Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 1

Svårbedömd is

Saltis och is på tillbakagång

Faktorer som påverkar istillväxten

Vind

Kall luft

Avdunstning(torr luft)

Utstrålning(mot fri himmel)

Motstrålning(skymd himmel)

Solstrålning(vårvintern)

StrömVärme från vattnet

Is

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 2

1

54

3

6

7

2

9

8

4

Draken på Drevviken Vattentemperaturen i en sjö

Sommar

Höst

Vinter

Vår

4 8 12 16 20

10

20

30

40

°C

m

Grund kontra djup sjö

4 8 12 16 20

10

20

30

40

°C

m

24

Grunda sjöar: tidig isläggning

Djupa sjöar:• Innehåller mer värme• Långsammare avkylning• Senare isläggning• Ofta sen islossning

Lördag 2019-01-12

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 3

Karta: Ajne/Karlin, Calazo

Saltis – skärgårdsisIsen och miljön

Saltis är mer varierande, svårläst och riskabel Saltvatten

Högre salthalt ger:• Tyngre vatten

• Lägre fryspunkt (under 0 °C)

Område Salthalt Fryser vid

Sjöar 0 ‰ 0 ºC

Östersjön ~ 6 ‰ – 0,5 ºC

Västerhavet ~ 35 ‰ – 1,8 ºC

Ytvattnet på Västkusten som fryser är ofta relativt bräckt

Kallt 0 °C

Temperaturskiktning vintertid

Salthalten påverka tyngden mycket mer än temperaturen

(skillnaden mellan 0 och + 4 °C motsvarar 0,1 ‰ i salthalt)

”Varmt”

(upp till + 4 °C)

Salt (35 ‰)

varmt

Bräckt, kallt

Sjö Hav

Språng-

skikt

Saltsprångskikt

• Isbildning kräver avkylning ovan språngskiktet

• Språngskikt nära ytan ger snabb isläggning… men risk att isen snabbt går upp av strömmar

Språngskikt Isläggning

Östersjön Cirka 60 m Trög men stabil

Västkusten Mindre än 10 m Snabb men osäker

Infjärd med åmynning Mindre än 1 m Tidig och stabil

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 4

Ny saltis är mjuk och böjlig Hängmatta

Fruset vatten + saltlake

• Saltfickorna krymper i kyla -> hård is

• … växer vid värme -> mjuk is

• Saltis är därför mycket temperaturkänslig

Saltis

Ytmjuk saltis trots kyla

Porös undersida i saltisen Ny saltis – kärnis

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 5

Äldre saltis

c:a 1 dm

Avsaltning

• Isens salthalt minskar med tiden

• Saltisen blir dock aldrig helt lik sötis

Uppsaltning

c:a 1 m

Tallriksis

Saltis med olika hårdhetSvenska Högarna

Omvänd bågnadÖverkurs!

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 6

Stöpstråk Landkallar

Blisa – sälens andningshål Skärgårdsmiljön

• Strömmar

• Vågor

• Vind

Strömfrätning

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 7

Strandbräcka Strandbräcka

Svinga

Öppen spricka Is som kalvar

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 8

Hel fjärd som bryts upp av vågor och vindUppbrott av svinga

Summering saltis

Isen:• Svagare• Varierar mycket• Temperaturkänslig• Svårbedömd (pik, ljud, syn)

Miljön:• Vind och vågor kan bryta upp isen• Ström kan snabbt försvaga • Båtrännor och råkar spärrar väg• Ödemark – svårt att avbryta

Paus

Is på tillbakagång Vad försvagar isen?

1. Värme från luften (milt väder)

2. Värme från vattnet (strömmar)

3. Solstrålning (vår)

4. Mekanisk åverkan (vind, vågor, båtar och skridskoåkare)

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 9

Värme från vattnet

• Ger uttunning, … men isens kvalité försämras inte

• Förstärks av strömmar

• Ofta fläckvis underfrätning (mörka fläckar)

Tillflöde – lågt vattenflöde

Högt vattenflödeStrömfrätning - skärgård

Värme från luften

• Isen blir varm

• Kristallgränserna smälter – svagare is

• Mjuk yta

• Kärnis hårdare än stöpis

• Landlöst

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 10

Stöpisar mjuknar i värme

• Kärnis tål värme bättre än stöpis

• Blöt yta ofta hårdare än torr is

Landlöst

Blöt is och öppet vatten Varm is (0 °C)

• Iskristallerna separerar

• Svagare is

c:a 1 dm

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 11

Vad är en iskristall?

I en kristall sitter vattenmolekylerna i ett regelbundet mönster (c:a 1 miljon / mm)

En typisk iskristall på sjöis är mellan 1 millimeter och 1 meter

Isen växer snabbast längs a-axlarnaoch långsammast längs c-axeln(därav snöstjärnans platta form)

a

aa

c

Överkurs!

Snöflingans form

Stilla isläggning – stora kristaller

Foto: Jacob Lindbergc:a 1 dm

Isläggning vid snöfall – små kristaller

c:a 1 cm

Solstrålning Tyndallsfigurer Nördvarning!

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 12

Våris

69

Pipis – stavformade kristaller

c:a 1 dm

Grova kristaller separerar

c:a 1 dm

Solvak

Värme från

vattnet

(ström)

- 3 C°

0 C°

- 6 C°

0 C°

0 C°

0 C°

0 C°

0 C°

- 2 C°

Solstrålning Värme från

luften

Kall yta

Varm inuti

Lurig is

Kall is

Uttunnande

underifrån

Varm is

Försvagad is

Värmepåverkad is

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 13

Varm is under ytan Våris: starta tidigt, avsluta i tid

Vatten tränger upp vid belastning= porös och dålig is Säker reträtt

Rutten is

Mekanisk påverkan

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 14

Båtränna

Utmattad is

Is som kollapsar över större ytor

Isdrift

Mycket vanligt på centrala Vättern och Vänern

Is som kalvar

Iskunskapskursen – Islära del 1 2020-01-16

© Johan Porsby 15

Frånlandsvind – vinddrag

Isen släpper nära land där vinddraget är störst

Vind

Kraft (vinddrag)

Isdrift

Foto: Karin Billing

Summering av is på tillbakagång

• Ström kan snabbt försvaga isen

• Värme gör isen svagare och mer svårbedömd

• Vårsol kan snabbt försvaga is

• Vind och vågor kan bryta upp is

• Is på tillbakagång är alltid sämre än senaste observation

Kliv av isen i tid!

www.thinkice.com