Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia -...

43
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Carin Dahlin, rektor för vuxenutbildningen, Järfälla kommun samt Ulrika Grönqvist, rektor för Järfälla Lärcentrum 2015-05-04 Rapport 2015

Transcript of Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia -...

Page 1: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av

grundläggande och gymnasiala

teoretiska utbildningar

-ut

Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun

Medbedömare: Carin Dahlin, rektor för vuxenutbildningen, Järfälla kommun samt

Ulrika Grönqvist, rektor för Järfälla Lärcentrum

2015-05-04

Rapport 2015

Page 2: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 1(42)

Innehållsförteckning

Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2

Utgångspunkter .......................................................................... 3

Lernias grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning –

teoretiska kurser ........................................................................ 4

Organisation och personal ............................................................................. 4

Utvärderingsperiod och intervjupersoner ..................................................... 6

Utbud och resultat ......................................................................................... 7

Studieavbrott ................................................................................................ 12

Kunskaper, utveckling och lärande ........................................... 14

Styrkor .......................................................................................................... 14

Utvecklingsområden .................................................................................... 19

Bedömning och betygsättning .................................................. 23

Styrkor .......................................................................................................... 23

Utvecklingsområden .................................................................................... 28

Styrning, ledning och kvalitetsarbete ....................................... 30

Styrkor .......................................................................................................... 30

Utvecklingsområden .................................................................................... 34

Sammanfattande intryck ............................................................................ 39

Page 3: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 2(42)

Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i

Stockholms län

År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26

kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till

överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i

överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades.

Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i

villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens

roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan

kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom

samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket

i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är

den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med

arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och

flexibla lärandet ska styra utbud och planering.

Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har

avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns

vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka

kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna

utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva

arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar

anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och

ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare.

Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos

utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid

kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den

gemensamma utvärderingen.

Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas

politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive

kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för

utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och

vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har

huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av

utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från

samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och

gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden 2013-2015.

Page 4: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 3(42)

Utgångspunkter

Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i

Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För

vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och

andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan

för vuxenutbildningen – Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs

också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten

(allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell

forskning.

De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen

enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns

vuxenutbildning:

Kunskaper, utveckling och lärande

Bedömning och betygssättning

Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som

belyser vuxenutbildningens värdegrund:

Normer och värden

Elevernas inflytande och delaktighet

Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka

måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi:

granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument

kontrollerar att nationella riktlinjer följs

granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet

ger förslag på utvecklingsområden

Page 5: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 4(42)

Lernias grundläggande och gymnasiala

vuxenutbildning – teoretiska kurser

Organisation och personal

Lernia erbjuder en bred verksamhet inom utbildning, bemanning och

omställning. Inom området utbildning anordnar Lernia, jämte

vuxenutbildning (komvux), också yrkeshögskola, lärlingsutbildning,

arbetsmarknadsutbildning, företagsutbildning samt svenska för invandrare

(sfi). Affärsområdet Komvux leds av en affärsområdeschef och på

respektive skolenhet finns verksamhetschefer med ansvar för personal och

den pedagogiska verksamheten.

Inom vuxenutbildningen (komvux) erbjuder anordnaren utbildning på flera

platser i länet och inom olika områden. Hösten 2014 besöktes två av dessa

enheter; Liljeholmen som utbildar VVS-montörer samt Örnsberg som

erbjuder utbildningar till elektriker och fastighetstekniker. Föreliggande

rapport behandlar enheterna i Globen, Järfälla, Kista, Liljeholmen och

Upplands-Väsby som erbjuder grundläggande och gymnasial teoretisk

utbildning.

Globen

Sedan augusti 2013 är Per-Åke Carlsson verksamhetschef och Sara

Magnusson utbildningsansvarig för Lernias enhet i Globen. På enheten

finns också en administratör, som delar sin tjänst mellan

vuxenutbildningen och sfi, samt en studie- och yrkesvägledare som arbetar

heltid.

Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Globen till fyra, vilket motsvarar

tre heltidstjänster. Tre av lärarna har pedagogisk examen och samtliga är

ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Undervisningstiden uppgår

till 18-23 timmar i veckan (för en heltidsanställd lärare). Det finns tillgång

till specialpedagog, som kopplas in vid behov.

Järfälla

I Järfälla heter verksamhetschefen Karin Olsson och har ansvarat för

verksamheten sedan januari 2014. Maarit N. Persson är

utbildningsansvarig sedan september samma år. På enheten finns också en

administratör om 75 procent av en heltidstjänst samt en studie- och

yrkesvägledare som arbetar mellan 20 och 30 procent av en heltidstjänst,

beroende på elevernas behov.

Page 6: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 5(42)

Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Järfälla till sex, vilket motsvarar

ca 4,5 heltidstjänster. Samtliga lärare har pedagogisk examen och 70

procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i.

Undervisningstiden uppgår till 15-20 timmar i veckan (för en

heltidsanställd lärare).

Kista

Verksamhetschef och utbildningsansvarig i Kista är sedan januari 2014,

Karin Olsson. På enheten finns också en administratör och en studie- och

yrkesvägledare, båda med heltidstjänster. En eller två dagar i veckan

arbetar vägledaren med sfi-elever.

Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Kista till 13, vilket motsvarar ca

8,5 heltidstjänster). 77 procent av lärarna har pedagogisk examen och 70

procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i.

Undervisningstiden uppgår till 20 timmar i veckan (för en heltidsanställd

lärare). Specialpedagog finns tillgänglig och används vid behov.

Liljeholmen

Enheten i Liljeholmen har samma verksamhetschef och

utbildningsansvarig som Globen. Därtill finns en uppdragskoordinator

samt en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare som delar sin tjänst

mellan vuxenutbildningen och sfi.

Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Liljeholmen till sex, vilket

motsvarar fem heltidstjänster). Hälften av lärarna har pedagogisk examen

och lärarlegitimation, men samtliga är ämnesbehöriga för de kurser de

undervisar i. Undervisningstiden uppgår till 18-23 timmar i veckan (för en

heltidsanställd lärare). Tillgång till specialpedagog är densamma som i

Kista och Globen.

Upplands-Väsby

Verksamhetschef och utbildningsansvarig för Lernias enhet i Upplands-

Väsby är sedan december 2013 Christina Holmström. På enheten finns

också en administratör (en halvtidstjänst) samt en studie- och

yrkesvägledare som finns tillgänglig för eleverna, som studerar

grundläggande svenska som andraspråk, en kväll i veckan.

I Upplands-Väsby finns endast en lärare som undervisar på grundläggande

nivå. Läraren saknar behörighet, men studerar på lärarutbildningen.

Läraren har en erfaren och utbildad pedagog som mentor. Läraren

undervisar två kvällar i veckan, 2,5 timmar per tillfälle.

Page 7: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 6(42)

Utvärderingsperiod och intervjupersoner

Lernias grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning utvärderades

följande dagar: 16, 17, 19, och 26 februari samt 26 mars, 2015.

Följande personer och grupper har intervjuats på plats:

- utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen (två samtal)

- utbildningsansvarig/verksamhetschef i Kista

- verksamhetschef och utbildningsansvarig i Järfälla

- utbildningsansvarig/verksamhetschef och en lärare i Upplands-Väsby

- två studie- och yrkesvägledare i Liljeholmen och Globen

- en studie- och yrkesvägledare i Kista

- uppdragskoordinator i Liljeholmen

- fyra lärare som undervisar svenska som andraspråk på grundläggande

nivå (två i Globen, två i Liljeholmen)

- två lärare i Järfälla för samtal om betyg och bedömning

- en lärare i svenska som andraspråk på gymnasial nivå (samtal om betyg-

och bedömningsfrågor (Globen)

- två lärare i svenska som andraspråk och engelska på grundläggande och

gymnasial nivå i Kista (samtal om betyg- och bedömningsfrågor)

- fyra lärare som undervisar matematik, svenska som andraspråk samt

engelska på grundläggande och gymnasial nivå (Kista)

- sex elever, varav två läser svenska som andraspråk 2, två studerar svenska

som andraspråk 3 och två läser svenska som andraspråk på grundläggande

nivå (Liljeholmen)

- 14 elever, varav 12 på grundläggande svenska som andraspråk (olika

delkurser) och två elever som läser svenska som andraspråk 1 på gymnasial

nivå (Globen)

- fyra elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå

(Upplands-Väsby)

- sju elever som läser svenska som andraspråk, matematik och engelska på

grundläggande nivå i Kista

- sex elever i Järfälla som studerar olika gymnasiala kurser, bl.a. matematik

3 och samhällskunskap 2.

Utöver intervjuer gjordes ett antal klassrumsbesök: matematik på

grundläggande nivå (Kista), svenska som andraspråk på grundläggande

Page 8: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 7(42)

nivå och svenska som andraspråk 1 (Liljeholmen), svenska som andraspråk

på grundläggande nivå (Upplands-Väsby) samt matematik 2 och svenska

som andraspråk 2 (Järfälla) Under lektionsbesöken samtalade vi med

undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer

formaliserade intervjuerna som redovisats ovan.

Utbud och resultat

Globen

Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala

kurserna uppgick i Globen till cirka 415 under verksamhetsåret 2013-14. I

tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under 2013-14, antalet

kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på

respektive kurs.

Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 470 elever till Globens

grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 393 elever, dvs.

84 procent, sin utbildning. Under året sattes 596 betyg. Andelen godkända

betyg (betyg E eller högre) uppgick till 94 procent.

Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs,

men andelen är överlag hög. Under verksamhetsåret 2013-14 nådde 90

procent av eleverna betyg E eller högre på samtliga kurser enheten gav.

Grundläggande kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Svenska som andraspråk, delkurs 1, dag 118 97 Svenska som andraspråk, delkurs 1, kväll 62 98 Svenska som andraspråk, delkurs 2, dag 118 92 Svenska som andraspråk, delkurs 2, kväll 56 93 Svenska som andraspråk, delkurs 3, dag 138 98 Svenska som andraspråk, delkurs 3, kväll 57 98 Summa 549

Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Svenska som andraspråk 1 53 90 Svenska som andraspråk 2 41 95 Svenska som andraspråk 3 34 91 Summa 128

Page 9: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 8(42)

Järfälla

Det totala antalet elever på de olika gymnasiala kurserna i Järfälla uppgick

till cirka 505 under verksamhetsåret 2013-14. I tabellerna nedan redovisas

de kurser som erbjöds under 2013-14, antalet kursdeltagare samt andelen

kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs.

Page 10: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 9(42)

Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Biologi 1 37 100 Biologi 2 28 96 Engelska 5 29 66 Engelska 6 57 63 Engelska 7 20 75 Filosofi 1 27 70 Filosofi 2 3 100 Fysik 1a 31 84 Fysik 2 20 95 Företagsekonomi 1 29 83 Företagsekonomi 2 17 76 Marknadsföring 3 100 Geografi 1 34 88 Geografi 2 9 100 Historia 1b 46 87 Historia 2a 21 90 Historia 3 2 100

Hållbart samhällsbyggande 2 100 Miljö- och energikunskap 6 100 Politik och hållbar utveckling 5 100 Kemi 1 31 90 Kemi 2 18 89 Matematik 1b 29 83 Matematik 1c 11 73 Matematik 2b 53 72 Matematik 2c 20 70 Matematik 3b 25 68 Matematik 3c 37 73 Matematik 4 25 88 Matematik 5 7 100 Naturkunskap 1a1 1 100 Naturkunskap 1a2 1 100 Naturkunskap 1b 40 95 Naturkunskap 2 39 97 Psykologi 1 38 92 Psykologi 2a 17 76 Religionskunskap 1 59 92 Religionskunskap 2 21 100 Internationell ekonomi 6 83 Samhällskunskap 1b 53 81 Samhällskunskap 2 27 74 Svenska som andraspråk 1 20 80 Svenska som andraspråk 2 34 65 Svenska som andraspråk 3 22 82 Svenska 1 21 48

Page 11: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42)

Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 568 elever till Järfällas gymnasiala

kurser. Av dessa påbörjade 505 elever, dvs. 89 procent, sin utbildning.

Under året sattes 1263 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre)

uppgick till 82 procent.

Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs.

Under verksamhetsåret 2013-14 återfanns högst andel elever som nådde

kunskapskraven på kurser (med minst 10 elever) såsom Religionskunskap 2

och Naturkunskap 2. I dessa kurser nådde 100 respektive 97 procent av

eleverna nivån för godkänt (betyg E). Bland kurserna med lägst andel elever

som fick minst ett E i betyg återfinns Engelska 6, Svenska 2 och Svenska

som andraspråk 2. På dessa kurser var andelen godkända elever 63, 65

respektive 65 procent.

Kista

Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala

kurserna i Kista uppgick till cirka 1228 under verksamhetsåret 2013-14. I

tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under verksamhetsåret,

antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E

på respektive kurs.

Svenska 2 43 65 Svenska 3 14 79 Summa 1138

Grundläggande kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Engelska, delkurs 1 114 80 Engelska, delkurs 2 87 69 Engelska, delkurs 3 74 65 Engelska, delkurs 4 57 74 Matematik, delkurs 1 48 92 Matematik, delkurs 2 35 83 Matematik, delkurs 3 28 79 Svenska som andraspråk, delkurs 1 262 73 Svenska som andraspråk, delkurs 2 215 85 Svenska som andraspråk, delkurs 3 219 88 Svenska som andraspråk, delkurs 1, kväll 49 90 Svenska som andraspråk, delkurs 2, kväll 43 81 Svenska som andraspråk, delkurs 3, kväll 53 92 Summa 1286

Page 12: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 11(42)

Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 1446 elever till Kistas

grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 1228 elever, dvs.

85 procent, sin utbildning. Under året sattes 1906 betyg. Andelen godkända

betyg (betyg E eller högre) uppgick till 81 procent.

Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs.

Under verksamhetsåret 2013-14 återfanns högst andel elever som nådde

kunskapskraven på kurser såsom Svenska som andraspråk 3, Svenska som

andraspråk, delkurs 3 (kväll) samt Matematik, delkurs 1. I dessa kurser

nådde 97, 92 respektive 92 procent av eleverna nivån för godkänt (betyg E).

Bland kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg återfinns

Engelska, delkurs 3 och Matematik 2b. På dessa kurser var andelen

godkända elever 65 respektive 67 procent.

Liljeholmen

Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala

kurserna i Liljeholmen uppgick till cirka 145 under verksamhetsåret 2013-

14. I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under 2013-14,

antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E

på respektive kurs.

Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Engelska 5 54 80 Engelska 6 62 81 Matematik 1b 21 76 Matematik 2b 18 67 Svenska som andraspråk 1 152 78 Svenska som andraspråk 2 125 87 Svenska som andraspråk 3 29 97 Summa 461

Grundläggande kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Svenska som andraspråk, delkurs 1 72 94 Svenska som andraspråk, delkurs 2 57 98 Svenska som andraspråk, delkurs 3 50 94 Summa 179

Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Svenska som andraspråk 1 23 96 Svenska som andraspråk 2 16 100 Summa 39

Page 13: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 12(42)

Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 155 elever till Liljeholmens

grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 145 elever, dvs.

93 procent, sin utbildning. Under året sattes 226 betyg. Andelen godkända

betyg (betyg E eller högre) uppgick till 95 procent.

Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar något från kurs till

kurs. Under verksamhetsåret 2013-14 var måluppfyllelsen mellan 94 och

100 procent för de kurser som gavs i ämnet svenska som andraspråk.

Upplands-Väsby

Det totala antalet elever på den grundläggande utbildningen i Upplands-

Väsby uppgick till cirka 52 under verksamhetsåret 2013-14. I tabellerna

nedan redovisas de kurser som erbjöds under 2013-14, antalet

kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på

respektive kurs.

Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 55 elever till Upplands-Väsbys

grundläggande kurser. Av dessa påbörjade 52 elever, dvs. 94 procent, sin

utbildning. Under året sattes 65 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E

eller högre) uppgick till 98 procent.

Under verksamhetsåret 2013-14 nådde nästan samtliga elever nivån för

godkänt på de grundläggande kurser i ämnet svenska som andraspråk som

erbjöds. Endast på delkurs 1 fanns någon enstaka elev som inte nådde

kunskapskraven för betyg E.

Studieavbrott

Andelen studieavbrott under pågående utbildning varierar mellan tio

procent i Globen och 13 procent i Kista (genomsnitt ca 12 procent) på

grundläggande kurser under år verksamhetsåret 2013-14. Av de elever som

påbörjat gymnasiala kurser avbröt i genomsnitt 18 procent sina studier

under samma period. Här är variationen mellan enheterna större. I Järfälla

gjorde åtta procent studieavbrott, medan motsvarande siffra i Kista är 30

procent.

Grundläggande kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Svenska som andraspråk – delkurs 1 29 96 Svenska som andraspråk – delkurs 2 16 100 Svenska som andraspråk – delkurs 3 17 100 Summa 62

Page 14: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 13(42)

Andelen studieavbrott varierar också mellan kurser (med minst tio

inskrivna elever). Höga andelar avbrott förekom t.ex. på kurserna svenska

som andraspråk 1 och 2 i Globen (22 respektive 22 procent avbrott) och

engelska 5 och matematik 2b i Kista (40 respektive 36 procent avbrott). I

Järfälla sker högst andel studieavbrott i svenska 3 och svenska som

andraspråk 2 (29 respektive 28 procent avbrott). I Liljeholmen är andelen

studieavbrott högst på kursen svenska som andraspråk 1 (23 procent).

Page 15: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 14(42)

Kunskaper, utveckling och lärande

Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till

skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans

som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de

utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt

enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna

ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och

arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den

pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som

individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan

med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina

kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara?

Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till

tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en

god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer

under detta utvärderingsområde.

Styrkor

Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat

dessa:

Eleverna har överlag en positiv bild av sina lärare.

Eleverna menar att lärarna har bra kurs- och lektionsplaneringar. De

upplevs också vara duktiga på att förklara och använda olika arbetssätt och

arbetsformer så att alla förmågor tränas i klassrummet. Eleverna som läser

svenska som andraspråk berättar att de får träna på att skriva, läsa och

argumentera/diskutera och lyssna. Ibland skriver och formar eleverna

texter tillsammans i storgrupp. Eleverna är också nöjda med den

konstruktiva och utvecklande feedback, som de tycker att de får. Eleverna

menar dessutom att de får god individuell hjälp. På flera av de lektioner vi

besöker kan vi konstatera att lärarna är angelägna om att se eleverna och få

dem att aktivt delta i undervisningen.

Eleverna kartläggs i Upplands-Väsby.

Läraren skapar initialt en s.k. fördjupad individuell studieplan med

eleverna. I formuläret ställs t.ex. frågor om eventuella stödbehov och

studiesvårigheter, berättar eleverna. Matematikläraren i Kista har tagit

fram egna initiala tester för elever för att kunna anpassa undervisningen

Page 16: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 15(42)

efter deras resultat. Lärarna i svenska som andraspråk tar tidigt in

elevernas texter för att göra bedömningar av vilken typ av stöd de är

betjänta av.

Även på andra enheter gör enskilda lärare kartläggningar av elevernas

förkunskaper och tidigare erfarenheter. I t.ex. Järfälla genomförs mindre

tester och kortare samtal med eleverna vid kursstart. Syftet är att kunna

skapa mindre grupper och individualisera undervisningen. I samband med

detta pratar lärarna också med eleverna om förväntningar och vilka krav

som ställs på dem.

Eleverna får kursplaneringar.

För eleverna innebär det att de får en överblick över vad som kommer att

behandlas under kursen. Hur lärarna arbetar med detta varierar. Någon

lärare gör för varje vecka nya, detaljerade planeringar som publiceras i

lärplattformen. En annan lärare planerar så att eleverna ska få arbeta med

olika innehåll och på olika sätt varje dag. Läraren lägger också in en dag i

veckan med ett ”individuellt upplägg” då läraren kan stämma av med varje

elev. Eleverna i Kista säger att de delvis har möjlighet att påverka schema

och upplägg i svenska som andraspråk.

Introduktionstillfällen hålls för nya elever.

Introduktionstillfällena läggs upp på olika sätt. I Liljeholmen deltar t.ex.

studie- och yrkesvägledarna och uppdragskoordinator för att informera

eleverna om t.ex. likabehandling och lärplattformen, It’s learning. I Kista är

upplägget liknande. Då upprättas också den individuella studieplanen. Det

går till så att eleven själv lämnar information i ett formulär. Studie- och

yrkesvägledaren finns på plats för att vara behjälplig. Efter

introduktionstillfället träffar eleverna sina lärare för att sätta upp mål för

studierna. I Upplands-Väsby är verksamhetschef engagerad i stor

utsträckning i att informera och stödja eleverna. Eleverna vi träffar på

enheterna tycker att de har fått den information de behöver. Mycket

information finns också tillgänglig i lärplattformen, berättar eleverna.

Lärplattformen används på ett aktivt sätt på vissa enheter.

Lärplattformen It’s Learning uppskattas av lärare och elever. De senare

menar att de hittar allt de behöver (olika dokument, lektionsmaterial,

övningsuppgifter, texter, veckoplaneringar mm.) i plattformen. Eleverna

laddar också upp sina inlämningsuppgifter på plattformen och får

återkoppling där. I plattformen finns också en särskild sida för studie- och

Page 17: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 16(42)

yrkesvägledningen. I Kista - där lärplattformen används väldigt aktivt - har

lärarna sett över innehåll och hur de arbetar med plattformen.

I Järfälla används ingen lärplattform, men matematikläraren har istället ett

eget system för att kommunicera med eleverna och lägga upp bilder och

annat underlag från lektionspass.

Upplägget av studierna är ofta flexibelt.

Det finns på flera enheter möjligheter för eleverna att studera i olika takt

och på olika tider under dagen (för- och eftermiddag samt kväll). Enheten i

Kista erbjuder också helgundervisning. För elever som läser på

grundläggande nivå i Upplands-Väsby går delkurserna på halvfart. Eleverna

har emellertid möjlighet att själva ta initiativ till att studera i snabbare takt

(sju i stället för 14 veckor, som är den sökbara kursen). Att eleverna nu har

möjlighet att läsa svenska som andraspråk på gymnasial nivå på fem

veckor, framhålls också vara en anpassning till önskemålen som vissa elever

har om att studera i snabbare takt.

Lärarna ger individuellt stöd.

Anordnaren erbjuder inga separata stödtillfällen. Istället ger lärarna

eleverna stöd efter behov och överenskommelser. Exempelvis brukar en

lärare i Liljeholmen stämma av med varje elev efter lektioner eller när

eleverna arbetar i grupprum. Eleverna har också möjlighet att boka

enskilda tider med läraren för stöd.

Elever i Kista berättar att de kan få stöd i anslutning till lektioner eller boka

tid med sina lärare. Ett annat alternativ är att kontakta läraren via

lärplattformen. Eleverna tycker att lärarna anpassar stödet efter varje elevs

behov. I Kista finns elever som kommer in till skolan varje dag för enskild

undervisning och stöd.

Lärarna i Kista upplever att de ofta diskuterar gemensamma elevers behov

och de anser sig vara tillgängliga för eleverna. Några lärare brukar använda

sista halvtimmen av ett lektionspass till att förklara och förtydliga. De

elever i Kista som i sin individuella studieplan angett att de har ett

stödbehov, tar vägledaren kontakt med för att involvera lärarna. Vägledaren

deltar sedan på elevvårdskonferenser där eleverna följs upp. För elever som

har svårt att följa undervisningen och får upprepade F-betyg, gör

vägledaren upp ”F-planer”. Lärarna poängterar att det är viktigt att ha

strategier för elever som riskerar att få ett F.

Page 18: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 17(42)

I Järfälla sker mycket av stödet utifrån individuella behov, berättar

skolledning, lärare och elever. Vissa lärare gör överenskommelser med

elever om individuella stödtillfällen, men lärarna är också i stor

utsträckning tillgängliga för eleverna utanför ordinarie undervisningstid.

Därtill finns varje vecka avsatt tid för handledning i vissa ämnen. I Järfälla

berättar personalen att de arbetar mycket med att stärka elevernas

motivation och självtillit. Särskilt i matematikämnet är det påfallande.

Eleverna i Järfälla anser att de flesta lärare har stort engagemang för

eleverna.

Lärarna anpassar undervisning och stöd efter elevernas behov.

Flera lärare säger att deras inställning är att alla elever ska få det stöd de

behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Några lärare menar dock att

det inte är möjligt att ha samma förväntningar på alla elever eftersom det

finns allt från analfabeter till akademiker i elevgrupperna. Lärarna menar

att de arbetar med vissa elever för att de ska nå ett E i betyg. Ett par lärare i

matematik och svenska som andraspråk menar att de elever som behöver

mest stöd, också får störst uppmärksamhet.

För att möta varje elevs behov anpassas uppgifter i de, ibland heterogena

elevgrupperna. Processkrivande är en sådan uppgift där eleverna utvecklas

utifrån sin egen nivå. Elever som behöver mer utmanande uppgifter får det,

berättar flera lärare i svenska som andraspråk i Kista och Globen. I

plattformen finns också i viss mån en uppgiftsbank. I grupper med olika

delkurser i samma undervisningsgrupp kan det vara svårt att se och möta

alla elever utifrån deras behov och förutsättningar. Läraren i Upplands-

Väsby försöker överbrygga detta genom att arbeta genrepedagogiskt med

olika typer av texter. Läraren berättar att hon kan ge svårare uppgifter till

elever som kommit längre på kursen, att hon kräver mer av eleverna på den

tredje delkursen och kontinuerligt byter uppgifter för att undvika

repetition. Återkopplingen skiljer sig också åt beroende på vilken nivå

eleverna befinner sig, berättar läraren.

Andra exempel på anpassad undervisning är när lärare, som undervisar i

svenska som andraspråk i Globen och Liljeholmen, väver in

vårdterminologi i undervisningen för de elever som sedan ska läsa en vård-

och omsorgsutbildning. En lärare i svenska som andraspråk berättar att

hon lyssnar in vad eleverna önskar mer undervisning i. Ofta efterfrågas mer

grammatikundervisning, och då erbjuds det.

Page 19: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 18(42)

Stora och heterogena undervisningsgrupper hanteras.

Förutom att anpassa uppgifter och innehåll efter hur långt eleverna har

kommit i sin kunskapsutveckling, hanteras stora och blandade

undervisningsgrupper också genom indelning i mindre grupper. Ett

exempel på det är kvällsundervisningen i svenska som andraspråk i

Liljeholmen, där läraren delar upp gruppen efter delkurser.

Lärarna på grundläggande och gymnasial nivå samverkar.

Lärarna i Liljeholmen stämmer av upplägg och innehåll i kurserna i svenska

som andraspråk på grundläggande respektive gymnasial nivå. På så sätt kan

lärarna på respektive nivå anpassa undervisningen så att det uppstår en

naturlig progression för eleverna från grundläggande till gymnasiala

studier.

Eleverna har möjlighet att byta kurs och komplettera.

Elever som har hamnat på fel delkurs på grundläggande nivå har möjlighet

att byta till en lägre eller högre delkurs. En av matematiklärarna berättar att

hon brukar rekommendera elever att byta om det skulle behövas, men att

det är upp till eleven att fälla avgörandet. De elever som inte når alla krav i

slutfasen av en kurs har möjlighet att komplettera för att få ett betyg på sin

kurs. En lärare berättar att hon ibland ytterligare en gång prövar ett visst

moment som eleven visat kunskaper inom tidigare på kursen, men

misslyckats på i nationella provet. Syftet är att se till att eleverna verkligen

har med sig kunskaperna när de lämnar kursen.

Genrepedagogik och flippat klassrum är två utvecklingsinsatser i

Kista.

En lärare i Kista berättar att de arbetar med texttyper på olika sätt, i grupp

och individuellt. Texter är ofta kopplade till aktuella samhällsfrågor.

En annan lärare i svenska som andraspråk har börjat spela in sina egna

lektioner som publiceras i lärplattformen. Utbildningsansvarig menar att

lärarna på bra sätt använder tekniker för flippat klassrum för att förbereda

eleverna inför lektioner, så att dessa kan ägnas åt relevant innehåll. Flippat

klassrum och digitala arbetssätt är områden som enheten ska fortsätta

arbeta med, enligt utbildningsansvarig.

Page 20: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 19(42)

Laborationer hålls i naturvetenskapliga kurser.

I de naturvetenskapliga kurser som ges i Järfälla får eleverna laborera i

närliggande lokaler.

Utvecklingsområden

Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden,

bland annat dessa:

Initiala tester görs generellt inte.

Enstaka lärare testar sina elever med egna tester för att upptäcka brister i

elevernas kunskaper och identifiera eventuella stödbehov. Det finns dock

inga rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd, t.ex. genom

systematiska intester, säger flera lärare. Utbildningsansvarig i Liljeholmen

menar att det är upp till lärarna att hantera detta. Utbildningsansvarig i

Kista menar att det kan ta några veckor innan elevers behov identifieras.

Lärarna ska då lägga upp individuella planer tillsammans med eleverna.

Flera i personalen på de olika enheterna menar att det är elevernas ansvar

att informera sina lärare om det finns omständigheter som försvårar deras

studier. Eleverna uppmanas under kursintroduktionen att göra så.

Någon lärare menar att möjligheterna att upptäcka eventuella stödbehov är

små på korta kurser, om fem veckor. I övrigt anser lärarna att de ganska

snabbt upptäcker elevers sidor som behöver utvecklas. Det kan ske genom

individuella elevsamtal eller att en studie- och yrkesvägledare signalerar ett

sådant behov för lärarna. Att hinna med individuella samtal är emellertid

avhängigt elevantalet, menar utbildningsansvarig i Kista. Hon poängterar

viken av att fortsätta utveckla arbetet med att identifiera elever för

stöttning. Utbildningsansvarig i Liljeholmen/Globen instämmer i att det är

lättare i mindre undervisningsgrupper att ”punktmarkera” elever som

behöver stöd.

Fördjupande individuella studieplaner görs enbart i Upplands-

Väsby.

Det finns ingen reglering kring fördjupade individuell studieplaner, men

det kan vara ett bra verktyg för att identifiera elevers personliga svårigheter

för att bedriva studier. Det kan också vara ett tillvägagångssätt för att ringa

in elevers eventuella stödbehov.

Page 21: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 20(42)

Undervisningsgrupperna är emellanåt förhållandevis stora.

De stora grupperna förekommer framförallt inom svenska som andraspråk.

Det noterar vi också under klassrumsbesök. Lärarna hanterar detta på olika

sätt. Ibland delas undervisningsgrupperna upp i mindre grupper. Lärarna

jobbar också med handledning och genom lärplattformen för att

individualisera i stora grupper. Det berättar exempelvis läraren i engelska

som har helgundervisning med samtliga delkurser i Kista. Några elever

menar att de många eleverna gör att det blir trångt i klassrummen och att

det kan hända att platserna inte räcker till. Det är fallet t.ex. i

matematikundervisningen i Järfälla.

Samundervisning förekommer.

De stora undervisningsgrupperna beror delvis på att flera delkurser på

grundläggande nivå och olika kurser på gymnasial nivå undervisas i samma

undervisningsgrupp. Exempelvis läser elever i alla delkurser i svenska som

andraspråk tillsammans i Liljeholmen, Globen och Upplands-Väsby.

Detsamma gäller i kurs 2 och 3 på gymnasial nivå i samma ämne. Även i

engelska och matematik förekommer samundervisning av olika delkurser

på grundläggande nivå. I Kista har man emellertid övergått till att ha

grupper för varje delkurs i engelska (på dagtid), vilket uppskattas av

eleverna. De menar att det kunde hända att läraren blev ”ofokuserad” när

delkurserna var sammanslagna.

Utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen menar att eleverna på

grundläggande nivå inte önskar en uppdelning i delkurser eftersom de då

skulle vara tvungna att byta lärare var sjunde vecka, eftersom elevkullarna

varierar kraftigt i de olika delkurserna. Eleverna är mycket nöjda när de sett

resultatet av att ha läst de tre delkurserna tillsammans. Det finns ett värde

att ha klasskamrater som kommit längre i sin språkutveckling, menar

utbildningsansvarig.

Anordnaren försöker på de olika enheterna att separera grupperna i

möjligaste mån, men av personalskäl fungerar det inte fullt ut. Ibland

behöver en lärare i matematik i Kista gå mellan två klassrum under samma

lektion när gruppen är uppdelad. Det blir mycket eget räknande under

sådana förhållanden och gemensamma genomgångar försvåras.

Vissa lärare upplever att det finns fördelar med att eleverna kan stötta

varandra. Vissa elever ser också att de kan lära av varandra, men samtidigt

är flera elever kritiska, framförallt på gymnasial nivå i Liljeholmen. De

menar att de sammanslagna kursgrupperna medför mycket repetition och

Page 22: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 21(42)

att sådant de redan har kunskaper om, ägnas mycket tid. De önskar att

grupperna kunde delas eller att det skulle finnas mer än en tillgänglig lärare

i klassrummet. Utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen menar att det

inte ska förekomma någon repetition eftersom hon uppfattar att lärarnas

planeringsförmåga är god. Den uppfattningen delar utbildningsansvarig i

Kista och tillägger att blandade grupper kräver mycket individuella

planeringar för eleverna.

Eleverna i Upplands-Väsby anser också att de sammanslagna grupperna

skapar svårigheter både för elever som läst flera veckor och för nya elever

som kommer in i befintliga grupper vid periodstart. Eleverna, som studerar

på delkurs 2 och 3, menar att gemensamma uppgifter i klassrummet tar

onödigt lång tid eftersom nya elever behöver kunna följa med i

undervisningen. I Upplands-Väsby har löpande antagning upphört

eftersom det blev väldigt rörigt, enligt verksamhetschef.

Samarbetet kring kursplanering kan stärkas.

Ovan nämndes att lärare på grundläggande och gymnasial nivå

samplanerar innehållet i sina kurser för att skapa en röd tråd i elevernas

utbildning i svenska som andraspråk. Alla lärare delar inte denna bild, utan

menar att samarbetet framförallt sträcker sig till bedömningsfrågor.

Däremot efterlyses mer samarbete kring upplägg av kursernas innehåll och

form.

Kortare kurser är vidhäftade med vissa svårigheter.

Resultatutfallet på femveckorskurserna, som är tämligen nyinförda, har

varit svagt. Utbildningsansvarig i Kista menar att personalen behöver bli

mer aktiv och noggrant följa elevernas utveckling, men också att bli mer

tydlig och förklara för eleverna vad det innebär att studera i snabbt takt och

vad som förväntas av eleverna. Lärarna tillstår att de arbetar mycket med

att ställa rätt förväntningar och krav på eleverna.

En annan svårighet vid korta kurser är att hinna med allt innehåll som

ämnesplanerna föreskriver och vissa arbetssätt kan får styrka på foten,

upplever någon lärare. Arbetssätt som tar tid, såsom processkrivning och

noveller hinns inte med. Att arbeta med interaktion i klassrummet måste

också minimeras. På korta kurser är det svårt att ge eleverna en känsla att

de har kontroll över sitt lärande, menar läraren.

Page 23: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 22(42)

En del lärare saknar pedagogisk utbildning.

Det finns en skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare, tillstår

utbildningsansvarig i Kista. Hon menar att de arbetar för att få en större

behörighet hos den pedagogiska personalen. I Upplands-Väsby är läraren

på grundläggande nivå halvvägs igenom sin lärarutbildning. En ny lärare,

med behörighet, är emellertid på väg in i organisationen.

Digitalisering av individuella studieplaner är ett utvecklingsprojekt.

Elevernas individuella studieplaner finns i pappersform och är inte

tillgängliga i lärplattformen. Eleverna behöver i större utsträckning ha

kännedom om att de har en studieplan.

Många elever vill ha mer undervisningstid.

I Järfälla ges i samhällskunskap två lektionstimmar i veckan och i

matematik erbjuds fyra undervisningstimmar. Eleverna tycker det är för lite

och att det blir mycket eget arbete. I matematik skulle fler timmar behövas

för att läraren skulle kunna dela upp undervisningsgrupperna, som i

dagsläget kan vara stora. Även i Kista uttrycker eleverna att de åtta timmar

som undervisningen i svenska som andraspråk och engelska omfattar, är

för lite.

Alla kurser kan inte läsas på heltid.

Det gäller t.ex. engelska på grundläggande nivå där endast delkurs 1 ges på

heltid, delkurs 2 och 3 ges på deltid. Det innebär att elever ibland behöver

”dryga ut” sina studier med andra kurser för att komma upp till

heltidsstudier och få möjlighet att kunna söka fullt studiemedel.

Page 24: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 23(42)

Bedömning och betygsättning

Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om

anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får

möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas

kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade.

Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka

mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst

arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen

sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och

utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs

en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en

formativ bedömningspraktik.

Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i

förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs

och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.

Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges

möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt

dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt.

För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska

uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det

finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd

om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av

ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas

mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och

behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som

möjligt i förhållande till kunskapskraven.

Styrkor

Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat

dessa:

Lärarna är bra på att kommunicera kunskapskraven.

Lärarna i bland annat Liljeholmen och Kista upplever att de inom kollegiet

diskuterar hur de på bra sätt kan förmedla kraven till eleverna. Eleverna vi

träffar i Liljeholmen menar att lärarna ofta återkommer till kunskapskraven

och hänvisar till de förmågor som ska utvecklas. Utbildningsansvarig i Kista

betonar vikten av att tydliggöra kraven för att eleverna ska kunna ta ansvar

för sitt eget lärande.

Page 25: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 24(42)

Det finns olika tillvägagångssätt för att förmedla kraven. Lärarna i Kista och

Järfälla säger att de diskuterar kraven med eleverna och jobbar med kraven

i uppgifter på olika sätt. Genom att använda faktiska elevarbeten (texter och

annat material) kan eleverna få en känsla för kraven och

kunskapskvaliteterna, säger lärarna i Kista. Lärarna arbetar där också med

att eleverna får bedöma sina egna eller sina kurskamraters arbeten utifrån

kraven. Någon lärare ger eleverna frågor som grund för bedömningen och

en annan lärare arbetar med att elever får vara delaktiga i att formulera vad

som behövs i en viss texttyp för olika betygssteg.

Arbetsuppgifter har setts över i förhållande till kunskapskraven.

Lärarna i Kista har arbetat mycket tillsammans med att se över de uppgifter

som används och hur de förhåller sig till kurs- och ämnesplanernas innehåll

och krav. Utbildningsansvarig i Kista menar att lärarna kommit olika långt i

detta arbete. Lärarna menar att varje uppgift är kopplad till ett mål och att

kursernas uppgifter täcker in allt som lyfts fram i planerna. I

undervisningen berättar de vilka uppgifter de ska jobba med samt varför

och vilka syftena är, säger lärare i svenska som andraspråk och engelska. I

återkopplingen hänvisas till kraven genom t.ex. färgmarkeringar.

Utbildningsansvarig i Kista anser att lärarna har väl upplagda kurser och på

bra sätt arbetar med att träna alla förmågor och på det som eleverna har

svårt för.

Eleverna vet när och på vad de bedöms, enligt lärarna.

Flera lärare berättar att de för eleverna tydliggör vad de kommer att

bedömas på samt när de bedöms. På så sätt kan eleverna skilja på när det är

träning och när det är test, menar lärarna.

Lärarna arbetar tillsammans i bedömningsfrågor.

I Liljeholmen och Globen berättar lärarna att de tar del av varandras elevers

arbeten för att få en kollegas bedömning. Det sker primärt vid särskilt svåra

bedömningsfall. I Kista utbyter lärarna också texter och annat material med

varandra och sambedömer en del inlämningsuppgifter och prov. Lärarna

menar att det finns vissa krav från skolledningen om att sambedömning ska

äga rum, men de gör det också för att de anser det vara viktigt. Några av

lärarna delar kurser och då sker ett mer frekvent utbyte. Läraren i

matematik, som inte har någon ämneskollega på enheten i Kista, säger att

hon brukar diskutera bedömningsfrågor med matematikläraren i Järfälla.

Page 26: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 25(42)

Lärarna i Kista berättar att de sedan hösten 2014 arbetat mycket med att ta

fram gemensamma texter och annat bedömningsunderlag för att uppnå en

större grad av bedömaröverensstämmelse på enheten. Genom

gemensamma diskussioner och genom att strängt utgå från

kunskapskraven och standardiserade bedömningsmallar, menar flera lärare

att de undviker att skapa en relativ betygsättning inom sina

undervisningsgrupper.

Lärarna ger kontinuerlig feedback.

Formativ bedömning är något personalen arbetat mycket med på

arbetsplatsträffar, lärarlagsmöten och på studiedagar, menar

utbildningsansvarig i Liljeholmen/Globen. Lärarna berättar att de har

många individuella samtal med eleverna, och alltid i samband med

skrivuppgifter. I vissa kurser i Globen stämmer lärarna av med eleverna

varje vecka. Eleverna bekräftar bilden som ges av många avstämningar och

uppföljningar. De menar att lärarna ser och återkopplar till varje elev, trots

att det kan var stora undervisningsgrupper. Varje elev får också uppgifter

som är anpassade till dennes nivå och behov, berättar eleverna. De

uppgifter som eleverna arbetar med hemma, följs alltid upp, menar elever

och lärare.

Eleverna i Kista tillstår också att de är nöjda med återkopplingen. De menar

att lärarna talar om för eleverna var de befinner sig i sitt lärande samt ger

dem tips och råd om hur de kan gå vidare i sin kunskapsutveckling. Vidare

anses lärarna var bra på att uppmuntra och notera vad eleverna behöver

träna mer på. Ofta hänvisar lärarna till lärplattformen som innehåller

övningsuppgifter av olika slag, texter eleverna kan skriva och läsa samt

ljud- och bildklipp de kan lyssna på. I plattformen kan eleven lätt följa sin

progression, bland annat eftersom mycket feedback kommuniceras där,

berättar lärare. Utbildningsansvarig i Kista besättar att man har arbetat

mycket med progression. Förutom i lärplattformen jobbar lärarna också

mycket på andra sätt, t.ex. muntligt, med att visualisera elevernas

progression, menar lärarna.

Också i Upplands-Väsby är eleverna nöjda med lärarens återkoppling som

de uppfattar vara konstruktiv och framåtsyftande. Eleverna får alltid

muntlig och skriftlig återkoppling på texter, berättar läraren. Lärarna i

Järfälla menar att de har ett ständigt informellt utbyte med varandra om

gemensamma elever och deras progression i de olika kurserna. Genom en

god dokumentation av elevernas framsteg och genom individuella samtal

Page 27: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 26(42)

och fortlöpande kommentarer får eleverna vetskap om var de befinner sig i

sitt lärande.

Därtill ges hos anordnaren, på vissa kurser, utvecklingssamtal och

betygssamtal vid kursavslut. Dessutom har personalen i Kista

betygskonferenser i mitten av kurserna. Av dessa anledningar tror inte

lärarna i Kista att eleverna blir särskilt överraskade av de betyg de får.

Betygskonferenser hålls också i Järfälla och betygssamtal kan ges på

elevernas begäran, även om det kan variera mellan ämnena. Eleverna

tycker att lärarna snabbt besvarar frågor och ger feedback.

Sambandet mellan betyg på nationella prov och kursbetyg

analyseras.

I Liljeholmen har några lärare på gymnasial nivå i svenska som andraspråk

analyserat likheter och skillnader i elevernas betyg på nationella prov och

på kursbetyg. I regel finns en god överstämmelse mellan prov- och

kursbetyg, säger lärare i Liljeholmen och Kista.

Eleverna har dock svårt att hinna med uppgifterna på den avsatta tiden. I

Kista arbetar lärarna därför för att eleverna ska öka sin läshastighet. En hel

del tid ägnas åt förberedelser inför dessa prov, särskilt på de kortare

kurserna. En lärare i Kista säger att hon låter egenkonstruerade prov

influeras av de nationella proven så att de inte kommer som en chock för

eleverna. En annan lärare berättar att hon visar hur de nationella provens

innehåll är relaterade till kunskapskraven, så att eleverna ska förstå deras

syften. Eleverna är generellt nervösa inför de nationella proven, poängterar

några lärare.

Nationella prov vägleder lärarna i betygssättningen.

Lärarna på de olika enheterna berättar för eleverna att de nationella proven

endast är ett av mycket underlag som lärarna har till förfogande för

bedömning och betygssättning av eleverna. Flera av lärarna ger uttryck för

att de nationella proven är användbara för att konkretisera kunskapskraven

för lärare och elever. Lärarna pekar också på att viktningen av betyg från de

olika förmågorna ger lärarna en bra vägledning för sin egen betygssättning.

Likaså ger proven lärarna en indikation på om de ligger på en rimlig nivå i

sin betygssättning. Matematikläraren i Järfälla använder inga andra prov

jämte nationella provet, utan tränar eleverna på olika sätt inför det provet.

Läraren anser sig ha tillräckligt underlag från lektioner, genom att det alltid

är stor uppslutning från elevernas sida, samt de stödsamtal läraren har med

enskilda elever.

Page 28: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 27(42)

Egna delkurskrav har tagits fram.

Lärarna i Kista har tagit fram egna betygskriterier för delkurserna i svenska

som andraspråk. Förutom den nationella kursplanen för ämnet har Åsö

vuxengymnasiums delkurskrav använts som grund i framtagandet. På vissa

håll i organisationen har bedömningsmatriser skapats.

Lärarna har ett brett underlag för betygssättning.

Eftersom eleverna arbetar på olika sätt, med en rad olika underlag och får

praktisera alla förmågor har lärarna ett brett underlag för att ge eleverna

feedback och slutligen betygssätta dem.

Betygskonferenser hålls.

I Kista genomförs betygskonferenser under vilka personalen går igenom de

underlag de använder och byter elevuppgifter med varandra för

sambedömning. Lärarna diskuterar också resultat som på ett eller annat

sätt är anmärkningsvärda och hur de ska tolkas och hanteras.

I Upplands-Väsby går läraren (som saknar lärarutbildning) tillsammans

med verksamhetschef igenom elevernas slutprov för bedömning. Läraren,

väger dock in ytterligare underlag från kursen vid betygssättningen.

Page 29: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 28(42)

Utvecklingsområden

Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden,

bland annat dessa:

Tiden anges som en begränsande faktor i bedömningsarbetet.

Vissa lärare har så stora grupper, ibland kombinerat med få

undervisningstimmar, att individuella samtal med eleverna under kursens

gång inte hinns med. Eleverna får istället utvecklande skriftliga

kommentarer, menar någon lärare. En annan lärare genomför enskilda

samtal med eleverna om de ber om det, men det sker inte regelmässigt.

Eleverna kan också på begäran få betygssamtal, säger en lärare.

Processkrivning är ett arbetssätt som sällan kan användas är eftersom det

tar mycket tid i anspråk, menar en lärare. Läraren menar att det är

olyckligt, eftersom det ger möjlighet för eleven att utveckla sitt skivande

utifrån lärarens uppföljande kommentarer. Läraren menar också att

återkopplingen till eleverna endast kan ske utifrån den aktuella uppgiftens

explicita syfte (textgenren). Andra saker, såsom grammatik och stavning,

måste lämnas därhän av tidsskäl.

En lärare på gymnasial nivå i svenska som andraspråk tycker det är svårt

att hinna med att ta upp och då igenom ämnesplanerna och

kunskapskraven med eleverna eftersom läraren bedömer att tiden är för

knapp.

Feedback kan ibland vara mer utvecklande och ges mer skyndsamt.

Ett par lärare anser att de, på grund av stora grupper, inte alltid hinner

återkoppla med önskvärt snabbhet. Däremot är det få elever som har tagit

upp detta som ett problem.

I Järfälla anser eleverna att återkopplingen generellt är god, i meningen att

de får utvecklande kommentarar på inlämningsuppgifter och prov. Det

förekommer dock att återkoppling kan ske genom endast ett bokstavsbetyg.

Det har också hänt att eleverna själva ha fått be om återkoppling. Det tror

eleverna kan bero på att undervisningsgrupperna är stora.

Sambedömning sker inte på gymnasial nivå i Kista.

Läraren i svenska som andraspråk på gymnasial nivå i Kista är ensam med

de gymnasiala kurserna och upplever därför att hon inte har någon kollega

att sambedöma med.

Page 30: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 29(42)

Betyg ges på enskilda uppgifter.

En lärare säger att hon sätter bokstavsbetyg på enskilda uppgifter/prov,

men att hon inte delger eleverna detta, utan gör det för egen räkning.

Läraren menar att eleverna sannolikt skulle bli förvirrade av att få ett betyg

på enskilda uppgifter. En annan lärare låter eleverna se betyget på de

enskilda uppgifterna.

Att betyg ges på enskilda uppgifter behöver i sig inte vara ett problem så

länge eleverna förstår innebörden av betyget. Ett betyg behöver därför

åtföljas av en skriftlig eller muntlig kommentar som kopplar elevens

prestation till kunskapskravens beskrivning av kunskapskvaliteter. I detta

avseende arbetar lärarna på olika sätt.

Delkursbetyg sätts utifrån hela kursplanen i Upplands-Väsby.

Delkurskriterier har t.ex. tagits fram av lärarna i Kista. Dessa har inte

kommit till Upplands-Väsbys lärares kännedom. Läraren sätter därför

delkursbetyg utifrån den nationella kursplanens kunskapskrav. Dessa krav

är dock de eleverna ska ha uppnått mot slutet av den nationella

kursen/delkurs 3.

Page 31: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 30(42)

Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med

att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och

läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska

bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras,

sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur

förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat

måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden

identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar

lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har

personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns

arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med

kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under

området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska

utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen

och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att

verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas

dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12).

Styrkor

Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat

dessa:

Lärarna diskuterar pedagogiska frågor.

Det finns tid för lärarna att diskutera frågor som rör pedagogik och

didaktik, anser personalen i Liljeholmen/Globen. Mycket av frågorna som

tas upp rör bedömning. Det är också något som lyfts på APT - ett forum

som skolledningen leder. APT har alltid ett visst tema och personalen

arbetar då ofta konkret i helgrupp eller i mindre grupper. I övrigt har

lärarna stor autonomi att driva utvecklingsarbetet i sina olika

konstellationer. Lärarna menar att utbildningsansvarig leder verksamheten,

men utgår från lärarnas behov på ett bra sätt.

Också i Kista menar lärarna överlag att det finns en lyhördhet och att

utbildningsansvarig tar hänsyn till lärarnas önskemål och förslag. Ett

exempel är att scheman läggs efter lärarnas önskemål. Ett annat exempel är

den uppdelning i mindre undervisningsgrupper som gjorts i engelska.

Page 32: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 31(42)

Det finns ett gott samarbete mellan lärare också i Kista, menar lärare och

utbildningsansvarig. I engelska träffas lärarna varje vecka men i svenska

som andraspråk mer sällan - mer vid behov och framförallt gällande

sambedömning. Samarbetsklimatet kan dock utvecklas, påpekar

utbildningsansvarig. I svenska som andraspråk på gymnasial nivå är

samarbetet inte särskilt utvecklat, påpekar en lärare. Det beror på brist på

kollegor och tid, hävdar läraren. De gemensamma mötena i Kista stäcker

sig också till APT. Bland annat diskuteras och analyseras då enhetens

resultat och goda exempel lyfts fram. Kvalitetsarbetet sker på flera nivåer i

organisationen, påpekar utbildningsansvarig. Lärarna gör ett arbete i sina

grupper och skolledningen gör sitt arbete.

Enheterna i Globen och Liljeholmen knyts samman.

Ett utvecklingsarbete, som framförallt kommit till stånd under nuvarande

utbildningsansvarig, är ett närmande mellan enheterna i Globen och

Liljeholmen. Utbildningsansvarig ser vinster med att personalen på de båda

enheterna inleder ett tätare samarbete. Nu genomförs gemensamma möten

- APT varje vecka och lärarmöten över enhetsgränserna en gång i månaden.

Lärarna har också börjat stämma av mer med varandra mellan de formella

mötena. Lärare och studie- och yrkesvägledare anser att samarbetet har

varit utvecklande för verksamheterna.

Utvärderingar genomförs.

Lärarna gör generellt egna kursutvärderingar för att få en bild av vad som

fungerar bra och mindre bra med upplägg, innehåll och genomförande. En

lärare i Globen gör veckovisa avstämningar med sina elever för att reda på

vad eleverna har lärt sig under veckan och vad de vill ha mer av/förändra

inför kommande veckor på kursen.

I Kista genomförs också kursutvärderingar. Till det hålls s.k.

studiereflektioner efter några veckor av kursen. Tillfällen för

studiereflektion ger eleverna möjlighet att ge uttryck för hur de upplever

kursen samt att reflektera över sitt eget lärande. Studiereflektionerna syftar

till att identifiera stödbehov, låta eleverna utöva inflytande och skapa

engagemang.

Som ett komplement till kursutvärderingar och studiereflektioner används

KSL:s studerandeenkät för att få elevernas perspektiv på verksamheten.

Page 33: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 32(42)

Studie- och yrkesvägledare finns tillgängliga på alla enheter.

Studie- och yrkesvägledarna deltar i regel på introduktionsmöten och

besöker eleverna i klassrummen och informerar om sin verksamhet.

Vägledarna är då också noga med att påminna om sista datum för

ansökningar till gymnasiala kurser, något eleverna inte sällan glömmer

bort. Alla samtal en vägledare har registreras i ett datasystem som andra

vägledare i organisationen har tillgång till. På så sätt kan varje vägledare ta

del av vad som diskuterats och bestämts i tidigare skeden.

I Liljeholmen har en utbildningskoordinator nyligen tillsatts. Koordinatorn

tar hand om en del frågor som rör ansökningar och kan svara på frågor om

studiemedel. Det återstår att skapa rutiner för koordinatorns arbete så att

han kan bli en avlastning för studie- och yrkesvägledarna, vilket det finns

behov av.

I Upplands-Väsby, som är en förhållandevis liten enhet, finns en vägledare

tillgänglig en gång i veckan (när elever på grundläggande nivå har sin

undervisning). Några av eleverna berättar att vägledaren gjort studieplaner

tillsammans med dem. Eleverna på enheten tycker att väntetiden för till

vägledning är rimlig. Detsamma säger eleverna i Globen.

I Kista har studie- och yrkesvägledaren mycket kontakt med eleverna och

följer upp deras studier. Vägledaren arbetar också aktivt för att skapa en

brygga mellan studier på sfi och grundläggande vuxenutbildning.

Vägledaren menar att det gör att eleverna känner sig trygga.

Auskultationer har inletts i Liljeholmen.

Lärarna har besökt sina kollegor i undervisningssituationen, och även

utbildningsansvarig har gjort klassrumsbesök. Besöken har föregåtts av

diskussioner om syfte och tillvägagångssätt för auskultationer.

Verksamheten är i ett inledningsskede, men personalen beskriver besöken

som ett lärande, såväl för den som auskulterar som för den som undervisar.

Matematiklärare går matematiklyftet.

Två lärare i Kista och en lärare i Järfälla går matematiklyftet. Läraren i

Järfälla tycker det är bra tillfällen för att utbyta erfarenheter med kollegor

från andra organisationer.

Page 34: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 33(42)

En läromedelsöversyn har gjorts i Kista.

Resultatanalyser har lett till förändringar och förbättringar.

Ett exempel är att upplägget av engelska på grundläggande nivå har

reviderats i Kista. Personalen har upptäckt att delkurs tre i engelska på

grundläggande nivå blivit för svår för eleverna. Därför har upplägget nu

förändrats, i så måtto att egen textproduktion introduceras redan under de

första delkurserna. Huruvida förändringen har lett till önskade resultat är

ännu för tidigt att säga, menar utbildningsansvarig.

I Järfälla var utfallet förhållandevis dåligt i kursen svenska som andraspråk

1. Ansvarig lärare gjorde då en analys av situation, vilket bland annat

resulterade i att kursintroduktionen förändrades. Syftet med ämnet

tydliggjordes för eleverna och likaså förväntningar på eleverna. En

kompletteringsperiod infördes dessutom i slutet av kursen.

Andelen studieavbrott har reducerats i Kista.

På grundläggande nivå i Kista har andelen elever som gör studieavbrott

minskats. Det tillskriver utbildningsansvarig delvis ett aktivt arbete från

studie- och yrkesvägledaren, men också att personalen har blivit tydligare

med att klargöra förväntningarna för eleverna. De elever som inte är aktiva

under sina studier hanteras genom att lärare signalerar till

administrationen, som i sin tur tar kontakt med berörda elever.

Förutsättningar för fortbildning upplevs som goda i Kista.

Lärarna har varit på fortbildningsaktiviteter rörande formativ bedömning,

berättar utbildningsansvarig. Lärarna uppger också att de är nöjda med de

tillfällen som ges. Skolledningen upplevs vara lyhörd för lärarnas förslag

om kompetensutveckling och individuella planer läggs upp för lärarna i de

s.k. måldialogerna (utvecklingssamtal). I Järfälla pågår ett arbete med att

skapa ett centralt nätverk för engelskämnet. Sedan tidigare finns ett sådant

för svenska/svenska som andraspråk, men det är i dagsläget vilande.

Studeranderåd eller motsvarande är etablerade på vissa enheter.

Elevernas bereds möjlighet att utöva inflytande och deltagande på ett mer

formellt sätt genom råd. Varje termin genomförs studeranderåd i

Liljeholmen. Dessa föregås av gruppråd i undervisningsgrupperna.

Protokoll skrivs och de publiceras i lärplattformen. I Globen hålls också råd

på motsvarande sätt. I Kista och Upplands-Väsby är det formella

Page 35: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 34(42)

elevinflytande organiserat på ungefär samma sätt. Ett par av eleverna vi

träffar har deltagit vid dylika elevmöten. Det var främst frågor kring skolans

faciliteter som togs upp av eleverna, menar eleverna. Utbildningsansvarig

anser emellertid att personalen får värdefull input från eleverna via råden.

Likabehandlingsplanerna uppfyller kraven.

Planer för likabehandling och mot trakasserier och kränkningar har

upprättats på enheterna. Planerna är välutvecklade och innehåller tydliga

rutiner. En del av underlaget för åtgärder och förbättringar baseras på

enkätfrågor som eleverna besvarat. Planerna lyfts och diskuteras under

studeranderåden och tas också upp aktivt i undervisningen. Förenklade

versioner av likabehandlingsplanen finns uppsatta i klassrummen på de

olika enheterna. Eleverna överlag, beskriver att de känner till

likabehandlingsplanen och upplever sin skolmiljö som trygg. I Upplands-

Väsby har verksamhetschef haft en särskild föreläsning för eleverna om

tolerans och poängterat att eleverna kan vända sig till henne om de har

synpunkter.

Utvecklingsområden

Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden,

bland annat dessa:

Introduktionen för eleverna kan utvecklas i Upplands-Väsby.

Verksamhetschef anser att de är i behov av att utveckla bättre rutiner för

studieintroduktioner. I det arbetat ingår att göra studie- och

yrkesvägledaren mer känd bland eleverna, menar hon.

Vissa rutiner kring individuella studieplaner kan utvecklas.

I Upplands-Väsby behövs tydligare rutiner för upprättande av individuella

studieplaner, menar verksamhetschef. Den individuella studieplanen är en

offentlig handling och därför är det olyckligt att personlig information (om

t.ex. studiesvårigheter och stödbehov) registerars i detta dokument.

Däremot är det positivt att informationen inhämtas för lärarens kännedom.

Individuella studieplaner görs i dagsläget i pappersform. Det finns

önskemål, från t.ex. studie- och yrkesvägledare, om att planerna också ska

finnas tillgängliga digitalt. Vägledaren i Kista använder planerna och

reviderar dem vid behov, men det är inget levande dokument, menar hon.

Studieplaner finns i två varianter, berättar vägledaren. Det rör sig dels om

de som eleverna själva upprättar vid kursintroduktionen. En mer fördjupad

Page 36: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 35(42)

variant görs också för de elever som besöker studie- och yrkesvägledaren

för samtal.

Studie- och yrkesvägledare i Liljeholmen/Globen anser att tiden är

för knapp.

Vid tiden för utvärderingen ska den vägledare som är stationerad i

Liljeholmen snart avsluta sin tjänst inom Lernia. Det gör att vägledaren i

Globen framgent behöver dela sin tjänst mellan de båda enheterna. Det tror

hon kommer att göra att tillgången upplevs som dålig, under en

övergångsperiod. Vägledaren i Liljeholmen menar att det ges för lite tid till

vägledande samtal. Antalet elever har ökat och samtalstiden reducerats.

Detta till trots uppgår väntetiden för att få en tid med vägledaren i

Liljeholmen ibland till upp mot tre veckor. Vägledarna upplever att det

administrativa arbetet successivt utökats. De menar att hjälp med

ansökningar och upprättande av individuella studieplaner är tidskrävande.

Inför ansökningsperioder assisterar vägledarna eleverna, som de uppfattar

behöver mycket hjälp. En av vägledarna har tagit fram en

tjänstebeskrivning för egen del, men de efterlyser en tydligare

arbetsbeskrivning och arbetsfördelning mellan studievägledarna och den

administrativa personalen.

Vägledaren i Kista har mycket administrativt arbete.

Vägledaren i Kista har många olika arbetsuppgifter, jämte att vägleda

eleverna och upprätta studieplaner. Ett par timmar i veckan hjälper hon

elever med ansökningar och att besvara frågor om studiemedel. Arbetstid

läggs också på validering och tolkning av beslut från UHR. Vägledaren

arbetar därtill med motivationssamtal och att anpassa studierna för vissa

elever genom att t.ex. ta fram tekniska hjälpmedel till eleverna. Eftersom

elevantalet har ökat är arbetsbelastningen hög. Samarbetet med

administrationen beskriver vägledaren emellertid som gott.

Väntetiden på vägledning i Kista är för lång, anser elever.

Eleverna i Kista uppskattar vägledarens arbete, men anser att det är för

lång väntetid för att få en tid för samtal. Vägledaren instämmer i att det kan

ta viss tid, men att eleverna samtidigt ibland har orealistiska förväntningar.

Vägledaren framhåller att hon försöker prioritera de elever som är i mest

akut behov av hjälp. Vägledaren har drop in-tider samt bokade samtal

under de tre dagar i veckan som hon är tillgänglig för de vuxenstuderande.

Page 37: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 36(42)

Eleverna vill ha mer stöd vid ansökningstillfällen.

En grupp elever i Globen ger uttryck för att de inte fått tillräcklig hjälp av

vägledare vid ett ansökningstillfälle i datasalen. De menar att många elever

saknar tillräckliga svensk- och datakunskaper och därför behöver stöd.

Vägledaren menar att det är många elever samtidigt som behöver hjälp vid

ansökningstillfällen och därför kan det bli stressigt vid dessa tillfällen. För

att underlätta vid ansökningstoppar har två lärare engagerats för drop in-

hjälp till eleverna.

Enheten i Järfälla saknar administratör.

I Järfälla fungerade administrationen undermåligt i början av 2015. Vid

tillfället för utvärderingen saknades en administratör lokalt, vilket har lett

till en större belastning på en central administratör och på lärare och

verksamhetschef lokalt. Från hösten 2015 ska en halvtidsanställd

administratör finnas på plats.

Studie- och yrkesvägledare finns på plats i Järfälla på deltid (en gång i

veckan). Några elever skulle önska att tillgängligheten var större, men

menar att väntetiden är rimlig.

Lärarna i Kista vill ha mer planeringstid.

Att det förhåller sig så är något som utbildningsansvarig hör från sina

anställda. Däremot är det inget som lärarna själva tar upp, mer än i

undantagsfall, när vi möter dem.

Läraren i Upplands-Väsby saknar kollegor.

Läraren har kollegor som undervisar inom sfi, men ingen som undervisar

på grundläggande nivå. Dessutom har läraren sällan möjlighet att delta på

enhetens APT (eftersom hon inte har arbetstid när dessa hålls). Däremot

har läraren möjlighet att ta del av de protokoll som skrivs. Av denna

anledning är det olyckligt att enheten i Upplands-Väsby inte har något

utbyte med andra enheter inom Lernia. Verksamhetschef berättar att man

har försökt inleda samarbeten, men att det inte fungerar rent praktiskt.

Personalen i Upplands-Väsby har heller inte deltagit under anordnarens

gemensamma studiedagar.

Page 38: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 37(42)

Utbytet mellan enheter i organisationen är sparsamt.

Ovan beskrevs hur enheterna i Globen och Liljeholmen har inlett ett

närmare samarbete. Bortsett från det är utbytet mellan enheterna

förhållandevis begränsat. Utbildningsansvarig i Kista säger att det finns ett

visst utbyte på studiedagar med enheterna i Liljeholmen/Globen, vars

lärare menar att de endast träffar personal från andra Lerniaenheter någon

gång per år. Delar av personalen och ledningen har en önskan om att

samarbetet förstärks. I Järfälla råder en likande situation. Externa utbyten

sker sällan, bortsett från några gemensamma studiedagar. Då enheten

består av få lärare, som inte har ämneskollegor kan benchmarking med

andra aktörer - inom eller utanför den egna organisationen - vara

utvecklande.

Delar av uppföljnings- och utvärderingsverksamheten kan

utvecklas.

Utvärderingar görs bland annat i lärplattformen. Dessa lider dessvärre ofta

av låg svarsfrekvens, varför det är svårt att dra långtgående slutsatser från

resultaten. Målet är att lärarna ska ta in eleverna i datasalen för att höja

frekvensen, säger utbildningsansvarig i Kista. Ett verksamhetområde som

inte utvärderas särskilt ingående är studie- och yrkesvägledningen. Det

finns därför anledning att hitta metoder att inhämta elevernas attityder till

och erfarenheter av vägledningen. I Upplands-Väsby genomförs klassråd,

vilket ger lärare och övrig personal en inblick i vad som fungerar bra och

mindre bra. I övrigt sker inte mycket utvärdering, utöver KSL:s

studerandeenkät.

På enheten i Kista ska personalen förbättra rutinerna för att tar reda på

orsaker till studieavbrott. Ungefär 30 procent av de elever som

administrationen kontaktar återkommer nämligen inte till anordnaren.

Viss personals IT-kompetens behöver utvecklas.

Det finns ett behov, bland annat i Kista, att inleda fortbildningsinsatser för

att viss personals kompetens i IT-frågor ska utvecklas, menar

utbildningsansvarig i Kista. I Järfälla finns för tillfället begränsade

möjligheter till extern kompetensutveckling. En lärare lyfter dock fram den

interna fortbildningen, i meningen att lärarna lär av varandra genom

kontinuerlig dialog.

Page 39: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 38(42)

Vissa studie- och yrkesvägledare önskar mer tid för nätverkande.

Studie- och yrkesvägledarna i Liljeholmen och Globen menar att det är

sällan kommunerna anordnar gemensamma träffar för vägledare. Bortsett

från Vägledarkalendariet finns inte mycket av fortbildning och nätverk för

studie- och yrkesvägledarna.

Lärplattformen används inte i överallt.

På enheten i Upplands-Väsby har eleverna som läser grundläggande kurser

inte kunnat läggas in i systemet. Av den anledningen används inte

lärplattformen utan material, uppgifter och feedback skickas istället via e-

post.

I Järfälla har avsaknaden av administratör inneburit att lärplattformen inte

används. Verksamhetschef ger också uttryck för att användningsområdet är

aningen begränsat. Då det finns ambitioner om att arbeta mer med flippat

klassrum framöver kan bruket av en välfungerande lärplattformen vara

gynnsamt för enheten.

Formellt organ för elevinflytande saknas på vissa enheter.

I Järfälla har försök till att upprätta ett studeranderåd gjorts, men på grund

av bristande intresse från elevernas sida har ett sådant inte kommit till

stånd.

Page 40: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 39(42)

Sammanfattande intryck

Vi har under ett antal dagar i februari och mars 2015 utvärderat

verksamheten i de fem enheter inom Lernia som erbjuder grundläggande

och gymnasiala kurser inom vuxenutbildningen (Globen, Järfälla, Kista,

Liljeholmen och Upplands-Väsby). Utbildningen är flexibel genom flera

olika kurstakter och undervisningstider erbjuds. Våra intryck efter

skolbesöken är överlag positiva. Det centrala fokuset i våra utvärderingar är

att eleverna får en god undervisning och ett sådant stöd att de utvecklar

sina kunskaper och förmågor så långt som möjligt. I detta avseende

bedömer vi att lärarna utför sitt arbete mycket väl. Det finns hos den

pedagogiska personalen ett ämnesmässigt och pedagogisk-didaktiskt

kunnande samt ett engagemang för eleverna och för att utveckla metoder i

undervisningen. En liten del av lärarkollektivet saknar emellertid fullgjord

lärarutbildning. Det gäller framförallt de lärare som undervisar på kvällar.

Flera av dessa lärare är dock i färd med att komplettera det de saknar i sin

utbildning.

Eleverna utvecklas av god undervisning och stöd, men stora

undervisningsgrupper behöver hanteras

Vi bedömer att lärarna i klassrummen arbetar för att se och inkludera alla

elever i undervisningen. Eleverna vi träffar har också en positiv bild av sina

lärare. Utifrån lektionsbesök och det eleverna berättar, konstaterar vi att

lärarna arbetar med ett varierat material och på olika sätt för att stimulera

olika lärstilar. I så motto är undervisningen individuellt anpassad. Ett

pragmatiskt och individuellt förhållningssätt används också vad gäller stöd

till eleverna. Det kan visa sig genom att lärarna finns tillgängliga för

eleverna på skolan utanför lektionstid eller att lärare gör överenskommelser

med enskilda elever om individuella stödtillfällen. Vissa lärare genomför

egna eller standardiserade tester eller kartläggningar i början av kurserna

för att få en bild av elevernas förkunskaper och eventuella stödbehov. I

Upplands-Väsby genomförs en fördjupad individuell studieplan utifrån

kartläggningssamtal med eleverna.

Initiala tester för att kartlägga eleverna genomförs dock inte

systematiskt, utan det är upp till varje lärare att genomföra sådana.

Här finns således utrymme för att ta fram rutiner för att identifiera

stödbehov, så att ingen elev faller mellan stolarna. De flesta elever

får emellertid det stöd de behöver för att utvecklas. I många fall är

undervisningsgrupperna dock tämligen stora – emellanåt till den

grad att eleverna inte får plats i klassrummet. Under sådana

förhållanden blir det svårare för lärarna att följa samtliga elevers

utveckling och specifika behov. Att ge adekvat stöd på individnivå

Page 41: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 40(42)

kan också försvåras. Särskilda handledningstillfällen finns, men kan

utökas, särskilt för de elever som läser kurser med många

kursdeltagare.

Elever vi träffar upplever att de stora och heterogena

undervisningsgrupperna gör att lärarna ibland har svårt att hitta

rätt nivå i undervisningen. Vissa av eleverna ger uttryck för att

tempot och svårighetsnivån ibland är för låg (eller för hög) och att

det förekommer en del repetition. Nya elever som kommer in i

befintliga grupper kan ha svårt att hänga med, anser några elever.

Vi bedömer emellertid att lärarna arbetar på ett konstruktivt sätt,

t.ex. genom att dela in stora klasser i mindre grupper. Den rådande

situationen är dock inte optimal och det gäller de flesta av de

besökta enheterna. Skolledningarna framhåller att det är svårt att

dimensionerna utbildningarna då elevantalet fluktuerar mellan

studieperioderna. En utbildningsansvarig menar att de behöver

vara flexibla och vara beredda att hitta lösningar som passar för

den aktuella perioden.

Eleverna får bra feedback, men den försvåras av olika skäl

Eleverna får i regel fortlöpande återkoppling från sina lärare om var de

befinner sig i sitt lärande och hur de kan gå vidare för att utvecklas mot

kursmålen. Vanligen är återkopplingen också skyndsam, menar eleverna.

Mycket av återkopplingen sker i Lernias plattform, It’s Learning. I

plattformen finns också styrdokumenten tillgängliga så att eleverna kan ta

del av kurs- och ämnesplaner med kunskapskrav. Lärarna arbetar på sina

håll aktivt med att eleverna ska få en förståelse för de kunskapskvaliteter

som skrivs fram i kunskapskraven. Vissa lärare, framförallt i Kista, arbetar

också med självskattningar och kamratbedömningar i samma syfte. En del

lärare har också tagit fram faktiska elevarbeten för att illusterar olika

betygssteg. Många lärare samarbetar en hel del kring bedömning och

betygssättning av elever. Sambedömning av t.ex. nationella prov genomförs

och gemensamma elev- och betygskonferenser hålls. Lärarna upplever att

de har ett brett och varierat underlag för att kunna sätta betyg på eleverna i

slutet av kurserna.

Som nämndes ovan är undervisningsgrupperna i bland

förhållandevis stora. Många elever och nya elever som kommer in i

befintliga klasser underlättar inte för lärarna att återkoppla till

eleverna. Ibland är feedback endast kortfattad, menar några elever.

Vissa lärare instämmer och menar att många elever och korta

kurser gör att lärarna inte hinner ge den feedback som de önskar

kunna göra. En nackdel i detta arbete är att anordnarens

Page 42: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 41(42)

lärplattform inte används i Järfälla och i Upplands-Väsby.

Lärplattformen är annars ett bra verktyg för att återkoppla till

eleverna. För några lärare är också den begränsade tiden något

som medför att de inte hinner ge eleverna en djupare förståelse för

kurs- och ämnesplanernas innehåll och krav. Istället delas dessa ut

till eleverna som får läsa dem på egen hand.

Samarbete leder till utveckling, men utbytet mellan enheterna

kan utökas

Vad gäller bedömning av eleverna finns ett utvecklat samarbete mellan flera

lärare. I t.ex. Kista finns rutiner för sambedömning, men också utbyte av

bedömningsmaterial och arbetsuppgifter mellan lärarna. Lärarna upplever

generellt att det finns utrymme för pedagogiska diskussioner, t.ex. inom

arbetslagen. Enheterna i Liljeholmen och Globen har successivt närmat sig

varandra i flera avseenden vilket har lett till mer utbyten och samarbeten

mellan lärarna på de båda enheterna. I Liljeholmen har lärarna inlett

auskultationer som en del i ett kollegialt lärande.

För att belysa kvaliteten i verksamheterna genomför de flesta lärare

kursutvärderingar. I Kista genomförs studiereflektioner en bit in i kursen.

Dessa syftar till att eleverna ska få kontroll över sitt eget lärande, men också

för att ge input till lärarna för att utveckla verksamheten. Några lärare gör

veckovisa utvärderingar för att få elevernas syn på undervisningen och vad

som bör förändras. Därtill har anordnaren underlag såsom KSL:s

studerandeenkät och protokoll från studeranderåd att analysera för

verksamhetsutveckling. Förändringar i organisation, upplägg och

genomförande sker kontinuerligt utifrån utvärdering och analys av

tillgänglig data och information. Det kan t.ex. röra sig om analyser av

nationella prov som förändrat undervisningens uppläggning, om analyser

av kursuppgifter i syfte att förändra kursens innehåll. Vidare har

resultatanalyser lett till förändringar i gruppsammansättningar och till

utveckling av pedagogiken mot att t.ex. arbeta mer med genrepedagogik och

flippat klassrum.

Utbyte av material, idéer och erfarenheter mellan Lernias enheter i

regionen sker dock sällan. En viss enhet kan ha utvecklat sin

verksamhet långt inom ett visst område och en annan enhet kan ha

förtjänster inom andra områden. Om utbytet utvecklas finns därför

många vinster att göra för verksamheten i stort.

De lärare som är ensamma att undervisa sitt ämne på en enhet eller

lärare som inte har några kollegor inom sin skolform kan dra nytta

av ett mer systematiskt samarbete mellan enheterna.

Page 43: Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42) Under

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 42(42)

Anordnaren har en rad underlag för analys av sin verksamhet, men

de egna elevenkäterna ger i dagsläget otillförlitlig information på

grund av låg svarsfrekvens. Dessa enkätsvar kan vara av stort

värde för att fånga elevernas synpunkter på verksamheten. Samma

funktion kan studeranderåd ha, men är också ett av flera sätt som

elever kan utöva inflytande på. På enheten i Järfälla saknas

studeranderåd eller motsvarande. Ett annat område som skulle

kunna utvärderas mer ingående är studie- och yrkesvägledningen.

Studie- och yrkesvägledningen och administrationen kan

stärkas

Tillgången till studie- och yrkesvägledning varierar mellan enheterna.

Vägledarna har dock ett engagemang för att elevernas studieresultat ska bli

goda. I Kista har vägledaren tät kontakt med eleverna, vilket bland annat

har lett till färre studieavbrott.

Studie- och yrkesvägledarna har på flera enheter ont om tid för att

vägleda eleverna. En del tid går åt till administrativt arbete och till

att stötta eleverna vid ansökningsperioder. Detta har lett till att

tiden för att få en samtalstid med en vägledare kan vara

förhållandevis lång i t.ex. Liljeholmen, Kista och Järfälla. En

tydligare rollfördelning och arbetsbeskrivning för studie- och

yrkesvägledarna samt för administrationen efterlyses av några

vägledare. I Järfälla saknas vid tillfället för utvärderingen en

administratör, vilket lett till ökad arbetsbelastning för övrig

personal.