ILANDASKOLANS ARBETE MOT KRÄNKANDE …...7 bildstöd. Det främjande och förebyggande arbetet när...

3

ILANDASKOLANS ARBETE

MOT KRÄNKANDE

BEHANDLING

LÄSÅR 2017/2018

KARLSTADS KOMMUN

4

POLICY

Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.

Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

PLAN

Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.

RIKTLINJE

Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.

HANDLINGSPLAN

Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

1. ARBETSSÄTT………………………………………………………………………………………………s.6

2. UTVÄRDERING LÄSÅR 16/17…………………………………………………………………………s.7

3. KARTLÄGGNING ……………………………………………………………………………….………s.11

4. ANALYS…………………………………………….……………………………………………………...s.11

5. FRÄMJANDE INSATSER………………………………………………………………………………s.13

6. FÖREBYGGANDE INSATSER………………………………………………………………….…….s.16

7. RUTINER VID SITUATIONER AV MISSTÄNKT KRÄNKANDE BEHANDLING….……s.20

6

SKOLANS UPPDRAG ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn

tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så

långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevers förutsättningar att

tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och

elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och

medborgare” Skollagen 1 kap 4).

1. ARBETSSÄTT

Skolans uppdrag gällande arbete mot kränkande behandling och för likabehandling utgår från

skollagens och diskrimineringslagens bestämmelser. Dels ska verksamheten bedriva ett löpande

arbete mot kränkningar utifrån diskrimineringsgrund, men också gällande kränkande behandling

i övrigt. Således har vi döpt arbetet till skolans arbete mot kränkande behandling, och avser då

all kränkande behandling, så väl som kränkande behandling utifrån diskrimineringsgrunderna.

1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen Ilandaskolan, Karlstad kommun.

grundskola och grundsärskola åk 7-9.

1.2 Ansvarig för planen

Rektor Anna Carlsson.

1.3 Planen gäller från

Hösttermin 2017

1.4 Planen gäller till

2018-06-07

1.5 Delaktighet

Elever: Eleverna får svara på årliga enkätundersökningar om trygghet och trivsel.

Trygghetsteamet anordnar fokusgrupper i respektive årskurs gällande trygghet och

trivsel. Elevrådet är referensgrupp till upprättandet av detta dokument.

Vårdnadshavare: Vårdnadshavare är delaktiga genom utvecklingssamtal, övrig

kontakt med skolans personal samt, genom skolinspektionens föräldraenkät.

Personal: Elevhälsan och trygghetsteamet har ett övergripande ansvar för arbetet mot

kränkande behandling och mot diskriminering. Alla lärare har särskilt ansvar för att

utvärdera och implementera de beslutade främjande och förebyggande insatserna.

1.6 Förankring av arbetet

5

Skolans arbete mot kränkande behandling finns beskrivet på, http://karlstad.se/utbildning-

ochbarnomsorg/grundskola/grundskolor/ilandaskolan/. Det finns även en förenklad version med

7

bildstöd. Det främjande och förebyggande arbetet när det gäller skolans värdegrund, ska vara

återkommande både i utbildningen och i undervisningen. Skolans systematiska arbete med

frågor utifrån kartläggningens identifierade behovsområden sker för årskurs 7 och 8 under

skolansval, dessa lektioner kallar vi MOD. För årskurs 9 och särskolan sker arbetet med de

planerade insatserna under den ordinarie undervisningen. Vid behov kan detta dokument

översättas till andra språk. Arbetslagsledarna och representanter för Trygghetsteamet förankrar

arbetet i arbetslagen.

1.7 Så ska arbetet mot kränkande behandling under läsåret 2017/2018

utvärderas

Alla former av kränkande behandling, diskriminering samt ärenden inom elevhälsan och de

åtgärder som vidtagits, sammanställs och analyseras kvartalsvis. En slututvärdering sker i slutet

på läsåret genom sammanlagd kartläggning och påföljande analys. Denna modell utgör således

ett löpande arbete mot kränkande behandling på Ilandaskolan.

Trivselenkäten del 1 ska utföras höstterminen 2017 med samtliga elever. Webbaserade

elevenkäter - KBU (till elever i årskurs 8) och trivselenkäten del 2 (till elever i årskurs 7 och 9)

kommer utföras i mars 2018. Särskolan genomför en elevanpassad enkät. Trygghetsteamet

anordnar fokusgrupper i respektive årskurs för att utvärdera trygg- och trivselfrågor i

samtalsform, för att skapa en fördjupad förståelse för enkätsvaren. I övrigt kommer utvärdering

göras kontinuerligt med elever och personal.

1.8 Ansvarig för att arbetet mot kränkande behandling för läsåret 2017/2018

utvärderas

Rektor, kurator, trygghetsteamet, arbetslagsledare.

2. UTVÄRDERING

2.1 Så har planen för läsåret 2016/2017 utvärderats

Utvärdering grundar sig huvudsakligen på Karlstad kommuns webbaserade Kund- och

brukarundersökning (KBU), Ilandaskolans elevenkät, ELSA-enkät samt trivselenkäter för

elever.

I likhet med föregående år delades Trivselenkäten upp i två delar som besvarades vid två olika

tillfällen under läsåret. Del 1 som är en pappersenkät besvarades under läsårets mitt. Enkäten

består av en karta där eleverna får markera platser inom skolområdet som kan upplevas otrygga.

Eleverna har även möjlighet att uppge om de vet om kränkningar och utsatthet pågår. Syftet att

göra denna kartläggning mitt i läsåret är att åtgärder och insatser ska sättas in i ett tidigt stadie i

fall behov uppstår samt att uppföljningar av insatserna ska ske kontinuerligt och återkommande.

Del 1 besvaras av samtliga elever i skolan. Del 2 av trivselenkäten är en webbaserad enkät som

besvaras anonymt. Den består av allmänna frågor kring skolans trivsel och trygghet. Del 2

besvaras av alla elever. Elever i årskurs 8 besvarar även KBU-enkäten.

En sammanställning av utredningar gällande misstanke om kränkande behandling har varit en

viktig del i utvärderingen, såväl som elevernas och personalens iakttagelser som framkommit

under samtal såsom i utvecklingssamtal, ärenden i elevhälsa och så vidare.

8

Personal på Ilandaskolan har utvärderat förra årets likabehandlingsplan. Personal får komma

med förslag på förebyggande och främjande insatser som vi ska fokusera på under kommande

läsår. Trygghetsteamet har utvärderat likabehandlingsplanen med särskilt fokus på hur de

förebyggande åtgärderna under läsåret har fungerat. Elevrådsrepresentanterna för respektive

klass, har fått sitta i fokusgrupper för att diskutera och svara på fördjupade frågor från

enkätundersökningarna.

2.2 Delaktiga i utvärderingen av planen för läsåret 2016/2017

Samtliga elever i årskurs 7-9 och särskolan. Personal från samtliga arbetslag, trygghetsteam samt

elevhälsan.

2.3 Resultat av utvärderingen för läsåret 2016/2017

Utvärdering av målen för främjande insatser visar följande;

Likabehandlingsarbetet ska genomsyra all pedagogisk verksamhet

Insatser har genomförts i undervisningen på skolans val samt under den ordinarie utbildningen.

Utvärderingen i trygghetsteamet visar att det planerade främjande arbetet har fungerat väl.

Alla elever ska känna sig trygga och välkomna på skolan

All personal på skolan har haft uppdraget att främja ett klimat som är fritt från kränkningar.

Elevcafeteria, matvärdar, pedagogiska luncher, rastvakter, elevstödjare, trygghetsteam, elevråd,

klassråd, temadagar/temaveckor är insatser vi har haft för att öka tryggheten för eleverna.

Bestämda platser i klassrummet, ordnings- och trivselregler, mentorskap, allmänt och

systematiskt arbete med värdegrund är andra insatser som har ökat tryggheten. De beskrivna

insatserna har i huvudsak fungerat väl, dock har trygghetsteamet upptäckt ett behov av att öka

vuxennärvaron på raster då det periodvis har varit stökigt. Under året har vi gällande

pedagogiska luncher fått förtydliga att pedagogerna ska sitta tillsammans med elever i högre

grad, för att åstadkomma ett lugnare klimat. Vi har haft besök av Ungdomar för trygghet två

gånger i veckan under läsåret och har även påkallat dem extra vid behov.

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett kön,

könsidentitet eller könsuttryck

All personal på skolan har haft uppdraget att främja ett klimat som präglar likabehandling

oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. För att nå målet har vi möjlighet till enskilt

omklädningsrum och dusch. Elevhälsan har särskild utbildning och kompetens kring kön,

könsidentitet och könsuttryck. Skolan har könsneutrala toaletter. Personal arbetar fortlöpande

med ett normkritiskt förhållningssätt exempelvis genom att medvetandegöra språkbruk och föra

diskussioner om genus både i och utanför klassrummet.

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett sexuell

läggning

All personal på skolan har haft som uppdrag att främja ett klimat som präglar likabehandling

9

oavsett sexuell läggning. Personal arbetar fortlöpande med ett normkritiskt förhållningssätt

exempelvis genom att medvetandegöra språkbruk i undervisningen.

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett

funktionsnedsättning. Eleverna på grundsärskolan ska ges möjlighet att vara delaktiga i

skolans alla gemensamma aktiviteter

Resultat visar att eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. De känner sig bra bemötta av

personal. Personalens uppfattning stämmer överens med detta resultat. Elevhälsan har

kontinuerligt fokus på elever med funktionsnedsättning genom att individanpassa stödet i

klassrummet. Genom elevhälsans systematiska arbetssätt får arbetslagen kontinuerliga

lärtillfällen om specifika funktionsnedsättningar och elever i svårigheter. Pedagoger på

särskolan har inte tillräcklig kunskap om skolans arbete mot kränkande behandling.

Möjlighet har givits för särskolans elever att vara delaktiga i skolans alla gemensamma

aktiviteter, exempelvis friluftsdagar, temadagar, cafeteriaansvar med mera. Personal på

särskolan har gjort en bedömning vilka elever som har utbyte av att delta i de planerade

aktiviteterna. Vi har också genom utökat bildstöd skapat ökad självständighet och delaktighet.

Bildstöd finns nu i undervisningsrum, cafeteria, matsal, på toalettdörrar, utanför expedition,

skolsköterska och kurator.

Alla elever i årskurs 7 besöker grundsärskolans verksamhet för att få ökad förståelse för olika

funktionsnedsättningar. Arbetet har också följts upp i undervisningen på MOD-lektioner. Vid

studie-och yrkesvägledning vad gäller praktikplats och framtida skol- och yrkesval, har särskild

hänsyn tagits till elevers funktionsnedsättning. Vi har dock upptäckt tillfällen där elever med

funktionsnedsättning inte har kunnat delta vid vissa gemensamma aktiviteter, varför vi behöver

aktivt arbeta vidare på god tillgänglighet vid planeringen av skolans gemensamma aktiviteter.

Utifrån tillgänglighetsperspektiv, har vi haft en anpassad elevenkät för grundsärskolan.

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett religion eller

annan trosuppfattning

På Ilandaskolan bemöts alla elever och all personal med respekt och på lika villkor oavsett

religion eller trosuppfattning. Exempelvis har eleverna tillgång till buffé i skolmatsalen, och kan

således välja ändamålsenlig kost utifrån religion eller annan trosuppfattning.

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett etnisk

tillhörighet

All personal på skolan har haft som uppdrag att främja ett klimat som präglar likabehandling

oavsett etnisk tillhörighet. Nyanlända elever har fått en egen Ipad för att underlätta språk och

kommunikation. Att använda oss av tolk är ett naturligt inslag i verksamheten. Vi har översatt

viktiga dokument utifrån behov.

10

Utvärdering av målen för förebyggande insatser visar följande;

Att integrera nyanlända elever som går i förberedelseklass i skolans alla gemensamma

aktiviteter

Rutinerna för mottagande av nyanlända har följts. Alla har tidigt haft klasstillhörighet och delvis

deltagit i undervisningen där. Faddersystemet har däremot inte fungerat som tänkt, då elevers

intresse för detta har tappats över tid. Personal har genomgått fortbildning gällande nyanländas

lärande. Mentorer och elevhälsa har haft regelbundna uppföljningssamtal med fokus på trygghet

och trivsel. De nyanlända trivs på skolan, men alla har däremot inte valt att fortsätta studierna på

Ilandaskolan. Nya mottagningsrutiner för nyanlända har tagits fram, där alla nyanlända har fått

ett inledande samtal med kurator.

Att öka elevdelaktighet i trygghet och trivselfrågor

Alla elever deltar i enkätundersökning, samt har möjlighet att påverka i dessa frågor genom sin

elevrådsrepresentant. Vi har inte skapat ett trivselråd, däremot har vi skapat ett cafeteriaråd för

att öka delaktighet gällande sortiment och att skapa trivsel i cafeteria.

Alla elever ska veta vilka rättigheter och skyldigheter som de har på nätet. De ska veta var de

kan vända sig för att få hjälp

Ilandaskolan har genomfört ett arbete med detta både genom ett kontinuerligt arbete på

lektionstid samt en temadag med inbjudna gäster som informerade och föreläste inom området.

Enkätresultat visar på en mätbar stor förbättring då det gäller elevernas kunskap om var de ska

vända sig för att få hjälp och stöd om de blir utsatta på nätet.

Inga sexuella trakasserier ska förekomma på skolan. Alla elever ska veta var de ska vända sig i

fall de blir utsatta.

Skolsköterska och kurator har varit ute i alla klasser och informerat om vad sexuella trakasserier

innebär och vad man gör om man råkar ut för det. I enkäten ser man ett ökat resultat gällande

kunskaper om detta.

Övrig utvärdering

Genom utvärdering i trygghetsteamet och löpande utvärdering av uppgifter från elever och

personal, framkommer en problematik i årskurs 9 gällande attityder bland ett fåtal elever. Delvis

handlar det om kvinnoförnedrande uttryck, och även främlingsfientliga åsikter.

Återkommande förbättringsområde enligt elever är också att skolmaten inte är bra.

I grundsärskolan har det framkommit att lokalerna inte är anpassade för elever med olika former

av hörselnedsättningar, vilket påverkar deras arbetsmiljö.

11

3. KARTLÄGGNING

3.1 Kartläggningsmetoder

I slutet av läsåret får varje elev svara på skolans årliga trivselenkät. Trivselenkäten är

webbaserad och eleverna svarar anonymt på frågor som rör trygghet och trivsel utifrån

diskrimineringsgrunderna, detta för att lättare få ut statistik. För att komplettera webbenkäten får

eleverna också svara på en pappersenkät där de får möjlighet att berätta om elever som de tror

kan vara ensamma eller utsatta för kränkningar. På pappersenkäten är det frivilligt att sitt namn,

men elever uppmanas till detta för att personal skyndsamt ska kunna inleda utredning och vidta

åtgärder för att stoppa eventuella kränkningar i skolan. Trygghetsteamet anordnar också

fokusgrupper i respektive årskurs för att få en fördjupad förståelse för enkätsvar. Särskolan har

en elevenkät som är anpassad med bildstöd. Kartläggning innefattar även iakttagelser och

upplevelser i arbetslag, elevhälsa, trygghetsteam, elevråd och klassråd.

3.2 Områden som berörs i kartläggningen Samtliga diskrimineringsgrunder och övrig

kränkande behandling

4. ANALYS

Skolan genomför många bra främjande insatser för att skapa en god och trivsam lärmiljö. Det finns

däremot ett antal upptäckta risker, där vi behöver sätta in förebyggande insatser för att avvärja

dessa risker. De flesta elever trivs bra på skolan och känner sig trygga. Det finns dock ett

återkommande mönster med diskrepans mellan ELSA-enkätens resultat och trivselenkäten, där

resultatet från ELSA är bättre än trivselenkäten. Detta kan bero på att ELSA-enkäten bygger på

ett personligt möte med skolsköterska, där det som icke-anonym ny sjua kan vara svårt att svara

ärligt. Det kan också bero på att man mår bra vid mötet med skolsköterskan. Detta visar, oavsett

orsak, vikten av att ha fler kartläggningsverktyg för att mäta elevernas känsla av trygghet.

Det finns en tendens där frågor som gäller den egna upplevelsen har mer positivt resultat än

frågor som gäller andras perspektiv på trygghet. Samtidigt som vi ser en osäkerhet gällande vad

andra tycker, framkommer också en rädsla för att stå upp för vad man själv tycker. Orsaken

tycks vara rädsla för att bli uppmärksammad på ett negativt sätt. Rädslan för att vara annorlunda

har tidigare inte varit lika stor på Ilandaskolan, men samtidigt har skolområdet viss konformitet

utifrån socioekonomisk status. Det är hursomhelst tydligt att det är svårt att komma som ny elev

till Ilandaskolan med annan kulturell bakgrund, oavsett om man är svensk eller nyanländ. Att

nyanlända fått samtal med kurator visar på ett gott resultat, varför detta samtal även ska erbjudas

alla nya elever på skolan oavsett bakgrund.

Det pågår löpande ett aktivt arbete för en god tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning

med gott resultat gällande den vardagliga lärmiljön. Vissa planerade aktiviteter har dock inte haft

god tillgänglighet trots goda intentioner om detta. Gällande elever på särskolan och deras

deltagande, ser vi ett behov av ingående diskussion kring vad inkludering står för. Särskolan

funderar på om inkludering alltid betyder att vara delaktiga i aktiviteter i samma omfattning som

övriga elever. Vi behöver ha särskilt fokus gällande aktiviteter utanför den vardagliga miljön.

Resultat visar att personal på särskolan har behov av utbildning gällande skolans arbete mot

kränkande behandling.

12

Vi ser ett bra resultat i enkäten gällande acceptans bland elever kring diskrimineringsgrunderna

religion, ålder och kön. Det lägsta resultatet berör könsöverskridande identitet och sexuell

läggning. Tidigare planerat arbete gällande dessa områden har inte fungerat helt som planerat.

Både från elever och lärare framkommer även att det har förekommit sexuella trakasserier med

bland annat kvinnoförnedrande attityder hos några elever. Det är av största vikt att vi arbetar

aktivt mot förekomsten av detta. Det finns ett behov av fortbildning för personal gällande arbete

kring dessa frågor.

Till största del anger eleverna att elever med utländsk bakgrund kan känna sig trygga på skolan

men resultatet är något lägre än för de andra diskrimineringsgrunderna. Detta kan ha samband

med de främlingsfientliga attityder bland vissa elever som har framkommit i kartläggningen,

vilket påvisar ett stort behov av förebyggande arbete med detta. Tillsammans med de

svårigheter som tidigare har påtalats med elever som inte vågar stå för sina åsikter, blir arbete

med dessa attityder – även om det enbart gäller ett fåtal elever - än mer angeläget.

Det finns en tendens till stress hos förra läsårets sjuor. De känner av ökade krav från

omgivningen, både vad gäller studier och i övrigt. I ett samhälle av ökad psykisk ohälsa hos

unga, är det av stor betydelse att ta dessa signaler på allvar och aktivt arbeta förebyggande för

att motverka detta.

När det gäller skolans arbete på organisatorisk nivå, har vi i samband med ändringar i

diskrimineringslagen, skapat ett nytt arbetssätt med löpande utvärdering av skolans

förebyggande och främjande insatser.

Enkäten visar ett tudelat resultat gällande arbetsro. Hälften tycker det är bra, medan resterande

inte tar ställning eller tycker det är dålig arbetsro. Det är svårt att göra en bedömning av vad

elever upplever som god arbetsro samt hur de definierar begreppet. Vi behöver hitta ett sätt att

arbeta både med begreppet arbetsro, samt hur elever ska veta när det är god arbetsro.

Eleverna trivs i skolan men tycker att cafeteriaområdet är stökigt och tråkigt och att skolmaten

är dålig. Missnöjet med maten visar sig till stor del bero på miljön i matsalen, varför vi behöver

fortsätta arbeta för att skapa en trivsammare och tryggare miljö på dessa ställen.

När vi tittar på enkätundersökningarna som helhet, visar resultatet ingen nämnvärd skillnad

jämfört med föregående år. Däremot ser vi ett mönster där många väljer svarsalternativ tre på en

femgradig skala. Detta kan tänkas hänga ihop med rädslan att sticka ut och vara annorlunda. Vi

kommer därför fortsättningsvis använda oss av en fyrgradig skala. Vi behöver också arbeta med

begreppsförståelse i enkäterna.

Av vår analys framkommer behov av nya främjande och förebyggande insatser. Dessa

presenteras under främjande respektive förebyggande insatser nedan.

13

5. FRÄMJANDE INSATSER

5.1 Främja likabehandlingsarbete och gott arbete mot kränkande behandling

Områden som berörs av insatsen

Samtliga diskrimineringsgrunder

Mål

Arbetet mot kränkande behandling ska genomsyra all pedagogisk verksamhet.

Insats

All personal på skolan främjar ett klimat som präglar likabehandling. Alla lärare arbetar

systematiskt och strukturerat med främjande och förebyggande insatser. I årskurs 7 och 8 har

elever ett schemalagt pass en gång i veckan då de lägger särskilt fokus på utvalda områden.

Särskolan arbetar med detta under ordinarie undervisningstid. Arbetet utgår från

diskrimineringsgrunderna, barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna.

Ansvarig

All undervisande personal och lärare

Uppföljning

Ska ske kontinuerligt under läsårets gång med slututvärdering i juni 2018.

5.2 Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar


Samtliga diskrimineringsgrunder.

Mål

Elever ska känna sig trygga och välkomna på skolan.

Insats

All personal på skolan ska främja ett klimat som är fritt från kränkningar. Cafeteriaområdet ska

göras mysigare med inköp av möbler, belysning mm. Andra insatser I syfte att nå målet är

matvärdar, pedagogiska luncher, rastvakter, elevstödjare, trygghetsteam, elevråd, klassråd,

temadagar/temaveckor. Bestämda platser i klassrummet, ordnings- och trivselregler,

mentorskap, samt allmänt och systematiskt värdegrundsarbete, är andra fortsatta insatser.

Representanter från verksamheten Ungdomar för trygghet finns på skolan, och kallas in vid

behov. I åk 7 genomför lärarna en planerad undervisning gällande etik på nätet, risker och

konsekvenser.

Ansvarig

All personal, rektor.

Uppföljning


14

5.3 Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck


Diskrimineringsgrund kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Mål

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett kön.

Insats

All personal på skolan främjar ett klimat som präglar likabehandling oavsett kön, könsidentitet

eller könsuttryck. Exempel på insatser är att eleverna har möjlighet till enskilt omklädningsrum

och dusch i samband med idrotten med hänsyn till könsidentitet eller könsuttryck, att

studievägledning och elevhälsan har särskild kompetens kring kön, könsidentitet och

könsuttryck, att införa ett normkritiskt förhållningssätt bland personalen och i undervisningen,

att medvetandegöra språkbruk i och utanför klassrummet, föra diskussioner med elever kring

kön och genus, samt att tydliggöra syftet med eventuella tjej- respektive killgrupper i

undervisning eller i annan verksamhet i skolan.

Ansvarig

All personal, undervisande lärare i idrott och elevhälsa.

Uppföljning


5.4 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning


Diskrimineringsgrund sexuell läggning.

Mål

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett sexuell

läggning.

Insats

All personal på skolan främjar ett klimat som präglar likabehandling oavsett

sexuell läggning. Särskilt fokus på HBTQ -frågor och ett normkritiskt

förhållningssätt inom ramen för den ordinarie sexualundervisningen samt att

medvetandegöra språkbruk i och utanför klassrummet. Elevhälsan är HBTQ

certifierad.

Ansvarig

All personal, undervisande lärare inom sex och samlevnadsundervisning och elevhälsan.

Uppföljning


15

5.5 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning


Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning.

Mål

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett

funktionsnedsättning.

Insats

Elevhälsan har särskilt fokus på elever med funktionsnedsättning genom att

individanpassa stödet i klassrummet. Vi ska arbeta generellt med att öka kunskapen

bland personalen om specifika funktionsnedsättningar. Möjlighet ska finnas för elever

på grundsärskolan att vara delaktiga i alla gemensamma aktiviteter. Vi har gemensam

cafeteria med synligt utbud, samt gemensam matsal för samtliga elever och personal.

Bildstöd används i lokaler och i dokument som elevenkäter, trivselregler samt

gällande skolans arbete mot kränkande behandling. Elever i årskurs sju besöker

grundsärskolan för att få ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar. Detta besök

följs upp av pedagog tillbaka i klassrummet. Särskild hänsyn ska tas vid studie-och

yrkesvägledning vad gäller praktikplats och framtida skol- och yrkesval.

Ansvarig

All personal, elevhälsa, rektor.

Uppföljning


5.6 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning


Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning

Mål

Alla elever och all personal ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett religion eller

annan trosuppfattning.

Insats

All personal på skolan främjar ett klimat som präglar likabehandling oavsett religion

eller annan trosuppfattning. I religionsundervisning belyses olika religioner i ett

historiskt perspektiv. I samhällskunskap, kopplas nutid ihop med dåtid. Skolan har

policy där ledighet beviljas för att fira olika religiösa högtider.

Ansvarig


Uppföljning


16

5.7 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet


Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet.

Mål

Alla elever ska bemötas med respekt och på lika villkor oavsett etnisk tillhörighet.

Insats

All personal på skolan främjar ett klimat som präglar likabehandling oavsett etnisk tillhörighet.

Insatser för att uppnå målet är att uppmuntra till modersmålsundervisning, erbjuda nyanlända

elever verktyg för att underlätta kommuniceringen såsom Ipads eller tolk, samt att översätta

särskilt viktiga dokument efter behov. Nyanlända elever har tillgång till studiehandledning.

Ansvarig


Uppföljning


6. FÖREBYGGANDE INSATSER

6.1 Inkludera nya elever på skolan.

Områden som berörs av åtgärden


Mål

Att alla elever ska känna sig inkluderade, trygga och trivas på skolan.

Insatser

Implementera “ett nytt vi” i skolan. Det är ett förhållningssätt där alla har en självklar

plats, framtaget av Karlstad Kommun utifrån ett inkluderande synsätt. Samtliga nya

elever ska träffa kurator som en del av inskolningen på Ilandaskolan, med uppföljning

för att säkerställa trygghet och trivsel för dessa.

Motivera åtgärd

I analysen framkommer det att det är svårt att komma som ny elev till Ilandaskolan.

Ansvarig

Rektor och övrig personal.

Uppföljning


17

6.2. Att öka trivsel i elevgemensamma utrymmen



Mål

Ökad trivsel i elevgemensamma utrymmen såsom cafeteriaområde och matsal

Insatser

Elever genom elevråd ska ta fram förslag på hur vi gör området mer trivsamt. Trygghetsteam

genomför arbetet med trivselfrågan. Vuxennärvaro, regelbundna möten med kökspersonal,

cafeteriaråd, matråd genomförs regelbundet för att skapa kontakter mellan elever och personal

Motivera insats

Utifrån elevernas synpunkter att cafeteria är kal och stökig kommer ett arbete med

detta att genomföras.

Ansvarig

Rektor, Trygghetsteamet och samtlig personal.

Uppföljning


6.3. Att arbeta med attityder


Etnicitet

Mål

Ett klimat där alla elever känner sig trygga och respekterade.

Insatser

Ett arbete ska genomföras samråd med BFCIV med utbildning till all personal samt

särskild handledning till arbetslaget i årskurs nio. Särskilt fokus ges till området även i

undervisningen

Motivera insats

Utifrån framkomna främlingsfientliga attityder hos ett fåtal elever. Handledning

specifikt till arbetslag i årskurs nio, där attityderna har förekommit.

Ansvariga

Trygghetsteam, rektor övrig personal

Uppföljning


18

6.4. Att motverka sexuella trakasserier

Områden som berörs av åtgärden Kön, könsidentitet och könsöverskridande uttryck

samt sexuell läggning

Mål

Inga sexuella trakasserier ska förekomma på skolan. Alla elever ska veta var de

ska vända sig i fall de blir utsatta.

Insatser

Fortbildning för all personal och arbetslag årskurs 9 får särskild handledning i frågan. Samarbete

med ungdomsmottagningen Druvan för att genomföra sex- och samlevnadsundervisning. En

föreläsning om genus och olikheter riktad till elever, har beställts av föreläsare Malte Hallquist.

Starta en grupp i årskurs 9 som arbetar med frågorna

Motivera insats

Under genomförande av sex- och samlevnadsundervisning föregående läsår,

förekom sexuella trakasserier bland elever i nuvarande årskurs 9, vilket fortgick

under sommaren 2017. Utifrån detta behöver vi extern handledning i frågan för att

få stöd i hur vi kan få attityderna att upphöra.

Uppföljning


6.5. Att öka psykisk hälsa hos eleverna


Samtliga diskrimineringsgrunder

Mål

Att öka elevernas upplevelser av god psykisk hälsa

Insatser

Kurator och skolsköterska samarbetar med första linjen för att ta fram ett bra

koncept för hur vi ska arbeta förebyggande med psykisk ohälsa. Under vårterminen

2018 kommer information ges av dessa professioner i samtliga klasser gällande

psykisk hälsa/psykisk ohälsa och vad man kan få hjälp om man skulle drabbas. I

årskurs åtta genomförs ett särskilt främjande och förebyggande arbeta om hälsa och

stress genom ämnesöverskridande undervisning i idrott/biologi och engelska.

Motivera insats

Utifrån ökad psykisk ohälsa i stort bland barn och unga, samt enkätunderlaget

nuvarande årskurs åtta där upplevelse av stress och hälsa signalerar viss oro.

Uppföljning


19

6.6. Öka tillgänglighet för elever på grundsärskolan


Funktionsnedsättning

Mål

Ökad tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning

Insatser

Att noggrant planera för alla elever gällande tillgänglighet vid aktiviteter som sker

utanför den vardagliga arbetsmiljön. Att genomföra utbildning för särskolans

personal gällande skolans arbete mot kränkande behandling. Att informera ansvarig

personal vid ombyggnationen att ta särskild hänsyn till elevers hörselnedsättning i

särskolan.

Motivera insats

Utifrån information som framkommit gällande skolgemensamma aktiviteter, ska

dessa noggrant planeras utifrån ett inkluderingsperspektiv där alla skolans elever

kan delta. Det finns ett behov av information om skolans arbete mot kränkande

behandling, varför en utbildningsinsats krävs. Då särskolans lokaler inte är

tillgängliga för elever med hörselnedsättning, behöver hänsyn tas till detta.

Uppföljning


6.7 Aktivt arbete med studiero

Mål

Ökad studiero för alla elever

Insats

Hitta en adekvat modell för arbete med studiero

Motivering

Otydligt resultat gällande utvärdering av begreppet studiero.

Uppföljning


20

7. RUTINER VID SITUATIONER AV MISSTÄNKT KRÄNKANDE BEHANDLING

Elever som själva känner sig utsatta eller som misstänker att en annan elev är utsatt

ska direkt vända sig till någon vuxen i skolan. Det är de vuxna på skolan som har

ansvar för att kränkningar, trakasserier, mobbning och diskriminering omedelbart

upphör. Gällande elever som inte har möjlighet att berätta om kränkningar utifrån

funktionsnedsättning, eller elever som inte vill/vågar berätta för vuxen för skolan,

finns möjlighet för vårdnadshavare att berätta om barnets utsatthet. När det gäller

elever på grundsärskolan, sker täta samtal mellan personal och vårdnadshavare för

att öka möjligheter att upptäcka kränkande behandling hos dessa elever.

7.1 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Elever ska få tydlig information vad man ska göra om man blir utsatt eller vet någon annan elev

som blir utsatt, både om man vill vara anonym eller inte. Postlåda i elevhälsan där elever kan

lämna meddelande. Särskild fråga om trakasserier och kränkande behandling vid hälsobesök och

vid utvecklingssamtal samt särskild fråga i trivselenkäten. Särskilt uppmärksamma elever som

ser ensamma ut i korridoren. Personal på skolan har schemalagt uppdrag att röra sig i

elevgemensamma utrymmen för att bidra till ökad vuxennärvaro. Elevstödjare är vuxna på

skolan med syfte att vara ett extra stöd för samtliga elever under raster.

7.2 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkande

behandling

1. Mentor eller berörd vuxen på skolan informerar rektor som beslutar om att starta en

utredning. Vid behov så kopplas berörd personal från trygghetsteamet in. Mentor och

representant från trygghetsteamet har samtal med alla inblandande parter. Samtalen

dokumenteras.

2. Rektor anmäler ärendet vidare till Barn- och ungdomsnämnden (BUN)

3. Utifrån vad utredningen visar, vidtas åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. Mentorer

till de berörda eleverna eller vid behov representant från Trygghetsteamet informerar

föräldrarna om vad som hänt. Åtgärder, vilka kontakter som tagits, hur arbetet planeras

vidare, dokumenteras.

4. Uppföljning i varje enskilt ärende sker kontinuerligt efter vidtagna åtgärder, dock senast inom en vecka. Därefter beslutas om det finns behov av fortsatt uppföljning. Uppföljningen dokumenteras.

5. Samråd sker mellan mentor och representant från trygghetsteamet, där vi

bedömer om ärendet ska avslutas. Om så ska ske, avslutar rektor ärendet hos

BUN och ärendet arkiveras.

7.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal.

Om en elev upplever sig kränkt av en personal, håller rektor i utredningen.

7.4 Insatser och åtgärder

Varje enskilt ärende bedöms utifrån den särskilda situationen som har uppstått och vad

utredningen visar. Åtgärder sätts alltid in på organisations-, grupp- och individnivå. Detta ska

21

ske skyndsamt. Samtal och uppföljningar i samarbete med hemmet är den mest effektiva

insatsen för att kränkningar ska upphöra. Vid behov kan åtgärder på individnivå ges via

resurser utanför skolan, som till exempel socialtjänst och genom barn- och ungdomspsykiatrin.

Vårdnadshavarna har ansvar för att meddela skolan om man befarar att kränkningar

förekommer i skolan samt efter bästa förmåga medverka till positiva lösningar. Om elever och

vårdnadshavare inte är nöjda med sättet som skolans arbete vid misstanke om kränkande

behandling, kan man vända sig till Barn- och ungdomsförvaltningens klagomålshantering.

Karlstads kommun, 651 84 Karlstad.

Tel: 054-540 00 00 E-post: [email protected] Webbplats: karlstad.se

ILANDASKOLANS ARBETE MOT KRÄNKANDE …...7 bildstöd. Det främjande och förebyggande arbetet när...

Documents

Transcript of ILANDASKOLANS ARBETE MOT KRÄNKANDE …...7 bildstöd. Det främjande och förebyggande arbetet när...