KommunbladetNr 8 • •

Rubrik mager 40Inom några veckor tas den

nya bäddavdelningen i bruk vid hälsovårdscentralen i Oravais.

Då har den gamla bäddavdelningen byggts om ochmoderniserats, samtidigt som en tillbyggnad på 310 kvadratmeter kommit till. Hela bäddavdelningen har därefter en yta på nära 1800 kvadratmeter.

Prislappen går på drygt 1,3 miljoner euro. Här har de statliga morotspengarna från sammanslagningen mellan Oravais och VöråMaxmo kommit väl till pass.

– Bäddavdelningen uppfyller alla dagens krav. Den är så mo

dern som bara är möjligt, säger Rainer Bystedt.

Han är en av de formella byggherrarna, tillsammans med Gustav Backman, Ove Bergman och Jan Östman.

Ledande sköterskan Gunilla Juslin säger att vårdpersonalens åsikter och önskemål tagits med i planeringen i så stor omfattning som bara varit möjligt. När det gäller inredningen, har studerande vid Novia kommit med många av idéerna. Det gäller exempelvis färgskalan i patientrummen och badrummen.

Rummen i den tillbyggda delen har visserligen plats för tre

patienter i var, men det är tänkt att endast två personer ska dela rum i vanliga fall. Bäddavdelningen har också sex stycken enpersonersrum.

– En avsikt med det här bygget är att motverka att patienter vårdas på centralsjukhuset under längre tid än vad som behövs, säger Bystedt.

– Genom att vårda patienterna själva, sparar vi på klinikavgifterna, säger Gustav Backman.

Den 15 oktober ska bäddavdelningen synas innan den överlåts till beställaren.

Kaikki ehdokkaat ja tietoa äänestyksestä.

I Sverige finns ingen debatt om kommunstorlekar.

Behovenkan ju variera,

nu kan Du förmånligtföverkliga ditt projekt

Tfn 06-3844500

Ta ett lån som Du kan leva med. Fråga efter vårt

låneskydd!

www.sparbanken.fi/vorasb

 Varje höst i oktober uppmärksammasdjurens vecka. Under den här veckan hör dettill att djurskyddsföreningar uppmanar ägareatt kastrera eller sterilisera sina katter för attundvika oönskade ungar.Jag håller verkligen med. Också denna höst

tar förvildade katters ungar skydd i mitt ut-hus när regnet öser ner. Jag skymtar dem dåoch då. I vinter fryser de antagligen ihjäl.

Utom kanske den som nästa vår får ungarnågonstans i byn. Och så vidare. Den ondacirkeln har snurrat i flera år.Jag vet inte varifrån

ursprungskatten kom. Tro-ligen blev den dumpad här,men jag önskar att den åt-minstone hadevarit kastrerad.

Vem vill fånga förvildade kattungar?

 Längst till vänster står AinaJåfs, född  1901 från Tuckor, giftBrors i Lotlax.Vilka är de övriga?Bilden i juninumret var

mycket riktigt lärarinnor. Sittan-de i mitten fanns Esther Hjorth,

lärarinna i Maxmo. De övriga ärännu okända.Bilden i septembernumret

gav varierande och osäkra upp-gifter. Mannen uppe till högerliknar Strand  från Bertby ochnere till vänster syns möjligen

Lennart Nykvist från Rejpelt.Margareta Ehrman är tack-

sam för uppgifter. Känner  duigen någon, kontakta henne påtelefon 050-5426729 eller e-postmargareta.ehrman@netikka.fi.Tack alla aktiva människor!

sidan ______

I läsartävlingen gäller det att hitta bilderna. Skriv ner de rättasvaren, din adress och ditt telefonnummer och skicka in svaret tillKommunbladet, PB 52, 65101 Vasa. Märk kuvertet ”Läsartävling”.Svaren behöver vi ha senast den 26 oktober. Bland alla korrektasvar utlottas ett presentkort värt 35 euro. Lycka till!

Namn:  ______________________________________________________

Adress:  _____________________________________________________

Telefon:   ____________________________________________________

Rätt svar. I förra läsartävlingen gällde det att hitta bilderna somfanns på sidorna 14, 7, 10 och 12.

sidan ______

sidan ______ sidan ______

 Lars Grannas borbredvid  golfbanan iVörå.– Jag är född  på

den här platsen. Påden tiden var  detvanligt att barn föd-des hemma, så jag ärså infödd Vöråbo sommanbara kan bli, säger han.Sönerna och  deras  familjer

bor också i Vörå.– Alla tre sönerna finns inom

en kilometer, säger Grannas.Tre barnbarn är i dagis och tre

går i skolan. De är mellan fyraoch nio år gamla. När vädret ärdåligt, händer  det sig att någotav barnen önskar skjuts hemfrån skolan. Och farfar ställergärna upp.

– Jag har hjälper ock-så gärna till när någonav sönerna behöverhjälp med husbyggenoch sådant.Han började jobba

som springpojke påbageriet när han var 15,

men när han var 17 byttehan till rörbranschen. I 36 årjobbade han på Esso, men blevsedan arbetslös och förtidspen-sionär.– Så här i efterskott var  det

bäst att  det gick som  det gick.Om jag hade arbetat, hade jaginte kunnat ta hand om min frunär hon fick cancer, säger Gran-nas som blev änkling i januari iår.

Läsar

tävlingenKommunbla

det

VINNARE

KommunbladetKbl

En snabbFlyktingvännernadet är frågakristna förteckennisk förening.både frånden lutherskaEtt besök

fabriksområsamma sak.kristna motiv– Vi visar

på och spelarDen verkarsäger verksamhetsleNordlund.Capella

mellan 10Då kan  deför att prata,da  datorer,vägen hållaoch vännerandra länd– Gemenskapen

Här fårbåde blanflyktingar,De som

till Finlandnågon här.med ett ställekan sitta ochmänniska.– Samtid

det är attdana traditionervilka reglerNordlund.Rafael E

ningens grunockså den– När flyktingarna

hit, får  desig på språkkurserna.språkbad ström.Margareta

hjälper oftakontakterexempelvisklaga utvisningsbeslut.– Flyktingarna

är någoninte vidareDet innebärmycket merrätta för anEn del som

land  harrenheter avpolisen i sittär därför svårtländska myn– Här blir

av flyktingarnaturligtvis tungtAv dem vifär hälftenmedan hälftenNordlund.

de vad devisad kvinnasSomliga

år på beskeoch underde skaffa bågeråd. Denen cykel somtror de kaneuro. I dethamnat, ärsumma.Flyktingvännerna

att mynd

Bidragen

Tio

Utom kanske den som nästa vår får ungar någonstans i byn. Och så vidare. Den onda

Lennart Nykvist från Rejpelt.Margareta Ehrman är tack-

sam för uppgifter. Känner du igen någon, kontakta henne på

729 eller e-post margareta.ehrman@netikka.fi.

Tack alla aktiva människor!

Jag har hjälper ock-så gärna till när någon av sönerna behöver hjälp med husbyggen och sådant.

Han började jobba som springpojke på

bageriet när han var 15, men när han var 17 bytte

han till rörbranschen. I 36 år jobbade han på Esso, men blev sedan arbetslös och förtidspen-

Så här i efterskott var det bäst att det gick som det gick. Om jag hade arbetat, hade jag inte kunnat ta hand om min fru när hon fick cancer, säger Gran-nas som blev änkling i januari i

En snabb titt på styrelsen i Flyktingvännerna avslöjar att det är fråga om en förening med kristna förtecken – en ekume-nisk förening. Den har aktiva både från baptisterna och från den lutherska församlingen.

Ett besök på Capella Nova på fabriksområdet i Oravais, visar samma sak. Det finns många kristna motiv på väggarna.

– Vi visar tydligt vad vi tror på och spelar ofta gospelmusik. Den verkar göra folk lugnare, säger verksamhetsledaren Sari Nordlund.

Capella Nova håller öppet mellan 10 och 16 varje vardag. Då kan de asylsökande titta in för att prata, koppla av, använ-da datorer, läsa epost och den vägen hålla kontakt med släkt och vänner som kanske bor i andra länder.

– Gemenskapen är viktigast. Här får flyktingarna vänner, både bland ortsbor och andra flyktingar, säger Nordlund.

De som kommit ensamma till Finland, kanske inte känner någon här. Då är det välkommet med ett ställe där man då och då kan sitta och tala med en annan människa.

– Samtidigt berättar vi om hur det är att leva i Finland. Huru-dana traditioner vi har här, och vilka regler som gäller, säger Nordlund.

Rafael Edström var en av före-ningens grundare och han var också den första ordföranden.

– När flyktingarna kommer hit, får de använda det de lärt sig på språkkurserna. Här är det språkbad hela tiden, säger Ed-ström.

Margareta Smith-Edström hjälper ofta asylsökande med kontakter till olika myndigheter, exempelvis när någon vill över-klaga utvisningsbeslut.

– Flyktingarna vet att vi inte är någon myndighet. Vi för inte vidare det de berättar här. Det innebär att vi ofta får höra mycket mer än vad de vågar be-rätta för andra, säger Edström.

En del som söker asyl i Fin-land har mycket dåliga erfa-renheter av myndigheter och polisen i sitt eget land och det är därför svårt att lita på de fin-ländska myndigheterna.

– Här blir vi vän med många av flyktingarna och det är na-turligtvis tungt när de utvisas. Av dem vi lärt känna har unge-fär hälften fått stanna i Finland medan hälften utvisats, säger Nordlund.

diskuterar de vad de ska göra med en ut-visad kvinnas tillhörigheter.

Somliga måste vänta i flera år på besked om de får stanna och under de här åren hinner de skaffa både fordon och hus-geråd. Den här kvinnan hade en cykel som flyktingvännerna tror de kan sälja för uppemot 40 euro. I det land där kvinnan nu hamnat, är det här en betydande summa.

Flyktingvännerna önskar ofta att myndigheterna vore mer

humana när det gäller tolkning-en av lagar och förordningar.

– Lagarna är det egentli-gen inget fel på, men de tol-kas onödigt strikt ibland, säger Smith-Edström.

Samtidigt är de aktiva inom Flyktingvännerna inga blåögda idealister.

– Hit kommer också folk som

jag hoppas de skulle utvisa så snabbt som möjligt, säger Nord-lund.

Utom att Capella Nova funge-rar som ett vardagsrum för de asylsökande, finns här också en loppmarknad i ett av rummen. Dit får vem som helst komma för att se om de hittar något som passar.

De aktiva inom Flyktingvän-nerna och de asylsökande är överens om att verksamheten vid Capella Nova behövs och är till nytta för både flyktingarna och samhället. Men framtiden är nu en aning osäker för den tioårsjubilerande föreningen.

– Vi får bidrag från kommu-nen, fonder, medlemmar och fri-

villiga för att driva verksamheten här. Men i år har vi fått mindre fondmedel än under tidigare år, säger Rafael Edström.

Flyktingvännerna har givit ut en historik om de gångna tio åren. Genom att sälja historiken, hoppas man fylla en del av de hål som nu finns i kassakistan.

jubilerar i år. Men framtiden är oviss. Bidragen är mindre medan verksamheten behövs lika väl som förr.

Tio år av flyktingvänskap

Alla har rätt att rösta i kommunalvalet. Det här gäller också dem som inte klarar av att ta sig till vallokalen eller har möjlighet att förhandsrösta.

– Hemmaröstning ordnas för dem som inte annars skulle kunna rösta.

– Men de som vill rösta hemma måste anmäla om det på förhand, säger kommunsekreterare Tom Holtti.

Anmälningen är enkel. Det är bara att ringa till Holtti eller kommunens växel före klockan 16 på tisdagen den 16 oktober.

– Det brukar inte vara särskilt många som vill rösta hemma. I presidentvalet var det 12–15 personer, säger Holtti.

Om den som röstar hemma har en närvårdare, kan också den här personen rösta samtidigt.

– När man ringer och anmäler om hemmaröstning, frågar vi också om det finns någon annan myndig person på plats. Det måste nämligen alltid finnas ett vittne också.

Om ett vittne kommer att finnas på plats – exempelvis en annan familjemedlem – sänder

valbestyrelsen ut endast en valfunktionär. Om ett vittne också behövs, sänds två personer ut.

– Väljaren ska också kunna bestyrka sin identitet, precis som i vilken vallokal som helst.

Sammanlagt är det tre valfunktionärer som turas om att köra runt till väljarna. De har också kandidatlistan med sig.

I Vörå kommun ställer 57 kandidater upp i höstens val. Tre

representerar kristdemokraterna, en ställer upp för vänstern, 39 för Sfp, två för samlingspartiet och tio för socialdemokraterna. Dessutom har en kandidat en egen valmansförening bakom sig.

Förhandsröstningen pågår den 17–23 oktober, medan den egentliga valdagen är söndagen den 28 oktober.

Ring Tom Holtti om du vill rösta hemma!

En del är nästan nybörjare, andra har just sprungit maratonlopp. Alla har de samlats i idrottsgården i Maxmo för att höra Joakim Träskelin från Folkhälsan Utbildning berätta om löpträning och löpteknik.

– Att löpa är ett naturligt sätt att röra sig. Det krävs inte särskilt mycket för att man ska kunna börja, säger Träskelin.

Det är viktigt att inte överanstränga sig. Det är när man tränar för mycket på alltför kort tid som belastningsskador uppstår. Följden kan exempelvis bli ”valpsjuka” eller ryggproblem, säger Träskelin.

– Det är också viktigt att vila om man är sjuk.

Men annars finns det många fördelar med löpning. Att springa i grupp kan ge social gemenskap, samtidigt som motionen är lika effektiv när man springer ensam.

– Hela kroppen kommer igång. Löpning är det mest effektiva sättet att sätta fart på cirkulationsorganen. Det ger elastiska artärer, bra kapillärer och lägre artärtryck, säger Träskelin.

Hans tips är att satsa på en bra

i Maxmo för att höra hur man springer rätt.

Löpning lämplig för allaÖPPET:

vard. 9–18

Bilreparationer- alla märkenBosch testutrustningBesiktningsarbeten

J-E Backull, Lotlaxv.398, 66600 Vörå 050-554 9171

KUNNALLISVAALIT 2012

www.vora.fi

Vöyrin kunnantalo:

Oravaisten hallintotalo:

Tottesundin kartano:

Ennakkoäänestys 17.–23.10.2012

Tallmon, Kastusgårdenin, Marielundin, Aftonbon, Solrosen-Prästkragenin, Gullvivanin ja terveyskeskuksen vuodeosaston ennakkoäänestyksestä kuulutetaan erikseen ja se toi-mitetaan erikseen hoitolaitoksissa.

KotiäänestysÄänioikeutettu henkilö, jonka kyky liikkua tai toimia on siinä määrin rajoittunut, ettei hänpääse ennakkoäänestys- eikä äänestyspaikkaan ilman kohtuuttomia vaikeuksia, saa ää-nestää ennakolta kotonaan.

Myös omaishoitaja saa äänestää kotiäänestyksen yhteydessä, jos omaishoitaja on teh-nyt kunnan kanssa omaishoitosopimuksen, asuu samassa taloudessa ja on äänioikeu-tettu samassa kunnassa kuin hoidettavansa.

Henkilön, joka haluaa äänestää kotonaan, on ilmoitettava tästä keskusvaalilautakun-nalle siihen tarkoitetulla lomakkeella tai puhelimitse, 382 1201, viimeistään tiistaina 16.10.2012 klo 16.00.

Vaalipäivän äänestys 28.10.2012

17.-19. lokakuuta klo 8-16,20.-21. lokakuuta klo 10-14,22. lokakuuta klo 8-18,23. lokakuuta klo 8-16.17.-19. lokakuuta klo 8 -16,20.-21. lokakuuta klo 10-14,22.-23. lokakuuta klo 8-16.17.-19. lokakuuta klo 8-16,22.-23. lokakuuta klo 8-16.

Vaalitoimitus alkaa klo 9 ja päättyy klo 20.

Kunnassa on seuraavat äänestysalueet ja äänestyspaikat:

001 Rekipelto Rekipellon koulu002 Vöyrin keskusta Koskebyn koulu003 Rökiö Rökiön koulu004 Karvsor Karvsorin koulu005 Tålamods Tålamodsin koulu006 Petterinmäki Petterinmäen koulu007 Maksamaan mannerosa Maksamaan kirkonkylän koulu008 Maksamaan saaristo Särkimon koulu009 Oravaisten keskusta Oravaisten keskuskoulu010 Kimo Kimon koulu011 Komossa Komossan koulu

Keskusvaalilautakuntawww.vora.fi

Kommunalval 2012 Kunnallisvaalit 2012Kandidater - EhdokkaatSuomen Kristillisdemokraatit (KD) - Kristdemokraterna i Finland (KD) r.p.

2 Ljungars, Jeanette, företagare3 Månsus, Henry, byggnadsingenjör, pensionär4 Förars, Hjördis, pensionär

Vasemmistoliitto r.p. / Vänsterförbundet r.p.5 Saloranta, Allan, asentaja, pääluottamusmies/montör, huvudförtroendeman

Svenska folkpartiet i Finland r.p.

6 Backlund, Harry, byggmästare/rakennusmestari7 Backman, Gustav, trafikant8 Bengts, Fredrik, kyrkvaktmästare9 Bergman, Ove, teamleader10 Björklund, Roy, pensionär11 Blusi, Anna-Lena, friksvårdspedagog12 Bystedt, Rainer, jordbruksföretagare13 Engström, Kjell, jordbrukare/maanviljelijä14 Finne, Kurt, byggnadsarbetare15 Forss, Ulrika, politices magister16 Hannus, Sigfrid, brandmästare17 Heikius, Katarina, vd18 Heikkilä, Johan, ingenjör/insinööri19 Heir, Kjell, förvaltningschef/hallintopäällikkö20 Helsing, Åke, tekniker, jordbrukare21 Houtsonen, Satu, jordbrukare, välmåendecoach/maanvilje-lijä, hyvinvointivalmentaja22 Ihamäki, Elina, jordbrukare/maatalousyrittäjä23 Jusslin, Gunilla, ledande skötare24 Kamis, Michael, bonde25 Kastus, Hannah, jordbrukare26 Kullas, Ulf, jordbrukare, företagare27 Kulp, Stefan, studiehandledare/opinto-ohjaaja28 Käcko, Anna, flyktinghandledare29 Lillbacka, Gunda, jordbrukare30 Markén, Martin, bonde31 Nikkari-Östman, Leena, löneräknare32 Ohlis, Karita, laboratorieskötare/laboratoriohoitaja33 Ohlis, Victor, verksamhetsutvecklare34 Pärus, Kenneth, jordbrukare, häradsdomare35 Redlig, Ann-Kristin, laboratorieskötare36 Sandkvist, Stefan, teknisk assistent37 Sjöblom, Marie, skolgångsbiträde38 Småros, Fredrik, jordbrukare, husbyggare39 Staffas, Bror, distrikschef, jordbrukare40 Stenroos, Jan-Erik, jordbrukare41 Svens, Stig, bonde/maanviljelijä42 Södergård-Hahn, Caroline, bokförare, löneräknare43 Turtonen, Teresa, pedagogie magister44 Wallin, Ralf, direktör/johtaja45 Westerlund, Göran, ekonomKansallinen Kokoomus r.p. / Samlingspartiet r.p.46 Sippus, Leif L-J, företagare47 Laaja, Kaj, teletekniker, företagare

Suomen Sosialidemokraattinen Puolue - Finlands Socialdemokratiska Parti r.p.

48 Bäckström, Görel, postutdelare49 Eriksson, Mats, receptionist50 Forslund, Tom, ungdomsledare51 Friman, Robert, byggnadsarbetare52 Holmblad, Ann-Louise, serviceledare53 Krokvik, Satu, kirjoittaja, opiskelija54 Ludén, Lis-Britt, tandskötare55 Smeds, Carina, läkarsekreterare56 Wallin, Lars, pensionär57 Östman, Elvi, pensionär

Jani Pontus Toivanen

58 Toivanen, Jani Pontus, arbetslös

Centralvalnämnden- Keskusvaalilautakunta

istdemokrater- upp för vänstern,

samlingspartiet socialdemokraterna.

en kandidat en ening bakom

östningen pågår, medan den

egentliga valdagen är söndagen

Ring Tom Holtti om östa hemma!

En del är nästan nybörjare, andra har just sprungit mara-tonlopp. Alla har de samlats i idrottsgården i Maxmo föratt höra Joakim Träskelin från Folkhälsan Utbildning berätta om löpträning och löpteknik.

– Att löpa är ett naturligt sätt att röra sig. Det krävs inte särskilt mycket för att man ska kunna börja, säger Träskelin.

Det är viktigt att inte över-anstränga sig. Det är när man tränar för mycket på alltför korttid som belastningsskador upp-står. Följden kan exempelvis bli ”valpsjuka” eller ryggproblem, säger Träskelin.

– Det är också viktigt att vila om man är sjuk.

Men annars finns det många fördelar med löpning. Att springa i grupp kan ge social gemenskap, samtidigt som mo-tionen är lika effektiv när man springer ensam.

– Hela kroppen kommerigång. Löpning är det mest effektiva sättet att sätta fart på cirkulationsorganen. Det gerelastiska artärer, bra kapillä-rer och lägre artärtryck, sägerTräskelin.

Hans tips är att satsa på en bra

löpsko som passar sin bärare. Mängden träning bör ökas

gradvis och en lagom del av trä-ningen ska vara så lätt att det

går bra att samtala med den som springer bredvid.

För den som löper mycket och snabbt, kan den här ”pratfarten”

vara väldigt snabb, medan det för den otränade är promenad-takt som gäller.

– Det går väldigt snabbt att

förbättra sin ”pratfart” genom att träna.

Men man ska inte enbartspringa. Det är nyttigt att byta om med annat emellan, exem-pelvis styrketräning.

– Det är också viktigt att sätta upp mål för sig och bestämma inom vilken tid man ska nå de här målen. Många tränar förnågot visst lopp, säger Joakim Träskelin och fortsätter med att tipsa om olika sätt att återhämta sig efter stora ansträngningar – om vila, näring och mer träning.

män och kvinnor har samlatsi Maxmo för att höra hur man springer rätt.

Löpning lämplig för alla

KOMMUNALVAL 2012

www.vora.fi

Kommungården i Vörå:

Förvaltningshuset i Oravais:

Tottesunds herrgård:

Förhandsröstning 17–23.10.2012

Röstning på anstalterna Tallmo, Kastusgården, Marielund, Aftonbo, Solrosen-Prästkra-gen, Gullvivan och hvc:s bäddavdelning kungörs och förrättas skilt på anstalten.

HemmaröstningEn röstberättigad får förhandsrösta hemma om den röstandes rörelse- eller funktions-förmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till förhandsröstnings- eller röstningsstället.

Även närståendevårdare för den som har rätt att rösta hemma kan rösta samtidigt som den som vårdas, om gällande avtal om vård finns med kommunen, om man bor i samma hushåll och är röstberättigad i samma kommun.

Du som önskar rösta hemma ska anmäla dig till centralvalnämnden på fastställd blan-kett eller per telefon, 382 1201, senast tisdag 16.10.2012 kl. 16.00.

Röstning på valdagen 28.10.2012

17-19 oktober kl. 8-16,20-21 oktober kl. 10-14,22 oktober kl. 8-18,23 oktober kl. 8-16.17-19 oktober kl. 8 -1620-21 oktober kl. 10-14,22 -23 oktober kl. 8-16.17-19 oktober kl. 8-16,22-23 oktober kl. 8-16.

I kommunen finns följande röstningsområden och röstningsställen:

001 Rejpelt Rejpelt skola002 Vörå centrum Koskeby skola003 Rökiö Rökiö skola004 Karvsor Karvsor skola005 Tålamods Tålamods skola006 Pettersbacka Pettersbacka skola007 Maxmo fastland Maxmo kyrkoby skola008 Maxmo skärgård Särkimo skola009 Oravais centrum Centrumskolan i Oravais010 Kimo Kimo skola011 Komossa Komossa skola

Centralvalnämnden

Satu Rajala,smådjursmottagning/pieneläinvastaanotto

VETERINÄR/ELÄINLÄÄKÄRI

Telefontid vardagar kl. 8-9 Puh.aika arkisin klo 8-9040-502  6022

Lys upp höstmörkret med

ljuset som brinner och brinner.

Vöråvägen 23, VÖRÅTel. 06-383 3013vora@tbb.fi www.cityfl orist.fi

Alltid till Er tjänst!

Lys upp höstmörkret med

LJUNG 3 st

LYKTOR

CALLUNA 4 st

Är man intresserad av språk kan någon av Medborgarinstitutets språkkurser vara ett bra alternativ. Flera språk finns att välja mellan men deltagarna i den MI-kurs som beslöt att göra en resa till Barcelona i Spanien hade valt spanska.

Spanska är världens andra mest talade språk efter mandarin och talas främst i Spanien och Latinamerika, områden rika på historia och kultur.

Idén väcktes hösten 2011 eftersom man vid språkundervisning oundvikligen också kommer in på traditioner, livsstil och kultur från språkets kärnområden; något som lockade oss att närmare bekanta oss med på ort och ställe, speciellt när man fått språkkunskaper som kunde omsättas i praktiken.

Vi såg fram emot att få testa våra färdigheter i spanska språket bland spanjorer och i riktiga vardagssituationer. Resan blev en slags ”examen” och mätare på våra spanskakunskaper och vad som behöver förbättras.

Att det blev just Barcelona berodde på utmärkta och billiga flygförbindelser samt att i staden finns Kielikoulu Barcelona, en kursverksamhet med finländsk anknytning genom Hannu Arvio.

i språket genom lektioner på förmiddagarna. Det gav också en försmak av hur det är att på egen hand gå kurser i spanska i Spanien.

Kursen som hölls på Club Escandinavo de Barcelona bestod av tolv lektioner där största behållningen var det ständiga flödet av spanska och praktiska övningar där man själv fick beställa på café eller handla i butik, något som vi i övrigt också praktiserade när vi rörde oss i staden.

Lärarinnan Marián Sotillo bjöd på humor och uttrycksfull mimik, därför blev lektionerna aldrig tråkiga utan skrattet fanns hela tiden nära till hands. Det

i medborga

På resa från MI till Barcelona

Round Dance är en dansform som startade i USA. En dans-ledare berättar vilka figurer pa-ren ska dansa. Och här finns det otaliga kombinationer, också i något som kan verka så enkelt som vals.

– Round Dance är mer varie-rande än folkdans eller senior-dans, eftersom man hela tiden måste följa med och lyssna vad dansledaren säger. Det här är träning för både knopp och

vilka figurer dansarna ska utföra. Det finns sex nivåer, varav den högsta bara är för tävlingsdansare.

Round Dance är nya flugankropp och dessutom är musiken så medryckande, säger Regina Forssten.

Hon har kommit från Ekenäs till Rökiö för att delta i MI-kur-sen i Round Dance. Hon är själv kursdragare i Raseborg, men vill ändå lära sig mer. Kursledaren är bekant sedan tidigare, efter-som Gun Svenlin har dragit flera kurser i södra Finland också.

Kursdeltagarna har kommit till Rökiö skola från Kronoby, Vallgrund, Nokia, Valkeakoski och Lillkyro. Det är egentligen bara Vöråborna som inte hittat hit.

Kursledaren Gun Svenlin tror ändå starkt på den här dansfor-men och är övertygad om att allt fler blir intresserade.

– Dansfigurerna kan vara enkla eller komplicerade, turer-na kan vara snabba eller lång-samma. I de långsamma figu-rerna hinner också 90-åringarna med, säger hon.

Ännu finns ingen Round-grupp på svenska i Österbot-ten, men på finska fungerar en i Vasa.

Sinikka Hakomäki har kom-mit från Lillkyro för att lära sig grunderna. Hon drar seni-ordansgrupper där och tror att åtminstone en del av de figurer hon lärt sig ska falla seniordan-sarna i smaken.

– Åtminstone de långsam-mare valsfigurerna kan vi säkert använda, säger Hakomäki.

Arja Huovinen från Valkea-koski och Marjatta Rautalin från Nokia har dragit Round Dance-grupper i flera år.

– Jag har länge varit ledare för seniordansare och det var på en kurs i Frankrike som jag fick pröva på Round Dance, säger Huovinen.

– Jag var nyligen på en träff i Norge för seniordansledare, och där är det nästan bara Round Dance som gäller numera, säger Rautalin.

Att kursspråket är svenska är inget någon av de finskspråkiga damerna bryr sig om. De har kommit för att dansa och lära sig de engelskspråkiga termerna för de olika figurerna.

När Round Dance introdu-cerades på finskt håll, översat-tes nämligen benämningarna på alla figurer. Men det här ledde till att de som lärt sig turerna på finska har svårt att dansa i andra länder.

– När vi lärt oss turerna på engelska, kan vi dansa i Tysk-land, Frankrike, ja var som helst, säger Arja Huovinen.

Fixar nästan allt• Fastighetsskötsel

• Sommarstugsservice• Hemhjälp

Inom Vörå Kommunoch Nykarleby Stad

Dan RintamäkiTfn: 044-317 0030

Skolvägen 17, 66800 Oravais

050 525 7216

www. .nu

Rubrik mager 40

Är man intresserad av språk kan någon av Medborgarinsti-tutets språkkurser vara ett bra alternativ. Flera språk finns att välja mellan men deltagarna i den MI-kurs som beslöt att göra en resa till Barcelona i Spanien hade valt spanska.

Spanska är världens andra mest talade språk efter manda-rin och talas främst i Spanien och Latinamerika, områden rika på historia och kultur.

Idén väcktes hösten 2011 eftersom man vid språkundervis-ning oundvikligen också kom-mer in på traditioner, livsstil och kultur från språkets kärnområ-den; något som lockade oss att närmare bekanta oss med på ort och ställe, speciellt när man fått språkkunskaper som kunde om-sättas i praktiken.

Vi såg fram emot att få testa våra färdigheter i spanska språ-ket bland spanjorer och i riktiga vardagssituationer. Resan blev en slags ”examen” och mätare på våra spanskakunskaper och vad som behöver förbättras.

Att det blev just Barcelona berodde på utmärkta och billiga flygförbindelser samt att i staden finns Kielikoulu Barcelona, en kursverksamhet med finländsk anknytning genom Hannu Ar-vio.

ytterligare i språket genom lektioner på förmiddagarna. Det gav också en försmak av hur det är att på egen hand gå kurser i spanska i Spanien.

Kursen som hölls på Club Escandinavo de Barcelona be-stod av tolv lektioner där största behållningen var det ständiga flödet av spanska och praktiska övningar där man själv fick be-ställa på café eller handla i bu-tik, något som vi i övrigt också praktiserade när vi rörde oss i staden.

Lärarinnan Marián Sotillo bjöd på humor och uttrycksfull mimik, därför blev lektionerna aldrig tråkiga utan skrattet fanns hela tiden nära till hands. Det

var en avslappnad stämning och ingen kände sig obekväm eller utanför.

ingen typisk spansk stad eftersom katalan-ska är huvudspråket men det gavs ändå många tillfällen att tala spanska därför att kastilian-ska, som spanska också kallas, är allmänt förekommande.

I Barcelona finns många se-värdheter som till exempel la Sagrada Familia, la Rambla, klippberget Montjuïc som är mycket mera än bara ett berg och Parc Güell.

Kyrkan la Sagrada Familia är

ett konstverk i sig och har ritats av en av stadens stora söner inom arkitektur, Antoni Gaudí, som också med sin speciella stil varit formgivare till flera andra byggnader i staden. La Sagrada Familia började byggas 1882 och beräknas vara färdig 2026.

Barcelona är en modern stad men bjuder också på trånga gränder och slingrande gator i Barrio Gótico, de gamla kvarte-ren vid sidan om det stora turist-stråket la Rambla.

Nöjes- och kulturutbudet är stort och med början i centrum sträcker sig fina sandstränder norrut för den som tycker om sol

och bad. Vattnet vid ständerna är rent och inne i stadens ham-nar simmade fiskar som kunde ses i det klara vattnet.

Staden, som med alla förstä-der har över tre miljoner inne-vånare, är förvånansvärt ren och ofta handikappanpassad. Metron fungerar utmärkt som samfärdsmedel och människor-na är artiga och hjälpsamma.

var vi tio perso-ner varav åtta var MI-elever som Irma Kiviniemi varit lärarinna för i spanska på nivå 3 senaste vinter.

Vi kände varandra sedan tidi-

gare genom MI:s spanskastudier och fungerade bra ihop under resan.

och ork bildades lagom små grupper som efter studierna begav sig ut i det fina och soliga vädret för att ut-forska staden och njuta av god mat och spännande upplevelser.

Resan som räckte sex dagar blev en upplevelse för turisten inom oss och intresset för span-ska språket fick en rejäl skjuts framåt. När Hannu Arvio vin-kande av oss vid flygfältet kunde vi alla nöjda och belåtna utbrista ”¡Hasta luego, Barcelona!”.

språkbadade flera av deltagarna i medborgarinstitutets kurs i spanska på ort och ställe.

På resa från MI till Barcelona

 Det stårpytsar meddär. En montöroch arbetarmedan enpenselnStäderskorgolv.Ännu är

kvar tillstas över frånavdelningenDen gamlamoderniseratsny del byggtsDe två isoleringsrummen

egen ingångnågra av nyheternakan personalenpå väg in tillatt de varit– Isoleringsrummen

vid epidemier,en ny svininfluensa.kan vi ocksåsom har nedsattexempelvisger ledandeJuslin.Däremellan

vanliga patientrumaning lyxigaredet kommersom kylskåpett hörn.En annan

för smutstvättre har deoch soporförsnabbas

och vårdpersonalen.

Snart

 På grund av en axelskada blevJörgen Granholm sjukskrivenunder en längre tid. Han började då fördriva tiden med attundersöka olika sätt att minskautgifterna för att värma sitt hemi Vörå.Så småningom hittade han

lösningen. Den ledde inte baratill sänkt uppvärmningskostnadutan också till ett nytt företag.– Det var egentligen sotaren

som tipsade om den här värmepumpen. Men det var mycketsvårt att få tag på någon i Finland, även om det säljs många iSverige, säger Jörgen Granholm.– Till slut fick jag tag på vd:n i

Oskarshamn. Jag frågade vad jagska säga åt folk som vill ha enlikadan, och han tyckte att endalösningen var att jag själv började sälja värmepumparna på denfinländska marknaden.Så blev det. Nu driver Jörgen

Granholm och Jörgen Holm

aktiebolaget J&J Multienergytillsammans.Det finns många olika slags

luftvärmepumpar på marknaden. Det speciella med In Vestär att den kan kopplas ihop medhusets befintliga värmesystemoch användas parallellt medexempelvis olje, flis  eller vedeldning.– Värmeväxlaren värmer upp

gas som i sin tur värmer uppdet vatten som cirkulerar runt ihuset, säger Jörgen Holm.

om husethar radiatorer eller golvvärme,systemet fungerar i vilket fallsom helst. Också bruksvattnetvärms med samma metod.– Principen med luftvärme

pumpen är densamma som vidbergsvärme eller jordvärme,men den använder i stället värme ur luften.– Det här systemet är betyd

ligt billigare än bergsvärme. Installationskostnaden har mansparat in på ungefär tre år omman annars eldar med olja,säger Holm.Granholm visar sitt pannrum.

Via rör har luftvärmeväxlarenkopplats samman med husetsgamla uppvärmningssystem.Och när det blir riktigt kallt ärdet bra att ha oljan att ta till.– Om det blir kallare än 20

grader utomhus, kopplas oljepannanpå.Det sker automatiskt,jag behöver inte själv gå hit ochtrycka på någon knapp.Även om In Vests värmepum

par monteras i Sverige, kommerdelarna från Fjärran Östern.– Så är det med nästan alla

produkter inom den här branschen. Tillverkningen sker iAsien, medan monteringenoch kunnandet finns här, sägerGranholm.

 Det står byggmaterial ochpytsar med målfärg litet här ochdär. En montör står på en stegeoch arbetar med ventilationen,medan en målare sveper medpenseln över dörrkarmarna.Städerskor torkar fönster ochgolv.Ännu är det några veckor

kvar tills patienterna ska flyttas över från Solängen till bäddavdelningen vid hvc i Oravais.Den gamla bäddavdelningen harmoderniserats samtidigt som enny del byggts till.De två isoleringsrummen med

egen ingång från gårdssidan ärnågra av nyheterna i huset. Härkan personalen byta kläder bådepå väg in till patienten och efteratt de varit inne i rummet.– Isoleringsrummen behövs

vid epidemier, om det kommeren ny svininfluensa. Men i demkan vi också placera patientersom har nedsatt immunförsvar,exempelvis cancerpatienter, säger ledande sköterskan GunillaJuslin.Däremellan fungerar de som

vanliga patientrum – men av enaning lyxigare modell, eftersomdet kommer att finnas sådantsom kylskåp och kaffekokare iett hörn.En annan nyhet är nedkastet

för smutstvätt och sopor. Tidigare har de anställda forslat tvättoch sopor via hissen, men nuförsnabbas hanteringen.

Medicinrummet är en annannyhet. Här finns ett flertal låsbara skåp. Skilda fack för varjepatient minimerar risken för attnågon ska få fel medicin.– På en långvårdsavdelning

får patienten ofta samma medicin i flera månader, men här påhvc:s bäddavdelning kan medicineringen förändras under loppet av samma dag. Då är det viktigt att ha ordentliga utrymmenså att inga misstag sker, sägerJuslin.En del mediciner är mycket

starka och andra är efterfrågade på den svarta marknaden.Därför har medicinrummet ett

stadigt galler för fönstret, för attingen ska frestas att göra inbrotthär.I alla badrum finns hjälp

medel för att de som inte är såstarka ska kunna använda bådedusch och wc. Armstöd, handtag och bommar är goda hjälpmedel. Man behöver inte tändalampan i badrummen, eftersomden tänds automatiskt när någon går in dit.Köket kommer att laga mat

till omkring 140 personer. Allasom finns på bäddavdelningenoch  Solängen får sin mat härifrån, men också de som får matportioner hemkörda ska få sin

lunch tillagad här. För att göradistributionen så snabb och smidig som möjligt, utrustas köketmed nya bänkar.Spisarna och övrig köksut

rustning är ändå den sammasom förut.På markplan på baksidan

finns ett rum och kök som delskan användas vid rådgivning,men ofta kommer gästandeläkare eller tandläkare att inkvarteras där.– Det är svårt att hyra en lä

genhet för bara en vecka i taget.Men här får gästande läkareövernatta utan kostnad, sägerJuslin.

Tillfälliga läkare behövs exempelvis under sommaren ochjulhelgen, medan tandläkarekallas in när köerna måste förkortas.När bäddavdelningens pa

tienter flyttar från Solängen, kanåldringar från Aftonbo flytta tillSolängen.Nu diskuteras hur Aftonbo

ska användas i framtiden. Denmest troliga lösningen är att denena avdelningen används fördemenspatienter, medan flyktingförläggningen tar den andraavdelningen i bruk när flyktingströmmen nu åter ökar.karin sundström

många förbättringar för både patienternaoch vårdpersonalen. Om några veckor tas den i bruk.

Snart klart för patienterna

Här får du tips på litteratur som finns i något av kommu-nens bibliotek. Titta också på utbudet av e-böcker och ljud-böcker på www.fredrika.net!

 Många barn vill läsa om dino-saurier i en viss ålder. En ny bokför dem är Barnen frågar om dinosaurier. Den svarar blandannat på frågor som: Varför varinte dinosauriernas ägg större?eller varför gick en del på tvåben och andra på fyra?

 I ny bok i bilderboksserienom Halvan är Här kommer mc-polisen av Arne Norlin ochJonas Burman. Förutom en deltekniska saker lär sig barnen nå-got om polisens arbete och litetrafikvett i boken.

 Den klassiska sagan om Hans och Greta har bearbetats av Jör-gen Widsell och illustrerats avGunna Grähs. En spännandeberättelse som fängslar de lite

större barnen vid den gemen-samma lässtunden i hemmet.

 Som högläsningsbok kan manockså läsa en faktabok, till ex-empel Farlig forskning, en his-torisk beskrivning av forskning-ens utveckling inom astronomi,kemi, biologi och fysik. Bokensom är rikt illustrerad lämpar sigför vetgiriga barn från ca 10 åruppåt.

 Vad betyder det att läsa lusenav någon? Och varifrån kom-mer uttrycket? Det och mycketannat kan du läsa om i Svenska uttryck och deras ursprung avKerstin Johanson.

Monica Fagerholms nyabokLola uppochner är en fin-landssvensk thriller som blandannat utspelar sig året då Esto-nia förliste. Gamla vänner skamötas och fira ”höstens intåg”.Men festen tar en överraskan-de vändning när ett sjutton år

gammalt mord kommer på tal.

Robert Dam var med i scien-tologirörelsen i 20 år. I sin själv-biografiska bok Avhopparenberättar han om den tiden, menockså om scientologins historia.Boken har blivit mycket upp-märksammad i hans hemlandDanmark, men också interna-tionellt.

Kauhavakråkor, dynamit och förtrollande varelserheterBoris Isomaas självbiografiska roman.I berättelsen om Boris och hanskamrater återvänder författarentill sin barndoms Oravais ochskildrar med humor och klarsynhur världen kunde te sig för enskara småpojkar på 1940- och1950-talet.

Om du vill låna: Ring Vörå huvudbibliotek på telefon 3821686, biblioteket i Oravais 3821689 eller biblioteket i Max-mo på 3821688.

Täällä saat lukuvinkkejä kirjoista jotka löytyvät Vöryin kunnan kirjastoista.

John Grishamin uusi jännäriLakimiehet kertoo kahden mie-hen lakitoimistosta. Paikallistenpika-avioerojen ja rattijuopu-musten hoitelu ei tee toimistostavarsinaista rahasampoa. Erää-nä päivänä se sitten tapahtuu:suuri muutos, vastaan purjehtiimahdollisuus ryhmäkanteestajättimäistä lääkefirmaa vastaan.Lakimiehet on äärimilleen viri-tettu oikeussalijännäri maineenja mammonan tavoittelusta sekäsiitä maksettavasta hinnasta.

Tiina Forsmanin esikoisteosAnnikki Nissinen selvittää murhan on erilainen, lämm-intä huumoria tihkuva rikos-romaani joka kertoo kahdenkeski-ikäisen naisen mielenliik-keistä ja toimista rikoksen sel-vittämiseksi. Jännäri on oma-peräinen ja valloittava, samalla

kertaa vakava ja veijarimainen.

 Kirjailijan ja lapsipsykologinTorey Haydenin romaani Vi-attomat on koskettava tarinalasten hyväksikäytöstä ja aikuis-ten julmasta ajattelemattomuu-desta.

Jos haluat lainata, soita: Vöy-rin pääkirjasto 3821686, Ora-vaisten kirjasto 3921689 tai Maksamaan kirjasto 3821688.

 Vörå-Oravais-Maxmoborgarinstitutkurs i första hjälpenen köpkursten.Kursen är

fortbildningskursbehöver ettAlla arbetsgivaresom behöverchansen ochpå kursbänken

Första hjälpen 2våren 2013.måste manpass 1 somgammal.

Första hjälpen 1.Kurstid:

26.11.2012,minuter.

Kurslärare:hälsovårdare,medicinskvård, utbildareoch hälsokunskap.

Kursavgift:kursen ingårkaffe medegen bekostnad.

Kursplats:i Oravais, ÖurvägenOravais.

Målgrupp:alla som behöverarbete, förhälsovårdatt ha första

Bästa sättet att förtränga någotär att vara så upptagen så maninte hinner fundera på det. Omman gör en skiva och spelar fleraspelningar i veckan så förträngsdet garanterat, det gjorde vi.

Men verkligheten hann förstås ikapp oss tre iKAJ. En dryg vecka efter vårt skivsläpp var detdags för oss att rycka in i det militära. Man kun-de inte längre förneka faktumet att man skullerycka in när man satt i bussen tillsammans med50 andra som hade precis lika ful frisyr som ensjälv. Eller ja – avsaknaden av frisyr.Väl framme i Dragsvik gick det fort, man

anpassade sig till det mystiska system som ärdet militära, man accepterade de mörkgrönakläderna och dagarna avlöste varandra tills denförsta efterlängtade permissionen kom. I börjanvar det en stor omställning från att ha bestämtsina egna tider i flera månader och jobbat meddet man tycker är allra roligast till att hela tidenha någon som sade vad, hur och när man skagöra något. Säg vad man vill om det militäramen kreativitet hinner man inte med i början.Efter den åtta veckors grundperioden får

man veta vart man hamnar, och hur länge manmåste vara här. Kevin och Jakob hamnade påKustjägarkompaniet som MC-ordonnans res-pektive ”sinkoskytt”, båda på 180 dagar.Själv blev jag redaktör för Fanbäraren, Ny-

lands brigads egen tidning. Jag hamnar att varahär lite längre, 255 dagar, men arbetsuppgifternaär desto trevligare.Att släppa ett album och sen försvinna är inte

den bästa timingen, men i det här fallet ingetman kan något åt.KAJ-verksamheten låg nere under de första

två månaderna här, på helgerna förde vi lite ski-

vor hit och dit i Österbotten men något annathann vi inte med.I skrivande stund är det tre månader sedan vi

senast hade en spelning. Vi känner oss lite ros-tiga ärligt talat, men nu när livet här blivit merrutinmässigt blir det äntligen några spelningar ioktober! I Kärklax UF ordnas SÖU:s Johannes-gala (27.10), en gala för föreningarna i Österbot-ten, och där kommer vi att uppträda.Vi är även nominerade till ”Årets talang”, så

det blir en spännande kväll.Utan vettig sysselsättning här blir det lätt att

man ligger på sängen och latar sig eller far påen kaffe och munk till soldathemmet. I ärlighe-tens namn har det blivit en hel del munkar...Men för att ha något vettigt för oss och för-

söka håll igång humorn och KAJ har vi planerpå att göra en podcast, ett webbradioprogramhelt enkelt. Cirka 30 minuters avsnitt där vidiskuterar allt möjligt, mest helt oväsentligasaker, men förhoppningsvis underhållande. Detär ett litet projekt för att hålla uppe KAJ-verk-samheten, det kanske dyker upp något avsnittså småningom.Det går ingen nöd på oss här, men att ha

något projekt att jobba med håller en påbetydligt bättre humör. Om man hinner ägna ialla fall lite tid åt sitt fritidsintresse så ser manljus i tunneln och påminns att vi kommer ut ivinter/vår.Nästa höst flyttar vi igen söderut och börjar

studera i Helsingfors, jag på journalistik ochJakob och Kevin film & tv. Men först har vi enlång och förhoppningsvis händelserik vår ochsommar framför oss. Då får vi äntligen klä ossi en ljusare nyans av grönt och byta ut ”stägän”mot instrument.

KAJ i gröna kläder

Röda Korset,avd. önskarmed Kommunbladetluciafirandet.

Vi sökerda 1997 frånanmäla sigpå tel. 050-5983066.Sista anmälningsdagen

vara någon

 En välgörenhetsgala till för-mån för cancerinsamlingen ord-nas i Vörå samgymnasium den14 oktober klockan 14.Följande medverkar helt gra-

tis: Jenny Sandelin, WilhelmSkata, Alfred Backa, GeorgMattbäck, Peter Sjöblom, Lenissånggrupp och Kör för alla.Cancerinformation ges av

Markku Suoranta.Ingvald Back håller i trådarna

och Helmerz leder allsången.Den lokala cancerföreningen

sköter serveringen.Arrangör är orkestern Hel-

merz.Detta är den fjärde sång-

och musikgalan till förmån förmycket viktiga ändamål. Väl-kommen med och stöd insam-lingen!Österbottens cancerförening

ordnar sin insamlingskampanj”Stop Cancer” från den 15 sep-tember till den sista januarinästa år. Ungefär 20–25 procentav föreningens budget täcks avinsamlade medel.En stor del av pengarna går

direkt till cancerpatienterna iform av kylhattar, smärtstillandepumpar och rehabilitering. Ock-så krishjälp och stöd till anhö-riga fås via föreningen.Dessutom har Österbottens

cancerförening beviljat bidragtill forskningsprojekt av olikaslag. Också onkologen vid Vasacentralsjukhus har fått donatio-ner av föreningen.I ett nationellt perspektiv bru-

kar österbottningarna höra tillde mest givmilda när det gällerkampanjer för att samla in peng-ar till cancerföreningen.

Vörå ufoktober

Den 13 oktober21.30. Dansmed FDUVden, specielltmed funktionsnedsättning.till tonernacafé öppet.ning! Välkommenung! inträde:vänskapskortet.Den 26

musikalenlighet” ieuro. Mermusik.se.

 I samband med höstmöteti UF Kustens lokal på Österöden 28 oktober klockan 15, firarFRK Maxmo avdelning sitt 60-årsjubileum.Verksamhetsledare Ricky

Berglund är nu ny i FRK:s Vasa-distrikt. Han berättar om aktu-ella saker inom Röda Korset.Det blir också sång av Maxi-

muskören.FRK i Maxmo utser också

varje år en medmänniska, somfår ett presentkort. Den härmedmänniskan ställer upp påegen tid med olika sociala upp-gifter.Tidigare utvalda medmännis-

kor har haft med ungdomar attgöra, en annan har varit medinom väntjänsten och många,många fler saker.Vid jubileet kan FRK-produk-

ter möjligen finnas till försälj-ning.

Vi bjuder på kaffe och trevligsamvaro.Om någon så önskar, kan

skjuts till Österö ordnas. Kon-takta då gärna Arja Holm påtelefon 3456289 eller MagdalenaFurunäs på telefon 3456195.Styrelsen för FRK:s avdelning

i Maxmo önskar både gamla ochnya medlemmar varmt välkom-na till vårt 60-årsjubileum.

kertaa vakava ja veijarimainen.

Kirjailijan ja lapsipsykologin in romaani Vi

on koskettava tarina lasten hyväksikäytöstä ja aikuis-ten julmasta ajattelemattomuu-

Jos haluat lainata, soita: Vöyrin pääkirjasto 3821686, Oravaisten kirjasto 3921689 tai Maksamaan kirjasto 3821688.

Vörå-Oravais-Maxmo med-borgarinstitut ordnar en grundkurs i första hjälpen. Kursen är en köpkurs från YA i Österbot-ten.

Kursen är tänkt som en möjlig fortbildningskurs för dem som behöver ett första hjälppass. Alla arbetsgivare som har folk som behöver passet kan nu ta chansen och sätta sina anställda på kursbänken i två dagar.

Första hjälpen 2 kommer på våren 2013. För att ta den kursen måste man ha ett första hjälp-pass 1 som är mindre än tre år gammal.

Första hjälpen 1.Kurstid: måndagar 12.11 och

26.11.2012, 8.30–16, 16 gånger 45 minuter.

Kurslärare: Harriet Harf, hälsovårdare, sjukskötare i inre-medicinsk och kirurgisk sjuk-vård, utbildare i första hjälpen och hälsokunskap.

Kursavgift: 90 euro. Utom kursen ingår kursintyg samt kaffe med tilltugg. Lunch på egen bekostnad.

Kursplats: Förvaltningshuset i Oravais, Öurvägen 31, 66800 Oravais.

Målgrupp: Grundkurs för alla som behöver intyg för sitt arbete, för sina studier inom hälsovård eller är intresserad av att ha första hjälppass.

Kursen omfattar:• Insatser vid en olycka:

Allmänna instruktioner inför första hjälpen-situationer.

• Olika medvetanderubbning-ar: svimning, medvetslöshet, hjärt-lungrädding.

• Främmande föremål i luft-vägarna.

• Okontrollerbara blödningar.• Förebyggande av chock.• Sår av olika typer.• Brännskador.• Olika frakturer.• Led- och muskelskador.• Sjukdomsattacker: stör-

ningar i hjärngenomblödningen, bröstsmärtor, diabetes, kramper, andnöd på grund av astma.

• Förgiftningar.• Övningar i smågrupper.Litteratur: Första hjälpen

2006. Tredje reviderade uppla-gan. Sahi Timo, Castrén Maa-ret, Helistö Neta & Kämäräinen Leena. Kustannus Oy Duodecim och Finlands Röda kors.

Kursnummer 610101. Sista an-mälningsdag är den 25 oktober 2012.

Lyktor till stämningsfulla tillfällen i Maxmo kyby skola. Lö 20.10 kl 10–13.15. Det är en-dast en dag och vi gör lyktor till Halloweenfesten eller begrav-ningsplatsen, allahelgonsnatten eller till trädgården. Vi använder

återvunnet material som bas. Kom med i en intressant kurs. Målgruppen är vuxna och barn över 7 år tillsammans med en vuxen. Kursnummer 110495.

Sykurs för vuxna och barnpå Tegengrenskolan 23.10, kl 18–21.15. På den här kursen får vuxen och barn tillsammans ex-empelvis lära sig brodera stygn i naivisktisa bilder och ordspråk. Den här kursen lämpar sig också för lärare i den grundläggande undervisningen. Kursnummer 110423.

Scrapbooking på Karvsor skola, lö 27.10 och 10.11, kl 10–16. Kom med på den här kursen om du tycker om att göra vackra fotoalbum eller minnesböcker. Kursnummer 110493.

Fusku, fortsättningskurs där vi repeterar det vi kan från förr och så lär vi oss flera nya steg och figurer. Fusku är en rolig användbar dansstil som passar alla åldrar och till nästan all mu-sik. Kursen är på Karvsor skola, sö 4.11 och 18.11 kl 12–15. Kurs-nummer 110527.

Fuskuweekend på Karvsor skola. Det här veckoslutet repe-terar vi och bygger på men nya svängar och vi dansar och har

roligt. Kursen är lö-sö 24–25.11 kl 11–14. Kursnummer 110529.

Smycka dig på Tegengrensko-lan, ti 6.11 och 13.11 kl 18–21.15. Vi använder härliga material som ser ut som metall, glas emalj eller läder och görs till unika smycken snabb och på ett enkelt sätt. Det här kan alla obeoende av ålder göra och du kommer att bli förvånad hur roligt det är.

Kursen är endast två tillfällen och på andra tillfället monterar vi ihop smyckena. Kostnader tillkommer för material som an-vänds. Anmäl dig nu genast på kurnummer 110425.

Grundkurs i data för nybörjare och pensionärer på förvalt-ningshuset i Oravias, on 7.11 kl 18.30–21, Du kan komma med på kursen utan förkunskaper eller om du har glömt det du lärt dig tidigare och vill ha en repetition. Vi lär oss grunderna i Windows, skriver lite texter, använder bilder och surfar på internet och söker infromation. Kursnummer 340107.

Metalltrådsflätning på Tegen-grenskolan, ti 20.11 kl 18–21.15. Vi gör fina saker av metalltråd som blir till vaser, fönsterdeko-rationer, änglar eller ljushållare och marschallhållare som lyser

upp ingången till hemmet. Kurs-nummer 110411.

Lär dig grunderna i Openoffice på Tegengrenskolan må 3.12 kl 18.30–21. Vi gå igenom grundera för de vanligaste funk-tionerna, hur man skriver text och gör enklare beräkingar som vi sparar så att vi hittar det senare. Kursnummer 340109.

Anmälningar till Vörå-Ora-vais-Maxmo medborgarinstitut telefon 3821673 eller på www.vora.fi/kursanmalan.

Tietotekniikka aloittelijoille ja senioreille jatkokurssi, ti 30.10 kello 10–12.30, hallintotalossa Oravaisissa. Kurssi on tarkoitettu niille joilla on ennestään käyttökoke-musta tietotekniikasta tai peruskussi suoritettuna. Tutustumme tarkemmin käyttöjärjestemään ja hyötyohjelmiin.

Kokeilemme eriaisaia tietiohakuja internetistä, tutustumme nettipuhelu-ohjelmiin sekä sosiaa-liseen mediaan. Kurssi-numero 340115.

Röda Korset, Oravais svenska avdelning ordnar även i år tradi-tionellt luciafirande.

Vi söker luciakandidater från Oravais, födda 1997. De kan anmäla sig till Birgitta Backman på telefon 050-5983066. Sista anmäl-ningsdagen är den 27 oktober!

ordnar sin insamlingskampanj ”Stop Cancer” från den 15 sep-tember till den sista januari nästa år. Ungefär 20–25 procent av föreningens budget täcks av

En stor del av pengarna går direkt till cancerpatienterna i form av kylhattar, smärtstillande pumpar och rehabilitering. Ock-så krishjälp och stöd till anhö-riga fås via föreningen.

Dessutom har Österbottens cancerförening beviljat bidrag till forskningsprojekt av olika slag. Också onkologen vid Vasa centralsjukhus har fått donatio-

I ett nationellt perspektiv bru-kar österbottningarna höra till de mest givmilda när det gäller kampanjer för att samla in peng-ar till cancerföreningen.

Den 13 oktober klockan 17.30–21.30 ordnar Vörå uf dans i lokalen i samarbete med FDUV och DUV i Vasanejden. Dansen är speciellt riktad till personer med funktionsnedsättning.

Dans till tonerna av Music Friends, café öppet. Alkoholfri

tillställning! Välkommen gam-mal som ung! Inträdet är 10 euro – vi stöder vänskapskortet.

Den 26 oktober klockan 19 ges musikalen ”Från dröm till verklighet” i lokalen. Inträde 20 euro. Mer information på term-musik.se.

Vörå-Oravais-Maxmo Can-cerklubb firar i år lillajulfest tillsammans med andra svenska cancerklubbar. Julfesten ordnas i Petalax, Nybygården, den 10 november klockan 17–22.30.

Arrangörer är Malax-Korsnäs Cancerklubb.

Det blir traditionellt julbord

med program och dans. Priset är 30 euro per person.

Buss ordnas, tidtabell medde-las närmare.

Anmäl dig senast den 30 ok-tober till Britta Bagge på telefon 050-5438104! Välkomna!

Loppis ordnas på Petters-backa skola lördagen den 13 ok-tober klockan 11–13.

Försäljningsplatser kan bokas via eposten elina.ekola@vora.fi och den som har frågor får gärna ringa 3821794.

Servering finns!Adressen är Pettersbacka sko-

la, Kaurajärvivägen 1944 i Pet-tersbacka.

Oravais kapellförsamling ord-nar en konsert i Oravais kyrka den 13 oktober klockan 18.

De musikaliska gästerna är Lars Edberg and the Daybreak Rangers.

Inträdet är fritt, men kollekt uppbärs.

Orkestern spelar amerikansk folk-, gospel- och bluegrass-musik. Lars Edberg är solist, medan Daniel Svenfelt spelar piano, Emma Kruegle spelar violin, Anders Bengs på bas och Davis Forsblom medverkar på trummor.

Till Mimoselträffen i Kvi-mo byastuga den 17 oktober klockan 14–16 har Folkhälsan i Maxmo bjudit in Maxmos kom-munvalskandidater (de som har möjlighet att närvara) för att höra deras åsikter om framtiden i Vörå kommun och vad de tän-ker arbeta för.

Alla andra som vill träffa Maxmokandidaterna är också hjärtligt välkomna med för att lyssna och ställa frågor!

Vi bjuder på kaffe och trevlig

Om någon så önskar, kan skjuts till Österö ordnas. Kon-takta då gärna Arja Holm på

289 eller Magdalena Furunäs på telefon 3456195.

Styrelsen för FRK:s avdelning i Maxmo önskar både gamla och nya medlemmar varmt välkom-na till vårt 60-årsjubileum.

Oravais uf gör en undersök-ning för att se vilket intresse som finns för föreningen. Enkäten hittas på http://www.oravaisuf.sou.fi/aktuellt/.

Den 7 november ordnas ett nytt möte om OUF:s framtid.

Välgörenhetsorganisationen Sisters ordnar en gala i Oravais uf-lokal lördagen den 13 oktober klockan 14–17.

Programmet är blandat och passar besökare i alla åldrar. En modeshow ordnas, medan Daniel Nordlund, Alfred Backa och Ulf Johansson uppträder.

Efter programmet är det möj-ligt att få manikyr eller få frisy-ren fixad.

Inträdet är fritt, men en frivil-lig avgift uppskattas.

De insamlade medlen an-vänds till julpåsar som sedan delas ut till kvinnor både i Vörå, Vasa, Jakobstad och Helsingfors samt på kvinnofängelset i Tavas-tehus.

I fjol delades sammanlagt 260 julpåsar ut. Målet för årets in-samling är 300 julpåsar.

En stor del av innehållet i på-sarna fås som donationer från olika företag, men en del saker måste köpas och det är till dessa produkter som pengarna går.

Flyktingvännerna i Oravais fi-rar sitt tioårsjubileum söndagen den 21 oktober klockan 18 i Ora-vais kyrka.

Huvudtalare är Johan Can-delin, men på programmet står också sång framförd av lokala körer. Bland andra Mikaela Malmsten-Ahlsved, Kör för alla dirigerad av Carl-David Wallin, Daniel Nordlund, Rafael Ed-ström med flera medverkar.

Efteråt ordnas servering i för-samlingshemmet.

Föreningen ger också ut en historik över de gångna tio åren. Där berättar föreningens aktiva bakgrunden, starten och hur verksamheten har utvecklats från 2002 till 2012.

Historiken är rikligt illustre-rad med foton från olika tillställ-ningar och evenemang under årens lopp.

Den innehåller också korta sammanfattningar på både fin-ska och engelska.

 Syyspimeydenmyötä lisääntyyliselämässä.yrin kuntakunnallisvaalit.Se merkitsee,

valtuutetustapieneneekokoon jatulee ainostaanEn tiedä, mitenminen näkyymutta minunfacebookiniden lähettämistätoistaan kauniimmista!Vaalien

myös paikallislehtiennosastoilla,nostavat esiintärkeitä kysymyksiä.Kukaan

sitä, että kuntarakennevaalien keskeiseksisillä kokovelujen järjestäminenmaan seuraavanden tärkeimpiäMinulla

puna mahdollisuusRuotsissakäsiteltiintamista.

havainto,kustella lainkaaneikä rakenteista.on meneillään

 I takt medkryper närmareså drar detspännandemunala sidan.kommunalvalsom en enadKommunalvalet

tidigt att våraledamöterdet som stadgaslagen förstorlek, ellerexakt.Jag vet inte

men minfylls avsätter uppden ena vackrareKommunalvaletningom ävensidorna i deolika hjärtefrågoralla som bor

nad över attockså blirvalsdebatten,viktigt beslutservicestrukturerJag har dock

månen attkring detledarskapetland Sverige.Den märkligaste

som jag har

 Det regionala utvecklingsbolaget Vasek, som ägs av Vasaregionens kommuner, har som huvuduppgift att erbjudaföretagsrådgivning till regionens företag.Regionens invånare får av Vaseks företagsrådgivare hjälp, stöd och rådgivningi alla ärenden angående företagsverksamhet. Vaseks tjänster är avgiftsfria ochkonfidentiella.Företagsrådgivare Helene Krohn stö

der Vöråföretagen vid utvecklingen avverksamhet samt hjälper till med olikaproblem.Krohn är själv också Vöråbo.– Inget ärende är för litet, utan det lö

nar sig att kontakta i alla möjliga ärendenangående företagens verksamhet, sägerKrohn.– Det är onödigt att ensam grubbla

över saker, jag kommer gärna till företaget för att diskutera.Krohn är också rådgivare för företag i

Malax. Även Vaseks andra företagsrådgivare har sina kommuner som de haransvaret för, och det starka kunnandeti olika branscher garanterar att de småoch medelstora  företagen får service avhög kvalitet.

Kunder som planerar att starta företagsverksamhet i Vasaregionen får hjälpav Vasaregionens NyföretagscentrumStartia, som är en del av Vasek. Manfår hjälp till exempel med utvärderingav affärsidén, ekonomi och finansiering,juridiska frågor, marknadsföring och atthitta lokaler.– Man kommer lätt i gång bara man

kontaktar oss och bokar tid till rådgivning. Med företagsrådgivaren går manigenom företagsidéns innehåll och lönsamhet, säger Krohn.Startia har hjälpt blivande och nyföre

tagare redan i 20 år. Jubileumsåret firas iarbetets tecken: måndagen den 5 november 2012 ordnas ett öppet seminarium föralla som är intresserade av företagande.Seminariet hålls i Rantasipi Tropiclandiai Vasa. Alla företagsrådgivare kan träffaspå seminariet.

Ta kontakt:Vöråföretagen: Helene Krohn 044

7752679 helene.krohn@vasek.fi.Nyföretagare: Vasaregionens Nyföre

tagscentrum Startia 3177600, www.vasek.fi/foretagstjanster/startaeget/bokatidforradgivning/

 Vaasan seudun kuntien omistaman seudullisen kehitysyhtiönVasekin päätehtävä onantaa yritysneuvontaaseudun yrityksille. Vasekin yritysneuvojiltaseudun asukkaat saavat apua, tukea ja neuvontaa kaikissa yritystoimintaan liittyvissäasioissa.Palvelu on maksu

tonta ja luottamuksellista.Vöyriläisten yritysten toiminnan ke

hittämisen tukena ja ratkaisuapunaongelmissa toimii yritysneuvoja  HeleneKrohn, joka on itsekin vöyriläinen.– Mikään asia ei ole liian pieni, vaan

aivan kaikenlaisissa yrityksen toimintaan liittyvissä asioissa kannattaa ottaayhteyttä, sanoo Krohn.– Yksin on turha jäädä pohtimaan

asioita, tulen mielelläni paikan päällekeskustelemaan.Vöyrin lisäksi Krohn toimii maalahte

laisten yritysten yritysneuvojana. Vasekin muillakin yritysneuvojilla on kunta

vastuualueensa, ja useiden eri toimialojenvahva osaaminen takaa laadukkaan palvelun pkyrityksille.Yrityksen perustamista suunnittelevia

asiakkaita Vaasan seudulla palvelee Vaasanseudun Uusyrityskeskus Startia, jokaon osa Vasekia. Apua saa niin liikeideanarviointiin, talouteen ja rahoitukseen,lakiasioihin, markkinoihin kuin toimitilojen löytämiseenkin.– Alkuun pääsee soittamalla meille ja

varaamalla ajan. Yritysneuvojan kanssakäydään ensin läpi oman yritysideansisältö ja kannattavuus, kertoo Krohn.Startia on opastanut aloittavia yrittäjiä

jo 20 vuotta. Juhlia vietetään työn merkeissä: maanantaina 5.11.2012 järjestetäänkaikille yrittäjyydestä kiinnostuneilleavoin seminaari Rantasipi Tropiclandiassa Vaasassa. Myös kaikki yritysneuvojatovat tavattavissa seminaarissa.

Ota yhteyttä:Vöyriläiset yritykset: Helene Krohn

0447752679, helene.krohn@vasek.fiAloittavat yrittäjät: Vaasanseudun

Uusyrityskeskus Startia 3177600, www.vasek.fi/yrityspalvelut/aloittavalleyrittajallestartia/varaaaikastartiaan/

 Nu är det åter dags att avläsavattenmätaren. Inom kort kommer alla hushåll som är anslutnatill det kommunala vattenledningsnätet att få ett brev hemmed en blankett för avläsningsuppgifterna.

Det här är inget nytt. Liknande brev dyker upp varje höst.Det nya för i år är att det ock

så går att lämna in resultatet avmätaravläsningen via webben.Viola Gunnar är kanslisten

som senare ska sända ut vattenräkningarna. Hon hoppas att såmånga som möjligt användersig av webben, eftersom det görhennes jobb både snabbare ochenklare.

som sänds ut, angesmätarplatsens nummer och enpinkod som behövs när mätarställningen ska matas in i systemet via webben.– Mätarplatsens nummer är

inte det samma som numret påvattenmätaren, utan det är ettnummer som kommunen hari sitt system, säger vatten  ochavloppsverkschefen KennethEngström.

Det är alltså viktigt att ha brevet från kommunen bredvid signär man ska mata in resultatetav mätaravläsningen.

De som loggar in på webbsidan hittar också en historiköver hur stor vattenförbrukningen varit under tidigare år.Bland annat i Larsmo kan

vattenkonsumenterna redananmäla mätarställningen viawebben.– Där har alla varit väldigt

nöjda med systemet. Det harfungerat bra, säger Viola Gunnar.Men det är inte nödvändigt

att använda datorn om man intevill.– Det går också bra att fylla i

uppgifterna till pappers, klippaloss blanketten och posta dentill kommunen, precis som mankunnat göra under  tidigare år.Portot är betalt, säger Gunnar.De som av någon anledning

inte själva kan avläsa mätarenombeds kontakta Gunnar eller Engström, så sänder de utnågon som kontrollerar mätarställningen.

Nu kan vattenförbrukningenrapporteras via webben

 Nyt on jälleen aika lukea vesimittarit. Lähiaikoina saavatkaikki kunnan vesijohtoverkkoon liittyneet taloudet kirjeen,jossa on lomake ja siinä ohjeetvesimittarin kulutuslukemanilmoittamista varten. Tämä ei oleuutta, samanlainen kirje tulee

joka syksy. Uutta tänä syksynäon se, että vesimittarin lukemavoidaan ilmoittaa nyt myös internetin kautta.Kanslisti Viola Gunnar lähet

tää myöhemmin vesilaskut. Häntoivoo, että mahdollisimmanmonet ilmoittaisivat mittarilu

keman internetin kautta, koskase nopeuttaa työtä.Lähetettävässä kirjeessä il

moitetaan mittaripaikan numero ja pinkoodi, jota tarvitaan,kun mittarilukema ilmoitetaaninternetin kautta. Mittaripaikan numero ei ole sama kuin

vesimittarissa oleva numero.Vesi ja viemärilaitoksen johtajaKenneth Engström ilmoittaa,että mittaripaikan numero onannettu kunnan vesijärjestelmäävarten. Siksi on tärkeää, ettäTeillä on vieressänne kunnaltatullut kirje, kun syötätte kone

elle vesimittarin lukeman.Internetin kautta ilmoituksen

tekevät näkevät samalla, kuinka suuri vedenkulutus on ollutedellisinä vuosina. Samanlaistailmoitusmenettelyä noudatetaanmuun muassa Luodon kunnassa.

 Syyspimeyden lisääntymisenmyötä lisääntyy jännitys kunnal-liselämässä. Uusi yhdistetty Vö-yrin kunta järjestää ensimmäisetkunnallisvaalit.Se merkitsee, että nykyinen 48

valtuutetusta koostuva valtuustopienenee kuntalain säätämäänkokoon ja uuteen valtuustoontulee ainostaan 27 valtuutettua.En tiedä, miten vaalien lähesty-minen näkyy muiden elämässä,mutta minun henkilökohtainenfacebookini täyttyy ehdokkai-den lähettämistä kuvista, toinentoistaan kauniimmista!Vaalien lähestyminen näkyy

myös paikallislehtien yleisö-nosastoilla, joissa ehdokkaatnostavat esiin paikkakuntansatärkeitä kysymyksiä.Kukaan ei varmaan ihmettele

sitä, että kuntarakenne nouseevaalien keskeiseksi aiheeksi,sillä koko maassa julkisten pal-velujen järjestäminen tulee ole-maan seuraavan valtuustokau-den tärkeimpiä asioita.Minulla oli viime viikonlop-

puna mahdollisuus osallistuaRuotsissa seminaariin, jossakäsiteltiin kuntien tulevaa joh-tamista.

onhavainto, että Ruotsissa ei kes-kustella lainkaan kuntien koostaeikä rakenteista. Sen sijaanon meneillään kehittämistyö,

jossa pyritään tehostamaan jakehittämään kuntien työtä siten,että palvelut voidaan turvatatulevaisuudessa, vaikka väestönikärakenne muuttuu samalla ta-valla kuin meillä.Valaisenmuutaman esimerkin

avulla ajattelutapojemme eroja,vaikka väestön ikärakenteenmuutos aiheuttaa samat ongel-mat Ruotsissa ja Suomessa.

onJönköpingin Ryhov. Siellä tar-mokas diabeteshoitaja alkoimiettiä, miksi potilaiden pitäätulla dialyysihoitoon silloinkun se sopii henkilökunnalle,siis klo 8-16, eikö asia voisi ollaniinkin, että potilaat valitsevatajankohdan, jolloin he haluavathoitoon? Kokeiluluonteisestiavattiin omadialyysiosasto!Potilaat tulevat osastolle itse

valitsemanaan aikana omillaavaimilla, kun he haluavat suo-rittaa dialyysin, hakevat tarvitse-mansa aineet varastosta ja kyt-kevät itsensä laitteeseen.Omadialyysiosaston henki-

löstön tarve on ainoastaan 60

% perinteisesti toimivan osastonhenkilökunnasta. Säästöillä onvoitu hankkia uusia dialyysilait-teita ja potilaat voivat parem-min, kun he voivat itse järjestääaikataulunsa omien tarpeidensamukaan.Osaston vastaavalle hoitajalle

esitettiin kysymys, pelkääköhän, että potilaat käyttävät lait-teita väärin? Hän vastaa, ettäpotilaille heidän oma hyvin-vointinsa on tärkein asia, minkävuoksi hän ei näe omahoidossariskitekijöitä.

, että oma tyttä-reni sairastui samana pyhänä jajoutui sairaalaan Tukholmassa.Hätääntyneenä kiirehdin

Tukholmassa St Göransin sai-raalaan saadakseni tietää, mitentyttöparka voi. Koska hän ei, ku-ten ei hänen äitinsäkään, mielel-lään ole sairaalassa, kysyimmelääkäriltä, voisimmeko mennäkotiin nukkumaan.Kyllä, loman saaminen sairaa-

lasta ei ollut ongelma, koska di-agnoosi oli valmiina. Ainoa ong-elma oli, että lääkettä piti ottaaverisuoneen asennetun kanyylinkautta. Tyttärellä on samanlaisetverisuonet kuin äidillään, mikämerkitsee, että niitä on vaikealöytää ja vielä vaikeampaa onpistää niihin. Lopputuloksenatapaa olla rikkinäiset käsivarretja kädet.

Koska tyttärellä oli kanyylikäsivarressa, ei hän olisi saanutpoistua sairaalasta, mutta lääkä-rin kanssa käydyn lyhyen neu-vottelun jälkeen ja luvattuam-me, että tyttö ei kanna mitään jahäntä autetaan pukeutumisessa,saimme lähteä kotiin kanyyli kä-sivarressa!Saimme samalla seuraavan

päivän lääkitsemisajat ja tie-simme, että meidän pitää tullasairaalaan illalla ja seuraavanaaamuna.

koke-musta omaan edellisen kesänsairaalassaolooni, jolloin ma-kasin osastolla tunnista toiseenja lääkäri kävi kierrolla kerranpäivässä. Olisin aivan hyvin voi-nut mennä kotiini nukkumaanomaan sänkyyni ja tulla takaisinseuraavana päivänä kuulemaan,miten sairauteni lääkitseminenon tehonnut. Mutta omastakokemuksestani viisastune-ena tiedän, että potilas on jokoosastolla tai sen ulkopuolella,mutta ei sekä-että.

kysymykseen,miten kuntalaisten palvelut jär-jestetään tulevaisuudessa, ei olekuntien yhdistämisessä suuriksihienoiksi yksiköiksi, ehkä vas-taus löytyy kunnallisia palveluitatuottavien kenttätyöntekijöidenpienistä luovista ideoista eikä

ulkopuolisten asiantuntijoidensuunnitelmista.Ruotsin kuntaliitto on las-

kenut, että väestörakenteenmuuttuminen aiheuttaa vero-tukseen 0,7 prosenttiyksikönlisäyksen, kun taas laadun ke-hittäminen aiheuttaa huomat-tavasti suuremman, 13 % pro-senttiyksikön korotuspaineen.Toisin sanoen,Ruotsi kykenee tuottamat

nykyisenlaiset palvelut tulevillesukupolville, mutta jos siellähalutaan jatkaa viime vuosientapaista laadun kehittämistä, tu-lee se kalliiksi!Minun ehkä pitää lisätä, että

suurin kustannuksia kohottavalaadun kehittäminen tapahtuusairaanhoidossa, ei kunnallis-hallinnossa.

 I takt med att höstmörkretkryper närmare våra husknutarså drar det också ihop sig till enspännande höst på den kom-munala sidan. Vi har vårt förstakommunalval på kommandesom en enad ny Vörå kommun.Kommunalvalet innebär sam-

tidigt att våra nu 48 fullmäktige-ledamöter ska minskas ner tilldet som stadgas i kommunal-lagen för en kommun av vårstorlek, eller 27 för att varaexakt.Jag vet inte hur det är med er,

men min personliga facebookfylls av kandidatvänner somsätter upp sina kandidatbilder,den ena vackrare än den andra!Kommunalvalet börjar små-ningom även synas på insändar-sidorna i de lokala tidningarna iolika hjärtefrågor som berör ossalla som bor på orten.

som är förvå-nad över att kommunstrukturenockså blir en del av kommunal-valsdebatten, det är ett mycketviktigt beslut att se över våraservicestrukturer i landet.Jag har dock i helgen haft för-

månen att delta i seminariumkring det kommunala framtidaledarskapet i vårt västliga grann-land Sverige.Den märkligaste reflektionen

som jag har med mig hem från

detta tillfälle är att det verkarhelt saknas en debatt om kom-munstorlekar och strukturer iSverige. I stället pågår ett ut-vecklingsarbete som tar sikte påhur det går att effektivera ochutveckla den kommunala verk-samheten så att den på lång siktär hållbar med den demografi-utveckling som håller på att skeäven i Sverige.

några konkretaexempel för att belysa skillna-derna i våra tänkesätt, trots attbåda länderna Finland och Sve-rige möter samma demografiskautmaningar framöver.Den första framtidsspaningen

blir till Ryhov i Jönköping. Därhar vi en driftig diabetesskö-terska som ifrågasatte varförpatienterna ska komma in pådialys då det passar personalen,det vill säga mellan 8–16, var-för får inte patienterna självavälja när de vill ha sin dialys?Sagt och gjort, man öppnade ensjälvdialysavdelning!Patienterna kommer in med

egen nyckel till avdelningen dåde vill göra sin dialys, hämtarbehövligt material ur förrådetoch kopplar själv in sig och sinablodådror i apparaten och sittersina dialystimmar då det passarderas eget schema.Självdialysavdelningen fung-

erar med 60 % mindre personalän en normalavdelning och manhar kunnat satsa på nya dialys-apparater och framför allt såmår patienterna bättre eftersomde kan styra sin vardag och sinabehandlingar som det passardem själva.Avdelningens ansvariga skö-

terska får frågan om hon inteär rädd att någon patient skagöra någonting fel med behand-lingen? Hon svarar att hon intekan se någon som är mera månom sitt välbefinnade än patien-ten själv och att hon därför inteser det som någon egentlig risk-faktor.

inte bätt-re än att den egna dottern in-sjuknade samma helg och blevintagen på sjukhus i Stockholm.Eftersom jag var i flaggorna sårusade jag till St Görans sjukhusi Stockholm för att se hur flick-stackaren mådde.Eftersom hon, liksom sin mor,

inte gärna tillbringar tid på sjuk-hus, så frågade vi läkaren om vikunde fara hem och sova.Jo, permission från sjukhuset

var inget problem i det läget,eftersom man hade diagnosenklar och enda problemet varatt medicineringen skulle fort-gå och intas via kanyl i blodet.Dottern har dessutom samma

sortens blodådror som sin mor,vilket betyder att de är mycketsvåra att hitta och ännu svårareatt sticka. Slutresultatet brukarbli sönderstuckna armar ochhänder.

hade kanyli armen för medicineringen såskulle vi inte ha fått fara frånsjukhuset med den i armen, menefter en kort överläggning medläkaren och löften om att dot-tern inte skulle bära någontingoch få hjälp med kläderna så vardet helt okay att fara hem ävenmed kanyl i armen!Vi fick samtidigt tiderna för

medicineringen nästa dag så vivisste att vi skulle komma intillbaka till sjukhuset på kvällenoch följande morgon.Jag kan bara inte låta bli att

jämföra med min egen sjukhus-vistelse från förra sommaren, därman låg på en avdelning timmeefter timme och en läkare somgick ronden en gång om dagen.Jag hade mycket väl kunnat farahem och sova i min egen sängoch komma in tillbaka nästadag för att få höra det senasteom min sjukdom. Men vis avegen erfarenhet så var det så attantingen var man inne på avdel-ningen eller så var man ute, intebåde och!Kanske svaret på hur vi ska få

morgondagens service åt kom-muninvånarna att fungera inteligger i att slå ihop kommunertill stora fina enheter, kanskesvaret ligger i att ta tillvara varjeliten kreativ idé som kommerutifrån de egentliga experternapå den kommunala servicen utepå fältet!Sveriges kommuner och

landsting har räknat ut att detframtida finansieringsbehovetför att klara av den demografiskautvecklingen utgör 0,7 procent-enheters skatteökning, medankvalitetsutvecklingen utgör en13 procentenheters  ökning påskatterna.

så kan Sverigeklara av att fortsätta produceraservicen på samma sätt även åtkommande generationer, menom man vill fortsätta med denkvalitetsutveckling som skettde senaste åren, ja, då blir detdyrt!Jag kanske ska tillägga att den

mest kostnadsstegrande kvali-tetsutvecklingen sker på sjuk-vården, inte inom kommunalafögderiet.

”eri toimialojen

laadukkaan pal-

suunnitteleviapalvelee Vaa-Startia, joka

niin liikeideanrahoitukseen,kuin toimi-

soittamalla meille jaYritysneuvojan kanssa

oman yritysideankertoo Krohn.aloittavia yrittäjiä

vietetään työn mer-5.11.2012 järjestetään

kiinnostuneilleTropiclandias-yritysneuvojat

seminaarissa.

Helene Krohnhelene.krohn@vasek.fi

Vaasanseudun3177600, www.

vasek.fi/yrityspalvelut/aloittavalle-yritta-jalle-startia/varaa-aika-startiaan/

vattenförbrukningen

lukeman.kautta ilmoituksen

samalla, kuin-vedenkulutus on ollut

Samanlaistanoudatetaan

Luodon kunnas-

Berättelserna i Bibeln är ofta spännande och alltid äkta. Så är också fallet med en av bibeltexterna för inkommande söndag (Joh.9:2438). Berättelsen kunde delas in i fyra ”akter” och bakgrunden är att Jesus gjort ett underverk; att en man som var född blind började se.

Vi får ta del av den första utredningen av undret. Berättelsen ger intrycket av en äkta ögonvittnesskildring,

Mannens grannar, släktingar och vänner fick höra mannens berättelse. De var förvirrade och visste inte hur de skulle tänka eller tro. Därför förde de honom till den tidens andliga ledare, fariséerna.

Mannens egen berättelse var att Jesus helat honom. Jesus hade spottat på marken, knådat ihop en deg och strukit på den blinde mannens ögon. Sedan hade han på Jesu uppmaning gått och tvättat sig i en damm

och när han återvände kunde han se. Mannen hade bara lyssnat och följt Jesu uppmaning.

Men fariséerna trodde inte på mannens berättelse. Därför kalllade man på hans föräldrar som vittnen.

Föräldrarna vittnade om att det var deras blinde son som börjat se. Men de vågade inte – fastän de visste det – säga att det var Jesus som helat honom.

Orsaken var att de som vågade säga eller tro att Jesus var Messias uteslöts ur synagogan, frystes ut ur Guds folks andliga gemenskap.

Ibland kostar det nånting att vara kristen. Då finns risken att göra det lätt för sig och försöka smälta in i mängden om den allmänna opinionen är mot Jesus. På kort sikt kan man därigenom tro att man skyddar sig själv och sina närmaste, men på lång sikt riskerar man att förlora kontakten med Gud.

På många sätt kostar det

också i dag att vara en kristen. I muslimska länder riskerar den som bekänner sin tro på Jesus att till och med bli dödad. På vissa håll i världen bränns kyrkor.

En andra gång kallade fariséerna till sig mannen som fått sin syn. Denna gång gör de saker som vi ska akta oss för att göra. De försöker tvinga mannen att tro som dem, att Jesus inte kunde vara Gud.

När Jesus under trettio är vandrade på vår jord på ett synligt sätt såg han ut som vilken människa som helst. Man kunde inte på hans utseende se att han var Guds Son. Fariséerna tänkte: Alla människor är syndare. Detta är sant beträffande alla människor utom en, Jesus.

Vi ska inte tvinga någon att tro hur angeläget vi än tycker det är. Gud tvingar ingen att tro. Tron är inte ett måste, utan en förmån, en gåva.

Fariséerna behandlade mannen omänskligt. De snäste av

honom, kallade honom ”syndig alltigenom” och körde ut honom som en smutsig hund. De lade sten på den börda han redan bar. Kvar står där mannen, visserligen glad över att kunna se, men med sin inre börda mer tyngande än någonsin.

En andra gång kommer Jesus till mannen. Denna gång kommer han i omsorg om hans själ och ande, i bekymmer för hans känslor och hans tro.

Jesus ger mannens hans andliga syn genom att avslöja att han är Människosonen, sann Gud och sann människa. Med makt över naturlagarna. Med makt att förlåta synder, med makt att öppna andligen blindas ögon. Berättelsen slutar med att mannen kommer till tro på Jesus, faller ner och tillber honom.

Vad tror du? Vem tror du på?

Vöyrin seurakunnan seitsemäs suomenkielinen rippikoulu pidettiin vuonna 1962. 7 tyttöä ja 9 poikaa konfirmoitiin 6.5.1962 Vöyrin kirkossa. Rippipappeina olivat Håkan Bäck ja Sven Jakobsson.

Nyt kun on 50 vuotta tapahtumasta

kulunut Vöyrin seurakunta kutsui meidät ehtoollisjumalanpalvelukseen ja sen jälkeen kirkkokahville seurakuntakotiin.

8 meitä oli juhlaan saapunut.Kuvassa vasemmalta: Taisto Hietamäki,

Jaakko Yliluoma, Kustaa (Köpi) Haapoja,

Markku Marjamäki, kappalainen Tomas Klemets, Kirsti Jaakkola (Hakomäki), Tellervo Lemponen (Soini), Hellevi Lagerstedt (Syynimaa) ja Annikki Tanninen (Lahjasalo).

honom, kallade honom ”syndig alltigenom” och körde ut

onom som en smutsig hund. De lade sten på den börda han redan bar. Kvar står där mannen, isserligen glad över att kunna

se, men med sin inre börda mer tyngande än någonsin.

En andra gång kommer Jesus till mannen. Denna gång kommer han i omsorg om hans själ och ande, i bekymmer för hans känslor och hans tro.

Jesus ger mannens hans andliga syn genom att avslöja att han är Människosonen, sann Gud och sann människa. Med makt över naturlagarna. Med makt att förlåta synder, med makt att öppna andligen blindas ögon. Berättelsen slutar med att mannen kommer till tro på Jesus, faller ner och tillber honom.

Vad tror du? Vem tror du på?

Markku Marjamäki, kappalainen Tomas Klemets, Kirsti Jaakkola (Hakomäki), Tellervo Lemponen (Soini), Hellevi Lager

Annikki Tanninen

Tiekunnat ja yksityishenkilöt, jos kunta hoitaa teidenne lumenaurauksen, asettakaa aurausmerkit paikoilleen mahdollisimman pian. Ilman hyväksyttäviä aurausmerkkejä oleva tie jätetään auraamatta.Kiinteistönomistajia pyydetään poistamaan tievalaistus-kaapeleihin ja lamppuihin ulottuvat oksat ja puskat 31.10.2012 mennessä, muuten kunta ryhtyy asian vaatimiin toimenpiteisiin.

Vöyrin kuntaRakennus-toimisto

www.voyri.fi

www.vora.fi

Väglag och enskilda personer vars vägar snöplogas på kom-munens försorg. Sätt ut plog-ningsmärken snarast möjligt. Väg utan godtagbar märkning lämnas oplogad.Fastighetsägare bör avlägsna träd och buskar som vidrör vägbelysningskablar och armaturer före 31.10.2012, i annat fall vidtar kommunen åtgärder.

Vörå kommunByggnads-kontoret

BYGGARE OCH RENOVERARE!

Från Vörå Snickeritjänsterhålles kvalitets-produkter såsom:

• Kök i gammal stil (helträskåp)

• Innertrappor• m.m., m.m.

Ta kontakt: tel. 0500-362274vora.snickeritjanst@agrolink.fi

www.vorasnickeritjanst.fi

SandbläString& MåleriarbetenMetallkonStruktioner -Släpvagnar - Fälgar - bilar M.M.tFn: 050 3226594

SebaStian HelSing, vörå

LASTBILAR - BILAR M.M.

Kom och diskutera vilkasparalternativ som passar digpå vårt närmaste kontor eller

ta kontakt på adressenwww.sparbanken.fi /kvevlaxsb

SPARBANKENSEKONOMIHJÄLTEpåminner:

Tfn 346 2111

Aatteelliset, voittoa tavoittele-mattomat ja ei-arvonlisävero-velvolliset yhdistykset ja yh-teisöt voivat hakea avustusta vuoden 2012 kiinteistöveroon. Vapaamuotoiset hakemukset, joiden liitteenä on kopio maks-utositteesta ja kiinteistöveroli-pusta, tulee toimittaa viimei-stään 7.11.2012 osoitteella Vöyrin kunta, kunnanhallitus, Vöyrintie 18, 66600 VÖYRI.

KIINTEISTÖVERO-AVUSTUS

www.vora.fi

Bidrag till skolresorElever / studerande på andra stadiet kan anhålla om bidrag för halva självriskens kostnader för hela år 2012. Villkor är att eleven får stöd från FPA för sina dagliga resekostnader.

Elever som har under 15 km lång skolresa till Vörå samgymnasi-um kan anhålla om motsvarande bidrag. Villkor är att de bevisliga resekostnaderna överstiger 43 euro i månaden.

Bidraget ska sökas med blankett, till vilken bifogas beslut från FPA eller kopia av beslutet eller, om skolresans längd är under 15 km, utredning över skolresekostnaderna. Blankett fås från kommunkansliet i Vörå, förvaltningshuset i Oravais eller från Vörå kommuns hemsida under Blanketter.

Ansökan sänds till Vörå kommun, Kommunstyrelsen, Vöråvägen 18, 66600

VÖRÅ senast den 7.11.2012.

Kommunstyrelsen www.vora.fi

www.vora.fi

Understöd och stipendiumUr lantbruks- och hemslöjdsfonden kan understöd sökas av svenska lantbruksklubbar och elever vid hemslöjdsskolor, på hemslöjdslinje i yrkesinstitut samt för studier i anslutning till lant-bruksnäringen. Sökanden ska vara skriven i gamla Vörå primär-kommunsdel. Ur ansökan bör framgå läroinrättningens namn, studiekostnader, uppgifter om linjeval eller studieinriktning, intyg över studieprestationer och intyg över studieplats för innevaran-de läsår samt kontonummer.

Ur Stagnäs Johannes och Ellen Stipendiefond kan stipendium sökas av studerande som är skrivna i gamla Maxmo primärkom-mundel. Stipendiet delas ut i enlighet med donatorns föreskrifter till förtjänta skolungdomar, som efter avslutad grundskola be-söker någon yrkes- eller annan lärdomsskola. Av ansökan bör framgå läroinrättningens namn och intyg över studieprestationer samt kontonummer.

Ur Jordbruksstipendiefonden kan elever med hemort i gamla Oravais primärkommundel som studerar för grundexamen inom lantbruk med examen lantbruksföretagare (linjerna produktion, teknik eller djurskötsel), studerar på linjen för vuxna för att erhålla kompetensen som krävs för generationsväxlingar eller stude-rar till agrolog. Ur ansökan bör framgå läroinrättningens namn, studiekostnader, uppgifter om linjeval eller studieinriktning, intyg över studieprestationer och intyg över studieplats för innevaran-de läsår samt kontonummer.Fritt formulerad ansökan jämte bilagor ska vara inlämnade se-nast 7.11.2012 kl. 16.00 på adressen Vörå kommun, Kommun-styrelsen, Vöråvägen 18, 66600 VÖRÅ.

Kommunstyrelsen

Ideella, icke-vinstdrivande för-eningar och samfund, som inte är mervärdesskatteskyl-diga kan ansöka om bidrag för 2012 års fastighetsskatt. Fritt formulerad ansökan jämte kopia av betalningskvitto och debetsedel inlämnas till kom-munkansliet senast 7.11.2012 på adressen Vörå kommun, Kommunstyrelsen, Vöråvägen 18, 66600 VÖRÅ.

Fastighets-skattebidrag

www.vora.fi

Koulumatka-avustusToisen asteen opiskelija voi hakea avustuksena puolta vuoden 2012 matkojen omavastuuosuuksista. Ehtona on, että opiskelijat saa KELA:n tukea päivittäisiin matkakustannuksiinsa.

Oppilaat, joilla on alle 15 km:n koulumatka Vörå samgymnasiu-miin, voivat hakea vastaavaa avustusta. Ehtona on, että todistet-tavat matkakustannukset ylittävät 43 euroa kuukaudessa.

Avustusta haetaan lomakkeella, johon liitetään KELA:n päätöstai sen jäljennös tai, mikäli koulumatkan pituus on alle 15 km, selvitys koulumatkakustannuksista.

Hakemuslomakkeen saa Vöyrin kunnantalolta, Oravaisten hallin-totalolta tai Vöyrin kunnan kotisivuilta osastolta Lomakkeet.

Hakemukset lähetetään Vöyrin kunnalle, Kunnanhallitus, Vöyrintie 18, 66600 VÖYRI

7.11.2012 mennessä.

Kunnanhallitus www.voyri.fi

Avustukset ja apurahatMaatalous- ja kotiteollisuusrahastosta myönnetään avustuk-sia Vöyrin kuntaosassa toimiville ruotsinkielisille maatalousker-hoille sekä vöyriläisille opiskelijoille, jotka käyvät kotiteollisuus-koulua, ovat oppilaana ammattikoulun kotiteollisuuslinjalla tai suorittavat maatalouselinkeinoon liittyviä opinto