ställer höga mål för vårt arbete. Kommunen ska ligga i framkant när det gäller miljöfrågor och de övergripande målen är ett klimat-neutralt Gävle 2050 och fossilfritt 2030. Arbete för att nå må-len sker bland annat i våra bolag när tankställe nummer två för biogas byggs och omställningen av fordonsflotta genom-förs. I hamnen förbereds också för en framtida etablering av terminal för flytande naturgas.

SamverkanVår samverkan med andra kommuner och landsting utveck-las ständigt. Under nästa år bildar landstinget Region Gäv-leborg med utökat ansvar för bland anat infrastrukturfrågor och regional utveckling och tillväxt. Som kommun kommer vi delta aktivt i det arbetet. Samtidigt utökas samverkan ge-nom nya samordningsförbund, gemensamma nämnder och gemensam företagshälsovård med både andra kommuner och region. Syftet är att kunna utnyttja skalfördelar och höja kvalitén i utförandet.

En budget i balans Att ha en budget i balans kräver kontroll på kostnader, att ar-beta kostnadseffektivt och hela tiden utveckla arbetssätt och leta efter best practice. Det är en förutsättning för att nå må-len med de medel och resurser vi har. I vårt interna arbete är det alltid i fokus och arbetet fortsätter så framåt. Det betyder att vår plan även för de kommande åren kräver ramanpass-ningar och effektiviseringskrav.

Göran ArnellKommundirektör

8

Förvaltningsplan

9

Samhällsekonomisk utvecklingDe senaste årens svaga internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befin-ner sig i en lågkonjunktur. Lågkonjunkturen har medfört att en hög arbetslöshet och låg inflation under flera års tid. Ut-vecklingen var svag under år 2013. En betydande förbättring kunde dock märkas under slutet av året. Ekonomin har varit ryckig och utvecklingen under 2014 har varit svagare än be-räknat. Produktionen inom byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit, men svag export har bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Den svenska exporten kan beräknas öka med mindre än 3 procent under året, vilket påverkar den beräknade BNP utvecklingen nega-tivt. Jämfört med första halvåret 2013 har BNP första halvåret 2014 ökat med 1,9 procent. Ökningen mellan 4:e kvartalet 2013 till 2:a kvartalet 2014 uppgår dock endast till 0,1 procent. Den svaga produktionsutvecklingen innebär att kapacitetsutnytt-jandet i industrin fortsätter att falla, vilket indikerar ett litet investeringsbehov. Det sammantagna investeringsbehovet i ekonomin ökar trots detta till följd av behov inom den offent-liga sektorn och en ökning av bostadsbyggandet.

Konjunkturinstitutets barometerindikator som speglar stämningen i ekonomin som helhet, ligger på en nivå som in-dikerar att BNP kommer att utvecklas starkare under resten av året. Det kan dock konstateras att indikatorn sjönk under sep-tember månad, främst avseende tillverkningsindustri och den privata tjänstesektorn. Hushållen är positiva i synen på den egna ekonomin. Samtidigt har dock deras syn på den ekono-miska utvecklingen i sin helhet dämpats. Hushållens förvänt-ningar på hur mycket pengar de kommer att använda för att köpa kapitalvaror det kommande året ligger ungefär i nivå med det historiska medelvärdet. Hushållens sparande ligger fortfa-

Omvärld

rande på en hög nivå. Det är därmed främst den inhemska ef-terfrågan i form av hushållens konsumtionsutgifter och inves-teringar som nu driver på tillväxten i den svenska ekonomin.

Sveriges Kommuner och Landsting har med denna utveck-ling skrivit ned BNP:s helårsprognos för år 2014 till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Konjunkturinstitutets bedömning är en tillväxt med 1,9 procent. Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är nå-got sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. BNP tillväxten för år 2014 beräknas till 2,2 procent och till 2,8 procent år 2015.

Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli väsentligt starkare än 2012 och 2013. Framför allt ser läget i euroområdet nu bättre ut. Det förbättrade läget är dock i förhållande till en mycket svag situation, vilket innebär att tillväxten inte förväntas nå några högre tal. Sammantaget beräknas BNP på de för Sverige vikti-gaste exportmarknaderna öka med 1,9 procent i år, jämfört med en genomsnittlig tillväxt på 2,5 procent under de två senaste decennierna. Riskerna för en sämre utveckling än beräknat dominerar dock bland annat till följd av det stora antalet kon-flikthärdar runt om i världen. Dessutom innebär en hög skuld-sättningsgrad och andra strukturella problem i euroområdet att riskerna för en förnyad skuldkris fortfarande finns kvar.

Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots en svag tillväxt under de senaste åren har sys-selsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa och med en begränsad efterfrågan på arbetskraft har detta inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent i ri-ket som helhet. Efter en svag inledning under året steg syssel-sättningen mer än väntat. Antalet arbetade timmar har ökat med 1,6 procent, vilket är positivt för skatteunderlagets till-

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin

Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7

Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8

Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6

Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7

Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7

Konsumentpris, KPIX 1,1 1,0 0,9 0,6 1,7 1,5 2,0

Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 0,0 1,3 2,3 3,3

Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,6 1,9 2,1 2,1 1,7

*Kalenderkorrigerad utveckling.** Korrigerat för regeländringar.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 13:40.

10

växt. Produktionsökningen har till stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och i endast liten del genom ökad produktivitet. Sysselsättningen har sedan 2007 utvecklats förvånansvärt starkt relativt produktionen. Dessförinnan var förhållandet det omvända. En bedömning för framtiden kan nu vara att fortsatta produktionsökningar inom den privata tjänstesektorn i högre grad kommer att genereras genom ökad produktivitet, varvid sysselsättningstillväxten kan komma att avstanna. Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömning-en att antalet arbetade timmar enligt Nationalräkenskaperna kommer att öka med 1,2 procent under år 2014, vilket kan jäm-föras med 0,4 procent under föregående år. Arbetskraften, som ökat starkt under de senaste åren, växer i år nästan lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller därför endast marginellt.

Säsongsrensat uppgår arbetslösheten i augusti månad till 7,9 procent i riket enligt statistik från SCB. De kommande åren beräknas arbetskrafttillväxten dämpas. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent 2017 och 2018, vilket är i paritet med den av Konjunkturinstitutet bedömda jämvikts-nivån.

Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Kon-sumentprisindex har sedan slutet av 2011 i stort sett varit oför-ändrad, till vilket de lägre räntorna varit starkt bidragande. Men även då räntorna frånräknas har den underliggande in-flationen (KPIF) varit mycket låg. SKL och Konjunkturinstitutet gör bedömningen (augusti) att Konsumentpriser enligt KPIF kommer att stanna vid en ökning med 0,6 procent under 2014.

Den mycket låga inflationen och den dämpade inflations-utsikten föranledde Riksbanken att sänka reproräntan från 0,75 procent till 0,25 procent i juli och till 0 procent i oktober. Mycket talar dock för att perioden med exceptionell låg infla-tion nu går mot sitt slut. Kronan har under året försvagats med ca 4 procent, vilket kommer att driva upp priserna på impor-terade varor och tjänster. Sammantaget innebär detta att den underliggande inflationen kan förväntas stiga till ca 1,5–1,7 procent under nästa år. Riksbankens styrränta kan förväntas komma att höjas under senare delen av nästa år och hamna kring 0,25–0,5 procent.

Till följd av finanskrisen och den expansiva finanspolitik som regeringen fört för att stimulera ekonomin har medfört att den offentliga sektorns finansiella sparande de senaste fem åren uppvisat underskott. För år 2014 bedömer SKL att under-skottet kommer att öka och uppgå till 2 procent av BNP. I takt med återhämtningen fortsätter med minskade kostnaderna för arbetslöshet och ökade skatteinkomster förbättras sparan-det genom att inkomsterna ökar i snabbare takt än utgifterna.

Konjunkturinstitutet gör bedömningen att finanspolitiken behöver stramas åt 2015–2018 för att det konjunkturjusterade

sparandet ska uppgå till 1,2 procent av BNP 2018. Vid ett bibe-hållet offentligt åtagande krävs det i Konjunkturinstitutets scenario skattehöjningar om 120 miljarder kronor fram till och med 2018 för att överskottsmålet ska uppnås.

Statliga beslut och åtgärderRegeringen presenterade den 23 oktober sin budgetproposition för år 2015 till riksdagen.

Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen för kom-munernas verksamhet:• Förändring av inkomstutjämningen föreslås ske efter bered-

ning och införas från 1 januari 2016.• Besparingen i gymnasieskolan dras tillbaka för år 2015 men

ligger kvar på 470 miljoner från och med år 2016.• Inom förskole- och skolområdet föreslås flera förändringar

genom riktade bidrag på cirka 1,9 miljarder. En del finansie-ras genom ett indexerat inkomsttak och sänkning av statsbi-draget för maxtaxan i barnomsorgen. Särskilt fokus kommer att ligga på gruppstorlekarna för de yngre barnen i förskola. I budgetpropositionen sägs inget om den närmare utform-ningen av det riktade statsbidraget för att minska gruppstor-lekarna och personaltätheten.

• 3 miljarder tillförs under förutsättning att parterna tar an-svar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. Medel avsätts ock-så för ytterligare löneökningar för förstelärare. Regeringen kommer att föra dialog med arbetsmarknadens parter och i samband med avtalsrörelsen 2016 tillföra resurser.

• Regeringen aviserar en fortsatt satsning inom komvux/yr-kesvux. Regeringen satsar 10 000 årselevplatser för yrkes-vux de kommande åren. För insatser för ungdomar som inte fullföljt gymnasieskolan och är arbetslösa avsätts ytterligare 3 675 årselevplatser inom yrkesvux. Studierna ska kunna kombineras med praktik eller jobb på deltid. Satsning på lär-lingvux omfattar 2 000 årselevplatser i enlighet med tidigare budgetproposition.

• Fritidspengen avskaffas och riksnormen höjs för barn 7–18 år. Därmed ges barn i de mest ekonomiskt utsatta familjerna på ett bättre sätt möjlighet till fritidsaktiviteter. Kommunerna kompenseras genom att det generella statsbidraget höjs. Re-geringen föreslår också en del förändringar som påverkar det ekonomiska biståndet till exempel: höjning av sjuk och aktivitetsersättningen, höjning av taket i arbetslöshetsför-säkringen, höjning av underhållsstödet samt grundnivån i föräldrapenningen.

• Riktade statsbidrag på 2 miljarder för stärkt bemanning i äldreomsorgen införs samtidigt som tidigare statsbidrag avskaffas, nettoeffekten blir 0,7 miljoner. Driftstödet till be-manning avser 2015–2018, därefter finns ingen finansiering.

11

• Takbeloppet höjs för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen och kommunernas statsbidrag minskas med 75 miljoner 2015 och 150 miljoner 2016.

• Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag för pen-sionärer över 65 år.

• Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. Regeringen föreslår att den sänkta arbetsgivarav-giften för ungdomar, som inte fyllt 26 år vid årets ingång tas bort i två steg 2015 och 2016. Regeringen föreslår även att en särskild löneskatt på 5,6 procent införs för arbete till personer som fyllt 65 år vid årets ingång.

• Satsning på skollokaler och kollektivtrafiksatsning. Riktade statsbidrag för medfinansiering av investeringar i bra ar-betsmiljö i klimatsmarta skolbyggnader med moderna läro-miljöer. 100 miljoner år 2015 och därefter 300 miljoner per år 2016–2018. En särskild kollektivtrafiksatsning med 500 mnkr per år till insatser för förbättrade stadsmiljöer 2015–2018 i form av statlig medfinansiering till lokala och regionala in-vesteringar i kollektivtrafik i tätort.

• En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendlingen över Öresund med 20 miljoner.

• Avdragsrätten för pensionssparande innebär att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med 1 662 miljo-ner under 2015 och 2 440 miljoner 2016.

Kommunsektorns utvecklingAv den offentliga sektorns totala utgifter står kommuner och landsting för närmare hälften. Kommunerna och landstingen utgifter motsvarar ca 23 procent av BNP 2013, varav ca 19 procent utgjordes av utgifter för konsumtion dvs. de skattefinansierade välfärdstjänster som kommuner och landsting ansvarar för.

Det samlade resultatet för kommunsektorn uppgick till drygt 15 miljarder kronor år 2013. En bidragande orsak till det

mycket goda resultatet var återbetalda premier från AFA För-säkring på nära 8 miljarder kronor. Sveriges Kommuner och landsting gör nu bedömningen att kommunsektorns resultat under 2014 sjunker till 6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och innebär att betydligt fler kommuner än tidigare kommer att redovisa underskott i år.

Kommunernas kostnader har ökat med i genomsnitt 3,6 procent per år under de senaste tio åren. Utöver pris- och löne-ökningar har kostnaderna ökat med i genomsnitt ca 1 procent per år. Behoven som följer av demografiska förändringar har ökat med i genomsnitt 0,5 procent per år. De demografiskt be-tingade behoven ökar nu kraftigt i kommunerna. Dessa behov ökar nu med drygt 1 procent per år under de närmaste åren. De största förändringarna är fler barn i förskola och grundskola, samt fler äldre. Konsumtionsökningen kan med dessa förut-sättningar beräknas hamna mellan 1,5 till 1,9 procent per år under perioden 2014–2017.

Kommunernas investeringar har nära fördubblats i löpande priser under den senaste tio åren, från 24 miljarder kronor till 45 miljarder kronor 2013. Även framöver väntas investeringsut-gifterna fortsätta att öka.

Kommunernas verksamhet finansieras till största del av skatteintäkter. Dessa påverkas av skatteunderlagets utveckling och skattesatsen som respektive kommun beslutat om. Skat-teunderlaget har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsnitt nästan 4 procent per år uttryckt i löpande priser. Justerat för pris- och löneökningar i kommunerna, som i ge-nomsnitt har varit ca 3 procent, har skatteunderlaget vuxit re-alt med ca 0,9 procent per år.

Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner i år beräknas den reala tillväxten hamna kring 2 procent både i år och nästa år. Det är en bra bit över den trend-

Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser

Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt

SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9

Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2

SKL, okt exkl. BP* 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5

Regeringen, sep* 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2

ESV, sep* 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4

* Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade.Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL.

12

mässiga tillväxten på 0,9 procent. Ny statistik har föranlett en uppskrivning av arbetade timmar och nedskrivning av timlö-neökningarna i år.

Skatteunderlagets totala tillväxt beräknas till 3,5 procent under år 2014, vilket är något högre jämfört med föregående år. Att ökningen inte blir större trots ökat antal arbetade timmar är en följd av att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite, bland annat till följd av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner (bromsen slår till).

I tabell 2 (Olika skatteunderlagsprognoser) redovisas prog-nos för skatteunderlagets utveckling från Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomistyrningsverket och regeringen.

Den näst största intäktsposten i kommunernas resultat-räkning består av statsbidrag. Generella statsbidrag används i systemet för kommunalekonomisk utjämning till att utjämna för skillnader i intäkter eller strukturella förutsättningar. De är inte avsedda för någon speciell verksamhet eller specifikt uppdrag utan är liksom skatteintäkterna föremål för politis-ka prioriteringar. Inom generella statsbidrag regleras också för utökat eller minskat uppdrag mellan stat och kommuner/landsting enligt finansieringsprincipen. Riktade statsbidrag avser däremot att finansiera ett bestämt ändamål eller upp-drag och redovisas bland andra verksamhetsanknutna intäk-ter. Statsbidragen har inte någon automatisk uppräkning med pris- och löneökningar.

Trots att skatteunderlaget utvecklas starkt kommer både kommuner och landsting med ovanstående beskrivning att få svårt att uppnå tillräckligt goda resultat under de kommande åren.

Kommunerna har i enkätsvar till SKL angett att osäker-het kring kostnadsutvecklingen främst gäller institutions-placerade barn och vuxna, hemtjänsten inom äldreomsorgen, försörjningsstödet och omsorgen om personer med funktions-nedsättning. Osäkerhet råder även kring Socialstyrelsens de-mensföreskrifter.

Förutsättningar för Gävle kommun Befolkningsutveckling/åldersstrukturFolkmängden i Gävle kommun uppgick till 97 236 invånare den 31 december 2013, vilket innebar en folkökning med 1 066 per-soner jämfört med föregående år. Man får gå tillbaka till år 1975 för att finna en större folkökning i Gävle kommun.

Folkökningen i kommunen förklaras främst av att utrikes inflyttning överstigit utrikes utflyttning. Även flyttningsrörel-serna inom det egna länet har bidragit till folkökningen, till skillnad från flyttningarna till/från övriga Sverige. Utöver ett positivt flyttningsnetto blev även födelseöverskottet positivt för året.

Under år 2013 flyttade 5 075 personer till Gävle och 4 135 per-soner från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med +940. Flyttningsnettot blev därmed större än föregående års netto på +615. Det jämförelsevis högre flyttningsnettot förklaras av att inflyttningen ökat mer än ökningen av antalet utflyttade.

Totalt föddes 1 066 barn under året, vilket är ett färre an-tal än föregående år (1 120). Antalet dödsfall under året var 947. Därmed uppgick födelseöverskottet till +119 (lika som föregå-ende år).

Under första halvåret 2014 har befolkningen ökat med yt-terligare 629 (420) personer jämfört med årsskiftet 2013/2014. Folkökningen förklaras även här främst av positiva flyttnetton mot utlandet och egna länet.

Kommunstyrelsen har fastställt att planeringsfolkmäng-den för Gävle kommun skall vara 111 000 personer år 2030. Pla-neringsfolkmängden är den folkmängd som kommun ska ha beredskap för i all planering som är beroende av befolknings-utvecklingen. För år 2015 har invånarantalet i budgeten beräk-nats till 99 411 som ökar till 101 413 vid utgången av år 2018.

Utvecklingen i åldersgrupperna 1–19 år respektive 80 år och äldre kommer att vara betydelsefull för kommunen. Ålders-gruppen 1–15 ökar under hela perioden medan gruppen 16–19 år ökar under senare delen av perioden. Gruppen 80 år och äld-re fortsätter att öka under hela tidsperioden 2015–2018.

Befolkningsprognos

1–5 år

inv

6–15 år 16–19 år 80– år

2015 2016 2017 2018

Befolkningsprognos

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

13

Näringsliv och arbetsmarknadNäringslivsstrukturen i Gävle kommun bygger på en lång, framgångsrik industritradition. Skogsindustri och stålindu-stri utgör utöver logistik och handel den viktiga basen i kom-munens näringslivsstruktur. Som residensstad har den offent-liga sektorn också varit omfattande under åren.

Växtkraften finns i de små- och medelstora företagen och dessa är därför påtagligt viktiga för näringslivsutvecklingen i Gävle kommun. Gävle kommun måste vara lyhörd för de förut-sättningar som krävs för god tillväxt i de befintliga företagen, liksom skapa förutsättningar för att vara ett starkt alternativ för nya företags val av etableringsort. Gävle leder utvecklingen inom geografiska informationssystem, förnyelsebar energi och logistik. Idag har Gävle den högsta koncentrationen av kompe-tens i Europa inom geografisk informationsteknik och är en föregångare inom ledarskap för innovationer inom området. Klusterinitiativet Future Position X (FPX) har via Vinnovas pro-gram Vinnväxt fått långsiktigt finansiering för sin satsning på att utveckla Geo Life Region. Målen är att generera hundratals nya innovationer, 70 nya internationellt konkurrenskraftiga fö-retag och över 1000 nya arbetstillfällen i regionen och många fler runt om i Sverige. Gävle har god tillgänglighet genom snab-ba och enkla kommunikationer och har dessutom närheten till Stockholm – Mälardalen, Västmanland, Dalarna och Hälsing-land. Med utgångspunkt i Gävle Hamns utveckling är projektet Mellan Sveriges Logistiknav en viktig satsning.

Ett strategiskt näringslivsarbeteUnder 2014 har Gävle kommun arbetat tillsammans med nä-ringslivet och övriga aktörer för att kartlägga och synliggöra det färdigställda näringslivsprogrammet som i dialog med näringslivet togs fram under 2013 utifrån Gävle kommuns nä-ringslivspolitiska mål. Under året har flertal aktiviteter riktats mot och med näringslivsprogrammet för att stärka företagskli-matet, bland annat lyfta goda exempel, samverkansträffar och skapa tydligt ambassadörskap.

Under 2014 har även konkreta återgärder och aktivteter uti-från handlingsplanen genomförts som arbetades fram i sam-arbetsprojektet Helt Enkelt Gävle. Företagsservice är en utav de konkreta återgärderna som genomförts som syftar till att ge företagare hjälp och stöd på ett effektivt sätt genom en väg in där rätt guidning och samordning sker.

ArbetsmarknadslägetDen öppna arbetslösheten i Gävle kommun uppgick i augusti månad 2014 till 2 752 personer, en minskning med 315 personer från motsvarande period föregående år. Antalet arbetssökande

i program med aktivitetsstöd uppgick till 3 003 personer, en minskning med 136 personer. Antalet nyanmälda platser har under perioden ökat från 458 till 477 och antalet sökande som fått arbete har minskat från 519 till 486.

Kommunens ekonomi i senaste bokslut/prognosKommunens resultat i bokslut för 2013 uppgick till +122,7 mnkr, vilket är en resultatförsämring med 29,0 mnkr jämfört med föregående år. Om jämförelsestörande poster i form av bland annat realisationsvinster/förluster frånräknas redovisades en resultatförbättring med 9,9 mnkr. Resultatavvikelsen 2013 jämfört med den av Kommunfullmäktige fastställda årsbud-geten uppgick till +82,3 mnkr och till +26,1 mnkr exklusive jäm-förelsestörande och extraordinära poster.

Budgetavvikelsen för år 2013 består av, mnkr:Realisationsvinst, exploateringsresultat mm +41 (jämförelsestörande)Återbetalning AFA försäkring +75 (jämförelsestörande)Nedskrivningar med mera -5 (jämförelsestörande)Verksamhetens nettokostnader -24 Skatter/bidrag med mera +16 Sänkt diskonteringsränta -31 (jämförelsestörande)Finansnetto, övrigt +10

För år 2014 redovisas en prognos som innebär ett resultat vid årsskiftet beräknat till +143 mnkr exklusive realisationsvinster med mera. Prognosen baseras på underlag från delårsrapport 2 år 2014, uppdaterad exploateringsbudget, samt ny skatteprog-nos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober månad. Prognosen är 72 mnkr bättre än den av Kommunfullmäktige fastställda budgeten för året. +50 mnkr kan härledas till verk-samhetens nettokostnader (varav ca 36 mnkr utgörs av försäk-ringsersättning som därmed är jämförelsestörande), +46 mnkr till skatter och bidrag, samt -24 mnkr till finansnetto.

Inom den skattefinansierade verksamheten redovisar främst tre nämnder underskott med sammantaget 62 mnkr. Dessa är Omvårdnadsnämnden, Socialnämnden och Utbild-ningsnämnden. Obalanserna motsvarar till största del ej bud-geterade volymökningar som uppstått under år 2013 och år 2014, till följd av större befolkningsökning än beräknat, men även av ökad vårdtyngd inom omvårdnad i form av hemtjänst.

14

Budgetmodell och kalkylförutsättningar i KommunplanenKommunfullmäktige fastställer i juni månad kommunöver-gripande mål uppdrag med beslut om specifika uppdrag och ekonomiska ramar för kommunens nämnder och förvaltning-ar under den kommande planeringsperioden 2015–2018.

För de kommunala bolagen har på motsvarande sätt ägardi-rektiv respektive avkastningskrav fastställts.

Kommunens nämnder och styrelser har därefter att fast-ställa nämnds- och styrelsemål samt att utforma verksamhets-planer för det kommande budgetåret 2015–2018 som inarbetas i den slutliga Kommunplanen som fastställs av Kommunfull-mäktige i december månad. I kommunplanen inarbetas även nya prognoser för skatteintäkter och pensionskostnader mm, effekter av regeringens budgetproposition och eventuellt öv-riga ändrade förutsättningar som behöver beaktas.

Verksamhetsplanen beskriver bland annat hur förvaltning-ar och bolag skall bedriva verksamheten för att uppnå uppställ-da mål inom angivna ekonomiska förutsättningar.

De ekonomiska ramarna består för den skattefinansierade verksamheten av ett tilldelat kommunbidrag (anslag) som skall ses som den ersättning Kommunfullmäktige tilldelar nämn-derna för att bedriva beslutad verksamhet för att uppnå fast-lagda mål.

De preliminära ekonomiska ramarna har på tjänsteman-nanivå räknats fram utifrån känd kostnadsnivå efter analys av det senaste bokslutet. I de fall ekonomiska obalanser konsta-terats har krav på ramanpassning formulerats. För kommande år har intäkter och kostnader därefter indexerats. Hänsyn har

även tagits till volymförändringar till följd av beräknade be-folkningsförändringar i åldersgrupper som påverkar skol- och äldreomsorgsverksamhet med mera.

De preliminära ramarna beskriver därmed vad verksam-heten med nuvarande beslutad servicenivå kommer att kosta under de närmaste åren. De preliminära ramarna överlämnas därefter till den politiska nivån för prioriteringar där avstäm-ning även skall ske mot de kommunövergripande målen. Pro-cessen utmynnar i fastställande av slutliga mål och ramar för verksamheten och upprättande av en verksamhetsplan.

Följande kalkylförutsättningar har ingått i beräkningarna av de ekonomiska ramarna.

Nämndernas intäkter utöver kommunbidrag har uppräk-nats med 2,5 procent årligen. För vissa statsbidrag, hyresintäk-ter med mera, används dock lägre indextal. Nämnderna kom-penserats för ökade lönekostnader med 2,2–2,6 procent år 2015, med 2,8–3,0 procent år 2016, med 3,2 procent år 2017 och år 2018. Inflationskompensationen uppgår till 1,5 procent år 2015, med 1,8 procent år 2016 och år 2017 samt1,9 procent år 2018. För köp av verksamhet har indexeringar gjorts utifrån ett snitt av ram-kompensationen för personal- respektive övriga kostnader. För att möjliggöra acceptabla nivåer i kommunens totala resultat har samtliga kommunbidrag i de preliminära ramarna nedjus-terades med effektiviseringskrav motsvarande 1,0 procent för år 2015 och därefter med 1,5 procent per år för åren 2016–2018.

Skatteintäkterna är beräknade efter den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting från oktober månad 2014 avseende utvecklingen av skatteunderlaget med mera.

15

15

Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för hela Gävle – både för det geografiska området och också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern.

• Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.• Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt.• Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva.• Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemma-

hamnen.

Visionen innehåller fem strategiska ut veck lingsområden:

Stärk ledarskapet och samverkan• Stärk det formella och informella ledarskapet genom att i

samverkan skapa samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor. • Bygg upp väl fungerande nätverk och mötesplatser för att

möjliggöra samverkan.• Ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna ge-

nom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen.• Gävle måste agera utifrån sin naturliga roll som motor i om-

givande region.

Forma attraktiva livsmiljöer• Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i

stadsdelar som kan försörjas med hållbara transportlösning-ar och med ett utbud av service, mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark och vatten.

• Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sin när-miljö.

• Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och landstings-service med skola, omsorg, hälso- och sjukvård.

• Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och upplevelser.

• Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur och fri-tidsupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna.

Vision 2025

Stimulera kompetens, innovationer och entre prenörskap• Skapa en allmän positiv attityd till utbildning och entrepre-

nörskap.• Utveckla den högre utbildningen i Gävle och satsa på forsk-

ning och utveckling inom strategiska områden, vilket förut-sätter en god grundutbildning i grund- och gymnasieskola.

• Ta vara på alla former av kompetens och kunskap, exempelvis olika typer av yrkes- och hantverksskicklighet.

• Stötta utvecklingen av kreativa miljöer och ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld.

• Uppmuntra nyfikenhet och mod och att ta vara på innovatio-ner inom både offentliga organisationer, privata företag och hos gävleborna.

Utveckla kommunikationer och infrastruktur• Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikationsläge med

bra vägar, järnvägar och hamn samt närheten till en inter-nationell flygplats för att bli ännu mer attraktiv som etable-ringsort.

• Utveckla hållbara regionala kommunikationer som möjlig-gör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa på tidhållning, priser och framtida höghastighetslösningar för kollektiva persontransporter för att pendling ska bli hållbar och säker.

• Utveckla elektronisk kommunikation över hela kommunens yta och med omvärlden för utveckling inom utbildning, ar-bete och livsmiljö.

Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt• Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper och er-

farenheter värderas och uppskattas och som leder till tryg-gare och stoltare gävlebor.

• Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs.

• Marknadsför och utveckla det ”Välkomnande Gävle” och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap.

• Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen Gäst-rikland och för hela Gävleborg samt som en del av Stockholm-Mälardalsregionen.

15

Vision 2025

16

För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att på bästa sätt tillgodose våra med-borgares och kunders gemensamma intressen.

Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och kunder-nas gemensamma intressen i fokus.

I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle att fungera och för att göra Gävle till en ännu bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare och kunder!

Koncernen Gävle kommun sätter kvaliteten i fokusKvalitet för oss är att med medborgaren och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra verksamheten. Vi är profes-sionella och bedriver en rättssäker myndighetsutövning i en-lighet med gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi lever upp till, eller överträffar, medborgarnas och kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion.

Genom en öppen dialog med medborgare och kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster och vilken service vi kan och ska leverera. På arbetsplatsen för vi tillsammans en kontinuerlig dialog omkring hur vi ska utveckla och bedriva vår verksamhet, vad våra resurser räcker till och hur de ska fördelas för att möta förväntningarna från våra medborgare och kunder.

Vi sätter mål som är tydliga för alla och följer systematiskt upp och utvärderar dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling och effektivisering genom att bidra med förslag till förbättringar och utveckla vår kompetens. Vi vågar prova nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel i organisationen, inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling.

Vår värdegrund

Koncernen Gävle kommun sätter bemötandet i fokusVarje medarbetares insats är av avgörande betydelse för med-borgarnas och kundernas upplevelse av vår service och våra tjänster. Resultatet av denna insats beror till stor del på hur vi bemöter medborgare, kunder och varandra.

Vi sätter alltid medborgarens och kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för medborgarnas, kundernas och varan-dras åsikter och visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få ut det mesta och bästa av oss själva.

Koncernen Gävle kommun sätter samarbete i fokusFör att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett samarbete som byg-ger på en öppenhet och allas inflytande och delaktighet.

Vi samarbetar med medborgare och kunder för att möjlig-göra och förstärka deras delaktighet och inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med näringsliv och andra offentliga verksamheter för att trygga tillväxt och långsiktig hållbar-het. Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som finns i hela koncernen och tillsammans bli så effektiva som möjligt i vår service- och tjänsteutövning. Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett gemen-samt ansvar för verksamheten och dess resultat.

Samarbete Bemötande

Kvalitet

Uppdraget

17

Balanserad styrning

Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den ba-lanserade styrningen är en strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål för att nå den gemensamma visionen.

Syftet med en balanserad styrning är att bredda kommu-nens styrsystem och tydliggöra samband som har betydelse för kommunens utveckling. Modellen skapar förutsättningar för en tydlig struktur som underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn kring den egna organisationens styrning.

Utifrån de kommunövergripande målen och övriga riktlin-jer beslutar nämnderna och bolagen under hösten om målen, vilka inarbetas i de egna verksamhetsplanerna.

Kommunfullmäktige fastställer med utgångspunkt från Vision 2025 kommunövergripande mål och uppdrag enligt mo-dellen för balanserad styrning. Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern omfattar fyra styrperspektiv. De per-spektiv som valts är medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi.

För att tydliggöra ambitionsnivå och inriktningen på må-len och för att skapa förutsättningar för att mäta att vi är på rätt väg kompletteras målen med indikatorer. Dessa indikato-rer ska målsättas över planeringsperioden 2014–2017 och följs upp i samband med hel- och delårsrapporteringen.

PerspektivenMedborgare och kunderMålen inom detta perspektiv sätter medborgaren och kunden i fokus. Kommunens nämnder och bolag ska leverera den bästa möjliga servicen och kvaliteten inom de tjänster, produkter och uppdrag som ligger inom kommunkoncernens verksamhets-område. Delaktighet och engagemang från den enskilde med-borgaren/kunden är viktigt i detta perspektiv.

Som svar på att det är efterfrågade tjänster och produkter med upplevd hög kvalitet görs mätningar genom olika typer av medborgar- och kundundersökningar men även uppföljning på om vi uppnår de volymmål vi har satt på våra tjänster och pro-dukter. Att kompetensnivån är hög bland kommunen invånare är av högsta vikt och mäts genom att följa upp utbildningsre-sultatet för elever på olika nivåer.

MedarbetareMålen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. Kommunen ska vara en attrak-tiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme till individens och verksamhetens utveckling.

För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och att målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersökning

17

Vision 2025

PerspektivMedborgare och kunder,

medarbetare, hållbart samhälle och ekonomi

Kommunfull-mäktige Kommunplan Årsredovisning

Målnivå 1Kommunövergripande målIndikatorer och målvärdenUppdrag och ägardirektiv

ÄGARE PLAN UPPFÖLJNING

Verksamhets- berättelse

Strategi- och verksamhetsplan

Nämnd/ styrelse

Målnivå 2Strategiska nämnds- och bolagsmål

FramgångsfaktorerIndikatorer och målvärden

Månads, och tertialrapporter

Styrkort med handlingsplan

Förvaltning/bolag

Målnivå 3Operativa mål, Framgångsfaktorer

Handlingsplan med aktiviteterIndikatorer och målvärden

Vår

vär

degr

un

d ge

nom

syra

r al

lt a

rbet

e

18

med jämna mellanrum. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägsta nivån.

Hållbart samhälleMålen för ett hållbart samhälle utgår från att det arbete vi gör inom kommunkoncernen ska hålla hög kvalitet och vara rätt anpassade utifrån uppställda krav och förväntningar. Proces-serna ska utvecklas och effektiviseras över tiden för att ge de bästa förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Områden som är viktiga för hållbarheten är vår miljö, ett bra boende med möjlighet till ett bra kultur- och fritidsliv, en infrastruktur som anpassas till boende och arbete men också för att näringslivet ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar nya arbetstillfällen. Inom området utbildning ska kvaliteten inom skolans processer ständigt förbättras för att ge de bästa förutsättningarna för ett livslångt lärande. Vård och omsorg anpassas efter behoven och utvecklas med hög kvalitet. Kom-

munkoncernens verksamheter ska utvecklas med att ständigt ta hänsyn till omvärldsfaktorerna och inte bara följa utveck-lingen utan också leda den.

För att få svar på om vårt arbete är effektivt och håller hög kvalitet görs löpande mätningar och analyser av resultat, kvali-tet och effektivitet som också jämförs med omvärlden.

EkonomiMålen inom ekonomiperspektivet ska säkerställa en långsik-tig hushållning av skattemedel och andra intäkter, att en god ekonomisk balans råder inom kommunkoncernen och att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. En god styrning och kontroll är en förutsättning för att ge en rättvisande bild av verksamheten.

Uppföljningen inom perspektivet ska spegla kostnadseffek-tiviteten, resultatet över tiden, den långsiktiga balansen i kom-munkoncernen, skuldsättningsgrad och investeringsnivåer.

19

Medborgarna har stort förtroende för den kommunala verksamheten.Ett stort förtroende för Gävle kommun är det mest grundläg-gande i ett demokratiskt samhälle och för relationen med med-borgarna. Det förtroendet ska skapas genom att verksamheten har rätt kvalitet, att en god service levereras samt att det ges möjlighet till dialog och delaktighet. Förtroendet påverkas ock-så av rättsäkerhet, bemötande och likvärdig behandling. Infor-mation är en förutsättning för kommunikation och en viktig byggsten i det förtroendeskapande arbetet.

Kommunövergripande målMEDBORGARE OCH KUNDER

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Nöjd regionindex. Index 57 Index 65 Index 60 Index 61 Index 62 Index 63

² Nöjd medborgarindex. Index 49 Index 57 Index 54 Index 55 Index 56 Index 57

¹ Nöjd regionindex mäter vad medborgarna bedömer Gävle kommun som en plats att leva och bo på. Källa: SCB medborgarundersökning.² Nöjd medborgarindex mäter vad medborgarna tycker om Gävle kommuns verksamheter. Källa: SCB medborgarundersökning.

Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens behov och samhällets utveckling.”Skolan först” är ett av de viktigaste begreppen för att göra Gävle till en framtidskommun. Genom att prioritera områdena kunskap och lärande, bildning och utbildning ska kompetens och kunskapsmålet uppnås. Alla barn och ungdomar ska ges en reell möjlighet att nå de grundläggande målen i alla ämnen.

Arbetet ska börja redan i förskolan. Ett inkluderande synsätt och höga förväntningarna ska ge möjligheter för alla. Tillgång till rätt utbildad arbetskraft är en tillväxtfaktor och relatio-nerna mellan kommun, företag och högskola måste ständigt utvecklas. Vuxna ska ges bra möjligheter till kompetensutveck-ling och förutsättningar för att ändra sin yrkesinriktning. En-treprenörskap och innovationskraft ska stimuleras.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Andel av befolkningen med gymnasial utbildning.

61% 69% 70% 71% 72% 73%

² Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning.

20% 22% 23% 24% 25% 26%

³ Andel elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen.

64% 75% 76% 77% 78% 79%

4 Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning.

62,1% 65% 66% 67% 68% 69%

¹ Med andel av befolkningen med gymnasial utbildning avses den andel av befolkningen som har lägst gymnasial utbildning. ² Eftergymnasial utbildning utgörs av utbildning som förutsätter gymnasial utbildning. Det handlar oftast om universitets eller högskoleutbildning. Källa: SCB.³ Andel (%) av avgångseleverna som uppnått kravnivåerna, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristå-ende skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). 4 Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande och som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta oberoende var arbetet ligger. Källa: SCB och Skolverket.

Nöjd regionindeNöjd medborgarindex

Nöjd regionindex, målNöjd medborgarindex, mål

40

50

60

70

2005 2007 2008 2010 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Nöjd region- och medborgarindex

20

Gävle uppfattas som tryggt, välskött och tillgängligt, där medborgarna har en god folkhälsa och ges möjlighet till delaktighet och engagemang.En god folkhälsa i Gävle innebär att vår befolknings hälsotill-stånd inte bara är så bra som möjligt utan också jämlikt för-delad. Strävan efter en jämlik folkhälsa är en av våra viktiga utgångspunkter i det dagliga arbetet. Barn och unga är en prio-riterad grupp. I Gävle har vi en helhetssyn på barns levnadsvill-kor och utgår från barnets bästa med ömsesidig respekt.

Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefin-nande. Människors trygghet i vardagen ska beaktas inom alla verksamheter. En attraktiv stad är också viktig för Gävlebor, företagare, besökare, osv. Tillgängliga och välskötta utemiljöer bidrar till såväl trygghet som attraktivitet.

I ett demokratiskt samhälle tillerkänns medborgare lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och utöva makt. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionsförmåga, trosuppfattning, social bakgrund, könsöverskridande uttryck eller sexuell lägg-ning. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påver-ka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på makt och möjligheter har ett starkt samband med hälsa.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Trygghetsindex. Index 52 Index 56 Index 53 Index 54 Index 55 Index 56

² Ohälsotal. 25,3 dagar max 24,7 dagar max 24,7 dagar max 24,6 dagar max 24,5 dagar max 24,3 dagar

³ Nöjd inflytandeindex. Index 33 Index 41 Index 38 Index 39 Index 40 Index 41

¹ Trygghetsindex mäter medborgarnas syn på trygghet och säkerhet utomhus, hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. Källa SCB Medborgarundersökning.² Ohälsotalet beräknas på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäk-ringen per försäkrad under en 12 månadersperioden. Ohälsotalet innehåller INTE dagar med sjuklön från arbetsgivare. Källa: Försäkringskassan. ³ Inflytandeindex mäter vad medborgarna har för syn på inflytandet i Gävle kommun. Källa: SCB Medborgarundersökning.

Nöjd inflytande- och trygghetsindex

Nöjd InflytandeindexNöjd trygghetsindex

Nöjd Inflytandeindex, målNöjd trygghetsindex, mål

20

30

40

50

60

2005 2007 2008 2010 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

21

Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande.Ett framgångsrikt medarbetarskap bygger på att allas kunskap och kompetens tas tillvara. Förståelsen för sin del i helheten är

Kommunövergripande målMEDARBETARE

viktig när vi tillsammans tar ansvar för verksamheten. Vår verk-samhet utgörs till stor del av möten med medborgare, kunder och kollegor och det är i dessa möten som kvaliteten i vår verksamhet skapas. Allt vi gör, gör vi för att skapa nytta för kunder och med-borgare.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Prestationsnivå MAU. Index 70,1 Index 73 Index 74

² Hållbart medarbetarengagemang (HME).

Index 79 Index 80 Index 81

¹ Prestationsnivå är ett mått på hälsa och prestationskapacitet ett år framåt i tiden. Medarbetarundersökningens förbättringsområdens värden summeras till en framtidsprog-nos över hur prestationsnivån kommer utvecklas ett år framåt i tiden.² HME är ett mått på organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Mätning av HME sker i samband med genomförandet av medarbetarundersökningen.

Ett inspirerande och utvecklande ledarskap.För att skapa en gemensam, framgångsrik verksamhet ska che-fen vara en ledare. Ledarskapet innebär att bygga upp och ut-veckla relationer. Chefer och medarbetare omsätter politiska mål

till effektiv verksamhet. Chefen sätter tillsammans med medar-betarna mål, följer och utvärderar verksamheten. En framgångs-faktor för ett inspirerande och utvecklande ledarskap är att det finns goda förutsättningar för chefs- och ledarskapet.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ LedarskapMAU Index 75,1 Index 70 Index 72

² Återkoppling MAU Index 71 Index 73 Index 75

¹ Den medarbetarundersökning (MAU) som genomförs vartannat år innehåller fem påståenden som tillsammans utgör förbättringsområdet Ledarskap. I mellanliggande period genomförs förbättringsaktiviteter.² Den medarbetarundersökning (MAU) som genomförs vartannat år innehåller tre påståenden som tillsammans utgör förbättringsområdet Återkoppling. I mellanliggande period genomförs förbättringsaktiviteter. Källa: Medarbetarundersökningen. En ny upphandling av leverantör av undersökningen ska göras inför 2017 varför målvärdet för indikatorerna Ledarskap och Återkoppling 2017 är osäkert.

Uppnå jämställda arbetsvillkor och löner.Jämställda arbetsvillkor innebär lika möjligheter och rättighe-ter skapas för kvinnor och män i Gävle kommun och dess bolag.

Synliggörande och utjämnande av löneskillnaderna är ett viktigt steg för en positiv förändring för en jämställd arbetsmarknad.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Jämix Index 111 Index 119 Index 116 Index 117 Index 118 Index 119

² Jämställda löner. - - 94,1% 95,6% 97% 98,2%

¹ Jämställdhetsindex (JÄMIX) är ett verktyg för att kartlägga och identifiera förbättringsområden och följa upp arbetet med jämställdhet och likabehandling i organisationer. Jämix är utarbetat av Nyckeltalsinstitutet och består av nio nyckeltal avseende jämställda arbetsvillkor som sammanställs i ett index. ² Kvinnors andel av mäns lön. Det är den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män som mäts. Indikatorn är ny från 2015, men utfallet från 2013 års löneöversyn är nivån 92,1%.

22

Kommunövergripande målHÅLLBART SAMHÄLLE

Gävle har en hållbar tillväxt.Genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo och verka i Gävle. En grundförutsättning är att den kommunala verk-samheten fungerar väl och utvecklas i takt med tiden. Utveck-lingen av samhället omfattar hela vår livsmiljö, med allt från att knyta och utveckla internationella kontakter till attraktiva boendemiljöer med väl fungerande kommunikationer. Hälsa ökar möjligheter att kunna arbeta, vilket ökar inkomsttrygg-heten. Inkomst genererar i sin tur både ökad konsumtion och ökat sparande. Ur ett samhällsperspektiv ger god hälsa alltså ökad arbetskraftsdeltagande, fler produktiva år och högre pro-duktivitet. Gävle har idag uppnått över ca 98 000 invånare och har en planeringsfolkmängd med utblick mot framtiden som antar att år 2030 kommer 111 000 personer att bo i kommunen. En fungerande bostadsmarknad med ett attraktivt utbud likväl som en väl fungerande arbetsmarknad med tillgång till kom-petent arbetskraft och goda möjligheter till sysselsättning är viktiga komponenter för att Gävle ska kunna fortsätta att växa.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Befolkningsökning 1 066 st minst 600 st minst 800 st minst 800 st minst 800 st minst 800 st

² Bostadsbyggande 180 st minst 300 st minst 350 st minst 400 st minst 450 st minst 500 st

³ Arbetslöshet, avvikelse från rikssnittet. 4,4% högst 4,5

procentenheterhögst 3,2



procentenheterhögst 2

procentenheter

¹ Målvärdet är satt utifrån att planeringsfolkmängden är 111 000 invånare år 2030.² Målvärdet anger antal färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus. Omfattar ny- och ombyggnation.³ Indikatorn mäter avvikelsen från den genomsnittliga arbetslösheten i riket vid rapporteringstillfället.

Arbetslöshet, avvikelse från rikssnittet

Arbetslöshet, utfall Arbetslöshet, mål

0

1

2

3

4

5

6

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

23

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ NKI, Stockholm business Alliance.

66 74 70 71 72 73

² Nyföretagande 19,6 10,9 11,4 11,8 12

³ Byggklar mark 60 ha minst 60 ha minst 60 ha minst 60 ha minst 60 ha minst 60 ha

4 Företagsklimat (ranking).

plats 218 högst 176 högst 178 högst 173 högst 168 högst 163

¹ NKI SBA är ett mått på företagarnas helhetsbetyg av kontakten med kommunerna. Bedömning görs på brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljötillsyn och serveringstill-stånd. Källa: Utrednings- och statistikkontoret AB och SCB. ² Antal nya företag, inklusive kommunägda företag, per 1000 invånare. Företag som ingår är de företag som registrerats och fått ett organisationsnummer och är dessutom registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Källa: Ekonomifakta. ³ Utbudet av byggklar mark för verksamheter ska fortlöpande uppgå till 60 ha som är fördelade på mark som tillgodoser olika typer av efterfrågan. 4 Näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätundersökningar där tiotusentals företagare och politiker bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet. Totalt antal kommuner i undersökningen är 290. Målvärdet anger i rankingen.

Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsätt-ningar för företagande i kommunen.Ett bra företagsklimat med bland annat en god kommunal ser-vice ger förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. En bred samverkan och en positiv kommunikation stimulerar nyföre-tagande. Det bidrar också till tillväxt i befintliga företag och för att positionera Gävle som etableringsort. Att det finns byggklar mark för företag som vill etablera sig i Gävle är en grundförut-sättning.

Gävle kommun bidrar till att skapa förutsättningar för ett aktivt liv och en stimulerande fritid för invånarna.Invånarnas fritidsaktiviteter ska så långt möjligt stimuleras och då framför allt aktiviteter för barn och ungdomar. Alla

barn har rätt till goda uppväxtvillkor och här krävs samverkan och delaktighet med många olika aktörer som idrottsrörelsen, ideella föreningar, samfund och andra. Goda möjligheter ska finnas att ta del av ett varierat kulturutbud.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018¹ Idrotts- och motionsanläggnings index.

61 62 63 64 65 66

² Kulturindex 71 72 72 73 73 74

³ Aktivt föreningsliv. 666 000 st minst 666 000 minst 667 000 minst 668 000 minst 670 000 minst 670 000

¹ Index utifrån medborgarundersökningen för Idrotts- och motionsanläggningar som svarar på vad medborgarna anser om öppettider, utrustning och skötsel av anläggningarna samt belysning i motionsspår ² Index utifrån medborgarundersökningen inom kulturområdet som svarar på vad medborgarna anser om biblioteksverksamheten, utställningar, konst, teater och konserter. ³ Antalet deltagarbesök i organiserade aktiviteter för barn och ungdomar i åldern 7–20 år inom föreningslivet.

NKI Stockholm Business Alliance

NKI, Stockholm Business Alliance, utfallNKI, Stockholm Business Alliance, mål

50

60

70

80

2007 2009 2011 2013 2014 2015 2016 2017 2018

24

Genom utvecklade och effektiva processer, där kvalitet värderas högt, skapas förutsättningar för ett samhälle med bra livskvalitet.Genom att ständigt utveckla och effektivisera processerna i kommunkoncernens samtliga verksamheter ges förutsätt-ningar till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Att hålla

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

Andel uppnådda målvärden på underliggande indikatorer.

75% 80% 83% 85% 85%

Mäter andelen uppnådda målvärden på de indikatorer som är kopplade mot det kommunövergripande målet utifrån kommunens nämnder och bolag.

en hög kvalitet på levererade tjänster och produkter ska vara en självklarhet. Inom nämnderna och bolagen görs mätningar som visar att kvaliteten är hög och processerna är effektiva. Skolan som är ett prioriterat område ska vidareutvecklas och involveras i samhället genom att vara den naturliga mötesplat-sen för kommunens verksamheter, medborgare och näringsliv.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Energi och Transporter: Koldioxidutsläpp per år i Gävle kommun från energi- och transportsektorn.

-1,4% -6% -12% -18% -24% -29%

² Transporter: Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år.

599 572 559 547 535 523

³ Konsumtion och avfall: Avfallsmängd i kg per person och år, i tre års glidande medelvärde.

520 512 508 504 500 496

4 Natur: Areal kommunalt bildade naturreservat.

514,8 ha 500 ha 600 ha 700 ha 800 ha 900 ha

5 Vatten: Andel vattenförekomster som uppfyller god eller hög ekologisk status inom Gävle kommun..

2% 12% 80% 17% 19%

¹ I utsläppsdata ingår de direkta utsläppen inom kommunen. ² Uppgifter om körsträckor kommer från Transporstyrelsens register för samtliga provade fordon och kompletteras med information om de perioder som fordonen inte varit i trafik. För fordon som inte har besiktigats används metodskattningar. Indikatorn sammanställs årligen av SCB. ³ Gästrike Återvinnare mäter indikatorn varje år. Indikatorn visar den totala avfallsmängden per år och invånare. 4 Den totala summan av naturreservatsareal i enlighet med reservatsbeslut i Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige. Ökningen i målvärde avser ny naturreservatareal respektive år som adderas till befintlig naturreservatareal. 5 Indikatorn visar antalet vattenförekomster med god eller hög ekologisk status, i förhållande till det totala antalet vattenförekomster i Gävle kommun.

Bättre miljö genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten samt ett förstärkande av den biologiska mångfalden.Gävle kommun ska ligga i framkant när det gäller miljöfrågor för att nuvarande och kommande generationer ska ha en häl-sosam och god miljö. Ambitionen är att bli en av de bästa miljö-kommunerna i Sverige.

Alla delar av vår verksamhet ska därför drivas och utveck-las med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Vi måste arbeta för att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produk-

tionsförmåga och att minska påverkan på djur och natur samt människans hälsa.

Gävle kommun har ett miljöstrategiskt program som ska styra och samordna kommunens arbete med miljöfrågor. Pro-grammet visar den inriktning som miljöarbetet kommer att ha på längre sikt. I programmet framgår bland annat att Gävle ska vara klimatneutralt 2050 och fossilfritt 2030. Uppföljningen av hela miljöstrategiska programmet visar på hur tillståndet i miljön har förändrats och hur miljöarbetet har fortskridit un-der året (www.gavle.se/miljostrategisktprogram).

25

Kommunkoncernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och nyttjar befintliga resurser på ett optimalt sätt.Kostnadskontroll är kanske den viktigaste variabeln för att uppnå planerade resultat. Genom att fokusera på kostnadsut-vecklingen i den löpande verksamheten i förhållande till in-täkternas utveckling skapas ett relationstal som tar hänsyn till detta förhållande. För kommunens verksamheter innebär det att nettokostnaderna på sikt inte kan öka snabbare än kom-munens skatteintäkter.

Nämnder och bolag ska i sina verksamhetsplaner formulera verksamhetsmål med innebörden effektivt resursutnyttjande inom underhåll av anläggningstillgångar (berörda nämn-der och bolag), lokaleffektivitet i kommunala lokaler (berörda nämnder och bolag), kostnadseffektivitet (alla).

Under goda tider med bra tillväxt i kommunsektorns skat-

Kommunövergripande målEKONOMI

teunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräk-ningar och motsvarande negativa avräkningar i dåliga tider. För att undvika krav på att tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma ett överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. Överskott tryggar ett långsiktigt politiskt handlingsutrymme, möjliggör nya satsningar och sä-kerställer utveckling och tillväxt. Genom att skapa ett överskott i kommunens totala verksamhet skapas förutsättningar för att;• klara våra framtida pensionsåtaganden, även de som ligger utanför balansräkningen.• göra nyinvesteringar utöver rena reinvesteringar.• öka handlingsutrymmet och ge förutsättningar för en lång-siktig planering.

För att målet ska nås är viktigt att nämnder håller beslutad budget och att bolagen klarar sina resultatkrav.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

Verksamhetens nettokostnader, förändring jämfört med föregående år (%).

5,0% högst 3,9% högst 6,1% högst 5,2% högst 3,1% högst 3,5%

Skatter, generella bidrag och utjämning, förändring jämfört med föregående år (%).

4,9% 4,7% 5,0% 4,5% 3,9% 3,6%

Årets resultat exklusive realisationsvinster/för-luster ska under planeringsperioden i genomsnitt uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, gene-rella bidrag och utjämning.Under goda tider med bra tillväxt i kommunsektorns skatte-underlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar och motsvarande negativa avräkningar i dåliga tider. För att undvika krav på att tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma ett överskott under goda tider som kan använ-das vid sämre tider. Överskott tryggar ett långsiktigt politiskt

handlingsutrymme, möjliggör nya satsningar och säkerställer utveckling och tillväxt. Genom att skapa ett överskott i kom-munens totala verksamhet skapas förutsättningar för att;• klara våra framtida pensionsåtaganden, även de som ligger utanför balansräkningen.• göra nyinvesteringar utöver rena reinvesteringar.• öka handlingsutrymmet och ge förutsättningar för en lång-siktig planering.

För att målet ska nås är viktigt att nämnder håller beslutad budget och att bolagen klarar sina resultatkrav.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Årets resultat i procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning (%).

1,6% minst 1,5% minst 2,0% minst 1,3% minst 2,0% minst 1,9%

² Årets resultat i procent av skatteintäkter, gene rella bidrag och utjämning, i genomsnitt under planeringsperioden (%).

2%

minst 1,8% innevarande år, tre år framåt och fyra

år bakåt

minst 1,8% innevarande år, tre år framåt och fyra

år bakåt

¹-² För att värdesäkra vårt pensionsåtagande som även redovisas som ansvarsförbindelse behövs ett positivt resultat som motsvarar cirka 1 procent av våra skatter och bidrag. För att klara våra reinvesteringar inflationsuppräknat och även skapa handlingsutrymme för bland annat nyinvesteringar behövs ett överskott i den löpande verksamheten motsvarande ca 125–150 procent av våra avskrivningskostnader vilket sammantaget ger ett behov av ett positivt resultat som motsvarar ca 1 procent av våra skatter och bidrag.

26

Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans och det övergripande målet är att bibehålla kommunkoncernens soliditet.Soliditet är ett nyckeltal som används för att mäta den finan-siella styrkan i ett långsiktigt perspektiv och ett mått på hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soli-ditetens absoluta nivå och förändring är beroende av ökningen i tillgångsmassan i balansräkningen och den förändring som tillförs det egna kapitalet genom årets resultat. En positiv pro-centuell förändring av det egna kapitalet som är lika stor som en positiv procentuell förändring av de totala tillgångarna ger

en oförändrad soliditet. I finansiella termer är detta ett uttryck för tillväxt i balans.Genom att arbeta med ett tak för skuldsättningen per inne-vånare skapas en intern process där varje investering prövas noggrant med den uttalade målsättningen att varje investe-ring ska vara självfinansierad, vilket i sin tur ställer krav på ett stabilt kassaflöde från de olika verksamheterna. Motivet med att sätta ett lånetak är att minska kommunens och de kom-munala bolagens finansiella risk med en alltför hög skuldsätt-ningsgrad i förhållande till synliga och dolda övervärden och avkastningspotential.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Kommunens soliditet (%)*.


² Kommunkoncernens soliditet (%)*.


Kommun-koncernensskuldsättningsnivå (kr/invånare).

103 900 117 000 106 900 110 000 108 800 108 100

Kommun-koncernens skuldsättningsnivå (kr/inv) exkl Bomus energi.

98 000 110 600 100 300 103 800 103 100 102 900

Kommun-koncernens skuldsättningsnivå (kr/invånare) exkl Gävle Energi AB, Bomus Energi AB, Gävle Hamn AB.

¹-² Mäts i samband med kommunkoncernens årsbokslut. Vid beräkning av kommunens soliditet exkluderas förmedlade lån till kommunala bolag och den del av det egna kapita-let som motsvarar ansvarsförbindelse för pensionsåtagande.

Nettoinvesteringar, inklusive investeringar hos kommunala bolag, riktade mot kommunens skat-tefinansierade verksamhet bör till 100 procent vara självfinansierad sett över en femårsperiod.Motivet till ett skarpare krav på självfinansiering av investe-ringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinan-

siering av dessa investeringar innebär på sikt en ökad finansiell belastning. En lånefinansiering av denna sektor tar resurser från verksamheterna och på sikt begränsar detta utvecklingen inom kommunen. Vid bedömning av investeringsvolymen ska dock hänsyn kunna tas till investeringarnas inriktning, till exempel om dessa innebär kostnadsbesparingar, aktuellt kon-junkturläge, samt styrkan i kommunens balansräkning.

IndikatorUtfall

2013Målvärde

2014Målvärde

2015Målvärde

2016Målvärde

2017Målvärde

2018

¹ Självfinansieringsgrad, per år (%).

83% minst 52% minst 45% minst 73% minst 122% minst 105%

² Självfinansieringsgrad, över en rullande femårsperiod, (%).

89% minst 84% senaste fem år

minst 74% senaste fem år




1–2 Självfinansieringsgrad mäts med hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansieras via resultat exklusive realisationsvinster med tillägg av avskrivningar och försälj-ningsinkomster.

27

Finansiell analys, kommunkoncernenSAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Årets resultatDe upprättade resultatbudgeterna i Gävle kommunkoncern ger följande bild av resultatutvecklingen efter finansiella poster i mnkr under planeringsperioden.

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Gävle Kommun 133,0 125,3 171,2 149,7

Gävle Stadshus -39,8 -40,5 -41,2 -41,9

Gävle Energi 127,1 128,0 129,1 129,8

Bomhus Energi 10,0 11,0 11,5 12,5

Gavlegårdarna 148,0 147,6 145,3 80,2

Gavlefastighet 9,1 12,4 15,9 18,4

Gävle Hamn 8,2 -6,2 -14,6 16,7

GävleVatten 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 395,6 377,6 417,2 365,4

Kommunkoncernresultatet efter finansiella poster i bokslut för år 2013 uppgick till 296,7 mnkr. Av det positiva resultatet var 122,7 mnkr hänförligt till kommunen, 134,0 mnkr till Gävle Stads-huskoncernen och 40,0 mnkr till övriga innehav och koncern-justeringar. Även för åren 2014–2018 redovisas positiva resultat.Summan av ovanstående resultat per juridisk person är inte likty-digt med koncernresultatet då inga koncernelimineringar ingår. Dessa kan dock beräknas till ca -40 mnkr baserat på utfallet 2013.

InvesteringarUnder våren/hösten 2014 har kommunens förvaltningar och bolag arbetat fram investeringsplaner. Följande nivåer finns nu inarbetade i Kommunplanen

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Stadshuskoncernen 1429 1253 942 873

Gävle Vatten AB 269 349 325 205

Bomhus Energi 8 8 8 8

Gävle Kommun¹ 181 226 166 133

Summa 1 887 1 836 1 441 1 219

1. Inkl anläggningstillgångar från exploatering.

I ovanstående bolagsinvesteringar ingår 1 138 mnkr i fastighe-ter med kommunal verksamhet via Gavlefastigheter och Gavle-gårdarna. Detta avser i huvudsak skolor, idrottsanläggningar och kulturfastigheter samt i särskilda boenden för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Övriga bostadsinvesteringar hos AB Gavlegårdarna uppgår till 1 438 mnkr under perioden, i form av reinvesteringar och stadsdelförnyelse, men även nyproduktion. Införande av kom-ponentavskrivning enligt K3 regler medför ökad investerings-volym med 80 mnkr per år eller totalt 320 mnkr under åren 2015–2018.

Investeringar hos Gävle Energi AB uppgår sammantaget till 559 mnkr under perioden och avser elnät, nyanslutningar och förtätningar av fjärrvärme, elproduktion mm, men även bredbandsutbyggnad, fjärrkyla och vattenkraftsproduktion. I investeringsbudgeten ingår finansiella tillgångar i form av ägartillskott till Gästrike Ekogas AB med totalt 30 mnkr.

För Gävle Hamn AB ingår investeringar med 979 mnkr. De större investeringarna avser ny container terminal med ca 305 mnkr och automatiserat höglager magasin på Granudden med 200 mnkr. Investeringar i ny bulkkaj uppgår till 86 mnkr. För investeringar i bulkterminal, upplag och personalbyggnad budgeteras 174 mnkr. Investering i naturgasterminal uppgår till 50 mnkr och. För investeringar i kranar och maskiner samt bogserbåt budgeteras 111 mnkr.

Utöver dessa investeringar genomförs projekt för elektrifie-ring av befintligt hamnspår till Bergslagsbanan och Ostkust-banan. Den totala kostnaden för projektet beräknas till över 300 mnkr, där Gävle kommun medfinansierar 19 mnkr och regionen 38 mnkr.

Investeringar hos Gävle Vatten AB uppgår till totalt 1 148 mnkr under perioden. För investering i vatten och avlopp till Norrlandet ingår 132 mnkr och för övriga exploateringsprojekt 147 mnkr. För samtliga vattentäkter finns ett behov av reserv-vattenförsörjning. Utredningar pågår för Gävle och Valbo, men ännu råder stor osäkerhet om möjliga lösningar och investe-ringsvolym. Totalt uppskattas dessa åtgärder till 700 mnkr, va-rav 350 mnkr ligger inom planperioden. 250 mnkr budgeteras för barriär av vattenförsörjning vid Sätraverket. Investeringar i övriga skyddsbarriärer och vattenförsörjning budgeteras till 65 mnkr. För förnyelseinvesteringar i VA-ledningar och anlägg-ningar med mera, budgeteras 204 mnkr under åren 2015–2018.

Utöver ovanstående investeringar beräknas 138–154 mnkr att investeras i ny produktionsanläggning för biogas via Gäst-rike Ekogas AB under åren 2014–2016. Bolaget ägs till 49 procent av Gävle Energi AB och till 51 procent av kommunförbundet Gästrike Återvinnare. Kapitalisering av bolaget sker genom ny-emission där Gävle Energi AB tillför 17 mnkr och Gästrike Åter-vinnare 17,7 mnkr, samt genom kommande aktieägartillskott med fördelning 12,7 mnkr respektive 13,3 mnkr.

28

Finansiering av nettoinvesteringarI den av Kommunfullmäktige fastställda investerings- och finansieringsstrategin ingår bland annat att investeringsni-vån inom kommunkoncernen skall anpassas till tillgängliga finansieringsmedel. Kommunkoncernens skuldsättningsnivå per innevånare bör inte överstiga 100 000 kr.

Tillgängliga finansieringsmedel är avskrivningar, resultat exklusive realisationsvinster, samt försäljning av tillgångar. Anläggningstillgångar som tillförs via exploateringsverk-samhet finansieras i huvudsak av exploateringsöverskott som uppkommer i samband med försäljning av tomter. För exploa-teringsverksamhet inom vatten och avlopp sker finansiering genom anslutningsavgifter. Tillgängliga finansieringsmedel enligt förslagen i Kommunplanen uppgår till:

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Stadshuskoncernen 1 021 850 864 745


Bomhus Energi 48 50 51 52

Gävle Kommun 242 236 283 261

Summa 1 320 1 383 1 455 1 224

Kommunens finansieringsstrategi förutsätter att det bland tillgängliga finansieringsmedel kan ingå extern- och alterna-tiv finansiering. Om angivna investeringsplaner skall genom-föras krävs följande tillkommande finansiering:

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Stadshuskoncernen 408 403 78 128


Bomhus Energi -40 -42 -43 -44

Gävle Kommun -61 -10 -117 -128

Summa 564 450 -17 -5

Den totala investeringsvolymen i kommunkoncernen under åren 2015–2018 budgeteras till 6 383 mnkr (exklusive Gästrike Ekogas med mera).

Självfinansieringen för dessa investeringar uppgår till 5 382 mnkr eller 84 procent. Totalt innebär detta att 992 mnkr av den planerade investeringsvolymen måste finansieras genom upp-låning eller alternativ finansiering.

De investeringar som inte klaras genom självfinansiering för de kommunala bolagen avser AB Gavlegårdarna med ca 143 mnkr, Gavlefastigheter Gävle kommun AB med 521 mnkr, Gävle Hamn AB med 678 mnkr, samt Gävle Vatten AB med 468 mnkr.

I detta sammanhang måste dock affärsmässigheten i de enskilda investeringarna bedömas. Det bör också poängteras att investeringar hos de kommunala bolagen riktade mot kom-munal verksamhet inte kräver fullständig självfinansiering via de aktuella bolagen. Dessa investeringar kan finansieras med förmedlade lån via ett positivt kassaflöde hos kommunen. För Gävle Vattens investeringar i exploateringsverksamhet sker fi-nansiering via anslutningsavgifter som resultatmässigt perio-diseras över anläggningens nyttjandetid.

Kommunkoncernens soliditet uppgick vid utgången av år 2013 till 32,1 procent. Denna beräknas år 2014 till 33,4 procent och till 33,3 procent år 2015, samt därefter successivt stiga till 34,9 procent vid utgången av år 2018. Om pensionsåtagandet i form av ansvarsförbindelse frånräknas från det egna kapitalet uppgår den beräknade soliditeten 2014 till 18,9 procent som därefter stiger till 19,6 procent år 2015 och till 23,2 procent år 2018. Det kommunövergripande målet för kommunkoncernens soliditet får därmed anses bli uppfyllt med budgetförslaget.

Skuldsättning per invånareSkuldsättningen inom hela kommunkoncernen uppgick vid utgången av år 2013 till 102 600 kr per invånare. I detta belopp ingår långa och korta skulder, med tillägg för ansvarsförplik-telser (pensionsåtaganden), samt med avdrag för likvida medel och placeringar av pensionsmedel samt övriga korta placering-ar och långfristiga fordringar.

Kommunkoncernens skuldsättning beräknas vid utgången av år 2015 uppgå till ca 106 800 kr per invånare och vid utgång-en av år 2018 till ca 108 100 kr. En bidragande orsak till skuldök-ningen är de investeringar som nu gjorts i Bomhus Energi. Det-ta bolag ägs till 50 procent av Gävle Energi. Bolaget finansierar sin verksamhet på egna meriter. Enligt aktiebolagslagens reg-ler inräknas inte bolaget i Gävle Energis koncernredovisning. Med de redovisningsregler som gäller för kommunen ska dock bolaget ingå i kommunens sammanställda redovisning mot-svarande ägarandelen 50 procent både avseende resultat- och balansräkning. Frånräknas Bomhus Energis beräknade påver-kan på den totala skuldsättningen uppgår kommunkoncer-nens skuldsättning till ca 102 900 kr per invånare vid utgången av år 2018.

29

Vid en bedömning av skuldsättningsnivån bör också hän-syn tas att en stor del av investeringsvolymen inom bolags-sektorn är affärsmässiga och ger framtida intäkter. Detta för-hållande medför att det kan finnas motiv att göra en starkare koppling till balansräkningens tillgångar vid bedömningen.

Det kan i detta sammanhang poängteras att värderingar som gjorts av kommunens bolag under år 2008 visar att det finns väsentliga osynliga övervärden på balansräkningens till-gångssida. Dessa övervärden motsvarar med råge kommunens ansvarsförbindelse för intjänade pensionsrätter på ca 2,3 mil-jarder kr, vilket motsvarar ca 23 500 kr per invånare av redovi-sad skuldsättning.

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Skuldsättning i kommunkoncernen

Kr per invånare

Skuldsättningstak/invånareKr/invKr/inv exkl Bomhus Energi

90 000

100 000

110 000

120 000

2012 2013 2014 2015 2016 2017


Kr per invånare


90 000

100 000

110 000

120 000

130 000

2012 2013 2014 2015 2016 2017


Kr per invånare


90 000

100 000

110 000

120 000

130 000

Skuldsättning i kommunen

Belopp i mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Kr/inv 102 550 102 680 106 862 109 964 108 785 108 051

Kr/inv exkl Bomhus Energi

94 971 95 602 100 273 103 848 103 132 102 871

30

Årets resultatGävle kommun har sedan år 2004 haft en positiv resultatut-veckling där resultatmålet på 2 procent av skatter, generella bidrag och utjämning exklusive realisationsvinster och exploa-teringsresultat med råge överträffats de flesta av åren.

Under de senaste åren har dock ett antal tillfälliga intäkts-poster varit bidragande till de positiva resultaten. Detta gäller främst tillfälligt statligt konjunkturstöd i samband med finans-krisen år 2010 och nu senast återbetalning av AFA försäkrings-premier med 79 mnkr år 2012 och 75 mnkr år 2013. Om de jämfö-relsestörande posterna på sammantaget 80 mnkr frånräknas 2013 års resultat uppgår det justerade resultatet till 0,9 (0,8) procent av intäkterna från skatter bidrag och utjämning detta år. Prognosen för år 2014 pekar mot ett resultat exklusive reali-sationsvinster och exploateringsresultat med 143 mnkr, vilket motsvarar 2,9 procent av skatter, bidrag och utjämning.

Flera av kommunens nämnder redovisar dock obalanser i sina verksamheter i delårsrapport 2 2014. Detta gäller Utbildnings-nämnden -34 mnkr (exklusive tillskott för volymförändringar), Omvårdnadsnämnden -20 mnkr och Socialnämnden -8 mnkr.

Till följd av redovisade volymökningar under främst år 2013 och 2014 kan det konstateras att kostnadseffekterna av inte ramkompenserade volymförändringar har bidragit till de re-dovisade obalanserna hos Utbildningsnämnden respektive Omvårdnadsnämnden, även om Omvårdnadsnämndens un-derskott nu främst har sin orsak i höga produktionskostnader som behöver analyseras.

Övriga nämnder redovisar tillsammans prognostiserade överskott på ca 22 mnkr exklusive exploateringsresultat med mera. Skatteintäkterna med mera för år 2014 beräknas bli ca 46 mnkr bättre än budgeterat, varav 9,4 mnkr avser sänkt avgift för LSS-utjämning efter rättning av uppgifter i räkenskaps-sammandraget för år 2013. Den totala budgetavvikelsen för fi-nansförvaltningens poster är för år 2014 beräknad till ca 100 mnkr och inkluderar budgeterade reserver för obalanser med mera hos nämnderna.

I de nu föreslagna Kommunplanen för år 2015–2018 har ak-tuella nämnder kompenserats för konstaterade volymökning-ar, vilket för Utbildningsnämnden innebär ett ramtillskott med 74 mnkr och för Omvårdnadsnämnden med 24 mnkr år 2015. Dessutom har Socialnämndens ram utökats med 7 mnkr för placeringskostnader av unga och unga vuxna. Kommunens nämnder bör under dessa förutsättningar ha goda möjligheter att uppnå ekonomisk balans under år 2015. Detta gäller dock under förutsättning att de effektivitets-/omstruktureringskrav på sammantaget 49 mnkr kan uppnås under året. Det räcker dock inte att enbart klara verksamheten inom de tilldelade eko-nomiska ramarna. Nämnderna har att tillse att verksamheten bedrivs med ett effektivt resursutnyttjande i enlighet med det

Finansiell analys, kommunen

2014 2015 2016 2017 2018

Årets resultatAvvikelse från god ekonomisk hushållning 2%

Mnkr

-50

0

50

100

150

kommunövergripande målet inom ekonomiperspektivet.Kommunen har stora investeringsbehov. Detta gäller inte

minst fastighetstekniska upprustningar av våra skolor och satsningar på fler förskoleplatser, men även behov av utbygg-nad av särskilda boenden både för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Utöver detta planeras för nysatsningar inom skolområdet och idrottssektorn. Kommunen behöver med anledning av detta uppnå ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten genom resultatöverskott som bidrar till egenfinansiering av dessa investeringar. Den nu föreslagna resultatnivån räcker inte till egenfinansiering fullt ut, vilket innebär en ökad lånefinansiering av dessa investeringar inom kommunkoncernen under de kommande åren.

Det genomsnittliga resultatet för åren 2015–2018 beräknas hamna kring ca 1,8 procent av skatter, generella bidrag och ut-jämning. Om hänsyn även tas till prognosen för år 2014 uppgår det genomsnittliga resultatet till knappt 2,0 procent. Sett över en längre period enligt indikator till finansiellt mål, perioden 2011–2018 uppgår det genomsnittliga resultatet till ca 1,8 procent.

Den sammantagna negativa målavvikelsen för perioden uppgår till ca 46 mnkr. Prognosen för år 2014 ger en positiv må-lavvikelse med 46 mnkr.

Resultatutveckling exkl reavinster/förluster

31

Årlig ökning av verksamhetens nettokostnader (exkl. realisationsvinster/ förluster) samt intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning.

Verksamhetens nettokostnaderSkatt, generella bidrag samt utjämning

Mnkr

0

100

200

300

400

2014 2015 2016 2017 2018

Årlig ökning av versamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnaderSkatt, generella bidrag samt utjämning

Mnkr

0

100

200

300

400

2014 2015 2016 2017 2018

Årlig ökning av versamhetens nettokostnaderVerksamhetens nettokostnaderIntäkter från skatter, generella bidrag och utjämningssystem beräknas öka med 243 mnkr mellan åren 2014 och 2015, Net-tokostnadsökningar till följd av löne- och prisökningar kan för motsvarande tid beräknas till ca 149 mnkr. Sammantaget ökar verksamhetens nettokostnader exklusive realisations-vinster med mera, enligt budgetförslaget med 295 mnkr. I net-tokostnadsökningen ingår generella krav på effektiviseringar för nämnderna motsvarande 49 mnkr. För att uppnå en eko-nomisk balans enligt budgetförslaget är det nödvändigt att samtliga nämnder lyckas klara verksamheten inom tilldelade ramar. För närvarande redovisar nämnderna med underskott obalanser på ca 62 mnkr. Genom tillskott i förslaget för år 2015 reduceras dessa obalanser. För att möta risk att obalanser upp-står om kommande effektiviseringskrav inte kan åtgärdas fullt ut har en reserv budgeterats centralt under finansförvaltning-en. Dessutom innebär regeringens förslag i budgetpropositio-nen om förändrade arbetsgivaravgifter för unga och äldre att verksamhetens kostnader ökar med ca 13 mnkr år 2015 och med ca 26 mnkr år 2016. Dessa merkostnader har kompenserats i det generella statsbidraget. Den budgeterade reserven för obalan-ser år 2015 uppgår till 20 mnkr och därefter till 40 mnkr per år. Denna reserv motsvarar ca 0,3–0,6 procent av verksamhetens kostnader.

För att nå årsresultaten 2015 enligt budgetförslaget finns ett utrymme att öka verksamhetens kostnader exklusive ex-ploateringskostnader med 4,6 procent. Borträknas effekterna av pris- och löneförändringar enligt modell som används av Sveriges Kommuner och Landsting (prisökning 2,8 procent år 2015) är kostnadsökningen (konsumtionsökningen) 1,8 procent, vilket ligger ungefär i linje med den bedömning som Sveriges Kommuner och Landsting gör i sin prognos för rikets samtliga kommuner år 2015. För de påföljande åren är den möjliga ök-ningstakten i löpande priser ca 3,9 procent i genomsnitt.

Verksamhetens nettokostnader exklusive realisationsvin-ster och exploateringsresultat beräknas öka med 6,1 procent år 2015 och därefter med 4,1 procent i genomsnitt.

Med ramförslaget uppnås inte fullständig balans mellan skatteintäkternas och nettokostnaders utveckling. År 2018 kan intäkter för skatter, generella bidrag och utjämningssystem beräknas öka med 883 mnkr jämfört med år 2014 och verksam-hetens nettokostnader (exklusive reavinster/–förluster) med 920 mnkr.

Årlig ökning av versamhetens nettokostnader

Obalansen kan motiveras av att den goda resultatnivån år 2014 ger förutsättningar att öka kostnaderna i en något snabbare takt än våra skatteintäkter. Det finns dock all anledning att nogsamt följa utvecklingen. En ytterligare ökning av vår kostnadsnivå är inte acceptabel ställt mot kraven på en god ekonomisk hushåll-ning. Detta gäller särskilt tydligt i en situation där stor osäker-het råder kring den fortsatta utvecklingen för konjunkturen och medföljande förutsättningar för vår skattetillväxt.

Pensionskostnadernas utvecklingKommunens pensionskostnader består av direkta utbetalningar till kommunens pensionärer, individuella pensionsavgifter och pensionsförsäkringar, avsättning för framtida pensionsutbetal-ningar avseende intjänade pensioner efter år 1998 samt särskild löneskatt på pensionskostnader. Förändringar av pensionsrätter intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen och belastar således inte balansräkningen. Från år 2007 sker pensionsskuldsberäkningen enligt riktlinjer RIPS 07.

Under år 2013 har överenskommelse om helt avgiftsbestäm-da pensioner träffats för alla anställda i kommuner, landsting och regioner. Avtalet heter AKAP-KL och omfattar arbetstagare som är födda 1986 och senare. Avgiftsnivåerna är 4,5 procent under det så kallade taket (7,5 inkomstbasbelopp) och 30 pro-cent därutöver. Det redan existerande avtalet KAP-KL gäller enbart för födda 1985 och tidigare.

För år 2015 budgeteras pensionskostnaderna inklusive fi-nansiell del till 286 mnkr för att stiga till 360 mnkr år 2018. I den av KPA beräknade förändringen av pensionsåtagandet re-dovisad som ansvarsförbindelse redovisas en minskning med ca 57 mnkr mellan år 2014 och 2015. Under resterande del av

32

Avsättningar pensioner och löneskattLöneskattPensionsutbetalningar och -avgifter

Mnkr

0

100

200

300

400

2014 2015 2016 2017 2018

Pensionskostnadernas utveckling

planeringsperioden sjunker ansvarsförbindelsen med ytterli-gare 41 mnkr. Den totala ansvarsförbindelsen beräknas vid ut-gången av år 2015 till 2 184 mnkr inklusive löneskatt. Ansvars-förbindelsen motsvarar därmed ca 55 procent av kommunens egna kapital detta år.

Kommunen får en ökad likviditetsbelastning för pensioner genom ökade pensionsutbetalningar och individuella pen-sionsavgifter. Dessa ökar (inklusive löneskatt) med ca 9 mnkr mellan år 2014 och 2015 och med 47 mnkr år 2018 jämfört med år 2014.

Kommunen har skapat möjlighet för främst förvaltnings-chefer att växla den förmånsbestämda pensionsavsättningen mot en försäkringslösning. För år 2015 beräknas ca 2 mnkr in-betalas i dessa premier. Dessutom beräknas ca 7,0 mnkr utbe-talas i premier för pensionsförsäkringar i form av löneväxling med mera.

Pensionskostnadernas utveckling

mnkr avsatts till försäkringen. Därutöver har årspremier med 43 mnkr inbetalats. Under år 2014 kommer en utbetalning av skadeersättning från försäkringen med 36 mnkr att intäktsfö-ras. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser sjunker nu, till följd av att intjänade pensioner före år 1998 nu ökar. Detta belastar kommunens resultat negativt till följd av den tilläm-pade blandmodellen. Den utbetalda försäkringsersättningen är därmed förenlig med syftet för försäkringslösningen.

Beräknade pensionsförpliktelser

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Avsättning i balansräkningen

382,1 404,5 433,1 477,9

Ansvarsförbindelse 2 184,2 2 153,5 2 138,3 2 143,3

Garantiförsäkring -708,7 -708,7 -708,7 -708,7

Återstående förpliktelse 1 857,6 1 849,3 1 862,5 1 912,5

Återlån till verksamheten 1 857,6 1 849,3 1 8625 1 912,5

Skatteintäkter med meraSkatteintäktsberäkningen bygger nuvarande skatt 22,26 kr, samt en befolkningsökning med ca 1 000–1 100 personer per år 2014 och 2015, samt därefter 600–800 personer per år.

Enligt taxering 2013 uppgick gävlebornas beskattningsbara inkomster (skatteunderlaget) inkomstår 2012 till ca 17,5 mdkr. Gävlebornas beskattningsbara inkomst per invånare (skatte-kraften) uppgick till 182 937 kr, vilket är 97,6 procent av riksge-nomsnittet. Detta innebär att den beskattningsbara inkomsten under året ökade med 3,01 procent i Gävle, vilket är lägre än motsvarar utvecklingen i riket. Skattekalkylen grundas på skat-terna för inkomstår 2012. Skattemedel för år 2015 beräknas med en prognostiserad ökning för inkomståren 2013, 2014 och 2015.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för inkomståret 2013 (okt 2014) ökar skatteunderlaget i riket med 3,4 procent. Den samhällsekonomiska bilden som beskrivs i omvärldsanalysen ligger till grund för skatteprognosen. ).

För inkomståren 2013 och 2014 beräknas skatteunderlaget i Gävle öka med 3,42 respektive 3,66 procent. Tillämpningen av SKL:s prognos innebär att Gävle kommun har en skuld till sta-ten för inkomstår 2013 med 48 mnkr (regleras januari 2015) och en fordran för inkomstår 2014 med 12 mnkr (regleras januari 2016), samt för inkomstår 2015 med 16 mnkr (regleras januari 2017). Detta till följd av att de fysiska utbetalningarna av skatte-inkomsterna sker utifrån uppräkningstal som fastställs av re-geringen och att dessa avviker från de tillämpade prognoserna.

Sammantaget beräknas Gävle kommuns skatteintäkter till 4 358 mnkr år 2015, vilket är en ökning med 208 mnkr jämfört med prognosen för år 2014.

Ökade framtida pensionskostnader och utbetalningar riskerar att utrymmet till kommunens verksamheter begränsas liksom möjligheterna att finansiera framtida investeringar utan ökad upplåning. Den så kallade blandmodellen för pensionsskulds-beräkningen medför att utbetalningar av pensioner intjänade före 1998 kommer att få resultateffekt vid utbetalningstillfäl-let. För att begränsa dessa effekter och säkra tillräckliga fram-tida kassaflöden har kommunen tecknat ett unikt avtal om en försäkringslösning i det av kommunen delägda Kommunga-ranti Skandinavien Försäkrings AB.

Försäkringslösningen innebär att den topp av utbetalning-ar som förväntas inträffa under en 20-årsperiod från och med år 2015 kan mötas av utbetalningar från garantiförsäkringen. I särskilda beslut har fram till och med årsskiftet 2013/2014 ca 709

33

Nettointäkten från de kommunala utjämningssystemen och de generella bidragen beräknas till 742 mnkr år 2015, vilket är 35 mnkr högre jämfört med prognosen för år 2014. Den pre-liminära avgiften för LSS-utjämning (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) medför en minskad kostnad med 10 mnkr år 2015. För år 2014 och framåt ingår effekterna av för-ändringar i utjämningssystemet.

Finansiella intäkter och kostnaderKommunens roll som internbank skapar stora flöden genom den förmedling av lån som sker till i huvudsak de kommunala bolagen. De förmedlade lånen till våra bolag uppgick vid års-skiftet 2013/2014 till 5 342 mnkr och kan förväntas stiga till 7 140 mnkr vid utgången av år 2018 baserat på bolagens finansie-ringsbehov. Övrig långfristig utlåning var vid föregående års-skifte 1 828 mnkr, främst till kommunala bolag i samband med att kommunen sålt anläggningstillgångar.

Gävle kommun har ett positivt finansnetto, ca +69 mnkr i bokslut för år 2013. I detta ingår även finansiell kostnad för ökad pensionsskuld i samband med sänkt diskonteringsränta med ca 30 mnkr. Ett positivt finansnetto har även varit ett re-sultat av en aktiv skuldportföljhantering. För år 2015 förväntas finansnettot uppgå till ca +99 mnkr, inkluderat utdelning från Gävle Stadshus AB med 10 mnkr.

Finansnettot påverkas även av kommunens eget upplå-ningsbehov och av det allmänna ränteläget. Räntorna har legat på historiskt låga nivåer och förväntas vara låga även under år 2015. För detta år beräknas de kortfristiga räntorna hamna på ca 0,9 procent och de långa på ca 2,4 procent. Räntegapet för-väntas sjunka under de påföljande åren där både korta beräk-nas hamna på 2,4 procent och de långa på 3,5 procent år 2018.

Tillgångar, skulder och eget kapital Balansräkningen ger en ögonblicksbild av kommunens totala till-gångar, skulder och eget kapital och en samtidig beskrivning av hur de totala tillgångarna finansierats med skulder och eget ka-pital. Balansomslutningen i kommunen uppgick i bokslut 2013 till 10 878 mnkr. Anläggningstillgångarna uppgick till 9 624 mnkr, varav de materiella anläggningstillgångarna utgjorde 1 393 mnkr. Större delen av tillgångsmassan avser därmed finansiella anlägg-ningstillgångar och då främst förmedlade lån till de kommunala bolagen. Omsättningstillgångarnas storlek var 1 253 mnkr.

Kommunens anläggningstillgångar beräknas öka med 2 117 mnkr till slutet av år 2018, varav de materiella anläggnings-tillgångarna ökar med 353 mnkr. Ökningen av anläggnings-tillgångarna består därmed till ca 83 procent av finansiella an-läggningstillgångar i form av från kommunen förmedlade lån.

Tillgångarnas utveckling

Övriga anläggningstillgångar

Aktier och andelar

Mnkr

0

3 000

6 000

9 000

12 000

15 000

2014 2015 2016 2017 2018

Tillgångarnas utveckling

Fordran kommunala bolag

Omsättningstillgångar

Eget kapitalEget kapital, pensionAvsättning

Mnkr

0

3 000

6 000

9 000

12 000

15 000

2014 2015 2016 2017 2018

Skuldernas och det egna kapitalets utveckling

Kommunens egna lånFörmedlade lån till bolag med meraKorta skulder

Kommunens egna kapital uppgick i bokslut 2013 till 3 679 mnkr. Förmögenheten per invånare blev därmed ca 37 900 kr, en ök-ning med ca 900 kr per invånare från föregående år. Det egna kapitalet förväntas fortsätta utvecklas positivt under den kom-mande planeringsperioden för att vi utgången av år 2018 uppgå till 4 424 mnkr, vilket motsvarar ca 43 600 kr per invånare.

Kommunens avsättningar och långfristiga skulder beräk-nas öka med 1 470 mnkr till slutet av år 2018. Kommunens egna lån uppgick vid utgången av år 2013 till 340 mnkr och beräknas minska till 63 mnkr vid utgången av år 2015 och till 0 år 2016.

Vid bedömning av kommunens balansräkning ska hänsyn tas till det pensionsåtagande som ligger utanför balansräk-ningen i form av en ansvarsförbindelse som motsvarar mer än hälften av kommunens egna kapital.

Skuldernas och det egna kapitalets utveckling

34

Gävle kommun har ett finansiellt engagemang i Gävle Stads-huskoncern. Motivet för detta är att åstadkomma en så fördel-aktig finansiering som möjligt för hela kommunkoncernen. Eftersom kommunen har den högsta kreditvärdigheten upp-nås de lägsta finansieringskostnaderna om kommunen teck-nar borgen eller lånar upp kapital på marknaden och sedan vidareutlånar detta kapital till kommunens bolag. För år 2015 föreslås kreditramen för förmedlade lån eller borgen till totalt 8 400 mnkr med nedanstående fördelning.

Belopp i mnkr

Gävle Stadshus AB¹ 1 150

Gavlegårdarna AB 3 100

Gävle Energi AB 740

Bionär Närvärme AB (59%) 60

Gävle Kraftvärme AB 200

Gävle Hamn AB² 1 100

Gavlefastigheter Gävle kommun AB 1 200

Markbyggarna Gävle kommun AB 20

Gävle Flygplats AB 5

Gävle Parkeringsservice AB 5

Gävle Vatten AB² 300

Gästrike Vatten AB (70%) 20

Gästrike Räddningstjänstförbund 0

Gästrike Återvinnare (61%) 125

Gästrike Återvinnare Fastighets AB (61%) 70

Gästrike Återvinnare Utveckling AB (61%) 5

Gästrike Eko Gas AB³ 100

Ej fördelat 200

Summa 8 400

¹ Inklusive egen upplåning. ² Exklusive utlämnat lån från Gävle kommun.³ Gästrike Eko Gas AB ägs av Gävle Energi AB 49% och Gästrike Återvinnare 51%.

Utöver ovanstående tillkommer kommunens egen upplåning upp till 650 mnkr, vilket totalt ger ett lånetak på 9 050 mnkr (8 750 mnkr). För att ha handlingsfrihet till fördelningen mel-lan långa och korta lån bör kommunfullmäktiges bemyndi-gande omfatta ett belopp på 1 000 mnkr för korta krediter.

Nuvarande regelverk, likviditetsgaranti för externa projekt, innebär att projekt med beviljad extern finansiering får en lik-viditetsgaranti av Gävle kommun i avvaktan på att beviljade externa medel utbetalas. Regelverk inom EU innebär att kost-naderna måste upparbetas innan rekvisition av projektmedel kan göras. Detta innebär krav på beslut i Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige föreslås därför besluta om ram för likvi-

Soliditet ISoliditet II

%

0

10

20

30

40

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Soliditetens utveckling

Soliditet 2 är korrigerad för utlämnade lån samt för pensionsåtaganden redovisad som ansvarsförbindelse.

ditetsgaranti 2015 med maximalt 4,0 mnkr för FPX och maxi-malt 1,0 mnkr för Movexum, med delegation till Kommunsty-relsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden för FPX respektive Movexum inom denna ram.

Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka och visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. I redovisningen av kommunens tillgångar ingår även förmedlade lån till de kommunala bo-lagen. För att få en rättvisande bild av kommunens styrka bör interna fordringar kvittas mot de lån som upptagits för bola-gens räkning. Vid en analys av den finansiella styrkan bör på ett motsvarande sätt det egna kapitalet justeras motsvarande pensionsåtagandet i form av en ansvarsförbindelse. Med dessa justeringar uppgick soliditeten (soliditet 2) i bokslut 2013 till ca 24 procent. Soliditeten beräknas stärkas och uppgå till ca 32 procent år 2015 och till ca 38 procent år 2018. Med en traditionell beräkning av soliditeten (soliditet 1) uppgår denna till mellan 33 och 34 procent under hela planeringsperioden. I den samman-ställda redovisningen uppgick kommunkoncernens soliditet efter justering av pensionsåtagande utanför balansräkningen till 16,6 procent som beräknas stiga till 19,6 procent år 2015 och till 23,2 procent år 2018. Med en traditionell beräkning av soli-diteten uppgår denna till drygt 33 procent år 2015 och som där-efter stiger till knappt 35 procent år 2018.

Det finansiella soliditetsmålet för kommunen och kom-munkoncernen får därmed anses uppfyllt i budgetförslaget.

Soliditetens utveckling

35

Investeringar och finansieringKassaflödesbudgeten visar årets kassaflöde med uppdelning på löpande verksamhet, investeringsverksamhet respektive fi-nansieringsverksamhet.

Ett positivt kassaflöde med 1 280 mnkr beräknas från den löpande verksamheten under perioden 2014–2018. Detta till-sammans med försäljningar av anläggningstillgångar med 93 mnkr och disponering av likviditetsöverskott med 100 mnkr kan användas till att finansiera investeringar i materiella anläggningstillgångar för 878 mnkr och i finansiella anlägg-ningstillgångar med 40 mnkr under motsvarande period. Den löpande verksamheten klarar därmed investeringsverksam-heten utan utökad upplåning. De egna lånen kan därmed de amorteras med 340 mnkr sett över hela perioden och ett likvi-ditetsöverskott uppstår hos kommunen som kan beräknas till ca 570 mnkr år 2018.

Detta möjliggörs då en stor del av investeringar som riktar sig mot kommunens verksamheter sker via de kommunala fastighetsbolagen. Under åren 2014–2018 uppgår dessa investe-ringar sammantaget till 1 678 mnkr. Om hänsyn även tas till dessa samt det kassaflöde som skapas hos bolagens verksam-hetsgrenar riktade mot kommunen uppnås inte 100 procent egenfinansiering av investeringar i enlighet med kommunens finansiella målsättning. Egenfinansieringsgraden för hela pe-rioden kan med denna definition beräknas till ca 77 procent. Den negativa målavvikelsen motsvarar 588 mnkr. Det bör dock observeras att större strategiska nyinvesteringar kommer att genomföras under planeringsperioden både för särskilda bo-enden, för skolan och inom idrottssektorn med ca 1 000 mnkr. Detta innebär att det är svårt att uppnå full egenfinansiering under en så kort period.

Nettoinvesteringar riktade mot kommunens

skattefinansierade verksamhet

LikviditetLikviditet visar på kommunens kortfristiga betalningsför-måga. De löpande utgifterna betalas i första hand av våra skat-teinkomster, avgifter med mera eller av andra omsättnings-tillgångar. Kassalikviditet är ett mått på förhållandet mellan kommunens omsättningsbara tillgångar och de kortfristiga skulderna. I bokslut för år 2013 uppgick kassalikviditeten till 117 procent. För år 2015 är denna likviditet beräknad till 106 pro-cent. Under år 2013 hade kommunen 382 mnkr i kassa/bank. Överlikviditeten beräknas delvis kunna användas för finan-siering av tillkommande investeringar. En kassalikviditet som understiger 100 procent innebär att de kortfristiga skulderna överstiger omsättningstillgångarna. Kommunens likviditet är tillräcklig i förhållande till betalningsströmmarna. Kommu-nen kan även använda hela kommunkoncernens likviditets-reserv genom internbankens koncernkontosystem. Dessutom kompletteras den egna likviditeten med en disponibel likvidi-tet i form av kreditlinor och andra lånelöften.

KänslighetsanalysKommunens resultat är utsatt för påverkan från omvärlden. En känslighetsanalys som visar förändringar i ett antal storheter ger följande riskexponering för år 2015.

• Ökade löner med en procentenhet motsvarar ca 32 mnkr in-klusive arbetsgivaravgifter.

• Arbetsgivarförändringar med en procentenhet – motsvarar ca 23 mnkr.

• Prisförändringar för varor och tjänster med en procentenhet – motsvarar ca 25 mnkr.

• Räntekostnadsförändring med en procentenhet – motsvarar ca 68 mnkr i kommunkoncernen om samtliga lån sätts om.

• Skatteunderlagsförändring med en procentenhet – motsva-rar ca 48 mnkr.

• Invånarförändring med 100 personer – motsvarar ca 4,4 mnkr för ökade skatter och bidrag.

KommunenKommunala bolagNettoinvesteringar

0

200

400

600

800

1000

2014 2015 2016 2017 2018

Mnkr

0

200

400

600

800

1 000

Nettoinvesteringar riktade mot kommunen

36

Kommunens nämnder

37

Kommunstyrelsens kommentarer och förslag

Mål och ekonomiska ramarKommunfullmäktige fastställde i juni månad kommunöver-gripande mål och ekonomiska ramar för den kommande pla-neringsperioden 2015–2018. Det nu föreliggande förslaget till Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016–2018 utgår från beslutet i juni månad och har kompletterats med nämn-dernas och de kommunala bolagens mål och verksamhetspla-ner. Följande komponenter har dock inneburit ekonomiska för-ändringar i förslaget till Kommunplan.

• Senaste prognosen för skatteintäkter, generella bidrag och utjämning.

• Senaste prognosen för kommunens pensionskostnader.• Regeringens budgetproposition för år 2015.• Ny uppdaterad befolkningsprognos för Gävle åren 2014–2018

med volymeffekter inom skola och äldreomsorg.• Uppdaterade exploateringskalkyler• Inlämnade budgetförslag från de kommunala bolagen.

Under avsnitt Förändringar jämfört med mål och rambeslut för åren 2015–2018 redovisas samtliga förändringar som inarbetats i Kommunplanen. Därefter redovisas kommentarer och förslag för drift- och investeringsbudgeten i sin helhet.

Förändringar jämfört med mål och rambeslutet för åren

2015–2018 (exkl realisationsvinster/exploatering)

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Verksamhetens nettokostnader:

Nämnder -41,9 -49,6 -28,0 -5,2

Finansförvaltning +11,6 -7,0 +16,4 +1,2

Summa -30,3 -56,6 -11,6 -4,0

Skatteintäkter +7,2 -0,3 -0,5 +18,7

Generella bidrag/utjämning

+3,0 +20,5 +15,4 -6,8

Finansnetto -1,2 -3,8 -5,3 -11,3

Förändring resultat

-21,3 -40,2 -2,0 -3,4

Specifikation nämndernas nettokostnad:

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Volymeffekt skolor, netto

-35,8 -48,8 -56,6 -65,1

Volymeffekt äldre -0,1 +0,6 +1,5 +1,7

Äldreboende Gävle Strand tidigarelagd, lägre hyra

-11,7 +2,2 +2,2

Miljöstrategiskt program, samverkansmedel från finans-förvaltning

-7,0 -7,0 -7,0 -7,0

Köp kollektivtrafik -0,5 -0,5 -0,5 -0,5

Budgetproposition via generellt statsbidrag

-0,2 +0,5 +0,5 +0,5

Kapitaltjänst med mera

+0,3 +0,8 +0,2 +3,1

Effektiviserings-krav

+0,9 +16,0 +31,2 59,6

Förändring -42,4 -50,1 -28,5 -5,7

Specifikation verksamhetens nettokostnad

under finansförvaltningen:

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Pensionskostnader -7,1 -2,6 +2,1 -13,3

Reserv obalanser +5,0 -20,0 -20,0 -20,0

Resurs för att minska delade turer

-2,5 -5,0 -5,0 -5,0

Aktivitetsstödunga 16-20 år

-2,0

Kommunbidrag,ännu ej fördelade

-3,4 -2,9 -2,9 -2,9

Bostadssociala åtgärder

-8,0

Miljöstrategiskt program, samverkans-medel till kommunstyrelsen

+7,0 +7,0 +7,0 +7,0

Prognostiserade volymeffekter

+15,0 +25,0 +35,0 +35,0

Diverse övrigt +0,1 0,0 +0,7 +0,9

Förändring +12,1 -6,5 +16,9 +1,7

Den största förändringen avser volymeffekter till följd av ökat an-tal invånare jämfört med prognosläget i våras. Detta slår främst igenom avseende skolverksamhet och antalet placerade barn/elever under Utbildningsnämnden. Till viss del kan volymför-ändringen finansieras av tidigare avsatta reserver under finans-förvaltningen. Ett ramtillskott för volymförändringen minskar risken för obalanser för Utbildningsnämnden, varvid centralt reserverade medel för obalanser sänks med 5,0 mnkr år 2015.

Som en konsekvens av volymökningen uppstår behov att tillskapa ytterligare klassrum och förskolelokaler inför höst-terminen 2015. Detta planeras ske genom paviljongslösningar, varvid investeringsbudgeten redovisad under Gavlefastigheter utökas med 37 mnkr år 2015.

Drifttagandet av nytt äldreboende vid Gävle Strand kan ti-digareläggas med ett halvt år jämfört med mål och rambeslu-tet. Produktionsutgiften redovisad hos Gavlegårdarna är dock sänkt från tidigare beräknade 190 mnkr till 165 mnkr, vilket medför en något lägre hyresnivå för Omvårdnadsnämnden.

För att samordna resurser till arbetet med det miljöstrate-giska programmet, samverkansmedel med mera, föreslås att

38

7,0 mnkr per år överförs från anslag under finansförvaltningen till Kommunstyrelsen.

För att uppnå resultatnivåer som är acceptabla ställt mot de av Kommunfullmäktige fastställda målen för god ekonomisk hushållning, föreslås effektiviseringskraven för nämnderna utökas med 0,25 procent av kommunbidragen per år till totalt 1,5 procent per år under 2016 och 2017 och med 0,5 procent till totalt 1,5 procent år 2018. För år 2015 ligger effektiviseringskra-vet på 1,0 procent kvar oförändrat.

I regeringens budgetproposition för 2015 ingår förslag att höja tidigare nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga och äldre. Detta sker i två steg under åren 2015 och 2016. Med full effekt ger denna åtgärd ökade kostnader med ca 26 mnkr år 2016. Kommu-nerna får kompensation för kostnadsökningen i det generella statsbidraget. Med anledning av förändringen föreslås reserv för obalanser utökas med 20 mnkr per år från och med år 2016.

Ambitionen för kommunens som en god arbetsgivare är att minska antalet delade turer inom Omvårdnad Gävle. Frågan kommer att närmare analyseras under det kommande året. En resurs med 2,5 mnkr budgeteras för år 2015 och därefter 5,0 mnkr per år under finansförvaltningen.

Då ytterligare ett antal frågor ännu inte är klarlagda, bland annat avseende politisk organisation, förändrade förvaltningsor-ganisationer med mera, föreslås en resurs för ännu inte fördelade kommunbidrag budgeteras under finansförvaltningen med 5,4 mnkr år 2015 och därefter 2,9 mnkr per år.

Via Gävle Stadshus AB tas en utdelning för bostadssociala åt-gärder ut från AB Gavlegårdarna. Medlen är öronmärkta för avsett ändamål. Då utdelningsmedel från tidigare år ännu inte förbru-kats fullt ut utökas kostnadsbudgeten för år 2016 med 8,0 mnkr.

En översyn har gjorts av kommunens exploateringsverk-samhet, vilket innebär förändringar i förslaget till exploate-ringsbudget.

Följande förändringar är inarbetade i budgetförslaget:

Belopp i mnkr 2015 2016 2017 2018

Balansräknings-effekt:

Nettoexploatering(Kassa)

-40,6 -31,4 +40,0 +17,5

Anläggnings-tillgångar

+1,0 +22,8 +5,1 +0,2

Exploaterings-fastigheter

+10,0 -14,4 +0,9

Exploaterings-resultat

-29,6 -23,0 +46,0 +17,7

Jämfört med budgetläget från i våras ökar kommunens net-toutgifter för exploateringsverksamheten under åren 2017 och 2018. Detta till följd av lägre försäljningsinkomster och högre utgifter för tillkommande investeringar i anläggningstill-

gångar under dessa år. Beräknade försäljningsinkomster vid främst Gävle Strand etapp 2 är framskjutna från 2015 till 2016 och 2017, samtidigt som tillkommande anläggningstillgångar ökar med ca 12 mnkr. Tillkommande anläggningstillgångar vid nya området för bostäder i Hemlingby utökas med knappt 11 mnkr och försäljningsinkomster med 4 mnkr.

Beräknade försäljningsinkomster vid nya industriområdet Ersbo Syd är senarelagd från år 2016 till främst efter år 2018.

Tillkommande exploateringsprojekt avser kv Mumman med nettoinkomster 2014 med ca 7 mnkr, samt nettoutgifter för kustbevakningen med ca 2 mnkr under planeringsperioden.

I övrigt finns avvikelser främst mellan åren avseende bland annat Parkvägen, kv Runstenen etc.

För bolagssektorn redovisas förbättrade resultat för Gävle Energi-koncern med ca 3–10 mnkr per år. Samtidigt utökas inve sterings-budgeten under åren 2015–2018 med sammantaget 44 mnkr.

För AB Gavlegårdarna redovisas resultatförbättringar under åren 2015–2017 med mellan 9–15 mnkr per år, men en resultat-försämring år 2018 med 14 mnkr. Investeringsbudgeten utökas med 69 mnkr under åren 2015–2018.

För Gävle Hamnkoncern redovisas en resultatförbättring med ca 16 mnkr år 2015 respektive 2016, men resultatförsäm-ringar med 33 mnkr år 2017. För investeringsverksamhet re-dovisas främst förskjutningar av investeringar från 2015 till kommande år. Detta gäller främst investeringar i ny conteiner-terminal samt höglager vid Granudden med 294 mnkr från år 2015 till 2016 och med 111 mnkr från 2016 till 2017.

För Gavlefastigheter koncern har nya bolag i form av parke-ringsbolag och flygplatsbolag inarbetats i budgetförslaget. För åren 2016–2018 redovisas resultatförbättringar med 3–9 mnkr per år. Investeringsbudgeten är utökad med 166 mnkr för åren 2015–2018. Ca 106 mnkr avser förskjutningar från år 2014 och 37 mnkr nya investeringar i skolpaviljonger och 42 mnkr i parke-ringsbolaget. Dessutom budgeteras nu en försäljningsinkomst med 185 mnkr år 2015.

För Gävle Vatten AB har investeringsbudgeten för åren 2015–2018 utökats med 45 mnkr.

Sammantaget minskar finansieringsbehoven för bolagen med 336 mnkr under åren 2015–2018.

I följande avsnitt redovisas kommunens drift- och investe-ringsbudget i sin helhet i jämförelse med aktuellt budgetläge år 2014.

DriftbudgetKommunstyrelsenKommunstyrelsens ram (kommunbidrag) utökas med totalt 14,2 mnkr år 2015.

För år 2015 avräknas tillfälliga anslag med 2,5 mnkr. Under år 2012 har ett miljöstrategiskt program tagits fram

39

för beslut. Under år 2014 tillfördes Kommunstyrelsens ram 3,0 mnkr för detta arbete, samt 1,5 mnkr för utökning av ekologisk kost i de kommunala verksamheternas.

Kommunens ambitionsnivå för att stärka sin miljöprofil är hög och återspeglar sig i diverse satsningar i kommunens mål och ramar för perioden 2015–2018. Detta avser både tillkomman-de resurser för att arbeta med hållbarhetsfrågor, samt tillkom-mande investeringsresurser för att minska miljöbelastningen. För år 2015 utökas Kommunstyrelsens ram med ytterligare 2,0 mnkr för det miljöstrategiska arbetet (totalt 5,0 mnkr), samt med 1,5 mnkr ekologisk kost (totalt 3,0 mnkr). Ny upphandling har genomförts för kommunens kost- och städverksamhet från och med år 2015. Detta innebär bland annat att nuvarande sär-kostnad för ekologisk kost i huvudsak inarbetas i styckepriset. Med anledning av detta föreslås 1,3 mnkr av Kommunstyrelsens tillskott enligt ovan överföras till Utbildningsnämnden.

Resurstillskott för utökade satsningar i det miljöstrategiska programmet under åren 2016–2018 finns beskriven under rubik Finansförvaltning.

Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med berörda brukare och fastighetsbolag göra en översyn av vilken ambitionsnivå som ska gälla för IT-relaterade frågor i utbild-ningsverksamheten. Uppdraget innefattar också att utreda möjligheter till att äldre grundskoleelever får tillgång till egna datorer som arbetsredskap för kunskapsförvärv med koppling till näringslivets utveckling. Denna utveckling bör även ingå i Vallbacksskolans lokalprogram. De verksamhetsmässiga och finansiella konsekvenserna för denna ambitionshöjning ska klarläggas innan den verkställs. För finansiering av denna målsättningar har 5,8 mnkr per år budgeterats på centralt an-slag under finansförvaltningen.

Behov finns av centrumutveckling för att stärka stadslivet och centrums aktiviteter. Gävle kommun har även tagit fram en centrumplan som anger hur stadskärnan kan utvecklas och vilka områden som behöver prioriteras. För ändamålet har in-vesteringsmedel budgeterats för åren 2016 och 2017. Inrikt-ningen för dessa investeringsmedel beskrivs närmare under kommentarerna kring investeringsbudgeten.

En utveckling av Gävle omfattar även dess ytterområden. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda former och möj-ligheter för centralt stöd via projektmedel till en lokal utveck-ling i kommunens ytterområden i samråd med lokala Trygg-hetsråd och andra aktörer.

Kommunstyrelsens ram har sedan tidigare utökats med 1,5 mnkr från och med år 2013 för att möjliggöra finansiering av plan- och utredningskostnader med mera via beställning-ar av Samhällsbyggnad Gävle.

Gävle växer. Inriktningsprogrammet för bostadsförsörj-ning sätter mål för den kommunala markberedskapen och

för hur många bostäder som ska byggas varje år. Med dagens befolkningstillväxt behövs ca 500 nya bostäder byggas per år. Vid dialog med byggherrar framförs att kommunens planbe-redskap är otillräcklig. För att stärka planarbetet utökas kom-munstyrelsens ram med ytterligare 1,0 mnkr för beställning av planarbeten hos Samhällsbyggnad Gävle. Därutöver utökas även Byggnads- och miljönämndens ram med 1,0 mnkr för utvecklingsresurser för bostadsförsörjning.

För att stimulera bostadsbyggande är förslaget att en markanvisningspolicy ska upprättas för kommunen som bland annat anger inriktning för prissättningar av tomt-mark. En ambition finns att ge förutsättningar att bygga hy-resrätter i kommunen i allmänhet och i de centrala delarna i synnerhet. En sådan inriktning kan innebära att de nu be-räknade exploateringsresultaten sjunker. I dagsläget är det svårt att beräkna hur stora dessa effekter blir. I det nu redo-visade budgetförslaget har exploateringsresultaten prelimi-närt sänkts med 20 mnkr år 2015 respektive 2016.

För att möjliggöra arrangemang för att stärka det offentli-ga kulturlivet utökas Kommunstyrelsens ram med 1,0 mnkr. Detta kan till exempel möjliggöra för Symfoniorkestern att genomföra sommarspelningar för gävleborna, genomföra kulturarrangemang via kulturskolan etc.

Omvårdnadsnämnden har redovisat stora volymökningar för antalet utförda hemtjänsttimmar både under år 2012 och 2013. Denna volymökning är i huvudsak inte kopplat till ök-ning av antalet äldre. Antalet mottagare av hemtjänstinsatser är i stort sett oförändrad. Däremot ökar antalet utförda timmar per hemtjänsttagare. Detta tillsammans med att produktions-kostnaden per utförd timme ligger klart över den budgeterade nivån har starkt bidraget till att nämndens ekonomi nu är i obalans. Ökade behov finns även för särskilda boendeformer både för äldre och för personer med funktionsnedsättning, vil-ket kommer till uttryck i Omvårdnadsnämndens boendeplan. För att ge Omvårdnad Gävle stöd i att genomlysa verksamhe-tens organisation föreslås kommunstyrelsen tillföras ett ram-tillskott under år 2015 med 1,0 mnkr för utredningsuppdrag. Denna genomlysning ska också innefatta ett klarläggande av vilka faktorer som bidrar till nuvarande kraftiga volymökning och höga styckekostnad, men även vilka kostnadseffekter som uppstår om antalet delade turer minskar eller avskaffas, om ambition kring högre kontinuitet genomförs etc.

Kommunstyrelsen ges även i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer starta ett riktat arbete för att minska de delade turerna inom Gävle kommun. Under första halvåret genomförs utredning samt pilotprojekt hur detta arbete kan läggas upp utifrån valda pilotenheter. Under finansförvaltningen har en resurs för ändamålet budgeterats med 2,5 mnkr år 2015 och där-efter med 5,0 mnkr per år.

40

Utgångspunkten för dagens integrationsarbete i kommu-nen är sammanfattat att alla människor är en tillgång och att det bara är tillsammans vi kan skapa ett integrerat Gävle. Ar-bete med integration angår samtliga förvaltningar och bolag i Gävle kommun. För att möjliggöra en samordnad organisation av integrationsarbetet i Gävle kommun föreslås att en tjänst som integrationssamordnare inrätta hos Kommunlednings-kontoret, varvid Kommunstyrelsens ram utökas med 1,0 mnkr.

För förlusttäckningsbidrag till Gästriklands Räddnings-tjänstförbund avseende verksamhetsår 2013 tillförs Kommun-styrelsen en ramförstärkning med 0,9 mnkr för år 2015. Utöver denna summa utökas ramen med 0,5 mnkr för bidrag till för-bundet enligt upprättad budget.

Tidigare överförda medel med 0,5 mnkr för bidrag till verk-samhetskostnader för Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) föreslås återföras till Kommunstyrelsen från och med år 2015, varvid en motsvarande ramjustering görs.

Flygplatsverksamheten överförs till kommunalt bolag. Ge-nom tjänsteköp är förändringen neutral kostnadsmässigt.

Kommunen har från år 2013 infört ett nytt modernt af-färssystem för hela kommunen och som även används av flera kommunala bolag. Behov finns nu att göra en uppgradering av systemet till ny version. Detta tillsammans med en kontinu-erlig utveckling av funktionaliteter och möjligheter i systemet för att nå optimal nytta innebär att Kommunstyrelsens ram föreslås utökas med 0,6 mnkr år 2015. För de påföljande åren begränsas ramutökningen till 0,3 mnkr per år.

Kommunstyrelsens ram utökas med 3,5 mnkr för medfi-nansiering med externa parter genom omdisponering från centralt anslag under finansförvaltningen för ändamålet.

För att kompensera för minskat statsbidrag från Myndighe-ten för Skydd och Beredskap utökas ramen med 0,3 mnkr.

För ökade hyror i samband med ombyggnad av stadshusets entré utökas ramen med 0,6 mnkr.

Löne- och priskompensationen för år 2015 uppgår till 4,4 mnkr. Kommunstyrelsen har för 2015 ett effektiviserings-/om-

struktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 2,5 mnkr. För åren 2016–2018 uppgår effektiviserings-/omstruktu-reringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investe-ringar med mera.

Under år 2014 har gemensamma nämnder införts i kom-munen. Dessa är ännu inte särredovisade i materialet utan in-går tills vidare under Kommunstyrelsen.

ValnämndNämndens ram sänks totalt med 3,3 mnkr år 2015 då inga val genomförs detta år.

ÖverförmyndarnämndNämndens ram utökas med 0,7 mnkr.

Enligt ny lagstiftning ska Överförmyndarnämnden från 2015 överta Tingsrättens berednings- och utredningsuppgifter.

Löne- och priskompensationen för år 2015 uppgår till 0,2 mnkr.Överförmyndarnämnden har för 2015 ett effektiviserings-/

omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, el-ler 0,1 mnkr. För åren 2016–2018 uppgår effektiviserings-/om-struktureringskrav till motsvarande 1,5 procent av kommun-bidragen per år.

Teknisk nämndNämndens ram utökas totalt med 10,5 mnkr år 2015.

Genom tillfälliga tilläggsanslag under år 2014 sänks nämn-dens ram med 2,0 mnkr.

Gävle växer och en välskött stad och kommun är en förut-sättning för en hållbar utveckling med nöjda kommunmedbor-gare. För att stärka nämndens möjligheter att satsa resurser på skötsel och underhållsinsatser utökas ramen med 4,0 mnkr.

Genom tillkommande drift- och underhållskostnader i samband med nyinvesteringar och exploateringsverksamhet tillförs nämnden ytterligare 0,4 mnkr år 2015 som därefter suc-cessivt utökas till 21,9 mnkr år 2018.

En åldrande befolkning leder till ökad efterfrågan på bo-stadsanpassningsåtgärder. Nämndens ram utökas med 2,0 mnkr för att inrätta ytterligare en tjänst för handläggning av bostadsanpassning och för ökade medel till ombyggnads-åtgärder. Nämnden får också i uppdrag att tillsammans med kommunens fastighetsbolag undersöka möjligheterna till samordning av insatser för att snabbare kunna genomföra bo-stadsanpassningsåtgärder.

Färdtjänsten ska säkerställa god tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Taxan har stigit under de senaste åren, vilket minskat resandet. En sänkning av taxan med 10 kr per resa föreslås. Under perioden kommer resegaranti att införas inom färdtjänsten. Nämndens ram utökas med 0,8 mnkr för att kompensera intäktsbortfallet på nuvarande resevolym.

Fria kollektivtrafikresor för pensionärer i stads- och landsorts-trafiken under vissa tider på dygnet har varit positiv för kollektiv-trafikens utveckling. Kollektivtrafiken har från och med år 2012 överförts till Landstinget som ny kollektivtrafikmyndighet. Tek-niska nämnden har fått i uppdrag att ge den nya regionala trafik-myndigheten information om utvärdering av verksamheten och dess positiva effekter. Denna typ av riktade åtgärder mot specifika målgrupper är intressant ur ett regionalt perspektiv, både med hänsyn till miljön men även för satsningar på ökad turism och för besöksnäringar i länets kommuner. Tillsammans med kollektiv-trafikmyndigheten bör det även undersökas om det i framtiden är möjligt att denna typ av åtgärd även kan omfatta ungdomar.

41

Nämnden tilldelas en utökad ram med 0,5 mnkr för utred-ning och utveckling av ett ökat resande via tillköp i kollektiv-trafiken.

Parkeringsverksamheten överförs successivt till kommunalt bolag. I ett första steg överförs parkeringsvakter för tjänsteköp.

Löne- och priskompensationen för år 2015 uppgår till 6,9 mnkr. Tekniska nämnden har för detta år ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 2,1 mnkr. Även för åren 2016–2018 återfinns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbi-dragen per år.

Byggnads och miljönämndNämndens ram utökas med totalt 2,3 mnkr år 2015.

Gävle är i en stark och positiv befolkningsutveckling. Vi har idag 1 200 planlagda bostäder, och arbetar med ytterligare 900 bostäder i pågående detaljplaner. Vid dialog med byggherrar för de fram att den planberedskap vi har inte är tillräcklig. De vill ha planer i andra lägen och för andra typer av bostäder, kanske främst i svårare områden som omvandlingsområden. Hittills har vi mest arbetat med stora översiktsplaner och detaljplaner inför nära förestående byggnation. Behov finns att arbeta mer i skalan däremellan. För att höja planberedskapen i kommunen utökas nämndens ram med 1,0 mnkr för utvecklingsresurser för bostadsförsörjning. Därutöver har även Kommunstyrelsens ram utökats med 1,0 mnkr för beställning av planarbeten hos Samhällsbyggnad Gävle.

En tillsynsplan har tagits fram som beskriver det totala till-synsbehovet och åtgärder för att minska antalet ärenden med olovligt byggande och ovårdade tomter som ännu inte har han-terats. För att komma ikapp i dessa ärenden krävs extra resurser. Nämndens ram utökas med 1,5 mnkr under år 2015 och 2016.

Löne- och priskompensationen för år 2015 uppgår till 0,6 mnkr. Byggnads och miljönämnden har för detta år ett effek-tiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommun-bidraget, eller 0,3 mnkr. Även för åren 2016–2018 återfinns ef-fektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år.

Kultur och fritidsnämndNämndens ram utökas totalt med 25,0 mnkr år 2015.

Som en del i begreppet skolan först har Kultur och fritids-nämnden en viktig roll i att bidra till att tillgodose barn och ungdomars behov av meningsfulla aktiviteter på fritiden och trygghet som motiverar och ger elever förutsättningar att klara sin skolgång. En förutsättning för detta är förutom en likvärdig skola att även förutsättningar finns för en likvärdig fritid i sta-den och dess kommundelar.

Nämnden har fått i uppdrag att tillsammans med skolan

utreda förutsättningarna att skapa verksamhet i eller i anslut-ning till fritidshem, fritidsgårdar och fritidsklubbar. Ambi-tionen är att ge unga upp till 9–10 år fri tillgång till kulturlek, idrott och studieverkstad. Denna verksamhet bör arrangeras av Kultur och fritidsnämnden i samverkan och med hjälp av föreningsliv, kulturskolan och studieförbund. 2012 tillfördes nämnden 2,0 mnkr för att inom begreppet skolan först i sam-verkan och i samfinansiering med andra intressenter inom och utanför kommunen utveckla fritidsaktiviteter i stads- och kommundelarna. Exempel på detta är projekten på Nordost och i Andersberg.

Kultur och fritidsnämnden har ett brett ansvarsområde som omfattar en mängd olika verksamheter. Kultur- och fri-tidsverksamheterna riktar sig till alla boende och besökare i Gävle, men barns och ungas möjlighet att delta är särskilt prio-riterade. Mötesplatser för kultur- och fritidsaktiviteter utgör ett socialt kitt som skapar ett hållbart samhälle när Gävle har en hög befolkningstillväxt. En stor del av nämndens kostnader är bundna i anläggningar och därmed trögrörliga. Risk finns att kvalitén i verksamheten blir lidande då ekonomi i balans kräver ständiga effektiviseringar. För att ge nämnden möjlig-het att utveckla verksamheten i enlighet med de kommunöver-gripande målen utökas ramen med 7,0 mnkr från år 2015.

Nämnden har aviserat kommande kostnader utifrån krav i arkivlagen på att bevara kommunens arkiv digitalt. I inves-teringsbudgeten har nämnden utom ram angett behov av in-vesteringsmedel med 1,5 mnkr år 2017. Ett uppskattat belopp för att förvalta systemet anges till 3,4 mnkr per år. Själva infö-randet uppges kunna komma att kosta 21 mnkr där införandet omfattar både system som produkt och integration av 100 be-fintliga verksamhetssystem. Förvaltningen beräknar att infö-randet kan bli aktuellt tidigast år 2017. Dessa kostnader finns inte intagna i den nu planerade budgeten för åren 2015–2018, men måste bevakas och närmare beräknas i kommande planer.

Löne- och priskompensationen för år 2015 uppgår till 6,6 mnkr. Kultur och fritidsnämnden har för detta år ett effekti-viserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbi-draget, eller 3,0 mnkr. Även för åren 2016–2018 återfinns effek-tiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år.

Övriga ramkorrigeringar avser tillkommande kostnader till följd av investeringar. Genom tillkommande investeringar under planeringsperioden utökas ramen successivt för till-kommande hyreskostnader, kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader. Jämfört med år 2014 tillförs 14,4 mnkr år 2015 och 45,0 mnkr år 2018 av detta skäl. De största enskilda pos-terna avser nya anläggningar vid Gavlehov med ny multisport-hall med ramtillskott på 20,7 mnkr, samt ny fotbollsarena med ramtillskott på netto 12,6 mnkr.

42

UtbildningsnämndNämndens ram utökas totalt med 123,5 mnkr år 2015.

Nämnden har som specifikt uppdrag att alla elever i Gävles grundskolor ska utmanas och klara sin utbildning.

För år 2015 avgår 2,0 mnkr för tillfälliga och korrigerade kommunbidrag. Tidigare Utbildnings och arbetsmarknads-nämnden tilldelades en resurs för omställningsåtgärder på 10 mnkr per år under perioden 2013–2015. Resursen avsågs att mildra effekterna av en kraftig elevminskning inom gymna-sieskolan. I samband med den nya organisationen från år 2014 har resursen överförts till Utbildningsnämnden. Då detta till-fälliga resurstillskott upphör från och med år 2016 sänks kom-munbidraget detta år med 10 mnkr.

Kompensation för volymökningar till följd av ett ökat antal barn och ungdomar i för- och grundskola uppgår till 88,7 mnkr, inklusive volymkorrigeringar avseende åren 2013 och 2014. Un-der den kommande planeringsperioden redovisas nu ett ökat antal elever inom främst grundskolan. Detta medför att nämn-den successivt tillförs ytterligare resurser. Volymförändringen medför ett ramtillskott med 158,1 mnkr år 2018 jämfört med budget 2014. Delar av expansionen kan dock finansieras via ökade statsbidrag från Migrationsverket via kommunens ar-betsmarknadsenhet, varvid 15,0 mnkr av tillskotten avräknas per år. Volymutvecklingen är därmed väsentligt kraftigare än vad som tidigare funnits med i våra planer inklusive Kommun-fullmäktiges mål- och rambeslutet i juni månad. Jämfört med detta beslut utökas nämndens ram med ca 36 mnkr år 2015.

Volymutvecklingen får även effekter på behovet av förskole- och skollokaler inför hösten 2015. Detta gäller främst områdena Andersberg, Sätra, Stigslund och Strömsbro. De tillkommande behoven kan främst hanteras genom paviljonglösningar som komplement till befintliga fastigheter. Det tillkommande in-vesteringsbehovet hos det kommunala fastighetsbolaget Gav-lefastigheter kan med anledning av detta beräknas till ca 37 mnkr. Genom dessa lösningar tillskapas lokaler för ytterligare ca 10 klassrum och för ca 60 förskolebarn. Lokallösningarna måste dock vara hållbara sett till kommunens mer långsiktiga fastighetsstrategi. Det mer långsiktiga lokalbehovet för för-skola och skolverksamhet kommer att prövas i det kommande utblicksarbetet inför nästa planeringsvarv 2016–2019.

I skollagen finns tydliga formuleringar om alla barns rätt till utveckling och hänsyn till barn och elevers olika behov. En elev i grundskolan och grundsärskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförin-nan har eleven rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år. För gymnasieskolan reg-lerar skollagen att en elev på introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen. Det blir en samhälls-ekonomisk vinst om eleverna klarar sin utbildning, även om de behöver längre tid i nämndens verksamheter. Antalet nyan-

lända elever i grund- och gymnasieskolan ökar i Gävle. De om-fattas både av skollagens regleringar och av Utbildningsnämn-dens mål att alla barn och elever ska utmanas att klara sin utbildning. Utbildningsnämndens ram föreslås utökas med 10 mnkr för att säkerställa att eleverna når gymnasieutbildning.

Regeringen avser att låta en utredare analysera möjliga åt-gärder för att alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska genomgå gymnasieutbildning. Avsikten är att inleda samtal med den kommunala sektorn för att utarbeta en gemensam strategi. Detta kommer även att omfatta det kommunala informa-tionsansvaret som från och med den 1 januari 2015 kallas det kommunala aktivitetsansvaret som antagits av riksdagen och innebär en förändring i skollagen. Kommunens ansvar för ung-domar under 20 år som saknar sysselsättning förtydligas. Det tydliggörs att varje kommun är skyldig att erbjuda målgrup-pen lämpliga och individuellt riktade åtgärder. Kommunerna åläggs en skyldighet att föra register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret och på lämpligt sätt dokumentera insatserna för dessa ungdomar.

En likvärdig skola är en förutsättning för barn och ungdo-mars möjligheter att klara skolgången, men en likvärdig fritid är också viktig. Utbildningsnämnden har fått i uppdrag att tillsam-mans med främst Kultur och fritidsnämnden utreda möjlighe-terna att i samverkan med övriga intressenter och föreningsliv utveckla kommunens skolbarnsomsorg, fritidsgårds- och fritids-klubbsverksamhet och ge barn- och ungdomar meningsfulla ak-tiviteter utanför ordinarie skoltid. Detta kan t.ex. avse hjälp med läxläsning, att skapa aktiviteter med anknytning till idrott och kultur med mera. En utveckling i denna riktning kan också ge personer som arbetar kvällstid möjlighet till omsorg under obe-kväm arbetstid. Nämnden har också som specifikt uppdrag att ge möjlighet till barnomsorg upp till tolv år under alla tider på dygnet.

Inom förskole- och skolområdet föreslår regeringen i sin budgetproposition för år 2015 flera förändringar genom rik-tade statsbidrag på ca 1,9 miljarder kronor. För Gävle kommun skulle detta schablonmässigt kunna motsvara ca 20 mnkr. En del finansieras genom ett indexerat tak för avgiftsuttag och en motsvarande sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barn-omsorgen. De riktade statsbidragen avser bland annat mindre barngrupper i förskolan.

Genom ökad undervisningstid för matematik tillförs kom-munen ökade generella statsbidrag. Tillskotten överförs till nämnden i form av kommunbidrag med 2,4 mnkr år 2016 som ökar till 4,8 mnkr år 2017.

Ny upphandling har genomförts för kommunens kost- och städverksamhet från och med år 2015. Detta innebär bland annat att nuvarande särkostnad för ekologisk kost i huvudsak inarbetas i styckepriset. Med anledning av detta föreslås 1,3 mnkr av Kommun-styrelsens kommunbidrag överföras till Utbildningsnämnden.

43

Löne- och priskompensationen för år 2015 uppgår till 49,5 mnkr. Utbildningsnämnden har för detta år ett effektivise-rings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidra-get, eller 21,3 mnkr. Även för åren 2016–2018 återfinns effekti-viserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år.

Regeringen föreslår i sin budgetproposition för år 2015 att medel motsvarande 3 miljarder kronor tillförs under förutsätt-ning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prio-riteras. I samband med 2016 års avtalsrörelse avser regeringen föra dialog med parterna som möjliggör att lärarnas löner höjs. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelä-rare. För Gävle kan detta tillskott schablonmässigt beräknas komma att uppgå till ca 30 mnkr.

Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investe-ringar. Genom tillkommande investeringar under planerings-perioden utökas ramen successivt för tillkommande hyres- och kapitaltjänstkostnader utöver de lokalkostnadseffekter som in-går i volymberäkningen. För år 2015 tillförs 9,3 mnkr som suc-cessivt ökar till 39,4 mnkr år 2018.

Näringslivs och arbetsmarknadsnämndNämndens ram utökas totalt med 7,2 mnkr år 2015.

För att underlätta för personer med funktionsnedsättning att efter skolgång komma in i den ordinarie arbetsmarknaden så snart som möjligt inrättar kommunen tjänster som avdelas för personer med funktionsnedsättning. Målet är att inom en fyra-årsperiod från år 2011 kunna reservera ca 110 tjänster för detta ändamål. Personerna anställs i ett arbetsmarknadspolitiskt pro-gram där arbetsgivaransvaret är knutet till arbetsmarknadsen-heten. Alla anställningar ska inriktas på att efter en övergångs-tid fasas in som normalt arbete. För att möjliggöra en utökning av antalet anställda med 25 personer per år har nämndens ram utökats med 2,7 mnkr per år under perioden 2011–2014.

Nämnden har som specifikt uppdrag att genom samverkan med interna och externa intressenter vidta åtgärder för att minska tid i arbetslöshet, brister i utbildningen och öka ande-len som är anställningsbara.

Nämnden har tillsammans med Socialnämnden också fått i uppdrag att finna former för sysselsättning som ger ersättning-ar som kan minska behov av försörjningsstöd. Detta innefattar bland annat olika studievägar. I uppdraget bör även undersökas vilka möjligheter som finns att finna introduktionsvägar till ar-bete från försörjningsstöd, som kan innefatta en övergångspe-riod för ökad ekonomisk stimulans. Avsikten är att åtgärderna ska leda till en bestående förändring för individen.

Nämnden får i uppdrag att undersöka hur kommunen kan ge förutsättningar och stöd till start av sociala företag, vars pri-mära syfte är att skapa jobb för personer som har det svårare på arbetsmarknaden och hamnat i utanförskap.

I regeringens budgetproposition för 2015 avsätts resurser för 3 675 årselevplatser inom yrkesvux riktade mot ungdomar som inte fullföljt gymnasieskolan samt är arbetslösa. Studierna ska inom ramen för utbildningskontrakt, kunna kombineras med praktik eller jobb på deltid.

Inom Näringslivsenheten pågår fyra projekt som tidigare finansierats av Kommunstyrelsens samverkansmedel. Gävle Centrumsamverkan AB, Marknadsplats Gävle, ”Welcome to us”, och Gävle Convention Bureau. Projekten är nu integrerade delar i verksamheten varvid nämndens ram utökas med 1,4 mnkr.

Verksamheten Treklövern är en tränings- och rehabilite-ringsverksamhet för personer med psykisk ohälsa/funktions-nedsättning. För att stödja målgruppen att etablera sig på ar-betsmarknaden har nämnden tillförts 1,5 mnkr år 2014 som utökas med ytterligare 1,5 mnkr år 2015.

Högre krav på att elever deltar aktivt i vuxenutbildningen bedöms inte ge ökade kostnader för kommunen varvid det ge-nerella statsbidraget sänks motsvarande 0,3 mnkr för Gävle.

Kommunerna åläggs en skyldighet att föra register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret och dokumentera insatserna. Det generella statsbidraget höjs med motsvarande 0,1 mnkr för Gävle.

Med anledning av förändrade förutsättningar och höjda ambitioner ges Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att förstärka insatserna för att motivera och aktivera ungdomar 16-20 år, som inte har slutfört en gymnasieutbild-ning och som inte har sysselsättning, i primärt syfte att de ska nå gymnasieexamen. Uppbyggnaden av en sådan verksamhet görs, i samverkan med lämpliga aktörer för att möta regering-ens förstärkta krav. Nämnden utreder hur en sådan samverkan med andra lämpligen ska ske. För uppdraget har 2,0 mnkr bud-geterats under finansförvaltningen år 2015.

För att täcka tillkommande hyreskostnader vid kvarteret Skytteln utökas nämndens ram med 1,0 mnkr.

De verksamhetsområden som ingår i nämndens nuvarande ansvar redovisade ett överskott år 2013 med 15,6 mnkr exklusive gemensamma stödresurser. Även för år 2014 prognostiseras överskott. 2,1 mnkr av detta överskott slår igenom i ramberäk-ningarna för år 2015 som en nedjustering av ramen.

Löne- och priskompensationen för år 2014 uppgår till 5,6 mnkr. Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden har för detta år ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 2,1 mnkr. Även för åren 2016–2018 åter-finns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent per år.

Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investe-ringar i form av kapitaltjänstkostnader och tillkommande hy-ror. För år 2015 uppgår ramtillskottet till 0,6 mnkr.

44

SocialnämndenSocialnämndens ram utökas totalt med 11,6 mnkr år 2015.

Socialnämnden redovisar för närvarande en obalans med ca 13 mnkr för externa placeringskostnader av unga vuxna och vuxna. Kostnadsökningar återfinns dock till största del inom tvångsvården, och är därmed svåra att påverka. Förvaltningen arbetar med att optimera tillgången till egna insatser i boende och öppenvård och med att förkorta externa placeringstider. Bedömningen är dock att insatserna inte kommer att räcka till att balansera nuvarande ekonomiska obalans. Med anled-ning av kostnadsutvecklingen inom missbruksvården föreslås nämndens ram utökas med 7,0 mnkr.

Under senare år har kostnaderna för försörjningsstöd stigit kraftigt i Gävle liksom för de flesta övriga kommuner i landet. År 2009 uppgick kostnaderna för ekonomiskt bistånd till ca 85 mnkr och år 2013 till 114 mnkr. Till följd av de kraftiga kostnadsökning-arna har Socialnämndens ram 2014 utökats med 10 mnkr. I den nuvarande kommunplanen ingår dock att försörjningsstödet till följd av förbättrat sysselsättningsläge ska ha förutsättningar att sjunka med 5 mnkr per år under perioden 2015–2017. Nämnden anger att förutsättningarna att klara 2014 års budgeterade volym är goda. Då förbättringar i sysselsättningen förväntas komma senare än tidigare bedömningar föreslås till följd av detta ingen reducering av kommunbidraget för år 2015, varvid avtrappningen senareläggs och påbörjas från och med år 2016.

I regeringens budgetproposition för 2015 föreslås en höjning av riksnormens barndel. Nämndens ram utökas med 0,8 mnkr motsvarande höjningen av det generella statsbidraget. Reger-ingen föreslår också en del förändringar som påverkar det eko-nomiska biståndet till exempel:

• Sjuk- och aktivitetsersättningen höjs från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten.

• Taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 910 kr/dag under de första 100 dagarna och därefter 760 kr/dag.

• Underhållsstödet höjs med 300 kr/mån.• Höjd grundnivå i föräldrapenningen från 225 till 250 kr/dag.

Nämnden har till uppgift att verka för att förhindra situationer med långvarigt försörjningsstöd. Detta sker främst genom ett fortsatt konstruktivt samarbete med kommunens arbetsmark-nadsenhet och arbetsförmedlingen, men också med skolan i form av utbildningsinsatser för personer med bristande språk-kunskaper och låg utbildningsnivå. Detta är inte minst väsent-ligt i integrationen av invandrare, så att dessa så snart som möjligt ska ges förutsättningar att klara en egen försörjning. Nämnden har tillsammans med Näringslivs och arbetsmark-nadsnämnden fått i uppdrag att finna former för sysselsätt-ning som ger ersättningar som kan minska behovet av försörj-ningsstöd. Detta innefattar bland annat olika studievägar.

Nämnden har tilldelats centrala medel rörande förstärkt familjehemsvård. Starten av projektet försenades och verksam-heten kom igång först efter halvårsskiftet 2012. För att slutföra det treåriga projektet utökas nämndens ram för år 2015 med 0,7 mnkr. Därefter inarbetas verksamheten i nämndens befint-liga ramar.

Löne- och priskompensationen för år 2015 uppgår till 9,4 mnkr. Socialnämnden har för detta år ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 4,5 mnkr. Även för åren 2016–2018 återfinns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbi-dragen per år.

Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investe-ringar i form av kapitaltjänstkostnader och hyror.

OmvårdnadsnämndenNämndens ram utökas totalt med 47,0 mnkr år 2015.

Hemtjänst redovisade en kraftig ökning under år 2013. An-talet utförda timmar ökade med 60 563 jämfört med år 2012, vilket ät en volymökning med drygt 11 procent. Det kan dock konstateras att antalet hemtjänstmottagare inte har ökat. Det som ökat är antalet utförda timmar per hemtjänstmottagare. Antal timmar i genomsnitt har ökat från 344 till 382 per år. En delförklaring till volymökningen är att fler hemsjukvårdsin-satser delegerats till hemtjänsten efter huvudmannaöverta-gande, bland annat apotekshantering. Ökningen av timmar för personliga assistens har inte ökat i motsvarande omfattning.

Med anledning av volymförändringar tillförs nämnden 24,1 mnkr år 2015 som stiger till 38,9 mnkr år 2018.

Nämnden har i delårsrapport 2 för år 2014 rapporterat att antalet utförda hemtjänsttimmar är aningen högre än budge-terat. Tendens finns dock att antalet timmar åter ökar. Rappor-terad budgetavvikelse beror främst på produktionskostnaden som överstiger budget. Stort fokus läggs på planering, rutiner och uppföljning. Åtgärder har lett till att nyttjandegraden ökat från 59 procent i januari till 64 procent i augusti, vilket innebär att kostnaden per producerad timme sjunker. Den genomsnitt-liga timkostnaden för år 2014 uppgår nu till ca 470 kronor.

Det är viktigt att kommunens verksamheter kan redovisa ett effektivt resursutnyttjande. Volymtillskott ska inte använ-das för att täcka ökade produktionskostnader som inte kan be-dömas som nödvändiga.

För att ge Omvårdnad Gävle stöd i att genomlysa verksam-hetens organisation föreslås Kommunstyrelsen tillföras ett ramtillskott under år 2015 med 1,0 mnkr för utredningsupp-drag. Denna genomlysning ska också innefatta ett klarläggan-de av vilka faktorer som bidrar till nuvarande kraftiga volymök-ning och höga styckekostnad, men även vilka kostnadseffekter som uppstår om antalet delade turer minskar eller avskaffas, om ambition kring högre kontinuitet genomförs etc.

45

Ramen utökas därutöver med 8,7 mnkr år 2015 för resurser till två nya gruppboenden för personer med funktionsnedsättning. En fortsatt ökning förväntas för dessa boendeformer. I ramförsla-get finns en volymökning motsvarande ytterligare två särskilda boenden per år, samt att två befintliga gruppboenden med låg boendestandard ersätts under perioden 2016 och 2017. Det totala resurstillskottet uppgår därmed till 36,1 mnkr år 2018.

Omvårdnadsnämnden har i sin boendeplan utöver grupp-boenden aviserat behov av två tillkommande enheter med ser-vicelägenheter. Dessa omfattar ca 10–12 lägenheter per enhet och innefattar främst behov av personalresurser. Nämnden ram föreslås utökas med totalt 6,6 mnkr för att skapa dessa ser-vicelägenheter under åren 2016 och 2017.

Ett nytt särskilt boende för äldre kommer att byggas av AB Gavlegårdarna på Gävle Strand. Äldreboendet planeras ge 70 personer boende, varav 10 avser palliativ vård. Med nuvarande planering beräknas dessa boendeplatser kunna tas i drift vid årsskiftet 2015/2016. Den beräknade produktionskostnaden för enheten har sänkts från 190 mnkr till 165 mnkr, vilket innebär en lägre hyresnivå jämfört med tidigare beräkningar. Utöver detta tilldelas nämnden resurser för öppen upphandling av yt-terligare ett äldreboende under år 2016 med ca 44 boende. To-talt skapas därmed ett tillskott med ca 114 boendeplatser. Ett tredje tillkommande äldreboende beräknas byggas år 2019 som kan omfatta 60–80 boende, vilket bör täcka i boendeplanen an-givna platsbehov.

Under år 2014 avvecklas de sista boendeplatserna vid Björ-kegrenska gården som tidigare ersatts av ny-/ombyggnation vid Furugården. Hyreskontraktet löper ut i slutet av året. Effek-ten av denna avveckling innebär att nämndens ram sänks med 6,0 mnkr år 2015

Genom nettotillskott av boendeplatser är det rimligt att anta att de personer som erbjuds boende tidigare haft hemtjänstin-satser. Med anledning av detta har resurstillskott per plats redu-cerats med motsvarande 30 hemtjänsttimmar per månad. Detta motsvarar 14,6 mnkr år 2016 och 19,1 mnkr från och med år 2017.

Nettotillskottet för nya äldreboenden från och med år 2016 uppgår efter denna justering till 35,9 mnkr som ökar till 47,6 mnkr från och med år 2018.

I regeringens budgetproposition för år 2015 föreslås en höj-ning av takbeloppet för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen från och med 1 juli 2015. Förslaget medför att kommunernas möjlighet till utgiftsuttag ökar. Nämndens ram sänks med 0,8 mnkr år 2015 och därefter med 1,5 mnkr, motsvarande sänk-ningen av det generella statsbidraget för Gävle.

Regeringen avsätter 2 miljarder kronor per år under perio-den 2015–2018 för en satsning på stärkt bemanning. Hur sats-ningen ska genomföras och följas upp är ännu inte känt. För Gävle kan denna satsning motsvara 20 mnkr per år. Samtidigt upphör satsningar motsvarande 1,3 miljarder kronor, bland an-

nat mest sjuka äldre, stöd till e-hälsa, evidensbaserad praktik och regionala stödstrukturer.

Socialstyrelsens föreskrifter om bemanning (se vidare un-der finansförvaltningen) förväntas träda i kraft år 2016, varvid centrala resurser motsvarande 40 mnkr per år budgeterats.

Löne- och priskompensationen för år 2015 uppgår till 32,9 mnkr. Omvårdnadsnämnden har för detta år ett effektivise-rings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidra-get, eller 13,4 mnkr. Även för åren 2016–2018 återfinns effekti-viserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Övriga ramkorrigeringar avser kost-nadseffekter av investeringar för inventarier med mera.

Finansförvaltning och övrigtFör rent oförutsedda behov budgeteras 6 mnkr per år. 4,5 mnkr budgeteras år 2015 och därefter 1,5 mnkr per år för utredningar och för att ge möjlighet till kommunal medfinansiering i olika frågor.

För att skapa ett utrymme för att ge förutsättningar att minska eller avskaffa delade turer inom Omvårdnad Gävle bud-geteras en resurs med 2,5 mnkr år 2015 och därefter 5,0 mnkr per år. De ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna får närmare utredas i det uppdrag som finns under Kommunled-ningskontoret att genomlysa Omvårdnad Gävles verksamhet under år 2015.

Med ökade effektiviseringskrav för kommunens verksam-heter föreslås att ytterligare genomlysningar och utvärdering-ar görs av kommunens organisation och effektivitet efter att uppdraget med Omvårdnadsnämnden slutförts.

För ännu ofördelade kommunbidrag budgeteras 3,4 mnkr år 2015 och därefter 2,9 mnkr per år, då bland annat osäkerhet råder kring storleken på kostnader för politisk verksamhet för den kommande mandatperioden, effekter av organisationsför-ändringar mm.

Regeringen har för avsikt är att inleda samtal med den kom-munala sektorn för att utarbeta en gemensam strategi för att alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska genomgå gymnasieut-bildning. För att möta regeringens förstärkta aktivitetskrav för ungdomar 16–20 år som inte slutfört gymnasieutbildning och saknar sysselsättning budgeteras 2,0 mnkr år 2015. Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att utreda och ut-forma en sådan verksamhet tillsammans med andra aktörer.

Vissa investeringar redovisade hos det kommunala fastig-hetsbolaget Gavlefastigheter är av fastighetsteknisk art och i nuläget inte klart destinerade till en speciell nämnd. Detta kan t ex avse energieffektiviseringar, VVS-investeringar med mera. Beräknade hyreseffekter av dessa investeringar är beräknade och lagd i en central pott för att en senare ramkompensation ska vara möjlig till de nämnder som berörs av tillkommande hyror. För år 2015 uppgår den avsatta summan till 6,7 mnkr som stiger till 16,7 mnkr år 2018.

46

Under 2014 har utbyggnaden av vatten och avlopp till Norr-landet påbörjats. Investeringen finansieras via anslutnings-avgifter. För att täcka eventuellt tillkommande kostnader för kommunen i samband med detta arbete har 1,6–2,8 mnkr per år avsatts för ändamålet.

Ett miljöstrategiskt program har tagits fram i kommunen. Programmet har en hög ambitionsnivå och innehåller mål som innebär tillkommande investeringsbehov men även ökade driftkostnader. För år 2014 har 4,5 mnkr tilldelats Kommun-styrelsen för ändamålet En ytterligare resurs motsvarande 3,5 mnkr föreslås överföras till Kommunstyrelsen för år 2015. Åter-stående resurser på 2,0 mnkr år 2016, 4,0 mnkr år 2017 och 6,0 mnkr år 2018 budgeteras tills vidare under finansförvaltningen.

Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att utreda förutsätt-ningarna för att ge äldre grundskoleelever egna datorer som arbetsredskap. För finansiering av verksamheten budgeteras 5,8 mnkr från och med år 2015.

Socialstyrelsens demensföreskrifter (SOSFS 2012:12) träder i kraft den 31/3 2015 (SOSFS 2013:27). En ny föreskrift att remitte-ras under år 2014 gällande särskilt boende över lag, inte enbart boende för personer med demenssjukdom. Sveriges Kommuner och Landstings bedömning är att den nuvarande föreskriften återkallas och att den nya föreskriften kommer att träda i kraft den 1.1.2016. SKL för samtal med Socialstyrelsen om föreskrif-ten och kommer att informera om arbetet fortlöpande och om tidpunkt för ikraftträdande.

Föreskriften kommer att innebära betydande kostnadsök-ningar för kommunen. Omvårdnadsnämnden har i sina syn-punkter på de preliminärt tilldelade ramarna redovisat ett tillkommande resursbehov med 40 mnkr. I avvaktan på före-skriftens utformning och tidpunkt för ikraftträdande avsätts 40 mnkr som reserv från och med år 2016.

För att anpassa verksamheten till beräknade skatteintäkter och övriga volym- och kostnadsberäkningar har krav på effek-tivitets-/omstruktureringsåtgärder formulerats i nämndernas ramar motsvarande 1,0 procent av kommunbidragen år 2015, samt med 1,5 procent per år 2016–2018. Effektiviserings-/om-struktureringskraven motsvarande 49 mnkr år 2015 och som ackumulerat stiger till 286 mnkr år 2018 jämfört med år 2014. Samtidigt ges nämnderna kompensation för löne- och prisök-ningar motsvarande 116 mnkr år 2015 som ackumulativt stiger till 551 mnkr år 2018. Med ovanstående budgetförutsättningar finns risk att ekonomiska obalanser kan komma att uppstå om effektiviseringsåtgärderna inte får full effekt.

Dessutom föreslår regeringen i sin budgetproposition för år 2015 att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, som inte fyllt 26 år vid årets ingång tas bort. Det blir ett avskaffande i två steg under åren 2015 och 2016. Sveriges Kommuner och Lands-ting gör en preliminär bedömning att detta innebär kost-

nadsökningar med ca 1,3 miljarder kronor för kommunerna. Därutöver föreslås att den tidigare avskaffade löneskatten för pensionärer som arbetar återinförs. För kommunerna ger det-ta en merkostnad med ca 150 mnkr. Sammantaget kan dessa förändringar ge ökade kostnader för Gävle kommun med ca 13 mnkr år 2015 och 26 mnkr år 2016. Det generella statsbidraget till kommunerna har utökats 132 kr per invånare 2015 och 261 kr per invånare från och med år 2016.

För att stärka de budgeterade resultatnivåerna avsätts av dessa anledningar 20 mnkr år 2015 och därefter 40 mnkr per år som reserv för eventuella obalanser. Resursen kan därmed inte användas till andra ändamål eller till ambitionshöjningar. För år 2015 öronmärks dock 10 mnkr av resursen för att finansiera omställningsåtgärder vid övertalighet i form av särskilda pen-sionsöverenskommelser med mera.

Nya löneavtal har träffats mellan arbetsmarknadens parter under år 2013. Avtalen är tre- respektive fyraåriga. Nämnderna har i sina ramar kompenserat i snitt med 2,36 procent år 2015, med 2,91 procent år 2016, med 3,17 procent år 2017 och med 3,2 procent år 2018. För att möjliggöra en aktiv lönepolitik i kom-munen bland annat kopplad till lönekartläggningar och rik-tade lönesatsningar avsätts en resurs motsvarande 1,0 procent per år av lönenivåerna i en central lönepott.

För år 2015 uppgår den centrala lönepotten till 31,4 mnkr inklusive arbetsgivaravgifter som ackumulerat stiger till 142,0 mnkr år 2018, allt jämfört med år 2014.

Kommunen tar ut utdelning från det kommunala bostads-företaget Gavlegårdarna via moderbolaget Gävle Stadshus AB för att möjliggöra bostadssociala åtgärder/investeringar i kom-munen. För ändamålet avsätts 10 mnkr per år. Då medel åter-står från tidigare års utdelning budgeteras dock en kostnad med 18 mnkr per år 2015 och 2016.

Premien till Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB är beräknad till 16 mnkr per år.

InvesteringsbudgetFöljande kommentarer lämnas till förändringar jämfört med ti-digare investeringsplaner avseende perioden 2015–2018 , utöver det som endast avser justeringar i lyftplaner för fleråriga projekt.

Tekniska nämndenFör infrastruktur i samband med byggnation av idrottsanlägg-ningar vid Gavlehov har investeringsbudgeten utökats med 17,0 mnkr för infrastruktur.

Investeringar inom ramen för centrumplanen föreslås fo-kuseras på å-rummet, rådhustorg, centralplan, Östra Drott-ninggatan, prioriteringar av framkomlighet för cykel och fot-gängare samt trygghetsskapande åtgärder i stadskärnan. En

47

ny trafikanalys ska genomföras under 2015–2016 innan eventu-ella förslag om trafikavstängningar aktualiseras. De föreslagna investeringarna vid Slottstorget kan aktualiseras först när be-slut om det framtida bibliotekets utveckling är avgjord.

Kultur- och fritidsnämndenFör inventarier till den nya fotbollsarenan vid Gavlehov har 1,8 mnkr tillförs år 2015. För investeringar i armaturer vid utom-husanläggningar budgeteras med 1,5 mnkr per år under perio-den 2015–2017.

Fastighetsinvesteringar hos Gavlefastigheter:För arbetsrelaterade investeringar i Konserthuset avseende scengolv och tak har 2,5 mnkr budgeterats och för utbyte av ut-slitna stolar i Gävle teater har 1,1 mnkr budgeterats.

För att behålla Valbobadet har ett investeringsanslag med 10 mnkr för en teknisk upprustning tillförts. Tidigare investe-ringsanslag för Hemlingbybadet på totalt 3,5 mnkr har sänkts till 1,0 mnkr.

UtbildningsnämndFör utrustning av nya förskolor har 3,5 mnkr tillförts.

Fastighetsinvesteringar hos Gavlefastigheter:Till följd av ökat antal barn/elever i förskola och grundskola fö-reslås investeringsramen utökas med 37 mnkr år 2015. Följande övriga investeringsanslag har tillförts. 20 mnkr för utbyggnad av Almgården 2016. 30 mnkr för ersättning av Östers förskola år 2016. 30 mnkr för ny förskola år 2017. 30 mnkr för Sörbygårdens förskola år 2018.

För åtgärder i tak, ventilation med mera, budgeteras 4,0 mnkr i Svangårdens förskola.

Efter upprättad systemhandlingskalkyl budgeteras 125 mnkr för Sörbyskolans upprustning och ombyggnad.

Investeringsanslag för Vallbacksskolans idrottshall har utökats med 5 mnkr till totalt 30 mnkr. Investeringsanslag för Stigslundsskolans om- och tillbyggnad har utökats med 20 mnkr till totalt 65 mnkr.

Näringslivs och arbetsmarknadsnämndFör utrustning av kv Skytteln har investeringsbudgeten utö-kats med 0,6 mnkr år 2014.

Fastighetsinvesteringar hos Gavlefastigheter:Investering i Lindängens dagcenter för VVS med mera, budge-teras med 5,5 mnkr.

OmvårdnadsnämndFör utrustning av gruppbostäder har investeringsbudgeten utökats med 0,4 mnkr per år.

Fastighetsinvesteringar hos Gavlegårdarna:För ersättning av två gruppboenden med lägre standard för personer med funktionsnedsättning har investeringsanslagen utökats med 26 mnkr.

Budgetanslaget för nytt äldreboende vid Gävle Strand sänks från 190 mnkr till 165 mnkr.

Anslag för nytt särskilt boende för äldre med investering år 2018 till 2019 har utökats med 50 mnkr till totalt 200 mnkr av-seende 60–80 boendeplatser.

ÖvrigtFastighetstekniska investeringar hos Gavlefastigheter:Fastighetstekniska investeringar avser investeringar som i pla-neringsskedet inte direkt är destinerad till en specifik nämnds verksamhetsområde. Detta kan avse energieffektiviseringar, VVS investeringar, men även myndighetskrav med mera. To-talt budgeteras 209 mnkr för perioden 2014–2018, vilket är ca 24 mnkr högre än tidigare plan inklusive ombudgeteringar.

Investeringsbudget, bolagssektornGävle HamnInvesteringar i hamnen innefattar en ny containerterminal. År 2016 beräknas 450 meter kaj byggas för 194 mnkr. År 2017 till-kommer ytterligare 111 mnkr för iordningsställande av 120 000 kvm hårdgjorda ytor, elektrifiering, järnvägsspår med mera. En ny containerterminal skapar möjlighet till tillväxt och möter marknadens krav på en modern containerterminal i Östersjön.

För att effektivisera nuvarande hantering på Granudden med automatiserad inlagring och framkörning planerar Gävle Hamn att bygga ett automatiserat höglager magasin. Investe-ringen uppgår till 200 mnkr.

Sammantaget uppgår investeringssumman för dessa projekt till 505 mnkr under perioden 2015–2017. Dessa inves-teringar är finansiellt säkrade i och med att de ingår i Kom-munfullmäktiges beslut kring mål och ramar 2015–2018. Då investeringarna befinner sig i utrednings- och projekterings-stadium har dock inte Gävle Hamn AB rådighet till investe-ringsutrymmet utöver vad som gäller utgifter för projektering och förstudier om 5,0 mnkr. Projekten kräver ytterligare beslut innan de genomförs.

48

Nämndöversikt

SAMMANDRAG AV VERKSAMHETENS KOMMUNBIDRAG

Belopp i mnkr

KF Budget2014

Justerad Budget

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Skattefinansierad verksamhet:

Revisionskollegiet 4,4 4,4 4,5 4,6 4,7 4,8

Kommunstyrelsen 231,2 232,5 246,7 246,3 248,4 250,8

Valnämndn 3,3 3,3 0,1 0,1 0,1 2,1

Överförmyndarnämnden 6,7 6,7 7,4 7,5 7,6 7,8

Tekniska nämnden 194,6 197,0 207,5 217,7 226,0 230,6

Byggnads- och miljönämnden 30,7 31,0 33,3 33,6 32,6 33,2

Kultur- och fritidsnämnden 276,4 277,1 302,1 328,4 334,3 340,0

Utbildningsnämnd 1 974,2 1 992,0 2 115,5 2 167,1 2 231,5 2 295,8

Näringsliv- och arbetsmarknadsnämnden 200,3 201,1 208,2 213,1 219,2 227,0

Socialnämnden 436,2 437,6 449,2 448,1 448,7 454,7

Omvårdnadsnämnden 1 274,3 1 277,5 1 324,4 1 392,4 1 444,8 1 485,6

Summa verksamhetens kommunbidrag 4 632,5 4 660,1 4 899,0 5 058,8 5 197,9 5 332,4

49

RevisorskollegietVERKSAMHETSPLAN

Mål inom respektive perspektiv

Medborgare och kunderRevisorernas granskning och rapporteringKommunal revision är en nödvändig del av den kommunala självstyrelsen. Att styra sig själv, till skillnad från att styras av andra/staten, förutsätter att kommunen organiserar sig så att det finns ett organ som har fullmäktiges förtroende att obero-ende och självständigt granska den kommunala förvaltningen.

Revisorerna granskar, bedömer och uttalar sig i den årliga revisionsberättelsen om kommunens:1. räkenskaper och medelsförvaltning,2. redovisning och verksamhetens resultat,3. styrelsens och nämndernas förvaltning så att fullmäktige kan

bedöma om styrelsen och nämnderna kan ges fortsatt förtroende.Information om revisionens arbete och revisionsrapporterna finns tillgängliga för medborgarna via kommunens hemsida.

MedarbetareRevisorernas stöd i revisionsarbetetKommunrevisionen har ett revisionskontor med tre anställda yrkesrevisorer och en administratör inhyrd på deltid. Revi-sionskontoret svarar för delar av granskningsarbetet, därutöver upphandlas specialister inom olika områden samt konsulter ifrån revisionsbyråer.

EkonomiFinansieringKommunrevisionen finansieras genom kommunbidrag, där-utöver faktureras bolagen kostnaden för lekmannarevisionen.

Uppdragen 2015Revisorernas uppgift enligt Kommunallagen är att granska om• verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekono-

misk synpunkt tillfredsställande sätt,• om räkenskaperna är rättvisande,• om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är till-

räcklig.I sin roll som lekmannarevisor i kommunens bolag granskar revisorerna på motsvarande sätt att• bolagens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt,• bolagens interna kontroll är tillräcklig,• den auktoriserade revisorn i bolaget granskar räkenskaperna

och delar ansvaret för granskningen av den interna kontrol-len med lekmannarevisorerna,

• även stiftelser, fonder och vissa delägda bolag granskas av kommunens revisorer.

Ett stående uppdrag från Kommunfullmäktige är att upp-handla auktoriserad revision av de hel och majoritetsägda bola-

gen samt stiftelser och donationsfonder. Nuvarande avtal med KPMG gäller för räkenskapsåren 2013–2016.

Planerade granskningsområden• Barnkonventionen• Policys/styrdokument• Fullmäktigebeslut• Donationsfonder• Kunskapsnivån i högstadiet• Internkontrollplaner 2014• Treserva Omvårdnad• Agresso, ekonomisystem• Nya nämnder• Gemensam nämnd företagshälsovård• Verksamhetsbesök hos Gavlefastigheter i Gävle AB

Övriga planerade granskningsområden• Likvärdig skola• Myndighetsutövning• Missbruksvård• Treserva Socialtjänst • Gemensam nämnd verksamhetsstöd• Dialogmöten med nämnder och bolag• Dialogmöten med politiskt ansvariga på olika nivåer• Granskning av delårsrapport 2• Granskning av årsredovisning

Barnkonventionen; då fullmäktige fattade ett nytt beslut om barn- och ungdomsprogram och barnchecklista i februari 2014 har revisionen beslutat att avvakta med denna granskning.

Genomförd granskning för 2014 avrapporteras i samband med revisionsberättelsen som behandlas i KF i slutet av maj 2015. Det nya kollegiet fastställer granskningsplanen för 2015 i början av året.

UtvecklingsområdeDialogen med fullmäktiges presidium, styrelser, nämnder och kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare för samtliga partier vidareutvecklas.

Nätverk med kommun- och landstingsrevisorer i Gästrik-land upprätthålls och utvecklas. Gemensamma projekt och jämförelser ger mervärde i revisionen. Gemensamma nämnder är ett nytt samverkansområde.

Kommunrevisionen vidareutvecklar också samarbete och dialog med jämförbara kommuner med fler än 70 000 invånare.

Förstärkning av det professionella utbytet mellan förtroende-valda revisorer genom att revisorskollegiets vice ordförande har en plats i STAREV:s styrelse. STAREV är ett samverkansorgan för kom-muner och landsting med egna revisionskontor. Inom STAREV:s styrelse har vår representant ett särskilt fokus på kvalitetsfrågor.

50

Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader

Kostnadsutveckling 2008-2014

3

4

5

6

Mkr

Kostnadsutveckling 2012–2018

Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Riktade statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0

Summa intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0

Personalkostnader -3,1 -3,2 -3,2 -3,3 -3,4 -3,5

Köp av verksamhet -1,4 -1,4 -1,4 -1,5 -1,5 -1,6

Övriga kostnader -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 -0,7 -0,7

Avskrivning -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0

Summa kostnader -5,2 -5,4 -5,5 -5,6 -5,7 -5,8

Verksamhetens resultat -4,2 -4,4 -4,5 -4,6 -4,7 -4,8

Intern ränta -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0

Resultat före kommunbidrag -4,2 -4,4 -4,5 -4,6 -4,7 -4,8

Kommunbidrag 4,3 4,4 4,5 4,6 4,7 4,8

ÅRETS RESULTAT 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET

Summa nettoinvestering -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

51

KommunstyrelsenVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderDelaktighet, kommunikation och servicegrad med kvalitet ska öka.Medborgarna ska ha ett högt förtroende för kommunen och ges reella möjligheter att komma till tals. Därför ska verksam-heterna ha rätt kvalitet, en god service och skapa möjligheter till dialog och delaktighet i såväl enkla frågor som långsiktiga arbeten.

Utvecklingen av en modern kundtjänst – med anknytande svarsgrupper – där snabb, korrekt och uppdaterad information och service kan erbjudas ska fortsätta och samarbetet inom ”Helt Enkelt Gävle” fullföljas.

Digitala kanaler och tjänster måste utvecklas och förbätt-ras. De E-tjänster som ger stor nytta för många medborgare och för kommunens verksamheter ska prioriteras. Kommunikatio-nen ska anpassas efter medborgarnas kommunikationsmöns-ter och prioritera digitala och mobila kanaler med möjligheter till interaktion och delning. Att kommunicera via egna, obero-ende kanaler direkt med medborgarna är en självklarhet. Ar-betet med att samordna all kommunikation med varumärket Gävle ska fortsätta och utvecklas.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nöjd medborgarindex Index 59

Index 60

Index 61

Index 62

Tillgänglighet i kundtjänst

Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens behov och samhällets utveckling.”Skolan först” är ett av de viktigaste begreppen för att göra Gävle till en framtidskommun. Kommunstyrelsen ska i sin sty-rande och ledande roll bevaka att övriga nämnder och bolag i sin verksamhet verkligen prioriterar frågan för att kompetens-målet ska uppnås. Under 2015 kommer kommunstyrelsen att följa skolresultatens utveckling.

Kommunstyrelsen kan även särskilt bevaka frågan dels inom ramen för barn- och ungdomsprogrammet och folk-hälsoprogrammet men även genom att i övrigt initiera och utveckla andra samarbeten. Ett sådant samarbete är det med Högskolan. Gävle kommun har under 2014 slutit ett avtal med Högskolan gällande samverkan där fem strategiska mål defi-nierats. Många goda samarbeten finns idag mellan Gävle kom-mun både på strategisk och operativ nivå. Under 2015 kommer en handlingsplan att knyta redan befintliga samarbeten till de gemensamma målsättningarna. Vissa samarbeten bör behål-

las och utvecklas medan vissa kan behöva avvecklas. Långsik-tighet krävs för en ökad kompetensnivå. Det viktiga samarbetet med Högskolan och Studentkåren för att skapa bästa möjliga förutsättningar för studenter att bo och leva i Gävle ska fort-sätta.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andel studenter som har bostad enligt bostadsgarantin

100% 100% 100% 100%

Andel gymnasieelever som påbörjat högskolestudier inom 3 år

42,2% 42,5% 43% 43,5%

Ökad tillgänglighet, trygghet och folkhälsa.Trygghet och tillgänglighet kan till viss del skapas genom fy-siska åtgärder och dessa åtgärder måste genomföras. Men av-görande för känslan av trygghet är också att man känner sig socialt trygg i sin omgivning. Genom ett utvecklat arbete i stads- och kommundelarna kan medborgare och de som är verksamma i området vara med och påverka det som händer i deras närmiljö. Ett sätt är det arbete med lokala trygghetsråd som påbörjats under 2014.

Många trygghetsskapande samarbeten finns idag inom kommunen och med externa parter. Dessa samarbeten – t ex BIG och BRÅ – måste fortsätta, samordnas med övriga aktivi-teter och utvecklas.

Kommunstyrelsens arbete med ”skolan först” är en viktig del i arbetet med att barn och ungdomar ges trygga och goda förutsättningar att klara sin skolgång. Såväl barn- och ung-domsprogrammet som folkhälsoprogrammet ger riktlinjer för arbetets inriktning. Kommunstyrelsen kan genom sin styran-de och ledande funktion uppmuntra och initiera såväl pågåen-de som nya samarbeten. En del i verkställigheten av barn- och ungdomsprogrammet och ett komplement till andra viktiga insatser som redan görs är det samarbete med Brynäs – UNICEF som ”En bra start!” innebär.

De sju diskrimineringsgrunderna måste ständigt beaktas. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att inom kommun-koncernen stödja en verkställighet av folkhälsoprogrammets mål om bland annat en jämlik folkhälsa. Även tillgänglighets-programmets målområden ska stödjas och följas upp av kom-munstyrelsen genom tillgänglighetsrådet samtidigt som egna aktiviteter genomförs. Integrationsarbetet kommer att ges ett tydligare innehåll under 2015. Även inom ramen för kommu-nens bostadsförsörjningsansvar kommer åtgärder som främjar integration och social sammanhållning att utvecklas.

52

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nöjd inflytandeindex Index 42

Index 43

Index 43

Index 43

Trygghetsindex minst Index 59

minst Index 61

minst Index 62

minst Index 63

MedarbetareFramgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medska-pande.Ett framgångsrikt medarbetarskap bygger på att allas kunskap och kompetens tas tillvara. Förståelsen för sin del i helheten är viktig när vi tillsammans tar ansvar för verksamheten. Vår verksamhet utgörs till stor del av möten med medborgare, kun-der och kollegor och det är i dessa möten som kvaliteten i vår verksamhet skapas. Allt vi gör, gör vi för att skapa nytta för kun-der och medborgare..

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

MAU, PrestationsnivåIndex

72Index

75

HME – Hållbart medarbetarindex (SKL)

Index 82

Index 84

Ett inspirerande och utvecklande ledarskap.För att skapa en gemensam, framgångsrik verksamhet ska chefen vara en ledare. Ledarskapet innebär att bygga upp och utveckla relationer. Chefer och medarbetare omsätter politiska mål till effektiv verksamhet. Chefen sätter tillsammans med medarbetarna mål, följer och utvärderar verksamheten.

En framgångsfaktor för ett inspirerande och utvecklande ledarskap är att det finns goda förutsättningar för chefs- och ledarskapet

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

MAU LedarskapIndex

71Index

75

MAU ÅterkopplingIndex

76Index 77,5

Uppnå jämställda arbetsvillkor och löner.Jämställda arbetsvillkor innebär lika möjligheter och rättighe-ter skapas för kvinnor och män i Gävle kommun och dess bolag.Synliggörande och utjämnande av löneskillnader är ett viktigt steg för en positiv förändring för en jämställd arbetsmarknad.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

JämixIndex

123Index

123Index

125Index

127

Jämställda löner 97,2% 97,8% 98,5% 99%

Hållbart samhälleEn förbättrad infrastruktur för kommunikation.Gävle kommuns befolkning kommer sannolikt att överstiga 100 000 invånare under 2016. Arbetstillfällena i traditionell indu-stri minskar och ersätts med arbeten i andra mera tjänstebase-rade sektorer. Antalet arbetstillfällen bedöms inte öka i motsva-rande takt som befolkningen. Det innebär att det är nödvändigt, och att det finns stora möjligheter i, att tätare koppla samman ett växande Gävle med Stockholm/Mälardalen och regionen i övrigt. Gävle har goda strukturella förutsättningar i form av motorvägar, järnvägar och bredband. Genom förbättrade pend-lingsmöjligheter med miljövänliga trafikslag och fordon och effektiv elektronisk kommunikation kan Gävle ingå i och bidra till ett större funktionsområde för arbete, boende, studier med mera. Gävles gynnsamma geografiska läge och utvecklade in-frastruktur bidrar starkt till den positiva utvecklingen. Gävle-regionens utbyte med Stockholm-Uppsala-regionen ökar i allt snabbare takt. Inpendlingen till Stockholm-Uppsalas arbets-marknadsregion från Gävleregionen uppgick till 3 600 pendlare år 2012, vilket innebär en ökning med drygt 50 procent sedan millennieskiftet. Därmed svarar Gävleregionen för den största relativa förändringen i inpendling till Stockholm-Uppsala-regi-onen under perioden 2000–2012, av de till Stockholm-Uppsala regionen angränsade arbetsmarknadsregionerna. Gävle Hamn växer. Under 2010 inleddes en serie viktiga utbyggnader och infrastrukturinvesteringar som genomförs under 2010–2016. Hamnen är utpekad som riksintresse och har strategisk bety-delse för näringslivet i hela Mellansverige. Att med en bättre infrastruktur koppla samman Gävles företag och Gävle Hamn med regionen och ett av Europas större logistikområden vid Ar-landa skapar utvecklingsmöjligheter.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Pendling från Gävleregionen till Stockholm-Uppsala-regionen

4 000

53

Ett bostadsbyggande som tillgodoser behov och efterfrågan.Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar åläggs kommunerna att under varje mandatperiod planera för bostadsförsörjningen. Planeringen ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknads-förutsättningar. Attraktiva och goda boendemiljöer handlar inte bara om bostaden i sig utan lika mycket om miljön runt omkring. En attraktiv boendemiljö är viktig även för närings-livet i och med att människor tenderar att inte längre flytta dit arbetet finns utan företagen lokaliserar sig till platser där människor vill bo. För att infria de bostadspolitiska målen måste de verktyg som står till förfogande användas på ett än-damålsenligt sätt. De viktigaste är kommunens bostadsbolag AB Gavlegårdarna, kommunens markägande och hantering av markanvisningar och exploateringsavtal, planberedskap i form av översiktsplaner, detaljplaner och program och sist men inte minst förmågan att hantera förhandlingssituationer och samarbete både såväl inom kommunen som mellan bostads-marknadens aktörer. Befolkningsökningen och befolkning-ens demografiska förändringar ställer ökade krav bostäder för äldre och övriga grupper för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Under 2015 kommer inriktningsprogram för bostads-försörjning att revideras och därmed görs även en översyn av indikatorerna.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Färdigställda lägenheter 350

Påbörjade lägenheter 400

Översyn av inriktningsprogrammet för bostadsförsörjning

Ja

Internationalisering bidrar till verksamhetsut-veckling och ökad måluppfyllelse.Vi lever i en globaliserad värld och Gävle kommuns förvaltning-ar och bolag tar till vara på de möjligheter internationellt sam-arbete ger i form av tillgång till ny kunskap, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, profilering samt extern finansiering i enlighet med den internationella strategin.

Under 2015 fortsätter arbetet med prioriterade utvecklings-områden utbildning, energi/miljö/klimat och kompetens-försörjning. Eventuell komplettering av ytterligare utveck-lingsområde kan ske under året. Kommunstyrelsen, genom Internationella kontoret, bidrar inom dessa områden med sär-skilt stöd för att verksamheterna ska dra nytta av de mervärden internationalisering kan tillföra i utvecklingsarbetet.

Samverkan, såväl internt inom kommunkoncernen som i ett flernivåperspektiv (lokal, regional, nationell, EU och inter-nationell nivå), behöver utvecklas och bli en integrerad del av arbetet.

Strategisk kommunikation (intern/extern) av det interna-tionella arbetet ska utvecklas för att tydligare bidra till varu-märket Gävle.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförda aktiviteter utifrån Internationella kontorets handlingsplan

100% 100% 100% 100%

Andel av förvaltningar och bolag som aktivt arbetar med internationalisering

67% 83% 92% 100%

Planeringen ska inriktas på att det alltid finns till-räckligt med mark för att möta olika behov. Näringslivets behov av mark förändras. Behovet av mark för etablering av så kallad tung industri minskar, behovet av mark för handel och logistik ser ut att öka. Behovet av byggklar mark för kontor förändras på så sätt att behovet av kontorsyta per anställd minskar medan läget i förhållande till stationslägen med mera blir viktigare.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Byggklar mark för verksamheter, basv 60

60 ha 60 ha 60 ha 60 ha

Gävle kommun ska bli en av Sveriges bästa miljö-kommuner.Det miljöstrategiska programmet som antogs under 2013 inne-håller högt ställda miljömål, med ambitionen att Gävle ska bli en av de bästa miljökommunerna. För att nå dit krävs ett lång-siktigt arbete inom de målområden som miljöstrategiska pro-grammet pekat ut.

http://www.gavle.se/Bygga-bo-miljo/Miljo-och-klimat/Mil-jostrategiskt-program/

Under 2014 har genomförandet av det miljöstrategiska arbetet satt igång, organiserat som ett program enligt XLPM.

Utöver nätverket för strategiskt miljöarbete skapas ett sär-skilt nätverk som arbetar mer operativt med det interna miljö-arbetet. Frågor som hanteras där är sådana där medarbetarna enskilt kan göra stor skillnad, t ex resor, transporter, avfall och energianvändning. Kommunledningskontoret har sedan några år tillbaka en miljöledningsplan som tar upp just dessa frågor.

På KLK ska en miljöledningsplan tas fram för att implemen-

54

tera det miljöstrategiska programmet internt på förvaltning-en. Utifrån målområdena i MSP, är fokusområdena för KLK:

• Transporter – implementering av resepolicyn.• Energianvändning i våra lokaler.• Konsumtion och avfall – inköp och källsortering.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförda aktiviteter enligt programplan

100% 100% 100% 100%

Verksamheterna ska utvecklas och effektiviseras med stöd av IT.I syfte att öka vår servicegrad och effektivitet skall våra verk-samheter vidareutvecklas. Denna vidareutveckling skall base-ras på analyser av behov, processer och arbetssätt.

I det efterföljande utvecklingsarbetet kommer IT-lösningar att vara ett viktigt verktyg för att realisera målen och åstad-komma önskade effekter.

Resultatet av de insatser som genomföras skall därefter be-dömas/mätas och följas upp (effekthemtagning).

Projektmognaden ökar successivt med stöd av en etablerad projektmodell (XLPM) och en prioriterad projektportfölj.Att driva projekt och uppnå det resultat som önskas kräver ofta ett strukturerat arbetssätt och en bra metodik. Gävle kommun-koncern har implementerat projektmodellen XLPM för att få ett gemensamt arbetssätt. Det ska ge bättre effektivitet och högre måluppfyllnad i projektarbeten (att göra saker rätt).

En projektportfölj där tydliga prioriteringar görs stödjer att resurser läggs där de som bäst behövs (att göra rätt saker).

Kommunledningskontoret kommer att fortsätta utveck-lingen av ett projektkontor för att stödja kommunkoncernen i arbetet med projekt- och portföljstyrning.

Vidare ska förvaltningens projektportfölj löpande uppdate-ras och i händelse av resurskonflikter användas för ledningens prioriteringar. Det kan finnas ett behov av att indela projekt-portföljen efter projekttyper för att underlätta prioriteringsar-betet.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andel nya projekt enligt XLPM

83% 87% 90% 92%

Uppdaterad och komplett projektportfölj med ändamålsenliga vyer

EkonomiFörvaltningens resursutnyttjande är kostnadsef-fektivt, förvaltningens egna processer är effektiva och tjänsterna levereras med kvalitet.Kostnadskontroll och kvalitet är viktiga variabler för att nå ett effektivt resursutnyttjande. Genom att fokusera på kostnads- och kvalitetsutvecklingen i den löpande verksamheten och ständigt förbättra processerna kan målet nås. Indikatorer för kostnadseffektivt resursutnyttjande inom förvaltningens olika verksamheter tas fram under 2015. Kvalitet i levererade tjäns-ter identifieras. Enkät tas fram och genomförs under 2015 för att få en bild av upplevd kvalitet i levererade tjänster från för-valtningens verksamheter samt synpunkter på utveckling och förbättring framöver. Alla verksamheter ska visa hur de arbetar med ständiga förbättringar.

Kommunkoncernens gemensamma processer för styrning och ledning samt stöd och service är ef-fektiva och ger verksamheten ett efterfrågat stöd.Genom att fokusera på kostnadsutveckling och kvalitetsas-pekter i den löpande verksamheten och ständigt förbättra pro-cesserna kan målet nås. Kommunstyrelsen har ett särskit an-svar att leda och samordna kommunkoncernens övergripande processer samt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Genom en ständig ut-veckling och förbättring av processerna för såväl planering som uppföljning liksom stöd och service förbättras förutsätt-ningarna. Förvaltningen ska under 2015 kartlägga de huvud-sakliga kommunkoncernövergripande processerna och ta fram utvecklingsområden inom varje process.Indikatorer för effektivt lokalutnyttjande av lokaler tas fram under 2015. Förvaltningen ska utveckla kapaciteten för lång-siktiga analyser av effekten av befolkningsförändringar

Samverkan externt inom administrativa processer.Ökade samarbeten och samverkan för att undvika suboptime-ringar och utnyttja resurser och kompetenser på bästa sätt kan skapa förutsättningar för bättre resultat och minskade risker. Potentiella samverkanspartners/-områden måste ständigt ses över. En utvecklad gemensam nämnd med Gästrikekommu-nerna i frågor som avser verksamhetsstöd har förutsättningar att frigöra medel för kärnverksamhet. Genom en gemensam nämnd för företagshälsovård med Landstinget ges möjligheter till ökad kvalitet, kompetens och effektivitet. Förvaltningen ska under 2015, i dialog med andra partners, identifiera och i t ex formen gemensam nämnd, implementera ytterligare sam-verkansområden inom verksamhetsstöd.

55

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Antal samverkansområden har ökat jämfört med föregående år.

Uppdragen 2015Kommunstyrelsen har redan idag ett uppdrag rörande IT-relaterade frågor i utbildningsverksamheten. Detta uppdrag genomförs i nära samarbete med Utbildning Gävle och avrap-porteras löpande till kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen fick i samband med delår 1 2014 ett uppdrag att ta fram en analys av förutsättningarna för om-vårdnads verksamhet utifrån demografi, behovsutveckling, teknikutveckling, samhälls- och omvärldsfaktorer med mera. För år 2015 utökas kommunstyrelsens uppdrag vad gäller ge-nomlysningen till att bland annat omfatta även omvårdnads organisation.

Övriga uppdrag till kommunstyrelsen gäller bland annat det miljöstrategisak programmet, centrumutveckling, bo-stadsförsörjning och integration.

InvesteringsverksamhetKommunstyrelsens investeringsbudget består dels av en min-dre summa till diverse reinvesteringar att användas till kon-torsutrustning mm, dels drygt 7 mnkr till IT-investeringar för att underhålla och uppgradera IT-miljön samt utveckla nya be-hov för kommunens verksamheter och slutligen en post på 10 mnkr för inköp till markreserven.

UtvecklingsområdeKommunstyrelsens arbete med styrning, ledning, uppföljning och kontroll – eller uppsikt – måste ständigt uppdateras för att följa utvecklingen av såväl ekonomi som resultat. Under 2013 infördes ett nytt affärssystem med kompletterande system för planering och uppföljning av verksamhet. Utvecklingen av ar-betet i dessa system och införande av nya processer pågår och måste fortsätta. Ett fördjupat internkontrollarbete i hela kom-munkoncernen är under utveckling och en första uppföljning är gjord. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över de kommunala bolagen har skärpts genom ny lagstiftning vilket kräver att for-merna för detta utvecklas. Verksamhetsutveckling med stöd av IT pågår främst inom e-tjänsteområdet och vad gäller skolans olika behov. Även omvårdnad Gävle är med i ett framtida stra-tegiarbete för verksamhetsutveckling med stöd av IT. Många viktiga program utarbetades under 2013 såsom bland annat in-riktningsprogram för bostadsförsörjning och miljöstrategiskt program. Dessa håller nu på att verkställas. Gävle växer och ett tydligare fokus krävs därför på mark- och exploateringsfrågor framöver. Men även sådana frågor som infrastruktur, bostads-byggande och integration blir viktiga att ha ett ökat fokus på när Gävle växer.

Kommande nya mandatperiod kan kräva viss ytterligare översyn av styrnings- och ledningsprocesserna kopplade till kommunstyrelsen

För verksamheten viktiga nyckeltalNågra särskilda nyckeltal utöver de indikatorer som anges un-der respektive mål har inte utarbetats.

56

Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET – Kommunstyrelsen total

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Riktade stadsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga intäkter 154,9 179,7 179,1 184,4 188,6 192,4

Summa intäkter 154,9 179,7 179,1 184,4 188,6 192,4




Avskrivning -7,8 -5,9 -8,9 -10,0 -10,8 -10,6

Summa kostnader -376,8 -411,5 -425,1 -429,9 -436,3 -442,6


Intern ränta -0,6 -0,7 -0,7 -0,8 -0,7 -0,6


Kommunbidrag 223,4 232,5 246,7 246,3 248,4 250,8

Resultat efter kommunbidrag 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Realisationsvinst 11,8 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0

Exploateringsöverskott 41,4 25,7 46,2 80,5 70,2 42,6

Exploateringsunderskott -2,5 -11,2 -14,8 -23,5 -9,2 -5,2

ÅRETS RESULTAT 51,6 22,5 32,4 58,0 61,9 38,3

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET

Summa nettoinvesteringar -16,1 -20,4 -18,3 -18,4 -18,6 -18,7

Fastighetsförsäljningar 9,9 13,4 20,0 20,0 20,0 20,0

Summa nettoexploatering 18,4 -27,2 6,2 9,0 56,8 37,2

Överförda anläggningstillgångar (expl) -21,0 -27,4 -26,0 -67,5 -11,1 -3,2

Nettokostnader

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


200

300

400

500

Mkr


57

Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET – Kommunstyrelsen IT

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 134,7 147,7 148,2 152,7 156,2 159,1

Summa intäkter 134,7 147,7 148,2 152,7 156,2 159,1


Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


Avskrivning -6,7 -4,2 -6,0 -7,1 -8,0 -7,9

Summa kostnader -139,8 -148,5 -147,9 -152,3 -155,7 -158,7

Verksamhetens resultat -5,1 -0,8 0,3 0,4 0,4 0,4

Intern ränta -0,5 -0,2 -0,3 -0,4 -0,4 -0,4

Resultat före kommunbidrag -5,6 -1,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kommunbidrag 6,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0


ÅRETS RESULTAT 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET


58

Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET – Kommunstyrelsen exkl IT

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 20,2 32,0 30,9 31,7 32,5 33,3

Summa intäkter 20,2 32,0 30,9 31,7 32,5 33,3




Avskrivning -1,1 -1,6 -2,9 -2,9 -2,8 -2,8

Summa kostnader -236,9 -263,0 -277,3 -277,6 -280,5 -283,8


Intern ränta -0,2 -0,5 -0,4 -0,4 -0,3 -0,2


Kommunbidrag 217,4 231,5 246,7 246,3 248,4 250,8



Exploateringsöverskott 41,4 25,7 46,2 80,5 70,2 42,6

Exploateringsunderskott -2,3 -11,2 -14,8 -23,5 -9,2 -5,2

ÅRETS RESULTAT 51,2 22,5 32,4 58,0 61,9 38,3

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET



Summa nettoexploatering 18,4 -27,2 6,2 9,0 56,8 37,2

Överförda anläggningstillgångar (expl) -21,0 -27,4 -26,0 -67,5 -11,1 -3,2

59

ValnämndenVERKSAMHETSPLAN


Den övergripande verksamhetsplanen har inte indelats i rubri-ker enligt perspektiven Medborgare och kunder, Medarbetare, Håll-bart samhälle, Ekonomi då verksamheten som helhet ryms inom medborgarperspektivet.

Valnämnden leder och ansvarar för genomförandet av folk-omröstningar och allmänna val.

Inga val eller folkomröstningar är planerade under år 2015 eller år 2016. År 2017 är det val till Sametinget vilket är ett val som Sametingets valnämnd, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Valmyndigheten ansvarar för. År 2018 är det åter igen val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige.

Arbetet under mellanvalsperioden består främst i att beva-ka valfrågorna och i viss mån planera inför kommande års val. Vissa frågor kan komma att aktualiseras med anledningar av förändringar i nationell lagstiftning, till exempel kommunens indelning i valkretsar och valdistrikt.

Nämnden kommer inte aktivt arbeta med några verksam-hetsmål under år 2015 och år 2016.

Mål inom verksamhetsområdet• att genomföra valet till riksdag, kommun och landstingsfull-

mäktige år 2018 på ett rättssäkert sätt.• att verka för ett ökat valdeltagande vid valet år 2018.

Uppdragen 2015Då Valnämnden bedriver ytterst sparsam verksamhet under åren 2015–2017 finns inga specifika uppdrag ställda till Val-nämnden.

InvesteringsverksamhetNämnden saknar investeringsmedel och har inga planerade investeringar.


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0 1,3

Summa intäkter 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0 1,3




Avskrivning -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0

Summa kostnader -0,1 -5,4 -0,1 -0,1 -0,1 -3,4


Intern ränta -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0


Kommunbidrag 0,1 3,3 0,1 0,1 0,1 2,1

ÅRETS RESULTAT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET

Summa nettoinvestering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

60

ÖverförmyndarnämndenVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderHuvudmän, ställföreträdare och allmänhet som omfattas av nämndens verksamhet skall känna sig nöjda med och har stort förtroende för verksamheten.Målsättningen är att skapa en förtroendefull syn på verksam-heten och som speglar den höga kompetens som finns inom överförmyndarenheten.

Som ett led i detta har nämnden beslutat om att utreda me-toder för att mäta uppskattning och förtroende för nämndens verksamhet.

Nämnden har vidare fattat beslut om att bidra till samver-kan med andra myndigheter för ensamkommande barns bästa.

Nämnden ska vidare genom utbildning utveckla juridisk och annan kunskap.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Granskning av årsräkningar för 2013.

100% 100% 100% 100%

Granskning av årsräkningar med brister.

97% 99% 100% 100%

Granskning av sluträkning efter avliden.

100% 100% 100% 100%

Huvudmän, ställföreträdare och allmänhet ska uppleva att nämnden verkar för jämställdhet och mångfald.Målsättningen är att verksamhetens ställföreträdare ska speg-la strukturen och mångfalden i samhället.

Som ett mål för verksamheten finns att det ska vara en god sammansättning av ställföreträdare utifrån jämställdhets- och mångfaldsmålet när nämnden förordnar ställföreträdare.

Huvudmän, ställföreträdare och allmänhet ska uppleva en hög grad av tillgänglighet och service med gott bemötande.Målsättningen är att skapa en verksamhet som upplevs till-gänglig och som ger rätt service.

Som ett led i att nå målet fortsätter nämnden att utveckla nya arbetssätt och rutiner för effektivare och kortare hand-läggningstider.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Beslut om arvode enligt fastställt mål.

100% 100% 100% 100%

Ansökan om samtycke 100% 100% 100% 100%

Hantering av inkommande post

100% 100% 100% 100%

MedarbetareÖverförmyndarnämnden har ingen egen anställd personal. Dessa tjänster köps av kommunledningskontoret som omfattas av det medarbetarperspektiv som finns på kommunledningskon-toret. Utvecklingssamtal sker med den administrativa chefen.

Hållbart samhälleInga nämndsmål har satts då målen inte är relevanta för nämn dens verksamhet.

EkonomiÖverförmyndarnämnden har som mål att uppnå nollresultat för verksamheten.Som ett led i att nå målet fortsätter nämnden översynen av verksamheten med sikt på att ta bort handläggning som inte ingår i uppdraget.

Vidare fortsätter nämnden att verka för att arbete och re-surser koncentreras till kärnverksamheten.

Av stor vikt är att nämnden avsätter resurser till timanställd personal under den tid granskningen av årsräkningar sker.

Uppdragen 2015Nämnden har inga särskilda uppdrag i kommunplanen. De ge-nerella uppdragen till kommunens nämnder är inte relevanta för nämndens verksamhet.

InvesteringsverksamhetNämnden saknar investeringsmedel och har inga planerade investeringar.

UtvecklingsområdeFör att uppnå uppställda mål och klara budgetramen• fortsätter nämnden översynen av verksamheten med sikte på

att ta bort handläggning som inte ingår i uppdraget.• fortsätter nämnden att verka för att arbete och resurser kon-

centreras till kärn- tillsynsverksamheten.• fortsätter nämnden att utveckla nya arbetssätt och rutiner

för effektivare och kortare handläggningstider.• avsätter nämnden resurser till timanställd utomstående per-

sonal under den tid granskningen av årsräkningarna sker.• utreder nämnden metoder för att mäta uppskattning och för-

troende för nämndens verksamhet.• skall nämnden bidraga till att samverka med andra myndig-

heter för ensamkommande barns bästa.• skall nämnden genom utbildning utveckla juridisk och an-

nan kunskap.

61


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 1,3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1

Summa intäkter 1,3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1




Avskrivning -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0

Summa kostnader -7,5 -7,7 -8,4 -8,5 -8,7 -8,9


Intern ränta -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0


Kommunbidrag 6,6 6,7 7,4 7,5 7,7 7,8

ÅRETS RESULTAT 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET

Summa nettoinvestering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Antalet godmanskap 1 039 1 042 1 052 1 060 1 067 1 074 1 081 1 088

Antalet förvaltarskap 136 137 145 154 160 166 172 178

För verksamheten viktiga nyckeltal

62

Tekniska nämnden VERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderAndelen nöjda medborgare/kunder har ökat.Samhällsbyggnad Gävle förbättrar betygen i Stockholm Bu-siness Alliances, SBA:s, Nöjd Kund Index genom deltagande i Helt Enkelt Gävle och genomförande av den handlingsplan som arbetats fram i projektet. Svarsgruppen utvecklas vidare för att kunna hantera frågor om större delen av förvaltningens verksamhet. Vi förbättrar också våra rutiner för återkoppling av åtgärder till medborgare.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nöjd kundindex Stockholm Business Alliance (markupplåtelse)

70 71 72 72

Andel besvarade frågor direkt i svarsgruppen, procent

80% 80% 80% 80%

Kvoten av antal avslutade trädärenden jämfört med antal inkomna trädärenden/år

>1,1 >1,1 >1 >1

Högen med ärenden om bostadsanpassningsbidrag ska minska med utgångspunkt från antal ärenden i högen från dec 2014

50% 75% 100%

Vår verksamhet är välkänd och präglas av delaktighet, förtroende och insyn.Samhällsbyggnad Gävle fortsätter att utveckla det proaktiva mediearbetet och medborgardialogen utvecklas inom flera verksamhetsområden. Vi säkrar en effektiv och rättssäker handläggning och strävar efter korta handläggningstider.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Pressutskick ska spegla SBG:s verksamhet positivt i artiklar och inslag från massmedia.

>80% >80% >80% >80%

Antal genomförda dialogmöten enligt SBG:s definition.

>20 st >23 st >27 st >31 st

Andelen medborgare som upplever Gävle som tryggt, tillgängligt och välskött har ökat.Samhällsbyggnad Gävle främjar tryggheten i den fysiska mil-jön. Trygghets- och tillgänglighetsfrågorna beaktas i samhälls-planeringen och vid utformning av allmän platsmark, särskilt fokus läggs på barn och äldres behov. Samhällsbyggnad Gävle tillgängliggör genom ombyggnation av allmän platsmark samt säkrar god tillgänglighet i det byggda genom bygglovgranskning. Kommunikationen med medborgare förbättras genom tydligare information och mer dialog. Samhällsbyggnad Gävle utvecklar och förbättrar städning och skötsel av offentliga miljöer genom samverkan, dialog och utvecklade beställningsrutiner.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Trygghet enligt NöjdRegionIndex, SCB

53 54 55 56

Genomförda aktiviteter enligt årsplan för Tillgänglighetsprogrammet

>80% >80% >80% >80%

NöjdKundIndex, Kritik på teknik, SKL

0 60 0 0

Renhållning parker och allmänna platser enligt NöjdMedborgarIndex, SCB

>6,4 >6,5 >6,6 >6,6

Nöjdheten med belysning, underhåll, skötsel, snöröjning och trafiksäkerhet på kommunens gator och vägar enligt Nöjd medborgarindex, SCB.

>48 >49 >50 >50

MedarbetareFramgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande.På Samhällsbyggnad känner alla medarbetare sig trygga i sin anställning och har möjlighet att förena ett framgångsrikt och aktivt medarbetarskap med god hälsa och fritid. Som medar-betare finns förståelse och helhetssyn för hela samhällsbygg-nadsprocessen.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Medarbetarundersökning, MAU, framgångsrika medarbetare (index)

>75 >75

Hållbart medarbetarengagemang, MAU.

>80 >81

63

Ett inspirerande och utvecklande ledarskap.Samhällsbyggnad Gävle är en attraktiv arbetsgivare som prio-riterar chef- och ledarskapet genom konkreta ledarskapssats-ningar, till exempel feedback.

En del i utvecklingsarbetet är att se till att alla medarbetare känner till målen för Samhällsbyggnad Gävle och att de uppfat-tas som tydliga, realistiska, utvärderingsbara och påverknings-bara.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Medarbetarundersökning, MAU, ledarskapsindex

>72 >72

Återkoppling enligt index Medarbetarundersökning, MAU.

>73 >75

Samhällsbyggnad har jämställda och konkurrens-kraftiga villkor och löner.Vid Samhällsbyggnad Gävle fungerar lönebildningen som ett styr-medel. Förvaltningen har jämställda löner för kvinnor och män och arbetar aktivt för att lönerna ska fortsätta vara konkurrens-kraftiga gentemot större kommuner och statliga verk. Samhälls-byggnad Gävle arbetar även med att utveckla konkurrenskraftiga villkor genom aktiv medarbetardialog.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Jämix index (jämställda arbetsvillkor)

>146 >146 >146 >146

Jämställda löner (%) 98–102 98–102 98–102 98–102

Konkurrenskraftiga löner (%)

+/-2 +/-2 +/-2 +/-2

Hållbart samhälle

Plan- och markberedskapen är god och säkerstäl-ler önskvärt bostadsbyggande, expansion för näringslivet och behovet för offentlig verksamhet.Samhällsbyggnad Gävle skapar förutsättningar för byggande genom markförvärv och har planberedskap för att säkra till-gång för nya bostäder, i centrum och i Gävles olika stadsdelar. Att lösa bostadsbristen för ungdomar och äldre är prioriterat. Planberedskap ska också finnas för att tillgodose näringslivets och det offentligas behov.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Detaljplan för offentlig service, Tomter för särskilt boende/vård- och omsorgsboende

1 2 2 2

Detaljplan för offentlig service, tomter för förskolor

0 1 0 1

Hektar kommunal mark för verksamheter och offentliga lokaler

60 60 60 60

Investeringar och exploatering bidrar till ett hållbart och attraktivt Gävle.Samhällsbyggnad Gävle säkerställer att kommande investe-ringar och exploateringar bidrar till att Gävles attraktivitet och hållbarhet ökar. Det sker bland annat genom nybyggnation och upprustning av vägar, gator och parker men även genom ut-byggnad av nya bostads- och verksamhetsområden.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförda aktiviteter enligt investeringsplan

>75% >75% >75% >75%

Genomförda aktiviteter enligt exploateringsplan

>75% >75% >75% >75%

Antal ombyggda tillgänglighetsåtgärder och antal framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik

3/3 3/3 3/3 3/3

Andel cykelvägar/bilvägar >50% >50% >50% >50%

Antal ombyggda stadsmiljöer enligt Centrumplanen, Stora > 10 mnkr

>1 >1

Antal ombyggda stadsmiljöer enligt Centrumplanen, Små < 10 mnkr

>1 >1

Gävle har ett stadsbyggande av hög kvalitet och värdefulla kulturvärden bevaras.Samhällsbyggnad Gävle bevarar och utvecklar Gävle till en att-raktiv stad genom att ställa kvalitetskrav vid upphandlingar och markanvisningar.

64

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Antal arkitekttävlingar/markanvisningstävlingar på kommunal tomtmark/allmän platsmark

>1 >1 >1 >1

Gävle blir nominerad till ”Årets stadskärna” genom målmedveten stadskärneutveckling senast år 2016.Samhällsbyggnad Gävle genomför tillsammans med Gävle Centrumsamverkan ett flerårigt utvecklingsprojekt för att ut-veckla stadskärnan.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförda aktiviteter i handlingsplan för Årets stadskärna

>80% >80%

Gävle nominerad till Årets stadskärna senast år 2016

1

Antal besökare till stadskärnan vid Gävle centrumsamverkans mätpunkt Stortorget/Drottninggatan 18 ökar med +4% per år

>8 165 795 >8 492 427 >8 832 124>9 185 409

Samarbetet med högskolorna och universiteten är gott (avser hela Samhällsbyggnad Gävle).Samhällsbyggnad Gävle bidrar aktivt i dialogen med högskolor för att säkra bra utbildning och kompetent arbetskraft.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Deltagandet i programråd >4 >4 >4 >4

Ansvariga i kurser/forskningsprojekt

3 3 3 3

Medverkande i kurser på högskola/gymnasieskola

>8 >8 >8 >8

Vi kan erbjuda praktikplatser och handledning för arbetsmarknadsåtgärder (avser hela Samhälls-byggnad Gävle).Samhällsbyggnad Gävle bidrar till att skapa meningsfull och utvecklande sysselsättning för dem som arbetar tillfälligt hos oss. Givande samverkan är till exempel Co-op-studenter och praktikanter från högskolor.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Sommarjobb och praktik 15 15 15 15

Examensarbeten 10 10 10 10

Arbetsmarknadsåtgärder 3 3 3 3

Fler gävlebor ska uppleva Gävles parker och natur-områden stimulerande och långsiktigt hållbara.Samhällsbyggnad Gävle skapar gröna oaser för Gävleborna ge-nom ständig utveckling av parker, natur och å-rum. Vi säkrar värdefulla allébestånd och skapar attraktiva och tillgängliga lekplatser på rätta ställen.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Upplevelse av tillgång till parker, grönområden och natur enligt Nöjd regionindex, SCB

7,9 8 8 8

Antal lekplatser som nyanläggs

1 1 1 1

Antal lekplatser som rustas 1 1 1 1

En Grönstrategi beslutas under 2015

1

Bättre miljö genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten samt ett förstärkande av den biologiska mångfalden.Utifrån det Miljöstrategiska programmet gör förvaltningen årsplaner med aktiviteter inom de målområden som Samhälls-byggnad Gävle ansvarar för.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförda aktiviteter enligt årsplan för Miljöstrategiskt program

>80% >80% >80% >80%

Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år

559 547 535 523

Gävle har ett hållbart resande och en trafiksäker miljö.Samhällsbyggnad Gävle närmar sig målet genom hållbar sam-hällsplanering, attitydpåverkan och fysisk ombyggnation.

65

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Antal resor med stadsbusstrafik/år

7 300 000 7 700 000 8 100 000 8 150 000

Andel hastighetssäkrade passager på huvudcykelvägnätet (2019 100%)

60% 70% 80% 90%

Antal parkeringsplatser för cykel inom centralt inventerat område i dec 2013

2 800 3 000 3 200 3 400

Antal cyklister vid teatern (ådt)

1 700 1 800 1 900 2 000

Kommunikationsplan för hållbart resande

1

MaxQ genomförs 1

Nöjdhetsmätning för cykel (start 2015)

1

Antal Mobility management-insatser för att främja hållbart resande stora/små

5/15 5/15 5/15 5/15

Antal Mobility Management-insatser enligt kommunikationsplan för hållbart resande

>80% >80% >80% >80%

EkonomiEkonomin är i balans vilket ger ökat handlings-utrymme och förutsättningar för en långsiktig planering.Optimal användning av nämndernas resurser kommer att sä-kerställas genom intäkts- och kostnadsuppföljning med kopp-ling till produktion och personalresurser. Fortsatt uppföljning och analys av taxors tillämpning kommer att ske.

Samhällsbyggnad Gävle tar fram verksamhetsspecifika nyckeltal för uppföljning och analys av produktivitet och effek-tivitet samt finansiering.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Självfinansieringsgrad (TN) 27% 27% 27% 27%

Andel projekt i Investeringsplanen som har mindre avvikelse än 10% av investeringsram

>80% >80% >80% >80%

Anläggningar underhålls på ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart sätt.De anläggningar Samhällsbyggnad Gävle ansvarar för under-hålls på ett sådant sätt att vi inte skjuter en underhållsskuld framför oss. Dessutom genomförs underhåll vid rätt tillfällen så att inte kostnaderna ökar.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Hållbarhet asfaltsbeläggning, antal år

30 30 30 30

Trafiksignaler, maximal ålder 25 24 25 24

Uppdragen 2015Samhällsbyggnad Gävle arbetar för Tekniska nämnden, med att utveckla Gävle till en ännu bättre kommun att leva och bo i. Det omfattar att utveckla och förvalta allmän platsmark, som gator, torg och parker. Förvaltningen driver plan- och exploate-ringsprojekt, för att säkra en kommun för mer än 100 000 invå-nare. Det hållbara resandet och en rik grönstruktur, måste vara ett ledord i kommande projekt från start.

Tekniska nämnden har ansvar för myndighetsutövning inom bostadsanpassning, färdtjänst, trafik och parkering. Målsättningen är att det ska ge nöjda medborgare genom ett gott bemötande, rättssäker handläggning och rimliga hand-läggningstider.

InvesteringsverksamhetSamhällsbyggnad Gävles investeringsverksamhet har som syf-te att bidra till att stärka Gävles attraktion och tillväxt. Varje tillägg ska göra Gävle till en ännu bättre stad och kommun att leva och verka i. Investeringsåtgärderna ska stärka stadslivet på torg och i parker, öka det hållbara resandet, men även bidra till lägre drift– och underhållskostnader i framtiden.

Investeringar som följer miljöstrategiska programmets in-tentioner och stärker det hållbara resandet prioriteras. Under perioden kommer framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafi-ken, nya cykelvägar och cykelprioriterade stråk att genomför-as. Säker cykelväg för skolbarn kommer att byggas i Åbyggeby och vid Brunnsgatan. I centrala delarna kommer Nygatan som cykelstråk att förbättras.

Kontinuerlig utveckling och rust av miljöer i våra stadsde-lar är viktigt. Under perioden sker en rustning av Tickselbäck-en i Sätra centrum. Infrastruktur i anslutning till Gavlehov byggs om, för att stärka det hållbara resandet och uppgradera utemiljön passande för ett modernt arenaområde. Bro anläggs till Valls Hage för att förbinda sjukhuset med hälsosam grön miljö.

Reinvesteringar görs också för att byta ut slitna lekplatser, trafikljus och parkeringsautomater.

66

UtvecklingsområdenSamhällsbyggnad Gävle driver under perioden flera viktiga projekt som utvecklar Gävle kommun och hänger samman med den nya förvaltningens syfte:• Utveckla Gävle till en än mer välskött stad. Förvaltningen utveck-

lar beställningar och uppföljning av skötsel mot Markbyg-garna, som numera är ett kommunalt bolag.

• Samhällsbyggnad Gävle arbetar med aktiviteter, som utpe-kats i Miljöstrategiska programmet under kommande år. Sats-ningar på såväl attityd- som ombyggnadsprojekt för cykel och kollektivtrafik kommer att genomföras under perioden.

• Implementering av en ny parkeringspolicy, kommer att ske under 2015. Dessutom måste beställningarna förtydligas för parke-ringsbevakningen, som 2015 är ett bolag.

• En grönstrategi kommer att arbetas fram under 2015, med sam-råd under 2016. Kommunens skogspolicy kommer dessutom att revideras.

• Centrumplanen går in i ett genomförandeskede. Tävlingen för Slottstorget och omgivande områden avgörs i början av 2015 och bygghandlingar tas fram, för att möjliggöra ett byggande 2016.

• Utbyggnaden av VA på Norrlandet pågår. Samhällsbyggnad Gävle genomför detaljplaner, fastighetsbildning, utbyggnad av strandpromenad, cykelvägar och förbättring av vägar.

• Planering för etapp 3 Hucken på Gäve strand kommer att fortsätta.• Gemensam satsning tillsammans med Gävle Centrumsam-

verkan pågår till att bli Årets stadskärna. Det omfattar bland annat införande av ett parkeringsledningssystem.

• Åtgärder för att korta handläggningstiderna för bostadsan-passningen.

• Den beslutade handlingsplanen Helt Enkelt Gävle pekar ut ett antal åtgärder för att underlätta och förenkla i kontakten mellan företag och förvaltning/myndighet Samhällsbyggnad Gävle. Vi fortsätter att arbeta enligt planen och genomför nya åtgärder.

För verksamheten viktiga nyckeltalUppföljning och analys av verksamhetsstatistik har påbörjats och en utvärdering av dessa kommer att göras i slutet av 2015. På grund av att verksamheterna är konjunkturberoende är det svårt att göra säkra analyser för framtiden.

67


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 58,6 63,6 60,2 61,6 62,9 64,3

Summa intäkter 58,6 63,6 60,2 61,6 62,9 64,3




Avskrivning -35,0 -34,5 -39,5 -39,2 -42,1 -43,5

Summa kostnader -221,4 -223,8 -236,5 -239,7 -245,9 -250,3

Verksamhetens resultat -162,8 -160,3 -176,2 178,2 -182,9 -185,9

Intern ränta -36,9 -36,7 -31,3 -39,5 -43,1 -44,7


Kommunbidrag 198,7 197,0 207,5 217,7 226,0 230,6

ÅRETS RESULTAT -0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET



201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader

Nettokostnader


150

200

250

300

Mkr

68

Byggnads och miljönämnden VERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderAndelen nöjda medborgare/kunder har ökat.Samhällsbyggnad Gävle förbättrar betygen i Stockholm Busi-ness Alliance, SBA:s, Nöjd Kund Index genom deltagande i Helt Enkelt Gävle och genomförande av den handlingsplan som ar-betats fram i projektet. Där ingår bland annat nya förbättrade kontakter med kunder för bygglov och miljötillsyn vilket visas i förbättrat resultat. Svarsgruppen utvecklas vidare för att kunna hantera frågor om större delen av förvaltningens verksamhet. Vi förbättrar också våra rutiner för återkoppling av åtgärder till medborgare.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nöjd kundindex Stockholm Business Alliance (bygglov)

70 71 72 72

Nöjd kundindex Stockholm Business Alliance -miljötillsyn

70 71 72 72

Andel besvarade frågor direkt i svarsgruppen, procent

>80% >80% >80% >80%

Vår verksamhet är välkänd och präglas av delak-tighet, förtroende och insyn.Samhällsbyggnad Gävle fortsätter att utveckla det proaktiva mediearbetet och medborgardialogen utvecklas inom flera verksamhetsområden. Nya sätt att arbeta med bygglov har sla-git igenom. Vi säkrar en effektiv och rättssäker handläggning och strävar efter korta handläggningstider.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Pressutskick ska spegla Samhällsbyggnad Gävles verksamhet positivt i artiklar och inslag från massmedia.

>80% >80% >80% >80%

Antal genomförda dialogmöten enligt Samhällsbyggnad Gävles definition.

20st 23st 27st 31st

Äldre tillsynsärenden inkomna t.o.m. 31 dec 2013 ("Högen") är hanterade.

>50% >100%

Inkomna tillsynsärenden under året är återkopplade och handläggning påbörjad.

>95% >95% >95% >95%

Andelen medborgare som upplever Gävle som tryggt, tillgängligt och välskött har ökat.Samhällsbyggnad Gävle främjar tryggheten i den fysiska mil-jön. Trygghets- och tillgänglighetsfrågorna beaktas i samhälls-planeringen och vid utformning av allmän platsmark, särskilt fokus läggs på barn och äldres behov. Samhällsbyggnad Gävle tillgängliggör genom ombyggnation av allmän platsmark samt säkrar god tillgänglighet i det byggda genom bygglovgranskning. Kommunikationen med medborgare förbättras genom tydligare information och mer dialog. Samhällsbyggnad Gävle utvecklar och förbättrar städning och skötsel av offentliga miljöer genom samverkan, dialog och utvecklade beställningsrutiner.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförda aktiviteter enligt årsplan för Tillgänglighetsprogrammet

>80% >80% >80% >80%

MedarbetareFramgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande.På Samhällsbyggnad känner alla medarbetare sig trygga i sin anställning och har möjlighet att förena ett framgångsrikt och aktivt medarbetarskap med god hälsa och fritid. Som medar-betare finns förståelse och helhetssyn för hela samhällsbygg-nadsprocessen.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Framgångsrika medarbetare enligt index Medarbetarundersökning, MAU

>75 >75

Hållbart medarbetarengagemang

>80 >81

Ett inspirerande och utvecklande ledarskap.Samhällsbyggnad Gävle är en attraktiv arbetsgivare som prio-riterar chef- och ledarskapet genom konkreta ledarskapssats-ningar, till exempel feedback.

En del i utvecklingsarbetet är att se till att alla medarbetare känner till målen för Samhällsbyggnad Gävle och att de uppfat-tas som tydliga, realistiska, utvärderingsbara och påverknings-bara.

69

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Ledarskap enligt index Medarbetarundersökning, MAU

>72 >72

Återkoppling enligt index Medarbetarundersökning, MAU

>73 >75

Samhällsbyggnad har jämställda och konkurrenskraftiga villkor och löner.Vid Samhällsbyggnad Gävle fungerar lönebildningen som ett styr-medel. Förvaltningen har jämställda löner för kvinnor och män och arbetar aktivt för att lönerna ska fortsätta vara konkurrens-kraftiga gentemot större kommuner och statliga verk. Samhälls-byggnad Gävle arbetar även med att utveckla konkurrenskraftiga villkor genom aktiv medarbetardialog.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Jämix index (jämställda arbetsvillkor)

>146 >146 >146 >146

Jämställda löner (%) 98–102 98–102 98–102 98–102

Konkurrenskraftiga löner (%)

+/-2 +/-2 +/-2 +/-2

Hållbart samhällePlan- och markberedskapen är god och säkerstäl-ler önskvärt bostadsbyggande, expansion för näringslivet och behovet för offentlig verksamhet.Samhällsbyggnad Gävle skapar förutsättningar för byggande genom markförvärv och har planberedskap för att säkra till-gång för nya bostäder, i centrum och i Gävles olika stadsdelar. Att lösa bostadsbristen för ungdomar och äldre är prioriterat. Planberedskap ska också finnas för att tillgodose näringslivets och det offentligas behov.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Antal bostäder det finns planberedskap för efter PBL 1987:10

600 600 600 600

Antal nya byggrätter för bostäder i detaljplan

400 400 400 400

Gävle blir nominerad till ”Årets stadskärna” genom målmedveten stadskärneutveckling senast år 2016.Samhällsbyggnad Gävle genomför tillsammans med Gävle Centrumsamverkan ett flerårigt utvecklingsprojekt för att ut-veckla stadskärnan.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförda aktiviteter i handlingsplan för Årets stadskärna

>80% >80%

Gävle nominerad till Årets stadskärna senast år 2016

1

Samarbetet med högskolorna och universiteten är gott (avser hela Samhällsbyggnad Gävle).Samhällsbyggnad Gävle bidrar aktivt i dialogen med högskolor för att säkra bra utbildning och kompetent arbetskraft.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Deltagandet i programråd >4 >4 >4 >4

Medverkande i kurser på högskola/gymnasieskola.

>8 >8 >8 >8

Ansvariga i kurser/forskningsprojekt

3 3 3 3

Vi kan erbjuda praktikplatser och handledning för arbetsmarknadsåtgärder (avser hela Samhälls-byggnad Gävle).Samhällsbyggnad Gävle bidrar till att skapa meningsfull och utvecklande sysselsättning för dem som arbetar tillfälligt hos oss. Givande samverkan är till exempel Co-op-studenter och praktikanter från högskolor.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Sommarjobb och praktik 15 15 15 15

Examensarbeten 10 10 10 10

Arbetsmarknadsåtgärder 3 3 3 3

70

GIS-användandet i Gävle kommun har ökat.Samhällsbyggnad Gävle utvecklar GIS-användandet genom att implementera GIS-strategin. GIS är ett självklart hjälpmedel hos medarbetarna.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Antal användare (uttag av data) i Gävle kommun.

2 200 2 420 2 662 2 928

Antal besök på Gävlekartan på kommunens webbplats gavle.se

36 300 39 930 43 923 48 315

Gävle har ett stadsbyggande av hög kvalitet och värdefulla kulturvärden bevaras.Samhällsbyggnad Gävle bevarar och utvecklar Gävle till en att-raktiv stad genom att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyg-gelse och säkerställa ett gott stadsbyggande i ny bebyggelse.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Antal detaljplaner som säkerställer kulturmiljövärden i områdesfokus + ytterligare detaljplaner i kommunen (områdesfokus är Norrlandet -2015, Villastaden 2015–2017)

Om-rådes-fokus

+3

Om-rådes-

fokus +3

Om-rådes-fokus

+3

Om-rådes-fokus

+3

Antal tematiska stadsbyggnadsriktlinjer/år.

2 2 2 2

Fler gävlebor ska uppleva Gävles parker och natur-områden stimulerande och långsiktigt hållbara.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

1000 ha naturreservat ska ha bildats mellan åren 2011 och 2020.

818ha

Gävle har ett hållbart resande och en trafiksäker miljö.Samhällsbyggnad Gävle närmar sig målet genom hållbar sam-hällsplanering, attitydpåverkan och fysisk ombyggnation.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andel av nya bostäder där restidskvoten är mindre än 1,5 för cykel och/eller kollektivtrafik i förhållande till bil

>70% >70% >70% >70%

Bättre miljö genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten samt ett förstärkande av den biolo-giska mångfalden.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförda aktiviteter enligt Samhällsbyggnad Gävles årsplan för Miljöstrategiska programmet.

>80% >80% >80% >80%

Genomförda aktiviteter i Tillsynsplan Miljö & Hälsa.

>80% >80% >80% >80%

Förbättrad vattenkvalitet i Gavleån (i provpunkt G11) visas via antal prov med anmärkning.

1 0 0 0

Förbättrad vattenkvalitet i Gavleån (i provpunkt G11) visas via antal prover som är otjänliga.

0 0 0 0

EkonomiEkonomin är i balans vilket ger ökat handlings-utrymme och förutsättningar för en långsiktig planering.Optimal användning av nämndernas resurser kommer att sä-kerställas genom intäkts- och kostnadsuppföljning med kopp-ling till produktion och personalresurser. Fortsatt uppföljning och analys av taxors tillämpning kommer att ske.

Samhällsbyggnad Gävle tar fram verksamhetsspecifika nyckeltal för uppföljning och analys av produktivitet och effek-tivitet samt finansiering.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Självfinansieringsgrad (BMN) 50% 50% 50% 50%

Uppdragen 2015Uppdragen finns beskrivna under rubriken Utvecklingsområde.

InvesteringsverksamhetInvesteringar under perioden är främst i lokaler och kontors-inredning. Entréplanet i förvaltningshuset behöver byggas om för att passa den växande svarsgruppen, tillgänglighetsan-passa receptionen samt säkra en mer välkomnande entré för besökare. Kontorsinredningen måste kontinuerligt förnyas, för att säkra en bra arbetsmiljö. Målet är att alla anställda ska ha höj- och sänkbara skrivbord på sikt.

71

UtvecklingsområdenUppdrag 2015Samhällsbyggnad Gävle arbetar för Byggnads- och miljönämn-den med att utveckla Gävle till en ännu bättre kommun att leva, verka och bo i. Verksamheten omfattar planering av mark och vatten, vilket har avgörande betydelse för att möta efterfrågan av bostäder för en växande befolkning.

Verksamheten omfattar även myndighetsutövning inom bygg-, lantmäteri- samt miljö- och hälsoskyddsområdet. Led-orden är en långsiktigt hållbar stad, hög rättssäkerhet och att förenkla för företagen.

Utvecklingsområden och prioriterade projekt av större omfattning• Att säkra god planberedskap, främst för bostäder och offentliga

lokaler i attraktiva lägen är ett nyckeluppdrag. Program för Gävle strand etapp 3 och Södra Hemlingby färdigställs 2015. Detaljplaner för bostäder som t ex i kvarteret Runstenen och på Hemköpstomten antas.

• Översiktsplan för Gävle kommun som pekar på framtida ut-veckling i våra olika delar av kommunen, skickas ut på samråd.

• Åtgärder med syfte att nå målen i det miljöstrategiska pro-grammet genomförs. VA-planen är en viktig plan för att säkra en god vattentillgång och minskade utsläpp. Energiplanen, som drivs som ett kommunövergripande projekt, kommer vår energirådgivare att medverka i. Naturreservatsbildningen fortsätter, med bildande av naturreservat på Limön.

• Bygglovavdelningen kommer att handlägga tillsynsärenden enligt tillsynsplanen. Med de förstärkta resurser som kom-mer 2015 kan vi beta av tillsynshögen under en 2-årsperiod.

• Åtgärder enligt GIS-strategin genomförs och här samarbetar vi med GIS-strategen och övriga förvaltningar.

• Vi fortsätter vårt arbete med att förenkla för kunder i projek-tet Helt Enkelt. Det innebär t ex bygglov över disk, klarspråk i våra myndighetsbeslut och kundträffar.

För verksamheten viktiga nyckeltalVerksamhetsstatistik följs upp månatligen sedan flertalet år tillbaka. På grund av att verksamheterna är konjunkturbero-ende är det svårt att göra säkra analyser för framtiden.

72

Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


20

30

40

50

60

70

80

Mkr



Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 29,5 31,2 32,0 32,8 33,6 34,4

Summa intäkter 29,5 31,2 32,0 32,8 33,6 34,4


Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


Avskrivning -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,4

Summa kostnader -61,4 -62,2 -65,2 -66,3 -66,1 -67,6


Intern ränta -0,0 -0,0 -0,0 -0,1 -0,1 -0,1


Kommunbidrag 31,4 31,0 33,3 33,6 32,6 33,2

ÅRETS RESULTAT -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET


73

Kultur- och fritidsnämndenVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderKultur & fritids verksamheter utvecklas genom ökad delaktighet och dialog med medborgare och kunder.För att nå det kommunövergripande målet ”Medborgare har stort förtroende för den kommunala verksamheten” ska vi skapa bredare underlag före beslut, där kunskaper och erfaren-heter från medborgarna tas tillvara. Kvalitén samt förtroendet för våra verksamheter ska öka, vilket bidrar till att stärka Gävle-bornas stolthet över sin kommun.

Framgångsfaktorer för att nå målet är:• Att det finns en plan för information och dialog mellan po-

litiker och medborgare genom delaktighet inför beslutsfat-tande.

• Att det finns ett tydligt syfte med dialogerna och att det är tydligt hur återkoppling ska ske och till vilka.

• Tjänstemän och politiker utbildas kontinuerligt i medbor-gardialog.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Medborgardialoger 4 4 4 4

samt att under varje år nå totalt minst 200 deltagare.

MedarbetareKultur & fritid är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats.För att nå de kommunövergripande målen inom medarbetar-perspektivet erbjuder Kultur & fritid intressanta arbetsuppgif-ter och säkerställer att det finns rätt kompetens genom kompe-tensutveckling och proaktiv rekrytering. Eftersom kultur- och fritidssektorn är en viktig del i samhällets utveckling ska kom-munens värdegrund utgöra grunden för arbetet med kvalitet, service och bemötande.

Framgångsfaktorer för att nå målet är:• Chefer och medarbetare för regelbundet en dialog om nämn-

dens mål och konkretiserar dessa i den egna verksamheten. Genom att följa och utvärdera verksamheten skapas förut-sättningar för medarbetarna att förstå och utföra sitt upp-drag.

• Genom ett aktivt medarbetarskap tar alla ansvar för sin egen och verksamhetens utveckling och bidrar till gott resultat och hög kvalitet.

• Ledarskapet inom alla nivåer är tydligt och kommunikativt.

• Ett aktivt arbete bedrivs från ledningen på alla nivåer för att uppnå jämställda arbetsvillkor och löner.

• Verksamheterna har en god och utvecklande arbetsmiljö som är hälsofrämjande och fri från diskriminering.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Målkvalitet 70

Delaktighet 80

Medarbetarskap 87

JÄMIX 100

Hållbart samhälleKultur- och fritidsaktiviteterna ökar hos invånare som deltar i låg utsträckning eller inte alls i våra verksamheter och med fokus på barn och unga.För att nå det kommunövergripande målet ”Gävle bidrar till att skapa förutsättningar för ett aktivt liv och en stimulerande fri-tid för invånarna” ska Kultur & fritid få fler invånare, framfö-rallt barn och unga, att delta i våra verksamheter för att uppnå en god folkhälsa och goda uppväxtvillkor.

Framgångsfaktorer för att nå målet är:• Att följa och analysera medborgarnas kultur- och fritidsvanor• Att skapa handlingsplaner utifrån resultatet i genomförda

utredningar• Att tydligt koppla undersökningar till behovet från nämnd• Att ständigt utveckla metoder för att nå kommuns invånare

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Barn och ungas deltagande i våra verksamheter ökar i förhållande till 2013

3%

Medverkande simskolor – Ökning/år i%

10% 10% 10% 10%

Kulturskolan: Nya deltagare/totalt antal deltagare – ökning /år i%

2% 2% 2% 2%

Nya lånekort – barn och unga (0–15år)/ totalt antal nya – ökning/år i%

1% 1% 1% 1%

EkonomiKultur & fritid har en god ekonomisk hushållning med en budget i balans.För att nå det kommunövergripande målet ”Kommunkon-cernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och nyttjar befintliga resurser på ett optimalt sätt” ska Kultur & fritid

74

samverka med andra aktörer såsom kommuner, myndigheter, högskolor, föreningar och företag för att hitta möjligheter att kostnadseffektivisera i sina verksamheter.

Genom samverkan med andra kommuner och högskolor kan Kultur & fritid agera som en motor i regionen.

Framgångsfaktorer för att nå målet är:• Kultur & fritid ska samverka och arbeta för kostnadsmedvet-

na och resurseffektiva lösningar• Den ekonomiska uppföljningen ska ge chefer, medarbetare

och politiker stöd och förutsättningar i sitt arbete för att ha en ekonomi i balans.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Tillsammans med Gavlefastigheter AB och Gävle Energi AB kartlägga och ta fram förslag på vilka kostnadseffektiviseringar som kan genomföras ( jrf år 2013).

13% 14% 15% 15%

Uppdragen 2015Likvärdig fritidKultur- och fritidsförvaltningen har under 2013 och 2014 ar-betat med att öka kunskapen om människors kultur- och fri-tidsvanor genom att analysera LUPP (2013), Din fritid (2013) och Kultur- och fritidsvaneundersökningen (2014). Betoningen lig-ger på att följa upp barns och ungas delaktighet i kultur- och fritidslivet i Gävle. Förvaltningen har också tagit del av andra kommuners mätningar för att se generella tendenser. Uppdra-get i likvärdig fritid syftar till att ge barn upp till 9–10 år ökad tillgång till idrott, lek, kultur och läxläsning under tiden som spenderas på fritidshem. Förvaltningens undersökningar (men också andra kommuners undersökningar) visar att aktiviteter kryper ner i åldrarna och att många verksamheter för yngre barn tränger ut verksamhet för äldre barn och unga. Kultur & fritid ser det därför som angeläget att arbeta med utveckla och öka tillgängligheten till kultur- och fritidsaktiviteter för unga i högstadie- och gymnasieåldern där tappet är stort enligt både LUPP och Din fritid. Kultur & fritid kommer under hösten 2014 att presentera en rapport med förslag till ställningstaganden för att gå vidare i arbetet med att uppnå likvärdig fritid.

”Betong är ingen sprakande färg”Uppdraget att komma med förslag till hur Gävle kommun kan arbeta med laglig street art pågår. I dagsläget är det Länsmuse-et Gävleborg som arbetat med en laglig grafittivägg. En rapport med ställningstaganden och förslag på vidare arbete kommer att presenteras för Kultur- och fritidsnämnden under 2014.

Kulturell AllemansrättFörvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till en revidering av det kulturpolitiska programmet ”kulturell allemansrätt”.

InvesteringsverksamhetFör Kultur- och fritidsnämndens nu gällande investeringsplan 2014–2017 är de största posterna en ny sporthall samt en ny friidrottshall kostnadsberäknade till ca 200 mnkr. Dessutom kommer en ny fotbollsarena vid Sätraåsen att byggas till en kostnad av ca 140 mnkr. Både fotbollsarenan, sporthallen och friidrottshallen planeras vara klara 2015.

Övriga stora investeringar under perioden är upprustning av Valbo sportcentrum på totalt 36 850 tkr (2016–2017) plus tek-nisk upprustning av Valbobadet totalt 10 000 tkr (2017).

UtvecklingsområdenKultur & fritid arbetar för att fördjupa uppföljningen av mål och resultat i verksamheterna. För att långsiktigt stärka kultur- och fritidssektorn i en kraftigt växande stad med många nya barn och unga men också en växande grupp seniorer krävs en långsiktig planering inte minst av kultur- och fritidsanlägg-ningar i centrum och kommundelarna. Jämställdhet och lika-behandling är utgångspunkt i detta arbete. Framtida effektivi-seringskrav behöver mötas med noggranna analyser av behovet av kultur- och fritidsverksamhet men också en tydligare priori-tering av målgrupper och eller verksamheter. Det är viktigt att konsolidera arbetet med Hållbar idrott. Det skulle vara önsk-värt med ett uppdrag att se över det kulturpolitiska program-met Kulturell allemansrätt för att anpassa det till dagens och framtidens behov. Den nya bibliotekslagen och nya avtal kring e-böcker ställer tuffa krav på biblioteksverksamheten i kom-munen. Från och med höstterminen 2014 sjösätts en kultur-garanti för alla elever från förskoleklass till år 9 i grundskolan som innebär 20 000 elevbesök i kulturverksamheterna årligen som en del i likvärdig skola.

75

Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Besökare Bibliotek 734 515 698 374 635 000* 685 000 690 000 695 000 700 000 705 000

Bibliotekslån 706 736 682 896 630 000* 680 000 680 000 680 000 680 000 690 000

Bibliotekslån barn 0–16 år - 178 760 150 000* 180 000 185 000 190 000 195 000 200 000

Registrerade föreningar Kultur & fritid - 510 512 512 512 512 512 512

Publik Gasklockorna - 36 989 87 300 60 000 60 000 60 000 60 000 60 000

Arrangemang Gasklockorna - 122 173 150 150 150 150 150

Publik Gävle Konserthus & Symfoniorkester

30 792 28 279 32 862 36 848 37 953 39 091 39 873 40 670

Konserter Gävle Konserthus & Symfoniorkester

99 100 113 119 121 121 121 121

Beläggningsgrad Gevaliasalen 59% 65% 62,2% 65% 66% 67% 68% 69%

Självfinansieringsgrad Gävle Konserthus & Symfoniorkester

11,4% 12,9% 13% 13% 13,2% 13,4% 13,6% 13,8%

Deltagartillfällen ** flickor 7–20 år 28,13 28,13 29,54 30,04 31,00 31,40 31,40 32

Deltagartillfällen** pojkar 7–20 år 47,15 48,68 49,18 49,68 49,68 50,20 50,45 50,45

Idrottande flickor av totalt antal idrottande 7–20 år

39% 39,5% 39,8% 40,1% 40,5% 40,9% 50,5

* Minskat antal lån och besök på grund av att Stadsbiblioteket varit stängt 3 månader våren 2013. ** I idrottsförening.


76


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 67,7 64,5 66,9 69,5 71,2 72,8

Summa intäkter 82,6 79,4 81,8 84,5 86,1 87,7




Avskrivning -10,0 -11,5 -12,8 -13,6 -14,3 -14,3

Summa kostnader -341,4 -351,4 -378,3 -406,1 -413,6 -420,9


Intern ränta -5,5 -5,3 -5,7 -6,7 -6,8 -6,8


Kommunbidrag 268,9 277,1 302,1 328,4 334,3 339,9

ÅRETS RESULTAT 4,6 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET


Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


200

300

400

500

Mkr


77

UtbildningsnämndenVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderMedborgare har förtroende för våra verksamheter.Våra verksamheter ska hålla en hög kvalitet och utgöra ett att-raktivt val. Medborgare, barn, elever och vårdnadshavare får kunskap om och förtroende för våra verksamheter genom sys-tematiska informationsinsatser, god service, gott bemötande och hög tillgänglighet. Föräldrar och vårdnadshavare ska ha möjlighet till delaktighet och dialog kring verksamheterna, särskilt vid förändringsprocesser.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nöjdhetsindex föräldrar 85 86 87 88

Nöjdhetsindex elever 84 85 86 87

Delaktighetsindex föräldrar 79 80 81 82

Synpunkter och klagomål – andel avslutade ärenden

Alla barn och elever utmanas och klarar sin utbildning.Elevernas måluppfyllelse ska öka. Medarbetare ska ha höga för-väntningar på alla barns och elevers utveckling med utgångs-punkten att alla kan och ska klara sin utbildning. Genom att utbilda och utmana Gävles barn och ungdomar i ett stimule-rande och stödjande sammanhang får de förutsättningar att nå sin fulla utveckling och göra väl underbyggda framtida stu-die- och yrkesval.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andelen föräldrar i förskolan som anser att barnen stimuleras till utveckling och lärande

95% 96% 97% 98%

Andel elever med behörighet till gymnasiet i åk 9

86% 88% 90% 91%

Andel elever som uppnår kravnivåerna i alla ämnen i åk 9

75% 76% 77% 78%

Andel elever på högskoleförberedande program med högskoleförberedande examen

Andel elever på yrkesprogram med yrkesexamen

Andel elever i gymnasieskolan som anser att de fått tillräcklig information inför gymnasievalet

Antal (andel) elever under 20 år utanför gymnasieskolan

Utbildning Gävles verksamheter har en god lärandemiljö.En god lärandemiljö är avgörande för att barn och elever ska kun-na tillägna sig kunskaper. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter. Den fysiska inne- och utemiljön i verksamhe-terna ska stimulera lärandet. Elever ska vara delaktiga, ha infly-tande och ansvar över sitt eget lärande. De pedagogiska möjlig-heterna som IKT ger ska utnyttjas för ökad måluppfyllelse.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Trygghetsindex föräldrar 90 91 92 93

Trygghetsindex elever 93 94 95 96

Delaktighetsindex elever 80 81 82 83

Lärandemiljö förskolan 84 85 86 87

Lärandemiljö i grundskolan 81 82 83 84

Lärandemiljö i gymnasieskolan

Frånvaro grundskolan

Frånvaro gymnasieskola

MedarbetareUtbildning Gävles medarbetare har rätt kompetens.Medarbetarna är avgörande för att alla ska utmanas och klara sin utbildning. Alla medarbetare har del i det gemensamma ansvaret för verksamheten. Ett aktivt och strategiskt rekry-teringsarbete ska finnas för att säkerställa kompetensbehov. Lärare ska vara behöriga och ha legitimation för de ämnen de undervisar i. Lärare med karriärtjänster bidrar till att utveckla kollegorna utifrån deras resultat, kopplat till elevernas resultat. Kollegialt lärande och formativ bedömning är en naturlig del i att anpassa undervisning och verksamheten utifrån barn och elever. Detta sker utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Jämställda arbetsvillkor råder och goda prestationer värdesätts vilket avspeglar sig i en individuell och differentierad lönesättning.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andel förskollärare med legitimation i förskolan

66% 66% 66% 66%

Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (fritidshem)

85% 85% 85% 85%

Andel lärare med legitimation i skolan

100% 100% 100% 100%

Jämix

Lärande i arbetet (med- arbetarundersökningen)

77 77 77 77

Medarbetarskap (med-arbetarundersökningen)

86 86 86 86

78

Utbildning Gävles chefer leder medarbetare mot goda resultat.Alla chefer inom Utbildning Gävle ska vara kompetenta och agera utifrån sitt handlingsutrymme och ha förmåga att driva utvecklingsarbete. Inom förskolan och skolan ska chefen också vara en driven pedagogisk ledare. Varje förskola och skola ska ha en tydlig struktur för utformningen av den pedagogiska ledningen och utvecklingen av verksamheten med fokus på förskolans och elevernas resultat. Alla rektorer, förskolechefer samt biträdande rektorer och förskolechefer ska genomgå den statliga rektorsutbildningen.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andel chefer med rektorsutbildning

80% 82% 82% 84%

Målkvalitet (med-arbetarundersökningen)

70 70 70 70

Delaktighet (med-arbetarundersökningen)

80 80 80 80

Ledarskap (med-arbetarundersökningen)

72 72 72 72

Hållbart samhälleUtbildning Gävles verksamheter ger likvärdiga förutsättningar.En likvärdig förskola och skola är en förutsättning för att alla barn och ungdomar ska få möjlighet att klara sin utbildning. Resurser, arbetsmetoder och organisation ska fördelas och ut-formas på ett sådant sätt att likvärdiga förutsättningar ges. Möjlighet till studiehjälp ska finnas.

Undervisningen och verksamheten ska anpassas till barns och elevers behov och förutsättningar. Stödinsatser för barn och elever ska ske tidigt.

Det ska finnas en kompetent och resursstark ledningsfunk-tion till stöd för förskole- och skolenheterna.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andel föräldrar i förskolan som anser att barnen får det stöd de behöver

95% 96% 97% 98%

Andel föräldrar i grundskolan som anser att eleverna får det stöd de behöver

89% 90% 90% 91%

Andel elever i gymnasieskolan som anser att de får det stöd de behöver

Andel chefer som anser att elevhälsoarbetet fungerar bra

Alla grundskolor ska ligga på eller över Salsavärdet

100% 100% 100% 100%

Utbildning Gävle utvecklar ständigt sina verksamheter.Ett systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att förskolan och skolan ska utvecklas och kunna ge barn och elever de bästa förutsättningarna för inlärning och utveckling. Uppföljningen ska utvecklas för att ge verksamheterna ökad möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling på individ, grupp och klassnivå.

Våra verksamheter har en nära samverkan och lägger grun-den för det livslånga lärandet.

Förskola och skola ger insikt i arbetslivets förutsättningar och möjligheter. Elever på gymnasiet ska ha möjlighet att driva UF-företag. Samarbete sker med för verksamheterna viktiga samarbetspartners såsom exempelvis näringsliv, arbetsliv, högskola, föreningsliv. Internationella kontakter sker, utifrån ett tydligt syfte, i linje med uppdraget.

Arbetet ska intensifieras för att möta de långsiktiga målsätt-ningarna inom ramen för det miljöstrategiska programmet.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Lärande organisation 76,6 76,6 76,6 76,6

Jag deltar aktivt i kvalitetsarbetet (med-arbetarundersökningen)

90% 90% 91% 91%

Andel verksamheter som har handlingsplaner i Stratsys

75% 80% 85% 85%

Måluppfyllelse mot det miljöstrategiska programmet

EkonomiUtbildning Gävles organisation är resurseffektiv.Varje enhet och verksamhet ska inom given totalram använda organisation, medarbetares arbetsinsatser och övriga resurser effektivt för att optimera barns och elevers måluppfyllelse.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Inskrivna barn per personal i pedagogisk omsorg

4,9 4,9 4,9 4,9

Antal inskrivna barn/årsarbetare i förskolan

5,3 5,3 5,3 5,3

Antal elever per lärare i förskoleklass

19 19 18 18

Antal inskrivna elever/årsarbetare i fritidshem

21,5 21,3 21,3 21,3

Antal elever per lärare i grundsärskolan

3,5 3,5 3,5 3,5

Antal elever per lärare i grundskolan

12,1 12,1 12,1 12,1

Antal elever per lärare i gymnasieskolan

12,8 12,6 12,4 12,3

Antal elever per lärare i gymnasiesärskolan

4,1 4,1 4,1 4,1

79

Uppdragen 2015Alla barn och elever ska utmanas och klara sin utbildning – det är uppdraget från kommunfullmäktige och utbildningsnämn-dens viktigaste mål. Det innebär fortsatt arbetet med likvärdig skola med hög kvalitet. Utgångspunkten är att skapa starka och tydliga enheter för elever inom högstadiet med en koppling till gymnasieskolan och att betona närhetsprincipen för de yngre med koppling mot förskolan.

Det blir en samhällsekonomisk vinst om alla elever klarar sin utbildning, även om de behöver längre tid i nämndens verksam-heter. I skollagen finns tydliga formuleringar om alla elevers rätt till utveckling och hänsyn till barn och elevers olika behov. Där regleras också rätten till förlängd utbildningstid i både grund- och gymnasieskola. Antalet nyanlända elever i grund- och gym-nasieskolan ökar i Gävle. De omfattas både av skollagens regle-ringar och av utbildningsnämndens mål att alla barn och elever ska utmanas och klara sin utbildning. För att nå det målet kan dessa elever behöva tillbringa längre tid i våra verksamheter och framför allt behöver deras och alla elevers lärande utgå från de olika individernas förutsättningar och förkunskaper. Ett nära och förutsättningslöst samarbete kring unga vuxnas lärande be-höver också ske med vuxenutbildningens olika delar.

En översyn ska göras vad gäller IT-relaterade frågor i ut-bildningsverksamheten. Uppdraget innefattar att utreda möjligheterna att äldre grundskoleelever får tillgång till egna datorer som arbetsredskap för kunskapsförvärv med koppling till näringslivets utveckling. Denna utveckling bör även ingå i Vallbacksskolan lokalprogram. De verksamhetsmässiga och finansiella konsekvenserna för denna ambitionshöjning ska klarläggas innan den verkställs, det görs av kommunstyrelsen.

En likvärdig skola är en förutsättning för barns och ungdo-mars möjligheter att klara skolgången, men en likvärdig fritid är också viktig. Dialog pågår med Kultur & Fritid om samarbete mellan fritidshem, fritidsklubbar och fritidsgårdar för att öka tillgängligheten. Samverkan ska även utvecklas med Kultur-skolan och olika föreningar kring barns och ungdomars fritid för att öka likvärdigheten och stärka måluppfyllelsen.

Nämnden har ett specifikt uppdrag att ge möjlighet till barn-omsorg upp till tolv år under alla tider på dygnet. Antalet platser har utökats och medel finns avsatta för ytterligare utökning.

Kommunfullmäktige har fattat beslut om ett miljöstrate-giskt program. Insatser kommer att påbörjas inom alla nämn-dens verksamheter. En handlingsplan för hållbar utveckling ska tas fram.

InvesteringsverksamhetUtbildningsnämndens investeringsbudget omfattar inventa-rier i samband med tillskapandet av nya förskoleplatser, om- och nybyggnation av skolor samt förnyelseinventarier i samband med ombyggnation, slitage eller verksamhetsförändringar. Ex-empel på större investeringsprojekt under planeringsperioden utöver nya förskoleplatser är Vallbackskolan, Sörbyskolan och Stigslundsskolan. Investeringsbudgeten innefattar också förut-sättningar för IT och datorer på förskolor och skolor.

Utvecklingsområden• Likvärdig skola med hög kvalitet. För att i hela Gävle uppnå

goda kunskapsresultat och hög kvalitet genomförs insatser och satsningar från förskola till gymnasieskola.

• Systematiskt arbete för att ge alla barn och elever de förut-sättningar som behövs för att klara grund- och gymnasiesko-lans mål, bland annat genom att anpassa tid och metoder.

• Utvecklat samarbete mellan grundskolan, gymnasieskolan och arbetslivet, i syfte att få ungdomar att välja rätt väg in i gym-nasieskolan och vidare mot arbetsmarknad eller högre studier.

• Ökad kvalitet i fritidshemmen både genom ökad personaltät-het och utveckling av verksamheten.

• Bibehållen kvalitet i förskolan samtidigt som volymökning-arna hanteras.

• Fokus på lärarnas betydelse för elevernas resultat. Satsning på karriärtjänster och skolutveckling genom nya arbetssätt. Stöd och verktyg för förskolechefer och rektorer i kvalitets- och analysarbetet.

• Strategisk personalplanering utifrån ökade behörighetskrav, lärarlegitimation, kommande generationsväxling och om-ställningar till långsiktigt, hållbart och effektivt resursut-nyttjande.

• Säkerställa strategisk lokalplanering i samarbete med Kom-munledningskontoret och Gavlefastigheter.

• Framtagen IKT-strategi ska implementeras i alla verksamheter.• Utveckla samarbete med högskolor och universitet, framför

allt Högskolan i Gävle.• Samarbete med arbetsförmedlingen kring projektet Unga In, syf-

tet är att få ungdomar mellan 16–24 år till utbildning eller arbete.• Utveckla miljöarbetet i alla verksamheter.

80

Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Antal barn 1–5 år 5 382 5 500 5 582 5 633 5 614 5 231 5 625

Antal elever F-åk 9 9 833 10 008 10 132 10 232 10 501 10 683 10 802

Antal elever gymnasieskola 3 614 3 394 3 128 3 035 2 889 2 894 2 919

Kostnad/barn förskola 125 200 130 800

Kostnad/barn ped omsorg 107 500 116 100

Kostnad/elev förskoleklass 29 700 32 200

Kostnad/elev grundskola 87 400 87 400

Kostnad/elev fritidshem 36 000 34 700

Kostnad/elev grundsärskola 255 600 283 700

Kostnad/elev gymnasieskola 94 200 102 500

Andel åk 9, fullständiga betyg 71,3 67 64 72 75 76 77 78

Andel åk 9, gymnasiebehörighet 86,2 86 81,3 85 86 88 90 91

Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år

75 76 77 77 77 77 77 77

Barn/årsarbetare förskola 5,2 5,3 5,4 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3

Barn/årsarbetare ped omsorg 4,3 4,3 4,5 4,8 4,9 4,9 4,9 4,9

Inskrivna elever per årsarbetare (fritidshem) 13,7 13,4 22,5 22 21,5 21,3 21,3 21,3

Antal elever per lärare (förskoleklass) 4,5 21 21,2 19 19 19 18 18

Antal elever per lärare (grundskola) 8,7 12,3 12,4 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1

Antal elever per lärare (gymnasieskola) 7,5 13,2 13,8 12,8 12,8 12,6 12,4 12,3

Antal elever per lärare (grundsärskola) 25,3 3,6 4,1 3,4 3,3 3,3 3,3 3,3

Antal elever per lärare (gymnasiesärskola) 21 4 4,3 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1


Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


1500

2000

2500

3000

Mkr

81

Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


1500

2000

2500

3000

Mkr



Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 191,1 197,9 204,1 209,7 215,4 221,2

Summa intäkter 242,1 269,3 275,5 281,1 286,8 292,6

Personalkostnader -1 275,0 -1 309,4 -1 371,1 -1 414,6 -1 474,3 -1 536,1



Avskrivning -17,1 -17,3 -19,5 -19,6 -16,4 -14,9

Summa kostnader -2 176,2 -2 292,5 -2 389,0 -2 445,7 -2 515,7 -2 585,5

Verksamhetens resultat -1 934,0 -2 023,2 -2 113,5 -2 164,6 -2 228,9 -2 292,9

Intern ränta -2,6 -2,9 -2,0 -2,5 -2,6 -2,9

Resultat före kommunbidrag -1 936,6 -2 026,1 -2 115,5 -2 167,1 -2 231,5 -2 295,8

Kommunbidrag 1 947,5 1 992,0 2 115,5 2 167,1 2 231,5 2 295,8

ÅRETS RESULTAT 10,5 -34,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET


82

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämndenVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderMedborgare och målgrupper (brukare, deltagare, elever och företagare) har stort förtroende för verksamheterna inom Näringsliv & arbetsmarknad Gävle.För att Gävles medborgare ska kunna ha stort förtroende för verksamheterna behöver kännedomen om oss öka. Ett strate-giskt kommunikationsarbete med utgångspunkt i verksamhe-ter med god kvalitet, god service, gott bemötande och hög till-gänglighet är av största vikt för att nå målet.

Våra målgrupper – brukare, deltagare, elever och företagare – ska kunna känna förtroende för oss och vara nöjda med den service, den kvalitet och de utvecklingsmöjligheter som ges i verksamheterna. Arbetet sker alltid med utgångspunkt i våra målgruppers behov och vi tar systematiskt tillvara synpunkter och idéer för att vidareutveckla verksamheterna.

Mätningar och uppföljning av mätningarna görs för att sä-kerställa att våra målgruppers synpunkter bidrar till utveck-ling. Vissa mätningar görs vartannat år, aktivitetsplaner för förbättringsområden kommer att följas upp och presenteras för att följa upp målet de år som inte mätningar görs. Målvärdet är lägre för 2014 än utfallet för 2013 på grund av att verkligt utfall kom efter målvärdet satts i verksamhetsplan 2014.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

EDV Brukarundersökning 86% 87%

Näringsliv aktivitetsundersökningar

82% 83% 84% 85%

AME deltagarundersökningar

80% 81% 82% 83%

Vuxenutbildningen kursutvärderingar

88% 89% 90% 91%

I 2014 års verksamhetsplan var målvärdet för näringslivsenhetens aktivitetsundersök-ningar ”över medel” från 2015 och framåt räknar vi om dessa till procentvärden

Gävle har en framgångsrik kompetensförsörjning.En framgångsrik kompetensförsörjning innebär en god match-ning mellan behov av kompetens i arbetsliv och näringsliv samt utbud av arbetskraft med rätt kompetens. Utifrån prognoser och efterfrågan på arbetsmarknaden samt individers intressen och önskemål anpassar vi verksamheten för att på bästa sätt främja en ökad matchning på arbetsmarknaden.

Genom att prioritera kunskap och lärande, bildning och utbildning kan vi nå en framgångsrik kompetensförsörjning. Vuxna ska ges bra möjligheter till kompetensutveckling och för-utsättningar för att stärka sin roll på arbetsmarknaden och vid behov ändra sin yrkesinriktning. Tillgång till rätt kompetens är en avgörande tillväxtfaktor och relationerna mellan kommun,

arbetsliv och utbildningssektorn ska ständigt utvecklas i syfte att skapa förutsättningar för en bättre matchning. Kompetens-begreppet bör ses i ett brett perspektiv och även innefatta främ-jande av entreprenörskap och innovationskraft.

Målet ingår i Gävles näringslivsprogram och följs även upp inom ramen för det arbetet.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Del av Småföretagsbarometern, tillgång på lämplig arbetskraft (rikssnitt 82%)

75% 77% 79% 81%

Gävle kommunkoncern inrättar tjänster för personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning. Nämndens uppdrag är att möjliggöra att målvärdet uppnås

1,5% 1,5% 2% 2%

Andel av befolkning med minst gymnasial utbildning (som KF)

70% 71% 72% 73%

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (rikssnitt 68,5%) (som KF)

66% 67% 68% 69%

Plan för vårt utbud av insatser kopplat till arbetsmarknadens behov av kompetens

100% 100% 100% 100%

1. Småföretagarbarometern är Företagarnas årliga rapport om medlemmarnas villkor: http://www.foretagarna.se/PageFiles/24236/G%c3%a4vleborg%20ht-13.pdf Värden gäller Gävleborg och anger hur stor andel av företagen som inte uppger att bristen på lämplig arbetskraft är ett hinder för tillväxt. 2. Utredning av total målgrupp kommer att ske på AME och EDV under hösten inför framtida prognos. 3. Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsva-rande och som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta oberoende var arbetet ligger. Källa: SCB och Skolverket. 4. Plan för aktiviteter som genomförs på alla fyra enheterna i syfte att möta arbets-marknadens behov av kompetens. Målet är ökad samordning mellan enheterna samt att nämnden ska kunna följa de insatser som genomförs.

Näringsliv & arbetsmarknad Gävle bidrar till att våra målgrupper kan påverka sin livssituation och ta en mer aktiv del i samhället.Verksamheterna inom Näringsliv & arbetsmarknad Gävle ska stärka individers och organisationers möjligheter till delaktig-het och påverkan i samhället via sysselsättning, utbildning och dialog utifrån egna förutsättningar och önskemål.I enheternas undersökningar finns mått på hur målgrupperna upplever sin möjlighet till påverkan, delaktighet och inflytande som utgör mått på måluppfyllelse. Målvärdet är lägre för 2014 än utfallet för 2013 på grund av att verkligt utfall kom efter mål-värdet satts i verksamhetsplan 2014.

83

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Del av EDV Brukarundersökning

86% 87%

Del av Näringslivs aktivitetsundersökning. Påverkan tillgänglighet

82% 83% 84% 85%

Del av AME deltagarundersökning

80% 81% 82% 83%

Del av Vuxenutbildningen kursutvärderingar

88% 89% 90% 91%

MedarbetareMedarbetare inom Näringsliv & arbetsmarknad Gävle har tydliga uppdrag och roller och rätt möj-lighet att utföra uppdragen.Samtliga medarbetare har i uppdrag att i sin roll omsätta politiskt beslutade mål till framgångsrik verksamhet i en snabb och förän-derlig omvärld. Vi vill vara en attraktiv organisation där engagera-de medarbetare tillsammans utvecklar verksamheten med fokus mot målen. Ett kontinuerligt förbättringsarbete med medarbe-tarundersökningen (MAU) som grund säkerställer att vi arbetar med rätt utvecklingsområden för att stärka medarbetarnas förut-sättningar. MAU genomförs vartannat år och aktivitetsplaner för förbättringsområden kommer att följa upp målet de år som mät-ningar inte genomförs. Ledarskapet på Näringsliv & arbetsmark-nad Gävle visade ett högre värde 2013 än kommunkoncernen som helhet (68), varför de framtida målvärdena också överstiger de som satts av KF(2015-70, 2017-72).

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Prestationsnivå MAU (Skala 1–100)

78 80

Hållbart medarbetarengagemang (HME)

90 92

Ledarskap MAU (Skala 1–100)

75 77

Aktivitetsplaner genomförs 100% 100%

1 Prestationsnivå är ett mått på hälsa och prestationskapacitet ett år framåt i tiden. MAU:s förbättringsområdens värden summeras till en framtidsprognos över hur prestationsnivån kommer utvecklas. 2 HME är ett mått på organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengage-mang. Mätning av HME sker i medarbetarundersökningen. 3 MAU innehåller fem påståenden som tillsammans utgör förbättringsområdet Ledarskap. 4 I mellanlig-gande period genomförs förbättringsaktiviteter som följs upp.

Näringsliv & arbetsmarknad Gävle säkerställer behovet av kompetenta medarbetare genom jäm-ställda och konkurrenskraftiga löner och villkor.Jämställda löner och villkor innebär lika möjligheter och rät-tigheter för kvinnor och män. För att Näringsliv & Arbetsmark-nad Gävle ska kunna tillgodose behovet av kompetens i alla

yrkesroller måste löner och villkor vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. I Gävle kommuns årliga lönekartläggning analyseras löneläget för olika yrkeskategorier jämfört med ri-ket. Utifrån denna analys tas förslag till prioriteringar för att nå konkurrenskraftiga löner inom alla kategorier fram. Fort-satt lönepolitiskt arbete för att nå jämställda löner bedrivs.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Jämix (som KF)minst

116minst

117minst

118minst

119

Jämställda löner (som KF) 94,1% 95,6% 97% 98,2%

Hållbart samhälleStuderande inom vuxenutbildningen har efter av-slutade studier stärkt sinställning på arbetsmark-naden och i samhället och har ökat sina möjlighe-ter tillvidare studier eller egen försörjning.Grunden för välfärd är att människor har en sysselsättning som möjliggör egen försörjning. För att få in fler människor på arbetsmarknaden behöver utbildningsnivån höjas och både den formella och informella kompetensen öka. Inom vuxenut-bildningen har varje elev en individuell studieplan som syftar till ökad kunskap och motivation, behörighet till högre utbild-ning och/eller anställningsbarhet. Inom vuxenutbildningen finns fyra skolformer och varje skolforms resultat mäts med en indikator.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (rikssnitt 73%)

77% 78% 79% 80%

Andel elever som godkänns inom SFI-undervisningen (rikssnitt 61%)

79% 80% 81% 82%

Antal timmar undervisning i Lärvux per elev och vecka (rikssnitt 3,1 tim)

3,8 3,9 4 4,1

Andel kortutbildade som deltar i kommunal vuxenutbildning. (rikssnitt 22%)

22% 23% 24% 25%

Målvärden är satta utifrån offentlig statistik och går att jämföra med andra kom-muner. Med kortutbildade avses andel av elever som har tidigare utbildning högst motsvarande grundskola. Dessa indikatorer avser ett verksamhetsår.

Individer inom arbetsmarknadsenheten utvecklas för närmaste vägen till arbete.Arbetsmarknadsenhetens deltagare erbjuds ett adekvat tjäns-teutbud/kedja av aktiviteter för närmaste vägen till arbete eller utbildning. Verksamheten ska stimulera, stärka och utmana

84

människor genom att matcha behov med möjligheter så att kompetens och förmåga till livsval ökar. Varje tjänst har ett tydligt syfte och mål som följs upp.

Tjänsteutbudet och aktiviteterna utvecklas i enlighet med individernas behov och beställarnas efterfrågan. Vi ska a en aktiv roll i utveckling av metoder och modeller för framgångsrika ar-betsmarknadsinsatser. Vi ska i samarbete med andra verksamhe-ter i Gävle kommun ta fram en strategi för att stödja utvecklingen av kooperativt och socialt företagande för att öka möjligheten till egen försörjning för personer som står långt ifrån arbetsmarkna-den. AME är även en av parterna i arbetet med etableringsrefor-men. Syftet med denna är att samordna och säkerställa kommu-nens insatser för nyanlända flyktingars etablering så att de ger förutsättningar till individens egen försörjning och delaktighet i Gävle. Målet är att nyanlända flyktingar ska, efter avslutad intro-duktion, vara delaktiga i arbets- och samhällsliv.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Resultat av AME:s insatser för personer med försörjningsstöd med målet arbete eller utbildning (%)

51% 52% 53% 54%

Resultat av AME:s förberedande och utredande insatser för personer med försörjningsstöd (%)

97% 97% 98% 98%

Resultat av AME:s, av Arbetsförmedlingen beställda insatser, där målet är arbete eller utbildning (%)

48% 49% 50% 51%

Resultat av AME:s förberedande och utredande tjänster beställda av Arbetsförmedlingen (%)

100% 100% 100% 100%

Antal deltagare i etableringsreformen som efter 2 år är kvar i försörjningsstödet

38% 37% 36% 35%

Antal deltagare som efter avslutat aktivitet i AME:s verksamhet fortfarande uppbär försörjningsstöd (tertial)

40% 39% 38% 37%

1. Utfall 2014 jan–aug. 2 Målvärden 2014 använder en annan beräkningsgrund där totalen av AME:s tjänster för personer med försörjningsstöd skulle uppgå till 100 procent. 3. Utfall 2014 jan–juni. 41 procent av målgruppen har flyttat till andra kommuner. 34 procent bor kvar i Gävle men söker ej försörjningsstöd.

Individer inom Enheten för daglig verksamhet ut-vecklas optimalt genom sin valda sysselsättning.Individens val av sysselsättning är grunden för verksamheten. Varje brukare har en genomförandeplan med mål som stimule-rar och utmanar den enskilde att utvecklas. EDV:s medarbetare arbetar aktivt för att möjliggöra verkställandet av dessa planer. I detta samarbetar man med övriga enheter inom förvaltningen

och med externa företag och organisationer. EDV:s verksamhet består av basverksamhet, företagsgrupper och enskilda platser.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Brukarens val av sysselsättning tillgodoses i EDV:s verksamhet

100% 100% 100% 100%

Antal brukare som deltar i utbildningsinsatser

20 20 20 20

Antal brukare inom EDV:s verksamhet som går vidare till anställning

10 10 10 10

Varje år är det nya brukare som omfattas av utbildningar och anställningar.

Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen.Gävle kommun ska skapa möjligheter för att både befintligt och framtida näringsliv ska kunna utvecklas. Att skapa de bästa förutsättningarna innebär ökad dialog och delaktighet, tyd-liga servicemål, och genomgående förståelse för företagarens perspektiv i syfte att förbättra kvalitet, service och bemötande.

För att nå målet tas en årlig handlingsplan med aktiviteter fram av förvaltningar, bolag och förbund inom Gävle kommun-koncern, som på olika sätt har företagen som kund. Målet ingår i Gävles näringslivsprogram och följs även upp inom ramen för det.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

SBA Nöjd kund index (NKI) 70 71 72 73

NKI är ett mått på företagarnas helhetsbetyg av kontakten med 52 kommuner inom Stockholm Business Alliance. Bedömning görs på brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljötillsyn och serveringstillstånd.

Gävle ska uppfattas som en av Sveriges mest attraktiva platser för företag.

För att stärka Gävles attraktionskraft behöver vi utgå från den bild av Gävle som företag har idag och arbeta med insatser som gör att bilden förändras och utvecklas i positiv riktning. Det innebär att lyfta fram och vidareutveckla det som redan är bra i vår stad och arbeta för att lösa våra utmaningar.

Näringslivsprogrammet har identifierat insatser som före-tagen efterfrågar och som organisationer med olika syfte kan genomföra för att vi ska nå målet. Målet ingår i Gävles närings-livsprogram och följs även upp inom ramen för det.

85

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Varumärkesmätning – befintliga företags bild av Gävle

4 4,2

Del av varumärkesmätning – kännedom för företagsetableringar

0,3 0,4

Nyföretagande 10,9 11,4 11,8 12

Företagsklimat, ranking plats

178 173 168 163

1. Varumärkesmätningen görs var tredje år. 2. Antal nya företag, inklusive kommunägda företag, per 1000 invånare. Företag som ingår har registrerats och fått organisationsnummer och är registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Källa: Ekonomifakta. 3. Näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätundersökningar där företa-gare och politiker bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet. Totalt antal kommuner i undersökningen är 290.

Verksamheterna inom Näringsliv & arbetsmark-nad Gävle verkar för minskade koldioxidutsläpp.Strävan är att den egna fordonsflottan bestående av drygt 30 bilar och knappt 10 bussar successivt byts ut till miljöfordon i enlighet med det miljöstrategiska programmet.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Antalet miljöfordon ökar successivt inom AME och EDV

10% 10% 10% 10%

EkonomiVerksamheterna inom Näringsliv & arbetsmark-nad Gävle är resurseffektiva, långsiktigt hållbara och främjar målgruppernas utveckling.Näringsliv & Arbetsmarknad Gävle ska arbeta med de resurser som finns till förvaltningens förfogande med de olika mål-gruppernas utveckling i fokus. Verksamheten ska bedrivas med ett långsiktigt hållbart perspektiv och medel ska nyttjas på effektivaste sätt. Regelbunden uppföljning och analys är en nyckelfaktor för att kunna följa verksamheten.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Ekonomisk hushållning (resultat helår 0)

0 0 0 0

Uppdragen 2015Skolan ska fungera som en mötesplats för kommu-nens verksamheter, medborgare och näringslivet – skolan först.Vi ser oss som en naturlig del av skolan – vuxenutbildningen är en mötesplats. Människor från alla delar av världen och med olika utbildningsbakgrunder möts. Möjligheter skapas av vår förmåga att anpassa verksamheten för att utveckla och ta vara på medborgares kompetens så att det blir en resurs och möjlig-het för Gävles utveckling. Uppdraget är större än skolsalen – för oss är ”skolan överallt” – utveckling sker på många platser i vår verksamhet och det fungerar då som en mötesplats för kom-munens verksamheter, medborgare och näringslivet.

Kommunens förvaltningar och bolag ska se inter-nationalisering som ett verktyg för utveckling av skola, energi och miljö samt kompetens.Världen finns hos oss och vårt arbete ska i högsta grad bidra till en lyckad integration. Att förmedla näringslivskontakter och att anordna internationell feriepraktik för 120 personer ingår i verksamheterna. Vi ser också ökade möjligheter att erbjuda vårt näringsliv kopplingar till internationella marknader. Genom de europeiska socialfonderna kan verksamheter söka medel för att t.ex. utveckla metoder och modeller samt driva olika typer av utvecklingsprojekt. Vi kommer att göra en översyn kopplat till den nya programperioden (från 2015) och ta en aktiv roll i att nyttja möjligheterna till extern finansiering utifrån våra mål och uppdrag.

InvesteringsverksamhetEnheten för daglig verksamhet (EDV) bedriver verksamhet i före detta Eriksbergsskolan. Fastigheten är i stort behov av tekniska åtgärder för att förbättra värme- och ventilation. I budgetra-men 2015 ingår investeringar för ventilation och värme med 0,8 mnkr.

I nuvarande investeringsplan hos Gavlefastigheter ligger en planerad renovering under 2017 av VVS och värme i Lindängens dagcenter där EDV bedriver verksamhet. En tidigareläggning av denna investering är nödvändig på grund av dåligt luft och ej godkänd OVK-besiktning.

86

Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Antal brukare inom EDV, genomsnitt 330 345 355 365 375 385 395 405

Inflyttning totalt 4 325 4 542 5 075 5 500 6 000 6 500 7 000 7 500

varav flyktingar inom etableringsreformen 102 276 926 900 900 900 900 900

Utflyttning antal totalt -4 074 -3 727 -4 135 -4 700 -5 200 -5 700 -6 200 -6 700

varav flyktingar inom etableringsreformen -11 -8 -62 -24 -60 -60 -60 -60

Arbetskraft som andel av befolkningen 16–64 år (källa: SCB)

63,5% 63,0% 63,8% 64,0% 64,0% 64,0% 64,0% 64,0%

varav sysselsatta (förvärvsfrekvens) 16–64 år (källa: AMS)

75,5% 75,4% - 76,0% 76,3% 76,6% 76,9% 77,2%

varav arbetslösa 1) 16–64 år (källa: AMS) - 11,0% 10,6% 10,3% 10,0% 9,7% 9,4% 9,1%

varav arbetslösa 1) 18–24 år (källa: AMS) - 17,4% 16,3% 16,0% 15,7% 15,4% 15,1% 14,8%

Kostnad för försörjningsstöd per capita 1 045 1 153 1 206 1 250 1 200 1 175 1 175 1 175

Andel elever som påbörjat högskolestudier inom 3 år från avslutat gymnasium (SKL, Öppna jämförelser, gymnasieskolan)

41,1% 43,9% 44,7% 46% 47% 48% 49% 50%

Antal registrerade företag, total (källa: Webselect)

6 634 7 149 7 732 7 900 8 000 8 100 8 200 8 300

Nyregistrerade företag (källa: Webselect) 493 513 583 650 700 750 800 850

Företag i konkurs (källa: Webselect)26

(4 mån) 92 74 70 70 70 70 70

Aktiva företag, oms > 100 tkr (källa: Webselect)

- - 4 244 4 300 4 350 4 400 4 450 4 500


UtvecklingsområdenKontinuerlig utveckling av nämndens integrationsuppdrag. Ett snabbt växande Gävle skapar ytterligare behov av samordning.

Utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen och andra för uppdragen viktiga samarbetspartners i syfte att nå längre tillsammans.

Utveckla samarbetet med Högskolan i Gävle i enlighet med det avtal som signerades 2014. Inventera befintligt samarbete och prioritera våra gemensamma resurser.

Ökad samverkan mellan enheterna och kunskap om varan-dra i syfte att nå målen och utveckla nya gemensamma model-ler och verktyg.

Utveckla strategisk kommunikation, internt och externt. Medborgare, målgrupper och samarbetspartners ska ha god kännedom om vårt uppdrag och varför vi finns till. Medarbe-tarnas kännedom och kunskap är grunden till all extern kom-munikation.

Kvalitet och samordning i samtliga administrativa proces-ser. I en ny organisation behöver nya strukturer byggas och kvalitetssäkras för att möta framtida krav. Med goda rutiner och processer i grunden har vi möjlighet att fokusera på vårt uppdrag.

Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


150

200

250

300

350

400

Mkr

87


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 27,4 19,9 28,9 29,7 30,6 31,4

Summa intäkter 124,2 131,6 130,3 133,2 136,4 138,0




Avskrivning -1,1 -1,0 -0,9 -0,7 -0,7 -0,7

Summa kostnader -287,0 -310,4 -338,4 -346,2 -355,5 -364,9


Intern ränta -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1


Kommunbidrag 178,8 201,0 208,2 213,1 219,2 227,0

ÅRETS RESULTAT 15,9 22,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET


Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


150

200

250

300

350

400

Mkr


88

SocialnämndenVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderVåra insatser ska vara rätt anpassade till personer med missbruksproblematik.Arbete pågår med översyn av arbetet riktat mot olika målgrup-per inom verksamhetsområdet missbruk, vilket ska leda till be-slut om och genomförande av förbättringsåtgärder under 2015.

Behov och tillgängliga resurser för kvinnor med missbruks-problematik kartlades under år 2012. Förbättringsarbetet fort-satte under år 2013, med utgångspunkt från det specifika upp-drag Socialnämnden har gett till förvaltningen att inventera och analysera genomförda åtgärder, och tillgängliga insatser, för missbrukande kvinnor. Under år 2014 har extern utvär-dering gjorts rörande ”Våldsutsatta kvinnor och deras barn”. Utvärderingen har bland annat kartlagt hur målgruppen upp-lever attityder, bemötande och stöd från socialtjänsten, samt personalens bedömning av möjligheterna att möta målgrup-pens behov. Rapporten innehåller även förbättringsförslag. Genomfört arbete inom området ska tillsammans med ytter-ligare analyser utmynna i förslag till förbättringsåtgärder som ska vara klart och beslutas i Socialnämnden senast 2014-12-31. Beslutade åtgärder genomförs under år 2015.

FoU Välfärd har genomfört en kartläggning av förvaltning-ens stöd till föräldrar med missbruksproblematik. Föreslagna förbättringsförslag ska vara genomförda senast 31 december 2015.

Påbörjad översyn av förvaltningens egna hem för vård el-ler boenden (HVB) och boenden slutförs senast 2015-04-30, med förslag till förbättringsåtgärder.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Genomförande av beslutade förbättringsåtgärder, under år 2014, för målgruppen missbrukande kvinnor.

100%

Förbättringsåtgärder rörande stöd till föräldrar med missbruksproblematik.

100%

Översyn av egna hem för vård eller boende (HVB) och boenden inom missbruksvården med förslag till förbättringsåtgärder senast 2015-04-30.

100%

Andelen av de som genomgått behandling i egna hem för vård eller boenden som är nyktra 1 år efter avslutad behandling

1–3. Andel av beslutade åtgärder. 4. Målvärden för planeringsperioden tas fram inför verksamhetsåret 2015.

Socialtjänst Gävle ska verka för att barn och ungdomar fullföljer sin skolgång.Alla berörda verksamheter i förvaltningen samarbetar med skolans verksamheter, utifrån uppdrag och förutsättningar, med syfte att verka för att barn fullföljer sin skolgång.

Projektet ”Skolfam” arbetades fram under 2009 och star-tade i juni 2010. Det treåriga projektet finansierades av kom-muncentrala utvecklingsmedel och syftet är att, genom tidiga insatser i samverkan med skolans verksamheter, upptäcka och ge insatser till barn i familjehem. Skolfam är permanent verk-samhet sedan halvårsskiftet 2013.

Socialtjänst Gävle fortsätter att vara en aktiv part i samar-betet med skolan genom den nya utformningen av multikom-petenta team (MKT) och förstärker sitt arbete genom familje-stöd i skolan.

Projekt SAX avser utveckling av en samverkansstruktur, tillsammans med Barn och Ungdom Gävle, kring barn och ungdomar som inte når kunskapsmålen och har en social pro-blematik. Verksamheten började implementeras under hösten 2013, ett arbete som fortskrider under 2015. Målsättningen är att undvika exkludering av elever i skolan, samt att minska an-talet vårddygn för externa placeringar.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Förvaltningens aktiviteter för att barn och ungdomar ska fullfölja sin skolgång.

90% 90% 90% 90%

Andel genomförda åtgärder enligt handlingsplan.

Socialtjänst Gävle ska utveckla tillgängligheten för service- och rådgivningsinsatser till medborgarnaFörvaltningen kommer att arbeta med olika förbättringsåtgär-der för att öka tillgängligheten för kommunmedborgarna till verksamheter och insatser.

Organiseringen av Familjeenhetens verksamheter för före-byggande arbete och serviceinsatser förändrades från och med hösten 2013. Syftet med denna förändring är bland annat att utvidga omfattningen av öppna insatser som service och göra dessa lättillgängliga i ett tidigt skede.

Sedan oktober 2012 har förvaltningen kvällsöppet kl 17–19 en dag i veckan, som försöksverksamhet i ett av förvaltningens verksamhetshus. I förvaltningsövergripande kundenkät, som genomförs under hösten 2014, kommer bland annat frågor att ställas kring syn på och behov av kvällsöppet. Detta utgör un-derlag för ställningstagande kring den fortsatta omfattningen av kvällsöppet från och med år 2015.

Förvaltningen har ambitionen att utveckla e-tjänster och andra aktuella verktyg för att öka tillgängligheten till förvalt-ningens verksamheter för medborgare och brukare. En förstu-

89

die har gjorts rörande införande av e-tjänst för ansökan om försörjningsstöd. En inventering har gjorts under år 2014, rö-rande möjligheterna till förbättringar av tillgängligheten till förvaltningens verksamheter via telefon, och förbättringsar-betet inom detta område fortsätter under 2015. Förvaltningen kommer att, från och med år 2015, ansluta sig till nytt kom-munövergripande IT-baserat system för ärendehantering från kunder/brukare via kommunens kundtjänst till förvaltning-ens handläggare.

Socialnämnden bedriver sedan hösten 2012 ett treårigt projekt rörande förstärkt kommunal jour- och familjehems-vård, med finansiering från kommuncentrala projektmedel för särskilda utvecklingsinsatser. Målsättningen med projek-tet är bland annat att kunna ge ett bättre stödkontinuerligt i vardagen till familjehemmen, samt ge mer tid till de biologiska föräldrarna. De förstärkta resurserna ska även möjliggöra att vård i jour- och familjehem i ökad utsträckning kan ges i egen regi. Aktuellt läge, hösten 2014, är att förändringsprocessen går trögt, vilket kan utgöra en riskfaktor för måluppfyllelsen. Pro-jektet permanentas och integreras med befintlig verksamhet från och med halvårsskiftet 2015.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Aktiviteter enligt handlingsplaner på enhets- och gruppnivå.

90% 90% 90% 90%

Andel av placerade i samhällsvård under uppväxten som klarar eget boende och är självförsörjande efter avslutad placering.

80% 80% 80% 80%

Åtgärder för ökad tillgänglighet, rörande exempelvis e-tjänster och telefoni.

90% 90% 90% 90%

Andel av vård i familjehem som ges i egen regi.

90% 90% 90% 90%

1. och 3. Andel genomförda åtgärder enligt handlingsplan. 2. Mätning på ungdomar som fyller 23 år under året (årsklass) och som varit placerade (nu bosatta i Gävle kommun).Hur många av de som har bistånd i form av boende och/eller försörjningsstöd som har varit placerade i samhällsvård under uppväxten (0–18 år). 4. Andelen familjehem i egen regi, jämfört med föregående år.

MedarbetareSocialtjänst Gävle har framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsut-rymme och är medskapande.Alla medarbetare ska vara trygga i sin anställning och kunna förena ett framgångsrikt/engagerat medarbetarskap med aktivt medborgarskap, familjeliv och god hälsa.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Framgångsrika medarbetare, index enligt MAU (medarbetarundersökning).

74 74

Utfall 2013: 73,6. 70 är riktvärde för framgångsrika medarbetare. Värde över den nivån anger att det finns förändringskraft hos medarbetarna och organisationen.

Socialtjänst Gävle ska kännetecknas av ett inspi-rerande och hälsofrämjande ledarskap, samt ökad fokusering på medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget.MAU genomförs vartannat (udda) år och åren däremellan ar-betar förvaltningen och dess arbetsgrupper med handlings-planer utifrån resultat. Förvaltningen arbetar vidare med utvecklingsarbetet inom målområdet, med utgångspunkt från kommunövergripande mål och nämndsmål. Chefer och medarbetare är förvaltningens viktigaste resurs och den fort-satta utvecklingen av chefs-/ledarskap och medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer för att uppnå nämndsmålen i alla perspektiv. Även kompetensutveckling är en viktig framgångs-faktor. Erfarna och kompetenta medarbetare ska stimuleras att finnas kvar och utvecklas i sin roll.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Prestationsnivå, enligt MAU (medarbetarundersökning)

73 73

Andel av beslutade utbildningar i förvaltningens utbildningsplan som är genomförda eller påbörjade.

90% 90% 90% 90%

Ledarskap, index enligt MAU (medarbetarundersökning)

76 76

1. Utfall 2013: 71,9 3. Utfall 2013: 75,2

Förvaltningens medarbetare har jämställda löner och villkor.JÄMIX (jämställdhetsindex) är en årligen återkommande un-dersökning som görs av Nyckeltalsinstitutet. JÄMIX beräknas utifrån 9 nyckeltal, som mäter jämställdheten mellan könen i organisationen. Socialtjänst Gävles resultat i aktuell under-sökning, som redovisades i början av år 2014, utgör grund för målvärden under åren 2015–2018 och det fortsatta förbättrings-arbetet inom jämställdhetsområdet.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Socialtjänst Gävles resultat i Jämix-undersökningen.

125 125 125 125

Värde i mätning redovisad 2014: 124.

90

Hållbart samhälleSocialtjänst Gävle ska, i samverkan med andra, utveckla det förebyggande arbetet.I arbetet med utveckling av det förebyggande arbetet kommer fortsatt starkt fokus finnas på att barn och ungdomar ska klara sin skolgång. Även den fortsatta utvecklingen av öppenvårds-mottagningen mot våld i nära relationer utgör en framgångs-faktor i det förebyggande arbetet.

Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting är Gävle kommun en av 10 i landet som deltar i utvecklingspro-jektet Förändra radikalt. Projektidén är att utgå från ett nytt perspektiv – elevens/brukarens /klientens livssituation – och utifrån det forma insatserna. För att fånga detta görs en stu-die där de ungas liv i området kartläggs och beskrivs. Ett antal ungdomar följs både i skolan och på fritiden, på övriga arenor där denne befinner sig och det är möjligt att följa med. De unga och deras familjer får i samband med detta beskriva sin var-dag. Därefter påbörjas en förändringsprocess i nära samarbetet med elever, föräldrar och andra berörda. Fältarbetare, i samråd med skola, elevhälsa och familjestödet, genomför studien. Även polisen medverkar i arbetet. Ett definierat område i Gävle har valts ut där detta projekt genomförs.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Utökning och utveckling av förvaltningens förebyggande insatser.

90% 90% 90% 90%

Andel genomförda åtgärder enligt handlingsplan.

Berörda näringsidkare ska få ökad förståelse för tillståndsgivningens uppdrag och syfte.Förvaltningen ska stå för effektiv och rättssäker service, utifrån gällande lagstiftning och kommunens mål. Förvaltningen kommer att fortsätta medverka i projektet ”Helt enkelt, Gävle”.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Bemötande och kompetens i tillståndsverksamheten enligt serviceundersökning.

70 70 70 70

Värde i mätning 2014: Bemötande: 65 och kompetens: 53.

Socialtjänst Gävle ska, genom aktivt samarbete med andra, minska behovet av försörjningsstöd.Förvaltningen fortsätter det kontinuerliga och strukturerade arbetet för att ge stöd till de personer som står långt ifrån ar-betsmarknaden och som samtidigt uppbär försörjningsstöd under långa perioder. Särskilt fokus finns på barnperspektivet. Detta arbete sker i nära samarbete med Arbetsmarknadsenhe-ten och Arbetsförmedlingen. Insatserna för att skapa syssel-

sättning kommer att ökas och intensifieras, för att i ännu högre grad hälpa berörda familjer att skapa en förbättrad livssituation.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Möjligheter för barn och ungdomar som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd till ett aktivt fritids- och kulturliv.

Fler personer ska klara ett eget boende med eget hyreskontrakt.

25 25 25 25

¹ Mätning av i vilken grad bidrag utöver norm har gått till att stärka möjligheterna till aktivt fritids- och kulturliv. Som långvarigt försörjningsstöd räknas 2 år eller längre. Indikatorn började mätas under hösten 2013. Mätning för januari-april 2014 visade att 22 familjer fått bistånd för aktiviteter inom fritids- och kulturområdet. Mätning görs av nuläge vid bokslut 2014 och därefter fastställs målvärden för planeringsperioden. ² Antal ärenden med övergångsavtal som erhåller förstahandsavtal på sin bostad.

Socialtjänst Gävle ska, genom offensivt arbete tillsammans med andra, bidra till att minska alkohol- och narkotikakonsumtionen.Gävle kommun/Socialtjänst Gävle bildade, under år 2012, en narkotikakommission tillsammans med berörda myndigheter och organisationer i Gävle. Syftet var att inventera, utvärdera och utveckla insatserna mot narkotika på alla preventionsni-våer. En handlingsplan är upprättad för arbetet och insatserna följs upp och utvecklas under planeringsperioden.

Ett särskilt utvecklingsarbete, ”krogar mot knark”, genom-förs fr.om. hösten 2013 i Gävle och övriga Gästrikekommuner, med syfte att skapa en narkotikafri miljö i krogar/restauranger. Arbetet inleddes med en inventeringsfas och har följts upp med genomförande av nödvändiga åtgärder, bland annat har en enkätundersökning genomförts under år 2014 för att skapa en bild av hur anställda på restauranger/krogar i nätverket upple-ver situationen kring narkotika på krogen i Gävle. Resultatet av undersökningen redovisas under hösten 2014.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Omfattning av narkotikabruket bland ungdomar.

Andel av barn och ungdomar 0–14 år som upplevt svår problematik i uppväxtmiljön som återaktualiseras inom 1 år efter insats.

5% 5% 5% 5%

Utveckling av uppsökande arbete bland vuxna missbrukare.

90% 90% 90% 90%

1. Målvärden för planeringsperioden tas fram inför verksamhetsåret 2015. Mätning av elevers drogvanor görs vartannat år av Centralförbundet för alkohol- och narkotika-upplysning (CAN). 3. Andel genomförda åtgärder enligt handlingsplan.

91

EkonomiSocialtjänst Gävle skall aktivt samarbeta med andra möjliga aktörer för att minska förvaltningens kostnader.Samarbete och samverkan har varit starka ledord i Socialtjänst Gävles utvecklingsarbete under lång tid, både internt och med externa parter, och kommer att vara lika viktigt under den kommande planeringsperioden. Det interna samarbetet fo-kuserar på att nyttja förvaltningens resurser så effektivt som möjligt för att säkerställa bästa möjliga insatser för våra klien-ter. Samarbetet med externa parter inom och utom kommunen syftar till att skapa och utveckla gränsöverskridande processer där man samordnar sitt arbete över organisatoriska gränser för att åstadkomma bästa möjliga resultat för gemensamma mål-grupper och individer.

Förvaltningen kommer att aktivt, och löpande, följa upp åt-gärdsplanen för ekonomi i balans. Åtgärdsplanen har fokus på såväl innevarande år som hela planeringsperioden och revi-deras löpande efter behov. Utvecklingen av insatser för miss-brukande kvinnor kommer att slutföras.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

¹ Antal som byter försörjningsstöd till annan inkomst.

100 100 100 100

² Antal externa placeringar av barn och unga, 0–20 år.

25 25 25 25

Antal externa vårddygn, vuxna.

7 500 7 000 7 000 7 000

Egna hem för vård eller boende (HVB) och boenden ska vara ekonomiskt effektiva.

¹ Varaktigheten av att inte behöva försörjningsstöd ska vara minst 6 månader. ² Genomsnittligt antal externa placeringar.4. Genomsnittlig kostnad per dygn, inräknat beläggningsgrad. Procentuell avvikelse mot genomsnittlig kostnad per dygn för motsvarande externa placeringar. Målvärden för planeringsperioden tas fram inför verksamhetsåret 2015.

Uppdragen 2015Nämnd och förvaltning arbetar, i enlighet med de kommunö-vergripande målen, för en god ekonomisk hushållning, för ett effektivt resursutnyttjande och för en kontinuerlig kostnads-kontroll.

Största fokus ligger på att ytterligare öka alternativen till försörjningsstöd, samt på utvecklingen av insatser inom miss-bruksvården och medföljande minskning av externa place-ringar.

Verksamhetsområdet försörjningsstöd redovisar överskott mot budget för år 2014. Detta ökar förutsättningarna för att klara minskningen av de ekonomiska ramarna för området från och med år 2016, men kräver ett fortsatt kontinuerligt förbättringsarbete tillsammans med kommuninterna och ex-terna samarbetsparter. Särskilt fokus finns på gruppen med långvarigt försörjningsstöd.

För verksamhetsområdet missbruksvård redovisas stor eko-nomisk obalans i nuläget. Detta ökar kraven på utveckling av insatserna inom verksamhetsområdet.

Det kommer att vara fortsatt viktigt att bedriva ett konti-nuerligt utvecklingsarbete inom de förvaltningsövergripande stöd- och styrsystemen under hela planeringsperioden för att ge förutsättningar för att klara kommunövergripande mål och nämndsmål i alla fyra styrperspektiv.

Utvecklingsarbete pågår inom ett flertal områden, med ut-gångspunkt från uppdrag i fastställd kommunplan och aktuell internbudget/handlingsplan. Flera av områdena kommenteras närmare under resp. styrperspektiv samt under rubriken ”sär-skilda utvecklingsområden”.

Området ”Skolan först” är prioriterat genom särskilt nämndsmål och genom utveckling av det förebyggande arbe-tet. I Socialtjänst Gävles utvecklingsarbete, tillsammans med skolförvaltningarna, läggs ökat fokus på barnens roll i skolan.

Nämnden har tilldelats medel för att slutföra det treåriga projektet rörande förstärkt familjehemsvård till halvårsskiftet 2015. Arbete pågår med att därefter integrera projektet i befint-lig verksamhet och inom befintliga ekonomiska ramar.

InvesteringsverksamhetI socialnämndens investeringsbudget ingår resurser för årlig komplettering av möbler och övriga inventarier, samt kontinu-erliga åtgärder när det gäller säkerhet (förvaring, larm- och lås-anordningar m m). Förvaltningen har en tydlig inriktning på att skapa och upprätthålla arbetsplatser med god arbetsmiljö, genom bland annat rätt individuell utformning och ergono-misk anpassning.

Socialnämnden har ett tilldelat utrymme i Gavlefastig-heters investeringsbudget, med 900 tkr per år per år för pla-neringsperioden 2015–2018. Utrymmet avser anpassningar i fastigheter där Socialnämnden bedriver verksamhet, som t ex ombyggnationer och åtgärder rörande larm och datanät. Utrymmet är nödvändigt för att kunna göra nödvändiga loka-lanpassningar i samband med genomförande av aktuella verk-samhets- och lokalförändringar.

92

UtvecklingsområdenFörutom de generella och nämndsspecifika uppdragen från Kommunfullmäktige finns ett antal aktuella utvecklingsom-råden, med pågående eller planerade åtgärder.

• IntegrationHur undviker vi ett uppdelat samhälle? Flertalet människor har naturligtvis jobb och aktiva liv i Gävle, men det är också många som inte har det. Nyanlända till Gävle, födda i annat land, har svårt att komma in i samhället. Språket är svårt, men avgörande för att komma in i samhällslivet. Jobb är en förutsättning för att bli självförsörjande. Det behövs vänner även bland etablerade svenskar för att känna sig som en i ge-menskapen i sitt nya hemland. Utanförskap drabbar inte bara nyanlända från andra länder. Även de som är födda i Sverige, men som kanske har låg utbildningsnivå har mycket svårare att få ett arbete.Alla behöver engagera sig för att möta dessa utmaningar. Det är inte en uppgift som Socialtjänsten, eller någon annan or-ganisation, kan klara ensam. Men tillsammans kan vi. Dessa nya medborgare i Gävle är en stor resurs för de framtida ut-maningar som Gävle står inför, bland annat för att det skall finnas arbetskraft till alla arbeten som ska utföras när stora grupper av människor snart går i pension.

• FörsörjningsstödPlaneringsperioden kommer att innehålla fortsatt arbete för att fler ska klara sin egen försörjning, med särskild upp-märksamhet på personer med utländsk bakgrund, unga med försörjningshinder och unga med psykisk funktionsnedsätt-ning. Aktuella samarbetsformer mellan bland annat Social-tjänst, Arbetsmarknadsenhet och Arbetsförmedling fortsät-ter och vidareutvecklas.

• Placeringar av vuxna i externa HVB (Hem för vård eller boende)I nuläget finns en ekonomisk obalans för verksamhetsom-rådet i storleksordningen 15–20 mnkr, beräknat utifrån fastställd budgetnivå för år 2014 och aktuellt kostnadsläge. Krav på kostnadsminskande åtgärder finns i förvaltningens åtgärdsplan för ekonomi i balans. Möjligheterna att minska kostnaderna inom området förutsätter utveckling av alter-nativen till extern placering och ökad tillgång till lägenheter. Det förebyggande arbetet behöver också utvecklas.

• Lönebildning, inriktning och strategiFörvaltningens samlade kompetens är en avgörande fram-gångsfaktor för att uppnå nämndsmål inom alla perspektiv i modellen för balanserad styrning. Personalomsättningen

har varit hög under flera år, i delar av förvaltningen och främst bland våra utredningsgrupper. Åtgärder är nödvän-diga för att kunna behålla och rekrytera erfarna socialsekre-terare inom aktuella arbetsgrupper. På detta sätt kan bättre arbetsförhållanden och arbetsmiljö skapas, med minskad utsatthet för enskilda medarbetare och arbetsgrupper. Ut-vecklingsarbete pågår inom området, bland annat genom ut-veckling av skapad modell för kompetens- och befogenhets-trappa att användas för arbetsgrupper inom förvaltningens myndighetsutövning.

• Stöd till föreningar och organisationerI förvaltningens handlingsplan för de senaste åren betonas ett utökat samarbete med frivilligorganisationer som en framgångsfaktor för att nå uppsatta mål. Det gäller exempel-vis för missbruksvården och för arbetet mot våld i nära re-lationer. Detta arbete är viktigt för hela planeringsperioden. Prioriterat i sammanhanget är de organisationer som utför socialt arbete inom nämndens ansvarsområde och har sam-arbetsavtal med förvaltningen.

• SAXVerksamheten avser utveckling av en samverkansstruktur, tillsammans med Barn och Ungdom Gävle, kring barn och ungdomar som inte når kunskapsmålen och har en social problematik. Verksamheten började implementeras under hösten 2013 och kommer att fortsätta utvecklas under plane-ringsperioden. Målsättningen är att undvika exkludering av elever i skolan, samt att minska antalet vårddygn för externa placeringar.

• Arbete mot missbruk av narkotika och övriga drogerArbetet inom området är prioriterat för innevarande år och för planeringsperioden, bland annat genom arbetet med den handlingsplan som utvecklades av Narkotikakommissionen, samt arbetet i Unga vuxna-gruppen. Detta arbete innebär sannolikt ökade kostnader, genom ökad omfattning av upp-sökande och upptäckande arbete, men bedöms ge långsiktiga positiva effekter på den totala samhällsnyttan.

• Våld i nära relationerKommunfullmäktige har från och med år 2013 och 2014 utö-kat nämndens kommunbidrag för det fortsatta arbetet inom området. Socialnämnden har bland annat i uppdrag att ge-nomföra ett kommunövergripande utvecklingsarbete rö-rande våld i nära relationer. Denna del av utvecklingsarbetet genomförs i samarbete med kommunledningskontoret, med särskild projektledare under åren 2014–2015.

93

Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Antal årsarbetare, tillsvidare 24/12 299,4 300,5 313,7 320,0 320,0 320,0 320,0 320,0

Externtplacerade barn och ungdomar, dygn 20 884 14 646 11 629 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000

Öppenvård, barn och ungdomar, antal 590 568 538 580 590 590 590 590

Externt placerade vuxna, dygn 6 881 10 581 11 097 8 700 7 500 7 000 7 000 7 000

Öppenvård vuxna, antal 573 425 445 520 530 540 550 560

Försörjningsstöd, hushåll/månad 1 411 1 566 1 564 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600



Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 86,4 82,9 84,7 86,5 88,5 90,5

Summa intäkter 86,4 82,9 84,7 86,5 88,5 90,5




Avskrivning -0,7 -1,0 -0,8 -0,9 -1,0 -0,9

Summa kostnader -517,5 -528,4 -533,8 -534,5 -537,1 -545,1


Intern ränta -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1


Kommunbidrag 419,3 467,6 449,2 448,1 448,7 454,7

ÅRETS RESULTAT -11,9 -8,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET


Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


400

500

600

Mkr


94

OmvårdnadsnämndenVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderOmvårdnadsnämnden har nöjda kunder.Omvårdnadsnämndens grundläggande uppdrag är att de per-soner som är i behov av insatser från nämnden är nöjda med dessa. I dialog med kunder och närstående utvecklas verksam-heten och förtroendet för nämndens tjänster ökar. Ett saluto-gent förhållningssätt skall prägla verksamheten för att kun-derna skall ges möjlighet att uppleva känslan av sammanhang. Insatserna från nämnden skall därför utformas med kontinui-tet samt stödja ett meningsfullt innehåll i vardagen.

En utmaning under kommande planeringsperiod är att ta fram effektmått för att följa detta inom nämndens hela verk-samhetsområde.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andelen mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänsten

95% 95% 95% 95%

Andelen nöjda eller ganska nöjda med vård- och omsorgsboende.

90% 95% 95% 95%

Kundnöjdhet inom samtliga verksamhetsområden.1)

2015 påbörjas mätningar inom minst ett verksamhetsområde. 2016 ska mätningar vara påbörjade inom fler verksamhetsområden än 2015. 2017 ska mätningar vara genomförda inom samtliga verksamhetsområden. 2018 Följs målvärden för samtliga verksamhetsområden upp.

MedarbetareOmvårdnad Gävle skall vara en attraktiv arbetsgivare med motiverade, framgångsrika medarbetare.Inom Omvårdnad Gävle finns engagerade medarbetare som tar ansvar och är medskapande. Delaktighet är viktigt för det gemen-samma ansvaret för verksamheten. Inom Omvårdnad Gävle har chefer och ledare ökad fokusering på medarbetarnas förutsätt-ningar för att kunna utföra uppdraget på ett professionellt och framgångsrikt sätt genom att inspirera och utveckla sina medar-betare.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

HME (hållbart medarbetarengagemang).

82,5% 82,5%

Attraktiv arbetsgivare2).

Inspirerande och utvecklande ledarskap2).

Mätning påbörjas 2015 och uppföljning av målvärden görs 2016, 2017 och 2018.

Hållbart samhälleOmvårdnad Gävle ska verka för en bra livskvalitet för äldre och personer med funktionsnedsättning.Ett självständigt liv med bra livskvalitet förutsätter en god bo-endemiljö, god samverkan samt en infrastruktur som stödjer våra kunders möjligheter att bo på det sätt de önskar. Grundläg-gande förutsättningar för att nå Omvårdnadsnämndens mål är ett förebyggande förhållningssätt, ett fortsatt arbete med kvalitetsverktygen samt en fortsatt utveckling av det evidens-baserade och/eller kunskapsbaserade arbetet inom nämndens verksamhetsområde. En utmaning under planeringsperioden är att ta fram metoder för samt genomföra livskvalitetsmät-ningar inom delar av nämndens verksamhetsområde.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Täckningsgrad i Senior Alert 80% 85% 90% 95%

Täckningsgrad i Palliativregistret.

80% 85% 90% 90%

Livskvalitet för demenssjuka och personer med funktionsnedsättning.1)

2015 påbörjas mätningar inom minst ett verksamhetsområde. 2016 ska mätningar vara påbörjade inom fler verksamhetsområden än 2015. 2017 ska mätningar vara genomförda inom samtliga verksamhetsområden. 2018 Följs målvärden för samtliga verksamhetsområden upp.

EkonomiEn hållbar ekonomi.Omvårdnadsnämndens mål är att bedriva verksamheten med hög kvalitet inom given budgetram. Inom hemtjänsten har en förskjutning skett från serviceinsatser, t ex, städ och tvätt, till större andel omvårdnadsinsatser, t ex personlig omvårdnad, vilket ökar behovet av hemtjänsttimmar. Personalbehovet ökar under planeringsperioden inom vård- och omsorgsboende samt behovet av biståndshandläggare då det kommer att krä-vas individuella bedömningar av insatserna vid vård- och om-sorgsboenden.

Den ekonomiska utmaningen är stor och förvaltningen har för närvarande kostnader som överstiger intäkterna. Progno-sen för 2014 är ett underskott (baserat på augustiresultatet) på -20,0 mnkr och balansen ska återställas under kommande år.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Kostnader och intäkter i balans, mnkr

15 15 13 11

Kostnadsutveckling 2,6% 3,6% 4,2% 2,7%

95

Uppdragen 2015Det finns inget specifikt uppdrag för Omvårdnad Gävle.

InvesteringsverksamhetOmvårdnad Gävles nuvarande och framtida behov av ny-,

till- och ombyggnad av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning kräver investeringar. I Boendeplan för särskilt boende 2015–2018 med utblick mot 2025 finns behoven beskrivna. Investeringsmedel för detta ändamål skall finnas i fastighetsägarnas investeringsplaner.

De investeringar som Omvårdnad Gävle själv gör gäller främst reinvesteringar i inventarier och utrustning, utveck-ling av teknikstöd i olika former samt vissa verksamhetsmoti-verade åtgärder i fastigheter.

Utvecklingsområden• Förutsättningar för framtida personal- och kompetensför-

sörjning är ett strategiskt fokusområde för planeringsperio-den både när det gäller medarbetare och chefer på alla nivåer inom organisationen.

• Ett offensivt arbete kopplat till Omvårdnadsnämndens lika-behandlingsplan baserad på gällande diskrimineringslag-stiftning och kommunens värdegrund stödjer ett normkri-tiskt förhållningssätt och betonar människors lika värde.

• Ett strategiskt viktigt område under perioden är IT/ E- tjäns-

ter som stödjer utveckling. Det gäller såväl verksamhetsut-veckling som kundernas förutsättningar att leva ett själv-ständigt liv.

• Verkställighet av nämndens boendeplaner förutsätter en långsiktig och strategiskt hållbar boendeplanering i samver-kan mellan förvaltningar, bolag och externa aktörer.

• En fortsatt utveckling av hemsjukvården.• Fortsatt utveckling av den ekonomiska styrmodellen kring

krav, resursfördelning och uppföljning.• Omvärldsbevakning och samverkan både internt i kommu-

nen, externt med våra vårdgrannar och med civilsamhället i övrigt är en förutsättning för utvecklingen i kommunen som helhet samt den egna verksamheten.

• Ny föreskrift gällande bemanningskrav och biståndsbeslut på särskilt boende ställer stora krav på verksamheten och den framtida finansieringen.

• Samverkan i geografiska områden ska utvecklas inom Om-vårdnad Gävle för att uppnå ökad kundkvalitet och bättre re-sursutnyttjande.

• Omvårdnad Gävle ska i varje geografiskt område, med ett öp-pet och tillåtande förhållningssätt, delta i utveckling som gynnar samverkan över generationsgränser.

• Omvårdnad Gävle skall ha ett fortsatt offensivt arbete för att främja en ekologisk hållbar miljö. Ledningssystem för miljö skall tas fram, det miljöstrategiska programmet skall göras känt i samtliga verksamheter och styrtal kopplat till målen i programmet läggs in i nämndens uppföljningsplan.

Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Befolkning 65+ 18 264 18 665 19 121 19 512 19 829 20 102 20 391 20 682

Befolkning 80+ 4 862 4 857 4 832 4 845 4 890 4 930 5 021 5 132

Antal beviljade hemtjänsttimmar per månad

48 367 52 515 57 052 54 719 55 000 53 000 54 000 54 500

Permanenta lgh, äldreboende 915 958 951 945 981 1 018 1 018 1 018

Antal korttidsplatser äldre 94 94 74 73 73 83 83 83

Lägenheter för personer med funktionsnedsättning

242 242 268 271 292 308 324 330

Antal timmar personlig assistans per månad

41 326 39 000 39 000 39 000 36 000 36 000 36 000 36 000


96

Nettokostnader

201 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bruttokostnader


900

1100

1300

1500

1700

1900

Mkr



Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Övriga intäkter 302,8 290,0 297,3 316,9 329,1 338,8

Summa intäkter 302,8 290,0 297,3 316,9 329,1 338,8




Avskrivning -5,4 -5,8 -7,1 -7,1 -7,1 -7,0

Summa kostnader -1 595,5 -1 586,5 -1 620,8 -1 708,1 -1 772,7 -1 823,2

Verksamhetens resultat -1 292,7 -1 296,5 -1 323,5 -1 391,2 -1 443,6 -1 484,4

Intern ränta -1,0 -1,0 -0,9 -1,2 -1,2 -1,2

Resultat före kommunbidrag -1 293,7 -1 297,5 -1 324,4 -1 392,4 -1 444,8 -1 485,6

Kommunbidrag 1 255,1 1 277,5 1 324,4 1 392,4 1 444,8 1 485,6

ÅRETS RESULTAT -38,6 -20,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultatfond 31/12

INVESTERINGSBUDGET


97

Kommunens bolag

98

Utdrag ur Ägardirektiv för de kommunala bolagen

Ägardirektiven nedan, utom Gästrike Vatten AB och Gävle Vat-ten AB, beslutades på Gävle Stadshus styrelsemöte 2014-05-21.

Gävle Stadshus AB:s räntekostnader är nästan 40 mnkr i rå-dande ränteläge. I syfte att erhålla likvider för att bland annat betala räntekostnader ställs ett utdelningskrav på Gävle Energi AB med 55 mnkr.

Utdelningskrav på Gavlegårdarna med 10 mnkr motsvaras av en vidareutdelning till kommunen och skall användas till bostadssociala åtgärder inom ramen för kommunens bostads-försörjningsansvar. Därtill ska utdelning ske med ett belopp motsvarande statslåneräntan med tillägg 0m en procentenhet, beräknat på kontant tillskjutet aktiekapital. Utdelningskravet gäller under förutsättning att gälande lagstiftning så tillåter med hänsyn taget till bolagets resultatnivå etc.

Ägardirektiv Gävle Stadshus ABSyfte med bolagets verksamhet• Bolagets syfte är genom att samordna ägaransvaret för de

bolag som ingår i den kommunala bolagskoncernen åstad-komma en optimal användning av gemensamma resurser.

Balanserad styrningBalanserad styrning tillämpas i bolaget. De kommunövergri-pande målen inom de fyra perspektiven och de generella upp-dragen gäller i tillämpliga delar för bolaget.

Ekonomiska mål för bolagets verksamhetErhållen aktieutdelning från AB Gavlegårdarna skall utdelas till ägaren Gävle Kommun för användning till bostadssociala åtgär-der inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Utöver ovanstående finns inga avkastningskrav på bolaget.

Ägardirektiv för Gävle Energi AB Syfte med bolagets verksamhet• Bolaget ska, med helhetssyn på ekonomi, service och miljö

tillgodose behovet av produkter och tjänster hos olika kund-kategorier utifrån en affärsmässig grund. (med undantag från de kommunalrättsliga principerna på det sätt det kom-mer till uttryck i 7 kapitlet ellagen)

• Bolagets verksamhet ska vara att med hög leveranssäkerhet, bedriva produktion, distribution, köp, försäljning och handel med el, värme, biogas, kyla och tele- och datakommunikation samt därmed förenlig verksamhet.

• Bolaget ska medverka till utveckling inom verksamhetsom-rådet så att kommunens och regionens utveckling och kon-kurrenskraft stärks.

• Bolaget ska sträva efter en samverkan med andra aktörer re-gionalt såväl som nationellt.

• Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av samma helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse.

• Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verk-samhet. Mätbara mål ska finnas som genom årsredovisning-en följs upp årligen.

• Bolaget ska ha konkurrenskraftiga taxor och avgifter i förhål-lande till jämförbara kommuner.

• Bolagets investeringsverksamhet ska baseras på en helhets-syn där effekter i samtliga styrperspektiv beaktas inför inves-teringsbeslut.


Ekonomiska mål för bolagets verksamhetResultat efter finansiella poster, exklusive värdejusteringar men före bokslutsdispositioner ska minst vara 120 mnkr, varav minst 55 mnkr lämnas i utdelning/koncernbidrag till moderbolaget.

Ägardirektiv för AB Gavlegårdarna Syfte med bolagets verksamhet• Bolaget ska utifrån affärsmässiga principer utveckla och

förvalta ett bostadsbestånd som tillgodoser de boendes och bostadssökandes olika krav beträffande standard, storlek, ut-formning, läge, service och hyresnivåer.

• Bolaget skall ge förutsättningar för medinflytande för hy-resgästerna i angelägenheter som berör boendet samt skapa förutsättningar för gemenskap, grannsamverkan och med-verkan i brottsförebyggande åtgärder.

• Verksamheten syftar till att utveckla och förädla såväl nya som befintliga bostäder och bostadsområden. Det kan ske ge-nom om-, till- eller nybyggnation, samt genom förvärv, byte eller försäljning av fastigheter, allt i syfte att erbjuda ett brett utbud av bostäder.

• Inriktningen vid nyproduktion är att öka utbudet av hyres-rätt i stadsdelar och områden där andra associationsformer dominerar, medan avyttringar bör ske i områden och stads-delar där hyresrätten är dominerande.

• Bolaget ska säkerställa attraktiva bostäder med hög tillgäng-lighet för alla boendegrupper. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla boendet för kundgrupperna äldre, unga samt perso-ner med funktionsnedsättning.

99

• Bolaget ska eftersträva att erbjuda alla sina hyresgäster goda boendesociala miljöer.

• Bolaget ska medvetet och aktivt arbeta för att motverka seg-regation i boendet.

• Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av samma helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intres-se. Bolaget ska, i god samverkan med framför allt Omvård-nadsförvaltningen och Socialförvaltningen, arbeta med bo-stadssociala frågor för svaga grupper på bostadsmarknaden.


• Genom kostnadseffektiv fastighetsförvaltning ska företaget erbjuda kunder attraktiva och prisvärda bostäder.

• Hyressättningen för den kommunala verksamheten skall vara baserad på affärsmässiga principer.


• Bolaget kan i enlighet med kommunfullmäktiges beslut avyttra fastigheter i syfte att förnya, förädla och utveckla fastighetsport-följen. Fram till år 2020 tillåts bolaget avyttra upp till 10 procent av lägenhetsbeståndet, motsvarande ca 1500 lägenheter.

• Vid kommunens upphandlingar av bostadsförsörjningsåt-gärder äger bolaget rätt att inlämna anbud.


Ekonomiska mål för bolagets verksamhetKravet på bolagets avkastning är 6,2 procent direktavkastning. Bolaget ska uppbära en marknadsmässig avkastning, vilket mäts via direktavkastning. Med direktavkastning menas bola-gets driftnetto före avskrivningar och räntor i förhållande till fastighetsbeståndets marknadsvärde efter avdrag för uppskju-ten skatt.

Marknadsvärdet av fastighetsbeståndet ska vara ett ge-nomsnitt av värdet vid årets ingång respektive utgång.

Avkastningskravet ska ses mot nu gällande redovisnings-regler och kan komma att behövas förändras mot bokgrund av övergången till redovisning enligt K3-regelverket.

Utdelning till moderbolaget för vidarebefordran till Gävle kommun ska uppgå till 10 mnkr och användas till bostads-sociala åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörj-ningsansvar.

Där till ska utdelning ske med ett belopp motsvarande statslåneräntan med tillägg om en procentenhet, beräknat på kontant tillskjutet aktiekapital.

Utdelningskravet gäller under förutsättning att gällande lag-stiftning så tillåter med hänsyn taget till bolagets resultatnivå etc.

Ägardirektiv för Gavlefastigheter Gävle kommun ABSyfte med bolagets verksamhet• Bolaget ska tillhandahålla ändamålsenliga, attraktiva och

prisvärda lokaler för kommunala verksamheter.• Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som

i bolagsform ska präglas av samma helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse.

• Bolagets investeringsverksamhet ska baseras på en helhets-syn där effekter i samtliga styrperspektiv beaktas inför inves-teringsbeslut


• Hyressättningen för den kommunala verksamheten ska vara baserad på den prissättningsmodell som kommunen beslutat att tillämpa.


• Bolaget ska utifrån hyresgästens behov driva utveckling av och kunna erbjuda facility managementtjänster.

• Bolagets syfte är att inom ramen för den kommunala kom-petensen, på ett konkurrensneutralt sätt, genom aktiv fast-ighetsförvaltning, underlätta och medverka till ny- och om-etableringar av små och medelstora företag för att stimulera företagsamheten i Gävle kommun.

• Bolaget ska ha en aktiv roll i uppbyggnaden av det högskole-nära utvecklingsområdet Teknikparken.

• Hyressättningen av GFAB ägda kommersiella lokaler ska ba-seras på marknadsmässig prissättning.

• Genom sitt dotterbolag, Markbyggarna Gävle kommun AB, ska bolaget tillhandahålla attraktiva, ändamålsenliga, kost-nadseffektiva samt prisvärda tjänster inom markentrepre-nad för gator och parker inom Gävle kommunkoncern. Dot-terbolaget får inom Gävle kommunkoncern tillhandahålla tjänster inom vinter och barmarksunderhåll, parkunderhåll, lekplatsunderhåll, väg och markbyggnad samt med detta för-enlig verksamhet.

• Genom sitt dotterbolag, Markbyggarna Gävle kommun AB, ska bolaget också ansvara för Gävle kommuns bilpool och med det bilvård av bilpoolens bilar.

100

• Genom sitt dotterbolag Gävle Parkeringsservice AB övervaka och bedriva parkeringsverksamhet i parkeringsanläggning-ar för fordon samt bedriva därmed förenlig verksamhet.

• Genom sitt dotterbolag Gävle Flygplats AB att tillhandahålla goda möjligheter och hög tillgänglighet för flygkommunika-tioner och flygverksamhet.


Ekonomiska mål för bolagets verksamhetKravet på bolagets avkastning efter finansiella poster, exklusive värdejusteringar, men före bokslutsdispositioner är 9,1 mnkr.

Ägardirektiv för Gävle Hamn ABSyfte med bolagets verksamhet• Gävle Hamn AB ska utgöra det självklara godsnavet för sjö-

transporter i vår region och därigenom skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i Gävle. Gäv-le Hamn AB ska ha en ledande roll i utvecklingen av Gävle-Dala regionen som ett logistiskt centrum

• Bolaget skall utveckla hamn- och logistikverksamheten ge-nom att tillhandahålla mark och infrastruktur, svara för na-tionell och internationell marknadsföring samt genom stra-tegisk samverkan och samarbete utveckla hamnens roll som regionens ledande export- och importhamn.

• Bolaget ska i nära samverkan med Gävle kommun, regionala organ och statliga myndigheter verka för en infrastruktur som ger god tillgänglighet till hamnområdet. Bolaget ska pri-oritera medverkan i utbyggnaden av järnvägens infrastruktur och logistiklösningar.

• Bolaget ska ur ett långsiktigt perspektiv förvalta och utveckla mark- och vattenområden för hamnverksamhetens eget be-hov.

• Bolaget har uppdraget att tillse att hamnordningen efterlevs. Bolaget ska utöva tillsyn och trafikkoordinering inom hamn-området och tillse att fartygstrafiken följer sjövägsregler och i övrigt respekterar regler om säkerhet och ordning inom farle-der och hamnområdet.

• Gävle Hamn AB skall överlåta ansvaret för driften av Contai-nerterminal på extern operatör. Villkoren för överlåtelsen skall regleras i ett långsiktigt avtal.

• Gävle Hamn AB har en strategisk roll när det gäller att aktivt påverka och skapa förutsättningar för en framgångsrik termi-nalverksamhet. Avtalet skall medverka till kostnadseffektiva, konkurrenskraftiga, tillförlitliga och säkra hamn- och logis-

tiktjänster för att möjliggöra fortsatt tillväst. Tillgänglighe-ten i terminalerna ska garanteras på en icke diskriminerande grund.

• Genom att erbjuda och utveckla moderna logistiktjänster skall hamnens övriga terminaler drivas och utvecklas i egen regi.

• Bolaget ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att i alla verksamheter bedriva ett integrerat och pro-aktivt hållbarhetsarbete som syftar till att minimera negativ miljöpåverkan.

• För att säkerställa uppdrag kan olika former av samarbete sö-kas med andra parter. Sådant samarbete ska vara av allmän-intresse för Gävle kommun och bidra till en positiv utveckling av hamnverksamheten.

• Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av samma helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse.

• Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksam-het. Mätbara mål ska finnas som genom årsredovisningen följs upp årligen.




Ekonomiska mål för bolagets verksamhetInga avkastningskrav sätts för bolaget.

Ägardirektiv för Gästrike VattenSyfte med bolagets verksamhetBolagets ändamål är att tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VA-anläggningarna i Älvkarleby, Hofors, Ockelbo och Gävle kommuner svara för driften av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kom-munerna.

Bolaget skall tillhandahålla, driva och utveckla vatten- och avloppsförsörjning för bostadshus eller annan bebyggelse inom respektive dotterbolags verksamhetsområde för den allmänna anläggningen.

Bolaget ska verka för att VA-verksamheten tillför respektive ägarkommun positiva miljövärden. Vid utförande av, i dotterbo-

101

lagen beslutade investeringar och reinvesteringar, samt drift, ska miljöaspekter beaktas i syfte att få en hållbar utveckling.

Bolaget skall utföra de förändringar i verksamheten som beslutas av respektive ägarkommuns kommunfullmäktige vad det gäller allmänna bestämmelser för användandet av anlägg-ningen (ABVA), taxa samt verksamhetsområden.

Ekonomiska mål för bolagets verksamhetDet finns inga resultat och utdelningskrav för bolaget då det ej är förenligt med lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

Ägardirektiv för Gävle VattenSyfte med bolagets verksamhetSeparata ägardirektiv för Gävle Vatten AB saknas. Enligt beslut i Gävle kommunfullmäktige 2008-12-15 (Dnr 08KS510) ska till-lämpliga delar av ägardirektiv för Gästrike Vatten AB även gälla för bolagets dotterbolag.

Ekonomiska mål för bolagets verksamhetDet finns inga resultat och utdelningskrav för bolaget då det ej är förenligt med lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

102

Bolagsöversikt

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

Belopp i mnkr

Utfall2013

Prognos2014

Budget2015

Plan2016

Plan2017

Plan2018

Gävle Stadshus * -39,9 -36,2 -37,4 -39,5 -40,6 -41,9

Gävle Energi 123,7 126,2 127,1 128,0 129,1 129,8

Gavlegårdarna 51,8 94,7 148,0 147,6 145,3 80,2

varav ursprunglig verksamhet 37,0 89,8 143,0 140,6 138,1 72,9

varav kommunens verksamhetslokaler 14,8 4,9 5,0 7,0 7,2 7,3

Gavlefastigheter 7,2 8,5 9,1 12,5 16,0 18,5

varav kommersiell verksamhet 0,7 -1,4 1,0 0,0 0,0 0,0


varav Markbyggarna Gävle kommun AB 0,0 2,3 2,0 5,0 7,1 8,1

varav Gävle Parkeringsservice AB 0,0 0,0 2,0 3,0 3,9 4,9

varav Gävle Flygplats AB 0,0 0,0 0,1 0,5 1,0 1,5

Gävle Hamn -7,3 9,3 8,2 -6,2 14,6 16,7

Koncernen 135,5 202,5 255,0 242,4 264,4 203,3

* Exkl utdelningar från dotterbolag

INVESTERINGAR

Belopp i mnkr

Utfall2013

Prognos2014

Budget2015

Plan2016

Plan2017

Plan2018

Gävle Stadshus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Gävle Energi 109,8 172,9 198,2 127,9 115,5 117,5

Gavlegårdarna (k3 åren 2014–2018) 131,3 250,0 403,0 448,0 420,0 454,0

varav ursprunglig verksamhet 52,8 130,5 170,0 175,0 180,0 180,0

nyinvesteringar 49,4 75,0 99,0 249,0 225,0 160,0



varav kommersiell verksamhet 0,5 4,0 45,0 0,0 0,0 0,0


varav Markbyggarna Gävle kommun AB 0,0 6,0 3,5 3,5 3,5 3,5

varav Gävle Parkeringsservice AB 0,0 0,0 8,0 4,0 15,0 15,0

varav Gävle Flygplats AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Gävle Hamn 179,1 193,5 267,5 392,0 198,0 121,0

Koncernen 589,5 872,4 1 391,5 1 252,8 941,9 872,6

Gävle Hamn, utlåning till staten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Koncernen inkl utlåning till staten 589,5 872,4 1 391,5 1 252,8 941,9 872,6

103

FÖRSÄLJNING AV TILLGÅNGAR

Belopp i mnkr

Utfall2013

Prognos2014

Budget2015

Plan2016

Plan2017

Plan2018

Gävle Stadshus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Gävle Energi 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Gavlegårdarna 4,5 0,0 180,0 180,0 180,0 0,0


Gävle Hamn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Koncernen 4,6 0,0 365,0 180,0 180,0 0,0

UTDELNINGAR/KONCERNBIDRAG, BETALNINGAR

Belopp i mnkr

Utfall2013

Prognos2014

Budget2015

Plan2016

Plan2017

Plan2018

Gävle Stadshus 50,9 56,6 56,5 56,5 56,5 56,5

Gävle Energi -50,2 -55,0 -55,0 -55,0 -55,0 -55,0

Gavlegårdarna -10,9 -10,0 -11,5 -11,5 -11,5 -11,5


Gävle Hamn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Koncernen -10,2 -8,4 -10,0 -10,0 -10,0 -10,0

FINANSIERINGSBEHOV EFTER UDELNINGAR/KONCERNBIDRAG

Belopp i mnkr

Utfall2013

Prognos2014

Budget2015

Plan2016

Plan2017

Plan2018

Gävle Stadshus 10,1 20,4 19,1 17,0 15,9 14,6

Gävle Energi 136,3 46,5 11,0 78,1 88,7 85,4

Gavlegårdarna 81,1 13,2 32,2 -10,2 21,5 -186,0

Gavlefastigheter -85,4 -155,8 -228,8 -160,2 -70,8 -24,1

Gävle Hamn -108,0 -132,6 -201,6 -326,4 -132,7 -17,0

Koncernens upplåningsbehov 34,1 -208,4 -368,1 -401,7 -77,4 -127,1

104

Gävle Stadshus ABVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderBolaget ska utforma ägardirektiv till dotter-bolagen som gör det möjligt för dessa att utforma mål för att bidra till att uppfylla de kommunöver-gripande målen samt målen för verksamhetens inriktning inom perspektivet.Årligen uppdatera och utforma ägardirektiv till moderbolag och samtliga dotterbolag så de kommunövergripande målen följs.

MedarbetareBolaget har inga egna anställda, personal hyrs in från Gävle kom-mun. Övergripande uppföljning av dotterbolagens måluppföljning vid tertial- och årsbokslut.

Hållbart samhälleBolaget har ingen egen verksamhet. Övergripande uppföljning av dotterbolagens måluppföljning vid tertial- och årsbokslut.

EkonomiBolaget svarar för GSAB-koncernens ekonomiska optimering.Styrelse beslutar om koncernbidrag och aktieägartillskott samt lämnar förslag på utdelningar för moderbolaget och samtliga dotterbolag.

Bolagets finansiella kostnader skall årligen täckas till 100 pro-cent genom erhållna likvider från dotterbolagen.

Bolaget ska fortsätta arbetet med att utveckla och samordna ägarrollen i bolagskoncernen så att de gemensamma resurserna används på ett optimalt sätt.Styrelsearbetet integrerar löpande avstämningar med respek-tive dotterbolag.

Uppdragen 2015Bolagets syfte är genom att samordna ägaransvaret för de bolag som ingår i den kommunala bolagskoncernen, åstadkomma en optimal användning av gemensamma resurser.

InvesteringsverksamhetInga investeringar planeras under 2015.

UtvecklingsområdenBolaget kommer under året fortsätta att arbeta med att utveck-la intern kontroll och investeringsstyrning.

Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Soliditet 29,7% 29,5% 30,3% 31,7% 33,0% 34,2% 35,4% 35,5%


105

Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET TOTAL

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 1,6 1,8 2,1 2,2 2,3 2,4


Övriga externa kostnader -5,7 -5,0 -6,1 -6,3 -6,5 -6,7

Av- o nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa kostnader -6,0 -5,4 -6,5 -6,7 -6,9 -7,1

Rörelseresultat -4,4 -3,6 -4,4 -4,5 -4,6 -4,7

Utdelningar från dotterbolag 60,0 66,6 66,5 66,5 66,5 66,5

Ränteintäkter 1,9 1,2 1,0 1,2 1,4 1,6

Räntekostnader -37,4 -33,8 -34,0 -36,2 -37,4 -38,8

Resultat efter finansiella poster 20,1 30,4 29,1 27,0 25,9 24,6

Koncernbidrag/utdelning döttrar 60,0 66,6 66,5 66,5 66,5 66,5

Utdelning ägaren -10,0 -10,0 -10,0 -10,0 -10,0 -10,0

Summa utdelningar 50,0 56,6 56,5 56,5 56,5 56,5

Övriga kostnader inkluderar konsultkostnader vilka beräknas öka under planeringsperioden främst beroende på ökade köpta tjänster från Gävle kommun.Resultatbudgeten är upprättad med antagande att räntekostnaderna under 2015 kommer att öka svagt för att sedan successivt öka under planeringsperioden.

BALANSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Anläggningstillgångar 1 700,0 1 700,0 1 700,0 1 700,0 1 700,0 1 700,0

Omsättningstillgångar 9,5 9,5 9,5 9,5 9,5 9,5

Summa tillgångar 1 709,5 1 709,5 1 709,5 1 709,5 1 709,5 1 709,5

Eget Kapital 518,0 541,7 564,4 585,5 605,7 607,6

Långfristiga skulder inkl avsättningar 966,9 966,9 966,9 966,9 966,9 966,9

Kortfristiga skulder 224,6 200,9 178,2 157,1 136,9 135,0

Summa skulder och eget kapital 1 709,5 1 709,5 1 709,5 1 709,5 1 709,5 1 709,5

106

INVESTERINGSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Nettoinvesteringar* 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Försäljningar (OBS finansiell) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala investeringar exkl. förs. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

*Nettoinvestering = investering minus eventuella bidrag och ersättningar.

FINANSIERINGSBUDGET INVESTERINGAR

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Resultat exkl reavinst/förlust, kbr, utdelningar

-39,9 -36,2 -37,4 -39,5 -40,6 -41,9

Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Koncernbidrag/utdelningar* 50,0 56,6 56,5 56,5 56,5 56,5

Försäljning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Investering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Finansieringsbehov 10,1 20,4 19,1 17,0 15,9 14,6

* Netto, det vill säga erhållen minus lämnad aktieutdelning.

NYCKELTAL

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Avkastning på eget kapital 1,2% 4,4% 4,0% 3,6% 3,3% 3,2%

Avkastning på totalt kapital 3,5% 3,8% 3,7% 3,7% 3,7% 3,7%

Soliditet 30,3% 31,7% 33,0% 34,2% 35,4% 35,5%

107

Gävle Energi ABVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderVi ska ha en hög grad av kundnöjdhet.Genom en öppen, enkel och ärlig kommunikation bygger vi en långsiktig kundrelation som baseras på kunden behov och val av kommunikationsväg och genom ett nära samarbete med våra kunder och samarbetspartners utvecklar vi konkurrenskraftiga tjänster och produkter för framtidens behov.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nöjdkundindex, Privat > 70 > 72 > 72 > 72

Nöjdkundindex, Företag >72 >72 >72 >72

Vi genomför nöjd kundindexmätningar vart annat år. Dessa utförs av Svenskt kvalitetsindex och mäts i skala 1–100.

MedarbetareVårt mål är framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande.Gävle Energi ska fortsätta att utveckla attraktionskraften för våra medarbetare genom att uppmuntra intern rörlighet och kompe-tensutveckling. Vi agerar proaktivt och strategiskt för vår kompe-tensförsörjning. Detta sker bland annat genom ett utvecklat sam-arbete med skolvärlden. Gävle Energi deltar aktivt i kommunens kompetensutvecklingsprogram för både ledare och medarbetare. Vi samverkar också med Högskolan i Gävle avseende forskning och utbildning i partnerskap med andra aktörer. Samverkan med grund- och gymnasieskola fortsätter med ökat fokus på grundsko-lan. Våra utbildningssamarbeten ska bidra till att rätt kompetens attraheras, utbildas och stannar i kommunen. Delaktighet anser vi vara en viktig faktor för trivsel.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Medarbetarindex >84% >84% >84% >84%

Antal handledda praktikplatser

>10 >10 >10 >10

Medarbetarindex är sammanvägt resultat från Medarbetarenkäten där glappet mel-lan förväntan och uppfyllelse mäts. Strävan är mot 100% då det är balans.

Vi har ett inspirerande och utvecklande ledarskap.Vi arbetar för en arbetsplats med ett inspirerande och hälso-främjande ledarskap där medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget är i fokus.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Frisknärvaro,% >97% >97% >97% >97%

Frisknärvaro speglar hälsoläget på företaget för rullande 12 månader.

Vi arbetar för en arbetsplats med jämställdhet och likabehandling.Som en del i detta är det självklart att alla medarbetare skall ha samma förutsättningar oavsett kön, etnisk bakgrund, etc. JÄMIX, visar hur jämställdheten ser ut i en organisation ur ett flertal aspekter.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Jämix >110 >110 >110 >110

Jämställhetsindex JÄMIX är ett verktyg för att kartlägga och identifiera förbätt-ringsområden och följa upp arbetet med jämställdhet och likabehandling i organisa-tioner och är utarbetat av nyckeltalsinstitutet.

Hållbart samhälleVi bidrar till ökad livskvalitet för de som lever och verkar i kommunen.Vi samverkar för ett hållbart samhälle ur ett socialt- ekolo-giskt- och ekonomiskt perspektiv. Genom vårt engagemang för omvärlden driver vi utveckling inom energi- och klimatfrågor och skapar koncernnytta i form av god lönsamhet, ett hållbart samhälle och en ökad konkurrenskraft. Det är en utveckling som är bra för våra kunder, våra leverantörer, vår kommun och Gävle Energi.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Tillgång till 100 Mbit/s, hushåll

90% 90% 90% 90%

Offentlig Belysning, Andel fungerande lampor

>99,5% >99,5% >99,5% >99,5%

Tillgång till 100 Mbit/s, företag

95% 95% 95% 95%

Hastigheten på bredbandet finns i beslutad kommunikationsstrategi. 2) Andel fung-erande lampor följs upp månadsvis.

Vi utvecklar och erbjuder konkurrenskraftiga af-färs- och prismodeller.Nils Holgersson är en jämförande undersökning om kostnader för ett standardhus när det gäller uppvärmning, elnät, vatten och avlopp och avfallshantering. Vårt mål är att ligga bland de 25 främsta som har den lägsta fjärrvärmekostnaden (var totalt 263 stycken år 2013) och bland de 50 främsta som har den läg-sta kostnaden för elnät (var totalt 289 stycken år 2013) i Sverige.

108

Målet när det gäller hastigheten på bredbandet är taget från kommunens bredbandsstrategi.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nils Holgersson undersökning fjärrvärme

<=25 <=25 <=25 <=25

Nils Holgersson undersökning elnät

<=50 <=50 <=50 <=50

Nils Holgersson är en jämförande undersökning som görs en gång per år för branschen på uppdrag av Riksbyggen, SABO och fastighetsägarna.

Hög tillgänglighet i vår infrastruktur.Vi jobbar långsiktigt och medvetet för att skapa en trygghet för våra kunder och en attraktionskraft för kommunen. Vi ska tillgodose kundernas behov och krav genom att erhålla en hög leveranssäkerhet i våra nät.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Tillgänglighet bredband årsvärde

> 99,96% > 99,96% > 99,96% > 99,96%

Medelavbrottstid/Kund Elnät minuter årsvärde

< 15 < 15 < 15 < 15

Tillgänglighet Fjärrvärme årsvärde

>99,5% > 99,5% > 99,5% > 99,5%

Procent störningar i förhållande till tiden 2) Enheten är avbrottslängd per kund och år. Redovisas vanligtvis i minuter eller timmar. 3) Kontinuerlig mätning av tillgänglighe-ten i fjärrvärmedistributionen.

Klimatfrågan är drivkraften för vårt miljöarbete.Vårt agerande ska leda till att vi i samverkan med andra aktörer konverterar energibränslen från olja till förnybara energikällor. Vi ska bidra till att utöka volymen förnybar energiproduktion i regionen. Vi ska delta i olika miljöutvecklingsprogram inom regionen och i förekommande fall på nationell basis. Miljö- och klimatkraven ses som öppningar för nya affärs- och utveck-lingsmöjligheter. Vi ska erbjuda marknaden lösningar som sä-kerställer en god utveckling av miljön och klimatet. Vi utveck-lar energitjänster. Samverkan med näringslivet utvecklas och vi arbetar på nya regionala marknader.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

¹Fjärrvärmemix, andel förnybart bränsle

>=98% >=100% >=100% >=100%

²Gastankningsstationer 2 3 3 3

³Andel personfordon med förnybar energi

>=90% >=95% >=100% >=100%

¹ Andel förnybar energi i basproduktionen till fjärrvärmenätet.² Antalet gastankningsstationer i Gävle kommun.³ Andel personfordon med förnybar energi inom GEABs verksamhet

Gävle Energi ska verka för att Gävle Kommuns miljöstrategiska program uppnås.Gävle Energi arbetar aktivt för att uppnå målen i Gävle kom-muns miljöstrategiska program. Exempel på detta är vårt ar-bete för en fossilfri fjärrvärme samt det arbete som bedrivs till-sammans med Gästrike Återvinnare inom ramen för Ekogas AB. Gävle Energi kommer att vara drivande i arbetet med att ta fram en ny energiplan för kommunen. Vi deltar i kommunge-mensamma träffar och nätverk där miljöstrategiska program-met står i fokus.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Andel uppnådda mål 100% 100% 100% 100%

I kommunens miljöstrategiska program finns ett antal punkter där Gävle Energi pekas ut som en viktig aktör. Gävle Energi kommer att arbeta aktivt i dessa frågor för att vara delaktiga i att målen uppnås.

EkonomiGävle Energi ska nå en tillfredsställande lönsam-het utifrån ägarens direktiv.Energibranschens utmaningar är att på icke volymökande marknader bibehålla eller förbättra omsättning och resultat. Vi ska också utveckla vår närvaro på nya marknader. De energi-effektiviseringsprogram som våra kunder genomför och andra faktorer som exempelvis klimateffekter kommer att innebära lägre levererad volym per kund inom främst fjärrvärme och eldistributionsverksamheten. Gävle Energi möter denna ut-maning genom regional samverkan och utveckling, befintliga verksamhetsområden, utveckling av nya produkter och tjäns-ter, prisjusteringar samt effektivisering av företagets processer.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Resultat efter finansiella poster.

=>127,1 mnkr

=>128 mnkr

=>129,1 mnkr

=>129,8 mnkr

Avkastning sysselsatt kapital.

=>8% =>8,1% =>8,2% =>8,2%

Effektivitet (resultat/anställd och år)

>638 tkr >644 tkr >650 tkr >657 tkr

Ägarens nuvarande och för framtiden indikerade resultatkrav är 120 mnkr. För att hantera den resultatfluktationen som är en konsekvens av väder och tillgänglig-het till infrastrukturen skall normalårsresultatet vara 135 mnkr per år. Avkastning på sysselsatt kapital visar på förräntning på investerat kapital, eget och upplånat i verksamheten, Effektivitetsutvecklingen i verksamheten kan följas som resultat efter finansiella poster per anställd. Målsättningen är att genom fortsatt arbete med inre och yttre effektivitet öka resultatet per anställd med > 1 procent årligen.

109

Gävle Energi ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans och det övergripande målet är att bibehålla en god soliditet.Soliditet är ett nyckeltal som används för att mäta den finan-siella styrkan i ett långsiktigt perspektiv och ett mått på hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Soliditet 45% 44% 43% 42%

Nyckeltalet syftar till att mäta företagets betalningsförmåga och uthållighet på längre sikt, ju högre andelen eget kapital är, desto bättre är soliditeten. Låg soliditet innebär att företaget lätt kan hamna i en krissituation även vid en mindre resultatförsämring.

Nettoinvesteringar bör till 100 procent vara självfinansierad sett över en femårsperiod.Det viktigaste vid investeringsbeslut är att investeringen ger tillräcklig avkastning och tillför samhällsnytta. Under en längre period ska investeringarna vara självfinansierade.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nettoinvesteringars självfinansieringsgrad.

=>100% =>100% =>100% =>100%

Självfinansieringsgrad, över en rullande femårsperiod, (%).

>=100% >=100% >=100% >=100%

Självfinansieringsgrad Relationen i procent mellan företagets kassaflöde före investe-ringar och investeringarna. Nyckeltalet anger hur stor del av företagets nettoinves-teringar i anläggningstillgångar till exempel produktion- och distributionstillgångar som har finansierats med bolagets egna tillförda medel.

Uppdragen 2015Gävle Energi ska bidra till att utveckla Gävle till en av Sveriges bästa städer att bo och verka i, så som det beskrivs i Gävle Kom-muns Vision 2025. Bolaget ska generera hållbar ekonomisk av-kastning och värdetillväxt.

VisionGenom en god lönsamhet, sund konkurrens och ett aktivt del-tagande i Gävles och regionens utveckling skapar vi förutsätt-ningar för ett hållbart samhälle.

MissionVi är en viktig del i Gävle och i regionens tillväxt. Vi ska med vår infrastruktur, erfarenhet och kompetens på ett aktivt sätt delta i Gävles och regionens framtid.

AffärsidéMed starkt engagemang för Gävle och regionen tillför vi energi som skapar ett hållbart samhälle.

Ägardirektivet i korthetBolaget ska med helhetssyn på ekonomi, service och miljö till-godose behovet av produkter och tjänster hos olika kundkate-gorier utifrån en affärsmässig grund.

Bolagets verksamhet ska vara att med hög leveranssäkerhet bedriva produktion, distribution, köp, försäljning och handel med el, värme, biogas, kyla och datakommunikation samt där-med förenlig verksamhet.

Bolaget ska medverka till utveckling inom verksamhetsom-rådet så att kommunens och regionens utveckling och konkur-renskraft stärks. Bolaget ska sträva efter en samverkan med andra aktörer såväl regionalt som nationellt. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommu-nens samlade intresse.

Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verk-samhet.

InvesteringsverksamhetInvesteringar kommer att göras i verksamheten för att säker-ställa leveransförmågan samt för att utveckla verksamheten. Exempel på investeringar för att utveckla verksamheten under planeringsperioden är nytt vattenkraftverk i Forsbacka, ny bio-gasproduktionsanläggning tillsammans med Gästrike Åter-vinnare och fortsatt utbyggnad av fibernätet.Det finns en viss osäkerhet i bedömningen av när investeringar kommer att ske i och med att investeringarna i många fall är avhängiga av en tillståndsprocess.Vid en eventuell utökad regional samverkan inom energiområ-det kan investeringsvolymer komma att öka under planerings-perioden.

UtvecklingsområdenKommunikationGenom att etablera mer fiber och bygga ut infrastrukturen växer AO kommunikation. Resultatmarginalen blir något lägre med tiden men resultatet ökar i absoluta tal.

ElnätGenom att Gävle växer samt genom förvärv av nät ökar vi vårt geografiska område med bibehållen lönsamhet.

ElhandelFokus är att behålla befintliga kunder och att vara det enkla och naturliga valet. Genom en tillväxt på hemmamarknaden och regional samverkan skapar vi en större kundstock och med det en ökad lönsamhet.

110

NyckeltalBokslut

2013Prognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Företagsspecifika indikatorer

Graddagar 3 917 3 857 3 857 3 857 3 857 3 857

Försåld värme (GWh) 802 753 795 795 795 795

Elnätsleveranser (GWh) 706 690 698 698 698 698

Vattenkraftproduktion (GWh) 36 46 56 60 60 60


BionärGenom förvärv av nät/anläggningar och allianser samt nyetab-leringar växer Bionär. Fler kunder och utnyttjandet av skalför-delar bidrar till ökad lönsamhet.

Värme (fjärrvärme, energiproduktion och kyla)Genom att utvecklas i takt med att Gävle växer och samtidigt vårda kundrelationen behålls och utvecklas lönsamheten. Re-gional samverkan inom värme är en potential för ökad hållbar-het, tillväxt och lönsamhet.

111


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 1 050,4 1 011,3 1 032,4 1 034,6 1 036,9 1 039,4



Av- o nedskrivning -158,0 -143,9 -137,1 -133,0 -130,1 -128,1

Summa kostnader -894,4 -863,8 -887,2 -888,5 -889,8 -891,6

Rörelseresultat 156,0 147,5 145,1 146,1 147,1 147,8

Reavinst/förlust (materiella o finansiella) -14,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Andel intresseföretag 14,0 8,0 9,0 9,0 9,0 9,0

Ränteintäkter 6,7 5,7 5,0 4,7 4,4 4,1

Räntekostnader -37,5 -33,7 -30,3 -30,0 -29,6 -29,3

Minoritetens andel -0,7 -1,3 -1,8 -1,8 -1,8 -1,8

Resultat efter finansiella poster och minoritetens andelar

123,7 126,2 127,1 128,0 129,1 129,8

Koncernbidrag/utdelning* -50,2 -55,0 -55,0 -55,0 -55,0 -55,0

* Avser påverkan på kassan

BALANSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018




Eget Kapital 1 013,6 1 083,9 1 155,8 1 228,6 1 302,6 1 376,9

Långfristiga skulder inkl avsättningar 1 103,2 1 029,8 1 027,1 944,4 851,9 749,7



112

INVESTERINGSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Elnät -23,6 -27,0 -36,0 -32,5 -29,0 -29,0

Värme -22,6 -26,0 -26,0 -27,0 -27,0 -32,0

Kyla -12,6 -34,9 -10,0 -5,0 -5,0 0,0

Energiproduktion -6,1 -28,0 -62,2 -25,9 -15,0 -15,0

Kommunikation -17,6 -21,0 -26,2 -28,5 -30,5 -32,5

Gästrike Ekogas -4,2 -17,0 -13,0 0,0 0,0 0,0

Bionär Närvärme -11,4 -4,0 -4,0 -4,0 -4,0 -4,0

Ombyggnad fastighet 0,0 -12,0 -13,0 0,0 0,0 0,0

Övrigt -11,7 -3,0 -7,8 -5,0 -5,0 -5,0

Nettoinvesteringar* -109,8 -172,9 -198,2 -127,9 -115,5 -117,5

Försäljningar 0,1 -4,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala investeringar exkl. förs. -109,7 -177,1 -198,2 -127,9 -115,5 -117,5



Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Resultat exkl reavinst/förlust 138,5 126,2 127,1 128,0 129,1 129,8

Avskrivningar 158,0 143,9 137,1 133,0 130,1 128,1

Koncernbidrag/utdelning -50,2 -55,0 -55,0 -55,0 -55,0 -55,0

Försäljning -0,1 4,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Investering -109,8 -172,9 -198,2 -127,9 -115,5 -117,5

Finansieringsbehov 136,4 46,4 11,0 78,1 88,7 85,4

NYCKELTAL

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018



Soliditet 44,5% 47,7% 49,4% 52,7% 56,3% 60,2%


Värmeleveranser i GWh 802 757 56 795 795 795

Vattenkraftproduktion i GWh 36 46 56 60 60 60

Elleveranser i GWh 706 690 698 698 698 698

113

AB GavlegårdarnaVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderGavlegårdarna erbjuder trygga, tillgängliga och välskötta livsmiljöerGavlegårdarnas strategiska mål har en direkt koppling till det kommunövergripande målet.

Framgångsfaktorer för att nå det strategiska målet är upp-märksamhet och nyfikenhet.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Serviceindex 82,5% 82,5% 82,5% 82,5%

Trygghetsindex 79% 79,5% 80% 80,5%

Fysisk tillgänglighet

Utemiljö 74% 76% 78% 80%

Indikatorn fysisk tillgänglighet mäts i kommande kundundersökningar och utgörs av ett index från tre frågor kring tillgänglighet. Frågorna är nya och kommer att ställas för första gången i kundundersökningen 2015, så därför saknas både utfall och målvärde.

MedarbetareVi känner arbetsglädje och det vi uträttar är meningsfullt.Det strategiska målet syftar till att skapa förståelse för bolagets roll i Gävles utveckling och att alla ska känna delaktighet i ar-betet med att utveckla verksamheten.

Framgångsfaktorer för att nå det strategiska målet är:• Modigt ledarskap• Förståelse för uppdraget• Alla ska känna delaktighet

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Delaktighet 87 87,5 88 88

Lärande i arbete 80 80,5 81 81

Ledarskapet 80 80,5 81 81

Hållbart samhälleGavlegårdarna bidrar till ett hållbart samhälle ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.Bolaget roll i Gävles övergripande målsättning att skapa ett hållbart samhälle är av stor betydelse. Var 3:e Gävlebo bor hos Gavlegårdarna. Utöver de indikatorer och målvärden som anges nedan gäller även för bolaget de ambitiösa mål som fastställts i kommunens miljöstrategiska program.

Framgångsfaktorer som bidrar till måluppfyllelse är:• Helhetstänk• Insikt• Ambition

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Miljöpåverkan 56% 65% 74% 83%

Nyproducerade lägenheter 100 100 100 100

Åtgärdade miljonprogramslägenheter

70% 73% 76% 79%

Andel betalda hyresavier före förfallodatum

98,5% 99% 99% 99%

Indikatorn för miljöpåverkan avser bolagets servicefordon. År 2020 ska 100 procent av bilparken drivas med förnybart bränsle.

EkonomiVi tar ansvar för företagets resurser och möjliggör utveckling.Det strategiska målet förutsätter kontroll över ekonomin i bo-laget och en god planering för framtiden.

Framgångsfaktorer för att nå det strategiska målet är ökad medvetenhet och att skapa underhållsutrymme.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Underhåll/m² 120 120 120 120

Kostnad för vattenskador11,5

mnkr11

mnkr10,5

mnkr10

mnkr

Adm./nettoomsättning 9,5% 9,5% 9,5% 9,5%

Uppdragen 2015De syften med bolagets verksamhet som anges i ägardirekti-vet har utgjort underlag för den affärsplan som bolaget arbetar utifrån. Affärsplanen, som gäller för perioden 2014–2017, har utmynnat i de fyra övergripande målsättningar som anges i avsnitt 1. Årligen bryts sedan affärsplanen ner i en verksam-hetsplan för bolaget.

InvesteringsverksamhetI kommunens bostadsförsörjningsplan anges att bolaget ska nyproducera minst 100 lägenheter per år under perioden. Utifrån den planering som nu föreligger ser uppdraget ut att kunna infrias. Investeringsvolymen kommer därmed att öka i förhållande till tidigare år. Fortfarande råder viss osäkerhet avseende investeringarna och då framförallt när dessa kom-mer i tiden. Hyresgästgodkännande och bygglovsfrågor är på-verkande faktorer.

114

Bolaget planerar att finansiera viss del av nyproduktionen med försäljningar ur befintligt bestånd. Bolaget räknar med 100%-ig självfinansiering under planeringsperioden, exklusive investeringar för kommunens räkning.

Några exempel på större nyproduktionsprojekt under pla-neringsperioden:• Almvägen, 110 mnkr• Gävle Strand II, 100 mnkr• Cloetta, 100 mnkr• Östra Sätra, Kombohus, 200 mnkr• Två särskilda boenden, 230 mnkr

UtvecklingsområdenDe utvecklingsområden som bolaget angivit är:• Stadsdelsförnyelse• Utemiljö• Nyproduktion• Energibesparingar

Stadsdelsförnyelsen är en av bolagets huvuduppgifter. Gäv-le växer och inflyttningen är stor. De som flyttar in till Gävle hamnar ofta i någon av stadsdelarna utanför stadskärnan. Kombinationen av teknisk och social förnyelse syftar till att skapa bättre boendemiljöer för både nyinflyttade och befintliga Gävlebor. Integrationsfrågorna står högt på dagordningen och samarbete med de kommunala förvaltningarna och andra in-tressenter är en förutsättning för ett lyckat resultat.

Utemiljö är ett annat fokusområde. Vi ser i den senaste kund-undersökningen att den upplevda tryggheten, för första gång-en sedan mätningarna inleddes i början av 2000-talet, har minskat. Boendemiljön är mycket viktigt ur trivselsynpunkt, men framförallt när det gäller den upplevda tryggheten i bo-stadsområdet. Bolaget gör nu en ordentlig satsning för att för-bättra utemiljöerna och ser det också som ett viktigt verktyg till integrationsarbetet.

Nyproduktionen är ett givet utvecklingsområde. Staden växer och bostadsbristen är påtaglig. Ägardirektivet om att nyprodu-cera minst 100 lägenheter per år under planeringsperioden ser bolaget som en miniminivå. Förvärvet av Cloettafastigheten är en, av flera, strategiska satsningar för att väsentligt öka pro-duktionstakten av nya hyresrätter.

Utgångspunkten för utvecklingsområdet energibesparingar är kommunens miljöstrategiska program. Programmet om-sätts nu i en energiplan som visar på vilka möjligheter som står till buds när det gäller framtida energibesparingar, och vilka investeringar som krävs för att infria de högt ställda målen i programmet.

NyckeltalBokslut

2013Prognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Soliditet 23,6 26,3 27,5 29,6 31,7 31,5

Avkastning eget kapital 5,1 5,9 13,0 11,6 10,3 5,3

Antal nya lägenheter på marknaden 193 0 43 180 59 104

Ekonomisk vakansgrad 1,6 1,5 2,0 2,0 2,0 2,0

Antal tomma lägenheter 52 22 50 50 50 50

För verksamhetsåren 2015, 2016 och 2017 har bolaget schablonmässigt budgeterat med reavinster från försäljningar.


115


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 1 055,4 1 078,4 1 078,1 1 085,3 1 092,6 1 130,0




Summa kostnader -897,9 -875,6 -884,2 -882,9 -888,4 -916,6


Reavinst/förlust (materialla o finansiella) 3,9 0,0 61,4 61,4 61,4 0,0

Ränteintäkter 1,3 1,0 0,5 0,5 0,5 0,5

Räntekostnader -110,9 -109,1 -107,7 -116,7 -120,8 -133,6


Koncernbidrag/utdelning* -11,0 -11,5 -11,5 -11,5 -11,5 -11,5

* Avser påverkan på kassanBolaget förväntar sig en normal intäkts- och kostnadsutveckling för planeringsperioden.

RESULTATBUDGET URSPRUNGLIG VERKSAMHET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 974,0 997,0 994,6 992,8 997,8 1 032,8




Summa kostnader -850,8 -819,1 -826,3 -821,4 -825,3 -852,0


Reavinst/förlust (materiella o finansiella) 3,9 0,0 61,4 61,4 61,4 0,0

Ränteintäkter 1,3 1,0 0,5 0,5 0,5 0,5

Räntekostnader -91,4 -89,1 -87,2 -92,7 -96,2 -108,4


116

RESULTATBUDGET KOMMUNENS VERKSAMHETSLOKALER

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 81,4 81,4 83,4 92,5 94,8 97,2




Summa kostnader -47,1 -56,5 -57,9 -61,5 -63,1 -64,7



Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Räntekostnader -19,5 -20,0 -20,5 -24,0 -24,6 -25,2


BALANSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018




Eget Kapital 989,5 1 071,2 1 207,8 1 343,8 1 477,6 1 546,3

Långfristiga skulder inkl avsättningar 2 975,0 2 875,0 2 875,0 2 885,0 2 885,0 3 050,0



117

INVESTERINGSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Ursprunglig verksamhet reinvest. 52,8 130,5 170,0 175,0 180,0 180,0

Nyinvesteringar 49,4 75,0 99,0 249,0 225,0 160,0

Kommunens verksamhetslokaler 29,1 44,5 134,0 24,0 15,0 114,0


Försäljningar -4,5 -180,0 -180,0 -180,0 0,0




Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Avskrivningar 171,1 180,0 180,0 183,1 189,1 199,3

Koncernbidrag/utdelning -11,0 -11,5 -11,5 -11,5 -11,5 -11,5

Försäljning 4,5 0,0 180,0 180,0 180,0 0,0

Investering -131,3 -250,0 -403,0 -448,0 -420,0 -454,0

Finansieringsbehov 81,1 13,2 32,2 -10,2 21,5 -186,0

NYCKELTAL

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018



Soliditet 23,6% 25,0% 27,5% 29,6% 31,7% 31,5%

Direktavkastning (Driftnetto/Marknv fast) 5,8% 6,4% 7,1% 7,0% 6,9% 6,0%


Eko.n vakansgrad % 1,3% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0%

Antal nya lägenheter på marknaden, st 193 3 43 180 59 104

Antal tomma lägenheter st 52 22 50 50 50 50

118


Medborgare och kunderAttraktiva, ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler.Kundernas och medborgarnas upplevelse av våra lokaler ska vara positiv. Kunderna ska kunna bedriva sin verksamhet i en bra och inspirerande arbetsmiljö men till rimliga hyreskostnader.

Vakansgraden på det totala beståndet är 3,26 procent. GFAB-koncernen bedömer att en vakansgrad på ca 3 procent är bra för att ha möjlighet att göra omflyttningar i beståndet och kunna lösa akuta lokalbehov snabbt.

Koncernen har ett gott förtroende hos sina kunder och för att få fortsatt förtroende är det viktigt att alla medarbetare möter kunderna och agerar utifrån bolagets värdegrund. Kommande år kommer NKI-undersökning att genomföras för hela koncer-nen. Koncernen fokuserar på att säkerställa hög svarsfrekvens för att få ett bättre underlag för analys av åtgärdsbehov.

Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: effektivitet och samarbete med kund.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Vakansgrad kommunala verksamhetslokaler Basvärde: 3,26.

3% 3% 3% 3%

NKI Serviceindex. 65 67 69 72

Hållbar livsmiljö med fokus på ett välskött och tryggt Gävle.Inom GFAB-koncernen är Gavlefastigheter en professionell fastighetsägare som med hög ambition bidrar till en hållbar och trygg livsmiljö för gävleborna. Gävles lokaler och utemiljöer ska uppfattas som välskötta.

Under året kommer koncernen att fortsätta med att digi-talisera avtal och dokument för att uppnå högre effektivitet och säkra att alla myndighetskrav uppfylls. Säkerheten är högt prioriterad i såväl våra lokaler som på våra gator och parker.

Gavlefastigheter fortsätter att arbeta förebyggande mot skadegörelse. ”Skadegörelseprojektet” Sabba Suger är en del av vår löpande verksamhet. Liksom tidigare år kommer en mängd aktiviteter som riktar sig till ungdomar att genomföras till syfte att uppmärksamma konsekvenser kring skadegörelse och för att nå en fortsatt minskning av skadegörelsekostnaderna.Identifierade framgångsfaktor för att nå de övergripande stra-tegiska ambitionerna är här: fokus på livsmiljö och trygghet.

Gavlefastigheter Gävle kommun AB VERKSAMHETSPLAN

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Skadegörelsekostnad per kvm Basvärde: 5,50 kr.

5 4,5 4 4

MedarbetareEngagerade och ansvarstagande medarbetare.Medarbetarnas förståelse för sin del i helheten är viktig för verk-samheten. Vår samverkan börjar därför i det egna medarbetarska-pet genom att alla tar ansvar för och bidrar till bolagets utveckling och resultat. I forum som medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, samverkans- och ledningsmöten skapar dialogen förtroende och engagemang. Kommunkoncernens värdegrund utgör en platt-form för vårt förhållningssätt, såväl internt som externt, vad gäl-ler bemötande, samarbete och kvalitet. I chefsuppdraget ingår att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt medarbetarskap där allas kunskap och kompetens tas tillvara.

Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: skapa förutsättningar för aktivt medarbetarskap och verka utifrån vår värdegrund.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Hållbart medarbetarengagemang Basvärde: 85

86 87 89 89

Prestationsnivå 74 76 78 78

En attraktiv, jämställd, effektiv och utvecklande verksamhet.Vi arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsplats som inspi-rerar nuvarande medarbetare till insatser samt lockar presum-tiva kandidater att söka sig till verksamheten. Hög reell- och formell kompetens är avgörande faktorer för att leverera en bra slutprodukt till våra kunder. För att säkerställa detta analyse-ras kompetensförsörjningsbehovet på såväl kort som lång sikt och vi ska vara bemannade med utgångspunkt i vårt uppdrag. En trygg och stimulerande arbetsmiljö ökar förutsättningarna för ett framgångsrikt medarbetarskap och friska medarbetare. Vi jobbar därför aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet samt det hälsofrämjande och inspirerande ledarskapet. Jäm-ställdhets- och likabehandlingsarbetet är ett annat prioriterat område med fokus på arbetsvillkor och löner.

Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: jämställdhet och likabehand-ling.

119

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Jämix Basvärde:106 112 118 124 124

Hållbart samhälleArbeta med en helhetssyn och ständiga förbätt-ringar avseende fastigheternas miljöpåverkan.GFAB-koncernen kommer att genomföra åtgärder för att mins-ka energianvändningen och koldioxidutsläppen med utgångs-punkt att klara EU krav, samt mål uppsatta i Miljöstrategiska programmet, till 2020. Koncernen ska uppnå detta genom att arbeta i enlighet med ett processorienterat ledningssystem med förbättringsarbete i fokus.

Identifierad framgångsfaktor för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: minska vår miljö- och kli-matpåverkan.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Energieffektivisering: Basår 1995 Kilowattimmar per kvm

11% 13% 15% 16%

Koldioxidutsläpp minskning med

5% 15% 25% 35%

Antal interna revisioner 2 2 4 4

Underlätta ny- och ometableringar av små och medelstora företag.Inom GFAB-koncernen har Gavlefastigheter en aktiv roll i un-derlättandet av kunders verksamheter och medverka till ny och om etableringar av företag i Gävle, i syfte att stimulera fö-retagsamhet. Detta uppnås genom att ha kundens behov och önskemål i fokus och arbeta för att ständigt förbättra bolagets verksamheter.

Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: affärsstrategi samt kvalitets-säkring via rutiner och instruktioner.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Antal förbättringsförslag 20 30 40 50

EkonomiUppnå fastställda resultatkrav.För att säkerställa en finansiell stabilitet inom koncernen knyts Gavlefastigheters långfristiga upplåning till det bokför-da värdet på företagets anläggningstillgångar. Detta innebär

att värdet på tillgångarna anger ett tak på lånen. Skillnaden mellan anläggningstillgångarna och de långfristiga skulder-na inklusive eget kapital visar det outnyttjade låneutrymmet.

Gavlefastigheter har ett resultatkrav på 5 mnkr. Detta kompletteras med att bolagets aktiekapital över tid skall hål-las opåverkat. Vid tillfälliga resultatfluktuationer kan det egna kapitalet korrigeras antingen genom överavskrivningar, kon-cernbidrag eller andra instrument som är av resultat- eller ka-pitalutjämningskaraktär.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Skuldsättningsgrad Basvärde: 12,02

11,3 11,1 11 11

Låg lokalkostnad per skattekrona jämfört med liknande fastighetsorganisationer.Beträffande GFAB-koncernens kommersiella verksamheter ska de generera ett kassaflöde som möjliggör för koncernen att med egna medel självt finansiera nödvändiga reinvesteringar/ersättningsinvesteringar samt i övrigt klara de av ägaren upp-satta resultatkraven.

Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: Kostnadskontroll, lokalre-surs- och investeringsplanering.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Totalkostnad/kvadratmeter maximal ökning med 2%

2% 2% 2% 2%

Driftnetto kr/kvm 320 320 320 320

Uppdragen 2015• Kommunens nämnder och bolag sätter ”skolan först” vilket

ska ge barn och ungdomar goda förutsättningar att klara sin skolgång.

Inom GFAB-koncernen har Gavlefastigheter under 2014 satsat på ökat planerat underhåll av våra skolfastigheter. Nämnas kan nytt tak och ny ventilation på Solängsskolan, flytt och om-byggnation av förskolan i Hedesunda och ombyggnationen av Vallbacksskolan. Ett gott underhåll av våra skolfastigheter är prioriterat av Gavlefastigheter.

Gavlefastigheter fortsätter att arbeta med Skadegörelsepro-jektet på de utvalda grundskolorna. Utfallet 2014 är att kostna-den för skadegörelsen har sjunkigt från 10 kr/ kvm till 2,80kr/ kvm 2014. Vilket gör projektet mycket framgångsrikt.• Skolan ska fungera som en mötesplats för kommunens verk-

samheter, medborgare och näringsliv.

120

Gavlefastigheter är positiv till att våra skolfastigheter används till lämpliga aktiviteter efter ordinarie skoltid och kan nyttjas av medborgare och näringsliv.

Gavlefastigheter är en aktiv samarbetspartner till Utbild-ning Gävle och Näringsliv och arbetsmarknad vad avser ut-veckling av våra skolfastigheter.• Kommunens förvaltningar och bolag ska se internationalise-

ringen som ett verktyg för utveckling av främst skola, energi och miljö samt kompetens.

GFAB-koncernen arbetar med omvärldsbevakning och inter-nationalisering i sin strategiska planeringsverksamhet. I ut-vecklingen av bolaget används internationalisering som ett naturligt verktyg.

GFAB-koncernen satsar aktivt på utbildnings- och utveck-lingsplaner av den egna ledningen och medarbetarna vad avser internationalisering och omvärldsbevakning.

GFAB ska medverka till en mycket god lokalresursplanering, underhålla och förvalta vårt fastighetsbestånd så ett gott värde alltid bibehålls. Tillsam-mans med våra hyresgäster verka för att våra lokaler alltid nyttjas på det mest effektiva sättet och att vi har en optimal kostnadskontroll i hela vår verksamhet.

InvesteringsverksamhetGFAB-koncernen kommer under perioden 2014–2018 investera 1160 mnkr i nybyggnationer och ombyggnader. Investering-arna fördelas enligt följande:

Utbildning Gävle 492,4 mnkr, Näringsliv och arbetsmark-nad 16,3 mnkr, Socialtjänst 4,3 mnkr, Kultur och Fritid 433,9 mnkr, Omvårdnad 2,5 mnkr, Fastighetstekniska investeringar 208,5 mnkr.

Större projekt är: Ombygg Vallbackskolan, Ny fotbollsarena, Sporthallar, tillbyggnad av Sofiedalsgården och Mårdvägens förskola, Stigslundskolan om- och nybyggnad.

UtvecklingsområdenKoncernen arbetar strukturerat med att minimera/eliminera risken att inte nå målen i det balanserade styrkortet. Detta görs genom att koppla och genomföra aktiviteter som riktar sig direkt mot respektive indikator. Kontinuerliga mätningar genomförs

under året och utifrån dessa mätningar gör ledningen en be-dömning huruvida verksamheten behöver fokusera speciellt på en framgångsfaktor vars målsättning riskerar att inte nås.

Ekonomi• Kostnadskontroll.• Lokalresursplanering.• Investeringsplanering.Medborgare/kunder• Effektivt lokalutnyttjande.• Samarbete med kund.• Fokus på livsmiljö och trygghet.Hållbart samhälle• Minska vår miljö- och klimatpåverkan.• Affärsstrategi för kommersiella fastigheter.• Kvalitetssäkring via fastlagda rutiner och miljöpåverkan.Medarbetare• Cheferna skapar förutsättningar för medarbetarskap.• Verka utifrån vår värdegrund.• Jämställdhet och likabehandling.

Intäkts- och kostnadsutvecklingIntäkts- och kostnadsutvecklingen bedöms fortsätta i enlighet med tidigare lämnad prognos.

Trots oförändrade hyresnivåer kommande tre år bedöms omsättningen för koncernen som helhet öka relativt kraftigt kommande år. Markbyggarna har tillkommit under 2014 och från 2015 tillkommer verksamheten vid Gävle flygplats, parke-ringsverksamheten och dels stora nybyggnationer inom Gav-lefastigheter. Markbyggarna kommer att successivt öka sin orderstock vilket ökar omsättning och förbättrar resultatnivå-erna inom bolaget.

Gavlefastigheters nybyggnationer får till följd att upplå-ningsbehovet ökar och därmed ökar också ränte- och avskriv-ningskostnader samt även driftkostnader. Utöver detta har Gavlefastigheter även ett eftersatt underhåll på ägda fastighe-ter, något som kommer att påverka kostnadsbilden för flera år framöver.

Två osäkerhetsfaktorer vid våra beräkningar är hur ener-gikostnaderna kommer att utvecklas, samt även ränteutveck-lingen under kommande år.

NyckeltalBokslut

2013Prognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Soliditet 7,70% 7,70% 7,00% 7,00% 7,00% 7,00%

Räntetäckningsgrad -1,11 -1,11 -1,09 -1,15 -1,19 -1,22

Driftnetto kr/kvm 320,00 320,00 320,00 320,00


121

RESULTATBUDGET KOMMERSIELLA FASTIGHETER

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 35,2 37,2 10,3 0,0 0,0 0,0

Personalkostnader -2,7 -3,2 -0,8 0,0 0,0 0,0

Övriga externa kostnader -17,7 -17,5 -4,0 0,0 0,0 0,0

Av- o nedskrivning -8,4 -8,7 -2,2 0,0 0,0 0,0

Summa kostnader -28,8 -29,4 -7,0 0,0 0,0 0,0


Ränteintäkter 0,6 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0

Räntekostnader -6,3 -9,6 -2,4 0,0 0,0 0,0

Resultat efter finansiella poster 0,7 -1,4 1,0 0,0 0,0 0,0


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 512,6 556,9 602,2 621,4 644,8 670,7




Summa kostnader -441,0 -478,2 -524,3 -537,7 -554,5 -577,6


Ränteintäkter 4,1 3,9 4,0 3,9 3,9 3,6

Räntekostnader -68,5 -74,3 -72,8 -75,2 -78,3 -78,3


Koncernbidrag/utdelning* 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


122

RESULTATBUDGET KOMMUNALA FASTIGHETER

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 477,4 426,2 450,4 472,8 488,9 508,0




Summa kostnader -412,2 -357,9 -380,7 -398,4 -411,4 -430,1


Ränteintäkter 3,5 3,6 3,9 3,9 3,9 3,6

Räntekostnader -62,2 -64,4 -69,6 -74,4 -77,5 -77,5


RESULTATBUDGET MARKBYGGARNA GÄVLE KOMMUN AB

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 0,0 93,5 113,4 118,1 121,9 124,7

Personalkostnader 0,0 -31,5 -39,1 -40,1 -41,1 -42,2

Övriga externa kostnader 0,0 -57,7 -69,9 -70,6 -71,3 -72,2

Av- o nedskrivning 0,0 -1,7 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0

Summa kostnader 0,0 -90,9 -111,1 -112,8 -114,5 -116,3


Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Räntekostnader 0,0 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3


123

RESULTATBUDGET GÄVLE PARKERINGSSERVICE AB

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 0,0 0,0 23,0 25,0 27,0 30,0

Personalkostnader 0,0 0,0 -6,1 -6,8 -6,9 -7,1

Övriga externa kostnader 0,0 0,0 -13,3 -13,4 -14,4 -16,2

Av- o nedskrivning 0,0 0,0 -1,1 -1,3 -1,3 -1,3

Summa kostnader 0,0 0,0 -20,5 -21,5 -22,6 -24,6


Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Räntekostnader 0,0 0,0 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5


RESULTATBUDGET GÄVLE FLYGPLATS AB

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 0,0 0,0 5,1 5,5 7,0 8,0

Personalkostnader 0,0 0,0 -1,9 -1,9 -2,0 -2,0

Övriga externa kostnader 0,0 0,0 -3,1 -3,1 -4,0 -4,5

Av- o nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa kostnader 0,0 0,0 -5,0 -5,0 -6,0 -6,5


Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Räntekostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


124

INVESTERINGSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Kommersiella investeringar 0,5 4,0 45,0 0,0 0,0 0,0

Kommunala fastigheter 168,8 246,0 466,3 277,4 189,9 161,6

Markbyggarna Gävle kommun AB 0,0 6,0 3,5 3,5 3,5 3,5

Gävle Parkeringsservice AB 0,0 0,0 8,0 4,0 15,0 15,0

Gävle Flygplats AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0




Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018


Avskrivningar 76,7 91,8 99,9 112,2 121,7 137,5

Koncernbidrag/utdelning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Försäljning 0,0 0,0 185,0 0,0 0,0 0,0

Investering -169,2 -256,0 -522,8 -284,9 -208,4 -180,1

Finansieringsbehov -85,4 -155,8 -228,8 -160,2 -70,8 -24,1

BALANSBUDGET GAVLEFASTIGHETER KONCERN

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018




Eget Kapital 145,4 191,1 206,9 210,9 216,9 220,9

Obeskattade reserver 45,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Långfristiga skulder inkl avsättningar 1 958,1 2 224,0 2 524,9 2 550,9 2 527,7 2 511,7



125

Gävle Hamn ABVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderGävle Hamn ska skapa förutsättningar för fortsatt utveckling och volymtillväxt genom effektivitet, innovation och kvalitet.För att Gävle Hamn ska kunna nå det strategiska målet skall följande genomföras.

Förstärka varumärket av Gävle Hamn: En viktig fram-gångsfaktor är att kommunikationen med omvärlden är pro-fessionell och följer en fastlagd plan och struktur. Ett utökat PR arbete skall genomföras.

Stärka kundbemötande: Framgångsfaktorer är att det nya kundcentret är väl förankrat internt såväl som externt samt att företaget har ett professionellt bemötande mot verksamhetens intressenter. Ett ledord är kvalitet.

Utveckla det systematiska försäljningsarbetet: Framgångs-faktorer är att ha kunskap om marknadstrender samt att ha disciplin och tid för att systematisera processen.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Öka intäkterna från bef. kunder med 2 mnkr genom aktiv affärsutveckling.

2 Mnkr 2 Mnkr 2 Mnkr 2 Mnkr

Mediaexponering 10 st 10 st 10 st 10 st

Reklamationer och avvikelser kopplade till kunduppdrag skall minska jämfört med fg. år

50% 20% 10% 10%

Mediaexponering mäts utifrån positiva artiklar genererade via egna PM etc.

Gävle Hamn ska underhålla och utveckla infrastrukturen för att säkerställa kapacitet, tillgänglighet och säkerhet.För att stärka hamnens konkurrenskraft krävs en väl utvecklad och väl underhållen infrastruktur som motsvarar marknadens behov.

Gävle Hamn AB har arbetat långsiktigt och strategiskt med hamnutbyggnadsprojektet. Muddringen av inseglingsrännan är nu färdig vilket gör att stora fartyg kan anlöpa hamnen. An-slutande infrastruktur i form av järnväg, kajer, magasin och upplagsytor behöver nu utvecklas.

En viktig framgångsfaktor är att det finns väl fungerande underhållsplaner. Planerna kommer att stämmas av både tids-mässigt och ekonomiskt. Indikatorn visar inom vilken margi-nal den ekonomiska uppföljningen får finnas.

För att kunna möta marknadens behov avseende magasin-skapacitet krävs minst 10 procents vakansgrad.

För att stärka hamnens konkurrenskraft krävs en väl ut-vecklad och väl underhållen infrastruktur som motsvarar

marknadens behov.Gävle Hamn AB har arbetat långsiktigt och strategiskt med

hamnutbyggnadsprojektet. Muddringen av inseglingsrännan är nu färdig vilket gör att stora fartyg kan anlöpa hamnen. An-slutande infrastruktur i form av järnväg, kajer, magasin och upplagsytor behöver nu utvecklas.

En viktig framgångsfaktor är att det finns väl fungerande underhållsplaner. Planerna kommer att stämmas av både tids-mässigt och ekonomiskt. Indikatorn visar inom vilken margi-nal den ekonomiska uppföljningen får finnas.

För att kunna möta marknadens behov avseende magasin-skapacitet krävs minst 10 procents vakansgrad.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Långsiktig underhållsplanering (5 år)

10% 10% 10% 10%

Ledig magasinskapacitet 10% 10% 10% 10%

MedarbetareGävle Hamns medarbetare är motiverade och har rätt kompetens.En viktig framgångsfaktor utifrån det strategiska målet är ett framgångsrikt medarbetarskap där medarbetarna har förstå-else för verksamheten och sin betydelse för helheten. Vi arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för ansvarstagande och engagemang genom dialogerna i medarbetarsamtalen, arbets-platsträffarna och veckomötena. Bolagets värderingar ligger till grund för att skapa ett bra samarbete, en god kvalité och ett gott bemötande såväl internt som externt. Vår målsättning är även att utveckla en samverkande relation till de fackliga parterna.

Hög reell- och formell kompetens är avgörande faktorer för att leverera en bra slutprodukt till våra kunder. För att säker-ställa detta ska kompetensförsörjningsbehovet analyseras på såväl kort som lång sikt och bolaget ska vara bemannat med utgångspunkt i uppdraget.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Dynamiskt fokustal >70 df >71 df >72 df >73 df

HME 73% 74% 75% 76%

Utbildning kranförare 6 st 4 st 4 st 4 st

Utbildning arbetsledare 4 st 1 st 1 st 1 st

Gävle Hamn ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare.I begreppet attraktiv arbetsgivare ingår bland annat att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö vilket därför är ett operativt mål

126

i bolaget. För att målet ska uppnås är det viktigt att det finns ett aktivt arbetsmiljöarbete med en väl förankrad arbetsmiljö/skydds-organisation. En del inom arbetsmiljöarbetet är att arbeta hälso-främjande och indikatorn för målet är att mäta sjukfrånvaro.

Ytterligare en framgångsfaktor är att cheferna har kom-petens och resurser för att skapa förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap och arbetsmiljöarbete inom sina verksamhe-ter och inom bolaget som helhet. För att lyckas med detta är det viktigt att det finns tydliga chefs-/ledaruppdrag. Ett tredje operativt mål är därför att Gävle Hamn AB ska vidareutveckla chefs- och ledarskapet. Upplevd arbetssituation hos chefer/le-dare mäts via ledarskapsindex.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Sjukfrånvaro <3,5% <3,5% <3,5% <3,5%

Ledarskapsindex 80% 81% 82% 83%

Hållbart samhälleGävle Hamns processer skall vara effektiva och kvalitetssäkrade.Hamnen växer och verksamheten blir allt mer komplex med nya tjänster och åtaganden vilket ställer högre krav på utveck-lad processtyrning.

Några utpekade områden är nu faktureringsprocessen samt underhåll av fordonsparken.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Minska kostnaderna för skador på fordon

5% 3% 2% 2%

Tid från fartygs avgång till fakturering, ej längre än 2 arbetsdagar

70% 75% 80% 80%

Gävle Hamn ska arbeta aktivt för att minimera mil-jöpåverkan samt öka säkerheten i verksamheten.Här har Gävle Hamn satt fyra indikatorer. Två av dem inriktar sig mot minskad relativ energiförbrukning, i form av minskad användning av diesel och el/fjärrvärme. För att uppnå detta så är medarbetarnas och chefernas engagemang och motivation inom miljöområdet en viktig framgångsfaktor.

Gävle Hamn ska uppnå faktisk och upplevd säkerhet och trygghet för medarbetare, kunder och andra som vistas eller verkar inom hamnområdet: Här är den viktigaste framgångs-faktorn att vi har ett systematiskt säkerhetsarbete. Detta inne-bär att vi dels har en funktionell skyddsorganisation samt samordning av externa aktörer i hamnområdet och dels att vi har ett funktionellt system för avvikelsehantering. En risk som

identifierats är att chefer/arbetsledare inte lyckas föregå som goda exempel och driva igenom den konsekvenskultur som be-hövs för att alla (medarbetare, kunder, samarbetspartners) ska följa säkerhetsreglerna.

För att få kontroll på vårt dagvattenutsläpp så kommer hamnen ta fram en dagvattenutredning över systemet. Ande-len kontrollerade avrinningsytor skall under perioden ökas.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Relativ energiförbrukning – el och fjärrvärme

3,6% 3,5% 3,5% 3,5%

Rapportering av tillbud 25 st 50 st 60 st 80 st

Relativ dieselförbrukning 5,5% 5% 4,9% 4,8%

Andel kontrollerade dagvatttenutsläpp

70% 75% 80% 85%

EkonomiGävle Hamn ska nå ett tillfredsställande resultat som ger utrymme för framtida investeringar.För att nå det strategiska målet behöver bolaget ha ett EBITDA på 40 procent, dels för att täcka kapitalkostnader på redan be-fintliga investeringar men även för kommande investeringar som ligger med i budget 2015 och plan framåt.

En viktig framgångsfaktor är att bolaget har en aktiv för-säljningsorganisation som fokuserar på affärsutveckling samt en väl utvecklad planerings- och uppföljningsprocess där syste-matik och kvalitetssäkring är viktiga delar. Ytterligare en viktig framgångsfaktor är att få medarbetarna att bli kostnadsmed-vetna, dvs att kostnader ifrågasätts och inte bara accepteras.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Prognosavvikelse 10% 10% 10% 10%

EBITDA-marginal% 40% 40% 40% 40%

Prognosavvikelse mäts i procent av resultat i utfall i förhållande till prognos EBITDA-marginal% mäts genom rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till nettoomsättning.

Uppdragen 2015• Skolan ska fungera som en mötesplats för kommunens verk-

samheter, medborgare och näringsliv.Gävle Hamn AB deltar i ”Utbildningschansen” i samarbete med Utbildningscentrum, ingår i samarbetsprojektet ”Welcome to us” samt är Trossenföretag.• Gävle Hamn AB ska utgöra det självklara godsnavet för sjö-

transport i vår region och därigenom skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling.

127

Gävle Hamn AB samarbetar både med Arbetsförmedlingen och AME för att skapa arbetstillfällen för personer som står ut-anför den reguljära arbetsmarknaden.

Gävle Hamn AB deltar tillsammans med Region Gävleborg, ett par närliggande kommuner samt några större företag, i projektet ”El-vägar” som går ut på att skapa förutsättningar för elburen tung trafik på E16, mellan Gävle och Storvik. Projektet har nu kvalificerats vidare och ska därmed lämna in en projekt-ansökan i mars 2015.• Gävle Hamn AB ska utveckla hamn- och logistikverksamhe-

ten genom att tillhandahålla mark och infrastruktur, svara för nationell och internationell marknadsföring samt genom strategisk samverkan och samarbete utveckla hamnens roll som regionens ledande export- och importhamn.

Ytterligare ett projekt som handlar om samverkan med fo-kus på logistik, är LNG (Liquefied Natural Gas) projektet. Gävle Hamn AB har skapat förutsättningar för en etablering av LNG terminal, vilket ger effekt både på miljö och sysselsättning. Beslut om ev etablering kommer att tas av Skangass styrelse i slutet av 2014.

InvesteringsverksamhetUnder förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om en ny containerterminal kommer bolaget under 2015 att påbör-ja projektering för en ny containerterminal. Den totala investe-ringsbudgeten är beräknad till ca 500 mnkr.

Om Skangass fattar beslut om etablering av en LNG-termi-nal kommer Gävle Hamn under våren 2015 att börja investera i infrastrukturen, det vill säga valla in och fylla ut ett nytt om-

råde och uppgradera den befintliga kajen i anslutning till om-rådet. Totalt rör det sig om knappt 70 mnkr under år 2015–2016.

Under hösten 2014 påbörjades byggnationen av en ny bulk-kaj. Den kommer att färdigställas till sommaren 2015

Därutöver så sker investeringar i fordon och maskiner en-ligt den ersättningsplan som bolaget har.

UtvecklingsområdenGävle Hamn ser fyra områden som speciellt viktiga utveck-lingsområden.

Det första området, att bearbeta marknaden och erbjuda ett utökat tjänsteutbud, är något vi arbetat mycket aktivt med då vi utökat vår marknadsavdelning samt etablerat ett kundcenter.

Det andra området som även det är viktigt för att kunna ut-vecklas i rätt riktning handlar om att stärka medarbetarskapet inom verksamheten. Under 2014 tog alla medarbetare tillsam-mans fram bolagets värdegrund. Aktiviteter i samma inrikt-ning kommer att fortsätta.

Det tredje området är säkerheten inom hamnen. Detta är prioriterat då bolaget både har arbetsmiljökrav samt legala krav avseende sjöfartsskydd för att kunna bedriva hamnverksam-het. Bolaget fortsatte under 2014 utveckling av samarbetsorgan med verksamhetsutövarna i hamnområdet samt utbildning avseende skyddsfrågor, för både bolagets medarbetare och en-treprenörer.

Det fjärde området är vår miljöpåverkan. Där fortsätter bo-laget på den inslagna banan att minska användandet av fossila bränslen.

NyckeltalBokslut

2013Prognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Godsvolym, miljoner ton 4,6 4,8 5,1 5,3 5,6 5,9

Fartygsanlöp, st 861 900 900 900 900 900

Godsvolymen beräknas öka med 5 procent varje år from 2013. Antalet fartygsanlöp beräknas vara oförändrat över tiden. I och med att farleden muddrats så kan större fartyg anlöpa vilket ger ökade godsvolymer även om antalet anlöp är konstant.


128


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Summa intäkter 234,9 255,5 270,3 289,2 308,8 359,2




Summa kostnader -212,3 -212,1 -223,4 -245,2 -262,9 -276,3


Räntekostnader -29,9 -34,1 -38,7 -50,2 -60,5 -66,2

Resultat efter finansiella poster -7,3 9,3 8,2 -6,2 14,6 16,7

Koncernbidrag/utdelning* 17,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


BALANSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018



Summa tillgångar 1 267,8 1 409,7 1 619,5 1939,7 2 057,8 2 091,5

Eget Kapital 152,7 162,0 170,2 164,0 149,4 166,1

Långfristiga skulder inkl avsättningar 946,1 1 129,1 1 338,9 1 659,1 1 777,2 1 810,9


Summa skulder och eget kapital 1 267,8 1 409,7 1 619,5 1939,7 2 057,8 2 091,5

129

INVESTERINGSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Gävle Hamn 179,1 193,5 267,5 392,0 198,0 121,0

Investering genom utlåning till staten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0



ÖNSKAD KREDITRAM

Belopp i mnkrPrognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Kontoställning samt kvarvarande inv 2014 183,0

Externa lån 618,5

Investeringar 2015 267,5

Önskad kreditram 1 069,0


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Resultat exkl reavinst/förlust -2,8 9,3 8,2 -6,2 -14,6 16,7

Avskrivningar 43,2 51,6 57,7 71,8 79,9 87,3

Koncernbidrag/utdelning 30,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Försäljning 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Investering -180,6 -193,5 -267,5 -392,0 -198,0 -121,0


NYCKELTAL

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Avkastning på eget kapital -4,8% 5,7% 4,8% -3,8% 9,8% 10,0%


Soliditet 12,1% 11,5% 10,5% 8,5% 7,3% 8,0%

130

Övriga bolag

131

Gästrike Vatten AB Gästrike Vatten AB har under år 2008 bildats som ett gemen-samt VA-bolag för drift av VA-verksamhet i Gävle, Hofors, Ock-elbo och Älvkarleby kommun. Gästrike Vatten AB är moderbo-lag i koncernen innehållande all personal och utrustning som behövs för drift av VA-anläggningarna.

Moderbolaget ägs gemensamt av de ingående kommunerna där Gävle kommun äger 70 procent av aktierna och de övriga kommunerna äger var för sig 10 procent.

Gävle Vatten AB Varje kommun har genom moderbolaget Gästrike Vatten AB ett dotterbolag som äger VA-anläggningarna i respektive kommun. Dotterbolagen är huvudmän för VA-verksamheten i respektive kommun. I dotterbolaget redovisas kommunens kostnader för VA-verksamheten. Genom de kommunvisa dot-terbolagen tillförsäkras varje kommun genom bolagskonstruk-tionen en fullständig kontroll över anläggningarna i respektive kommun och kan själva besluta om sina utbyggnadsplaner och sätta sina egna VA-taxor.

I kommunplanen redovisas därmed dotterbolaget Gävle Vatten AB i sin helhet.

132

Gävle Vatten ABVERKSAMHETSPLAN


Medborgare och kunderMedborgare och kunder har förtroende för våra VA-tjänster.Säkra leveranser av god kvalitet ger medborgare och kunder en trygg VA-försörjning. Hög tillgänglighet och en enkel och tyd-lig kommunikation ger en god service.

Strategier för att nå målet:• Vi identifierar beskriver och kommunicerar värdet av våra VA-tjänster.Vi synliggör vår verksamhet som en viktig del i ett modernt samhällsbyggande. Genom att identifiera och beskriva värdet med våra VA-tjänster så tydliggör vi vårt uppdrag och ansvars-område. Detta möjliggör en tydligare kommunikation om våra VA-tjänster. Vi kommunicerar värdet via bland annat person-liga möten, Internet, nyhetsbrev och broschyrer. På så vis ger vi såväl medborgare och kunder som medarbetare ökad kunskap om värdet av våra VA-tjänster. Detta skapar ökad förståelse för och trygghet med vår verksamhet.

• Vi identifierar våra arbetsprocesser och arbetar efter tydliga rutiner i vår linjeverksamhet.Vi identifierar arbetsprocesser och tar fram och arbetar efter tydliga rutiner för ärendehantering. Detta möjliggör en snab-bare ärendehantering med samma resultat oavsett vem som utför ärendet. I sin tur ger det tydlighet till medborgare och kunder till exempel gällande svarstider, förhållningssätt, an-svar, kostnader, krisberedskap.

• Vi följer upp och utvecklar våra rutiner för egenkontroll, upp-strömsarbete, bräddning och utsläppVi utvärderar och utvecklar våra rutiner för egenkontroll för att upprätthålla livsmedelskvaliteten på vårt vatten. Vi ser till att det renade avloppsvattnet har så låg miljöpåverkan som möjligt innan det släpps till recipient. Vi utvecklar vår kontroll av flö-den och kvalitet i ledningsnätet. • Vi identifierar och kommunicerar servicemål.Servicemålen beskriver och tydliggör vilka förväntningar med-borgare och kunder kan ha på vår verksamhet. Vi beskriver bland annat ansvar, krav, leveranser, kvalitetskrav, driftstörningar och underhåll. Vi kommunicerar våra servicemål via bland an-nat personliga möten, Internet, nyhetsbrev och broschyrer. Ser-vicemålen hjälper oss att prioritera i vår verksamhet, samtidigt som de tydliggör vilka förväntningar vi har på oss.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Nöjd kundindex 3,2 3,3 3,4 3,5

Hälsomässigt säkert vatten 1% 1% 1% 1%

Nöjd kundindex ger oss en indikation om hur kunden upplever våra VA-tjänster. Mål-värdet beskriver vår utveckling ur ett kundperspektiv, i en femgradig skala, där fem är mycket nöjd. Hälsomässigt säkert vatten ger oss en indikation om hur väl vi uppfyller kvalitetskraven. Målvärdet beskriver andelen prover med anmärkning i förhållandet till prover enligt fastställt kontrollprogram.

MedarbetareGävle Vatten har ingen egen anställd personal. All personal är anställd i moderbolaget Gästrike Vatten.

Hållbart samhälleVA-verksamheten utvecklar långsiktiga hållbara lösningar.Minskad miljöpåverkan och god hushållning av resurser ger en trygg och långsiktig VA-försörjning. Gävle Vatten tillgodo-ser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En långsiktigt hållbar VA-försörjning styrs av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat.

Strategier för att nå målet:• Vi identifierar, analyserar och skapar förutsättningar för en trygg vattenförsörjning.Vi tar fram och följer upp en vattenförsörjningsplan. Planen innebär att på kort och lång sikt säkra en vattenförsörjning av god kvalitet och tillräcklig kapacitet samt en tillfredsställande reservvattenförsörjning. Planen omfattar att trygga och skydda nuvarande vattentäkter samt identifiera potentiella vattenre-surser för framtiden.

• Vi identifierar, analyserar och skapar förutsättningar för en god avloppshantering.Vi driver arbetet med att ta fram en regional avloppsstrategi. Den visar riktningen för framtidens avloppshantering såväl lokalt som regionalt. Vi tar fram en avloppsförsörjningsplan. Planen ska innehålla långsiktigt hållbara lösningar som bidrar till minskad miljöbelastning.

• Vi analyserar och skapar förutsättningar för att tillvarata rest-produkterVi driver arbetet med att ta fram en regional strategi för slam och restprodukter.Strategin ska ge en gemensam inriktning för bästa ekonomis-ka, tekniska och miljömässiga hantering i regionen. Strategin

133

syftar till att slammet från reningsverken ska användas som en resurs på bästa miljömässiga sätt för regionen.

• Vi planlägger och genomför förnyelse av befintliga VA-led-ningar.Vi tar fram en detaljerad förnyelseplan som redovisar förväntad livslängd på anläggningar och behov av investeringar. Vi analy-serar driftstörningar, tekniska förutsättningar, miljöpåverkan och tar fram en genomförandeplan för ledningsförnyelse.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Förnyelseplan 80% 85% 90% 95%

Förnyelseplan ger oss en indikation om hur väl vi genomför planerad förnyelse av VA-ledningar. Målvärdet visar andelen genomförd förnyelse.

EkonomiBolaget uppfyller självkostnadsprincipen.Bolaget tar ut avgifter som motsvarar VA-verksamhetens nöd-vändiga kostnader. Varje generation bär sina egna kostnader för nyttjande av VA-verksamheten.

Strategier för att nå målet:• Vi tar fram förslag till en VA-taxa på rätt nivåFörslaget på VA-taxan baseras på kända förutsättningar. Vi föl-jer upp och ser till att våra taxor är på rätt nivå, det ger möj-lighet till en verksamhet som har full kostnadstäckning. Vi tar fram förslag till förändringar för samtliga bolag baserat på självkostnadsprincipen.

• Vi utvecklar effektiva arbetsformerVi förbättrar våra processer och rutiner som ger oss en effek-tivare resursanvändning. Vi utvecklar vårt kvalitetslednings-system och följer upp verksamheten. Vi inför ett nytt affärs-system och en enhetlig projektmetodik. Vi upprättar och följer avtal samt inför inköpsstöd. Vi utvecklar ett analysverktyg för intäkts- och kostnadsförändringar.

Indikator

Mål-värde 2015

Mål-värde 2016

Mål-värde 2017

Mål-värde 2018

Intäkter vs kostnader 5% 5% 4% 4%

Kostnader vs budget 5% 5% 4% 4%

Intäkter vs kostnader ger oss en indikation om förhållandet mellan intäkter och kostnader över tid. Målvärdet visar avvikelse mellan fastställda intäkter och kost-nadsnivåer enligt budget. Kostnader vs budget ger oss en indikation om förhållandet mellan kostnader och budget. Målvärdet visar avvikelse mellan fastställd budget och kostnadsutfall.

Uppdragen 2015Gävle Vatten AB har ingen personal utan är endast ett anlägg-ningsbolag varmed ingen verksamhet bedrivs utifrån uppdra-gen.

Gävle Vatten AB är huvudman för den allmänna vattenför-sörjningen och avloppshanteringen i Gävle kommun, innefat-tande vattenproduktion och distribution, avledning och rening av spillvatten samt omhändertagande av vid reningen avskiljt slam. Bolaget är ett rent anläggningsbolag och har ingen per-sonal anställd. Verksamheten sköts av det regionala VA-bolaget Gästrike Vatten AB. Gästrike Vatten AB är moderbolag i koncer-nen (GVAB KC) där Gävle kommun äger 70 procent av aktierna. Gävle Vatten AB är ett dotterbolag och äger alla VA-anläggning-ar för kommunalt VA i Gävle kommun.

Gästrike Vatten AB ser som en viktig fråga för huvudmän-nen och för ägarnas räkning att synliggöra VA-verksamheten och dess frågor både utifrån att ge kunskap till samhällsmed-borgare och att intressera blivande medarbetare att utbilda sig inom de områden som VA-verksamheten nu och i framtiden behöver kompetens för.

Gästrike Vatten AB arbetar med skolan i olika nivåer, dels genom studiebesök från grundskolan, dels erbjuds praktik för skolungdomar i olika åldrar. Dessutom har vi ett mycket nära samarbete med Högskolan i Gävle där programmet ”Miljötek-nik Vatten och Avfall” är ett resultat av detta. Där deltar vi med praktikplatser, projektarbeten och föreläsningar. Programmet är en gedigen utbildning som ger en eftertraktad ingenjörsexa-men, och bra grund inför framtiden.

Gästrike Vatten AB har för samtliga dotterbolag arbetat ak-tivt med att minska kostnaderna och öka affärsmässigheten för VA-verksamheten och därmed öka kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls för huvudmännens räkning.

Vi har inte arbetat med internationalisering som verktyg för utvecklingen.

InvesteringsverksamhetUtbyggnad av kommunalt VA för Norrlandet sker under planpe-rioden. Utbyggnad av kommunalt VA för omvandlingsområden och bostadsexploatering sker i samråd med kommunen för ak-tuella områden.

För att ha en trygg och säker vattenförsörjning med så väl gott skydd, god kvalitet och god kvantitet krävs många olika insatser på så väl kort som lång sikt. För samtliga vattentäkter finns ett behov av reservvattenförsörjning, arbetet pågår under hela planperioden. Vattenskyddsområden behöver ses över och revideras utifrån behov av förändrade skyddsområden arbete kommer att påbörjas under planperioden. Med ökad kunskap om våra vattentäkter och dricksvattenanläggningar, nya re-

134

NyckeltalBokslut

2013Prognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Antal driftstörningar vattenläckor (st) 65,00 30,00 50,00 50,00 50,00 50,00

Antal driftstörning avloppsstoppar (st) 115,00 90,00 150,00 150,00 150,00 150,00

Producerad mängd (m³) 10 227 899,00 9 243 770,00 10 000 000,00 10 000 000,00 10 000 000,00 10 000 000,00

Mottagen mängd (m³) 13 254 626,00 11 276 959,00 15 000 000,00 15 000 000,00 15 000 000,00 15 000 000,00

Försåld mängd (m³) 6 560 995,00 6 307 780,00 6 300 000,00 6 300 000,00 6 300 000,00 6 300 000,00


kommendationer och vägledningar ser vi att förändringar av beredningen behöver vidtas. Skyddsbarriärer behöver instal-leras vid vattenförsörjningen vid vattenproduktionsanlägg-ningarna på Sätraverket, Totra och Axmar, arbetet kommer att påbörjas under planperioden. De åtgärder som genomförts på Gävle-Valboåsen för att stärka och säkerställa både kvalitet och mängd på råvattnet för försörjning av Gävle kommer att följas upp och analyseras för om vidtagna åtgärder är tillräckliga.

Dagens vatten och avloppssystemen byggdes under 1900-ta-let med tyngdpunkt under 60- och 70-talen. Då hade miljöpro-blemen i våra sjöar och vattendrag växt i omfattning. Fram till nu har underhåll och förnyelsetakten varit relativt låg, förnyel-setakten på ledningsnätet måste ökas under planperioden till en högre generell nivå.

Belastningen på Duvbackens reningsverk tangerar gällan-de tillstånd och villkor. Från 2015 skärps dessutom utsläppskra-vet på fosfor. Då Gävle kommuns befolkning ökar samt att nya

områden byggs ut med kommunalt VA kommer nytt tillstånd att sökas. Långsiktig behöver avloppshanteringen ses ur ett re-gionalt perspektiv.

UtvecklingsområdenLångsiktig VA-försörjning för regionen omfattande kommuner i närområdet. Med utgångspunkt i vad som är de strategiskt bästa lösningarna med hänsyn till kostnader och framtida ge-nerationers möjlighet till en god VA-försörjning av god kvalitet. Det omfattar hela kedjan från vattenförsörjning till hantering av slam från renat avloppsvatten till förädling av biogas.

Arbete pågår med att ta fram en vattenförsörjningsplan, regionalt och per kommun pågår, parallellt pågår utredningar för att långsiktigt säkra vattenresurser för reservvattenförsörj-ning, idag finns ingen tillfredsställande reservvattenförsörj-ning.

135


Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Periodiserad intäkt via investeringsfond 4,9 6,5 6,0 31,0 31,6 18,5

överuttag/underuttag 0,0 0,0 2,4 2,4 3,4 3,4

Övriga intäkter -12,1 11,3 7,3 3,3 4,0 5,1

Summa intäkter 127,6 118,5 139,1 139,1 154,4 181,6

120,4 136,3 154,8 175,7 193,3 208,5

Verksamhetskostnader -89,5 -106,0 -104,3 -106,7 -109,2 -111,8



Summa kostnader -117,9 -131,5 -139,2 -152,9 -163,0 -176,3



Ränteintäkter 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Räntekostnader -2,7 -5,0 -15,6 -22,8 -30,3 -32,2

Resultat efter finansiella poster före skatt

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

BALANSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Anläggningstillgångar 191,1 329,1 582,7 906,1 1 198,5 1 364,4


Summa tillgångar 200,7 352,7 587,7 911,1 1 203,5 1 369,4

Eget Kapital 4,4 44,5 44,5 44,5 44,5 44,5

Avsättningar 1,8 10,0 2,0 2,0 2,0 2,0

Långfristiga skulder Gävle kommun 68,5 186,1 435,1 537,3 605,6 644,5

Långfristiga skulder (inve-steringsfond 23,5+10)

23,5 31,2 28,8 25,5 22,1 18,8

Övriga långfristiga skulder (period anläggningsavg)

43,6 61,3 57,8 273,3 450,1 495,6

Skuld till abonnenter (över/underuttag) 31,0 19,7 12,4 9,1 5,1 0,0

Övr kortfristiga skulder 28,0 0,0 7,1 19,5 74,2 164,1

Summa skulder och eget kapital 200,7 352,7 587,7 911,1 1 203,5 1 369,4

136

INVESTERINGSBUDGET

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Exploateringsverksamhet 21,4 100,0 85,0 94,0 55,0 45,0

Ny- och reinvesteringar 37,1 38,8 173,5 255,0 270,0 160,0

Invetseringar avs. investeringsfond 13,2 8,2 10,0 0,0 0,0 0,0


Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0




Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Resultat exkl rea-vinst/förlust/ 7,2 -17,8 -15,7 -36,7 -38,9 -27,0

Avskrivningar 8,8 9,0 14,9 25,6 32,6 39,1

Inkomst anläggningsavgift 4,7 30,0 10,0 258,0 263,0 154,0

Försäljning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Investering -37,1 -38,8 -173,5 -255,0 -270,0 -160,0

Exploateringar -21,4 -100,0 -85,0 -94,0 -55,0 -45,0


NYCKELTAL

Belopp i mnkr

Bokslut 2013

Prognos 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

Investeringsfond, mnkr 23,5 31,2 28,8 25,5 22,1 18,8

Skuld till taxekollektiv, mnkr 31,0 19,7 12,4 9,1 5,1 0,0

Avkastning på eget kapital -1,7% 0,0% 0,0% -0,1% 0,1% -0,1%


Soliditet 2,2% 12,6% 7,6% 4,9% 3,7% 3,2%

137

Ekonomiska sammanställningar, kommunen

138

Resultatbudget

Belopp i mnkr NotBokslut

2013Prognos

2014KF-budget

2015Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Verksamhetens intäkter 1 1 066,2 949,3 892,7 926,1 991,5 1 005,6 999,8

Verksamhetens kostnader 1 -5 525,9 -5 652,9 -5 610,8 -5 902,4 -6 203,6 -6 379,6 -6 592,8

Avskrivningar 2 -79,3 -77,7 -85,7 -89,7 -91,5 -92,7 -92,4

Verksamhetens Nettokostnad 3 -4 539,0 -4 781,3 -4 803,9 -5 066,0 -5 303,6 -5 466,7 -5 685,3

Skatteintäkter 4 3 929,7 4 150,7 4 124,6 4 358,2 4 588,5 4 811,8 5 027,4

Generella bidrag och utjämning 5 662,8 706,7 687,1 742,1 742,9 729,0 712,9

Finansiella intäkter 6 307,2 293,9 341,2 286,4 309,2 324,0 340,5

Finansiella kostnader 7 -238,0 -204,9 -228,2 -187,8 -211,8 -226,9 -245,7

Resultat före Extraordinära poster 122,7 165,2 120,7 133,0 125,3 171,2 149,7

Extraordinära poster

ÅRETS RESULTAT 122,7 165,2 120,7 133,0 125,3 171,2 149,7

Varav:

Realisationsvinst och exploateringsresultat 50,7 22,5 49,7 32,4 58,0 61,9 38,3

Resultat exkl reavinst, exploatering, garantiförs.

72,0 142,7 71,0 100,5 67,3 109,3 111,3

Årets resultats*andel av Skatteintäkterna 1,6% 2,9% 1,5% 2,0% 1,3% 2,0% 1,9%

* exkl. realisationsvinster, exploateringsresultat och garantiförsäkring

Resultatbudgetens uppgift är att beskriva och förklara det år-liga ekonomiska resultatet av kommunens verksamhet. Resul-tatbudgeten redovisar samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändras under budgetåret. Verksam-hetens nettokostnad hämtas från kommunens driftbudget i internredovisningen och redovisas exklusive internränta och övriga interna transaktioner.

Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet sedan skatteintäkter och kommunal utjämning samt finansnetto ställts mot kostnaden för den egentliga verksamheten. Årets resultat visar förändringen av det egna kapitalet under året.

139

Balansbudget

Balansbudgeten visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Balansbudgeten visar värdet av kommunens samtliga tillgångar (kapitalanskaffningen) och hur dessa har finansie-rats, externt med skulder och internt med avsättningar och

eget kapital (kapitalanskaffningen). Inom linjen under rubri-ken Ansvarsförpliktelse redovisas till och med 1997 intjänade pensionsförpliktelser till personalen.

Belopp i mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan PlanNot 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Imatriella/matriella tillgångar 8 1 392,5 1 481,5 1 553,5 1 669,3 1 723,7 1 745,1

Finansiella tillgångar 9 8 231,8 8 535,9 9 183,7 9 687,1 9 832,0 9 996,7

Summa anläggningstillgångar 9 624,3 10 017,4 10 737,1 11 356,3 11 555,7 11 741,7

Omsättningstillgångar

Förråd/lager/exploateringsfast 10 38,7 53,1 52,3 32,7 25,8 22,7

Kortfristiga fordringar 11 664,1 629,7 649,9 640,9 623,5 621,9

Kortfristiga placeringar 12 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8

Kassa och bank 381,8 281,8 281,8 301,3 426,0 570,1

Summa omsättningstillg. 1 253,4 1 133,4 1 152,7 1 143,8 1 244,1 1 383,5


Eget kapital och skulder

Eget kapital 13 3 556,6 3 679,3 3 844,5 3 977,5 4 102,8 4 273,9

Årets resultat 122,7 165,2 133,0 125,3 171,2 149,7

Summa eget kapital 3 679,3 3 844,5 3 977,5 4 102,8 4 273,9 4 423,6

Skulder

Avsättningar 14 466,0 485,6 479,5 501,8 481,0 478,1

Långfristiga skulder 15 5 358,5 5 581,1 6 010,2 6 029,6 6 190,9 6 252,4

Kortfristiga skulder 16 1 042,0 1 076,2 1 038,8 1 059,5 1 062,4 1 075,1

Summa skulder 7 198,4 7 306,4 7 912,4 8 397,4 8 525,8 8 701,6

Summa eget kapital/skulder 10 877,7 11 150,9 11 889,9 12 500,2 12 799,8 13 125,3

Ansvarsförpliktelse:

Pensioner 2 332,5 2 241,1 2 184,2 2 153,5 2 138,3 2 143,3

Soliditet 1 33,8% 34,5% 33,5% 32,8% 33,4% 33,7%

Soliditet 2 24,3% 29,2% 32,2% 34,4% 36,7% 38,1%

Kassalikviditet 116,6% 100,4% 105,9% 104,9% 114,7% 126,6%

Soliditet 1: Andel eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditet 2: Andel eget kapital av de totala tillgångarna justerat för förmedlade lån till kommunala bolag samt den del av det egna kapitalet som motsvarar ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet.

140

Kassaflödesbudget

Belopp i mnkr Prognos Budget Plan Plan Plan2014 2015 2016 2017 2018

Den löpande verksamheten

Årets resultat 165,2 133,0 125,3 171,2 149,7

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:

Av- och nedskrivningar 77,7 89,7 91,5 92,7 92,4

Avsättningar 19,6 -6,1 22,3 -20,8 -2,9

Realisationsvinst -8,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0

Realisationsförlust 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 254,5 215,5 238,1 242,1 238,1

Ökning/minskning förråd/lager/expl.fast. -14,4 0,8 19,5 7,0 3,1

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 34,4 -20,1 8,9 17,5 1,6

Ökning/minskning kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ökning/minskning kortfristiga skulder 34,2 -37,4 20,7 2,9 12,6

Kassaflöde från löpande verksamhet 308,7 158,8 287,3 269,5 255,4

Investeringsverksamheten

Investering i materiella anläggningstillgångar -172,1 -180,6 -226,3 -166,2 -132,7

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,4 20,0 20,0 20,0 20,0

Investering i finansiella anläggningstillgångar -40,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamhet -197,7 -160,6 -206,3 -146,2 -112,7

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna egna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Nyupptagna förmedlade lån 314,1 666,8 504,9 146,3 166,1

Amortering av egna lån -260,0 -17,2 -62,9 0,0 0,0

Amortering av förmedlade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ökning av långfristiga fordringar -265,1 -647,8 -503,4 -144,9 -164,7

Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -211,0 1,8 -61,4 1,4 1,4

Årets kassaflöde -100,0 0,0 19,5 124,7 144,1

Likvida medel vid årets början 381,8 281,8 281,8 301,3 426,0

Likvida medel vid årets slut 281,8 281,8 301,3 426,0 570,1

Kassaflödesbudgeten beskriver kommunens betalningsflöden i den löpande verksamheten, respektive investerings- och finan-sieringsverksamheten. Kassaflödesbudgeten ger en helhetsbild

av verksamheten där både intern och extern finansiering redo-visas, det vill säga i vilken utsträckning medel genereras internt respektive genom upplåning.

141

Notförteckning till resultatbudget

Not 1 Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar

Belopp i mnkrBokslut

2013Prognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Verksamhetens intäkter

Hyror och arrenden (exkl övergångsbost mm) 70,4 73,6 73,1 85,9 91,5 94,0


Realisationsvinster 11,8 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0

Exploateringsintäkter 41,4 25,7 46,2 80,5 70,2 42,6

Ersättning från garantiförsäkring 36,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga intäkter 683,2 582,9 554,0 568,1 582,8 599,5

Summa intäkter 1 066,2 949,3 926,1 991,5 1 005,6 999,8

Verksamhetens kostnader


Pensionskostnader -274,1 -282,4 -286,6 -314,0 -320,3 -346,5

Köp av verksamhet (skattefinansierad verks.) -858,0 -897,3 -940,7 -969,7 -1 002,4 -1 036,7

Exploateringskostnader -2,5 -11,2 -14,8 -23,5 -9,2 -5,2

Övriga kostnader -1 475,7 -1 468,8 -1 540,3 -1 616,6 -1 595,5 -1 574,8

Summa kostnader -5 525,9 -5 652,9 -5 902,4 -6 203,6 -6 379,6 -6 592,8

Verksamhetens nettokostnader, exkl avskrivning

-4 459,7 -4 703,6 -4 976,4 -5 212,1 -5 374,0 -5 592,9

I verksamhetens nettokostnader redovisas utöver nämndernas verksamhetskostnader diverse gemensamma kostnader under kommunens finansförvaltning.

Arbetsgivaravgifter 2015Gävle kommun ska som arbetsgivare betala lagstadgade och avtalsmässiga arbetsgivaravgifter och försäkringar. Arbetsgivaravgifterna har beräknats utifrån nu kända förhållanden. Utöver dessa kostnader belastas förvaltning-arna med ett kalkylerat personalomkostnadspålägg avseende täckning för avtalspensioner och tillhörande löne-skatt.

% Kommunala avtal Uppdragstagare

Lagstadgade avgifter 31,42 31,42

Avtalsenliga avgifter 0,21

Avtalspension 6,83

Totalt 38,46 31,42

PensionskostnaderPensionskostnaderna i budgetförslaget är beräknad enligt den i redovisningslagen föreskrivna så kallade bland-modellen. Detta innebär att pensionsskuld som är intjänad före 1998 lyfts ut ur balansräkningen och redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkningen baseras på pensionsavtalet KAP-KL och är beräknad enligt riktlinjer för pensionsskuldsberäkning (RIPS 07).

142

Forts not 1


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Pensionskostnader:

Årets utbetalning -102,0 -105,1 -107,7 -111,7 -118,2

Årets intjänande individuell del -103,2 -107,6 -120,3 -118,6 -124,7

Pensionsförsäkringsavgifter -7,0 -9,1 -10,2 -10,3 -10,4

Avgiftsbefrielseförsäkring 0,0 0,0 -2,8 -2,9 -3,1

Löneskatt på pensioner mm -51,7 -54,1 -58,9 -59,8 -63,3

Summa utbetalningar -263,9 -275,9 -299,9 -303,3 -319,7

Årets nyintjänande, avsättning -12,8 -8,6 -11,4 -13,7 -21,6

Löneskatt, avsättning -3,1 -2,1 -2,8 -3,3 -5,2

Finansiell kostnad, avsättning/löneskatt -4,7 -6,4 -10,2 -14,5 -22,4

Summa avsättningar -20,6 -17,1 -24,3 -31,5 -49,2

Summa kostnader -284,5 -293,0 -324,1 -334,8 -368,8

Kostnader, exkl finansiell del -279,8 -286,6 -314,0 -320,3 -346,5

Centralt avsatta budgetmedelFör att möjliggöra en aktiv lönepolitik i kommunen och underlätta lönekorrigeringar i samband med arbetsvärde-ringar , samt viss reserv för nya löneavtal har centrala lönemedel inkluderat arbetsgivaravgifter reserverats i budgeten motsvarande 1,0 procent per år under planeringsperioden. Tillsammans med de generella lönekompensationer som lagts ut direkt i nämndernas ramar har följande årliga löneökningar i procent därmed kalkylerats i budgetförslaget.

2015 2016 2017 2018

3,43% 4,07% 4,2% 4,2%


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Centralt avsatta medel:

Oförutsett Kommunfullmäktige 0,5 1,0 1,0 1,0 1,0

Till kommunstyrelsens disposition:

Rent oförutsett 15,0 5,0 5,0 5,0 5,0

Reserv obalanser 0,0 20,0 40,0 40,0 40,0

Föreskrift Socialstyrelse bemanning 0,0 0,0 40,0 40,0 40,0

Minskning av antalet delade turer 2,5 5,0 5,0 5,0

Aktivitetskrav unga 16–20 årKommunbidrag ännu ej fördelade

2,0

Kommunbidrag ännu ej fördelade 0,0 3,4 2,9 2,9 2,9

Utredningar/medfinansiering 5,0 4,5 1,5 1,5 1,5

Ej utlagda hyreskomp mm 0,0 6,7 10,3 13,6 16,7

Bostadssociala åtgärder 6,8 18,0 18,0 10,0 10,0

Va Norrlandet 1,5 1,6 2,8 2,8 2,8

Miljöstrategiskt program 0,0 0,0 2,0 4,0 6,0

Datorer i grundskolan/praktikplatser 5,8 5,8 5,8 5,8 5,8

Totalt 34,6 70,5 134,3 131,6 136,7

143

Not 2 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan ska motsvara värdeminskningen på inventarier och anläggningar och har beräknats utifrån befintliga och planerade anskaffningsvärden för fastigheter, anläggningar, fordon, maskiner och inven-tarier. Avskrivningar görs enligt nominell metod och påbörjas månaden efter att tillgången tagits i bruk.

Not 3 Verksamhetens nettokostnader


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018


Kommunstyrelse -210,0 -214,3 -188,3 -186,4 -212,4

Valnämnd -3,3 -0,1 -0,1 -0,1 -2,1

Överförmyndarnämnd -6,7 -7,4 -7,5 -7,6 -7,8

Revisorskollegiet -4,4 -4,5 -4,6 -4,7 -4,8

Teknisk nämnd -197,0 -207,5 -217,7 -226,0 -230,6

Byggnads- och miljönämnd -31,0 -33,3 -33,6 -32,6 -33,2

Kultur- och fritidsnämnd -277,3 -302,1 -328,4 -334,3 -340,0

Utbildningsnämnd -2 026,1 -2 115,5 -2 167,1 -2 231,5 -2 295,8

Näringsliv och arbetsmarknad -179,0 -208,2 -213,1 -219,2 -227,0

Socialnämnd -445,6 -449,2 -448,1 -448,7 -454,7

Omvårdnadsnämnd -1 297,5 -1 324,4 -1 392,4 -1 444,8 -1 485,6

Summa skattefinansierad verksamhet -4 680,0 -4 866,6 -5 000,9 -5 136,0 -5 294,1

Finansförvaltning:

Utjämning arbetsgivaravgifter, pers 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Kalkylerat Po-pålägg pensioner 145,8 151,9 159,1 167,4 176,0

Utgående pensioner och löneskatt -261,5 -268,5 -288,4 -291,7 -308,0

Avsättning pensioner/löneskatt -15,9 -10,7 -14,1 -17,0 -26,8

Interna räntor 38,2 40,5 51,0 54,7 56,6

Ers ledningsrätt Gävle Energi 1,4 6,2 6,3 6,4 6,5

Garantiförsäkring 21,8 -16,0 -16,0 -16,0 -16,0

Oförutsedda behov med mera -34,6 -70,5 -134,3 -131,6 -136,7

Särskilda lönemedel 0,0 -31,4 -65,4 -102,2 -142,0

Semesterlöneskuldsförändring -5,0 -5,0 -5,0 -5,0 -5,0

Diverse 8,3 4,0 4,1 4,2 4,1

Summa finansförvaltning -101,2 -200,0 -303,3 -331,3 -391,8

Verksamhetens nettokostnader -4 781,3 -5 066,0 -5 303,6 -5 466,7 -5 685,3

Not 4 Skatteintäkter

144


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Skatt på eget underlag 22:26, preliminärt 4 146,5 4 342,3 4 588,5 4 811,8 5 027,4

Slutavräkning föregående år -7,3 0,0

Prognos slutavräkning innevarande år 11,6 15,9

Summa skatteintäkter 4 150,7 4 358,2 4 588,5 4 811,8 5 027,4

Not 5 Generella statsbidrag och utjämning


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Strukturbidrag 10,1 10,2 10,3 10,4 10,5

Regleringsbidrag/-avgift 22,5 17,9 -7,6 -34,9 -64,0

Fastighetsavgift 155,2 159,4 159,4 159,4 159,4

Inkomstutjämning 643,1 675,4 705,5 723,2 740,0

Kostnadsutjämning -108,0 -96,3 -100,0 -104,2 -108,0

Införandebidrag 18,6 0,0 0,0 0,0 0,0

LSS-utjämning -34,9 -24,5 -24,7 -24,9 -25,1

Summa generella statsbidrag och utjämning 706,7 742,1 742,9 729,0 712,9

Not 6 Finansiella intäkter


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Förmedlade lån inom koncernen 162,6 154,9 165,5 179,0 190,7

Provision förmedlade lån 20,6 21,9 24,0 25,1 25,6

Utlämnade lån 75,2 74,8 74,5 74,1 73,7

Koncernkonto 3,3 3,5 4,0 4,5 4,8

Swapräntor 18,0 20,0 30,0 30,0 30,0

Övriga finansiella intäkter 11,3 11,3 11,3 11,3 15,6

Summa finansiella intäkter 291,1 286,4 309,2 324,0 340,5

Not 7 Finansiella kostnader

145


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Egen upplåning -6,3 -4,8 -3,9 -1,0 0,0

Förmedlade lån inom koncernen -162,6 -154,9 -165,5 -179,0 -190,7

Koncernkonto -2,0 -2,5 -3,0 -3,2 -3,5

Swapräntor -18,0 -20,0 -30,0 -30,0 -30,0

Finansiella kostnader pension -4,7 -6,4 -10,2 -14,5 -22,4

Bank- och förvaltningskostnad -2,2 -2,2 -2,2 -2,2 -2,2

Avgår kreditivränta 1,5 3,0 3,0 3,0 3,0

Summa finansiella kostnader -203,8 -187,8 -211,8 -226,9 -245,7

Kommunen fungerar som internbank åt bolagen inom koncernen Gävle kommun. I föreliggande budgetförslag har volymförändringarna av utlåning inom koncernen kalkylerats jämfört med läge 31/12 2013. De förmedlade lånen har även beaktats i den ränteberäkning som redovisas under finansiella intäkter.

Enligt antagna styrprinciper ska pågående investeringar belastas med kreditivränta under aktiv byggtid. Kre-ditivräntan är beräknad till 3,00 procent under åren 2014–2015 och 3,5 procent under åren 2016–2018.

Lånen har beräknats utifrån följande ränteantaganden.

2013 2014 2015 2016 2017

Kort ränta 0,80% 0,86% 1,15% 1,85% 2,35%

Lång ränta 2,10% 2,40% 2,75% 3,00% 3,50%

Budgeterad snittränta för nyupplåning 1,84% 2,09% 2,43% 2,77% 3,27%

146

Notförteckning till balansbudget

Not 8 Immateriella/materiella anläggningstillgångar


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Materiella anläggningstillgångar:

Bokfört värde 1 januari 1 392,3 1 481,5 1 554,6 1 671,6 1 726,1

Årets nettoinvesteringar 172,1 180,6 226,3 166,2 132,7

Planenliga avskrivningar -77,7 -88,5 -90,3 -92,7 -92,4

Nedskrivningar p g a försäljningar -5,4 -19,0 -19,0 -19,0 -19,0

Övriga nedskrivningar

Anskaffningsvärde 31 december 3 140,3 3 307,0 3 468,6 3 675,9 3 823,1 3 936,8

Ackumulerade avskrivningar -1 748,0 -1 825,7 -1 914,1 -2 004,5 -2 097,2 -2 189,5

Avrundning/utjämning

Bokfört värde 31 december 1 392,3 1 481,3 1 554,4 1 671,4 1 725,9 1 747,2

Bokfört värde 31 december totalt 1 392,5 1 481,5 1 554,6 1 671,6 1 726,1 1 747,4

Not 9 Finansiella anläggningstillgångar


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Aktier och andelar

Gävle stadshus AB 316,0 316,0 316,0 316,0 316,0 316,0

Svenska Kommun Försäkrings AB 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5

Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB 708,7 708,7 708,7 708,7 708,7 708,7

Gästrike Vatten AB 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5

Gävle Vatten AB 0,0 40,0 40,0 40,0 40,0 40,0

Stiftelsen Parkeringsgaraget Gåvan 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kommunförbundet SAM 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1

Övriga, Kommuninvest med flera 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4

Summa aktier och andelar 1 042,2 1 081,2 1 081,2 1 081,2 1 081,2 1 081,2

Långfristiga fordringar

Förmedlade lån till koncernföretag

Gävle Stadshus AB 230,0 209,6 192,9 176,9 161,6 147,0

AB Gavlegårdarna 2 875,0 2 861,8 2 829,6 2 839,7 2 818,2 3 004,2

Gavlefastigheter Gävle kommun AB 780,0 935,7 1 201,5 1 361,8 1 432,6 1 456,8

Gävle Energi koncern 760,0 713,6 702,6 624,5 535,8 450,4

Gästrike Återvinnare 80,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Gävle Vatten AB 0,0 85,8 345,1 447,2 515,5 554,4

Gävle Hamn AB 617,0 749,6 951,2 1 277,6 1 410,3 1 427,3

Summa förmedlade lån koncernföretag 5 342,0 5 656,1 6 322,9 6 827,7 6 974,0 7 140,1

147

Övrig utlåning till kommunala bolag

Gavlefastigheter Gävle kommun AB 1 172,7 1 172,7 1 172,7 1 172,7 1 172,7 1 172,7

Gävle Hamn AB 368,2 368,2 368,2 368,2 368,2 368,2

Gävle Energi (förlagslån) 89,3 89,3 89,3 89,3 89,3 89,3

Gävle Vatten AB 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0

Summa övrig utlåning koncernföretag 1 701,1 1 701,1 1 701,1 1 701,1 1 701,1 1 701,1

Övrig långfristig utlåning

Bomhus Folkets Hus 15,4 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9

Norrsundets Folkets Hus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Läkerol Arena 109,9 109,9 109,9 109,9 109,9 109,9

Gävle Golfklubb 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Sjöfartsverket 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Trafikverket 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kommuninvest i Sverige AB (förlagslån) 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5

Summa övrig utlåning 136,8 127,3 127,3 127,3 127,3 127,3

Finansiell fordran, stb Hamnled 0,0 -38,0 -55,5 -55,5 -55,5 -55,5

Fordran jämkning moms Gavlefastigheter 9,5 8,1 6,8 5,4 4,0 2,7

Fordran jämkning moms Gävle Hamn 0,2 0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1

Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Avrundning/utjämning 0,1

Summa långfristiga fordringar 7 189,6 7 454,7 8 102,5 8 605,9 8 750,8 8 915,5

Summa finansiella anläggningstillgångar 8 231,8 8 535,9 9 183,7 9 687,1 9 832,0 9 996,7

Not 10 Förråd, lager, exploateringsfastigheter


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Förråd, lager 3,6 3,6 3,6 3,6 3,6 3,6

Exploateringsfastigheter 35,1 49,5 48,7 29,1 22,2 19,1

Avrundning/utjämning

Summa förråd, lager, expl.fastigheter 38,7 53,1 52,3 32,7 25,8 22,7

Not 11 Kortfristiga fordringar


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Kommunalskatt 45,3 11,6 27,5 15,9 0,0 0,0

Fastighetsavgift 59,0 58,5 62,7 65,3 63,7 62,1

Övriga fordringar 559,7 559,7 559,7 559,7 559,7 559,7

0,1 0,1 0,1

Summa kortfristiga fordringar 664,1 629,7 649,9 640,9 623,5 621,9

Not 12 Kortfristiga placeringar


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Deposit 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8

Summa kortfristiga placeringar 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8

Forts not 9

148

Not 13 Eget kapital


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Ingående eget kapital 3 556,6 3 679,3 3 844,5 3 977,5 4 102,8 4 273,9

Årets resultat 122,7 165,2 133,0 125,3 171,2 149,7

Summa Eget Kapital 3 679,3 3 844,5 3 977,5 4 102,8 4 273,9 4 423,6

Not 14 Avsättningar


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Hamnspår 19,0 19,0 19,0 19,0 9,5 0,0

Deponier 99,3 99,3 77,3 77,3 37,3 -0,9

Övriga avsättningar 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1

Avsättning för pensioner och liknande förpliktiktelser:

Ingående avsättning för pensioner 278,9 295,4 309,2 328,8 354,1

Ingående avsättning till särskild löneskatt för pens. 67,7 70,8 72,9 75,7 79,0

Förändring av avsättning pensioner 12,8 8,6 11,4 13,7 21,6

Ränteuppräkning pensioner 3,8 5,1 8,2 11,7 18,0

Förändring av löneskatt 3,1 2,1 2,8 3,3 5,2

Utgående avsättning för pensioner 278,9 295,4 309,2 328,8 354,1 393,7

Utgående avsättning till särskild löneskatt för pens. 67,7 70,8 72,9 75,7 79,0 84,2

Summa avsättningar 466,0 485,6 479,5 501,8 481,0 478,1

Not 15 Långfristiga skulder


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Förmedlade lån till kommunala bolag 5 342,0 5 656,1 6 322,8 6 827,7 6 973,9 7 140,0

Gävle kommuns egna lån 340,0 80,0 62,9 0,0 0,0 0,0

Investeringsbidrag 8,4 8,4 8,4 8,4 8,4 8,4

Summa långfristiga skulder 5 690,4 5 744,5 6 394,1 6 836,1 6 982,3 7 148,4

Not 16 Kortfristiga skulder


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Kommunalskatt 23,4 47,9 0,0 0,0 0,0 0,0

Pensionsskuld individuell del 98,5 103,2 107,6 120,3 118,6 124,7

Särskild löneskatt på individuell pensionsavgift 29,8 29,9 31,0 34,1 33,7 35,2

Semesterlöneskuld 185,1 190,1 195,1 200,1 205,1 210,1

Övriga kortfristiga skulder 705,1 705,1 705,1 705,1 705,1 705,1

Summa kortfristiga skulder 1 042,0 1 076,2 1 038,8 1 059,5 1 062,5 1 075,1

149

Driftbudget år 2015

Belopp i mnkrNämnd/Styrelse Intäkt Kostnad Netto

Kommun-bidrag

Årets resultat

Skattefinansierad verksamhet

Revisorskollegiet 1,0 -5,5 -4,5 4,5 0,0

Kommunstyrelse 179,1 -425,8 -246,7 246,7 0,0

Kommunstyrelse reavinst/-förlust 47,2 -14,8 32,4 0,0 32,4

Valnämnd 0,0 -0,1 -0,1 0,1 0,0

Överförmyndarnämnd 1,0 -8,4 -7,4 7,4 0,0

Teknisk nämnd 60,2 -267,7 -207,5 207,5 0,0

Byggnads- och miljönämnd 32,0 -65,3 -33,3 33,3 0,0

Kultur- och fritidsnämnd 81,9 -383,9 -302,1 302,1 0,0

Utbildningsnämnd 275,5 -2 390,9 -2 115,5 2 115,5 0,0

Näringsliv- och arbetsmarknadsnämnd 130,3 -338,6 -208,2 208,2 0,0

Socialnämnd 84,7 -533,9 -449,2 449,2 0,0

Omvårdnadsnämnd 297,3 -1 621,7 -1 324,4 1 324,4 0,0

Delsumma 1 190,1 -6 056,6 -4 866,6 4 899,0 32,4

Finansförvaltning 198,6 -398,1 -199,5

Avgår

Interna intäkter och kostnader -462,6 462,6

Summa verksamhetens Nettokostnad 926,1 -5 992,1 -5 066,0

150

Verksamhetens nettokostnadInklusive planenliga avskrivningar och pensionsavsättningar men exklusive realisationsvinster och exploateringsresultat uppgår verksamhetens nettokostnader till 5 098 mnkr år 2015 (5 066 mnkr inklusive realisationsvinster mm), vilket är en ökning med 295 mnkr eller 6,1 procent jämfört med prognos för år 2014.

Kommunens bruttokostnader i den löpande verksamheten inklusive avskrivningar beräknas år 2015 öka med 249 mnkr. Den genomsnittliga ökningstakten för bruttokostnaderna under den senaste treårsperioden 2011–2013 uppgår till ca 148 mnkr per år. Under år 2012 överfördes dock kollektivtrafiken till ny huvudman (Landstinget) genom skatteväxling, varvid bruttokostnaden sänktes med ca 82 mnkr detta år. År 2013 över-fördes hemsjukvården från Landstinget genom skatteväxling, varvid bruttokostnaden ökade med ca 47 mnkr. Om dessa för-ändringar exkluderas uppgår den genomsnittliga bruttokost-nadsökningen till ca 160 mnkr per år under perioden.

För år 2014 innebär nuvarande prognos en bruttokostnads-ökning med ca 127 mnkr. Under året har Markbyggarna över-förts till kommunalt bolag. De externa kostnaderna sjunker därmed med ca 27 mnkr jämfört med år 2013.

Löne- och prisnivåerna förväntas hållas nere av det rådande konjunkturläget. För arbetsmarknaden träffades nya löneavtal under år 2012 som även innefattar år 2015. För att uppnå budge-terat årsresultat ställs krav på reationaliseringar/omstrukture-ringar hos kommunens nämnder. I övrigt påverkas även kost-nadsutvecklingen i bruttotermer av strukturella förändringar. Detta kan till exempel vara nivån på verksamheter finansie-rade med riktade statsbidrag eller liknande.

De tilldelade kommunbidragen stiger totalt med 238 mnkr jämfört med aktuell budget för år 2014.

För år 2015 har kommunbidragen utökats med 117 mnkr till följd av pris- och löneökningar. Sammantaget motsvarar detta en ökning av verksamhetens nettokostnader med 2,5 procent. Genom förändringar i befolkningsstrukturen och övriga vo-lymförändringar har kommunbidragen ökat med 99 mnkr.

10 mnkr av nuvarande kommunbidrag bortfaller då dessa avser projekt, tilläggsanslag och liknande som avslutas i sam-band med år 2014 års utgång.

Nämndernas kommunbidrag har generellt nedjusterats med 1,0 procent som effektiviseringskrav, vilket motsvarar 49 mnkr.

Återstående 81 mnkr har tilldelats verksamheterna som riktade ramtillskott. Totalt tilldelas de prioriterade verksam-heterna för-, grund- och gymnasieskola, vård och omsorg 79 procent av de sammanlagda kommunbidragen.

För att uppnå en ekonomisk balans är det nödvändigt att samtliga nämnder lyckas klara verksamheten inom de tillde-lade ramarna. För närvarande redovisar underskottsnämnder obalanser på ca 62 mnkr. Dessa obalanser bör kunna åtgärdas

med de ramtillskott nämnderna tilldelas år 2015, främst genom volymtillskotten. Dessutom budgeteras en reserv på 20 mnkr för eventuellt återstående obalanser centralt under finansförvalt-ningen. För att nå det budgeterade årsresultatet år 2015 finns sammantaget ett utrymme att öka verksamheternas nettokost-nader med 6,1 procent eller med 5,3 procent om försäkringser-sättningen från Kommungarant under år 2014 frånräknas.

Med dessa förutsättningar finns förutsättningar att med nuvarande skatteprognos uppnå ett resultat som motsvarar 2 procent av kommunens intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning.

I nedanstående tabell redovisas de riktade ramtillskotten (utökade kommunbidragen) år 2015 jämfört med den aktuella årsbudgeten 2014.

Mnkr

Hyror, kapitaltjänst och drift för investeringar 24,4

Förlängd utbildningstid 10,0

Externa placeringar inom Hem för vård eller boende 7,0

Verksamhetsutveckling inom kultur och fritid 7,0

Resurstillskott äldre- och gruppboenden 6,1

Skötsel/underhåll gator, parker mm 4,0

Samverkansmedel från anlag under finansförvaltningen 3,5

Miljöstrategiskt program o ekologisk kost från anslag under finansförvaltningen

3,5

Bostadsanpassningsbidrag 2,0

Översikts- och detaljplanearbete 2,0

Tillsyn bygglovsverksamhet 1,5

Centralt rekryteringsstöd 1,5

Treklövern 1,5

Anslag avseende Räddningstjänstförbundet 1,4

Näringslivsprojekt 1,4

Integrationsarbete 1,0

Utredningsuppdrag 1,0

Kulturarrangemang 1,0

Sänkt färdtjänsttaxa 0,8

Höjd riksnorm, försörjningsstöd, barndel 0,8

Överförmyndarverksamhet 0,7

Familjehemsvård 0,7

Uppgradering av affärssystem 0,6

Kollektivtrafik 0,5

Sänkt statsbidrag beredskapsverksamhet 0,3

Kommunalt aktivitetsansvar, registrering 0,1

Aktivitetskrav Komvux -0,2

Höjt takbelopp avgift äldreomsorg -0,8

Korrigering till kostnadsnivå inom Näringsliv och arbets-marknad

-2,1

Summa 81,2

151

Investeringsbudget 2015–2018

Sammandrag av nämndernas investeringsplaner


2013Prognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018


Revisorskollegiet -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Kommunstyrelsen -16,1 -20,4 -18,3 -18,4 -18,6 -18,7

Tekniska nämnden -49,4 -71,5 -72,2 -93,1 -88,6 -68,0

Markbyggarna -0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Byggnads- och miljönämnden -0,3 -1,0 -0,6 -0,6 -0,7 -0,7

Kultur- och fritidsnämnden -57,5 -28,7 -19,4 -12,9 -15,5 -10,2

Utbildningsnämnden -20,1 -13,5 -28,4 -21,9 -22,9 -22,8

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden -0,6 -1,7 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0

Socialnämnden -1,0 -0,8 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0

Omvårdnadsnämnden -5,1 -7,0 -13,6 -9,8 -6,9 -7,0

Summa skattefinansierad verksamhet -150,9 -144,7 -154,5 -158,8 -155,1 -129,4

Exploateringsverksamhet:

Anläggningstillgångar -21,0 -27,4 -26,0 -67,5 -11,1 -3,2

Summa exploatering -21,0 -27,4 -26,0 -67,5 -11,1 -3,2

SUMMA NETTOINVESTERING -171,8 -172,1 -180,6 -226,3 -166,2 -132,7

152

Nybyggnation av särskilda boenden för äldre (ca 115 boende) planeras under perioden 2015–2018. Ett av dessa boenden görs med gemensam upphandling mellan kommunen och det kom-munala bostadsbolaget AB Gavlegårdarna vid Gävle Strand. In-vesteringsutgiften för detta projekt är beräknat till 165 mnkr. Ytterligare ett äldreboenden tillkommer genom öppen upp-handling med beräknat 44 boender. Senare under år 2018–2019 planeras för ett tredje tillkommande äldreboende för ytterli-gare ca 80 boende med en beräknad investeringsutgift på 200 mnkr.

Två nya särskilda boende (5–6 lägenheter) för personer med funktionsnedsättning planeras årligen, varav hälften av dessa planeras uppföras av AB Gavlegårdarna. För detta ändamål budgeteras 53 mnkr under planeringsperioden.

Den sammanlagda investeringsvolymen under perioden 2015–2018 hos de kommunala fastighetsbolagen riktade mot kommunal verksamhet beräknas uppgå till 1 392 mnkr. Där-utöver kan investeringar motsvarande ca 135 mnkr komma att uppföras av andra fastighetsägare.

Kommunen har under flera år varit i en fas med omfat-tande exploateringsverksamhet. Exploatering av bostads- och industritomter medför även en utbyggnad av tillhörande infra-struktur i form av anläggningstillgångar som kommer att vara kvar i kommunens ägo. Sammantaget ingår i investeringspla-nen en investeringsvolym på 108 mnkr under åren 2015–2018 till följd av exploateringar. En närmare beskrivning av exploa-teringsverksamheten sker under egen rubrik.

Investeringsutgifter på huvudområden

Anm. Diagrammet inkluderar investeringar hos kommunala fastighetsbolag riktade mot kommunens verksamhet

Mkr

Investeringsutgifter på huvudområden

Skolverksamhet

Särskild

a boenden

Gator o

ch parker m

ed mera

Idrott

och fr

ilufts

liv

Kultur o

ch biblio

tek

Exploatering VA

Övrigt

0

50

100

150

200

250

300

NettoinvesteringarFöljande större investeringsområden/projekt kan redovisas un-der planeringsperioden 2015–2018.

145 mnkr för utveckling av stadsliv och city. 80 mnkr avser insatser enligt intentioner i Centrumplanen och 20 mnkr At-lasområdets kajer.

24 mnkr för vägar, belysning etc i samband med utbyggnad av VA till Norrlandet.

38 mnkr för miljöstrategiska investeringar och för gång och cykelvägar i enlighet med kommunens miljöstrategiska pro-gram.

92 mnkr för trafik, bland annat 25 mnkr för Avanbron och 22 mnkr för infrastrukturinvesteringar vid Gavlehovs idrotts-anläggningar.

15 mnkr för att öka kollektivtrafikens framkomlighet och tillgänglighet.

40 mnkr för strategiska markinköp.25 mnkr i fastigheter och anläggningar ägda av Kultur- och

fritidsnämnden. I övrigt består kommunens investeringar i huvudsak av in-

ventarier, maskiner med mera.Den sammanlagda investeringsvolymen under perioden

2015–2018 för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 598 mnkr exklusive investeringar i exploateringsområden.

Utöver detta sker investeringar via kommunala fastighets-bolag som riktar sig mot den kommunala verksamheten.

Större investeringar via kommunala bolag under planpe-rioden 2015–2018 avser bland annat investering i ny högsta-dieskola, Vallbacksskolan med 56 mnkr (totalt 100 mnkr) samt tillhörande idrottshall med 30 mnkr, en allmän upprustning och verksamhetsanpassning av Sörbyskolan med 125 mnkr, om- och tillbyggnad av Stigslundsskolan med 65 mnkr, diverse investeringar i Sofiedalsskolan med 15 mnkr, samt paviljongs-lösningar för att skapa fler klassrum till följd av elevökning med 19 mnkr. Under perioden startar även allmän upprustning av Solängsskolan med 20 mnkr av en total investering på 90 mnkr.

För att möta ett ökat antal förskoleplatser görs investeringar i nya förskolor med 126 mnkr under åren 2015–2018.

En ny multisportarena för samlokalisering av friidrott och andra sporter med kapacitet att inrymma ca 2 000 åskådare budgeteras 2014–2015 med 200 mnkr vid Gavlehov.

För att utveckla kommunens fotbollsanläggning och möj-liggöra fortsatt allsvenskt spel har 143 mnkr budgeterats 2014–2015 för en ny fotbollsarena vid Gavlehov.

Dessa nya anläggningar tillsammans med befintliga vid och kring Gavlehov skapar en sammanhållen arenaby.

För en allmän upprustning av Valbo sportcentrum inklu-sive bad budgeteras 46 mnkr.

153

Försäljning av anläggningstillgångar 2015–2018


2013Prognos

2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018



Kommunens försäljningar av anläggningstillgångar särredovisas i investeringsbudgeten och bokförs per objekt. Realisationsvinster respektive förluster resultatförs i samband med försäljningar.

154

Exploateringsbudget 2015–2018

Belopp i mnkrTotalt under

periodenT o m2014

Budget2015

Plan2016

Plan2017

Plan20178

Inkomster 528,9 249,5 66,2 100,5 70,2 42,6

Utgifter -487,7 -357,5 -40,0 -71,5 -13,3 -5,4

Nettoexploatering 41,2 -108,1 26,2 29,0 56,8 37,2

Effekter i balansräkningen:

Anläggningstillgångar 365,2 257,4 26,0 67,5 11,1 3,2

Omsättningstillgångar:

Kassaförändring 41,2 -108,1 26,2 29,0 56,8 37,2

Exploateringsfastigheter 18,5 48,9 -0,8 -19,5 -7,0 -3,1

Exploateringsresultat i Resultaträkning (eget kapital) 424,9 198,1 51,4 77,0 60,9 37,3

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. I de fall avsikten är att sälja en färdigställd exploateringsfastighet ska denna klassificeras och värderas som omsättningstillgång. Gator, parkmark, belysning med mera, som kommer att finnas kvar i kommunens ägo och be-tjänar exploateringsområdena redovisas som anläggningstill-gångar och ingår i kommunens investeringsredovisning. Un-der senare år har exploateringsverksamheten varit omfattande i kommunen, vilket är ett uttryck för marknadens efterfrågan.

2015 års exploateringsutgifter uppgår till 40,0 mnkr. 26,0 mnkr avser egna anläggningstillgångar och ingår i kommu-nens investeringsredovisning. 14,0 mnkr av utgifterna avser åtgärder på tomter till försäljning och redovisas som omsätt-ningstillgång i balansräkningen.

Inkomster från tomtförsäljningar uppgår år 2015 till 66,2 mnkr.Större exploateringsprojekt under åren 2015–2018 avser

främst slutförande av Gävle Strand etapp 2. Den totala bruttout-giften för projektet kan beräknas till 102 mnkr och de totala försäljningsinkomsterna till 143 mnkr. Värdet på kvarstående anläggningstillgångar uppgår till 87 mnkr.

Det positiva kassaflödet för etappen balanserar delvis etapp 1 som var framtungt avseende infrastruktur. För denna etapp redovisades anläggningstillgångar till ett värde av 179 mnkr och försäljningsinkomster på 49 mnkr . En start av etapp 3 med 600–700 bostäder beräknas ske under planperioden. De eko-nomiska effekterna är dock ännu endast beräknad för framta-gande av programmet.

Övriga stora bostadsprojekt avser kvarteret Runstenen med beräknat ca 90 lägenheter. Exploateringsutgifter uppgår till 3,0 mnkr och försäljningsinkomster till 13,6 mnkr. Parkvägen med

möjlig byggnation av äldreboende, gruppboende, förskola och ett fyrtiotal bostäder med exploateringsutgifter med 18 mnkr och försäljningsinkomster med 15 mnkr. Lindbacka västra ett trettiotal småhustomt er med exploateringsutgifter med 17 mnkr och försäljningsinkomster med 21 mnkr, samt Hemlingby bostäder etapp 1 med beräknat 280 tomter med exploaterings-utgifter med 44 mnkr och försäljningsinkomster med 52 mnkr.

Andra stora projekt avser industriområde Ersbo, där etapp 1 och 2 i huvudsak nu innefattar försäljningsinkomster med 25 mnkr. Det nystartade projektet Ersbo Syd etapp 3 beräknas innefatta exploateringsutgifter med 31 mnkr under planperio-den och försäljningsinkomsterna med 57 mnkr, varav 9 mnkr ligger inom planperioden.

Den totala bruttoutgiften för exploateringsprojekt under åren 2015–2018 beräknas till 130 mnkr. Genom dessa exploate-ringar har eller kommer kommunen att tillföras anläggnings-tillgångar till ett värde av 108 mnkr. Mellanskillnaden mellan bruttoutgiften och värdet på anläggningstillgångarna utgör omsättningstillgångar i form av exploateringsfastigheter och avser de kostnader som lagts ned på tomter som ska säljas. Dessa omsättningstillgångar uppgår därmed till totalt 22 mnkr.

Vid försäljningstillfället redovisas ett exploateringsresul-tat i kommunens resultaträkning som mellanskillnad mellan försäljningspriset och det bokförda värdet på omsättningstill-gångarna. Den sammanlagda försäljningsinkomsten i exploa-teringsbudgeten under åren 2015–2018 uppgår till 279 mnkr och det bokförda värdet på dessa tomter beräknas uppgå till 52 mnkr, varvid ett positivt exploateringsresultat redovisas med 227 mnkr. Detta resultat används för att finansiera de anlägg-ningstillgångar som exploateringen medför.

155

Finansiering av verksamheterna


2014Budget

2015Plan

2016Plan

2017Plan

2018

Vad går pengarna till?För-, grund-, gymnasieskola 2 296 2 391 2 448 2 518 2 588

Vuxenutb., arbetsmarknadsåtgärder 311 339 346 356 365

Vård och omsorg 2 116 2 156 2 244 2 311 2 370

Kultur, bibliotek och fritidsverksamhet 357 384 413 420 428

Gator, parker, fysisk planering och miljö 323 331 344 353 361

Pensionskostnader 277 279 303 309 335

Övrigt 89 153 248 259 300

Avgår interna räntor -38 -41 -51 -55 -57

Summa verksamhetens kostnader 5 731 5 992 6 295 6 472 6 690

Avgår internt tillförda medel -89 -83 -113 -71 -88

Kommunalt kostnadsutjämningssystem 89 96 100 104 108

LSS-utjämning 35 24 25 25 25

Regleringsavgift till staten 0 0 8 35 64

Räntor 205 188 212 227 241

Investering i materiella anläggningstillgångar 172 181 226 166 133

Finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0

Förändring i rörelsekapital 0 57 0 0 0

Amortering av egna lån 260 17 63 0 0

Till egen kassa 0 0 20 125 144

Summa utbetalningar 6 402 6 472 6 835 7 083 7 316

Var kommer pengarna från?Taxor och avgifter 240 228 238 245 252

Riktade statsbidrag i verksamheten 259 252 256 260 263

Övrigt i verksamheten 450 446 497 500 485

Summa verksamhetens intäkter 949 926 991 1 005 999

Kommunalskatt 4 151 4 358 4 589 4 812 5 027

Kommunalt inkomstutjämningssystem 643 675 706 723 740

LSS-utjämning 0 0 0 0 0

Regleringsbidrag med mera från staten 23 18 0 0 0

Strukturbidrag från staten 10 10 10 10 10

Fastighetsavgift 155 159 159 159 159

Räntor 294 286 309 324 340

Försäljning av materiella anläggningstillg. 13 20 20 20 20

Finansiella anläggningstillgångar 10 19 1 1 1

Förändring i rörelsekapital 54 0 49 27 17

Nya egna lån 0 0 0 0 0

Från egen kassa 100 0 0 0 0

Summa inbetalningar 6 402 6 472 6 835 7 083 7 316

156

Övriga utgifter, 5,5%

För-, grund- och gymnasieskola, 37,0%

Vård och omsorg, 33,4% VuxenutbildningArbetsmarknadsåtgärder, 5,2%

Kultur och fritid, 6,0%

Gator, parker, miljö, 4,9%

Investeringar, 2,8%

Skatteutjämning, 1,9%

Räntor, 2,9%

Taxor och avgifter, 3,5%

Kommunal-skatt, 67,5%

Generellt statsbidrag, utjämning, 13,3%

Räntor, 4,4%

Riktade stats-bidrag, 3,9%Försäljning

materiella anläggntillgångar, 0,3%

Övriga in-komster, 7,1%

Kommunens utgifter återfinns främst inom de prioriterade verksamheterna skola, vård och omsorg med mera. Kost-nadsökningen under planeringsperioden uppgår för dessa verksamheter till 546 mnkr eller cirka 12 procent. De samlade bruttoutgifterna i kommunen år 2015 uppgår till 6,5 miljarder kronor eller ca 65 600 kronor per invånare. Kommunen satsar sina resurser främst inom de prioriterade områdena. Av de

sammanlagda anslagen (kommunbidragen) i driftbudgeten på 4,9 miljarder kronor riktas 79 procent till dessa verksamheter. Den enskilt viktigaste inkomstposten utgörs av den kommu-nala inkomstskatten som uppgår till 67 procent av kommunens totala inkomster. Detta motsvarar ca 44 100 kronor per invå-nare. Inkomster från taxor och avgifter kommer främst från förskolan och omvårdnadsverksamhet.

Utgifternas fördelning i budget 2015

Inkomsternas fördelning i budget 2015

157

Bilagor

158

Inve

ster

ings

budg

et i

deta

lj

Tota

l T

o m

B

ud

get

Pro

gno

s B

ud

get

Pla

n

Pla

n

Pla

n

Pla

n

Pla

n

Pla

n

(Bel

opp

i tus

enta

l kr)

in

vest

20

13

2014

20

14

2015

20

16

2017

20

18

2019

20

20

2021

Se

nar

e

NET

TO

INV

EST

ERIN

GA

R:

Skat

tefi

nans

iera

d ve

rksa

mhe

t:

Ko

mm

un

styr

else

n

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-1 7

10-1

710

-720

-740

-760

-780

-80

0-8

20-8

40

It-i

nves

teri

ngar

-5 5

00

-5 5

00

-5 6

00

-5 7

00

-5 8

00

-5 9

00

-6 0

00

-6 1

00

-6 2

00

It-i

nves

teri

ngar

, kun

drel

ater

at-2

00

0-2

00

0-2

00

0-2

00

0-2

00

0-2

00

0-2

00

0-2

00

0-2

00

0

IT p

rogn

os 2

20

1470

0

Nyt

t Ek

-sys

tem

-8 5

00

-7 7

66-7

34-7

34

Bal

anse

rad

styr

nin

g lic

ense

r m

m-1

20

0-1

20

0

MM

P:

Inve

ster

inga

r i m

arkr

eser

v m

m-1

0 0

00

-10

00

0-1

0 0

00

-10

00

0-1

0 0

00

-10

00

0-1

0 0

00

-10

00

0-1

0 0

00

Sum

ma

Ko

mm

un

styr

else

-8 5

00

-7 7

66-2

1 14

4-2

0 4

44

-18

320

-18

44

0-1

8 56

0-1

8 68

0-1

8 80

0-1

8 9

20-1

9 0

40

Rev

iso

rsko

llegi

e

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-56

-56

-57

-58

-59

-60

-61

-62

-63

Sum

ma

Rev

iso

rsko

llegi

e

-56

-56

-57

-58

-59

-60

-61

-62

-63

Tekn

iska

näm

nd

en

Rei

nves

teri

ngar

inve

nta

rier

-3

45-3

45-3

00

Del

sum

ma

stab

mm

-345

-345

-30

0

Stad

sliv

och

cit

y

Stad

sliv

och

cit

y-9

5 0

00

-24

500

-26

500

-22

00

0-2

2 0

00

Off

entl

iga

milj

öer

-4 5

00

-1 5

00

-3 0

00

Bör

spla

n-3

00

0-3

00

0

Tim

mer

man

sgat

an-1

00

0-1

00

0

Södr

a H

ucke

n-2

00

0-2

00

0

Nyg

atan

Öst

-1 0

00

-1 0

00

159

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Nyg

atan

Väs

t-1

4 0

00

-5 6

44

-8 3

56-8

356

Å-r

umm

et e

tapp

2, b

l a s

tads

bad

-9 1

00

-291

-3 7

09

-5 7

09

-3 1

00

Leku

tvec

klin

gspl

an-4

00

0-1

00

0-1

00

0-1

50

0-1

50

0

Skön

a gr

öna

Sätr

a-3

00

0-3

00

0

Par

kmar

k-3

94

2-1

44

2-1

44

2-5

00

-2 0

00

Gat

ualle

ér-1

50

0-5

00

-50

0-1

00

0

Val

ls H

age

-1 5

00

-1 5

00

Om

disp

oner

ing

till

stad

sbad

4 80

04

800

Cen

trum

plan

/sta

dsfö

rnye

lse

-35

00

0-3

5 0

00

Cen

trum

plan

/sta

dsfö

rnye

lse

-45

00

0-4

5 0

00

Atl

asom

råde

t ka

jer

-20

00

0-1

0 0

00

-10

00

0

Del

sum

ma

stad

sliv

och

cit

y-2

38 7

42-5

935

-15

00

7-1

7 0

07

-12

600

-53

200

-55

00

0-2

4 50

0-2

6 50

0-2

2 0

00

-22

00

0

Gån

g oc

h cy

kel

Gån

g o

ch c

ykel

väga

r-2

8 10

0-5

00

0-4

50

0-8

00

0-5

30

0-5

30

0

GC

Vän

dkre

tsen

-1 0

00

-1 0

00

GC

N.Å

bygg

eby

-2 3

08

-10

8-2

00

-20

0-2

00

0

GC

Nyg

atan

-2

00

0-2

00

0

GC

Bru

nn

sgat

an-9

00

-90

0

GC

Tim

mer

rän

nan

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

GC

Mac

kmyr

a-4

735

-4 7

35-4

735

GC

Tal

lbac

kssk

olan

-50

0-5

00

-50

0

GC

Väs

terb

ågen

-4

00

0-1

20

0-2

80

0

Fram

kom

lighe

t St

igsl

und,

For

sby,

Hill

e-1

00

0-1

00

0

Fram

kom

l När

inge

n, S

tröm

sbro

, Lin

dbac

ka-1

00

0-1

00

0

Fram

kom

l S K

ungs

väge

n, Jä

rvst

a-1

00

0-1

00

0

Fram

kom

lighe

t N

Bom

huss

tråk

et-1

00

0-1

00

0-1

00

0

Fram

kom

lighe

t S

Bom

huss

tråk

et-1

00

0-1

00

0-1

00

0

Fram

kom

lighe

t V

albo

strå

ket

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

Fram

kom

lighe

t Sä

tras

tråk

et-1

00

0-1

00

0

Fram

kom

lighe

t A

nder

sber

gsst

råke

t-1

00

0-1

00

0

Säkr

a sk

olvä

gar

-3 5

00

-3 5

00

160

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Cyk

elpa

rker

ing

plan

-50

0-5

00

Milj

östr

ateg

iskt

pro

gram

-40

00

0-1

0 0

00

-10

00

0-1

0 0

00

-10

00

0

Del

sum

ma

gång

och

cyk

el-9

6 54

3-1

08-9

435

-9 4

35-8

100

-10

800

-15

000

-4 5

00-1

8 00

0-1

5 30

0-1

5 30

0

Trafi

k

Trafi

kinv

este

ring

ar-1

05

600

-6 6

00

-9 0

00

-32

00

0-2

9 0

00

-29

00

0

Ava

bron

-25

00

0-4

00

0-2

1 00

0

Bro

Val

ls H

age

-4 5

20-3

3-4

487

Gru

ndv

atte

nsk

ydd/

dag

vatt

en-1

1 316

-2 6

36-6

580

-4 5

80-2

00

0-2

10

0

Cir

kula

tion

spla

ts H

agas

tröm

sutf

arte

n-9

00

0-2

30-8

770

-8 7

70

Trafi

ksäk

erh

etså

tgär

der

-1 8

00

-80

0-1

00

0

Dag

vatt

enpr

obl

em-1

50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0

Gat

u-pa

rkbe

lysn

ing

-3 5

00

-1 5

00

-1 5

00

-1 0

00

-1 0

00

Par

keri

ngsi

nst

rum

ent

-1 5

00

-50

0-5

00

-1 0

00

Par

keri

ngså

tgär

der

(pen

dlar

park

erin

g)-2

00

0-2

00

0

Trafi

ksig

nale

r-5

00

0-1

00

0-1

00

0-2

00

0-2

00

0

Trafi

kan

ordn

inga

r-4

00

0-2

00

0-2

00

0

Par

keri

ngsl

edn

ings

syst

em-4

00

0-4

00

0

Inve

ster

ings

rese

rv T

rafi

k-1

50

0-1

50

0

Bäc

kbro

n in

kl G

C-1

9 30

0-9

814

-9 4

86-9

486

Infr

astr

uktu

r G

avle

hov

-29

00

0-7

00

0-7

00

0-1

5 0

00

-7 0

00

Par

keri

ngar

mm

till

are

nor

Gav

leh

ov-5

00

0-4

245

-755

-755

Del

sum

ma

trafi

k-2

33 5

36-1

6 95

8-3

6 0

91-3

4 0

91-3

2 78

7-1

9 10

0-1

0 60

0-3

0 0

00

-32

00

0-2

9 0

00

-29

00

0

Kol

lekt

ivtr

afik

Kol

lekt

ivtr

afik

-15

00

0-3

00

0-3

00

0-3

00

0-3

00

0-3

00

0

Utb

yggn

ad p

ga n

ya k

olle

ktiv

trafi

kavt

alet

-4 0

00

-2 0

00

-2 0

00

-2 0

00

Fram

kom

ligh

et k

olle

ktiv

trafi

k (M

SP)

-2 0

00

-2 0

00

Hål

lpla

tsom

bygg

nad

-2 0

00

-2 0

00

BR

T Li

ght,

lin

je 2

-3 0

00

-3 0

00

Del

sum

ma

kolle

ktiv

trafi

k-2

6 0

00

-2 0

00

-2 0

00

-4 0

00

-5 0

00

-3 0

00

-3 0

00

-3 0

00

-3 0

00

-3 0

00

161

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Off

entl

iga

milj

öer u

tanf

ör c

ity

Off

entl

iga

milj

öer

-3 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

Torg

et H

edes

unda

-2 4

00

-183

-2 2

17-2

217

Enge

ltof

ta b

rygg

a-2

350

-179

-2 17

1-2

171

Bry

ggor

, Lim

ön m

fl-8

10-7

9-7

31-7

31

VA

-Nor

rlan

det,

väg

ar b

elys

nin

g m

m-2

8 80

0-1

478

-3 5

22-3

522

-7 8

00

-5 0

00

-5 0

00

-6 0

00

Furu

vik,

pir

och

cam

ping

-7 6

06

-976

-6 6

30-6

630

Del

sum

ma

offen

tl m

iljöe

r uta

nför

cit

y-4

4 96

5-2

894

-15

271

-15

271

-7 8

00

-5 0

00

-5 0

00

-6 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

Prog

nos

2 20

146

641

-6 6

41

Sum

ma

Tekn

isk

näm

nd

-639

785

-25

894

-78

149

-71 5

08

-72

228

-93

100

-88

60

0-6

8 0

00

-80

50

0-7

0 3

00

-70

30

0

Byg

gnad

s- o

ch m

iljö

näm

nd

en

Div

rei

nves

teri

ngar

mm

-1 0

20-1

020

-620

-640

-660

-680

-70

0-7

20-7

40

Sum

ma

Byg

gnad

s o

ch m

iljö

näm

nd

-1 0

20-1

020

-620

-640

-660

-680

-70

0-7

20-7

40

Ku

ltu

r- o

ch f

riti

dsn

ämn

den

Fast

ighe

tsin

vest

erin

gar:

Gun

der

Häg

g st

adio

n, o

ml a

llväd

ersb

anor

-1

50

0-1

50

0

Kylm

aski

n Li

ndö

valle

n -5

30

0-5

30

0

Kylm

aski

n V

albo

-5

30

0-5

30

0

Kylm

aski

n C

urlin

ghal

len

-5 1

00

-5 10

0

Åby

valle

n 2

nya

omkl

ädn

ings

rum

-3

00

0-3

00

0

Nor

rsun

dets

Fol

kets

Hus

-2 0

41-4

1-2

00

0-2

00

0

Nor

rsun

dets

Fol

kets

Hus

upp

date

ring

-10

00

0-1

0 0

00

Val

bo is

hall

2 ny

a om

kl.r

um-3

30

0-3

30

0

Kas

tval

len

2 ny

a om

kl.r

um, f

örrå

d-4

00

0-4

00

0

Fotb

olls

plan

An

ders

berg

-3 3

45-2

948

-397

-397

Rid

spor

tutb

yggn

ad L

ervi

k-8

7 40

0-3

747

-2 0

25-2

025

-81 6

28

Rid

spor

tutb

yggn

ad P

onny

klub

ben

-83

984

-68

728

-15

256

-15

256

Elek

tron

isk

utr

Älg

sjön

s sk

ytte

bana

-3 0

00

-3 0

00

Älg

sjön

, nya

tav

lor

-2 3

00

-2 3

00

Älg

sjön

, ny

lång

bana

-10

00

0-1

0 0

00

162

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Proj

ekt

med

års

ansl

ag:

Div

erse

pro

jekt

-1 9

65-1

965

-1 3

00

-1 3

00

-1 3

00

-1 3

00

-2 0

00

-2 0

00

-2 0

00

Sum

ma

fast

ighe

tsin

vest

erin

gar

-229

569

-75

463

-21 6

43-2

1 643

-6 4

00

-6 6

00

-8 10

0-4

30

0-9

30

0-2

00

0-2

00

0-1

06

928

Övr

igt:

Inve

nta

rier

nya

Gav

leh

ov (s

port

)-5

00

0

Inve

nta

rier

nya

Gav

leh

ov (f

otbo

ll)-1

80

0

Inve

ntar

ier

Bry

näsv

alle

n-1

892

-1 8

92

Utb

yte

av e

larm

atur

er, u

tom

hus

anlä

ggn

.-1

50

0-1

50

0-1

50

0

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-5 15

5-5

155

-4 7

25-4

825

-5 9

25-5

925

-6 0

25-6

025

-6 0

25

Sum

ma

Ku

ltu

r- o

ch f

riti

d -2

8 69

0-2

8 69

0-1

9 4

25-1

2 9

25-1

5 52

5-1

0 2

25-1

5 32

5-8

025

-8 0

25-1

06

928

Utb

ildn

ings

näm

nd

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-13

457

-13

457

-28

350

-20

90

0-2

1 350

-21 8

00

-22

150

-22

300

-22

700

Nya

förs

kolo

r m

m-1

00

0-1

50

0-1

00

0

Sum

ma

Utb

ildn

ings

näm

nd

-13

457

-13

457

-28

350

-21 9

00

-22

850

-22

800

-22

150

-22

300

-22

700

När

ings

liv o

ch a

rbet

smar

knad

snäm

nd

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-1 12

8-1

128

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 1

00

Utr

ustn

ing

Skyt

teln

-60

0-6

00

Sum

ma

När

ings

liv o

ch a

rbet

smar

knad

-1

728

-1 7

28-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

10

0

Soci

aln

ämn

d

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-815

-815

-940

-960

-980

-1 0

00

-1 0

20-1

020

-1 0

60

Sum

ma

Soci

aln

ämn

d-8

15-8

15-9

40

-96

0-9

80-1

00

0-1

020

-1 0

20-1

06

0

Om

vård

nad

snäm

nd

en

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-5 8

00

-5 8

00

-5 9

00

-6 0

00

-6 1

00

-6 2

00

-6 3

00

-6 3

00

-6 5

00

Tryg

ghet

slar

m-4

70

0-4

70

0

Utr

ustn

ing

särs

kild

a bo

ende

n-4

00

-40

0-8

00

-80

0-8

00

-80

0-8

00

-80

0-8

00

Utr

ustn

ing

äldr

eboe

nde

-3 0

00

-3 0

00

-3 0

00

Pro

gnos

2 2

014

3 90

0-3

90

0

Sum

ma

Om

vård

nad

-1

0 9

00

-7 0

00

-13

600

-9 8

00

-6 9

00

-7 0

00

-10

10

0-7

10

0-7

30

0

163

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Mar

kbyg

garn

a

Div

erse

rein

vest

erin

gar

mm

-3 5

75

Sum

ma

Mar

kbyg

garn

a-3

575

Exp

loat

erin

gsve

rksa

mh

et

Öve

rför

da a

nlä

ggn

ings

tillg

ånga

r-2

6 50

6-4

0 9

50-2

3 0

47-3

4 13

7-6

030

-2 9

63

Sum

ma

Exp

loat

erin

gsve

rksa

mh

et-2

6 50

6-4

0 9

50-2

3 0

47-3

4 13

7-6

030

-2 9

63

S:A

SK

AT

TEFI

NA

NSI

ERA

D V

ERK

SAM

HET

-186

04

0-1

85 6

68-1

77 5

87-1

92

96

0-1

61 1

64-1

32 4

08

-149

656

-129

447

-130

328

-10

6 9

28

Sum

ma

exkl

usiv

e ex

ploa

teri

ng-1

59 5

34-1

44 7

18-1

54 5

40-1

58 8

23-1

55 13

4-1

29 4

45-1

49 6

56-1

29 4

47-1

30 3

28-1

06

928

SUM

MA

TO

TALT

NET

TO

INV

EST

ERIN

G-1

86 0

40

-185

668

-177

587

-19

2 9

60

-161

164

-132

40

8-1

49 6

56-1

29 4

47-1

30 3

28-1

06

928

FÖR

SÄLJ

NIN

G M

AT

RIE

LLA

AN

LÄG

GN

ING

STIL

LGÅ

NG

AR

:

Förs

äljn

inga

r an

lägg

nin

gsti

llgån

gar

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

SUM

MA

FÖ

RSÄ

LJN

ING

AR

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

20 0

00

INV

EST

ERIN

GA

R H

OS

KO

MM

UN

ALA

BO

LAG

Gav

lefa

stig

hete

r:

Utb

ildni

ng:

Fyre

n fö

rsko

la A

lder

hol

men

-25

996

-24

696

-1 3

00

-1 3

00

Nyb

yggn

ad fö

rsko

la p

assi

vhus

, Fri

debo

-29

972

-28

772

-1 2

00

-1 2

00

Nyn

äspa

rken

s fö

rsko

la-4

916

-4 8

16-1

00

-10

0

Ols

back

agår

den

pavi

ljong

-3 6

10-3

510

-10

0-1

00

Mår

dväg

en t

illby

ggna

d-1

8 40

2-4

02

-4 0

00

-4 0

00

-14

00

0

Mum

ingå

rden

-3 6

69-2

669

-1 0

00

-1 0

00

Höv

ding

av fr

sk fe

ttav

sk-2

497

-2 3

97-1

00

-10

0

Sofi

edal

sgår

den

tillb

yggn

ad-1

6 0

01

-2 0

01

-13

00

0-1

3 0

00

-1 0

00

164

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Nya

förs

kolo

r er

sätt

nin

g fö

r ri

vna

-60

00

0-3

0 0

00

-30

00

0

Ny

förs

kola

öka

de v

olym

er-6

0 0

00

-15

00

0-1

5 0

00

-30

00

0

Öst

ers

förs

kola

ers

ättn

ing

-30

00

0-1

0 0

00

-20

00

0

Sörb

ygår

den

s fö

rsko

la n

ypro

d-3

0 0

00

-25

00

0-5

00

0

Om

/till

bygg

nad

Alm

gård

en-2

0 0

00

-20

00

0

Svan

gård

ens

förs

kola

tak

mm

-4 0

00

-4 0

00

Ber

gby

skol

a -9

676

-8 9

86-3

00

-30

0-3

90

Ber

gby

skol

a et

app

2, m

atsa

l, h

emku

nsk

ap-8

60

0-8

60

0

Ber

gby

skol

a et

app

3, g

ymna

stik

nyb

ygg

-30

00

0-3

0 0

00

Frid

hem

ssko

lan

allm

än u

ppru

stn

ing

-30

00

0-3

0 0

00

Hag

astr

ömss

kola

n et

app

2, g

ymna

stik

-20

00

0-2

0 0

00

Tallb

acke

ns

skol

a et

app

1-2

8 39

9-2

6 0

94-2

30

5-2

30

5

Tallb

acke

ns

skol

a et

app

2-2

0 0

00

-20

00

0

Sjö

ängs

skol

an (

f-6

skol

a o

mar

karb

)-9

80

8-8

343

-1 3

00

-1 3

00

-165

Sjö

ängs

skol

an, v

ent,

allm

upp

rust

n. g

ymn

-10

113

-113

-1 0

00

-9 0

00

Nor

ra id

rott

shus

et h

iss

-4 9

82-4

80

2-1

80-1

80

Nyn

ässk

olan

, gul

a h

uset

(tak

,fön

ster

,mar

k)-1

0 0

04

-554

-8 0

00

-8 0

00

-1 4

50

Nyn

ässk

olan

, gul

a h

uset

-30

00

0-3

0 0

00

Solä

ngss

kola

n, a

llmän

upp

rust

n-9

0 0

00

-20

00

0-7

0 0

00

Stig

slun

dssk

olan

om

och

nyb

yggn

ad-6

5 0

00

-25

00

0-4

0 0

00

Solg

län

tan

Stig

slun

dssk

olan

-4 0

00

-4 0

00

Sörb

ysko

lan

, allm

än u

ppru

stn

ing

-125

022

-20

3-1

8 51

9-7

7 30

0-2

9 0

00

Var

va s

kola

s u

tem

iljö

-2 0

00

-2 0

00

Sten

eber

gssk

olan

eta

pp 3

-3 5

00

-3 5

00

Söde

rsko

lan

, om

bygg

nad

sam

t h

iss

-5 0

55-4

655

-40

0-4

00

An

ders

berg

ssko

lan

, allm

än r

ust

-35

00

0-3

5 0

00

Fors

back

a g

ymna

stik

+om

kl, v

ent

o ru

st-7

80

0-7

80

0

Ludv

igsb

ergs

skol

an n

y ve

nt+

omkl

rum

-30

00

0-3

0 0

00

Ludv

igsb

ergs

skol

an, k

öksk

rav

-12

300

-16

-12

284

An

pass

Nor

rsun

dets

sko

la t

ill fr

sk-3

00

0-3

00

0

An

pass

Ste

neb

ergs

skol

an fö

r Lo

M-1

3 0

00

-7 0

00

-6 0

00

Val

lbac

kssk

olan

Hög

st-1

00

00

0-3

816

-40

00

0-4

0 0

00

-56

184

165

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Val

lbac

kssk

olan

, idr

otts

hall

-30

00

0-1

5 0

00

-15

00

0

Vik

inga

skol

an, v

ent

-6 0

00

-6 0

00

Sofi

edal

ssko

lan

, drä

n,d

agva

tten

, ute

,kök

-15

00

0-1

5 0

00

Nor

rtul

lsko

lan

, om

b o

ch v

enti

lati

on-2

0 0

00

-3 4

12-1

6 58

8

Pol

hem

P2,

an

pass

n o

ven

t et

app

1 och

2-7

3 52

8-7

3 4

28-1

00

-10

0

Vas

asko

lan

allm

än r

ust,

nyb

yggn

ad

-130

00

0-3

00

0-6

3 0

00

-64

00

0

Pav

iljon

ger

skol

or m

m-3

7 0

00

-37

00

0

Pro

jekt

med

års

ansl

ag:

Ver

ksam

het

s- o

han

dika

ppan

pass

nin

g-7

34

4-7

34

4-5

80

0-5

80

0-5

80

0-5

80

0-5

80

0-5

80

0-5

80

0

Arb

etsm

iljö

- , m

yndi

ghet

skra

v o

ch la

rm-5

00

-50

0-8

42-7

00

-70

0-7

00

-70

0-7

00

-70

0

Skol

milj

öer

, sko

lgår

dar

-90

0-9

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

Kök

, till

agn

ing

myn

digh

etsk

rav

-4 7

50-4

750

-4 0

00

-4 0

00

-4 0

00

-4 0

00

-4 0

00

-4 0

00

-4 0

00

Skol

köks

utr

ustn

ing

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

Förs

kolo

r-El

säke

rhet

såtg

ärde

r-6

00

-60

0-5

00

-50

0

An

pass

nin

g el

och

dat

anät

-50

0-5

00

-3 5

00

-3 5

00

-3 5

00

-3 5

00

An

pass

nin

g fl

ytt

fr S

kytt

eln

till

P4-1

590

-1 5

90

Sum

ma

Utb

ildni

ng-1

327

852

-203

687

-90

569

-90

569

-20

1 234

-183

80

0-1

10 0

00

-116

80

0-1

75 5

00

-10

8 50

0-1

19 0

88-1

38 5

00

När

ings

liv o

ch a

rbet

smar

knad

:

An

lägg

nin

g p-

plat

ser

Skog

mur

-2 0

00

-2 0

00

Erik

sber

g, v

ent

och

vär

me

-8 0

00

-220

-7 0

00

-7 0

00

-780

Lin

däng

ens

dagc

ente

r, V

VS

värm

e-5

50

6-6

-5 5

00

Pro

jekt

med

års

ansl

ag:

An

pass

nin

gar,

data

nät,

larm

-40

0-4

00

-60

0-6

00

-60

0-6

00

-60

0-6

00

-60

0

Ver

ksam

het

san

pass

nin

gar

nya

loka

ler

EDV

-250

-250

Sum

ma

När

ings

liv o

ch a

rbet

smar

knad

-15

506

-226

-7 6

50-7

650

-1 3

80-6

00

-6 10

0-6

00

-60

0-6

00

-60

0-2

00

0

Om

vård

nad:

Pro

jekt

med

års

ansl

ag:

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0

Sum

ma

Om

vård

nad

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0

166

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Kul

tur o

ch F

riti

d:

Hag

asrö

ms

IP, n

ytt

före

nin

gsfö

rråd

-2 0

00

-2 0

00

Mar

ieh

ov, n

ytt

före

nin

gsfö

rråd

-6 0

00

-6 0

00

Mås

berg

et 2

nya

om

kl.r

um-3

00

0-3

00

0

Om

stäl

lnin

g H

emlin

gby

-1 0

00

-1 0

00

Kon

sert

huse

t, o

mby

ggn

mus

ikbi

bl, t

oale

tter

-9

941

-8 4

61-1

00

0-1

00

0-4

80

Kon

sert

hus

et, s

cen

tak

Gev

alia

sale

n-7

00

-70

0

Kon

sert

hus

et, s

ceng

olv

Gev

alia

sale

n-1

00

0-1

00

0

Kon

sert

hus,

ven

t o

luft

ighe

t-1

50

0-1

50

0

Gav

leh

ov s

port

-, fr

iidro

tts-

, trä

nin

gsha

ll.-2

00

00

0-3

60

4-5

0 0

00

-50

00

0-1

46 3

96

Gav

leh

ov n

y fo

tbol

lsar

ena

-143

00

0-8

0 0

00

-80

00

0-6

3 0

00

Strö

mva

llen

, en

dast

ny

bely

snin

g-3

00

0

Gav

leh

ov, n

ytt

kon

stgr

äs

-4 0

00

-4 0

00

Gav

leh

ov, fl

ytt

kon

stgr

äs

-2 0

00

-2 0

00

Nyn

äs k

onst

gräs

, utb

yte

-3 0

00

-3 0

00

Kylm

aski

n H

edes

unda

-5 3

00

-5 3

00

Kylm

aski

n Te

steb

oval

len

-5 3

00

-5 3

00

Sörb

y IP

, nyt

t ko

nst

gräs

hal

l-1

50

0-1

50

0

Träff

en a

llmän

rus

t-2

0 0

00

-20

00

0

Träff

en, n

ytt

kon

stgr

äs-4

40

0-4

40

0

Val

bo s

port

cen

trum

, allm

än r

ust

ej b

ad-3

6 85

0-6

47-1

6 20

3-2

0 0

00

Val

boba

det,

tek

nis

k up

prus

tnin

g-1

0 0

00

-10

00

0

Sjöm

ansk

yrka

n, t

ekn

isk

uppr

ustn

ing

-11 0

00

-235

-10

765

Bry

näsv

alle

n öv

erby

ggna

d-1

5 0

00

-791

-14

209

-14

209

Gefl

e V

apen

om

/till

bygg

nad

etap

p 1

-68

500

-482

-50

0-5

00

-67

518

Gefl

e V

apen

om

/till

bygg

nad

etap

p 2

-60

00

0-6

0 0

00

Gefl

e V

apen

kyl

a-1

448

-1 3

98-5

0-5

0

Gefl

e V

apen

utb

yte

av fj

ärrk

yla

-1 5

00

-1 5

00

Gefl

e V

apen

an

pass

nin

g fö

r m

usik

bibl

iote

k-2

070

-1 9

70-1

00

-10

0

Gäv

le t

eate

r u

tbyt

e st

olar

-1 1

00

-1 1

00

Hag

astr

öm K

onst

fr. s

krid

sko,

kon

stgr

äs-1

6 0

00

-16

00

0

Nya

kon

stgr

äspl

aner

, två

sty

cken

-8 0

00

-8 0

00

167

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Nyn

äs IP

om

kläd

nin

gsru

m e

tapp

3

-3 1

83-1

83-3

00

0

Nyn

äs IP

, upp

värm

nin

g ha

ll-1

00

0-1

00

0

Nyn

äs IP

, nyt

t go

lv-1

00

0-1

00

0

När

idro

ttsp

lats

er-1

00

0-1

00

0

Hag

astr

öm IP

, in

lineb

ana

-1 0

00

-1 0

00

Test

ebo

spor

thal

l-3

2 39

4-3

0 0

94-2

00

0-2

00

0-3

00

Test

ebov

alle

n, n

ya o

mkl

.rum

-7 0

00

-7 0

00

Kon

sert

hus

et, u

tem

iljö/

ute

serv

erin

g-3

00

0-3

00

0

Div

erse

-1 5

00

-1 5

00

Pro

jekt

med

års

ansl

ag:

Ver

ksam

het

san

pass

nin

gar

Frit

id-1

40

0-1

40

0-8

00

-80

0-8

00

-80

0-8

00

-80

0-8

00

Ver

ksam

het

san

pass

nin

gar

Kul

tur

-40

0-4

00

-40

0-4

00

-40

0-4

00

-40

0-4

00

-40

0

Osp

ec fö

ren

ings

inve

ster

inga

r-4

00

-40

0-4

00

-40

0-4

00

-40

0-4

00

-40

0-4

00

Han

dika

ppan

pass

nin

g-2

50-2

50-2

50-2

50-2

50-2

50-2

50-2

50-2

50

Arb

etsm

iljö

-150

-150

-150

-150

-150

-150

-150

-150

-150

Bad

anlä

ggn

inga

r -2

00

0-2

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0

Sum

ma

Kul

tur o

ch fr

itid

-696

187

-47

866

-155

459

-152

459

-218

976

-25

503

-37

400

-9 8

00

-4 0

00

-29

00

0-3

00

0-1

93 7

83

Soci

altj

änst

:

Hem

stag

årde

n, o

mby

ggna

d kö

k o

vvs

-5 0

00

-5 0

00

Pro

jekt

med

års

ansl

ag:

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-70

0-7

00

-90

0-9

00

-90

0-9

00

-90

0-9

00

-90

0

Sum

ma

Soci

altj

änst

-5 0

00

-70

0-7

00

-90

0-9

00

-90

0-9

00

-5 9

00

-90

0-9

00

Fast

ighe

tste

knis

ka in

vest

erin

gar:

Stad

shus

gård

en (

KLK

)-4

959

-4 8

69-9

0-9

0

EPC

tot

alt,

sam

tlig

a ve

rksa

mh

eter

-1

29 4

09

-118

224

-11 1

85-1

1 185

Råd

hus

et, a

npa

ssn

ing

ny v

erks

amh

et-2

00

0-2

00

0

Stad

shus

et a

llmän

rus

t-8

0 0

00

-30

00

0-2

5 0

00

-25

00

0

Stad

shus

et, e

ntr

é o

ch a

npa

ssn

ing

-7 0

00

-277

-4 5

00

-6 5

00

-223

168

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Pro

jekt

med

års

ansl

ag:

VV

S- r

einv

este

ring

ar-7

00

0-7

00

0-7

00

0-8

00

0-5

00

0-5

00

0-5

00

0-1

0 0

00

-10

00

0

Dri

ftsy

stem

/IT

inve

ster

ing

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0-5

00

-50

0

Ener

gieff

ekti

vise

ring

-5

00

0-5

00

0-7

00

0-8

00

0-8

00

0-8

00

0-5

00

0-5

00

0-5

00

0

Myn

digh

etsk

rav/

han

dika

ppan

pass

n-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0

Skad

eför

ebyg

gan

de å

tgär

der

-3 0

00

-3 0

00

-2 0

00

-2 0

00

-5 0

00

-5 0

00

-5 0

00

-5 0

00

-5 0

00

Före

lägg

ande

fett

avsk

iljar

e-1

750

-1 7

50-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0

Fjär

ran

Höj

der,

fast

igh

etst

ekn

iskt

-1 4

00

-1 4

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

Tillg

ängl

igh

et u

tele

k -

ny s

tan

dard

-50

0-5

00

-10

0

Bre

dban

dsup

pkop

plin

g fö

r la

rm m

m-1

00

0-1

00

0-2

00

0-1

00

0

Soph

us k

ompl

ette

ring

-30

0-3

00

-50

0-2

00

Byt

e av

kvi

cksi

lver

lam

por/

arm

atur

er-5

00

-50

0-2

00

0-2

00

0-2

00

0-1

50

0

IT-d

ragn

inga

r ny

inve

ster

inga

r-3

70

0-3

70

0-2

00

0-2

00

0

Mar

kanl

äggn

inga

r, ut

emilj

öer

-4 0

00

-4 0

00

-3 0

00

-2 0

00

-2 0

00

-2 0

00

-2 0

00

-2 0

00

-2 0

00

Förv

altn

ings

loka

ler

anpa

ssn

inga

r-1

50

0-1

50

0-1

50

0-1

50

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0

Ofö

ruts

ett

inde

x m

m-9

350

-7 3

50-4

00

0-4

00

0-4

00

0-4

00

0-4

00

0-4

00

0-4

00

0

Takå

tgär

der

-3 2

30-3

230

-2 0

00

-3 5

00

-3 5

00

-2 0

00

-2 0

00

-2 0

00

-2 0

00

Bul

lerp

roje

kt, å

tgär

dskr

av-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0

Fjär

ran

Höj

der,

nya

filt

er-3

50

0

Sum

ma

fast

ighe

tste

knis

ka in

vest

erin

gar

-223

368

-123

370

-59

505

-61 5

05

-40

323

-38

700

-35

00

0-3

3 0

00

-58

500

-58

500

-58

500

Prel

om

budg

eter

inga

r67

383

-40

00

0-2

7 38

3

Sum

ma

Gav

lefa

stig

hete

r:

Fler

årig

a pr

ojek

t-2

267

913

-375

149

-247

019

-180

636

-441

571

-217

186

-133

90

0-1

07

600

-199

00

0-1

47 0

00

-131

588

-334

283

Proj

ekt

med

års

ansl

ag-6

7 36

4-6

5 36

4-6

1 742

-60

200

-56

00

0-5

4 0

00

-46

00

0-5

1 00

0-5

1 00

0

Tota

lt G

avle

fast

ighe

ter

-2 2

67 9

13-3

75 14

9-3

14 3

83-2

46 0

00

-503

313

-277

386

-189

90

0-1

61 6

00

-245

00

0-1

98 0

00

-182

588

-334

283

AB

Gav

legå

rdar

na

Om

vård

nad:

Nyt

t sä

rski

lt b

oen

de, 7

0 lg

h ti

llsko

tt-1

65 0

00

-50

00

0-3

5 0

00

-120

00

0-1

0 0

00

Nyt

t sä

rski

lt b

oend

e, 8

0 lg

h ti

llsko

tt-2

00

00

0-1

00

00

0-1

00

00

0

169

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

P

lan

(B

elop

p i t

usen

tal k

r)

inve

st

2013

20

14

2014

20

15

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

Sen

are

Pro

jekt

med

års

ansl

ag:

Div

erse

rei

nves

teri

ngar

mm

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-1 0

00

Åby

fors

dag

lig v

erks

amh

et-2

40

0-3

00

0

Nya

boe

nden

för

funk

tion

shin

dr. 5

–6

pers

-13

00

0-1

00

0-1

3 0

00

-13

00

0-1

3 0

00

-13

00

0-1

3 0

00

Bom

hus

Cen

trum

hem

sjuk

vård

kon

tor

-4 5

00

Fd V

albo

mis

sion

skyr

ka 12

lgh

-13

00

0-1

4 0

00

Sum

ma

Om

vård

nad

-365

00

0-6

6 40

0-4

4 50

0-1

34 0

00

-24

00

0-1

5 0

00

-114

00

0-1

14 0

00

-14

00

0-1

4 0

00

Sum

ma

Gav

legå

rdar

na:

Fler

årig

a pr

ojek

t-3

65 0

00

-50

00

0-3

5 0

00

-120

00

0-1

0 0

00

0-1

00

00

0-1

00

00

0

Proj

ekt

med

års

ansl

ag-1

6 40

0-5

00

0-1

4 0

00

-1 0

00

-1 0

00

-14

00

0-1

4 0

00

-14

00

0-1

4 0

00

Tota

lt G

avle

gård

arna

-365

00

0-6

6 40

0-4

0 0

00

-134

00

0-1

1 00

0-1

00

0-1

14 0

00

-114

00

0-1

4 0

00

-14

00

0

Gäv

le V

atte

n A

B

Exp

loat

erin

g N

orrl

ande

t-2

24 4

49-4

549

-10

0 4

51-8

2 90

0-7

0 0

00

-50

00

0-1

1 00

0-1

00

0-1

00

0-4

00

0

Expl

oate

ring

Trö

sken

-15

966

-11 9

66-3

035

-4 0

00

Exp

loat

erin

gar

övri

gt

-293

535

-5 2

35-1

5 0

00

-11 3

00

-15

00

0-4

4 0

00

-44

00

0-4

4 0

00

-44

00

0-4

1 00

0-4

5 0

00

Vat

ten

kval

itet

Gäv

le V

albo

åsen

-31 2

92-1

3 15

0-8

142

-8 14

2-1

0 0

00

Övr

inve

ster

inga

r va

tten

och

avl

opp

-1 5

19 15

8-4

6 47

4-4

0 6

58-1

73 5

00

-255

00

0-2

70 0

00

-160

00

0-2

55 0

00

-235

00

0-1

30 0

00

Sum

ma

Gäv

le V

atte

n-2

084

40

0-3

4 90

0-1

73 10

2-1

47 0

00

-268

50

0-3

49 0

00

-325

00

0-2

05

00

0-3

00

00

0-2

80 0

00

-175

00

0

170

EX

PLO

AT

ERIN

GSV

ERK

SAM

HET

:

B =

Bos

tads

expl

N=

När

ings

livse

xpl

G =

Gen

omfö

ran

desk

ede

P =

Pla

ner

ings

sked

e

Ytt

erlig

are

småh

uso

mr

BG

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r0

00

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar6

160

1 160

01 0

00

1 00

01 0

00

1 00

01 0

00

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er0

00

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-6 1

60

-1 1

60

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

00

Lin

db

acka

, eta

pp

1B

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r5

248

4 94

80

300

00

00

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar1 3

961 3

960

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er8

697

8 69

70

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

2 0

532

353

0-3

00

00

00

0

Lin

db

acka

eta

pp

2B

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r7

046

6 61

10

2541

00

00

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar21

021

00

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er19

350

15 1

00

02

850

1 40

00

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

12 0

94

8 27

90

2 82

59

90

00

00

Lin

db

acka

Väs

tra

BP

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r14

049

00

332

2 40

211

315

00

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar3

445

00

1 358

1 00

11 0

860

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er21

00

00

00

00

7 0

00

7 0

00

7 0

00

Net

toex

plo

ater

ing

3 50

60

0-1

69

0-3

40

3-1

2 4

01

7 0

00

7 0

00

7 0

00

Expl

oate

ring

sbud

get

i det

alj

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

(Bel

opp

i tus

enta

l kr)

in

vest

20

13

2014

20

15

2015

20

16

2017

20

18

Sen

are

171

Väs

terb

acke

nB

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r16

497

14 3

250

232

1 940

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar8

051

8 0

510

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er27

149

14 4

490

8 70

04

00

00

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

2 6

01

-7 9

270

8 4

682

06

00

00

0

Gäv

le s

tran

d et

app

2B

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r86

847

68 8

430

3 34

04

888

4 88

84

888

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar15

621

12 2

250

3 0

6011

211

211

20

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er14

2 75

656

276

00

24 0

7538

765

23 6

400

0

Net

toex

plo

ater

ing

40

288

-24

792

0-6

40

019

075

33 7

6518

64

00

0

Gäv

le S

tran

d et

app

3B

P

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r1 6

5375

01 0

00

578

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar1 6

07

290

1 00

057

80

00

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er0

00

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-3 2

59-1

04

0-2

00

0-1

155

00

00

Gäv

le B

roB

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r4

178

4 17

80

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar1 9

2590

01 8

05

1010

100

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er10

725

2 22

50

03

500

3 50

01 5

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

4 62

2-2

043

0-1

80

53

490

3 49

01 4

90

00

Öst

ra S

torh

agen

B

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r2

994

2 58

40

5010

1034

00

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar2

607

2 60

70

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er5

710

00

450

1 052

1 578

2 63

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

109

-5 1

910

40

01 0

42

1 568

2 29

00

0

Gra

nku

llen

BG

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r3

341

138

082

289

2 49

60

336

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar34

340

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er4

00

00

00

02

400

1 60

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

625

-172

0-8

2-2

89-9

61 6

00

-336

0

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

(Bel

opp

i tus

enta

l kr)

in

vest

20

13

2014

20

15

2015

20

16

2017

20

18

Sen

are

172

Par

kväg

enB

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r5

410

00

282

1 498

3 63

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar12

256

00

6 85

85

095

303

00

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er15

00

00

00

015

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-2 6

660

0-7

14

0-6

593

11 0

670

00

Kv

Ru

nst

enen

BP

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r1 9

200

022

735

11 3

420

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar1 0

4029

015

885

30

00

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er13

60

00

00

13 6

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

10 6

40

-29

0-3

8512

39

6-1

34

20

00

Ku

ngs

bäc

ksvä

gen

BG

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r49

20

049

20

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar0

152

0-1

520

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er0

00

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-49

2-1

520

-34

00

00

00

Hin

der

ban

anB

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r58

70

046

712

00

00

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar0

142

0-1

420

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er0

00

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-587

-14

20

-325

-120

00

00

Hem

lingb

y B

ost

äder

eta

pp

1B

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r40

182

00

3 65

673

635

698

4646

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar3

368

00

3 0

4464

252

44

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er52

00

00

00

00

26 0

00

26 0

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

8 45

00

0-6

70

0-8

00

-35

950

25 9

5025

950

0

Ofö

ruts

ett

När

ings

livet

IG

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r0

00

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar4

500

00

500

1 00

01 0

00

1 00

01 0

00

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er0

00

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-4 5

00

00

-50

0-1

00

0-1

00

0-1

00

0-1

00

00

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

(Bel

opp

i tus

enta

l kr)

in

vest

20

13

2014

20

15

2015

20

16

2017

20

18

Sen

are

173

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

(Bel

opp

i tus

enta

l kr)

in

vest

20

13

2014

20

15

2015

20

16

2017

20

18

Sen

are

Cam

pu

s N

Ku

ngs

bäc

kB

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r9

765

7 17

00

52

400

190

00

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar1 7

981 7

980

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er11

864

6 86

40

02

00

03

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

301

-2 1

04

0-5

-40

02

810

00

0

S H

emlin

gby

etap

p 2

BP

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r10

932

10 9

320

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar2

525

1 70

00

205

620

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er24

716

24 11

60

060

00

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

11 2

5911

484

0-2

05

-20

00

00

S H

emlin

gby

etap

p 3

IG

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r37

80

837

80

80

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar2

587

2 31

70

270

00

00

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er66

710

36 7

100

00

30 0

00

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

26 3

15-3

415

0-2

700

30 0

00

00

0

Hed

esu

nd

aI

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r1 7

171 7

170

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar2

829

2 77

40

3510

100

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er1 8

4189

10

800

150

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-2 7

05

-3 6

00

076

514

0-1

00

00

Val

bo

voly

mh

and

elI

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r6

131

826

05

305

00

00

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar0

00

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er0

00

00

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-6 13

1-8

260

-5 3

05

00

00

0

S Fr

edri

kssk

ans

IG

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r78

678

60

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar7

189

7 14

90

2010

100

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er5

016

2 0

160

02

250

750

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

-2 9

59-5

919

0-2

02

240

740

00

0

174

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

(Bel

opp

i tus

enta

l kr)

in

vest

20

13

2014

20

15

2015

20

16

2017

20

18

Sen

are

Ersb

oI

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r22

802

22 8

020

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar1 7

561 4

210

310

250

00

0

Förs

äljn

ings

inko

mst

er33

137

23 13

70

500

9 50

00

00

0

Net

toex

plo

ater

ing

8 57

9-1

086

019

09

475

00

00

Ersb

o et

app

2I

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r13

039

2 64

20

9 44

011

855

784

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar16

116

10

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er23

80

08

050

00

3 50

03

500

3 50

05

250

0

Net

toex

plo

ater

ing

10 6

00

5 24

70

-9 4

40

3 38

23

445

2 71

65

250

0

Ersb

o et

app

3, S

ydI

P

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r26

811

00

1 787

8 94

37

682

4 45

62

830

1 112

Om

sätt

ning

still

gång

ar4

256

00

1 153

2 59

420

115

613

518

Förs

äljn

ings

inko

mst

er57

00

00

00

00

4 30

04

300

48 4

00

Net

toex

plo

ater

ing

25 9

330

0-2

94

0-1

1 537

-7 8

83-3

121 3

3547

270

V K

un

gsb

äck

IG

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r44

50

743

612

021

552

010

020

2020

Om

sätt

ning

still

gång

ar12

951

12 9

510

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er97

899

7 0

140

00

2 0

00

00

88 8

85

Net

toex

plo

ater

ing

40

441

-49

549

0-2

15-5

201 9

00

-20

-20

88 8

65

Kv

Mu

mm

anB

G

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r0

00

00

00

00

Om

sätt

ning

still

gång

ar5

020

00

5 02

00

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er12

436

00

12 4

360

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

7 41

60

07

416

00

00

0

Ku

stb

evak

nin

gen

IG

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r1 5

870

012

083

710

552

50

0

Om

sätt

ning

still

gång

ar1 0

940

099

995

00

00

Förs

äljn

ings

inko

mst

er60

00

00

600

00

00

Net

toex

plo

ater

ing

-2 0

810

0-2

19-1

232

-10

5-5

250

0

175

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

(Bel

opp

i tus

enta

l kr)

in

vest

20

13

2014

20

15

2015

20

16

2017

20

18

Sen

are

To

tal

T o

m

Bu

dge

t P

rogn

os

Bu

dge

t P

lan

P

lan

P

lan

(Bel

opp

i tus

enta

l kr)

in

vest

20

13

2014

20

15

2015

20

16

2017

20

18

Sen

are

Sum

ma

Tota

lt:

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r36

6 32

922

9 99

70

27 3

5826

040

67 5

1111

060

3 23

21 1

32

Om

sätt

ning

still

gång

ar10

4 38

556

396

025

60

013

967

3 98

42

281

2 13

918

Förs

äljn

ings

inko

mst

er65

5 0

06

205

545

025

736

66 2

2710

0 49

370

170

42 5

5014

4 28

5

Net

toex

plo

ater

ing

184

292

-80

84

80

-27

222

26 2

2128

99

856

829

37 1

7914

3 13

5

AB Gavlegårdarna

Legal struktur

Nämnder

Kommun- styrelsen

Gavlefastigheter Gävle kommun AB

Gävle Kraftvärme AB

Markbyggarna Gävle kommun AB

Björnkläder Fastighet AB

(planeras säljas 2015)

Gävle Parkerings-service AB

Gavlegårdarna Förvaltnings AB

Gävle Flygplats AB

Gävle Teknik center Fastighet AB

(planeras säljas 2015)

Infanteristen Förvaltning AB

Vinteräpplet Fastighets AB

Bomhus Energi AB

(50 %)

SBI Ekogas AB (49 %)

Samkraft AB* (27 %)

Stuveribolaget Gävle AB

Stiftelsen Fonden för större

arbetarbostäder

Gästrike Återvinnare

(61 %)

Kommungaranti Skandinavien

Försäkrings AB (50 %)

Gävle Vatten ABKommunlednings-kontoret

Byggnads- och miljönämnden

Hedesunda Elförsäljning AB

Stiftelsen Fonden för mindre

arbetarbostäder

Gästrike Räddningstjänst-

förbund (54 %)

Svenska Kommun-

försäkrings AB (27 %)

Tekniska nämnden Gävle Energi AB

Gävle Energisystem AB

(95 %)

Stiftelsen Parkeringshuset

Gåvan

Inköp Gävleborg (37 %)

Samhällsbyggnad Gävle

Näringslivs- och arbetsmarknads-

nämnden

Kultur och fritid Gävle

Omvårdnads- nämnden

Omvårdnad Gävle

Näringsliv och arbetsmarknad

Gävle

Socialnämnden Socialtjänst Gävle

Kultur- och fritidsnämnden Gävle Hamn AB

Gävle Container-terminal AB

(20 %)

Bionär Närvärme AB

(59 %)

Region Gävleborg

Utbildnings-nämnden

Utbildning Gävle

Överförmyn-darnämnden

Valnämnden

Förvaltningar Gävle Stadshus AB

Gästrike Vatten AB (70%)

Försäkrings-bolag

Kommunal-förbund

Övriga innehav *

Kommunfullmäktige

S(20 mandat)

MP (4)

SD(8)

V(6)

M(17)

FP(5)

C(3)

KD(2)

Valberedning

Kommunstyrelsen Revisionskollegiet

Revisionskontor

Samtliga bolag ägs till 100 % om inte annat anges.* Ingår ej i den sammanställda redovisningen

177

Legal struktur

Gävle kommun801 84 Gävlewww.gavle.se

Sid 1 (4)

SammanträdesprotokollCentrala samverkansgruppen

Sammanträdesdatum 2014-11-10

Gävle kommun Kommunledningskontoret Besök Drottninggatan 22Växel 026-17 18 00 [email protected] www.gavle.se

Plats och tidÅbo, kl. 13:15

NärvarandeSe sidan 2Paragrafer 433-435

Sekreterare

Ordförande

Roger Kimland

Justerare

Joakim Råberg

Karin Ahlgren Britt-Marie Westman

Ina Fagerlind Carola Roos

----------------------------------------------------------------------------------------------------- Claes Sundvik

Anslag/Bevis

Protokollets justering offentliggörs genom publicering på Ankaret/Medarbetarportalen/-

Pågående anställning/Samverkan/-FAS/Central Samverkansgrupp

Förvaringsplats för protokollet: CSG:s sekreterare

Sid 2 (4)



Ledamöter Annmarie Sandberg, förvaltningschef, AG representantRoger Kimland, förhandlingschef Gävle kommun, AG representantIna Fagerlind, KommunalBritt-Marie Westman, LärarförbundetStefan Thunström, LärarförbundetKarin Ahlgren, Lärarnas RiksförbundLinda Olsson, Lärarnas RiksförbundClaes Sundvik, VårdförbundetCarola Roos, Ledarna

Övriga närvarande Anders Larsson, Budgetchef Gävle kommun

Germund Jonsson, Finans-/ekonomichef Gävle kommun

Sid 3 (4)



§ 433 Fastställande av dagordning

Dagordningen godkänns.

§ 434 Föregående mötesprotokoll

Föregående mötesprotokoll är justerat.

§ 435 Samverkan – Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018

Anders Larsson, budgetchef, redogör för de förändringar som skett i Kommun-plan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018. Jämförelse görs med Kommunledningsmål och ekonomiska ramar 2015-2018 som fastställdes av kommunfullmäktige den 23 juni. Till protokollet biläggs bildspel ”Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018” samt dokumentet ”Gävle kommun – Ramar 2015-2018, förändrade kommunbidrag jmf med aktuell budget 2014”.

Alla nämnders kommunbidrag påverkas på olika sätt. De största förändringarna beror på stora volymförändringar inom skolan, vilket i sin tur beror på en ny befolkningsprognos. Det gäller för både åren 2013-2014 och hela den kommande planperioden. Totalt kommer nämnderna att tillföras ytterligare 238,3 miljoner i kommunbidrag för 2015.

Statens budget bedöms få relativt små direkta effekter på kommunen. Däremot kommer det i statsbudgeten finnas ett antal riktade bidrag som förvaltningarna kan ansöka om.

Effektivitetskravet för 2015 på en procent ligger fast, men kommer att öka till 1,5 procent för 2016 och kommande år.

Kommunen har en hög investeringstakt vilket gör att det kan bli svårt att klara Gävle kommuns finansiella mål kring självfinansiering.

Sid 4 (4)



Kommunplanen kommer att behandlas i kommunstyrelsen den 18 november och fastställas av kommunfullmäktige den 15 december.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund anmäler att de avser att lämna in skriftliga reservationer på förslag till Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018. Dessa kommer att biläggas protokollet.

Reservationer från arbetstagarorganisationerna lämnas till sekreteraren för dagens möte senast torsdag den 13 november.

Lärarförbundet: ”Reservation kommunövergripande mål och ekonomiska ramar 2015-2018”, se bilaga 1.

Lärarnas Riksförbund: ”Lärarnas Riksförbunds reservation till Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018”, se bilaga 2.

2014-11-10 Sid 1

Bilaga 1

Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 225 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskola och fritidshem, skolledare och lärare på högskolan. Lärarförbundet är Nordens största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar läraryrket och skolan.

Postadress Besöksadress Telefon Webbplats OrganistionsnummerGävle Kommun Fleminggatan 32B 026-17 99 09 www.lararforbundet.se/gavle 885001-4666801 84 Gävle E-Post

[email protected]

Reservation kommunövergripande mål och ekonomiska ramar 2015-2018

Gävle och Sverige står inför stora problem att rekrytera behöriga och legitimerade lärare. I visioner och skrivningar finns högt uppsatta mål men samtidigt krav om effektiviseringar.Lärarförbundet ser stora svårigheter att klara de föreslagna effektiviseringar som föreslås för utbildning Gävle.Skolans verksamheter är mycket ansträngd och arbetsbelastningen är oroväckande hög ochökade sjukskrivningstal oroar.

Ett effektiviseringskrav rimmar illa med kraven på ökad måluppfyllelse. I förskola/skola finns inte mer att effektivisera, gränsen för våra medlemmar har passerats.

Läraravtalet förpliktigar. Det är upp till kommunen att omsätta avtalet i praktisk handling. SKL understryker att industrimärket är ett golv, inte ett tak. Vi förväntar oss i likhet med SKL att kommunen satsar tydligt på lärarlönerna. Vi ser ingen uppvärdering riktad mot lärare i budgetförslaget.

Lärarförbundet reserverar sig därför mot

- Effektiviseringskravet inom skola och utbildning- Den låga nivån i lönekompensationen

Britt-Marie WestmanLärarförbundet i GävleOrdförande

Gävle kommunförening Bilaga 2

Lärarnas Riksförbunds reservation till Kommunplan med årsbudget 2015och utblick 2016-2018

Lärarnas Riksförbund anser att det är bra att volymförändring för 2013-2014 har lagts in i budgeten för Utbildning Gävle. Det rättar till att förvaltningen tidigare år har haft för liten ram jämfört med den verksamhet som har bedrivits.

Vi är dock starkt kritiska till det generella effektiviseringskravet. En mycket stor del av förvaltningens kostnader går till ren kärnverksamhet. Hur 21,3 miljoner skall kunna sparas, utan att det får konsekvenser för verksamhetens kvalitet, är svårt att förstå.

Lärarnas Riksförbund befarar alltså att det effektiviseringskrav som åligger Utbildning Gävle kommer att få konsekvenser för verksamheten och risken är att man inte kommer att kunna nå uppställda mål.

Lärarnas Riksförbund anser att Gävle kommun borde ta sin del av ansvaret för att höja lärarkårens löneläge för att möta dagens och morgondagens lärarbrist.Kommunen vill göra särskilda satsningar, men om förslaget inför 2015 års revision beslutas kommer ett par hundra lärare inte att komma ifråga för dessa då de inte tillhör de prioriterade grupperna. Intentionen i vårt centrala avtal – HÖK 12 – var att en relativlöneförändring skulle ske under avtalsperioden.

Lärarnas Riksförbund reserverar sig därmed vad gäller- Det generella effektiviseringskravet- Att det i budgeten inte går att utläsa att arbetsgivaren tänker göra en rejäl

satsning som leder till relativlöneförändring för alla våra medlemsgrupper

Karin Ahlgren Linda OlssonOrdförande Lärarnas Riksförbund Vice ordf. Lärarnas Riksförbund

Politisk skrivelse Kommunplan med budget för 2015 och utblick 2016-2018

Gävle är en kommun i tillväxt, med befolkningsökning och en stark framtidstro. Vi har alla möjligheter att göra Gävle bättre inom alla områden. Vi ska tro på att saker kan förändras, att attityder kan brytas och att vi kan använda våra gemensamma resurser på ett mer effektivt och optimalt sätt.

Kommunfullmäktige fastställde i juni månad 2014 kommunövergripande mål och ekonomiska ramar för den kommunala planeringsperioden 2015-2018. Då yrkade Allians Gävle på att deras förslag till mål och ramar skulle antas av kommunfullmäktige, förslaget föll. Det nu föreliggande förslaget till Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 utgår från beslutet i juni månad och har kompletterats. Nya förutsättningar har tillkommit. Det gällerintäkter, som skatter och bidrag, den nya regeringens budgetproposition för 2015 och befolkningsprognoser som ger volymeffekter.

Då flera viktiga delar av Alliansens förslag till Mål och Ramar lyfts in i det presenterade förslag avser Allians Gävle inte att lägga något eget förslag till Kommunplan med budget 20125 och utblick 2015-2018 då stora, viktiga delar nu finns med i den föreslagna kommunplanen. Ändrad inriktning för centrumutveckling föreslås. Inga trafikavstängningar ska göras och investeringarna för Slottstorget utgår. Utvecklingen av Gävle kommun omfattar även dess ytterområden, former för detta ska utredas och centralt stöd ska till. Detta är mycket positivt för delaktighet och sammanhållning i hela kommunen. Att Gävle växer betyder att vi ska ta tillvara på den tillväxt som uppstår. Och vi måste sätta fokus på dessa frågor, bostadsförsörjningsprogrammet behöver revideras, dialogen med byggherrar måste förstärkas och vårt planarbete ska få ökade resurser. Genomlysning och utvärdering ska göras av kommunens organisation och effektivitet, det är något som vi yrkat på länge och varje nämnd/bolag ska ta ansvar för att detta görs.

En viktig resursförstärkning görs för skötsel och underhållsinsatser, ta hand om det vi har. En välskött kommun är en förutsättning för hållbar utveckling och nöjda kommunmedborgare. Tryggt och snyggt är framgångfaktorer. Den största ramjusteringen sker till Utbildningsnämnden och det är positivt. Nämnden har ett specifikt uppdrag att Gävles skolor ska utmanas och eleverna ska klara sin utbildning. Ökningen beror mycket på att volymerna/antalet elever ökar, men också på andra satsningar på kvaliteten i förskola och skola samt fritidsverksamheten. Det finns delar i förslaget till kommunplan som vi saknar och till vissa delar ej instämmer i och där yrkar vi på vissa förändringar.

Moderaterna Folkpartiet

Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

YRKANDE 12014-12-02

Kommunstyrelsen

Ärende: Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018

Yrkande:

Möjligheten att få välja förskola/skola och hemtjänstutövare är en rättighet som ger gävleborna makten att själva avgöra vilken förskola/skola eller hemtjänstutövare som fungera bäst för dem. Denna rättighet ska inte inskränkas. Tyvärr framgår det inte i kommunplanen att valfriheten i välfärden som kommunen erbjuder sina invånare ska värnas.

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi

att till beslutsförlagen läggs till en att-sats med lydelsen ”att nuvarande valfrihet inom välfärden som kommunen erbjuder kommuninvånarna ska värnas och därför ska inte kommunens nämnder och bolag på egna initiativ bidra till att inskränka kommuninvånarnas rättigheter till valfrihet under åren 2015-2018”.

Gävle dag som ovan


Centerpartiet Kristdemokraterna

Allians Gävle

Yrkande 22104-12-02

Kommunstyrelsen

Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick 2016-2018

Yrkande:

Under stycket om ”Finansförvaltning och övrigt” på sidan 45 finns ett förslag att ytterligare genomlysningar och utvärderingar görs av kommunorganisation och effektivitet efter att uppdraget med Omvårdnadsnämnden slutförs. Det är ett bra förslag och ligger i linje med vad Alliansen har fört fram i upprepade förslag till kommunplaner under åren. Dock finns det ingen anledning att vänta med detta arbete med hänvisning till uppdraget med Omvårdnad. Uppdraget med Omvårdnad kan dra ut på tiden om det ska göras grundligt, samtidigt som det finns all anledning att börja arbetet med att genomlysa och utvärdera kommunens organisation och effektivitet så snart som möjligt.


att stycket på sidan 45 under ”Finansförvaltning och övrigt” formuleras om så att det framgår att förslaget om att genomlysa och utvärdera kommunen organisation och effektivitet ska börja snarast möjligt under 2015 oavsett

när uppdraget med Omvårdnad är klart.

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 32014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:Under stycket om Kommunstyrelsen på sidan 39 finns ett förslag om att subventionera försäljningen av kommunal mark till dem som bygger hyresrätter. Av denna anledning budgeteras ett lägre exploateringsresultat med 20 miljoner kronor under åren 2015 och 2016. Då det inte finns någon grundlig utredning kring effekterna av denna föreslagna subventionering som kommunfullmäktige kan förhålla sig till finns det ingen anledning för kommunfullmäktige att anta ett sådant förslag och redan nu skicka ut signalen till byggbranschen att kommunen ska börja arbeta med subventioner.Risken med att nu anta liggande förslag i kommunplanen är att byggandet avstannar i väntan på subventionerna, som kanske ändåaldrig kommer när effekterna av dem blir kända för kommunensförtroendevalda.


att stycket om Kommunstyrelsen på sidan 39 angående förslaget om att subventionera försäljningen av kommunal mark till dem som bygger hyresrätter stryks och således att budgeterade sänkningen av exploateringsresultatet för år 2015 och 2016 höjs med 20 miljoner kronor för respektive år.

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 42014-12-02

Kommunstyrelsen

Ärende: Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick2016-2018

Yrkande:Kommunstyrelsen ansvarar för att fördela medel till särskilda utvecklingsinsatser (10 miljoner kronor per år under planperioden) och samverkansprojekt (5 miljoner kronor per år under planperioden). Kommunstyrelsen har också ansvar för att säkerställa att kommunens skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt. Detta görs bland annat genom de delårsrapporter som läggs fram till kommunfullmäktige. Flera av de projekt som kommunstyrelsen stöttar genom medel för särskilda utvecklingsinsatser alternativt genom samverkansprojekt pågår under flera år. För att bättre följa arbetet i de projekt som får medel av kommunstyrelsen är det rimligt att de, liksom all annan verksamhet som får kommunala skattemedel, löpande redovisar hur dessa medel används och om det leder till de resultat som man har satt upp i samband med att man ansökte om dessa medel.


att det i kommunplanen fastslås att från och med år 2015 ska det i delårsrapporterna och i årsredovisningen redovisas vilka projekt kommunstyrelsen stöttar med medel för särskilda utvecklingsinsatser alternativt samverkansprojekt och hur arbetet fortskrider i dessa projekt för att uppnå de resultat som har föranlett att man har fått del av kommunala skattemedel.

Allians Gävle

Yrkande 52014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:

Enligt liggande förslag till kommunplan och budget för 2015 framgår på sidan 40 att kommunstyrelsens ram utökas med 3,5 mnkr för medfinansiering med externa parter. Det framgår inte vilka dessa externa parter är eller vad medfinansieringen syftar till. Detta gör att det är oklart om dessa medel är redan öronmärkta för en redan beslutad medfinansiering eller om det är medel som finns för kommunstyrelsens disposition i händelse av att medfinansiering skulle bli aktuellt under budgetåret 2015.


att nuvarande skrivning under kommunstyrelsen på sidan 40 skrivs om så att det klart och tydligt framgår vad kommunstyrelsen ska medfinansiera och vem eller vilka dessa externa parter är som berörs av kommunstyrelsens medfinansiering. Alternativt om det inte finns någon mottagare av kommunstyrelsens medfinansiering framgår i aktuellt stycke att dessa medel inte är redan öronmärkta för ett specifikt ändamål.

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 62014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:

Som förtroendevald i kommunens nämnder och bolag har man ett arbetsgivaransvar för de anställda. En god personalpolitik är avgörande för en god service för kommuninvånarna. Därför behöver personalfrågor (både vad avser fast anställda och vikarier) lyftas högre upp på den politiska dagordningen än vad som nu är fallet, för att få en mer tydligare politisk styrning och ledning.


att det under kommunstyrelsen inrättas ett personalutskott under 2015, vars uppgift är att arbeta med personalfrågor och bereda dessa ärenden åt kommunstyrelsen för beslut när så är nödvändigt. En text om detta ska införas i kommunplanen vad avser kommunstyrelsens uppdrag.

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 72014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:

Upplands Väsby blev "årets miljökommun år 2013" efter att de strategiskt arbetat med att implementera miljöarbetet i sina verksamheter. Man såg det som var och ens uppgift att se till att verksamheten var miljövänlig, det var allas ansvar och det var inte något "fritt valt arbete". Personalen var delaktiga i processen och på så vis tog man tillvara på det engagemang och den kunskap man redan hade på plats.

Alliansen står bakom det Miljöstrategiska programmet och beslutet att Gävle kommun skall vara en av de främsta kommunerna inom miljöområdet. Vi tror att vi har den kompetens som krävs och om vi nyttjar allas engagemang kan vi uppnå goda resultat utan markant ökade kostnader.

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi på att det till beslutsförslaget läggs till en att-sats med lydelsen

att det ska göras en inventering av befintlig personal och dess kompetens inom miljöområdet innan ytterligare tjänster tillförs till det Miljöstrategiska programmet

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 82014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:

att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden;

Att utreda behovet av mellanvårdsplatser i samverkan med Region Gävleborg.

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 92014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:

att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden;

Att Villa Milbo blir en verksamhet under Anhörigstöd och att stödverksamheten inte behöver biståndsbeslut.

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 10 2014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:Under stycket om Hållbart samhälle på sidan 90 läser vi att ”Socialtjänst Gävle ska, i samverkan med andra, utveckla det förebyggande arbetet samt på sidan 91 läser vi att Socialtjänsten Gävle ska aktivt samarbeta med andra möjliga aktörer för att minska förvaltningens kostnader”. Här ingår samarbetet med Ideella föreningar som vi alla är överens om är viktiga samarbetsaktörer. Därför vill Alliansen att nämnden under året ser över de samarbetsavtal som finns för en genomlysning av kommunens behov av utökat samarbete. Det genom att stärka de avtal som redan finns och även öppna upp möjlighet till nya ideella organisationer att söka samarbetsavtal.

Yrkandeatt lägga till följande text under Socialnämnden;

Nämnden ska under det kommande året se över behovet av utökat samarbete med nya och befintliga ideella organisationer.

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 112014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:

Ett rikt föreningsliv med bra förutsättningar skapar mervärden både i verksamhet och personlig utveckling för våra medborgare. Genom föreningslivet kan människor förverkliga drömmar, utveckla sin talang och uppleva värdefull social gemenskap. Det är av största vikt att kommunen ser till alla föreningars bästa och säkerställer rättvisa och lika villkor för att bedriva sin verksamhet.

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi på att det i texten under stycket om kultur- och fritidsnämnden på sidan 41 skrivs in följande lydelse

att föreningsstödet skall vara jämlikt och rättvist för att skapa förutsättningar för alla föreningar att bidra till Gävle kommuns utveckling utifrån sina idéer och sin specifika verksamhet på lika villkor

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 122014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:Folkbildningen arbetar med människor i utsatta grupper, bidrar till amatörkulturens utveckling och är ett verktyg för engagerade människor. Stödet som ges av studieförbunden är inget aktivitetsstöd till olika föreningar. Det offentliga stödet som förmedlas via studieförbunden sker utifrån vars och ens värdegrund inom ramen för folkbildningens regelverk. Det är ett stöd med tanke och mening. Folkbildning innebär inte alltid att man blir kunnigare men definitivt klokare. Folkbildningen får inte uteslutande bli ett statligt åtagande. Det är lokalt man ser det positiva med kloka och samhällsengagerademedborgare. Därför ska vi också ta ett lokalt ansvar för folkbildningen.

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi på att det i texten understycket om kultur- och fritidsnämnden på sidan 41 skrivs in följande lydelseatt studieförbunden har en viktig roll inom folkbildningen och

berör många av våra medborgare, inte minst de utsatta grupperna i samhället som behöver folkbildningen för att fylla på med kunskap men också för att växa som människa i ett socialt sammanhang. Därför är det av största vikt att kommunen tar sitt ansvar för att möjliggöra studieförbundens viktiga arbete och säkerställa att alla studieförbund får samma möjligheter att verka för kommunens positiva utveckling

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

Yrkande 13 2014-12-02

Kommunstyrelsen


Yrkande:

att investeringsbudgeten för Centrumplan/stadsförnyelse minskas med 15,0 miljoner kronor år 2016 och att en investering för is-oval på Hagastöms idrottsplats tillförs investeringsbudgeten

med 15,0 miljoner kronor år 2016.

Gävle dag som ovan



Allians Gävle

RESERVATIONPolitisk skrivelse Kommunplan med budget för 2015 och utblick 2016-2018

Gävle är en kommun i tillväxt, med befolkningsökning och en stark framtidstro. Vi har alla möjligheter att göra Gävle bättre inom alla områden. Vi ska tro på att saker kan förändras, att attityder kan brytas och att vi kan använda våra gemensamma resurser på ett mer effektivt och optimalt sätt.

Kommunfullmäktige fastställde i juni månad 2014 kommunövergripande mål och ekonomiska ramar för den kommunala planeringsperioden 2015-2018. Då yrkade Allians Gävle på att deras förslag till mål och ramar skulle antas av kommunfullmäktige, förslaget föll. Det nu föreliggande förslaget till Kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016-2018 utgår från beslutet i juni månad och har kompletterats. Nya förutsättningar har tillkommit. Det gällerintäkter, som skatter och bidrag, den nya regeringens budgetproposition för 2015 och befolkningsprognoser som ger volymeffekter.

Då flera viktiga delar av Alliansens förslag till Mål och ramar lyfts in i detpresenterade förslaget avser Allians Gävle inte att lägga något eget förslag till Kommunplan med budget 2015 och utblick 2015-2018 då stora, viktiga delar nu finns med i den föreslagna kommunplanen. Ändrad inriktning för centrumutveckling föreslås. Inga trafikavstängningar ska göras och investeringarna för Slottstorget utgår. Utvecklingen av Gävle kommun omfattar även dess ytterområden, former för detta ska utredas och centralt stöd ska till. Detta är mycket positivt för delaktighet och sammanhållning i hela kommunen.Att Gävle växer betyder att vi ska ta tillvara på den tillväxt som uppstår. Och vi måste sätta fokus på dessa frågor, bostadsförsörjningsprogrammet behöver revideras, dialogen med byggherrar måste förstärkas och vårt planarbete ska få ökade resurser. Genomlysning och utvärdering ska göras av kommunens organisation och effektivitet, det är något som vi yrkat på länge och varje nämnd/bolag ska ta ansvar för att detta görs.

En viktig resursförstärkning görs för skötsel och underhållsinsatser, ta hand om det vi har. En välskött kommun är en förutsättning för hållbar utveckling och nöjda kommunmedborgare. Tryggt och snyggt är framgångfaktorer. Den största ramjusteringen sker till Utbildningsnämnden och det är positivt. Nämnden har ett specifikt uppdrag att Gävles skolor ska utmanas och eleverna ska klara sin utbildning. Ökningen beror mycket på att volymerna/antalet elever ökar, men också på andra satsningar på kvaliteten i förskola och skola samt fritidsverksamheten. Det finns delar i förslaget till kommunplan som vi saknar och till vissa delar ej instämmer i och där yrkar vi på vissa förändringar.

Moderaterna FolkpartietCenterpartiet Kristdemokraterna

Allians Gävle

Reservation från Vänsterpartiet

Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att bifalla tilläggsyrkande 1 av 13 avseende beslut i Kommunfullmäktige 2014-12-15 om Gävle kommuns årsbudget 2015 och utblick 2016-2018.Yrkandet: ”att nuvarande valfrihet inom välfärden som kommunen erbjuder kommuninvånarna ska värnas och därför ska inte kommunens nämnder och bolag på egna initiativ bidra till att inskränka kommuninvånarnas rättigheter till valfrihet under åren 2015-2018”

Vänsterpartiet anser att yrkandet begränsar den valfrihet som personer med hemtjänstinsatser enligt lag har rätt till. Av 5 kap. 5 § SoL följer att personer som beviljas bistånd i hemmet så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur den beviljade hemtjänstinsatser ska genomföras. Det gäller såväl i ordinärt som i särskilt boende.

Det aktuella yrkandet har lämnats av de fyra borgerliga partierna som definierar valfrihet enbart som ett val av utförare till skillnad från Vänsterpartiet som definierar valfrihet i enlighet med socialtjänstlagens intentioner att säkerställa enskilda personers inflytande och delaktighet i utförande av beviljat bistånd. Denna syn på valfrihet kan endast säkerställas med utgångspunkt i varje individs val av personal i kombination med att personalens arbetsvillkor ingår i kvalitetsbegreppet

Gin Akgul Hajo (ledamot KF)Isabella Bexell (ledamot KF)Stefan Pettersson (ledamot KF)Maritha Johansson (ledamot KF)Marcus Zingmark (ledamot KF)Tord Fredriksen (ledamot KF)

Sandra Söderqvist (ersättare KF)Seppo Laine (ersättare KF)Anita Walther (ersättare KF)

Reservation från VänsterpartietVänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att bifalla tilläggsyrkande 9 av 13 avseende beslut i Kommunfullmäktige 2014-12-15 om Gävle kommuns årsbudget 2015 och utblick 2016-2018.Yrkandet avser förslaget ”att Villa Milbo blir en verksamhet under Anhörigstöd och att stödverksamheten inte behöver biståndsbeslut”.

Allt fler kommuner inför olika modeller med förenklad biståndsbedömning. Hur det i praktiken kan organiseras och vilka konsekvenser det kan få, framför allt för äldre personer, men också för biståndshandläggare och omsorgspersonals yrkesroller är i dagsläget oklart.

En av de vanligaste anledningarna till att kommuner avvaktar med att införa en modell av förenklad biståndsbedömning är att rättsläget upplevs som osäkert. Socialstyrelsen har utarbetat en vägledning för tillämpning av bestämmelsen i 5 kap. 10 § SoL om kommunernas skyldighet att erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Och Socialstyrelsen har sedan lagen trädde i kraft årligen följt upp och utvärderat konsekvenserna av den ändrade bestämmelsen. En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2014.

Regeringen har även tillsatt en utredning som bland annat ska se till att det finns ett tydligt lagstöd för utveckling mot förenklad biståndsbedömning ”Åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande” och förslag här ska lämnas senast den 15 december 2015. Utredaren ska bland annat titta på förutsättningarna att utveckla kommunernas och landstingens förebyggande arbete så att arbetet kan bli en mer integrerad uppgift i all vård och omsorg om äldre, samt säkerställa att dagens regelverk för biståndsprövning är så ändamålsenligt som möjligt för den äldres bästa och för att ge kommunerna större frihet att utveckla sina arbetssätt. Vänsterpartiet anser att förslaget till beslut om förenklad biståndsbedömning för vistelse på Villa Milbo leder till kraftiga försämringar av deras verksamhet utifrån nuvarande lagstiftning. Det finns starka skäl att avvakta Socialstyrelsens slutrapport om vägledning för möjligheten att införa förenklad biståndsbedömning, en åtgärd som inom ramen för nuvarande lagstiftning, kan leda till kraftiga försämringar av Villa Milbos verksamhet.

Gin Akgul Hajo (ledamot KF)Isabella Bexell (ledamot KF)Stefan Pettersson (ledamot KF)Maritha Johansson (ledamot KF)Marcus Zingmark (ledamot KF)Tord Fredriksen (ledamot KF)

Sandra Söderqvist (ersättare KF)Seppo Laine (ersättare KF)Anita Walther (ersättare KF)

1

HELA SVERIGES PARTI

Gävle kommunplan Sverigedemokraternas budget 2015 och utblick 2016-2018

Innehållsförteckning

Politisk huvudskrivelse 2Beslutsunderlag 3

FÖRVALTNINGSPLANOmvärld 4Näringsliv och arbetsmarknad 4Gemenskap - Vision 2025 5Vår värdegrund 7Ekonomi 8

KOMMUNENS NÄMNDERNämndsöversikt 10Resultatbudget 10Investeringsbudget 11Revisorskollegiet 12Kommunstyrelsen 13Valnämnd 15

Överförmyndarnämnd 16Teknisk nämnd 17Byggnads- och miljönämnd 19Kultur- och fritidsnämnd 21Utbildningsnämnd 23Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd 26Socialnämnd 29Omvårdnadsnämnd 31

BOLAGSKONCERNENGävle Energi AB 35AB Gavlegårdarna 36Gävle Hamn AB 38Gävle Vatten 39

2

Politisk huvudskrivelseSverigedemokraterna gör satsningar som främst gynnar de som har störst behov av stöd samtidigt som vi tar ekonomiskt ansvar. Den tidigare majoriteten har med sin ekonomiska politik, där man avsatt betydande medel som gynnat relativt få gävlebor, haft en inriktning som ej gett det lyft av välfärden som Sverigedemokraterna eftersträvar. Med vår budget får vi en ekonomi i balans, undviker skattehöjningar och stärker de som tjänar minst.

Skolan

Ett hårdnande klimat i skolorna och problem med bl.a. droger gör de förslag som vi lägger fram om fler vuxna i skolan, bättre stöd till elever och drogtester, än mer aktuella. Med socialsekreterare i högstadieskolorna så ger vi rektorer och lärare nödvändig avlastning samt elever större möjlighet att få hjälp vid någon typ av problematik.

Aktivitetspeng

Sverigedemokraterna vill införa en aktivitetspeng som betalas ut en gång per termin. Detta för att möjliggöra för fler barn och unga att kunna ta del av det utbud av aktiviteter som finns i kommunen.

Delade turer

De som idag arbetar deltid ofrivilligt, inom skola, vård och omsorg, ska få möjlighet att arbeta heltid och slippa delade turer. Sverigedemokraterna har som ambition att avskaffa de delade turerna under mandatperioden.

Hjälp till flyktingar

Sverigedemokraterna ser det som viktigt att hjälpa så många människor som möjligt med de begränsade resurser Sverige har, det gör vi genom att hjälpa flyktingar på plats i krisernas närområden. Idag befinner sig över 50 miljoner människor i världen på flykt och vi hjälper så många som möjligt genom att kraftigt öka stödet till FNs flyktingorgan UNHCR.

Trygghet, förtroende och välfärd

Sverigedemokraterna har som mål att återställa välfärden, skapa trygghet och öka förtroendet för politiken bland medborgarna.

Genom att säga upp avtalet med migrationsverket, lägga ner eller avyttra symfoniorkestern, reducera kulturbudgeten och arbeta mer förebyggande inom kommunens verksamheter skapar vi reformutrymme för att kunna göra välbehövliga satsningar inom kommunens kärnverksamheter på sikt.

Reformer

Vi vill se höjda föreningsbidrag och en upprustning av fria aktivitetsområden för spontanidrott, en nödvändig upprustning av det kommunala vägnätet och ett antal viktiga satsningar inom äldreomsorgen. Genom de besparingar och åtgärder som nämnts kan vi genomföra de satsningar som behövs för att få en välmående kommun.

3

Beslutsförslag1. att för finansiering av 2015 års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst 9 050 miljoner kr.2. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån.3. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på 8 400 miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter.4. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på 1 000 miljoner kr.5. att fastställa kommunens ram 2015 för utlämnade likviditetsgarantier till 4,0 mnkr för FPX och 1,0 mnkr för Movexum, totalt 5,0 mnkr, med delegation till kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden inom denna ram.6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget 2015 och utblick 2016–2018.

7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna8. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera.9. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning.10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande.11. att godkänna förslag till budget åren 2015-2018 med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB.12. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret.

För Sverigedemokraterna

4

Richard Carlsson, Gruppledare

OmvärldSamhällsekonomisk utvecklingJuli 2007 påbörjades lågkonjunkturen och finanskrisen slog kraftigt till över hela världen hösten 2008. Detta har i sin tur påverkat Gävle kommun som tvingats göra neddragningar vilket berört alla verksamheter. Sverige hade i september en arbetslöshet på 7,2 % motsvarande 371 400 arbetslösa och vi kan konstatera att man fortfarande inte sett ett slut på den ekonomiska krisen. Detta genererar därför en osäkerhet för hur och åt vilket håll kommunens ekonomi på sikt kommer att utvecklas.

Näringsliv och arbetsmarknadEtt klusternät av kunskap kring forskning och utveckling tillsammans med företag och högskola möjliggör arbetstillfällen i regionen vilket även bidrar till att Gävle utvecklas till en blomstrande kommun. Närheten till Stockholm utgör stora möjligheter för regionen att utvecklas och detta underlättar för företag som vill etablera sig och expandera. Mälardalen har utnyttjat sin närhet till Stockholm och har därför lyckats skapa en region som upplevs som attraktiv när det gäller boende, investeringar och potentiellt område för nya företag.

Sverigedemokraterna vill också utnyttja pendlaravståndet till Stockholm genom att offerera mark till företag som idag finns etablerade i huvudstaden. Genom att erbjuda företag i Stockholm plats och närhet, ökar vi också chansen till fler arbetstillfällen för allmänheten i Gävle kommun.Arbetet- och utbyggnaden av Gävle hamn och ostkustsbanan med dubbelspår gör Gävle till ett intressant område för företag och dess verksamheter. Detta vill vi uppmärksamma, informera om och utnyttja i högre grad än vad som gjorts hittills.

SmåföretagandeFör att öka och stimulera småföretagandet i regionen vill vi kraftigt förbättra kommunens service till just den målgruppen. Snabba beslut, en vänlig och serviceinriktad attityd samt en bra framförhållning gentemot de behov potentiella småföretagare kan ha ska göra Gävle kommun attraktivt att starta och driva företag i.Vi tror att färre policydokument, mindre byråkrati och mer förståelse för de behov som finns minskar både kostnaderna och påskyndar besluten. Detta kommer därför att främja arbetsmarknaden positivt.

5

Gemenskap - Vision 2025En kommun som är anpassad efter individens behov och möjligheter är grunden för varje hållbart samhälle. Livet i Gävle skall därför präglas av individuella valmöjligheter som möjliggör att livspusslet går ihop utifrån olika skeenden i livets faser. Vi blir en kommun som öppnar upp för ökat deltagande i den politiska processen genom att välkomna ett större medborgarinflytande. En helhetssyn skall råda kring kommunens samtliga verksamhetsområden, där familjen räknas som samhällets byggsten.Kvalitet för oss är att tillvarata varje individs specifika förmågor och erfarenheter som kan komma till uttryck i ett blomstrande näringsliv. Här kan barn och ungdomar likväl utvecklas till teoretiker som praktiker. Här kan gamla och sjuka erbjudas god livskvalité utifrån valmöjligheter och nytänkande.Koncernen Gävle kommun är införstådd med hur den yttre miljön kan påverka människor och bedriver en långsiktig plan för ökat välbefinnande i det offentliga rummet. Kommunen hyser stor respekt för de allmänna medlen i så att majoriteten ab befolkningen skall kunna uppskatta byggnadskonst och utsmyckning av det allmänna rummet. Gävles kulturarv ska uppmärksammas och bevaras för ökat intresse av turismnäring, men även för att erbjuda invånarna en lokal och intressant identitetsförankring. Utifrån grundtanken att varje individ är unik menar vi att även att varje kommun är unik utifrån historia, geografiskt läge och folkmentalitet. Detta önskar vi lyfta fram, bearbeta och värdesätta som ett unikt inslag för Gävle.

Strategiska utvecklingsområden Gävle kommun ska arbeta för gemenskap

och ökad samhörighet utifrån assimilationstanken

En upprustning av folkhälsan med ett helhetsgrepp kring sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer

Stärka ledarskapet i samtliga kommunala verksamheter

Motverka kriminalitet genom pragmatiskt arbete med drogförebyggande insatser

Uppvärdera och stärka de gamla, sjuka och funktionshindrades status och värde i samhället

Inbjuda till delaktighet i kommunens olika angelägenheter

God kontakt med verklighetens vardag Ta vara på kompetens hos medarbetare

och medborgare

Forma attraktiva livsmiljöer Arbeta för ett miljötänkande som verkar

optimalt utifrån teori, praktik och ekonomi Forma attraktiva boenden med stor hänsyn

till god arkitektur, naturupplevelser och naturliga mötesplatser

Stadsplanering som motverkar otrygghet och brottsrisker

Familjevänliga mötesplatser som minskar generationsklyftor

Utveckla utbudet av kultur- och fritidsupplevelser

6

Kommunikation, utveckling och infrastruktur

Bearbeta och utveckla ett bättre kommunikationsläge kring infrastruktur utifrån Gävle som hamnstad

Serviceinriktad och välvillig inställning till nytänkande kring entreprenad- och företagsutveckling

Uppmuntra till spetsutbildning av teoretiskt och praktiskt begåvade individer

Effektiv logistik och planering kring biltrafik och parkering i stadskärnan med rimliga avgifter

Utveckla elektronisk kommunikation för utvecklingsmöjligheter inom utbildning och arbete

Strukturer i stadsplaneringen som underlättar livet för äldre och funktionshindrade

Uppmuntra innovationer och satsning på forskning

Stöd en utveckling av kommuninvånarnas stolthet och trivsel över sin kommun

Satsa på assimilering av invandrare Stärka Gävlebornas självkänsla genom att

arbeta för yttrandefriheten i kommunens samtliga verksamheter samt erbjuda valmöjligheter kring livets olika skeenden

Marknadsföra Gävle som en unik stad framför andra städer

Arbeta för utökat näringslivsutbyte/samarbete med Stockholm

7

Vår värdegrundI vår kommun skall det vara enkelt att leva då samtliga invånare erhålls samma förutsättningar för att själva skapa sina egna liv. Utifrån detta spelar det ingen roll om man är man, kvinna, ung, gammal eller utlandsfödd. Rättigheter och krav skall gälla lika för alla. Koncernen Gävle kommun arbetar för ökad gemenskap och större inflytande bland de boende för att ta tillvara på erfarenheter och kunskaper. Därmed främjas ett gott förtroende hos allmänheten då kommunens beslutsfattare och medarbetare tjänar kommuninvånarnas intressen med ekonomisk respekt, gott omdöme och ansvar.Då tiden aldrig står still utan ständigt verkar mot förändring innebär kvalité för oss att hänga med i utvecklingen av hänsyn till morgondagens anspråk och krav. Liv är rörelse och nytänkande varför problemlösning och handlingskraft är en självklar drivkraft som Gävle kommun uppmuntrar. Vi är professionella i vårt ledarskap och bedriver därmed verksamheter som är trygga, rättssäkra och ekonomiskt hållbara.På arbetsplatsen tydliggörs våra roller och ansvarsuppgifter och resurser anpassas efter verklighetens behov. Decentralisering och uppmuntran till ärlighet och ökat ansvar ger oss en friskare befolkning som får mer energi. Vi vågar prova nya arbetssätt och lära oss av privata aktörer som nått framgång. Genom ett ödmjukt sinnelag vill vi erkänna de misstag vi gör för att kunna genomgå förändring i verksamheter som tjänar allmänhetens bästa. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling för ökad kvalité.

Koncernen Gävle kommun besitter god social kompetensAtt arbeta inom Gävle kommun innebär att tillsammans med många medarbetare utifrån bästa förmåga sörjer för kommuninvånarnas behov. Varje kontakt våra medarbetare får med medborgaren är betydelsefull för en upplevd service och tjänstvillighet. Vi har höga krav på våra anställda där god social kompetens är en av de viktigaste egenskaperna för kommunens goda varumärke. Vi erbjuder löpande kompetensutbildning och tillägnar våra anställda en god personalvård så att de ges bra förutsättningar att sätta medborgarens bästa i fokus.

Koncernen Gävle sätter ärlighet i fokusÖppenhet, rak kommunikation och ärlighet är färdigheter som måste tränas upp till att fungera i god balans mellan ansvar och hänsyn. Gävle kommuns koncept för att bygga bort konflikter och ohälsa på arbetsplatser är därför att utveckla ett fungerande ledarskap för de verksamheter som så önskar. Utifrån ett aktivt arbete av ökad ärlighet övervinns konflikträdsla till följd av att vi får ett öppnare och tryggare samhälle. Handlingsplaner mot mobbning och olika uttryck av förtryck skall därför stävjas genom goda verktyg utifrån ett tränat ledarskap.Ledorden möjliggör även ett tydligt och gott samarbete med näringsliv, medborgare och olika yrkesgränser. Utifrån denna värdegrund tar vi ett gemensamt ansvar för medborgarnas rättigheter av de betalda allmänna medlen samt inger förtroende att på bästa sätt bistå med en trygg kommun och god förvaltning.

8

Kommunens ekonomiLågkonjunkturen påbörjades juli 2007 varefter Sverigedemokraterna anpassade budgeten för att stärka förutsättningarna inför sämre skatteintäkter. Sverigedemokraternas budgetförslag under de senaste åren hade starkt kommunens ekonomi och rustat verksamheterna inför den försämrade ekonomiska sits som vi idag upplever.

KoncernskuldKommunens skuldsättning har ökat kraftigt de senaste åren och beräknas fortsätta mot nivåer som riskerar att sätta kommunen i en ekonomiskt svår sits. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur som vi ännu inte vet den fortsatta utvecklingen av. Vid återkommande djupdykningar i världsekonomin ska Gävle kommun stå stärkta och kunna bibehålla en god verksamhet gentemot medborgarna och samhället. Därför ökar Sverigedemokraterna överskottsmålen i högkonjunkturer från 2 % till 3 % för att påbörja en långsiktig avbetalning av kommunens skulder med tillhörande pensionsskuld. En pensionsskuld som beräknas ligga på 2,22 mdkr 2015.

9

EkonomiSverigedemokraterna har som mål att i högkonjunktur ha ett överskottsmål på 3 % (+ eventuella extra skatteeffekter.) Detta skall användas för att minska kommunkoncernens- och pensionsskulden.

Satsningar i budgeten 2015

Aktivitetspeng 5 mnkr

Ökade föreningsbidrag, en satsning på 2 mnkr mer än majoriteten

Trädgårdar i anslutning till äldreboenden 3 mnkr

Finansieras genom

Avveckla Konstcentrum, en besparing på 5 mnkr.

Minskning av projektanslag till kommunstyrelsen 5 mnkr

Andra satsningar under budgetperioden

Minskade barngrupper i den kommunala barnomsorgen och utökade öppettider

Fler vuxna och specialutbildade i skolorna

Återställande av vägar

Avskaffa delade turer

Satsningar inom äldreomsorgen på bl.a. ”ut och gå garanti” och en mer kvalitativ och flexibel omsorg.

Finansieras genom

Avvecklade/avyttrande av Gävle symfoniorkester, en besparing på 36 mnkr. Avveckling/avyttrande påbörjas under 2015.

Säga upp avtalet med migrationsverket om mottagande av flyktingar, en besparing på 25 mnkr (statsbidragen avräknade). Avtalet sägs upp till årsskiftet 2015/2016.

10

Nämndsöversikt (mnkr)

Nämnd/förvaltningKf budget

2014Budget

2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018

Kommunstyrelsen 231,2 241,7 237,8 236,4 235,2

Valnämnd 3,3 0,1 0,1 0,1 2,1

Överförmyndarnämnd 6,7 7,4 7,5 7,6 7,8

Revisionskollegiet 4,4 4,5 4,6 4,7 4,8

Teknisk nämnd 194,6 207,5 237,7 248,0 230,6

Byggnads- och miljönämnd 30,7 33,3 33,6 32,6 33,2

Kultur- och fritidsnämnd 276,4 304,1 290,9 296,3 298,4

Utbildningsnämnd 1 974,2 2 115,5 2 189,3 2 246,0 2 302,5

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd 200,3 208,2 208,1 209,0 212,2

Socialnämnd 436,2 449,2 410,8 391,2 374,6

Omvårdnadsnämnd 1 274,3 1 327,4 1 398,4 1 446,0 1 551,2

Verksamhetens kommunbidrag 4 632,5 4 899,0 5 018,8 5 117,9 5 252,4

ResultatbudgetBelopp i mnkr Bokslut Prognos KF-budget Budget Plan Plan Plan

2013 2014 2014 2015 2016 2017 2018Verksamhetens intäkter 1 066,2 949,3 892,7 926,1 951,5 943,8 938Verksamhetens kostnader -5 525,9 -5 652,9 -5 610,8 -5 902,4 -6 163,6 -6 317,8 -6 531Av- och nedskrivningar -79,3 -77,7 -85,7 -89,7 -91,5 -92,7 -92,4

Verksamhetens Nettokostnad -4 539,0 -4 781,3 -4 803,9 -5 066,0 -5 303,6 -5 466,7 -5 685,3

Skatteintäkter 3 929,7 4 150,7 4 124,6 4 358,2 4 588,5 4 811,8 5 027,4Generella bidrag och utjämning 662,8 706,7 687,1 742,1 702,9 667,2 651,1Finansiella intäkter 307,2 293,9 341,2 286,4 309,2 324,0 340,5Finansiella kostnader -238,0 -204,9 -228,2 -187,8 -211,8 -226,9 -245,7

Resultat före Extraordinära poster 122,7 165,2 120,7 133,0 125,3 171,2 149,7

Extraordinära poster

ÅRETS RESULTAT 122,7 165,2 120,7 133,0 125,3 171,2 149,7Varav:Realisationsvinst oexploateringsresultat 50,7 22,5 49,7 32,4 58,0 61,9 38,3

Resultat exkl reavinst, exploatering,garantiförs. 72,0 142,7 71,0 100,5 67,3 109,3 111,3

Årets resultatsandel av Skatteintäkterna 1,6% 2,9% 1,5% 2,0% 1,3% 2,0% 1,9%

11

Investeringsbudget 2015–2018Sammandrag av nämndernas investeringsplaner

Belopp i mnkr

Bokslut2013

Prognos2014

Budget2015

Plan2016

Plan2017

Plan2018


Revisionskollegiet -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Kommunstyrelsen -16,1 -20,4 -18,3 -18,4 -18,6 -18,7

Teknisk nämnd -49,4 -71,5 -72,2 -93,1 -88,6 -68,0

Markbyggarna -0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Byggnads- och miljönämnd -0,3 -1,0 -0,6 -0,6 -0,7 -0,7

Kultur- och fritidsnämnd -57,5 -28,7 -19,4 -12,9 -15,5 -10,2

Utbildningsnämnd -20,1 -13,5 -28,4 -21,9 -22,9 -22,8Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd -0,6 -1,7 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0

Socialnämnd -1,0 -0,8 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0

Omvårdnadsnämnd -5,1 -7,0 -13,6 -9,8 -6,9 -7,0

Summa skattefin verksamhet -150,9 -144,7 -154,5 -158,8 -155,1 -129,4

Exploateringsverksamhet:Anläggningstillgångar -21,0 -27,4 -26,0 -67,5 -11,1 -3,2


12

Revisorskollegiet

VerksamhetsplanKommunrevisionen består av förtroendevalda revisorer som tillsammans bildar Revisorskollegiet. Av fullmäktige ges i uppdrag till Revisorskollegiet att granska och pröva om verksamheter bedrivs på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt och att den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Verksamhetsplanen bygger på en analys av risker och väsentligheter inom varje område och objekt där räkenskaperna ska vara rättvisande.Det yttersta syftet med granskningen är att ge kommunfullmäktige underlag för den årliga ansvarsprövningen. Den lokala revisionen är ett grundläggande demokratiskt kontrollsystem där det är av största vikt att enskild revisor arbetar självständigt i förhållande till övriga revisorer. Med sin granskning bidrar revisorerna till att värna och utveckla demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. De förtroendevalda revisorerna ska ha ett sakkunnigt stöd av den egna förvaltningen där rapporter och revisionsberättelser ska bifogas enlig lag.

EkonomiKommunrevisionen finansieras genom kommunanslag och till en del som faller på bolagen genom att dessa faktureras en schablonkostnad. Summan fördelas schablonmässigt efter bolagens storlek på ett sätt som Kommunrevisionen beslutar.Revisionskollegiet kommer att bedriva sin verksamhet inom den av Kommunfullmäktige tilldelade ramen.

13

KommunstyrelseVerksamhetsplanMedborgare och brukareNämndsmålI syfte att öka det allmänna intresset för det kommunala styret ska fokus läggas för ett större deltagande av kommuninvånarna. Kommunstyrelsen anser sig därför utveckla en mer klassisk demokratimodell med inslag av brukar- och direktdemokrati där ett minimum läggs in i demokratibegreppet. Ett allmänt ökat intresse för kommunpolitik bidrar till ökad demokrati i det att fler vill och törs engagera sig politiskt. Kommunens verksamhetschefer ska i större grad själva tillåtas ta ställning till kompetens och färdighet varför mångfaldsplaner och kvoteringar som riktlinjer kommer inte att förordas. Lika förutsättningar för alla är en viktig demokratisk linje där samtliga konkurrerar på lika villkor.

Verksamhetens inriktningEn utvärdering ska göras för att få en övergripande bild av hur medborgare och brukare upplever den kommunala verksamheten och det politiska samhällsklimatet. Undersökningsmaterialet ska erbjuda anonymitet för ökad träffsäkerhet. Nya metoder och arbetsformer ska användas för att skapa bättre och effektivare möten och erfarenhetsutbyten mellan kommunala beslutsfattare och medborgare. I Gävle ges utökad samverkan mellan kommun och näringsliv, där etableringar underlättas genom tillgängliggörande av etableringsmark i attraktiva lägen i enlighet med respektive branschstrategi.

Utveckla en handlingsplan för att öka vitaliserad demokrati

Förorda folkomröstningar i frågor som direkt berör medborgare av både rådgivande och beslutande slag

Ökat inflytande för medborgare

Införa politikercaféer och rådslag där invånare får möjlighet att samtala med beslutsfattare och tjänstemän

Antal hel- och deltidsarvoderade politiker och tjänstemän ska inte vara fler än ekonomsikt försvarbart

Partistöd ska hållas på en lämplig nivå och fördelas på ett sätt som inte missgynnar något parti i fullmäktige

Inget parti som är representerade i kommunfullmäktige ska erhållas extra privilegier beträffande affischering, information på skolor eller offentliga debatter

Ett vinnläggande sig om att språkbruk och respekt mellan förtroendevalda ska vara god samt förebygga och motverka personliga angrepp och falsk ryktesspridning

Ökat folkhälsoarbete Handlingsplan mot politisk extremism som

tar sig i uttryck i våldsbetonade och kriminella handlingar.

MedarbetareNämndsmålTydlig ansvarsfördelning mellan uppdrag och roller ska förebygga stress, kommunikationsbrist och annan ohälsa. Goda förbindelser mellan kommunstyrelsen, kommunledningskontorets ledningsgrupp, och arbetsplatsträffar ska medverka till lokal- och central samverkan för ökad måluppfyllelse. Alla medarbetares uppdrag ska tydligt klargöras i syfte att ge alla medarbetare rätt förutsättningar från början.Personalavdelningen på kommunledningskontoret har i uppdrag att samordna, utveckla och följa upp de intentioner som är formulerade i personalpolicyn. Den huvudsakliga uppgiften kommer att ligga i att planera och genomföra ledar- och medarbetarutvecklingsprogram. Ett stort inslag i detta kommer att handla om rak

14

och ärlig kommunikation med fokusering på självinsikt. Arbetsmiljöns atmosfär ska därför präglas av tanke- och åsiktsfrihet för ökad trivsel och ömsesidig acceptans.Mycket kraft kommer att läggas för att utveckla löneöversynen i utrymmet för individuell löneutveckling. Stöd och service från löneenheten som svarar för den centrala löneadministrationen utvecklas liksom arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet.

Hållbart samhälleNämndsmålI enlighet med förvaltningstanken är det viktigt att handskas varsamt med de gemensamma och ekonomiska resurserna för att säkra välfärden samt minska pensionsskulden. Tillväxt ska främjas genom ökad fokusering på det lokala näringslivet och uppmuntran om ökat samarbete med gymnasieskolorna. Företagsetableringar ska underlättas och samarbete med näringslivsavdelningarna i regionen ska utvecklas med fokus på tillväxt i form av entreprenörskap, branschutveckling och nyföretagande.Informationsavdelningen ska tillsammans med Gavlefastigheter lyfta ett nytt projekt för att på

sikt söka återskapa Gävles tidigare identitet utifrån om- och nybyggnationsplaner. Då integrations- och mångfaldsstrategin fasas ut från den tidigare tilltänkta stadsplaneringen omsätts en ny varuplattform för att marknadsföra Gävle. Turismrådet ska samarbeta med företrädare för turistnäringen och utveckla en strategi inför kommande planering.

EkonomiNämndsmålKommunledningskontoret ska fortsätta att utveckla arbetet med beredningsplanen för ekonomi som återkommande redovisas för kommunstyrelsen. Syftet ska vara målet att klara eget sparkrav utifrån prioriteringar som inte drabbar kärnverksamheterna. En löpande kontroll medverkar till bättre översikt kring möjligheter till utveckling, effektivisering och kostnadsminskningar. Ett bredare synsätt i takt med bättre ekonomisk överskådning är i linje med begreppet god hushållning.

15

ValnämndVerksamhetsplanNämndsmålValnämnden utser valförrättare och är vald av kommunfullmäktige. Valnämndens uppgift är att informera om valen i enlighet med gällande lagstiftning. Det är av yttersta vikt att valen genomförs på ett rättssäkert sätt med hög tillgänglighet, service och information för att värna demokratins kärna.Valnämnden skall förbereda och genomföra de val som skall hållas och i enlighet med

vallagen utföra de uppgifter som krävs. Till detta bistår administrativ personal från kommunledningskontoret samt särskilt förordnade valförrättare före och under valdagar. Det administrativa förberedelsearbetet inför ett val påbörjas drygt ett halvår innan valdagen och även efter val krävs administrativt arbete.

16

ÖverförmyndarnämndVerksamhetsplanMedborgare och brukareNämndsmålÖverförmyndarnämnden skall utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Personer som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande har rätt till hjälp med att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom. Den som har en god man förordnad till sig behåller sin rättsliga handlingsförmåga till skillnad från den som har förvaltare förordnad till sig. Förvaltare får inte förordas om det bedöms tillräckligt med god man. I lagen står att person med ovanstående uppdrag skall vara ”rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig”. Överförmyndarnämnden Gävle ser det som av yttersta vikt att intresseanmälningar noga bereds där personer ska bedömas ha goda kunskaper om det svenska samhället samt i flera andra avseenden uppvisat gott föredöme för att komma ifråga för uppdrag.Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över ställföreträdare och förvaltare i syfte att kontrollera att dessa tar tillvara huvudmannens bästa på ett sätt som överensstämmer med uppdraget om tillämpliga lagregler. I övrigt skall nämnden ansvara för att den administrativa delen fungerar tillfredställande i det att huvudmannen därmed inte skall riskera att komma i kläm utifrån eventuella byten av förvaltare m.m.

Verksamhetens inriktningNämnden ska anpassa verksamheten till de lagändringar som kan komma träda i kraft och fortsätta samarbetet kring överförmyndarfrågor inom Gästrikerådets ram. Utvärdering ska även göras av verksamheten i syfte att effektivisera och korta väntetider.

En noggrann översyn av den administrativa logistiken för effektivisering av verksamheten

Bereda och pröva anmälningar/ansökningar rörande anordnare

Upprätthålla god kvalitet på godmansutbildningar som krav för uppdraget

Granska förvaltare, gode mäns och ställföreträdares åtagande kring uttag av medel och rättshandlingar

MedarbetareNämndsmål

Sökande inom Överförmyndarnämndens uppdrag ska uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret samt vara fri från betalningsanmärkningar

Goda kunskaper i svenska och god kännedom om det svenska samhället

Medarbetare ska ges handledning, rådgivning och praktiskt stöd vid svårigheter med kontaktmannaskapet

Hållbart samhälleNämndsmålÖverförmyndarnämnden i Gävle skall främja hög kvalitet i granskning och tillsättande av anordnare för att på bästa sätt säkra och trygga levnadsförhållandena för de mest utsatta i samhället. Huvudmannen skall alltid kunna försäkra sig om ett gott bemötande och känna hög tillit till de anordnande.

EkonomiNämndsmålNämnden har som mål att uppnå nollresultat för verksamheten. Kommunledningskontoret betalar kostnaderna för personal och administration. Kostnader för utbildning, arvoden och konstadsersättningar till ställföreträdare betalas av nämnden.

17

Tekniska nämndenVerksamhetsplanMedborgare och brukareNämndsmålNär människor hindras från att göra egna val och leva självständiga liv skapas ohälsa. En stor del av denna ohälsa uppstår på grund av hinder i omgivningen som begränsar aktivitet och delaktighet. För att funktionshindrade ska kunna ta del av samhällets tjänster krävs det ett aktivt arbete med att anpassa lokaler, byggnader, utemiljö och information. Sverigedemokraterna har identifierat detta behov och anser att tillgänglighetsskapande åtgärder bör stärkas och prioriteras.Stadsplaneringen och samhällsmiljöns utformning är av stor betydelse för trivsel och hälsa vilket medverkar till en ansvarsfull planering kring nybyggnation och anläggningar. Lagen ger medborgare rätt till ett visst inflytande över stadsplaneringen vilket Gavlefastigheter kommer att fördjupa och utveckla. De invånare som berörs av beslut skall ha större möjligheter att påverka beslutsprocessen. Gavlefastigheter vinnlägger sig om att stadsmiljön skall upplevas som trygg varför brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv är en självklar del av samhällsplaneringen. En ren och prydlig stad är en viktig målsättning för Gavlefastigheter som ser det som självklart att ambitionen uppnås genom att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga förutsättningar. Satsning skall därför ske för en utveckling av sopsorteringssystemet vid hyreshus och bostadsrätter för att förenkla miljöarbetet. Ett utvecklat sopsorteringssystem för villor till rimlig kostnad är även en ambition som Gavlefastigheter finner intressant. Stadskärnans logistik behöver förbättras till att anpassa handeln i centrum gällande parkeringsmöjligheter. Handelsstrukturen i

Gävle har förändrats radikalt under de senaste tre-fyra decennierna då centrala gator gjorts om till gågator och stora köpcentrum etablerats i yttre områden. Då handeln utgör en betydande del i stadsplaneringen är ambitionen att centrums affärsliv inte skall drabbas alltför hårt av den nuvarande utvecklingen. Bil- och parkeringsfrågan måste därför lösas på ett tillfredställande sätt för att inte handeln i centrum skall riskera snedvriden konkurrens gentemot de stora köpcentrum. Tillfredställande parkeringsmöjligheter skall därför planläggas för att serva affärsidkare och konsumenter där utbud och rimliga priser ska medverka till att stadskärnans näringsliv skall blomstra.En kraftig satsning skall även ske för att förbättra det löpande underhållet av vägarna. Därmed skall målet för kundnöjdheten förbättras jämfört med fjolårets.

Verksamhetens inriktning Trygghets- och tillgänglighetsperspektivet

ska genomsyra all samhällsbyggnad Politikerträffar Restriktivitet för byggnationer som stör

närliggande arkitektur av annan stil Gynna stadshandeln genom underlättande

av parkering och avgifter Motverka och bekämpa klotter Utveckla sopsorteringssystemet i hyres-

och bostadsrättsområden, med flera sorteringsmöjligheter på bekvämt avstånd

Medverka till att förpackningsindustrin betalar mellanskillnaden för sopsortering i villor i syfte att underlätta miljöarbetet med hushållsavfall och miljösortering

Återställa vägarna


Ett gott medarbetaransvar Inflytande och uppmuntran av kreativa

idéer

18

Hållbart samhälleNämndsmålAtt hålla staden ren och trivsam innebär ökad service, erbjudanden och information för hushållen kring sop- och källsortering. Gavlefastigheter skall därmed skapa ökade möjligheter samt uppmuntra till återvinning. Vägarbete och underhåll skall skötas löpande.Fordonsflottan ska bestå av miljöanpassade fordon, icke miljöanpassade fordon ska succesivt bytas ut.

EkonomiNämndsmålGavlefastigheter viktigaste ekonomiska mål är att visa ett överskott då kapitalkostnader, del i gemensamma förvaltningskostnader och nämndskostnader är betalda. En del av överskottet skall finansiera löpande vägunderhåll.

19

Byggnads- och miljönämndVerksamhetsplanMedborgare och brukareNämndsmålVerksamheten inom Bygg & Miljö Gävle skall vinnlägga sig om en synlig och servicevänlig verksamhet genom god handläggning, tillgänglighet och bemötande. Entreprenörer, nyetablering och växande skall i kommunen uppmuntras genom informationsträffar och ett gott bemötande. Boendemiljön är en viktig trivselfaktor där ägandet skall få större betydelse. Projektet Gefle Stad skall medverka till en trivsam stadsmiljö genom att använda sig av tidigare byggnadstradition och färgsättning av fasader vid ny- och ombyggnation av bostäder. Utöver anpassning till en stor äldre befolkningsgrupp planläggs även bostäder till att anpassas och rymma allt fler behövande där man även tar större hänsyn till funktionshindrade. Familjeperspektivet är ett viktigt inslag i boendemiljön där olika träffpunkter kan öppna upp för gemenskap och kontakt mellan olika generationer. Nämndens mål är att vid nybyggnation motverka miljonprogrammens arkitektur. Historiskt förankrade byggnader skall bevaras och renoveras då dessa skapar identitet och atmosfär, genom att söka återskapa äldre arkitektur där man vid renoveringsbehov planerar återskapa fasader i färg och form. Bygg & Miljö ska tillsammans med Kultur & Fritid skapa projektet Gefle Stad i syfte att plocka fram Gävles unika personlighet utifrån geografiska och historiska förutsättningar. Detta för att skapa en ökad trivselfaktor och känsla av Gävle som en unik och välbevarad stad. Projektet syftar även till en ökad turism.

Verksamhetens inriktning Utveckling av rutiner och system för

ärendehantering och övrig verksamhet skall påskynda kortare handläggningstider med förbättrad administration.

Kundnöjdheten skall öka utifrån ett mer utåtriktat arbetssätt.

Synliggöra verksamheten Erbjuda rabatt till privatpersoner som

köper tomträtter av kommunen för att bygga i traditionell och miljöanpassad stil

Uppmuntra upphandling av företag som använder sig av traditionell och miljövänliga byggnadsstilar

Sträva efter en blandning av boendeformer

MedarbetareNämndsmålArbetet inom Bygg & Miljö skall upplevas som inflytelserikt och stimulerande vilket uppmuntrar till ökad initiativförmåga och kreativitet. Nämnden skall präglas av ett gott samtalsklimat där den öppna kommunikationen ska vara vägledande.

Verksamhetens inriktningByggnads- och miljönämnden vill erbjuda alla medarbetare en arbetsmiljö som är hälsofrämjande. Personal ska erbjudas möjlighet till friskvårdsaktiviteter och inflytande över arbetsuppgifter som förebyggande insatser av psykisk ohälsa till följd av minskad sjukfrånvaro. Ett framgångsrikt medarbetarskap bygger på att allas kunskap och kompetens ska tas tillvara. Konkurrenskraftig lönebildning skapar morötter och attraktivitet och rätt kompetens av chefer skapar ökad arbetslust och engagemang. För att fortsätta utveckla arbetsmiljö, medarbetarskapet, verksamheten och koncernen som helhet ska ledarskapsutbildningar fortsätta att utvecklas. Även administrationen ska ses över i syfte att bredda kompetens och minska verksamhetens sårbarhet.

20

I avsikt att klara de framtida målen gällande anpassning till konjunkturläge blir den framtida utmaningen en anpassad kompetens till verksamheten.

Hållbart samhälleNämndsmål

Visioner och planering kring Gefle Stad ska bibringa ökat intresse och trivsel i stadsplaneringen

Nya och utökade etableringar av kundkontakter

Ökat inflytande kring boendemiljö Utveckling av miljömål som även

inbegriper värdet av estetisk byggnation Ett trivsammare Gävle Beredskap för kommande

konjunktursvängningar

Verksamhetens inriktningByggnads & miljönämnden kommer att verka för en god livsmiljö med estetiskt tilltalad utformning som lyfter Gävles rötter och identitet. I arbetet plockas integrations- och mångfaldsplanerna bort i syfte att bygga upp en stark lokal förankring med historiska värden. Fastighetsbildning för bl.a. ökad andel av ägarlägenheter kan även på sikt få stor betydelse utifrån efterfrågan. Förutsättningar förväntas öka för ett dynamiskt byggande där fastighetsindelningen kan anpassas till olika former av upplåtelse och äganderätt. Bygglovet blir ett kvitto på hur processen fungerar varför Byggnads och miljönämnden söker ökat samarbete med andra nämnder för nya arbetssätt.

Då extra medel tillförts för energisparande åtgärder utifrån klimatfrågan kommer nämnden ansvara för en noggrann konsekvensanalys för långsiktig planering. Investeringar skall leda till kostnadsvänliga alternativ och motverka hinder för fortsatt näringsliv och ekonomi. Miljömålen skall löpande utvärderas för att synliggöra dess effektivitet med jämförelse utifrån ekonomiska aspekter. En hållbar utveckling är möjlig utifrån prioriteringar med en långsiktig planering med människans behov i centrum. En miljö som är anpassad till människors behov av trygghet, skönhetsupplevelser och bekvämlighet betraktas som en god investering för tillväxt och hälsa.

EkonomiNämndsmålLångsiktig planering med rätt utgångsläge medför en ekonomi i balans. Optimal användning av nämndens resurser kommer att säkerställa nämndsmålen med god intäkts- och kostnadsuppföljning.

21

Kultur- och fritidsnämndVerksamhetsplanMedborgare och brukareNämndsmålFriskvård- och friluftsliv är viktiga beståndsdelar för ökat välbefinnande och nämndens mål är att det offentliga rummet skall präglas av vackra konstupplevelser som skänker lugn och harmoni. I vårt samhälle är det även viktigt att hålla jämna steg med omvärldens influenser varför biblioteken skall hålla god service och brett utbud av litteratur. Gävles kultur- och fritidsnämnd skall spegla ett demokratiskt synsätt och utveckla ett gott klimat mellan medborgare och brukare. Större hänsyn skall tas till kommuninvånarnas efterfrågan av utbud. Nämnden ser som en huvuduppgift att stötta barn- och ungdomar i föreningsliv och fritidsaktiviteter i syfte att stimulera hälsa, stimulans och livskvalité.Då alltför mycket av Gävles tidigare utseende och arkitektur har raserats, i det man istället byggt upp miljonprogram och Domuskomplex, har Gävles identitet och historia försvunnit på relativt kort tid. Denna identitetsförlust skapar tomrum till följd av en förfulad stadsmiljö som tidvis ansätts av klotter och förstörelse. En vacker stad med karaktär bidrar istället till harmoni och välbehag där färg och form skapar trevnad och trivsel. Kultur– och Fritid kommer därför att tillsammans med Bygg & Miljö sjösätta projektet ”Gefle Stad”. Projektet syftar till att i den mån det går skapa harmoni och stadsidentitet med hjälp av offentlig utsmyckning och byggnadskonst som bättre överensstämmer med stadens tidigare utseende och karaktär. Kultur– och Fritid vinnlägger sig om att lyfta Gävles lokala historia för att göra denna intressant för invånare och turismnäringen. För att öka känslan av gemenskap och sammanhållning i Gävle ser nämnden det även som en viktig uppgift att arrangera nationaldagen där alla medborgare i Gävle kommun får möjlighet och tillåtelse att

känna stolthet och glädje över Sveriges kultur, historia och sedvänjor.

Kommuninvånare ska tillåtas större inflytande över det offentliga rummet

Föreningsbidrag som motverkar assimilation i samhället ska upphöra

Nämnden ska lyfta ortens kulturhistoria för ökat allmänt intresse och uppmuntra turismnäringen

Alla verksamheter ska genomgå en konsekvensanalys för beslut om nedläggning eller kvalitetsutveckling

Symfoniorkestern avvecklas till förmån av investeringar och ökade satsningar på kärnverksamheter

Kultur i Gävle ska syfta till ökad samhällsmoral samt goda syn- och språkupplevelser

Parlamentarisk och demokratisk ideologi ska genomsyra biblioteken med brett utbud

Nämnden ska inte bedriva affärsverksamhet som konkurrerar med näringsidkare

Utöka föreningsbidraget Ökad möjlighet till spontanidrott

22

Verksamhetens inriktningRenodlade verksamheter skall bringa ekonomisk balans till att i första hand verka inom områden med brett folkligt stöd och efterfrågan. Utifrån omprioriteringar från den tidigare mandatperioden anser nämnden kunna fortsätta stödja en biblioteksstruktur med tio filialbibliotek. Detta genom att man samtidigt breddar utbudet på samtliga bibliotek. Grönområden för spontanidrott och lekplatser skall planeras, anskaffas och underhållas till att gynna barn- och ungdomar som saknar inkomst men ändå vill roa sig. Familjevänliga aktiviteter skall uppmuntras och Kultur – och Fritid ser en positiv utmaning i att väcka intresse och marknadsföra Gävle med dess unika historia samt arrangera festligheter vid Sveriges nationaldag. Detta i syfte att väcka en nationell gemenskap och väcka en historisk nyfikenhet bland invånarna.

MedarbetareNämndsmålMedarbetare skall uppleva tanke- och åsiktsfrihet för att främja trygghet och ett öppet arbetsklimat. Nämnden skall verka för god kommunikation samt uppmuntra till utveckling och kvalitet för bästa resultat av god arbetsmiljö.

Verksamhetens inriktning Personal/kompetensutveckling Hälsofrämjande arbete Assimileringsinriktat arbete för ökad

samhällsgemenskap

Hållbart samhälleNämndsmål

Kultur & Fritid skall tillsammans med Bygg & Miljö arbeta fram ett projekt för att marknadsföra Gävles unika historia och särprägel. Projektet döps till Gefle Stad.

Alla verksamheter skall medverka till att höja intellekt och nyfikenhet

Ökad samverkan med skolor Väcka intresse för ideella verksamheter

Verksamhetens inriktningAvdelningen friluftsliv uppmuntras fortsätta utveckla arbetet med besöksmål och möjlighet till friluftsliv längs kusten. Enkäter, stickprov och andra frågeformulär skall verka som grund för allmänhetens önskningar av den offentliga miljöns utsmyckning. Kultur– och fritid skall inte gynna vissa konstnärer utifrån politiskt ideologi utan verka för upphandling som står i samklang med kommuninvånarnas önskningar samt visionen kring Gefle Stad.

EkonomiNämndsmålLöpande utvärderingar syftar till kvalitetsutveckling eller nytänkande i enlighet med måluppfyllelsen. Medel ska även investeras till familjevänliga aktiviteter i syfte att höja allmänbildning, gemenskap och sammanhållningen i samhället.

23

UtbildningsnämndenVerksamhetsplanMedborgare och brukareNämndsmålNämndens mål skall vara att tillgodose medborgare och brukares behov av ökat inflytande i verksamheter. Stor hänsyn tas till barnperspektivet där verksamheterna präglas av respekt för barns rätt att få utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Trygghet i skolan För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, vill Sverigedemokraterna genomföra en satsning på fler vuxna i skolan i form av framförallt fler skolsköterskor, skolpsykologer och kuratorer. Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför det är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete.Föräldrar skall känna sig trygga med att kommunens barnomsorg och skolor erbjuder en kvalitetsmässig verksamhet som främjar gemenskap och kunskapsglädje. Barnens miljö skall erbjuda känslomässig trygghet som stimulans där pedagogisk verksamhet löper parallellt med fri lek. Praktiska färdigheter skall uppmuntras kring vardagsnära händelser i syfte att öka ett praktiskt handlag och ett gott självförtroende för att växa som individ. Utbildning ser positivt på valfrihet inom barnomsorgen där ökat utbud på omsorg medverkar till mindre barngrupper i de nuvarande förskolorna.

Verksamhetens inriktning Utvärderingar i nämndens verksamheter

skall föreligga beslut kring kvalitetsutveckling

Medborgare och brukare skall ha inflytande över verksamheten

Barnomsorg skall vara anpassad till familjers arbetstider med bland annat nattdagis

Genuspedagogik skall avskaffas i nämndens samtliga verksamheter

Anordna och utveckla mötesplatser för hemmavarande föräldrar med små barn

En genomgång av samtliga barnstugor och skolor utifrån arbetsmiljölagen

Näringsrik och väl sammansatt kost lagad på plats

Jourskolor skall upprättas för elever som genom våld och trakasserier ansätter elever och lärare för psykisk ohälsa och fysiska angrepp


Utdrag ur belastningsregistret ska alltid ske i form av anställning i samband med övrig lämplighetstest

Kompetensutvecklande chefsutbildningar med inriktning på ledarskap och kommunikation

Handledning vid krissituationer Ökad personalvård Anställda medarbetare skall ha goda

kunskaper i det svenska språket Utveckla lön- och anställningsprocessen Rekrytera, utveckla och behålla rätt

kompetens

24

Hållbart samhälleNämndsmålMedarbetare skall uppvisa god social kompetens där språk och ansiktsmimik samverkar för optimal förståelse i dialog med andra. Då kommunikation och pedagogik går hand i hand sätts därför barnens fokus främst framför tänkbara integrationsprojekt. Personalens egen känsla och livskunskap skall erkännas och värderas kring misstanke av vanvård och barnmisshandel. Nämnden ansvarar för att personal erhåller den kompetenshöjning som krävs.

Marknadsföra Gävle skolors utbud av pedagogisk inriktning och valmöjligheter

Ökat inflytande över kompetensutveckling samt fortbildning kring dagens samhällsproblem

Barns och elevers intresse för naturkunskap och teknik skall stimuleras

Åtgärder skall vidtas för att öka andelen elever med godkända betyg

Gävles skolor skall vara trygga för barn, ungdomar och vuxna

Gävles elever och skolpersonal ska vara trygga på sin arbetsplats

Elevers intresse för naturvetenskap, teknik och entreprenörskap ska stimuleras

Elever ska erkännas politisk yttrandefrihet Ökat samarbete med socialtjänsten ska

avlasta lärare och rektor Ökade resurser för hantering av

hedersrelaterat våld – och förtryck Skolk ska förebyggas och åtgärdas Elevers hälsa ska förbättras

Verksamhetens inriktning Fortsätta arbeta och utveckla NTA (Natur

och teknik för alla) Skapa arenor för kunskapsutbyten och

information kring pedagogik Erbjuda samtliga lågstadieskolor

screeningsverktyg till att upptäcka dyslexi och lättare läs- och skrivsvårigheter

Fortsatt arbete med kompetensutveckling kring kursplaner och bedömning även i de lägre åldrarna

Beredskap för jourskolor i fråga om mobbare som måste byta skola

Socialsekreterare på högstadieskolor med ingripande roll utifrån brott- och kriminalitet

Uppmuntran till slumpmässiga drogtester från årskurs 7

Frivilliga och slumpmässiga drogtester ska införas i gymnasieskolorna i samarbete med utökad skolhälsovård

Ökade resurser, kompetensutbildning och samarbete med socialtjänst och polis i att upptäcka och förebygga droger

Stor vikt ska läggas vid misstanke av inlärningssvårigheter eller annan psykisk ohälsa som bidrar till sämre koncentrationsförmåga.

Assimilation och samhällsgemenskap ska uppmuntras

Samarbete mellan småföretag och gymnasieskolor ska bidra till ökat lärlingsutbud i syfte att förvärva den spetskompetens företagen behöver

Uppmuntran till att lärarkår tillsammans med elever frivilligt arbetar fram gemensamma klädkoder på skolor i syfte att motverka utseendefixering och sexuella trakasserier

Stödja basfärdigheter i de lägre åldrarna Ökade satsningar och resurser på teoretiskt

begåvade elever Införa möjligheter på skolor för lagad mat

på plats samt införa intresse för näringslära, kost och friskvård

Medvetengöra svensk kultur och väcka intresse kring lokal historia, seder och bruk

Skolavslutningar i kyrkan ska uppmuntras

25

EkonomiNämndsmålBarn- och ungdomsnämndens investeringsmedel kommer att nyttjas till ökat utbud i barnomsorgsverksamhet för att minska antal barn i barngrupperna. En minskning till mellan 12-15 barn beräknas ge samhällsvinster i form av lägre smittorisk, färre sjukskrivningar och ökad trivsel för barn och medarbetare. Investeringar kommer även att göras för eventuella ombyggnationer för köksanpassad matlagning och översyn utifrån arbetsmiljölagens rekommendationer. Nämndens kostnad kan komma att öka under mandatperioden utifrån satsningar på ökade personalresurser, kompetensutveckling och skolhälsovård. Investeringar kommer även att göras för ombyggnationer av skolkök. Nämndens kostnader för boende av ensamkommande barn avslutas dock i samband med att uppdraget från Socialnämnden upphör. Gymnasieskolans yrkesprogram behöver även moderniseras för att ligga i linje med vad arbetsmarknaden efterfrågar.

Tidigare verksamheter gällande olika konfliktstöd till skolor ska utvärderas

Effektivisering och omstrukturering kring ansvarsfördelning ska på sikt göra nya former mer lönsam och framgångsrik

Lokalytor i skolan (kommunal regi) anpassas till elevunderlaget

Investeringar till upprustning av skolor ska avsättas

Skapa en tydlig budget- och uppföljningsprocess där varje budgetansvarig chef tar fullt ansvar för sin enhets resultat

Ökade resurser till skolhälsovården Utöka och uppmuntra valfrihet inom

barnomsorg utifrån familjers behov och arbetstider

Införa vårdnadsbidrag Gymnasieskolorna ska erbjuda ett utbud av

utbildningar som tillgodoser behovet hos näringslivet

Gymnasielärare ska på arbetsplatsen erbjudas kompetensutveckling i ledarskap- och konflikthantering

Utöka yrkespåbyggnad utifrån gymnasiekompetens för behov av det lokala/regionala näringslivet

Gymnasieskolorna ska erbjuda eleverna individanpassat stöd med god kvalitet utifrån speciella inlärningsbehov

Ökad elevhälsa på gymnasieskolor

26

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden

VerksamhetsplanMedborgare och brukareNämndsmålDå ett arbete med en riktig och fast inkomst är basen för varje vuxen människas grundtrygghet och självkänsla tar Näringsliv & Arbete fokus på sin uppgift att så många som möjligt skall slippa från bidragsberoendet. Värdet av delaktighet i det gemensamma samhället är personligt utvecklande och bidrar till ökat ansvarstagande. Då samhällsutvecklingen går fort utifrån den snabba teknikutvecklingen ställs allt högre och mer specifika krav på befolkningen. Utifrån detta är det av största vikt att nämndens utbud uppbär bästa tänkbara kvalité och goda kontakter med högskola och näringsliv. Högskolan är viktig för att regionen skall kunna underhålla och återskapa särskild spetskompetens och nya innovationer. Gävle skall därför ha en framträdande roll för ökad kunskap och tillväxt. Högskolan ska bidra till regionens utveckling och tillväxt och ska profileras inom forskning och produktion för ökad konkurrens med övriga universitet. Genom en nischad högskola ökar möjligheter för att utveckla ett samarbete med det lokala näringslivet samt öppna upp vägen för fler arbeten. Gävle högskola förtjänar en positiv utveckling på egna meriter och kan genom rätt satsningar bidra till utveckling och forskning. För att klara av att bygga upp ett varaktigt välstånd bör därför högskolor och universitet ges riktade satsningar i syfte att vinna tillträde och handel på den globala marknaden.

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden skall sträva efter en högre grad av matchning mellan arbetare och arbetstillfällen. Därför vill vi stärka och effektivisera studievägledningen på Komvux.

Kommuninvånare som deltar i nämndens aktiviteter för jobbsökande skall uppleva en meningsfull hjälp på väg till egen försörjning.

En genomgående utvärdering av nämndens verksamheter ska upprättas till ändamål för kvalitetsförbättringar

Arbetsmarknadsenheten (AME) ska i samarbete med socialtjänsten och stöd från landstinget kartlägga eventuella hinder som medverkar till kursdeltagares nedsättning av fysisk och psykisk ohälsa med erbjudande om stödinsatser

Deltagare i AME ska erhållas information om arbetsmässiga rättigheter

Utökad samverkan med landstinget Vuxenutbildning ska erbjuda medborgare

med låg utbildningsnivå möjlighet till adekvat grundutbildning

Vuxenutbildningen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen och AME främja assimilation i underlättande för invandrare att komma in i det svenska samhället.

Efter avslutad introduktion skall ett kommunalt kunskapstest erbjudas utifrån det svenska språket, kultur och samhällsliv

Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildningar inom Särvux

27

Verksamhetens inriktning

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden ser en utmaning i att vara en föregångare till att medverka för ökad försörjning av kommunens arbetssökande och studerande. Utgångspunkten ska vara att främja samhällsgemenskap, jämlikhet och god kommunikationsförmåga. För att klara målen har följande delmål satts upp:

Arbetsmarknadsenhetens verksamheter ska innefatta olika delar som verkar kompetenshöjande utifrån arbetsmarknadens krav

Näringsliv & Arbete ska inta en ledande roll till att främja kommunikation, styrning och uppföljning av mål

Nämndens samtliga verksamheter ska präglas av assimilationsprincipen till att förebygga ökad segregation i samhället

MedarbetareNämndsmålNäringsliv & Arbete Gävle ska vara en arbetsgivare med framtida visioner. Arbetsplatserna ska präglas av kompetens, förtroende och professionellt utförande. För att uppnå dessa mål krävs:

Tydlig ansvarsfördelning mellan chef och anställd

Långsiktig planering och god framförhållning för stabila verksamheter

En höjning av frisktalen Goda villkor avseende arbetsmiljö,

anställnings- och utvecklingsmöjligheter Kontinuerlig utredning och uppföljning av

verksamheter i samarbete med anställda och brukare

Jämlikhet och assimilation för ökad gemenskap, frihet och trygghet

28

Ett hållbart samhälleNämndsmål

Näringsliv & Arbete skall inta en ledande roll till att främja kommunikation, styrning och uppföljning av mål


Agera servicepartner gentemot näringslivet Verka för en levande centrumhandel med

medföljande positiva effekter för Gävle Kontinuerligt följa vilka krav som ställs på

arbetsmarknaden för att erbjuda verksamheter som ger rätt kompetens

EkonomiNämndsmål

Utifrån att kommunen säger upp avtalet med Migrationsverket minskar även kostnader inom verksamheter vars tidigare ändamål avsågs främja tidigare misslyckade integrationsprojekt.

29

Socialnämnd

Verksamhetsplan

Medborgare och brukareNämndsmål

Socialtjänst Gävle skall verka för att barn lyckas fullfölja sin skolgång

Socialtjänst Gävle skall ha ett större samarbete med kommunens skolor

Socialtjänst Gävle skall hålla utvärderingar kring verksamheter för bästa möjliga kvalité och ekonomisk bäring

Socialtjänst Gävle skall satsa på god personalvård för ökad trygghet och trivsel för de anställda

Socialtjänst Gävle skall tillåtas nya arbetssätt för att säkra barnperspektivet

Genus- och könsmaktsperspektiv skall upphöra att gälla


Socialtjänst Gävle skall präglas av ett nytänkande vad gäller arbetssätt för att bättre stå rustad för den samhällsutveckling vi har fått de senaste 20 åren. Då barnperspektivet skall vara i fokus bör tidigt förebyggande insatser på skolorna införas i syfte att bromsa utslagning och annan ohälsa. Missbruk av alkohol och narkotika är ett stort och växande problem runt om i landet där det dolda missbruket är omfattande. Socialnämndens utmaning är därför att i tid hitta ungdomar som befinner sig i riskzonen att utveckla missbruk för att motverka utslagning, familjetragedier, sjukdom och självmord. Socialtjänsten skall därför ha ett bredare samarbete med skola och skolhälsovård med resursförstärkning kring Kompassen för motivationssamtal och familjebehandling.

Familjerätt och annan rådgivning inom socialtjänsten skall få ökade befogenheter att aktivt verka mot barns utsatthet i form av umgängessabotage vid separationer. Då Socialtjänst Gävle strävar efter jämlikhet skall

hjälpsökande föräldrar oavsett kön erhålla samma upplevelse av respekt och service utifrån sin föräldraroll.


Personal inom Socialtjänsten skall agera professionellt utifrån god kompetens

Satsningar på personalvård ska minska sjukskrivningar och vantrivsel

Kompetensutveckling och handledning för ökat stöd med klientkontakter


Förvaltningens verksamheter skall möjliggöra en helhetssyn med inriktning på det ökade missbruket i samhället. Ett konkret handlingsprogram där man tillsammans med skolorna utarbetar rutiner och aktiviteter för tidig upptäckt av barn i riskzonen för tidig utslagning är en god samhällsvinst. Detta inte enbart för barnen och deras familjer utan även för socialtjänstens budget där man med långsiktig planering undgår dyra kostnader för behandlingshem, stödprojekt och framtida försörjningsstöd. En ny form av samarbete med skolorna syftar till att skapa gränsöverskridande processer. Socialsekreterare som är stationerade på skolorna måste kunna anmäla brott direkt som begås på skolan samt inneha ett handplockat nätverk från samhällets myndigheter för snabba åtgärder för ögonblicklig utredning.Socialtjänsten skall även parallellt med skolan arbeta drogförebyggande i form av att erbjuda dagsaktuell information om vad som sker och händer utifrån den senaste samhällsutvecklingen.För att hålla ihop arbetet med att komma tillrätta med samhällets nya utmaningar skall chefs- och medarbetarskapet ges ny kompetens utifrån ren ledarskapsutbildning av god kvalitet.

30

Hållbart samhälle

Nämndsmål

Socialtjänst Gävle skall vara en föregångare i landet vad gäller drogförebyggande verksamheter och därmed minska utslagning, fattigdom och kriminalitet i samhället

Socialtjänsten skall stödja kommunens skolor genom att tillsätta socialsekreterare på högstadieskolorna till att ha en ingripande roll vid brott – och kriminalitet

Socialtjänstlagen skall i högre grad verka för barnkonventionen i form av ökad lyhördhet och insikt kring barns önskningar, behov och livssituation vid skilsmässor

EkonomiNämndsmål

En omfattande utvärdering och uppföljning av Socialtjänstens samtliga behandlingsverksamheter

Ökade satsningar på framgångsrika koncept för en god kvalitetssäkring

Besparingar på resultatlösa projekt och behandlingsalternativ ger ekonomiskt utrymme för fler anställda inom Socialtjänsten

Konsekvensen av den politik Sverigedemokraterna presenterar i Socialnämndens verksamhetsplan kommer på kort sikt att medverka till kostnaderna för hjälpinsatser kan komma att öka. Införandet av drogtester kommer att medverka till att tidig upptäckt av riskbeteenden och missbruk kräver resurshantering. Bemanning av socialsekreterare på högstadieskolorna med ingripande roll kommer även att medför ökade kostnader. Dock beräknas de långsiktiga kostnaderna sjunka för Socialnämnden efter en fyraårsperiod. De summor man i förebyggande syfte investerar i att stävja missbruk kommer Socialtjänsten till godo i ett längre perspektiv. Detta utifrån lägre kostnader för upprepad och misslyckad behandlingsvård.

31

Omvårdnadsnämnd

Medborgare och brukareNämndsmålÄldrefrågor handlar lika mycket om praktisk politik som om hur man ser på värdet av äldre människor. Vi sverigedemokrater vill stärka de äldres status i samhället. Vi vill se fler trygghetsboenden, utökad personalbemanning, starkare anhörigstöd och bättre mat.

Kategoriboende med husdjursprofil Det finns mycket forskning som visar att ett djur kan medföra goda hälsoeffekter till de äldres livskvalitet. Det har visat sig att djurens närhet påverkar både psykiska, fysiska och sociala funktioner positivt. Undersökningar visar också att äldre personer som har djur äter mindre läkemedel samt har en bättre egenvård. Sverigedemokraterna vill få till stånd kategoriboenden med husdjursprofil dit äldre personer kan flytta tillsammans med sina sällskapsdjur när de tvingas lämna det egna hemmet.

Matlyft Sverigedemokraterna menar också att det bör vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat.

Socialt umgänge I den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och sociala aktiviteter var områden som de äldre var missnöjda med. Äldres sociala behov behöver därför uppmärksammas i större utsträckning, då samvaro med andra höjer livskvaliteten samt är ett viktigt sätt att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga. Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres välbefinnande.

Insatser mot brott Våld mot äldre kan förebyggas genom en rad olika åtgärder. Ett sätt är att ge information till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen om deras rätt till olika former av stöd och hjälp. Ett annat sätt är att öka kunskapen om brott mot äldre genom riktade utbildningar i ämnet till nyckelgrupper såsom personal i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren. För att i en högre grad öka tryggheten samt förebygga våld mot våra äldre vill vi att kommunen tar fram en strategi för att upptäcka och hantera våld mot äldre.

Fler trygghetsboenden Sverigedemokraterna vill se fler trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende. Trygghetsboendena ska utformas för att bryta ensamhet samt för att skapa en högre grad av gemenskap.

Omvårdnadsnämnden skall jobba för ett brett utbud av omvårdnad med hänsyn till kunders individuella önskningar och behov. För att upprätta en kvalitativ utvärdering av nöjda kunder skall NöjdKundIndex (NKI) kompletteras med separat utvärdering utfärdat av en för kommunen oberoende instans, där frågor och egna anteckningar uppmuntrar kunden med dess anhöriga till egna önskningar och reflektioner. Det tillhör nämndens uppgift att ständigt vara lyhörd för kunden och dess anhörigas inflytande, behov och delaktighet för ökad trivsel och trygghet. Då varje vårdtagare är unik vad gäller personlighet, livserfarenhet och intressen skall individen erbjudas en boendemiljö som speglar detta.

En ökad respekt för kundens

32

valmöjligheter och utbud ska underlättas av Gävle Omvårdnadsnämnd

NöjdKundIndex skall ligga på Index 80 eller över utifrån kompletterande underlag av nyansskillnader

Gävle Omvårdnadsnämnd skall vara en föregångare för landets kommuner i att säkerställa kundens val, trygghet och trivsel

Utredningar och beslut skall verkställas skyndsamtStörre utbud av boendemiljö med inriktning på sinnesupplevelser och trädgårdar vid äldreboenden

Ombyggnationer skall påbörjas inom äldreboenden för godkända kök lämpad för matlagning på plats

Fler trygghetsboenden Alla kunder skall garanteras god

kommunikation då all personal talar god svenska

Utdrag från belastningsregister för nyanställda

Införande av parboendegaranti Anställd personal skall ges tid och

möjlighet för promenader med de äldre Anställa en ”fixarmalte” Uppmuntra till privat upphandling där

kvalitén får överväga priset Löpande utvärderingar kring verksamheten

skall redovisas på Gävle kommuns hemsida

En flexibel service skall erbjudas utifrån kundens behov

Ökad kunskapsnivå till personal- och gymnasieelever i Omvårdnadsprogrammet kring geriatrik och socialt bemötande. Detta i samverkan med landsting och privata aktörer

Ökad status för arbete inom äldreomsorgen Andel läkemedelavvikelser skall minska

NöjdMedborgarIndex (MBI) mäts årligen av SCB. MBI är ett mått på hur medborgarna i gemen uppfattar offentliga verksamheter. Då Gävle Omvårdnadsnämnd välkomnar privata utförare kommer MBI med kompletterande undersökningar utförd av en oberoende instans ge en rättvis bild över vilken typ av omvårdnad

kunden föredrar. En återkommande utvärdering skall därför löpa i all omsorgsverksamhet i syfte att ökad livskvalitet för våra äldre och funktionsdrabbade.Större insatser görs för att öka kunskapen bland anställda och gymnasieelever vid Omvårdnadsprogrammet inom geriatrik för ökad patientsäkerhet. Stor vikt kommer även att läggas för att undvika fallskador. Omvårdnad Gävle ser som en viktig uppgift att höja folkhälsan bland de äldre genom att satsa på boendemiljöer som stimulerar sinnesupplevelser. Genom att verka i en dylik miljö förebyggs demens, depressioner och dålig aptit vilket i sin tur minskar behov av medicinering. En bra boendemiljö som lockar till ett så normalt liv som möjligt för brukarna så blir det även en bättre arbetsplats för de anställda i form av ökad trivsel.En angelägen uppgift är att höja de äldres personliga status och egenvärde genom tillåtelse för kunden att vara delaktig i upplägget kring den egna hemtjänsten. Ökat förtroende, trygghet och valmöjlighet gör Gävle till en förebild för landets övriga kommuner. De äldres och funktionshandikappades behov av bästa kommunikation utifrån optimal patientsäkerhet är av största vikt för ökad trygghet och kvalité. Omvårdnad Gävle ansvarar därför att all anställd personal skall tala god svenska och att samtliga nyanställda fått lämna utdrag från belastningsregistret.

Verksamhetens inriktningI Gävle Omvårdnadsnämnd skall forskning kring geriatrik tillföras anställda inom berörd verksamhet med erbjudande om fortbildning. Kompetensutveckling och handledarledd introduktion ger ett värdefullt utrymme för individuell vägledning, reflektion och fingertoppskänsla i mötet med kunden och anhöriga.Förbättrad arbetsplanering inom hemtjänsten där man utgår från kundens behov skall påbörjas för ökad livskvalité för de äldre.

33

Gävle Omvårdnadsnämnd ser det därför angeläget att inhämta åtgärdsförslag som ska leda till att den totala upplevelsen av kvalitet förbättras. Större frihet skall erbjudas de äldre till att själva välja eller välja bort vissa tjänster inom hemtjänsten utifrån det egna behovet. Matlagning i hemmet skall alltid erbjudas kunden om denne önskar det.

MedarbetareNämndsmålArbetsskador och stress Arbetsmiljön inom den offentliga sektorn kan inte sägas ha gått åt rätt håll under senare tid. Arbetsbelastningen har ökat och tar sig uttryck i tunga och/eller oergonomiska lyft, i tidsbrist, stress och i omöjligheten i att ge patienter och vårdtagare den uppmärksamhet de behöver och förtjänar. Sverigedemokraternas grundrecept för att förbättra denna situation är att tillföra fler händer till omsorgen. Med fler anställda förbättras inte bara kvaliteten och servicen för vårdtagarna utan hela arbetsplatsen blir mindre stressfylld - också för de anställda. Omvårdnad Gävle skall vara en ansvarsfull arbetsgivare som värnar de anställdas arbetsmiljö och kreativitet genom ökad lyhördhet. Samtliga anställda skall ha adekvat utbildning med gymnasieutbildning som grund. Omvårdnad Gävle tar ansvar för att minska de anställdas utsatthet i form av hot, våld och stress inom hemtjänsten och personlig assistans. Hantering av nycklar är ett tidsödande moment inom hemtjänsten som även till största del missgynnar vikarier vilka oftast måste rycka ut med kort varsel.För att vidareutveckla en god arbetsmiljö skall teknikbaserade hjälpmedel uppmuntras utifrån både tidsbesparing och trygghet för de äldre. Stor vikt skall läggas vid personalvård vad gäller friskvårdaktiviteter, stödsamtal och kompetensutbildning Decentralisering av arbetsuppgifter inom verksamheten samt uppmuntran till personalens egna förslag till schemaläggning inom verksamheten

underlättar att livspusslet går ihop för många anställda. Tyngdpunkten skall ligga på eget ansvar inom de gränser som är möjlig utan att kvalité och verksamhetens målsättning går förlorad. Omvårdnad Gävle skall därmed bygga bort mycket av den stress och ohälsa som tidigare varit till följd av sjukskrivningar.Omvårdnad Gävle skall arbeta på en förbättring av anställningsformerna genom att minska behovs- och timanställningar till fördel för fasta anställningar. Personal som bedöms pålitlig och kunnig med god social kompetens skall därför i ett relativt tidigt skede erbjudas riktig anställning efter noga bedömning. För att höja intresset och statusen i yrket skall morötter ges för de anställda som vill stanna kvar i verksamheten.

34

Hållbart samhälleNämndsmålOmvårdnad Gävle skall i samarbete med andra främja en ekologisk, social och ekonomisk hållbar livsmiljö där boendet upplevs så hemlikt som möjligt. Detta för att öka livsglädje, hälsa och välmående utifrån ett folkhälsoperspektiv.Nämndens mål följs upp med följande delmål:

Vällagad och näringsrik mat tillagad på plats

Tillgång till husdjur på boenden vilka ansvaras av anställda

Trädgårdar intill boenden En lugn boendemiljö med möjlighet till

promenader med hjälp av trygg och välkänd personal

Delge anhöriga större flexibilitet vid arbetet med vårdtagaren utifrån större hänsyn till deras vardagliga rutiner, tider och behov i den egna vardagen

Andel läkemedelsavvikelser ska sjunka

EkonomiNämndsmålOmvårdnad Gävle skall ha en god ekonomisk hushållning utifrån långsiktigt tänkande kring om och nybyggnation. Detta utifrån att flera kommuninvånare blir äldre och att alternativ av boenden upprättas i enlighet med invånarnas önskemål. Ett förberedande undersökningsmaterial som skickas till samtliga invånare över 30 år är fingervisande om vilka önskemål och krav morgondagens äldre har när det gäller omvårdnad och boende. Ett liknande undersökningsmaterial skulle även kunna sändas ut till föräldrar vars barn har olika funktionshinder.Arbetet med kontinuitet inleds med en inventering där samtliga hemtjänstlag får individuella mål för det fortsatta arbetet.Sammantaget innebär dessa utmaningar att nämnden måste ha god framförhållning där kvalité, långsiktighet och ekonomi är i balans med kunden i centrum. Utmaningen ligger även i att upprätthålla intresset för människor att vilja jobba inom Omvårdnad Gävle vilket ställer krav på seriösa anställningsformer, riktad kompetenshöjning och löneutveckling.Nämnden har under de senaste åren haft god ekonomi vilket underlättar en långsiktig planering vad gäller kvalitetsförbättringar. Arbetet kommer dock att fortsätta med att satsa vidare på förebyggande planeringar för att minimera behov av kommande och kostnadskrävande insatser.

35

Gävle Energi ABVerksamhetsplanAllmäntGävle Energi är ett lönsamt företag vars uppgift är att verka för nöjda kunder. Som regionens största energibolag ska riktlinjen vara att tillgodose kunder med energi och uppvärmning för skäliga kostnader. Energibranschen har genomgått en förvandling där Gävle Energi och Bionär måste vara vaksamma och öppna för utvecklingen av nya lösningar och verksamheter. Detta gäller inte minst inom områden som exempelvis energieffektiviseringar, nya energilösningar, branschens attraktionskraft, ökad produktion av förnybar energi samt nya produkter och tjänster.Gävle Energi vinnlägger sig om att privatpersoner och företag, i minsta möjliga mån, ska drabbas ekonomiskt av energibranschens utvecklingsplaner. Stor vikt ska läggas vid en långsiktig kostnadsplanering av analyser och utvärderingar som grund för vad som är ekonomsikt försvarbart kring klimatfrågan. Gävle Energis strategiska plan är att motverka ökade kostnader till fördel av ökat näringsliv och välfärd. En balanserad miljöstrategi inbegriper ökat samröre med FoU och samarbete med Bygg & Miljö utifrån om –och nybyggnationer.

Medborgare och brukare (kunder)MålGävle Energi ska arbeta för ökat förtroende och verka för en trygg och prisvänlig service till brukarna. All service ska utgå med största möjliga enkelhet och tydlighet som delmål för marknadens övriga konkurrenskraftiga erbjudanden. Gävle Energi ska sträva efter att

hålla en prisnivå som tillhör den lägre jämfört med andra energibolag.

MedarbetareMålUtifrån ett kunskapsflöde i samverkan med FoU och högskolor bidrar Gävle Energi med fortlöpande kompetensförsörjning för gamla och nya medarbetare. Att arbeta inom bolagets verksamhet ska upplevas som stimulerande samt öka attraktionskraften för nya medarbetare.

Hållbart samhälleMålDå grunden för välfärd och trygghet är att ha råd med sitt boende och företagskostnader tar Gävle Energi ansvar för en human prisbildning på marknaden. Klimatfrågan som är av hög drivkraft för miljöarbetet ska därför vara i proportion till verklighetens behov av investeringar. Satsningar ska medverka till ekonomisk hållbarhet. Då Gävle Energi värnar ett helhetsbegrepp ska lösningar erbjudas som säkerställer långsiktig utveckling av miljö –och klimat.

EkonomiMålInvesteringar ska begränsas till nyttoeffekten till följd av löpande utvärderingar av ekonomiska vinster i samband med miljö –och klimatkraven. Gävle Energi kommer att möta intressanta utmaningar för ökad utveckling av produkter och tjänster i avsikt för en hållbar utveckling av sänkta energipriser. Investeringar ska göras för att säkra elnät och kommunikationsverksamhet.

36

AB GavlegårdarnaVerksamhetsplanMedborgare och brukareEtt allmännyttigt bostadsföretag ska erbjuda hyresgästen inflytande och samtidigt avkräva riktlinjer utifrån allmänhetens bästa. Gavlegårdarna skall verka för att säkerställa ökad trygghet för hyresgäster och skapa kontaktytor för ökat medansvar och trivsel. Övergripande mål är att förbereda och utveckla allmännyttan till en verksamhet där individens eget ansvar får större betydelse. Gavlegårdarna skall verka för ökad kommunikationsförmåga, gemenskap och ansvar som mål för en fungerande bostadsmarknad med kostnader i balans. Ett högt anseende i allmänhetens ögon skall medverka till att Gavlegårdarna blir ett attraktivt hyresbolag vid sidan av den privata marknaden. Då det är viktigt att Gavlegårdarna speglar kommuninvånarnas behov skall Gavlegårdarna kunna erbjuda bostäder till både singelboende som familjer. För att lösa bostadsbristen för ungdomar samt kunna erbjuda ett billigt boende för dem som önskar, skall kapital fristättas för nybyggnation av fler ensamhushåll. God service skall erhållas hyresgästen.

Nämndsmål Delar av Gavlegårdarna skall avyttras till

förmån för nybyggnation Hyresgästens engagemang för ökad trivsel

i bostadsområdet skall uppmuntras Utvecklad sophantering för ett

merlättillgängligt miljöarbete Resultat från verksamhetsutvärderingar

ska användas för ökad utveckling/avveckling

MedarbetareÖvergripande mål för medarbetare är trygghet på arbetsplatsen med ett engagerande medarbetaransvar. Samtliga anställda skall vara väl förtrogen med assimilationsprincipen och vara trygg med sitt uppdrag. Kompetensutveckling i kommunikation- och konflikthantering skall erbjudas personal i mötet med hyresgäster där bl.a. missbruk, kriminalitet, psykisk sjukdom eller kulturkrockar inträffar.

Tydliga ansvarsroller kring Gavlegårdarnas verksamhetsinriktningar

Trygg och god social kompetens hos anställda medarbetare

Aktivt arbeta med assimilationsbegreppet Formulera och implementera strategi för

chefsutveckling Utveckla lönebildningsprocessen Rekrytera och utveckla rätt kompetens

utifrån behov och efterfrågan Missbruksförebyggande information och

engagemang utifrån ett folkhälsoperspektiv

Hållbart samhälleNämndsmålAllmännyttan i Gävle skall erbjuda trygga och attraktiva boenden som uppmuntrar till individuellt ansvar och skötsel. Utifrån en tydlig strategi av allmännyttans utveckling skall Gavlegårdarna marknadsföra sig för ökat intresse hos allmänheten. Beredskap skall finnas för att förebygga och åtgärda brand, olycksfall och våldsbrott. Projekt som uppmuntrar till familjevänliga aktiviteter bör även uppmuntras i hyresområdena med ökad planering av gröna lekområden. Indikationer för att mäta effekten av planerade och nya riktlinjer ska mätas och utvärderas.

37

EkonomiBolagets övergripande mål för ekonomiperspektivet är en ekonomi i balans vilket förutsätter ett helhetsperspektiv. En utvärdering av det nuvarande läget samt ett framtida sikte skall möjliggöra en ekonomiskt hållbar utveckling. De indikationer som skall användas är stabilitet, underhållsnivå och driftskostnader. Överskott vid avyttring och reavinster ökar möjlighet för investeringar, upprustning och underhåll.

38

Gävle Hamn ABVerksamhetsplanVerksamhetens inriktningGävle Hamn skall tillförsäkra regionen ett utökat näringsliv som på ett framgångsrikt sätt skall kunna konkurrera på den globala marknaden. Gävle kommun antar utmaningen att likt Stockholm- och Mälardalsregionen, göra stora satsningar på hamnen, vägar, järnväg och bostäder för ökad tillväxt. Detta för att ge näringslivet i regionen möjlighet att utveckla sin verksamhet.Då hamnen är viktig för handel, turism och näringsliv kommer satsningar i samarbete med övriga nämnder möjliggöra ökat näringsliv i Gävle. Ökad hamnverksamhet bidrar till förhöjt utbyte mellan nationella och internationella företag med säkra, regelbundna och miljövänliga transporter. Hamnen skall även erbjuda en vitaliserad aspekt på stadsmiljön och väcka en ökad känsla av Gävle som en havs- och hamnstad

Medborgare och brukareVerksamhetens inriktningDen pågående utvecklingen av miljö- och teknik ställer större krav på kapacitet. Genom att utveckla hamnen till framtidens krav ges förutsättningar till transporter där man på ett kvalitativt sätt kan hantera, lagra och transportera gods. Ökad effektivitet, beredskap och miljöhänsyn skall tas utifrån modernt byggda fartyg. Gävle Hamn tillförsäkrar optimal utvärdering, planering och utveckling för att möta framtidens krav på export och import.

Verksamheten planeras och verkställas efter senaste teknologi för att minimera

störningar i omgivningen och påverkan av miljön

Väl planerad hamnverksamhet där hänsyn tas till närliggande bostäder, natur och topografi

Medarbetare och brukareVerksamhetens inriktningEffektivisering kring organisation, administration och ansvarsroller skall medverka till bättre hälsa och arbetsmoral. Stor vikt läggs på folkhälsoperspektivet med betoning på minskat bruk av alkohol och andra drogrelaterade medel. Sjukfrånvaron i koncernen skall minska genom förebyggande insatser och öka medarbetarindex.

Hållbart samhälleVerksamhetens inriktningEn långsiktig och ansvarsfull planering för ökad tillväxt skall genomföras där miljöfrågor utgör en viktig del. Detta utifrån aspekter som minskat buller och föroreningar. Samtliga verksamheter genomsyras av ett skapande till en plattform för nationella och internationella kontakter. Bolaget arbetar fortlöpande med att verka för att samordna miljö -och säkerhetsarbete för all hamnverksamhet.

EkonomiDå omsättningen förväntas öka de närmaste åren skall överskott anpassas till teknikutveckling och investeringar för en bredare utveckling av hamnen. Ett behov av investering tillkommer även utifrån ett övertagande av stuveriverksamheten

39

Gävle Vatten ABAllmäntGävle Vatten AB skall tillhandahålla invånarna den allmänna vattenförsörjningen med återkommande kvalitetsutvärderingar. Hanteringen innefattar bl.a. rening av spillvatten samt omhändertagande av rening avskilt från slam. Då bolaget har ett planerings- och tillsynsansvar av anläggningsbeståndet krävs ansvar för en minimering av kapitalförstörelse och underhåll av ledningsnäten.Arbetet inom vattenförsörjningen skall vara öppen och ske i dialog med samtliga berörda parter inom jord- och skogsbruk, fastighetsägare och företag. Genom att involvera samtliga berörda organisationer och medborgare i vattenfrågor ökar demokratin i det att utrymme ges för att yttra sig över planer och program. Gävle Vatten kommer därför att bedriva informations- och kontaktarbete i syfte att åstadkomma en långsiktig samverkan mellan aktörer inom lämpligt avrinningsområde.

Medborgare och brukare Gävle kommun skall ansvara för en säker

vattenförsörjning av god kvalitet Arbeta för goda kontakter med samhällets

aktörer Ökat medborgarutrymme skall säkerställa

allmänhetens uppfattning av nya anläggningar

Verksamhetens inriktningDe tidigare kvalitetsproblemen utifrån att uttagsbrunnarna satts igen av järn och mangan ska åtgärdas. Detta innebär krävande kostnader utifrån omfattande investeringar. VA-planen 2030 skall fortsätta för att arbeta fram långsiktigt och hållbara VA-lösningar vilket kommer att ligga till grund för fortsatta underhållsarbete. Omfattande arbete krävs även för återkommande underhållsarbete av ledningsnät utifrån den befolkningsökning som skett med ökad vattenförbrukning som följd.

Hållbart samhälleBolagsstyrelsens målMed en grundläggande inriktning skall bolaget uppnå hållbara förhållanden utifrån god ekologisk och kemisk vattenstatus. Målet anses kräva omfattande arbete och resurser. VA-verksamheten deltar även i planeringsarbetet av Kommunens affärsverksamheter samt även i planeringsarbete för att understödja kommunens tillväxt.

Verksamhetens inriktningGod service och hjälpsamhet ska tillägnas nyetableringar i fråga om vattenförsörjning och avloppshantering. Detta är särskilt viktigt då förutsättningarna är olika i olika områden. Tillgänglighet och tidiga beslut bidrar till ett underlättande i arbetet för bl.a. kommunens planarbete. Förnyelse- och underhållsinsatser skall noga avvägas utifrån ålder eller slitage. Större bedömning skall tas utifrån långsiktiga mål vid investeringsåtgärder för att förebygga risk för miljö- och hälsofara.

EkonomiGrunden för en god resurshushållning och låg VA-taxa utgår från ett löpande och förebyggande underhållsarbete. Utifrån att underhåll tidigare har varit mindre god krävs omfattande arbete och kostnader för att säkerställa vattenförsörjningen av god kvalitet.

Ärende 8

POG - Politisk organisation i Gävle kommun

Sid 1 (2)2014-11-11

Dnr 13KS133

Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Stadshuset, Drottninggatan 22Växel 026-18 80 00 [email protected] www.gavle.se

Tjänsteskrivelse – POG - Politisk organisation i Gävle kommun

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

- att anta kommitténs förslag om att bilda en samhällsbyggnadsnämnd som

ersätter nuvarande Bygg- och miljönämnden och Tekniska nämnden.

- att anta kommitténs förslag om att bilda en jävsnämnd för att hantera de

ärenden där en sådan samhällsbyggnadsnämnd på grund av jäv är

förhindrad att fatta beslut.

- att antalet ledamöter i Tekniska nämnden redan från årsskiftet 2014/2015

reduceras till 5 ordinarie platser samt 5 ersättare.

- att ge kommunstyrelsen i uppdrag att bereda de beslut som följer av

bildandet av en samhällsbyggnadsnämnd och en jävsnämnd och

återkomma med förslag på bland annat nya reglementen.

Kommunstyrelsen föreslås före egen del besluta

- att lägga POG- kommitténs rapport till handlingarna.

- att befria kommittén från sitt uppdrag.

ÄrendebeskrivningEn översyn av förtroendemannaorganisationen har gjorts inför

mandatperioden 2015-2018 av en särskild kommitté. Arbetet har gjorts med

utgångspunkt i de direktiv kommunstyrelsen har fastställt (2013-09-03 §190).

Slutrapporten behandlades på kommitténs möte 2014-11-07. Kommitténs

överväganden och förslag redovisas i slutrapporten.

Beslutsunderlag- Slutrapport från POG kommittén

- Svar på remiss från Byggnads- och miljönämnden angående en eventuell

sammanslagning av Byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden

- Svar på remiss från Tekniska nämnden angående en eventuell

sammanslagning av Byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden


Sid 1 (5)

Slutrapport

Dnr 13KS133

POG - Politisk organisation i Gävle kommun

Uppdrag och direktivKommunstyrelsen fattade 2013-09-03 § 190 beslut om översyn av politisk organisation och ansvarsfördelning inför ny mandatperiod. De frågor som beredningen hade att arbeta med var följande:

Gränsdragningsfrågor gentemot övriga nämnder som kan uppstå som en följd av det arbete som nu pågår med att tillskapa Kunskapsnämnden och Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden (kan beröra såväl omvårdnadsnämnden, som socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden)

Samhällsbyggnadsuppdraget och ansvarsfördelningen mellan Tekniska nämnden, Byggnads- och miljönämnden och Kommunstyrelsen

Gävle kommuns organisation av revisionsfrågor

Kommunstyrelsens beredningar – såväl befintliga som eventuellt behov av ytterligare beredningar. I detta sammanhang kan även frågan om eventuella beredningar knutna till kommunfullmäktige, som t ex en demokratiberedning diskuteras.

Därutöver gavs kommittén möjlighet att själv aktualisera ytterligare frågeställningar under arbetets gång.

Kommittén har bestått av kommunal- och oppositionsråd, kommunfullmäktiges ordförande och Sverigedemokraternas gruppledare. Carina Blank (ordf, S), Per Johansson (S), Roger Persson (MP), Maritha Engström (V), Inger Källgren Sawela (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Ann-Helen Persson(C), Lili André (KD) samt Daniel Olsson (S) och Roger Hedlund(SD).

ArbetsformKommittén har sammanträtt vid 5 tillfällen (2014-03-10, 2014-03-31, 2014-05-12, 2014-09-02). Det inledande mötet genomfördes 2013-12-17. Vid detta tillfälle sammanställdes synpunkter på övriga frågor som kommittén ville få belysta. De frågor som aktualiserades vid detta tillfälle var frågan om bostadsanpassningsbidraget och kommunala korttidsboenden.

Kommittén har haft hearingar med ansvariga tjänstemän rörande de gränsdragningsfrågor som aktualiserats efter bildandet av Utbildning Gävle,

Sid 2 (5)

frågan om korttidshem och frågan om bostadsanpassningsbidrag. Frågan om revisions organisation och samhällsbyggnadsuppdraget har utretts av konsulter från PwC. Frågan om hur jävsfrågan kan hanteras vid ett eventuellt bildande av en Samhällsbyggnadsförvaltning har utretts av kommunledningskontoret.

Flera av de frågor som har hanterats av kommittén rör förvaltningsorganisationen. Dessa frågor kan beslutas och genomföras utan att det påverkar den politiska organisationen.

Gränsdragningsfrågor De gränsdragningsfrågor som aktualiserats med anledning av tillskapandet av Näringslivs och Arbetsmarknadsnämnden och Utbildning Gävle (UG är följande:

Ansvar för kommunens korttidshem.

Ansvar och placering av den kommunala läromedelscentralen (KLC).

Ansvaret för kommunens korttidshemBoende på korttidshem är en stödform inom LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Stödformen innebär korttidsvistelse utanför det egna hemmet. De tre korttidshem som Gävle kommun är organisatoriskt placerade under Utbildning Gävle. Då övriga stödformer inom LSS drivs av Omvårdnad Gävle aktualiserades frågan om denna stödforms organisatoriska hemvist. Frågan föredrogs 2013-03-31 av förvaltningschef Frank Stoor. Förvaltningens bedömning är att det är lämpligt att utbildning Gävle även fortsättningsvis driver verksamheten, bland annat mot bakgrund av de personalkategorier som finns där och vikten av närhet till förskola och skola.

Kommittén föreslår inga förändringar i frågan om kommunens korttidshems organisatoriska hemvist. Kommittén vill dock poängtera vikten av ett fungerande samarbete mellan Socialtjänsten, omvårdnad Gävle och utbildning Gävle i arbetet med korttidshemmen.

Ansvar och placering av den kommunala läromedelscentralen (KLC)Vid kommitténs sammanträde 2013-03-31 fördrogs frågan om kommunala läromedelscentralen (KLC) av förvaltningschef Frank Stoor. KLC hanterar bland annat utlåning av lärrersurser, t ex läromedel och filmer. Utbildning Gävle har i dagsläget organiserat KLC som en del i sin förvaltning och förordar att verksamheten kvarstår där.

Kommittén anser inte att det är påkallat att ändra verksamhetens organisatoriska tillhörighet.

Ansvar och hantering av bostadsanpassningsbidrag. Frågan föredrogs av förvaltningschef Elisabeth Jonsson och Helena Werre vid kommitténs sammanträde 2013-03-31.

Handläggningen av bostadsanpassningsbidrag har förändrats under de senaste åren. Syftet med de förändringar som genomförts är att uppnå en mer rättsäker handläggning som lever upp till aktuella lagkrav. Förändringarna har dock medfört att handläggningstiderna har blivit längre och större balanser av obehandlade ärenden har skapats. Förvaltningen arbetar aktivt med att arbeta

Sid 3 (5)

ner de aktuella balanserna och minska handläggningstiderna. Skälen till de långa handläggningstiderna har dock mycket lite att göra med verksamhetens organisatoriska tillhörighet. Enheten har fått utökade medel för att anställa ytterligare handläggare.

Kommittén bedömer inte att det är påkallat med några organisatoriska förändringar av verksamheten.

Gävle kommuns organisation av revisionsfrågorEnligt direktiven till kommittén ska kommunens sätt att organisera revisionen lyftas av kommittén. Revisionen är direkt underställd kommunfullmäktige, varför även kommunfullmäktiges ordförande var kallad att medverka vid kommitténs sammanträden.

Den fråga som särkilt belysts av kommittén är fördelar och nackdelar med att ha ett eget kommunalt revisionskontor. Konsultföretaget PWC gavs i uppdrag att göra en omvärldsbevakning och belysa hur revisionen är organiserad i ett antal likvärdiga kommuner. Revisorerna presenterade sitt uppdrag för kommittén den 2014-05-12.

Det sätt att organisera revisionen som Gävle har, med ett eget revisionskontor är relativt ovanlig. I Sveriges har 10 kommuner och 12 landsting/regioner egna revisionskontor. Revisionskostnaden per verksamhetsmiljon i Gävle är något högre än för likvärdiga kommuner.

Kommitténs ställningstaganden

Den kommunala revisionen är underställd kommunfullmäktige. Revisionen har ett stort mått av frihet när det gäller att besluta om hur revisionen organiserar sin verksamhet. Kommunfullmäktige kan dock fastställa arbetsformer för revisionens arbete i revisionens reglemente.

Kommittén bedömer att revisionens val av organisation och inriktning i huvudsak bör vara en fråga för de revisorer som fullmäktige utser. Kommittén avstår från att lägga konkreta förslag till beslut rörande revisionens arbete, men ser gärna att revisionen har en dialog med kommunfullmäktige om arbetsformer och val av organisation under kommande mandatperiod.

Kommunfullmäktiges och Kommunstyrelsens utskott och beredningarKommunstyrelsen och kommunfullmäktige kan besluta att inrätta utskott och beredningar. Ett syfte med beredningar är att förtroendevalda ska ha bättre möjlighet till insyn och fördjupning i de frågor som behandlas i kommunstyrelse och fullmäktige.

Kommittén väljer dock att avstå från att ta ställning till frågan om utskott och beredningar i tillträdande fullmäktige och kommunstyrelse. Det är mer lämpligt att tillträdande fullmäktige och kommunstyrelse själva beslutar om sina arbetsformer. Under stora delar av 2014 har Kommunstyrelsen haft heldagsmöten för att bättre tillgodose de förtroendevaldas behov av insyn.

SamhällsbyggnadsuppdragetI kommitténs uppdrag ligger att utreda och föreslå förändringar i den politiska organisationen och ansvarfördelningen för samhällsbyggnadsuppdraget.

Sid 4 (5)

Särskilt ska kommittén titta på ansvarsfördelningen mellan Tekniska nämnden, Byggnads- och miljönämnden och Kommunstyrelsen.

Bakgrund och uppdragPå förvaltningssidan genomfördes en större förändring inför 2012 då förvaltningen Samhällsbyggnads Gävle skapades av tidigare Tekniska kontoret och Byggnads- och miljöförvaltningen. Syftet med denna förändring var bland annat att samordna resurser bättre och möjliggöra ett samlat utvecklingsarbete inom samhällsbyggnadsområdet.

I samband med denna förändring av förvaltningsorganisationen gjordes inga nämndvärda förändringar av motsvarande politiska organisation. De båda nämnderna, Tekniska nämnden och Byggnads- och miljönämnden, delar sedan dess på en förvaltning.

Konsultföretaget PwC fick av kommittén i uppdrag att utreda några frågeställningar med anledning av den politiska organisationen av samhällsbyggnadsuppdraget. I uppdraget ingick att studera följande områden:

- Gränssnittet kring övergripande fysisk planering mellan Kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen och Byggnads- och miljönämnden/Tekniska nämnden/Samhällsbyggnadsförvaltningen.

- Behovet av två nämnder, en Byggnads- och miljönämnd och en teknisk nämnd som ansvarar för Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhet.

- Jävsfrågor – Hur tillsyn och driftansvar inom en tilltänkt samhällsbyggnadsnämnd och tillhörande förvaltning skulle kunna organiseras.

PwC har genomfört intervjuer med berörda tjänstemän och politiker och konsulterat SKL i frågan. PwC ställer sig i huvudsak positiva till att lägga samma de båda nämnderna i en samhällsbyggnadsnämnd. De föreslår också att Kommunstyrelsen inrättar ett utskott med ansvar för mark- och exploateringsfrågor. Kommunstyrelsens ansvar för fysisk planering, fast egendom och exploatering bör också kvarstå och förstärkas. För att förtydliga Kommunstyrelsens ansvar för mark och exploateringsfrågor föreslås också att flytta över viss kompetens inom mark- och exploateringsområdet till kommunledningskontoret.

Konsulternas förslag föredrogs på Kommunstyrelsens sammanträde den 2014-08-26. En skriftlig version har skickats på remiss för yttrande till Tekniska nämnden och Byggnads- och miljönämnden. Byggnads- och miljönämnden behandlar sitt yttrande på sammanträdet den 29 oktober. Tekniska nämnden behandlar sitt yttrande på sammanträdet den 5 november. Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnad Gävle genomför för närvarande (november 2014) workshops med berörd personal för att hitta bästa möjliga lösningar och arbetsformer för att Kommunstyrelsen ska kunna ta en mer aktiv roll i ett Gävle som växer.

I jävsfrågan ger konsulterna tre alternativ. Den första är att behålla nuvarande organisation med två nämnder. Den andra är att ersätta nuvarande två nämnder med en nämnd och samtidigt bilda en jävsnämnd för att hantera vissa frågor. Det tredje förslaget är att låta Kommunstyrelsen besluta i dessa

Sid 5 (5)

frågor. Av dessa alternativ anser konsulterna att en jävsnämnd är mest naturlig.

Rapporten saknar närmare utredning om hur en sådan nämnd skulle kunna organiseras eller den praktiska innebörden av en sådan ordning. Kommunledningskontoret har därför närmare utrett frågan om hur jäv skulle kunna hanteras vid en sammanslagning av den Tekniska nämnden och Byggnads- och miljönämnden. Utredningen av jävsfrågan presenterades för kommittén 2014-11-09.

Kommitténs ställningstaganden

- Kommittén förordar att Kommunstyrelsens övergripande ansvar för fysisk planering, fast egendom och exploatering kvarstår.

- Kommittén förordar bildandet av en samhällsbyggnadsnämnd som övertar de uppgifter som nu åligger den Tekniska nämnden och Byggnads- och miljönämnden. I arbetet med att skapa en sådan nämnd bör man ta hänsyn till de synpunkter som lämnats i remissyttranden från Byggnads- och miljönämnden och Tekniska nämnden.

- Kommittén förordar att de frågor där en sådan nämnd på grund av jäv är förhindrad att fatta beslut hanteras av en särskild jävsnämnd. Förslagsvis minskas antalet ledamöter i Tekniska nämnden ner vid årsskiftet 2014/2015. Nämnden kan sedan övergå till att vara jävsnämnd under 2015. Ett lämpligt antal ledamöter för en sådan nämnd är 5 ledamöter och 5 ersättare.

- Kommittén lämnar inget förslag om hur Kommunstyrelsen organiserar sig med avseende på utskott och/eller beredningar. Tillträdande Kommunstyrelse bör själva besluta om ett lämpligt sätt att organisera beredning och beslut i mark- och exploateringsfrågor.

- Kommittén föreslår att Kommunstyrelsen utreder och bereder de beslut som följer av föreslagna ändringar.

Sid 1 (2)

Remissvar

Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Kyrkogatan 22

Växel 026-17 80 00 Fax 026-10 67 78 [email protected] www.gavle.se

Dnr 14TN171

2014-10-27 rev 2014-11-05

Tekniska nämnden

POG - Politisk organisation i Gävle kommun (13KS133)


Tekniska nämnden föreslås anta yttrandet som sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut.

Beskrivning av ärendet

Byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden har tagit emot en remiss från kommunstyrelsen om utredning av förändringar i den politiska organisa-tionen.

Förslaget innebär att tekniska nämnden och byggnads- och miljönämnden läggs samman till en samhällsbyggnadsnämnd. Myndighetsutövning mot den egna verksamheten lyfts till en nyinrättad jävsnämnd. Mark-, miljö- och plan-beredningen (MMP) ersätts av ett utskott till kommunstyrelsen och mark- och exploateringsverksamheten ska knytas närmare till kommunstyrelsen.

Yttrande över förslaget

Tekniska nämnden anser att det finns för- och nackdelar med förslaget. Tidi-gare sammanslagning av Tekniska kontoret och Bygg & Miljö Gävle, till nuva-rande Samhällsbyggnad Gävle, har gett en förvaltning med två nämnder. Detta har fungerat bra och uppdelningen mellan de två nämnderna är tydlig. En sammanhållen samhällsbyggnadsnämnd kan, men behöver inte nödvän-digtvis, ses som en naturlig följd av tidigare sammanslagning till en förvalt-ning. Förvaltningen Samhällsbyggnad Gävle har idag ett helhetsansvar för den fysiska planering och utvecklingen i Gävle kommun. Nämnden vill peka på att underlaget för beslut och ”utredningen” från PwC är mycket bristfällig. Vi vill vidare lyfta några frågeställningar och synpunkter enligt nedanstående. I tekniska nämndens ansvarsområde ingår idag både myndighetsutövning som färdtjänst och bostadsanpassning, skogsförvaltning, gata och park, trafik och tillstånd, mark och exploatering, personalansvar, svarsgruppen, delar av kol-lektivtrafiken etc. Tekniska nämnden har under de senaste åren genomgått förändringar genom att ansvar för kollektivtrafiken i stort tagits över (inte

Sid 2 (2)

båttrafik och tilläggsköp som bussresor för 65+) av den regionala trafikmyn-digheten och att markbyggarna och parkeringsverksamheten blivit eller plane-ras bli, en del av det kommunala bolaget Gavlefastigheter. Markbyggarna var en självstyrande enhet med placering formellt under tekniska nämnden. Vi är mottagare av och besvarar en stor av de medborgarförslag som inkommer till Gävle kommun. Mängden ärenden kommer inte att minska vid en sammanslagning av de två nämnderna. Gävle växer och bostadsbyggande och andra beslut som rör ut-vecklingen ökar. Det innebär att mötestiden för en samhällsbyggnadsnämnd måste öka, med fler och längre möten, eller så minskar det politiska inflytandet med insyn, styrning och uppföljning inom de olika verksamhetsområdena. Effektivitetsvinst och eventuella ekonomiska besparingar kan inte bedömas utifrån det underlag som presenterats. Redan idag arbetar en nämndsekretera-re för de två nämnderna, med administrativt stöd från administratör och assi-stenter på förvaltningens avdelningar. En jävsnämnd blir också en självständig nämnd, men troligen med färre sam-manträden än en reguljär nämnds verksamhet. Ett alternativ till att tillsätta en jävsnämnd är att tekniska nämnden blir kvar med dagens ansvarsområden och att beslutsärenden, medborgarförslag, information, uppföljning möjligen kan koncentreras, det vill säga något färre sammanträden. I vart fall bör underlaget för ett beslut vara betydligt bättre och omfatta såväl en analys utifrån demokratiska värden, det vill säga möjlighet till insyn, styr-ning och uppföljning av tekniska nämndens verksamhetsområden, som en analys av eventuell besparing och effektivitetsvinst.

Förtydligande av kommunstyrelsens ansvar

Vi ser positivt på att se över styrning och beställning mellan Kommunled-ningskontorets avdelning för övergripande planering och Samhällsbyggnad Gävle. Att tydliggöra årsbeställningar för såväl markinköp som genomförande av exploateringsprojekt är bra. Det är däremot viktigt att inte splittra genomfö-randet till olika förvaltningar. Samhällsbyggnad Gävles utveckling av samarbe-tet internt vad gäller exploatering och planering av allmän platsmark har fallit väldigt väl ut och verksamheterna bör inte splittras upp. Projektet Helt Enkelt Gävle, med syfte att förenkla för företagen, bygger också mycket på samord-ning och fysisk närvaro mellan tjänstemän i förvaltningen.

Utskott till kommunstyrelsen

Samhällsbyggnad Gävle ser positivt på att MMP ersätts av ett utskott till kom-munstyrelsen. Det är viktigt att det främst är de strategiska frågorna som be-slutas där, det skulle öka effektiviteten för såväl tjänstemän som politiker. Inger Schörling (MP) Ordförande tekniska nämnden

Ärende 9

Arvode för ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden

Sid 1 (1)

KommunstyrelsenSammanträdesdatum 2014-12-02

§252: Arvode för ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden

Delges: kommunfullmäktigeDnr 14KS413

BeslutKommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens förslag att föreslå kommunfullmäktige

besluta

att arvodet för ordförande i Tekniska nämnden fastställs till 15 procent av ett riksdagsmannaarvode

(Grupp B)

att arvodet för vice ordförande i Tekniska nämnden fastställs till 10 procent av ett

riksdagsmannaarvode (Grupp C)

att införa ovanstående justeringar i ”Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle

kommunkoncern inklusive tillämpningsanvisningar”.

ÄrendebeskrivningDen s.k. POG-kommitten (Politisk organisation) har föreslagit förändringar i

förtroendemannaorganisationen. Kommitténs förslag som hanteras i ett annat beslutsärende innebär

att de uppgifter som nu åligger Tekniska nämnden och Bygg- och miljönämnden istället övertas av en

ny samhällsbyggnadsnämnd. För att hantera övergången till en ny nämndsorganisation på ett

smidigt sätt förslår kommunstyrelsen vissa ändringar i förtroendemannaorganisationen redan från

årsskiftet, däribland en justering av arvodesnivåerna. Arvoden för förtroendeuppdrag är fastställda i

Bestämmelserom ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern inklusive

tillämpningsanvisningar fr.o.m 2011-01-01 (Dnr 10KS350). Ersättningen är indelad i nivåer (A-F).

Ordföranden i Tekniska nämnden föreslås ersättas enligt nivå B vilket motsvarar 15 procent av ett

riksdagsmannaarvode. Vice ordförande föreslås ersättas enligt nivå C vilket motsvarar 10 procent av

ett riksdagsmannaarvode.

Beslutsunderlag

Bilaga - Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern

Tjänsteskrivelse - Arvode ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden

Sid 1 (2)2014-11-24

Dnr 14KS413-1


Tjänsteskrivelse – Arvode för ordförande i Tekniska nämnden


att arvodet för ordförande i Tekniska nämnden fastställs till 15 procent av ett

riksdagsmannaarvode (Grupp B)

att arvodet för vice ordförande i Tekniska nämnden fastställs till 10 procent av

ett riksdagsmannaarvode (Grupp C)

att införa ovanstående justeringar i Bestämmelser om ersättning för

förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern inklusive

tillämpningsanvisningar.

ÄrendebeskrivningDen s.k. POG-kommitten, knuten till kommunstyrelsen bestående av bland

annat kommunal- och oppositionsråd, har föreslagit förändringar i

förtroendemannaorganisationen. Kommitténs förslag som hanteras i ett annat

beslutsärende innebär att de uppgifter som nu åligger Tekniska nämnden och

Bygg- och miljönämnden istället övertas av en ny samhällsbyggnadsnämnd. I

de frågor denna nämnd på grund av jäv är förhindrad att fatta beslut förelås

hanteras av en särskild nyinrättad jävsnämnd. Under förutsättning att

fullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag kommer

kommunstyrelsen att återkomma med förslag på följdändringar, bland annat

nya reglementen och förslag på exakt tidpunkt för den nya nämnderna ska

påbörja sitt arbete.

För att hantera övergången till en ny nämndsorganisation på ett smidigt sätt

förslår kommunstyrelsen vissa ändringar i förtroendemannaorganisationen

redan från årsskiftet, däribland en justering av arvodesnivåerna. Arvoden för

förtroendeuppdrag är fastställda i Bestämmelserom ersättning för

förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern inklusive

tillämpningsanvisningar fr.o.m 2011-01-01 (Dnr 10KS350). Ersättningen är

indelad i nivåer (A-F). Ordföranden i Tekniska nämnden föreslås ersättas

enligt nivå B vilket motsvarar 15 procent av ett riksdagsmannaarvode. Vice

ordförande föreslås ersättas enligt nivå C vilket motsvarar 10 procent av ett

riksdagsmannaarvode.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse - Arvode för ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden

Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern

inklusive tillämpningsanvisningar fr.o.m 2011-01-01 reviderad december 2012

Petter BergeåUtredare

Be s tä m m e l s e r om e r s ä t tn i ng fö r fö r t r oe nde upp dr a g i G ä vl e k om m unk onc e r n

inklusive tillämpningsanvisningar fr.o.m. 2011-01-01 reviderad december 2012

Rev 2012-11-27

2010-09-29

Sid 1 (6)

Dnr 10KS350

§ 1 Tillämpning

Dessa bestämmelser gäller förtroendevalda i Gävle kommunfullmäktige samt även förtroendevalda i fullmäktiges nämnder, underliggande utskott, fullmäkti-geberedningar samt revisorer och revisorsersättare. Bestämmelserna gäller även för förtroendeuppdrag i kommunala bolag, stiftelser samt andra organ som saknar antaget arvodesreglemente. § 2 Arvodesprinciper

Varje arvodesbelopp fastställs till en viss procentandel av ett grundbelopp med hänsyn till ett förtroendeuppdrags omfattning och innehåll. Grundbeloppet i Gävle kommun utgör 100 procent av det månadsarvode som utges till ledamöter i Sveriges Riksdag. Grundbeloppet skall omräknas den 1 januari varje år under förutsättning att arvodena till ledamöterna i Sveriges Riksdag förändrats. Den 31 oktober är avstämningstidpunkt för fastställande av beloppet för kommande år. Se ersättningsbilagan – Månadsarvoden bilaga 1. § 3 Förtroendeuppdrag som kommunfullmäktiges

ordförande, vice ordföranden, kommunalråd, oppositionsråd, ordförande och vice ordförande i nämnder, styrelser och kommunala bolagsstyrelser

Månadsarvoden utges till förtroendeuppdrag som kommunfullmäktiges ord-förande, vice ordföranden, kommunalråd och oppositionsråd, ordförande och vice ordförande i nämnder, styrelser och kommunala bolagsstyrelser. Dessa månadsarvoden innefattar ersättning för samtliga uppdrag för den nämnd, styrelse eller bolag som man representerar.

Sid 2 (6)

Anmärkning:

När ledamot med månadsarvode utses för uppdrag i t.ex. beredning utges

inget extra arvode.

Till gruppledare för partier, vilka är representerade i kommunfullmäktige och som inte har kommunal-, oppositionsråd eller nämndsordförande utgår månads-arvode. Nedan redovisas arvodesnivåerna i procent av grundbeloppet. Arvodesnivåer

Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande Kommunalråd Oppositionsråd Gruppledare för partier som inte innehar kommunal-, oppositions- eller

nämndsordförande 10 % Arvodesnivå A 50 %

Ordförande i kommunfullmäktige Ordförande i barn- och ungdomsnämnden Ordförande i byggnads- och miljönämnden Ordförande i kultur- och fritidsnämnden Ordförande i omvårdnadsnämnden Ordförande i socialnämnden Ordförande i tekniska nämnden Ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ordföranden i kommunala bolag Arvodesnivå B 15 %

Ordförande i revisorskollegiet Arvodesnivå C 10 %

Vice ordförande i kommunfullmäktige Vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden Vice ordförande i byggnads- och miljönämnden Vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden Vice ordförande i omvårdnadsnämnden Vice ordförande i socialnämnden Vice ordförande i tekniska nämnden

Sid 3 (6)

Vice ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Vice ordföranden kommunala bolagen

Arvodesnivå D 6,5 %

Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen

Arvodesnivå E 5 %

Ledamöter och ersättare i bolagen

Arvodesnivå F 3,5 %

Ordförande i valnämnden (50 % av arvodet under ej valår) Ordförande i överförmyndarnämnden (Se bilaga för ”Månads- och sammanträdes-/förrättningsarvoden”.) § 4 Särskilda bestämmelser för förtroendeuppdrag

med månadsarvode 1. Ordförande i kommunala bolag – I månadsarvodet till ordförande i ett

kommunalt bolag ingår ersättning för förtroendeuppdrag i dotterbolag. 2. Ordförandearvode till vice ordförande – Vice ordförande har rätt till

månadsarvode som ordförande för att ersätta ordinarie ordförande vid längre frånvaro än 60 dagar.

3. Om ledamot med månadsarvode på grund av sjukdom eller av annat skäl blir förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för tid som överstiger 60 dagar, utgår inget arvode. Anmärkning: Meddelande om frånvaro ska anmälas till nämndsekreterare om ledamot med månadsarvode blir förhindrad att utföra sitt uppdrag.

4. Uppdrag i annan nämnd/bolag – Förtroendevald med månadssarvode har rätt till månadsarvode/sammanträdesarvode och övriga ersättningar vid sammanträden och förrättningar i annan kommunal nämnd, styrelse m.m. efter uppdrag från kommunfullmäktige. Undantaget från denna regel är kommunstyrelsens ordförande/vice ordförande kommunalråd om de samtidigt är ordförande/vice ordförande i Gävle Stadshus AB (GSAB).

§ 5 Förtroendeuppdrag i utskott och beredningar

Kommunfullmäktige, respektive nämnd, styrelse m.m. inrättar själv nödvändiga råd, utskott och följer reglerna för sammanträdesarvoden. § 6 Sammanträdes- och förrättningsarvoden

Sid 4 (6)

Följande ersättningsnivåer för sammanträdes- och förrättningsarvoden gäller och grundar sig på procent av grundbeloppet

Upp till 4 timmar 1,5 %

Mellan 4-6 timmar 2,0 % Mer än 4 timmar och upp

till 6 timmar

Mer än 6 timmar 2,5 %

Kommunfullmäktige 3,5 %

Arvodet utgår från protokollets sammanträdestid. Kommunfullmäktige har enhetligt arvode. Understiger deltagandet i sam-

manträdet halva sammanträdestiden utgår hälften av arvodet för hela

sammanträdestiden. (Se bilaga för ”Månads- och sammanträdes-/förrättningsarvoden”.) Anmärkning: Beslut ska finnas från berörd nämnds- eller styrelseordförande när förrättningsarvode ska utges. Övriga ersättningar

§ 7 Allmänt

Övriga ersättningar utöver arvoden utges till förtroendevald för resor förlorad arbetsinkomst pensionsförmån traktamente barntillsyn funktionsnedsättning vård och tillsyn av familjemedlem kurs, konferens m.m.

Den förtroendevalde ska inom tre månader styrka alla ersättningskrav med kvit-ton som visar utgifter eller intyg som visar förlorad arbetsinkomst m.m. Ersättning ska begäras på särskild blankett ”ersättningsanspråk på arvode och särskilda kostnader” ”ersättningsanspråk för resor, förlorad arbetsinkomst samt övriga ersättningar för förtroendeuppdrag” som lämnas till sekreteraren. § 8 Resor

Ersättning utges till förtroendevald för resor vid deltagande i sammanträden eller kommunala förrättningar inom kommunen. Resa med allmänna kommunika-tioner följer kommunens resepolicy. Om bil måste användas utgår ersättning från bostad eller arbetsplats och förrättningsställe. Ersättning utges enligt gällande bilersättningsavtal.

Sid 5 (6)

Parkeringsavgift ersätts i samband med sammanträde m.m. och utges endast om parkeringskvitto lämnas till sekreteraren. Resor utanför kommunen i samband med kurser, konferenser, förrättning etc. som beslutats av berörd nämnd/organ ersätts enligt kostnad för färd med allmänna kommunikationer eller om detta inte är möjligt enligt kommunens resepolicy (bilpoolsbil, hyrbil). § 9 Förlorad arbetsinkomst

Skälig ersättning utges till förtroendevald för förlorad arbetsinkomst inklusive semesterersättning på grund av politiskt uppdrag. Ersättningen ska motsvara styrkt inkomstbortfall. Anmärkning: För kommunens anställda ska inte löneavdrag göras för deltagande i sammanträde, förrättning eller förtroendemannautbildning för vilket/vilken ersättning för förlorad arbetsinkomst utges. Berörd förvaltning debiterar i efterskott, den nämnd/styrelse den anställde full-gör uppdrag åt, för uppkomna kostnader. § 10 Förlorad pensionsförmån

Ersättning utges till förtroendevald för förlorad pensionsförmån enligt de sär-skilda regler som fastställts av kommunfullmäktige. Särskilt pensionsreglemente finns för kommunal- och oppositionsråd samt månadsarvoderade ordföranden i arvodesnivå A. Anmärkning: Regleras enligt PBF som är antaget av Kommunfullmäktige 020216. Försäkringar regleras genom Gruppliv GL-F. § 11 Traktamente

Traktamente utgår efter de grunder som tillämpas för anställda i Gävle kommun. § 12 Barntillsyn

Skälig ersättning utges till förtroendevald för barntillsynskostnader intill barnet fyller 12 år. Ersättning utges inte för tid som ett barn vistas i kommunal eller kooperativ barnomsorg. § 13 Funktionsnedsättning

Skälig ersättning utges till förtroendevald med funktionsnedsättning för de sär-skilda kostnader som föranletts av uppdraget såsom resor, ledsagare, tolk, inläs-ning av handlingar eller liknande.

Sid 6 (6)

§ 14 Vård och tillsyn av familjemedlem

Skälig ersättning utges till förtroendevald som på grund av ett politiskt uppdrag får kostnader för vård och tillsyn p.g.a. familjemedlems funktionsnedsättning eller svårt sjuk familjemedlem.

§ 15 Kurs, konferens m.m.

Ersättning utges till förtroendevald för förlorad arbetsinkomst. Dessutom kan utgå traktamente och reseersättning enligt gällande regler vid deltagande i kurs, arbetsplatsbesök, studiebesök eller motsvarande förrättningar utgå. Beslut måste finnas från berörd nämnd eller styrelse, som underlag för begärd ersättning. § 16 Retroaktiv ersättning

Huvudregel är att yrkanden om ersättningar skall begäras så snart kostnad/förlust uppstått. Framställningar om ersättningar ska ha inkommit inom tre (3) månader efter uppkommen kostnad/förlust. I annat fall preskriberas kraven. § 17 Revisorer

Revisor eller ersättare för revisor, som utsetts av kommunfullmäktige i bolag, stiftelse, förening o.dyl. och inte arvoderas av sådan institution, ersätts av kom-munen för nedlagt arbete med belopp, motsvarande kommunalt sammanträdes-arvode.

§ 18 Tolkning

Tolkning av dessa bestämmelser om ersättningar jämte tillämpningsanvisningar avgörs av kommunfullmäktiges presidium. Tolkning vid handläggning avgörs av kommunledningskontoret. § 19 Giltighet

Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2011.

Ärende 10

Försäljning av fastigheten Sörby Urfjäll 28:4 - Ägd av

Gavlefastigheter Gävle kommun AB

Ärende 11

Höjning av VA-taxans brukningsavgift från 1 januari 2015

Sid 1 (3)2014-10-16Dnr 212210


Tjänsteskrivelse – Höjning av VA-taxans brukningsavgift från 1 januari 2015


Kommunstyrelsen förslår Kommunfullmäktige beslut

att från 1 januari 2015 höja VA-taxans

- brukningsavgift från 13 kr/m3 till 13,60 kr/m3.

- fasta avgift från 1 070 kr/år till 1 132 kr/år.

- lägenhetsavgift från 535 kr/år till 560 kr/år.

ÄrendebeskrivningGästrike Vatten AB har på uppdrag från Gävle Vatten AB inkommit med

skrivelse med förslag att från 1 januari 2015 höja VA-taxans brukningsavgift

med 60 öre/m3 (höjning 4,6%), att från samma datum höja VA-taxans fasta

avgift med 62 kr/år (höjning 5,8%), samt lägenhetsavgiften med 25 kr/år

(höjning 4,7%). Moms tillkommer på samtliga avgifter. För typhus A, villa med

tomt om 800 m2 ger taxehöjningen en ökad kostnad på årsbasis med 221 kr

inklusive moms till totalt 4 665 kr, vilket motsvarar en ökning på 4,77 procent.

Enligt statistik från Svenskt Vatten uppgår den genomsnittliga årskostnaden

för Sveriges kommuner till 6 504 kr inklusive moms år 2014 och medianvärdet

till 6 497 kr.

För typhus B, flerbostadshus med 15 lägenheter ger taxehöjningen en ökad

kostnad med 2 124 kr inklusive moms till totalt 47 330 kr, vilket motsvarar en

ökning med 4,70 procent. Den genomsnittliga årskostnaden för Sveriges

kommuner uppgår till 61 790 kr inklusive moms år 2014 och medianvärdet till

60 879 kr.

Som motiv anges att höjningen är nödvändig för att uppnå full

kostnadstäckning år 2015 enligt budget 2015 plan 2016 -2018. Delar av

intäktsbehovet kommer dock att täckas genom nyttjande av tidigare års

överuttag motsvarande ca 8 mnkr. Dessa överuttag är bokade i

balansräkningen som en skuld till taxekollektivet. Den föreslagna

taxehöjningen ger enligt inlämnad skrivelse en intäktsökning 2015 med 6

mnkr.

I bokslut för år 2013 uppgick överuttaget till 12,1 mnkr, varvid skulden till

taxekollektivet vid denna tidpunkt uppgick till 31,0 mnkr. I inlämnat förslag

till budget för år 2015 planeras en återföring av tidigare överuttag med ca 8

mnkr.

I Gävle Vatten AB:s inlämnade delårsrapport 2 för 2014, visar perioden

januari-augustis resultat på ett överuttag om knappt 16 mnkr. För samma

period föregående år uppgick överuttaget till 8,4 mnkr. I prognosen för helåret

anges att en återföring av tidigare års överuttag inte kommer att genomföras

2014 och att årets överuttag beräknas till 4,5 mnkr.

Efter diskussioner med Gästrike Vatten framgår dock att prognosen för årets

resultat förändrats efter att delårsrapporten avlämnats, främst till följd av den

olycka som inträffade i mitten av september på Hamnleden, då en lastbil välte

och släppte ut ca 1 000 liter diesel och 100 liter hydraulolja. Olyckan skedde

inom vattenskyddsområde och kräver insatser för att inte produktionen av

dricksvatten ska påverkas. Den nuvarande bedömningen att årets resultat blir

negativt och att en återföring av tidigare års överuttag kommer att ske

motsvarande ca 11 mnkr, varvid skulden till taxekollektivet sjunker till ca 20

mnkr. Med nuvarande budgetunderlag innebär detta att skulden är återförd i

sin helhet under år 2018.

En konsekvens av olyckan är att ytterligare åtgärder behöver vidtas för

vattenkvalitet/kvantitet vid Valboåsen, varvid en option i det nuvarande

projektet kommer att upphandlas. Åtgärden ger en kapacitetshöjning med 100

l/s och är ett led i att säkerställa kvantiteten vatten som möjliggör leverans av

vatten av god kvalitet. Åtgärden kommer därmed hela taxekollektivet tillgodo.

Investeringen finansieras via taxeintäkter som läggs i investeringsfond.

Investeringsfonden ökar med 10 mnkr. Den tillkommande investeringen

budgeteras till år 2015.

BeslutsunderlagInlämnad skrivelse från Gästrike Vatten med förslag till justering av VA-taxans

brukningsavgift från 1 januari 2015, Gävle Vatten AB, dnr 14GVAB2

Verksamhetsrapport delår 2 2014 Gävle Vatten

Anders LarssonBudgetchef

Ärende 12

Gästrike Räddningstjänstförbund - Taxor och avgifter 2015 avseende

myndighetsutövning

Sid 1 (2)2014-11-06

Dnr 14KS372-4


Tjänsteskrivelse – Gästrike Räddningstjänstförbund - Taxor och avgifter 2015 avseende myndighetsutövning


att fastställa Taxor och avgifter 2015 för Gästrike Räddningstjänstförbund enligt bifogad bilaga samt

att bemyndiga Gästrike Räddningstjänst att fatta beslut om förändringar i taxor vad avser höjningar i form av indexuppräkningar.

Ärendebeskrivning

Kommunfullmäktige fattade beslut 2010-09-27 att Gästrike Räddningstjänst får i uppdrag att för Gävle kommuns del ansvara för kommunens samtliga uppgifter vad gäller tillstånd/tillsyn av brandfarliga och explosiva varor enligt lagen brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:11). I ett mål av Högsta förvaltningsdomstolen, (HFD) har det klargjorts att ett

kommunalförbund saknar rättsliga förutsättningar att på egen hand utfärda

föreskrifter och därmed taxor.

HFD:s beslut innebär att det är fullmäktige i respektive medlemskommun som

bör fatta beslut om taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, tillsyn

respektive enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara.

Den förändring som är föreslagen i förhållande till 2014 års taxa beskrivs:

I och med förändring av en föreskrift enligt Lag om Brandfarlig och explosiv

vara är taxa tillagd för ”Tillstånd för tillfällig hantering brandfarlig vara(ex

festivaler, sport/musikevenemang), och ”Tillstånd för generellt tillstånd för

hantering av brandfarlig vara (ex, tillstånd 1-3 år beroende på hur föränderlig

verksamhet är) samt ”Avslag av ansökan” under år 2015. Ett par av

tillståndsärendena är även förändrade för att bättre passa in för de som söker

tillstånd. Den enda avgiften som är uppjusterad är för ”Tillsyn, påbörjad

timme” från 950 kr/tim till 1 000kr/tim.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse

Skrivning från Gästrike Räddningstjänst

Utdrag ut ”Taxor och Avgifter 2015 för Gästrike Räddningstjänst

Anita SvenssonAdministrativ chef

2014-12-19

Hamntorget 8 Tel 026-17 96 53 www.gastrike-rtj.se803 10 Gävle Fax 026-18 99 42 [email protected]

Till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Hofors kommun/ Gävle kommun/ Älvkarleby kommun/ Ockelbo kommun

Förslag till ”Taxor och avgifter 2015” avseende myndighetsutövning för Gästrike Räddnings-tjänstförbund

BakgrundI ett mål av Högsta förvaltningsdomstolen, (HFD), har det klargjorts att ett kommunalförbund saknar rättsliga förutsättningar att på egen hand utfärda föreskrifter och därmed taxor.

HFD har genom beslutet den 12 december 2013 slagit fast att det är de ingående medlemskommunerna- inte kommunalförbundet- som ska fatta beslut om taxan för verksamhet som grundas på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning. HFD konstaterar i sitt beslut att 8 kap regeringsformen ska tolkas så att den föreskriftsrätt som delegerats till en kommun inte följer med över till kommunalförbundet om verksamheten bedrivs där.

HFD:s beslut innebär att det är fullmäktige i respektive medlemskommun som bör fatta beslut om taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, tillsyn respektive tillstånd enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara.Då nuvarande ovan nämnda taxor är beslutade av direktionen i Gästrike Räddningstjänstförbund så måste dessa taxor fortsättningsvis beslutas i respektive kommunfullmäktige.

Förbundschefen föreslår Kommunstyrelsen /Kommunfullmäktige besluta

- att fastställa ”Taxor och avgifter 2015”för Gästrike Räddningstjänstför-bund enligt bifogad bilaga.

2014-10-27Gästrike Räddningstjänstförbund

Nestor WallbergFörbundschef

1 bilagaUtdrag ur, ”Taxor och Avgifter 2015” för Gästrike Räddningstjänstförbund.

Sida 1(1)

Utdrag ur "Taxor och avgifter 2015", Gästrike Räddningstjänstförbund

Tillsyn enligt LSO och LBE TaxaTillsyn, startavgift 2000,00Samplanerad tillsyn enligt LSO och LBE, startavgift 3000,00Tillsyn, påföljande timme kr/tim 1000,00

Tillstånd brandfarlig vara TaxaTillstånd för tillfällig hantering brf vara (ex, festivaler, sport o musikevenemang) 1500,00Tillstånd för generellt tillstånd för hantering av brf vara(ex, tillståndstid 1 - 3 år beroende på hur förändelig verksamhet) 3000,00Mindre hantering brf vara (ex, skola, restaurang, obemannad bensinstation) 6000,00Måttlig hantering brf vara (ex, bemannad bensinstation, industri) 8000,00Omfattande hantering brf vara (ex, >4 cisterner bensinstation) 11000,00Större hantering brf vara (ex, stor industri) 16000,00Ny tillståndsinnehavare 1250,00Förändring av tillstånd (ingen avsyning) 1250,00Förändring av tillstånd (kräver avsyning) 2500,00Avslag ansökan 3000,00

Tillstånd explosiv vara TaxaFörvärv av explosiva varor 2500,00Förvaring av explosiva varor i förbrukningsförråd 2500,00Förvaring av explosiva varor, omfattande 4000,00Handel med explosiva varor (am. och fyrverkeriförsäljning) 6000,00Handel med explosiva varor (omfattande handel) 8000,00Överföring av explosiva varor inom Sverige 2500,00Godkännande av föreståndare 1250,00Avslag ansökan 3000,00

Ärende 13

Regler för kommunalt partistöd och bidrag till politiska

ungdomsorganisationer

Sid 1 (3)2014-11-11

Dnr 14KS320


Tjänsteskrivelse – Regler för kommunalt partistöd och bidrag till politiska ungdomsorganisationer


- att anta Regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun.

- att anta Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationernas lokala

verksamhet.

- att betala ut partistöd och bidrag till ungdomsorganisationerna för 2015 i enlighet

med beslutade regelverk.

ÄrendebeskrivningNya regler för kommunalt partistöd har införts i kommunallagen. Lagen har trätt i

kraft 1 februari 2014 och ska tillämpas för partistöd från och med 1 januari 2015.

Lagändringarna innebär bland annat krav på att det parti som tar emot partistöd är

repressenterat i fullmäktige samt att partierna i efterhand redovisar hur partistödet

har använts för att stärka partiets roll i den kommunala demokratin. Fullmäktige kan

vidare begränsa eller helt avstå från att utbetala partistöd om ett parti inte kan besätta

sina platser i fullmäktige eller om ett parti inte lämnar in någon redovisning av hur

partistödet har använts. Fullmäktige måste också fatta ett beslut om att betala ut

partistöd inför varje år.

I samband med de justeringar som görs med anledning av lagändringen föreslås också

några mindre förenklingar av regelverket. Förslaget innebär att partiernas särskilda

utbildningsbidrag om 280 000 kr avvecklas och istället införlivas det ordinarie

partistödet vilket därmed höjs med ca 1/10 basbelopp. Även

ungdomsorganisationernas särskilda hyresbidrag avvecklas och införlivas i

grundbidraget.

Förslag till nya regler framgår av ”regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun”

samt ”Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna”

Beslutsunderlag- Regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun

- Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

- SKL:s cirkulär 14:12 Nya regler i kommunallagen om lokalt partistöd.

- SFS 2013:1053 Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

Utredning i ärendetRegeringen har beslutat om att föra in ytterligare regler i kommunallagen om kommunalt

partistöd. SOU 2012:30 kap 11, Prop . 2013/14:5 s. 68-82. Lag 2013:1053. SKL redogör för

förändringarna i cirkulär 14:12. I korthet innebär reglerna följande:

Partistöd får endast ges till partier som är representerade i fullmäktige. Ett

parti anses vara representerat i fullmäktige om de fått ett mandat fastställt av

valmyndigheten. Stöd får som mest betalas ut i 12 månader efter att

representation i fullmäktige upphör.

Obesatta mandat behöver inte beaktas vid fördelningen av partistöd.

Fullmäktige får besluta att proportionellt begränsa partistödet för ett parti

som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige.

Syftet med partistöd fastställs i kommunallagen. Partistödet syftar till att

stärka partierna i den kommunala demokratin.

Kommunfullmäktige måste besluta att de partier som får stöd ska redovisa att

stödet använts för det syfte som framgår av kommunallagen, dvs. att

partistödet har använts på för att stärka partierna i den kommunala

demokratin. Redovisning ska ske per kalenderår och vara inlämnad till

fullmäktige senast den 30 juni året efter det att stödet lämnats. Till

redovisningen ska fogas en granskningsrapport där en av partiet utsedd

granskare ska intyga att redovisningen är rättvisande.

Kommunfullmäktige får besluta att stöd inte ska utbetalas till ett parti som

inte i tid lämnar in en redovisning och granskningsrapport.

Stödet får bara betalas ut till ett parti som är en juridisk person.

Politiska sekreterare får inte beaktas vid fördelningen av partistöd.

Fullmäktige ska årligen besluta om utbetalning av partistöd.

Syftet med förslaget med de nya reglerna som föreslås är anpassa det till den lag som ska tillämpas för partistöd under nästkommande år. Reglerna föreslås samtidigt att förenklats något.

När det gäller tillämpningen av lagen föreslås att endast bemannade stolar beaktas vid fördelning av partistöd och att stöd inte betalas ut under nästkommande bidragsår om partiet inte lämnar in redovisning och granskningsrapport från föregående år.

När det gäller förenklingar föreslås att det särskilda utbildningsbidraget till partier som är representerade i fullmäktige avvecklas och istället läggs in i det ordinarie partistödet.

När det gäller bidraget till politiska ungdomsorganisationer föreslås att det tidigare hyresbidraget till ungdomsorganisationer avvecklas och istället läggs in i det ordinarie bidraget. Det innebär att grundbidraget till ungdomsorganisationer höjs från 20 000 kr till 40 000 kr. Det krävs också att ungdomsorganisationerna ska lämna in aktuella årsmöteshandlingar och bevis på behörig firmatecknare.

Partistöd och partibidrag uppgår enligt förslaget till totalt 4 326 tkr. Syftet med justeringarna har inte varit att förändra bidragens storlek i jämförelse med om bidrag

betalas ut enligt tidigare regler. Pga avrundning innebär förslaget dock en liten höjning av den totala summan med 15,6 t kr (0,4 procent)

Partistödet och bidragets storlek

Partistöd för 2015

Parti Antal mandat Fast stöd Mandatstyrt stöd Totalt Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 20 44 400 976 800 1 021 200Centerpartiet 3 44 400 146 520 190 920Folkpartiet liberalerna 5 44 400 244 200 288 600Kristdemokraterna 2 44 400 97 680 142 080Miljöpartiet de gröna 4 44 400 195 360 239 760Moderaterna 17 44 400 830 280 874 680Sverigedemokraterna 8 44 400 390 720 435 120Vänsterpartiet 6 44 400 293 040 337 440Summa 65 355 200 3 174 600 3 529 800

Bidrag till de politiska ungdomsförbundens lokala verksamhet för 2015

Parti Antal mandat Fast stöd Mandststyrt stöd Totalt Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 20 40 000 146 520 186 520Centerpartiet 3 40 000 21 978 61 978Folkpartiet liberalerna 5 40 000 36 630 76 630Kristdemokraterna 2 40 000 14 652 54 652Miljöpartiet de gröna 4 40 000 29 304 69 304Moderaterna 17 40 000 124 542 164 542Sverigedemokraterna 8 40 000 58 608 98 608Vänsterpartiet 6 40 000 43 956 83 956Summa 65 320 000 476 190 796 190


Sid 1 (2)

Regler

Dnr 13KS320

Regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun

Tidigare beslut om partistöd upphävs genom detta beslut (KF 1998-12-14 § 211, KF 1998-12-14 § 212, KF 2010-12-13 § 181)

Utöver vad som fastställs om partistöd i Kommunallagen gäller följande bestämmelser.

1 § Rätt till partistöd

Det lokala partistödet i Gävle kommun utgår till partier som är representerade kommunfullmäktige. Partier anses vara representerade i fullmäktige om partiet har vald ledamot till fullmäktige fastställd i enlighet med 14 kap vallagen (2005:837).

Rätten till partistöd gäller per kalenderår. Om representationen i kommunfullmäktige förändras under innevarande år kvarstår rätten till partistöd under hela kalenderåret.

2 § Partistödets storlek

PartistödPartistödet består av 2 delar. Beräkningar som avser prisbasbelopp beräknas på beloppet före det år stödet avser (för 2014: 44 400kr).

Del 1 är ett fast stöd som är lika stort som prisbasbeloppet.

Del 2 är ett mandatstyrt stöd. Det mandatstyrda beloppet fås fram genom att multiplicera antalet ordinarie mandat i fullmäktige med 1,1 prisbasbelopp.

Sid 2 (2)

3 § Fördelning av partistöd Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen(2005:837).

4 § Redovisning och granskningEn mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin (Kommunallagen 2 kap. 9 § första stycket). Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och vara Gävle kommun tillhanda senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas den redovisning som lämnas till kommunstyrelsen. 5 § Utbetalning Partistöd betalas ut som ett engångsbelopp i förskott under januari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Har redovisningen och granskningsrapport enligt 2 kap. 11 § andra stycket kommunallagen inte lämnats in inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Utbetalning görs när blankett med utbetalningsuppgifter är fullständigt ifylld och underskriven av behörig partiföreträdare.


Sid 1 (1)

Regler

Dnr 13KS3202014-11-07

Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

1 § Rätt till bidrag

Bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna utgår till ungdomsorganisationer vars partier är representerade kommunfullmäktige.

Partier anses vara representerade i fullmäktige om partiet har vald ledamot till fullmäktige fastställd i enlighet med 14 kap vallagen (2005:837).

Rätten till partistöd gäller per kalenderår. Om representationen i kommunfullmäktige förändras under innevarande år kvarstår rätten till partistöd under hela kalenderåret.

Ungdomsorganisationen ska vara en juridisk person och ha verksamhet under kalenderåret.

2 § Bidragets storlek

Bidraget består av 2 delar.

Del 1 är ett fast belopp om 40 000 kr.

Del 2 är ett mandatstyrt belopp. Det mandatstyrda beloppet fås fram genom att multiplicera 0,165 basbelopp med antalet ordinarie mandat moderpartiet har i fullmäktige.

3 § Utbetalning

Bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna betalas ut som ett engångsbelopp i förskott under januari månad.

Utbetalning görs när blankett med utbetalningsuppgifter är fullständigt ifylld och underskriven av behörig företrädare för organisationen. Förutom blanketten ska föreningen också lämna in kopior på aktuella årsmöteshandlingar och bevis på behörig firmatecknare.

Ärende 14

Interpellation (M) - Valls Hage

Sid 1 (3)

Interpellationssvar

Gävle kommun Kommunalrådskansliet 801 84 Gävle Besök Stadshuset, Drottninggatan 22Växel 026-17 80 00 [email protected] www.gavle.se

Dnr 14KS412-22014-12-08

Kommunfullmäktige

Interpellation (M) - Valls Hage

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 24 november 2014, väckte Linus Gunnarsson (M) följande interpellation.

Inger Schörling (MP), Tekniska nämndens ordförande fick i uppdrag att besvara interpellationen.

”Under året och framför allt under valrörelsen har många Gävlebor kommenterat Valls Hages förfall och man har ställt många frågor om ansvar.

Eftersom jag svarat att Kommunfullmäktige beslutat om att bygga en ny bro mellan Valls Hage och Gävle Sjukhus, så har jag svarat att i samband med detta kommer också området att renoveras och ansvarsfrågan lösas. Under den senaste veckan har jag också fått brev från tidigare ägare och ansvariga och med anledning av detta vill jag ställa följande frågor;

1. Vem är idag ansvarig för drift och skötsel av Valls Hage?2. Vilka åtgärder är vidtagna under det senaste året av underhållsarbete?3. Vilken budget finns för ändamålet?4. När kommer bygget av den nya bron igång?”

Som svar på interpellationen vill jag anföra följande

Svar på fråga 1Ansvarig förvaltning är Gata/Park, Samhällsbyggnad Gävle och ansvarig nämnd är tekniska nämnden. Svar på fråga 2- Omfattande inventering med GIS- positionering av växtbeståndet gjordes

2014

Sid 2 (3)

- Röjningsinsatser för att gynna inplanterade arter i arboretet har gjorts i samtliga områden i Valls hage, förutom på den nordöstra udden som har mer vild karaktär med rikt fågelliv. Detta arbete har pågått de senaste fem åren. Eftersom området är värdefullt och unikt kräver varje skötselinsats unik planering och hänsyn för varje växtområde i arboretet. Vi har därför varit försiktiga för att inte skada växtmaterialet, och avvaktar nu resultatet av partnerskapsprojektet med Movium innan större insatser görs.

- Ny grillplats och nytt vindskydd byggdes våren 2014- Fyra nya bänkbord har placerats ut 2013, tre stycken av dessa är

tillgänglighetsanpassade- Nya stolpar för växtskyltar har satts upp 2014- Rust av sittbänkar gjordes 2014- Huvudslingan har grusats upp för att tillgängliggöra Valls hage även för

rullstolsburna och barnvagnar, 2011-2012- Renovering av artskyltar gjordes 2011- Målning av förrådet gjordes 2014- Ny infotavla vid parkeringsplatsens ingång 2014- Projekt med fågelholkar pågår i samarbete med ornitologer sen 2013 – 100

holkar ska sättas upp och GIS- positioneras och därefter inventeras under en treårsperiod.

- Rotbeskärning har gjorts av självsådda pelaraspar för att de ska kunna planteras ut i andra delar av kommunen, 2013. Sex stycken är redan utplanterade.

- Planterat in rödbladig tysklönn och rödbladig bok från parken runt Villa Sjötorp, 2012.

- Anlagt tre fauna depåer i området för att gynna insekter och fåglar med start 2010.

- Vi har haft ca tio vandringar per år för att öka människors medvetenhet om arboretet.

- Daglig tillsyn i området genomförs av AME. De gör även skräpplockning, gräsklippning och snöröjning samt påfyllning av ved vid två grillplatser.

- Upp grusning av parkeringsplatsen, hösten 2014.

Planerade åtgärder i Valls hage:- Besöksräkning ska genomföras under de närmaste tre åren.- Ett omfattande partnerskapsprojekt med Movium inleds 2015. Projektet

syftar till att arbeta fram en plan för hur området och dess vegetation skall styras, vårdas och utvecklas.

- Fortsatt tillsyn och underhåll enligt beskrivning ovan.- Utöka snöröjningen av huvudstråket även under helger Svar på fråga fråga 3Budgeten för skötseln är svår att räkna på eftersom kostnaderna ingår i kostnader för skötseln av ett större område som sköts av AME, men en uppskattning är att marknadspriset för de åtgärder som gjordes i Valls hage under 2014 var ca 500.000 kr varav driftkostnaderna uppgick till ca 350.000 kr. Svar på fråga 4Enligt Mark och Exploatering är beräknad byggstart av bron hösten 2015.

Sid 3 (3)

Sammanfattningsvis har mycket har gjorts de senaste åren för att ta hand om Valls hage. Mycket har självklart förändrats i området sedan arboretet anlades. Att som interpellanten säga att området förfaller är inte riktigt, tvärtom. Valls Hage tas omhand varsamt och professionellt av kunniga medarbetare på tekniska, och är en pärla i ständig utveckling som vi kan vara stolta över.

Härmed anser jag att interpellationen är besvarad.

Inger Schörling (MP)

Ärende 15

Enkel fråga

Ärende 16

Nya Motioner

Ärende 17

Nya interpellationer

2014-12-08 Kommunfullmäktige INTERPELLATION Kommunikationsavdelningen Kommunikationsavdelningen vid Kommunledningskontoret är navet i kommunkoncernens kommunikation. Avdelningen har strategiskt ansvar, leder, stöttar, utvecklar och följer upp kommunikationsinsatserna. Avdelningen har 15 tjänster, centralt, utöver de kommunikatörer som finns på alla förvaltningar och bolag. I dagarna har vi kunnat läsa annonser på nya tjänster till denna avdelning. Tjänsterna avser tre heltidstjänster som Art Director/AD, Multireporter och Varumärkesstrateg. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor:

1. Är dessa tjänster prioriterade och av vem?

2. Vad är kostnaden för dessa tjänster?

3. Kostnaden för hela Kommunikationsavdelningen?

4. Anser Kommunfullmäktige att verksamheten behöver genomlysas? Gävle dag som ovan Daniel Kvarnlöf (m)

Ärende 18

Nya medborgarförslag

Sid 1 (1)

Gävle kommun Förvaltningsnamn 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Växel 026-178000 Fax 026-125456 [email protected] www.gavle.se

Nya Medborgarförslag a Evenemang med att bränna Gävlebocken efter jul dnr 14KS434 Remitteras kommunstyrelsen/kommunikations avd. Åter till kommunfullmäktige för beslut b Anlägg is i alla is arenor från september och framåt dnr 14KS447 Remiteras för beslut till kultur- och fritidsnämnden c Förbättra väg och omgivningen kring I 14:s Pålles väg, dnr 14KS451 Remiteras för beslut i Tekniska nämnden d Bygg rondell vid Västra vägen E16 vid stora infarten Gävle dnr 14KS452 Sjukhus samt parkeringsplatser Remiteras för beslut i Tekniska nämnden e Iordningställ Skogmursvägen från infarten till Ridhuset och dnr 14KS453 vidare mot Sälgsjön och väg 509 (Hedesundavägen) Remiteras för beslut i Tekniska nämnden f Förslag för ökat cyklande dnr 14kS454 Remiteras för beslut i Tekniska nämnden

Kallelseold.gavle.se/PageFiles/147653/Kallelse Kommunfullmäktige...Växel 026-17 80 05...

Documents

Transcript of Kallelseold.gavle.se/PageFiles/147653/Kallelse Kommunfullmäktige...Växel 026-17 80 05...