Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

29
Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10 Rebecca Jonson

description

Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10. Rebecca Jonson. Fraser. Fraser utgör satsled och bygger upp våra satser. Fraser benämns efter sitt huvudord (H.O) NP, VP, ADJP, PP, ADVP Satser består i svenska av en nominalfras och en verbfras S NP VP Konstituentanalys - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Page 1: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Intro till Generativ Grammatik och

FrasstrukturgrammatikTis, 1/10

Rebecca Jonson

Page 2: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Fraser

• Fraser utgör satsled och bygger upp våra satser.

• Fraser benämns efter sitt huvudord (H.O)

• NP, VP, ADJP, PP, ADVP

• Satser består i svenska av en nominalfras och en verbfras SNP VP

• KonstituentanalysHans kompis såg en röd Ferrari på stan

Page 3: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Fraser

• För att tydliggöra konstituenterna kan vi sätta de inom hakparenteser

[[[Hans] [kompis]] [såg] [[en] [röd] [Ferrari]] [[på] [stan]]]

• Genom att etikettera konstituenterna kan vi t.ex. göra jämförelser mellan språk

S[NP[Han] VP[V[köpte] NP[ADJP[rött] N[vin]]]]S[ VP[V[Compró] NP[N[vino] Adjp[tinto]]]]

• En fras= ett ord / flera ord / annan fras + ord

Page 4: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Nominalfraser NP

Består av substantiv eller pronomen med olika attribut. Viktig byggsten.

Attribut = bestämningar till nominalfraserFramförställda/Efterställda attribut

NP den blåa jackan attribut H.ONPBoken med alla de vackra bilderna

H.O PP som attribut

Page 5: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Utbytesord

Den förälskade fästmannen gav den förtjusta fästmön en innerlig kyss i den mörka tunnelbanan varje morgon

Genom att byta ut orden mot pronomen och pronominella ord blir satsen:Han gav henne den där då

På så sätt blir fraserna som avgränsade syntaktiska enheter tydliga

Genom att ändra ordföljden klargörs också enheterna (flyttningsprov)

Page 6: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Adjektivfraser AdjP

• H.O är adjektiv

• Ingår ofta i nominalfraser och fungerar då som attribut

Den mot slutet tämligen trista föreställningen

Den sedan igår bortsprungne hunden

Page 7: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Prepositionsfraser PP

• Betecknar tid, rum sätt m,m

• Består av en preposition följt av en nominalfras– Anders sågade trädet med en motorsåg

i skogen– Flickan med det långa håret

Page 8: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Verbfraser VP

• Verb med bestämningar– äta, äta hemma, äta när man är hungrig, äta klockan

sex– Bestämningar= objekt, predikativ, adverbial

• Splittring– Igår åt han hemma

• Valens (Intransitiv/Transitiv/Bitransitiv)– Vilka bestämningar är nödvändiga– Åsa besöker David (varje kväll)– Per dricker (vatten) (varje kväll)

Page 9: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

VP

• Finita verbfraser (utgör predikatsled)– Sitter, läste– Böjs efter tempus, modus

Händelsen skakade om hela världen

• Infinita verbfraser (utgör subjekt, objekt, attribut, i PP)– Springa, sprungit, springande, sprungen

Att inte hitta hem är jobbigt (subjekt)

Han hatade att ligga vaken och grubbla (objekt)

Page 10: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Satsled/Satsdelar

• Ord och frasers funktion– Katten jagade råttan

subst. verb subst.subjekt predikat direkt objekt (d.o)

• Intrinsikala kategorier– Ordklasser (kategori)– Ordklasstillhörigheten oberoende av ordets förekomst

i en syntaktisk struktur• Relationella kategorier

– Satsdelar (funktion)– Viss relation som ord/fraser kan ha till andra

ord/fraser

Page 11: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Satsled

Den väldigt lilla flickan med de stora fötterna hade höga ambitioner och var rödhårig

subjekt Den väldigt lilla flickan med de stora fötterna

predikat hade, varobjekt höga ambitioneragent adverbial väldigtpredikativ rödhårigattribut den, lilla, höga, de stora

Page 12: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Satsled

• Primära/sekundära satsled– Primära ingår direkt i en sats– Sekundära återfinns inuti fraser (t.ex. attribut)

• Nödvändiga satsled i svenska är subjekt och predikat

• SNP + VP• Vem gör något?, Vad gör subjektet?• Skolgrammatikens frågor förvirrande

– Dokumentet negligeras

Page 13: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Roller

• Agenten= den som utför eller sätter igång en handling– Erik öppnade dörren

• Instrumentet= den som agenten använder för att utföra handlingen– Kajsa Warg skar brödet med kniven

• Det påverkade föremålet= det som förändras, förflyttas eller byter ägare genom en handling eller process– Robert kastade ut katten genom fönstret

• Mottagaren= den som mottar eller får något– Kungen tilldelade soldaten en medalj

• Upplevaren= den som upplever eller förnimmer– Bush såg en självmordsbenägen terrorist

Page 14: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Roller

• Det upplevda= det som man upplever eller förnimmer– Bush såg en självmordsbenägen terrorist

• Målet= slutpunkten för en rörelse– Vi åket till La Paz

• Belägenhet= platsen där man befinner sig eller där en handling äger rum– Kajsa Warg lagar mat i köketSubjektet ofta agent eller upplevare. Om dessa saknas kan det

vara det påverkade föremålet och även som med verbet ”få” mottagaren. Det påverkade föremålet och det upplevda är oftast direkt objekt, det indirekta objektet är för det mesta mottagare eller upplevare. Övriga roller brukar vara adverbial.

Page 15: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Subjekt

• Nominalfraser, infinitiver, bisatser• Subjektstvång i svenska

Vi pratarHablamos (Sp.)Nous parlons (Fr.)

• Formellt subjekt– Det regnar– Llueve (Sp.), Sataa (Fi.)

• Två subjekt (formellt/egentligt)– Det finns ett monster under sängen

• Imperativa satser/Subjektlös samordning

Page 16: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Predikat

• Det som görs eller sker – Det brinner– Eva åt äpplet

• Verbkonstruktion• Bara finita verb kan ensamma utgöra predikat

– Läser, läste– Andra former kräver hjälpverb: har läst, hade läst,

skall läsa– Val av verb bestämmer antal nödvändiga objekt– Verbpartiklar= skjuta ned (nedskjuta),

skruva upp

Page 17: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Objekt

• Kan bestå av nominalfras, infinitiv, bisats• Direkta objekt

– Han lyfte lådan– Han skrev en bok

• Indirekt objekt – Han gav henne ringen– Han gav en ring till henne

• Prepositionsobjekt (direkt objekt med prep.)– Han lyfte på lådan– Han bjöd henne på middag

Page 18: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Agent

• Agent= i en passiv sats är det den motsvarande aktiva satsens subjekt

• Passiv/Aktiv satsDen nya direktören ersatte den gamla direktören

subjekt direkt objekt

Den gamla direktören ersattes av den nya direktören

subjekt agent

Page 19: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Adverbial

• Ofta en prepositionsfras eller adverb men även bisatser eller nominalfraser

• Enligt skolgrammatiken bestämningar till verb, adjektiv eller adverb. Primära och sekundära.

Kajsa skar brödet med knivenVi har en mycket liten bilBussen var till bristningsgränsen full av skolbarnI somras regnade det mycketHan reste dit med flyg när han hade studerat färdigt• Adverbial har ganska fri placering i satser

Page 20: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Typer av adverbial

Rumsadverbial

Tidsadverbial

Sättsadverbial

Måttsadverbial

Omständighetsadverbial

Satsadverbial

Var?, Vart?, Varifrån?

När?, Hur länge? Hur ofta?

Hur?, På vilket sätt?

Hur mycket?

Varför? Orsak, villkor

Bestämmer hela satsen

Ex. inte, troligen, säkert

Page 21: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Attribut

Alla dessa Pers åtta väldigt blåa pianon– Adjektivattribut (väldigt blåa)– Genitivattribut (Pers)– Kvantifikatorer (Alla, åtta)– Bestämda artiklar (dessa)

Hans första svåra tid

Bestämd inbördes ordning mellan bestämningar

Page 22: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Attribut

• Prepositionsattribut– Mannen på den nymålade bänken

• Adverbattribut– Mannen därborta

• Infinitivattribut– Förmågan att vissla

• Satsattribut– Nyheten att han kommer

Page 23: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Predikativ

• Statiska satser= satser som anger ett tillstånd/egenskap hos någon– Peter är miljöpartist.– Göran är flintskallig.

• Predikatsfyllnad i skolgrammatiken• Substantivbestämning men skilt från H.O• Vara, bliva, heta, kallas = kopulaverb• Även göra, förefalla, anse, synas, tyckas• Kongruens med NP

– Bollen/arna är grön/a subjektiv pred.

– Han gjorde flickan/orna ledsen/sna objektiv pred.

Page 24: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Ta ut fraser och satsdelar

Kal gav lilla Ada en blöt puss på bänken

Boken jag läste är tråkigare än de flesta

Mannen med käppen blev nedslagen av gangstern

Page 25: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Huvudsats och bisats

• Huvudsats– Kan stå självständigt– Kan ha omvänd

ordföljd (Då kom han)– Inte efter finita verbet– Varierande inledning– Flera huvudsatser kan

vara samordnade (konjunktioner)

• Bisats– Satsdelar i en

överordnad sats– Rak ordföljd (då han

kom)– Inte före finita verbet– Inledning med: om,

när, som, vem, där, var, vart, eftersom etc.

– Olika grader av underordning

Page 26: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Generativ Grammatik

• Noam Chomsky (50-talet)• Vad är ett språk? = en mängd satser• Vad är en grammatik? = en explicit redogörelse

för den mängd av satser som utgör språket• Vad är en sats? = sekvens av ord med bestämd

struktur• Generativa grammatiken tar bara hänsyn till

grammatikaliska satser och en grammatik redogör för de grammatikaliska satserna

• Språket oändligt • Universell grammatisk teori

Page 27: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Generativ Grammatik

• Metod= hypotetisk-deduktiv– Formulerar hypoteser utifrån data– Motexempel fäller hypotesen men ger fler data

• Fokus på Ordklasser/Fraser ej Satsdelar• Fokus på Syntax/Struktur ej Mening• Lexikaliska kategorier (ordklasser)

– Det, n, v, p, a

• Icke-lexikaliska (frasklasser)– S, NP, VP, PP, AP

Page 28: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Analysträd

• Ett analysträd består av– Rot, Noder, Terminala noder– Dominans (moder, dotter, systrar)– Etiketterade noder (terminala (ord), icke-

terminala symboler)– Precedence (vänster till höger ordning)

Hans dotter fick boken av en klasskamrat

Page 29: Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Intro Frasstrukturgrammatik

Med en frasstrukturgrammatik försöker man definiera en mängd välformade analysträd för ett språk

• Lexikon (lista över orden i språket)• Syntaktiska kategorisymboler• Regler (regler som definierar analysträd vars

noder är etiketterade med ord ur lexikonet och syntaktiska kategorisymboler)– SNP VP– VPV NP