DITT MAGASIN FRÅN LOGICA

LÖSNINGAR

RESULTAT

TRENDER

#2 2011

MOBILA AFFÄRER 2.0En ny värld öppnar sig

CIO I FOKUS:Tuffa utmaningar för SJ:s Jan Fecko

DATAHALLENbakom skalet

bygger bredband för miljarder

MALIN FRENNING,TELIASONERA

raketfart10 SNABBA med

Marika Carlsson

INTRO EDP Renováveis

Vindkraftsanläggning på den

portugisiska ögruppen Azorerna.

ÖVERVAKAR VINDENSS KRRAFTTERROVANFÖR BYARNA I Portugal slingrar sig vind-

kraftverken fram lite överallt. Landet är en av

de vindkraftstätaste regionerna i Europa.

EnEn aav världens största aktörer inom vind-

krkrafaftstsomområrådedet t ärär EEDPDP Renováveis. Sedan

202 06 hharar fföröretetagagetet öökakat t sisin n ininststalalleleraradede vvind-

kraftseffekt med ddryygtgt 4400 prprococenentt peper r årår. .

Men att hantera vindkraft är en n kokompmplelex x hihis-s-

toria. Och det handlar inte främst om att verken

ofta är placerade på ganska otillgängliga plat-

ser, utan svårigheten att reglera elproduktionen

eftersom vinden ofta är nyckfull och ojämn.

Samtidigt är regleringen central i elnäten: till-

förseln och uttaget till elnäten måste balansera

vavavvav raaraanddndndrararara ffffffffffförörörörörörörörörörörörörr aaaaaaaaaaaatttttttttttttttttttttttttt eeeeeeeeeeeeeelslslslslslssslsslssysysysysysysyysysysysstetttttttt met inte ska kollapsa.

För att styra, kontrollera och optimera produk-

tionen i sina vindkraftsparker i Portugal och

Spanien använder EDP Wind Energy Manage-

ment Systems (WEMS) från Logica. Tack vare

detta kan all produktion enkelt övervakas från

två kontrollstationer, i Porto och spanska

OvOvieedod .

I SSYSTYSTEMEEMET GT GÅR ÅR dedet t atattt föföljlja a prprododukuktit onen i

realtid i sammtlt igga a krk afaftvtvererk.k. OOmm dedet t lylyseser r rörötttt

på skärmen kan operatöreen n klklicickaka ssigig nnerer ii

programmet och kontrollera anläggniningegen n inin

i minsta detalj för att göra en felanalys och

utföra eventuella åtgärder, till exempel att

stoppa anläggningen.

WEMS har även inbyggda vädere prp ogognonoseser r

och anpassar automatiskt produktionen effteter

meterologernas bedömningar, för att förhindra

över- och underproduktion.

Systemet har väckt stor uppmärksamhet i

energivärlden och belönades i våras med utmär-

kelsen Excellence in Renewable Energy Award.

EDDP P RENOVÁVEISAFFAFFÄRSÄRSIDÉIDÉ:: PPror ducera el med förnybar

eenenergrgi,i, ffrärämsmst t vivindndkrkrafaft.t ELKAPACITET: 6 700

MWW (m( ototsvsvararanandede ccirirkaka ssexex kkärärnkraftverk).

OMSÄTTNINNG: 9448 8 mimiljljononerer eeururoo (2(201010)0). .

ledare: stefan gardefjord

Gardera med kryssi skrivande stund har hösten kommit igång på allvar. Ännu är det för tidigt att avgöra exakt hur den senaste tidens ekono-miska utveckling kommer att påverka den svenska konjunkturen. Men det gäller att ha beredskap för det värsta – eller det bästa.

Nu är det återigen läge att ”gardera med kryss”. För om det är något det senaste decenniet lärt oss är det att såväl företag som it-avdelning måste vara agil. Mode-ordet inom it-branschen som betyder att man måste vara flexibel, förändringsbenä-gen och snabbfotad – ha ena foten på brom-sen och den andra på gasen.

För daGens it-cheFer, som ansvarar för ryggraden i allt fler svenska verksamheter, betyder en annalkande kris att man måste vara beredd att snabbt agera på förändringar. För oss i it-branschen innebär detta både stora utmaningar och nya möjligheter. Jag ser tydligt hur vi kan hjälpa till att både kapa kostnader och öka flexibiliteten hos våra kunder när det bäst behövs.

Men det gäller också att våga använda it på nya innovativa sätt. Och innovation går som en röd tråd i detta nummer av Inblick. Du kan till exempel läsa om explosionen av nya affärsmodeller inom m-commerce, mobil handel, i vår fokusartikel (sid 20–23).

spännande nyheter exploderar också inom miljöområdet. I spåren av klimatutma-ningen har Logica utvecklat en rad lösning-ar för kunder runt om i Europa – med fokus på hållbarhet och minsta möjliga klimatpå-verkan. Samtidigt som de också förgyller var-dagen lite, till exempel med smarta resepla-nerare, intelligenta laddstationer och roliga elmätare (läs mer på sid 26–27).

Så även om det ekonomiska läget är lite osäkert just nu är jag full av tillförsikt inför utmaningarna.

Som vanligt tar vi gärna emot synpunk-ter på artiklarna i tidningen.

God läsning!

STEFAN GARdEFjoRd CEo Logica Sweden

36 ruckar på bilden av sveriGe

Komikern Marika Carlsson fortsätter sin omtalade turné En negers uppväxt.

20mobila aFFärer

Glöm datorn. När de smarta mobilerna tar över öppnas en mängd spännande affärsmöjligheter som du inte trodde fanns.

övriGt i inblick

5 Först & främst: Staffan Truvé9 Sälj mer på webbplatsen10 CIO i fokus: Jan Fecko12 Notiser i framkant13 Skatteverkets big bang14 It i vardagen – högskolan19 Coola kontorsprylar24 Skandias e-kommunikation25 Krönika: Olof röhlander28 It-trender 32 På besök i Härjedalen34 Heta debatter i almedalen

reportaGe

6 Sandvik har järnkoll Genom informationssystemet MLS minskar

produktionsmissarna på Sandvik Materials Technology.

15 Möt Sveriges mäktigaste kvinna Malin Frenning, bredbandschef på Teliasonera, ansvarar för 4 300 mil datanät och 13 000 medarbetare.

26 Gröna it-lösningar i europa Från smarta elnät i London till ökenrally –

Logicas gröna lösningar finns överallt.

30 logicas hjärtverksamhet Så fungerar en datahall bakom skalet.

4 | inblick 2–11

ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige redaktör: Anna Carlson, 08-671 92 72, anna.carlson@logica.com redaktionell produktion: Intellecta Corporate, Johan Wickström (projekt ledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se Omslagsbild: Jennifer Nemie repro: Turbin Tryck: Ineko ISSN 1651-4572

Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år. Du kan prenumerera utan kostnad.

Logica, 131 85 Stockholm Tel: 08-670 20 00, www.logica.se

innehåll # 2 2011

FO

TO

: JE

NN

IFE

R N

EM

IE

NAMN: Staffan Truvé.

ÅLDER: 48.

FAVORITPRYLAR: Robot-

gräsklipparen och Iphone.

LÄSER: Just nu, ”Future

babble” av Dan Gardner.

SPANAR IN I FRAMTIDENRUNT FEM PROCENT av all informa-

tion på Internet handlar om framti-

den. Men hur ska man sortera i allt

detta material för att kunna förutsäga

kommande händelser?

– När du söker på Google kan du

få fram en text som handlar om

”nästa vecka” som i själva verket

kan gälla 2005. Vår teknik tolkar tex-

terna utifrån ett tidsperspektiv, säger

Staffan Truvé, som tillsammans med

kollegan Christopher Ahlberg starta-

de företaget Recorded Future 2009.

Staffan Truvé tar upp sin laptop

och knappar in ”car industry in India

+ 2013”.

På skärmen dyker det upp en lång

graf som visar antalet träffar, månad

för månad under 2013 (inklusive tyd-

liga källhänvisningar).

– Det här är ju ett bra underlag om

man ska gå in i Indien och investera

under kommande år, säger Staffan

Truvé.

RECORDED FUTURE samlar informa-

tion från cirka 40 000 källor (från New

York Times till Twitter) och presente-

rar resultaten i grafi sk form. Program-

met tolkar också attityder och trovär-

dighet i det som skrivs och redovisar

det genom olika färgmarkörer.

– I vanliga fall är marknadsföringen

det svåra när man bygger upp ett

nytt företag, men i vårt fall är det tek-

niken. Det är avancerad språkanalys

i grunden, säger Staffan Truvé som

har en lång gedigen karriär i it-Sveri-

ge alltsedan han doktorerade på da-

torseende och bildbehandling 1992.

Han har bland annan varit med och

dragit igång Interactive Institute

1998, varit vd för SICS (Swedish In-

stitute of Computer Science) 2005–

2009 och sitter nu i regeringens digi-

taliseringsråd. Men i grund och

botten är han en entreprenör, som

gillar att starta och hjälpa företag

som vill knoppa av forskningsidéer.

HAN VAR BLAND ANNAT med och

startade Spotfi re (som också hand-

lade om visualiserng av komplexa

datamängder), vilket blev uppköpt av

det amerikanska företaget Tibco

2007 för 1,3 miljarder kronor.

En del av de pengarna är nu inves-

terade i Recorded Future. Även ett

par tunga amerikanska fi nansiärer

har gått in med kapital, till exempel

Google Venture och CIA:s riskkapi-

talbolag IQT.

– Underrättelsetjänster är faktiskt

en av våra stora målgrupper. Det är

en ny trend att de börjat leta alltmer

i öppna källor.

En annan viktig målgrupp är

fi nansvärlden, som agerar mycket

på framtidsbedömningar.

Än så länge har Recorded Future

inte satt igång några direkta mark-

nadsaktiviteter, utan förlitar sig på

viral marknadsföring på nätet.

– Nu tittar vi på lite olika affärs-

modeller för tjänsten, kanske en

enklare gratisvariant. Och så håller

vi på att utveckla en kinesisk och

en arabisk version av vår analys-

motor.

JOHAN WICKSTRÖM

FÖRST & FRÄMST Staffan Truvé

INBLICK 2–11 | 5

Sandvik Materials Technology, SMT

SMT ÄR ETT affärsområde inom Sandvik-

koncernen och en världsledande tillverkare av högt

förädlade produkter i rostfria stål, speciallegeringar,

metalliska och keramiska motståndsmaterial samt

processanläggningar och sorteringssystem.

ANTAL ANSTÄLLDA: Cirka 8 000.

OMSÄTTNING: 18,7 miljarder kronor.

6 | INBLICK 2–11

Hans Edström och

Tommy Olsson på SMT (t v)

tillsammans med Logica-

konsulten Fredrik Olsson

inspekterar bandfabriken.

UPPDRAGET Sandvik

D

I BANDFABRIKEN HOS Sandvik Materials Technology, smt, går valsverk och ugnar för fullt. Här tillverkas stålband i alla tänkbara storlekar, från minsta rakblad till större transportband för an-vändning inom läkemedelsindustrin. Banden värms och valsas till rätt dimensioner – ett 70 meter långt band kan gå in i ena änden av ett valsverk för att komma ut i den andra, med dubbel längd.

Processen sker under ständig övervakning, numera it-baserad. Navet för att koppla samman processdata från maskiner med andra datafl öden är informationssystemet mls.

– Tidigare kunde vi stå och riva i säckar med printade utskrift er av processdata, och det kunde ta fl era veckor att hitta rätt data. Sen skulle den analyseras också, säger Tommy Olsson, ansvarig för analys-och metodenheten vid smt:s bandverksamhet.

Tommy Olsson och hans kollegor inom analys och metod är ständigt på jakt eft er eventuella brister i produktionen. De följer upp produktionsfl ödena, exempelvis temperaturer och hastighe-ter, och håller koll på förbrukningsvolymer och bandprodukter-nas miljöpåverkan.

– Det handlar mycket om att lära av tidigare misstag. Nu kan vi enkelt gå tillbaka och se var felen fi nns, fortsätter Tommy Olsson.

Ja, mycket har hänt sedan 1862, då Sandviks grundare Göran Fred-rik Göransson använde den då revolutionerande Bessemermetoden för att tillverka stål. Idag är Sandvik en världsledande verkstadskon-cern med verksamhet i 130 länder, 47 000 anställda och en omsätt-ning på nära 83 miljarder kronor (2010).

smt:s kunder fi nns över hela världen, inom allt från energi och elektronik till bil-, fl yg- och gruvindustrin. Rörverksamheten utgör det största segmentet, och fi nns exempelvis inom olja, gas och kärnkraft sindustrin.

För smt ökar kraven på eff ektivitet, produktivitet och säkerhet ständigt. Fel och svinn i produktionen är väldigt kostsamt, och möjligheten att analysera processdata är avgörande för att hålla den höga kvalitetsnivå som smt lovar sina kunder.

VI HÄLSAR PÅ i en av bandfabrikens övervakningskurer, där två fabriksmedarbetare via en datorskärm övervakar fem bandugnar. Ner på sekundnivå, ibland snabbare än så, loggas data om tempe-raturer och hastigheter. Just nu är allt är som det ska, temperatu-ren ligger strax under 800 grader.

– mls är främst tänkt att vara ett kontorsverktyg, men kan som ni ser även användas i produktionsmiljö, förklarar Hans Edström, pro-jektledare vid smt:s cio Offi ce. Det var också där som informa-tionssystemet mls såg dagens ljus 2007, inom ramen för ett utveck-lingsprojekt under namnet ”Mät, Lär, Styr”.

– Vi hade stora behov av ökad harmonisering och automatise-ring i produktionsfl ödet. 2007 utvecklade vi mls-systemet för att logga produktionsdata, förklarar Johan Malmgren, cio, Sandvik Materials Technology.

Önskemålet om ett kraft fullare och enklare it-verktyg för att analysera systemprocesser och jobba mer förebyggande kom från Sandviks avdelning för forskning och utveckling, där Sandvik år-ligen satsar nära tre miljarder kronor. Fler än 2 400 medarbetare är aktiva inom området och koncernen har omkring 5 000 aktiva patent.

SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY

I bandfabriken på Sandvik Materials Technology har personalen kontroll på alla detaljer i produktionsfl ödet. Med hjälp av informationssystemet MLS har företaget successivt utvecklat och optimerat processerna för att klara de allt hårdare kundkraven. TEXT: SOFIA ERIKSSON FOTO: LARS HALVARSSON

Alla produktions-

fl öden, till exempel

temperaturer, kan

övervakas in i

minsta detalj.

JÄRNKOLL på alla detaljer

INBLICK 2–11 | 7

Kort efter projektstarten kom Logica in som kvalitetssäkrare med en konsult på plats hos smt. En konsult har blivit fyra.

– Vår roll är att läsa in och kontrollera processdata i mls, och koppla informationen till exempelvis leveranser och kundkrav. I mls grafiska webbgränssnitt kan användaren visualisera och pre-sentera data på en mängd olika sätt, förklarar Fredrik Olsson, en av Logicas konsulter.

Med aMbitionen att kunna rulla ut mls inom hela smt utveck-lade Logica under 1,5 års tid mls till en ny produkt – från ett pro-jekt som var anpassat efter bandverksamheten till en mer generell produkt. Idag kan systemet automatiskt ta emot data från tillverk-ningsprocessen, eller knappas in manuellt via maskinernas styrsys-tem. Användargränssnittet är enkelt och överskådligt. Pedagogisk grafik gör att systemet kan användas i produktionsmiljö, oavsett var i världen produktionen finns.

Först ut blev bandfabriken i Sandviken, där mls installerades på ett 60-tal maskiner. Sedan har systemet införts inom både smt:s band- och rörverksamhet, exempelvis i fabriker i Kina och Tjeckien. Totalt är idag cirka 200 maskiner vid ett tiotal produk-tionsenheter kopplade till mls.

– I Tjeckien installerar vi och bygger just nu upp mls, där sys-

temet används för att säkra kvaliteten i tillverkningsprocessen av rör för energisektorn, fortsätter Fredrik Olsson.

Premiärutrullningen av systemet pågick under 16 månader. I dag tar samma process cirka fyra veckor. Målet är att det ska ta tre veckor att installera mls i en ny fabrik, inklusive förstudie.

Intresset från övriga Sandvik är enormt.– Fler och fler enheter inser värdet med ett kraftfullt it-verktyg

som gör det möjligt att arbeta mer proaktivt. Alla våra enheter vill ha mls, säger Hans Edström.

Under 2011 har Logica tillsammans med Sandviks bandverk-samhet tagit första steget mot en ännu bredare informationsplatt-form via mls.

– Det är på sätt och vis typiskt att första steget togs just i band-verksamheten, som är en komplex verksamhet med många olika typer av data. Det krävdes också en mognad i organisationen innan det var dags att gå vidare, säger it-chefen Johan Malmgren.

Johan Malmgren syftar på pip, Product Information Portal – en webbaserad portal som kombinerar data från mls och andra pro-duktions- och provningssystem. Logica designar och utvecklar medan Logicas samarbetspartner Microsoft bidrar med bland annat teknikval och support.

– Det är svårt att räkna exakt hur stora besparingar systemen kan ge, men det finns enorm potential. Normalt för den här typen av industri är 10–20 procents kvalitetsbristkostnader. För smt, som har en årlig omsättning på cirka 20 miljarder kronor, innebär det betydande belopp, avslutar Hans Edström.

MLS optimerar produktionsprocesserna

inforMationSSySteMet MLS (Mät, Lär, Styr) utvecklades för – och av – Sandvik. Med Logicas hjälp har systemet utvecklats till en pedagogisk produkt för analys av historiska data som gör det möjligt att optimera och effektivisera framtida processer.

Tidigare kunde det ta flera veckor att hitta rätt data. Sen skulle den analyseras också.

tommy olsson, sandvik materials technology

Uppdraget Sandvik

8 | inblick 2–11

Stålband i alla tänkbara storlekar tillverkas i SMT:s fabrik i Sandviken.

Pedagogiska gränssnitt underlättar uppföljning-en när Hans Edström går igenom siffrorna.

D

TÄNK DIG ATT du surfar in på en webbshop. Ut-budet är enormt, tjänsterna komplexa och du vet inte riktigt vad du är ute eft er. Du får då ett er-bjudande om personlig hjälp. Under en text- eller videochatt visar en expedit runt dig till rätt sidor, demonstrerar produkter och hjälper dig att fylla i blanketter.

– Genom ps plugin kan vi ta försäljning och kundservice online till en helt ny nivå. Kunder kan nu få lika bra service på nätet som de kan få i en fysisk butik, säger Alexander Lunde, vd på Vergic.

MEN DET ÄR inte bara e-handeln som kan dra nytta av ps plugin. I princip alla branscher kan använda sig av produkten, och intresset har visat sig stort.

– Vi har till exempel ett energibolag som an-vänder sig av produkten för att hjälpa sina kun-der fylla i elavtal på nätet. Det går i princip att applicera på alla typer av företag.

Att skapa en positiv kundupplevelse för besö-kare på nätet är ett aktuellt behov inom många

branscher. En kundlista i realtid berättar vad be-sökarna gör på sajten och vilka som är intressanta att ta kontakt med. Genom att personligt möta kundernas behov redan på webben kan man minska returer och reklamationer, öka på kund-nöjdheten och vara ett stöd i beslutsprocesser.

– Med ps plugin ser vi att en av tre som er-bjuds hjälp på en hemsida tackar ja till det. Och de som får hjälp avslutar också oft are aff ären, säger Alexander Lunde.

TACK VARE PS plugins unika möjligheter blev produkten årets vinnare i Logicas globala inno-vationstävling – Global Innovation Venture Partner Programme. Vinsten innebär att Vergic tillsammans med Logica kommer ta fram en glo-bal strategi för fl era nyckelmarknader.

– Vi är självklart mycket stolta över vinsten och ser verkligen fram emot samarbetet. Vi kommer nu se över våra gemensamma aff ärsmöjligheter och göra en branschanpassning. Logica får en bra produkt att sälja och vi kommer kunna dra nytta av Logicas erfarenhet, säger Alexander Lunde.

Hjälp kunderna rätt på webbplatsen i realtid och skapa mer affärer. Det är tanken bakom företaget Vergics lösning ps plugin – som tidigare i år vann Logicas globala innovationstävling.

TEXT:MALIN LARSHAMMAR FOTO: HEIDE BENSER/CORBIS

Sälj mer på webbplatsen

INBLICK 2–11 | 9

10 | INBLICK 2–11

CIO I FOKUS Jan Fecko

På rätt spårEn driftsstörning på SJ:s it-enhet kan påverka tusentals människor. Därför fokuserar CIO:n Jan Fecko på ökad driftkvalitet och att skapa en tydligare styrning av it-systemen.TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: JENNIFER NEMIE

INBLICK 2–11 | 11

I SJ:S HUVUDKONTOR på centralstationen i Stock-holm sitter företagets historia i väggarna. I ett pam-pigt konferensrum hänger målade tavlor av alla gamla direktörer och i korridorerna står modeller av lok och vagnar som använts genom åren. Men precis utanför fönstret kan medarbetarna också blicka ut över perrongerna där de senaste x2000-tågen står och väntar på sina passagerare.

– Det är rätt häft igt att sitta i samma lokaler som sj:s direktörer från slutet av 1800-talet en gång sut-tit, säger Jan Fecko, cio på sj.

Han tillträdde rollen som cio, eller it-direktör som det kallas inom sj, för drygt ett år sedan. Då kom han direkt från Telenor där han arbetat som utvecklingschef.

– Jag har arbetat inom telekombranschen sedan 1995 och kände att det var dags att testa något annat. Drömmen om att få driva en it-avdelning och jobba med ett av landets mest välkända varu-märken lockade.

SAMTIDIGT MENAR HAN att telekombranschen inte är helt olik sj:s verksamhet då båda branscherna handlar om infrastruktur och information.

– Jag kan ta med mig mycket från mina tidigare roller. Speciellt samspelet mellan it och verksamhet.

Och just detta är något som Jan Fecko lagt extra mycket krut på under det gångna året.

– Jag har prioriterat att stärka det interna infor-mationsfl ödet. Vi på it måste bli bättre på att förstå och stötta verksamheten. Men vi behöver också bli bättre på att kommunicera ut vad vi gör till verk-samheten – ute på tågen, i kundtjänsten och andra delar av organisationen.

Som en del i att stärka sj:s it-enhet har ett it-råd satts samman där en person från varje stab sitter. Rådet träff as kontinuerligt för att ta upp prioritera-de it-satsningar.

– Det är viktigt att vi får reda på vad som eft erfrå-gas inom de olika staberna. I it-rådet lyft er vi alla relevanta frågor och fattar gemensamma beslut. Jag är glad över att ha en företagsledning som förstår värdet av it, säger Jan Fecko.

PÅ SJ:S IT-AVDELNING arbetar idag 30 personer in-ternt. De stora delarna – som drift , förvaltning och systemutveckling – är outsourcade, bland annat till Logica.

– Vi är i grunden en beställarorganisation. Vi ska fånga upp verksamhetens behov, leda leverantörer-na i rätt riktning och driva verksamheten framåt. Vi har en spretig it-miljö med stordatormiljöer – och den expertis och specialkompetens som går att få genom externa leverantörer hade varit svår att ha in-ternt. Men samtidigt ställer outsourcing höga krav på oss, säger Jan Fecko.

Eft ersom sj har ett fl ertal outsourcingleverantö-

rer kan det kan vara svårt att få alla parallella projekt att gå ihop och fungera tillsammans. För att få ord-ning på drift skvaliteten och kontroll över it-projek-ten kommer därför ett stort arkitekturprojekt ge-nomföras framöver.

– Arkitekturstyrningen kommer ta tid men är nödvändig för att bygga vidare it-miljön. Under året har vi till exempel gått igenom de problem vi haft med drift kvaliteten och fått ordning på det.

Just drift en är enligt Jan Fecko a och o. Systemen måste funka. Och så fort någon typ av drift störning uppstår så får alla på it-avdelningen ett sms som in-formerar om detta. Något som sj:s drift schef blev väl medveten om den 25 december 2010 då ett sys-tem oväntat låg nere.

– Han fi ck illa kvickt lämna julfi randet och lösa felet. Det kan låta hårt men vi tycker alla att det är ett bra system. Det är bra att det gör ont. Drift en måste funka och så länge den inte gör det så är det ju vi på it som är ansvariga, konstaterar Jan Fecko.

DE SENASTE VINTRARNA har sj:s varumärke fått sig en törn. Tåg har varit inställda, passagerare strand-satta och informationen dålig. Och med 100 000 personer som dagligen reser med sj på 700 tåg krävs ett ständigt aktuellt och uppdaterat informations-fl öde.

– Vädret kan vi inte påverka men det är viktigt att vi visar att vi reagerar och bryr oss. Vi måste helt en-kelt bli bättre på att sprida informationen. Idag kan en resenär ibland få snabbare reseinformation genom att läsa på Aft onbladet i mobilen, och det blir ju en konstig situation när resenären vet mer än personalen.

Drömscenariot vore att kunna informera kun-derna gällande förseningar och störningar redan innan denne beger sig hemifrån. Men för att lyckas med detta måste även andra aktörer hoppa på tåget.

– Vi för diskussioner med Trafi kverket om hur detta skulle kunna genomföras. Det är mycket som spelar in för att få all information att samspela på ett strukturerat sätt. Men jag hoppas att det är något vi kan lösa.

SÅ KAN IT STÖDJA VERKSAMHETEN Jan Feckos tre bästa tips

1 Var ute i verksamheten. Som

Gartner säger: de CIO:er som

spenderar två dagar mer i månaden

ute i verksamheten än ”medel-

CIO:n” är mer effektiva i sin roll.

2 Närvarande och aktivt ledarskap,

är en gammal devis som alltid

gäller. Medarbetare ska få mål,

riktning, dialog och därmed fattas

snabba beslut. Det kräver ledare

som är närvarande och aktiva.

3 Tydlig målbild, tydlig styrning

och rätt design skapar rätt

systemstöd.

Vi behöver bli bättre på att kommunicera ut vad vi gör.”

Om SJSJ ÄR ETT statligt bolag med uppdrag

att bedriva lönsam persontrafi k. SJ

har omkring 5 400 anställda och trafi -

kerar cirka 350 stationer. Varje dag

reser 100 000 människor med SJ.

12 | INBLICK 2–11

NOTISER I framkant

Kolla tidsandan på nätetVI VAR LYCKLIGAST runt 1830 – sedan gick

det utför till 1980-talet, då kurvan vänder

svagt uppåt igen. Det visar en snabb sökning

på ordet ”happiness” i Googles tjänst

NgramViewer, som läser av en inscannad

databas med runt 5 miljoner böcker från

1500 och framåt (cirka 4 procent av samtliga

böcker som tryckts).

Denna digitala skatt har blivit en ny forsk-

ningsnisch för historiker, även om detta

databasmaterial nog behöver stoppas in i ett

vettigt sammanhang för att få betydelse.

Slår vi till exempel in ”Sweden” ser vi att vi

stod på vår höjdpunkt i mitten av 1700-talet

(i alla fall i böckernas värld).

D Kolla själv nåt sökord på ngrams.googlelabs.com

Laddat hundkoppel

KÄNNS DET TUFFARE att gå ut med

hunden nu när höstmörkret lägrat

sig? Då kanske detta hundkoppel från

Fido Fashion kan hjälpa till lite.

Utrustad med led-lampor lyser den

när du och hunden är ute och går. Och

det fi ffi ga är att energin kommer från

hunden själv: hundkopplet laddas när

hunden springer fram och tillbaka och

kopplet dras in och ut. Energin går

både till ljuset och till en nödsignal.

Och det fi nns även plats för en hund-

bajspåse.

Khu

sig

Fido

U

nä

d

Den virtuella odlingslottenSKAPA DEN OPTIMALA odlingslotten med

dina favoritgrönsaker och följ grödornas

utveckling på webben. Det är det italienska

företaget Le Verdure del Mio Orto

som kommer med detta erbjudande.

Man kan välja mellan 40 olika grön-

saker – och som en extrabonus får

kunden en fågelskrämma med sitt

ansikte på lotten.

När grönsakerna är färdiga leveras

de till dörren. Kostar en slant – drygt

1 000 euro per år, men kvalitet ska ju

kosta brukar det heta.

Digitala vykort sprider sig snabbtHITTA MOTIVET PÅ gatan, ta en bild med

Iphonen och skicka ett vykort direkt.

Postens nya app Riktiga vykort, som

släpptes i somras, har hamnat högt upp på

App Stores topplista. Runt 85 000 nedladd-

ningar till dags dato har denna Logica-

utvecklade app haft.

Betalningen, 19 kronor, sker direkt i

appen, och vykortet kommer fram dagen

därpå om det skickas före kl 16.

D Läs mer på: www.posten.se/vykort

Rulla snabbt med bagagetNÄR DU KOMMER till fl ygplatsen,

lätt försenad på grund av trassel

i trafi ken, kan det bli brått till

incheckningen. Vad passar då

bättre än att veckla ut och kon-

vertera handbagaget till en liten

sparkcykel – och fl yga förbi

medresenärerna?

Micro Samsonites Travel

Scooter har lämpligt nog hand-

bagageformat och går även att

använda som ryggsäck. Kolla

presenta tions fi lmen på You Tube

– sök på Micro Scooter Sam-

sonite.

Scanna med musenALLA MED HEMMAKONTOR vet hur stor plats

en scanner tar. Nu har LG kommit på en lös-

ning på problemet genom sin mus-scanner

LSM-100. Genom att trycka på en knapp på

ovansidan så scannas sidan eller dokumen-

tet direkt in i datorn. Det fi nns också möjlighe-

ter att redigera det inscannade dokumentet.

Musen har inte kommit ut i Sverige än men

det är nog bara en tidsfråga. Kolla själv funk-

tionaliteten på Youtube – sök på termen

LSM-100.

Att byta e-postsystem i en stor orga nisation brukar ta lång tid. Skatte-verkets 15 000 anställda gick från Notes till Exchange över en helg.TEXT: JOHAN WICKSTRÖM

KL 10 PÅ KVÄLLEN söndagen den 21 mars var Sture Waldö, client director på Logica, lite nervös. I 58 timmar i sträck – sedan kl 12 på fredagen – hade Skatteverkets it-personal med hjälp av Logicas konsulter jobbat för att klara migre-ringen av myndighetens e-postsystem med 15 000 använ-dare. Myndighetens styrgrupp hade ringt projektteamet var fj ärde timme – och allt var under kontroll.

– När vi nu skulle trycka på knappen fanns ingen åter-vändo. Det gick inte att backa tillbaka. Allt måste fungera, säger Sture Waldö.

Och allt gick precis enligt plan. När Skatteverkets per-sonal kom till jobbet på måndagen, dagen eft er, var det Exchangegränssnittet som mötte dem.

Men låt oss backa bandet innan vi går vidare. Logica hade haft en lång relation med Skattverket innan detta uppdrag och har bland annat haft ansvar för service desk, it-drift , print- och scanninguppdrag.

2006 fi ck Logica ansvar även för drift en av e-post och intranätet.

– Skatteverket var inriktat på förändring redan då. De har under avtalets gång bytt till Sharepoint och hade vissa planer på att byta Notes mot Exchange.

Våren 2010 fi ck så Logica en off ertförfrågan på ett sys-tembyte av e-posten. Anledningarna var fl era: verket ville ha en modernare miljö, spara pengar och kunna samverka

med andra myndigheter på ett enklare sätt (en stor majori-tet av myndigheterna använder Exchange).

Logica, som nyligen hade gjort ett liknande uppdrag i Täby kommun, vann upphandlingen och satte ihop ett team på sju–åtta personer för att planera migreringen.– Vi började sätta upp en plattform under hösten och hade tänkt göra migreringen stötvis i fem sex omgångar med ett par tusen användare varje gång. Men Skatteverket förordade en big bang – att allt skulle göras under samma helg, säger Sion Olofsson, projektledare på Logica.

SKATTEVERKET ÄR INTE vilken kund som helst: enligt regel-verket krävs att samtliga mail ska sparas i två år och att an-vändarna ska kunna kryptera sina mail. Och under migre-ringen måste givetvis alla mail som kommer tas om hand.

Så kraven var höga denna marshelg när Skatteverkets an-svariga projektledare skulle trycka igång det nya systemet.

– Vi hade gjort ett pilottest med 300 användare för att se att allt skulle fungera, säger Sture Waldö.

Men även om migreringen går enligt plan så räcker det inte – det gäller att tänka ett steg längre och fundera vad som kommer hända när personalen kommer på plats för-sta dagen.

– Väldigt många användare kommer ringa Service Desk trots all utbildning som genomförts samt all information som skickats ut. Så vi bemannade upp servicedesken och hade all time high i samtal under första halvan av veckan.

Eft er några intensiva dagar med högt tryck återgick Ser-vice Desken till normala supportrutiner. Och sedan dess har e-posten rullat på som den ska.

– Vårt goda samarbete med kunden var avgörande för att implementeringen skulle lyckas så bra, konstaterar, Sture Waldö.

Fyra tips innan migreringen:

1 KARTLÄGG e-postsyst-

smets beroende till kring-

liggande system eller på-

gående projekt

i ett tidigt skede.

2 SKAPA EN TYDLIG ansvars-

fördelning i projektet mellan

leverantören och din egen

organisation.

3 SE TILL ATT informera alla

berörda användare.

4 DEFINIERA MÖJLIGA utvä-

gar för att snabbt kunna

fatta beslut vid ändrade

förutsättningar under mig-

reringen.

INBLICK 2–11 | 13

Skatteverket gjorde en ”big bang”

14 | INBLICK 2–11

FO

TO

: HA

NS

WR

ET

LIN

G/M

AT

TO

N

Systemet håller gott och väl för 216 000 ansökningar i timmen.

IT I VARDAGEN Högskolan

Vässad högskolesajt klarar trycket363 DAGAR OM året råder lugna gatan

på Verket för högskoleservice webbplats

antagning.se (tidigare studera.nu). Men

de sista minuterna innan ansöknings-

tiden går ut – i mitten av april och i mitten

av oktober – ökar besökstrycket något

enormt när tusentals studenter ska söka

kurser och program i sista stund.

Detta har i fl era års tid inneburit att saj-

ten kraschat när den absolut inte får göra

det. Högskoleverket har tvingats förlänga

ansökningstiden och be om ursäkt i riks-

medierna för den panik som utbrutit

bland studenterna.

2009 FICK LOGICA uppdraget att ta över

driften och förhindra fl er krascher under

årets mest kritiska perioder. När ansök-

ningstiden tickade ner i mitten av april i år

följde både VHS och Logica trafi ken på

sajten med hjärtat i hals gropen.

– Det var väldigt spännande att följa an-

sökningstoppen. Klockan 23.58 var trafi -

ken som störst, men ingenting alls hände.

Det blev en otroligt lättad stämning efter

midnatt, nästan som vid en valvaka,

minns Lasse Asp, kundansvarig, Logica.

Lösningen krävde inte mer än en tred-

jedel av de 60 servrar som användes

innan, och en tredjedel av den tidigare

bandbredden eftersom stora delar av

sajten fl yttats ut i molnet. Systemet kan

snarast liknas vid ett gummiband.

– Systemet känner av belastningarna

och drar ut mer kraft från de applikationer

som inte används för tillfället, förklarar

Denley Phil, den it-arkitekt på Logica

som tagit fram lösningen.

I SIFFROR RÄKNAT har Logicas lösning

ungefär 20 gånger högre prestanda än

det tidigare systemet och en svarstid på

2,1 sekunder under den högsta belast-

ningstoppen då 180 ansökningar gjordes

per sekund.

I sin nuvarande utformning håller syste-

met gott och väl för 216 000 ansökningar

i timmen och utsätts för belastningstest

var femte minut året runt.

– Jag vågar säga att systemet är 100

procent driftsäkert, säger Denley Phil.

MARIA LUNDMARK

Sveriges mäktigaste kvinna

SIKTAR HÖGT

PORTRÄTTET Malin Frenning

85 procent av Europas internettrafi k går via hennes nät. Hon investerar miljarder i fi beroptik och ansvarar för 13 000 medarbetare. Möt Sveriges mäktigaste kvinna 2011: Malin Frenning, chef för Teliasoneras affärsområde bredband.TEXT: SOFIA ERIKSSON FOTO: JENNIFER NEMIE

1993. SVERIGE TYNGS av lågkonjunktur, arbets-marknaden krisar och ingen känner till internet.

Samma år tar Televerket emot 5 000 ansökning-ar till sitt traineeprogram. En av de 40 åtrådda platserna går till en 26-årig Sundsvallstjej. En tek nik intresserad, nyutexad civilingenjör inom maskin teknik, och före detta kårordförande med stort engagemang i studentlivet vid Luleå tekniska universitet. Malin Frenning antas innan somma-ren till Televerket, kliver på till hösten med ett bolagiserat Telia AB som arbetsgivare.

18 år senare heter arbetsgivaren Teliasonera. Malin Frenning sitter nu i koncernledningen och tar emot på Stureplanskontoret i centrala Stock-holm. Som chef för Teliasoneras aff ärsområde bredband rattar hon en verksamhet som omsätter 40 miljarder kronor per år och sysselsätter 13 000 medarbetare i Norden och Baltikum. Hon repre-senterar den ledande internetleverantören och det snabbast växande medieföretaget på aff ärsområ-dets hemmamarknader Norden och Baltikum. Långt ifrån det televerk som en gång grävde ner koppartråd för traditionell telefoni.

ATT MALIN FRENNING utsågs till svenskt närings-livs mäktigaste kvinna 2011, och därmed tog klivet från 43:e till 1:a plats på Veckans Aff ärers årliga lista, säger något om bredbandstjänsternas framtid.

– Digitaliseringen är en av våra viktigaste sam-hällsfrågor. Tillgången till bredband är i grunden en demokratifråga och spelar en avgörande roll för många samhällsfunktioner, konstaterar Malin Frenning.

Hennes uppdrag är att skapa kundupplevelser i världsklass, förpackade i lönsamma aff ärsmodeller.

Hon använder sin egen vardag för att beskriva. Hon, maken och de två sönerna använder minst 15 olika skärmar i hemmet: datorer, mobiler, läs- och surfplattor. Familjen använder internet för underhållning, böcker, tidningar, tv, fi lm, musik, socialt nätverkande, spel och bankärenden.

– Om fem år tror jag inte vi tänker på om vi an-vänder en mobil eller dator längre. Sömlösa gräns-snitt gör då att vi kan bära allt med oss, hela tiden. Kundbeteendet förändras och upplevelsen står i centrum. Här fi nns stora aff ärsmöjligheter, säger Malin Frenning.

Vi lever en allt större del av våra liv via webben. Både företag och privatpersoner gapar likt hung-riga fågelungar eft er mer bandbredd.

NAMN: Malin Frenning. ÅLDER: 44 år. FAMILJ: Man

och två söner, 12 och 14 år. INTRESSEN: Familjen,

resor, konst, teknik, böcker – ”jag läser så fort jag

kommer åt”. SENAST LÄSTA BOK: ”Solkungen” av

Herman Lindqvist. DET BÄSTA MED MITT JOBB: Att

hitta de bästa upplevelserna för kunderna. DET SÄMSTA MED MITT JOBB: Att vi ibland inte fi xar att

leverera upplevelsen.

PORTRÄTTET Malin Frenning

Från taket på huvudkontoret vid Sture-

plan har Malin Frenning en skaplig vy.

16 | INBLICK 2–11

– Vi ser att volymerna ökar enormt i våra nät, för-klarar Malin och fi ngrar på sitt mobilskal, natur-ligtvis i lila. Den röda tråden i Teliasoneras, och varumärket Telias, nya grafi ska profi l är färgen lila och en obruten linje som löper genom symboler och budskap.

Den obrutna linjen – från Norge till Nepal – är Teliasoneras ledord. Här spelar bredbandsverk-samheten en nyckelroll. Aff ärsområdet är mark-nadsledare i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. I Europa är Teliasonera en av de ledande ip-leve-rantörerna och den största ”carriern” för data trafi k. 43 000 kilometer nät förser internationella kunder med ip-baserade kommunikationstjänster. 85 pro-cent av Europas bredbandsleverantörer använder Teliasoneras internationella nät.

FRAMTIDEN ÄR IP-BASERAD, menar hon. Telefoni, internet, medietjänster – ip-uppkopplingen är por-ten till en ny digital värld där Teliasonera erbjuder ett fl ertal koncept för företag och privatpersoner.

”Det digitala kontoret” ger lösningar för infra-struktur, dataöverföring, molnbaserade kommuni-kationstjänster och virtuella möten i kontorsmil-jöer. ”Det digitala hemmet” kombinerar internet, tv och telefoni i olika abonnemang, med medie- och underhållningstjänster som exempelvis fi lmer i 3d-format.

Teliasoneras färska trendspaning säger att on- demand-tjänsterna kommer starkt – under 2010 hyrdes exempelvis två miljoner fi lmer via Telia-soneras digitala videobutik. Ip-tjänsterna ger Telia-sonera möjlighet till större intäkt per användare.

– Kunderna vill ha volym och kvalitet i kombi-nation, och är beredda att betala för det, säger Malin Frenning.

BREDBAND I VÄRLDSKLASS är målet för Sveriges bredbandsstrategi, formulerad av regeringen. Slut-målet är år 2020, då 90 procent av svenska hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit per sekund.

Fungerande konkurrens med valfrihet och bra priser är regeringens vision, men att bygga infra-struktur och kommunikationstjänster är markna-dens uppgift . Här spelar Teliasonera en nyckelroll som nätbyggare – och investerar fram till 2014 5 miljarder kronor i utbyggnaden av snabba fi ber-nät med vdsl (very high speed digital subscriber line) i Sverige.

Tillgången till bredband är i grunden en demokratifråga och spelar en avgörande roll för många samhällsfunktioner.

D

Den röda tråden i Teliasoneras, och

varumärket Telias, nya grafi ska profi l

är färgen lila och en obruten linje som

löper genom symboler och budskap.

INBLICK 2–11 | 17

18 | INBLICK 2–11

Stomnät, stadsnät, lokala nät, slutna nät och öppna – telekomaktörerna konkurrerar på en komplex spelplan, där kritiska röster höjts mot Teliasoneras dominans. I avregleringen ”ärvde” Teliasonera ett kopparnät – 25 jordevarv långt med 6 miljoner accesser in i människors hem. Genom avregleringen har Teliasonera haft skyldighet att släppa in kon-kurrenter i nätet, men också en möjlighet att be-stämma tjänstepriserna i nätet. Genom prisreglering hoppas regeringen nå konkurrens på lika villkor.

– Vi stöder regeringens bredbandsmål och vill bidra till att de uppnås. Men det är viktigt att pris-regleringen ger mer förutsägbara spelregler och möjlighet att uppnå rimlig avkastning på våra in-vesteringar, säger Malin Frenning.

Framtida, nya regleringsbeslut kan plötsligt för-ändra villkoren. Hur ska marknadens aktörer våga satsa off ensivt och på lång sikt – när det är svårt att förutsäga lönsamheten, undrar Frenning.

”OM MALIN FRENNINGS aff ärsområde varit ett börsbolag hade det platsat på Large Cap. Hennes miljardinvesteringar får förbifart Stockholm att se ut som ett litet vägarbete. Denna lugna doldis verkar i det tysta och är ödmjuk inför sitt upp-drag.” Så löd motiveringen när Veckans Aff ärer delade ut utmärkelsen svenskt näringslivs mäkti-gaste kvinna 2011.

Något man inte nämnde är att Malin Frenning även leder en organisation i förändring. Samtidigt som Teliasonera gasar på med framtidens ip-tjäns-ter måste kostnaderna bromsas. Koncernen skär just nu ned cirka 800 tjänster, merparten inom Malin Frennings aff ärsområde. Därför pågår ett stort kompetensskift esprogram, som en del i den

outsourcing som koncernen genomfört av it-drif-ten av cirka 20 000 arbetsplatser.

– 240 anställda har gått över till Logica, varav 140 i Sverige. Allt har fungerat väldigt bra och vi står nu inför en uppgradering av programvaror, säger Malin Frenning.

Från svenskt statsmonopol till internationellt börsbolag – Malin Frenning har karriärklättrat i takt med Teliasoneras utveckling. Hon har chefat över koncernens produktutveckling gentemot både privat- och företagskunder, för grossistförsälj-ningen av nätkapacitet, dessutom över den interna-tionella nätförsäljningen. I februari 2010 utsågs hon till vice aff ärsområdeschef för bredbandsverk-samheten för att i slutet av året tillträda som aff ärs-områdeschef.

Hon kan även titulera sig både teknologie dok-tor vid Luleå tekniska universitet och Sveriges mäktigaste kvinna 2011.

– Det är mycket, mycket hedersamt, säger Malin Frenning på ett för henne typiskt vis. Inte ett ord för mycket, leendet ständigt närvarande.

SVERIGES MÄKTIGASTE KVINNA är också fotbolls- och innebandymamman som ägnar fritiden åt sönernas aktiviteter. Vardagarna börjar tidigt i huset på ön nära Trosa, med havet utanför fönst-ret. Någon timme senare når hon kontoret vid Stureplan. Den uppmärksamme kan se att glas-ögonen är lite på tre kvart. En detalj som brukar avslöja den som slocknar i soff an, kanske eft er långa arbetsdagar?

– Jag tänker inte så, mitt jobb är så roligt. Men jag är väldigt kvällstrött, säger Malin Frenning.

Internt är man mycket stolta över sin uppmärk-sammade chef, berättar en kollega. Som ledare är hon prestigelös, ambitiös, uppskattad och omtyckt.

– Jag har aldrig jobbat så hårt som tillsammans med Malin. Hon ger mycket ansvar och förväntar sig leverans. Men hon ser sina medarbetare, höjer ständigt ribban, och man får möjligheter att ut-vecklas. Men hon stretchar också sig själv, fortsät-ter kollegan.

Under fotograferingen i Teliasoneras entré får vi det bekräft at. Förbipasserande morsar glatt, någon lägger sin hand på Malin Frennings axel. Hon ver-kar agera med samma behärskning, oavsett sam-manhang – eller?

– Jag har mycket gratis av att jag ser lugn ut. Jag verkar lugn, men kan känna annat inuti...

Teliasoneras b redbandsverksamhet

TELIASONERAS affärsområde bredband erbjuder

allt från traditionell telefoni till kommunikations-

tjänster via fi berbaserade IP-nät, gentemot privat-

kunder, företag och operatörer. Affärsområdet

omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge,

Danmark, Litauen, Lettland, Estland samt inter-

nationell carrierverksamhet. Affärsområdet om-

sätter 40 miljarder kronor per år och sysselsätter

13 000 medarbetare i Norden och Baltikum.

Mycket hedersamt, säger Malin Frenning om att få

utmärkelsen Sveriges mäktigaste kvinna 2011.

D

PORTRÄTTET Malin Frenning

INBLICK 2–11 | 19

LOREM XxxxxxxxLOREEEEMMMMMMM Xxxxxx

Gör kontoret lite coolareKontorsbordet är sig likt – månad ut och månad in. Kanske dags att satsa på nya prylar som gör arbetet lite mer coolt och lustfyllt.

FRAKTA DATORN SÄKERTVill du inte skylta med din laptop på stan?

Då är Stealth laptopfodral något för dig.

Ser ut som ett välanvänt kuvert – men är

egentligen ett mjukt, skyddande och fodrat

datafodral, och omöjligt att riva sönder.

Pris: ca 200 kr.

Dwww.coolstuff.se

DRA IGEN HÖRLURARNADe stora svarta lurarna tar stor plats

på skrivbordet. Varför inte byta till

dessa smäckra lurar inbäddade i en

azurblå nylonsladd. Den inbyggda

dragkedjan gör att man slipper allt

sladdtrassel. Pris: ca 300 kr.

D www.feber.se

COOLARE LJUSÄven lågenergilampor kan vara

snygga. Plumen 001 är världens

första formgivna lågenergilampa

– och därför behöver den inte

gömmas bakom ett skal. Och

så håller den i 8 000 timmar, åtta

gånger längre än en vanlig glöd-

lampa. Pris: ca 300 kr.

D www.plumen.se

KONTORSPRYLAR

USB-KYLSKÅPVill du kyla ner din nyinköpta läsk? Eller

dricker du så långsamt att läsken hinner bli

varm innan du druckit upp? Ett USB-kylskåp

löser dina problem. På ett par timmar kyls

innehållet ner till ca 8,5ºC. Pris: ca 200 kr.

D www.teknikmagasinet.se

LADDA BATTERIERNAHur många gånger har man inte

slängt batterier med dålig kvali-

tet? Med USB Cell slipper man

det – öppna locket, stoppa in

batteriet i usb-porten och ladda

upp det i stället. Pris: ca 130 kr.

D www.ekoprylar.se

ANTECKNINGAR UTAN SLUTEtt smart steg mot det papperslösa

kontoret: skriv ner kom ihåg-listan,

meddelanden och påminnelser direkt

på skärmen med en penna. När anteck-

ningarna är gamla är det bara att rensa

allt med ett knapptryck och börja om

igen. Pris: ca 400 kr.

D www.coolstuff.se

D

I FOKUS Mobila affärer

Mobila affärer 2.0

En ny värld öppnar sigGlöm datorn. Snart fi nns internet överallt: från vägskyltar till reklambilder. Och det skapar en mängd spännande möjligheter för både företag och konsumenter.TEXT: JOHAN RAPP

20 | INBLICK 1–11

– SKA DU FÖLJA MED upp på en kopp te?Så stod det på sexualupplysningsorganisationen

rfsu:s affi scher runt om i Sverige under april och maj. Intill den enkla frågan fanns uppmaningen: Ladda ned appen Mopper och rikta din mobil mot det printade kodmönstret (Quick Response).

Vad skulle hända då? Jo, man fi ck automatiskt reda på vägen till närmaste

försäljningsställe för kondomer.– Det var en kampanj med glimten i ögat med bud-

skapet att tänka sig för innan man ”dricker te”. Men den var också ett exempel på en intressant och viktig utveckling inom kommunikation och handel, säger Albert Bengtson, trendanalytiker på Logica.

– Internet håller på att fl ytta ut från datorskärmen mot vad jag kallar för Outernet. Snart är det förlegat att gå till sin dator och surfa. Kopplingen till internet kom-mer att fi nnas överallt runt omkring oss: på vägskyltar,

på varor i butiker, på byggnader, på nycklar, i reklambil-der, mellan maskiner…

Vi sitter på den stora terrassen på Logicas huvud-kontor vid Nacka Strand och tittar ut över vattnet mot Stockholm. Båtar passerar. Solen skiner. Albert Bengt-son riktar sin smartphone mot landskapet, som om han skulle ta ett foto. Eft er några sekunder dyker det upp markeringar i bilden. Det är länkar med informa-tion om sevärdheter på det som mobilen är riktad emot. Mobilen har identifi erat var vi är.

BÅDE I EXEMPLET med rfsu-kampanjen och utsikten läser mobilen av och kopplar till relevant information. I andra sammanhang kan det vara maskiner som kom-municerar med maskiner (se artikel intill) eller pro-dukter som triggar olika typer av information till kon-sumenter i givna ögonblick.

Albert Bengtson berättar om en skobutik som pla-

QR-koden leder

till ”Världens

farligaste möte”.

INBLICK 2–11 | 21

D cerade tre olika damskor på ett bord nedanför en bildskärm. När besökaren lyft e på en av skorna, spe-lades automatiskt en fi lm som visade just den skon på en fotomodell, i olika situationer och med olika kläder.

Vad betyder då denna nya typ av kommunikation och interaktion i ett större perspektiv?

En av de viktigaste konsekvenserna är för handeln: Var vi handlar och hur vi tar beslut om att handla sti-ger till en ny nivå. Utvecklingen sammanfattas med ord som M-commerce (mobil handel) och Augmen-ted commerce (förstärkt eller förhöjd handel).

– Vi ser en explosion av nya aff ärsmodeller. Du kan till exempel handla direkt i en blogg, i sociala mediekanaler, direkt från tillverkaren och från andra håll, säger Bengt Wessborg på e-handelsföretaget Star Republic.

SPRIDNINGEN AV SMARTPHONES och växande möjlig-heter att använda mobilen som plånbok har accelere-rat utvecklingen. Det går nu att handla saker i princip var som helst där du har mobilen med dig.

Tillgängligheten och de nya arenorna för köp innebär nya villkor också för reklam och pr, som syf-tar till att öka försäljning och intresse för varor och tjänster. Pelle Sjöqvist arbetade på stora, etablerade pr-byråer i över 15 år innan han satsade på Dahlheim & Sjöqvist, en liten, snabbfotad byrå med fokus på Augmented commerce.

– Traditionell pr jobbar för att få så många tid-ningsklipp som möjligt. Nu går man i stället direkt

på målgruppen och erbjuder direktmöjlighet till köp. Att gå via medierna som mellanhand blir allt mer ointressant, anser han.

– Det räcker inte med att bara få uppmärksamhet.Hans byrå vann tidigare i år ett internationellt pris

i Sabre Awards för sin kampanj att sälja hp-datorer till ungdomar som är specialiserade på datorspel.

– Den största utmaningen var att få dem intresse-rade av ett datormärke som ses som företagsdatorer och absolut inte som extremt snabba och resurskrä-vande gamingdatorer, berättar Pelle Sjöqvist.

ISTÄLLET FÖR PR och reklam satsade man på en ga-mingaktivitet i hp:s regi i centrala Stockholm. Spe-larna, kärnmålgruppen, fi ck testa hp:s gamingdato-rer och uttala sig i en särskild webbradiokanal, bland annat som ”Unga sommarpratare” i vilken de fi ck en timme om dagen att köra en egen prat- och musik-show. Radiokanalen gjordes som en widget, en appli-kation, som enkelt kunde spridas till bloggar och

Kopplingen till internet kommer att fi nnas överallt runt omkring oss.

ALBERT BENGTSON, LOGICA

I FOKUS Mobil handel

Håll upp mobilen mot en intressant byggnad –

och få all information på skärmen.

FO

TO

: JE

RR

Y L

AM

PE

N/S

CA

NP

IX

22 | INBLICK 2–11

hemsidor och som dess utom innehöll kopplingen till e-handelssidor där datorerna kunde köpas.

– Aktiviteterna ökade försäljningen av hp:s ga-mingdatorer med 70 procent, säger Pelle Sjöqvist.

ÄVEN RFSU:S KAMPANJ för säker sex ledde till akti-vitet. Över 1 000 personer laddade ner appen och höll sedan sin mobil mot den printade affi schen för att få mer information.

– Den kampanjen är bara en föraning om framti-den. Användningen av denna typ av dynamisk infor-mation med koppling till internet kommer att öka stort. Det ser vi i usa, Japan med fl era länder, säger Ruben Flam på Mopper, som stod för appen. Beslutsvägarna för köp håller på att ändras. När mål-

gruppen väl är inne på nätet är det lätt att köpa varan eller tjänsten. Där fi nns mer information och betal-möjligheter via mobilen.

– Säg att du ser en annons på t-banan. Några klick på din mobil och du har gjort köpet redan innan du stiger av tåget och varan är på väg hem till dig, säger Albert Bengtson.

– Utvecklingen handlar om ett nytt sätt att inter-agera med information. Istället för att sitta framför datorn är jag på stan, i bilen. Jag rör mig och runtom-kring fi nns ingångar till mer information.

– Jag kanske ska köpa en lägenhet. Jag passerar en intressant fastighet och riktar min mobil mot den och får direkt mängder av information. Eller jag handlar livsmedel och vill veta mer om en viss grön-sak.

En ny kommunikationskultur växer fram och för att driva den kommer det att behövas datorkraft , e-handelsplattformar, betalsystem och mängder av smarta lösningar.

– Det är där Logica kommer in i bilden, konstate-rar Albert Bengtson.

QR-koderEN QR-KOD (QUICK Response) är en två-

dimensionell streckkod som utvecklades av

det japanska företaget Denso 1994. QR-koder

är mycket vanliga i Japan, och har på senare

tid blivit allt vanligare i övriga delar av världen.

Koderna kan bland annat hittas på reklam-

skyltar och tidningsannonser, där läsaren kan

scanna in en QR-kod med sin mobiltelefon

som då öppnar en webbsida med erbjudan-

den eller mer information.

QR-koder kan även innehålla kontaktupp-

gifter, likt ett visitkort. Koden kan då scannas in

av en mobiltelefon som sedan automatiskt kan

lägga till uppgifter såsom namn, telefonnum-

mer och adresser i telefonens adressbok.

KÄLLA: WIKIPEDIA

Låt bilen ringa till verkstadenVARFÖR SKA DU behöva ringa till bilverkstaden och

boka tid när din bil behöver servas? Låt bilen ringa

det samtalet på egen hand.

Det låter märkligt, men det är en av framtidsmöj-

ligheterna i Logicas EMO: en liten dator som funge-

rar som ett elektroniskt diagnosverktyg för olika

funktioner i bilar. Den är exempel på en typ av

kommunikation som växer lavinartat, den mellan

maskiner: M2M (machine-to-machine).

Telekomföretaget Ericsson spår att det fi nns

50 miljarder uppkopplade M2M-enheter år 2020.

– M2M ger upphov till helt nya affärsmodeller och

lösningar, säger Richard Gustavsson, utvecklings-

konsult på Logica.

LOGICAS EMO ÄR ett exempel. Den används redan

nu för att ändra trafi kbeteenden, som att lära

yrkes förare att köra mer miljövänligt. Den lilla

datorn har detaljkoll på körteknik och utsläppshis-

torik. Pilotprojekt har genomförts med till exempel

franska posten. Om du har en stor fordonsfl otta

fi nns mycket pengar och miljö att spara på en spar -

sam körteknik.

EMO kan till exempel också kopplas till gps-system

och hålla reda på var och vilka tider en person kör sin

bil. Försäkringsbolag har visat intresse för detta.

– Om du har för vana att köra på mindre trafi ke-

rade och säkra vägar kan det i framtiden påverka

priset på din bilförsäkring: säkrare förare kan få

betala mindre. Det blir en helt ny betalmodell, säger

Richard Gustavsson.

EMO KAN ALLTSÅ se hur miljövänligt du kör, hur risk-

benägen du är och hur bilen mår.

Säg att den registrerar ett glapp i bromssystemet.

Därifrån är steget inte långt till att den talar om för

föraren att det är läge för service. Men inte nog med

det: i en framtid kan den ringa upp verkstadens

dator, stämma av verkstadstider mot förarens digi-

tala kalender och ta fram några förslag för ett verk-

stadsbesök. Du behöver bara klicka ok på en tid

som passar.

Ruben Flam, vd på

Mopper som utvecklar

lösningar för att knyta

ihop tryckta och digitala

produkter.

INBLICK 2–11 | 23

FAKTUROR, MARKNADSBREV OCH infor-mationsmaterial – det är mängder av infor-mationsmaterial som bank- och försäk-ringsbolaget Skandia skickar ut till privatpersoner, företagskunder och leve-rantörer. Och det gäller att allt hamnar rätt.

– Det är viktigt för oss att nå ut till våra kunder på deras villkor, säger Magnus Fors-man, verksamhetsområdesansvarig på Skandia

Tidigare kommunicerade Skandia med sina kunder genom printade brevförsändel-ser och elektroniska utskick. Problemet med den elektroniska kommunikationen var att den sköttes via olika system som inte kunde konsolideras.

– Vi blev väldigt begränsade eft ersom det inte gick att utveckla den elektroniska informationen så som vi önskade.

För att få en bättre kontroll över informa-tionsfl ödet och slå samman all utdatahante-ring beslutade sig därför Skandia för att ta hjälp av en extern leverantör. Valet föll på Logica och ett avtal slöts 2009.

– Vi ville eff ektivisera processerna och i större utsträckning använda oss av elektro-niska utskick, till exempel e-fakturor. Vi vet att allt fl er kunder vill få information från oss digitalt – och då måste vi lyssna till dem.

IDAG HAR LOGICA centraliserat hanteringen av Skandias externa kund- och leverantörs-kommunikation. Logica tar ett helhetsan-svar för fl ödet av fakturor, marknadsbrev och annan extern kommunikation.

– Ännu är inte allt digitaliserat, och kommer inte heller bli, men vi är en god bit på väg. Vi har börjat med e-fakturor och kan redan nu se resultat. Första månaden anmälde sig 2 500 kunder till e-faktura, be-rättar Magnus Forsman.

Målet nu är att få alla privatavier att gå via e-faktura innan årsskift et.

– Ju fl er som använder sig av e-faktura desto bättre är det. Det blir mindre printat material vilket både leder till kostnadsbespa-ringar och mindre miljöbelastning. Det är härligt att vårt miljöarbete går hand i hand med besparingar, säger Magnus Forsman.

Att kommunicera med 1,6 miljoner kunder kräver en avancerad distributionskedja. Skandia tog hjälp av Logica för att centralisera informationsfl ödet.TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: CONNY FRIDH/JOHNÉR

Skandia når kunderna på rätt sätt

KOMMUNIKATION

KRÖNIKA Olof Röhlander

TUMMEN UPPAlla bra gratis-Appar Gör livet både roligare,

intressantare och enklare.

Exempelvis appen

TED där man får gratis

20- minutersföredrag

från hela världen.

TUMMEN NEDOrdet ”måste”

Många politiker verkar ha

fått dille på detta ord, som

oftare sänker motivationen

än höjer den. Vi måste

nästan ingenting, vi vill

desto mer.

I MÅNGA ÅR HAR JAG jobbat som personlig coach åt idrottare, arbetssökande, anställda och ledare. En egenskap som allt fl er eft ersöker är förmågan att vara mentalt stark även när det är mycket att göra och därmed kunna hantera snabba förändringar.

Det handlar både om situationer på jobbet och i livet i stort. Du har nytta av mental styrketräning när bilen går sönder på väg till jobbet och du behöver den när du ska hålla ditt livs viktigaste föredrag eller är i slutskedet av ett projekt och vet att det är nu eller aldrig. I de allra fl esta situationer har du en möjlighet till mental styrketräning – men hur gör man?

Det fi nns ett enkelt knep som jag själv oft a kör med. När jag är ute och föreläser har jag tränat in tre nyckelord som jag har i bakhuvudet för att försöka ha rätt anspänningsnivå och rätt mental inställning när jag ställer mig framför åhörarna. De orden är öd-mjuk, självsäker och glimten.

ÖDMJUK OCH SJÄLVSÄKER kan ses som varandras motsatser och det är därför jag försöker hitta rätt kombination av dessa två komponenter.

Jag vill vara ödmjuk inför min publik och det jag talar om, det vill säga: jag är där för deras skull och är inte bättre än någon annan bara för att jag står på sce-nen. Samtidigt vill jag utstråla självsäkerhet som visar att jag vet vad jag pratar om och tror på mig själv och är trygg där framme.

Glimten är en påminnelse om att ha roligt och vara rolig, ha glada ögon och ha distans till mig själv och ämnet. Hittar jag den balansen mellan ödmjuk och självsäker och har glimten i ögat brukar det of-tast gå bra och bli som jag tänkt mig. Då har jag inta-lat mig att jag oft are lyser upp rummet när jag kom-mer – och inte när jag går.

NÄR JAG JOBBAR med människor försöker jag oft a hjälpa dem hitta just deras nyckelord, ord som skapar rätt anspänningsnivå och fokus. En bordtennisspelare jag jobbade med ville vara lugn och snabb. Lugn inombords men snabb i tanke och i fötterna. Det är inte sällan som man väljer två ytterligheter och på så vis hittar rätt nivå. En it-chef gillade uttrycket ”tänd – men inte spänd”. Det symboliserade precis det han ville känna innan han gick in på ledningsgruppsmötet.

En del verkar dock ha helt motsatta ord i huvudet,

som fokuserar mer på det man inte vill ha, sen undrar de varför det inte blev som de tänkt sig. Fast det var ju just det som det blev, kan man säga.

VILKA ÄR DINA nyckelord? Försök att hitta de nyck-elord som behövs för olika situationer och ha dem sedan med dig in i mötet, inför ett föredrag eller när barnen kivas. Ta också reda på vad de orden betyder för dig så att det är dina ord och att de automatiskt länkas till rätt innebörd. Det här kommer att hjälpa dig utan att du behöver tänka på en massa saker sam-tidigt. Ett, två eller max tre ord räcker långt.

Vänta inte till sen, utan sätt igång direkt, det tar inte mer än en minut. Hitta dem, träna in dem i bak-huvudet och så har du ett mantra för att vara bäst när det gäller. Vad skulle inte det vara värt för dig?

Varmt lycka till!

OLOF RÖHLANDERMENTAL TRÄNARE

Jag har tränat in tre nyckelord som jag har i bakhuvudet när jag ställer mig framför åhörarna.

Träna din mentala styrka

INBLICK 2–11 | 25

FO

TO

: JE

SP

ER

AN

HE

DE

GRÖNA LÖSNINGARSmarta reseplanerare, intelligenta ladd-stationer och roliga elmätare. Logica har under lång tid utvecklat it-lösningar med fokus på hållbarhet och miljö. Här är ett axplock av lösningar från hela Europa.

03 Snabbare färdvägar i Helsingfors

I AUGUSTINUMRET AV det internationella pres-

tigemagasinet Monocle utnämndes Helsingfors

till världens bästa stad att leva i. En del i detta –

utöver att det är en vacker och ren stad – spelar

den välutbyggda kollektivtrafi ken: bussar,

tunnelbana och de gröna spårvagnarna.

För att underlätta för resenärerna

införde Helsingforsregionens

Trafi k (HRT) 2007 en digital

reseplanerare med hjälp

av Logica. Verkty-

get räknar ut

de snabbaste och mest miljö-

vänliga sätten att resa mellan två

adresser, inklusive byten mellan olika

trafi kslag. Även gång vägar ingår.

Varje föreslagen rutt ger en koldioxidindi-

kator som visar utsläppen för resan och vad

motsvarande utsläpp med en bildfärd skulle

innebära.

– Logicas konsulter har verkligen varit dedi-

kerade i detta uppdrag: genuint engagerade

och en utpräglad vilja att tänka nytt, säger Jari

Honkonen, projektledare på HRT.

02 Ökenrally med miljöprofi l

EN MILJÖVÄNLIG RALLYTÄVLING låter som en para-

dox. Men faktum är att det årliga afrikanska rallyt

Aicha des Gazelles i alla fall dragit sitt strå för att

förbättra klimatstatistiken.

Den spektakulära tävlingen – 250 mil i Marockos

öken sand – är speciell av fl era anledningar, till exempel

att den enbart är öppen för kvinnor. Under 2011 års täv-

ling blev tävlingsbilarna utrustade med Logicas lösning

EMO, som ger realtidsuppdateringar över koldioxid-

utsläppen från bilen. Det betyder att föraren direkt kan

påverka sin körning i mer miljövänlig riktning.

Totalt ledde Logicas EMO-lösning till 12 pro-

cents mindre utsläpp i rallyt: en miljövänlig kör-

stil premierades nämligen också i resultatlistorna.

Men EMO är självklart ett verktyg som kan an-

vändas av alla bilförare – både privat och på jobbet

– för att reducera bränsleanvändningen. Bland

Logicas kunder fi nns bland annat ett större euro-

peiskt postföretag som kapat bränslekostnader-

na med nästan 10 procent tack vare EMO.

26 | INBLICK 2–11

SMART IT

01 Minskade utsläpp i bilfabriken

DRYGT 5 MILJONER bilar per år tillverkas i Fords

fabriker runt om i världen.

Bilföretaget, som fi nns på 200 marknader, har

under de senaste åren gått i frontlinjen när det

gäller att utveckla klimat smarta bilar. Men Ford

har även genom fört ett målmedvetet arbete för

att minska utsläppen från sina anläggningar:

under perioden 2000–2010 sjönk kol dioxid-

utsläppen med 49 procent.

En viktig bricka i Fords klimatarbete är Logicas

lösning Emissionslogic. De successivt höjda kra-

ven på rapportering kring koldioxid ställer nya krav

på energiintensiva företag. Genom Emissionslogic

har Ford centraliserat utsläppsmätningen inom

hela koncernen med en lösning som är kompati-

bel med de legala utsläppssystemen. På så sätt

har koncernen både gjort stora tidsvinster – och

kapat onödiga kostnader.

FO

TO

: KA

RIN

SM

ED

S/F

OL

IO

04 Bättre koll på energianvändningen

VARFÖR SKA DET vara så svårt – och tråkigt –

att räkna ut sin energianvändning?

Tillsammans med Logica tog

Växjö Energi fram programmet

Energikollen 2007. Genom

Energikollen kan kunderna

lätt se sin energianvändning

dag för dag, timme för

timme – både när det gäl-

ler vatten värme och el.

Och för att göra det mer

roligt kopplade Växjö Energi

in även tävlingsfunktion för

att sporra kunderna: här kan

kunderna tävla mot grannar och

vänner i kommunen för att se vem

som kan spara mest. De som vann täv-

lingarna kapade upp till

30 procent av sin energi-

användning, visar de upp-

följningar som gjorts:

– Vi jobbar intensivt med hållbarhetsfrågor, och

Energikollen är en viktig del av detta.

Genom Energikollen kan vi hjälpa våra

kunder att påverka och reducera

sin energianvändning, säger

Ann-Marie Ståhlberg, vd på

Växjö Energi.

Nu har ytterligare fyra

svenska energibolag imple-

menterat verktyget, och

totalt 600 000 kunder har

idag tillgång till Energikollen

(som för övrigt vann det euro-

peiska energipriset European

Utility Awards 2007 i kategorin

Customers Excellence).

Energikollen har väckt ett stort intresse

i fl era länder, och Logica arbetar nu i ett projekt

för att ta detta program vidare till den globala

marknaden.

06 Smarta elnät i London

LONDON HAR KRAFTFULLA klimatmål –

fram till 2025 ska koldioxidutsläppen

minska med 60 procent. Detta ska ske

genom en rad kraftfulla åtgärder, till

exempel energi effektiviseringar och ny

förnybar energiproduktion.

En viktig del i satsningen handlar om

att utveckla så kallade smarta elnät:

mer fl exibla elnät där konsumenterna

själva kan styra användningen när

efterfrågan på el är låg, till exempel på

natten. Därigenom används elen mer

effektivt och förbruk ningen blir jämnare

och billigare.

Det är kraftbolaget UK Powers som

driver utvecklingen tillsammans med

en rad andra aktörer. Bland dessa

fi nns Logica som står för bland annat

smarta elmätare och kommunikations-

utrustning i projektet.

– Nu kan vi starta utvecklingen av ett

elnät som kommer att klara de krav

som ställs 2020, säger Basil Scarsella,

chief executive på UK Power Net-

works.

05 10 000 laddstationer i Nederländerna

TYSTA, ENERGIEFFEKTIVA och miljövänliga.

Framtidens bilar kommer i allt större utsträck-

ning drivas av elmotorer. Men att bygga ut den

nödvändiga infrastrukturen för detta är en om-

fattande, komplex process.

Ett av de länder som ligger i framkant är

Nederländerna där 10 000 laddstationer instal-

lerats runt om i landet. Det är en sammanslut-

ning av landets ledande elnätsbolag, e-laad.nl,

som står bakom satsningen.

Men hur ska debitering och kontroll gå till när

fl era bolag samsas om stationerna?

I Nederländerna har Logica utvecklat en sam-

ordnad lösning som gör att elbilskunder kan

tanka på alla stationer oavsett betalkort. All rele-

vant mät- och betalningslogistik skickas till de

olika aktörerna: elbolag, tredjepartsaktörer och

kunder.

– Vi har liknande utmaningar i Sverige, och vi

kommer att kunna bygga vidare på erfarenhe-

terna från Nederländerna, konstaterar Martin

Högenberg, som ansvarar för Sustainability-

frågor på Logica Sverige.

INBLICK 2–11 | 27

I september upp-märksammades Logica

av Dow Jones Sustaina-bility Index för sin ledande position

inom hållbarhet.

30miljarder

SÅ MÅNGA FACEBOOKMEDDELANDEN PRODUCERAS VARJE MÅNAD.

It-driften outsourcas oftastTIDNINGEN CIO SWEDEN har kart-

lagt outsorcingläget i 105 svenska

företag och organisationer. Två

tredjedelar hade outsourcat någon

del av it-verksamheten, varav it-

driften låg i topp.

1. IT-DRIFT 75 %

2. HELPDESK 54 %

3. SYSTEMUTVECKLING 46 %

4. HELA PROCESSER (BPO) 11 %

5. ANNAT 19 %

KÄLLA: SOURCINGTRENDER 2011

Snabba analyser och enkla användargränssnitt. Med QlikView kan Business Intelligence-lösningarna göras mer fl exibla. Sedan i våras är QlikTech, det svenska företaget bakom produkten, global samarbets-partner med Logica.

SYFTET MED BUINESS Intelligence (bi) sammanfat-tas oft a med frasen: rätt information med rätt kva-litet till rätt person. Med snabba analyser, omedel-bar insyn och ett enkelt användargränssnitt har bi-lösningen blivit ett allt vanligare verktyg i verk-samheten hos företag och organisationer – oft a utan att it-avdelningen varit inblandad.

– QlikView är inte ett klassiskt bi-verktyg. Vi er-bjuder användaren en helt ny nivå av analys och insyn. Användarna kan enkelt söka och få omedel-bara resultat. Sedan kan de visualisera resultaten i diagram, tabeller eller interaktiv grafi k, säger Mats Ferm, vd för de nordiska säljbolagen på QlikTech, företaget bakom produkten.

SEDAN TIDIGT 2000-TAL har QlikTech och Logica haft ett samarbete som i februari utökades till att bli globalt partnerskap. Ett av syft ena är att kunna er-bjuda stora globala kunder en komplett bi- lösning.

– bi har historiskt sett varit starkt på informa-tionsintegration och datakvalitet. Däremot har verksamheten ibland upplevt att det har tagit för lång tid att få fram rapporter och analyser, säger Jonas Linders, aff ärsutvecklingsansvarig på Logica.

En av QlikViews stora styrkor ligger i förmågan att visualisera information på ett enkelt och tydligt sätt. Att QlikView oft a har köpts in av aff ärssidan istället för it-sidan har ibland setts med skeptiska ögon ifrån it-avdelningen.

– Man kan säga att QlikTech och Logica har haft sina styrkor på var sin sida av samma mynt. Så när vi nu ingått ett samarbete har vi fått ett nytt verk-tyg i bi-verktygslådan. Nu kommer vi kunna skapa bi-lösningar som stödjer både it- och verksamhets-behoven på ett helt nytt sätt, där QlikView är en viktig komponent, säger Jonas Linders.

ÄVEN QLIKTECH HOPPAS nu kunna nå ut till stora globala kunder med hjälp av Logica.

– Vi hoppas att vi tillsammans med Logica nu kan nå ut till kunder vi annars inte skulle ha nått. Samarbetet är en riktig win-win-situation, säger Mats Ferm. MALIN LARSHAMMAR

Brett nätverk av BI-lösningar

INOM LOGICA ARBETAR över 2 500 konsulter

med Buisness Intelligence-lösningar, varav cirka

170 personer som har fokus på QlikView. Logicas

QlikView-experter hålls samman i en global

community för att resurserna ska kunna användas

effektivt oavsett geografi sk placering.

Logica samarbetar även med en rad andra

BI-leverantörer, till exempel IBM, SAS, Oracle,

Microsoft och SAP, i sitt globala nätverk.

Molnlabbet står redoNU BLIR DET lättare att utveckla stor-

skaliga tjänster i molnet. I början av

september invigdes en av världens

mest avancerade testmiljöer i Karls-

krona. Bakom molnlabbet står bland

annat Logica som har byggt platt-

formen för labbmiljön.

Logica använder labbet för fl era

kunders räkning och hjälper dem

att komma igång med olika moln-

lösningar.

28 | INBLICK 2–11

NOTISER It-trender

QLIKVIEW + LOGICA

Skapar fl exibla BI-lösningar

Dolda arbetssätt kan styra it-systemenSTORA SATSNINGAR PÅ it-baserade informa-

tionssystem kan leda till paradoxala och ne-

gativa konsekvenser. Därför gäller det att

göra förarbetet rätt, visar en ny avhandling

från Umeå universitet.

Det är forskaren Henrik Wimelius som har

kartlagt en större organisation inom hälso-

och sjukvården som infört ett ECM-system.

Följden av systembytet blev att fl era överlap-

pande och till viss del inkompatibla system

tilläts samexistera.

Organisatoriska spänningar är en del av för-

klaringen bakom dilemmat. Krav och behov

som står i konfl ikt med varandra måste lyftas

fram innan systemen införs, slår Henrik Wi-

melius fast.

– Tänk igenom hur arbetet fungerar

i praktiken. Ofta fi nns mer eller mindre dolda

arbetssätt som är viktiga att ta hänsyn till,

säger Henrik Wimelius i ett pressmeddelan-

de från Umeå uni versitet.

ÅSIKTEN

Anders + Maria = vanligaste it-cheferna

Ingen blir lycklig av 537 nya funktioner

LIDER DU AV Featuritis?

Featuritis kännetecknas av trötthet, huvud-

värk, yrsel, känslor av hopplöshet och irrita-

tion, ibland tillsammans med musarm, axel-

värk och/eller värk i ena handen.

Symptomen orsakas av apparater, system

och tjänster vars gränssnitt mot användaren –

ofta men inte alltid skärmbaserade – är så

fulla med alternativ, ofta kryptiskt namngivna,

att användaren inte vet vad han eller hon för-

väntas göra.

Featuritis har funnits länge men uppstod ti-

digare huvudsakligen vid kontakt med mikro-

vågsugnar och mobiltelefoner. Under de se-

naste tio åren har dock olika datorbaserade

system såsom system för tidrapportering, ut-

läggshantering, inköp, fakturahantering med

fl era övertagit rollen. I den privata sfären är

det också vanligt att tjänster för hantering av

bankärenden, pensionssparande och tv:n

framkallar symptomen.

Ibland används Featuritis felaktigt för att be-

skriva orsaken snarare än själva sjukdomen.

TROTS ATT DE faktorer som framkallar Featuritis

är väl kända drivs fortfarande många tillverkare

av en övertro på att adderandet av ännu en

funktion, hur perifer den än kan tyckas vara,

ökar produktens attraktionskraft bland köparna.

Ju fl er funktioner, desto större lycka?

Nej. Ingen blir lyckligare av 537 nya funktio-

ner, inte ens en bilägare. Tvärtom, när man

står där och tittar på alla knappar och meny-

val och undrar hur sjutton man ska göra för att

justera bilden på tv:n eller rapportera ett ut-

lägg blir man irriterad på att något som borde

vara lätt kan vara så svårt.

DE SOM FÖRSTÅTT detta får ofta utstå spott och

spe för att deras prylar är ”för enkla”. Ipod är ett

typiskt exempel – tydlig kanalstrategi med lyss-

na som Ipodens huvuduppgift och all övrig han-

tering hänvisad till datorn. Rätt sak på rätt plats.

Och användarna gillar det, det tar bort smärtan

av att tvingas läsa en tjock maskinöversatt ma-

nual innan du kan använda din pryl.

Inte komplex nog? Tack för det, då går den

att använda!

Eller tillhör du dem som tycker att man ska

kunna använda

mikrovågsugnen

som telefon?

PELLA BERGQVISTSenior User Experience Architect

NÄSTAN 80 PROCENT av

alla it-chefer är män, visar

CIO Swedens undersök-

ning bland 170 cio:er.

Kanske inte så oväntat.

Men vilka är då de vanli-

gaste namnen i it-kretsar.

Jo, tidningen har kom-

mit fram till följande: bland

männen är Anders vanli-

gast medan Maria ligger i

topp bland it-kvinnorna.

INBLICK 2–11 | 29

Maria Anders

INTERNET KAN BLI en sömlös del av våra

hjärnor. Den häpnadsväckande slutsatsen

slår forskaren Michael Chorost fast i sin bok

”World Wide Mind”. Chorost – som för övrigt

blev döv 2001 men genom en elektrisk hör-

protes återfi ck hörseln – ger fl era exempel.

Bland annat ett där en kvinna i St Louis fi ck

elektroder opererade över talcentret och

kunde fl ytta datamusen enbart genom att

tänka på hur hon ville förfl ytta den. I ett annat

experiment, vid Brown University, kunde

forskarna få en paralyserad kvinna att

röra en musmarkör med tanken genom

att operera in en så kallad

BCI, brain computer inter-

face. Och i Southampton

har en grupp forskare fått

två personer att kommuni-

cera med varandra B2B,

brain-to-brain, om än i pri-

mitiv form, skriver tidningen

New York Review of Books

(11/2011), där även

Chorosts bok recenseras.

n

s

Internet tar steget in i hjärnanF

OT

O: S

CA

NP

IX

En genomsnittlig datahall är knappt 1 000 m2 och drar upp till 5 000 W per m2. All el är certifierad från vind- eller vattenkraft.

Ett antal kameror filmar allt som sker i lokalen. Ytterst få människor vistas i lokalen, all verksamhet övervakas från centralt håll.

All information i datahallen kan köras parallellt i två system – i en annan datahall, som ligger inom tre mil från lokalen. Detta kallas synkron spegling.

STERILA LOKALER MED serverrack i rader och en lite kylig atmosfär. På ytan ser datahallarna ut un-gefär ut som för 20 år sedan – bortsett från att det numera är fl er Windowsservrar än stordatorer.

– På ytan har de inte förändrats så mycket under de år jag har jobbat. Men kapaciteten har mång-dubblats tack vare virtualisering, och därmed ökar eff ektbehovet. För 20 år sedan drog datahallen 300 watt per kvadratmeter – idag drar den upp till 5 000 watt per kvadratmeter, säger Stefan Flodin, chef för Logicas svenska datahallar.

Den tekniska utvecklingen under senare år har gått rasande fort, och allt fl er företag och organi-sationer har insett fördelarna med att outsourca

till exempel it-drift , lagring eller hela verksamhets-system. Och idag är det enklare – och mer kost-nadseff ektivt – än någonsin att köpa it-kapacitet och it-funktioner ”över disk”.

EN FÖRUTSÄTTNING FÖR denna utveckling är de allt mer avancerade datahallarna – it-leverantörens hjärtverksamhet skulle man kunna säga. Logica har 58 datahallar globalt, varav 8 i Sverige. Säker-hetsrutinerna kring datahallarna är givetvis minuti-ösa. Kunderna kan välja säkerhetsnivå, men många kunder med aff ärskritiska system har valt synkron spegling: all information körs då i två parallella sys-tem i olika datahallar (som ligger inom ett par mil

från varandra). Försvinner informationen i den ena datahallen så fi nns exakt samma information alltså lagrad i den andra hallen.

ETT ANNAT HOT är plötsliga strömavbrott:– Om strömmen försvinner har vi en ups, ett

batteri som sätter igång och tar över drift en – tills vår dieselgenerator sätter igång eft er cirka 30 sek-under.

Det är sällan några människor som vistas i lokaler-na. Det mesta sköts centralt, förklarar Stefan Flodin:

– Vi är oerhört restriktiva med vilka som får gå in i datahallarna. Egentligen är det bara de ett fåtal plattformstekniker som har tillträde.

EXPERTIS Datahallar

Basen för alla it-tjänsterDatahallarna utgör hjärtat i Logicas verksamhet och är själva basen för de fl esta outsourcade it-tjänster. Men hur fungerar en datahall bakom det anonyma skalet?TEXT: JOHAN WICKSTRÖM GRAFIK: TOMAS ÖHRLING

30 | INBLICK 2–11

Om det börjar brinna sprutar gas ut i lokalen som tar bort allt syre och därigenom släcker branden.

Kylaggregat som använder utomhusluft håller temperaturen i lokalerna på i snitt 25 grader.

Om det blir strömavbrott startar ett UPS, ett slags batteri, på en gång…

Varje datarack (0,8 x 1,5 meter) innehåller 60 st fysiska servrar, merparten Windows/ Linux. De fysiska servrarna har en livslängd på mellan tre och fem år.

Den faktiska kapaciteten i ett datarack motsvarar 400–500 fysiska servrar tack vare virtualisering, det vill säga att låta en server köra många operativsystem samtidigt.

…medan dieselmotorerna startar upp och dess genera-torer tar över strömförsörj-ningen under strömavbrottet. Dieselmotorerna testas regelbundet.

INBLICK 2–11 | 31

TRESERVA – 2008 BESTÄMDE vi oss för att det var dags att byta ut vårt gamla sys-

temstöd Sofi a som vi haft sedan wm-datas tid. Vi behövde ett mer fl exibelt system och hade hört mycket gott om Treserva, berättar Örjan Svensson, systemförvaltare på Härjedalens kommun som har varit projektledare när kommunen har implemente-rat it-stödet Treserva.

Treserva är ett heltäckande it-stöd för all om-sorgsverksamhet inom kommunen. I systemet do-kumenteras bland annat viktig journalföring, nya ärenden och information om kunder och patienter.

I juni 2008 slöt Härjedalens kommun ett avtal med Logica och projektet drog igång. Först skulle Treserva för individ- och familjeomsorg, ifo, im-plementeras, medan övriga moduler skulle införas längre fram i tiden.

– Just då tyckte jag att det var frustrerande att inte allt kunde implementeras samtidigt. Vi tyckte att slutmålet, 2011, kändes alldeles för långt fram i tiden. Men nu i eft erhand är jag glad att vi lyssnade på konsulterna som tyckte att vi skulle ta tid på oss.

TRESERVA FÖR IFO infördes i oktober 2009 med drift start i februari 2010. Enligt Örjan Svensson gick implementeringen bra, men han menar att det självklart var en viss invänjningsprocess att gå från ett system till ett annat. För att personalen skulle få bästa möjliga förutsättningar så genomfördes ett fl ertal utbildningsinsatser.

– Först fi ck vi förslaget att endast ett fåtal perso-ner skulle få gå pilotutbildningen för att de sedan skulle lära ut systemet till sina kollegor. Men vi kände att det bästa vore om alla användare fi ck samma utbildning av Logica. Vår personal kommer aldrig bli lika bra på att lära ut systemet som konsul-terna är. Därför valde vi att lägga till extra utbild-ningstillfällen, berättar Örjan Svensson.

Eft er införandet av ifo drogs ett implemente-ringsprojekt för Treserva för äldreomsorg, funk-tionshinder och hälso- och sjukvård igång under våren 2010. Ett år senare var det dags för drift start och idag är alla modulerna igång.

– Det har fungerat bra och användarna verkar nöjda tycker jag. Det är en omställning för framför allt sköterskorna som måste lära sig ett helt nytt sätt att dokumentera på. Men trots det tycker de att det är spännande och ser positivt på det hela.

För att lyckas bra med övergången från det gamla systemet har Härjedalens kommun haft ett antal verksamhetskonsulter från Logica vid sin sida.

– Konsulterna som följt oss längst projektets gång har varit klippor. Vi har haft ständigt kontakt och det känns konstigt att de kommer försvinna nu när vi går i skarp drift , säger Örjan Svensson.

SAMTIDIGT ÄR HAN glad över att få komma igång på riktigt.

–Treserva gör det möjligt för oss att plocka fram statistik, det är användarvänligt och rapportverktyget är en stor fördel jämfört med det förra systemet Sofi a.

Trots att Treserva nu är implementerat kommer det gamla systemet ändå fi nnas kvar vid sidan av.

– Fast det handlar mest om att vi inte kan föra över all information eft ersom systemen använder sig av olika dokumentationstyper. Så Sofi a blir kvar som ett arkiv kan man säga, förklarar Örjan Svensson.

Till andra kommuner som är på väg att gå över till Treserva vill han ge ett råd.

– Låt det ta sin tid och stressa inte. Se till att in-formera användarna ordentligt så ingen kommer eft er. Så här i eft erhand är jag glad att vi inte införde alla moduler på en gång.

Läs mer på www.logica.se

SYSTEMSKIFTE I HÄRJEDALENAtt gå över till ett helt nytt verksam hets stöd kan betyda stora omställningar. Därför måste det få ta tid. Det menar Örjan Svensson på Härjedalens kommun som nyligen infört Treserva.TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: INGA BJÖRK

Sveg är centralorten i Härjedalens

kommun – som är en av Sveriges

största kommuner till ytan.

Örjan Svensson.

32 | INBLICK 2–11

LOGICA Software

Härjedalenskommun

ANTAL INVÅNARE: 10 420.

ANTAL ANSTÄLLDA: Cirka 1 200.

ANTAL TRESERVAANVÄNDARE: Cirka

100 idag, när omvårdnadspersonalen

ska in i systemet tillkommer ytterligare

300–400 personer.

Gävle Energi blev pilotkunder för Logicas utilitylösningEtt sammanhållet, integrerat system för utilitybranschen. Gävle Energi är först ut att använda Logicas Business for Utilities (BFU).

BFU ENERGI- OCH utilitybranschen

är i ständig förändring. Ökad

konkurrens, höga råvarupriser, och avreg-

leringar är bara några av de utmaningar

som ställer krav på verksamheten. Gävle

Energi strävar efter att ständigt kunna er-

bjuda sina kunder kostnadseffektiva och

miljövänliga produkter och energitjänster.

För att lättare kunna hantera förändringar i

till exempel avtal, prislistor och produktut-

bud bestämde sig därför Gävle Energi för

att uppdatera sitt verksamhetsstöd Kas-

kad till ett modernare system.

– Vi behövde ett system som kunde till-

godose våra behov och erbjuda en mer

sammanhållande struktur, berättar Håkan

Sälg, it-strateg på Gävle Energi.

HÖSTEN 2009 BJÖD Gävle Energi därför in

ett antal företag som fi ck visa upp sina

lösningar. Efter att ha utvärderat fl era

alternativ föll valet på Logicas nya affärs-

system Business For Utilities, BFU, som är

en vidare utveckling av de äldre systemen

Kaskad och Lettera. BFU är framtaget för

just energi- och utilitybranschen och täck-

er upp hela affärskedjan – från produkt-

utveckling och offerter till avtal och debi-

tering.

– BFU kändes modernt med integrerade

miljöer och en sammanhållen helhetsbild.

Dock var systemet fortfarande i sin linda

och Gävle Energi fi ck därför möjligheten att

bli pilotkunder.

– Att få vara med från början är mycket

positivt. Användarna får förutsättningar att

lära sig BFU från grunden och vi får tid att

anpassa oss efter det nya sättet att arbeta,

säger Håkan Sälg.

HAN MENAR ATT det självklart är en om-

ställning att börja använda ett nytt system

men tror att BFU kommer förenkla varda-

gen för användarna.

– BFU:s struktur liknar verkligheten.

Systemet är logiskt och gränssnittet är

modernt.

Hittills har tolv utbildningar hållits i BFU

och användarna är enligt Håkan Sälg nöjda.

– Planen är att börja köra fullskaliga tes-

ter under hösten och vår förhoppning är att

testerna ska gå så pass bra att vi kan köra

skarpt direkt efter nyår.

MALIN LARSHAMMAR

Kommuner kan avropa e-tjänster via TreservaNU FINNS DET MÖJLIGHET för landets samtliga kommuner att avropa Treserva

inklusive e-tjänster. Genom Kammarkollegiets ramavtal för e-förvaltningstjänster

slipper kommu nerna att göra formella upphandlingar – och undviker även att

investera fast sig i ny teknik.

I Treservapaketet ingår:

• Treserva med de moduler som kunden efterfrågar

• API:er för aktuella tjänster, vilket knyter ihop e-tjänst och Treserva

• Generell plattform för e-tjänster som även kan användas för att också

processa e-tjänster inom andra områden, vilket ger kommunen möjlighet

att hålla samman e-tjänsterna för kommuninvånarna

• Drift av såväl Treserva som e-tjänsteplattform.

BFU:s struktur liknar verkligheten.

INBLICK 2–11 | 33

HALLÅ DÄR MAGNUS GUTKESOM VARVAR KARRIÄREN MELLAN KONSERTGITARRIST – OCH VALUE PROPOSITION OWNER PÅ LOGICA.

HUR SKAPAR MAN ett vårdfl öde som stöt-tar patienten på bästa sätt? Vilka områden inom vården passar bäst för outsourcing? Och hur skapas den hållbara staden med hjälp av intelligenta transportlösningar?

Det var några av kärnfrågorna när Logica bjöd in till seminariedebatter under Alme-dalsveckan i början av juli. Det var full-packat med folk under denna 43:e upplaga av politikerveckan – runt 14 000 besökare plus drygt 500 journalister mötte upp på seminarierna i parken. Och de hetaste äm-nena bland de dryga 1 400 evenemangen var klimat/miljö följt av vård och omsorg, enligt den offi ciella uppföljningen.

Logica var väl positionerat och höll i fyra egna seminarier, samtliga med fokus på vård, hälsa och hållbarhet/miljö. Totalt kom 200 personer till Logicas seminarier.

– Vi ser Almedalen som en otroligt viktig arena där vi träff ar och samtalar med de politiker och tjänstemän som styr våra kunders verksamhet, säger Fredrik Ahlstedt, chef för off entlig sek-tor på Logica.

ETT AV SEMINARIERNA handlade om att ”Locka fram den gröna medborgaren”.

– I framtiden borde spisen säga till när elpri-set är lågt, sa Vattenfalls energirådgivare Lars Ejeklint som satt i panelen.

Lars Ejeklint berättade om den stora utma-ning vi alla står inför: att sänka koldioxidutsläp-pen från 7 ton koldioxid per person och år till 1 ton (vilket motsvarar 15 kilometers bilkör-ning per dag!)

Ett sätt att minska utsläppen är förstås att börja köra elbil. Under Almedalsveckan visade orga-nisationen sust (Sustainable Innovation i Sve-rige) – en organisation där bland annat Logica är medlem – upp en laddstolpe med smarta be-tallösningar: man scannar in en tagg på stolpen med sin mobil, och betalningen är avklarad. Ännu ett exempel på hur it kan göra livet lite mer enkelt och eff ektivt.

Kolla Logicas fi lm om hållbarhetslösningar från Almedalen på Youtube – sök på Logica + Almedalen.

Collectum förlänger avtalet med LogicaCOLLECTUM, SOM ADMINISTRERAR tjänstepensionen ITP för 1,8 miljoner

privatanställda tjänstemän, förlänger och

fördjupar sitt samarbete med Logica.

I det nya avtalet får Logica helhetsansva-

ret för Collectums it-drift fram till 2015.

– För oss är det viktigt med en kost-

nadseffektiv och stabil infrastruktur som

tydligt kan stödja vår verksamhet. Och vi

tycker att Logica är rätt leverantör för

detta, säger Lennart Johansson, it-chef

på Collectum.

Pensionsmyndigheten lägger it-drift hos LogicaPENSIONSMYNDIGHETEN avvecklar sina

egna datacenter i Stockholm och Söder-

hamn och lägger it-drift och lagring hos

Logica.

– Vi behöver en ny modern infrastruktur

och öka säkerheten i vår it-drift, säger

Peder Sjölander, chef på it-avdelningen

på Pensionsmyndigheten.

Det femåriga avtalet innebär att Logica

levererar serverhårdvara och lagrings-

utrustning. Inledningsvis handlar det om

240 TB lagringsutrymme och 200 servrar

fördelade på två datacenter.

NYA SAMARBETEN

LOGICA Nyheter

34 | INBLICK 1–11

Hinner du spela något nu?– Jo, då. Jag har planerat en turné i

höst till Malta, Tyskland och England.

Jag får ta lite tjänstledigt då.

Hur började gitarrkarriären?– På musikskolan i Åmål, men läraren

sände mig vidare för lektioner på Musik-

högskolan i Arvika när jag gick i högsta-

diet. Efter gymnasiet valde jag mellan

Chalmers, programmeringsjobb i Frank-

rike eller fortsatta studier på Musikhög-

skolan – och det blev det sistnämnda

alternativet. Sedan studerade jag på

Ecole Normale de Musique i Paris i tre

år – spelade 6–10 timmar per dag.

Du har turnerat en hel del?– Ja, det har blivit på många ställen

runt om i världen. Men alltför många

undervisningsuppdrag på olika orter

var en av anledningarna till att jag

började på Logica (tidigare WM- data)

2000.

Och var kommer it in i bilden?– Jag har alltid varit intresserad av

matte och läste högskolematte på

gymnasiet. Och så programmerade

jag på fritiden, vid sidan av gitarrspelet.

LOGICA ANORDNADE FYRA SEMINARIER

Heta debatter i Almedalen

14 000 besökare kom till Visby för att lyssna på debatterna.

FO

TO

: RE

GIO

N G

OT

LA

ND

Logica får pris för innovationEN MOBILAPP SOM kan rädda liv genom att

läsa av vilka sjukvårdskunniga personer som

fi nns i närheten av en olycka. Med den sinnri-

ka appen, Logica I can help, fi ck Logica pri-

set Alliance Partner of the Year – Innovation

vid det årliga evenemanget Microsoft Partner

Awards i juli.

Logica erövrade ytterligare två utmärkelser

på galan i Los Angeles: Windows Azure Plat-

form SI Partner of the Year samt Microsoft

Dynamics Outstanding Reseller of the Year.

Vinnarna valdes ut bland över 3 000 bidrag

från drygt 100 länder.

KALENDARIUMFullt ös i Trädgår’nMOLNTJÄNSTER, SOCIALA MEDIER och

framtidens arbetsplats. Det var några

av ämnena under Logicadagen i Göte-

borg den 16 juni.

Ett par hundra kunder hade slutit upp

för att ta del av den fullmatade semina-

rieeftermiddagen där Logicas konsulter

bjöd på sina expertinsikter om ”verk-

samhetsnära it”. Dagens avslutades

traditionsenligt med After Work på

Trädgår´n där tjejgruppen Fröken Signe

skötte underhållningen.

Smartare körning med EMONU LANSERAS EMO i Sverige, Logicas lösning

som mäter koldioxidutsläpp och bränsleför-

brukning hos fordon. EMO är en plug in-enhet

som sätts i fordonet för att ta upp information

om förarens inbromsningar, acceleration, has-

tighet och tomgångskörning. Informationen

överförs sedan trådlöst och säkert för analys

och rapportering.

EMO kan bidra till en minskning av miljö-

påverkan och bränslekostnader med upp till

15 procent, enligt Logicas interna tester. EMO

stöder de fl esta personbilsmodeller, lastbilar

och bussar.

INBLICK 2–11 | 35

Hur har karriären varit på Logica?– Jag började som java- och fl ash-

programmerare men har gått vidare till att

bli projek tledare, team leader och numera även

value proposition owner. Idag ansvarar jag för

en del inom web content manage-ment.

Hur trivs du på Logica?– Jättebra, det har varit kul att göra en sådan

förfl yttning och utvecklas inom olika roller.

Och gitarrspelandet – har du någon nytta av det i jobbet?– Ja, rent socialt är det bra. En del kunder

känner till det och det är ju ett lätt ämne att

prata om. Men jag tar inte med gitarren till

kontoret – en avvikande luftfuktighet och tem-

peratur är inte bra för instrumentet.

D Lyssna på Magnus Gutke påwww.gutke.com

IBM Smarter Business19 oktober, Stockholm

Logica deltar som partner på IBM:s event

Smarter Business.

Round Table Liquidity & Risk19 oktober, Stockholm

Logica anordnar en rundabordsdiskussion för

kunder inom den fi nansiella sektorn.

Raindance användarmöte18–19 oktober 2011

Användarmöte för Logicas Raindance kunder.

600Minutes, CFO20 oktober, Stockholm

Tvärindustriell sammankomst för ekonomiska

beslutsfattare, där Logica är med som

sponsor.

LIS användarträff20 oktober, Göteborg

Användarträff för Logicas kunder som använ-

der ärendehanteringssystemet LIS.

Stora Lönepriset9 november, Stockholm

Logica är en av sponsorerna till Tidningen

Personalaktuellts pris ”Stora Lönepriset”

Logicas framtidsseminarier10 november, Malmö

Logica anordnar en halvdagskonferens med

fokus på framtida trender.

DI Cash & Treasury17 november, Stockholm

Logica deltar på Dagens Industris konferens

för fi nanschefer i Norden.

Mötesplats Utilities21–22 november, Stockholm

Användarträff för Logicas utilitykunder.

Green IT Summit22–23 november, Västerås

Logica deltar i konferensen Green IT Summit

som anordnas av Västerås stad.

CIO Business Value24 november, Stockholm

IDG:s event CIO Business Value riktar sig till

CIO:er i större företag och organisationer.

Informationssäkerhet30 november, Stockholm

Logica medverkar som platinumpartner på

Management Events konferens.

Innovation och produktutveckling12 december, Stockholm

Management Events konferens där Logica

deltar som sponsor.

Ett par hundra kunder kom till After Work i Trädgår’n.

PORTO BETALT BAVS: LOGICA INBLICK, 131 85 STOCKHOLM

MARIKA CARLSSONKomiker

Vintern är fullbokad för ståuppkomikern Marika Carlsson. Hon fortsätter turnera med ”En negers uppväxt”– som framförs både på svenska och kroppsspråk.

Hur har responsen varit på En negers uppväxt?– Jättebra! De som sett föreställningen blir väldigt

berörda av blandningen mellan humor och allvar.

Titeln blev JO-anmäld – vad säger du om diskussio-nerna kring namnet?– Det är bara bra att det blir diskussioner. Det är livs-

farligt att lägga locket på för att man inte vågar prata

om känsliga ord.

Är internet ett bra forum för att våga diskutera fördomar och rasism?– Nej, i de sammanhangen är internet skit. Folk öser

ur sig fräckheter och kränkningar som de aldrig skulle

våga säga öppet. Jag tycker att det är bra att svenska

nättidningar börjat ifrågasätta självklarheten i att vara

anonym.

Varifrån hämtar du inspiration?– Från själva livet – när jag reser, träffar människor

och följer nyhetsfl ödet.

Finns det något du tycker att man inte bör skämta om?– Nej, men vissa ämnen kräver att man verkligen

vässar pennan i förväg, som man kan säga om man

är i min ålder.

Anpassar du din repertoar efter ort?– Ja, det är ingen idé att skämta om människor som

bor söder om söder när man är i Malmö. Jag försöker

hänga med i de lokala referenserna.

Hur slår du ihjäl tiden när du är ute och reser?– För mig är restid oftast arbetstid, så jag förbereder

mig för det jag ska göra när jag kommer fram.

Vilket var ditt allra första jobb?– Det var i en strandkiosk när jag var 12 år och var på

semester med mina föräldrar. Jag var så uttråkad att

jag gick till kiosken och frågade om jag fi ck jobba där.

Jag fi ck betalt i godis och ett par kronor.

I dag undervisar du också i kroppsspråk. Vem har nytta av det?– Alla som jobbar med en annan människa, precis

som man har nytta av svenska språket till vardags. Jag

har själv blivit bra på att läsa av humör hos folk, och

har jättestor nytta av mitt eget kroppsspråk på scenen.

Vad har du själv gått för utbildningar?– Den senaste var på Dramatiska Institutet, men innan

dess har jag avhoppade teologistudier i bagaget. Jag

tänkte bli religionslärare, men teatern var roligare.

MARIA LUNDMARK

FO

TO

: RO

BB

AN

AN

DE

RS

SO

N / X

P / S

CA

NP

IXF

OT

OT

OO

TOO

TO

TO

TOO

: : RO

: RO

: RO

: RO

RO

RB

BA

BB

AN

BB

AN

BB

AB

AAAN

AN

DA

NA

NA

ND

AAN

DA

DDE

RS

SE

RRS

ON

ON

//X

P

XP

XP

X

P / S

C/ S

CS

AN

PA

NP

AN

PA

NP

AAN

PNN

PI

PI

PPI

PPI

PPPPPPPI

PI

PIIIIIXXXXX

NAMN: Marika Carlsson.

ÅLDER: 38. BOR: I Stockholm

sedan två år. FAVORITPRYL: ”Min

Iphone, den kan jag inte leva utan.

Jag sköter bloggen, hemsidan och

allt genom den. Usch vad hemskt

om jag skulle tappa den.”

10 SNABBA PÅ 5 RÖDA