Jakten på det nya kapitalet

Jakten p det nya kapitalet

Sverige i den globala konkurrensen om kompetens

Tove LifvendahlKristina Lindahl von Sydow

Sylvia Schwaag Serger

Fores 2014

Jakten p det nya kapitalet Sverige i den globala konkurrensen om kompetens

Tove Lifvendahl, Kristina Lindahl von Sydow & Sylvia Schwaag Serger

1:a upplagan, 1:a tryckningen

Fores, Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm

08-452 26 60, [email protected]

Tryckt hos ScandBooks, Falun 2014ISBN: 978-91-87379-16-1Omslag: Kalle Magnusson

Fritt tillgngligt med vissa rttigheter frbehllna. Fores vill ha strsta mjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Drfr kan publikationerna utan kostnad laddas ner via www.fores.se. Enstaka exemplar kan ocks bestllas i tryckt form via [email protected]. Vr hantering av upphovsrtt utgr frn Creative Commons Erknnande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (ls mer p www.creative-commons.se). Det innebr i korthet att det r tilltet att dela, det vill sga att kopiera, distribuera och snda verket, p villkor att Fores och frfattaren anges, ndamlet r icke kommersiellt och verket inte frndras, bearbetas eller byggs vidare p.

Jakten p det nya kapitaletSverige i den globala konkurrensen om kompetens

Tove LifvendahlKristina Lindahl von SydowSylvia Schwaag Serger

Fores vill rikta ett srskilt tack till VINNOVA Sveriges innovations-myndighet som har bidragit till finansieringen av denna rapport.

Om Fores

En grn och liberal tankesmedja

Fores Forum fr reformer och entreprenrskap

r en grn och liberal tankesmedja som vill frnya

debatten i Sverige med tro p entreprenrskap och

mnniskors mjligheter att sjlva forma sina liv.

Milj och marknad, migration, fretagandet i civilsam-

hllet, integritet, jmstlldhet, global demokratisering

och moderniserad vlfrd det r ngra av de frgor vi

jobbar med. Vi r en ppen och oberoende mtesplats

fr samhllsengagerade, debattrer, akademiker och

beslutsfattare i hela Sverige.

Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi

hitta lsningar p hur Sverige kan mta de utmaningar

som globaliseringen och klimathotet innebr. Vi fung-

erar som en lnk mellan nyfikna samhllsmedborgare,

debattrer, entreprenrer, beslutsfattare och seris

forskning. Fores producerar bcker och arrangerar

seminarier och debatter.

Besk grna vr webbplats www.fores.se

Frord av Fores VD xiiOm frfattarna xvFrfattarnas frord xviiiSammanfattning xxi

Kapitel 1. Inledning 1

Kapitel 2. Internationell kompetens 13

Vad r kompetens? Kvalifikationer kontra frdigheter 13

Varfr behvs internationell kompetens? 22

Vad avgr ett lands frmga att attrahera kompetens? 26

Diasporans betydelse 32

Olika stt att ta tillvara diasporan 35

Mngfald frmjar innovation 41

Globaliseringen krver internationell kompetens 46

Kapitel 3. Sverige en inventering av lget 51

Vr attraktionskraft r inte tillrcklig 53

Svrt fr invandrade att komma in p arbetsmarknaden 56

Nringslivet utnyttjar inte potentialen 59

Akademi: Bristande mobilitet p svenska universitet 64

Universiteten attraherar inte de bsta globala talangerna 68

Formella och informella barrirer 72

tervndande svenskar outnyttjad resurs 82

Innehll

Akademi 124

cole Polytechnique Fdrale de Lausanne (EPFL) 125

Stiftelser som mjliggr post doktorandtjnster 125

Copenhagen Business School 126

Tyskt statligt uppdrag att belysa internationell mobilitet av professorer 128

Samverkan inom akademin har konsekvenser 128

Kapitel 5. Vad grs och vad kan gras? 135

Utredningen om Cirkulr migration analyserad 136

Projekt Kosmopolit 140

Arbetsfrmedlingens initiativ 142

Nationell Matchning 142

Korta vgen 143

Tillvxtskapande genom diaspororna 144

Sammanfattning 147

Kapitel 6. Ngra frslag 149

Riksdag och regering 151

Nringslivet och dess intresseorganisationer 153

Fackliga organisationer 154

Akademi 155

Regioner och kommuner 156

Media 156

Kapitel 7. Sammanfattande slutsatser 159

Referenser 169

Kapitel 4. Goda exempel 91

Lnder 92 Australien 92

Finland 93

Frankrike 95

Kanada 96

Kina 98

Mexiko 100

Singapore 103

Tyskland 104

USA 106

Nringsliv 108

ManpowerGroup 109

Multimind 111

Lumenova 112

Mitt Liv 113

Swedbank 113

Max Hamburgerrestauranger 114

Coca-Cola Enterprises Sverige 115

IKEA med flera 116

Ants 117

Nringslivet som opinionsbildare och pdrivande i utvecklingen 119

IKEA med flera 116

Ants 117

xii xiii

Frord av Fores VD

Var r vlkomstmattan?

Jag diskriminerar p arbetsmarknaden. Vid taxi-

stolpen vljer jag aktivt en chauffr av utlndsk hr-

komst. Killen bakom ratten det r tyvrr nstan ald-

rig en tjej r d nyfiken, vlutbildad och kul att snacka

med. Kalla mig grna frdomsfull, men det gller inte

alltid fr svensken.

I grunden r detta naturligtvis ett bekymmer.

Utlndsk kompetens tillvaratas inte, utan hamnar p

jobb under deras kompetensniv eller inte p ngot

jobb alls. Annan utlndsk kompetens kommer inte ens

hit, avskrckt av bristande karrirmjligheter, svrig-

heter att f sin akademiska examen godknd och ett i

flera avseenden kallt klimat.

Nr min kenyanska kompis Yvonne bjds in som

talare till Tllberg Forum, behvde hon svenskt

visum, vilket hon ftt flera gnger frut d hon talat

p liknande event. nd verkade ambassadpersona-

len vertygad om att hon skulle frska stanna kvar

i Sverige olagligt och utsatte henne fr lnga och fr-

dmjukande intervjuer. Visumet beviljades frst nr

hon till slut tappade tlamodet och sa Varfr skulle

jag vilja stanna i Sverige? Jag fryser, maten r dlig, folk

r otrevliga, min familj och mina vnner r i Kenya, jag

har ett bra jobb hr hemma medan jag skulle f ett skitjobb

hos er.

Problemet r att personer som Yvonne inte frs-

ker stanna i Sverige. Nu vet vi att den sociala turism

som bland annat socialdemokraterna varnat fr nr

det blivit lttare fr folk att komma hit, uteblivit. Fr

drygt fem r sen rstade riksdagen igenom vrldens

mest liberala regler fr arbetskraftsinvandring. Men

alltfr mnga resonerar som Yvonne. Det drabbar vr

konkurrenskraft och betyder att mycket av den service

vi idag tar fr given r hotad eftersom Sverige redan p

kort sikt saknar arbetskraft.

Fores nya rapport visar hur kampen om internatio-

nell kompetens hrdnar. Mnga utlandsrepresenta-

tioner har som uppdrag att locka folk att komma och

att frbereda dem svl sprkligt som kulturellt. Och

aktrerna blir fler, med Kina, Indien och Mexiko som

nya mottagare av arbetskraft. Det r nu mycket van-

ligare att portugiser och spanjorer fr jobb i Angola,

Brasilien och Chile n tvrtom.

Samtidigt har debatten i bland annat Afrika svngt

frn brain drain rika lnder tar fattigare lnders

xiv xv

bsta arbetskraft till brain gain den bsta arbets-

kraften ker utomlands, skickar tillbaks sju gnger mer

pengar n det samlade bistndet och flyttar i mnga

fall hem igen efter ngra r med nya frdigheter, nya

kontaktnt och nytt kapital.

Rapporten levererar en rad frslag till universitet

och hgskolor, nringsliv, kommuner och stat. Vi avser

att flja upp dem med respektive aktr, med utgngs-

punkten att hela listan r miniminivn; ska Sverige bli

internationellt ledande kan vi inte bara gra vad andra

redan gr utan mste innovativt komma p helt nya

stt att attrahera arbetskraft.

Viktigast av allt r nd inte de enskilda tgrderna

utan att vi i grunden tnker om och inser att de flesta

inte drmmer om att f leva och verka i Sverige. En

ppen drr rcker inte, vlkomstmattan mste ocks

vara utrullad.

Mattias Goldmann

VD, den grna och liberala tankesmedjan Fores

Tove Lifvendahl r fdd i Seoul, Sydkorea och

adopterades av svenska frldrar i spdbarnslder.

Hon har en filosofie kandidatexamen i historia frn

Uppsala universitet samt studier i litteraturkunskap

och nordiska sprk. Dryga mnadsvistelser har gjorts i

Afrika (Sydafrika, Namibia och Zimbabwe) i samband

med frilansuppdrag, och i Belgien i samband med fr-

ldraledighet. Tove r frfattare till flera bcker och

utkom 2011 med boken Frn sagoland till framtidsland.

Om svensk identitet, utveckling och emigration, som bde

bygger p intervjuer med utlandsboende svenskar,

men ocks diskuterar svensk samhllskultur och

sjlvbild i relation till den kade migrationen. Hon

har tidigare bland annat arbetat som Senior Fellow

p Fores, rdgivare p JKL, kommunikationschef p

Svenskt Nringsliv och r i dag politisk chefredaktr

p Svenska Dagbladet.

Om frfattarna

xvi xvii

Kristina Lindahl von Sydow r fdd och uppvuxen

i Sverige och hade tidigt en nyfikenhet p att leva,

studera och arbeta utomlands. Hon har studerat ita-

lienska i Florens och engelska i Cambridge. Drefter

tog hon en juris kandidatexamen i Uppsala. Juridik-

studierna har kombinerats med ytterligare perioder

utomlands och Kristina lste merparten av sina fr-

djupningskurser i juridik vid universitetet i Lausanne.

Hon har ven lst franska vid universitetet i Bordeaux.

Hon har jobbat vid tv av EU:s institutioner. Frst p

Europarlamentets rttstjnst och, efter att ha tervnt

till Sverige under ngra r, som rdgivare i den svenska

EU-kommissionren Cecilia Malmstrms kabinett. I

den senare rollen var hon bl.a. ansvarig fr frgor om

arbetskraftsinvandring och integration. Efter tiden i

EU-kommissionen har hon tervnt till Sverige ytter-

ligare en gng. Kristina r i dag chef fr EU-frgor och

branschregleringar p Livsmedelsfretagen.

Sylvia Schwaag Serger r fdd och uppvuxen i

Tyskland, med en tysk pappa och en kinesisk-ameri-

kansk mamma. Hon har studerat p flera orter: i USA

och i Italien, dr hon tog en Bachelors Degree i eko-

nomi och fransk litteratur och en Masters Degree i eko-

nomi och statskunskap, samt i Storbritannien dr hon

disputerade i ekonomisk historia p London School of

Economics. Sylvia flyttade till Sverige som 27-ring.

2011 var hon sommarpratare dr hon berttade om sitt

liv som fuskkines och hur det r att tillhra mnga

olika kulturer men ocks att leva utanfr sin comfort

zone(t.ex. nr hon invandrade till Sverige, men ven

nr hon valde att lmna den akademiska vrlden efter

disputationen). I dag r Sylvia adjungerad professor p

Ekonomihgskolan vid Lunds universitet och direktr

fr internationell strategi p VINNOVA. Hon r ven

gstprofessor p Chinese Academy of Sciences Insti-

tute for Policy and Management.

xixxviii

Internationell kompetens blir allt mer ett begrepp

som intimt frknippas med lnders framgng. Det r

ocks en frga som engagerar p global niv; rika som

fattiga lnder betonar vikten av att odla, attrahera och

tillvarata kompetens eftersom det r direkt avgrande

fr deras framtida utveckling.

Vi som har frfattat denna studie har var och en

p olika stt kommit i kontakt med frgor som rr

internationell kompetens. Tove Lifvendahl har

skrivit om utlandssvenskar, invandrare och inte-

grationsfrgor medan Kristina Lindahl von Sydow

har jobbat med migrationsfrgor bde i Sverige och

p EU-niv. Sylvia Schwaag Serger har studerat och

skrivit om globala kunskaps- och kompetensflden

och deras pverkan p innovation och konkurrens-

kraft.

Trots vra olika utgngspunkter, upptckte vi i de

initiala samtalen oss emellan att vi gjort liknande erfa-

renheter och iakttagelser om fenomenet internatio-

Frfattarnas frord nell kompetens i relation till olika aspekter av svenskt samhlls- och arbetsliv.

I Sverige sorterar vi grna upp samhllsdebatten

under olika etiketter. Invandringen sorteras upp i olika

underkategorier, integrationsfrgan diskuteras fr

sig, arbetsmarknaden, skolan och vlfrden placeras i

skilda boxar, liksom frgor om forskning och utveck-

ling, innovation, export och fretagsklimat. Det r ett

frfaringsstt som enligt oss snarare krymper n vid-

gar synfltet fr de mer genomgripande utmaningar

som Sverige str infr.

Detsamma gller betraktelsesttet av mnniskor.

Man ses antingen som infdd eller invandrare, och

invandrare r antingen flyktingar eller arbetskraftsin-

vandrare. Beroende p vilken kategori man placeras i

s betraktas ens erfarenheter p ett visst stt. Oavsett

vilka skl mnniskor har fr att komma till Sverige br

vi betrakta dem som kommer hit som en tillgng av

internationell kompetens, i form av t.ex. sprkkunska-

per, utbildning och/eller yrkeskunskaper. Men ocks

fr deras ntverk och/eller knnedom om strategiska

marknader. Akademi och nringsliv borde nrmast

talangscouta vid grnsen, och vra offentliga system

borde mycket tydligare n idag inriktas p att skapa

incitament fr att vi s effektivt som mjligt kunde ta

tillvara den kompetensen, varav somligt r frskvara.

xxi

Humankapitalet r den verlgset strsta konkur-

rensfaktorn i en kunskapsekonomi och regioners eller

lnders frmga att attrahera, utveckla och frdla

detta kapital r avgrande fr deras framgng. Men det

r ocks som med andra former av resurser de kan

anvndas eller frslsas, vxa i vrde eller illa sktt bli

en kostnad.

Sverige har i dag tillgng till ett stort och mngfacet-

terat utbud av internationell kompetens, men agerar i

flera avseenden som om det inte fanns eller spelade

ngon roll fr samhllsutvecklingen. Det fr negativa

konsekvenser bde fr landet och fr enskilda indivi-

der. Vr frhoppning r att denna studie kan bidra till

kad insikt om ndvndigheten att Sverige snabbt blir

bttre p att tillgodogra sig denna nyckelresurs.

Uppsala/Stockholm/Malm i februari 2014

Tove Lifvendahl

Kristina Lindahl von Sydow

Sylvia Schwaag Serger

I en kunskapsekonomi drivs tillvxt och konkur-

renskraft av frmgan att odla, attrahera och tillvarata

kompetenta mnniskor. Humankapitalet har blivit

den viktigaste konkurrensfaktorn, fretag och lnder

emellan och de aktrer som r framgngsrika p att

attrahera och utveckla sitt humankapital blir vinnarna

i den nya ekonomin.

Den hr rapporten tittar nrmare p hur Sverige

tar tillvara internationell kompetens. I definitionen

ingr svl utlandsfdda personer och personer med

utlndsk bakgrund, som svenskfdda personer och

personer med svensk hrkomst som har vistats i utlan-

det eller fortfarande gr det.

Rapporten visar att det terstr en del arbete fr att

Sverige ska kunna tvla om att tillvara internationell

kompetens; att se den, vrdera den, kunna utveckla och

nyttiggra den. Frfattarna visar p tv huvudsakliga

problem: Vi r inte effektiva som land i att utnyttja den

kompetens som redan finns tillgnglig fr Sverige, vare

Sammanfattning

xx

xxii

sig hos de invandrare som redan har kommit till Sve-

rige eller hos de svenskar som skulle kunna tnka sig

tervnda till Sverige om de sg attraktiva mjligheter.

Men ocks att Sverige i dagslget inte r tillrckligt att-

raktivt fr globala talanger.

Fr att detta ska ske krvs det frndringar p flera

niver bde inom politiken, nringslivet och univer-

siteten, men ocks att vi brjar se alla mnniskor som

mjliga talanger som har potential att bidra till vr

innovationsfrmga, vlfrd och konkurrenskraft.

Rapporten visar konkreta stt att gra Sverige till en

naturlig aktr i det globala sammanhanget, dr human-

kapitalet r den frmsta tillgngen och konkurrensfak-

torn.

1Kapitel 1

Inledning

Talent is becoming the key competitive differen-

tiator and countries and companies with access

to the right talent are positioning themselves to

succeed in the rapidly changing world of work.1

Ett lands frmga att skapa tillvxt och vlfrd

avgrs av en blandning av olika faktorer. Ngra av dessa

r tillgng till mark och naturresurser, kapital och

vlfungerande institutioner, men i allt hgre utstrck-

ning r det tillgng till kunskap och kompetens, och

frmgan att omvandla dessa till efterfrgade produk-

ter, tjnster och lsningar p samhllsutmaningar som

avgr ett lands vlfrd och konkurrenskraft.

Sverige, liksom stora delar av vrlden, r mitt i en

pgende och omvlvande frndring av arbetsmark-

naden och dess frutsttningar. Vi gr frn att vara

1. Global Agenda Council on Migration, 2012

2 3

Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Inledning

en produktionsbaserad ekonomi till att bli en mer

kunskapsbaserad. Samtidigt suddas grnserna mellan

produktionssektorn och tjnstesektorn ut allt mer

och produktionen blir mer komplex. Allt detta inne-

br frndrade behov hos arbetsgivarna som i kande

grad efterfrgar personer med bde specifik och hg-

kvalificerad kompetens. En studie frn EU:s statistik-

myndighet visar att kring 2020 kommer 42 procent av

alla jobb finnas inom kategorin skilled, non-manual

occupations.2

En snabb tillvxt och ekonomisk utveckling i ln-

der som Kina och Indien, och en uttalad ambition att

pskynda vergngen frn jordbrukssamhlle till kun-

skapsekonomi, frstrker ytterligare den globala efter-

frgan p kompetens. Man skulle kunna sammanfatta

det som att humankapitalet har blivit den viktigaste kon-

kurrensfaktorn, fretag och lnder emellan. De aktrer

som r framgngsrika p att attrahera och utveckla sitt

humankapital blir vinnarna i den nya ekonomin.

Den internationellt hgt rankade handelshgsko-

lan INSEAD i Singapore (INSEAD:s campus finns i

Fontainebleau i Frankrike, Singapore och Abu Dhabi),

lanserade nyligen vad de kallar The Global Talent

Competiveness Index, ett frsk att vrdera olika

lnders attraktionsfrmga nr det gller att dra till

2. CEDEFOP, 2010

sig talanger.3 Genom att mta vad lnder gr fr att

skapa och frvrva talanger (input) och vilken sorts

kompetenser och frmgor som r tillgngliga fr dem

(output), r den ett tecken i tiden p att humankapi-

talet har blivit en nyckelfaktor i den internationella

konkurrensen.

Den hr utvecklingen skapar nya utmaningar fr de

etablerade strukturerna. Lnder kommer allt mer att

mtas utifrn sin frmga att kunna skapa jobb och dra

nytta av en arbetskraft som blir alltmer rrlig, diversi-

fierad och mngsidig. Som framgr av den hr rappor-

ten har mnga arbetsgivare, bde i Sverige och globalt,

redan i dag stora svrigheter att f tag p personer med

rtt kompetens till de tjnster som ska tillsttas, sam-

tidigt som arbetslsheten i mnga lnder r orovck-

ande hg.

2012 fanns enligt Eurostat cirka 26 miljoner arbets-

lsa i EU samtidigt som berkningar visar att det 2015

kommer att finnas s mnga som 900 000 otillsatta

tjnster inom enbart ICT (Information and Commu-

nication Technology).4 Denna skeva ekvation r en stor

frlust fr alla inblandade. En bristande matchning p

arbetsmarknaden riskerar att leda till att skapandet av

nya jobb frsenas eller uteblir helt, vilket i sin tur leder

3. Lanvin och Evans (red), 20134. Ibid

4 5

Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Inledning

till att mjligheter att utvecklas gr frlorade fr bde

individer och fretag och i slutndan ocks fr lnder.

I en av de mest omfattande globala under-

skningarna identifierade fretagschefer han-

teringen av kompetens (talent management)

som deras enskilt strsta strategiska utmaning.

[frfattarnas versttning]56

Citatet ovan r frn en nyligen genomfrd enkt,

i vilken fretagens frmga att hantera kompetens

bedmdes som bristfllig, vilket srskilt gllde fretag

i Vsteuropa (se tabell 1). Jmfrt med Nordamerika

och Australien och Nya Zeeland ansgs europeiska

fretag vara betydligt smre p att attrahera och vr-

dera kompetens.

Frutom att kompetens blir allt viktigare fr vr-

deskapande i en framvxande kunskapsekonomi och

att den globala efterfrgan kar, rr sig mnniskor i

en globaliserad vrld alltmer ver landsgrnser. Fr

att skerstlla tillgng till kompetens mste ett land

drfr strva efter att vara attraktivt fr kompetens

oavsett om den kommer inifrn eller utanfr landet.

De mest rrliga mnniskorna r inte de fattiga utan de

5. Hdanefter kommer frfattarnas versttningar av citat att markeras med en stjrna (*). 6. Groysberg och Bell, 2013

vlutbildade, och de r eftertraktade som aldrig frr.7*

De lnder som tar ledartrjan och aktivt frsker

skapa gynnsamma villkor fr att utveckla och tillgo-

dogra sig internationell kompetens kommer att ha

en stor konkurrensfrdel, medan de lnder som inte

lyckas kommer att f allt strre konkurrens.

I denna rapport vill vi lyfta begreppet internationell

kompetens och hvda att tillgngen till den och utnytt-

7. The Economist, 2006a

Tabell 1. S hanteras talanger per region

Attrahera de bsta talangerna

Det hr fretaget r effektivt p att (% instmmer helt):

Nord- Amerika

Vst- Europa

Asien

Australien& Nya Zeeland

st-Europa & Ryssland

20%

19%

12%

16%

23%

24%

8%

7%

19%

12%

9%

7%

8%

11%

7%

6%

10%

11%

11%

11%

13%

11%

11%

0%

0%

21%

14%

21%

21%

15%

4%

1%

13%

0%

0%

4%

12%

4%

4%

0%

0%

4%

Anstlla de bsta talangerna

Bedma talanger

Utveckla talanger

Belna talanger

Behlla talanger

Avskeda

Utnyttja mngfalden

Frena talang-utveckling med

fretags-strategi

Klla: Boris Groysberg och Deborah Bell (2013). Egen versttning.

29%

16%

11%

76

InledningLifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger

jandet av den r nyckeln till kunskapsekonomiernas

utveckling. Vi definierar internationell kompetens

som internationellt rrliga mnniskor med en viss utbild-

ningsniv och/eller kompetenser som efterfrgas p en

global arbetsmarknad.

I diskussionen om kompetensfrsrjning lggs ofta

tyngdpunkten p s kallad kvalificerad arbetskraft, det

vill sga personer med specifik formell kompetens. Vi

menar att defintionen br hllas ppen till att omfatta

olika sorters kompetenser och inte enbart fokusera

p formella kvalifikationer eller hgutbildade. Yrkes-

skicklighet och s kallade soft skills som frmgan

att lsa problem, att snabbt ta till sig ny kunskap och

att kunna samarbeta med andra kan ibland vara mer

efterfrgad n formella meriter. Vi diskuterar drfr

ocks i rapporten konsekvenserna av att ha en alltfr

snv instllning till kompetens, och jmstlla det med

formella kvalifikationer.

Sledes vill vi i vr definition av internationell

kompetens lgga vikten vid den kunskap och kompe-

tens som r sprungen ur sammanhang utanfr Sve-

rige, vilket drmed kan inkludera svl utlandsfdda

personer och personer med utlndsk bakgrund, som

svenskfdda personer och personer med svensk hr-

komst som har vistats i utlandet eller fortfarande gr

det. I vilket land en person r fdd eller orsakerna till

att man har kommit till Sverige har i det hr avseendet

ingen betydelse. Det avgrande r vilken kompetens

och kvalifikationer personen har, samt att dessa har

frvrvats ngon annanstans n hr.

I denna rapport vill vi, utifrn dessa utgngspunk-

ter, underska graden av anpassning och omstllning

i Sverige till dessa nya villkor. Sverige har haft en stark

ekonomisk stllning internationellt givet landets stor-

lek, men r Sverige p rtt vg nr det gller att strka

sin attraktionskraft fr att skra sin framtida position

som konkurrenskraftig kunskapsekonomi? Har vi vl

utvecklade metoder och rtt attityder fr att ta tillvara

den kunskap och kompetens som brs av de mnniskor

som rr sig ver vra grnser?

I Globaliseringsrdets slutrapport ppekades vik-

ten av invandrare fr Sveriges ekonomiska utveckling.

Dr identifieras tre stt som invandrare kan berika

landet p:8

1. Invandrare kan ha frvrvat srskild kompe-

tens som nnu inte finns i Sverige.

2. Invandrare kan ha ett internationellt kon-

taktnt som r vrdefullt fr internationella

affrer.

8. Globaliseringsrdet 2009, s. 89

93. Mnniskor som bryter upp frn sitt hemland

r genomsnittligt sett mer kreativa och ini-

tiativkraftiga n de som hela livet bor kvar

dr de har ftts.

Drutver skulle vi ocks tillgga att invandrare kan

medfra och tillfra kapital fr investeringar.

I en rapport frn 2010 lyfte Svenskt Nringsliv

fram frgan om kompetensfrsrjning till fretag.9

Dr ppekas att sm lnder i regel r vldigt export-

beroende, vilket gr kunskapen om andra lnder och

kulturer, och hur man gr affrer dr, viktig. Rapporten

menar att eftersom vi inte kan tvla med andra lnder

nr det gller kostnader p grund av att skattetrycket

och bruttolnerna r hga, mste vi tvla p en annan

planhalva. Om vi lyckas skapa en rrlig och flexibel

arbetsmarknad dr invandrare med olika kunskaper och

kompetenser vlkomnas, d har vi en chans att hvda oss

via kvalitet och sprklig och kulturell kompetens. Invand-

rare frn lnder som svenska fretag gr affrer med har

viktiga kunskaper i bde sprk och hemlandets kultur

som r ovrderliga fr exportfretagen.10 Frutom att

invandrare tillfr Sverige viktiga kompetenser visar en

studie om tillvxt att sm och medelstora aktiebolag

9. Wager, 201010. Ibid

som drivs av personer vars frldrar har invandrat till

Sverige (andra generationens invandrare) vxer snab-

bare n de som drivs av personer med svensk bakgrund.11

Flera experter har p sistone ppekat att det r svrt

fr utlandsfdda akademiker att komma in p den

svenska arbetsmarknaden, samt varnat att integration

p arbetsmarknaden r en desfrga fr Sverige.12

Medan utlndska studenter ses som en viktig klla fr

nyfretagande i lnder som Kanada och USA13, kan det

hvdas att de nuvarande reglerna fr arbetstillstnd

diskriminerar utomeuropeiska studenter som vill

stanna i Sverige fr att starta fretag.14

Sverige har p pappret ett av vrldens mest ppna

regelverk fr arbetskraftsinvandring. Trots det har

svenska arbetsgivare svrt att rekrytera rtt kompe-

tens och vi har problem med att bde attrahera de

internationella talangerna och ta tillvara den interna-

tionella kompetens som redan finns hr.

Ett antal rapporter och studier har belyst utlands-

fddas bristande integration p arbetsmarknaden15,

arbetsgivares svrigheter att rekrytera personer med

relevanta kompetenser16 och de problem som utlands-

11. Efendic et al, 201212. Cronstedt, 201313. T.ex. Wadhwa et al, 200714. Entreprenr, 201315. T.ex. Arbetsfrmedlingen, 201216. T.ex. Manpower Group, 2012


8

11

svenskar mter p arbetsmarknaden och i samhllet

nr de sker sig hemt.17 Mnga svenskar r mycket

beresta och ppna fr att ta till sig nya influenser. Sam-

tidigt har vi noterat att det finns ett bristande intresse,

som ibland nstan tippar ver till det negativa, hos

omgivningen att ta i ansprk den kunskap och de erfa-

renheter som ngon frvrvat utomlands. Enligt vr

uppfattning belyser dessa studier endast delar av ett

strre fenomen som handlar om att Sverige som land

nnu inte riktigt insett vrdet av internationell kom-

petens, varfr den r viktig, hur den tas tillvara och hur

vi framgent i allt strre utstrckning kommer att vara

beroende av den.

Rapporten r indelad i fyra delar. I den frsta delen

belyser vi olika aspekter av kompetens hur den kan

eller br definieras, den globala efterfrgan, vad som

avgr ett lands frmga att attrahera den, varfr just

internationell kompetens r viktig fr innovations-

kraft och tillvxt samt betydelsen av diasporantverk

fr att strka ett lands mjligheter att f tillgng till

internationell kompetens. Drefter undersker vi hur

Sverige tar tillvara internationell kompetens inom

olika delar av samhllet och identifierar ngra formella

och informella barrirer som frklarar varfr Sverige,

som land, slsar bort denna vrdefulla tillgng. I den

17. T.ex. Lifvendahl, 2012

tredje delen ger vi ngra exempel p hur olika aktrer

lnder, den privata sektorn och akademi har arbetat

med att attrahera och ta tillvara internationell kompe-

tens p stt som man kan lra av. Slutligen redogr vi

fr ngra politiska initiativ i Sverige samt presenterar

frslag p vad olika aktrer i landet skulle kunna gra

fr att bde strka Sveriges attraktionskraft fr globala

talanger och fr att bttre ta tillvara den kompetens

som redan finns inom landets rckvidd.


10

13

Internationell kompetens

Kapitel 2

I detta avsnitt ska vi titta nrmare p vad andra har

uppmrksammat, inom vetenskapen och samhlls-

debatten. Talande nog gr det att hitta mer forskning

som behandlar olika aspekter av frgan i andra lnder,

inte minst hos dem som gjort tillgngen till internatio-

nell kompetens till en konkurrensfrdel.

Vad r kompetens? Kvalifikationer kontra frdigheter

verallt s frndrar frdigheter (skills) liv

och utvecklar ekonomier; utan rtt frdigheter

blir mnniskor fast i utkanten av samhl-

let, den teknologiska utvecklingen omstts

inte i ekonomisk tillvxt och lnder kan inte

konkurrera i dagens ekonomier. Den farliga

14 15

Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Internationell kompetens

kombinationen av arbetslsa akademiker p

gatorna och arbetsgivare som samtidigt upp-

ger att de inte kan hitta personer med de rtta

kompetens erna, visar p att utbildning inte

automatiskt leder till bttre kompetens, bttre

jobb och ett bttre liv.1*

I diskussionen om kompetens blandas tv aspekter

som vi menar skiljer sig t fundamentalt. Den ena

aspekten handlar om yrken, kvalifikationer och exa-

mina, som t.ex. nr man i EU-kommissionens Agenda

for new skills and jobs frn 2010 visar p berkningar

att det i EU kommer att saknas mellan 380 000 och

700 000 IT-ingenjrer och IT-tekniker redan kring

2015.2, 3 Ett annat exempel r underskningen frn

ManpowerGroup dr svenska arbetsgivare anger att

de har svrt att rekrytera sljare, kockar, frare, tekni-

ker, mekaniker m.m.4

I en kunskapsekonomi kommer utan tvekan per-

soner med hg utbildning och specifik kompetens att

efterfrgas, men de arbetsgivare och beslutsfattare

som enbart tittar p vilka formella kvalifikationer som

de anser sig behva, riskerar att rekrytera fel eller kan-

1. Huffington Post, 2013a 2. Tre r senare r prognosen upprknad till 900 000 (Lanvin & Evans, 2013)3. EU-kommissionen, 20104. ManpowerGroup, 2012

ske inte ens kunna rekrytera alls. Vi menar att kompe-

tens ocks handlar om frdigheter, ibland kallad soft

skills, som ofta r yrkesverskridande och som van-

ligtvis inte garanteras av formella examina eller kva-

lifikationer. Sdana frdigheter r minst lika viktiga

som formella kvalifikationer men att identifiera vilka

frdigheter olika arbetsgivare behver och att kunna

bedma huruvida mnniskor besittar dessa stller

hgre krav p fretag och andra organisationer n att

bara utg frn formella kvalifikationer. I kunskaps-

samhllet r t.ex. en persons frmga att ta till sig ny

kunskap och att utveckla och anpassa sig avgrande

men det r inte uppenbart hur man ska kunna bedma

en sdan frmga.

Institute for the Future5 har tecknat en radikal fr-

ndring av hur vi kommer att jobba i framtiden. Denna

frndring gller srskilt vilka kompetenser eller fr-

digheter som kommer att krvas p morgondagens

arbetsplats (se figur 1 p nsta sida). Frfattarna till

analysen sger mycket trffande:

Mnga studier har frskt att frutsga arbets-

kraftsbehovet inom specifika yrkeskategorier.

Genomgende under ren har det dock visat sig

att sdana frutsgelser r svra att gra och

5. Institute for the Future, 2011

17

mnga av de tidigare prognoserna har visat sig

vara fel. Snarare n att fokusera p framtida

yrken s fokuserar denna rapport p framtida

arbetskompetenser - frdigheter och frmgor

som kommer att krvas inom olika arbeten och

arbetsmiljer.6*

Ngra av frdigheterna som nmns r frmgan att

jobba interdisciplinrt, att kunna hantera nya medier,

att besitta social intelligens, vilket delvis men inte

enbart handlar om kommunikationsfrmga, utan

ocks om cross-cultural competence som vi ter-

kommer till lite lngre fram.

Ett annat intressant exempel r amerikanska Natio-

nal Association of Colleges and Employers (NACE)

som rligen gr en enkt bland arbetsgivare om vilka

kompetenser de efterfrgar. I den senaste enkten,

som redovisas nedan, rankas frdigheter som frm-

gan att jobba i lag, att fatta beslut och lsa problem,

att kunna planera, organisera och prioritera uppgifter,

samt kommunikationsfrmga hgst och betydligt

hgre n t.ex. teknisk kunskap som r relaterat till

jobbet. Att utveckla, vrda och kunna vrdera sdana

frdigheter stller andra och delvis nya krav p utbild-

ningsvsendet (srskilt universitet och hgskolor),

6. Ibid, (s.1)

Internationell kompetens

Rise of sm

art

machines and

systems

Workplace robotics

nudge human workers

out of rote, repetitive

tasks

Extreme

longevity

Increasing global

lifespans change the

nature of careers and

learning.

Frndrat

medialandskap

Nya kommunikations-

verktyg krver mer

mediekunskap

utver text.

Globally

connected world

Increased global

inter connectivity puts

diversity and adaptability

at the center of

organizational

operationsSuperstructed

organizations

Social technologies

drive new form

s of

production and value

creation

Computational

world

Massive increase in

sensors and processing

power make the world

a programmable

system

While all six drivers

are im

portant in

shaping the lands -

cape in which each skill

emerges, the color-

coding and placement

here indicate which drivers

have particular

relevance to

the develop-

ment of each

of the skills.

Novel and

adaptive

thinking

Trans-

disciplinarity

Social

intelligence

New m

edia

literacy

Virtual

collabo-

ration

Design

mindset

Compu-

tational

thinking

Cognitive

load m

ana-

gement

Cross

cultural

competence

Sense-

making

Klla: Institute for the Future for Univer-

sity of Phoenix Research Institute, 2011.

Figur 1. Future

work skills 2020

Key skill needed

in the future

workforce.

Drivers disrup-

tive shifts that

will reshape

the workforce

landscape.

16

18 19


men ven p individer, arbetsgivare, organisationer

och fretag som jobbar med personalrekrytering och

arbetsfrmedling.

Med en rrligare global arbetskraft blir frgor om

jmfrbarhet mellan kvalifikationer viktigare och

vilken sorts kompetens de olika formella kvalifikatio-

nerna rymmer. En relevant frga r t.ex. hur en svensk

universitetsutbildning med sitt tydliga mnesfokus,

r lmpad att systematiskt frmedla frdigheter som

transdisciplinarity (interdisciplinra kompetenser)

jmfrt med en liberal arts education som erbjuds

p mnga av de bsta universitet i vrlden och dr stu-

denter undervisas av experter frn mnga olika mnen

och akademiska discipliner. P Berkeley University

som rankas 8 i vrlden enligt Times Higher Education

Supplement, fr 74 procent av studenterna p grund-

niv en liberal arts-utbildning, d.v.s. en utbildning

som sker frmedla kunskap om en bred blandning av

mnen inom naturvetenskap, samhllsvetenskap och

humaniora. Universitetet frklarar vrdet av en sdan

utbildning p sin hemsida: Universities offer degrees in

a chosen field. But life is not divided into majors. Then why

should an educational experience be anything less than a

unified whole?7

Mot denna bakgrund ter sig debatten i Sverige vl-

7. Berkeley University, 2013

*5-gradig genomsnittlig skala, dr: 1=inte alls viktigt; 2=inte sr - skilt viktigt; 3=ganska viktigt; 4=vldigt viktigt; 5=extremt viktigt

Klla: National Association of Colleges and Employers (2013), egen versttning

Kompetens/Egenskap Genomsnittligrankning*

Frmga att arbeta i team 4.55

Frmga att ta beslut och lsa problem 4.50

Frmga att planera, organisera och prioritera arbetet

4.48

Frmga att kommunicera verbalt med personer inom och utanfr organisationen

4.48

Frmga att samla in och bearbeta information 4.37

Frmga att analysera kvantitativ data 4.25

Teknisk kunskap relaterat till arbetet 4.01

Frdigheter i mjukvaruprogram fr datorer 3.94

Frmga att skapa och/eller redigera rapporter 3.62

Frmga att slja eller influera andra 3.54

Tabell 2: Arbetsgivares vrderingar av kompetenser

digt snv d den fokuserar mycket p kvalifikationer

och yrken istllet fr kompetenser och frdigheter.

Det talas t.ex. ofta om att det finns fr f utexaminerade

ingenjrer p arbetsmarknaden8, samtidigt som [e]n

relativt stor andel av ingenjrsutbildade arbetar utanfr de

yrken som klassificeras som civilingenjrs-/ingenjrs- och

teknikeryrken.9 Trots att fretag sger sig ha svrt att

8. T.ex. Brist p utbildade ingenjrer, Svenska Dagbladet, 10/2 20139. SCB, 2013

20 21


hitta ingenjrer r det svrt fr utlandsutbildade och/

eller utlandsfdda ingenjrer att f jobb som ingenj-

rer.10 Om det r ett krav att vara ingenjr eller ekonom

fr att komma ifrga fr vissa fretag och positioner,

samtidigt som mnga ingenjrer/ekonomer inte job-

bar med det de har utbildats till stlls frgan: Vad r det

fr frdigheter eller kvaliteter som arbetsgivare fr-

knippar med mnniskor som har dessa utbildningar?

I en debattartikel i Gteborgs-Posten11 skriver Jonas

Bengtsson att nringslivet och arbetsgivare generellt

br ett stort ansvar fr den pstdda matchningspro-

blematiken som finns p den svenska arbetsmarkna-

den idag. Frfattaren menar att arbetsgivare tnker fr

snvt nr de rekryterar, att de r fixerade vid att perfekt

matcha rtt individ med rtt jobb frn brjan ngonting

som han menar r bde orimligt och fel. Han kritiserar

att svenska arbetsgivare r ovilliga att anstlla personer

med en utbildning som avviker frn normen fr arbets-

platsen i frga och uppmanar dem att: I stllet fr att

med skygglappar rekrytera efter utbildningsinriktning br

arbetsgivare frga sig hur de p bsta stt kan utveckla per-

soner med olika kunskapsbakgrund.

Liksom frfattaren av artikeln menar vi att fr

mycket fokus i Sverige ligger p vilka examina mnn-

10. Dagens Nyheter 2013, Byggindustrin, 201311. Gteborgs-Posten, 2013

iskor br ha fr att anses vara kvalificerade fr vissa

anstllningar, inte minst inom de yrkeskategorier dr

det psts finnas en brist p arbetskrafstutbud. Istl-

let fr att begrnsa sig till denna aspekt br man prata

om vilka frdigheter en utbildning, srskilt en hgre

utbildning, br frmedla och hur universiteten job-

bar eller br jobba fr att frse studenter med dessa

frdigheter. Lsningar och tgrder br ocks inriktas

mer p vilka kompetenser arbetsgivare frvntar sig

eller vrdestter nr de rekryterar. Daniel Ek, grundare

av Spotify, har t.ex. talat om vikten av att ingenjrer

behver frst psykologi.12

Nr en utlandsfdd- och utbildad person skte ett

jobb p ett stort svenskt fretag blev svaret vi anstl-

ler helst ingenjrer frn Lund.13 Detta menar vi r ett

talande exempel p en snv syn p kompetens. I det

hr avsnittet har vi argumenterat fr ett bredare per-

spektiv p kompetens som tar hnsyn till frdigheter

istllet fr att enbart beakta formella kvalifikationer

och, nnu vrre, hrkomst. Ett sdant perspektiv

skulle leda till en bttre och mer helhetlig vrdering av

kompetens i rekryteringsprocesser. Det skulle ocks

bidra till ett bttre tillvaratagande av internationell

kompetens och hjlpa fretag och andra arbetsgivare

12. Ny Teknik, 201313.

22 23


att se potentialen och de frdigheter som mnniskor

med utlndsk utbildning eller bakgrund kan erbjuda

istllet fr att se dem som en ondig risk.

Varfr behvs internationell kompetens?En blandning av landspecifika och generella faktorer

frklarar varfr det r viktigt fr ett land att vara att-

raktivt fr internationell kompetens. Produktionen

av varor och tjnster blir alltmer kunskapsintensiv.

De flesta lnder i vrlden vill och upplever sig behva

vxa genom kunskap och innovation istllet fr genom

en alltmer intensiv frbrukning av naturresurser. I en

kunskapsekonomi krvs en hg andel mnniskor med

specialistkompetenser, men ven mnniskor med en

frmga att kontinuerligt ta till sig och vidareutveckla

nya kunskaper och kompetenser. I takt med att kun-

skapsinnehllet i produktionen av varor och tjnster

kar globalt, kar ocks efterfrgan p och drmed

konkurrensen om kompetens.14

Alltfr strikta krav p att utlndsk arbetskraft

mste ha vissa specifika kvalifikationer r ett formellt

hinder som mnga lnder stter upp som ett villkor fr

att bevilja arbetstillstnd, liksom krav p licensiering

14. T.ex. OECD, 1996

eller andra skr-liknande regleringar. Utver sdana

formella hinder finns informella hinder ssom lg

acceptans fr eller tilltro till examina frn utlndska

universitet, liksom ibland ondigt hga krav p sprk-

kunskaper frn arbetsgivarna. Medan det frsta r ett

mer ptagligt och uppenbart hinder s r det andra

mer subtilt och svrare att pvisa, men sammantaget

pverkar bde formella och informella barrirer ett

lands attraktionsfrmga hos internationella talanger

p ett negativt stt. Finns det fr mnga hinder sker

de sig helt enkelt ngon annanstans.

En anledning till att allt fler fretag frlgger inte

bara produktion utan ven forskning och utveckling

till Asien r en kande tillgng till hgutbildade mnn-

iskor och personer med kunskaper om marknader och

kunder i Asien. Ett stort och snabbt kande utbud av

ingenjrer och doktorer inom naturvetenskap och

teknik i Kina r t.ex. en viktig drivkraft fr fretag att

etablera forsknings- och innovationsverksamhet dr.15

I takt med att den globala efterfrgan p kompetens

kar, frstrker ett antal lnder sina anstrngningar

att attrahera globala talanger. Ett uppmrksammat

exempel r nr Kanadas minister fr medborgarskap,

invandring och multikulturalism, Jason Kenney, i mars

2013 kte till Silicon Valley i Kalifornien fr att frska

15. Schwaag Serger, 2009

24 25


locka invandrare att flytta till Kanada genom att erbjuda

frmnliga visumregler.16 Att konkurrensen om globala

talanger hrdnar ppekades ocks av The Economist:

Vrldens smartaste talanger har mnga val-

mjligheter. Andra lnder uppvaktar dem. Aus-

tralien har lttat sina regler fr studentvisum.

Kanada ger ut tre rs arbetsvisum till sina stu-

denter med masterexamen. Amerikas dragkraft

frsvagas sllan. Landets politiker kan komma

att tillta fler utlandsfdda akademiker att

stanna och arbeta. Samtidigt riskerar Storbri-

tannien att skrmma ivg dem.17*

I en rapport till den amerikanska presidenten 2012,

varnar hans rdgivare i vetenskap och teknik18 fr att

USA inte lngre kan ta fr givet att de bsta studenter

i vrlden sker sig till, och sen vljer att stanna i, USA:

Utlndska studenter i USA har i allt strre utstrckning

attraktiva mjligheter att kunna tervnda till hemlan-

det fr att utveckla sina karrirer. Om vi vill behlla de

allra bsta hr, s mste vi gra valet att stanna kvar

i USA inte bara mjligt, utan ocks trvrt.19*

16. San Jos Mercury News, 201317. The Economist, 2012a18. Presidents Council of Advisors on Science and Technology, 201219. Ibid, s. 80

I en underskning frn ManpowerGroup frn 2012

uppger mer n en tredjedel av svenska arbetsgivare att

de har svrt att rekrytera den personal de behver. Siff-

rorna bekrftades i ett anfrande av fretagets kon-

cernchef, Jeff Joerres, p Tillvxtdagarna i Linkping

i maj 2013. Under 2013 uppgav 25 procent av svenska

arbetsgivare att de har problem att rekrytera personer

med den kompetens de behver trots en arbetsls-

het p 8,2 procent.20

Det br noteras att det inte heller enbart r

svenska arbetsgivare som har ett vxande problem

med att finna rtt kompetens till sina vakanser.

ven USA, Kanada, Australien str infr liknande

utmaningar och nu har ven Kina brjat konkurrera

om talangerna. Det sker bde till fljd av att den

kinesiska ekonomin utvecklas snabbt mot att bli mer

och mer kunskapsorienterad, och av att de kinesiska

lnerna stiger, men framfrallt fr att frhllandet

mellan dess yrkesarbetande del av befolkningen och

dess pensionrer, d.v.s. personer ldre n 65 r, hl-

ler p att ndras radikalt. Den yrkesarbetande delen

av befolkningen kommer att minska frn sex yrkes-

arbetande personer per pensionr r 2000 till tv

yrkesarbetande per pensionr 2030.21 Fr att kunna

20. ManpowerGroup 2012, Joerres 201321. Financial Times, 2011

26 27


frsrja den stora andelen pensionrer behver Kina

rekrytera arbetskraft frn utlandet. Enligt en artikel

i tidningen Fokus r redan i dag drygt 160 miljoner

kineser 60 r eller ldre och p bara 20 r vntas

denna grupp av befolkningen ka med 200 miljoner

mnniskor.22

2012 genomfrde Kairos Future en framtidspanel

som ett underlag till regeringens framtidskommis-

sion. I denna bekrftas bilden ovan, nmligen att de

nya tillvxt- och kunskapsnationerna tar upp kampen

om kompetensen med Europa och USA i takt med att

ekonomin utvecklas snabbt i dessa lnder. Den cen-

trala frgan som stlls r vad som grs i Sverige fr att

vi ska kunna vara vrldsledande p kunskap och inno-

vation framver?23

Vad avgr ett lands frmga att attrahera kompetens? I en underskning som gjordes av BBC i maj 2013

rankades Tyskland fr frsta gngen som det mest

populra landet i vrlden (mer n 26 000 personer

tillfrgades om deras syn p huruvida olika lnder

hade en positiv eller negativ inverkan p vrldens

22. Fokus, 2012, s. 36-3723. Kairos Future, 2012

utveckling).24 Resultatet r verraskande med tanke

p att Tyskland allmnt kanske inte betraktas som ett

lskvrt land bland annat p.g.a. av historien, men

ven fr att Tyskland ofta inte anses ha maten, klima-

tet, eller charmen som t.ex. Frankrike, Italien eller

Spanien, lnder som r betydligt mer populra som

turistdestinationer n Tyskland.

Resultatet kan delvis frklaras av att Tyskland

numera anses vara ett attraktivt land att flytta till fr

att f jobb. Unga mnniskor, srskilt frn lnder som

har drabbats hrt av den ekonomiska krisen, ssom

Spanien, Grekland, Italien och Portugal, sker sig till

Tyskland fr att de tror det finns goda chanser fr en

framgngsrik yrkeskarrir dr.25 En jmfrelse mellan

Tyskland och Sverige visar att invandring frn Spa-

nien, Grekland, Italien och Portugal till Tyskland har

kat med 131 procent mellan 2008 och 2012 medan

invandring frn samma lnder till Sverige bara har kat

med 30 procent.26 Invandringen frn dessa lnder r att

betrakta som arbetskraftsinvandring, d den huvud-

sakligen bestr av invandring av unga hgutbildade

mnniskor.27 En liknande situation som i Tyskland kan

sknjas i Storbritannien, dr antalet nationella frsk-

24. BBC, 201325. Frankfurter Allgemeine Zeitung, 201326. SCB:s databas, utlndska medborgare efter medborgarskapsland och tid27. Ibid

28 29


ringsnummer som utstllts till spanjorer, italienare,

greker och portugiser har flerdubblats sedan 2010 en

indikation p att mnniskor kommer till landet fr att

jobba.28

Att Tyskland har blivit attraktivt fr internationell

kompetens och arbetskraftsinvandring illustreras

ocks av det faktum att 44 procent av invandrarna

2010 hade avslutat en hgskoleutbildning. Aldrig

tidigare har andelen hgskoleutbildade invandrare

till Tyskland varit hgre.29 Det br tillggas att Tysk-

land p mnga stt r lngt ifrn att vara ett idealiskt

invandrarland, det finns bl.a. betydande frmlings-

fientlighet, brist p internationella skolor utanfr

de stora stderna och en ansenlig byrkrati. Att s

mnga just nu sker sig till Tyskland bekrftar bara

hur viktig utsikten att kunna f ett bra jobb och en

vlkomnande arbetsmarknad r fr ett lands attrak-

tionskraft.

Jmfrelsen med Tyskland visar att f personer

sker sig till Sverige fr att jobba, trots krisen i Syd-

europa, trots att Sverige har en bra ekonomisk tillvxt

jmfrt med de flesta andra EU-lnder och trots att

Sverige brukar rankas hgt nr det gller livskvalitet.

I en underskning gjord av OECD 2013 hamnade t.ex.

28. The Economist, 2013a29. Die Zeit, 2012

Sverige p andra plats medan Tyskland inte ens fanns

bland de tio frmsta.30 Denna bild bekrftas av en

rapport frn Regeringskansliet, som konstaterar att

[D]en ngot bristflliga statistik som finns ver arbets-

kraftsinvandring tyder p att arbetskraftsinvandringen

till Sverige r lg i ett internationellt perspektiv.31

Det br ocks noteras att en stor andel av de unga

spanjorer, italienare, greker och portugiser som kom-

mer till Tyskland fr att jobba som ekonomer, ingen-

jrer, hantverkare eller annat, inte pratar tyska nr de

rekryteras. Handelskammare och andra organisatio-

ner ker till Tyskland fr att rekrytera och bland andra

Goethe-Institut (kan jmfras med Svenska Institutet

eller Institut Franais) erbjuder sprkkurser i olika

lnder.

Arbetskraftsbristen som Tyskland har och str

infr p grund av den demografiska utmaningen med

lga fdelsetal har gjort det mjligt att bde i den all-

mnna debatten och i den praktiska politiken faktiskt

diskutera arbetskraftsinvandring p ett stt som inte

var mjligt tidigare. Frndringen har ocks skett p

relativt kort tid. Fr mindre n tio r sedan var det

stora regeringspartiet CDU/CSU betydligt mindre

positiva och pragmatiskt instllda till arbetskrafts-

30. Svenska Dagbladet, 2013a31. Regeringskansliet, 2011, s. 11

30 31


Figur 2. Arbetskraftsinvandring frn utvalda lnder i Sverige och Tyskland 20082012 (procentuell kning)

Tyskland

Sverige

Portugal0%

50%

100%

250%

150%

300%

200%

350%

Italien Spanien Grekland

Klla: SCB databas Utlndska medborgare efter medborgarskapsland och tid, Frankfurter Allgemeine Zeitung (2013)

invandring. I dag finns det en bred samstmmighet

mellan arbetsmarknadens parter, de stora partierna

och hos allmnheten om att Tyskland och tysk indu-

stri str infr stora konkreta rekryteringsproblem

och svrighet att fylla utbildningsplatser. De fackliga

organisationerna, med IG Metall i spetsen, har en

generellt positiv hllning till arbetskraftsinvand-

ring.32

Mnga unga mnniskor sker sig dit dr de ser mj-

ligheter att f ett bra liv. I takt med att lnder som Kina

drar till sig allt fler globala fretag, blir de tunga kon-

kurrenter till de mer mogna industrilnderna i kampen

om globala talanger: Nr rika lnder stagnerar upphr

32. Maas, 2013

de att vara magneter fr rrliga hnder och hjrnor.33*

Den kande rrligheten skapar en strre medvetenhet

kring att lnder mste erbjuda ett attraktivt paket fr

den som vljer att flytta fr jobb.

Den brittiska bankkoncernen HSBC gr en rlig rank-

ning baserad p enkter stllda till expats, utlands-

boende, om vilka lnder som r mest attraktiva att bo

i (7 000 deltog i underskningen 2013). Kriterierna r

mnga och spnner ver flten ekonomi, upplevelse

och hur det r att flytta med barn. I den totala bedm-

ningen nr Sverige inte ens till topp 30.34 Lnder i Syd-

ostasien och Stilla Havet hamnar ofta hgt, vilket beror

p en kombination av genersa skatteregler, familjels-

ningar, offentlig service som gr att f p engelska, samt

omfngsrika och levande migrant-communities.35

Fr att sammanfatta: Lnder som vill vara konkur-

renskraftiga i framvxten av kunskapsorienterade eko-

nomier mste kunna attrahera internationella talanger.

Vad som r attraktivt varierar, och vi br se till att konti-

nuerligt skaffa oss kunskap om detta. Tveklst r dock

att ett tungt vgande skl r mjligheterna att f ett

bra jobb. Det verkar vara en viktigare faktor fr att att-

rahera internationella talanger till ett land, och fr att

f dem att stanna, n exempelvis en gratis utbildning.

33. The Economist, 2013b34. HSBC, 201335. Macira, 2012

32 33


Diasporans betydelse

I en uppmrksammad studie av Silicon Valley iden-

tifierar AnnaLee Saxenian36 invandrarna - srskilt

frn Indien och Kina - som avgrande fr regionens

framgng. Hon beskriver hur mnniskor frn Indien,

det kinesiska fastlandet och Taiwan pendlar mellan

Kalifornien och sina ursprungslnder, t.ex. genom att

de jobbar p ett fretag i Palo Alto och samtidigt har

ett forskningslabb i Kina eller Indien. I denna process

har dessa nya argonauter som Saxenian kallar dem

med sig kunskaper om de olika kulturerna, de nyaste

forskningsrnen och affrsiderna, kontakter och ofta

pengar. Detta ledar till flden av resurser som kopplar

ihop Silicon Valley med stora och vxande marknader

och allt viktigare innovationsmiljer i Asien, vilket

gynnar bda regionerna.

Som nmndes i fregende avsnitt s beror ett

lands attraktionskraft hos internationella talanger

p mnga olika parametrar, men en viktig faktor r

dess frmga att ta vara p den kompetens som redan

finns och stlls till frfogande i det egna landet. Bde

hos personer med utlndsk bakgrund, men ven hos

dem ur den egna befolkningen som arbetat eller stu-

derat utomlands och som tervnder hem. S lnge

36. Saxenian, 2006

som mnniskor har frflyttat sig mellan olika platser

har diasporan spelat en viktig roll fr lnders anse-

ende, eftersom information om mjligheter eller

svrigheter i ett land sprids snabbt genom olika dia-

sporantverk.

Diasporantverk kan dessutom spela en viktig roll

fr ett lands frmga att tillvarata internationell kom-

petens, oavsett det handlar om ursprungslandet eller

mottagarlandet. Till exempel kan dessa ntverk fung-

era som starka och snabba informationskanaler, vilket

det finns mnga exempel p genom historien. Den

judiska diasporan r ett exempel, liksom de irlndska,

italienska och skotska diaspororna i USA. Frbtt-

rade kommunikationskanaler och bttre och billigare

transportmjligheter har bidragit till att i dag gra

diaspororna strre och mer inflytelserika n tidigare.37

Enligt en rapport som tagits fram av FN:s general-

sekreterare om migration och utveckling finns i dag

omkring 232 miljoner migranter i vrlden38, vilket

motsvarar cirka tre procent av vrldens befolkning.

I jmfrelse med vrldens strsta lnder sett till befolk-

ning s skulle alla migranter, om de utgjorde ett lands

befolkning, utgra vrldens fjrde mest folkrika land.

Nr det finns goda mjligheter till arbete och

37. Goldin et al, 2011, s. 21838. United Nations, 2013

34 35


utveckling i vissa lnder sprids detta som vi nmnt

snabbt i diasporan till landsmn i andra delar av

vrlden. I en artikel i The Economist beskrivs diaspo-

rantverken och de mjligheter de innebr samt hur

dessa br tas tillvara. Det handlar dels om att vara

informationsspridare, dels att de bidrar till att skapa

frtroende och tillit hos de lnder vilka de rr sig

mellan, men ocks att de bidrar till att skapa kontak-

ter som mjliggr fr mnniskor att samarbeta ver

landsgrnser.39

Eftersom mjligheterna att resa och frflytta sig

har frbttrats s markant, behver de internatio-

nella talangerna inte lngre vlja i vilket land de ska

satsa p en framtid, utan kan i stllet vlja att verka i

tv eller flera lnder mer eller mindre samtidigt. Ln-

der mste drfr inse att invandring och migration

inte r en kran som enkelt kan vridas p och stngas

av efter eget nskeml. Nr mnniskor har lttare

att frflytta sig r det viktigt att lnder och regioner

r medvetna om att det r ndvndigt att vara en

attraktiv destination fr internationella talanger.

Talangerna kan annars enkelt vlja en plats dr mj-

ligheterna fr dem r bttre.

Diskussionen om brain drain har i allt strre

utstrckning kommit att ersttas av brain circulation.

39. The Economist, 2011

Trots att ursprungslandet frlorar ung, vlutbildad

arbetskraft till ett annat land, r chansen samtidigt

stor att dessa personer senare tervnder till landet

med vrdefulla erfarenheter i bagaget. De direkta fr-

lusterna kan exempelvis rknas i termer av frlorade

skatteintkter, men det finns ocks mnga effekter

som kan kompensera fr frlusten, t.ex. remitteringar

som kan bekosta utbildning fr kvarvarande slk-

tingar. Mjligheten till hgre inkomster i rikare lnder

fr dem som emigrerar utgr i sig incitament fr att

utbilda sig. ven om det innebr att de bsta talang-

erna emigrerar kan sdana incitament nd leda till att

utbildningsnivn hjs generellt.40

Lnder br drfr efterstrva att deras eventuella

talangfrlust i hg grad kompenseras av andra frde-

lar. Att aktivt hlla kontakt med med diasporan genom

att till exempel engagera den i landets utveckling p

olika stt, kar ett lands mjligheter att utvandrarna

en dag tervnder med sina vunna kunskaper, sin upp-

byggda kompetens och sina kontakter och ntverk.

Olika stt att ta tillvara diasporanDen hgutbildade indiska diasporan som har tervnt

och till stor del bidragit till uppbyggnaden av landets

omfattande IT-sektor r ett exempel p vad en ter-

40. Lifvendahl, 2012

36 37


vndande diaspora kan bidra med. 19 av Indiens 20

strsta mjukvarufretag har grundats eller leds av

indier som har arbetat utomlands och drefter ter-

vnt till Indien.41

Ett land kan hlla kontakten med sin diaspora p olika

stt. Det kan t.ex. ske genom att ha lagar som underlttar

fr migranter att ha dubbla nationaliteter och behlla

sin rstrtt, samt tillta och underltta rstning utom-

lands. Andra mjligheter r att erbjuda flexibla regler

fr visum och uppehllstillstnd fr att underltta fr

migranter och eventuella tidigare medborgare att resa

till och beska ursprungslandet. Ytterligare ett stt r

en ganderttslagstiftning som mjliggr fr diasporan

och dess ttlingar att frvrva fastigheter i landet samt

inrtta srskilda institutioner p regeringsniv fr att

t.ex. frhandla fram avtal med mottagar lnder fr att

underltta en cirkulr migration.42

Det finns ven exempel p lnder som ger ut sr-

skilda diaspora-obligationer med syftet att f den

egna diasporan att satsa pengar i olika typer av strre

investeringar. Israel lyckades t.ex. f in 25 miljarder

dollar till ett infrastrukturprojekt genom att ge ut

sdana obligationer.43 Oavsett vilka lsningar som vljs

r lngsiktighet a och o i arbetet med att engagera dias-

41. Legrain, 2013, s. 224-22542. Agunias och Newland, 201243. Newland och Plaza, 2013, s. 5

poran, liksom att arbetet br ing i en bredare strategi

som omfattar synen p landets utveckling.

Fler och fler lnder har ocks insett vikten av detta

och arbetar aktivt med att hlla kontakten med sina

medborgare, bde infr att de reser ut och infr att de

tervnder. Vissa lnder har antagit srskilda program

och/eller policies fr hur de ska arbeta med sina dias-

poror och ibland inrttat srskilda ministerier eller

institutioner eftersom diaspororna anses vara en vik-

tig klla till bde kunskap och kompetens.

I en artikel i UN Chronicle uppges att 56 lnder i dag

har inrttat 77 kontor, organisationer eller srskilda

tjnster med det specifika syftet att kunna arbeta

bttre med sina diasporor.44 I stllet fr att prata om

brain drain ser dessa lnder diasporan som en mjlig-

het till brain gain som kan innebra en mjlighet fr

landet att bygga upp en kunskapsbank och f tillgng

till globala ntverk kring t.ex. forskning och utveck-

ling som r s viktigt som man kanske annars inte

ftt tillgng till.45 Ett intressant exempel r Chile som

genom ntverket ChileGlobal the Talent Network for

Innovation frmjar och underlttar utvecklingen av

olika ekonomiska och kunskapskluster i Chile genom

att knyta till sig utlandsboende chilenare som genom

44. Sutherland, 201345. Newland & Plaza, 2013, s. 22

38 39


sina kunskaper, erfarenheter och kontakter bidrar till

att hjlpa chilenska fretag att mta globalisering-

en.46

ven ur vrdlndernas perspektiv r det relevant

att ha ett systematiskt arbete med utlndska diasporor

som befinner sig i landet. Den mest uppenbara nyttan

r kanske utsikten infr att skapa nya affrsmjlig-

heter. Det finns mnga fretag i vrdlnderna som

har stora grupper anstllda med andra nationaliteter

utver den egna, har mycket lttare att gra affrer och

starta verksamhet i de lnder vars medborgare finns

representerade bland personalen.47

Ett intressant exempel r de sydostasiatiska lnder

som har haft en stor kinesisk diaspora under lng tid.

Studier visar att nrvaron av en kinesisk diaspora i

ett land bidrar till kad handel med andra lnder som

ocks har en stor kinesisk diaspora eftersom de nra

banden mellan den kinesiska diasporan i olika lnder

bidrar till att kontakter och frtroende mellan sljare

och kpare skapas i en omgivning dr tilltron till syste-

met och befintliga institutioner annars kanske inte r

srskilt stor.48

I arbetet med och studier av diasporor har fokus

hittills mest varit p diasporors betydelse fr fattiga

46. Ibid, s.647. The Economist, 201148. Legrain, 2013, s. 224

lnder, inte minst nr det gller de remitteringar som

snds tillbaka till hemlandet. I takt med att den globala

kampen om kompetensen kar s kan diaspora-nt-

verk och frgan hur man arbetar aktivt med dem f en

stor betydelse ocks fr rika lnder.

Men vi ser ocks hur fler vrdlnder har brjat

arbeta med olika diasporantverk, inte minst nr det

gller frgan om fretags mjlighet att expandera sin

verksamhet till andra lnder. Vi kan t.ex. se hur svl

EU som helhet, liksom lnder som Frankrike, Stor-

britannien, Tyskland och USA avstter mer resurser

till arbete med diasporor.49 ven om fler vrdlnder

brjar inse potentialen i att anvnda sig av diaspo-

rantverken s har de fortfarande mycket att lra av

ursprungslndernas arbete p det hr omrdet. Ln-

ders vars ekonomiska fattigdom har medfrt att det

utverkats nationella strategier fr att kunna dra nytta

av de talanger som exempelvis beviljats stipendier till

hgre utbildning i andra lnder, eller handplockats av

internationella fretag. Frgan de traditionella mot-

tagarlnderna br stlla sig r drfr vad de kan lra av

de fattiga lndernas arbete med sina diaspora-ntverk.

Som tidigare nmnts har vissa lnder redan insett

betydelsen av att arbeta aktivt med diaspora-ntverk

fr att kunna attrahera internationell kompetens,

49. Newland och Plaza, 2013, s. 2

40 41


bde nr det gller den egna befolkningen som reser

ut och nr det gller att vara vrdland fr personer

frn andra lnder som reser in. Ett tydligt exempel

r Filippinerna, som i likhet med Indien, har inrttat

speciella institutionella lsningar fr att bist den

egna diasporan. Till exempel har srskilda ministe-

rier, som Ministry for Overseas Affairs, inrttats

fr att man ska kunna bist sina medborgare som

lever och arbetar utomlands. Den filippinska reger-

ingen uppmuntrar till och med aktivt sina medbor-

gare att arbeta utomlands eftersom detta anses vr-

defullt fr landet bde nr det gller de remitteringar,

d.v.s. de pengar som emigranterna skickar hem, och

den kunskap som dessa personer kan ta med sig till-

baka om de tervnder. Regeringen frsker ocks

bidra till att filippinska medborgare fr jobb i andra

lnder samt samarbetar med olika rekryterings- och

bemanningsfretag som kan hjlpa dem och deras

medborgare med detta.

Enligt den filippinska regeringens berkningar s

arbetade under 2005 mer n 7 miljoner filippinska med-

borgare utomlands. De pengar som migranterna skickar

hem till sina familjer r en vsentlig del av landets eko-

nomi, och bedms omfatta kanske s mycket som 40

procent av den totala ekonomin. En filippinsk minister

uttryckte det hela som att Utlandsanstllningar har

bidragit till att: fler hem byggts, att fler fattiga barn skickats

till universiteten och att fler fretag etablerats n alla reger-

ingssatsningar tillsammans.50*

Mngfald frmjar innovationMigrants see the world through more than one

cultural lens, they often spot more opportunities

invisible to their monocultural neighbours.51

Organisationer ser allt oftare mngfald som en

drivkraft fr innovation. Forskning visar att det

som gr en grupp verkligt intelligent och innova-

tiv r kombinationen av olika ldrar, kompeten-

ser, discipliner, och olika arbets- och tankestt

som de olika deltagarna bidrar med.52*

Att tillvarata internationell kompetens r ett stt att

ka mngfald i fretag och organisationer vilket i sin

tur, enligt ett antal studier, frbttrar innovation,

effektivitet och resultat. En studie gjord av McKinsey

Global Institute visar att det finns ett positivt sam-

band mellan mngfald i styrelser och ledningsgrupper

definierad som blandningen av mnniskor av olika

50. Legrain, 2013, s. 19551. The Economist, 201152. Institute for the Future, 2011, s. 9

42 43


kn och ursprung och avkastning p eget kapital

samt vinst fre skatt.53 Nielsen och Nielsen fr i bevis

att fretag dr ledningsgrupper r sammansatta av

mnniskor av olika nationaliteter uppnr bttre resul-

tat n sdana som r homogena.54 Enligt Talke et al gr

mngfald i ledningsgrupper fretag mer innovativa,

vilket i sin tur har en positiv pverkan p fretagens

resultat.55 Goldin et al sammanfattar ett antal studier

som visar att mngfald kar innovationskraft i fretag,

organisationer och lnder.56

Filippetti et al visar ett tydligt samband mellan

innovation och internationalisering och ser policyt-

grder som frmjar internationell mobilitet som ett

bra instrument fr att frmja innovation.57 Archibugi

och Iammarino identifierar den msesidig frstr-

kande relationen mellan teknologi och globalisering,

dr teknologi underlttar flden av mnniskor, varor

och kapital och srskilt ider och kunskap, samtidigt

som globalisering genom dessa flden pskyndar den

teknologiska utvecklingen.58 Mnniskor som rr sig

ver grnser kar ett lands kompetensutbud, etablerar

kopplingar till strategiska marknader och innovations-

53. Barta et al, 201254. Nielsen och Nielsen, 201255. Talke et al, 201056. Goldin et al, 201157. Filippetti et al, 200958. Archibugi och Iammarino, 2002

miljer, stimulerar lrande ver grnser och bidrar till

att strka ett lands konkurrenskraft.59

Den amerikanske professorn Richard Florida

sammanfattar kopplingen mellan mngfald och eko-

nomisk utveckling som fljande:

Allt mer tyder p att geografisk ppenhet, kul-

turell mngfald och tolerans inte r biprodukter

utan viktiga drivkrafter fr ekonomisk utveck-

ling. Nrhet, ppenhet och mngfald fung-

erar, vid sidan av teknologiska innovationer och

humankapital, som de frmsta motorerna fr

vlstnd. Man kan till och med g s lngt som

att sga att det ger drivkraft till intellektuell, tek-

nologisk och kreativ utveckling.60*

Detta konstaterande kan gras ven fr stder dr

man kan se att stder som har eller har haft en stor

mngfald av olika folkgrupper ofta har varit bde

ekonomiskt framgngsrika och lngt framme nr det

gller innovation, utveckling och kreativitet. Detta r

lika gllande fr till exempel Silicon Valley i dag som

det var fr antikens Aten, medeltidens Florens eller

Wien i slutet av 1800-talet. Andra exempel gr att

59. Breschi och Malerba, 2001, OECD, 2008, Tung, 2008, World Bank Institute, 200660. Florida, 2011

44 45


hitta i USA dr tta av landets tio storstadsomrden

med hgst andel utlandsfdda invnare ven ran-

kades bland de femton mest hgteknologiska regio-

nerna i landet.61. 62

ven den akademiska forskningen gynnas av att

mnniskor frn flera lnder eller frn olika sektorer

samarbetar. Ett antal studier visar att samarbeten mel-

lan aktrer frn olika lnder eller sektorer producerar

i genomsnitt bttre forskning n den som bedrivs i

isolation eller av en grupp mnniskor som knneteck-

nas av stor homogenitet nr det gller bakgrund och

anknytning. En artikel i Nature hvdar till exempel

att Den bsta vetenskapen kommer frn internationella

samarbeten.63* Artiklar som har skrivits i samarbete

med forskare frn olika lnder citeras oftare n artiklar

dr frfattaren/frfattarna kommer frn bara ett land.64

Flera analyser av Vetenskapsrdet av svenska

vetenskapliga publikationer visar att artiklar som r

resultatet av samarbetet mellan forskare frn olika

lnder65 eller mellan fretag och hgskola,66 r mer

citerade n publikationer som enbart har skrivits av

forskare i Sverige eller utan samverkan med fretag:

61. Los Angeles, New York, San Francisco, San Diego, Chicago, Houston, Boston och Washington D.C.62. Legrain, 2013, s. 14963. Adams, 201364. Glnzel, 200165. Vetenskapsrdet, 201266. Vetenskapsrdet, 2007

Oberoende av vilka organisationstyper som

finns representerade p en publikation citeras

publikationer som r resultatet av internatio-

nellt samarbete ca 20-40 procent mer n publi-

kationer med enbart svenska adresser (figur 3A

och B). De publikationer som samproducerats

av fretag och hgskola r mer citerade n

publikationer som producerats helt inom hg-

skolan under i stort sett hela den analyserade

perioden (1982-2004).67

Det kanske br tillggas att mngfald kan mtas och

betraktas p mnga olika stt. Alla yttre sorteringsfak-

torer ssom lder, kn, etnicitet, geografisk belgen-

het, utbildningsniv, yrkestillhrighet och s vidare,

gr enkelt att bestrida som enskilda garanter fr

mngfald. Exempelvis kan en grupp kvinnor dr alla r

fdda i Sverige men i olika ldrar och frn olika orter

uppvisa en strre mngfald i sikter och infallsvinklar

n vad en ldersmssigt och geografiskt homogen,

fastn etniskt heterogen grupp, gr. Men som rikt-

mrke mellan enhetlighet och diversifiering tycks det

nd finnas rtt vl belagt att det senare som regel

pverkar positivt.

67. Ibid

46 47


Globaliseringen krver internationell kompetens

En annan aspekt p vad kad heterogenitet och mngfald

i fler och fler lnder innebr, r att det medfr ett auto-

matiskt krav p internationell kompetens fr att fre-

tagen ska kunna fortstta utveckla sina verksamheter.

Om medborgarna/konsumenterna blir mer heterogena,

kommer det att krva en bredare kunskap fr att mta

deras frvntningar och efterfrgan p varor och tjnster.

Detta illustreras av det kade ekonomiska infly-

tandet frn lnder i Asien, Latinamerika och Afrika,

vilket stller krav p mnniskor och fretag i Europa

att ha kunskap om sprk, kulturer, ekonomiska, sociala

och politiska frhllanden och kundpreferenser

i dessa regioner. Institute for the Future identifierade

2011 cross-cultural competences, tvrkulturella kom-

petenser, som en av 10 nyckelkompetenser som kommer

att krvas p en framtida arbetsmarknad. Ett antal analy-

ser visar att tvrkulturell kompetens r srskilt vrdefull

fr fretag som jobbar internationellt.68 Johnson et al

definierar tvrkulturell kompetens som fljande:

68. T.ex. Johnson et al, 2006, Lakshman, 2013, Chaminade et al, 2014

Cross-cultural competence in international

business is an individuals effectiveness in dra-

wing upon a set of knowledge, skills, and perso-

nal attributes in order to work successfully with

people from different national cultural back-

grounds at home or abroad.69

Enligt en studie av Kommerskollegium har inter-

nationell rrlighet av mnniskor och mten mellan

personer frn olika lnder en positiv pverkan p den

internationella handeln av varor och tjnster.70 Rap-

porten drar slutsatsen att konkurrenskraftiga fretag

behver rrlighet av mnniskor ver grnser fr att

kunna f tillgng till utlndska marknader och viktiga

kompetenser, fr att kunna komma nrmare kunder

och fr att utveckla ett fretag. Likas visar Hatzigeor-

giou och Lodefalk att mngfald i arbetskraften frmjar

internationalisering av svenska fretag. De visar sr-

skilt att utlandsfdda anstllda kar fretagens utri-

keshandel.71 I USA har invandrare haft stor betydelse

fr sysselsttning genom att mnga av USA:s strsta

fretag har grundats av invandrare i frsta eller andra

generationen. Dessutom har invandrare startat mnga

av USAs framgngsrika high-tech fretag och varit en

69. Johnson et al, 2006, s. 53070. Kommerskollegium, 201371. Hatzigeorgiou och Lodefalk, 2012

48

Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger

viktig klla fr innovation och entreprenrskp.72

I Sverige finns mnga goda exempel p hur svenska

fretag haft en frdel av att ha haft anstllda med

utlndsk bakgrund i sin personal nr de expanderat sin

verksamhet till andra lnder. Scanias teretablering

i Irak fr ngra r sedan r ett exempel p hur freta-

gets anstllda med irakisk bakgrund var en viktig faktor

i denna process. I dem hade Scania tillgng till kunnig

personal som hade knnedom om bde fretaget och

landet, och som talade svl svenska som arabiska/

kurdiska.73

72. The Economist, 2013b och 2012b, Presidents Council of Advisors on Science and Technology, 201273. Liberala tidningar, 2010 och Scania, 2010

Nyckelpunkter Vi lever i en snabbt frnderlig vrld dr produktionen av varor och tjnster blir alltmer komplex och stller krav p kade kunskaper, dr en kad globalisering leder till framvxt av nya marknader och konkurrenter. Den globala konkurrensen om kompetens hrdnar samtidigt som synen p vad som utgr kompetens frndras. En grundlggande frga r hur Sverige ligger till i den nya vrld - en, dr utvecklingslnder konkurrerar med industrilnder om talanger, dr rrlighet kar och dr utbildningen mste anpassas till frndrade behov p en ny och mer global arbetsmarknad? Hur attraktiva r vi fr globala talanger och hur bra r vi p att ta tillvara och utveckla srskilt internationell kompetens?

51

Kapitel 3

Sverige en inventering av lget

Sverige r mer srbart n vi vill tro. Att miss-

skta konkurrensen kommer obnhrligen att

straffa sig.

Det var det franka budskapet frn Globaliserings-

rdet som inrttades av regeringen 2007 och som lm-

nade sin slutrapport 2009. Bland de tio problemomr-

den som identifierades i slutrapporten1 finns fljande:

1. En underskattning av globaliseringens kraft

hos vrldens politiska ledare, vilket i sin tur

medfrt brist p internationell samverkan.

2. Sverige har fr f entreprenrer och smf-

retagare som satsar p att vxa. verskot-

tet i bytesbalansen skulle kunna vara en

1. Globaliseringsrdet, 2009, s. 16-17

52 53

Sverige en inventering av lget

varningssignal: varfr exporteras s mycket

kapital som hade behvts i Sverige?

3. Sverige har inte satsat tillrckligt p kun-

skap vilket visar sig i sjunkande skolresultat,

tappad mark fr statligt finansierad forsk-

ning, ingenjrsbrist, svrigheter fr att kva-

lificerad arbetskraft att invandra, och fr

lgt kunskapsinnehll i exporten.

4. Andelen av befolkningen som arbetar mins-

kar i frhllande till den andel som blir fr-

srjd.

5. Integrationen av invandrare fungerar fr

dligt.

6. Sverige r fr oknt i andra, fr oss viktiga,

lnder.

Den sammantagna bilden av Globaliseringsrdets

slutsatser tyder p att Sverige nnu inte insett vikten

av att se sig som naturlig aktr i det globala samman-

hanget, eller som del i det vi kallar kunskapssamhllet

dr humankapitalet r den frmsta tillgngen och

konkurrensfaktorn. Det gr ocks att lnka samtliga

av dessa punkter till frmgan att ta tillvara inter-

nationell kompetens; att se den, vrdera den, kunna

utveckla och nyttiggra den.

Jan Edling, analytiker p Vinnova och tidigare utre-

dare p LO, har analyserat svenska styrkor och svag-

heter i den globala utvecklingen. Han konstaterar att

globaliseringen medfr att Sverige bde kommer att

mista jobb av vissa slag, samtidigt som vi vinner andra.

Det faktum att andra lnder har blivit bttre innebr

bde hrdare konkurrens men ocks kade mjlighe-

ter. Rrligheten r en nyckelfaktor, eftersom den ger

Sverige kunskap om andra kulturer. Drfr behver vi

underltta fr mnniskor att resa ut och resa in genom

att ha ett system som tillter mnniskor att komma

hit och vara hr, skapa sig kontakter, utbilda sig och

arbeta.2

Vr attraktionskraft r inte tillrckligSedan den 15 december 2008 har Sverige ett av de

mest ppna regelverken fr arbetskraftsinvandring i

vrlden. D genomfrdes en reform som bland annat

avskaffade den s kallade arbetsmarknadsprvningen

fr att bevilja arbetstillstnd till utlndska medbor-

gare frn lnder utanfr EU. I stllet infrdes en ord-

ning dr arbetsgivarens bedmning av sitt behov av att

rekrytera utlndsk kompetens sattes i centrum.

Ytterligare en nyhet och konkurrensfrdel med det

2. Lifvendahl, 2012

Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger

54 55

Sverige en inventering av lgetLifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger

svenska regelverket r att en medfljande till en per-

son som ftt ett arbetstillstnd fr en period av minst

sex mnader numer ocks har rtt till arbetstillstnd.

Detta r en viktig konkurrensfrdel fr Sverige efter-

som frgan om ens partners mjlighet att arbeta, kan

vara en avgrande faktor nr man vervger att ta ett

arbete i ett annat land.

Den reform av regelverket fr arbetskraftsinvandring

som genomfrdes 2008 syftar till att strka Sveriges

konkurrenskraft i den globala kampen om kompetensen.

Efter reformen har Sverige allts relativt f formella bar-

rirer fr att personer frn lnder utanfr EU ska kunna

komma hit och arbeta. Trots detta har, som framhllits

i inledningen, mer n en tredjedel av svenska arbets-

givare svrt att rekrytera den personal de behver.3

Enligt en rapport frn Svenskt Nringsliv frn

februari 2013 r Sverige, trots vrt ppna och flexibla

regelverk fr arbetskraftsinvandring, inte ett attrak-

tivt land fr internationella talanger.4 Det r framf-

rallt det hga skattetrycket som anges som orsak. Ryk-

tet om Sverige som hgskatteland skulle dock enligt

rapporten kunna balanseras om det fanns en uttalad

politisk ambition att locka hit talanger med andra fr-

delar, till exempel god livskvalitet. Problemet r dock

3. ManpowerGroup, 20124. Wallen och Sanandaji. 2013

att eftersom Sverige generellt sett r dligt p att ta

vara internationell kompetens, oavsett om det avser

personer med utlndsk bakgrund som lever i Sverige

eller om det r frga om svenskar som har arbetat

utomlands, s finns det heller inte srskilt mnga

ambassadrer som kan marknadsfra att det r ett

bra land att vistas i trots relativt hga skatter.

Det finns ven andra faktorer utver de mer for-

mella som kan pverka Sveriges attaktionskraft nega-

tivt, t.ex. svrigheten att i storstderna hitta en bra

bostad att hyra eller bristande tillgng till internatio-

nella skolor, framfrallt i mindre stder. Det kan ocks

handla om lnga handlggningstider fr att validera

en utlndsk examen och en bristande dynamik p den

svenska arbetsmarknaden. I en rapport frn Riksrevi-

sionen frn 2011 konstateras att den genomsnittliga

handlggningstiden fr en lkare som har utbildat sig i

ett land utanfr EU och EES att f en svensk lkarlegi-

timation r ungefr fyra r frn det att anskan skickas

in till Socialstyrelsen.5 S lnga handlggningstider

kan inte anses vara konkurrenskraftiga i dagens vrld

dr mnniskor ltt kan frflytta sig mellan lnder.

Sverige r i dag ett invandringsland mtt i antalet

utrikesfddas andel av befolkningen. 2011 var 15 pro-

cent av befolkningen utrikesfdda, vilket r hgre n

5. Riksrevisionen, 2011

56 57

Sverige en inventering av lgetLifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger

fr de flesta andra EU-lnder och t.o.m. hgre n fr

USA (se figur 3 till hger). Samtidigt r utrikesfdda

underrepresenterade i politiken, nringslivet, utbild-

ningen och viktiga delar av den offentliga sektorn (t.ex.

polisen). Detta tyder p att vi r dliga p att vrdera,

vrdestta och ta till vara kompetensen hos personer

som har en ngot annorlunda bakgrund n den vi r

vana vid, och skapar en negativ signaleffekt gentemot

duktiga mnniskor som sker ett land att lyckas i.

Svrt fr invandrade att komma in p arbetsmarknadenSverige r smre n de flesta andra OECD lnder p att

f in utrikesfdda p arbetsmarknaden om man tittar

p sysselsttningen bland utrikes fdda som andel av

inrikes fddas sysselsttning.6 I Sverige r det dess-

utom svrare fr hgutbildade invandrare att f jobb

n fr inrikesfdda med motsvarande utbildnings niv.7

Denna situation skapar tv problem. Fr det fr-

sta r det en ekonomisk frlust fr Sverige att inte ta

tillvara den kompetens som redan finns i Sverige, fr

att inte tala om de sociala problem som uppstr nr

en stor andel invandrade inte kommer in p arbets-

marknaden. Fr det andra uppstr en negativ signal-

6. Dagens Nyheter, 2013b, Segerfeldt, 2013, data frn OECD, 2013b; se ven Regerings-kansliet, 20117. Sveriges Television, 2010, Arbetsfrmedlingen, 2012, SCB, 2012

Figur 3. Utlandsfdda som andel av befolkningen (%) 2011

Luxemburg

Cyp

Jakten på det nya kapitalet

Documents

Transcript of Jakten på det nya kapitalet