I N DUSTRI E N S UTRE DN INGSINST ITUT

Hr en fristiende vetenskaplig forskpingsinstitution gmndad 1939Arbetsgivarefiiisningen och Sverigee Induetrifbrbunel

Vfi'Att beilrivs forekning rdrande ekontimieka och sociala fiirhillanilen av botydolsefdr clen inilueriella utvecklingen

Verksamlut

Euvuililelen av arberet inom instihtet ignar it lfugsiktiga forskningauppgifter.Ma,n eiLtar herriil rill ott strdiun av de grondlBgganile g.m-anhangem inomniiringsUvet och siirskilt till att belysa de frigor som hiir samnan meil etmkEtrella och institutionella fdriinilringan feis&ningsresuftaton publiceras I instituteteskriftserie.

Viil eiilan om ilet Iingeiktiga forskningsarbotet utfiir inetitutet gm6rre utred.-i'gar rdrando epeeiella problem samt g€r vieg eervlco iit inilugtrifiiretag, org&nisationer, statliga myndigheter etc. Ilstitutet srnmansg[1161 viilaro blanrt anatmina{gsiffr'61 tiver industriprodu},tionen samt €n index iiver ileona.

Styrelse

@Svenska

PersonalDirektiir: Docent Jan'lV'allanderBitriidande forskningschef : Fil. Iic. Erik E66kSakkunnig: Preceptor Ragnar BentzelSekreterare: Pol.mag. o. civ..ekon. Lars Nabseth (administration)

Pol. mag. Gtiran Ahrsjti (publiceringsfrigor)FiI. kand. Giiran Albinsson

Alctuarie: Fil. kand. Claes LagerkvistK"mrer : Fnr Ruth'lV'iklund.Ellersrad

6urig ordinarie personal samt rned siirskilda utredningcff sysselsatta:

Bankilirekttir Marcus'Wallenb€rg,ordftirande

Disponeil HAkan AbeniugDirektiir Axel EnsriimDirektiir Per Ele*herg

Fru Kato von Arnoldfil. kand. Per-Olof Bomanprofessor Erik Dahm6nherr Georg Danielssonpol. mag. John Ekstrijm, D E Sfrtiken Ingrid, Forsbergfil. kand. Jan Gillbergdocent Odil Gulbrandsenfil. lic. Bengt Hiighrndfnr Britt Johanssoneivilekonom Lars Lid6n

Direktiir Axel fverothDirektiir Bertil KugelbergDirektiir Sven SchwartzDoeent Jan'!7'allanderTeI.r. dr Ernst

'V'ehtje

fil. kand. Bertil Nilssonfr"u \V'era l.[yr6nherr Bertil Olssonfrl Karin Pahlbergdirektiir Wilhelm Pauesfru Kerstin Petterssonfil. dr Erik Ruistfil. Iic. Bengt G, Rundbladprofessor fngvar Svennilsonfrrr Ester Wennerholmfru Gunni

'W'esterberg

Verksamhetsfiret l95B

Fcirord

ITY 6ra exportindustriers svirigheter pi viirldsmarknaden pi eistone har

Hn en ging visat, hur kiinslig den sveneka ekonomin [r fiir interna-tionella etiiruingar och hur niidvlndig en ekonomiak politik [r, somgiir virt nbringsliv rustat att motsti itfiiljanile pifreetningar. okad riir-Iighet fiir det ekonomiska livet mobiliserar motstindskraftea hos viraexportniiringar.

under deirna omstzillning har man ocli.i frln arbetsmarknadsmyadig-heternas sida i hiig grad inriktat gina anstrrngningar pt att underlIttaarbetskraftens omflyttningar. Fiir att om miijligt fiira en effektiv om-st[llningepolitik miste man ha en klar bild av de ftirhillanden, eompiverkar mrnniskor vid deras flyttning mellan olika arbeten. NigonfqrcLning har pa detta fiilt bedrivitso men iinnu &tergtir mycket. rnsti.tutet har tagit till sin uppgift att granska dessa problem. under ftire-glende tr har vi salunda i Norrkiiping cjort en omfattande undersiikningriirande flyttningarna fiir tre olika drsklasser ar' m[n. Intervjumaterialet?ir under bearbetning oeh delar av resultaten ber?iknas bli framlagdaunder inneyarande 6r.

Fiir att deu svenska ekonomin skall kunna sti v[l ruetad mot konjunk-turella prflfrestningar rlcker det emellertiil givetvis inte med att vi skaparriirlighet pi arbetsmarknaden. Det giiller ockea att utvecklingsarbeter in-om fiiretagen kan bedrivas si snabbt och framgingsrikto att dessa harmiijlighet att anpaesa sig till och fiilja med i den ekonomiska utveck-lingen och helst leda denna. Det iir dHrfiir naturligt, att institutet lignaren mycket stor del av sina resurser 6t studier av det ekonomieka framit-ekrid.andets natur- och drivkrafter. En viktig friga i detta sammanhang

?ir kapitalriirsiirjningen. De fiirsta resultaren frEn professor Dahmdnsundereiikningar riirande indusrrins kapitaifiirsiirjning beriiknas bli sHndatill trycket under den n?irmaste tiden. Av stor betydelse fiir framit.ekridandet iir ocksi utformningen av fiiretagsbeshattningen. Denna frf,gahar institutet nu tagit upp pe sitt program och vi avser att under senarehiilften av 8r 1959 starta mer omfattande undersiikuingar p6 detta omride.

rnsdtutete lingsiktiga arbete rtiraude den framtida marknadens ut.veekling har fortsatts. under hiisteu kunde vi publicera de slutgiltigaresultaten frin den stora undereiikning riirande biliemen, som vi arbetatmed uuder etekillig tid. Eu studie av professor Svennilson riirande deneuropeiska marLnadens framtida etruktur [r vidare under avslutand.e.

Stockholm den 19 januari 1959

/a

InnehAU

Utgivna publikationer 7Studier i bilisroens ekonomi 7I)en textila konsumtionen tlSm&tryeksserien . 1l

Konsumtionen i Sverige 1931--{5 llfndustriens Utredningsinstitut - mAls[ttning och verksamhet llfnput---output oeh den strukturella interdependeneen . . lgJordbruket under omvandling lgOljan i svensk ekonomi 13

Vir konsumtion, Sterblick och prognos 14

Forshningsprojekt under arbete . . 16Understikningen riirande liineiilcningars verkningar inom indu-strin 16Kapitalunilersiikningen 19Verkstadsindustrin . . 20

Infiirande av skiftarbete inom verkstadsindustrin ZOfnput-output und.ereiihning av verkstadsindustrin . . ZLVerkstadsinduetrins struktur . 2l

Produktivitetsutredningen ZlArbetskraftens riirlighet . ZlDen europeiska marknaden . 24Skogsbruketsvirkestransporter . . ZADen offentliga sektorns expansion 26Den privata konsumtionen 26TV-utveckling€n . 27Kommersiell televisionsverksamhet 2g

Liipande statistik 28Produktionsindex ZBVerketadsstatistik gzIndustriell mtnadestatisiik rn. m. . Bs

Ovrigverksamhet . , BsDet ekonomiska llget BsDen gemensamma europeiska marknaden . . g6

Service, rapporter, yttranden etc. 86

Diagram

l. >Overlevelsediagram> fiir bilar . l0

2. Konsumtionsutgifter i Sverige 1952 efter hushdllstyper 123. Sektorer riskidliggiirantle 1950 och 1955 6rs gveneka oljekonsum-

tion i mB med avseenile pi fiirbrukarkategorier . f5

4. Eur en Iiineiikning sprider eina verkringar till arbetet p& olikaaydslningar inom ett j[rn- och metalbnanufakturfiiretag l7

5. Rotv?irdesfiirdelningens beetiimningsgr'.der och liiget av >noll-gr6nsen> . . 25

6. Ifur rotviirdets geografiska fiirdel.i-g kan tiinkae lndra liige vidiiverging frin llottning till landtransport . . 25

7. Antal TV-radiotillstind per 1000 iuvinare i StocLholms-omridet.Observationerna avser per den 13 februari, 15 april reepektive15 sppternher 1958 27

8. Produktioneindex fiir hela induetrin 1957-1958 299. Produktioneindex fiir hela induetrin 1935-1958 30

10. Produktionsvolymen i vissa branscher 1955-1958 31ll. Orderstock i verletadsinduetrin augueti 1954-augusti 1958 3212. Orderinging fr6n hemma. oeh exportmarknad i verkstadsindu-

strin ej(klueive varven september 1954-augusti 1958 3313. Orderinging frin hemma- och exportmarknad i varvsind.ustrin

septernlrer 1954--augusti 1958 34

tJtgivna publikationer

Stufier i bfismens ekonomi

Under denna rubrik publicerades under htieten den avglutande redogiirel-sen fiir inetitutete bilundersiikdng. Bokeus ftirfattare har varit docent JanWallander. Redogiireleen som omfattar dryg 360 eidor har rtint en myc.Let livlig uppmlrksamhet i pressen. Inte minst har man d?irvid tagit upptill behandling de synpunkter, eom i boken framfiirs p& eventuella skill.nader mellan biliigare och icke'bilEgare i friga om konsumtione. ochdeklarationsvanor. Av eentral betydelse fiir undersiikningen har ocke6varit att utreda hur olika ometiindigheter av typen inkomst, yrke, ktin,civilstdud ete. p&verkar en persons benHgenhet att skaffa sig bil.

I ett av bokens kapitel tas frtgan om kostnaderna fiir att hilla sig medLil upp till ing&ende behandling. Den stora svirigheten visar sig h?irvidvara? att man saknar tillfiirlitliga uppgifter om en mycket betydande del.kostnado n6mligen v[rdeminskningahoetnaden. I)etta giir alla kalkyler rii-rande vad det >verkligen> kostar att ha bil osiikra. Det viear sig ocks6 atttlet spelar en avgiirande roll fiir eu biligares kostnader om han ktiper sinbil ny eller om han skaffar sig den som begagnad. I anslutning till vissakalkyler giirs ett r?iknecxempel eom tyder pi att om en person kiiper en

ny bil oeh behAller den i tre 6r e.fl blir hans vhrdeminskningekostnad per

fir 2,3 ginger si hiig som om han kiipt samma sorte bil som begagnad tre-

6ring. R2ikneexemplet har dtergivits i tabellen nedan.

Inkiipspriskr

llder I:a 6retkr

&retkr

3:e &retkr

I 080900630630

9 000ca 6 500), 5 000,o 4 000

nyl i rt,4 ) t.'o n

2 340I 460I 040

940

I 620I 080

900630

I 6801L47

857733

Dct ii1 en vanlig fiirestiillning bland biliigare att der >ltinar sig> att bytabil efter tvi i rre Ar. SkHlet hiirtill anges vara att reparationskostnadernadt biirjar stiga mycLet kraftigt. En person som gilde sin bil i'rnan dessskulle alltei slippa ifrtn dessa kostnader. Detta [r emellertid ert uppen.

Verd eminskningsko s tnadGenomsnitts-

kostnad &r 1-3

bart felresonemang om m'n ser tiu genornssillsfallet. Det lir nImligent.v-dligt att om det verhligen var s6, att det var dyrare att kilra en bil t. ex.under det fj?irde [n under det tredje 6ret, sa skulle det aldrig vara miij.Iigt att s?ilja en bil eom var fyra ir gammal. Alla mlinniskor misre jus?iga sig att under sidana omst[ndigheter ekulle det liina sig b?ittre attkiipa en tre ir gammal bil oeh s6lja denna efter ett ir. Man skulle dddele fi l6gre kostnader, dels fi de ftirdelar som sammanhdnger med att entre 6r gammal bil har ett modernare utseende och iir mera driftsiiker. Mankan dlrftir vara iivertygad om att marknaden kommer att gtiilla in sig pAett sialant siitto att priserna pt begagnade bilar av olika &lder ligger pi ens&dan niv& att det iir billigare att kiira en bil under dess fjiirde iin underdese tredje ir. Detta utesluter inte att reparations. och underhillekostna.derna kan vara hiigre u'der ilet fj?ircle iin under det tredje &ret, mendenna Etegring kommer i gi fall att motv?igas av att kapitalkostnadernako"""er att vara i motsvarande m&n l[gre under det fj[rde iin under dettredje iret. Som framgir av det material iiver kogtnaderna fiir bilar avotka ililer gom undersiikningen presenterar, fiirh&ller det sig oclcsi plldetta sitt. Totalkostnaden ftir att h&lla sig med en bil av viss typ sjunkerpttagligt med bilens tlder. S?irskilt kraftig iir denna eiinkning i biirjanav bilens livstid. Det [r viieentligt billigare att hilla sig med en bil underdess tredje och fjiirde 61 6n under dess fiirsta och andra.

Det viear eig ocksi att de med ildern varierande driftekostuaderna fiiren bil stiger mycket starkt under dess filrsta, andra och tredje dr ftir atrdlrefter av allt att diima ha en tendene att plana ut. Detta torde blandannat sammanhiinga med att driftskostnaderna under bilens seaare lev-nads&r i hiig grad piverkae av med j?imna mellanrum iterkommandeetoia kostnadeposter av typen ringbyte, byte av batteri, ljudd5mpare ochdylikt" Deeea utgifter biirjar ju upptrlida fiirst eedan bilarna kiirts ett partueen mil.

Vad gom nu sagts inneb6r inte att det skulle vara ofiiinuftigt av bil-6gare att byta sin bil innan den iir skrotmogen. Den som kiiper en ny biliir intxeeeerad av en vara av den lcvalitet, som en ny bil represent€rar.Al.lteftereom han sedan anvfinder bilen, sjunker dees kvaliter och kom.mer att allt mer avligsna sig friu den kvalitetsklass, som han 6r intres.serad av. Det iir di fullt rationellt av honom att siilja bilen till en aruranperson som iir intresserad av en ldgre kvalitetsklase in han ejiilv. Det [rdetta som iir fiirklaringen till att man fiir bilar har anledning r'eikn" med

att innehaveiiden skall vara j[mfiirelsevis kort. Untlersiikni'agen kommer

ocllsfl fram till att i Sverige behiller i genomsnitt rlcn fiirete i""ohavaren

sin bil i ungefEr 3rl fu. Det finns anledning tro att, bilen stannar kortare

8

tid i de fiiljande rigarnas hrinder. Av nedanstflende

stor del av en viss bil&rsklass som befinner sig kvar i

efter olika tidpunkter.

tabell framgir hur

fiirsta Hgarens hand

Bilirsklassens&lder i fir

Kvar i fiirstedgarens hand

procent

0r00r51152r53r54r55r56r57r58059r5

10051 lo5L2rS

100,089,5?30059,047,036,029,023,519,015oo10,05051'0

0

I Amerika torde morcvarande viirde i mitten pfl 1950-taler ha uppg&tttill cirka 3 6r. Det fiirefaller allts& inte finnas auledning tro att o'nr'dtt-ningshastigheten p& den amerikanska marknaden iir vdsentligt snabbare6n pi den svenska.

Bilare livsliingd Zir ett annat omdiekuterat problem som tas upp till be-handling i boken. Man kommer dlrvid till den slutsatsen, att bilar av dentyp, som edlts i Sverige under efterkrigstideno kan ber[knas bli ekrotadeefter i genomenitt 1l/z 3r. Detta utesluter givetvis inte att en hel del

bilar blir skrotade vid mycket tidig ilder, medan andra kan finnas kvar

i 20 er eller mera. Hur utvecklingea kan te sig fiir en irslclaes bilar av

evensk typ framgir av diagram 1o som visar hur minga bilar gom finns

kvar efter olika 6r av en Areklass pi I 000 st.

Att bilar har sri ling livsliiugd giir att vi kan vHnta ogs att nyinkiipen

precis eom n[r det g?iller nyinkiip av t. ex. verktygsmaskiner skall variera

starkt med konjunkturerna. Orsaken till att det fiirhiller sig pi detta sltt

kan klargiiras med ett enkelt exempel.

Lit oss anta att bestindet Hr ett gott mitt p& konsumtioneng etorlek

och att vi har ett best&nd pi 100000 vagnar. Under antagande_om JQ$r"Iivsldned betvder det att vi vid ofiioi-l--'r r--**'!rurl iar;e dr behdver

kiipa ft 000 "litar trir att ersatta skrotningen. Vira inkomgter stiger nu

med l0 procent och vfir inkometelagticitet med avseende pi bilkonsum'

Diagrum 1. >0aerleaelsediagram> fii, bilar

Antol " i iver-tevcnde"

1 000

800

600

400

200

1 8 70 Arsk lossens d lder

tionen dr 3, varf6r vi vill iika vir konsumtiou med eirka 33 procent. Be.stindet m&ste allte& stiga till 133 000. Fiir att et skall kunna ske mistenyinkiipen stiga frfin 10 000 till 43 000 eller med 330 procent.

L&t oss sedan t[nka oss att inkomsterna iret diirpA fltergflr till sitt,gare lHge. Vi viil dA ha en konsumtion svarande mot 100 000 vagnar.att istadkomma detta rHcker det emellertid inte med att skera nedinkiipen. Om nyinktipen skHrs ned till noll kommer bestindet i allaatt uppge tin ln 000 vagnar. Enda s[ttet att fe ner konsumtioneniinskad nivi 6r att export era begagnade bilar till utlandet.

I)et fenomen som beekrivits ovan brukar man kalla fiir accelerations.effekten Hittills har detta fenomen inte gjort sig s6 etarkt g[llande iSverige. Vi har emellertid u"der l95B f&tt en fiirsmak av vad detta kan

!-gneb'rira. Under det iret briits ju nEmligen den sedan flera 6r pigiendetikningen av ut=o^-r'-1i:r1,.:- nnh fiirbyttes i en nedg&ng. personbilsfiir-slljningeno gom under 1957 uppgitt till tr* uuu ,os,-i,e iau rur ryl6 be-r6knas uppg6 endast till 14? (X)0 vagnar. Det finns all anledning att fiire.

I 0

ridi.FiirIlY'

falltill

stllla sig att i framtiden billiirsiiljningen och dese variation frin ir till irpl ett helt annat s[tt iin tidigare kommer att eti i centrum ftir den eko.nomieka politiken. Myndigheterna kommer att ha ett starkt konjunktur.politiskt intresse ay att i vissa l?igen stimulera fiirsiiljningen och i andrabromea upp den.

Den textila konsumtionen

PA uppdrag av den e. k. Partsutredningen fiir textiliniluetrin har en ut-redning om textilkonsumtionen utfiirte inom institutet. De.lr innebEr enutvidgning och fiirdjupning av det kapitel om bekl[dnadskoneulotionen,sou ingick i institutets tidigare undeniikniug Den privata koneumtioneni Sverige t93f-{5. Utrsflningen publicerades i juni 1958 under titeln>Den textila konsumtionen) Bom en del i Partsutredningens skriftserie.Ilet tedde eig emellertid motiverat att [ven lita deneamma ingi i insti-tutets serie. Som utredningsman har pol. mag. John Eketriim DHSfungerat.

Utiiver en ingiende behandling av utvecklingen under den senaete 25-rirsperioden - konfektior$varornan genombrott, introd.uktionen av nyafibrer, den iikade kiipkraftens inverkan uot differentiering och kvalitets.hiijning - har en granskning utfiirts av skillnader i kl[dkonsumtionennellan olika grupper av befollmingen. Diirvid har eivlil evenska som ut-Iiindeka budgetundersiikningar anviints. I)en tee som utredningsmarrnenpriivat pA materialet har varit: de ekillnader i konsumtionen av kliiiler

som man finner vid jiimfiireleer mellan gr.upp€r av olika slag (t. ex. 6lders-oyrkee- och eocialgrupper) kan fiirklaras av olikheter i inkomst mellangrupperna. Att exempelvis ensamstAende unga flickor kiiper kl[der fiir

dubbelt si myeket eom miidrar i barnfamiljer fiirklarag av deras n'dra nog

dubbelt ei hiiga disponibla inkometer. Som syns i diagrammet pA niieta

sida erhels en enhetlig konsumtionsnivio on hiinsyn tae till inkomet-

ekillnader. Endast pensionlrsgrupperaa awiker n&got.

Smitrycksserien

fnetitutete smitrycksserieo i vilken framlIgge mindre utredningar, ar-tiklar etc., har under 6ret utkommit med fem nummer. De tv& fiirstanumren i eerien, >Konswntionen i Saerige 1931-45> ay preceptor RagnarBentzel och >Ind,ustriens Utreilningsittstitut - m&lsiitming och aerksann-

l l

Diagram 2. Konsttmtionsutgifter i Suerige Lg52 efter hush&llstyper

K rono r

600s00400

300

200

100

0De en-sqmsl6-

endeungq

K ronor

P.n 1ya Born- Tondrs- Det citd- D€ €r-fomi l jen fomi l ien fomit jen re poret somstd-

endegomlo

800

700

600

s00

400

300

200

100

0De en-somsld-

endeu n g q

P.n .n)ro Born- Ton6rs- Def dld- De en-fomit ien fcmil ien fomil jen re paret somst&.

endegomla

_ _ _ _ _ :::ili"1;::H:":ffi:iii:.:j:,j,,."",om cl lo hushdllstyperno hide t iko slor inkomst.

72

Kliider fcir mcin

Kliider kv i nnor

het> av institutets chef, [r siirtryck av artiklar som tidigare publiceratsi Skandinavigl(a f,nnk6ng kvartalsgkrift 1958.

Det tredje emitrycket med titeln >Input - output och den sfiukturellainterdcpendensen> av fil.Iic. Bengt tliiglund utgiir en preeentation avde tankeglngar som ligger till grund ftir den pdg&ende input<utputunderstikningen"

Utgingepunkten fiir denna underaiikning iiq att en stor del av produktionen inom miaga industrigrenar bestdr av varor som levereras tillandra industrier, i vilkas produktion de anviinds gom inratser i fom avr&varor och halvfabrikat" Genom att de olika induetrigrenarna p& dettaslitt samverkar gerrom att Ieverera till varandra uppst&r ett netv€rk avrelationer dem emellan. Som f6ljil diirav ko"""er t. eK. en fiir?indring ieftedrigan pi nigon vara fdr kongumtion eller export att iternerkainte bara pi eftedr&gan ftir den induetri eom direkt levererar varani fr&ga, utan Aven pi alla de industrier gom indirekt medverkar i produk-tionen av den. fnom input--output analyeen studeras denna ttrp av rela-tioner och metoden ger miijlighet att uppekatta de indirehta sambandenmellan verksamheten inom olika iuduetrigrenar. A ena sidan kan denge upplysning om vilka som i sista hand lir fiirbrukare av en induerieprodukter och d?irigenom hur avsHttningen av den egna produkten iirberoende av efterfrigau pi andra produktero nilgot eom siirekilt biir in-tresEera iadustrier n6ra rdvaruetadiet i produktiousproceeEerl A andraeidan kan deu ge upplys"ing om vilka industrigrenars tjiineter som di-rekt eller indirekt tae i aneprik vid en vise produktiou, och d?inned hurden egrra produktionen Hr beroende av produktionefiirhdllandeno arbets-kraltefiirhillanden och dylikt inom andra industrier.

Som Arets fj?irile uummer av smitrycksserien publiceradee >lord,bruketwtd,er omaand,ling> ay docent Oild Gulbrandeen och fil. kand. (iiran

Albingson. Smiekriften: sour delvis utgiir €n sayn"nanfattning av Gul.brands€ns under 1957 publicerade utredning Strukturomvandlingen ijordbruket, har utgivite i samarbete med LT:s fiirlag.

Ilet femte smitrycket behandlar oljan i niiringstvet och publiceradesunder titeln >Olian i saensk ekonomi>. Skrifteno som fiirfattats av filkand. Jan Gillberg och fil.Iic. Erik lliiiik, har utarbetats pi uppdrag avSveneka Petroleurn Inetitutet {iir att anvZindas i dess upplyeningsverk-samhet. I anslutning till skriften har en plansch samman.t[llte, FomPetroleum Ingtitutet bland annat kommer att distribuera till skolor ochandra undervisningeanstalter.

Skriften best&r av en text- och en diagramdel. r den fiirstn:imnda l6m-nas €n redogiirelse fiir Iandets oljeimport, produktion och konsumtion

l3

av petroleumprodulder samt produkternas distributiousvEgar. Den andradelen bestdr av 16 diagram i fiirg, vilka via anvisningar kan studeras ianelutning till texten och iskidliggiir oljans iikaile betyilelse i evenskekonomi.

Ehuru den evenska oljekonsumtionen iikat lraftigt under efterkrigs-tiden, har iikningen lrflngtifrin fiirdelat sig lika pa olika slag av fiir.brulcare. Diagrarn 3 viear hur olika fiirbrukarkategorier iikat respektiveminskat sin andel av den totala konsumtionen under femarsperioden1950-55.

Dledan den evenska oljekonsumtionen l9s0 till hilften giillde indu-strins fiirbrukning, var detta 5 ilr eeuaro fallet eadast till 3? procent.statliga och kommunala inetitutioner iikade dEremot sin andel fr6n4 till ll procent, vilket nr den mest framtriidande fiir6ndringen istrukturen av evenek oljekousumtion under loppet av femirsperioden1950-55. Ett framtriidande drag iir ocksi, att hush&llen har kommitatt ta en allt etiirre m?ingd petroleumprodukter i ansprEk. 1950 var hus-h6lleng andel mindre iin 15 procent, men 1955 etiirre lin 25 procent.

Den andel av det svenska boetadgbeotAnde! som uppvnrms med olja,1t"" liimligen under de seaaste Aren tillv?ixt mycket kraftigt. Ilettasammanhiinger med de iindrade priefiirhillandena pA brlneleomridet.Diirtill ko"""er att oljeeldningen ur bekvlmlighetesynpunkt erbjuderstora fiirdelar. En intressant fiiriindring br ockei den, som kan iakttasfiir landfartens del. Trots att antalet personbilar iikade mellan lren l95Ooch 1955 frin 252 500 till 636 500, har landfaten inte iikat utan tv[rt.om minekat sin andel av den totala koneumtionen och det si paas myeketsom frln 22 till l7 procent. Fiirklaringen ?ir viisentligen den, att fiir-brrrkningen av eldningsoljor undergltt en vildeam iikning och att de.t'aiikaing inte rnotevaral av en lika stor stegring i konsnmtionen av motor-drivrnedel.

Yir konsumtiono iterblick och prognos

Pi uppdrag av Induetriens Upplysningstjlnst har institutet gjort eusammanfattning av utredningen Den privata koneumtionen i Sverige

1931--65. Dervid har ocksl vissa problem som behandlats i diekussionen

kring utredningen tagits upp. Skriften ingir i upplysningetj?inets ekrift.

serie men ing&r iiven i institutets gkriftserie under titeln >Vir kongum-tioq Aterblick och prognos>.

14

Diagram 3. Sektorer d,sltadliggiirande 1950 och 1955 drs suenskuoliekonsumtion i tn'e med aaseend,e pd Iiirbrukarkategorier

| 950 &rs oljefd'rbrukning

Tofqll:4,5 mili. mr

Slot ochkommun

Hush6l l

Stot ochkomrnu n

Jordbru k ochfiske

| 955 6rs oliefiinbrukningTofclt:9,7 mlff . mr

Sjciforl

Jordbru k ochftske

Sj6'fcrt

LondforfHushdl

r5

Londfort

I

L

Forskningsprojekt under arbete

Undersiikningen riirande liineiikningars verkningarinom industrin

Denna undersiikning, som syftar till att studera vilka verkningar en ltine.iikniig fAr pi ett fiiretags l) val av produktionemeroder, 2) priss?ittningoch B) produktionsgtorlek och produktioneinriktning, har under llretslutftirte.

undersiil*ingen diekuterar inledniugsvis vilka verkningar en ltine.iikning biir f& fiir ett fiiretag enligt den g[llande teorin. De teoretisktuppetlillda hypoteserna har d[refter priivats dele genom en penetreringav tidigare empiriska uudeniikningar pi omridet och dele och framfiirallt genom intensivstudier i 6 fiiretag. TiIl att biirja med har hiirvidstuderate hur en liillsiilcnilg sprider sina verkniugar till arbetet pi olikaavdelningar i fiiretageL Denna spridningeprocess inom exempelvie ettjiirn- och metallmanufakturfiiretag illugtreras i diagram 4. Som framgfirav pilarna p&verkar en liineiikuing fiirst arbetet i verkgtlderna och pikalLylavdelningen. Fiirlindringar i produktionsmetoderrra kan eedanmedfiira fiiriindringar i personalrekryteringen och i iikaile inveateringar.Om liineiikningen leder till ?indringar av kalkylerna kan detta leda tillfiiriindringar i fiirsiiljningspolitiken i form av hiijda pr{ser, introduk.tion av nya modeller etc., vilket i sin tur medfiir iindrad efterfriganpi fiiretagets produkter och hlrigenom, vilket anges av ile tillbaka-g&ende pilarna i diagrammet, iindrad. produktionestorlek och pioduk-tionsinriktni'rg i verkstiiderna. Fiiretagspolitiken som sAdan utformasnaturligtvis i stort av fiiretagsledningen, men det [r iinili utredarensuppfattning att beteendet pe ofika underavdelningar, exempelvis kal-kyleringsfiirfarandeto 6r av etor betydelse fiir de beslut som fattas inomfiiretaget. Speciellt inom etora fiiretag mlete de rapporter och dylikteom ekickas till ftiretagsledningen bli av avgiirande betyilelse fiir de be.slut som fattas, eftersom ledningen sjllv knappast har nigra miijligheteratt si att siiga intuitivt uppfatta alla de kostnadsfiir[ndringar och dy-likt som [ger rum. En ltineiiknings verkningar blir h[rigenom sa"nolikti hiig grad beroende av arbetets utformuing inom olika avdelningar.

Studiet av verkningarna av liiueiikningarna under efterhrigsiren i deundersiikta fiiretagen ger vid handen att de realctioner sorn tyeks intrldai ett fiiretag som ftiljd av en liineiihning syns vara betydligt mindre

16

Diagram 4. IIur en, Iiineiikning sprider sina aerhniltgar titl arbetetpit olika audehdngar inom, ett jiirn- och metallmanufakturfiiretttg

-A A AI t lt ! l

iliUtformninof6relogspoi

en ovit iken i l t

F6rsciljnings-morknoden

Arbetsmork- Morknodennsden for fosto

kopitol-f6rem&l

Kredit- Inkdps-morknoden morknoden

f6r fdrbruks-f6rem6l

omfattande ln'den g?illande teorin ger anleduing fiirmoda. Det fiire.faller sllunda eom om avtalsmrssiga liinestegringar av deu etorleks.ordning som giillt under efterkrigstideu endast i undantagefall gkulle'nedftira nfigra omedelbara tendenser frin fiiretagens sida att eiika er.sltta arbetare med andra produktionsfaktorer, vilket man skulle viintasig enligt teorin. Valet av produktionsmetoder Ir sa""olikt ofta enkontinuerligt fortgiende procedur, dlr en liinestegring kommer in i bil.den fiir den procees som etlr i tur att studerag medau kostnadgfdriind.ringarna fiir de andra processerna beaktas fiirst d& de tas upp till ba.handling.

En viktig oreak till att fiiretagen ofta iute liigger ned alltfiir etorareslrreer p& att siika anpasea eig till stdana relativa prisfiirskjutningarmellan olika produktionefaktorer som en liinestegring utgiir torde varaden fortglende tekniska utvecklingen. Genom att denna gdr si snabbt

l7

relogslednlngen

Avfols-reYldering

<irnbruks-ovlolel

Kolkyf-ovdef n ing F6rs<ilj-

n ings-

och

In kdpsov-def n ingen

Verkstci-dernooch

srned jon

onomlov-deln inoarPersonol-

kryterln

Ropporler t i l l if edningen ,/-/

J Ropporter till\ ledningen

\

fiir mlnga fiiretag torde det ofta vara liinsammare att sysseleltta fiire-tagets atab av arbetestudieingenjiirer, planeringsfolk etc. med att beaktaoch siika tillvarata nyheterrra i den teknieka utyecklingen dn att eyseel.s'ritta dem med att siika aupasea fiiretagets produktioneteknik till deetiindiga relativa prisfiiriindringar som intriiffar.

rnte heller pil priseidan tycks reakrionerna p& en avtalsm[esig ltine-iikning av iute alltfiir stor omfartning bli eidana som man enligt teorirrekulle viinta sig. Att mflnga fiiretag inte hiijer priserna pi eina pro-dukter efter eu liis6iirrning sammanh?inger uppenbarligen ofta med denmarknadesituation de befinner sig i. Fiiretag som'sEljer pi orportmark-nadenra svg"'pelvis har ofta av konkurrensh?insyn inga miijligheter atthiija sina prieer. Det torde emellertid ocks& finnas minga andra ekiilvarfiir fiiretagen inte vill hiija sina prisen Eu prisiindring lir exempelvisofta fiirenad med betydande lcoetnader i form av utekickande av nyaprislistor etc. Detta medfiir att man inte anser det miidan v[rt att fiiretapriejusteringar efter endast mindre kostnadeetegringar, till vilka liine-stegringar med ett par procent ofta kan 1liknsg fiir minga ftiretag. Ettannat akll till att man inte vill ?inilra priserna alltfiir ofta lir att derinte sillan iir kiinsligt gentemot kunderna att iindra priserna. Kuuderrra,framfiir allt om desEa iir detaljister, har vant eig vid ett vigst pris p,f,produkten i frdga och iir inte fiirtjusta i priaiindringar. .{tt man intetycker om pries[ukningar sammanhinger uppenbarligen till betydandedel med att man i si fall ofta 96r fiirlueter pi inneliggande lager.

Vad eom hittille sagts innebiir naturligtvis inte att liineetegringar ald-rig kommer att leda till relativt enabba prishiijningar frdn fdretageussida. Betydande liinestegringar av tytr)en l95l och 1952 kommer metlslkerhet att f& pris&terverkningar pi m&nga hill. l,ven mindre liine-stegringar torde att diima av utred.ingsmaterialet kunn4 f& prisiter.verkningar i vissa fall Det ftirefaller s&lunda som om fiiretagen ir rela-tiw kiinsliga fiir om en koetnadeetegring medftir att vinstmarginalen fiir-svinner eller blir negatin Man iir visserligen beredd att producera tillpriser lingt under sjilvkostnaden, men vid det tillfllle di marginalenfiirbyta fr&n att vara positiv till uegativ fiirefaller ofta en ompriivning avsituationen 6ga rum. Den reaktion som intr6der kan di ta formen avexempelvis eu pr{sstegring? en iikad >bevakning> av produkten i frigaftir att elrka kostnaden eller en modelliindring.

Fiir flertalet svenska industrifiiretag spelar r&vamkostnaderna en be-tydligt etiirre roll [n ltinekostnaderna. Det iir d[rfiir naturligt atr manrnot bakgrund av ovilligheten att ofta iindra priserna dll gtira sidanaiindringar i samband med mera betydande prisfiir?indringar pi r8-

IB

varorna. sk?ilen h?irtill fiirstErks av det fiirhillandet, att rivarupris.fiiriindringar har internationell giltighet, medan ltinestegringar i allmiin-het endast har nationell giltighet. Eiirigenom fiirefaller det troligt atti branschero diir r&varukostnaderna spelar storiindringarna p& rflvarorrra bmkar vara mycketstegringar att enabbare piverka prisslttningen

roll eller dlr prisfiir.kraftigao kommer liine.ln i branschero d?ir r&.

varorna spelar mindre roll kostnadsmresigt eett eller drr priefluktua-tionerna fiir deras del inte iir sd stora.

ghsflningematerialet ger ocksi vid handen att iiven om en liinesteg.ring inte leder till prisetegringar p& ett fiiretags giillande modeller kanden iind& genom ein inverkan pi modellbpena indirekt leda till pris-stegringetendenser. Materialet ger etlunda vies antydan om att liine-stegringar kan medfiira att fiiretagen snabbare byter modeller. Man villinte dndra priserna pi de gillande modellerra utan i stEllet elutar manatt tillverka en del av de ganla modellerna och introducerar i stiilletn8gra nya modeller med biittre marginaler.

K apitalundersiikningen

Arbetet med den av professor Erik Dahm6n ledda kapitalbildninge-undersiikningen har fortsatt under iret. Det har under utrednings-arbetets ging vieat sig l[mpligt att uppdela publiceringen arr under.siihningen pi tvi delar. Den andra delen skulle heryid omfatta en meringiende empirisk studie av industrins kapitalfiirstirjning och de d[r-med eammanhdngande kapitalmarknadsproblemen medan den fiirsta de-len skulle innehilla viesa allmlnna synpunkter p& det eamhnils€kono-migka kapitalbildningsproblemet, som utredaren konemit fram till undereitt arbete.

Den fiirsta delen iir i det niirmaste fiirdigetiilld och berliknae blipublicerad under den niir:naste tiden, medan den andra delen tordebli klar i manuekript fiiret eenare under 1959.

r deu fiirsta delen aveer fiirfattaren att ge sin helhetesyn p6 iletsamhlllsekononoiska kapitalbildningsproblemet. Han tar dlirvid upp fr&-gan om miijligheterna att Astadkoyn'na tillr?ickligt etora inveeteringar utansamtidig inflation eller fiir?indring av valutareserven. Inledniagsvie disku-terar han hur vi i Sverige under olika ekeden siikt liisa de problem somharvid uppkommer. Fiirfattaren gir ddrefter in p& det aktuella liiget ochde speciella fiirhillanden, som lett till att det samhiillsekonomiska lcapital-

t9

bildningsproblemet under den senare tiden visat sig si svirliiet. Handiskuterar dervidunder nuyarandearbetsmarknadens

miijligheterna att bedriva en framgingsrik finanspolitikinstitutionella fiirhflllanden och vicker frigan om hurstarka organisationer kan tHnkas p&verlca liineutveck.

industrin [ranllggningarsttirre antairtirliga kost-

fiir kapital-

Iingen och dHrmed kapitalbildningsproblemer.

Verkstadsindustrin

pol6kningsverkeamheten pi detta omrsde har under Eret bedrivits eftertre linjer. Deu tidigare startade input--output etudien fiir verkstads.industrin har fortgatt och arbetet fiirts s& I&ngt att analyeen av det eta-tietieka materialet kunnat pibtirjas. Vidare har en iiversikt av verketads.induetrins gtruktur igingsatts. rnetitutet har dessutom under iiret etu-derat de koetnadsmlissiga koruekveneerna av ett mer allmiint infiiranil,eaa skittarbete inom aerlistadsindu,strin. undereiikningen, som avser infiirande av tvsskift, har lagts upp som en caee-studie. Material till under.siikningen har erh&llits frAn 12 utvalda verkst[der.

N[r man av ekonomiska skel iinskar infiira skiftarbete imotivet h?irtill, att man brittre vill utnyttja rnaskiner ochse att existerande fasta kostnader kan spridas ut iiver ettproduktenheter. Man giir dn en vinst om inte samtidigt clenadera.a tikar i motsvarande min.

En fiiruts[ttning fdr resonemanget ii", att det avgiirande. fiiremilens fiirslitning iir hur ltng tid de anviindg och inte hur inteueivrde anviinds under de.''a tid. skulle niimligen en maskin, eom kiirs itr'6skift, slitas ned dubbelt ei fort som en, som kiirs i enskift, blev tyd.ligen kapitalkostnaden per fabricerad enhet denearnma i bida fallen.Den centrala frigan ftir undersiikningen har dlrfiir varito om man haranledning r?ikna med att kapitalftiremil av olika typer huvudeakligeuer ubatta fiir s. k. tidsfiirslitning eller s. k. bruksfiirslitning. Det erh&llna:naterialet tyder pi att fabriksbyggnader och lokaler slits i stort settoberoende av hur intensivt bruk man giir av dem. Betr6ffande maskineroch anl5gguingar tycks det ockei vara s&, att modernitetskravet iir detavgiirand.e, varfiir den rent fysiska fiirslitningen i samband med utnpt.jaudet kommer i andra hand.

Ett infiirande av tvriskift i ver*stadsindustrin ekulle diirfiir av allt attdiima medfiira pitagligt s?inkta kapitalkostnader per producerad enhet.Dessa kostnadsvinster motvngs emellertid av de iikade koetnader som

20

€amtidigt uppsrfir gerom ekifttill?igg iikade kassationer etc. Det fiire.faller ockei finnas anledning tro, att kostnadeiikningar upptrHder diirfiiratt man har anledning rEkna med att produktionen per direkt arbets-timme minskar vid iiverging till ekiftarbete. Denna s:inkta produktions-effektivitet torde eammanhlnga med medicinska och sociala faktorer.

Arbetet med att utf6ra en inputautput undersilkning an aerkstads.industrin har under &ret fortg{tt planenligt och huvudeakligen bestttti en systematiak genomging och analye av tillgiingligt statistiskt material.I september hiills en sammankom"t pd Jernkoutoret, till vilken inbjuditerepresentanter f6r verkstadeinduetrin. Diirvid informeradee om den p6-gaendo undereiikningen varjEmte diekuterades nigra problem riirandekomplettering av det tillgiingliga statistislka materialet.

Ftir nirvarande eaL.as nlgon utftirligare beskrivning av den svenskaterkstadsindustrins struktur, Det har d?irfiir synts nrotiverat att inetituteti sa-bard med de olika epecialunderedkningarna av verkstadsindustrinlven l&ter utfiira en mera generell iiverbliclc ay branschen. Skriften be-riiknris hli publicerad uuder 1959.

Pro duktivitetsutre dningen

arbetet med en handbok i produktivitetsmiitning har under iret fort-ekridit e& Iingt, att ett manuskript kan beriiknas vara helt firdigt underviren. 1959. Handboken kommer huvudsakligen att ange vilka metodersom kan till[mpas inom ett fiiretag, n[r det giiller att berlkna fiir6nd-ringen i arbetsitgdngen per producerad enhet. Deegutom diskuteras huren ilylik serie kan sarnrnsnkstplas med tid.seer{er av andra 6tg6ngstal,exempelvis ftir rivaror. Miijligheterx att giira jiimfiirelser mellan flerafiiretag i samma bransch behandlas slutligen i ett kapitel, d?ir flera si.dana publicerade branschjlimftirelser refererag. Arbetet med handbokenleds av fil. dr Brik Ruist.

Arbetskraftens riirlighet

Den pig&ende intensiyunderstikningen om arbetskraftens riirlighet inomen lokal arbetsmarknad har fortskridit planenligt med genomfiirandetav f?iltarbetet. Detta har omfattat 919 intervjuer i Norrkiiping med miini ildrarna 25r 35 och 45 6r. Det ideala hade naturligtvia varit att kunna

2L

intervjua ett urval av hela den vuxna befolkniugen, men fiir att mednigon grad av precision etudera riirligheten fiir bide miin och kvinnori olika ildrar eamt i olika yrkesgrupper skulle det ha fordratg en under.giilming av mycket stort format. Urvalet mfiete diirfiir eklrag ned pinigra punkter, och det liimpligaste anedgs diirvid yara att begr?ineaundersiikningen enbart till m[n i de nysenlmnda Aldraraa. Diiremot 6ralla kategorier av yrkesverksamma med, alltei [ven egna fiiretagare.

Av olika anledningar kunde inte alla de uttagpa miinnen interrjuas.Det elutliga reeultatet av fdltarbetet blev i etiillet fiiljande:

Fiiddaer

Uttagnal) Gjorda in-tervjuer

Bortfalls-procent

6rg9127r8

DEirav bort-f"Il p. g. a. att

vederbiirande ejtillhiir popula-tioneno procent

0wigtbortfall,procent

19r319231933

346357296

322324273

4193r6sr4

919 810 416

Som framgir av tabelleu 6r det totala bortfallet 8 procent, varavdrygt 3 procent faller pi att de uttagna ej blivit avfiirda ur de vid ur.valet anvEnda mantalsregistren trots att de flyttat bort frin Non'kiipingfiire urvalstillfiillet ilen li8 1958. Deeea miin har betraktats som ej till-hiirande den undersiikta populationen och inga anstrZiugningar har dlr-fiir giorte att intervjua dem p& aunan ort.

V?igran att lita eig intervjuas utgtir en mychet liten andel av bort-fallet; rlknat pi hela den uttagna populationeu var det knappt I pro-cent Eom fiill bort av denna anledning. Norrkiipings karaktIr av hamnstad bidrar ocke& till att hiija andelen uttagrra, som ej kunde kontaktas.En del av de uttagna var niimligen sjiimiin gom befann sig pi ltngresahiieten 1958. Andra orsaker till att nigon intervju ej kunde genomfiirasvar att vederbiirande vistades pi sjukhue eller ilylikt.

Kiirnpunkten i intervjun utgjorde sj?ilva anstiillningshistorien, dvs.frAgor om de olika anetiillningar och arbeteuppgifter som den inter.vjuade haft sedan han kom ut pe arbetemarknaden. Fiir varje bytefrigades vidare om detta berott pi driftsinekr6nkning eller dylikt eamt

, ,

1) utgiir drygt hiilften av alla men i de berdrda ildrarna

om den nla anstlllningen erhailits genom arbetgfiirmedlingen. specielltdetaljerade upplysningar inh?imtadeE om det genaste bytet av anetiill-ning t. ex varfiir man bytte anstHllning, hur man fick reda pi det nyaarbetet samt yilka fiirmflner oeh anstIllningsvillkor i iiwigt man hadei bide den gamla och nya aust?illningen. I intervjun ingick iiven vigeafrigor fiir att nfirmare beskriva den intervjuade och hane situation,exempelvis betr?iffande hans utbildning civiletindo barnantal m. m.

Efter det att fiiltarbetet avslutats i mitten av oktober vidtog omedel.bart kodning och stansning av materialet. Som ett fiirsta resultat av bear.betningeu presenteras nedanetaende tabell iiver inkomstfiirlindringar vidsenaste byte av anetEllning fiir de tre undersiikta ildersgrupperna. I ta-bellen skiljes pi dem som fitt hiigre, samma eller l?igre liin i deu nyaanctlllningen.

Ldn i den nya ans*illningen i frirhfrIlande till den gamla

Hiigreprocent

Sammaprocent

L?igreprocent

25-EringarN - 2 1 6

35-dringarN : 2 5 3

45-firingarN : 2 0 2

64 l4 22

73 t2

Samtliga

N : antal intervjuade persouer

Av tabellen framgsro att en tredjeilel fitt eamma eller l[gre liin i dennya anstiillningen. Siirskilt iir det 4S-dringarna som giir en liten liine-vinst pa eina byten. Procenttalen iir fiir iivrigt beriiknade p& enbart deindivider som bytt mellan tv& anstlllningar, dvs. de intervjuobjekt iirex&luderade eom aldrig bpt anstiirning eller som bytt exempelvis mel-lan att vara egra fiiretagare och anstiillda. Tabellen dr preliminrir ochsenare avgiiranden under ledningsarbetet kan eventuellt medfiira smlirrejusteringar arr procenttalen. vid de fortsatta bearbetningarna kommervidare ovanst&ende resultat att analyseras nlirmare, exempelvis med av.seende pa om bytena var frivilliga eller ofrivilliga eamt tidpunkten fiirbyter

23

Den europeiska marknaden

som en fiiljd av den i slutet av ir 195? publicerade, prelimin6ra under.sfllrningen riirande det europeiska integrationsetriivandet och de ver.k-ningar detta kan fi p& det evenska n?iringslivet, p&biirjades i juli 1958ett mer intensifierat studium av den ekonomiska strukturen inom detblivande frihandelsomrtdet. Utredningens fiireta etapp har vid verksam-hetsber[ttelsens utformande i huvudsak fullbordats. Denna etapp om.fattar befoltnings- och syseels[ttningsstrukturen under de kott"rande20 rireno iikningghklen i produktion och levnadsgtandard samt kapital-bildningsproblem. Avsikten har varit att med utgingspunkt fr&n de hit-intille uppn6dda undersdkningsreeultaten genomfiira en nirmare aualysav olika varuomrtden fiir sig. Utredningen ledes av professor IngvarSvennilson.

Skogsbrukets virkestransp orter

Utredningeu om den framtida kostnadsutvecklingen fiir skogsbruketsvirkeetraneporter har i det nlrmaste elutfiirts under &ret. Uppgiften harvarit att till Iedning fiir ett av ekogsnlritrgens parter tilleatt organ,Skogsbrukets transportutredning, siika uppskatta liingamheten pi l?ingresikt av olika transportaltematin Undersdkningen har deryiit koncentrerats till en jlmfiirelse mellan flottuing och biltraneport stson deviktigaste alternativen fiir transport av virket frln awerkningstrakt tillinduetri.

Utredningen har bland annat siikt klarlligga koetnadseffekten av.en[ndring i traneportalternativens inbiirdee aw6gning och ornfattuing. En?indrad traneportstruktur medfiir inte bara en variation i de direktatransportkostnadernq iindrade transportmetoder och transportavstindm. m. utan fir dessutom Aterverkningar pi rotvHrdena och diirmeilpi skogsHgarnas reahtion infiir olika projekt. Till fdljd av sarr-bandet mellan det vid induetrin betalda virkesprieet, transportkostnadenoch det kvarstiende rotvnrdet ftir virkeebest&nd av olika bel5genhet ifiirhillande till industrin, medftir n[mligen en iiverging till annan trans.portmetod en ?indrad rotv'drdeefiirdelning kring induetrin. Resonemangetillustrerag av diagram 5, som ger en fiirenlclail framstiillning ar rot.

24

Ro tu iir d e s l iir d elnin gens b e st ihnn hr gs gr un cl eroeh liiget cra >nollgriinsen>

lIIIIII

lronsportkostnod

0rnoltgrcinsir

virkespris vid industri

>rolkoslnod>

kvqrst. rotvcirde

ovsi&nd lcings lronsportledmel lon s luL,be o. induslr i

Diagram 6. Hur0id

rotaiirdets geograliska Iiirdelning kan, tiinkas iindra liigefiaergd,ng frd,n llottning tiII landtransport

skogsrcinto> +;

nnollgrcinsn vid nuvdrondeflottn Ingscf ternoliv

,/nyo unoflgrdnsen'rvid <ivergdng til l

londlronsport

- - \ - - , t y\ \ - t - l -- - A

L EHI

25

viirdeefiirdelningens bestlmningsgrunder och l[get av >nollgrdusen>,dve. de lSigen i vilka det erhillna rotvlrdet tenderar att underskrida>rotkostnaden>. Med rotkostuad menas kogtnaden fiir huggning, bark.ning och skogsvird.

Hur rotvHrdets geografieka fiirdelning kring eu industri kan tlukas[ndra liige vid iiverging fr&n nuvarande flottning till Iandtraneportframgir av diagram 6. En eSdan fiiriindring av transportstrukturen skergivetvis parallellt med en utbyggnail av viign?itet.

Den offentliga sektorns expansion

Arbetet med denna utredning har hittille frii-.t omfattat en genomg&ngoch granskning av de ekilda teorier och uppfattningar, eom framfiirtsriirande de fiirskjutningar i arbetsfiirdelningen mellan olika niiringar

som ekett och sker jiimsiiles med att realinlcomsterna iikat i eamhiillet.

Resultatet av de.'a granskning har sedan tagits till utgingspunkt ftir

fiirsiik att utarbeta metoder och problemstlllningaro efter vilka en sta-

tietiek redovisning och analye av den offentliga sektorne expansiou kau

liiggas upp. Denna etapp av arbetet torde kunna avglutas si att insam-

Iing och bearbetrring av etatistik och annat material kan pibiirjas i btir-jan av 1959.

Den privata konsumtionen

Fiir att diekutera hur uppfiiljningen av den under 1957 publicerade ut-

redningen Den privata konsumtionen i Sverige 1931-65 ekall ske, har

en slrskild pro$rosgrupp bildats. En del medlemmar i denna grupp

tjlnstgiir ?iven eom koneulter i prognosfrigor Et olika ftiretag och orga-

nisationer inom ndringelivet.fnom livsmedelssektorn har ett par specialundereiikningar fiiretagitso

d?iribland en om sockerkonsumtionens utveckling. Pris och inkomst har

dervid anviints som kongumtionsbegtimmande faktorer. Fiirstik med

andra fiirklaringsgrunder till koneumtionsutvecklinger har dhremot sla-

git mindre vil ut. Resultaten tyder pi en med inkomsten staperande

sockerkonsumtion. Starkare prisfiirskjutningar kan emellertid, beroende

pi en viss priskiinelighet hos sockerkongumtionen, framkalla en fiir-

?iudriug i konsumtionsvolymen.

26

TV-utvecklingen

Pi uppdrag av sverigee Radio och relestyrelsen pag,ir en kartlligg.ning av den evenska televisionens faktieka utveckling. Detta har i huvud.sak skett genom en omfattande bearbetning av fran Telestyrelsen underir 1958 kvartalevis lii"'''ade uppgifter p& antalet postetationsvis iabeta.Iade TV-radiotillstind. P& grundval h6rav har kartor uppgjorts iiver

Diagr&m, 7. Antal TV-rad,iotillst&nd per n00 inad,nare i Stocleholms-omrddet. Obseraationern& ailser per d,en 13 februari, 15 april

espelttiae IS september IhSB

TV-lice nse ro'lJ3::"'n'

-{ 15 sept .

15 opr i l

13 febr .

!l! b - c r - - - -I

It - - - t r E - -

1 0

0 +\.--j Mottognings-. tMvcket goda Godq Mindre godo f6rh6l iqnde

Scindgre L-j i F ,r .r2,5mVlm

4,2mV/m

0,025mV/m

TV-spridningen. Vidare har de olika poststationsourtdena delats upppi kommuner, vilka i sin tur delats upp pi s. k. >fiiltstyrLeomriden>.

Det har hiirigenom btvit miijligt att studera antalet TV.radiotillgtind

i relation till invinarantalet inom eflviil olika kommuner som olika >flilt

styrkeomriden>. Vidare har relationstalens fiir?indringar under loppetav 6r l95B kunnat studeras.

Det har visat eigo att antalet liista liceneer per 1000 invinare sttr i ett

t6mli gen re gebndssi gt f tirhillande till TV-konsumenternas mottagnings-fiirhAllandeno vilka angee i uppm[tt >fiiltstyrku. Aven fiirhAllanden

som inkomstnivi, huehlllsstorlek etc. torde emellertid epela in.

f fiagram 7 vieas, hur TV-beniigenheten i Stockholmsomridet varierat

i fiirhtllande till uppmiitt f?iltstyrka. Relationgtalen >licenser per 1000iuvinare> i omrfiden med hiig flltstyrka - dve. med goda mottagnings.

fiirhAllanden - stAr i 611 1flrnligen konstant fiirhillande till relations-talen fiir omriden med l6gre fiiltstyrka vid de tre tillfiillen, som observa-

tionerna avser.

Kommersiell televisionsverksarnh et

I eitt avslutningsskede befinner sig en undersiikning riirande den eko-

nomieka grundvalen fiir kommereiell televigionsverksamhet i Sverige.

Undergiikuingen utfiirs p& uppdrag av Nlringslivets televisiongkommitt6(NTYK). Omkring 600 etiirre fiiretag har tillfr&gats, om de - ifall

rniijlighet gavs - skulle anv?inda sig av TV-e?indningar som reklam.

medel och i si fall hur stort beloppo som de ungefiir skulle ansli till

sidan reldam per 6r. I biirjan av 1959 berlknas bearbetningen av de

inkomna svar€n vara avslutad.

L,ipande statistik

P*.rlrrktionsindex

De rninatliga Jrertikningar.'o "v fndustrifiirbundets procluktionsindex

liksom tidigare utfiirts inom instituteu. ,t*,qikter med detta index hrmHta de kortsiktiga fiirHndringarna i industrins prtr*..ltionsvolym,

har

att

mfi.nad fiir m&nad eller ir frin &r. Fiir mer l&ugsiktiga jEmfiireteer rq*qr

I(ommerskollegii produktionsindexo vilken beriiknas irligen pi grund.

val av den officiella industrietatistikens material. Industrifiirbundets

produktionsindex anknyts i efterhand till de definitiva indextalen i den.

28

Diugrant, B. Produhtionsindex

Index: 1935 - 100

fii, hela indu,strin 1957-1958

300

250

200

1 0 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 1 1 1 2

M&ncdna serieo vilka emellertid publiceras med cirka tv6, irs efterslflpning.rndustrifiirbundets index fungerar alltsi som eu preliminlir saabbetati-stik iiver produktionsutvecklingen i industrin.

under eenare flr har eu revision av Kommerskollegii produktionsindexdiskuterats och visga fiirberedelser gjorts. Den planerade lpwioiu'c'skulle bland annat innebHra ao franllyttning av bas&ret frfln l93S tillnigot efterkrigsir. lt- sadan fiirskjutning syne vara mycket angeldgen,di do'r skulle innebHra en anpaesning till de strukturella fiiriindringarsom skett inom industrin. I awaktan pi en omliiggniag av Komrners.Icollegii produktionsindex har institutete indexber?ikningar under 6retiute undergatt ndgra sttirre fiirHndringar. Fiir textil. och siimuadsindu-strin publiceras dock frin och med tgs8 prelimin[ra minadssiffror sam-tidigt som fiir iivriga branscher. Tidigare berdknades mflnadsproduktionen med hjiilp av produktionsuppgifter frin ett urval av fiiretag.

29

Je o . o . . . . . . . . . . . f , . . . . . . " . i

er -1959- r - '1957o . . o . . 1 958 ( sc i song rensod )

Diagram 9. Produktionsinden fii, hela industrin 1935-1958Arssiffror fiir hela industrin f935-1957 och kvartalssiffror (sHsong-

rensade) ftir hela industrin samt kapital. re$p. honsumtions.

varuindustrin f955-1958

lndex : 1935 - 100

300

200

1 0 0

01 935 37 3 9 41 43 45 47 19 5 1 5 3 55 57 1955 1 955 1957 1 958

- - - - - Kcpitolvoruindustr in - Helo ind ustr in o oo.o roo l {9; ' ;su mt ions vcru !n dusfr in

Dessa kalkyler var emellertid tiimligen os[kra, varfiir n&gon publiceringej iigde rum ftirrin justering kunde giiras pi basis av Kommerskollegiikvartalsstatistik iiver produktionen i denna branech. Numera 6r minads.index fiir denna industrigrupp baierad pi statistik iiver antalet utfiirdaarbetsfianp.ar inom olika delbranseher. Dessa sysselslttningsuppgifterinsar.las av branschens organisaf,rouor .ch omfattar en betydande delav textil. och eiimnadeindustrin. Pi detta shtr L21 biittre prelirlinliraindextal kunnat erhillas. Liksom tidigare anpassas minadssufrorne fil]kvartaleuppgifterna frin Kommerskollegium

Utvecklingen av produktionsiadex fiir hela induetrin minadsvis underde biila senaete iren framgir av diagram 8. I diagram 9 redovisas pro-duktioneutvesLlingen inom hela industrin irsvis frin och med 1935 ochkvartalsvis (siisongrensat) frtn och med 1955. Diagrammet kompletterasmed. kvartalssiffror fr&u och med 1955 fiir de biila huvudgrupperna

30

a ' oo -

s €

-r'2 - r I t r

^\

f 3 -o o

\.,

ta

Diagrant, 70. Produlttionsuolymen i aissa branscher 1g55-;gSBsrisongrensade serier. Kvartalssiffror

Index: 1953 - 100

1 6 0Jcirnrnolmsgruvor Jcirn- o. melolfverk

1 4

120

1 0 0

80

Mosso ind ustr l Poppersindustrl L ivsmedef s ind usf r i1 6 0

14A

120

1 0 0

80

0

160

140

120

1 0 0

80 1

Texlil in d usf ri Konfe kl ionsin duslr i Ldder- o, skoinduslr i

\...t-

l l I :ri:5 5 56 57 58

31

,/-/ al

\a

\ - / -- \ l0

Trci induslr i

^ -/ v \

\ - , 'G-

/\,/

\

\ i n - \ -.J

vV \rra /r-/\

\ /a\

^r\.*-

\ /

{ r y -

\

\ --/

F \ A-\l

\ - r '

\g

3-

\

A

Diagram lL Orderstoclt i uerkstadsind,ustrin, augusti 1954-au.gusti 1958

I n d e x : o u 9 . 1 9 5 4 - - 1 0 0

240

1 5 0

1 0 0

kapitalvaruindustri och konsumtionsvaruindustri. Diagram 10 anger ut.vecklingen kvartalsvis i de olika delbranscherna (sdsongrensade serier;1953 : 100).

Verkstadsstatistik

orderliiget i verkstadsindustrin har i sedvanlig ordning uudersiikts vidutgringen av februari och augusti 1958. Statistiken omfattar orntrillg450 fiiretag, vilka tillsammang representerar cirka 60 procent av verkstadeindustrins arbetstimmar enligt industristatistiken. Arbetet har be-drivits i samarbete med Sveriges Mekanfiirbund och sveriges Varve-induetrifiirening. Orderstatistiken har liksom tidigare ptrblicerats i tv:lbroschyrer.

32

T 6 6 \ O \ O N f \ @ € o4 6 6 r ' ) v l . / t t / ) n n

3;? iv-b* . t *o e o e E e 6 - 9 6

- d G = n r Q

f \( voiu'\

Me k . verks tc ider- -F llD n cI- a--

El. verkstc ider

Jc i rn - o . meto l lmonufok tu r

Diugram 12, Orderirtgdng |rd,nitzdustrin exltl. uaraen

ln dex: sept . - nov. 1 g 54 _ 1 00

1 5 0

1 0 0

50

hemrnu- och, erportntarknad i aerksttrds.september Lgl4-.-laugusti lgSB

Exportmor l<nod, ^ \ a F t r e _

H e m m o m o r k n o d

Av diagram ll framgAr utvesklingsn av orderetockens sior.Iek, mltt iarbetstimDoar, under tiden augueti 1954-augusti 1958. I alla fyra bran-seherna viear kurvorna p6 en ejunkande orderstock sedan augusti r9s?.:iven orderingingen har visat en vikane{e tendene under de senast under.siikta perioderna. I diagram 12 redovisas ordering6ngen uppdelad p,flhemma- och exportmarknad fiir verkstadgindustrin exkl. varven. Somsyns har utveeklingen varit i etort sett lihartad fiir de blda marknadernamed en fallande tendens alltgedan september-november 1956. Motsva-raude uppdelning fiir de olika verketadsgrenarna visar doch inte sammaenhetliga bildo iiven om orderingingen totalt 6ett succesgivt minskat ieamtliga branscher under denna period. f de mekaniska verkstHdernahHr:rtir nedg6ngen silunda till stiirsta delen fr&n hemmamarknadeno me-

33

! / ) t r ) \ O \ O N N @ @L n l / ) r r 1 r r ) r r t r n r r ) r . r t' a i ' A t ' a t a c , lt r o E b E b t r )b

i T i i I f i?r / ) ; \ o r6 i l r o \ o r \

! 4 t l l N @ - f) tJ) ;

? * ? . 1 / , . -oababaset r o , E g E f E . =b v ,

trn

toC

I\rlr)

;o-(uv,

Ir1 |J) \Ot/f rn |J)

d 6 d. . o i - l l

e 6 et l l

\|. t/) rr1rn tf) rn

. l n .

a h Eo r F ov t c ' u ,

\ O \ NU) tr-) rn

9 t ; +3Eer l l

\ o \ o Nrn rn ln

5FEE 6 E

6 9 @l'| lJ)

d 6- o 3.q, o

I

l lt \ 9rn ',)

. .1,+- l-o - oY , E

Diagram 73. Orderingd,ng frd,n hernma- och exportmarknadi aarasindustrin septeTnber 1954-dugusti 1958

f ndex: sept. 1954-febr. 1955

34

?50

ttttttIttt

t r\ rI t

\ \ ' . '

\ \t t\ r

T"i\ \

,*T,IIII,IA; t l

t/i/

Hemtno-morknad

IIttt

\ \\

{

dan det i den elektrotekniska induetrin frlmst [r exportorderingingen

som har minskat. I j[rn. och metallmanufakturbranschen har de in'

gingna orderna frin eiv?il hemma- som exportmarknail sjunkit n6got'

Fiir varvsindustrins del har, som synE av diagrarn 13, den tidigare

gtora orderingingen frtn biile export: och hemmamarknad reducerats

till en obetytllighet under september 1957-augusti 1958. Orderetockens

etorlek ligger ilock kvar pi en relativt hiig nivfl. Viil en jiimfiirelse mel'

lan orderutvecklingen p6 hemma. respektive exportmarknad i de olika

verketadebranecherna btir man komma ihigo att varvens order till etiirsta

delen hzirriir frin exportmarknaden - exportordernas andel av totala

ordering&ngen i denna branech har varierat mellan 50 och ?5 procent -

medrn l*pl"t"rri6l"n fiir de tiwiga branscherna 6r av gtorlekeordningen

20-30 procent.

sve*iges Mekanfiirbunds m&nadsgtatistik 6ver sysselsiittningen i verk'

stadeindustrin har i likhet med tidigare ir utarbetate iuom institutet'

siffrorna fiir hela 1958 viear pi en nedg&ng i sysselsiittningen i hela

verkstadeindustrin med cirka 2 procent j?im{iirt med 1957. Minekningen

har varit sttirst fiir den del av sysselsattningen, som avser exportleveranser'

Industriell minadsetatistik m. m.

Ind.ustriell m&nad,sstatistilc med uppgifter och diagram tiver industripro'

dulction, exportr import, byggnadsverksamhet m' m' har eammanstlllts och

utsente ou"j" llraoud. statigtikrapporter iiver utvecklingen inom viktigare

branecher har [ven regelbundet publicerats i tidningen Arbetsgivaren.

Ovrig verksamhet

Det ekonomiska liiget

Tre rapporter om den ekonomiska utvecklingen har liksom under tidi'

gu"" &" utarbetats inom institutet. D[rvid har konjunkturl[get behand'

iats dels fiir utlandeto s'drskilt di Fiirenta Staterna, Englando Viisttysk'

land och Frankrike, och dels fiir Sverige. Den svenska eituationen har

analyserats fiir olika omriden eom produktiono syssels[ttninS investe-

*iog.", utrikeshandel. som uppdragsgivare stir svenska Arbetsgivarefiir-

eoing"o och rapporternas Hndam&l [r att tj[na som informationematerial

i fiiretagsnii*od""o.. De utges under namnet Det ekonomiska liiget.

35

I ea-band med den fiireta och tredje rapporter har tv& slrskilda sakunderlag sa'nmanstellts. Ilessa har gedan legat till grund fiir de bildbandmed tal, gom under namnet Ekonomigk virjournal och EkonomiekIftistjournal visats vid fiiretagens nlmndsammantriiden.

Den gemensamma europeiska marknaden

F<ir att fiilja och utreda frlgor i samband med den gemeneamma e'ro-peiska mark.aden har direktiir wilhetn paues varit anstillil vid insti-tutet. Han har bitriitt rnduetrifdrbundet och Arbetsgivarefiireningenmed utredningar och kontakter samt deltagit i fiirhandlingar i .deesafrigor. Direktiir Paues har vidare genom fiiredrag o"h aJiklar eamtkontakter med visea braneeher hjiilpt till att informera o- ulysqklingenav frihandelefr8gorna.

Senrice, rapporter, yttranden etc.

rnedtutet har pi sedvanligt slitt bitr[tt enekilda fiiretag och organisa-tioner inom uiiringslivet med mindre utredningar och diveree eervice.uppgifter. slrelcilda sanmangtlllningar av ekonomieka data m. m. harIf,mnate till FN, OEEC m. fl. interaationella organieationer.

under det grflngna 6ret har institutete medarbetare i syfte att spridakunskap om institut€ts arbete hdllit ett eextiotal fiiredrag i skilda eam-manhang. r allrnEnhet har desea fiiredrag haft direkt anknytning tiuinom institutet publicerade eller pigiende o66flningar, framfiir alltkonsumtions- och bilutredningarna. Diirutiiver har institutets chef hal.Iit fiiredrag om >samh?illgekonomi och fiirsvarskostnader>, >vad [r eko-nomiekt fram&tekridande> och >Fiiretagsnlrnnflgarbetet, dess inriktningoeh bakgrund>. nocent odd Gulbrandsen har talat om olika jordbruks-ekonomiska problem, fil lic. Erik Hiiiih om >Foudproblem yid ailrnfl1rpensionsfiire?ikring> och om >Ansveilroingen av den offentliga verksam-heten> Eamt fil. kand. Giran Albineeon om >Irur man giir konsumtionE-prognoseD.

rnetitutete chef har ocks6 urder 6ret sisom ledamot i det g. k. utred-ningerfldet deltagit i nationalbudgetarbetet eamt som expert deltagit iden 1956 tillsatta kommitt6n vars syfte iir att verkstiilla utredning rii-rande den officiella gtatietikeng omfang utformning och grad av centrali-eering. vidare har docent odd Gulbrandeen varit sakkunnig i Jord-brnksdepartementet och fil lic. Erik Hii6k i l9s? 6re pensionskomnitt6.

36

Publihationer utgiana au Industriens Utredningsinstitut*

studier i biligmens ehonomi. Jan'vallander (lgsg). 164 e.Den textila konsumtionen John Ekeriim (1959). 289 s.Deu privata koneumtionen i Sverige 1931-65. Ragnar Bent zel m.fl. 695?'). &lS s.Stnrkturomvandlingen i jordbnrker. Oilil Gulbrandgen (lgl7). zsz B.Sveriges industri och europamarknaden Ingvar Svenuileon och Ingvar Potziill

(1957). Multilith. 7l s. Utgingen.Billgaren och bilen (1956). I12 B.Induetrien och fdrgubbningen (f955). l2B s.Kemiek industri. Alv Elshult och fngvar Svennilson under medverkan av flang

Vagaer (1955). 215 s. t4: -Nationaligeringen i Englanil. EriL Edtik (1955). Multilith. 8S a lLz -Boetrilsefterfrrigan-med hiinayn till hushille-" inkomgter 6sh snmmsrsfl1rning.

StigRyilorff (1955). Stencil 88 e. Utgingen S: -Svensk telovieion. Eftorfrigan, tillverkning, inport. En prognos (1954). Stencil

35; -

38: -242 50

6: 509: 507z -

f35 8.Den fria vIrldens rivanrfiirsiirjning (f954). 215 s. Utgingen.TjHnstemfinnen och den industriella omvandlingen. Erik 866k, (1953).Svenskt distributionsvlgende. Roland Artle (1952). 238 s. Utgingen.BefollrningsutvecLling och arbetgkraftfiirsiirjning. Erik E66k (1952). 193Svenskt transportvfieende. Carl Wilhelm Petri (1952r. 294 e. Utgingen.Inkomstfiirdelningen i Sverige. Ragnar Bentzel (1952), 227 B.Svensk industriell fiiretagaryerkeamheq, band I och 2. Erik, Dahm6n

+ 295 B.

3 : -8 : -

Il4 B. 5: 5014: -

B. 14: -14: -l4z -

(1950). 42828: -

Smdtryck

r 9 5 6l. Samhiillsplanering och industrilokalisering. JanWallander2. Lingtidsprogrammet och verkligheten. Jan'W'allander3. Skrothandelns atHllning och betydelse i samhlllsekonomien. Erik Hditk4. En arbetstidgfiirkortning - verkningar i olika induetrifiiretag. Lars Nabseth

1 9 5 76. Om aggregation av procluktionsfunktioner. Ragnar Bentzel7. Yerkstadsindustrins orderstatistik. Ragnar Bentzel8. Efterfrigan pi televisionsapparater i Sverige - en reviderad prognos. Jan Wal.

lander - Carl Gustaf Dahlerus

t 9 5 B9. Konsumtionen i Sverige 1931-1965. Ragnar Bentzel

10. fndustriens Utredningeinstitut - milsilttning oeh verksamhet. Jan 'Wallander

ll. fnput.output och den strukturella interdependenserl Bengt Hiiglund12. Jordbmket under omvandling. Oald Gulbrandsen - Gdran Albinsson13. Oljan i svensk ekonomi. Jan Gillberg - Erik II66tr

. I .twf6tro?,Iilittg hu drifiu wm pdliurutftuc 1950 rll,ardmnds. EntvlbcAiligfitluhn kancrhtlla p&beg&'an