INTERNATIONELLA RELATIONERTeoretiska perspektiv

TEORETISKA PERSPEKTIV

Teoriinriktningar, ”skolor”: Realism, liberalism, marxism, konstruktivism, feminism och postmodernism

Inom inriktningarna finns olika teorier och personer, som dock har ungefär samma grundsyn/utgångspunkter…

…om t ex vad som är de viktigaste drivkrafterna, vad man främst bör fokusera på när man studerar internationell politik

HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR

Ca 1920-50Realism vs idealism Idealister: Varaktig fred kan uppnås genom

internationella organisationer, som etablerar internationella regler. Nationernas förbund, NF. (Normativ)

Realister: Internationell politik är en ständig maktkamp mellan stater som försöker säkra sin överlevnad, främst genom militära medel. (Deskriptiv)

HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR

Ca 1950-60Behavioralism vs traditionalism Behavioralister: Önskade mer

vetenskapliga metoder. Kvantitativa data, teoriutveckling och hypotestestning blev förebilden.

Traditionalister: Historiska exempel tillsammans med principiella resonemang ger bäst kunskap om internationell politik. Ifrågasatte naturvetenskapliga metoder: sociala verkligheten går inte att fånga på samma sätt.

HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR

Ca 1970-80Realism vs liberalism vs marxism Liberalister: Stater är ömsesidigt beroende

av varandra och föredrar samarbete framför konflikt. Ekonomisk nytta före militär säkerhet.

Marxister: Beroendet är inte ömsesidigt, gynnade länder är de som vinner, andra förlorar i det internationella samarbetet

HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR

Ca 1980-Positivister vs postpositivister Positivister: Internationell politik går att

förstå och klarlägga genom vetenskaplig teoriutveckling. Verkligen går att observera objektivt.

Postpositivister: Verkligheten går inte att kartlägga empiriskt, den är subjektivt konstruerad.

REALISM

Fokus: Makt Stater (aktören med mest makt) Säkerhetspolitik, suveränitet, krig och fredGrundsyn på internationella relationer: Internationella scenen är anarkisk (saknar

internationell auktoritet) Internationella organisationer är oväsentliga,

de speglar bara de internationella relationerna

HANS MORGENTHAUS PRINCIPER

1. Politiken och samhället styrs av objektiva lagar som grundar sig i den mänskliga naturen, som är oföränderlig. Det går att utveckla teorier som förklarar dessa lagar:

2. Ledare för stater tänker i termer av intresse, som definieras som makt. Vi kan därför objektivt förklara deras handlingar:

3. Intresse definierat som makt är en universell princip, som gäller över tid och rum. Makt är en persons kontroll över en annan.

4. Politik är moral, men det kan finnas en motsättning mellan moral och framgångsrik politik.

5. Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte nödvändigtvis den andra statens moral.

6. Politik är en autonom sfär: För att förstå politik måste det politiska abstraheras från andra sfärer: Det som utmärker den politiska sfären är intresse definierat som makt.

(Politics among nations, 1948)

TRE CENTRALA BEGREPP

Säkerhetsdilemmat: Ständig upprustning leder till kollektiv osäkerhet

Maktbalans: Jämvikt i militär styrka och resurser = det bästa sättet att undvika krig

Polaritet: Bipolärt system = två stormakter (säkrast!)Multipolärt system = flera stormakter

KRITIK MOT REALISMEN

Blundar för andra faktorer: kultur, ekonomi, ideologi

Är andra stater fortfarande det största hotet? Jfr terrorgrupper, organiserad brottslighet, socioekonomiska problem och miljöförstöring?

”Världen har förändrats, men inte realismen”

DISKUSSIONSFRÅGOR

Hur är det med maktbalansen och polariteten idag? Ge exempel och diskutera framtiden.

Fundera på den konflikt du själv studerat: hur skulle en realist resonera kring den?

LIBERALISM

Fokus: Universella normer: Fri- och rättigheter Samarbete genom institutioner Ömsesidigt beroende

Grundsyn på internationella relationer: Stater är rationella aktörer som kan reglera

sina relationer, för att öka sin egen och den gemensamma nyttan i en värld som präglas av ömsesidigt beroende.

TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM:1. NORMER OCH RÄTTIGHETER

Det finns universella värden och gemensamma intressen: Demokrati, mänskliga rättigheter, frihandel (komparativa fördelar), osv

Immanuel Kant: Internationell fred genom inre friheter och yttre samarbete – den demokratiska freden

Francis Fukuyama: The End of History – när kapitalismen vann över sovjetkommunismen i Kalla kriget

TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM:2. INTERDEPENDENS OCH INSTITUTIONER

Interdependens: Stater är ömsesidigt beroende av varandra för sin överlevnad, utveckling och sitt välstånd

Komparativa fördelar: Ett land specialiserar sig på det man relativt är bäst på och importerar annat

Beroendet av export och import Plussummespel: internationellt samarbete

lönar sig (jfr nollsummespel) Samarbete genom institutioner leder till

integration: misstänksamheten mellan stater minskar

TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM3. INTRESSEGRUPPER OCH UTRIKESPOLITIK

Stater är inga självständiga aktörer: utrikespolitiken beror på vilka intressegrupper som har störst inflytande för närvarande

Utrikespolitikens varierar mellan länder och i olika tider

Icke-demokratiska länder kan ha en mer ihållande trend: intressegrupperingar kommer inte till tals

DEN DEMOKRATISKA FREDEN SINCE 1815

Demokratiska länder, när folket har makten, går gärna inte ut i krig

Krig kostar: Förlust av liv och välfärd, vapen istället för livsmedel

Krig bryter mot nationers rätt till självbestämmande Demokratier är för frihandel och öppenhet, vilket

skapar gemensamma intressen och integration. Ekonomisk integration leder till politisk integration.

Kritik: Demokratier krigar visst, även om de har separatfred

sinsemellan! Även om det inte varit öppet krig, så har

demokratierna medverkat: imperialismen och kalla kriget

KRITIK MOT LIBERALISMEN

Två huvudlinjer: Liberalismen är utopisk: Vad händer med de

gemensamma intressena och universella värdena när staterna verkligen är hotade?

Liberalismen står för teorier av väst för väst: Hur har interdependens och frihandel hjälpt de fattiga länderna?

MARXISM

Fokus: Klasskamp Produktionssätt Historiematerialismen

Grundsyn på internationella relationer: De som tjänar på innevarande system

kämpar mot de som vill förändra den

MARXISM

Produktionsförhållandena (kapitalismen) är sådana att de som äger produktionsmedlen tar hela vinsten av produktionen, medan de som arbetar får lägsta möjliga lön. Det är orättvist och fördjupar klyftorna. Därför är kapitalismen dömd att gå under när arbetarna förenar sig och störtar systemet, varpå ett klasslöst samhälle inrättas.

HISTORIEMATERIALISM

Ideologier, politik och religion (samhällets ”överbyggnad”) är inga självständiga krafter, utan har skapats för vidmakthålla den rådande maktordningen

Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamper

BEROENDESKOLAN

Historisk beroendeställning mellan centrum (rikare, utvecklade länder) och periferi (fattigare, mindre utvecklade länder).

Centrum suger ut periferin, vilket förhindrar utveckling i periferin

VÄRLDSSYSTEMTEORIN

Två varianter: Världsimperier (centrala beslut om resursfördelning) och världsekonomi (marknadskrafterna styr resursfördelning)

…men oavsett förs resurser billigt från periferi till centrum

Semiperiferi: Länder med industriell bas, men som konkurrerar med billig arbetskraft

HEGEMONI (ANTONIO GRAMSCI) Hegemoni = den maktstruktur som dominerar och

utgår från den mäktigaste aktören Maktstrukturen reproduceras genom att

förhållandena ses som naturliga: orättvisor är naturligt och ofrånkomligt (men alla är fria att försöka?)

Varför har USA fört krig i Vietnam, Afghanistan och Irak? ”Falskt medvetande”

Robert Cox: Även vetenskapen präglas av hegemonin. Liberalismen är utvecklad för att stödja den förda politiken och upprätthålla maktordningen. ”Den demokratiska freden”.

Staters suveränitet = hegemonen skyddar kapitalisterna, anarkin mellan stater = anarkin mellan kapitalister

KRITIK MOT MARXISM

Marxister har ofta haft fel i påståenden och förutsägelser

Hur kan det uppstå krig mellan socialistiska stater?

I många länder minskar den traditionella arbetarklassen: vad är klasskampen i samhällen där kunskap och individuell kompetens står i centrum?

DISKUSSIONSFRÅGOR

Hur åstadkommer man fred enligt de tre klassiska teoriinriktningarna realism, liberalism och marxism?

Är liberalismen normativ eller deskriptiv? Antag att världens resurser blir ännu mer

knappa än vad de är: hur skulle teoretiker från de olika inriktningarna förutspå utvecklingen inom internationell politik?

Hur skulle liberaler och marxister analysera den konflikt du studerat?

KONSTRUKTIVISM

Fokus: Icke-materiella fenomen som idéer, språk,

kultur, identitet och intressen är socialt konstruerade

Sociala konstruktioner är föränderliga och situationsbetingade

Grundsyn på internationella relationer: Den internationella scenen är vad staterna

gör (socialt konstruerar) den till (kan vara krig eller fred, anarki eller starka institutioner)

CENTRALA TEMAN

Kritik mot idén att nationers intresse alltid handlar om militär säkerhet, politiskt oberoende och territoriell integritet (suveränitet) – vad är det egentligen som ligger bakom?

Formella och informella spelregler Den sociala konstruktionen nationell

identitet: (Jugoslavien 1990-, Irak 2003-) Normer och socialisering: Vilken betydelse

har t ex FN:s deklaration om MR haft? Det krävs mer än bara ”normer” för att ”socialisera” ett land.

KRITIK MOT KONSTRUKTIVISMEN

Osystematiskt och fragmentariskt petande i begrepp från olika håll, utan att man kanske åstadkommer några generella teorier

FEMINISM

Fokus: Kön och könsmaktordning

Grundsyn på internationella relationer: Internationell politik bygger på att kvinnor

utnyttjas och underordnas

Syn på relation mellan könen

Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar

Uttrycksformer

Metod för att förändra könsordningen

Särartsfeminism Betonar olikhet Män är starka, aggressiva, medan kvinnor är vårdande, fredliga

Manne: Krigaren, soldaten Kvinnan: Modern, den goda civila

Vidmakthåll separata sfärer: kvinnliga värden får spela större roll, vilket ger fredligare samhälle

Liberalfeminism Betonar likhet Diskriminering i samhället, t ex lagstiftning (Värnpliktslagar)

Militären och försvaret är diskriminerande institutioner

Jämställdhetslag, förkasta diskriminerade lagar: fler kvinnor till försvaret

Radikalfeminism Betonar sexuell exploatering

Koppling mellan manlig sexualitet och aggression

Feminisering av fienden, objektifiering och exploatering av kvinnors kroppar

Radikalt förändra militära värderingar och organisation

Poststrukturell feminism

Uppfattar en social konstruerad maktordning

Skillnader är historiskt skapade, institutionali-serade, men upplevs som naturliga, givna

Militarism kopplad till stat, ger olika medborgar-identiteter

Dekonstruera, ifrågasätta, medvetandegöra

KRITIK

Borde det inte finnas manliga och kvinnliga stater, isåfall?

Kön är grovhuggen uppdelning globalt: utsätts en vit kvinnlig professor i Sverige för samma förtryck som en kvinnlig afrikansk prostituerad?

POSTMODERNISM

Ifrågasätter objektivitet och rationalitet (som konstruktivism)…

…men även huruvida man kan dra slutsatser om den sociala verkligheten (till skillnad från konstruktivismen)

…som präglas av olika diskurser: Makt- och kunskapsförhållanden avgör vilka

föreställningar som dominerar… …men det finns inga sanna föreställningar: Vad är svenskhet?