KLIMATPÅVERKAN

Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se

KLIMATPÅVERKAN

De stora temperaturförändringarna och de förändrade nederbördsmönstren

leder till en kraftfull förändring av de naturliga förutsättningarna

för jord- och skogsbruk, renskötsel och vinterturism

liksom för de naturliga landekosystemen.Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007

ProgramområdeProgramområde


•Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att påverkan på klimatsystemet inte blir farlig

•Målet ska uppnås utan att andra mål för hållbar utveckling hotas

Miljömål ”Begränsad klimatpåverkan”

De årliga utsläppen av GHG under 2008-2012 ska vara 4% lägre än 1990

Delmål

Inga sänkor eller flexibla mekanismer!


Klimatrapportering

Växthusgaser – långsiktiga mätningar

Klimatförändringarnas påverkan på miljö och areella näringar – effekter och motåtgärder

Tre programdelar:

2-3 projekt – finansieras helt externt av NV – ca. 1,7Mkr/år

5 projekt – finansieras av SJV (60%) och SLU (40%) – ca. 1,2Mkr/år

3 projekt – finansieras av SJV (85%) och SLU (15%) – ca. 1,3Mkr/år


LULUCF – Land-Use, Land-Use Change & Forestry

Managed

Forest land Cropland Grassland Settlements

Unmanaged

Wetlands Other land

Klimatrapportering


Klimatrapportering

Rapporteringsdatabasen

•Utvecklad från RT-databasen•Statistiskt representativa mätningar av markanvändning från 1990 och framåt (även tidigare)

•Baserar sig på uppgifter från 30 000 provytor

•Följer den individuella tillväxten på mer än 1000 000 träd

•Huvuddelen av biomassa och markkolspoolerna på skogsmark ska ingå

Projektansvarig: David Alger, Inst. f. skoglig resurshushållning


Pågående utveckling•Från 2008 kommer poolen död biomassa under mark troligen att rapporteras

•Kolpoolerna förna och markkol ska inkluderas i databasen

Klimatrapportering


Klimatrapporteringen

•Del av Sveriges årliga rapportering till Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet

•Sker inom SMED konsortiet tillsammans med IVL, SMHI och SCB

•SLU ansvarar för LULUCF sektorn (markanvändning och skogsbruk)

•Baserar sig på rapporteringsdatabasen•Följer kolpoolerna levande biomassa, förna, markkol

•Kombination av mätningar och modellering

Projektansvariga: Erik Karltun, Inst. f. skoglig markläraoch Hans Petersson, Inst. f. skoglig resurshushållning

Klimatrapportering


Pågående utveckling•Kyotoprotokolls-rapporteringen ska testas under det kommande året

•Nya emissionfaktorer för skogsbevuxna torvmarker skall utvecklas

Klimatrapportering


Klimatförändringarnas effekter

Klimatförändringars effekter på växtodlingens skötselmetoder, kväveutlakning och produktionsnivåer inom svenskt jordbruk

Projektansvarig: Henrik Eckersten, Inst. f. växtproduktionsekologi

• Vattentillgång• Skadegörare och ogräs• Gödslingsbehov• Näringsläckage

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

30

25

20

15

10

5

0

-5

°Cmm

Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Scenarie Mälardalen år 1975

vårfrost

snövårbruk skörd höstsådd

Vegetationsperiod 1961-90

temperaturnederbörd

Odlingssäsongen i Mälardalen

~2085A2

.

Jan Feb MarsApr Maj Juni Juli Aug SeptOkt Nov Dec

Vegetationsperiod

Mälardalen

Jan Feb MarsApr Maj Juni Juli Aug SeptOkt Nov Dec

Vegetationsperiod

snö vårbruk skörd höstsådd

Skåne

Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Vegetationsperiod

Västerbotten

1961-1990

Jan Feb MarsApr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Vegetationsperiod


Vegetationsperiod


vårbruk ? skörd ? höstsådd ?

Vegetationsperiod

2071-2100



Justering av dagens tillväxtfunktioner för prognoser av träds tillväxt för att ge realistiska

uppskattningar av virkesproduktionen i en framtid med förändrat klimat

Projektansvarig: Michael Freeman, Inst. f. ekologi



Fenologiska observationer

• detektera biologiska reaktioner på ett förändrat klimat

• ge stöd åt satellitbildstolkning• validera biogeokemiska modeller• underlag till prognosverktyg för t.ex.

frö-, bär- och pollenprognoser

Projektansvarig: Ola Langvall, Enheten för skoglig fältforskning


Glasbjörkens bladutveckling i olika landsdelar 2007

Glasbjörk - knoppsprickning/bladutveckling

0

10

20

30

40

50

60

1/4 15/4 29/4 13/5 27/5 10/6 24/6 8/7

Kno

pp/b

ladl

ängd

, mm

Vindeln

Umeå

Siljansfors

Asa



Jämförelse av skottutvecklingen hos gran mellan 2006 och 2007

i Asa

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

30/3 6/4 13/4 20/4 27/4 4/5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 20/7

Kno

pp/s

kottu

tvec

klin

g en

l. K

rutz

sch

2007

2006



Långsiktiga mätningar av CO2-utbytet mellan skogs- respektive myrekosystem

och atmosfären• skapa obrutna tidsserier för växthusgasflödesmätningar

mellan skogs- resp. myrekosystem och atmosfären

• mätserierna ska kunna ge uppfattning om den naturliga mellanårsvariationen

• mätserierna ska vara tillräckligt långa för att identifiera både extrema förhållanden och långsiktiga trender

• mätserierna ska kunna användas för bättre parameterisering av datamodeller för extrapolering i tid och rum.

Projektansvarig: Tomas Lundmark, Enheten för skoglig fältforskningVetenskaplig ledningsgrupp: Mats Nilsson, Achim Grelle

Växthusgasflödesmätningar

•Fem stationer finansieras (Vindeln, Degerö Stormyr, Flakaliden, Knottåsen, Asa)

•Relativt begränsade driftskostnader ( ca 200 kkr/år/mast)

•Uppbyggnad av gemensam databas

•Metangasmätningar i separat projekt

•Nytt projekt: Informationscentrum och webportal som redovisar bearbetade resultat från mätningarna


Net

eco

syst

em C

O2

flux

(g m

-2 d

-1)

-30

-20

-10

0

10

20

30

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Cum

ulat

ive

CO

2 flu

x (g

m-2

)

-4000

-3000

-2000

-1000

0

-518 g m-2 -701 g m-2 - 232 g m-2 -530 g m-2 -366 g m-2 -330 g m-2 -518 g m-2

CO2-C flöden (g C m-2 år-1) Flakaliden, granskog

140 189 63 143 99 89 140 A. Grelle

Medel

123 g C m-2 år-1


-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

J F M A M J J A S O N D J

Ac

cu

mu

late

d C

arb

on

[g

CO

2-C

]

2006

Medel 01-05Felstaplar ± SE

Betydelsen av långsiktiga mätningar – de första fyra åren gav en liknande storlek på årlig NEE, (54 ± 5.6 g CO2-C m-2 år-1) medan 2006 avvek betydligt med en NEE på 17 g CO2-C m-2 år-1.


CO2 utbyte mellan en boreal myr och atmosfären, Degerö Stormyr

KLIMATPÅVERKAN

Documents

Transcript of KLIMATPÅVERKAN