83

I Alexandria tog vi p em en ganska lng promenad lngs den barrirfrsedda stranden och

tittade p hur folket fiskade. En trl slpades lngsamt in meter efter meter mot stranden, och

nr hela ntet var uppdraget skyndade sig en massa pojkar att rota i tngruskorna efter fisk.

Men ngon strre fngst tycktes det inte vara. Frn fartygets kajplats, dit vi ndde genom

trnga, barnfyllda grnder, frfljdes vi envist av barn och invalider, ngra snlla men envist

tiggande, andra kastade sten mot oss. Detta irriterade Ann-Hild s vi mste ta taxi hem. Den

bilen var en gammal Ford frn brjan av rhundradet, skranglig och svr att hlla rtt kurs

med, ty den kastade sig hit och dit under chauffrens frsk att hlla rtt kurs.

Notfiske.

Onsdagen den 21 okt. Vi kte redan vid 8-tiden ned till hamnen, men fick vnta till kl 8 ty

frst d kom KAK-representanten till sin lilla kiosk som r expeditionslokal. Vi var sedan p

tta stllen och tre gnger hos samma person fr olika underskrifter, innan allt var klart och vi

kunde kra bilen till btkajen. Flera av de tjnstemn vi skulle beska fr utklareringen av

bilen satt och t smrgs och drack morgonkaffe och bekymrade sig inte ett dugg om oss. De

hlsade p bekanta som kom och frdrev tiden med samsprk medan vi ddliga fick vnta.

Vnta, vnta, det fick man bereda sig p. En halv timme fick vi p detta stt vnta p att f

passen stmplade, vilket sedan tog blott en halv minut, nr tjnstemannen vl behagade ta sig

an arbetet. Efter den fr oss nu s otroligt korta tiden av tre timmar var all klart. Vi parkerade

vr bil intill Esperia, ntrade ombord och efter ngon timme avnjt vi fartygets utmrkta

lunch.

Vid kajen var det liv och rrelse. Allehanda souvenirfrsljare hade packat upp sina varor,

men kommersen gick trgt. En taskspelare eller trollkarl trollade med bgare och levande

kycklingar. Kycklingarna plockade han fram frn de mest otroliga stllen, flera ur sin mun. En

kyckling slet han mitt itu och det blev tv sm levande kryp av den, och de sprang omkring

nere p stenarna. S nystade han ut en lng rad brokigt frgade nsdukar ur munnen p sig etc.

En vattuman, en man med ett vackert snirklat vattenkrus i storlek som en damejan i frnicklad

metall, gick omkring och slde dricksvatten.

84

Under tiden var stuveriarbetare i full frd med att lasta lastrummen fulla med allehanda gods,

och allra sist Lennarts bil, som hissades ombord. S smningom blev det mrkt, och vi

Lennarts bil, Forden P 64 hissas ombord.

bogserades ut frn kajen med hjlp av sm tuffande bogserbtar. Och nu var vi p vg ut frn

Alexandria p nya ventyr. I det snabbt fallande mrkret lyste Alexandrias lampor som ett

prlhalsband. Komna nnu lngre ut lyste detta prlband vid horisonten som ett prlband med

prlorna ngot oregelbundet upptrdda, med ett kraftigt uppflammande fyrblnk, liknande en

diamantstrlande klpp bland prlorna. Prlbandet frtonade s smningom i fjrran i det

becksvarta mrkret.

Med ett visst vemod sg jag Alexandria frsvinna. Hr i Egypten hade vi nu varit i nstan en

mnad och tillbringat en tid rik p de mest skilda intryck frn forntid till nutid, frn ett land,

som trots att det haft en kultur som var enormt hgtstende 3 4000 r f.Kr. d vrt land nnu

var stenldersland, nu frlorat denna kultur och sjunkit tillbaka och verflyglats av det nya

och unga vsterlandet. Egypten r p vissa omrden 1000 r efterblivet. Tusenriga r deras

lkemedelsrecept, tusenriga deras lantbruksredskap och lantbostder, tusenriga deras

vattenpumpar och bevattningsvanor, tusenrig deras livsrytm.

Men landet r rikt p 5 6000-riga minnen, p tempel, gravar och pyramider och det r

fascinerande att vandra p dessa ruiner frn en svunnen storhetstid, en tid d klimatet p vissa

platser och omrden skert var olika mot vad det r nu. Har det mnne som jag tidigare antytt

men inte nog kan upprepa varit en geologisk katastrof eller frndring som satte punkt fr den

lysande Serapeumkulten, dr i Apisgravarna en kista vergetts i en av gngarna just som den

skulle fras in till sin plats, en katastrof som samtidigt kom de stora granitfrsarna att tystna

nere i Assuan-stenbrotten s att en jttemonolit blev lmnad halvfrdig. Outgrundlig blickar

Sfinxen nedanfr den stora pyramiden med sina av senare tider hrjade gon alltjmt mot

ster, mot soluppgngen, mot den sol, som nu obarmhrtigt brnner kensanden vilken

trngt fram kensanden som med vinden forslats in ver sttliga tempel och gravingngar och

tckt det hela med ett tckelse och med glmska. Glmska har sedan fullbordats genom

bondebefolkningens- fellahernas- bebyggelse drovanp. Av de minnesmrken som st kvar

85

har material tagits till stders bebyggelse och till mosker, och s har tempelpelare och ytlager

frn pyramider frintats.

Det land, som r s otroligt rikt p ovrderliga skatter, dr en gng guld var s allmnt att

silver var vrdefullare, r just nu ett utarmat land, som med tiggande barnungar mter oss

nstan var vi gr.

Detta land frsvann nu i nattmrkret, medan vi satt i vra dckstolar p det monotont, svagt

dunkande och med sm lngsamma vaggningar framtglidande fartyget Esperia - hoppets

namn, och fartyget br p sin skorsten en bevingad sfinx.

Vi hade blivit tre timmar frsenade genom lastningen av massor av sckar med bruna bnor

och ldor med dadlar. Men nu fljde vi deltakusten sterut fr att s smningom vika av

norrut mot Beirut. Vr bil str vl surrad och presenningtckt p frdck.

Tina och Henry p Esperias dck.

Torsdag den 22 oktober kan vi anteckna som datum. Stilla glider vi fram ver det svagt

vattrade, turkosbl Medelhavet, och den ver oss vlvda himmelskupan r ljust koboltbl.

Solen vrmer och vi njuter av dess smekande strlar fr vilka solglasgonen r ett

vlbehvligt skydd. Fartygets dunkande och lngsamma rrelser r svande. Egypten r redan

ett minne blott, ett minne som dock sent skall frblekna. Vi skulle ha varit i Beirut kl 10, men

grdagens frsening gjorde att vi inte anlpte Beirut frrn kl 1. Vi fick drfr lunch

ombord p rederiets bekostnad. Efter en och en halv timme r tullformaliteter fr bagage

klara. Efter den vanliga frgan om vi har ngot att frtulla, och det vanliga nej-svaret,

klistrades snabbt lappar p alla de sjutton kollin som frn bilen slpats in till den lnga

tulldisken. Brarna var rtt vldsamma och slogs om turisterna. Vi hittade ltt till vrt hotell,

86

Normandy. God standard och hyggliga priser. Vackra orientaliska mattor p golven, det syns

att vi r i orienten.

Utsikt frn vgen till Byblos ver den vackra Jounieh-bukten

Vderleken r nu behagligare n i Egypten och vrmen r lagom Medelhavet r bltt och

allting verkar ljusare. Det luktar bttre och fattigdomen r inte s frtvivlat ptrngande.

Vgarna r bttre och bilismen vlutvecklad. T.o.m. sm autostradastumpar hr och dr.

snorna r inte s mnga hr och de r strre n i Egypten. Bananer och apelsiner p trden i

stor mngd. Vi tog nstan omedelbart en biltur norrut och tittade p Nahr el Kalb, hundfloden,

dr p bergvggarna finns inristade historiska data frn alla de ervrare, som passerade genom

Libanon, och som sedan styrde landet - frn Ramses II, trettonde rhundradet f.Kr. till General

Gouraud 1920. Hgt uppe p en bergstopp hade det byggts en kyrka med ett kloster.

Kyrkans kors och kristusbild

med utstrckta hnder synes

vida omkring, och d vi i

nattmrkret ngra timmar

senare ter passerade platsen

lyste kyrkan, korset och

Kristusbilden vita i natt-

mrkret, belysta av strl-

kastare. Frden gick ytter-

ligare en tre mil norrut till

Byblos, den ldsta stndigt

och i en fljd bebodda staden

i vrlden. Vi beskte dr

St.Marcuskyrkan hrrrande

frn korstgens tid. En

revrdig pater som tillkal-

lades av en liten flicka, visade

oss kyrkan. Kyrkan hade gamla mlningar och den sekt som anvnder den r maroniter. Ngra

slantar la vi sedan i den sparbssa som patern efter besket hll fram.

87

Nr vi i Byblos promenerade i de sm grnderna, omgivna av trdgrdar med apelsintrd med

grna frukter och bananbuskar med nnu omoget grna klasar, kunde vi se in i de enkla och

spartanskt mblerade rum som folket bodde i. Men det r renare hr, vgarna r bttre och

folket snyggare och renligare. Men s har landet varit under franskt styre och inte under

engelskt. Hr kan man komma till tals med folket p franska. Den franska kulturen har

tydligen varit ganska givande, mer n den engelska i Egypten. Den vg vi frdades i Byblos

gick hela tiden utmed Medelhavet och vi kunde njuta av den nedgende solens sista strlar,

som satte himlen i brand i eldigt lysande rda frger i skiftande nyanser.

Vi hade tnkt titta p Libanons cedrar, men eftersom fartyget blev tre timmar frsenat och

platsen dr de ftaliga cedrarna vxa ligger tio mil norrut frn Beirut, tillt inte tiden detta

besk. Det frr p cedrar s rika Libanon r nu praktiskt taget kalhugget. Det finns enstaka

cedrar kvar efter den tidigare rovhuggningen. Vi hade ocks tnkt titta p Hundflodens klla,

grottan Jeita. Men ej heller hrtill blev det tid. Jeita skall vara en sevrdhet. Kllan frser

Beirut med vatten och inne i grottan kan turisterna freta en btfrd p en halv timme p den

underjordiska sjn. Grottan har elektrisk belysning och dess mngder frn taket nedhngande

droppstenskglor - stalaktiter - lr giva grottan ett fascinerande utseende.

Fredagen den 23 oktober. Vi lmnade den vackra staden Beirut redan kl halv tio och togo en

taxilots ut ur staden. Vgen gick frst lngd Medelhavsstranden och lotsen visade oss en del

sevrdheter. En egendomligt av vgor genomten klippformation bildade ett valv ute i vattnet.

Den platsen var omtyckt av dem som var trtta p livet. Trots lotsens hjlp kom vi drefter i

alla fall fel och fick cirkla runt ngra gnger innan vi hamnade p Damaskusvgen.

Beirut. Sjlvmords-klippan

88

Sedan bar vgen uppfr i serpentinsvngar, med svindlande djup p ena eller andra sidan, upp

ver Libanons mjuka rundningar. Landskapet pminde ngot om Italien med pyramidformiga

cypresser och popplar, men var sterilare och det saknade Italiens varma grnska. Hr var det

mera knens frg. Nr vi nrmade oss Libanonbergens krn bestr vxtligheten av aspar och

kastanjer som brjar kl sig i hstfrger. P 1300 m hjd nr vi passet och nu r berget kalt

och dsligt. ntligen kunde vi slingra oss ned p andra sidan av Libanons bergskedja och

frdades lngs den breda Bekaa-dalen upp till Baalbeck. De stora flten som tydligen burit

meloner, som lg i hgar hr och dr, var nu beredda fr ny sdd. Jorden hr p krarna var

terracotta- eller umbrafrgad. Baalbeck ingick i vr resplan p grund av den stora monolit som

dr finns i ett stenbrott.

I Baalbeck lunchade vi frst p Palmyra Hotel, som var snyggt och rent. Vi slog oss ned i dess

trdgrd dr vi serverades. Klockan hade just blivit tolv, och de sevrdheter vi i vrigt mnade

bese var stngde mellan tolv och tv. S vi hade god tid p oss.

Lunch p Palmyra hotellet i Baalbeck.

Frst for vi sedan till det strax utanfr, ca en kilometer frn hotellet belgna, stenbrottet. Hr

ligger en ofullbordat uthuggen sten - den gravida kvinnans sten - av 21 m lngd och fyra

meter i kvadrat i genomskrning. Den r inte uthuggen frn klippan under densamma som r

kalksten. Stenen har sitt namn av att den anses kunna bota sterilitet. Tre stora andra stenar av

tolv meters lngd och fyra meter hga finns uppe i sdra muren till Jupitertemplet. De ligga

horisontellt, ganska hgt upp i muren frn marken rknat. Det har sagts att dessa stenar lg

som verstycken till portaler, vilket emellertid r felaktigt, liksom ven att den stora stenen i

stenbrottet skulle vara en granitkoloss, ditfraktad frn Assuan, som r av granit och frst fram.

Emellertid kan stenhuggarmrkena i Baalbeck-stenen hrrra frn senare tiders ytterligare

bearbetning, vilket en noggrannare underskning kanske kan ge belgg fr. Det r alldeles

klart att denna sten r uthuggen med vanlig stenhuggarteknik och inte som i Assuan. En massa

ungar i stenbrottet var oerhrt besvrliga, de kastade sten mot oss och hotade att sl oss med

pinnar om de inte fick bachschisch.

Vi skaffade oss drefter en guide som visade oss resterna av Omar-moskn, som byggts upp

p en kyrka frn korstgstiden, vilken kyrka i sin tur varit byggd p grunden till ett ldre

89

tempel. Till slut besgs det mktiga Jupitertemplet, dr sex nnu kvarstende pelare vittnar

om templets sknhet och storhet. De sex pelarna r de enda som str kvar av de ursprungligen

till antalet femtiofyra, och dessa sex resa sig till tjugo meter mot skyn. Dr uppe var verst

nnu kvar krenelerade och utsirade gesimsblock av sex tta meters lngd och ca tv meters

hjd. Vissa grundstenar har enorma dimensioner, liksom vissa trappstegsblock med upp till

tta trappsteg per block. Trappstegsblocken r ca sex meter lnga, 2 meter breda och 1.6 m

hga.

Monoliten vid Baalbeck

Trappstenblock med sex trappsteg. Baalbeck.

90

Guiden sger att det tagit 120 250 r fr 100 000 slavar att bygga detta tempel, men i

handbckerna str det att templet byggdes i tv etapper, dels ren 40-60 e.Kr. dels omkring r

120. Turkarna tog sedan kolonner hrifrn p 700-talet nr de byggde sin Omar-mosk av

viken man kan se resterna en bit drifrn. Det har sedan frstrts genom flera jordbvningar.

Det mste ha varit mycket vackert nr det var i sin glans dagar.

Baalbeck. Jupitertemplet.

Fre en jordbvning 1759 stod nnu flera pelare kvar. De bestod av tre runda block staplade

ovanp varandra av ca 8 m lngd fr den understa delen, 6,5 meter fr mellandelen och 5,5

meter fr versta delen. Diametern r ca 2 meter och blocken sammanhllas genom i ndarna

insatta blyblock, fr vilka grunda hl upptagits i blockens ndar. Tempelgruppen r treenig,

med det stora huvudtemplet vigt t Jupiter, ett mindre tempel t Baccus och ett litet tempel t

Venus. Nr Jupiter tillbetts genom offer, frlustade man sig i Baccus vintempel och beskte

drefter Venus - eller krlekens tempel dr tempeltrnor assisterade. Stora grdar och

bassnger ing i Jupitertemplets utformning. P mnga block i templet kunde man se de hl

dr arbetsverktyg fr blockens transport och lyftning sattes in, mjligen sattes jttestora

gaffeltnger in i hlen. En del pelare voro av granit och voro hmtade frn Assuan i Egypten.

Taket skall ha varit utfrt av plankor av cedertr. P marken lg stora stenar avsedda till valv

och friser. En del hade en hel del namn inhuggna. P en sten var det frsta namnet TINA, ett

91

egendomligt sammantrffande. Frisutsmyckningarna voro av omvxlande pilar och gg,

ddens och livets symboler. ggen som voro av en decimeters storlek voro s djupt graverade

att de nstan var frilagda sin mot stenfrisen vettande del. Hr har det mst anvndas verktyg

med vilka man kunde hugga ut materialtet djupt insvngt, runt gget. Ingrvningarna var blott

ca en centimeter breda men en decimeter djupa, med svng runt gget. Efter besket i

Baalbeck, dr Baal betyder sol och beck stad, p grekiska Heliopolis, tervnde vi samma vg

vi kommit, ned till Ryak, dr vi tog av p en genvg och snart ndde den breda och goda

Damaskusvgen. Vgen gick nu sderut genom Bekaa-dalen och lngs vgen betade stllvis

hela flockar av kameler. Libanongrnsen passerades utan svrighet, men vi syriska grnsen

fick vi passera tre i fljd varande tullstationer, en fr bagaget, en fr bilen och en fr passen.

Dr fastnade vi en halvtimme. De ville inte godknna den visering som Frenade

Arabrepubliken i Stockholm gjort. De sa att den blott gllde Kairo. Efter envisa protester frn

vr sida ndrade dom sig och pstod istllet att tiden lpt ut. Vi fick betala 70 k i svenska

pengar fr en ny visering. Frmodligen stoppade dom pengarna i egna fickor. Nja, allt

ordnade sig och s voro vi p vg i Syrien med Damaskus som vrt nrmaste resml. Syrien

var ett land som hade ofantliga bergshjder i svepande mjuka linjer, liksom stora kullar,

egendomligt regelbundet veckade nedtill vid basen. Frgen var terrakotta, ibland nstan

eldrd, och Ann-Hild sa mycket trffande att det sg ut som om vanlig svensk tegelsten

knackats snder och hopats till flera hundra meter hga kullar. Trakten var kenformigt steril

utan ngon vxtlighet. Terrngen var mycket kuperad, med vgen slingrande fram, upp och

ned i dalgngar som bildats p sidorna av de hga bergskullarna. Ngon mil frn Damaskus

observerade vi mngder av folk och bilar p de kala och sterila sluttningarna av vgen.

Liksom vi campar i grngrset, campade dom hr i den sterila tegelstenspulvermarken.

Mrkret fll nu snabbt ty klockan var ver fem, och i mrkret kryssade vi oss in till Damaskus

i en trng, lng dalgng, pminnande om infarten till Stuttgart. Men pltsligt som genom ett

trollslag vidgade sig dalgngen. Vi skymtade yppig grnska i strlkastarljuset och en rikt

illuminerade stad med modern bebyggelse. Utan svrighet hittade vi ven hr till vrt hotell,

Semiramis, ett p alla stt tip-top hotell. Det flottaste av hotellen hittills. Golven r verallt

tckta med marmorplattor. I rummen eleganta skp och toalettspeglar, elektriska uttag fr

rakapparat, bde fr lik- och vxelstrm, rakspegel med frstoring monterad vrid- och

snkbar. I toalettrummen fanns badkar och badrumsvg. Jag vger alltjmt 64 kg, vilken vikt

jag haft sedan 20-talet, men Tina har lttat 6 kilo. Fr se hur staden ser ut i morgon vid

dagsljus. Nr vi kom till Damaskus hade ett ltt regn just fallit, det frsta regnet vi sett p

lnge och gatuasfalten var vt.

Lrdagen den 24 oktober. Vi anvnde morgonen till att se p staden. Den var en blandning av

europeisk storstad och en sterlndsk stad. Men nd mer orienten n ngot vi sett hittills.

Den r ju sedan gammalt knutpunkten fr samfrdseln mellan st och vst. Vi hade blott

frmiddagen p oss, och besgo nu frst Johannes Dparen- eller Omayad-moskn, kldda i

skyddstofflor. En storstilad anlggning, som kostat oerhrda summor. Stora hallen r137 x 40

meter stor. Men nr rkningarna presenterades fr kalifen som beordrat byggandet, och tio

snor var lastade enbart med rkningarna, dekreterade kalifen att allt var gjort som en hyllning

till Allah, och lt brnna alla rkningarna till aska. Ingen fick ett re fr sitt arbete. Stora salen

var tckt med ca 300 st stora, kta mattor. En frnmlig utstllning av mattor, somliga mycket

gamla. I sm skrankomgrdade nischer satt hr och dr muselmaner och mediterade och lste

koranen, som vilade i den brukliga trstllningen. En gubbe lg och sov p golvet. Det var hr

som frr i svenska kyrkor, tyst, svalt och flugfritt. Efter beskt i kalifen Omayads privata

palats, nu ett museum, kunde man i rum efter rum, vilka i allmnhet vette ut t den stora

springbrunnfrsedda grden, se vaxkabinettpersoner framstllande den handling rummet var

avsett fr. S t.ex. fanns ett brudpar i vigselrummet, advokater och berrda slktingar i

92

rummet dr ktenskapskontraktet undertecknades, badrum och bastu med borsta mig p

ryggen-par, damernas salong, t-salongen, mottagningsrummet etc. Grden hade ett flertal

springbrunnar och bassnger och grupper med blommande buskar. Det var en storstilad

anlggning med vissa mbler i den finaste intarsiainlggning av prlemor och ebenholz.

S kom turen till basarerna, som utgjordes av en ett par hundra meter lng gata, vervlvd

med ett hgt placerat tak. Hr var i de skumma utrymmena bod vid bod med allt mellan

himmel och jord som en mnniska kan nska sig. Dock tycktes det mig att skodon, sandaler

och tofflor,

Damaskus. Omayad-moskn

som hngde i rader frn tak till golv, dominerade. Det var minst 500 000 par som tyckts

samlade hr. Guldsmedsbutikerna lg ttt bredvid varandra, liksom butiker fr

ciseleringsarbeten samt fr farmakopiska droger i sckar, precis som i Kairo. I en mattbutik

kunde Lennart, som kan en del om mattor, konstatera att priserna inte var mycket lngre n

hemma i Sverige. Naturligtvis hamnade vi genom guidens frsorg i en butik dr det bjds

frfriskningar och s fll man fr de utskt vackra sidentygerna som hr fanns, som vandrade

ver frn butiken till vr bil. Alldeles intill denna sista basar lg Azem-palatset, som p 1700-

talet byggts av guvernren i Damaskus helt i Tusen-och-en-Natt stil, men nu frvandlat till

nationalmuseum. Enastende mbler med intarsiainlggningar i prlemor. Det hela uppbyggt

kring en inre grd med dammar och vlluktande jasminer.

Efter lunch lmnade vi Damaskus vid ett-tiden och frdades sedan miltals genom den sterila

syriska hgsltten, som var s ttt versllad med stenar av ett huvuds storlek, att de lg blott

93

med ngra decimeters avstnd frn varandra. Ngon enstaka kamelgrupp och ngot beduintlt

var allt som avlste enformigheten i den ljust terrakottafrgade terrngen. Vid grnsen till

Jordaniern skedde uttullningen utan strre besvr, likas intullningen i Jordanien. Hr

hlsades vi hjrtligt vlkomna av en turistbyrtjnsteman och fick anvisningar och orientering

om vg och sevrdheter. Tullformaliteterna skedde p tre, rtt lngt frn varandra belgna

platser Efter passerandet av grnsen bytte landskapet med ens prgel. Alla de ttt utstrdda

stenarna som fljt oss ca fem mil, upphrde med ens och marken lg slt och tillredd,

fortfarande dock utan den allra minsta grnska. Allt var blott rdgult och sltt mil efter mil.

Beduinerna och kamelerna har hr ftt sllskap av det ena militrlgret efter det andra. Hela

landet verkar vara en militranlggning! P denna resa till Annam sg vi nog mer militrer n

under hela den vriga resan, vad det nu kan betyda. ter fll skymningen snabbt fljt av

mrkret. Snart hade vi ntt Amman, Jordaniens huvudstad. Den syntes ligga i en kittel, i en

djup dalgng, och ljusen tindrade lngs bergssidorna. ven hr hittade vi vrt hotell,

Filadelfia, som skall vara det frnmsta hr, pampigt till det yttre. Men inte s i det inre. Frst

blev det lite brk, fr vi hade bestllt tv rum, men nu var bara ett reserverat. Det ordnade sig

dock s smningom. Rummen vi fick kostade 5 pund, ca 80 kr i svenskt mynt. Men vilka rum,

de liknade svenska sjtteklassens hotellrum, utan toalett och med gamla stlbottensngar, med

tjocka smutsiga tcken och ett uselt bord, smutsigt s till den grad att det inte kan beskrivas.

Jag gjorde naturligtvis framstllning till vrden som strax korrigerade priset. Fr det frsta sa

han att det var misstag att det gllde rum med frukost, det gllde tre ml mat. Samtidigt snkte

han priset frn fem till 4,5 pund.

Den resa som vi planerat nsta dag till den rosenfrgade staden Petra inhiberade vi. Det blir

faktiskt lite fr anstrngande med nnu ett par dagars kenfrd i iltempo och de sista milen r

inga goda vgar utan kenvgar. Dessutom mste man rida de sista 5 kilometrarna p hst

eller sna. Vra damer var inte srskilt entusiastiska fr en ridtur. S drfr har vi beslutat att

i morgon resa till Jeriko.

Sndagen den 25 oktober. Idag r jag dlig. Jag har diarr och ligger till sngs. Framfr

hotellet finns i bergssluttningen en stor halvrund amfiteater frn romersk tid. Staden ligger p

sluttningarna av dalens bda sidor i olika terrasser med gator i olika niver p sluttningarna.

Men frgen hr r den vita stenens och knens och i fonden ovanfr de vre husen reser sig de

gulvita bergskullarna. Lennart har tagit bilen p service. Amman verkar mera som en frvuxen

arab-by n en stad. nd frsiggick hr p frmiddagen ngon slags uppvaktning med herrar i

hg hatt och jackett och militrer i paraduniformer. Lyxbilar utanfr hotellet med poliseskort.

Kungliga slottet ligger isolerat och otkomligt p en hjd ovanfr stan. Efter lunch knde jag

mig bttre och vi startade frden mot Jeriko.

Resan ned till Jeriko skedde i en otroligt kuperad och dslig kenterrng med vgen gende

p bergssidorna och svindlande daldjup p ena eller andra sidan. Lugnast tyckte vi det var nr

vi befann oss p insidan mot bergssidan. Efter flera mil blev dalens sidor rtt lummiga av trd,

speciellt granatppletrden med sina mogna, rda frukter. Man hade vntat sig att

Jordandalen, som p kartorna r grn och ligger 300 m under havsytan, skulle bjuda den

frgen fr gat. Men det vi sg var mest sterila sandgula flt och den grnska som fanns p

94

Amman. Utsikt frn hotellfnstret.

dem var gr. Vaktposter lngs vgarna som vill se vra pass stter vi p d och d, vilket ju

var fallet ven i Libanon och Syrien.

Jordan kan inte jmfras med Nilen annat n som en liten bck. Nilen med sin 1000 m breda

flodfra var en mktig flod, men Jordan var dr vi kte ver bron blott 12 meter bred och jag

frstr att Josua hr kunde g ver Jordan med sin hrskara genom att placera ut 12 stora

stenar i flodfran.

Jeriko r jmfrt med Amman lummigare och trevligare. Winter Palace hotellet r drgligt

p sin hjd. Vi r de enda gsterna och ensamma i den de matsalen dr det fanns en gisten

ostmd flygel med ett trasigt ben. En gr katt tassade omkring. Maten var god men det var inte

mineralvattnet. Hr r tyst, lugnt och fridfullt. Som turistande bilist skulle jag rda efterfljare

att undvika Amman och vlja Jeriko i stllet som rastplats. Betjningen hr r artig och

behaglig under det att den i Philadelphiahotellet var knligt nonchalant. Men bda hotellen

har samma fel. En sttlig yttre fasad och entr, men dr bakom enkelhet, tristess och smuts.

Matsalen i Philadelphia var inrymd i en kllarlokal som enligt vra begrepp var ganska ruggig.

Rummen hr har snglampor och kontakt fr rakhyvel, vilket saknades i Philadelphia. Golven

r av hundrarigt, mrkt ruttnande tr med stora hl och springor i. Golven knarrar och svajar

95

och rummen luktar som en gammal oanvnd kyrka. Ann-Hild och Lennart stllde sina

resvskor ver de strsta hlen! I ett lindrigt rent handfat endast kallvatten. Dricksglasen

sdana att vi istllet drack direkt ur flaskan.

Mndagen 26 oktober. Om nattsmnen i Damaskus strdes av bilhornens ideliga tutande hade

vi i det tysta och lugna Jeriko tyvrr ett par idiotiska hundar som hll p med sitt skllande

hela natten utan uppehll.

I vrigt har dagen bjudit p fyra stora verraskningar. Frst beskte vi gamla Jeriko frn

Josuas dagar. Det ligger mitt emot Elisa-brunnen, som en gng hade salt vatten men av Elisa

gjordes friskt med en trbit. Dit kom mngder av kvinnor och hmtade vatten i krus,

bensindunkar och andra krl som de buro p huvudet. Guiden bad oss inte ta ngra kort.

Folket vill inte att ngon skall ga en bild av dem, ty de kan d skadas. Deras vertro r att en

skada p bilden verfrs till fremlet. Om man exempelvis sticker med en nl i gat p

fotografiet s fr den fotograferade en gonsjukdom. Folket kring brunnen tillhrde ett stort

flyktinglger i nrheten - 75 000 arabflyktingar lever hr en trist tillvaro i baracker som satts

upp och dr de fr bo. De har flyttats hit frn Israel sedan judarna tagit deras hemtrakter i

besittning.

Gamla Jeriko blev frstrt sex gnger och ena delen har byggts p den andra s att de ldsta

delarna frn mer n 6000 r f.Kr. ro synliga i de fyrkantiga djupa hlen som arkeologerna

grver i. I vrigt har Jeriko varit en fstning, vl ca 200 m i diameter, byggd fre Josuas tid p

en kulle med dubbla murar omkring av vilka inte mycket var kvar. Att rasera dessa

med Elisa-kllan vid Jeriko trumpetsttar r fullkomligt uteslutet. Hr behvs det

sprngmedel och kraftigt sdant, om man skulle bereda sig tilltrde till fstningen. Dessutom

har de r 1956 frtagna utgrvningarna blottat en intressant och viktig detalj. Arkeologerna

fann nmligen att muren bestr av tvenne med mellanrum tskilda lager, en yttre och en inre

mur med ett kort avstnd emellan. Vid en till synes som port avsedd ppning i muren har nere

vid basen de inre stenarna vrkts int och de yttre utt, som av en explosion eller annan kraft,

och dessutom var stenarna svrtade som av eld. I det centrala tornet fann man en trappa med

trbelggningen kvar. Med kol-14-metoden visade sig detta tr hrrra sig frn tiden 6000

f.Kr. Litenheten av denna gamla Jeriko stad var fr mig den frsta verraskningen.

Ngon kilometer frn gamla Jeriko lg resterna av ett av jordbvning raserat palats, kalifen

Omayads vinterpalats. Det har en gng varit ofantligt pkostat, med pelare som var frsedda

med korintiska kapitler och golv i den allra finaste mosaikinlggning. Srskilt vacker var

golvmosaiken i haremsgrden. Dock allra sknast, utfrd med de allra minsta tnkbara

stenbitar var den i vackra mnster utfrda mosaiken i golvet i kalifens vilorum i

haremsavdelningen. Fr mnnen fanns badrum och bastu i rum nere under jorden. Fr

haremsdamerna var badrummen p annan plats. Varmvattnet bereddes i en srskild avdelning

med eldstder och nischer fr vattenkrlen. Rester av varmvatten- eller nguppvrmning i

vggarna fanns kvar, och kanalerna i vissa vggpartier syntes tydligt.

Jeriko bestr av tre skilda platser. Det nuvarande Jeriko; det norr drom frefintliga Gamla

Testamentets Jeriko; och det i sydvst belgna Nya Testamentets Jeriko, dit Jesus vandrade.

Vi beskte ocks detta Jeriko frn Herodes tid. Det enda som var kvar var en liten kulle av ca

100 meters diameter och ngot 10-tals meters hjd. Vissa murrester fanns kvar och

drinnanfr har

Nya Testamentets Jeriko varit belget. Obetydligheten av denna ort var den andra

verraskningen. De s.k. stderna var frr inte srskilt stora.

96

Utgrvningsplatsen vid gamla Jeriko

Uppe p hjderna vster om Jeriko reste sig en hg kalkstensbergvgg. Dr uppe var ett

kloster belget. Berget kallades Frestelsens berg och enligt traditionen skulle Jesus ha frestats

dr. Sedan kte vi ned till Jordan, till den plats p stranden dr Jesus skall ha dpts. I

kenomrdet ppnade sig pltsligt en flodfra som p den nrmaste 10 metrarna p mse

sidor var bekldd med riklig vegetation. Jordan var hr tta meter bred. Djupet i floden eller

n varierar frn fyra till en tv meter. Vid dopstllet r det byggt en halvcirkelformad liten

balustrad. Vandaliseringen av denna plats och det drstdes rdande geschftsmakeriet med

frsljningen av heligt vatten i sm flaskor p ngra gram fr ungefr en svensk krona, var

tredje verraskningen.

Sedan togo vi en kervg ver terrngen, som mest bestod av dsliga sterila kenkullar ned

till Dda Havet. Vr bil fick ibland prva sin styrka som en terrnggende jeep. terfrden

beslt vi drfr att gra lngs en annan bttre vg. Nr vi tog oss fram till denna upptckte vi

pltsligt ett modernt hotell - Dead Sea Hotel - Det var en braksensation och utgjorde den

fjrde verraskningen och den behagligaste. Vi gick in och tittade p hotellet och lt

managern, som var schweizare, visa oss rummen. Han drev hotellet tillsammans med sin

brorsdotter. Jtteflotta rum med badrum till varje. Rummen var tip-top utrustade med goda

sngar, toalettbord, luftkonditionering, radio etc. samt hrliga balkonger med vilstolar. Vi

beslt omedelbart att flytta ver hit och Lennart och jag kte och hmtade vra saker trots

Ann-Hilds protester. Hon fllde trar av ilska av en anledning som vi inte frstod.

97

Tina vid dopstllet vid Jordan

Managern tog under tiden hand om vra damer. Nr jag sedan talade med honom och sa

att vi inte hade en aning om att det fanns ett s trevligt hotell i Jeriko, sa han att det blott var

ett r gammalt och att man nnu inte hade gjort ngon reklam. Och nr vi sa att det i Amman

sades att det bara fanns ett bra hotell och att det var Winter Palace, sa han att d kommer ni

frn Filadelfia, fr de vill inte p ngot stt nmna eller tala om att vi finns till. Matsalen var

frnmlig med en stor dansplats i mitten, och under middagen spelade en orkester och en

sngerska underhll matgsterna. Det har blivit ett favoritstlle fr ungdomen i Amman som

ker hit nr de vill frlusta sig. Vi t en god middag bestende av halstrad duva, men drav t

Ann-Hild intet. Priset fr dubbelrum med helpension r blott 4300 mot de 4500 vi betalade

bde i Amman och Jerikos Winter Palace fr ett uruselt rum som saknade varje uns av

bekvmlighet.

Turister med bil br om mjligt undvika Amman och vlja Jeriko och hotellet vid Dda

Havet som replipunkt. Dr finns europeisk standard och komfort. Ett par nackdelar har

emellertid hotellet. Dels r badvattnet i badkaren brunt och sandbemngt, s att sand stannar

kvar sen man slppt ut vattnet, dels ligger saltbassnger fr saltframstllning strax utanfr

hotellet p dess norra sida. Det r stora, ngra decimeter djupa invallade ytor i vilka vattnet

frn Dda Havet pumpas upp. Salthalten r 25% s att ett 4 dm hgt vattenskikt i bassngerna

efter indunstning, vilket i solhettan sker p ngra dygn, ger en saltskorpa p en decimeter.

Badning hr tycker jag inte skall vara s lockande och ndock r det mycket folk ute i

vattnet, dr de flyter som korkar och ligger p rygg och lser tidningar. Varfr jag inte tycker