i Hedemora kommun · 2013. 12. 20. · Trygghetsplanen läggs in i Unikum, vilken alla...

33
1 Kvalitetsarbete för bildningsförvaltningen i Hedemora kommun läsåret 2013-2014, period 1 (juli-september)

Transcript of i Hedemora kommun · 2013. 12. 20. · Trygghetsplanen läggs in i Unikum, vilken alla...

  • 1

    Kvalitetsarbete för bildningsförvaltningen

    i

    Hedemora kommun

    läsåret 2013-2014, period 1 (juli-september)

  • 2

    Systematiskt kvalitetsarbete

    Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

    systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

    Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

    och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m

    höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och

    redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter.

    Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni)

    Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget

    Lokal arbetsplan Övergång och

    samverkan

    Intern kontroll Intern kontroll

    Normer och värden Skolan och

    omvärlden

    Utveckling och

    lärande

    Uppföljning,

    utvärdering och

    utveckling

    Kunskaper vt Utbildningsval –

    arbete och

    samhällsliv

    Barns inflytande Förskola, fritids,

    skola och hem

    Miljöarbete Elevernas ansvar och

    inflytande

    Bedömning och

    betyg

    Enkät: personal

    (ledarskap)

    Pedagogiskt

    ledarskap

    Enkät: barn, elever

    (likabehandling)

    Kunskaper (statistik

    fr lärplattform)

    Görs av

    kvalitetsansvarig

    Enkät:

    vårdnadshavare

    (samarbete,

    information)

    Kunskaper (statistik

    fr lärplattform)

    Görs av

    kvalitetsansvarig

    Kunskaper ht

    Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn

    Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och

    elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges

    möjlighet att delta i arbetet.

    Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta

    sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola,

    grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren.

    Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och

    inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen.

  • 3

    Förutsättningar för förskolan/skolans måluppfyllelse

    Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått

    Datum för statistik: 2013-09-30

    Förskolan

    Inskrivna barn: 492 (Procapita)

    Gruppstorlek: 14,47 barn/avdelning

    Personaltäthet (kvinnor/män): 5,39 -(90,25 tj kvinnor, 1,0 tj män) (SCB)

    Barn i omsorg på obekväma tider: 7 (Procapita)

    Män i förskolan: 1 (Procapita)

    Modersmål: svenska, finska, norska, albanska, persiska, arabiska, lettiska, holländska,

    serbiska, turkiska, somaliska, dari, ryska, franska, thailändska (Procapita)

    Ledningsresurs: 3 förskolechefer, 1 arbetslagsledare/förskola

    Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan samtliga kommunala

    förskolor

    Förskoleklass:

    Antal elever: 145 (Procapita)

    Grundskolan:

    Antal elever: 1162 (Procapita)

    Språkval åk 9: 86 elever (Procapita)

    Andel lärare (kvinnor/män) med ped. Högskoleexamen: 86 (2012) (www.jmftal.artisan.se )

    Kostnad per elev: 100 200 kr (Kommunbladet, 2012)

    Genomsnittligt meritvärde åk 9, senaste betyg: 198,3 (209,2 fl, 188,8 p) (www.jmftal.artisan.se )

    Andel behöriga till gymnasieskolan: 88,7 (yrkesprogram) (www.jmftal.artisan.se )

    Modersmål/Studiehandledning: 78 elever (Procapita)

    Fritidshem:

    Antal inskrivna barn: 471 (Procapita)

    Gruppstorlek 42,8 (medelvärdet av antal barn/enhet)

    Personaltäthet: 11,9 (2012) (www.jmftal.artisan.se)

    Barn i omsorg på obekväma tider: 6 (Procapita)

    Andel kvinnor och män:

    Ledningsresurs: 4 rektorer

    Specialpedagogisk kompetens:

    Gymnasieskolan: Antal elever läsåret 2012/13: 454 st

    Program Antal elever Andel i %

    BA/BX 31 7

    BF 23 5

    EK/SPE 30 7

    ES 36 8

    FT/FP 35 8

    HA/HP 36 8

    HV 14 3

    IM/IV 84 18

    IN/IP 30 7

    http://www.jmftal.artisan.se/http://www.jmftal.artisan.se/http://www.jmftal.artisan.se/http://www.jmftal.artisan.se/

  • 4

    SA/SP 46 10

    NA/NV 30 7

    RL/HR 20 4

    TE 39 8

    Fullföljd gymnasieutbildning i % inom 4 år, läsåret 2012:

    Nationella program exkl. IV:

    Hedemora Kommungruppen

    85,0 86,0

    Nationella program inkl. IV:

    Hedemora Kommungruppen

    74,0 79,0

    Andel (%) invånare 20 år med grundläggande högskolebehörighet, 2012:

    Hedemora Kommungruppen

    60,0 63,0

    Andel lärare med pedagogisk Högskoleexamen, 2012:

    Skola Kommungruppen

    83,0 80,0

    Kostnad per elev läsåret 2011/12: 119 700 kr

    Källa: (Skolverket september 2013)

  • 5

    Resultat

    FÖRSKOLA Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan – likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål

    Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/fritidshem/skola.

    Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna.

    Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas.

    Läroplansmål för normer och värden.

    Process Pedagogerna deltar i utbildningen ”På lika villkor” under 2013-2014. Förhållningssätt och

    barnsyn diskuteras på arbetsplatsträffar. Information om trygghetsplan har getts på

    föräldramöten samt vid utvecklingssamtal. Enkät till vårdnadshavare genomfördes i maj 2013.

    Barnenkäten genomfördes i december 2012.

    Resultat

    Enkät vårdnadshavare - förskola

    Barnenkät genomförd av barn 4-5 år december 2012

    4. Känner du dig trygg på din förskola?

    Antal svarande: 95 flickor

    Sur Ibland Glad Totalt Medelvärde

    (maxvärde 3,0)

    Är det roligt att vara på din förskola? 0 10 85 95 2,9

    Kan du leka i lugn och ro på din förskola? 15 21 59 95 2,5

    Får alla barn vara med och leka på din

    förskola? 4 4 87 95 2,9

    Är de vuxna lika snälla mot alla barnen på din

    förskola? 2 8 85 95 2,9

    Stämmer

    mycket

    dåligt

    Stämmer

    ganska

    dåligt

    Stämmer

    ganska

    bra

    Stämmer

    mycket

    bra

    Totalt Medelvärde

    (maxvärde 4,0)

    Du får information om förskolans trygghetsplan. 3 33 131 286 453 3,5

  • 6

    4. Känner du dig trygg på din förskola?

    Antal svarande: 69 pojkar

    Sur Ibland Glad Totalt Medelvärde

    (maxvärde 3,0)

    Är det roligt att vara på din förskola? 1 7 61 69 2,9

    Kan du leka i lugn och ro på din förskola? 8 17 44 69 2,5

    Får alla barn vara med och leka på din

    förskola? 2 4 63 69 2,9

    Är de vuxna lika snälla mot alla barnen på din

    förskola? 4 4 61 69 2,8

    Analys

    Eftersom enkäten till vårdnadshavare är omgjord kan resultatet inte jämföras med tidigare år

    då maxvärdet var 6,0. Om man ser på hur många procent som har gett högsta värdet i år på

    påståendet ”Du får information om förskolans trygghetsplan” så är det 63% mot 58,4% förra

    året. Resultatet är likvärdigt, men det kan ifrågasättas. Antingen har man fått information eller

    inte. Vi bör titta över formuleringen på svarsalternativen. Vi bör även se över våra rutiner

    angående hur informationen angående trygghetsplanen till vårdnadshavare ges idag.

    Barnenkäten är också helt omgjord och kan inte jämföras med tidigare år. I årets enkät har

    frågan ”Kan du leka i lugn och ro på din förskola” resultatet 2,5 av 3,0 för både flickor och

    pojkar, vilket skiljer sig från resultatet mot de andra frågorna vilka har ett högre resultat. Att

    barn tycker att de inte kan leka i lugn och ro kan ha många olika orsaker. T ex miljön på

    förskolan och sammansättningen i gruppen. Resultatet kan även bero på om något har hänt

    innan enkättillfället, t ex en konflikt mellan barn.

    Pojkarna har på frågan ”Är de vuxna lika snälla mot alla barnen på din förskola” resultatet 2,8

    och flickorna 2,9 av 3,0. Om barnen tycker att det är skillnader mellan flickor och pojkar eller

    mellan barn oavsett kön kan man inte tolka utifrån frågan och därför är det svårt att göra

    någon närmare analys.

    Åtgärd

    Trygghetsplanen läggs in i Unikum, vilken alla vårdnadshavare ska få tillgång till.

    I arbetslagen diskutera vad som bör förändras i verksamheten för att flickorna och pojkarna ska få möjlighet att leka i lugn och ro.

    I arbetslagen diskutera hur personalen bemöter alla barn.

  • 7

    GRUNDSKOLA F-9

    Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan – likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

    Mål

    Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/fritidshem/skola.

    Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna.

    Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas.

    Läroplansmål för normer och värden.

    Process Alla skolor har upprättat en trygghetsplan. I den finns beskrivet hur vi informerar om

    trygghetsarbetet, hur eleverna är delaktiga, deras rätt till stöd om de känner sig kränkta, hur vi

    kartlägger och gör nulägesanalys. I planen redogörs också hur vi förebygger diskriminering

    och främjar lika rättigheter. Där finns rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och

    uppföljning om någon elev känner sig kränkt av annan elev eller av vuxen.

    Trygghetsplanen presenteras på föräldramöten, klassråd och elevråd. Trygghetsplanen finns

    även på respektive skolas hemsida.

    Enkät till vårdnadshavare och elever genomfördes våren 2013.

    Resultat

    Enkät vårdnadshavare – grundskola vt 2013

    4. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling

    Stämmer

    mycket

    dåligt

    Stämmer

    ganska

    dåligt

    Stämmer

    ganska

    bra

    Stämmer

    mycket

    bra

    Totalt Medelvärde

    (maxvärde 4,0)

    Du får information om skolans trygghetsplan -

    likabehandlingsplan och plan mot kränkande

    behandling.

    6 30 91 97 224 3,2

    På mitt barns skola behandlas alla med

    respekt. 6 34 128 56 224 3

    Jag upplever att flickor och pojkar behandlas

    jämställda på mitt barns skola. 2 33 119 70 224 3,1

    Jag upplever att skolan arbetar förebyggande

    mot mobbning och annan kränkande

    behandling.

    6 33 119 66 224 3,1

    Totalt 20 130 457 289 896 3,1

  • 8

    Trygghet & trivsel Antal svarande 2013: Antal svarande 2012:

    elevenkät F- åk 2 298 elever (164 fl, 134 poj) 315 elever (162 fl, 153 poj)

    elevenkät åk 3-6 385 elever (189 fl, 196 poj) 434 elever (213 fl, 221 poj)

    elevenkät åk 7-9 269 elever (132 fl, 137 poj) 268 elever (128 fl, 140 poj)

    Hur trivs du i skolan?

    F-2

    Jag trivs .. Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 3,0) 2,9 2,8

    2012 Medelvärde 2,8 2,8

    3-6 7-9

    Jag trivs i min klass Flicka

    Pojke

    Flicka Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,5 3,6 3,4 3,4

    2012 Medelvärde 3,5 3,6 3,3 3,3

    3-6 7-9

    Jag trivs i skolan Flicka

    Pojke

    Flicka Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,5 3,4 3,3 3,3

    2012 Medelvärde 3,5 3,4 3,4 3,2

    3-6 7-9

    Jag känner att jag kan vara mig själv i

    skolan.

    Flicka

    Pojke

    Flicka Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,4 3,5 3,3 3,3

    2012 Medelvärde 3,5 3,5 3,4 3,3

  • 9

    Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? (flera alternativ kan väljas)

    F-2 3-6 7-9

    Flicka

    (N=25)

    Pojke

    (N=29)

    Flicka

    (N=63)

    Pojke

    (N=53)

    Flicka

    (N=43)

    Pojke

    (N=37)

    Det är oroligt i klassrummet. 3 3 16 8 16 10

    Det är bråkigt på rasterna. 6 16 7 1 4 6

    Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka

    saker till mig. 2 5 6 11 9 5

    Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 1 8 11 6 6

    Jag har inga kompisar i skolan. 0 0 6 2 3 2

    Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 9 8 33 27 22 17

    Det är något annat - beskriv kort 13 8 25 20 15 11

    Stämmer det att ..?

    F-2

    Om jag är ledsen finns det vuxna på

    skolan jag känner att jag kan prata med

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 2,0) 2 2

    2012 Medelvärde 2 2

    F-2

    Om det är bråkigt ser vuxna till att det

    slutar

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 2,0) 2 1,9

    2012 Medelvärde 2 1,9

    Hur bra stämmer påståendena?

    3-6 7-9

    Jag har själv blivit utsatt för hot, våld,

    utfrysningar eller mobbning

    Flicka

    Pojke

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 1,5 1,6 1,7 1,7

    2012 Medelvärde 1,4 1,5 1,4 1,5

  • 10

    3-6 7-9

    Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning

    hänt ser vuxna till att det upphör

    Flicka

    Pojke

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,3 3,2 2,7 2,6

    2012 Medelvärde 3,3 3,2 2,7 2,6

    Om det förekommer bråk - var sker det? (flera alternativ kan väljas)

    F-2

    Flicka

    (N=154)

    Pojke

    (N=124)

    I klassrummet. 21 6

    På skolgården. 108 99

    I omklädningsrummet. 8 3

    I korridoren. 25 26

    I matsalen. 3 1

    På väg till eller ifrån skolan. 4 3

    På andra ställen: 46 29

    Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det? (flera alternativ kan väljas)

    3-6 7-9

    Flicka

    (N=174)

    Pojke

    (N=171)

    Flicka

    (N=119)

    Pojke

    (N=116)

    I klassrummet. 20 11 29 25

    På skolgården. 143 143 24 29

    I omklädningsrummet. 19 38 21 26

    I korridoren. 53 32 87 75

    I matsalen. 5 3 13 15

    På väg till eller ifrån skolan. 14 15 14 15

    På Internet / mobiltelefon 52 26 71 39

    På andra ställen: 12 16 15 20

  • 11

    Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då? (flera alternativ kan väljas)

    F-2 3-6 7-9

    Flicka

    (N=163)

    Pojke

    (N=131)

    Flicka

    (N=188)

    Pojke

    (N=194)

    Flicka

    (N=129)

    Pojke

    (N=132)

    Berättar för en vuxen på skolan. 138 118 154 141 71 63

    Berättar för en vuxen hemma. 38 28 47 28 48 22

    Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 81 50 113 93 44 47

    Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 13 12 12 17 4 14

    Ingenting. 5 3 6 13 16 23

    Något annat: 21 15 13 5 24 24

    Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem vänder du dig till? (flera alternativ kan väljas)

    3-6 7-9

    Flicka

    (N=189)

    Pojke

    (N=193)

    Flicka

    (N=131)

    Pojke

    (N=134)

    Lärare 104 101 39 57

    Skolsköterska 8 6 14 8

    Kurator 18 8 31 16

    Kompis 134 127 104 86

    Ingen 13 22 25 30

    Någon annan: 46 30 22 18

  • 12

    Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde ..

    3-6 7-9

    .. oavsett om man är pojke eller flicka Flicka

    Pojke

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,6 3,5 3,2 3,0

    2012 Medelvärde 3,5 3,3 3,1 3,1

    .. oavsett vilket land man kommer ifrån

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,5 3,5 2,9 2,8

    2012 Medelvärde 3,5 3,5 2,7 2,9

    .. oavsett vilken hudfärg man har

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,6 3,5 3,0 2,8

    2012 Medelvärde 3,5 3,4 2,8 2,9

    .. oavsett vilket språk man talar

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,6 3,5 2,9 2,8

    2012 Medelvärde 3,5 3,4 2,8 2,8

    .. oavsett vilken tro eller religion man har

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,6 3,5 3,0 2,9

    2012 Medelvärde 3,5 3,5 2,9 2,9

    .. oavsett vilken sexuell läggning man har

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,4 3,4 2,8 2,7

    2012 Medelvärde 3,4 3,3 2,7 2,7

    .. oavsett vilket funktionshinder man har

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,6 3,5 2,9 2,8

    2012 Medelvärde 3,5 3,5 2,9 3,0

    Antal ärenden angående kränkande behandling:

    6 ärenden angående kränkande behandling lå 12/13 har delgivits nämnden.

  • 13

    Analys

    Eftersom enkäten till vårdnadshavare är omgjord kan resultatet inte jämföras med tidigare år,

    då maxvärdet var 6,0. Endast ett av påståendena är samma som föregående år, ”Du får

    information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkande

    behandling”. Andel procent som har gett högsta värdet i år är 43% mot 48,9% året innan.

    Resultatet i sig kan ifrågasättas. Antingen har man fått information eller inte. Vi bör titta över

    formuleringen på svarsalternativen. Vi bör även se över våra rutiner angående hur

    informationen angående trygghetsplanen till vårdnadshavare ges idag.

    Resultatet i elevenkäten angående trivseln i skolan är jämförbart med tidigare år, det skiljer

    sig inte nämnvärt. Men resultatet är något lägre i åk 7-9 än i tidigare årskurser. Orsaker till det

    kan vara att man har nya klassammansättningar, flera olika lärare istället för en ansvarig

    klasslärare och att det är en större skola med fler elever än man är van vid. Flera elever uppger

    att orsaken till att de inte trivs beror på att det är oroligt på lektionerna och att de därför har

    svårt att koncentrera sig. Viktigt att pedagogerna tar sitt ansvar över arbetsron i klassrummet

    samt att de tar med eleverna arbetet och får dem att förstå att de också har del av ansvaret för

    arbetsron.

    Påståendet ” Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning” har ökat,

    främst i åk 7-9. Att bli utsatt via internet/mobiltelefon eller i korridoren är vanligast i åk 7-9. I

    de lägre åldrarna är det skolgården och korridoren som flest elever har angett, men även där är

    det vanligt att bli utsatt via internet/mobiltelefon. I alla åldrar är det flest flickor som uppger

    att de blir utsatta via internet/mobiltelefon. Vad beror det på? Använder flickor

    internet/mobiltelefoner oftare som kommunikativt medel än pojkar? Om så är fallet blir risken

    högre för att utsättas för nätmobbning. Det är viktigt att det uppmärksammas i undervisningen

    med tanke på att användandet av internet/mobiltelefoner hela tiden ökar och går längre ned i

    åldrarna.

    Resultatet i påståendena om likabehandling skiljer sig från åk 3-6 och 7-9. De äldre eleverna

    upplever i ökande grad att eleverna inte behandlas lika. Skillnaden mellan könen är små.

    Anledningen till den nedåtgående trenden i åk 7-9 är något vi bör titta närmare på. Vad är

    orsakerna till den?

    Vi har tidigare inte haft rutinen att delge nämnden antal ärenden angående kränkande

    behandling. Men efter ändringar i skollagen har rutinen införts. Därför kan inte årets

    redovisning jämföras med tidigare år.

    Åtgärd

    Upprätta rutiner för information om trygghetsplanen till vårdnadshavare.

    Fortbildning av pedagoger kring sociala medier.

    Uppföljning av resultatet angående likabehandling bör göras.

  • 14

    Kunskaper vt 13 för grundskola

    Mål

    Andelen elever i åk 3, 6 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar.

    Alla elever, både i grsk och gy, lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka).

    Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar.

    Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar).

    Läroplansmål

    Process Pedagogiska planeringar används av pedagoger för att tydliggöra kunskapskraven för

    eleverna, men det arbetet bör utvecklas. Skriftliga omdömen och IUP upprättas för alla elever.

    Pedagoger i åk 6 har deltagit på Skolverkets information när det gäller bedömning och betyg.

    En gemensam föreläsning om formativ och summativ bedömning har genomförts. Ett antal

    pedagoger har deltagit i en föreläsning om bedömning på kvällstid.

    Samrättning av nationella prov för åk 3 och 6 har använts för att säkerställa bedömning samt

    för att alla pedagoger ska få kunskap om vilka kunskaper som efterfrågas i NP.

    Åtgärdsprogram upprättas när elever bedöms att inte nå lägsta kunskapsnivå.

    Resultat

    Nationella prov åk 3

    Matematik Andel elever i % som uppnått kravnivån i delprovet av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3

    Delprov 2011 2012 2013

    A 91,2 84,7 97,0

    Muntlig kommunikation

    B 89 82,2

    67,7 Skriftliga räknemetoder samt

    statistik

    C 91,9 83,9 92,5

    D 84,6 80,5 87,2

    E 93,4

    Matematiska problem 71,2

    Skriftliga räknemetoder 88,0

    F 83,8

    Skriftliga räknemetoder 74,6 73,7

    G 91,9 89,0

    Kommunikation och begrepp 90,2

    (http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:5:0::NO::: Resultat per delprov på ämnesprov)

    http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:5:0::NO

  • 15

    Svenska Andel elever i % som uppnått kravnivån i delprovet av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3

    Delprov 2011 2012 2013

    A 97,6 95,2 94,8

    Muntlig uppgift

    B 94,5 98,1

    Läsning skönlitterär text 90,5

    C 89,8

    Läsning faktatext 91,4 91,4

    D 94,5 87,6 90,5

    E 98,4

    Skrivuppgift berättande text 89,5 93,1

    F 92,1 82,9 77,6

    Skrivuppgift berättande text

    G 96,1 80,0 81,0

    H 97,6 70,5

    Skrivuppgift berättande text 80,2

    (http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:5:0::NO::: Resultat per delprov på ämnesprov)

    Nationella prov åk 6

    Andel elever i % med godkända provbetyg, A-E, åk 6 vt 13

    Betyg åk 6

    Andel elever med godkända betyg, A-E, åk 6 vt 13

    % BL EN HKK IDH MA MU NO SO SL SV TK

    Flickor 98,1 90,4 100 96,2 96,2 100 100 100 100 97,9 98,1

    Pojkar 98,2 82,1 100 100 91,1 96,4 96,4 90,7 98,2 90,7 96,4

    Totalt 98,1 86,1 100 98,2 93,5 98,1 98,1 95,3 99,1 94,1 97,2

    Jonsboskolan

    % MA EN SV NO SO

    Flickor 98,1 92,3 96,2 100 96,2

    Pojkar 98,2 85,5 90,9 98,2 86,9

    Totalt 98,2 88,8 93,5 99,1 91,4

    Ämnesprov för åk 9

    Andel i % Kravnivå A B C D E F

    Antal som deltagit i NP

    matematik 0 5 10 25 25 35

    matematik 20 svenska 0 0 26 53 0 21

    svenska 19

    engelska 5 26 32 26 11 0

    engelska 19 NO 0 0 16 53 32 0

    NO 19

    SO 0 5 20 25 35 15

    SO 20

    http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:5:0::NO

  • 16

    Betyg åk 9 Jonsboskolan

    Betyg % BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE FR SP TY MA MU RE SH SL SV SVA TK

    A 0 5 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5

    B 5 5 25 5 15 15 15 15 0 0 43 25 25 5 0 10 5 0 0 20

    C 35 35 35 30 15 25 30 50 15 0 29 50 20 35 30 35 40 45 0 35

    D 40 25 20 50 40 20 40 25 50 0 29 25 20 25 20 25 25 25 0 35

    E 10 30 10 10 20 30 15 5 25 0 0 0 20 35 35 20 30 15 0 5

    F 10 0 5 5 10 10 0 5 10 0 0 0 15 0 15 10 0 15 100 0

    0 7 8

    1

    Totalt antal elever: 20

    Vasaskolan

    Ämnesprov för åk 9

    Andel i %

    Kravnivå A B C D E F

    Antal som deltagit i NP

    matematik 2 10 15 22 42 9

    matematik 121

    svenska 1 8 21 29 37 4

    svenska 117

    engelska 11 18 35 14 18 3

    engelska 116

    NO 1 0 16 33 33 17

    NO 116

    SO 1 3 25 18 44 8

    SO 119

    Betyg åk 9 Vasaskolan Betyg % BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE FR SP TY MA MU RE SH SL SV SVA TK

    A 1 5 11 1 2 5 1 11 1 11 20 27 3 14 3 2 6 4 0 1

    B 4 5 18 10 11 12 15 12 12 22 10 13 9 2 17 7 7 6 0 3

    C 24 17 32 21 14 24 26 28 17 11 36 13 14 12 21 28 27 18 0 26

    D 29 48 10 25 20 18 36 27 23 11 21 47 19 19 18 22 24 27 10 29

    E 25 24 18 23 42 28 20 18 29 33 13 0 47 52 33 30 31 41 27 28

    F 11 1 10 7 5 4 2 2 5 12 0 0 7 0 0 5 2 4 63 7

    streck 6 0 1 13 6 9 0 2 13 0 0 0 1 1 8 6 3 0 0 6

    tot % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

    Ant elever 126 126 126 126 126 126 124 126 126 9 39 15 126 125 126 126 127 116 11 126

    Meritvärde åk 9

    Variabler Hedemora [2083]

    2010 2011 2012 2013

    Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, flickor 215,2 205,4 210,3 209,2

    Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, pojkar 190,8 180,2 188 188,8

    Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever 202,4 193,5 198 198,3

    ( www.jmftal.artisan.se )

    http://www.jmftal.artisan.se/

  • 17

    Analys

    Åk 3 och 6:

    I NP svenska för åk 3 är det även i år lägst resultat på skrivuppgiften berättande text, även om

    resultatet är högre i år. Vi behöver arbeta mer medvetet med skrivandet i tidig ålder för att ge

    eleverna de verktyg de behöver. Kraven har blivit högre i nya LGR11 än tidigare.

    I NP matematik för åk 3 är det fortfarande skriftliga räknemetoder som har lägst resultat.

    Brister i rimlighetsbedömning, i förmågan att visa hur eleven tänker och att välja räknesätt.

    Matematiklyftet pågår för pedagogerna och förhoppningen är att resultatet ska förbättras.

    Vi deltar även i PISA 2015.

    För åk 6 kan inga jämförelser göras över tid eftersom det i år var första gången eleverna

    betygssattes. Det finns skillnader i provbetygen och betygen för åk 6. Skillnaderna kan bero

    på att de nationella proven inte prövar alla förmågor och att ett enskilt provtillfälle inte kan

    visa hela bilden av en elevs kunskap. Engelskan är det ämne där vi har minst andel elever med

    godkända betyg. Resultatet är likvärdigt rikets resultat. Vi kan behöva se över behörigheten

    hos pedagogerna och ev satsa på fortbildning. Hemkunskap och slöjd har högst andel

    godkända elever, vilket även det är jämförbart med riket. Är det lättare att få godkänt betyg i

    de praktiska ämnena p g a kunskapskraven är lättare att nå eller finns det andra faktorer som

    spelar in?

    Flickorna har högre andel godkända betyg i alla ämnen än pojkarna, förutom i ämnet idrott

    där alla pojkar har godkänt betyg. Hemkunskap är det enda ämne som alla flickor och pojkar

    har godkända betyg i. Orsakerna till att flickor har högre betyg än pojkar är något som vi

    behöver fortsätta analysera och fundera över.

    Åk 9:

    6-13% av Vasaskolans elever saknar helt betyg i kemi, fysik, historia, religion, geografi,

    samhällskunskap, biologi och teknik. Det beror på att dessa ämnen ofta plockas bort ur

    undervisning när en elev får beslut om anpassad studiegång.

    2/3 av eleverna som läser SvA inte når godkänd nivå. Detta har oftast en naturlig förklaring

    med elever som inte bott så länge i landet och saknar grundkunskaper i svenska.

    Det är mycket få elever som når högsta betyget i de flesta ämnen. Undantagen är språken och

    musiken (=musikklassen).

    Stor samstämmighet finns mellan elevernas resultat i nationella proven och betygen.

    Meritvärdet för flickor åk 9 har minskat och meritvärdet för pojkar har ökat. Skillnaderna

    mellan flickor och pojkar har minskat de två senaste åren, vilket är ett steg i rätt riktning.

    Åtgärd

    Pedagogerna deltar i Matematiklyftet.

    Samrättning av NP.

    Utbildning i bedömning och betygssättning för pedagoger.

    Rektor ansvarar för att elever får det stöd de har rätt till för att nå kunskapskraven.

    Resultatredovisningen för kunskaper flyttas till period 2 för att vi ska få med aktuell statistik.

  • 18

    FRITIDSHEM

    Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan – likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

    Mål

    Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/fritidshem/skola.

    Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna.

    Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas.

    Läroplansmål för normer och värden.

    Process Personalen har deltagit i en utbildning med Anna-Karin Söderström, ”Pedagogisk förklaring

    för fritidshemmen i Hedemora”. Utbildningens syfte var att lyfta fram fritidshemmens

    specifika roll, samt att få en samsyn i kommunen.

    Alla fritidshem har upprättat en trygghetsplan. I den finns beskrivet hur vi informerar om

    trygghetsarbetet, hur eleverna är delaktiga, deras rätt till stöd om de känner sig kränkta, hur vi

    kartlägger och gör nulägesanalys. I planen redogörs också hur vi förebygger diskriminering

    och främjar lika rättigheter. Där finns rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och

    uppföljning om någon elev känner sig kränkt av annan elev eller av vuxen. Trygghetsplanen

    finns även på respektive skolas hemsida.

    Enkät till vårdnadshavare och elever genomfördes våren 2013.

    Resultat

    Enkät vårdnadshavare - fritidshem 3. Fritidshemmets arbete för likabehandling och mot kränkande behandling

    Stämmer

    mycket

    dåligt

    Stämmer

    ganska

    dåligt

    Stämmer

    ganska

    bra

    Stämmer

    mycket

    bra

    Totalt Medelvärde

    (maxvärde 4,0)

    Du får information om skolan/fritishemmets

    trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan

    mot kränkande behandling.

    2 14 49 110 175 3,5

    På mitt barns fritidshem behandlas alla med

    respekt. 0 11 51 113 175 3,6

    Jag upplever att flickor och pojkar behandlas

    jämlikt på mitt barns fritishem. 0 11 57 107 175 3,5

    Jag upplever att fritishemmet arbetar

    förebyggande mot mobbning och annan

    kränkande behandling.

    0 11 59 105 175 3,5

    Totalt 2 47 216 435 700 3,5

  • 19

    Enkät till elever på fritidshemmen genomförd vt 2013

    Antal svarande 2013: Antal svarande 2012: 272 elever (146 flickor, 126 pojkar) 324 elever (152 flickor, 172 pojkar)

    Hur trivs du på fritids?

    Jag trivs .. Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 3,0) 2,9 2,8

    2012 Medelvärde 2,9 2,8

    Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? (flera alternativ kan väljas)

    Flicka

    (N=18)

    Pojke

    (N=21)

    För bråkigt på fritids. 6 6

    Jag har inga kompisar på fritids. 3 1

    Det finns barn på fritids som hotar och säger elaka saker

    till mig. 6 7

    Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 1

    Det är något annat - beskriv kort 10 13

    Stämmer det att ..?

    Om jag är ledsen finns det vuxna på fritids

    jag känner att jag kan prata med

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 2,0) 2 2

    2012 Medelvärde 2 2

    Om det är bråkigt ser vuxna till att det

    slutar

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 2,0) 2 2

    2012 Medelvärde 2 2

    Om det förekommer bråk - var sker det? (flera alternativ kan väljas)

    Flicka

    (N=121)

    Pojke

    (N=105)

    Inne på fritids. 53 39

    På gården. 56 61

    På andra ställen: 35 33

  • 20

    Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? (flera alternativ kan väljas)

    Flicka

    (N=145)

    Pojke

    (N=121)

    Berättar för en vuxen på fritids. 131 110

    Berättar för en vuxen hemma. 43 36

    Pratar med det barn som blivit illa behandlat. 84 51

    Ingenting. 2 2

    Något annat: 16 16

    Analys

    Eftersom enkäten till vårdnadshavare är omgjord kan resultatet inte jämföras med tidigare år

    då maxvärdet var 6,0 och vi hade andra påståenden. Anmärkningsvärt är ändå att notera att

    resultatet på ”Du får information om skolan/fritishemmets trygghetsplan” är högre än

    grundskolans. Detta trots att de flesta fritidshem inte har något föräldramöte där information

    ges, vilket grundskolan har.

    Elevenkäten visar att de flesta barnen trivs på fritidshemmet. Orsaker till att man inte trivs kan

    vara att det är bråkigt och att andra barn hotar och säger elaka saker. Det kan bero på att flera

    av våra fritidshem i nuläget har stora barngrupper och att det då är vanligt att konflikter kan

    uppstå mellan barn. Verksamheterna behöver ses över, kan man eventuellt göra någon

    omorganisation inom verksamheten för att dela upp barnen på olika sätt?

    Barnen upplever att det finns vuxna som de kan prata med och som ser till att bråk slutar.

    Bråk kan uppstå både inne och ute. Det är flest pojkar som upplever att det är bråk ute och

    flest flickor tycker att det är bråk inne. Vad skillnaden beror på vet vi inte. Är flickorna oftare

    inne än pojkarna? Det är något som verksamheterna behöver diskutera med barnen.

    Åtgärd

    Upprätta rutiner för information om trygghetsplanen till vårdnadshavare.

    Uppföljning av resultatet angående trivsel bör göras.

  • 21

    GYMNASIESKOLA

    Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan – likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

    Mål

    Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/fritidshem/skola.

    Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna.

    Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas.

    Läroplansmål för normer och värden.

    Process

    Skolan har upprättat en trygghetsplan. På skolan finna även ett elevhälsoteam som består av

    rektor, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog.

    Mentor/klassföreståndare delar vid läsårsstart ut ett informationshäfte med skolans ordnings-

    och trivselfrågor samt trygghetsplan till eleverna.

    Enkät till elever genomfördes våren 2013.

    Resultat

    Trygghet & trivsel - elevenkät Antal svarande 2013: Antal svarande 2012: 38 elever (24 flickor, 14 pojkar) 111 elever (51 flickor, 60 pojkar)

    Jag trivs i min klass Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,4 3,4

    2012 Medelvärde 3,5 3,5

    Jag trivs i skolan Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,3 3,1

    2012 Medelvärde 3,2 3,1

    Jag känner att jag kan vara mig själv i

    skolan.

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,3 3,4

    2012 Medelvärde 3,4 3,4

  • 22

    Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? (flera alternativ kan väljas)

    Flicka

    (N=11)

    Pojke

    (N=6)

    Det är oroligt i klassrummet. 5 3

    Det är bråkigt på rasterna. 0 0

    Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka

    saker till mig. 1 1

    Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 1

    Jag har inga kompisar i skolan. 0 0

    Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 7 3

    Det är något annat - beskriv kort 3 2

    Hur bra stämmer påståendena?

    Jag har själv blivit utsatt för hot, våld,

    utfrysningar eller mobbning

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 1,7 1,1

    2012 Medelvärde 1,5 1,2

    Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning

    hänt ser vuxna till att det upphör

    Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 2,9 3,0

    2012 Medelvärde 2,5 2,2

    Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det? (flera alternativ kan väljas)

    Flicka

    (N=20)

    Pojke

    (N=9)

    I klassrummet. 5 2

    På skolgården. 7 1

    I omklädningsrummet. 5 1

    I korridoren. 12 4

    I matsalen. 7 0

    På väg till eller ifrån skolan. 3 0

    På Internet / mobiltelefon 12 5

    På andra ställen: 2 1

  • 23

    Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då? (flera alternativ kan väljas)

    Flicka

    (N=23)

    Pojke

    (N=13)

    Berättar för personal på skolan. 16 6

    Berättar för en vuxen hemma. 6 2

    Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 6 3

    Ingenting. 2 3

    Något annat: 2 2

    Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem vänder du dig till? (flera alternativ kan väljas)

    Flicka

    (N=24)

    Pojke

    (N=12)

    Lärare 10 4

    Skolsköterska 0 0

    Kurator 3 1

    Kompis 19 5

    Ingen 3 3

    Någon annan: 4 3

  • 24

    Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde ..

    .. oavsett om man är pojke eller flicka Flicka

    Pojke

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,3 3,2

    2012 Medelvärde 2,9 2,9

    .. oavsett vilket land man kommer ifrån

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,2 3,5

    2012 Medelvärde 3,0 2,9

    .. oavsett vilken hudfärg man har

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,3 3,6

    2012 Medelvärde 3,1 2,8

    .. oavsett vilket språk man talar

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,2 3,5

    2012 Medelvärde 3,0 2,8

    .. oavsett vilken tro eller religion man har

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,2 3,6

    2012 Medelvärde 3,0 2,8

    .. oavsett vilken sexuell läggning man har

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,0 3,5

    2012 Medelvärde 2,8 2,7

    .. oavsett vilket funktionshinder man har

    2013 Medelvärde (maxvärde 4,0) 3,1 3,6

    2012 Medelvärde 3,0 2,9

    Analys

    P g a problem vid genomförandet av enkäten var det bara 38 elever av 130 som deltog (ca

    30%) i årskurs två. Men anledning av det låga deltagandet är resultatet inte helt tillförlitliga

    utan kan endast ge en indikation på riktningen av resultaten.

    Trivselnivån ligger ungefär på samma nivå som tidigare år. Största orsakerna till att man inte

    trivs är att man har svårt att koncentrera sig på lektionerna och att det är oroligt i

    klassrummet.

    Antalet elever som upplever att de blivit utsatta för hot, våld, utfrysningar eller mobbning är

    ungefär samma som tidigare. Däremot har antalet elever, både flickor och pojkar, som anser

    att de vuxna ser till att det upphör ökat nämnvärt. Har några särskilda insatser gjorts för att

    förbättra det?

    Hot, våld, utfrysning eller mobbning förekommer mest via internet, mobiltelefon och i

    korridorer.

  • 25

    Det är flest flickor som uppger att de blir utsatta via internet/mobiltelefon. Vilket även visades

    i resultatet för åk 3-9. Vad beror det på? Samma funderingar kan vi ha här. Använder flickor

    internet/mobiltelefoner oftare som kommunikativt medel än pojkar? Om så är fallet blir risken

    högre för att utsättas för nätmobbning. Det är viktigt att det uppmärksammas i

    undervisningen.

    Resultatet på påståendena om likabehandling har förbättrats. Även om antalet svarande i år

    var mycket lågt så indikerar resultatet att skolans arbete angående likabehandling är på rätt

    väg.

    Åtgärd

    Etiska frågor samt trygghetsplanen prioriteras i skolans utvecklingsarbete. Det är viktigt att det integreras i verksamheten och inte blir ett ”spår” på sidan av den dagliga

    verksamheten.

    Inför upprättandet av den nya trygghetsplanen läggs fokus på de områden som i elevenkäten behöver förbättras.

    Fortbildning av pedagoger kring sociala medier.

    Kunskaper vt 13 för gymnasieskola

    Mål

    Alla elever, både i grsk och gy, lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka).

    Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män.

    Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar).

    Läroplansmål

    Process

    Skolan arbetar med att uppfylla de krav som ställs i samtliga styrdokument från skollag ner

    till kursplaner. Genom att använda stor del av tiden för skolans utvecklingsarbete till att på ett

    systematiskt sätt sätta sig in i ämnen och nya kursplaner är förhoppningen att

    genomströmningen ska öka. Kraven har höjts på ett märkbart sätt i den nya gymnasieskolan,

    något som kan leda till att betygsmeritvärdet i det nya systemet inte med säkerhet kan komma

    att höjas eftersom elevernas förkunskaper inte har stigit i motsvarande grad då reformen för

    gymnasium och grundskola infördes samtidigt. Skolan har lagt extra resurser på matematik

    för alla elever samt på svenska i de yrkesförberedande programmen för att överbygga ett

    eventuellt glapp.

    Resultat

    (http://www.jmftal.artisan.se/

    2009 2010 2011 2012

    Betygspoäng, totalt i genomsnitt 13,6 13,9 13,9 13,1

    Fullföljt linje/pgm inom 4 år, exkl. IV andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor 69 68 72 80

    Fullföljt linje/pgm inom 4 år, totalt, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor 62 62 59 66

    VariablerHedemora [2083]

    http://www.jmftal.artisan.se/

  • 26

    Gymnasieskolan - Genomströmning Läsåret 2011/12

    Andel av nybörjarelever på skolor belägna inom

    kommunen som fått slutbetyg inom fyra respektive fem år.

    Andel med slutbetyg/motsvarande från gymnasieskolan

    inom 4 år inom 5 år

    Gymnasieskolan år 3 66,2 60,9

    därav

    Nationella program

    BF Barn- och fritidsprogrammet 70 90 EC Elprogrammet .. 81,8 ES Estetiska programmet 70,6 73,7 FP Fordonsprogrammet 47,1 35

    HP Handels- och administrationsprogrammet 83,3 88,9

    HR Hotell- och restaurangprogrammet .. 75

    HV Hantverksprogrammet .. 54,5 IP Industriprogrammet 50 60 NV Naturvetenskapsprogrammet 85,7 100 SP Samhällsvetenskapsprogrammet 92,5 88,5 TE Teknikprogrammet 100 ..

    Summa nationella program 80 74,4 IV Individuellt program 15,9 7,1 (http://siris.skolverket.se/)

    Genomsnittligt betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg resp läsår Nationella program

    (http://siris.skolverket.se/)

    2012 2011 2010 2009

    Barn- och fritidsprogrammet .. .. .. ..

    Elprogrammet 11,7 .. .. 12,1

    Estetiska programmet . 15,5 16,2 15,6

    Fordonsprogrammet .. .. .. 11,9

    Handels- och

    administrationsprogrammet 13,4 .. 13 12,5

    Hantverksprogrammet .. .. .. ..

    Hotell- och restaurangprogrammet .. .. .. 13,2

    Industriprogrammet .. .. .. ..

    Naturvetenskapsprogrammet 14,4 .. .. ..

    Samhällsvetenskapsprogrammet 14 14,7 .. 13,9

    Teknikprogrammet 15,1 14,8 .. 15,8

    S:a nationella program 13,2 14,2 13,8 13,6

    Individuellt program . . .. .

    Specialutformat program 12,2 12,6 14,8 ..

    Gymnasieskolan totalt 13,1 13,9 13,9 13,6

    http://siris.skolverket.se/http://siris.skolverket.se/

  • 27

    Nedan följer ett axplock av de kunskapsresultat som registrerats VT 2013. Inom

    estetprogrammet upplever man att elevernas förståelse för kursinnehållet har ökat. Inom so-

    ämnena finns inte någon säkerställd statistik att jämföra mot då många av kurserna gått för

    första gången detta läsår. Detta gör att betygsresultat inte kan jämföras med tidigare kurser,

    dels på grund av att innehållet och kraven inom kurserna förändrats, dels på att ett nytt

    betygssystem har införts. Resultaten i matematik 1 har förbättrats kraftigt på

    yrkesprogrammen samt på EK och SA. Samma förbättring ses dock inte på NA och TE. Inom

    biologiämnet har uppnåtts utmärkta betygsutfall. För teknikämnena ligger kunskaperna på en

    jämn och relativt hög nivå. Vad gäller fysik är resultaten mer nedslående, liksom resultaten i

    matematik 3c. Inom naturkunskap1a1 har ingen elev lyckats få betyget A, något man arbetar

    med att förbättra genom att tydliggöra mål och kunskapskrav ännu tydligare. Barn- och

    fritidsprogrammet rapporterar goda resultat från sina karaktärsämneskurser och på Bygg- och

    anläggningsprogrammet ser man en ökning av medelbetyg jämfört med tidigare läsår. Färre

    elever har inom kursen Svenska 1 uppnått betygen C och B. Någon entydig förklaring till

    detta är svår att ge. Dock märks att de extra resurser som lagts på svenskämnet på

    yrkesprogrammen är av stort värde.

    Analys

    I den mån eleverna från grundskolan har fått de förutsättningar att nå kunskapskraven på

    gymnasieskolan i och med förkunskaper från den nya reformens grundskola är bedömningen

    att betygsmeritvärdena så småningom kommer att kunna öka.

    Åtgärd

    För att öka resultaten ska fokus ligga på att arbeta med formativ bedömning för att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna.

  • 28

    Lärcentrum

    Normer och värden, jämställdhet, integration

    Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan – likabehandlingsplan och plan mot

    kränkande behandling

    Mål

    Alla elever upplever trivsel och trygghet i skolan.

    Alla elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras.

    Kvinnor och män bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas.

    Läroplansmål för normer och värden.

    Process

    Det finns en Likabehandlingsplan för verksamheten på Hedemora Lärcentrum som man

    arbetar efter. Det finns även en förenklad likabehandlingsplan som kan användas till eleverna.

    Under året har diskussioner om likabehandling- och trygghetsarbetet diskuterats på

    arbetsplatsträffar och arbetet utifrån likabehandlingsarbetet har även diskuterats i mindre

    arbetsgrupper. Lärarna och annan personal är ständigt lyhörda på elevers synpunkter och hur

    stämningen är på skolan. När någon incident inträffat har arbetet skett efter

    Likabehandlingsplanen, arbetet har sedan utvärderats och följts upp. Det genomfördes en

    enkät under våren för att mäta trygghet och trivsel.

    Resultat

    Utvärdering av trygghet och trivsel vt 2013 - Lärcentrum

    Antal svarande: 19 (14 kvinnor, 5 män)

    Trygghet på Hedemora Lärcentrum

    Medelvärde

    (maxvärde

    2,0)

    Jag trivs på Hedemora Lärcentrum. 18 1 1,1

    Jag känner mig trygg på Hedemora Lärcentrum. 18 1 1,1

    Jag känner mig trygg i klassrummet. 18 1 1,1

    Jag känner mig trygg i korridoren. 18 1 1,1

    Jag känner mig trygg i matrummet. 18 1 1,1

    Jag känner mig trygg på väg till och från skolan. 19 0 1

    Jag trivs i min klass/studiegrupp. 17 2 1,1

    Jag känner mig respekterad av andra elever. 19 0 1

    Jag litar på andra elever. 18 1 1,1

    Jag har vänner på Hedemora Lärcentrum. 16 3 1,2

    Jag känner mig respekterad av lärare och annan personal. 19 0 1

    Totalt 198 11 1,1

  • 29

    Otrygghet på Hedemora Lärcentrum

    Medelvärde

    (maxvärde

    2,0)

    Jag har blivit utsatt för hot, våld eller kränkningar. 2 17 1,9

    Jag har sett någon bli utsatt för hot, våld eller kränkningar. 2 17 1,9

    Finns det någon du kan prata med på Hedemora

    Lärcentrum om du känner dig utsatt? 17 2 1,1

    Finns det någon du kan prata med på Hedemora

    Lärcentrum om du ser att någon annan blir utsatt? 17 2 1,1

    Totalt 38 38 1,5

    Likabehandlingsplan för Hedemora Lärcentrum

    Medelvärde

    (maxvärde

    2,0)

    Behandlas män och kvinnor lika? 18 1 1,1

    Behandlas alla nationaliteter lika? 18 1 1,1

    Behandlas alla lika oavsett hudfärg? 19 0 1

    Behandlas alla lika oavsett vilket språk man pratar? 18 1 1,1

    Behandlas alla lika oavsett vilken religion/tro man har? 19 0 1

    Behandlas alla lika oavsett sexuell läggning? 19 0 1

    Behandlas alla lika oavsett funktionsnedsättning eller ej? 18 1 1,1

    Behandlas alla lika oavsett vilken ålder man har? 19 0 1

    Visste du att Hedemora Lärcentrum har en

    likabehandlingsplan? 11 8 1,4

    Totalt 159 12 1,1

    Analys

    Enkäten är omgjord vilket innebär att inga jämförelser med tidigare år kan göras.

    Vid de uppföljningar som gjorts mot likabehandlingsplanen upptäcker vi att det finns vissa

    brister i vårt arbete och delar av vårt arbete behöver förbättras och utvecklas. Den enkät som

    genomfördes hade ett mycket lågt deltagande. Av de frågor som ställdes i enkäten var det bara

    ett fåtal som berörde trygghet och trivsel. Den allmänna uppfattningen som fångats upp av

    personal inom skolan är att man känner sig trygg och blir bra bemött i skolans lokaler.

  • 30

    Likabehandlingsarbetet behöver utvecklas och förbättra på fler olika områden. Hur vi arbetar

    förebyggande i olika grupper behöver ständigt utvecklas och genomarbetas. Den blankett som

    används när det blir någon incident ska utvecklas och bli mer omfattande samt att de

    inblandade eleverna ska vid en överenskommelse hur arbetet fortskrider skriva under

    blanketten. Hur vi arbetar med att introducera likabehandlingsplanen och arbetet med den mot

    ny personal behöver tydliggöras och förbättras. Den enkätundersökning som ska göras bland

    elever en gång om året är bristfällig och den enkät som genomfördes under vårterminen 2013

    hade ett lågt deltagande. Från och med höstterminen 2013 finns Hedemora Lärcentrums

    verksamhet på Martin Koch gymnasiet, till största delen på Bachmanska. Det innebär nya

    utmaningar då gymnasieelever och vuxelever kommer närmare varandra, vilket också finns

    med i konsekvensbeskrivningen av att flytta Hedemora Lärcentrum till Martin Koch.

    Åtgärd

    Den blankett som ska användas vid incidenter ska utvecklas, med bland annat det ska det finnas utrymme för att de inblandade parterna ska underteckna eventuella åtgärder.

    Likabehandlingsplanen ska uppdateras och utvecklas och få eleverna mer delaktiga i arbetet, genom de olika verksamheternas elevråd och dess representanter.

    Det förebyggande arbetet i vissa elevgrupper behöver utvecklas och förbättras. Detta arbete kan skilja mellan olika verksamhetsområden, men ett viktigt forum blir

    elevrådsmöten i de olika verksamheterna.

    Sättet på vilket vi får ut vårt likabehandlingsarbete till nyanställda behöver förbättras, genom att det ska upprättas en introduktionsplan för nyanställda på Hedemora

    Lärcentrum.

    Enkäten ska omarbetas utifrån de olika elevgrupper som finns på skolan och det ska finnas en plan för hur vi arbetar med enkäten. För vissa elever finns det svårigheter att

    göra en enkät och för dem ska de utarbetas andra sätt att mäta deras uppfattning av

    trygghets- och likabehandlingsarbetet.

    Följa upp hur flytten till Martin Koch påverkar trygghets- och likabehandlingsarbetet genom utvärderingsmöten, ”husmöten”, elevrådsmöten, lyhördhet från personalen

    med mera. Detta följs upp när likabehandlingsplanen utvärderas och uppdateras på

    arbetsplatsträffar.

    Kunskaper vt 13 för lärcentrum

    Grundläggande och gymnasiala kurser

    Mål

    Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar).

    Fler elever slutför kurserna med godkänt betyg.

    Läroplansmål

    Process

    Det finns rutiner och dokument kring arbetet med att följa upp elever som kommer efter i sina

    studier för att snabbare fånga upp och göra om studieplanen där det inte fungerar.

    Kursplaneringen har tydliggjorts för eleverna vilket gör det lättare för eleverna att se att de

    håller sin planering. När eleven startar sin kurs ska eleven sätta ett betygsmål för kursen, då

    finns möjligheter till återkoppling till betygsmålet under kurstiden. Under våren fanns en

    arbetsgrupp som arbetade med en eventuell preparandkurs för elever som vill börja studera

  • 31

    och är osäkra på sina tidigare kunskaper och studieteknik. Det gjordes en enkät bland elever

    som nyligen påbörjat sina studier. I svaren från enkäten kom det fram att det inte fanns något

    större intresse bland elever för en gemensam preparandkurs. För att få fler elever med svenska

    som andraspåk att klara av matematikkursen har det skapats ett tillfälle i veckan där

    matematikläraren och svenska som andraspråksläraren samverkar för att tydliggöra svenska

    språket i matematiken. I matematik har det under våren funnit en extralärare anställd en dag i

    veckan för att kunna ta emot fler elever då det funnits många sökande. Pedagogerna har

    slutfört Skolverkets PIM-utbildning (praktisk it- och mediekompetens), samt påbörjat en kurs

    i NGL (nästa generations lärande) genom Dalakompetens som innebär ett ökat kunnande av

    digitala hjälpmedel i undervisningen.

    Resultat Betyg nya kurskoder VT13 Kurs Antal elever Kvinnor Män Avbrott F E D C B A

    Information och kommunikation 11 6 5 4 1 1 4

    Engelska grund 15 11 4 4 3 1 1

    Engelska 5 10 8 2 4 4 1

    Engelska 6 16 13 3 3 5 4 2 2

    Engelska 7 7 3 4 4 1 1 1

    Matematik grund 12 8 4 2 3

    Matematik 1A 7 6 1 7

    Matematik 1B 7 4 3 1 3 2 1

    Matematik 2A 11 9 2 4 2 1 4

    Matematik 2B 19 9 10 12 1 1 1 2 1 1

    Matematik 3B 5 2 3 3 2

    Matematik 3C 1 1 1

    Svenska grund 2 2 1 1

    Svenska som andra språk grund 25 17 8 9 1 2 2 1

    Svenska 1 3 3 2 1

    Svenska 2 11 6 5 4 1 3 2 1

    Svenska 3 1 1 1

    Svenska som andra språk 1 6 5 1 2 4

    Svenska som andra språk 2 1 1 1

    Summa: 170 113 57 62 14 20 14 23 7 2

    Betyg prövning VT13 Kurs Antal elever Kvinnor Män Avbrott F E D C B A

    Information och kommunikation

    Engelska grund 2 1 1 1 1

    Engelska 5 1 1 1

    Engelska 6 1 1 1

    Engelska 7 1 1 1

    Matematik grund

    Matematik 1A

    Matematik 1B

    Matematik 2A 1 1 1

    Matematik 2B

    Matematik 3B

    Matematik 3C

    Svenska grund

    Svenska som andra språk grund

    Svenska 1

    Svenska 2

    Svenska 3

    Svenska som andra språk 1

    Svenska som andra språk 2

    Summa: 6 4 2 1 1 3 1

  • 32

    Betyg gamla kurskoder VT13 Kurs Antal elever Kvinnor Män Avbrott IG G VG MVG

    Engelska grund 6 5 1 2

    Engelska A

    Engelska B

    Engelska C

    Matematik grund 4 2 2 4

    Matematik A

    Matematik B 2 2 2

    Matematik C

    Matematik D

    Svenska grund

    Svenska som andra språk grund 8 7 1 2 3 2

    Svenska A

    Svenska B 1 1 1

    Svenska C

    Svenska som andra språk A

    Summa: 21 17 4 2 0 11 2 1

    Betyg gamla koder prövning V13 Kurs Antal elever Kvinnor Män Avbrott IG G VG MVG

    Datorkunskap 2 1 1 2

    Engelska grund 1 1 1

    Engelska A 2 1 1 1 1

    Engelska B 3 1 2 1 2

    Engelska C

    Matematik grund 1 1 1

    Matematik A 1 1 1

    Matematik B 2 1 1 1 1

    Matematik C

    Matematik D

    Svenska grund

    Svenska som andra språk grund

    Svenska A 1 1 1

    Svenska B 2 2 1 1

    Svenska C

    Svenska som andra språk A

    Svenska som andra språk B 2 2 2

    Summa: 17 10 7 1 9 4 3

    Analys

    Den statisk som finns för kurser stämmer inte helt med verkligheten, de system som

    statistiken hämtas ifrån felar. Det finns bland annat inte fördelningen betygsmässigt mellan

    män och kvinnor, men trots detta har egna siffror/egen statistik visat att fler män får högre

    betyg i matematikkurser, men har desto svårare att få högre betyg i svenska/svenska som

    andraspråk. I engelskakurserna är det ingen större skillnad på betyg mellan män och kvinnor.

    Det är fler kvinnor än män som studerar på både grundläggande och gymnasial nivå.

    Statistik som finns visar att det fortfarande finns ett stort antal avbrott i de olika kurserna. Det

    finns många olika anledningar till att det registreras avbrott i kurser. Avbrottsmarkeringar kan

    till stor del bero på att kurser ej startats, de studerande tackar nej till platsen före kursstart, på

    grund av ändrade planer och mål med studierna, jobb eller personliga skäl eller att de ej läst

    färdigt kursen före terminsslut. Det kan även vara ett kunskapsglapp mellan tidigare studier

    och den kurs som påbörjas, till stor del beroende av den stora förändring som skett i kurserna

    utifrån VUX2012. Det kan i vissa fall även bero på att eleven ej får studiemedel från CSN, att

    Arbetsförmedlingen inte tillåter studier i individens handlingsplan eller att man ej får

    försörjningsstöd under studietiden.

  • 33

    Det är svårt att jämföra betygnivåer eftersom det är nya kurser och ett nytt betygssystem och

    på grundläggande nivå fanns inte lika många betygsskalor. Det är relativt många prövningar

    som blivit gjorda under vårterminen, de flesta av prövningar är av elever som ej slutfört

    kursen under den kurstid eleven haft, kunskaperna prövas då efter kursslut mot kursmålen.

    Efter VUX2012 finns det ej längre någon gymnasial datakurs mot grundläggande

    datakunskaper, trots att det finns ett stort behov av detta inom vuxenutbildningen, då många

    vuxna saknar dessa kunskaper. Information och kommunikation används men har en annan

    bredd och innehåll än bara datakunskaper. Därför används orienteringskurser i stor

    utsträckning för att kunna ge de elever med små tidigare datakunskaper en grund. Dessa

    kurser ger inte betyg, eleven får endast ett kursintyg efter genomgången kurs.

    Åtgärd

    Det ska skapas bättre metoder för att kunna följa upp statisk, elevers betyg och avbrott, genom att lärarna får ta ett större ansvar med att följa upp elevers studiegång

    och avslut av kurser.

    Avsätta tid och planera mer för att fördjupa och förbättra kvalitetsarbetet, genom kontinuerliga möten mellan lärare och rektor. Vid dessa möten ska det föras protokoll

    som sedan kan ligga till grund för kommande kvalitetsarbete- och redovisningar.

    Kurserna inom data ska utvecklas och eleverna ska i sina studier och i kontakt med lärare kunna använda olika läromedel, såväl tryckta som nätbaserade, som ska vara

    anpassade efter elevernas förkunskaper.

    Utvärdering av kurserna ska förbättras och utvecklas, detta ska leda till att pedagogerna ska kunna tillmötesgå elevernas behov för att klara kurserna och hur de

    ska kunna vara till stöd för att elevernas betyg ska kunna höjas.