INDUSTRIENS

UTREDNINGSINSTITUT

STOCKHOLM

INDUSTRTENS UTREDNINGSINSTITUT f iBL1lJll

dt en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad rg3g av SvenskaArbetsgivaref6reningen och Sveriges Industrifdrbund.

SyfteAtt bedriva forskning riirande ekonomiska och sociala fcirhlllanden av betvdelsef6r den industriella utvecklingen.

VerksamhetHuvuddelen av arbetet inom institutet lgnas it lingsiktiga forskningsuppgifter.N1[an siktar hiirvid till ett studium av de grundldggande saslmanhangen inomndringslivet och s6rskilt till att belysa de fr1gor som hclr samrnan med struktu-rella och institutionella fdriindringar. Forskningsresultaten publiceras i institutetsskriftserie.

Vid sidan om det llngsiktiga forskningsarbetet utf6r institutet smiirre utred-ningar rdrande speciella problem samt ger viss service &t industrifdretag, orga-nisationer, statliga rnyndigheter etc. Institutet sammanstiiller vidare bland annatminadssiffror 6ver industriproduktionen samt en index 6ver denna.

StyrelseTekn. dr Marcus Wallenberg, Direkt<ir Bertil Kugelberg

ordforande Bnrksdisponent Bror Lagercr antzDirekt6r Axel Enstriirn Fil. dr Sven SchwarrzDirektor Per Hemberg Docent Jan WallanderDirektdr Axel Iveroth Tekn. dr Ernst Wehtje

PersonalChef: Docenr Jan WallanderBitredande forskningschef : Fil.lic. Erik H66kSakkunnig : Professor Ragnar BentzelSekreterare: Fil.kand. Gciran Albinsson

Fil.kand. Jan GillbergCiv.ekon. Lars Liddn

Aktuarie : Fil.kand. Claes LagerkvistKamrer: Fru Ruth Wiklund-Ellerstad

6arig ordinarie personal samt med, srirskilda utredningar sysselsatta:fru Kate von Arnold fru Marina Lidbergfil.kand. Per-Olov Boman pol.mag. Erwin Mildnerfru Lisbeth Brandeskog docent Leif Mut6nfiu Gerd Brandinger ekon.lic. Lars Nabsethfru Birgit carlevid fru wera Nyr6nprofessor Erik Dahm6n herr Bertil Olssonekon.lic. John Ekstrdm fil.dr Erik Ruistciv.ing. Bertil Eneroth, DHS fit.lic. Bengt G. Rundbladfru Ingegerd Enqvist herr Ate sundstrdmfroken Ingrid Forsberg professor fnryar Svennilsonciv.ekon. Lennart Fridin fru Ester wennerhokndocent odd Gulbrandsen fru Gunni Westerbergfil.lic. Bengt Hdglund herr Lars Wohlinfil.kand. Lars Kritz

Verksamhetsfi.ret 1960

Fdrord

D. Hngsiktiga utvecklingsproblemen har undan fcir undan f&ttokadvikt fcir industriforetagen. Detta dr en nahrrlig fdljd av att konjunktur-svingningarna varit mindre accentuerade samtidigt som foretagen haftatt ta stiillning till frigor vars losning ftr verkningar lingt in i framtiden.Det mest bekanta exemplet hirpfl torde vara de nya stormarknaderna iEuropa. Denna iindrade intresseinriktning kan ocksfl pt sitt och vis slgasvata ett uttryck for cikad kunskap om vflr ekonomi och dess utvecklings-tendenser. Detta okar samtidigt kravet pfl sidan kunskap.

For IUI har sedan gammalt de lingsiktiga problemen stltt i centrumfor intresset. Ett typiskt uttryck for detta 1r den undersokning om lSvenskindustri under 6o-taleo, som under 196o tagit mycket av vtra krafter iansprik. Genom denna utrednitg, som utfcires p& uppdrag av 1959 f;rslingtidsutredning, hoppas vi kunna ge en bild av nflg ra av huvuddragen iden industriella utvecklingen under 6o-talet.

Under fciregflende tr har vi vidare publicerat en undersriknirg, sorn irett uttryck for vad vi betraktar som ett mycket visentligt inslag i alla stu-dier rorande de ltngsiktiga utvecklingstendenserna. Jag syftar pi bokenrIUI's konsumtionsprognos fcir lr r 965 granskning och revideringr.

Prognoser bor fortlopande gtiras om. Detta inte enbart dirfrir attman pfl si s[tt fflr tillgflng till bedcimnin gar av framtiden, som [r si aktu-ella som mcijligt, utan ocksi diirfor att sjiilva analysen av skillnadenrnellan Prognos och verklighet ger viktig kunskap. Diirigenom fflr manniimligen mcijlighet att prova de teorier, som ligger bakom prognosernaoch kan pfl sfl sltt sfl srniningorn komma fram till allt bittre instrumentfcir bedomningen av framtiden. En sfldan omprcivning av tidigare prog-noser for bilutvecklingen har ocksfl publicerats under iret.

Vad som ovan sagts bercir tvi av institutets forskningsomrflden: detindustriella framltskridandet och den framtida marknaden. Nir det

giiller det tredje huwrdomridet arbetsmarknadsproblemen stlr

tvfl stora undersiikningar pfl vtrt program. Den ena avser verkningarna

av loneokningar pi industriforetags produktionsinriktnitg, tillverk-

ningsmetoder och prissdttnirg. Denna undersokning befinner sig under

trycknirg. Den andra sysslar med problem kring arbetskraftens rorlig-

het och har kommit in i sitt slutskede.

Stockholm den r januari 196r

Innehal1

T'TGMAPUBLTKATTONEII . . . . . . . . o . . . . . . 7

Industriforetagetsproduktionseffektivitet . . . . . . . . . . 7Funktionsrabatterochkonkurrensproblern. . . . . . . . . 8

Denframtidakonsumtionerl . . . . . o , , . . o . , . . . rr

Revisionavbi lprognosgn. . . . . . . . . . , o . . . . . 12

TV-utvecklinggniSverige . . . o . . . . . . . . . , , . 14

Sverigeinforeuropeiskintegration. . . . . . . . . . . . Tg

Industr iproblemry6o . , . . . . . . . . . . . . . o . . zo

FORSICNINGSPR,OJEKTTINDERArIIIETE I ' ' ' ' ' ' ' ' 22

Dgnind.ustrigllautvgcklinggn. . . o . . , . . . . . . . . . 22

Svenskindustriunder6o-talet . . . . . . . . . . . . . . zz

Verkstadsindustrinskapitalstruktur. . . . . . . . . . . . . zz

InvesteringskalkylerenligtMAPl-metoden . . . . . .. . 23

Input-output-undersokningenforverkstadsindustrin . . . . z+

Svenskverkstadsindustri-enbranschmonografi. . . . . . z+

Niringslivetstransporter . . . , . . . . . . . . . . . . zS

Denoffentligasektornsexpansion . . . o . . . . . . . o z6

Fciretagsbeskattningensutformning. . . . . . . . . . . zg

Dgnfram.tid,arrarknaden. , . . . . . . . . . . . . . . o 29

6o-taletsdryckgsvanor . o . . . . . . . . . . . . . . . . zg

Textilkonsumtion. o . . . . . . . r . . . . . . . . . . 32Rgklamgnsverkningar . . . . . . . r . . . . . . . . . . 32Nordandsutredningen . . . . . . . . . . . .. . . . . . . 33Speciellakonsumtions-ochmarknadsstudier. . . . . . . . 33

BiografbesciksfrekvensensutvecklingiSverige. . . . . . 3+Konferens . . . t | . . . . r . . . . r o o . . o . . 36

Arbgtsrnarknad.sproblgm,. . . . . r . . . . r r r . r , . o 36

Arbgtskraftgnsrorlighet. . . , . . o . . r o . . . . . o . 36Lcineiikningarsverkningarinomindustrin. . . . . . . . . . 38

STATISTISKA OCII EI(ONOMISKA oVNNSIKTER SAITITT

OrrnrGvERKsarvrHET. . . . . . . . . . r . . . . o r . . 39

Produktionsindex r o r . . . . . . . . . . . . . . . ., 39Snabbhet kontra noggrannhet indexproblematiken i ett

niitskal . o . . . o . . . . . . . . . | . . . . . . 39

Verkstadsstatistik . . . . . o r . . . o . o o . . o o . . ++Industriellmtnadsstatistikm.m, . . . . . . . o . . , . +sDetekonorniskaliget. . o . t . . , . . . . o . . . . 46Ovrigverksamhet . . . . . i o . . o . . . . . . . . . . 47

Diagrarn

f .

2.

3-+.ta) .6.

7.8.

9,.ro.I r .

Bilbestf lndgt iSverige. . o . . . . . . o . . . . , . 13TV:sutveckl ingiKanadaochSverige. . . . . . . . . . f tHushlllsantalet i Sverige uppdelat pt fiiltstyrkeomrf,,den. 18Folkskolekostnaderiprocentavcivilkonsumtion . . . . .Per capita-konsumtion av sprit och 6l i Sverige och Danmark

27

3o

35

40

+r42

45

46

r7

Biografbesiiksfrekvensens utveckling 1955-59 . . .Produktionsindex for hela industrin 1959-6o . . .Produktionsindex fcir hela industrin 1935-6o . . .Produktionsvolymen i vissa branscher ry57-6o . .Orderstock i verkstadsindustrin augusti r956-augusti 196o

Orderingflng frfln hemma- och exportmarknad i verkstads-industrin exkl. varven september ry5Gaugusti 196o . . . .

Karta. TV-niitet i Sverige den 3ojuni 196o . . . . . . .

Utgivna publikationer

Ind,ustrif 6retaget s p ro d.uktion seff ektivitet

Under denna titel och med underrubriken tndgra mtitningsmetodertpublicerades vflren 196o resultatet av institutets undersciknin gar pfl

effektivitetsmitningens omrflde. Boken, vars fcirfattare [r fil. dr ErikRuist, har ront stor uppmlrksamhet. Den har flitigt recenserats i fack-

Pressen och legat till grund fcir fciredrag och estradsamtal i produktivi-tetsfrigor.

En av fcirfattarens f<irsta ttgirder i boken dr att ersdtta ordet produkti-vitet med efiektivitet. Han menar att begreppet produktivitet alltfcirrnycket infekterats av den liinepolitiska debatten fcir att vara riktigt l[mp-ligt. Bakom det mesta talet om produktivitet ligger, menar frirfattaren,en vag kinsla av att den tjinar sorn mdtare av effektiviteten i nlringslivet.Varfor de inte konsekvent utgfl frfln effektivitetsbegreppet och forsokamlta detsamma?

Men vad menas med efiektivitet? Ja inte heller detta begrepp [rentydigt. Det tu mycket svirt att fe, fram ett bide tillforlitligt och all-rnlnt accepterat mfltt pn vad som avses. Uppfattningen om vilket milett foretag btir strlva rnot kan vara beroende av om det betraktas ursocial eller f<iretagsekonomisk synvinkel. Samhilllet kan t. ex. ange mflletsom full sysselslttning eller tillgodoseendet av vissa fcirsvarssynpunkter.Fiiretaget sjllvt saknar vanligen skriven foretagspolitik, men miste alltid isista hand ha det ekonomiska utfallet som rlttesniire. Dessa bida exeill-pel visar milsflttningens betydelse vid varje form av effektivitetsmdt-ning. Fcir att kunna bedoma om en viss verksamhet dr efiektiv eller interniste man alltsfl kinna dess syfte.

Men dven om nu foretagen i vir typ av samhillle bland annat har mil-sittningen att ge s& stor avkastning som mrijligt behover ett forslmratrorelseresultat inte vara detsamma som att foretaget arbetar mindreeffektivt 6n tidigare. Nedgingen kan helt enkelt forklaras av hirjda pri-

ser pe arbetskraft och r6.varor eller nigon annan faktor som det indivi-

duella foretaget har smfl miijligheter att pflverka. Ftir aft fe fram ett rdtt-

visande effektivitetsmfltt miste dlrfor hinsyn tas till dessa opiverkbara

faktorer.

Forfattaren har, bland annat av detta skal, tvingats begrlnsa studien

till att omfatta effektiviteten hos de producerande avdelningarna i fore-

taget. Den inverkan pn totalresultatet som mer eller mindre lyckade

inkops- och forslljningsltglrder kan fe failer utanfor det konstrueradeeffektivitetsmittet. Mils?ittningen har sedan kunnat formuleras sfllunda:Foretagets producerande avdelningar skall till si Hg kostnad som vidvarje tillfiille dr mojligt tillverka de kvantiteter och kvaliteter av olikaprodukter som ledningen bestlmmer.

Utifrtn denna allminna milsittning 6gnas stcirre delen av undersok-ningen 8* de metoder som kan komm a i frfrtga vid framrlknandet av s. k.fltgflngstal fcir olika produktionsfaktorer. Slrskilt ingiende behandlas deproblem som uppstir vid mdtning av arbetskrafts- och kapitalitgingen.Dlrjhmte diskuteras sldana svirigheter som sammanhinger med attproduktionens sammanslttning varierar fr8n fu till flr. I ett avslutandekapitel visar fcirfattaren sedan hur de berlknade ttgtngstalen kombinerastill ett enda sammanfattande effektivitetsmfltt.

Den framlagda underscikningen har karaktlr av handbok i effektivi-

tetsmdtning. Fcir att kunna sprida de gjorda rcinen ut till foretagen

krdvs dock sannolikt fortsatta insatser frin institutets sida. En sfldan

informativ insats kan vara konstruerandet av tiversktdliga typfalt. -

Effektivitetsmiitningar av det hiir slaget kommer alltid att stcita pfl stora

svtrigheter vare sig man jemfrir friretagets nuvarande effektivitet med

tidigare fcirhflllanden eller giir j[mfiirelser med andra fiiretag i samma

bransch. Fordelarna av att kontinuerligt kunna hilla sig underrdttad om

den egna rorelsens effektivitet borde stimulera till allvarliga fcirsok att

rivervinna svtrigheterna.

Funktionsrabatter och konkumensproblem

Under titeln >>Prisdffirentiering inom handeln - en studie av kAparpresta-tioner ur lezteranttirens synpunkt>> framlades i maj resultatet av ett arbete

8

sorn IUI gjort tillsammans med Grosshandelns Utredningsinstitut. IJn-

derscikningen utfordes pfl uppdrag av Industriftirbundet och Grossist-

firrbundet. Fcirfattare var civilekonom Lars Lid6n och ekon.lic. Bengt

A. Holmberg. Amnets karakter av iimt8lig policy -fr&ga fcirklarar den de-

batt skriften vickt i distributionskretsar. Som ett kuriosum kan vidare

nlmnas, att boken figurerat i ett uppmlrksamrnat mtl infiir Nirings-

frihetsr&det och diir Eberopats av blda parter.

Under senare ir har en forvirrad och stundom ganska hnftig diskussion

forts kring konkurrensproblemen hiir i landet. Orsaken st&r viil ytterst

att finna i den vlxtviirk som klnnetecknat distributionsapparaten. Starkt

okad varutillgtng i fcirening med en rner konkurrensvnnlig lagstiftning

har springt den gamla ramen. Handeln har funnit nya vlgar med snabb-

kitp och varuhus i stora kedjor sida vid sida med de mlnga sm{ manuella

butikerrra. En omstopning av detta slag kan knappast fiirsiggt utan frik-

tioner. Den traditionella handeln har vidare filtt vidkiinnas konkurrens

av viss a affdrstyper, som arbetar utan oppen butik, utan varuexponeritrB,

utan personlig service och urvalsmojligheter, ja kort sagt utan nlgra av

de vitala funktioner som sedan gammalt utm?irkt vad man vanligen rne-

nar med butikshandel. Ltt vara. att dessa affirstyper, totaliter sett, spelar

en mycket blygsam roll. I rfldande llige har deras arbetssitt fcirorsakat

stark irritation och butikshandelns fciretrldare har krivt sirskild funk-

tionsersdttning som skydd for sina insatser.

Niir det gillt att ta stillning till dessa funktionsrabattkrav resonerar

undersokningen sfl att slga utifrfln konsumenten. Med hlnvisning till

den allmint accepterade tesen om pris efter prestation har ftirfattarna

sagt sig

r. att vederborande

efterfr&gat, men

konsurnent sjnlv skall betala den service hon

z, att samma konsurnent skall kunna viilja om hon vill ha service eller

eJ.

Information och koplust sprids i dagens sarnhllle liings ett otal vlgar.

Den urvalsrika, serviceinriktade fackhandeln dr ett av dessa efterfrflge-

stimulerande media. Men konsumentens kunskap och onskemfll pflver-

kas ocksfl av andra affSrstyper, av den informativa reklam som framfor

*r - 6o133o19

allt fabrikanterna driver, etc. Till detta kommer den kanske viktigastefaktorn, n?irnligen egen erfarenhet frfln tidigare k,tp och information avvinner och bekanta. Resultatet blir konsumenter med rnycket skiftandeservicebehov. En optimalt sarnmansatt distributionsapparat rnfute der-ftir rymrna aff?irstyper av olika servicegrad. Sedan ftr den konsument

som iinskar urvalshjelp och dernonstration, eller som av andra sk?il frire-drar att handla i en sober och tjlnstvillig rniljo, uppsrika fackhandelnoch betala dlrefter. Den konsument diremot som 5r tillrlckligt infor-merad kan gl mer direkt pi varan. Och hon skall d& inte behova betala foren service som hon inte efterfrtgar. Gflr konsumenten riktigt ltngt iekonomiskt tiinkande kanske hon vinder sig till nigon katalogfirma.Diir limnas endast tryckt information; kriparen flr skriva ner sin bestlll-ning, vinta pfl leverans och sjllv gl till posten fcir att h6mta varan. Menpriset blir direfter. Katalogfirman kan ju spara in pi butiksutforrnning,lagerhillning, personalens kvalifikationer etc. - Man mtste alltsfl hilta iminnet att vi inte bara koper en vara av nflgot slag, utan varan inklusiveolika rningder service.

Nu hor det ernellertid till saken att vissa konsumenter skaffar sig ser-vice gratis i fackhandeln under fiirevilndning att vara spekulanter. Ochsedan koper man i nigon prisbillig, servicebegrinsande affdrstyp,Denna civervlltring ir mingorntalad, och kan drabba mycket orittvist ivissa fall. I undersrjkningen diskuteras frflgan ur flera synvinklar.Nflgon entydig lcisnitg sttr inte att finna, rnen rned hlnvisning till for-utsdttningen orn konsurnentens valfrihet anser fcirfattarna att det i sistahand mflste bli detaljhandelns sak att forscika losa overviltringsproble-met, inte fabrikantens. Fackhandeln filr besvara katalogfirmornas Dut-maningr genorn att infcira differentierade priser, himtningskiip ellerdylikt, och pi nigot sltt anpassa servicepriset till vad marknaden tel.Om inte spinnvidden i prishlnseende varit s& stor skulle s?ikerligenminga konsumenter dragit sig for besviret att fiirst konsultera fackhan-deln och sedan kopa billigt genorn katalogfirman.

Nir det giiller varuexponeringen har det stundom hivdats att dennavidgar marknaden for fabrikanten. De affirstyper dlremot sorn arbetarutan skyltfiinster eller oppen butik anses 6ka sntlskjuts pfl butikshandelns

I O

insatser- Fabrikanten borde alltsfl, menar man, premiera butiker medexPonering- I undersokningen ftirnekas inte display-funktionenspstora snljfr?imjande verkan men diir framfrirs en annan syn pfl dess egent-liga syfte. Skylttiinster och varudiskar tu till frir att med visuellamedel stimul era fiirsiiljningen av butikens utstiillda sortiment. Expo-neringen skulle alltsfl vara att betrakta som ett konkurrensmedel gent-emot andra butiker. De afiirstyper som saknar skyltmrijligheter avstflrslkert frfln ett mycket effektivt konkurrensmedel i konsumentjakten.Men de kan i stlillet htlla sig rned billigare lokaler. De kan satsa pfl pri-set sorn konkurrensmedel.

Den framtida konsrumtionen

Sornmaren rg57 publicerade institutet en studie av konsumtionsutveck-lingen under titeln t>Den prizsata honsumtionen i Saerige 193r-65>>. Deanalyser sonl fciretagits plt grundval av den historiska utvecklingenfick dnrvid utgora bas for prognoser civer konsumtionens forlndringarfrfln 1955 fram till ry65. Stdana prognoser gjordes for ett sextiotal grup-

Per av varor och tjlnster. Det var fr&ga om det fcirsta svenska fcirsciket attfn tiil stind en sarnlad framtidsbedtirnning av vfrr privata konsumtion.

Att gcira forutslgelser om den ekonomiska utvecklingen dr alltid ettvanskligt fciretag. En prognos fir inte bli nflgon engflngsforeteelse. Denmiste ftiljas upP och revideras rned hlnsyn till nya fakta och nya frirur-sittningar. Som ett led i en trullande framtidsbedcimning> pt konsum-tionsomridet har institutet dlrfcir under flret utgivit en skrift med titeln>>IUI's konsumtionspragnos fo, dr ry6 S granskning och revidering>.Forfattare [rfil. kand. Gciran Albinsson, professor Ragnar Bent zel,fil. stud.Georg Danielsson, ekon. Iic. ]ohn Ekstrrim och docent Odd Gulbrand-sen. Med utgingspunkt frin statistiskt rnaterial som blivit titlgiingligtefter publiceringen av de ursprungliga prognc,serna har framtidsbedorn-ningen justerats.

De resultat som omarbetningen av prognoserna lett till tterges fcir hu-vudgruppernas del i tabellen hiir nedan. Som en grundllggande forut-sdttning har antagits en irlig realinkomststegring pt wi procent per ca-pita. For huvudgruppernas del ir awikelserna rnellan de gamla och nya

I I

Tabell 1. Revid.erad. prog3oE t6r huvudgntpperna ar f965

Hurnrdgrupp

Konsumtion ildpande priser

fu 1958,miljoner kronor

Utgiftsandel iprocent

r958 r965

LivsmedelBostadBekladnadHemurrustningHushillstj?insterResorRekreationSjukvird och hygien

r3 3455 ro9

4 c,992 339

8ssg 6szr 895r 848

I929

356S

(+r)5o35

( ss)

r7z823

3r(+z)3627

( 2 8 )

40r3I5r4

I2 14

7rr216

rrro

5r7

516

40r2I3r7

I2 16

715

3rrzrrr

612

5r5

Totalt 33 r40

prognoserna relativt sme. I frilga om livsmedel och beklndnad fcimtses

en negot legre utgiftsandel 1965 in vad som fiirutsetts tidigare. Och fiir

resor och hushillstjinster har utgiftsandelen nflgot uppjusterats.

Revision av bilprognosen

Det fortgflende arbetet pe revideringar och forbittringar av institutets

prognoser och prognosmetodik har under htrsten resulterat i en genom-

gflng av de f<irutsigelser om bilismens utvecklitg, som 1958 lades fram i

boken Dstudier i bilismens ekonomirr. Fiirfattare 6r docent fan Wallander,

Herr Bertil Olsson har svarat fiir de statistiska beriikningarna.

Dessa prognoser avseg slviil bestflndsutvecklingen fram till ry75 som

utvecklingen av skrotning och nyforsiiljning under denna tid. Be-

stflndsprognosen var den grundliggande, medan fiirslljningsprognosen

framkom som en restpost.

Vid genomgingen har vi kommit fram till att utvecklingen under de

tvi rkontrollirenu inte ger anledning till nigon revision av det huvud-

antagande, som lflg till grund fcir bestindsprognosen. Arrvikelsen mellan

forutsigelse och utfall ir inte stcirre ln som kan uppfattas som en foljd

av slumpmissiga variationer.

Beriikningen bor emellertid undergfl en viss ttekniskl justering sarnman-

T 2

r955-65 r gS8-6S

Diagsarn L Bilbestand,et i Sverige

Faktiskt antal personbilar r gs7-sg. prognos f6r rysgi7s(jzimfdrd med urvecklingen i USA).

P{tf|.tt.000.rd

Svodgn C

USA

//

//

// , // r /

/t

//

/ , /

r/ /t

Svr

( l t

rffil ttond /5Fttl

/, / l

,f,ognor filr Svrrlget5Fr9l

/

r USA;onrtlnod tltlrvcnrlbefolknlngralvclrr25-2r, trfFSt)

/Svcnelo bcetonl

- (t9ar-5tl

let

/

t l r r

'ziLa-!*il(stfrz)

hingande med att vi nu har tillgflng tilt bdttre befolkningsprognoseroch bdttre statistik civer bilantalet. Det fcirefaller ocksfl rimligt att flyttafrarn prognoslinjens utgflngslige frin flrsskiftet rgST I 58 till flrsskiftetrg5gl6o.

Den justerade prognos over bestindet som dlrefter erh&lls finnsitergiven i diagram r. I detta anges ocksfl den bestflndsutveckling man

r3

skulle ffl, om stegringen retlinjigt fitljde fiirloppet under de senaste flren.En s&dan utvecklitg har emellertid bedomts som mindre sannolik. Denkan dock inte anses helt utesluten.

I tabl$n nedan lterges de skrotningar och nyforsiiljningar under olikaflr, som bestindsprognosen ger anlednirg till.

tur965r97q-

rg7 5

Nyfiirstiljtting

I9O OOO

24O OOo

29O OOO

Skrotningar

95 ooor4o ooor85 ooo

Vid beriiknandet av skrotningarna har vi dnrvid utgitt frln ofrirind-rad ndodlighetl. Vissa tendenser i USA tyder emellertid pt att skrot-ningsildern i framtiden han komma att sflnkas. Detta som en fdljd avstigande inkomstniv& och stigande reparationskostnader i frirhflllandetill prisnivin pfl bilar. En sfldan utveckling skulle sannolikt oka nyfcir-siiljningarna.

Om man tdnker sig att vi foljde en ratlinjig utveckling fram till r 97 sskulle det betyda, atr nyfcirs?iljningarna det iret blev 8o ooo stcirre insom angivits ovan.

TV-utvecklingen i Sverige

DEN SVENSKA TV-UT\IECKLINGEN KARTLAGD. Jemfdrelsermed utlandet visar att TV-utvecklingen i Sverige fdljt ett nira nogenastflende snabbt forlopp. Antalet Tv-mottagare per roo invflnare harsiledes cikat visentligt snabbare hos oss [n i nflgot annat v[steuropeisktland. Redan efter knappt fyra flrs reguljiir TV-verksamhet hade vi nitten TV-tethet som det exempelvis tog England ro flr att uppnfl. Forkla-ringen till detta torde frimst vara, att TV kom iging betydligt senare ivirt land iin i de lender, med vilka jnmfcirelser foretridesvis brukargiiras. I och med den svenska TV-verksamhetens start, vilken ngde rumhosten 1956, frigjordes ett ackumulerat TV-intresse med den snabbaexpansionen som fdljd.

Den som regel mycket diliga samstlmmigheten i utvecklingsf<irloppetmellan e ena sidan de tidiga Tv-Hnderna, t. ex. England, och e andrasidan Sverige har gjort det naturligt att i successivt okad utstrlckning

r+

bygg" prognoser fiir framtiden pt de erfarenheter som vunnits genomden i vtrt land hittills intriiffade utvecklingen. Pe uppdrag av SverigesRadio har institutet sedan tvfl tr tillbaka undersiikt den svenska TV-ut-vecklingen. Detta har bland annat skett genom detaljstudier av licens-tikningen i nytillkomna slndaromrflden. Slrskild hiinsyn har dirvidofta rntst tas till de variationer i mottagningsfcirhflllandena, som varitrfldande inom olika delar av ett och samma sindaromrf,de. Detta harkunnat ske tack vare ett inorn institutet upprdttat TV-licensregister,som gcir det mojligt att fcir var och en av landets kommuner folja licens-antalets fciriindringar alltsedan bcirjan av 1958.

DEN FRAMTIDA TV-UTVECKLINGEN. Sammanlagt har det nuinom institutet utarbetats fyra TV-rapporter, samtliga frirfattade avfil.kand.

Jan Gillberg. Av dessa har we fnrdigstlillts under 196o. Den ena vTV iSaerige r:a haktdrsrapporten z96o>>, presenterades i april minad. Idenna rapport flterfinns ett fcirsrik att berikna licensutvecklingen periodenr 5 mars r 96o-1 5 mars .96r . Enligt denna prognos antas antalet Tv-licen-ser komma att iika med mellan 365 ooo och +65 ooo under den ifriga-varande tolvmflnadersperioden. Den 15 mars 196o uppgick antalet TV-

licenser till n4 ooo och en cikning av angivna storlek skulle innebira attdet totala antalet den 15 mars 196r kommer att uppge till omkringr r5o ooo.

L>TV i Saerige z:a halvdrsrapporten r96ov gcirs en jemfcirelse

mellan TV-utvecklingen i Sverige och Kanada. En mycket god samstlm-

mighet har darvid kunnat pflvisas. Det dr emellertid oslkert huruvidadenna samstlmmighet motsvaras av en likartad utvecklirg vad gillerdet potentiella tittarunderlagets andel av befolkningen. Det forefallersorn TV-nitet, frin antydd synpunkt, byggts ut snabbare i Kan ada iln i

Sverige, vilket alltsfl gor det nirmast osannolikt att utvecklingen av TV-

bestlndet i Sverige skall komma att folja Kanada-kurvan ocksfl sedan detkanadensiska fcirspringet vad giller TV-nitets utbyggnad himtats in. Irapporten har det av bland annat detta skil synts motiverut att baseraprognoser fcir den framtida stegringen av det svenska TV-licensantaletpi inhemska erfarenheter sarnt kunskap om TV-nltets planerade utbygg-

r5

Diagram 2, TV:g utveckling i Kanad.a ocb Sveriga

oLctc€-s 2ooooorF.

Lo4

€ 1souco.g?

FL 100o.J

oL

ocLAo

E s oc

- Sverige

-- - - - - Kanada

o . o . . . . . . l U l : s p r c g n o s

,a-

ntal lr efter den reguljiira TV-verksamhetens start

nad. En pt sl sdtt uppbyggd prognos for utvecklingen under perioden r juli

196r-30 juni 1962 presenteras i den senaste rapporten. Som framgflrav diagram z forutses enligt denna prognos en visentligt snabbaretikning in som skulle bli resultatet av den pl Kanada-uwecklingen gjordaframrlkningen. I absoluta tal beriknar IUI att antalet TV-licenser skall

komma att under budgetiren 196r 16z och ry6zl$ iika med mellan

3+S ooo och +7o ooo respektive z3o ooo och 365 ooo. J?imfort med den forinnevarande &r beriknade stegringen innebir detta en under ry6r 16z iabsoluta tal ungefdr ofcirlndrad cikning. Dlrefter fcirutses en minskaduppgeng.

DET PO TENT I E LLA NT ITTARUNDE RLAGET SI UTVECKLI NG .I institutets senaste rapport flterfinns vidare en redogcirelse for TV-nitetssuccessiva utbyggnad. I anslutning h[rtill har det visat sig rnotiverat attrita en >fnltstyrkekartal for att ange rldande mottagningsfcirhillanden i

olika delar av landet. Denna karta, som i fcirminskat skick lterges pn

6

TV-n?itet i Sverige den 30 iuai 1960

t\.l_\ >>Godo> mocagningsforhlllanden (>2,Sm/Vnr)

s >>Mindre godo> motugningsfdrhillanden (A,Z-ZJm/V')

+ >Ditigu mottagningsfdrhillanden (0,025-02m/Vr)

rYv. / /

< 0,025 m/V, Y<

1 \

\

\ \II

\

I

( \

4\:

/t I0 50 100 km

TV-stationernas respektive sflndaromriden uppdelade med hiinsyn till pi teoretisk viigberiiknad f[ltstyrka. Fiiltstyrkan anges regelm?issigt i m/V- (mrllivolt, mitt f6r spiirurirg).

*z - Goz33org r7

' - - / /--.a, .

Diagra'nProcent

3. Ifusba[saatalet i Sverige uppdetat pA liiltst5rrkeomr&dea

100

1110

1956

31112 3016

1957 1958

31112 3016

1958 1959

31112 3016

19s9 1960

Diagrammet visar f6riindringar av det sammanlagda hushiltsantalet inom omr&den medrrgodarr (I), rrmindre godar (II) och usflmren (III) mottagningsffi,rhillanden samt inomomriden som definierats som uutanf6r TV-Sverige belilgnaD (IV).

sid. 17, har utarbetats med ledning av frtn Telestyrelsen levereradevirden tiver beriiknad feltstyrka. Kartan har byggts pi allteftersom nyaslndare tagits i bruk och anger nu liget per den 3o juni 196o.

I samband med analysen av TV-nltets utbyggnad har beriikningargjorts fcir det potentiella rtittarunderlageo). Detta har skett genom attfor sex olika tidpunkter ange det antal hushfill, som befann sig inom dedivarande TV-slndarnas influensomrtden. Av resultatet - se diagram 3

framgflr, att det antal hushflll som vid utgflngen av fcirsta halvflrettg6o Snnu inte inordnats i vad som i rapporten definierats som DTV-Sveriger utgcir en blott ringa del av landets totala hushillsantal, cirka

5 procent. Diagrammet visar ockst utvecklingen av antalet hushill inomomriden med ugodau, tmindre godar samt rslmre> mottagningsfcirhfll-landen.

I ett annat av den senaste rapportens avsnitt ldmnas en redogorelsefiir den allminna strukturen hos 14 tTV-glesar kommuner.

TV-HANDELN INFOR ANPASSNII\TGSPROCESS. TNOM dC tidigAStutbyggda sindaromridena - Stockholms, Gciteborgs och Malmos - har

r 8

antalet TV-licenser nu kommit att uppgi tilt drygt 40 per roo hushflll.Nackaslndaren invid Stockholm togs i bruk hcisten 1956; Giiteborgs ochMalrntis sindare vflren 1958. Stora delar av landet har emellertid fiirst pfiden allra senaste tiden kommit att nls av det successivt utbyggda TV-nitet.Av licenstikningen kan diirftir inom den nlrmaste framtiden en bety-dande del vintas hiinfcira sig till de relatiw nya slndaromridena. Inomdessa ir fiirsiiljningsndtet inte alltid fullt utbyggt. Samtidigt synes den istorstadsomrldena etablerade TV-handeln ha kommit att fcirete allttydligare tecken pl iiverdimensionering.

Sverig6 inrsr enropeisk integration

Institutet publicerade under vflren 196o en diskussionspromemoria av

ekon'lic. Iottn Ekstrom rcirande den europeiska integrationen. I under-stikningen analyseras den ekonomiska innebcirden av olika utvecklings-alternativ, sedda frln svenska utgflngspunkter. Diskussionen utglr dir-vid frln att Romavtalet planenligt kommer att resultera i bildandet aven storrnarknad i Europas mitt. Denna utveckling mflste vintas rnedfciraen visentlig liigesftirdndring for de nlrmast utanfrirstiende, icke enbartav handelspolitisk utan ocksfl av handelsekonomisk natur. Genom attutgl frin en analys av hur sexmaktsunionen kornmer att piverka Sverigeerhflller forfattaren en konkret utgflngspunkt for diskussion och bedom-ning av andra integrationsalternativ - den nordiska marknaden, EFTA-marknaden - och av andra utvecklingsmtijligheter - export pi Amerika,pi <iststaterna eller p& utvecklingslenderrla.

I promemorian stills bland annat frtgan vilka friretag som svarar frirolika delar aY vir export. Exportdiskussionen utgflr naturligt nog frlnvaran' eftersom en detaljerad handelsstatistik finns att lagga till grund.Men i den aktuella situationen dr detta icke tillfytlest. Utvecklingen drinte enbart en funktion av varans pris- och tullilndringar. Den dr i b.ty-dande grad ocksl en funktion av forhillandena inom de foretag som be-rcirs aY lndringen. Foretagsledningens bedrimanden, frirvantnin gat,investeringsplaner etc. och foretagens allminna resurser frir omstillningoch utveckling kan vara mera avgorande 6n vissa forestflende tullfor-indringar. Tyvlrr finns det inget sarnlat material som belyser export-

r9

Tabell 2. Expcten av iqdustrlvaror er 195? i viktigare b rangchgnrpper

Papper

Wallboard

J?irn och stil

Jern- o. metallmanufakttrr

Maskiner o. apparater

Fartyg

Bilar etc.

Kemiska produkter

Totalexport

miljonerkronor

Dflrav pi rrexportftiretagrr

BranschgnrppAntal

fdretag

Exportmiljonerkronor

Andel avtotal export

procent

2Sr 5

7r 225

73

I I

?8or55

500

38oI OOO

7o,9^

300r50

79roo85

7o5886876o

SummaEj s?irredovisat

5 3go7ro

Totalt 6 roo

industrins ftiretagsstruktur. I promemorian har utifrin allminna k[llor,sflsom ftiretagens drsberittelser, gjorts ett frirsok att nirmare studerasldana fciretag: som genomsnittligt exporterar en tredjedel eller mer avhela sin produktion.

Av den totala exporten om cirka 6 miljarder kronor inom gruppen in-dustriella hel- och halvfabrikat - dvs. de varor som nlrmast beriirs avtull- och kvotarryecklingarna - faller 90 procent pi de ovan redovisadebranscherna. Av de slrredovisade industribranschernas export om 5,4miljarder uppbirs cirka tre fjiirdedelar av vad som skulle kunna be-tecknas som nde hundra exportindustriforetagenl.

Industriproblem 1960

Med anlednitg av institutets zo-ilriga tillvaro publicerades i brirjan avflret en jubileumsskrift betitlad ilndustriproblem 196o>. Boken, som bestlrav en serie uppsatser i ansluttirg till forskningsarbetet, inleds genom atttekn. dr Marcus Wallenberg ger en oversikt av institutets hittillsvarandeutveckling, dess inriktnitrg och milsittning. - Professer Ragnar Bentzeldiskut erar skogsindustrin och konstaterar att denna i ett lingre tids-

20

PersPektiv lcnappast lcan forvhntas b6ra upp svensk export i sammautstrickning som hittills. - Professor Erik Dahm6n belyser hur industrinfinansierats under fcirsta hilften 4v jo-talet. - Docent Odd Gulbrandsenredogor for sin mycket uppmlrksammade prognos river befolkningensfordelning i Sverige rg1* - Fil. lic. Bengt Hoglund analyserar medhjalp av input-output-rnetoden bilindustrins stora betydelse fcir andradelar av verkstadsindustrin. - Fil. lic. Erik HOOk frflgar sig om f,ldring-arnas fcirsorjning hir i landet, sett i forhflllande titl den allrnlnna vil-stflndsutvecklingen, verkligen har forbiittrats under det sista seklet. r-Fil. lic. Bengt G. Rundblad redogor fcir riirligheten inom olika yrkensamt hur och varfor fotk byter arbete. - Docent Leif Mut6n tar uppfrlgan vem som ytterst betalar aktiebolagsskatten och diskuterar i

"r-'slutning hnrtitl om dubbelbeskattningen av foretagens :vinster

skulle:kunna avskafias. - Ekon. lic. Lars Nabseth redogiir for arnerikanskastorforetags sitt att gora forsiljningsprognoser. - Pol. mag. Gciran Ahr-sjd och fiI. kand. Claes Lagerkvist, slutligen, framlflgger en gernenr"*undersokning av produktions- och effektivitetsutvecklingen inom densvenska industrin under efterkrigstiden.

Forskningsprojekt under arbete

DEN INDUSTRIELLA UTVECKLINGEN

Svensk ind.ustri und.er 6o-talet

IUI har av r9S9 lrs llngtidsutredning fitt i uppdrag att grira en under-siikning av den svenska industrins utvecklingstendenser under 6o-talet.Material till undersiikningen har bland annat insamlats genom ett frflge-formulir, vilket under vlren utsdndes till cirka r ooo industrifriretag.Svar har erhtllits frin cirka 7o procent av de tillfr$gade friretagen.

Frigorna avser bland annat den beriknade storleken av produktion,export, rflvaruitging, sysselsiittning, prisnivi och investeringar under 6o-talet. Niir det giiller produktionen av plastprodukter har en specialunder-sokning gjorts av hur denna fcirdelar sig pt olika anvindningsomrflden.

Resultaten av enkdten har bearbetats under hiisten och sammanstilltstill rapporter for olika branscher. Sidana rapporter har gjorts frir gruv-industri, jirn- och metallverk, verkstadsindustri, sigverks- och trlindu-stri, massa-, pappers- och wallboardindustri, textil- och konfektions-industri, sko- och lederindustri samt kemisk och kemisk-teknisk industri.

Lflngtidsutredningen och institutet har gemensamt anordnat uhearings>med representanter for respektive industrier, dir man i ansluttting tillrapporterna diskuterat vederbiirande industris utvecklingsmcijligheter ochproblem.

Avsikten 1r att i borjan av 196r grira en sammanfattning av det erhflllnamaterialet.

Verkstadsind.ustrin s kapitalstruktur

I foregflende verksamhetsberdttelse limnades en utfiirlig redogcirelse foruppliggningen av dessa case-studier, samtidigt som nflgra av de dittills-varande resultaten ttergavs. Undersokningen ingflr i ett internationelltprojekt i EPA's regi, och till denna organisation har under flret avlimnats

22

en redogorelse ftir de delar av arbetet, som varit aktuella i sarnmanhanget.Samtidigt har inom institutet pflgfltt fortsatt bearbetning och andys avdet insamlade materialet.

Det har hiirvid riirt sig om inglende studier i livslnngdens variationermellan maskiner av olika storlek, typ och utnyttjandegrad. Vi har ocksisiikt ffl ett SePP om storleken av de kostnader, som fciretagen llgger nedpt forsknitg, utvecklingsarbete och utbildning. Arnerikanska under-siikningar tyder Pi, att dessa kostnader fcir verkstadsindustrins del drav sarlma eller stiirre omfattning ln foretagens totala &rliga utligg fiirinvesteringar i maskiner och anl?iggningar. Det fcirefaller av vlrt materialatt diima som om fiirhillandena skulle vara likartade i Sverige.

Ett fiirsta rnanus till redogtirelse fcireligger och publicering beriknaskunna ske under flr t96r.

Iuvesteringskalkyler enligt 1\4tAPl-rnetod,en

N?ir det gliller att mita investeringars lonsamhet till[mpas i stort settfyra olika kalkylmetoder inom industrin. Dessa ir i bokstavsordningannuitets-, diskonterings-, internrlnte- och pay-off-metoden. De trefcirstniimnda fciruts[tter att fciretaget t[mligen viil kan beriikna framtidaintZikter och kostnader. Den fj?irde metoden, pay-off-metoden, slger eandra sidan ingentitg om lcinsamheten hos alternativa projekt. Det irdlrfcir inte si underligt om man inorn fciretagens ledning ofta sett sigtrmngen att frlmst lita till intuition, sunt fcirnuft och praktisk erfarenhetinfcir de olika investeringsbesluten. Det iir vbl for iivrigt ganska klart attdet alltid i stor utstrlckning mflste, och kommer att vara p& det slttet.Inte desto mindre har det pl sen are ir rnrxit fram ett <ikat behov av in-vesteringskalkyler, som dr bide teoretiskt riktiga och mer praktisktanvlndbara.

Sedan slutet pfl 4o-talet har professor George Terborgh, forsknings-chef vid Machinery and Nlied Products Institute i Washington, D.C.,USA, sysslat med hithorande frflgor och publicerat sina resultat i en seriebocker tDynamic Equipment Policyl 1949, DMAPI ReplacementManuall r95o och, slutligen lBusiness fnvestment Policp flr 1958. Ter-borgh har siikt fi fram en teoretiskt riktig och praktiskt tillampbar metod

23

(MAPl-metoden) fiir bediimning av investeringars l6nsamhet och ange-liigenhetsgrad. Inom IUI understiks fdr ndrvarande i vad m4n MAPI-metoden sldan den beskrivs i rrBusiness Investment Poligrrl kan anpassastill svenska ftirhflllanden.

rnput-output-und,ers6bring 16r verkstadsindustrin

Den p[ hiisten 1957 startade input-output-undersiikningen fiir verk-stadsindustrin har under 196o liksom under tidigare lr varit intimt sam-mankopplad med en undersiikning av sarnma art omfattande hela nii-rihgslivet. Vid lrets bdrjan fanns fiir verkstadsindustrins del tillgtng pnspeciellt insamlade uppgifter f6r nigot mer iin 35o anHggningar. Dessauppgifter har under iret bearbetats och stillts sammhn med annat till-g:ingligt material, framfiir allt med uppgifter ur den officiella statistiken.Bearbetningen har framskridit sl lingt, att prelimin?ira tal fiir en input-output-tabell fiireligger. I denna tabell anges fdr omkring 50 grupper avverkstadsprodukter den m6ngd av varje grupp som r95Z fiirbrukats inomolika industrigrenar och inom annan enskild och offentlig verksamhet.Fiir nirvarande ptgir en systematisk granskning av dessa berilkningar.Harvid spelar den ovan niimnda sammankopplingen med en mera allm?ininput-output-undersdkning sirskilt stor roll, varfrir en tidsmdssig sam-ordning av de bida besl?iktade undersiikningarna efterstrivas.

Svensk verkstad.sindustri - en branscbnoaograli

Det saknas fiir nirvarande en dversiktlig beskrivning av svensk verk-stadsindustri - landets sttirsta industrigren. Emedan behovet av en sldanbranschmonografi visat sig vara stort har institutet ltagit sig att samman-stllla en dylik. Arbetet h?irmed har framskridit st llngt att resultatet be-riiknas fiireligga i tryckt skick fdrsta halvlret 196r. I fiirhoppning att nlen vid l6sekrets har stor omsorg nedlags pi att giira framstlllningen sllittillganglig som mrijligt.

Sprdkbruket vacklar i frlga om vad som egentligen skall avses med be-greppet verkstadsindustri. Boken inleds diirfiir med en diskussion avdetta begrepp. Vidare llmnas en historisk redogiirelse iiver verkstads-

z4

industrins utveckling fram tilt fdrsta vlrldskriget. Huvudparten av bokenlgnas emellertid it uwecklingen under de senaste decennierna. Slrskildvikt har dnrvid lagts vid verkstadsindustrins nuvarande strukfirr.

Niiringslivets tran sp orter

Ar r g1z utgav institutet ett arbete med titeln tsvenskt transportvlsendel,forfattat av C. W. Petri. Denna studie var det fcirsta fdrsdket i v8rt landatt nf fram till en samlad bild av person- och godstrafiken och dess be-stirnningsfaktorer. Det ir nu snart tio flr sedan Petris arbete publicerades,och under denna tid har stora fcirilndringar skett inom hela transport-omridet. Man kan bland annat anfcira lastbilstrafikens expansion. Inomnlringslivets organisationer liksorn inom civriga sammanslutningar medstarkt intresse fcir transportfrigor foreligger diirfor behov av mer aktuelladata riirande svenskt transportvlsende.

Den undersokning, som nu pflborjats inom institutet, kommer attbehandla godstransporterna i landet. Avsikten med underscikningen drbland annat att belysa omfattningen av skilda transportmedels insatseroch hur olika niringsgrenars transportbehov tillgodoses. Vidare kommeratt behandlas hur stora insatser av produktiva resurser (exempelvis iform av arbetskraft, investeringar, energi) som krlvs for att fullgoratransportprestationerna. Undersokningen syftar ocksi till en analys avvilka faktorer, som bestimmer transportefterfrigans inriktnirg pfl olikatransportmedel.

Frfln det material, som redan insamlats, kan bland annat nedansttendepreliminira sifiror anfciras betrlffande oljetransporterna iren 1956 ochr 959-

Tabelt 3' Oljefiiretageas anv6,nd,ning av olika transporturedel

Transporterad kvantitet, I ooo ma

Ar Egna bilar Lejda bilar Jiirnv?ig Kusttankers Summa

r 956r 959

4 r38

4 8zz2 732

3 6c'7

2 7 \ 7z o78

z 828

3 268

25

i . ' i :

Fjirrtrafiken med lastbil har expanderat kraftigt under 5o-talet. Dendel av dessa transporter, som sker via transportfcirmedlingsfriretagen,

har blivit foremil ftir inglende studium. Slrskilt gailer detta frlgan mel-lan vilka orter transporterna sker. Vad betrdffar den totda kvantitetengods, som befordrats av transportfrirmedlingsfciretagen, kan fiiljandesiffror belysa utvecklingen under 5o-talet:

Ar

r 950r 955r 959

Befordrad godsm?ingdrooo-tal ton

930z r2.0

3 430

Fiir att ft en uppfattning om karaktlren av den icke yrkesmissiga last-bilstrafikens omfattning genomfcirdes under november minad en enkit-undersokning, bercirande cirka r 9oo rfirmabilan i landet. Syftet medundersokningen civerensstimmer i stort med Petris arbete men metodikenhar varit nflgot annorlunda.

Transportvlsendet intar en central stiillning i dagens samhfllle och ftr itakt med specialiseringstendenserna stlndigt iikad betydelse. Den nuplgflende undersokningen vill fullfolja tidigare arbeten inom institutet.Den siiker ge okad kunsk"p om transportsektorn och dess utvecklittg ochbidrar dirmed till en bedomning av den framtida utvecklingen.

Den oflentliga sektorns expansion

Arbetet med undersokningen rorande den offentliga sektorns expansionhar under iret fortgitt frlmst med en specialbearbetning och analys avutvecklingen inom de olika utgiftsomridena. Silunda har en sidan genom-glng gjorts av rittsvlsende, sjukvird, socialvird och undervisnings-visende. Under forsta delen av nlsta tr beriknas analysen av rivriga om-rflden kunna slutfciras. Dhrefter skulle itersti att komplettera undersok-ningen med vissa oversiktliga och sammanfattande avsnitt. Ett mer slut-giltigt manuskript kan under sfldana forhillanden forvintas frireliggaunder senare delen av nista 6r.

Av hittills framkomna resultat kan hlr Sterges ett diagram avseendeutvecklingen av folkskolans utgifter mellan r9r3 och 1956. De olika flrens

z6

Dlagrq'n 4. Folkgkolelrostaader i procent av civil korrsumtion

Procent

3,0

2,8

2,4

2,0

1 ,6

1 ,2

0,8

0,4

01913 14

t

t t t t t t t t " t 'I

aa

aa

a

/ i/ . t t . . . . 1a

a

II

t

A

/- \4,

, \

' a * / ^ -

- - - r \ . \

i

- - - i r , -

- - '

- - \ \

_ _ / ^ - . - r ^ \

\, ,

tJ\

v 2

Total kostnad

Total kostnad exkf. skolmlltid

och fria llrobcicker

Total kostnad vid konstant klassrorlek

1 8 54

kostnader ftir ndmnda iindamfll har satts i relation till de totala civilakonsumtionsutgifterna (dvs. sunrman av privata konsumtionsutgifter ochofientliga sldana utgifter minus kostnader frir militarvasendet). Som syneshar folkskoleutgifterna under denna period nirmare tredubblat sin andelav den civila konsumtionen. En stor del av andelsrikningen intriffadeomkring forsta vlrldskriget, dfl en betydande upprustning av folkskolan,Itineregleringar for llrarna etc. genomfdrdes. Stegringen har vidare varitmarkant under tiden efter andra virldskriget, di speciellt utgifterna forskolfrukost och fria liirobcicker bidragit till okningen. Den betydelsedessa sistndmnda poster haft for utvecklingen har angetts i diagrammet.Dlr har dven gjorts ett forscik att illustr era i vad mfln fciriindringarna iklassernas storlek bidragit till cikningen i folkskolekostnadernas utgifts-andel. Sorn framghr av diagrammet har avst&ndet mellan kostnaden vidkonstant klasstorlek och totalkostnader vidgats under hela perioden.Di elevantalet i folkskolan i mitten pe rgso-talet ltg vid ungefir sarnmanivt som strax fore fcirsta virldskriget, blir det vidgade avstflndet mellan

27

kurvorna ett uttryck fiir hur minskningen i klassernas storlek piverkatkostnadsuwecklingen. Fiir den tidigare delen av perioden spelade <iver-glngen frln deltids- till heltidsriisningen inom speciellt folkskolor ptlandsbygden en viktig roll f6r de illustrerade fiirdndringarna. under se-nare tid ilr det friimst infiirandet av olika slags specialklasser som med-verkat till att lirarantalet 6kat nlgot mer iin elevantalet.

Fdretagsbeskattaiugene ufiorm.rring

Denna undersiikning pigtr tills vidare i form av en teoretisk studie omhur olika former av ftiretagsbeskattning kan piverka fiiretagens hand-lande. Tonvikten ligger vid frlgor om diskriminerande efiekter pi olikatyper av kapitalanskafining. Denna sida av problemet har speciell bety-delse eftersom kapitalanskaffningskostnaderna kan antas spela en viisent-lig roll vid priivningen av olika investeringsprojekts r?intabilitet och diir-med ftir f<irdelningen av tillgiingliga kapitalresurser. oklarheten betriif-fande dessa problem har slirskilt aktualiserats i samband med att ATpoch de nya lagerviirderingsreglerna ftirsvrrat friretagens sjilvfinansiering.samtidig har I andra sidan statsmakterna genom provisoriska l?ittnaderftir nyemissioner biirjat experimentera med att giira aktiefinansieringskattemiissigt billigare. Aven planerna pr en generell ompriivning av helaskattesystemet, ftir vars utformning tvi statliga u*edningar tillsatts g<irdet angeliiget att komma fram till en krarare uppfattning om den nu-varande beskattningens verkningar. D?irmed skapas blttre mdjligheteratt framdeles piverka omllggningen si att produktivitetshimmande reg-ler undviks. - Det iir vidare iinskviirt med nlgon form av internationellsamordning pi f6retagsbeskattningsomrldet, s?irskilt niir det giiller liindermed vilka sverige har stort handelsutbyte. pi mlnga h8ll i utlandet p6gfuniimligen ett betydande reformarbete. Hiirtill komrner att erfarenheternafrin diir fungerande skattesystem ofta kan tilldmpas iven pi svenska fiir-hlllanden. Avsikten ?ir att redovisa sidant material inom ramen f6r denpigtende unders<ikningen. Denna syftar pi ett senare stadium lven tillatt samla empiriskt material f6r beddmning av de teoretiska resultatenspraktiska relevans.

zB

DEN FRAryITTDA WIARI(NADTN

under denna huvudrubrik faller hela det forskningsomrlde som ber6rprognoser och marknadsstudier. Ftir niirvarande pagfu h?ir uppl?iggandetav ett konsumtionsstatistiskt register, som skall kunna ligga till grund ftirett systematiskt uppfiiljande och vidareutvecklande av institutets arbete.

G0-talets drgrckesvanor

rsig mig vilken inkomst Du har och jag skall siga Dig vad Du drickern.Med denna nigot vanvdrdiga travestering kan man uttrycka en av dehypoteser som ligger till grund f6r den plgiende undersdkningen omdryckeskonsumtionens struktur, dess bestiimningsfaktorer och sannolikautveckling under 6o-talet. vi utgtr sllunda ifrln att virt dryckesval lik-som annan konsumtion huvudsakligen iir beroende av v6ra inkomstersuunt av prisrelationerna mellan olika drycker och dryckessubstitut. Ge-nom att studera konsumtionsutvecklingen i sverige, nlgra visteuropeiskalinder samt i usA undersdker vi om denna enkla teori hiller eller omdet - vid i iivrigt lika frirhlllanden och pt ung sikt - kan finnas storaskillnader i preferenser mellan olika befolkningsgrupper, mellan mln ochkvinnor, mellan storstadsbor och lantbrukare, mellan svenskar och danskarengelsmln eller fransmin. svaret ?ir mlhiinda inte sl sjiilvklart som viinbillar oss.

vi 5r t. ex. intresserade av att veta ifall talet om brEnnvinet som ensvensk nationaldryck och fcirestiillningen om iilet som ett typiskt dansktattribut iiger nlgon giltighet. Eller iir det sl att skillnaderna i konsum-tionsvanor mellan exempelvis sverige och Danmark helt eller huvudsak-ligen kan f<irklaras i ekonomiska termer?

I diagram 5 ges en anvisning om svaret. Det faktum att danskarnafiire forsta vlirldskriget drack cirka 25 procent mer sprit per invinarerimmar illa med den popuhir-antropologiska uppfattningen om national-karaktirerna. skillnaden i 6lkonsumtion var ungefir lita stor, men harsedan dkat. orsakssammanhanget torde vara ganska viil klarlagt. Den chock-artade danska spritprish<ijningen r9r8 (ro-dubbling) siinkte ftirbrukningen

2g

€E

%El.aa.aaaaa-

1959

1959

6rliter/inv.

1 e33138

Danmark

Diagsarn 5. Per capita-konsum,tion av sprit och 6l i Sverige oeh Danmark

liter/lnv.

10

8

6

I

2

0

leoel14 1e33l3S

li"-J-f!!l

-*i*iiit iiiffi Eiiiiiil-:::::::t ffiil

- a a a - - i - - - ; ; ; ; : : : : l

- . ! ! . . . . t : . . . . - - - - I

- . . a a . a a a l

E- r : : : : ! : : : l - ! ! ! ! ! ! ! ! l-=r:--i:-;:t -::::::::,rE-Iiiaiiiiil :fiiiiiiiif=aia::!*l -*!!!ilii:lE:-A!!!!!.!.I r-t .a-a-a-;l:::!::!:! l _!!!!!!?}r

E:riiiiiii|E

1e0e114 1en126

EAE-rl:ltu

1enp6

med nlrmare 90 procent och medfiirde en starkt cikad olkonsumtion.1959 var den danska och svenska alkoholkonsumtionen nistan exakt likastor (r?iknat i ren alkohol per invflnare). Men medan cirka tre fjiirdedelarav den danska konsumtionen bestod av 6l si svarade i vflrt land spri-ten for ungefilr samma andel. Det [r alltsfl inte otroligt att Sverige genomen konsekvent skattepolitik, medfcirande radikalt fcirindrade prisrelationermellan iil och sprit-vin, skulle kunna fi en dryckesstruktur liknande dendanska, om nu detta av nykterhetspolitiska skll ansigs iinskvbrt.

rgsg svarade dryckerna frir cirka r r procent av den totala privata kon-strmtionen cirka 30 procent av hela livsmedelsposten eller i pengar

3o

Tabell 4. fltgllter t6r dryckeskonsum,tion i hushAll med, LO-?O O0O tronorslnkomet

Storstdder Ovrigastflder Landsbygd

Inkomst/KE

Barnantal/hushlll

Konsumtionen i kronor

Per person

mjiilk

te

kahao

laskedrycker och svagdrickajuice

per \nDKen

kaffe

sprit

vin

6l

restaurang

r03

53

3o+

r09

r27

24

34r32

r 1 2

32

"32

I I I

6 3

r 2

t 9

76

r 5 32

2

r 8I

r r4

433

r 6

+3

riknat omkring + miljarder kronor. Fcir att i nlgon mtn kartliigga detaktuella konsumtionsmiinstret pi denna marknad har institutet utnyttjatprimiirmaterialet frfrn Socialstyrelsens stora budgetundersokning frir 1958med avsikt att analysera dryckesutgifter och utgiftsfrekvens i olika befolk-ningsgrupper och inkomstklasser.

Ovansttende tabell visar dryckesutgiftens samband rned ortstyp ochdisponibel inkomst per konsumtionsenhet (KE) i hushtll med ro-zo oookronor i sammanlagd inkomst fcire skatt. lstorstlden omfattar Stockholm-,Gciteborg- och Malmciregionerna och siffrorna avser hushflllens per ca-pitautgifter (kronorlhr) utorn for kaffe, sprit, vin, til och trestaurangD, dirhushillsutgiften fordelats pt antal \ruxna (over r 5 tt). I restaurang-posten ingir dven dryckesutgifter, vilkas storlek och frirdelning dock intekan faststillas. Klart dr att denna konsumtion utom hemmet utjimnarolikheterna i rnj<ilk- och kaffeutgifter, men samtidigt okar spridningenfor de ovriga dryckerna. Det frirtjiinar till sist n[mnas att fcir t. ex. juice

3 r

och vin iir per capitautgiften i hushlll som iiver huvud taget ktipbr dessadrycker ao respektive ro6 kronor.

Te:rtil koasutntlon

Vid en stickprovsundersiikning 1958 registrerade Socialstyrelsen alla in-

kiip under en minad fiir cirka 4 ooo familjer hiir i landet. Betriiffande

textil- och beklldnadsvaror, fiir vilka konsumtionen dr knuten till vissfamiljemedlem, ir mtnadsinkiipen angivna fiir cirka 12 ooo personer.H?ir iterfinns dessutom personliga data sisom kiin, ilder, familjestiillningsamt familjedata sisom inkomst, familjestorlek, yrke och frirvirvsarbe-tande husmoder. Sammanlagt upptar kortregistret 22 ooo stdana inktiputftirda under 1958.

Detta material bearbetas fdr nirvarande ur wi synpunkter. Sllundasdks svar pl en del marknadsorienterade frlgor av typen inkiipsfrekven-

sen och fiirdelningen av inkiipen pl prisklasser, pl sisonger, pl distrikt.Men ocks6 vissa ftir den allm?inna konsumtionsbilden viktiga frlgor kanbelysas av materialet, t. ex. hur bekl?idnadsinkiipen fiirdelas pl och inomfamiljer av olika typer och vid skilda inkomstl?igen, eller i vad mln textil-inkiipen lr olika i hushill med yrkesarbetande och hemarbetande hus-

moder. Vilka hushill iir det exempelvis som alltjiimt k6per metervarorf<!r att sy sjiilva? Omkring r 3oo sldana inkiip gjordes av undersiiknings-

familjerna, vilket - med hiinsyn till urvalskvoter - torde motsvara niir-rnare r miljon inkiip under iret.

Reklarneng verhingar

I samband med fiirsiiken att bediima den framtida konsumtionen har

problemet med reklamens betydelse ofta dykt upp. Man har fr$gat vilken

roll reklam och andra f<irs2iljningsfriimjande ltg?irder spelar fiir konsum-

tionens omfattning och inriktning. Som ett led i institutets marknads-

studier har det dZirfiir tett sig naturligt att ta upp reklamen till mer ingi-

ende behandling. Arbetet med uppliiggningen av denna studie har pi-

bdrjats under hiisten.

32

I den ofta hetsiga debatten llggs estetiska, sociala, viilferdsekonomiska

och andra synpunkter p& reklarnen. Med hiinsyn hartill har det tett sig

motiverat att inte enbart diskutera reklamen som en eventuell faktor iprognosekvationerna. Avsikten fu att flven andra aspekter pt reklamen

skall behandlas.

Norrla n d,sutredningen

Den del av befolkningen som ir under 15 lr ?ir betydligt storre i Norr-land en i ovriga Sverige. Detta kan i och for sig motivera att man for fram-tiden riknar med en jflmforelsevis stor folkciknirg just i Norrland. Eninom institutet tidigare gjord prognos for den totala befolkningsutveck-lingen i Sverige under perioden ry6*7q har kommit till liknande resultat.Enligt denna kan sflledes iikningen for de norrllndska centralorternasdel beriknas till 33 procent; att j?irnfiira med en till q pracent uppskattadstegring av folkmingden i landets ovriga centralorter.

Den ndrnnda prognosen, som utarbetades av docent Odd Gulbrand-

sen, anger befolkningsutvecklingen i skilda landsindar under bland annat

den fiirutsittningen, att flyttningsintensiteten till och frtn de olika lands-

delarna blir densamma som under lren 195r-56. Sjelvfallet dr det inte

mtijligt att utesluta eventualiteten av omkastningar i dessa flyttnings-

strornmars intensitet. Sfldana f,ordndringar kan ju l?itt uppsti om syssel-

slttningsmrijligheterna i nflgon del av landet inte skulle motsvara den diir

befintliga arbetskraftstillgflngen. Fiir vissa delar av Norrland kan det

slkerligen bli svtrt att undvika sysselsiittningsproblem. Detta ir en av de

frflgor som nu gors till friremfll for studium vid institutet. I samband

dirmed kommer [ven vissa problem riirande industrilokaliseringen och

friretagsbildningen att tas upp till behandling. Undersokningen har lnnu

inte mer 6n just ptbiirjats men vlntas komma iglng pl allvar under 196r.

Speciella konsum.tions- och rnarknadsstudier

Institutets arbete med konsumtionsfrtgor Q>Den priaata konsumtionen iSaerige 193r-6Sr>, Stockholm 1957, och II(JI:s honsumtionsprognos fordr 196 S en granskning och reaideringt>, Stockholm 196o) har vlckt

intresse frln mflnga fciretags sida att erhlila ytterligare och mera speciella

33

bearbetningar och utredningar p& marknadssidan. Under flret har insti-tutet - mot siirskild ers[ttning - verkstnilt ett antal sfldana marknads-studier, exemPelvis rorande bostlder, resor och porslin. En shrdie avtelevisionens effekt pfl biobesoksfrekvensen utfrirdes i samband med film-branschens fcirhandlingar om [ndring i biobeskattningen. En kort redo-gorelse for nigra resultat av allmint intresse hmnas h?ir nedan.

Biografb esdksfreko ensens utveckling i Szterige

En underscikning om den s. k. biokrisen har utfcirts pfl uppdrag av Sveri-ges Filmproducenter. For 3+ svenska stider sammanstilldes biograf-besoksfrekvensen 1955-59 med den samtidiga TV-licensutvecklingen.Med hinsyn till den TV-tathet, som rfldde vid utgflngen av det fcirstakvartalet 1959, delades d. 34 stiderna i fyt" grupper. Tilt grupp I h[n-fordes Stockholm, Giiteborg och Malmo - dvs. de st[der d?ir TV forstintroducerades till grupp II stider med vid angivna tidpunkt flerTv-licenser ln ro per roo hushill. Steder med en TV-tdthet motsvarande

5-ro licenser bildade grupp III och stlder med mindre in 5 grupp IV.Resultatet blev, som diagram 6 visar, att biobesoksfrekvensen under denstuderade perioden reducerats kraftigare i de mer TV-tata [n i de mindreTV-tiita sttidergrupperna. Det samband som diagrammet flskldliggorvisade sig ocksi iterkomma med pflfallande regelbundenhet vid studiumav utvecklingen inom var och en av de underscikta stiderna: nedglngen ibiofrekvens satte in med TV-introduktionen och fortgick med okad TV-tdthet.

I anslutning till denna studie gjordes en mer detaljerad analys av bio-bescikens utveckling i Stockholms stad. Det framgick dirvid bland annatatt besoksfrekvensen reducerats kraftig are under TV:s introduktionsfor-lopP in vad TV-mottagarbestindet i forstone skulle kunna anses moti-vera. En forklaring till detta torde var a, att antalet tTV-tittareu per mot-tagate dr onormalt stort under televisionens lbarndom)) for att sedanavta. Inte bara de TV-iigande hushflllens medlemmar utan [ven derasgoda vinner fcirin drar dlrigenom sina biovanor. En annan faktor kan varaden, att de speciellt flitiga biobesokarna 6r de som forst skaffar sig TV.

3+

1 1 0

Diagram 6, Biogralbesiiksfrekvensens utveckling 1955-59

lndex :1955 :100

Grupp I

Grupp l l

- o - , - G r U p p l l l

o . . . . . . . . . . . G rupp lV

19ss 1956 1957

Gnrpperna I-IV avser stiider med skiftande

(jiimf6r sid.

1958 1 95e

TV-tiithet under fdrsta kvartalet r 95934).

Med ledning av erfarenheterna frin de senaste lrens forilndringar i

antalet per person gjorda biobesok gjordes ocksi vissa berdkningar ftir

utvecklingen tg6*6r. For de del ar av landet, i vilka televisionsverksam-

het pnborjades fore den r 17 1958 - dvs. i Stockholm, Goteborg, Malmo

och Norrkoping - blev resultatet av dessa berikningar, att biobesoks-

frekvensen under 196o kommer att ligga pi en qz procent och ry6r pt

en +1procent llgre nivi in 1955, dvs. iret fore TV:s start. For omrtden med

35

en senare introduktion av TV blir nedglngen mindre. En sammanvdg-ning gav till resultat, att nedgflngen fcir landet som helhet beriiknadesbli z7 procent 196o och 32 procent 196r.

Konferens

I syfte att l2imna en orientering om mrijlighetern a att medelst grund-liiggande och till?impad marknadsforskning ge fastare underlag frir fcire-tagens framtidsplanering kommer IUI att i mitten av februari 196ranordna en konferens kring konsumtionsshrdierrra. Inriktnirrg sker spe-ciellt pt industrins ftirhlllanden och btde konsument- och producentvarorkommer att behandlas.

Ledare fcir institutets konsultverksamhet iir ekon. lic. John Ekstrcim.Under hans ledning stlr ocksfl de tidigare refererade studierna rtirandedryckesvanor och textil konsumtion.

ARBETSMARKNAD SPR OBLEM

Arbetskraftens rOrlighet

Unders<ikningen om arbetskraftens rcirlighet, frir vilken hurnrddelen avmaterialet insamlades vid personliga intervjuer i Norrkoping hristen 1958,har nu i stort sett fnrdigbearbetats och arbetet med slutredovisning avresultaten pflgflr.

Hurnrdvikten i undersiikningen ligger vid en beskrivning av rcirlig-hetens omfattning och sammans[ttning i olika llders- och yrkesgruppersamt vid en analys av olika s. k. incentives till rrirlighet, fr[mst di lonensroll. Genom att underscikningen i vad avser uppliggning av datainsam-Iandet ir den ftirsta i sitt slag hiir i landet har iven stor vikt kommit att liiggasvid sjllva metodstudiet och beskrivningen av de anvinda metoderna. Dethar ocksi visat sig att denna undersokning vad betraffar problems6ll-ningar och metoder redan plverkat andra underscikningar i landet,bland annat det i 196o irs folkriikning ingtende intervjuarbetet.

Betriffande rcirlighetens omfattning och utveckling i tiden l[mnades

36

Tabell 5. De orir'a slagen av arbetsbSrten i procent av totala antalet bytenunder Aren 1953-58

M?in fddda ryzg

Slag av byten

f. Rena arbetsgivarebyten

If. Arbetsgivarebyten * yrkesbyten

III. Arbetsgivarebyten * yrkesbyten

* n?iringsgrensbyten

IV. Arbetsgivarebyten * niiringsgrensbyten

V. Rena yrkesbyten

Vf. Rena geografiska byten

Summa

Ns

Medeltal byten

TJinstemdn underhela perioden

(r rz st)procent

Arbetare underhela perioden

(r55 st)procent

+3r 5

8

7t7I O

roo

6o

or54

321,81

les',slIOJ

:

73r

1 Summa procent arbetsgivarebyten2 N '=' totala antalet byten

vissa preliminira resultat i IUI:s jubileumsskrift rlndustriproblem 196or.Sedan dess har bland annat materialet bearbetats med avseende pt yrkes-strillning. Vi har d?irvid analyserat arbetsbyten av olika slag for personersom var tj[nstemln och arbetare under de perioder, i vilka vlrt materialdr indelat.r I ovanstlende tabell presenteras nlgra preliminlra resultatav denna bearbetning fcir tjiinstemin och arbetare fodda r 94 betriffandebyten under perioden tlg 1953-3r/8 1958.

Av tabellen frarngir att de i bearbetningen ingiende arbetarna gjort igenomsnitt mer [n dubbelt sfl mflnga byten totalt sett sorn tj[nsteminnenunder den studerade perioden. I friga om slag av byten grir vidare arbe-tarna fler komplexa byten rin tjinsteminnen, dvs. arbetarna byter oftarein tjiinstemlnnen samtidigt btde arbetsgivare och yrke eller arbetsgi-vare, yrke och niringsgren. Dirernot tycks tjinstemlnnen byta mera inom

1 Betriiffande denna periodindelning kan hiinvisas till uppsatsen i rlndustriproblem

r96o*.

37

fiiretagets ram, ex. de byter oftare iin arbetarna yrke utan att samtidigtbyta arbetsgivare. Dessa resultat kan dock delvis vara en effekt av atttjlinsteminnens karriiir inom fiiretaget dr mer pntagtig och yrkesbytenadiirfiir llttare att rapportera till intervjuaren.

Bearbetandet av anstlllningshistorierna frir tj?instemiin och arbetareftidda r9r3 ger i stort sett samma resultat som presenterats ovan, medan iden yngsta undersiikningsgruppen, den lr 1933 fiidda, skillnaderna mellantjlnstemiin och arbetare iir mindre markanta. Det verkar ju ocksi rimligtatt tjilnstemiin i zo-irsaldern skall vara ungefdr lika villiga till komplexabyten som unga arbetare.

Den frlga man stdller sig infrir resultat av detta slag iir, om den sti-gande andelen tjiinstemiin pl arbetsmarknaden skall leda till minskadriirlighet bide betriifiande arbetsgivare och yrken eller om tj?insteminnenpi framtidens arbetsmarknad kommer att fi ett idrlighetsmdnster sommer liknar arbetarnas av idag. Den frlgan kan inte besvaras iinnu; vissaansatser till svar hoppas vi dock kunna ge efter yfterligare analys av Norr-kdpingsmaterialet.

L6nedkniagars verloringar inom industrirr

Denna undersiikning avser att studera de fiiljdverkningar som en awals-mlissig liineh6jning kan viintas fi pl fiiretagens produktionsinriktning,tillverkningsmetoder och prisslttning. Arbetet har bedrivits genom in-tensivstudier i ett begriinsat antal fiiretag, representerande olika industri-branscher. Den provkarta pi olika reaktioner som hiirvid framkommithar sedan kompletterats med ett omfattande material om prisrdrlighe-ten inom industrin under efterkrigstiden.

under iret har arbetet avslutats och resultaten diskuterats i olika faek-kretsar. Undersiikningen befinner sig fiir nirvarande under try-ckning ochkommer att publiceras v8ren 196r.

38

Statistiska och ekonorniska dversikter samt6wig verksamhet

ProduktionsiDd,ex

Berbkningarna av Industriforbundets produktionsindex har liksom tidi-gare frr utfcirts inom institutet. Ntgra forlndringar i berhkningsmeto-derna har icke vidtagits under 196o. - I\Temnda index avser att mdta dekortsiktiga ftiriindringarna i industrins produktionsvolyrn, mflnad fcirmlnad eller lr frtn flr. Fcir mer ltngsiktiga jemfrirelser svarar Kommers-kollegii produktionsindex, vilket beriknas pn grundval av industrista-tistikens rnaterial. fndustriforbundets index anknyts i efterhand till dedefinitiva indextalen i denna serie, vilka publiceras med drygt r tlz frrsefterslipning. Industrifiirbundets index fungerar alltsfl som en preli-minlr snabbstatistik iiver produktionsllget i industrin.

Uwecklingen av produktionsindex fcir hela industrin minadsvis debida senaste flren redovisas i diagram 7. Det framgflr dir att produktio-nen under ry6o okat kraftigt jnrnfcirt med 1959. I diagram 8 redovisasproduktionsutvecklingen inom hela industrin irsvis frfln och med 1935och kvartalsvis (sisongkorrigerat) frfln och med rg17. Diagrammet korn-pletteras med kvartalssiffror frin och med rgST fcir de btda hurmdgrup-perna kapital- och konsumtionsvaruindustri. Diagram g anger utveck-lingen kvartalsvis i olika delbranscher (slsongkorrigerade serier, 1953 :

r oo).

Snabbhet kontra noggrannhet indexproblematiken i ett ntitskal

Den karaktdr xr snabbstatistik som kinnetecknar Industriforbundets pro-duktionsindex innebir rned nodvlndighet att kraven pi noggrannhet intef'Lr stlllas alltfor hogt. For att kunna fa fram siffrorna inom rimlig tid

index publiceras nu cirka r t lz minad efter den aktuella minadensutging - mflste kalkylerna baseras pt sidan korttidsstatistik, som snabbtkan finnas tillgnnglig. Produktionsstatistik av denna typ avser i allrnlnhet

39

Diagram 7. Prod,uktionsind.ex 16r bela industriu 1959-60

Index:1935=100

6

Mlnad

endast ett begrinsat antal viktiga varor eller [r sammanslagen till relativtstora varugrupper. Ofta dr primiirmaterialet dessutom hiimtat endastfrin ett urval av foretag. I mlnga branscher kan man over hurmd tagetinte fA fram uppgifter <iver produktionen tillriickligt snabbt. Man blirdlr hlnvisad till att anvlnda andra indikatorer fcir bedcimning av produk-tionsutvecklingen. Som exempel dnrpt kan nimnas forbrukning av rh-varor eller av elenergi. Den viktigaste indikatorn i sidana branscher dr

dock sysselsittningsstatistik tiver i forsta hand antal arbetartimmar ellerantal arbetare. Sysselshttningsuppgifterna kan sedan eventuellt korri-geras med ett antagande om foriindringen i produktionen per timme ellerper arbetare. Se ir t. ex. fallet med verkstadsindustrin, vars produktion

uppskattas med hjelp av statistik civer antalet arbetartimmar och ett sche-matiskt antagande om cirka z r lz procents Srlig okning av tillverkningenper timme. Generellt kan alltsi sigas att ett mflnadsindex civer produk-

tionen miste baseras pi relativt grova indikatorer. Men dfl det nu finns

+o

300

Diagrarr 8. Produktionsindex ftir hela industrin 1935-60

Arssiffror fiir hela industrin 1935-1959 och kvartalssiffror (s?isongkorrigerade) fdr helaindustrin samt kapital- respektive konsumtionsvaruindustrin ry57-ry6o

Index: 1935 - 100

/h.-J

- - ^ Y? - e '

/\./

i- o J

J.tt''

-

+/

a l t a t a a

1935 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 1957 1958 1959 1960

K a p i t a | v a r u i n d u s t r i n _ . H e l a i n d u s t r i n . . . . . . . . . K o n s u m t i o n s v a r u i n d u s t r i n

ett behov av ett sfldant samlande mett fcir industrin, filr man i princip

acceptera forfaringssdttet. Sarntidigt mtste emellertid indexkornsumerr-

terna vara medvetna om den oslkerhet som vidHder beriikningarna.

Mot bakgrunden av det seft pfl vilket produktionsindex beriknas kan

det varaav intresse att studera hur pass rittvisande resultatet blir. Den verk-

liga utvecklingen fir dfl antagas vara avspeglad i Kommerskollegii flrliga

produktionsindex, som jr bygger pl ett fullstiindigare och mer differenti-

erat material. I nedanstiende tabH anges fcir hela industrin under lren

1948-58 dels de definitiva talen i Kommerskollegii index, dels de preli-

minlra sifirorna i Industriforbundets index.

Skillnaden mellan den definitiva och den preliminlra indexsiffran ufr-

der den tid Industrifcirbundets index berlknats enligt nuvarande rnetoder

6r siledes obetydlig for samtliga fu med undantag av 1958. Denna goda

civerensstlmmelse vad betriffar hela industrin inneb[r dock inte att mot-

+r

Diagran 9. ProduktionsvblSrmen i vissa branscher 195?-60

S?isongkorrigerade serier. Kvartalssiffror

Index : 1953:100

Jiirnmalmsgruvor Jirn- och metallverk Tri industri

160

140

120

i00

80

0

180

160

140

120

100

80

0

140

124

100

80

0

Massaindustri L ivsmedelsind ustr i

Texti l industri Konfektionsind ustri Liider- och skoindustri

1957 58 59 1957 58

+2

Pappersindustri

Tabell 6, ProduLtionsind,ex fiir bela iaduEtrin

Ar Definitiv enligtKommerskollegium

Prelimindr enligtIndustrifdrbundet

rg48r949r 950I95 Irg52r 953r954r 955r 956r957r 958

r83r90r97zo620?

20.+

" r 3zz623+

"402+5

r83I 9 I

r97205202

"43

" r 3zz6

232

2+t

298

svarande jiimfcirelser fcir de olika delbranscherna ger lika gott resultat.Hiir finner man i allminhet stcirre skillnader.

Den forhtllandevis stora differensen flr 1958, som ju inneblr att ned-gflngen i produktionen enligt de preliminiira siffrorna fcirbytes i en upp-gflng nlr den definitiva uppgiften forelflg, kan till stor del fiirklaras av enunderskattning av verkstadsindustrins produktion. Dels var syssels ztt-ningsutvecklingen nigot gynnsarnmare in vad de preliminira uppgif-

terna gav vid handen. Dels visade sig det schematiska antagandet om 6k-ningen i produktionen per timme vara alltfrir l8gt. Detta aktualiserar

ftilgan om man pfl ett bdttre sltt kan mita verkstadsindustrins produk-

tion. For vissa delbranscher kan detta kanske ske med trjalp av uppgifter

iiver producerade kvantiteter eller med lednin g av sifiror over f;tgingenav elenergi och rflvaror. Och for de delar av verkstadsindustrin, dir syssel-slttningsstatistik kommer till anvindning, dr det kanske mojligt att fAen blttre och mer differentierad uppfattning om forbndringarna i pro-duktionen per arbetartimme. Det bor dock i detta sammanhang nimnas attdet ovan berorda antagandet om cirka z tlz procents irlig <ikning avtill-verkningen per timme nlstan lika ofta overskattat som underskattat denfaktiska forindringen.

Problemen kring beriknandet av verkstadsindustrins produktion [r pl

43

intet siltt enastEende fiir denna bransch utan de finns i liknande eller andraformer iven i andra branscher. Att diskussionen hiir kommit att rtira sigkring verkstadsindustrin beror pl atr branschen dr sr betydersefull -

den svarar fiir mellan 35 och 40 procent av totala industriproduktionen.Over huvud taget finns det starka skdl, som talar f<ir en ompriivning avhela beriikningsmetodiken fiir index. En revidering har ocks6 aktuali-serats mer och mer under de senaste 6ren. Pi Kommerskollegium pig6rfrir nirvarande ett intensivt arbete med oml[ggning av de metoder frirproduktionsindex, som till?impats dir sedan mitten av r93o-talet. Blandannat har ju en ny varu- och branschnomenklatur infiirts i industristati-stiken under 1959. Grunderna fiir Industrifrirbundets index kommer att isinom tid anpassas till de nya principerna. Det blir alltsi inom en relativtnbra framtid anledning att ingtende penetrera alla de frigestiillningarsom lr fiirknippade med beriiknandet av produktionsindex.

Verkstadsstatis0ik

ordnliget inom verkstadsindustrin har i vanlig ordning undersiikts vidutgingen av februari och augusti 196o. statistiken omfattar iiver 4oofiiretag, som tillsammans representerar drygt 6o procent av verkstads-industrins arbetstimmar enligt industristatistiken. Arbetet har bedrivits isamarbete med sveriges Mekanftirbund och sveriges varvsindustri-f<irening. orderstatistiken har liksom tidigare publieerats i tvi broschy-rer.

Diagram ro visar utvecklingen av orderstockens storlek, miitt i arbets-timmar, i de fyra verkstadsbranscherna under tiden augusti r956-augusti196o. I varvsindustrin har orderstocken fortsatt att minska, medan manfiir de tre iivriga branscherna kan konstatera att den uppglngstendens,som biirjade giira sig gzillande under 1959, ytterligare fiirstzirkts under196o. Aven orderinglngen har varit stigande. Detta framgrr av diagram r r,som visar uwecklingen av orderinglngen frin hemma- och exportmark-naden i verkstadsindustrin exklusive varven. Pi exportmarknaden, somsvarar ftir nlrmare 30 procent av samtliga order, var iikningen sirskiltkraftig. Av de olika delbranscherna redovisar den elektrotekniska indu-

4+

Diagram LO. Orderstock i verkstadsind.ustrln augusti 1956-augusti f96O

Index : aug.1954:100

\ O Nrn u'r

b b iJ l lr\t .O

b

t \ c o orn rn rtl

d r d u o

3 E e

o \ o \ o o1.'} |J1 \o \4,

t - b O L b O. c t i l l jg G , J g n t

strin den stiirsta uppgengen. Varvens orderinging har ocksi iikat men den

ir fortfarande lfrg jimfort med den hoga nivfln for nigra ir sedan.

Sveriges Mekanforbunds mtnadsstatistik iiver sysse/r rittningen i verk-

stadsindustrin har i likhet rned tidigare tr utarbetats inom institutet.

Siffrorna for de elva forsta minaderna ry6o visar pl en uppgeng i syssel-

sittningen per normalvecka om S r lz arbetsd"g for branschen

totalt med 7 procent jimfiirt med motsvarande period 1959. I samtliga del-

branscher utom varven har sysselsflttningen tikat kraftigt.

fndustriell rnlnadsstatistik rn. rf,r,

Industriell mdnadsstatistik med uppgifter och diagram iiver industri-

produktion, export, import, byggnadsverksamhet m.m. har sammanstillts

och utsints varje minad. Statistikrapporter civer utvecklingen inom vik-

tigare branscher har dven regelbundet publicerats i tidningen Arbets-

givaren.

+5

El. verkst id

Jiirn- och metallmanufaktur

Diagram Lt- Orderinsans lnan hemmo- och exportmarlnad, i verkstad.sln-dustrir exkl. rrarvsn september 1g56-augrrsti 1960

fndex: sept.-nov. 1954: 100

Exportmarknad

f - , a

/ - \ r /

\

/ \e J

tl te l'

\ a - - - - \ - e - a ?

Hemmamarknad

t h t E q n I eg. \ 5

F E F F F s ? Ffl - t r l l t l l r3 h h f r 3 s s s da g E - H e $ { i :a E s E y , E g ' 8 5 .

Det ekonorriska liiget

Pfl uppdrag av Svenska Arbetsgivarefcireningen har liksom under tidigareht utarbetats tre rapporter rorande konjunkturutvecklingen. Dessa harpublicerats under titeln uDet ekonomiska liigetu och varit avsedda sominformationsmaterial i fciretagsnlmnderna. I varje rapport har den sven-ska ekonomin analyserats mot bakgrund av en redogcirelse for konjunk-turllget i utlandet, och de i forsta hand Frirenta Staterna, England, Vast-tyskland och Frankrike. Utvecklingen i Sverige har behandlats utfcirligt iftilga om produktionen, sysselslttningen, investeringarna, utrikeshandelnoch den ekonomiska politiken.

I samband med den fcirsta och tredje riversikten har tv& siirskilda sak-underlag flrdigstlllts, avsedda att ligga tilt grund frir de bildbandmed tal, som under namnet Ekonornisk Virjournal och EkonomiskHostjournal utges av Svenska Arbetsgivareforeningen for visning vidforetagens nlmndsammantriden. Virjournalen utformades som en spe-cialoversikt om integrationen i Viisteuropa.

46

6vrig verksasrhet

Liksom tidigare har institutet dven under 196o bitrett foretag och orga-nisationer inom niringslivet med smlrre utredningar och diverse annanservice. Vidare har flera rnedarbetare vid institutet aktivt deltagit i dis-kussioner rorande utformningen av 196o flrs folk- och bostadsrlkningsamt bearbetandet av denna. Sammanst?illningar av olika ekonomiska datahar llmnats till FN, OEEC m. fl. internationella organisationer.

Institutets medarbetare har genom ett flertal foredrag och artiklar med-verkat i den ekonomiska debatten. I allm[nhet har dessa framtridandenhaft direkt anknytning till publicerade eller pflg8ende underscikningar.

I anslutnitg till institutets zo-flrsjubileum anordnades i januari 196oen kontaktkonferens med deltagande av omkring 4oo representanter fcirniringslivet, Vid detta tillfnlle gavs genom korta anforanden en allrniinciverblick civer institutets arbete.

Kontakten med grannllndernas utredningsinstitut har varit livlig un-der iret. Stlunda har bland annat en medarbet are vid IUI en llngre tidvistats i Oslo i utbyte mot en kollega vid Nreringsokonomisk Forsknings-institutt.

Institutets chef har under flret varit ledamot av Utredningsrfldet, €x-pert i t95g flrs llngtidsutredning och, likaledes som expert, intrdtt i denallm[nna skatteberedningen. IUI:s bitradande forskningschef har ut-setts till sekreterare i Bankoutskottet.

+7

Publikationer utgivna ov Industriens (Jtredningsinstitut*

Industrifciretagets produktionseffektivitet. Erik Ruist (196o). ro8 s.Industriproblem 196o (196o). 186 s. Utg&ngen.Studier i bilismens ekonomi. Jan Wallander (rg58). 364 s.Den textila konsumtionen. John Ekstrrim (rg58). 289 s.Den privata konsumtionen i Sverige r93r-6s. Ragnar Bentzel m. fl. (r gs1), 47s s,Strukturomvandlingen i jordbruket. odd Gulbrandsen OgsT). zsz s,Sveriges industri och europamarknaden. Ingvar Svennilson och IngvarPetzfrll

FgST).Multil ith. 7r s. Utg&ngen.Bilfigaren och bilen (rgS6). rr2 s.Industrien och fcirgubbningen (rgSS). rz8 s.Kernisk industri. Alv Elshult och Ingvar Svennilson under medverkan av Hans

Wagner (rgS i l . zrS s.Nationaliseringen i England. Erik H66k (rgs5). Multilith. 88 s.Bostadsefterfrigan - med hinsyn till hushi'llens inkomster och sarnmansdttning.

20i -

r5 : -

J 5 . -

3;2+i so

6: 5o9: 50t . -

l+'. -

+ i -

Stig Rydorff (rgSS). Stencil. 88 s. Utgingen.Svensk television. Efterfrigan, tillverknirg, import. En prognos

r 3 5 s .

5 : -( r gS+). Stencil.

3 : -8 : -

5 : 5 0r+i -

r4i -

r+i -

r4i -

Den fria viirldens r&varuf6rsdrjning (rgS+). zt5 s. Utgingen.Tjiinstemzinnen och den industriella omvandlingen. Erik H66k (rgSg). r 14 s.Svenskt distributionsvflsende. Roland Artle (r95e). 238 s. Utgingen.Befolkningsutveckling och arbetskraftf6rsdrjnittg. Erik H66k (tgszl. r93 s.Svenskt transportvdsende. Carl Wilhelm Petri (rgse). zg+ s. Utgingen.Inkomstfordelningen i Sverige. Ragnar Bentzel (1952). zz7 s.Svensk industriell fciretagarverksamhet, band r och z. Erik Dahmdn (r95o).4e8

* zgg s. e8: -

Smr)trycksserien

r 9 6 o

zo. IUI's bilprognos genomging och revidering 196o, Jan Wallander -

Bertil Olsson. 8 s. 3: So19. Prisdifferentiering inom handeln. En studie av kiiparprestationer ur leveran-

t6rens synpunkt. Lars Lid6n - Bengt A. Holmberg. rr8 s. ro: -

18. IUI's konsumtionsprognos fcir hr tg6s. En granskning och revidering.Gdran Albinsson, Ragnar Bentzel, Georg Danielsson, John Ekstrdm ochOdd Gulbrandsen. 106 s. 9: 50

r 9 5 9

rJ. Perspektiv pi Viisteuropas utveckling rgSS-75. fngvar Svennilson. 85 s.Utgingen 9: 50

16. Skiftarbete i verkstadsindustrin. En unders6kning rd'rande de ekonomiskafdrutsiittningarna. Lars Lid6n - Jan Wallander. r3r s. Utgingen 9:50

15. Kapitalbildningsproblemet. Nigra samhflllsekonomiska synpunkter. ErikDahm6n. 78 s. 9:5o

!+. Anviindning av befolkningsregistret f6,r undersdkning av arbetskraftens 16r-lighet - en metodstudie. Jan Gillberg - Bengt G. Rundblad. 14 s. 3: So

* Hrir har upptagits de senare drens publihationer, En tullsttindig fiirtechning han erhdllas bd begtiran,