Funktionell grammatik/Grammatik och textlingvistik

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi

VT 2011

Funktionell grammatik/Grammatik och textlingvistik

Föreläsning 3

Enkla satser och argumentstruktur (forts.)

Klassifikation av verb och enkla satser (s. 117ff)

verb med platshållarsubjekt (”dummy-subjects”)

� saknar objekt och tycks även sakna semantiska deltagare överhuvudtaget

kopulasatser och -verb

� semantiskt uttrycker kopulasatser permanenta eller temporära tillstånd

� subjektet har den semantiska rollen patient eller dativ

� verbet (i den mån det finns något) är semantiskt tomt, istället utgör NP- eller adjektivpredikatet den semantiska kärnan

Han är (en dålig) fotbollsspelare Hon är (mycket) lång

� i vissa språk saknas kopula helt eller är optionell, t ex i swahili:

yeye (ni) mwalimu ’han/hon är lärare’

Klassifikation av verb och enkla satser (forts.)

� refererande kontra icke-refererande nominala predikat, jmf.:

1. A: Vad jobbar han med?/Vad gör han? B: Han är (en) lärare.

2. A: Vem är det där? B: Han är en lärare jag hade i tyska.

o i (1) är ’(en) lärare’ attributiv (icke-refererande), medan i (2) är ’en lärare’ refererande

o i andra språk är skillnaden mer markerad, t ex i bemba:

1. uyumuuntu muupuupu uyumuuntu muupuupu den.här- människa ICKE.REF- tjuv ’den här personen är en tjuv’

2. uyumuuntu umupuupu uyumuuntu umupuupu den.här- människa REF- tjuv ’den här personen är en tjuv/tjuven (som jag talade om)’

Enkla intransitiva satser

� kodar antingen statiska tillstånd, händelser eller handlingar

� subjektet kan vara agent, patient eller dativ:

Hon arbetade/sjöng/gick/talade (handling; subjekt = agent)

Hon sov/stod (tillstånd; subjekt = patient)

Hon föll/halkade/dog/växte upp (händelse (process); subjekt = patient)

Hon mediterade/led/drömde (mentala tillstånd; subjekt = dativ)

Enkla transitiva verb

� prototypiska transitiva verb kodar:

skapandet av ett objekt: t ex bygga, måla, göra, tillverka

förstörelse av ett objekt: t ex demolera, slå sönder, ta sönder, äta upp

förändring av ett objekt: spräcka, förstora, hugga (upp/av), klippa, skära, böja, döda, värma

förflyttning av ett objekt: flytta, släppa, samla (upp), hämta

m.fl. (se s. 127-8)

� mindre prototypiska verb (exempel; fler se s. 130-6):

dativsubjekt (saknar avsikt eller aktivt orsakande): Han såg henne, Han hörde musiken, Han förstod problemet, Han visste svaret

dativobjekt (mental påverkan snarare än fysisk): Hon förolämpade dem, Hon skämmer bort dem, Hon roade dem, Hon chockerade dem

� transitivitet med ospecificerade objekt

De åt (tidigt), De drack (för mycket), De jagade (varje höst), De körde (för fort)

Intransitiva verb med indirekt objekt (!)

� dessa verb tar ett indirekt objekt vanligtvis markerad med en adposition

� prototypiskt med ett lokativt indirekt objekt

Hon gick in i trädgården, Hon kom från affären, Hon anlände till huset

swahili: Aliingia bustani, Alitoka dukani, Alifika nyumbani

� verb med dativ/patient-indirekt objekt

Hon såg på honom, Hon lyssnade på honom/musiken, Hon talade till honom

� verb som dessa kan karaktäriseras som intransitiva men ”två-valenta”

Valens

� valens, precis som transitivitet, har att göra med hur många argument ett verb har/tar

� skillnaden är att transitivitet definiera utifrån närvaro/frånvaro av ett direkt objekt

� medan valens beskriver antalet ”obligatoriska” argument (inkl. adverbial)

Ditransitiva/bitransitiva verb

� kodar 3 obligatoriska deltagare

� subjektet är typisk agent; ett av objekten är typiskt patient

� prototyp: lokativt indirekt objekt (PP)

[HanS] lade [bokenDO] [på bordetLOK.IO] [HanS] skickade [varornaDO] [till affärenLOK.IO] [HanS] ledde [hästenDO] [in i stalletLOK.IO]

� dativ-benefaktiva objekt

[HonS] gav [bokenDO] [till honomIO] (DO = patient) [HonS] gav [honomDO] [bokenIO] (DO = dativ; ”dative-shift”)

� alternerande instrumentala-lokativa objekt

lokativt indirekt objekt: Hon hällde vatten i kannan, Hon lade duken på bordet

instrumentalt indirekt objekt: Hon fyllde kannan med vatten, Hon täckte bordet med duken

Semantiska roller kontra grammatiska relationer: ett test

� först ska vi visa att semantiska roller och grammatiska relationer är två ifrån varandra fristående egenskaper, t ex:

o multipla semantiska roller hos ’subjekt’: a. She is tall (subjekt = patient i ett tillstånd) b. She is falling asleep (subjekt = patient i en förändring av tillstånd ≈ inkoativ) c. She is dreaming (subjekt = dativ) d. She is writing a letter (subjet = agent)

Formella egenskaper hos grammatiska relationer

� huvudsakliga typer av overt markering av grammatiska relationer:

o ordföljd: Kajsa slog Åsa, Åsa slog Kasja (se s. 175-6)

o verbkongruens: Mwizi alikimbia ’Tjuven sprang’

o nominal morfologi (kasus, nepali): Raj-le citthi-Ø lekhyo ’Raj-ERG skrev ett brev/brevet-ABS’

o (eller en kombination av flera av dessa)

Formella egenskaper hos grammatiska relationer (forts.)

� exempel

o aktiv

� är grundformen (den enkla satsen) som de övriga formerna jämförs med och beskrivs utifrån

� uppvisar verbens inherenta/lexikaliska transitivitet

• ”noll-valent”: Det regnade.

• intransitiv: Jag gäspade.

• transitiv: Jag lyfte stenen.

• ditransitiv: Jag gav pojken en present.


o passiv

� objektet i den aktiva satsen uppgraderas i den passiva till nytt subjekt (O > S)

� subjektet i den aktiva satsen nedgraderas till oblik (S > oblik)

� satsen förlorar ett kärnargument:

• ditransitiv > transitiv He gave the girl a gift. > The girl was given a gift.

• transitiv > intransitiv Hon stängde fönstret. > Fönstret stängdes.

• intransitiv > noll-subjekt Studenterna gäspade mycket. > Det gäspades mycket.


o dativväxling:

� a. He gave the book to Mary b. He gave Mary the book

� här används både ordföljd och kasus (preposition) för att markera grammatiska roller: i (a) är the book DO, IO markeras med preposition; (b) är morfologiskt omarkerad, men ordföljden markerar Mary som DO

� a’. The book was given to Mary (DO>S) a’’. *Mary was given the book to (*IO>S)

� b’. Mary was given a book (DO>S) b’’. *A book was given Mary (*IO>S)

� enligt (a’, a’’, b’, b’’) kan inte det indirekta objektet bli subjekt vid passivisering, endast det direkta objektet

� dessa konstruktioner/processer skulle inte kunna förklaras utan att involvera de grammatiska relationerna ’subjekt’ och/eller ’direkt objekt’


o medial (”middle”)

� liknar passiv i det att O > S men S försvinner helt

� transitivt > intransitivt

� aktiv: She opened the box. passiv: The box was opened (by the girl). medial: The box opened (*by the girl). (tolkas som lokativt)


o antipassiv

� subjektets status förstärks

� objektet finns kvar men nedgraderas från argumentstatus (O > oblik)

� ibland inkorporeras objektet i verbet (som i yucatec-mayaexemplet)

� transitiv > intransitiv


� yup’ik

Yerom kemeq nerrellrua. Yero -m keme -q nerre -llru -a Yero -ERG kött -ABS äta -PRET -3SG/3SG ’Yero åt köttet.’

Yeroq (kememeng) nerrellruuq. Yero -q (keme -meng) nerre -llru -u -q Yero -ABS (kött -INST äta -PRET -INTR -3SG ’Yero åt (kött).’


o inversiv/direct

� skiftar S och O

� d.v.s. påverkar inte transitiviteten

� cree: nipẽhãnãnak ni- pẽh -ã -nãnak 1.EXKL- vänta.på -DIR -1PL/3PL ’Vi (exkl.) väntar på dem.’ nipẽhikonãnak ni- pẽh -iko -nãnak 1.EXKL- vänta.på -INV -1PL/3PL ’De väntar på oss (exkl.).’


o kausativ

� vanligtvis S > O

� och nytt subjekt tillkommer

� Boken låg på bordet > Jag la boken på bordet

� The glass broke > John broke the glass.


o reciprok

� lägger till extra subjekt; O > S (+ S)

� uttrycker ömsesidighet (’varandra’)

� swahili Juma anampenda Asha. Juma a- na- m- penda Asha Juma 3SG.SUBJ- PRES- 3SG.OBJ- älska Asha ’Juma älskar Asha.’

Juma na Asha wanapendana. Juma na Asha wa- na- penda -na Juma KONJ Asha 3PL.SUBJ- PRES- älska -REC ’Juma och Asha älskar varandra.’


o reflexiv

� S och O (om det finns) är koreferenta

� S agerar på sig själv

� liknar intrasitiv

swahili: Wanyama wanaweza kuwaua wanyama wengine, lakini wanaweza kujiua? wanyama wa- na- weza ku- wa- ua wanyama wengine, djur.PL 3PL.S- PRES- kunna INF- 3PL.O- döda djur.PL andra

lakini wa- na- weza ku- ji- ua? men 3PL.S- PRES- kunna INF- REFLX- döda ’Djur kan döda andra djur, men kan de döda sig själva?’


o applikativ

� lägger till ett object

� ökar transitiviteten

� swahili Ninasoma hadithi. ni- na- soma hadithi 1SG.S- PRES- läsa saga.SG ’Jag läser en saga.’

Ninawasomea watoto wangu hadithi. ni- na- wa- som -ea watoto wangu hadithi 1SG.S- PRES- 3PL.O- läsa -APPL barn.PL mina saga ’Jag läser en saga för mina barn.’


o stativ

� vanligtvis transitiv > intrasitiv

� uttrycker tillstånd

� O > S och S försvinner

� swahili: Nitauza nyumba yangu. ni- ta- uza nyumba yangu 1SG.S- FUT- sälja hus.SG mitt ’Jag ska sälja mitt hus.’

Nyumba yangu inauzika. nyumba yangu i- na- uz -ika hus.SG.KL9 mitt KL9.S- PRES- sälja -STAT ’Mitt hus är till salu.’ (”är säljbart”)

Valens - summering:

1. valenshöjande strategier

adderar nytt kontrollerande argument kausativ uppgraderar argument applikativ

dativväxling 2. valenssänkande strategier

”slår samman” kontrollerande och påverkade argument

reflexiv reciprok

nedgraderar kontrollerande argument passiv medial inversiv stativ

nedgraderar påverkat argument antipassiv

Funktionell grammatik/Grammatik och textlingvistik

Documents

Transcript of Funktionell grammatik/Grammatik och textlingvistik