Inblick nr2 2009

schenker köper it-kapacitet på kran

THOMAS bRÜHlså marknadsför vi sverige på webben

europas it-agenDa

It-ministern Åsa Torstensson

nu får hon huvudansvaret för

I FOKUS:

innovationer som

skapar tillväxtglobala verktyg i make up-butiken

ökat intresse för öppen källkod

åsikten: klas hallberg hyllar teknikens under snabbare arbetsfl öden i microsoft

it-lösningar resultat trender DITT MAGASIN FRÅN LOGICA Nr 2 juni 2009

åsikten: klas hallberg hyllar teknikens under snabbare arbetsfl öden i microsoft

it-lösningar resultat trender DITT MAGASIN FRÅN LOGICA Nr 2 juni 2009

inblick 1–09

intro Make Up Store

make up store

Antal butiker: 160Antal länder: 22

2

globala Verktyg styr butiken

Vårens FaVoriter går under namnet Fruidelicious. Storsäljaren är sedan länge mineralpudret. Och i samma sekund en Eyebrow Razer, M-brush eller en Tweezer lämnar en butikshylla i Köpenhamn, Oslo, Bangkok eller i någon annan av Make Up Stores egna butiker ute i världen, så når transaktionen huvudkon-toret i Stockholm.

De säljer skönhet per burk – och realtidsfl öde. Och de gör det framgångsrikt. Sedan den första butiken öppnade för tolv år sedan i Stockholm har Make Up Store växt till cirka 160 butiker i 22 länder. I april 2009 utnämndes Make Up Store till årets butikskedja av Svensk Handel.

”Det behövs resår i väggarna”, har länge varit ett tale sätt i kosmetikabranschen. En bransch som verkar i ett högt tempo, med snabbt växlande trender och produkter med korta livscykler. Butikerna måste till-handahålla en stor mängd artiklar, utan att samla för mycket på lager. Hur hålla ett lager i balans? Make Up Store hittade sin lösning hos Logica.

– Vi sökte ett effektivt verktyg för att styra varuför-sörjningen, från leverantörer via lager och försälj-ningsställen ut till kund. En helhetslösning som både kunde ge oss central kontroll och fl exibilitet gentemot butikerna, säger Kerstin Karphed, ekonomichef vid Make Up Stores huvudkontor i Stockholm.

eFtersom make uP stores butiker fi nns på olika platser i världen verkar de i olika kulturella miljöer, med olika lagstyrda krav. Logicas uppdrag blev att ta fram en global, fl exibel systemlösning som kunde knyta samman butikernas processer för försäljning och lager. Lösningen rör i första hand Make Up Stores egna butiker, som är 20 till antalet och fi nns i Sverige, Norge, Danmark och Bangkok.

–I ”Store in store-butikerna” och franchisebutikerna har vi inte samma möjlighet att kontrollera varufl ödet ut till slutkund, förklarar Kerstin Karphed.

Genom att kombinera Microsoft Dynamics NAV med Logicas LS Retail, båda branschledande system inom affärsstyrning respektive varuförsörjning, kunde Logica skräddarsy en unik lösning för Make Up Stores globala detaljhandel.

– Nu kan vi i detalj följa våra egna butikers försälj-ning och se vilka produkter som är mest gångbara. Vi kan skapa olika rapporter för att dra viktiga strategiska slutsatser kring kundaktiviteter och styrning av sorti-ment utifrån målgrupper, säger Kerstin Karphed.

Lösningen har nu installerats i cirka 100 Make Up Store-butiker globalt och ytterligare länder står på

tur. Logica står för installationen, oavsett var i värl-den det sker. Likaså för support, förvaltning och

utveckling. soFia eriksson

D Läs mer: www.logica.se/retail

inblick 1–09 3

4 inblick 2–09

Innovation för framtidendet är På många sätt en mycket utmanan-de situation de fl esta befi nner sig i just nu. Oavsett verksamhet påverkas vi alla av konjunkturen och fi nanskrisen – direkt eller indirekt – genom det som händer såväl här i Sverige som i olika delar av världen.

i takt med utvecklingen ritas nu dess-utom kartan om, och det går fort. Vi ser redan hur hela branscher förändras, en del företag expanderar, andra försvinner, vissa marknader förstärks medan andra försvagas.

På samma sätt som vi kan lära oss mycket av hur vi tidigare har hanterat och över-bryggat utmaningar, är det i tider som dessa särskilt angeläget att hålla stadigt i kikaren och spana in i framtiden. För när det vänder gäller det att vara redo och ha tillgång till de resurser som krävs för att ta tillvara möjligheterna när de uppstår.

därFör handlar detta nummer av Inblick om mer än hur Logica kan bidra till ökad kostnadseff ektivitet. Även om sänkta kostnader står högst upp på agen-dan hos de fl esta just nu, behövs också innovativa lösningar som skapar fl exibili-tet för att kunna gasa på när eft erfrågan ökar igen – läs till exempel om Schenker (sid 6–8). Innovation är en röd tråd i detta nummer av Inblick, och det ligger helt i linje med Logicas kärnvärden.

Snart hägrar semestertider och jag öns-kar alla läsare en riktigt skön sommar!

steFan gardeFjord Vd, logica sverige

leDare Stefan Gardefjord inneHÅll nr 2 2009

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Mats Nilsson Hahne, 08671 15 23, [email protected] Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna, Johan Wickström (projekt ledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se Omslagsbild: Andreas Lundberg Repro: Turbin Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 16514572

Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år. Du kan prenumerera utan kostnad.

Logica, 131 85 StockholmTel: 08670 20 00, www.logica.se

32 raindance förenklar jobbet i malmöRaindance är en av Logicas egenutvecklade softwareprodukter. Läs mer på vårt nya softwareuppslag.

20 innovationer som ger tillväxt Innovativa företag klarar sig bäst i dagens affärsklimat. Men hur får företagen fram de mest innovativa lösningarna?

reportage

6 Virtualisering stärker SchenkerNu kan transportföretaget köpa itkapacitet på kran.

10 Alla tjänster i en plattformIntresset för helhetslösningar med Microsoft som bas blir allt större.

14 Porträttet: Åsa TorstenssonInfrastrukturministern förbereder sig inför Sveriges ordförandeskap i EU.

19 Komplexa it-hot Hoten mot samhällsviktiga anläggningar ökar – men det fi nns motmedel.

Övrigt i inBlick

5 Först & främst – Daniel Fällman

9 Logica Worldwide – Deutsche Bank

12 Notiser i framkant

13 Logica & jag: Sjöfartsverket

25 Krönika: Klas Hallberg

28 Attends kapar lagerkostnader

29 Örebro satsar på e-tjänster

30 Open source växer

36 10 snabba: Thomas Brühl, Visit Sweden

illustration: amiGos

fo

to

: an

Dr

É D

e l

ois

te

D

5inblick 2–09

fÖrst & fräMst Daniel Fällman

namn: Daniel Fällman. ålder: 34. bor: Strömbäck utanför Umeå. utbildning: Doktor i informatik. jobb: Föreståndare på Interactive Institute Umeå.

fo

to

: Joh

an

Gu

ns

Éu

s

tar Fram Framtidens smarta dataskärmarhur kan man göra it i industrin mer användar-vänlig? Det är den stora frågan för forskarna vid nyöppnade Interactive Institute Umeå.

– Teknikutvecklingen har lett till att det fi nns många situationer där man vill använda datorer, men där det inte är lämpligt med tangentbord och mus, säger Daniel Fällman, föreståndare för forskningsstudion.

Det kan till exempel röra sig om utrustning som ska fungera i en smutsig gruv- eller industri-miljö, eller som ska hanteras i kyla, med tjocka handskar på, förklarar han.

Mycket av forskningen vid labbet kretsar kring hur tryckkänsliga skärmar kan utvecklas till sofi stikerade verktyg.

– Med ”multi-touch”, som innebär att skärmen känner av fl era beröringspunkter på en gång, kan man skapa gränssnitt som känns ganska natur-liga, intuitiva. Att sätta ner alla fi ngrar på ett vir-tuellt papper på skärmen kan till exempel betyda att du fl yttar dokumentet, medan ett ensamt fi nger betyder att du klickar på dokumentet. Och fl era användare kan arbeta på en stor skärm samtidigt.

Finansiärerna bakom Interactive Institute Umeå är bland andra Umeå universitet och ABB, och en viktig tanke med labbet är just att det ska utgöra en länk mellan akademi och näringsliv. Bland institutets industriella samarbetsparter märks utöver ABB bland andra SCA, Boliden och Komatsu Forest.

– I Komatsus fall handlar samarbetet om inter-aktions- och informationsvisualisering i skogs-maskiner, berättar Daniel Fällman. De har en avancerad fordonsdator med bland annat en särskild GPS-lösning och information om hur skördaren mår. Idag tar det rätt mycket tid att

knappa sig fram till den information man vill ha – vi ska fundera på hur man kan

utveckla det gränssnittet. anders nilsson

tre interaktiva innovationer jag inte vill leva utan:

1

2

3

Webben

Gitarren

Toaletten

6 inblick 2–09

Miljonbesparingar, mindre störningar, mer fl exibilitet – och bättre miljö. För transportföretaget Schenker har virtu alisering blivit en framgångsfaktor. Men det krävs noggrann planering för att lyckas.

mitt i centrala göteborg, precis vid hamnen där fraktfartygen glider förbi, ligger transport- och logistikföretaget Schenkers svenska huvudkontor. Varje år hanterar de 4 000 medarbetarna i Sverige drygt 23 miljoner gods- och paketsändningar, och till sin hjälp för att klara den omfattande logistiken har Schenker ett it-system med cirka 200 olika applikationer.

– Det handlar till exempel om orderhantering, transportplane-

ring och lager, alltihop väldigt viktiga verktyg för att stötta vår kärnverksam-

het, förklarar Stig Broberg, chef för infra-struktur på Schenker.

Få aV de system som Schenker använder idag är standardsystem, utan de fl esta är egenutvecklade i samarbete med Logica som har varit företagets it-partner sedan mitten av 90-talet. Idag har de båda företagen ett omfattande samarbete som handlar om allt från sys-temutveckling till outsourcing av infrastruktur. De servrar Schen-ker hittills har använt är Logicas, uppställda i it-leverantörens data-hall i Stockholm. Till och med laptopen som ligger på det vita konferensbordet framför Stig Broberg är insourcad från Logica.

Någon hårdvara äger Schenker egentligen inte idag, och när foto grafen Johan frågar om det inte fi nns några sladdar eller stora burkar att fotografera ser Stig Broberg och hans kollega Kemal Ahmetasevic ungefär lika chockerade ut som om fotografen frågat eft er något obscent. Hårdvaran är helt enkelt inget som Schenker jobbar med, det sköter Logica.

Sedan 2007 har parterna tagit samarbetet ännu ett steg längre. Då introducerade Logica möjligheten att lägga upp nya applika-

uppDraget Schenker

pÅ kranschenker köper it-kapacitetMiljonbesparingar genom virtualisering

text: karin aase foto: johan Wingborg

7inblick 2–09

tioner på virtuella servrar, något som Schenker nappade på direkt och blev mycket nöjda med. I slutet av 2008 föreslog Logica att Schenker inte bara skulle använda sig av virtuella servrar för nya applikationer, utan även flytta över de program som redan använ-des till en virtuell miljö.

– Mängden servrar som vi använder har vuxit väldigt mycket de senaste sex-sju åren, samtidigt som vi visste att många av de cirka 120 servrar vi har bara utnyttjades till kanske 30 procent. Så när Logica väckte tanken att lägga över applikationerna till virtuella ser-vrar istället tyckte vi att det lät mycket vettigt, säger Stig Broberg.

Projektet startade hösten 2008, och i april 2009 hade redan 25 procent av serverkapaciteten lagts över i en virtuell miljö, med målet att komma upp i cirka 80 procent när övergången är klar i slutet av året.

– Anledningen till att vi inte lägger över allt nu är att vissa av de system vi använder inte går att köra i en virtuell miljö, förklarar Kemal Ahmetasevic som håller i projektet hos Schenker.

Sammantaget ser både Stig Broberg och Kemal Ahmetasevic att virtualisering ger vinster inom flera områden, inte minst det ekonomiska.

– Det är väldigt kostnadseffektivt att använda virtualisering eftersom du lite slarvigt kan säga att en virtuell server ersätter flera fysiska, vilket ger en betydligt lägre energiförbrukning. Grovt räknat kalkylerar vi med en besparing på miljonbelopp varje år, berättar Stig Broberg.

– Och det blir ju extra betydelsefullt i dessa tider när alla före-tag vänder på varje it-krona.

Att den minskade energiförbrukningen dessutom är bra för miljön är också något som Schenker tagit med i beräkningen. Stig D

» Virtualisering är som kapacitet på kran. Vi använder bara precis det vi behöver men kan direkt dra på när vi märker att vi behöver mer. «

kemal ahmetasevic, schenker

Det finns oerhörda vinster att göra med virtualisering, hävdar Stig Broberg och Kemal Ahmetasevic på Schenker.

8 inblick 2–09

Broberg lutar sig snabbt framåt i stolen och i hans röst hörs nästan utropstecknen när han betonar hur central miljöfrågan är för beslutet att virtualisera.

– Det här är jätteviktigt för oss. Schenker är ändå ett företag som verkar i en industri som är miljöpåverkande, och vi har en lång historia av att försöka minska de negativa konsekvenserna för miljön. Grön it är verkligen något som vi tar på allvar.

den tredje stora fördelen som Stig Broberg och Kemal Ahmetasevic ser är att Schenker blir betydligt mer fl exibla och mindre störningskänsliga i sin serveranvändning. Tidigare när en applikation behövde mer kapacitet, till exempel för att fl er personer använde den, var Schenker tvungna att skaff a en ny server till den, eller att sätta in mer minne i den gamla. Hård-vara behövde beställas och installeras – moment som tog tid och som kunde orsaka drift störningar. Med den virtuella mil-jön tilldelar de bara mer kapacitet när en applikation växer, utan att behöva vänta på leveranser.

– Virtualisering är som kapacitet på kran. Vi använder bara precis det vi behöver, men kan direkt dra på om vi märker att vi behöver mer. På det sättet kan vi hela tiden möta de krav som

vår verk sam-het ställer, obe-roende av hård-vara, förklarar Kemal Ahmetasevic.

Hittills har övergången till virtuella servrar gått felfritt för Schenker. Inga system har legat nere, och användarna har inte märkt av förändringen.

– Utom de som använder applikationer med hög belastning, de märker att det går fortare nu när vi fått mer kapacitet.

Men Stig Broberg och Kemal Ahmetasevic är noga med att påpeka att det krävs arbete för att det ska fungera så pass bra som det har gjort för Schenker.

– Hur bra det går beror på hur bra du har kartlagt dina behov, dina system och dina fl öden, och på hur bra du har kommuni-cerat det med din it-leverantör, förklarar Kemal Ahmetasevic.

– Men paradoxen blir att samtidigt som du måste ta det lugnt och försiktigt och planera noggrant för att hela tiden kunna använda systemen måste du se till att projektet håller god fart så att du slipper sitta med dubbla system och därmed dubbla kostnader längre än nödvändigt, påpekar Stig Broberg.

så trots att Virtualisering är en rela-tivt ny tjänst är Schenker väldigt nöjda

med att ha påbörjat sin omgörning.– Vår inställning är i vanliga

fall att inte vara först med det nyaste inom it-området, men det här känns ändå som en be-prövad arkitektur som det var hög tid för oss att ta tag i, berät-tar Stig Broberg.

– Det fi nns så stora vinster att göra, så vad fanns det egentligen att vänta på?

så Fungerar Virtualisering

En fysisk server använder i många fall bara cirka 5–10 procent av sin kapacitet, och för att dra nytta av den outnyttjade kapaciteten fi nns möjligheten att virtualisera servern.

Virtualisering betyder att ett virtualiseringslager läggs in i servern, vilket gör det möjligt att köra fl era olika operativsystem på samma fysiska server och utnyttja dennas fulla kapacitet. De virtuella systemen är helt skilda från varandra och har inget med varandra att göra. Detta är ett effektivt sätt att spara energi, utrymme och miljö eftersom du sparar in mängden fysiska servrar företaget behöver.

Fördelen med virtualisering är dessutom att det är möjligt att fl ytta virtuella system medan de är i drift mellan olika servrar vilket underlättar underhållsarbete. Det går även att klona det

virtuella systemet, det vill säga göra en exakt kopia, för att kunna göra tester på denna

utan att påverka originalsystemet.

tre tips inför virtualiseringenKemal Ahmetasevic, Schenker, ger sina bästa tips.

1Planera noggrant, implementera successivt men håll fart i projektet för att undvika dubblerad kostnad under lång tid.

2Ha en leverantör som har kunskap inom området, men du som kund måste ändå aktivt delta i processen.

3Våga ta steget!

schenker i sVerige

Omsättning: 14 miljarder kronor.

Antal anställda: 3 800.

Antal gods- och paketsändningar: 23,5 miljoner/år.

Antal sjö- och fl ygsändningar: 68 400 per år.

D

9inblick 2–09

Deutsche Bank behövde en ny

betalningsplattform för att

synkronisera med regelverket

SEPA. Ett kriterium var att

systemet skulle klara 100 mil-

joner transaktioner per dag.

Logicas lösning klarade

kraven med stor marginal.

För Fem-sex år sedan stod Deutsche Bank vid ett vägskäl när det gällde sina system för hantering av betalningar. Banken hade olika applikationer i olika länder som var dyra i drift och inte anpassade till kommande lagstiftning. Det var framför allt den pågående implemen-teringen av sepa (Single Euro Payments Area) som ställde nya krav på flexibilitet. sepa är det regelverk som syftar till att skapa ett gemen-samt område för betalningar inom eu. Det betyder att länder som har infört euro lika en-kelt ska kunna göra betalningar mellan varand ra som inom det egna landet.

– Vi såg över hela vår affärsmodell för betal-ningar. Vi sökte kostnadseffektiva lösningar som både skulle ge oss flexibilitet i förhållande till sepa och ge kunderna största möjliga nytta. Utifrån vår strategi beslutade vi oss för att bygga en helt ny betalningsplattform syn-kroniserad med sepa-kraven, istället för att bara uppgradera de befintliga systemen. Det nya systemet skulle klara av att hantera samt-liga transaktioner i hela eurozonen, säger Michael Müller på Deutsche Bank, chef för Deutsche Bank i Frankfurt.

Ett kriterium var att lösningen skulle klara av minst 100 miljoner transaktioner per dag.

Logica, som tidigare hade samarbetat med Deutsche Bank, blev bankens partner i pro-jektet och kunde med sitt system upprätthål-la 20 miljoner transaktioner per timme.

samarbetet bleV Framgångsrikt. Imple-menteringen gjordes inom den överenskom-na projekttiden. Logica tillförde funktionali-tet och flexibilitet i både volym och kapacitet på ett effektivt sätt.

Ytterligare en poäng med systemet är att även tredjepartsbanker kan använda sig av Deutsche Banks system – det vill säga mindre banker som inte har egen infrastruktur som kan hantera sepa-betalningar.

Systemets förmåga att hantera flera valutor och enheter har gjort det möjligt för banken att offensivt marknadsföra det i Europa. Ban-ken hanterar idag sepa-betalningar för fler än 100 mindre banker.

Samtidigt har Logica vidareutvecklat be-talningssystemet till att kunna hantera 38 miljoner transaktioner per timme. Det inne-bär att plattformen med marginal stödjer Deutsche Banks fortsatta tillväxt.

– Framför allt har denna förändring inne-burit att vi nu på allvar kan fokusera på kun-derna, säger Michael Müller.

För närVarande utVecklar parterna en adapter för banker som själva inte vill ha infra-strukturen för sepa. Den gör det möjligt för dem att på ett enkelt och effektivt sätt vara kopplade till Deutsche Banks system.

Roel Wolfert, Logicas Group Director Pay-ments, är också nöjd med insatsen:– Jag tror att vi förstår bankens affär och kan översätta den förståelsen i verksamhetsstöd-jande lösningar. Vår relation är helt enkelt en bra ”fit”. juha hartomaa

deutsche bank

anställda: 80 456.

kontor: 1 981.

kunder: Drygt 18 miljoner.

Finns i: 72 länder.

balansomslutning: 2 200 miljarder euro.

logica Worldwide

Plattform för gränslös tillväxt

fo

to

: to

m C

ha

nC

e/C

or

bis

10 inblick 2–09

de Flesta organisationer och företag står inför samma utmaning i dagens tuff a konjunkturläge: att få ut maximalt med aff ärsnytta av sina it-inves-teringar och skapa eff ektivare arbetsprocesser. Därför har intresset för helintegrerade it-lösningar ökat under senare år, det vill säga tydliga it-strate-gier med färre programvaror.

Många aff ärssystem är relativt komplexa, så en smi dig och kostnadseff ektiv väg är att bygga på Micro soft applikationer till en större helhet. Poäng-en med Microsoft är ju att praktiskt taget alla företag och organisationer har Offi cepaketet och Outlook för e-mail. Men få utnyttjar den fulla potentialen. Inom Microsoft familjen fi nns ju allt från aff ärssys-tem, soa- och crm-lösningar till innovativa kom-munikations- och säkerhetslösningar.

– Det fi nns många fördelar med Microsoft s plattformar: enkla välkända gränssnitt, snabba implementationer, integrerade och eff ektiva aff ärs-processer som når ut till alla användare i organisa-tionen, säger Agneta Lindström, alliansansvarig för Micro soft på Logica, som märker ett ökat intresse för Microsoft som plattform.

Ett bra exempel på hur man kan utveckla Micro-soft s plattform är Svenska Institutet (si), en statlig myndighet som har till uppgift att öka omvärldens intresse för Sverige. si har kontor både i Stock-holm och Paris och har därför behov av eff ektiva kommunikationsvägar mellan medarbetarna.

– Vi har haft Outlook länge men vi behövde ett bättre sätt att kommunicera på. Mailboxarna blev fyllda med fel saker, säger it-samordnaren Marie-Louise Philip Moore.

microsoFt tiPsade om en Unifi ed Communica-tions-lösning (osc 2007 r2) som Logica imple-menterade 2008. Kommunikationslösningen inne-håller bild, ljud, chatt, mail och telefon i ett och samma paket.

– Bild- och ljudfunktionen är väldigt bra när ledningsgruppen har möten med Pariskontoret. Övriga organisationen använder chattfunktionen väldigt fl itigt. På så sätt kommunicerar vi snabbare. Vi ser också vilka som är inne och är tillgängliga.

Nu fi nns också speciella chatgrupper där man kan gå in och se diskussioner i eft erhand, även om

man inte var online tidigare. Systemet är även in-tegrerat med intranätet som är uppbyggt i Micro-soft Sharepoint, vilket gör att medarbetarna kan starta en chatt även i detta gränssnitt.

Nästa steg är att införa en telefonifunktion, som vissa medarbetare använder redan nu. Då kan även alla telefonsamtal skötas via Microsoft Communi-cator-klienten och Outlook – det går även att lämna och lyssna av röstmeddelanden med mera.

– Vi har uppnått en betydligt mer eff ektiv kom-munikation genom det här och personalen är väl-digt positiv. Sedan har vi fått mycket fi n publicitet i medierna och det är ju alltid trevligt, säger Marie-Louise Philip Moore.

ett annat exemPel på spännande utveckling med Microsoft som bas är företaget DirektMedia, som är en av Nordens ledande aktörer inom direkt-marknadsföring, till exempel adresserad direkt-reklam och Internetannonsering. När Direkt -Media skulle utveckla it-stödet för sina egna kunder valde man Microsoft Dynamics crm, som är integrerad med Outlook som företaget använ-

alla tjänster i en plattformSnabbare arbetsfl öden i Microsoft

Enkla, välkända gränssnitt och effektivare arbetsfl öden. Att bygga

upp helhetslösningar med Microsoft som bas kan ge snabb utväxling

på it-investeringarna. Svenska Institutet och DirektMedia är två olika

exempel på hur man kan gå tillväga.

text: johan Wickström illustration: lotta sjöberg

11inblick 2–09

der för e-post. Även i detta fall stod Logica för implementeringen.

– Den stora vinsten är att vi får en överskådlig bild av försäljningssituationen samtidigt som kva-liteten på försäljningsarbetet blir betydligt högre, säger John Gustafsson, försäljningschef på Direkt-Media.

med microsoFt dynamics crm kan säljarna lätt och flexibelt styra kundrelationerna. Säljarna har kundinformationen samlad på ett ställe, vilket kortar ner säljcykeln. DirektMedia kan med hjälp av crm-systemet ta ut adresslistor för att göra rik-tade marknadsinsatser, till exempel genom e-post-utskick.

– Idag använder de flesta säljare det nya crm-systemet. Alla ser en otrolig potential i det, säger John Gustafsson.

Nästa steg för DirektMedia är att integrera crm-systemet med affärssystemet Microsoft Dynamics nav för att på så vis utöka processtödet så att det även omfattar fakturering till kund.

Det ökade intresset för Microsoftlösningar gör

att Logica stärker resurserna ytterligare inom detta område. Logica har nu startat ett så kallat Micro-soft Empowering Team för att ta hand om större, mer komplexa uppdrag hos kunderna. I teamet ingår specialister från de flesta av de systemområ-den som Microsoft har i sin portfölj, till exempel Microsoft Dynamics, Information Worker, Integra-tion & soa, Unified Communications och Infra-strukturlösningar.

– Genom att samla kompetensen i ett team ska-par vi nya möjligheter över system- och landsgränser till gagn för våra kunder, säger Agneta Lindström.

– Vår storlek är Vår styrka. Vi har ett stort in-ternationellt nätverk. Samtidigt räcker det inte med teknik, man måste även förstå sig på kundens affärer för att lyckas. Vi har ju djup kompetens inom praktiskt taget alla branscher, säger Agneta Lindström.

Men nu erbjuds allt mer tjänster då man kan hyra system istället för att äga själv, i det så kallade molnet – hur påverkar det Microsoft?

– Microsoft är med på det tåget och erbjuder

fler och fler system i molnet. På sikt kommer de traditionella licensformerna att minska och kun-derna kommer att köpa alltfler tjänster som servi-ce (Software as a Service), säger Agneta Lindström och pekar också på möjligheten att outsourca.

Logica är väl positionerat inom detta område. I mars slöts till exempel ett avtal som innebär att Logica tar över driften av TeliaSoneras arbetsplat-ser. Avtalet omfattar cirka 34 000 it-arbetsplatser över hela Norden. Plattformen för denna leverans baseras på standardprodukter från Microsoft.

6 500 microsoFt-sPecialister i 18 länder

Logica är en internationellt ledande leve rantör av Microsoftlösningar och har 6 500 Microsoftspecialister, varav drygt 2 000 i Sverige.

Sedan drygt tio år samarbetar Logica med Microsoft. Logica är också Gold Certified Partner till Microsoft.

Logica fungerar som helhetsleverantör av Microsoft och har särskilt stark kom petens inom områdena Infrastruktur, Unified communications, Säkerhet, Integration & SOA, CRM och ERP (Dynamics AX och NAV).

Sedan 2009 har Logica startat spe ciella Microsoft Empowering Teams (MET) som hjälper kunderna med helhetslösningar över organisations eller landsgränser. I den svenska organsiationen ingår 12 personer i MET.

Fria workshoPs med logica

Organisationer som använder Microsoftprogrammet PS (Packaged Services) har möjlighet att delta i fria workshops för att därigenom kunna öka affärsvärdet av sina itinvesteringar. Det går att välja mellan fyra områden: Business Value, Desktop Deployment, Sharepoint Deployment och Exchange Deployment.

Logica, som är enda Microsoftpartner i Sverige som är certifierat inom alla fyra områden, kombinerar workshops utifrån företagens behov. Kunderna kan avropa kostnadsfria dagar med expertis från Logica via ett vouchersystem som är kopplat till antalet inköpta Microsoftlicenser.

D Läs mer på www.logica.se/microsoft

inblick 2–09

notiser I framkant

Hitta golfbollarna direkteFter ett Par Veckor har golfsvingen satt sig, men ibland går det snett – vare sig man vill eller inte. Då kan bollfi nnaren Scout vara en räddare. Med hjälp av en 3,2megapixel videokamera scannar du snabbt av ytan. Scouten upptäcker bollar på 10–15 meters avstånd om bara 1 procent av bollens yta syns. Scouten används som en videokame

ra som scannar av området där du tror att bollen ligger –

när den upptäcker bollen avger den ett ljud och på bildskärmen

ser du var den ligger.

D Läs mer på www.maxgolf.se

12

kina leder surfl igani december uPPnåddes för första gången drömgränsen en miljard surfare under en och samma månad (och då är inte surfning på Internetcaféer medräknat). De allra fl esta surfarna fi nns i Asien, 41 procent, och därefter kommer Europa med 28 procent.

tio-i-toPP-listan

1. kina 17,8 %

2. USA 16,2 %

3. Japan 6 %

4. Tyskland 3,7 %

5. Frankrike 3,4 %

6. Indien 3,2 %

7. Ryssland 2,9 %

8. Brasilien 2,7 %

9. Sydkorea 2,7 %

10. Kanada 2,2 %

Digitala betjänter fi xar beställningennär Vi tröttnat på att göra de dagliga sökningarna på Google vill vi ha hjälp. I fram tiden kan vi kanske förlita oss på digitala betjänter.

Det amerikanska innovationsföretaget Siri lanserar i år en ny programvara som – med hjälp av de senaste rönen inom artifi ciell intelligens – ska kunna svara på frågor, till exempel: När går nästa tåg mellan Stockholm och Flen, eller: Finns det ett bord ledigt på Restaurang Thaikällan? Betaversionen som kommer i år är anpassad för mobila enheter. Enligt ärevördiga MIT (Massachusetts Institute of Technology) är detta en av tio trender som kan förändra vår värld framöver.

D Läs mer på www.technologyreview.com

Smarta resesakerreseadaPtern med fem olika kontakter i en enda enhet som fungerar i de fl esta stora länder världen över.

Sola lagom mycketFör mycket sol skadar huden – det vet alla. Men hur mycket tål vi egentligen? Har du blek hy, fräknar och rödlätt hår är risken större att du bränner dig. Och det gäller att se upp även när det är molnigt: 50 procent av solljuset kommer fram ändå.

Nu fi nns uvmätaren som signalerar när du fått tillräckligt med sol. Solmätaren från Oregon Scientifi c är försedd med programvara som kan räkna ut hur länge användaren bör vara ute i solljuset baserat på hudtyp, uvstrålning och solkräm. Så nu är det bara att gå ut och steka sig.

D Läs mer på www.gadgetshop.com

5 framtidsyrkenFörr i tiden kunde man välja mellan trygga titlar som till exempel jurist, ingenjör eller ittekniker. I framtidens yrkesliv väntar helt nya titlar. Här är några potentiella framtids yrken som Framtids bloggen.se plockat fram:

media channel integrator Hanterar sammansmältningen av text, ljud och bild i alla medie kanaler.

interactiVe disPlay deVeloPer Fixar gränssnittet på dataskärmar på publika platser.

sensor network coordinator Hanterar värdefull realtidsinformation från sensorer och sammanställer detta till intelligenta tjänster.

google soFtware dePloyer Ser till att dra ut mesta möjliga affärsnytta av alla Googles tjänster.

social aPPlication deVeloPer Koordinerar företagets strategier i den nya sociala nätverksvärlden som växer fram på nätet.

Sola lagom mycket

logica & Jag Sjöfartsverket

FOTO

:

13

namn: Peter Geitearbete: Itchef på Sjöfartsverket.bor: Villa i Norrköping med sambo och två barn (9 och 7 år).logica i tre ord: Kompetens, lättillgänglighet och bredd.

inblick 2–09

tuff it-miljöpå sjön95 procent av Sveriges utrikeshandel går sjövägen. Sjöfartsverket ansvarar för att detta fungerar, dygnet runt, året om. En tekniskt utmanande miljö som ställer stora krav på it-systemen.

Peter geite kom som systemutvecklare till Sjöfarts-verket för 15 år sedan. Idag är han chef för den 38 perso-ner stora it-avdelningen, vars uppdrag är att förse Sjö-fartsverket med verksamhetsanpassade och effektiva it-lösningar.

I verkligheten kan det betyda att fi xa bandbredd till isbrytare. Att fjärrstyra lokala nätverk på sjömätnings-fartyg i fält. Att hantera marina 3D-lösningar eller infor-mationsfl öden via satellit.

– Vi arbetar i en spännande och bred verksamhet, men också tekniskt utmanande. Av våra 55 lokala nät-verk fi nns 10 ombord på fartyg, säger Peter Geite.

Samtidigt har Sjöfartsverket ett EU-regelverk att följa. Liksom för alla myndigheter ökar trycket på auto matisk informationsöverföring och e-förvaltning. Exem pelvis måste alla EU-länder ha elektroniska sys-tem för fartygsanlöp.

sjöFartsVerkets huvudkontor med 250 anställda fi nns i Norrköping, cirka 900 personer till är spridda på ett 40-tal platser över landet. Redan 2003 kommunice-rade hela organisationen genom ip-telefoni. Två år innan styrde Sjöfartsverket om sina it-funktioner med målet att samordna och effektivisera. Resultatet blev en central it-avdelning indelad i service desk, infra-struktur och utveckling.

2003 slöts ett ramavtal med Logica, som huvudleve-rantör av it-tjänster. Efter sex års tajt samarbete kan Peter Geite backa upp ord som ”kompetens” med per-sonliga refl ektioner.

– För mig är en bra konsult någon som kan skapa en fungerande relation, som fi nns hyfsat nära, är lätt att ha att göra med och har social kompetens utöver sin fackkompetens, säger han.

idag arbetar ett 20-tal Logica-konsulter gentemot Sjöfartsverket. Förtroendet har utvecklats successivt och listan över gemensamma projekt är lång.

– Logica har hjälpt oss se över vår it-strategi och bidragit till att göra vår it mer tillgänglig. Exempelvis fanns de med när vi planerade plattformsbyte för käll-datasystemet kring nautisk information för sjösäker-hetsanordningar. När funktionen nu ska fl yttas till ett annat system och renodlas till ett nautiskt informa-tionssystem fi nns Logica med inom kravanalys, arki-tektur och utveckling. Ja, Logica täcker många av våra behov. soFia eriksson

inblick 2–0914

med svensk it-teknik till eu

Åsa Torstensson

På spåret

inblick 2–09

– Vi har till exemPel lagt förslag om ett enhetligt trafik verk och att konkurrensutsätta sj, säger Åsa Torstensson när hon i raska steg, efter en halvtimmes intervju, går fram på perrong 5 på Stockholms centralstation.

Vi diskuterar aktuella förslag från näringsdepartementet, och Åsa Torstensson har onekligen ett omfattande fögderi att ta hand om.

Längst ut på perrongen väntar fotografering. Åsa Torstens-son är effektiv och självklar när fotografen sätter igång.

Det här säger två saker om vår infrastrukturminister: Hon gillar tempo och att saker går undan. Hon trivs ganska bra att vara i centrum.

Två egenskaper som kan komma väl till pass på minister-taburetten. Ändå tillhör hon de mer okända ministrarna, trots sitt beting: under de kommande 12 åren ska regeringen satsa 417 miljarder kronor på järnvägar och vägar.

Vad ska ni satsa mest på?– Jag vill inte se nån konflikt mellan transportslagen. Båda

behövs men det gäller att samordna dem. Men exakt hur pla-neringsprocessen ska gå till håller vi på att utreda nu.

i inFrastrukturkedjan ingår även flyg- och båttranspor-ter. För att optimera planering och logistik har regeringen lagt förslag om att samordna alla delar till ett transportverk och samtidigt ge mer regional makt i planeringsprocessen.

– Trafikslagen ska haka i varandra, hela kedjan ska fungera. Egentligen finns det ytterligare ett transportslag och det är it. Genom effektiva it-lösningar blir det enklare att klara rätt transporter i rätt tid på rätt plats, säger Åsa Torstensson, och politiskt sakkunnige Henrik Hansson och pressekreteraren Kenneth Hultgren nickar instämmande runt bordet.

Samtalet leder oss in på en av de kommande huvudfrågor-na kring it och transporter – höstens världskongress i Stock-holm inom its (Intelligenta transportsystem). Inom its ryms allt från trafiktullar och smarta reseplanerare till bilar som signalerar vid halt väglag. D

Infrastrukturminister Åsa Torstensson laddar upp inför höstens ordförande-skap i EU. Sverige ska då planera för en ny it-strategi inom unionen och i september väntar en världskongress inom intelligenta transportsystem.

– Jag tycker om när det händer mycket, säger Åsa Torstensson som fick centerpartiets värderingar redan med modersmjölken.

text: johan Wickström foto: andreas lundberg

porträttet Åsa Torstensson

15

med svensk it-teknik till eu

Den 21–25 september kommer 5 000 personer till Stockholm för att diskutera och utbyta kunskaper inom detta högaktuella område, med fokus på vardagslösningar.

– its är oerhört viktigt dels av klimatskäl – transporterna står ju för större delen av koldioxidutsläppen – men dels också av säkerhetsskäl. Än så länge har vi bara sett första gene-rationens its-tjänster, det kommer hända mycket framöver.

Åsa Torstensson kommer sannolikt att medverka vid in-vigningen av its-kongressen och hon har dessutom bjudit in samtliga ministerkolleger för en arbetsmiddag i anslutning till kongressen.

– Det är viktigt att vi kan utveckla standardiserade lös-ningar inom det här området. Alla kan inte ta fram egna lös-ningar. Och vi i Sverige är en föregångare inom miljöteknik och kan visa vägen.

ministerkollegerna är äVen bjudna till Visby senare under hösten för att diskutera framtidens it-frågor.

– eu har en agenda för it-frågor fram till 2010, men under

hösten ska vi ta fram en plattform för perioden 2010–15. Därför vill jag att vi ska träffas för öppna kreativa samtal om vad vi ska lyfta upp på it-agendan: harmoniseringar, plattfor-mar, tjänster eller vad det nu kan vara.

Något område som du själv vill lyfta fram?– It ska ju inte vara vid sidan om – det ska vara en del av alla

områden. Men en viktig sak är ju att skapa fungerande tjäns-ter av olika slag. Till exempel ställer den demografiska utveck-lingen stora krav på hur vi ska ta hand om den åldrande befolkningen. Mobila tjänster kan bidra till att människor kan klara sig själva. Samtidigt gäller det att bevaka it-klyftan, så att ingen hamnar utanför.

men oFFentliga e-tjänster och e-förvaltning talas det inte så mycket om nuförtiden som för några år sedan?

– Nej, det går lite trögt. Men det är Mats Odells ansvars-område, skrattar Åsa Torstensson.

– Men visst är det viktigt att staten visar vägen när det gäl-ler offentliga e-tjänster. skl (Sveriges Kommuner och Lands-

D

16 inblick 2–09

» mobila tjänster kan bidra till att människor kan klara sig själva. sam tidigt gäller det att bevaka it-klyftan, så att ingen hamnar utanför. «

– It ska vara en del av alla områden, säger Åsa Torstensson.

its – intelligenta transPortsystem

ITS är system där itlösningar används för att förbättra och stärka vägsektorn. Det handlar både om att minska utsläppen, höja säkerheten och underlätta för trafikanterna. Exempel på ITSlösningar är vägtullar, bilar som läser av halka och dynamiska väg system som signalerar om det blir trafikstockningar.

Den 21–25 september pågår årets världskongress för ITS i Stockholm. Logica är en av huvudsponsorerna.

17inblick 1–09

ting) har kommit en bit på väg och det händer ju väldigt mycket inom vården.

Själv utnyttjar Åsa Torstensson både infrastruktur- och it-nätet flitigt för att få livet att gå ihop. Mobilen är ett oumbär-ligt arbetsverktyg när hon reser runt. Inte minst i det privata: hon jobbar i Stockholm, bor i Strömstad och har särbon i Finspång, i Östergötland.

åsa torstensson är nästan född centerpartist. Som barn till kommunalrådet Torsten Torstensson i Strömstad var politiska diskussioner hemma vid matbordet legio. Hon lärde sig argumentera, men det var ändå inte sjävklart att bli politi-ker (även om hon gick med i cuf redan som 15-åring). Hon valde socionomlinjen – ”kommunisthögskolan”, enligt pappan – och hann med ett par ”riktiga” år i arbetslivet, bland annat som skolkurator för tonåringar, ”vilket lärde mig att vara ödmjuk inför människors erfarenheter”.

Men sedermera var det ändå politikerlivet som hägrade. 1994 efterträdde hon pappa på kommunalrådsposten hemma i Strömstad. Och i riksdagsvalet 1998 blev hon framkryssad till riksdagsplats – ”det tog ett par dagar innan det var klart att jag kom in”.

Sedan har hon gått från klarhet till klarhet: tagit plats i Centerns verkställande utskott, blivit gruppledare för partiet och ansvarig för Alliansens näringspolitiska grupp.

Och efter valet 2006 knackade Maud OIofsson på dörren och frågade om hon ville ta sig an posten som infrastruktur-minister.

– Jag tvekade inte en sekund. Det var självklart att ställa upp – och väldigt spännande.

Nu, några år senare, så tycker hon att livet är en smula hek-tiskt:

– Man ska ju vara tillgänglig dyg net runt året runt, ungefär som ett kommunalråd fast i ett dubbelt så högt tempo. Det kan vara kämpigt, men är ändå kul.

och hittills har hon klarat sig undan några skandaler. Största diskussionen kom kort efter valet när det framkom att hon, liksom till exempel dåvarande kultur-ministern, inte betalade tv-licens. ”En tv har ingen plats i mitt liv”,

sa Åsa Torstensson till försvar.

– Jag ägde ingen tv då och inte nu heller. Jag är ute och far så mycket så jag hinner inte titta ändå, konstaterar Åsa innan vi ger oss av på språngmarsch mot järnvägs-perrongen.

under Våren är det framför allt föreberedel-serna för eu-ordförande-skapet som dominerar agendan på departementen. I princip är hela höstschemat bokat nu, förklarar pressekreteraren Kenneth Hultgren medan fotograferingen pågår.

– Det är en oerhörd skillnad mot i höstas då finanskrisen var som värst – då var medieintresset inte alls lika stort för oss. Men nu går telefonerna varma, och då är det ju mycket roligare, säger Kenneth Hultgren.

Efter en intensiv fotosession tar Åsa Torstensson på sig kap-pan och tackar för sig. Hon hoppar in i en taxi till Bromma för vidarebefordran till nästa möte, i Trollhättan, och sedan blir det bil hem till Strömstad.

– Om jag ska koppla av? Ja, då blir det nog räkor och vin på en klippa. Det är alltid härligt, säger Åsa Torstensson och skyndar tillbaka på perrong 5.

åsa torstensson

ålder: 51.Familj: Särbo.bor: Strömstad.På nattduksbordet: Regeringshandlingar och en deckare.gör På nätet: Följer nyheterna samt hittar nya resmål.

porträttet Åsa Torstensson

18 inblick 2–09

notiser It-trender

grönt ljus för försäkringsbranschenlandets Försäkringsbolag har tuffa krav när det gäller rapportering av ekonomiska nyckeltal. Finansinspektionen har tagit fram den så kallade Trafikljusrapporteringen för att övervaka det ekonomiska tillståndet hos försäkringsbolagen. Om tillståndet inte är tillfredsställande på företaget kommer inspektionen varna marknaden.

Nu har Logica tagit fram ett systemstöd – Logica Trafikljus – för att underlätta och kvalitetssäkra informations

insamlingen till Trafikljusrapporteringen. Produkten är ett flexibelt stöd även för andra analys/stresscenarier i den finansiella branschen.

Nyligen tecknade Kyrkans Pensionskassa avtal med Logica om den nya trafik ljustjänsten.

– Vår ambition är att förenkla och effektivisera rapporteringen till Finansinspektionen, säger Anders Granberg, vd på Kyrkans Pensionskassa.

rekord för e-deklarationerdrygt 3,9 miljoner svenskar valde att deklarera elektroniskt, vilket är 350 000 fler än året innan. Totalt motsvarar det 53 procent av alla som kunde deklarera elektroniskt. Trots ökningen når Skatteverket inte riktigt det uppsatta målet på 60 procent.

Den populäraste elektroniska deklarationsmetoden var även i år den förtryckta säkerhetskoden, via Internet, som användes av drygt 1,4 miljoner. På andra plats kom elegitimationen som drygt 950 000 personer använde. Kvinnor är fortsatt något bättre än män på att edeklarera och personer födda på 1970 och 1980talet är den ålderskategori som är bäst på edeklarationer. Av dem har drygt 70 procent deklarerat elektroniskt.

miljoner1,6

Så många nya typer av skadlig kod upptäcktes 2008, enligt företaget Symantec. Källa: Ny Teknik

Vilka utmaningar står landets it-chefer för? I boken IT i Sverige 2009 ger analys företaget Exido sin bild av utvecklingen. Analytikern Staffan Movin förklarar hur it kan stärka affärerna.

Hur påverkas it-verksam heterna av det tuffa konjunkturläget?– Itavdelningarna måste ju spara som alla andra. Och det går att spara och effektivisera mycket mer än vad man hittills har gjort. Fortfarande råder ofta ett silotänkande i företagen med skarpa gränser. Man bör istället titta mer på processerna i sig och även samarbeta mer med sina itleverantörer.

Outsourcingtrenden har varit stark en tid – fortsätter det?– Ja, definitivt. Framför allt kommer vi att se mer av funktionell outsourcing, till exempel för inköp eller lagerhantering.

Kommer intresset för grön it fortsätta att växa?– Ja, det ser vi klart trots tuffare tider. Det sparar ju både pengar åt företagen – till exempel genom mindre resande – och ger bättre miljö.

Hur påverkar det beramade Molnet (cloud computing) organisationerna?– Alla bör titta närmare på vad detta kan medföra för fördelar. Molntjänster och SaaS (Software as service) kommer att öka – kostnadsaspekten är så stor. Det går inte att undgå. Hittills har det mest handlat om mjukvara, men på sikt kan det bli fråga om utveckling av applikationer – då kommer det att bli en rejäl utväxling.

Hur påverkas it-säker heten av molntjänsterna?– Molnföretagen jobbar bra med säkerhetsfrågorna enligt de flesta bedömare. Säkerhetsfaran ligger väl i användningen av systemen – till exempel att vi får allt fler mobila enheter.

Och de stora program varuföretagen?– Alltfler har tjänster i molnet. Ett exempel är Microsofts Azure – det är främst Sharepoint och kontorsapplikationer. Microsoft är ju hårt pressat av den här utvecklingen. I mitten av 90talet kostade Word, Excel etc drygt 5 000 kronor styck. Idag får du hela Officepaketet för en tusenlapp på grund av konkurrensen från Open Office.

Vilka övergripande råd vill du ge it-cheferna?– De ska ha affären i fokus. Hur kan it hjälpa affären? Vilka krav ställer affären på it? Det viktiga är att lösa affärsutmaningarna – tekniken är inga problem.

» ha affären i fokus – tekniken är inga problem.«

fo

to

: Je

pp

e G

us

taf

ss

on

/ s

Ca

np

ix

komplexa it-hot mot produktionsanläggningar

när josePh weiss, chef vid företaget Applied Control Solutions, nyligen inför amerikanska sena ten beskrev konsekvenserna av en attack mot scada-systemen lät det som en trailer till en ame-rikansk actionfilm. Nu var det dock inget film-manus som Weiss redogjorde för, utan hot och skräckscenarier som i högsta grad är verkliga.

Enligt Joseph Weiss har bevisligen mer än 100 attacker utförts i usa under de senaste tio åren mot scada-system, som används för att styra och övervaka den fysiska processen i exempelvis kärn-kraftverk, vattenkraftverk, reningsverk och olje-raffinaderier. Konsekvenserna av attackerna har varit allt från ganska triviala till märkbara miljö-skador och dödsfall. Hans budskap var också klart: vi måste räkna med att hoten både kommer att öka i omfattning och bli mer komplexa. Lite hårdraget kan man säga att såväl grunden till problemen som lösningen på det hela stavas scada, Supervisory Control and Data Acquisition.

– Ett grundläggande problem med scada-sys-temen är att de ligger åtskilliga år efter övrig it- säkerhet. Därmed ligger de heller inte i fas med hur den generella hotbilden i samhället har ökat, säger Dennis Johnsson, informationssäkerhetskon-sult på Infrastructure Management på Logica.

Hoten mot scada-systemen – och därmed också mot viktiga samhällsfunktioner – är många

och kommer både utifrån och från insidan. Det finns ett antal aktörer som både har viljan och för-mågan att slå ut viktiga samhällsfunktioner genom att attackera scada-systemen. Länder i sig kan agera till exempel när det gäller konflikter om na-turtillgångar och tillgång till energi. Terrorister som väljer cyberattacker som metod skulle i prin-cip kunna ställa till med lika stor skada för ett sam-hälle och dess medborgare som om de spränger fysiska bomber.

– hackers utgör själVklart ett stort hot, oav-sett om de drivs av pengar eller för att skapa sig ett namn. Men faktum är att en allt större riskfaktor är de faktiska användarna av systemet, alltså medar-betare och före detta medarbetare. De kan natur-ligtvis ha uppsåt att skada men lika vanligt är att de omedvetet utgör ett hot, säger Dennis Johnsson.

Det sistnämnda visar inte minst en incident vid kärnkraftverket Davis-Besse i Ohio usa från 2003. Kraftverket, som vid tiden för incidenten var stängt för revision, drabbades av en kraftig virus attack som slog ut övervakningssystemet av driften i när-mare fem timmar. Orsakerna var dels en felaktigt uppsatt förbindelse in i kraftverkets nätverk, dels en dator utan virusskydd som kopplades in. Datorn tillhörde en inhyrd konsult som var ovetandes om att hans dator utgjorde en smittohärd.

Självklart finns det hotbilder även i Sverige, vilket de flesta samhällsviktiga aktörer i landet också är medvetna om. Infrastructure Management vid Logica har tillsammans med sin partner Industrial Defender (id) tagit fram ett nytt koncept för att se över och öka säkerheten i befintliga scada-system. Logica erbjuder allt från managementkon-sulter till tekniska lösningar tillsammans med In-dustrial Defender. susanna kull

om scada

SCADA, Supervisory Control and Data Acquisition, är den allmänna termen för det digitala kontroll och styrsystem som till stora delar styr och övervakar drift och distribution av exempelvis el, energi, vatten och spårbunden trafik.

Det finns cirka 3 miljoner SCADAsystem i drift i världen, vilka i många fall styrs från kontroll och driftcentraler. Bara inom EU finns uppskattningsvis 100 000 kontrollcentraler för olika tekniska verksamheter.

It-systemen som används för att styra och övervaka fysiska processer

i till exempel kärnkraftverk och oljeraffinaderier har inte följt med i

it-utvecklingen. Följden blir att samhällsviktiga verksamheter utsätts

för en rad risker i takt med allt mer komplexa hot.

19inblick 2–09

1,6

20 inblick 2–09

i fokus Innovationer

21inblick 2–09

När konkurrensen hårdnar och förändringstakten i branschen

ökar – då gäller det att släppa fram sina innovativa sidor. Inte

så underligt att innovation blivit ett hett område för både

beslutsfattare, forskare och företag. Under de senaste åren har

intelligenta it-lösningar varit ett starkt tema i innovationsutvecklingen.

text: anders nilsson illustration: amigos

tillväxtdet är med innoVationerna – hjulet, jordbruket, stålet, explosionsmotorn och mikroprocessorn och så vidare – som vi tagit oss från vår halvapstillvaro på savan-nen till dagens högteknologiska värld.

– Innovationerna torde vara den vikti-gaste samhällsförändrande kraften, säger professor Charles Edquist, föreståndare för innovationsforskningscentret circle vid Lunds universitet, och pionjär inom innovationsforskning. Tänk bara för 100 år sedan – då hade du ingen telefon, ingen dator, ingen tv och inte så mycket elektricitet heller.

Många kanske associerar ordet ”inno-vation” med konkreta uppfinningar, som Gutenbergs tryckpress, Bells telefon eller Nobels dynamit. Men begreppet är mycket vidare än så och innefattar i prin-cip all förbättring, stor eller liten, av en

verksamhet. Det kan handla om att pro-ducera en ny eller bättre vara eller tjänst, men också om att hitta processer och orga nisationsformer som gör det möjligt att framställa en vara eller tjänst till min-dre kostnad. Även en mycket liten för-bättring är en innovation.

under de senaste tVå, tre decennierna har intresset för att förstå mekanismerna bakom innovationer ökat dramatiskt.

– När jag kom in på området och skrev min avhandling i början av 1970-talet var vi väldigt få innovationsforskare, säger Charles Edquist. Men fältet växte närmast explosionsartat under 1980- och 1990-talen, i dag är vi drygt 6 000 i värl-den, och intresset utifrån är stort, inte minst hos beslutsfattare.

Att innovationsforskningen blivit så

het på kort tid är knappast en slump. Även om innovationsförmåga alltid varit viktig känns den på något sätt extra aktu-ell i vår tid. De senaste decenniernas tek-niska och ekonomiska utveckling har lett till kraftigt ökande konkurrens inom många områden, och ett växande behov för både företag och nationer att ständigt utvecklas för att inte bli akterseglade. Varor betraktas snabbare som föråldrade, vilket ställer större krav på producenter-na att hela tiden få fram nya, bättre mo-deller. Handelsprofessorn Micael Dahlén hävdar i sin bok ”Nextopia” att utveck-lingen idag gått så långt att en produkt i princip blir passé i samma stund som den når marknaden. Såväl iPhone som Barack Obama hade sitt största ögonblick innan de introducerades på marknaden respek-tive i Vita huset, menar Dahlén. D

innovationer som ger

inblick 2–09

Det ökande intresset för innovations-aspekter märks också på nationell nivå. I Sverige inrättades 2001 Verket för inno-vationssystem, Vinnova.– För ett företag är det ett självklart sam-band att det går illa om man inte tar fram nya lösningar som möter morgondagens efterfrågan. Samma princip gäller för ett land: du måste ha många nya affärer för att få en nationell ekonomi att gå ihop, förklarar Göran Marklund, tf vice gene-raldirektör på Vinnova.

ökad anVändning av it är ett mycket starkt tema i de senaste årens innovatio-ner. Mer avancerad it i varor och tjänster, men minst lika viktigt: mycket mer it i produktionsprocesser, affärsprocesser, admi nistration. Mycket talar för att it-revolutionen påverkar produktiviteten

mer än ångmaskinen och elektrifieringen gjorde på sin tid, menar Harald Edquist, doktor i ekonomisk historia på Handels-högskolan i Stockholm.

Vad kan man då göra för att förbättra jordmånen för innovation – i sitt företag, sin kommun, sitt land? Alla faktorer som har betydelse för hur ett land (eller annan enhet) presterar i innovationshänseende kallas innovationssystem. Viktiga fakto-rer är bland annat forskning, finansiella resurser, kompetens, samarbetsstruktu-rer, efterfrågan, patentlagstiftning, skatte-system och företagskultur (se faktaruta nedan).

det sVenska innovationssystemet har både starka och svaga sidor, menar Göran Mark lund. Till fördelarna hör starka FoU-företag, starka forskningsmiljöer på

universiteten, en kultur av platta organi-sationer och bra samarbetsklimat samt kvalitetsmedveten offentlig verksamhet.

Som svagheter i systemet nämner han att det är för lite fokus på innovation och förnyelse i politiken, att det brister i nyt-tiggörandet och kommersialiseringen av forskningen och att den offentliga sek-torns behov inte längre används som efter-frågedrivande kraft. Charles Edquist hål-ler med.

– Sverige har en imponerande historia av innovation i samband med offentlig teknikupphandling. Ericssons första elek-troniska växlar utvecklades därför att Tele-verket hade beställt dem. Utvecklingen av Aseas högspänningsledningar åt Vatten-fall och x2000 åt sj är andra exempel.

Sveriges inträde i eu är ett av flera skäl till att denna tradition somnat av. Till

22


» mycket talar för att it-revolutionen påverkar produktiviteten mer än ångmaskinen och elektrifieringen gjorde på sin tid. «

harald edquist, fil dr på handelshögskolan i stockholm

1Att forskning och utveckling skapar ny kunskap inom framför allt teknik, medicin och naturvetenskap.

2Att människor kompetensutvecklas (i både utbildningssystem och arbetsliv).

3Att marknader för nya produkter uppstår.

4Att efterfrågan på nya produkter inkluderar tydliga krav på dessa produkters prestanda.

5 Att nya organisationer (företag, forskningsorganisationer, myndigheter etc) uppstår och att gamla utvecklas på ett sätt som passar nya inno vations områden.

6Att olika aktörer nätverkar så att ny kunskap från olika håll förs samman.

7 Att relevanta spelregler – lagstiftning, avtal, praxis, kultur och tradition med mera – skapas och utvecklas.

8 Att det finns ”kuvösverksamhet” för innovativa satsningar, i form av till exempel tillgång till utrustning och administrativ hjälp.

9Att det finns finansieringsmöjligheter.

10 Att det finns tillgång till rådgivare inom bland annat teknisk utveckling, juridik och kommersialisering.

tio nyckelFaktorer För ett innoVationssystem

Ett innovationssystem är alla de faktorer som har betydelse för uppkomsten av innovationer. Följande tio faktorer är viktigast:

Källa: Charles Edquist: The Systemic Nature of Innovation, i The Oxford Handbook of Innovation (Oxford University Press 2004)

D

Charles Edquist, professor vid Lunds

universitet.

23inblick 2–09

skydd för den fria konkurrensen har eu långtgående regler som ska förhindra förtäckt nationellt företagsstöd.

–Off entliga teknikupphandlingar ska förstås ske öppet, i konkurrens, säger Charles Edquist. Syft et ska inte vara att gynna enskilda företag, utan att få fram saker som inte fi nns: ”Vi vill ha ett tåg som kan gå i 200 km/timmen på befi nt-ligt järnvägsnät” och så får man se vem som kan leverera det. Men innovation kräver mycket interaktion mellan parter-na, därför måste det vara tillåtet för en beställare att prata med företag i bran-schen innan man gör sin upphandling. Det förbjuder i princip eu:s regelverk, vilket är olyckligt. Det gynnar bara län-der utanför eu, som usa och Kina.

eFterFrågans betydelse för innovatio-ner har oft a underskattats, konstaterar han. Motsatsen gäller för forskningens betydelse. Den är förvisso en mycket vik-tig faktor i innovationssystemet, fast inte så dominerande som den oft a framställts.

– Ser du tillbaka ett halvsekel så var synen på innovation väldigt endimensio-nell: grundforskning leder till tillämpad forskning som leder till nya produkter och processer som leder till produktion och välstånd, säger han. En linjär, ut-budsdriven process. Men det är inte så innovation går till. Det är inte frågan om enkla samband, utan komplexa system, med mycket feedback och interaktivt lärande. Ändå tycks vi ha svårt att släppa den gamla uppfattningen.

att Förstå hur innovationssystemet fungerar är viktigt, inte bara för forskare och beslutsfattare, utan även för enskilda företag, menar Charles Edquist. Har man en helhetssyn och förstår sin posi-tion i systemet är det också lättare att förbättra sina förutsättningar för innova-tion – till exempel genom att öka nätver-kandet.

– Vi ser i undersökningar att majorite-ten av all innovation i företag – i vissa fall D

Appear vann Logicas innovationstävling

gränslÖsa MoBiltJänsterSkräddarsydd information direkt till mobilen som baseras på tid, plats och funktion. Det svenska företaget Appear utsågs i våras till global vinnare i Logicas innovationstävling.

resebranschen har kommit längst i sin användning av situationsbaserade mobila tjänster (context awaretjänster). Det handlar om mobila tjänster avancerade nog att utifrån person, plats och situation kontinuerligt leverera uppdaterad och relevant information till en mobil enhet.

– Som jag ser det fi nns det egentligen inga gränser för vad vi kan åstadkomma med den mobila tekniken. Det utmanande är att omvandla den till något som både driver affärerna och är enkel att använda. Grundläggande är att informationen ska vara anpassad för varje användarprofi l och tillgänglig med högst två klick, säger Xavier Aubry, vd på Appear.

Context awaretekniken fungerar i mångt och mycket som ett informationsfi lter för användaren. Genom att använda sig av såväl dynamisk extern data som av förprogrammerade parametrar fi ltreras i nformationen för att anpassas utifrån respektive användares situation och behov.

– Till exempel behöver en tågkonduktör inte själv söka eller välja information utan får automatiska uppdateringar längs vägen om trafi kläge och annat. Informationen blir med hjälp av Appears teknik helt anpassad utifrån användarens rutt just denna dag och den typ av situationer denne kan ställas inför, säger Xavier Aubry.

Bland användarna av Appear IQ fi nns till exempel Dutch Rail. Det holländska järnvägsbolaget har 10 000 användare av tekniken, vilka därigenom kan

lösa sina uppgifter snabbt och enkelt. Även servicearbetet i Paris tunnelbana har blivit betydligt snabbare och smidigare tack vare Appear IQ.

Nyligen kom ytterligare en bekräftelse på att Appears utveckling av dynamiska mobila tjänster tillhör branschens mest innovativa, då de utsågs till global vinnare i Logicas innovationstävling.

– Samarbetet med Logica ger oss helheten. Vår lösning är en möjliggörare av en mängd tjänster och med Logicas enorma kunnande inom systemintegration och speatskompetens inom utvecklingen av mobila applikationer är kombinationen perfekt. Med deras stöd ökar vi också våra möjligheter att bredda oss till fl er branscher som offentlig sektor, sjukvård och energisektorn, säger Xavier Aubry. susanna kull


gränslÖsa MoBiltJänsterAppear vann Logicas innovationstävling


gränslÖsa MoBiltJänsterSkräddarsydd information direkt till mobilen som baseras


gränslÖsa MoBiltJänsterAppear vann Logicas innovationstävlingAppear vann Logicas innovationstävling

gränslÖsa MoBiltJänsterAppear vann Logicas innovationstävlingAppear vann Logicas innovationstävling

gränslÖsa MoBiltJänsterAppear vann Logicas innovationstävlingAppear vann Logicas innovationstävlingAppear vann Logicas innovationstävlingAppear vann Logicas innovationstävling




gränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänstergränslÖsa MoBiltJänsterSkräddarsydd information direkt till mobilen som baseras Skräddarsydd information direkt till mobilen som baseras Skräddarsydd information direkt till mobilen som baseras Skräddarsydd information direkt till mobilen som baseras Skräddarsydd information direkt till mobilen som baseras Skräddarsydd information direkt till mobilen som baseras Skräddarsydd information direkt till mobilen som baseras på tid, plats och funktion. Det svenska företaget Appear Skräddarsydd information direkt till mobilen som baseras

Resebranschen har kommit långt när det gäller de nya mobila tjänsterna.

24 inblick 2–09

– innoVation är ett sätt för våra kunder att differentiera sig i en mer konkurrensutsatt marknad, säger Markus Nä-renbäck. Vi ser ett snabbt ökande intresse nu, inte minst i sektorer där det inte tidigare talats så mycket om innova-tion. Fler och fler av våra kunder känner att de behöver bli bättre på att dra nytta av ny teknik och då inte minst it.

– Ofta tar vi tillsammans med kunden fram en gemen-sam innovationsagenda. Tillsammans identifierar vi stra-tegiskt viktiga utvecklingsområden, och samlar ett nät-verk av aktörer från olika håll för att kunna jobba effektivt med frågan.

En viktig punkt på Logicas egen innovationsagenda är att samla innovationserfarenheter och lösningar från koncernens olika länder.

– De bolag som de senaste åren gått samman till Logica har alla gedigna innova-tionstraditioner, men på olika områden – från produktorienterad innovation till ma-nagement consulting. Nu har Logica format ett Global Innovation Council med upp-gift att bygga vidare på den samlade kompetensen från våra olika delar, och låta dem korsbefruktas.

markus närenbäck exemPliFierar med ett internationellt elbilsprojekt, där Logica är involverat. En stor utmaning när samhället går över till elbilar är att matcha balansen mellan kapacitet och efterfrågan i elnätet. Redan en relativt liten elbils-flotta skulle kunna orsaka överbelastning om de allihop sattes på laddning ungefär samtidigt, efter jobbet.

– Det problemet har man redan kommit långt med i Holland, med en blandning av teknik och kommersiella modeller: vill du ha bilen laddad omedelbart kan du få det, men om kraftbolaget får frihet att ladda bilen när det passar bäst under natten, så får du en mycket lägre taxa.

Ett starkt kompetensområde för Logica Sverige är tekniken i den framtida arbets-platsen, med dess betoning på mobilitet, samarbete och integration av olika kom-munikationssätt. Därför planerar Logica att i höst öppna ett innovationscenter i Nacka på temat Next Generation Workplace.

– Centret ska vara koncernens spjutspets på detta område, och ta emot Logicas kunder från hela världen. Förutom att demonstrera tekniken och erbjuda den bästa expertisen ska vi bygga upp ett antal scenarier som visar konkreta fördelar med nya tekniska lösningar för till exempel tekniker, säljare på fältet eller läkare. Vinsterna består både av ökad produktivitet och besparingar i pengar och miljö.

anders nilsson

så mycket som 75 procent – sker i samar-bete med andra aktörer. Vanligast är att man samarbetar med andra företag – kun-der, leverantörer och även konkurrenter.

Hur ska man då se på förutsättningar-na för innovation just nu, när vi befinner oss i den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet? Krisen innebär både nya möjligheter och hinder, menar Edquist och Marklund.

– man kan se på krisen som en ”creative destruction”, då gamla avlagringar för-svinner, vilket skapar förutsättningar för nytt att växa fram, säger Charles Edquist. Resurser frigörs, som kan användas i nya konstellationer. Men samtidigt skapar krisen hinder eftersom en av de faktorer som behövs – riskkapital – i princip för-svunnit.

– Läget är tufft, men krismedvetande och strukturomvandling innebär också stora möjligheter, säger Göran Marklund. Statliga stödpengar bör i betydande ut-sträckning investeras i innovationsproces-ser där vi ser en växande efterfrågan när krisen är över. Innovationer som bidrar till en bättre miljö kommer till exem pel vara väldigt efterfrågade. Så visst ligger det något i att nöden är uppfinningarnas moder, men i så fall borde man säga att kraftsamling och investeringar är uppfin-ningarnas fader.

logicas nätverk för innovationIntresset för innovation ökar i alla sektorer. Det menar Markus Närenbäck, ansvarig för affärsutveckling och innovation på Logica Sverige.

ProduktinnoVationer innebär nya eller förbättrade produkter. Dessa kan delas upp i varuinnovationer och tjänsteinnovationer.

ProcessinnoVationer innebär processer som framställer en vara eller tjänst till lägre kostnad än tidigare.

organisatoriska innoVationer innebär nya, mer effektiva organisationsformer.

radikala innoVationer har stor inverkan på våra liv, till exempel penicillinet, glödlampan eller internet.

inkrementella innoVationer utgör det stora flertalet innovationer och hit hör det vardagliga gnetandet med att effektivisera processer och verksamheter eller höja tekniska prestanda lite, lite grand i taget.

olika tyPer aV innoVationer

Markus Närenbäck, Logica.


D

25inblick 2–09

Leve teknikens under!jag sitter i taxin på väg från Sturup in till Malmö där jag ska hålla en föreläsning senare på kvällen för ett teknikkon-sultbolag. Jag ska ringa en god vän. Det är dålig täckning. Jag blir förbannad. Känner mig lurad. Jag har ju en 3g-telefon. Det borde vara täckning. Jag är ju utanför en av Sveriges mest trafi kerade fl ygplatser, på väg in till Sveriges tredje största stad. Det borde fi nnas täckning här. Jag eldar upp mig.

Jag känner teknikirritationen komma som en autorespons på något jag varit med om tusentals gånger. Teknikirritatio-nen över att den satans makapären inte funkar när jag vill att den ska funka. Det är en hemtam känsla. Det känns bra. Det känns skönt att återigen få bli förbannad för att något inte funkar. Jag får ju i princip känna den sköna irritationen varje dag. Det fi nns ju oändligt antal möjligheter för mig att få bli irriterad. Det fi nns ju alla möjliga maskiner i vardagen, typ mobiltelefonen, modemet, routern, tågförseningar, skri-varjäveln. Jag har nästan fullbordat hela känslan av irritation utifrån den bristfälliga täckningen och jag ska precis häva ur mig allt mitt teknikhat och belasta den stackars taxichauf-fören med den ständigt latenta surheten över teknikstrul.

När jag helt plötsligt inser hur det egentligen är: – Det är ju fantastiskt!

Eller hur?

det är ju Fantastiskt att jag över huvud taget kan sitta i en bil i Malmö

och prata med en god vän i Stock-holm. Att jag utan att ens ha be-

hövt memorera hans telefonnum-mer bara kan fi ppla med min makapär

och vips har jag honom i örat. Det är ju helt fantastiskt att jag har kun-

nat vakna i Stockholm, vara hemma på förmiddagen med

min förkylda tvååring, däreft er sätta mig på ett fl ygplan och vips vara nere i Malmö. Det ligger ju i en helt annan del av Sverige. Långt bort. Vips är jag där.

Dessutom kan jag sitta som jag gör nu och skriva i min bärbara dator och koppla upp mig med mitt bärbara modem. Det är ju helt sanslöst vad mycket som faktiskt fungerar och vilka möjligheter det ger. Helt otroligt fak-tiskt. Jag kan koppla upp mig på Internet och kolla menyn på den restaurang jag och min fru ska gå till när vi har barn-vakt på torsdag.

Jag kommer att åka tåg från Malmö till Jönköping om en stund. Om jag inte påminner mig om denna min nyvunna insikt kommer jag att låta teknikirritationen gå på auto-pilot igen och konstatera att den satans mobilen ändå inte funkar på tåget.

men jag är uPPFylld nu. Av en slags tacksamhet och för-låtelse. Jag är uppfylld av allt som faktiskt fungerar. Denna krönika är till er. Alla ni därute som sliter arslet av er för att få stora komplexa system att fungera. Ni är hjältar. Och vi andra tar varje liten framgång för given. Vi tycker varje tek-niksprång är fantastiskt i två dagar, sedan vänjer vi oss och börjar kräva mer. Sådana är vi. Otacksamma framstegsknar-kare. Vi måste göra allting snabbare och mer och hela tiden.

Den här krönikan är också till mig själv och alla andra som ibland behöver en påminnelse om att vi faktiskt har det ganska bra. Och att det mesta fungerar. Även om det inte är perfekt. Vi ska givetvis sträva eft er fulländning och perfektion. Det är viktigt. Och minst lika viktigt är att njuta av livet på väg till fulländningen. Detta är en påmin-nelse. En påminnelse om att vi ibland ska stanna upp och dels njuta av all teknik som faktiskt fungerar och som vi tar för given. Och dels en liten försynt påminnelse till oss alla, om att när det kommer till kritan så skiter vi i om tekniken fungerar, för livet är större än att ha bra täckning i mobilen.

Leve livet! Och tack alla tekniknördar för att ni ser till att nästan allting fungerar.

klas hallberg, FörelÄsare och FörFattare

»tack alla tekniknördar för att ni ser till att nästan allting fungerar.«

Åsikten Klas Hallberg

Eller hur?

det är ju Fantastiskt att jag över huvud taget kan sitta i en bil i Malmö

och prata med en god vän i Stock-holm. Att jag utan att ens ha be-

hövt memorera hans telefonnum-mer bara kan fi ppla med min makapär

och vips har jag honom i örat. Det är ju helt fantastiskt att jag har kun-

nat vakna i Stockholm, vara hemma på förmiddagen med

26 inblick 2–09

aVtalet, som löPer På Fem år, omfattar arbetsplatser över hela Norden.

– Vi kommer att köpa tjäns-ter av Logica som vi hittills han-terat internt. Logica ska bland annat ta hand om Servicedesk, hårdvara och mjukvara med till-hörande tjänster. Den största fördelen är att vi nu får standardiserade arbetsplatser som kan levereras i stora volymer. Det ger på sikt ger lägre kostnader, säger Åke Södermark, cio på Telia-Sonera.

Han poängterar vikten av att Logica kommer driva den framtida utvecklingen av arbetsplatserna.

– Det är självklart centralt eftersom TeliaSonera är ett företag i ständig förändring.

Åke Södermark ser inga egentliga nackdelar med det nya avtalet.

– Möjligen kan den enskilde användaren uppleva att de individuella valen blir färre när arbetsplatsen får en mer strikt standard, men fördelarna överväger klart, säger han. Avtalet innebär att Logica tar över 240 med-arbetare från TeliaSonera.

– För oss är det viktigt att dessa medarbetare får en arbetsgivare som har detta som kärnverksamhet. Hos

Logica finns stora möjligheter att utvecklas, vilket innebär att de även i fortsättningen kommer att kunna leverera stabila och bra arbetsplatstjänster.

Den 1 maj tar Logica över an svaret för de 34 000 in-terna och externa arbetsplatserna. Just nu pågår ett in-tensivt förberedelsearbete.

– Stort fokus ligger på att kommunicera med våra medarbetare, användare och kunder så att alla ska känna sig trygga med övergången till Logica, säger Åke Södermark.

För Logica är affären med Telia Sonera en av de största någonsin i Norden. Konkurrensen var hård.

– Vi gjorde en mycket noggrann urvalsprocess där många leverantörer konkurrerade. Vi tittade bland annat på kostnad och prestanda, men också på lokal förankring på de orter där TeliaSonera idag har med-arbetare, säger Åke Södermark.

Logica tar över driften

av TeliaSoneras 34 000

pc- arbetsplatser.

– Vi ska inrikta oss på vår

kärnverksamhet. Därför

behöver vi samarbeta med

en partner som kan leve-

rera bra och kontinuerlig

service, säger Åke Söder-

mark, CIO på TeliaSonera.

text: susanne glennegård foto: anders Wiklund / scanPiX

standardiserad lösning För it-driFt

Sedan den 1 maj har Logica ansvaret för dagens arbetsplatslösning och ska under det närmaste året successivt börja leverera tjänsten Logica Dynamic Workplace till Telia Soneras interna arbetsplatser i Norden. Tjänsten innebär en standar diserad lösning där Logica tar helhetsansvar för itstruktur och driftsäkerhet. För företagen betyder detta en smidigare och mer kostnadseffektiv hantering av arbetsplatser. Logica har lång och bred erfarenhet inom området och hanterar i dag över 200 000 arbetsplatser i Sverige och globalt.

TeliaSonera outsourcar

logica tar över 34 000 arbetsplatser» standardiserade

arbetsplatser ger lägre kostnader på sikt. «

åke södermark, teliasonera

27inblick 2–09

Nackas nya webbplats underlät-tar för medborgarna. Samtidigt har kommunen fått ett fl exibelt verktyg för sina interna processer.

nyttiga e-tjänster, diskussionsforum och ett tydligt, intuitivt gränssnitt. Med sin nya webbplats, som lanserades med hjälp av Logica i december 2008, satsar Nacka kommun rejält på att underlätta för medborgarna i sin vardag. Bland etjänsterna märks till exempel val av barnomsorg, omlån av böcker, ansökan om kulturbidrag, skolval och parkeringstillstånd. På webbplatsen kan medborgarna följa processer och skapa egna personliga sidor där man har koll på sina ärenden.

De utökade etjänsterna ligger i linje med kommunens målsättning att låta medborgarna göra mer själva, att respektera människors ”vilja att ta ansvar”.

– Det här är en ny och modern webbsajt med tydligare information än tidigare och betydligt mer lättnavigerad, säger Mats Bohman, administrativ direktör på Nacka kommun.

Den nya itplattformen är byggd i Offi ce Sharepoint Server (MOSS) och är en del i en större Micro softstrategi.

– Det här är en framtidssäkrad plattform som är enkel att bygga på med nya etjänster, säger Mats Wahnberg, account director på Logica som är kundansvarig för Nacka kommun.

Under våren invigdes även kommunens interna webbportal i samma plattform. Och på sikt fi nns möjligheter att bygga på och knyta samman en rad processer i Microsoftplattformen, till exempel dokumenthantering, ärendehantering och beslutsstöd.

– På intranätet kommer våra medarbetare att kunna få personaliserade sidor med mer tydligt riktad information. Samtidigt blir det ju också lättare för ledningen att kommunicera med de anställda, säger Mats Bohman.

sedan ett drygt år samarbetar mobil operatören 3 och Logica om BlackBerrytjänster. BlackBerry lösningen är en av de ledande när det gäller kontorsapplikationer i mobilen.

I avtalet med 3 ingår att Logica tar hand om följande tjänster: agerar som 3 mot kunderna i frågor som rör BlackBerrytjänster, installerar hård och

mjukvara för Blackberry Enterprise Server, deltar i säljaktiviteter och ger 2nd och 3rd line support.

Tillsammans med 3 i Danmark har Logica ett supportavtal för en större bank som gäller BlackBerry Server. Supporten fungerar dygnet runt året runt, där Logica jobbar med alla ärenden enligt noggranna rutiner.

– Vi märker ett ökat intresse för BlackBerrytjänster i takt med att fl er modeller släpps. Tillsammans med 3 har vi hållit att antal workshops för att öka kunskapen ytter ligare, säger BengtÅke Claesson, ansvarig för Nordic Telecom Appli cation Center på Logica.

ökat intresse för blackberry-tjänster

modeller släpps. Tillsammans med 3 har

kunskapen ytter ligare, säger BengtÅke

notiser Nytt om it

dokumenthantering i 100 000 år hur arbetar man med it i ett f öretag där tidshorisonten är 100 000 år? Den frågan är i högsta grad relevant för Björn Tell på SKB, som nyligen tecknat avtal med Logica.

Sedan 1970talet är det SKB Svensk Kärnbränslehantering AB, som har uppdraget att ta hand om det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken. Lagom till midsommar väntas beskedet om vilken kommun SKB ska ansöka om som slutförvaringsplats – valet står mellan Oskarshamn och Forsmark.

Det är stora investeringar som väntar. Dels ska själva slutförvarsanläggningen byggas cirka 500 meter ner i berget, dels ska en inkapslingsanläggning och en kapselfabrik byggas för tillverkning av de kopparkapslar avfallet ska förvaras i.

tjocka koPParkaPslar och förseglade bergrum är bara en del av arbetet för SKB. Lika väsentlig är informationshanteringen.

– Vi lägger mycket energi och stora resurser på att kvalitetssäkra våra verktyg och metoder för att på så sätt skydda våra forskningsdata. Inget ska gå att förvanska, förklarar Björn Tell, chef för verksamhetsstöd på SKB.

Logica har nyligen tecknat ett avtal med SKB som omfattar implementation och drift av ett nytt underhållssystem för företagets anläggningar i Oskarshamn. Systemet bygger på IFS Applications som innehåller komponenter för underhåll, inköp, förråd och dokumenthantering.

– När vi implementerar ett nytt system som tydligt ska stödja vår verksamhet är det viktigt att hitta en strategisk partner som vi kan samarbeta långsiktigt med. Vi tycker att Logica är en sådan partner, säger Björn Tell.

TeliaSonera outsourcar

logica tar över 34 000 arbetsplatser

Mats Bohman, Nacka kommun.

Björn Tell, SKB.

nacka satsar på e-tjänster

inblick 2–0928

attends healthcare är ett av de marknadsledande företagen inom inkontinensprodukter. Med produk-tionsbasen i småländska Aneby levererar företaget

årligen 200 000 pallar till sina kunder, huvudsak-ligen i Europa. Företaget, som har en om sätt-

ning på cirka 120 miljoner euro, verkar i en hårt pressad bransch med

överkapacitet och prispress. Det handlar om att konti-

nuerligt sänka kostnader och eff ektivisera processer. En

viktig bit i detta arbete är att för-bättra systemstödet för lagerhantering

och logistik.– Vi hade tidigare en manuell process byggd

på pappersplocklistor. Den fungerade bra, men krävde onödigt mycket

administration, säger Martin Fagerström, it-chef på Attends

Healthcare.

sedan tidigare anVände Attends Oracle e-Busi-ness Suite för bland annat fi nans, inköp och kund-orderhantering. Därför var det naturligt att bygga vidare på Oracle för att slippa integrationer och nya plattformar. Men det var inget självklart val, utan beslutet togs eft er en lång process där företa-get utvärderade Oracle wms (Warehouse Manage-ment System) i förhållande till mer renodlade wms-system.

– Det var mer logiskt att välja Oracle wms eft er-som det funktionalitetsmässigt mötte våra krav och vi då inte behövde investera i en ny system plattform eller komplexa integrationer. Det är ju också ett sys-tem som vi kan bygga vidare på och utveckla ytterli-gare, säger Martin Fagerström.

I början av 2008 fi ck Logica i uppdrag att genom-föra en pilotstudie där alla processer kartlades och jämfördes mot systemets funktionalitet. Däreft er påbörjades implementeringen i maj 2008 med mål-sättningen att vara i drift i oktober. Det var en gene-

röst tilltagen tidplan, vilket visade sig vara en fram-gångsfaktor.

– Vi hann testa systemet mycket noggrant och gå igenom alla processer innan vi satte igång. Därför hade vi väldigt få problem när vi tog systemet i drift , vilket annars är vanligt. Redan eft er tre månader lyckades Attends Healthcare uppnå sitt primära mål: en eff ektivisering av processerna på färdigvaru-

lagret med 15 procent. Den beräknade payoff -tiden för hela projektet kommer att bli knappt två år.

nu är det slut på de manuella plocklistorna på Attends Healthcares färdigvarulager – istäl-let har varje truck en dator som styr persona-lens arbetsflöde: var man ska köra, vad man ska hämta och vart man ska lasta av.

Oracle wms styr lager fl ödet vilket givetvis ger eff ek tivare processer. Men det fi nns många andra fördelar: bättre spårbarhet, färre fel, bättre över-blick och enklare att skola in ny personal. För Attends fortsätter eff ektiviseringen med Oracle wms som en viktig bas.

– Logica har en bred kompetens inom Oracle-området och gjorde ett mycket bra jobb under im-plementeringen. Detta är en viktig faktor till att vi nådde ett så bra resultat och upplevde färre problem än vi förväntade oss, avslutar Martin Fager ström.

johan Wickström

sPetskomPetensinom oracle wms

Logica har lång erfarenhet av Oracle WMSinstallationer och gjorde bland annat den första installationen i Europa, åt Apoteket i Sverige 2004. Sedan dess har Logica utfört en rad Oracle WMSimplementeringar runt om i Europa inom alla typer av branscher.

D Läs mer på www.logica.se/oracle

Martin Fagerström, Attends Healthcare.

Pressade av hårda kostnadskrav införde Attends Health-

care ett nytt lagerstyrningssystem, Oracle WMS. Efter

bara tre månader hade företaget uppnått sitt mål: att

öka effektiviteten i lager processerna med 15 procent.

dator i trucken styr arbetsfl ödet

fo

to

: ha

ns

sK

ali

n

när örebroarna skickar e-post till kommunen får de garanterat svar inom fem dagar. Detta är ett exempel på kommunens nya servicegaranti. Det var 2007 som kommunstyrelsen i Örebro beslu-tade om en mer systematiskt anordnad verksam-hetsutveckling med stöd av it. Bland målen fi nns bland annat att ta fram tjänste- och tillgänglig-hetsgarantier, klagomålshantering samt nya eff ek-tiva e-tjänster.

I december 2008 sjösatte kommunen en ny it-plattform som baseras på Logicas startpaket för e-tjänster.

– Vi hade enklare e-tjänster tidigare men nu kan vi jobba mer eff ektivt för att lansera nya tjäns-ter med dubbelriktad kommunikation. Tidigare hade vi mycket fokus på tekniken, men genom Logicas infratjänst kan vi koncentrera oss på pro-cesserna i stället, säger Lars Th ornberg, it-strateg på Örebro kommun.

När Lars Th ornberg beskriver utvecklingen av de nya e-tjänsterna undviker han helst tekniska ord. Det viktigaste, enligt honom, är att förstå hur

fl ödena i kommunen fungerar, först däreft er går det att bygga upp en fungerande e-tjänst så att tek-nik och organisation hänger ihop.

– I infratjänsten ingår ju många tjänster från början, men sedan är det enkelt att bygga på allt eft ersom. I dag har vi bland annat lokalbokning, barnomsorgsanmälan, frånvarorapportering och bygglovshantering. Men vi har många fl er på gång, till exempel en tjänst för kostnadsberäkning inom hemtjänsten, säger Lars Th ornberg.

– Syft et är att det ska bli snabbare och lättare för medborgarna att ta del av den kommunala ser-vicen.

Poängen med Logicas starpaket för e-tjänster är just enkelheten.

– Det är ungefär som att teckna ett telefonabon-nemang, förklarar Lennart Jonsson på Logica.

– Det är standardiserade tjänster med enkel teknik, det behövs inga ingrepp. Det tar kanske en månad att implementera och då ingår system för elektroniska underskrift er och säker kommu-nikation. johan Wickström

startPaket e-tjänster

Standardiserade elektroniska formulär för kommunens webbplatser. Eformulärtjänsterna vägleder den som fyller i informationen på ett logiskt och informativt sätt. Formulären överförs med säker kommunikation in till kommunens system.

Det fi nns många färdiga formulär som andra kunder använt, men det är också enkelt att bygga på med egna formulär.

I tjänsten ingår eID som möjliggör elektroniska underskrifter samt kommunikationstjänsten Spridnings och Hämtningssystem (SHS).

Kostnaden är dels en fast månadskostnad, dels en rörlig del som styrs av användningen av tjänsterna.

D Läs mer på www.logica.se/startpaket

Barnomsorgsanmälan

Lokalbokning

bygglovshantering

frånvarorapportering

tydligare serviceför örebroarnaEn tydligare kommunal service med medborgaren i centrum. När Örebro kommun införde sin nya it-plattform blev det betydligt enklare att utveckla e-tjänster.

29inblick 2–09

30 inblick 2–09

öPPen källkod

Öppen källkod, open source (os), är

program vars kod är tillgänglig och

transparent. inga hemligheter. i os-

lösningar kan programvaran fritt användas,

förändras, förbättras, kopieras och

distribueras.

exempel på kända os-program är:

operativsys temet linux, desktop-

programmet open offi ce och webb läsaren

firefox.

i kontrast till detta fi nns programvaror som

säljs på licens. här tar utgivaren ansvar för

utvecklingen och produkten. i gengäld är

koden inte öppen och till exempel kopie-

ring är förbjuden. programmen skyddas av

upphovsrätt.

öppen källkodökat intresse För

Från nördar till professionell användning. Öppen källkod, Open Source, är en

snabbt växande global rörelse. Numera är det många företag och organisationer

som mer eller mindre kräver lösningar som bygger på öppen källkod.

text: johan raPP illustration: maja modÉn

inblick 2–09

– öPPen källkod är jättestort och växer. Det finns i mängder av applika-tioner, i infrastruktur och program, säger Patrik Isaksson, affärskonsult för öppen källkod på Logica.

Han började själv 1995 med Open Source, os, som det heter på engelska. Under dessa år har han kunnat följa hur os vuxit från en liten rörelse till en affärskritisk verksamhet med miljontals programmerare över hela världen.

Patrik Isaksson har fått uppdraget att samla svenska Logicas erfarenheter och kunskaper i en särskild kompetensnod, som han är ansvarig för. Den ska samarbeta med Logicas kompetenscenter i Indien, Holland, Storbritannien och andra länder.

– Logica har enormt mycket os-kompetens som vi nu strukturerar upp för att kunna erbjuda våra kunder bästa möjliga lösningar, säger han.

Logicas växande intresse för os innebär inte ett antingen-eller i förhållande till licensprodukter, understryker Patrik Isaksson. Han ser för- och nackdelar med bägge.

– Jag älskar Microsoftgrejer och vi är en Microsoftpartner. Men min vision för it är helt enkelt att oavsett miljö – vare sig det är Microsoftprodukter eller öppen källkod eller vad det nu är – ska det fungera ihop, säger han.

Och det är ofta som det inte gör det.

en trend är att kunder och företag aktivt uppmanar Logica och andra it-konsulter att satsa på att utveckla lösningar baserade på öppen källkod för att öka alternativen på marknaden. I framtida upphandlingar kommer det att vägas in om leverantörerna är duktiga på OS eller inte.

Många vill till exempel kunna installera licenskostnadsfria Open Office-program på sina klienter. Dessa program är alternativ till Microsofts Office.

I teorin är det bara att ladda ned Open Office till ett valfritt antal datorer. Det kostar ingenting. Men i praktiken är det inte så enkelt.

– Många verksamhetssystem i en kommun har hårda kopplingar till Micro soft Word för att mata in data eller Excel för att kunna få ut dina rap-porter, säger Mats Östling, it-strateg på Sveriges Kommuner och Landsting.

Det är denna typ av begränsning som många vill se alternativ till. Det handlar exempelvis om att kunna välja det Officepaket de vill till alla sina användare.

– Här handlar det om att leverantörerna måste börja arbeta med öppna standarder för informationsöverföring, säger Mats Östling.

Sverige har, jämfört med Europa och sina grannländer, varit långsamt med att ta till sig os-lösningar, enligt Mats Östling. Han tror att det beror på att Sverige saknar en nationell it-politik. I till exempel Danmark och Norge finns en it-minister med ett helhetsansvar.

– I Sverige är it en renodlat teknisk fråga medan man i andra länder har en strategi för att utveckla sin egen it-industri, säger han.

aV alla som utVecklar i os idag är en majoritet professionella utvecklare som på arbetstid eller med arbetsgivarens goda minne gör kod till OS-lösningar.

Det finns tiotusentals program som bygger på OS. Det är alltifrån små app-likationer framtaget av en utvecklare, till Linux, där flera miljoner program-merare jobbat med utvecklingen. Linux är som ett stort Wikipedia där många bidrar från olika håll till att skapa en helhetslösning.

En kritik mot os har varit det inte finns någon vettig support eftersom produkterna inte har en enskild utgivare som tar ansvar. Men det håller inte Mats Östling med om.

– Detta är inte längre ett hållbart argument. Idag finns mängder av företag som erbjuder support och specialanpassning av os-produkter. Att hjälpa företag med os-lösningar är en växande affärsidé som alltfler it-konsulter nischar in sig på.

Men är os verkligen billigare när det kommer till kritan? Licenskostnaden är ju bara en del av den totala kostnaden och en licensvara innehåller ett fär-digt och utvecklat program som kan specialanpassas med hjälp av certifierade specialister.

– Jag brukar dela upp det i två kategorier. Om du måste upphandla utveck-ling, bygga stöd och annat är det inte säkert att det på kort sikt blir billigare, men om du ersätter befintligt mot licensfritt finns ofta mycket att spara, säger Mats Östling.

För Företag som lever på licenser har Open Source-rörelsen länge setts som ett hot i form av minskade licensintäkter, men idag är samverkan med OS van-ligt förekommande, inte minst med tanke på att varierande tekniska plattfor-mar är en växande realitet hos kunderna.

Logica har arbetat med öppen källkod i flera år. Dels internt inom server-drift, applikationsutveckling, intranätapplikationer med mera, och dels genom medverkan i utvecklar-communities. Ut mot kunder har man gjort os-lösningar för till exempel brittiska rymdstyrelsen, försvarsdepartementet och franska polisen. I Sverige har det gjorts infrastrukturprojekt med Linux, Open Office-installationer hos kommuner och projektet informationshante-ring inom sjukvården (bif).

– BIF innehåller ett antal olika os-produkter som vi utvecklat till en pro-dukt ut till kund, säger Patrik Isaksson.

Hittills har intresset för os främst kommit från den offentliga sektorn. Vad händer i det privata näringslivet?

– Fler och större företag tittar åt Open Source-produkter. Det finns många fördelar med en öppen miljö – kostnadsbesparingar är en av dem.

» leverantörerna måste börja arbeta med öppna standarder för informationsöverföring. «

mats östling, skl

31

öppen källkod

32 inblick 2–09

logica Software

Välkommen till logica soFtware!

HRsystem, affärssystem och utilitylösningar. I Logicas verktygslåda finns en rad egenutvecklade produkter som nu samlas ihop till en enhet, som vi kallar Logica Software BPO. Bland våra system finns till exempel affärssystemet Raindance, Treserva för vårdsektorn samt bland

andra HRsystemen Heroma, Palasso och ProCompetence. Många av våra kunder använder flera av våra produkter parallellt, vilket givetvis underlättar integration och sammanställning av till exempel statistik och ledningsinformation.

På detta uppslag i Inblick kommer vi fort

löpande att berätta mer om våra produkter och hur de kan skapa ökat affärsvärde. Låter det intressant kan du alltid läsa mer på vår webbplats.

D www.logica.se/software

D raindanceDet senaste årsbokslutet gick snabbare än någonsin, säger

Maria Kolak, ekonom och ansvarig för Raindance på Malmö stad.

Efter drygt två år med Raindance har Malmö stad fått en rejäl utväxling av systemet.

Och det är ingen liten kund: det handlar om drygt 6 000 användare i ett 40-tal förvaltningar och organisationer

It-systemkartan 2004 var extremt komplex.– Vi hade elva administrativa system, ett 40-

tal kodplaner och det tog en väldig tid att få in alla uppgifter till den centrala ekonomienheten. Varje förvaltning var som ett litet företag med egna ekonomisystem. Det höll inte, så det var en

viktig bakgrund till vår upphandling, säger Maria Kolak.

När upphandlingen gjordes 2005 föll valet på Raindance efter en noggrann urvalsprocess. Ett praktiskt, väl beprövat affärssystem – därtill det billigaste av de två huvudalternativen.

men hur gör man då för att byta affärssystem i så stor organisation?

– Vi satte upp en mall som vi testade först och gick igenom alla processer. Och så började vi med fem pilotförvaltningar.

En viktig del av arbetet handlade om integration – att föra in information från befintliga system till Raindance. Och så en rejäl utbildningsinsats.

– Vi lärde upp folk internt som sedan skötte ut-bildningarna. Första hösten hade vi drygt 1000 personer i utbildning – det handlade om ungefär en dag per person.

Efter pilotförvaltningarna rullade allt på myck-et snabbare än plan. I början av 2008 var alla för-valtningar och bolag med på tåget – ett år tidigare än beräknat.

Och nu, efter snart två år i skarp drift, kan man börja skörda frukterna av systembytet.

– Arbetet går ju betydligt enklare och smidigare än innan. Nu har vi alla delarna i samma system. Oavsett om man gör elektroniska beställningar, konterar och attesterar fakturor eller beställer rap-porter så gör man det på samma sätt. Och vi behö-ver bara en inloggning istället för elva, säger Maria Kolak.

Malmö köpte in de flesta grundfunktionerna i första leveransen men har byggt på successivt med olika moduler – till exempel en ny budget och prognos-funktion och beslutsstöd. Närmast på tur står ett projektstöd.

E-handelsfunktionerna har funnits med från starten och används flitigt.

– Vi köper in en stor del av våra produkter via e-handel. Och vi försöker få våra leverantörer att skicka e-fakturor i större utsträckning.

Två gånger per år skickas uppdateringar och nya funktioner ut till kunderna.

– Det är bra att det är successiva förbättringar och inga tvära kast. Och vi har också en aktiv an-vändarförening som verkligen kan påverka inrikt-ningen på nya funktioner. Vi skapar lösningar tillsammans, Logica och vi – det gillar jag.

D Läs mer: www.logica.se/raindance

Malmö stad införde Raindance

från elva system till ettFrån elva administrativa system till ett heltäckande affärssystem.

Sedan Malmö stad gick över till Raindance har arbetsprocesserna

blivit betydligt enklare för de anställda.

text: johan Wickström foto: andrÉ de loisted

malmö stad

anställda: 20 327.omsättning: 15 miljarder kr.enheter: 30 förvaltningar, 13 bolag m fl.Fakturor: 620 000 leverantörsfakturor/år.raindanceanVändare: 6 300.

Maria Kolak, ansvarig för Raindance på Malmö stad.

inblick 2–09

D bPoKostnadseffektivt och tryggt. För de organisationer som vill kapa sina kost

nader är BPO (Business Process Outsourcing) ett hett alternativ. Då tar Logica hand om hela leveransen: infrastruktur, drift, förvaltning, utveckling och den löpande produktionen – allt kan ingå i paketet och kundens egen insats minimeras till endast det som är ett absolut måste.

Logica har flera olika BPOtjänster inom HRområdet: lön, resor, pensioner, försäkringar med mera.

–Intresset för BPO har ökat kraftigt under senare år ökar. Vi producerar till exempel 100 000 löner per månad på detta sätt, bland annat för Posten,

Lindex, Svenskt Näringsliv och Rusta, säger Torgny Hedman, ansvarig HRM BPO på Logica.

Logicas BPOerbjudande riktar sig till kunder i alla branscher och fungerar oavsett vilken plattform företaget har innan.

– Ofta tar vi över kundens hantering i befintligt skick. Vi standardiserar och effektiviserar successivt för att skapa en så rationell produktion som möjligt.

Vad tjänar kunderna på detta?– I snitt kapar vi kostnaderna med 20–40 pro

cent, men lika viktigt är att vi skapar en trygg och säker produktion för kunderna, så att de kan lägga energin på sina kärnverksamheter.

ökat intresse för bPo i näringslivet

Flexibelt hr-system på göteborgs universitet

D PalassoRunt 14 000 medarbetare ska ha lön varje månad.

De vill själva sköta sin rapportering, finns på olika platser i världen och talar olika språk. Det ställer stora krav på Göteborgs universitets HRsystem.

Därför valde universitetet Palasso – det marknadsledande lön och PAsystemet för den statliga sektorn.

– Med Palasso får vi ett samlat grepp trots att organisationen är decentraliserad, säger menar Christina Nordberg, personaldirektör vid Göteborgs universitet.

Via en medarbetarportal kan de anställda rapportera sjukdom och semester, kontrollera löneuppgifter och semesterdagar. I ett Manage ment Information System, MIS, talar en attestfunktion om för organisationens chefer när en medarbetaruppgift ska godkännas.

– Lönearbetet har blivit effektivare och vi har nästan inga fel i systemet. Det är också användar vänligt, ”only one click away”, säger Christina Nordberg.

I utvecklingen av Palasso är Göteborgs universitet och Logica samarbetsparters.

– Våra tidigare löneadministratörer är i dag specialister, fungerar som helpdesk och deltar i utvecklingen. Vi har ett unikt utvecklingsavtal med Logica, avslutar Christina Nordberg.

D letteraUtilitybranschen har varit turbu-lent under det senaste decenniet

med avregleringar och ständiga regelförändringar. Då är det viktigt med ett heltäckande affärssystem som klarar ständigt nya krav.

Logicas egenutvecklade program Lettera har funnits sedan slutet av 90-talet och täcker all admi nistration kring försäljning, fjärravläsning, mät värdeshantering, fakturering och kundtjänst. Systemet anpassas till varje företags specifika situ-ation och riktar sig till företag inom el, gas, vatten, renhållning, fjärrvärme och fjärrkyla.

För närvarande pågår arbetat med att föra över systemet till en ny modern plattform, det så kallade Next generation-projektet.

– Vi moderniserar och anpassar stödet och ska-par ett helt nytt gränssnitt med ännu bättre funk-tionalitet. Runt 2010–11 kommer alla våra kun-

der ha fått en helt uppdaterad version av systemet, säger Stefan Borg, enhetsansvarig för Utilities Software på Logica.

I samband med Next Generation-projektet till-kommer också många nya funktioner, till exempel flexiblare avtals- och prismodeller med formel-hantering.

Varför ska då kunderna välja Lettera – vilka är de främsta argumenten?

– Det är ett marknadsledande program med branschunika lösningar. Och Logica är en trygg och långsiktig leverantör, säger Stefan Borg.

– Målet är att skapa marknadens bästa och mest kompletta multi-utility-system.

D Läs mer: www.logica.se/lettera

bästa verktyget för utility-branschenEtt multi-utilitysystem i ständig utveckling. Nu får affärssystemet

Lettera ett nytt gränssnitt och nya funktioner.

kalendarium

twin användarmöte17 september, Helsingforswww.logica.se/twin

treserva användarmötevecka 43, plats och datum bekräftas senare www.logica.se/treserva

raindance användarmöte1–2 oktober, Clarion Skanstull, Stockholm www.logica.se/raindance

utlities användarmöte13–14 oktober, Lysekilwww.logica.se/utilities

Pol användarmöte 28–29 oktoberwww.logica.se/pol

Palasso användarmöte3–4 november, Hasseludden, Stockholmwww.logica.se/palasso

33

34 inblick 2–09

logica Nyheter

34

i öVer 15 år har Logica ansvarat för att leverera effektiva lösningar för datakommunikation till NCC. Nu har NCC tecknat ett nytt avtal på tre år som omfattar leverans av datakommunikationslösningar till NCC:s arbetsplatser runt om i Sverige.

På NCC:s byggarbetsplatser är behovet av datakommunikationsutrustning omfattande. Platschefer, arbetsledare, planerare och projektledare är beroende av att på plats

kunna hantera och utbyta stora mängder information digitalt.

– Vi har en lång erfarenhet av att samarbeta med Logica både som outsourcingpartner och som huvudleverantör av kommunikationstjänster. Inom båda dessa områden känns det tryggt att jobba tillsammans med en leverantör som känner oss väl, förklarar LarsErik Åhlin, chef för itinfrastruktur på NCC i Sverige.

logica har Förnyat avtalet med FMV (Försvarets Materielverk) avseende itdrift. Parterna tecknade ett omfattande outsourcingavtal 2006 som under våren förlängdes i två år med option på ytterligare ett år.

I Logicas leverans ingår applikationsdrift, serverdrift, kommunikationstjänster, WANLAN, Service Desk samt Desktop Lifecycle Management.

Logica har lång erfarenhet av att

leverera ittjänster till Försvarsmakten och myndigheter inom försvaret. Detta i kombination med ett väl utvecklat erbjudande inom outsourcing var en av anledningarna till att Logica får fortsatt förtroende av FMV.

– Det nya avtalet är en fortsättning på vårt goda och långvariga samarbete med FMV, säger Fredrik Ahlstedt, Managing Director Infra structure Management, Logica Sverige.

D nyheter

den 28 aPril samlade Logica beslutsfattare från några av våra viktigaste kunder på Sum-mit Grev Ture i Stockholm för att diskutera möjligheterna och utvecklingen inom out-sourcing. Målet var att bjuda deltagarna på en dag där de aktivt fick utmana, diskutera och uppleva outsourcing och få nycklarna till hur vi tillsammans kan bli starkare under ett utmanande år som 2009.

Åhörarna fick kunskap om hur outsour-cing kan vara ett effektivt sätt att skapa lägre kostnader, hur resultat kan nås inom 12 månader och hur man konkret går tillväga för att arbeta med outsourcing.

Bland talarna fanns Bengt Dennis, råd -givningskonsult och före detta riksbanks-chef, Stefan Gardefjord, ceo Logica Sverige, Kenneth Larsson, it-chef på Ahlsell, och Björn Krouthén, Senior Program Manager Swedbank.

Outsourcing 2.0

tillsammans är vi starkare

ncc förlänger avtal om datakommunikation FmV förnyar outsourcing-avtal av it-drift

hur kan intelligenta transportlösningar bidra till ett bättre samhälle och ett enklare var-dagsliv? Det är temat för årets världskongress för its, Intelligent Transport Systems and Ser-vices, som går av stapeln den 21–25 september i Stockholm.

Logica är en av sex stora internationella huvudsponsorer till årets världskongress som lockar drygt 5 000 deltagare från hela världen – en blandning av beslutsfattare, tillverkare, leverantörer och konsulter inom den privata och offentliga sektorn.

För första gången är samtliga fyra transport-slag – flyg-, väg-, räls- och sjötransporter – inte-grerade i världskongressen. Kongressen är en viktig drivkraft för att åstadkomma ett mål-inriktat och effektivt samarbete mellan myndig-

heter, forskningsinstitutioner och näringsliv om utveckling, införande och användning av intel-ligenta transportsystem.

Under kongressveckan kommer Logica att medverka i ett flertal olika paneldebatter, orga-nisera och moderera sessioner samt demonstrera its-lösningar.

– Vi är stolta över att vara huvudsponsor för årets its-kongress, det är en viktig marknad för Logica. Vi arbetar målmedvetet för att leverera kostnadseffektiva och hållbara logistiklösningar till våra kunder. Vårt mål är att vara den mest innovativa it-partnern inom transport- och logis-tikbranschen, säger Logicas ceo Andy Green. D För mer info: www.itsworldcongress.com

eller: www.logica.com/ITS

logica sponsrar its-kongress

35inblick 2–09

årets saP-partner i norden och baltikum

Hallå där Åsa Rådbo!

Hur trivs du?– Jag trivs jättebra och blev väl omhändertagen när jag var tvungen att byta arbets givare.

Vad gör du?– Jag är både Staff manager för en grupp förvaltningsledare/serviceledare på cirka 20 per-soner och ansvarig för förvalt-ningsleveransen mot bgc. I min leveransansvarsroll har

jag huvudansvaret för att för-valtningen av bgc:s system fungerar enligt avtal.

Hur är det att arbeta på Logica jämfört med BGC?– Det finns många fler möj-ligheter att variera sina arbets-uppgifter. Jag har fler roller nu och kan vidga mitt nätverk. Jag träffar fler människor, eftersom Logica är en mycket större organisation.

Jobbar du med fler kunder än BGC?– Nej, men jag är med i olika säljprocesser och berättar om hur Logicas outsourcingverk-samhet fungerar.

Slutligen – vad ska du göra på semestern?– Då ska jag åka båt i Stock-holms skärgård.

Staff manager som började på Logica i samband med att BGC:s applikationsför-valtning outsourcades till Logica våren 2008.

35

kalendarium

På saP Partner award i Köpenhamn utnämndes Logica till årets sap-partner i Norden och Balti-kum. Priset mottogs på ett årligen återkommande partnerevent som sap anordnar. Syftet med even-tet är att lyfta fram partners inom sme-segmentet (små och medelstora företag) som gjort enastående insatser med stort engagemang och gott resultat.

Logica har idag 3 600 verksamma sap-konsul-ter varav cirka 400 i Norden och under åren har Logica genomfört mer än 2000 sap-baserade in-föranden runt om i världen.

– Inom sme-segmentet är våra partners helt av-görande för våra framgångar, säger Peter Ditlev, sme Director, Nordic & Baltic inom sap.

logica inFrastructure Management har certifierats enligt iso 27001-standar-den för informationssäkerhet. Logica är den första it-driftleverantören i Sverige

som erhåller certifieringen. Standarden säkrar en hög informationssäkerhet med fokus på hot och risker som kan uppstå i en verksamhet och vänder sig mot företag och myndigheter som hanterar stora volymer känslig eller värdefull information.

– Vi hanterar oerhört affärskritiska system för ledande svenska och internationella företag och myndigheter, vilket ställer mycket höga

krav på informationssäkerhet. Därför var det här ett naturligt steg för oss, säger Fredrik Ahlstedt, ansvarig för Logica Infrastructure Management i Sverige.

Certifieringen har utfärdats av Det Norske Veritas, dnv, ett av två certifieringsföretag som är ackrediterade för iso 27001 i Sverige.

Enligt dnv är Logica den första it-driftleverantören i Sverige som erhåller certifiering enligt iso 27001. – Det är förvånande att inte fler företag än Logica har satsat på att

införa standarden i Sverige med tanke på att it och it-säkerhet är en så viktig verksamhet för de flesta organisationer, säger Jan Ekberg, revisionsledare på dnv.

Stående från vänster: Tapio Volanen (Logica SAP ansvarig Finland), Håkan Thorell (Logica SAP ansvarig Norden), Pekka Hakulinen (SAP Finland), Peter Ditlev (SAP SME Regional Director).

logica först med it-driftscertifiering

business intelligence & reporting 2–3 september stockholm Senaste trenderna inom Business Intelligence.

600minutes supply chain 7 september, stockholm Effektiva logistiklösningar. Logica är guldsponsor.

sibos 14–18 september, hongkong Logica deltar vid världens främsta branschkonferens för bank och finansmarknaden.

its world congress 21–25 september, stockholm Logica är huvudsponsor för årets största händelse inom området Intelligenta Transportsystem.

socialchefsdagarna 30 september–2 oktober, Västerås Årlig konferens för beslutsfattare inom kommun och omsorg. Tema: ledarskap och innovation.

international cash & treasury 21–23 oktober, köpenhamn Konferens som lockar tusentals finansdirektörer från hela världen.

logicadagen22 oktober, malmö Besökarna får lyssna, diskutera och uppleva det senaste inom verksamhetsnära it.

strategitorget retail10–11 november, stockholm Logica deltar vid branschträff som samlar beslutsfattare inom detalj och dagligvarusektorn.

logicadagen 12 november, stockholm Ännu ett av Logicas event där besökarna får ta del av det senaste inom verksamhetsnära it.

strategitorget telecom 24–25 november, stockholm Årets viktigaste branschträff tar ut riktningen för framtidens telekomsektor.

strategitorget statsförvaltning 1–2 december, stockholm Branschträff för beslutsfattare inom statsförvaltning.

information security conference 8–9 december, stockholm Hur skapa en bättre och tryggare informationssäkerhet? Samlar beslutsfattare i olika branscher.

it i vården9–10 december, stockholm Gala och seminarium med beslutsfattare inom vård och omsorg.

Porto betalt bavs: logica inblick, 131 85 stockholm

namn: Thomas Brühl. ålder: 44 år. bor: Stockholm. utbildning: Handelshögskolan i Göteborg. FaVoritresmål: Käringön i Bohuslän. bästa teknikPryl: Min Skeppshultcykel.

thomas brühl Vd för Visitsweden

Sverige slog rekord som turistland 2008. Med den prisbelönta sajten Community-ofSweden.com kan Thomas Brühl, vd på VisitSweden, ta åt sig en del av äran.

Hur kom ni på idén till CommunityOfSweden.com?– Vi ville skapa en sajt med twist med det som fanns runt hörnet och jobba med sociala medier och användargenererat innehåll.

Kom framgångarna som en överraskning?– Faktiskt inte, jag hade en känsla i magen av att det skulle bli bra. Som det var på TV 4 ibland, när min magkänsla sade mig att ett program skulle bli omtyckt.

Hur går ni vidare med sajten?– Just nu gör vi det lättare för företag och destinationer att dra nytta av den på olika vis. Vi jobbar också med andra sociala medier som YouTube, Facebook och Twitter.

Har er webbstrategi gett några resultat?– Att vi 2008 nådde all time high för Sverige som besöksmål och ett exportvärde på nära 90 miljarder 2007, är kanske delvis vår förtjänst. Den ökade tillgängligheten med fler billiga direktflyg och fler exportmogna destinationer är två andra förklaringar till att fler kommer hit.

Vilka inriktar ni er marknadsföring av Sverige på?– Mest på fyra tydliga segment: par utan barn, aktiva familjer, rekordgenerationen av 40 och 50talister samt affärsfolk. Och vi har blivit allt mer träffsäkra!

Varför ska vi stanna i Sverige i sommar?– Mångfalden av miljöer och möjliga aktiviteter är enorm, liksom kontrasterna. Bara några mil från Stockholms vackra innerstad finns äkta, vild natur. Mina egna smultronställen frånsett Käringön är Österlen och Sylarna.

Vi tänkte testa några fördomar om Sverige på dig.

Först: Sverige är svindyrt?– Sverige är prisvärt, och kronfallet är perfekt ur VisitSwedens synvinkel.

Det är kallt i Sverige och det finns

inget särskilt att se här?– Visst kan det vara kallt, men det tycker många bara är skönt. Italienare kommer inte hit för att få värme, den har de nog av hemma. Och det finns massor att se. Frånsett naturen har vi även design, mode och arkitektur i världsklass.

Svenskar är blyga, och alldeles för fulla

på lördagskvällarna?– Jovisst, vi upplevs framför allt som vackra, ärliga och blyga. Men på lördagskvällarna är vi åtminstone inte det minsta blyga!

fo

to

: linu

s m

ey

er

/ sC

an

pix

10 SNABBA PÅ 5 RÖDA

Inblick nr2 2009

Documents

Transcript of Inblick nr2 2009