Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia -...
Transcript of Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska … · 2019-03-14 · Lernia -...
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av
grundläggande och gymnasiala
teoretiska utbildningar
-ut
Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun
Medbedömare: Carin Dahlin, rektor för vuxenutbildningen, Järfälla kommun samt
Ulrika Grönqvist, rektor för Järfälla Lärcentrum
2015-05-04
Rapport 2015
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 1(42)
Innehållsförteckning
Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2
Utgångspunkter .......................................................................... 3
Lernias grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning –
teoretiska kurser ........................................................................ 4
Organisation och personal ............................................................................. 4
Utvärderingsperiod och intervjupersoner ..................................................... 6
Utbud och resultat ......................................................................................... 7
Studieavbrott ................................................................................................ 12
Kunskaper, utveckling och lärande ........................................... 14
Styrkor .......................................................................................................... 14
Utvecklingsområden .................................................................................... 19
Bedömning och betygsättning .................................................. 23
Styrkor .......................................................................................................... 23
Utvecklingsområden .................................................................................... 28
Styrning, ledning och kvalitetsarbete ....................................... 30
Styrkor .......................................................................................................... 30
Utvecklingsområden .................................................................................... 34
Sammanfattande intryck ............................................................................ 39
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 2(42)
Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i
Stockholms län
År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26
kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till
överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i
överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades.
Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i
villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens
roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan
kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom
samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket
i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är
den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med
arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och
flexibla lärandet ska styra utbud och planering.
Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har
avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns
vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka
kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna
utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva
arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar
anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och
ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare.
Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos
utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid
kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den
gemensamma utvärderingen.
Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas
politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive
kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för
utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har
huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av
utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från
samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och
gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden 2013-2015.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 3(42)
Utgångspunkter
Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i
Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För
vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och
andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan
för vuxenutbildningen – Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs
också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten
(allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell
forskning.
De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen
enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns
vuxenutbildning:
Kunskaper, utveckling och lärande
Bedömning och betygssättning
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som
belyser vuxenutbildningens värdegrund:
Normer och värden
Elevernas inflytande och delaktighet
Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka
måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi:
granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument
kontrollerar att nationella riktlinjer följs
granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet
ger förslag på utvecklingsområden
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 4(42)
Lernias grundläggande och gymnasiala
vuxenutbildning – teoretiska kurser
Organisation och personal
Lernia erbjuder en bred verksamhet inom utbildning, bemanning och
omställning. Inom området utbildning anordnar Lernia, jämte
vuxenutbildning (komvux), också yrkeshögskola, lärlingsutbildning,
arbetsmarknadsutbildning, företagsutbildning samt svenska för invandrare
(sfi). Affärsområdet Komvux leds av en affärsområdeschef och på
respektive skolenhet finns verksamhetschefer med ansvar för personal och
den pedagogiska verksamheten.
Inom vuxenutbildningen (komvux) erbjuder anordnaren utbildning på flera
platser i länet och inom olika områden. Hösten 2014 besöktes två av dessa
enheter; Liljeholmen som utbildar VVS-montörer samt Örnsberg som
erbjuder utbildningar till elektriker och fastighetstekniker. Föreliggande
rapport behandlar enheterna i Globen, Järfälla, Kista, Liljeholmen och
Upplands-Väsby som erbjuder grundläggande och gymnasial teoretisk
utbildning.
Globen
Sedan augusti 2013 är Per-Åke Carlsson verksamhetschef och Sara
Magnusson utbildningsansvarig för Lernias enhet i Globen. På enheten
finns också en administratör, som delar sin tjänst mellan
vuxenutbildningen och sfi, samt en studie- och yrkesvägledare som arbetar
heltid.
Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Globen till fyra, vilket motsvarar
tre heltidstjänster. Tre av lärarna har pedagogisk examen och samtliga är
ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Undervisningstiden uppgår
till 18-23 timmar i veckan (för en heltidsanställd lärare). Det finns tillgång
till specialpedagog, som kopplas in vid behov.
Järfälla
I Järfälla heter verksamhetschefen Karin Olsson och har ansvarat för
verksamheten sedan januari 2014. Maarit N. Persson är
utbildningsansvarig sedan september samma år. På enheten finns också en
administratör om 75 procent av en heltidstjänst samt en studie- och
yrkesvägledare som arbetar mellan 20 och 30 procent av en heltidstjänst,
beroende på elevernas behov.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 5(42)
Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Järfälla till sex, vilket motsvarar
ca 4,5 heltidstjänster. Samtliga lärare har pedagogisk examen och 70
procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i.
Undervisningstiden uppgår till 15-20 timmar i veckan (för en
heltidsanställd lärare).
Kista
Verksamhetschef och utbildningsansvarig i Kista är sedan januari 2014,
Karin Olsson. På enheten finns också en administratör och en studie- och
yrkesvägledare, båda med heltidstjänster. En eller två dagar i veckan
arbetar vägledaren med sfi-elever.
Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Kista till 13, vilket motsvarar ca
8,5 heltidstjänster). 77 procent av lärarna har pedagogisk examen och 70
procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i.
Undervisningstiden uppgår till 20 timmar i veckan (för en heltidsanställd
lärare). Specialpedagog finns tillgänglig och används vid behov.
Liljeholmen
Enheten i Liljeholmen har samma verksamhetschef och
utbildningsansvarig som Globen. Därtill finns en uppdragskoordinator
samt en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare som delar sin tjänst
mellan vuxenutbildningen och sfi.
Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Liljeholmen till sex, vilket
motsvarar fem heltidstjänster). Hälften av lärarna har pedagogisk examen
och lärarlegitimation, men samtliga är ämnesbehöriga för de kurser de
undervisar i. Undervisningstiden uppgår till 18-23 timmar i veckan (för en
heltidsanställd lärare). Tillgång till specialpedagog är densamma som i
Kista och Globen.
Upplands-Väsby
Verksamhetschef och utbildningsansvarig för Lernias enhet i Upplands-
Väsby är sedan december 2013 Christina Holmström. På enheten finns
också en administratör (en halvtidstjänst) samt en studie- och
yrkesvägledare som finns tillgänglig för eleverna, som studerar
grundläggande svenska som andraspråk, en kväll i veckan.
I Upplands-Väsby finns endast en lärare som undervisar på grundläggande
nivå. Läraren saknar behörighet, men studerar på lärarutbildningen.
Läraren har en erfaren och utbildad pedagog som mentor. Läraren
undervisar två kvällar i veckan, 2,5 timmar per tillfälle.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 6(42)
Utvärderingsperiod och intervjupersoner
Lernias grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning utvärderades
följande dagar: 16, 17, 19, och 26 februari samt 26 mars, 2015.
Följande personer och grupper har intervjuats på plats:
- utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen (två samtal)
- utbildningsansvarig/verksamhetschef i Kista
- verksamhetschef och utbildningsansvarig i Järfälla
- utbildningsansvarig/verksamhetschef och en lärare i Upplands-Väsby
- två studie- och yrkesvägledare i Liljeholmen och Globen
- en studie- och yrkesvägledare i Kista
- uppdragskoordinator i Liljeholmen
- fyra lärare som undervisar svenska som andraspråk på grundläggande
nivå (två i Globen, två i Liljeholmen)
- två lärare i Järfälla för samtal om betyg och bedömning
- en lärare i svenska som andraspråk på gymnasial nivå (samtal om betyg-
och bedömningsfrågor (Globen)
- två lärare i svenska som andraspråk och engelska på grundläggande och
gymnasial nivå i Kista (samtal om betyg- och bedömningsfrågor)
- fyra lärare som undervisar matematik, svenska som andraspråk samt
engelska på grundläggande och gymnasial nivå (Kista)
- sex elever, varav två läser svenska som andraspråk 2, två studerar svenska
som andraspråk 3 och två läser svenska som andraspråk på grundläggande
nivå (Liljeholmen)
- 14 elever, varav 12 på grundläggande svenska som andraspråk (olika
delkurser) och två elever som läser svenska som andraspråk 1 på gymnasial
nivå (Globen)
- fyra elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå
(Upplands-Väsby)
- sju elever som läser svenska som andraspråk, matematik och engelska på
grundläggande nivå i Kista
- sex elever i Järfälla som studerar olika gymnasiala kurser, bl.a. matematik
3 och samhällskunskap 2.
Utöver intervjuer gjordes ett antal klassrumsbesök: matematik på
grundläggande nivå (Kista), svenska som andraspråk på grundläggande
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 7(42)
nivå och svenska som andraspråk 1 (Liljeholmen), svenska som andraspråk
på grundläggande nivå (Upplands-Väsby) samt matematik 2 och svenska
som andraspråk 2 (Järfälla) Under lektionsbesöken samtalade vi med
undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer
formaliserade intervjuerna som redovisats ovan.
Utbud och resultat
Globen
Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala
kurserna uppgick i Globen till cirka 415 under verksamhetsåret 2013-14. I
tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under 2013-14, antalet
kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på
respektive kurs.
Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 470 elever till Globens
grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 393 elever, dvs.
84 procent, sin utbildning. Under året sattes 596 betyg. Andelen godkända
betyg (betyg E eller högre) uppgick till 94 procent.
Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs,
men andelen är överlag hög. Under verksamhetsåret 2013-14 nådde 90
procent av eleverna betyg E eller högre på samtliga kurser enheten gav.
Grundläggande kurser Antal kursdeltagare
Andel godkända (%)
Svenska som andraspråk, delkurs 1, dag 118 97 Svenska som andraspråk, delkurs 1, kväll 62 98 Svenska som andraspråk, delkurs 2, dag 118 92 Svenska som andraspråk, delkurs 2, kväll 56 93 Svenska som andraspråk, delkurs 3, dag 138 98 Svenska som andraspråk, delkurs 3, kväll 57 98 Summa 549
Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare
Andel godkända (%)
Svenska som andraspråk 1 53 90 Svenska som andraspråk 2 41 95 Svenska som andraspråk 3 34 91 Summa 128
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 8(42)
Järfälla
Det totala antalet elever på de olika gymnasiala kurserna i Järfälla uppgick
till cirka 505 under verksamhetsåret 2013-14. I tabellerna nedan redovisas
de kurser som erbjöds under 2013-14, antalet kursdeltagare samt andelen
kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 9(42)
Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare
Andel godkända (%)
Biologi 1 37 100 Biologi 2 28 96 Engelska 5 29 66 Engelska 6 57 63 Engelska 7 20 75 Filosofi 1 27 70 Filosofi 2 3 100 Fysik 1a 31 84 Fysik 2 20 95 Företagsekonomi 1 29 83 Företagsekonomi 2 17 76 Marknadsföring 3 100 Geografi 1 34 88 Geografi 2 9 100 Historia 1b 46 87 Historia 2a 21 90 Historia 3 2 100
Hållbart samhällsbyggande 2 100 Miljö- och energikunskap 6 100 Politik och hållbar utveckling 5 100 Kemi 1 31 90 Kemi 2 18 89 Matematik 1b 29 83 Matematik 1c 11 73 Matematik 2b 53 72 Matematik 2c 20 70 Matematik 3b 25 68 Matematik 3c 37 73 Matematik 4 25 88 Matematik 5 7 100 Naturkunskap 1a1 1 100 Naturkunskap 1a2 1 100 Naturkunskap 1b 40 95 Naturkunskap 2 39 97 Psykologi 1 38 92 Psykologi 2a 17 76 Religionskunskap 1 59 92 Religionskunskap 2 21 100 Internationell ekonomi 6 83 Samhällskunskap 1b 53 81 Samhällskunskap 2 27 74 Svenska som andraspråk 1 20 80 Svenska som andraspråk 2 34 65 Svenska som andraspråk 3 22 82 Svenska 1 21 48
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 10(42)
Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 568 elever till Järfällas gymnasiala
kurser. Av dessa påbörjade 505 elever, dvs. 89 procent, sin utbildning.
Under året sattes 1263 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre)
uppgick till 82 procent.
Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs.
Under verksamhetsåret 2013-14 återfanns högst andel elever som nådde
kunskapskraven på kurser (med minst 10 elever) såsom Religionskunskap 2
och Naturkunskap 2. I dessa kurser nådde 100 respektive 97 procent av
eleverna nivån för godkänt (betyg E). Bland kurserna med lägst andel elever
som fick minst ett E i betyg återfinns Engelska 6, Svenska 2 och Svenska
som andraspråk 2. På dessa kurser var andelen godkända elever 63, 65
respektive 65 procent.
Kista
Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala
kurserna i Kista uppgick till cirka 1228 under verksamhetsåret 2013-14. I
tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under verksamhetsåret,
antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E
på respektive kurs.
Svenska 2 43 65 Svenska 3 14 79 Summa 1138
Grundläggande kurser Antal kursdeltagare
Andel godkända (%)
Engelska, delkurs 1 114 80 Engelska, delkurs 2 87 69 Engelska, delkurs 3 74 65 Engelska, delkurs 4 57 74 Matematik, delkurs 1 48 92 Matematik, delkurs 2 35 83 Matematik, delkurs 3 28 79 Svenska som andraspråk, delkurs 1 262 73 Svenska som andraspråk, delkurs 2 215 85 Svenska som andraspråk, delkurs 3 219 88 Svenska som andraspråk, delkurs 1, kväll 49 90 Svenska som andraspråk, delkurs 2, kväll 43 81 Svenska som andraspråk, delkurs 3, kväll 53 92 Summa 1286
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 11(42)
Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 1446 elever till Kistas
grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 1228 elever, dvs.
85 procent, sin utbildning. Under året sattes 1906 betyg. Andelen godkända
betyg (betyg E eller högre) uppgick till 81 procent.
Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs.
Under verksamhetsåret 2013-14 återfanns högst andel elever som nådde
kunskapskraven på kurser såsom Svenska som andraspråk 3, Svenska som
andraspråk, delkurs 3 (kväll) samt Matematik, delkurs 1. I dessa kurser
nådde 97, 92 respektive 92 procent av eleverna nivån för godkänt (betyg E).
Bland kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg återfinns
Engelska, delkurs 3 och Matematik 2b. På dessa kurser var andelen
godkända elever 65 respektive 67 procent.
Liljeholmen
Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala
kurserna i Liljeholmen uppgick till cirka 145 under verksamhetsåret 2013-
14. I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under 2013-14,
antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E
på respektive kurs.
Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare
Andel godkända (%)
Engelska 5 54 80 Engelska 6 62 81 Matematik 1b 21 76 Matematik 2b 18 67 Svenska som andraspråk 1 152 78 Svenska som andraspråk 2 125 87 Svenska som andraspråk 3 29 97 Summa 461
Grundläggande kurser Antal kursdeltagare
Andel godkända (%)
Svenska som andraspråk, delkurs 1 72 94 Svenska som andraspråk, delkurs 2 57 98 Svenska som andraspråk, delkurs 3 50 94 Summa 179
Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare
Andel godkända (%)
Svenska som andraspråk 1 23 96 Svenska som andraspråk 2 16 100 Summa 39
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 12(42)
Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 155 elever till Liljeholmens
grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 145 elever, dvs.
93 procent, sin utbildning. Under året sattes 226 betyg. Andelen godkända
betyg (betyg E eller högre) uppgick till 95 procent.
Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar något från kurs till
kurs. Under verksamhetsåret 2013-14 var måluppfyllelsen mellan 94 och
100 procent för de kurser som gavs i ämnet svenska som andraspråk.
Upplands-Väsby
Det totala antalet elever på den grundläggande utbildningen i Upplands-
Väsby uppgick till cirka 52 under verksamhetsåret 2013-14. I tabellerna
nedan redovisas de kurser som erbjöds under 2013-14, antalet
kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på
respektive kurs.
Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 55 elever till Upplands-Väsbys
grundläggande kurser. Av dessa påbörjade 52 elever, dvs. 94 procent, sin
utbildning. Under året sattes 65 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E
eller högre) uppgick till 98 procent.
Under verksamhetsåret 2013-14 nådde nästan samtliga elever nivån för
godkänt på de grundläggande kurser i ämnet svenska som andraspråk som
erbjöds. Endast på delkurs 1 fanns någon enstaka elev som inte nådde
kunskapskraven för betyg E.
Studieavbrott
Andelen studieavbrott under pågående utbildning varierar mellan tio
procent i Globen och 13 procent i Kista (genomsnitt ca 12 procent) på
grundläggande kurser under år verksamhetsåret 2013-14. Av de elever som
påbörjat gymnasiala kurser avbröt i genomsnitt 18 procent sina studier
under samma period. Här är variationen mellan enheterna större. I Järfälla
gjorde åtta procent studieavbrott, medan motsvarande siffra i Kista är 30
procent.
Grundläggande kurser Antal kursdeltagare
Andel godkända (%)
Svenska som andraspråk – delkurs 1 29 96 Svenska som andraspråk – delkurs 2 16 100 Svenska som andraspråk – delkurs 3 17 100 Summa 62
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 13(42)
Andelen studieavbrott varierar också mellan kurser (med minst tio
inskrivna elever). Höga andelar avbrott förekom t.ex. på kurserna svenska
som andraspråk 1 och 2 i Globen (22 respektive 22 procent avbrott) och
engelska 5 och matematik 2b i Kista (40 respektive 36 procent avbrott). I
Järfälla sker högst andel studieavbrott i svenska 3 och svenska som
andraspråk 2 (29 respektive 28 procent avbrott). I Liljeholmen är andelen
studieavbrott högst på kursen svenska som andraspråk 1 (23 procent).
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 14(42)
Kunskaper, utveckling och lärande
Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till
skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans
som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de
utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt
enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna
ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och
arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den
pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som
individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan
med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina
kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara?
Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till
tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en
god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer
under detta utvärderingsområde.
Styrkor
Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat
dessa:
Eleverna har överlag en positiv bild av sina lärare.
Eleverna menar att lärarna har bra kurs- och lektionsplaneringar. De
upplevs också vara duktiga på att förklara och använda olika arbetssätt och
arbetsformer så att alla förmågor tränas i klassrummet. Eleverna som läser
svenska som andraspråk berättar att de får träna på att skriva, läsa och
argumentera/diskutera och lyssna. Ibland skriver och formar eleverna
texter tillsammans i storgrupp. Eleverna är också nöjda med den
konstruktiva och utvecklande feedback, som de tycker att de får. Eleverna
menar dessutom att de får god individuell hjälp. På flera av de lektioner vi
besöker kan vi konstatera att lärarna är angelägna om att se eleverna och få
dem att aktivt delta i undervisningen.
Eleverna kartläggs i Upplands-Väsby.
Läraren skapar initialt en s.k. fördjupad individuell studieplan med
eleverna. I formuläret ställs t.ex. frågor om eventuella stödbehov och
studiesvårigheter, berättar eleverna. Matematikläraren i Kista har tagit
fram egna initiala tester för elever för att kunna anpassa undervisningen
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 15(42)
efter deras resultat. Lärarna i svenska som andraspråk tar tidigt in
elevernas texter för att göra bedömningar av vilken typ av stöd de är
betjänta av.
Även på andra enheter gör enskilda lärare kartläggningar av elevernas
förkunskaper och tidigare erfarenheter. I t.ex. Järfälla genomförs mindre
tester och kortare samtal med eleverna vid kursstart. Syftet är att kunna
skapa mindre grupper och individualisera undervisningen. I samband med
detta pratar lärarna också med eleverna om förväntningar och vilka krav
som ställs på dem.
Eleverna får kursplaneringar.
För eleverna innebär det att de får en överblick över vad som kommer att
behandlas under kursen. Hur lärarna arbetar med detta varierar. Någon
lärare gör för varje vecka nya, detaljerade planeringar som publiceras i
lärplattformen. En annan lärare planerar så att eleverna ska få arbeta med
olika innehåll och på olika sätt varje dag. Läraren lägger också in en dag i
veckan med ett ”individuellt upplägg” då läraren kan stämma av med varje
elev. Eleverna i Kista säger att de delvis har möjlighet att påverka schema
och upplägg i svenska som andraspråk.
Introduktionstillfällen hålls för nya elever.
Introduktionstillfällena läggs upp på olika sätt. I Liljeholmen deltar t.ex.
studie- och yrkesvägledarna och uppdragskoordinator för att informera
eleverna om t.ex. likabehandling och lärplattformen, It’s learning. I Kista är
upplägget liknande. Då upprättas också den individuella studieplanen. Det
går till så att eleven själv lämnar information i ett formulär. Studie- och
yrkesvägledaren finns på plats för att vara behjälplig. Efter
introduktionstillfället träffar eleverna sina lärare för att sätta upp mål för
studierna. I Upplands-Väsby är verksamhetschef engagerad i stor
utsträckning i att informera och stödja eleverna. Eleverna vi träffar på
enheterna tycker att de har fått den information de behöver. Mycket
information finns också tillgänglig i lärplattformen, berättar eleverna.
Lärplattformen används på ett aktivt sätt på vissa enheter.
Lärplattformen It’s Learning uppskattas av lärare och elever. De senare
menar att de hittar allt de behöver (olika dokument, lektionsmaterial,
övningsuppgifter, texter, veckoplaneringar mm.) i plattformen. Eleverna
laddar också upp sina inlämningsuppgifter på plattformen och får
återkoppling där. I plattformen finns också en särskild sida för studie- och
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 16(42)
yrkesvägledningen. I Kista - där lärplattformen används väldigt aktivt - har
lärarna sett över innehåll och hur de arbetar med plattformen.
I Järfälla används ingen lärplattform, men matematikläraren har istället ett
eget system för att kommunicera med eleverna och lägga upp bilder och
annat underlag från lektionspass.
Upplägget av studierna är ofta flexibelt.
Det finns på flera enheter möjligheter för eleverna att studera i olika takt
och på olika tider under dagen (för- och eftermiddag samt kväll). Enheten i
Kista erbjuder också helgundervisning. För elever som läser på
grundläggande nivå i Upplands-Väsby går delkurserna på halvfart. Eleverna
har emellertid möjlighet att själva ta initiativ till att studera i snabbare takt
(sju i stället för 14 veckor, som är den sökbara kursen). Att eleverna nu har
möjlighet att läsa svenska som andraspråk på gymnasial nivå på fem
veckor, framhålls också vara en anpassning till önskemålen som vissa elever
har om att studera i snabbare takt.
Lärarna ger individuellt stöd.
Anordnaren erbjuder inga separata stödtillfällen. Istället ger lärarna
eleverna stöd efter behov och överenskommelser. Exempelvis brukar en
lärare i Liljeholmen stämma av med varje elev efter lektioner eller när
eleverna arbetar i grupprum. Eleverna har också möjlighet att boka
enskilda tider med läraren för stöd.
Elever i Kista berättar att de kan få stöd i anslutning till lektioner eller boka
tid med sina lärare. Ett annat alternativ är att kontakta läraren via
lärplattformen. Eleverna tycker att lärarna anpassar stödet efter varje elevs
behov. I Kista finns elever som kommer in till skolan varje dag för enskild
undervisning och stöd.
Lärarna i Kista upplever att de ofta diskuterar gemensamma elevers behov
och de anser sig vara tillgängliga för eleverna. Några lärare brukar använda
sista halvtimmen av ett lektionspass till att förklara och förtydliga. De
elever i Kista som i sin individuella studieplan angett att de har ett
stödbehov, tar vägledaren kontakt med för att involvera lärarna. Vägledaren
deltar sedan på elevvårdskonferenser där eleverna följs upp. För elever som
har svårt att följa undervisningen och får upprepade F-betyg, gör
vägledaren upp ”F-planer”. Lärarna poängterar att det är viktigt att ha
strategier för elever som riskerar att få ett F.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 17(42)
I Järfälla sker mycket av stödet utifrån individuella behov, berättar
skolledning, lärare och elever. Vissa lärare gör överenskommelser med
elever om individuella stödtillfällen, men lärarna är också i stor
utsträckning tillgängliga för eleverna utanför ordinarie undervisningstid.
Därtill finns varje vecka avsatt tid för handledning i vissa ämnen. I Järfälla
berättar personalen att de arbetar mycket med att stärka elevernas
motivation och självtillit. Särskilt i matematikämnet är det påfallande.
Eleverna i Järfälla anser att de flesta lärare har stort engagemang för
eleverna.
Lärarna anpassar undervisning och stöd efter elevernas behov.
Flera lärare säger att deras inställning är att alla elever ska få det stöd de
behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Några lärare menar dock att
det inte är möjligt att ha samma förväntningar på alla elever eftersom det
finns allt från analfabeter till akademiker i elevgrupperna. Lärarna menar
att de arbetar med vissa elever för att de ska nå ett E i betyg. Ett par lärare i
matematik och svenska som andraspråk menar att de elever som behöver
mest stöd, också får störst uppmärksamhet.
För att möta varje elevs behov anpassas uppgifter i de, ibland heterogena
elevgrupperna. Processkrivande är en sådan uppgift där eleverna utvecklas
utifrån sin egen nivå. Elever som behöver mer utmanande uppgifter får det,
berättar flera lärare i svenska som andraspråk i Kista och Globen. I
plattformen finns också i viss mån en uppgiftsbank. I grupper med olika
delkurser i samma undervisningsgrupp kan det vara svårt att se och möta
alla elever utifrån deras behov och förutsättningar. Läraren i Upplands-
Väsby försöker överbrygga detta genom att arbeta genrepedagogiskt med
olika typer av texter. Läraren berättar att hon kan ge svårare uppgifter till
elever som kommit längre på kursen, att hon kräver mer av eleverna på den
tredje delkursen och kontinuerligt byter uppgifter för att undvika
repetition. Återkopplingen skiljer sig också åt beroende på vilken nivå
eleverna befinner sig, berättar läraren.
Andra exempel på anpassad undervisning är när lärare, som undervisar i
svenska som andraspråk i Globen och Liljeholmen, väver in
vårdterminologi i undervisningen för de elever som sedan ska läsa en vård-
och omsorgsutbildning. En lärare i svenska som andraspråk berättar att
hon lyssnar in vad eleverna önskar mer undervisning i. Ofta efterfrågas mer
grammatikundervisning, och då erbjuds det.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 18(42)
Stora och heterogena undervisningsgrupper hanteras.
Förutom att anpassa uppgifter och innehåll efter hur långt eleverna har
kommit i sin kunskapsutveckling, hanteras stora och blandade
undervisningsgrupper också genom indelning i mindre grupper. Ett
exempel på det är kvällsundervisningen i svenska som andraspråk i
Liljeholmen, där läraren delar upp gruppen efter delkurser.
Lärarna på grundläggande och gymnasial nivå samverkar.
Lärarna i Liljeholmen stämmer av upplägg och innehåll i kurserna i svenska
som andraspråk på grundläggande respektive gymnasial nivå. På så sätt kan
lärarna på respektive nivå anpassa undervisningen så att det uppstår en
naturlig progression för eleverna från grundläggande till gymnasiala
studier.
Eleverna har möjlighet att byta kurs och komplettera.
Elever som har hamnat på fel delkurs på grundläggande nivå har möjlighet
att byta till en lägre eller högre delkurs. En av matematiklärarna berättar att
hon brukar rekommendera elever att byta om det skulle behövas, men att
det är upp till eleven att fälla avgörandet. De elever som inte når alla krav i
slutfasen av en kurs har möjlighet att komplettera för att få ett betyg på sin
kurs. En lärare berättar att hon ibland ytterligare en gång prövar ett visst
moment som eleven visat kunskaper inom tidigare på kursen, men
misslyckats på i nationella provet. Syftet är att se till att eleverna verkligen
har med sig kunskaperna när de lämnar kursen.
Genrepedagogik och flippat klassrum är två utvecklingsinsatser i
Kista.
En lärare i Kista berättar att de arbetar med texttyper på olika sätt, i grupp
och individuellt. Texter är ofta kopplade till aktuella samhällsfrågor.
En annan lärare i svenska som andraspråk har börjat spela in sina egna
lektioner som publiceras i lärplattformen. Utbildningsansvarig menar att
lärarna på bra sätt använder tekniker för flippat klassrum för att förbereda
eleverna inför lektioner, så att dessa kan ägnas åt relevant innehåll. Flippat
klassrum och digitala arbetssätt är områden som enheten ska fortsätta
arbeta med, enligt utbildningsansvarig.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 19(42)
Laborationer hålls i naturvetenskapliga kurser.
I de naturvetenskapliga kurser som ges i Järfälla får eleverna laborera i
närliggande lokaler.
Utvecklingsområden
Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden,
bland annat dessa:
Initiala tester görs generellt inte.
Enstaka lärare testar sina elever med egna tester för att upptäcka brister i
elevernas kunskaper och identifiera eventuella stödbehov. Det finns dock
inga rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd, t.ex. genom
systematiska intester, säger flera lärare. Utbildningsansvarig i Liljeholmen
menar att det är upp till lärarna att hantera detta. Utbildningsansvarig i
Kista menar att det kan ta några veckor innan elevers behov identifieras.
Lärarna ska då lägga upp individuella planer tillsammans med eleverna.
Flera i personalen på de olika enheterna menar att det är elevernas ansvar
att informera sina lärare om det finns omständigheter som försvårar deras
studier. Eleverna uppmanas under kursintroduktionen att göra så.
Någon lärare menar att möjligheterna att upptäcka eventuella stödbehov är
små på korta kurser, om fem veckor. I övrigt anser lärarna att de ganska
snabbt upptäcker elevers sidor som behöver utvecklas. Det kan ske genom
individuella elevsamtal eller att en studie- och yrkesvägledare signalerar ett
sådant behov för lärarna. Att hinna med individuella samtal är emellertid
avhängigt elevantalet, menar utbildningsansvarig i Kista. Hon poängterar
viken av att fortsätta utveckla arbetet med att identifiera elever för
stöttning. Utbildningsansvarig i Liljeholmen/Globen instämmer i att det är
lättare i mindre undervisningsgrupper att ”punktmarkera” elever som
behöver stöd.
Fördjupande individuella studieplaner görs enbart i Upplands-
Väsby.
Det finns ingen reglering kring fördjupade individuell studieplaner, men
det kan vara ett bra verktyg för att identifiera elevers personliga svårigheter
för att bedriva studier. Det kan också vara ett tillvägagångssätt för att ringa
in elevers eventuella stödbehov.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 20(42)
Undervisningsgrupperna är emellanåt förhållandevis stora.
De stora grupperna förekommer framförallt inom svenska som andraspråk.
Det noterar vi också under klassrumsbesök. Lärarna hanterar detta på olika
sätt. Ibland delas undervisningsgrupperna upp i mindre grupper. Lärarna
jobbar också med handledning och genom lärplattformen för att
individualisera i stora grupper. Det berättar exempelvis läraren i engelska
som har helgundervisning med samtliga delkurser i Kista. Några elever
menar att de många eleverna gör att det blir trångt i klassrummen och att
det kan hända att platserna inte räcker till. Det är fallet t.ex. i
matematikundervisningen i Järfälla.
Samundervisning förekommer.
De stora undervisningsgrupperna beror delvis på att flera delkurser på
grundläggande nivå och olika kurser på gymnasial nivå undervisas i samma
undervisningsgrupp. Exempelvis läser elever i alla delkurser i svenska som
andraspråk tillsammans i Liljeholmen, Globen och Upplands-Väsby.
Detsamma gäller i kurs 2 och 3 på gymnasial nivå i samma ämne. Även i
engelska och matematik förekommer samundervisning av olika delkurser
på grundläggande nivå. I Kista har man emellertid övergått till att ha
grupper för varje delkurs i engelska (på dagtid), vilket uppskattas av
eleverna. De menar att det kunde hända att läraren blev ”ofokuserad” när
delkurserna var sammanslagna.
Utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen menar att eleverna på
grundläggande nivå inte önskar en uppdelning i delkurser eftersom de då
skulle vara tvungna att byta lärare var sjunde vecka, eftersom elevkullarna
varierar kraftigt i de olika delkurserna. Eleverna är mycket nöjda när de sett
resultatet av att ha läst de tre delkurserna tillsammans. Det finns ett värde
att ha klasskamrater som kommit längre i sin språkutveckling, menar
utbildningsansvarig.
Anordnaren försöker på de olika enheterna att separera grupperna i
möjligaste mån, men av personalskäl fungerar det inte fullt ut. Ibland
behöver en lärare i matematik i Kista gå mellan två klassrum under samma
lektion när gruppen är uppdelad. Det blir mycket eget räknande under
sådana förhållanden och gemensamma genomgångar försvåras.
Vissa lärare upplever att det finns fördelar med att eleverna kan stötta
varandra. Vissa elever ser också att de kan lära av varandra, men samtidigt
är flera elever kritiska, framförallt på gymnasial nivå i Liljeholmen. De
menar att de sammanslagna kursgrupperna medför mycket repetition och
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 21(42)
att sådant de redan har kunskaper om, ägnas mycket tid. De önskar att
grupperna kunde delas eller att det skulle finnas mer än en tillgänglig lärare
i klassrummet. Utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen menar att det
inte ska förekomma någon repetition eftersom hon uppfattar att lärarnas
planeringsförmåga är god. Den uppfattningen delar utbildningsansvarig i
Kista och tillägger att blandade grupper kräver mycket individuella
planeringar för eleverna.
Eleverna i Upplands-Väsby anser också att de sammanslagna grupperna
skapar svårigheter både för elever som läst flera veckor och för nya elever
som kommer in i befintliga grupper vid periodstart. Eleverna, som studerar
på delkurs 2 och 3, menar att gemensamma uppgifter i klassrummet tar
onödigt lång tid eftersom nya elever behöver kunna följa med i
undervisningen. I Upplands-Väsby har löpande antagning upphört
eftersom det blev väldigt rörigt, enligt verksamhetschef.
Samarbetet kring kursplanering kan stärkas.
Ovan nämndes att lärare på grundläggande och gymnasial nivå
samplanerar innehållet i sina kurser för att skapa en röd tråd i elevernas
utbildning i svenska som andraspråk. Alla lärare delar inte denna bild, utan
menar att samarbetet framförallt sträcker sig till bedömningsfrågor.
Däremot efterlyses mer samarbete kring upplägg av kursernas innehåll och
form.
Kortare kurser är vidhäftade med vissa svårigheter.
Resultatutfallet på femveckorskurserna, som är tämligen nyinförda, har
varit svagt. Utbildningsansvarig i Kista menar att personalen behöver bli
mer aktiv och noggrant följa elevernas utveckling, men också att bli mer
tydlig och förklara för eleverna vad det innebär att studera i snabbt takt och
vad som förväntas av eleverna. Lärarna tillstår att de arbetar mycket med
att ställa rätt förväntningar och krav på eleverna.
En annan svårighet vid korta kurser är att hinna med allt innehåll som
ämnesplanerna föreskriver och vissa arbetssätt kan får styrka på foten,
upplever någon lärare. Arbetssätt som tar tid, såsom processkrivning och
noveller hinns inte med. Att arbeta med interaktion i klassrummet måste
också minimeras. På korta kurser är det svårt att ge eleverna en känsla att
de har kontroll över sitt lärande, menar läraren.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 22(42)
En del lärare saknar pedagogisk utbildning.
Det finns en skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare, tillstår
utbildningsansvarig i Kista. Hon menar att de arbetar för att få en större
behörighet hos den pedagogiska personalen. I Upplands-Väsby är läraren
på grundläggande nivå halvvägs igenom sin lärarutbildning. En ny lärare,
med behörighet, är emellertid på väg in i organisationen.
Digitalisering av individuella studieplaner är ett utvecklingsprojekt.
Elevernas individuella studieplaner finns i pappersform och är inte
tillgängliga i lärplattformen. Eleverna behöver i större utsträckning ha
kännedom om att de har en studieplan.
Många elever vill ha mer undervisningstid.
I Järfälla ges i samhällskunskap två lektionstimmar i veckan och i
matematik erbjuds fyra undervisningstimmar. Eleverna tycker det är för lite
och att det blir mycket eget arbete. I matematik skulle fler timmar behövas
för att läraren skulle kunna dela upp undervisningsgrupperna, som i
dagsläget kan vara stora. Även i Kista uttrycker eleverna att de åtta timmar
som undervisningen i svenska som andraspråk och engelska omfattar, är
för lite.
Alla kurser kan inte läsas på heltid.
Det gäller t.ex. engelska på grundläggande nivå där endast delkurs 1 ges på
heltid, delkurs 2 och 3 ges på deltid. Det innebär att elever ibland behöver
”dryga ut” sina studier med andra kurser för att komma upp till
heltidsstudier och få möjlighet att kunna söka fullt studiemedel.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 23(42)
Bedömning och betygsättning
Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om
anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får
möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas
kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade.
Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka
mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst
arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen
sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och
utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs
en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en
formativ bedömningspraktik.
Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i
förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs
och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges
möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt
dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt.
För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska
uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det
finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd
om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av
ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas
mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och
behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som
möjligt i förhållande till kunskapskraven.
Styrkor
Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat
dessa:
Lärarna är bra på att kommunicera kunskapskraven.
Lärarna i bland annat Liljeholmen och Kista upplever att de inom kollegiet
diskuterar hur de på bra sätt kan förmedla kraven till eleverna. Eleverna vi
träffar i Liljeholmen menar att lärarna ofta återkommer till kunskapskraven
och hänvisar till de förmågor som ska utvecklas. Utbildningsansvarig i Kista
betonar vikten av att tydliggöra kraven för att eleverna ska kunna ta ansvar
för sitt eget lärande.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 24(42)
Det finns olika tillvägagångssätt för att förmedla kraven. Lärarna i Kista och
Järfälla säger att de diskuterar kraven med eleverna och jobbar med kraven
i uppgifter på olika sätt. Genom att använda faktiska elevarbeten (texter och
annat material) kan eleverna få en känsla för kraven och
kunskapskvaliteterna, säger lärarna i Kista. Lärarna arbetar där också med
att eleverna får bedöma sina egna eller sina kurskamraters arbeten utifrån
kraven. Någon lärare ger eleverna frågor som grund för bedömningen och
en annan lärare arbetar med att elever får vara delaktiga i att formulera vad
som behövs i en viss texttyp för olika betygssteg.
Arbetsuppgifter har setts över i förhållande till kunskapskraven.
Lärarna i Kista har arbetat mycket tillsammans med att se över de uppgifter
som används och hur de förhåller sig till kurs- och ämnesplanernas innehåll
och krav. Utbildningsansvarig i Kista menar att lärarna kommit olika långt i
detta arbete. Lärarna menar att varje uppgift är kopplad till ett mål och att
kursernas uppgifter täcker in allt som lyfts fram i planerna. I
undervisningen berättar de vilka uppgifter de ska jobba med samt varför
och vilka syftena är, säger lärare i svenska som andraspråk och engelska. I
återkopplingen hänvisas till kraven genom t.ex. färgmarkeringar.
Utbildningsansvarig i Kista anser att lärarna har väl upplagda kurser och på
bra sätt arbetar med att träna alla förmågor och på det som eleverna har
svårt för.
Eleverna vet när och på vad de bedöms, enligt lärarna.
Flera lärare berättar att de för eleverna tydliggör vad de kommer att
bedömas på samt när de bedöms. På så sätt kan eleverna skilja på när det är
träning och när det är test, menar lärarna.
Lärarna arbetar tillsammans i bedömningsfrågor.
I Liljeholmen och Globen berättar lärarna att de tar del av varandras elevers
arbeten för att få en kollegas bedömning. Det sker primärt vid särskilt svåra
bedömningsfall. I Kista utbyter lärarna också texter och annat material med
varandra och sambedömer en del inlämningsuppgifter och prov. Lärarna
menar att det finns vissa krav från skolledningen om att sambedömning ska
äga rum, men de gör det också för att de anser det vara viktigt. Några av
lärarna delar kurser och då sker ett mer frekvent utbyte. Läraren i
matematik, som inte har någon ämneskollega på enheten i Kista, säger att
hon brukar diskutera bedömningsfrågor med matematikläraren i Järfälla.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 25(42)
Lärarna i Kista berättar att de sedan hösten 2014 arbetat mycket med att ta
fram gemensamma texter och annat bedömningsunderlag för att uppnå en
större grad av bedömaröverensstämmelse på enheten. Genom
gemensamma diskussioner och genom att strängt utgå från
kunskapskraven och standardiserade bedömningsmallar, menar flera lärare
att de undviker att skapa en relativ betygsättning inom sina
undervisningsgrupper.
Lärarna ger kontinuerlig feedback.
Formativ bedömning är något personalen arbetat mycket med på
arbetsplatsträffar, lärarlagsmöten och på studiedagar, menar
utbildningsansvarig i Liljeholmen/Globen. Lärarna berättar att de har
många individuella samtal med eleverna, och alltid i samband med
skrivuppgifter. I vissa kurser i Globen stämmer lärarna av med eleverna
varje vecka. Eleverna bekräftar bilden som ges av många avstämningar och
uppföljningar. De menar att lärarna ser och återkopplar till varje elev, trots
att det kan var stora undervisningsgrupper. Varje elev får också uppgifter
som är anpassade till dennes nivå och behov, berättar eleverna. De
uppgifter som eleverna arbetar med hemma, följs alltid upp, menar elever
och lärare.
Eleverna i Kista tillstår också att de är nöjda med återkopplingen. De menar
att lärarna talar om för eleverna var de befinner sig i sitt lärande samt ger
dem tips och råd om hur de kan gå vidare i sin kunskapsutveckling. Vidare
anses lärarna var bra på att uppmuntra och notera vad eleverna behöver
träna mer på. Ofta hänvisar lärarna till lärplattformen som innehåller
övningsuppgifter av olika slag, texter eleverna kan skriva och läsa samt
ljud- och bildklipp de kan lyssna på. I plattformen kan eleven lätt följa sin
progression, bland annat eftersom mycket feedback kommuniceras där,
berättar lärare. Utbildningsansvarig i Kista besättar att man har arbetat
mycket med progression. Förutom i lärplattformen jobbar lärarna också
mycket på andra sätt, t.ex. muntligt, med att visualisera elevernas
progression, menar lärarna.
Också i Upplands-Väsby är eleverna nöjda med lärarens återkoppling som
de uppfattar vara konstruktiv och framåtsyftande. Eleverna får alltid
muntlig och skriftlig återkoppling på texter, berättar läraren. Lärarna i
Järfälla menar att de har ett ständigt informellt utbyte med varandra om
gemensamma elever och deras progression i de olika kurserna. Genom en
god dokumentation av elevernas framsteg och genom individuella samtal
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 26(42)
och fortlöpande kommentarer får eleverna vetskap om var de befinner sig i
sitt lärande.
Därtill ges hos anordnaren, på vissa kurser, utvecklingssamtal och
betygssamtal vid kursavslut. Dessutom har personalen i Kista
betygskonferenser i mitten av kurserna. Av dessa anledningar tror inte
lärarna i Kista att eleverna blir särskilt överraskade av de betyg de får.
Betygskonferenser hålls också i Järfälla och betygssamtal kan ges på
elevernas begäran, även om det kan variera mellan ämnena. Eleverna
tycker att lärarna snabbt besvarar frågor och ger feedback.
Sambandet mellan betyg på nationella prov och kursbetyg
analyseras.
I Liljeholmen har några lärare på gymnasial nivå i svenska som andraspråk
analyserat likheter och skillnader i elevernas betyg på nationella prov och
på kursbetyg. I regel finns en god överstämmelse mellan prov- och
kursbetyg, säger lärare i Liljeholmen och Kista.
Eleverna har dock svårt att hinna med uppgifterna på den avsatta tiden. I
Kista arbetar lärarna därför för att eleverna ska öka sin läshastighet. En hel
del tid ägnas åt förberedelser inför dessa prov, särskilt på de kortare
kurserna. En lärare i Kista säger att hon låter egenkonstruerade prov
influeras av de nationella proven så att de inte kommer som en chock för
eleverna. En annan lärare berättar att hon visar hur de nationella provens
innehåll är relaterade till kunskapskraven, så att eleverna ska förstå deras
syften. Eleverna är generellt nervösa inför de nationella proven, poängterar
några lärare.
Nationella prov vägleder lärarna i betygssättningen.
Lärarna på de olika enheterna berättar för eleverna att de nationella proven
endast är ett av mycket underlag som lärarna har till förfogande för
bedömning och betygssättning av eleverna. Flera av lärarna ger uttryck för
att de nationella proven är användbara för att konkretisera kunskapskraven
för lärare och elever. Lärarna pekar också på att viktningen av betyg från de
olika förmågorna ger lärarna en bra vägledning för sin egen betygssättning.
Likaså ger proven lärarna en indikation på om de ligger på en rimlig nivå i
sin betygssättning. Matematikläraren i Järfälla använder inga andra prov
jämte nationella provet, utan tränar eleverna på olika sätt inför det provet.
Läraren anser sig ha tillräckligt underlag från lektioner, genom att det alltid
är stor uppslutning från elevernas sida, samt de stödsamtal läraren har med
enskilda elever.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 27(42)
Egna delkurskrav har tagits fram.
Lärarna i Kista har tagit fram egna betygskriterier för delkurserna i svenska
som andraspråk. Förutom den nationella kursplanen för ämnet har Åsö
vuxengymnasiums delkurskrav använts som grund i framtagandet. På vissa
håll i organisationen har bedömningsmatriser skapats.
Lärarna har ett brett underlag för betygssättning.
Eftersom eleverna arbetar på olika sätt, med en rad olika underlag och får
praktisera alla förmågor har lärarna ett brett underlag för att ge eleverna
feedback och slutligen betygssätta dem.
Betygskonferenser hålls.
I Kista genomförs betygskonferenser under vilka personalen går igenom de
underlag de använder och byter elevuppgifter med varandra för
sambedömning. Lärarna diskuterar också resultat som på ett eller annat
sätt är anmärkningsvärda och hur de ska tolkas och hanteras.
I Upplands-Väsby går läraren (som saknar lärarutbildning) tillsammans
med verksamhetschef igenom elevernas slutprov för bedömning. Läraren,
väger dock in ytterligare underlag från kursen vid betygssättningen.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 28(42)
Utvecklingsområden
Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden,
bland annat dessa:
Tiden anges som en begränsande faktor i bedömningsarbetet.
Vissa lärare har så stora grupper, ibland kombinerat med få
undervisningstimmar, att individuella samtal med eleverna under kursens
gång inte hinns med. Eleverna får istället utvecklande skriftliga
kommentarer, menar någon lärare. En annan lärare genomför enskilda
samtal med eleverna om de ber om det, men det sker inte regelmässigt.
Eleverna kan också på begäran få betygssamtal, säger en lärare.
Processkrivning är ett arbetssätt som sällan kan användas är eftersom det
tar mycket tid i anspråk, menar en lärare. Läraren menar att det är
olyckligt, eftersom det ger möjlighet för eleven att utveckla sitt skivande
utifrån lärarens uppföljande kommentarer. Läraren menar också att
återkopplingen till eleverna endast kan ske utifrån den aktuella uppgiftens
explicita syfte (textgenren). Andra saker, såsom grammatik och stavning,
måste lämnas därhän av tidsskäl.
En lärare på gymnasial nivå i svenska som andraspråk tycker det är svårt
att hinna med att ta upp och då igenom ämnesplanerna och
kunskapskraven med eleverna eftersom läraren bedömer att tiden är för
knapp.
Feedback kan ibland vara mer utvecklande och ges mer skyndsamt.
Ett par lärare anser att de, på grund av stora grupper, inte alltid hinner
återkoppla med önskvärt snabbhet. Däremot är det få elever som har tagit
upp detta som ett problem.
I Järfälla anser eleverna att återkopplingen generellt är god, i meningen att
de får utvecklande kommentarar på inlämningsuppgifter och prov. Det
förekommer dock att återkoppling kan ske genom endast ett bokstavsbetyg.
Det har också hänt att eleverna själva ha fått be om återkoppling. Det tror
eleverna kan bero på att undervisningsgrupperna är stora.
Sambedömning sker inte på gymnasial nivå i Kista.
Läraren i svenska som andraspråk på gymnasial nivå i Kista är ensam med
de gymnasiala kurserna och upplever därför att hon inte har någon kollega
att sambedöma med.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 29(42)
Betyg ges på enskilda uppgifter.
En lärare säger att hon sätter bokstavsbetyg på enskilda uppgifter/prov,
men att hon inte delger eleverna detta, utan gör det för egen räkning.
Läraren menar att eleverna sannolikt skulle bli förvirrade av att få ett betyg
på enskilda uppgifter. En annan lärare låter eleverna se betyget på de
enskilda uppgifterna.
Att betyg ges på enskilda uppgifter behöver i sig inte vara ett problem så
länge eleverna förstår innebörden av betyget. Ett betyg behöver därför
åtföljas av en skriftlig eller muntlig kommentar som kopplar elevens
prestation till kunskapskravens beskrivning av kunskapskvaliteter. I detta
avseende arbetar lärarna på olika sätt.
Delkursbetyg sätts utifrån hela kursplanen i Upplands-Väsby.
Delkurskriterier har t.ex. tagits fram av lärarna i Kista. Dessa har inte
kommit till Upplands-Väsbys lärares kännedom. Läraren sätter därför
delkursbetyg utifrån den nationella kursplanens kunskapskrav. Dessa krav
är dock de eleverna ska ha uppnått mot slutet av den nationella
kursen/delkurs 3.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 30(42)
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med
att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla
utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och
läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska
bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras,
sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur
förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat
måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden
identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar
lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har
personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns
arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med
kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under
området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska
utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen
och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att
verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas
dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12).
Styrkor
Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat
dessa:
Lärarna diskuterar pedagogiska frågor.
Det finns tid för lärarna att diskutera frågor som rör pedagogik och
didaktik, anser personalen i Liljeholmen/Globen. Mycket av frågorna som
tas upp rör bedömning. Det är också något som lyfts på APT - ett forum
som skolledningen leder. APT har alltid ett visst tema och personalen
arbetar då ofta konkret i helgrupp eller i mindre grupper. I övrigt har
lärarna stor autonomi att driva utvecklingsarbetet i sina olika
konstellationer. Lärarna menar att utbildningsansvarig leder verksamheten,
men utgår från lärarnas behov på ett bra sätt.
Också i Kista menar lärarna överlag att det finns en lyhördhet och att
utbildningsansvarig tar hänsyn till lärarnas önskemål och förslag. Ett
exempel är att scheman läggs efter lärarnas önskemål. Ett annat exempel är
den uppdelning i mindre undervisningsgrupper som gjorts i engelska.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 31(42)
Det finns ett gott samarbete mellan lärare också i Kista, menar lärare och
utbildningsansvarig. I engelska träffas lärarna varje vecka men i svenska
som andraspråk mer sällan - mer vid behov och framförallt gällande
sambedömning. Samarbetsklimatet kan dock utvecklas, påpekar
utbildningsansvarig. I svenska som andraspråk på gymnasial nivå är
samarbetet inte särskilt utvecklat, påpekar en lärare. Det beror på brist på
kollegor och tid, hävdar läraren. De gemensamma mötena i Kista stäcker
sig också till APT. Bland annat diskuteras och analyseras då enhetens
resultat och goda exempel lyfts fram. Kvalitetsarbetet sker på flera nivåer i
organisationen, påpekar utbildningsansvarig. Lärarna gör ett arbete i sina
grupper och skolledningen gör sitt arbete.
Enheterna i Globen och Liljeholmen knyts samman.
Ett utvecklingsarbete, som framförallt kommit till stånd under nuvarande
utbildningsansvarig, är ett närmande mellan enheterna i Globen och
Liljeholmen. Utbildningsansvarig ser vinster med att personalen på de båda
enheterna inleder ett tätare samarbete. Nu genomförs gemensamma möten
- APT varje vecka och lärarmöten över enhetsgränserna en gång i månaden.
Lärarna har också börjat stämma av mer med varandra mellan de formella
mötena. Lärare och studie- och yrkesvägledare anser att samarbetet har
varit utvecklande för verksamheterna.
Utvärderingar genomförs.
Lärarna gör generellt egna kursutvärderingar för att få en bild av vad som
fungerar bra och mindre bra med upplägg, innehåll och genomförande. En
lärare i Globen gör veckovisa avstämningar med sina elever för att reda på
vad eleverna har lärt sig under veckan och vad de vill ha mer av/förändra
inför kommande veckor på kursen.
I Kista genomförs också kursutvärderingar. Till det hålls s.k.
studiereflektioner efter några veckor av kursen. Tillfällen för
studiereflektion ger eleverna möjlighet att ge uttryck för hur de upplever
kursen samt att reflektera över sitt eget lärande. Studiereflektionerna syftar
till att identifiera stödbehov, låta eleverna utöva inflytande och skapa
engagemang.
Som ett komplement till kursutvärderingar och studiereflektioner används
KSL:s studerandeenkät för att få elevernas perspektiv på verksamheten.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 32(42)
Studie- och yrkesvägledare finns tillgängliga på alla enheter.
Studie- och yrkesvägledarna deltar i regel på introduktionsmöten och
besöker eleverna i klassrummen och informerar om sin verksamhet.
Vägledarna är då också noga med att påminna om sista datum för
ansökningar till gymnasiala kurser, något eleverna inte sällan glömmer
bort. Alla samtal en vägledare har registreras i ett datasystem som andra
vägledare i organisationen har tillgång till. På så sätt kan varje vägledare ta
del av vad som diskuterats och bestämts i tidigare skeden.
I Liljeholmen har en utbildningskoordinator nyligen tillsatts. Koordinatorn
tar hand om en del frågor som rör ansökningar och kan svara på frågor om
studiemedel. Det återstår att skapa rutiner för koordinatorns arbete så att
han kan bli en avlastning för studie- och yrkesvägledarna, vilket det finns
behov av.
I Upplands-Väsby, som är en förhållandevis liten enhet, finns en vägledare
tillgänglig en gång i veckan (när elever på grundläggande nivå har sin
undervisning). Några av eleverna berättar att vägledaren gjort studieplaner
tillsammans med dem. Eleverna på enheten tycker att väntetiden för till
vägledning är rimlig. Detsamma säger eleverna i Globen.
I Kista har studie- och yrkesvägledaren mycket kontakt med eleverna och
följer upp deras studier. Vägledaren arbetar också aktivt för att skapa en
brygga mellan studier på sfi och grundläggande vuxenutbildning.
Vägledaren menar att det gör att eleverna känner sig trygga.
Auskultationer har inletts i Liljeholmen.
Lärarna har besökt sina kollegor i undervisningssituationen, och även
utbildningsansvarig har gjort klassrumsbesök. Besöken har föregåtts av
diskussioner om syfte och tillvägagångssätt för auskultationer.
Verksamheten är i ett inledningsskede, men personalen beskriver besöken
som ett lärande, såväl för den som auskulterar som för den som undervisar.
Matematiklärare går matematiklyftet.
Två lärare i Kista och en lärare i Järfälla går matematiklyftet. Läraren i
Järfälla tycker det är bra tillfällen för att utbyta erfarenheter med kollegor
från andra organisationer.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 33(42)
En läromedelsöversyn har gjorts i Kista.
Resultatanalyser har lett till förändringar och förbättringar.
Ett exempel är att upplägget av engelska på grundläggande nivå har
reviderats i Kista. Personalen har upptäckt att delkurs tre i engelska på
grundläggande nivå blivit för svår för eleverna. Därför har upplägget nu
förändrats, i så måtto att egen textproduktion introduceras redan under de
första delkurserna. Huruvida förändringen har lett till önskade resultat är
ännu för tidigt att säga, menar utbildningsansvarig.
I Järfälla var utfallet förhållandevis dåligt i kursen svenska som andraspråk
1. Ansvarig lärare gjorde då en analys av situation, vilket bland annat
resulterade i att kursintroduktionen förändrades. Syftet med ämnet
tydliggjordes för eleverna och likaså förväntningar på eleverna. En
kompletteringsperiod infördes dessutom i slutet av kursen.
Andelen studieavbrott har reducerats i Kista.
På grundläggande nivå i Kista har andelen elever som gör studieavbrott
minskats. Det tillskriver utbildningsansvarig delvis ett aktivt arbete från
studie- och yrkesvägledaren, men också att personalen har blivit tydligare
med att klargöra förväntningarna för eleverna. De elever som inte är aktiva
under sina studier hanteras genom att lärare signalerar till
administrationen, som i sin tur tar kontakt med berörda elever.
Förutsättningar för fortbildning upplevs som goda i Kista.
Lärarna har varit på fortbildningsaktiviteter rörande formativ bedömning,
berättar utbildningsansvarig. Lärarna uppger också att de är nöjda med de
tillfällen som ges. Skolledningen upplevs vara lyhörd för lärarnas förslag
om kompetensutveckling och individuella planer läggs upp för lärarna i de
s.k. måldialogerna (utvecklingssamtal). I Järfälla pågår ett arbete med att
skapa ett centralt nätverk för engelskämnet. Sedan tidigare finns ett sådant
för svenska/svenska som andraspråk, men det är i dagsläget vilande.
Studeranderåd eller motsvarande är etablerade på vissa enheter.
Elevernas bereds möjlighet att utöva inflytande och deltagande på ett mer
formellt sätt genom råd. Varje termin genomförs studeranderåd i
Liljeholmen. Dessa föregås av gruppråd i undervisningsgrupperna.
Protokoll skrivs och de publiceras i lärplattformen. I Globen hålls också råd
på motsvarande sätt. I Kista och Upplands-Väsby är det formella
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 34(42)
elevinflytande organiserat på ungefär samma sätt. Ett par av eleverna vi
träffar har deltagit vid dylika elevmöten. Det var främst frågor kring skolans
faciliteter som togs upp av eleverna, menar eleverna. Utbildningsansvarig
anser emellertid att personalen får värdefull input från eleverna via råden.
Likabehandlingsplanerna uppfyller kraven.
Planer för likabehandling och mot trakasserier och kränkningar har
upprättats på enheterna. Planerna är välutvecklade och innehåller tydliga
rutiner. En del av underlaget för åtgärder och förbättringar baseras på
enkätfrågor som eleverna besvarat. Planerna lyfts och diskuteras under
studeranderåden och tas också upp aktivt i undervisningen. Förenklade
versioner av likabehandlingsplanen finns uppsatta i klassrummen på de
olika enheterna. Eleverna överlag, beskriver att de känner till
likabehandlingsplanen och upplever sin skolmiljö som trygg. I Upplands-
Väsby har verksamhetschef haft en särskild föreläsning för eleverna om
tolerans och poängterat att eleverna kan vända sig till henne om de har
synpunkter.
Utvecklingsområden
Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden,
bland annat dessa:
Introduktionen för eleverna kan utvecklas i Upplands-Väsby.
Verksamhetschef anser att de är i behov av att utveckla bättre rutiner för
studieintroduktioner. I det arbetat ingår att göra studie- och
yrkesvägledaren mer känd bland eleverna, menar hon.
Vissa rutiner kring individuella studieplaner kan utvecklas.
I Upplands-Väsby behövs tydligare rutiner för upprättande av individuella
studieplaner, menar verksamhetschef. Den individuella studieplanen är en
offentlig handling och därför är det olyckligt att personlig information (om
t.ex. studiesvårigheter och stödbehov) registerars i detta dokument.
Däremot är det positivt att informationen inhämtas för lärarens kännedom.
Individuella studieplaner görs i dagsläget i pappersform. Det finns
önskemål, från t.ex. studie- och yrkesvägledare, om att planerna också ska
finnas tillgängliga digitalt. Vägledaren i Kista använder planerna och
reviderar dem vid behov, men det är inget levande dokument, menar hon.
Studieplaner finns i två varianter, berättar vägledaren. Det rör sig dels om
de som eleverna själva upprättar vid kursintroduktionen. En mer fördjupad
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 35(42)
variant görs också för de elever som besöker studie- och yrkesvägledaren
för samtal.
Studie- och yrkesvägledare i Liljeholmen/Globen anser att tiden är
för knapp.
Vid tiden för utvärderingen ska den vägledare som är stationerad i
Liljeholmen snart avsluta sin tjänst inom Lernia. Det gör att vägledaren i
Globen framgent behöver dela sin tjänst mellan de båda enheterna. Det tror
hon kommer att göra att tillgången upplevs som dålig, under en
övergångsperiod. Vägledaren i Liljeholmen menar att det ges för lite tid till
vägledande samtal. Antalet elever har ökat och samtalstiden reducerats.
Detta till trots uppgår väntetiden för att få en tid med vägledaren i
Liljeholmen ibland till upp mot tre veckor. Vägledarna upplever att det
administrativa arbetet successivt utökats. De menar att hjälp med
ansökningar och upprättande av individuella studieplaner är tidskrävande.
Inför ansökningsperioder assisterar vägledarna eleverna, som de uppfattar
behöver mycket hjälp. En av vägledarna har tagit fram en
tjänstebeskrivning för egen del, men de efterlyser en tydligare
arbetsbeskrivning och arbetsfördelning mellan studievägledarna och den
administrativa personalen.
Vägledaren i Kista har mycket administrativt arbete.
Vägledaren i Kista har många olika arbetsuppgifter, jämte att vägleda
eleverna och upprätta studieplaner. Ett par timmar i veckan hjälper hon
elever med ansökningar och att besvara frågor om studiemedel. Arbetstid
läggs också på validering och tolkning av beslut från UHR. Vägledaren
arbetar därtill med motivationssamtal och att anpassa studierna för vissa
elever genom att t.ex. ta fram tekniska hjälpmedel till eleverna. Eftersom
elevantalet har ökat är arbetsbelastningen hög. Samarbetet med
administrationen beskriver vägledaren emellertid som gott.
Väntetiden på vägledning i Kista är för lång, anser elever.
Eleverna i Kista uppskattar vägledarens arbete, men anser att det är för
lång väntetid för att få en tid för samtal. Vägledaren instämmer i att det kan
ta viss tid, men att eleverna samtidigt ibland har orealistiska förväntningar.
Vägledaren framhåller att hon försöker prioritera de elever som är i mest
akut behov av hjälp. Vägledaren har drop in-tider samt bokade samtal
under de tre dagar i veckan som hon är tillgänglig för de vuxenstuderande.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 36(42)
Eleverna vill ha mer stöd vid ansökningstillfällen.
En grupp elever i Globen ger uttryck för att de inte fått tillräcklig hjälp av
vägledare vid ett ansökningstillfälle i datasalen. De menar att många elever
saknar tillräckliga svensk- och datakunskaper och därför behöver stöd.
Vägledaren menar att det är många elever samtidigt som behöver hjälp vid
ansökningstillfällen och därför kan det bli stressigt vid dessa tillfällen. För
att underlätta vid ansökningstoppar har två lärare engagerats för drop in-
hjälp till eleverna.
Enheten i Järfälla saknar administratör.
I Järfälla fungerade administrationen undermåligt i början av 2015. Vid
tillfället för utvärderingen saknades en administratör lokalt, vilket har lett
till en större belastning på en central administratör och på lärare och
verksamhetschef lokalt. Från hösten 2015 ska en halvtidsanställd
administratör finnas på plats.
Studie- och yrkesvägledare finns på plats i Järfälla på deltid (en gång i
veckan). Några elever skulle önska att tillgängligheten var större, men
menar att väntetiden är rimlig.
Lärarna i Kista vill ha mer planeringstid.
Att det förhåller sig så är något som utbildningsansvarig hör från sina
anställda. Däremot är det inget som lärarna själva tar upp, mer än i
undantagsfall, när vi möter dem.
Läraren i Upplands-Väsby saknar kollegor.
Läraren har kollegor som undervisar inom sfi, men ingen som undervisar
på grundläggande nivå. Dessutom har läraren sällan möjlighet att delta på
enhetens APT (eftersom hon inte har arbetstid när dessa hålls). Däremot
har läraren möjlighet att ta del av de protokoll som skrivs. Av denna
anledning är det olyckligt att enheten i Upplands-Väsby inte har något
utbyte med andra enheter inom Lernia. Verksamhetschef berättar att man
har försökt inleda samarbeten, men att det inte fungerar rent praktiskt.
Personalen i Upplands-Väsby har heller inte deltagit under anordnarens
gemensamma studiedagar.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 37(42)
Utbytet mellan enheter i organisationen är sparsamt.
Ovan beskrevs hur enheterna i Globen och Liljeholmen har inlett ett
närmare samarbete. Bortsett från det är utbytet mellan enheterna
förhållandevis begränsat. Utbildningsansvarig i Kista säger att det finns ett
visst utbyte på studiedagar med enheterna i Liljeholmen/Globen, vars
lärare menar att de endast träffar personal från andra Lerniaenheter någon
gång per år. Delar av personalen och ledningen har en önskan om att
samarbetet förstärks. I Järfälla råder en likande situation. Externa utbyten
sker sällan, bortsett från några gemensamma studiedagar. Då enheten
består av få lärare, som inte har ämneskollegor kan benchmarking med
andra aktörer - inom eller utanför den egna organisationen - vara
utvecklande.
Delar av uppföljnings- och utvärderingsverksamheten kan
utvecklas.
Utvärderingar görs bland annat i lärplattformen. Dessa lider dessvärre ofta
av låg svarsfrekvens, varför det är svårt att dra långtgående slutsatser från
resultaten. Målet är att lärarna ska ta in eleverna i datasalen för att höja
frekvensen, säger utbildningsansvarig i Kista. Ett verksamhetområde som
inte utvärderas särskilt ingående är studie- och yrkesvägledningen. Det
finns därför anledning att hitta metoder att inhämta elevernas attityder till
och erfarenheter av vägledningen. I Upplands-Väsby genomförs klassråd,
vilket ger lärare och övrig personal en inblick i vad som fungerar bra och
mindre bra. I övrigt sker inte mycket utvärdering, utöver KSL:s
studerandeenkät.
På enheten i Kista ska personalen förbättra rutinerna för att tar reda på
orsaker till studieavbrott. Ungefär 30 procent av de elever som
administrationen kontaktar återkommer nämligen inte till anordnaren.
Viss personals IT-kompetens behöver utvecklas.
Det finns ett behov, bland annat i Kista, att inleda fortbildningsinsatser för
att viss personals kompetens i IT-frågor ska utvecklas, menar
utbildningsansvarig i Kista. I Järfälla finns för tillfället begränsade
möjligheter till extern kompetensutveckling. En lärare lyfter dock fram den
interna fortbildningen, i meningen att lärarna lär av varandra genom
kontinuerlig dialog.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 38(42)
Vissa studie- och yrkesvägledare önskar mer tid för nätverkande.
Studie- och yrkesvägledarna i Liljeholmen och Globen menar att det är
sällan kommunerna anordnar gemensamma träffar för vägledare. Bortsett
från Vägledarkalendariet finns inte mycket av fortbildning och nätverk för
studie- och yrkesvägledarna.
Lärplattformen används inte i överallt.
På enheten i Upplands-Väsby har eleverna som läser grundläggande kurser
inte kunnat läggas in i systemet. Av den anledningen används inte
lärplattformen utan material, uppgifter och feedback skickas istället via e-
post.
I Järfälla har avsaknaden av administratör inneburit att lärplattformen inte
används. Verksamhetschef ger också uttryck för att användningsområdet är
aningen begränsat. Då det finns ambitioner om att arbeta mer med flippat
klassrum framöver kan bruket av en välfungerande lärplattformen vara
gynnsamt för enheten.
Formellt organ för elevinflytande saknas på vissa enheter.
I Järfälla har försök till att upprätta ett studeranderåd gjorts, men på grund
av bristande intresse från elevernas sida har ett sådant inte kommit till
stånd.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 39(42)
Sammanfattande intryck
Vi har under ett antal dagar i februari och mars 2015 utvärderat
verksamheten i de fem enheter inom Lernia som erbjuder grundläggande
och gymnasiala kurser inom vuxenutbildningen (Globen, Järfälla, Kista,
Liljeholmen och Upplands-Väsby). Utbildningen är flexibel genom flera
olika kurstakter och undervisningstider erbjuds. Våra intryck efter
skolbesöken är överlag positiva. Det centrala fokuset i våra utvärderingar är
att eleverna får en god undervisning och ett sådant stöd att de utvecklar
sina kunskaper och förmågor så långt som möjligt. I detta avseende
bedömer vi att lärarna utför sitt arbete mycket väl. Det finns hos den
pedagogiska personalen ett ämnesmässigt och pedagogisk-didaktiskt
kunnande samt ett engagemang för eleverna och för att utveckla metoder i
undervisningen. En liten del av lärarkollektivet saknar emellertid fullgjord
lärarutbildning. Det gäller framförallt de lärare som undervisar på kvällar.
Flera av dessa lärare är dock i färd med att komplettera det de saknar i sin
utbildning.
Eleverna utvecklas av god undervisning och stöd, men stora
undervisningsgrupper behöver hanteras
Vi bedömer att lärarna i klassrummen arbetar för att se och inkludera alla
elever i undervisningen. Eleverna vi träffar har också en positiv bild av sina
lärare. Utifrån lektionsbesök och det eleverna berättar, konstaterar vi att
lärarna arbetar med ett varierat material och på olika sätt för att stimulera
olika lärstilar. I så motto är undervisningen individuellt anpassad. Ett
pragmatiskt och individuellt förhållningssätt används också vad gäller stöd
till eleverna. Det kan visa sig genom att lärarna finns tillgängliga för
eleverna på skolan utanför lektionstid eller att lärare gör överenskommelser
med enskilda elever om individuella stödtillfällen. Vissa lärare genomför
egna eller standardiserade tester eller kartläggningar i början av kurserna
för att få en bild av elevernas förkunskaper och eventuella stödbehov. I
Upplands-Väsby genomförs en fördjupad individuell studieplan utifrån
kartläggningssamtal med eleverna.
Initiala tester för att kartlägga eleverna genomförs dock inte
systematiskt, utan det är upp till varje lärare att genomföra sådana.
Här finns således utrymme för att ta fram rutiner för att identifiera
stödbehov, så att ingen elev faller mellan stolarna. De flesta elever
får emellertid det stöd de behöver för att utvecklas. I många fall är
undervisningsgrupperna dock tämligen stora – emellanåt till den
grad att eleverna inte får plats i klassrummet. Under sådana
förhållanden blir det svårare för lärarna att följa samtliga elevers
utveckling och specifika behov. Att ge adekvat stöd på individnivå
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 40(42)
kan också försvåras. Särskilda handledningstillfällen finns, men kan
utökas, särskilt för de elever som läser kurser med många
kursdeltagare.
Elever vi träffar upplever att de stora och heterogena
undervisningsgrupperna gör att lärarna ibland har svårt att hitta
rätt nivå i undervisningen. Vissa av eleverna ger uttryck för att
tempot och svårighetsnivån ibland är för låg (eller för hög) och att
det förekommer en del repetition. Nya elever som kommer in i
befintliga grupper kan ha svårt att hänga med, anser några elever.
Vi bedömer emellertid att lärarna arbetar på ett konstruktivt sätt,
t.ex. genom att dela in stora klasser i mindre grupper. Den rådande
situationen är dock inte optimal och det gäller de flesta av de
besökta enheterna. Skolledningarna framhåller att det är svårt att
dimensionerna utbildningarna då elevantalet fluktuerar mellan
studieperioderna. En utbildningsansvarig menar att de behöver
vara flexibla och vara beredda att hitta lösningar som passar för
den aktuella perioden.
Eleverna får bra feedback, men den försvåras av olika skäl
Eleverna får i regel fortlöpande återkoppling från sina lärare om var de
befinner sig i sitt lärande och hur de kan gå vidare för att utvecklas mot
kursmålen. Vanligen är återkopplingen också skyndsam, menar eleverna.
Mycket av återkopplingen sker i Lernias plattform, It’s Learning. I
plattformen finns också styrdokumenten tillgängliga så att eleverna kan ta
del av kurs- och ämnesplaner med kunskapskrav. Lärarna arbetar på sina
håll aktivt med att eleverna ska få en förståelse för de kunskapskvaliteter
som skrivs fram i kunskapskraven. Vissa lärare, framförallt i Kista, arbetar
också med självskattningar och kamratbedömningar i samma syfte. En del
lärare har också tagit fram faktiska elevarbeten för att illusterar olika
betygssteg. Många lärare samarbetar en hel del kring bedömning och
betygssättning av elever. Sambedömning av t.ex. nationella prov genomförs
och gemensamma elev- och betygskonferenser hålls. Lärarna upplever att
de har ett brett och varierat underlag för att kunna sätta betyg på eleverna i
slutet av kurserna.
Som nämndes ovan är undervisningsgrupperna i bland
förhållandevis stora. Många elever och nya elever som kommer in i
befintliga klasser underlättar inte för lärarna att återkoppla till
eleverna. Ibland är feedback endast kortfattad, menar några elever.
Vissa lärare instämmer och menar att många elever och korta
kurser gör att lärarna inte hinner ge den feedback som de önskar
kunna göra. En nackdel i detta arbete är att anordnarens
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 41(42)
lärplattform inte används i Järfälla och i Upplands-Väsby.
Lärplattformen är annars ett bra verktyg för att återkoppla till
eleverna. För några lärare är också den begränsade tiden något
som medför att de inte hinner ge eleverna en djupare förståelse för
kurs- och ämnesplanernas innehåll och krav. Istället delas dessa ut
till eleverna som får läsa dem på egen hand.
Samarbete leder till utveckling, men utbytet mellan enheterna
kan utökas
Vad gäller bedömning av eleverna finns ett utvecklat samarbete mellan flera
lärare. I t.ex. Kista finns rutiner för sambedömning, men också utbyte av
bedömningsmaterial och arbetsuppgifter mellan lärarna. Lärarna upplever
generellt att det finns utrymme för pedagogiska diskussioner, t.ex. inom
arbetslagen. Enheterna i Liljeholmen och Globen har successivt närmat sig
varandra i flera avseenden vilket har lett till mer utbyten och samarbeten
mellan lärarna på de båda enheterna. I Liljeholmen har lärarna inlett
auskultationer som en del i ett kollegialt lärande.
För att belysa kvaliteten i verksamheterna genomför de flesta lärare
kursutvärderingar. I Kista genomförs studiereflektioner en bit in i kursen.
Dessa syftar till att eleverna ska få kontroll över sitt eget lärande, men också
för att ge input till lärarna för att utveckla verksamheten. Några lärare gör
veckovisa utvärderingar för att få elevernas syn på undervisningen och vad
som bör förändras. Därtill har anordnaren underlag såsom KSL:s
studerandeenkät och protokoll från studeranderåd att analysera för
verksamhetsutveckling. Förändringar i organisation, upplägg och
genomförande sker kontinuerligt utifrån utvärdering och analys av
tillgänglig data och information. Det kan t.ex. röra sig om analyser av
nationella prov som förändrat undervisningens uppläggning, om analyser
av kursuppgifter i syfte att förändra kursens innehåll. Vidare har
resultatanalyser lett till förändringar i gruppsammansättningar och till
utveckling av pedagogiken mot att t.ex. arbeta mer med genrepedagogik och
flippat klassrum.
Utbyte av material, idéer och erfarenheter mellan Lernias enheter i
regionen sker dock sällan. En viss enhet kan ha utvecklat sin
verksamhet långt inom ett visst område och en annan enhet kan ha
förtjänster inom andra områden. Om utbytet utvecklas finns därför
många vinster att göra för verksamheten i stort.
De lärare som är ensamma att undervisa sitt ämne på en enhet eller
lärare som inte har några kollegor inom sin skolform kan dra nytta
av ett mer systematiskt samarbete mellan enheterna.
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN
Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar 42(42)
Anordnaren har en rad underlag för analys av sin verksamhet, men
de egna elevenkäterna ger i dagsläget otillförlitlig information på
grund av låg svarsfrekvens. Dessa enkätsvar kan vara av stort
värde för att fånga elevernas synpunkter på verksamheten. Samma
funktion kan studeranderåd ha, men är också ett av flera sätt som
elever kan utöva inflytande på. På enheten i Järfälla saknas
studeranderåd eller motsvarande. Ett annat område som skulle
kunna utvärderas mer ingående är studie- och yrkesvägledningen.
Studie- och yrkesvägledningen och administrationen kan
stärkas
Tillgången till studie- och yrkesvägledning varierar mellan enheterna.
Vägledarna har dock ett engagemang för att elevernas studieresultat ska bli
goda. I Kista har vägledaren tät kontakt med eleverna, vilket bland annat
har lett till färre studieavbrott.
Studie- och yrkesvägledarna har på flera enheter ont om tid för att
vägleda eleverna. En del tid går åt till administrativt arbete och till
att stötta eleverna vid ansökningsperioder. Detta har lett till att
tiden för att få en samtalstid med en vägledare kan vara
förhållandevis lång i t.ex. Liljeholmen, Kista och Järfälla. En
tydligare rollfördelning och arbetsbeskrivning för studie- och
yrkesvägledarna samt för administrationen efterlyses av några
vägledare. I Järfälla saknas vid tillfället för utvärderingen en
administratör, vilket lett till ökad arbetsbelastning för övrig
personal.