HVB&LSSFÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLINGVÄRLDEN

2-2013pris: 60 kr

Posttidning BReturadress: HVB&LSS VärldenBox 4028, 169 04 SolnaAdressändring: adress@hvblssvarlden.se

HV

B&LS

S V

ärld

en 2

- 20

13F

ÖR

DIG

SO

M A

RB

ET

AR

INO

M V

ÅR

D, O

MS

OR

G O

CH

BE

HA

ND

LIN

G

NYtidning

Besök hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

abc om adhd

Experter bäst på autism

Tvivelaktiga terapeuter

Vanlig skilsmässa -ovanligt för barn

Daglig verksamhet -

ett slag för livet

Vi samarbetar med Svenska Vård

Hej Märta, får jag blidin extramamma ett tag?

Sverige behöver fler kompetenta familjehem ...... som klarar av att sätta ”BARNENS BEHOV I CENTRUM” – BBIC.

Attendo Individ och Familj kan i dagsläget bidra med 244 sådana hem men söker fler. Vill du bli ett av dem, eller arbetar du inom socialtjänsten och söker en trygg placering? Ring 08 505 372 70 för mer information om våra jour- och familjhem.

Ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00. Ett samtal räcker. Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/beroende.

Scanna koden med din smartphone

och läs mer. FOTO

: JOE

L ST

OCKM

AN

Tema: Neuropsykiatri

recommended

Plats för anknytning.

Det är här det kan börja. Anknytning handlar om att få vara med, att omfamnas av en social gemenskap tidigt i livet. Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga upp tilliten hos de som kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetar med att låsa upp tilliten och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att varje barn och ungdom som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

www.cean.se

www.kvinnofridslinjen.se

Stödtelefon för dig som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.

Johan Anderberg: Cannabusiness

»Journalisten Johan Anderberg har fångat upp både den inter-nationella legali serings-trenden och vårt behov av en mer nyanserad bild av cannabis. Han har lyckats bra. I en sam-hällsdebatt där försök till för djupning ofta

slås bort som drog propaganda är Cannabusiness en frisk och inte särskilt sött doftande fl äkt.« (borås tidning)

Foto: Sofi a Runarsdotter

rec

om

me

nd

ed

Det är här det kan börja. Anknytning handlar om att få vara med, att omfamnas av en

social gemenskap tidigt i livet. Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala

problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga upp tilliten hos de som

kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära

behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetar med att låsa upp tilliten

och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att varje barn och ungdom

som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

www.cean.se

STÖD, OMTANKE

OCH TRYGGHET.

OAVSETT.

Vi erbjuder stöd och bästa tänkbara vård och

behandling till barn, ungdomar och vuxna med

social problematik, genom ett heltäckande utbud

av tjänster inom individ- och familjeomsorgen.

Vi erbjuder:

VI HJÄLPER TILL

- DYGNET RUNT, ÅRET OM.

Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett

när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar,

Kontakta vår placeringsjour, tel: 020-22 80 00

frösunda.omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.

VI KAN VÅR SAK |omsorg. Nu erbjuder vi också individ- och familjeomsorg och

bistår socialtjänsten i deras uppdrag att leverera en kvalitets-

säkrad vård och omsorg.

Tema: Neuropsykiatri – daglig verksamhet ett stöd Bra omsorg kan vara en sluss ut i arbetslivet

Experter bäst på att utreda autism Tidig diagnos kan motverka utanförskap

Bup larmar om glapp i vårdlag Ungdomar riskerar hamna i rättsosäkert gränsland

Färre brott med adhd-medicin Hela vårdkedjan måste fungera för att leda till förändring

Debattfega kommuner Svenska Vårds Patrik Ulander vill ha en välfärdsdebatt

Skilsmässa påverkar barnen drastiskt ”Vanliga” skilsmässor kan vara smärtsamma för barnen i åratal

Tvivelaktiga terapeuter Narkotikaforskare Björn Johnson synar ”nya yrkesgrupper”

Läs om Mind Me Omsorg och dess dagliga verksamhet som tar emot unga vuxna med diagnoser inom autismspektrum. Här är Charlotte Eisner placeringsansvarig.

• Sämre hälsa hos dem med funktionsnedsättning, sid 20 • Skolan behöver fördjupade kunskaper om autism, sid 22 • Lär dig hantera ett utmanande beteende, sid 30 • Samsjuklighet vanligt vid psykisk sjukdom, sid 34 • Skilsmässa påverkar barnen i åratal, sid 38 • Riksförbundet Attention en kunskapsbank, sid 42

HVB&LSS VärldenBox 4028, 169 04 Solna

Besöksadress:Hagahuset, Råsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

Prenumerationer: adress@compro.se

Tryckeri: Elanders Sverige AB, Falköping

Grafisk form: Helena Wikström

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

© 2013 Compro Media AB ISSN 2001-2713Åsikter framförda i denna tidning delas inte nödvändigtvis av redaktionen. För ej beställt inskickat material frånsäger vi oss allt ansvar.

Medarbetare i detta nummer:Björn Lennestig, chefredaktör, bjorn@hvblssvarlden.sePatrik Ulander, Gabriella Svanberg.

Annonsbokning:Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se

Annonsmaterial:Annelie Stevendahl, 08-459 24 34, traffic@hvblssvarlden.se

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Ny tidning från &

DE NEUROPSYKIATRISKA funktionsnedsättningarna sätter ib-

land avtryck i feta rubriker hos medierna. Inte sällan brister det i

kunskaperna. Därför ägnar HVB & LSS Världen ett antal artiklar

åt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som generellt omfat-

tar adhd, add, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom.

Forskningen om dessa diagnoser lyfter kontinuerligt fram nya

kunskaper. Däremot hänger lagstiftningen inte med.

Chefer vid barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm anser

nämligen att det råder en rättsosäkerhet för unga med autism,

adhd och utvecklingsstörning, sid 18. I gränslandet mellan LVU,

lagen om vård av unga, och LPT, lagen om psykiatrisk tvångs-

vård, uppstår problem när ungdomarna själva inte vill ha den

vård de behöver. Det handlar om tolkningen av Högsta förvalt-

ningsdomstolens utslag; ungdomarna blir ett bondeoffer i gräns-

landet mellan olika lagar.

Dessutom lämnar lagstiftningen kring LSS en del övrigt att

önska. Den hänger inte med inom neuropsykiatrin. Den epokgö-

rande och framgångsrika funktionshinderlagen LSS firar nu tju-

go år. Emellertid har den sin bakgrund i en tidigare omsorgslag.

Chefer inom socialtjänsten knorrar och tycker att LSS bör mo-

derniseras eller rent av fogas in i socialtjänstlagen. Här behövs ett

angeläget offentligt samtal.

BÅDE INTRESSEORGANISATIONEN Attention och Föreningen Sve-

riges Socialchefer anser att i allt för många ärenden vårdas barn

och ungdomar med diagnoser på institutioner som inte är lämp-

liga för dem. Trots att forskningen gör framsteg är kunskapen

kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fortfarande låg.

Det gäller hos såväl socialtjänst som behandlingshem och famil-

jehem.

Stockholms stad har noterat ökningen av personer med dessa

diagnoser, och insett att det brister i kunskaper. Därför har soci-

altjänsten i huvudstaden startat en särskild basutbildning i neu-

ropsykiatri, som hittills omfattat flera tusen medarbetare. Norr-

köping var tidigt ute. Det är en satsning som manar till efterföljd.

Alla vet att fysiska handgripligheter inte får användas i sam-

band med vård och omsorg. Ändå sker det. Dock finns utbildning

i hantering av utmanande beteende med lågaffektivt bemötande.

Psykologen Gabriella Svanberg skriver på sidan 30 om den utprö-

vade metoden Studio III. Det är ett lösningsbaserat förhållnings-

sätt som utnyttjar klientens egna resurser.

HVB & LSSVÄRLDEN BESÖKER den dagliga verksamheten hos

Mind Me som tar emot ungdomar och unga vuxna med diagno-

ser inom autismspektrumtillstånd, sid 8. De aktiverar sina delta-

gare med anpassad träning, nyttig kost och tydliga mål. Avsikten

är att erbjuda en trygg väg och sluss ut i arbetslivet.

Forskningen finner nya rön, och gamla sanningar revideras.

Sådan är utvecklingens dynamik inom de flesta vetenskapsfält,

även inom beroendevården, sid 46. Men det är bedrövligt att det

fortfarande finns ”universitet” med charlataner som bedriver en

ful opinionsbildning och kritiserar vetenskapligt validerade be-

handlingsmetoder.

Här finns ”hittepå-verksamheter” med ”hittepå-terapeuter”, ja

till och med en ”psykologterapeut”, som behandlar med tvivelak-

tig evidens. Härifrån är steget inte långt till drogfria Minnesota-

modellen Hazelden i USA som nu startar metadonbehandling,

vilket är en sensation inom tolvstegsrörelsen.

Hazelden har stretat emot i mer än 60 år. Metadonbehandling

räddar liv; uppvaknandet från världens största behandlingshem

är välkommet. Kanske har de läst Tomas Tranströmer som redan

i debutdikten 1954 skriver ” att ”uppvaknandet är ett fallskärms-

hopp från drömmen”.

& Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Neuropsykiatrin i

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla artikelförslag till bjorn@hvblssvarlden.seHVB & LSS Världen samarbetar med Svenska Vård.

Mind Me:s dagliga verksamhet tar emot ungdomar och unga vuxna med diagnoser inom autismspektrum. Genom att aktivera sina deltagare med anpassad träning, nyttig kost och tydliga mål hjälper de till att lägga livspusslet.– Vi är en trygg väg och en sluss ut i arbetslivet, säger Charlotte Eisner som är mark-nads- och placeringsansvarig på Mind Me Omsorg.

TEXT: JOEL STOCKMAN OCH MIND ME FOTO: JOEL STOCKMAN

Chantal står stadigt med garden uppe

och slår snabba slag i sin sparringpart-

ners muddar.

– Jag trodde aldrig att jag skulle kun-

na boxas innan jag började här, säger

Chantal, som deltar i dagverksamhe-

ten.

Hon berättar att boxningen är bra för

att det bättrat på hennes styrka och ko-

ordination, att hon förbättrat sin balans

och sin motorik och att hon på köpet

fått bättre kondition och blivit av med

några kilon. Träningen är dock inte ett

specifi kt intresse. Hennes grej är i stäl-

let ”Nalleprojektet”.

Där syr hon och andra deltagare

mjukdjur för att ge till sjuka barn på

vårdinrättningar runt om i länet. Char-

lotte Eisner, marknads- och placerings-

ansvarig på Mind Me, berättar att ar-

betet är oerhört uppskattat. Att få göra

något för någon som har det svårare än

en själv känns bra.

Fasta rutiner och bra matMind Me hjälper den unga att lägga

vuxenpusslet, och tar fram strategier

för varje enskild individ.

– Vi försöker ge nycklar till ett lös-

ningsorienterat förhållningssätt för de

olika situ ationer man kan hamna i.

De fl esta av klienterna är 12 till 28 år

gamla. Flera har bakom sig en lång re-

sa av skolbyten, perioder som inskriv-

na vid arbetsförmedlingen och långa

perioder hemma. En del går ut med

ofullständiga betyg och andra har läst

ett par år vid folkhögskola. De fl esta

står på randen till vuxenlivet och ska

fl ytta hemifrån.

– Vi jobbar för att våra unga, så långt

det är möjligt, ska komma igång fy-

siskt, och träna för att bli lite trötta i

kroppen och inte bara i knoppen. Vi

Vi besöker en

arbetar konkret med att slå fast vikten av fasta

rutiner, god kost med bra energiinnehåll, trä-

ning och vila, samt att man kommer ut och vis-

tas i sol och frisk luft .

Nätverk av företagTillsammans med ungdomarna och deras nät-

verk formuleras mål för framtiden. Mål för li-

vet kan vara att fl ytta hemifrån med allt vad det

innebär, eller att utveckla en hobby, ta körkort

eller lära sig ett språk.

Mind Me har många små och medelstora fö-

retag i sitt nätverk som är intresserade av att ta

emot praktikanter och lärlingar. Lärlingsplat-

sen är ett bra sätt för unga vuxna att lära sig ett

yrke och en arbetsplats praktiskt.

En medarbetare som kommer via Mind Me

är oft a kvar i sitt arbete. De är lojala och inves-

terar mycket tid i att göra saker rätt och bra. De

uppskattar rutin och struktur.

Charlotte berättar vidare att de stora föränd-

ringarna under tonåren och som 20+ ställer ett

ännu större krav på stöd. Det fi nns en stor vinst

för den unge och anhöriga att dagliga verksam-

heten är med och tryggar vägen vidare. Det

handlar om att fi nna en stabil plats vid sidan

om hemmet och skolan, för att sedan gå in i

vuxenvärlden.

Såväl klienten som dennes anhöriga ser po-

sitivt på att den unge själv får hantera allt mer

Mind Me Omsorg arbetar med ungdom och vuxna i arbetsför ålder, främst unga vuxna, med autismspek-trumdiagnoser såsom Aspergers syndrom, högfungerande autism, atypisk autism och autismdiagnoser med tilläggen add eller adhd.

De erbjuder daglig verksamhet (LSS 9.10) samt korttidsvistelser i form av dag- och kvällsaktiviteter utan övernattning (LSS 9.6) och kollovistelser (LSS 9.6) i Danderyd och i Dalarna.Verksamheten omfattar hela Stockholms län och är beläget i Danderyd.

Dessutom utanför Mora, och kanske snart också en verksamhet på Väddö i Roslagen. Mind Me har 24 platser för daglig verksamhet och 40 platser för korttidsvistelse.

”Vi försöker ge nycklar till

Vi besöker en

ett lösningsorienterat förhållningssätt…”

av sina åtaganden och sitt liv. På så vis utveck-

las relationen mellan barn och förälder till en

bättre vuxenkontakt. Dessa är några av de pus-

selbitar som ska på plats under resan mot ett

fungerande och självständigt liv.

– Man ska inte underskatta vikten av att in-

troducera en ytterligare plats för ungdomarna,

vid sidan om hem och skola, redan inför inste-

get i pubertet och begynnade frigörelseprocess.

En ny fas i livetKorttidsvistelser under kvällar och helger kan

fånga, stötta och kanalisera det som kan vara

svårt för ungdomarna. Här kan man utvecklas

på en trygg plats med goda vänner. Inte minst

viktigt är det att fylla på med positiva upplevel-

ser och att få vara duktig på sitt eget sätt samt

att vara okej, lyckad och välkommen.

Att vägleda är en viktig roll. Ett delmål i den

dagliga verksamheten är att ta reda på vilket

yrkesområde klienterna är intresserade av och

har förutsättningar för. Hos en arbetsgivare

följer sedan en noggrann och strukturerad ar-

betsintroduktion och arbetsträning likt gesäl-

lens hos en mäster.

Under praktiktiden finns personal från Mind

Me som stöd och hjälp. Uppföljning sker kon-

tinuerligt och klienten behåller kontakten så

länge behov finns. Klienterna får stöd i att han-

tera sin privatekonomi, vardagsrutiner, eget

boende, relationer, god och gynnsam kost, an-

passad träning och social samvaro.

– Det är viktigt att vara konkret säger Char-

lotte och berättar sedan om den kokbok som

ungdomarna skriver på, samtidigt som de

provlagar, handlar och räknar på matbudget.

Kokboken är en av alla saker man får med sig

från oss; en av alla pusselbitar som hamnar på

plats.

Vi besöker en

Vi erbjuder helhetsmöjligheter med boende, särskola

och fritidsaktiviteter i en vacker och levande

bygemenskap för barn och ungdomar. Vår styrka är

att skapa ett meningsfullt sammanhang för den enskilde,

som bygger på trivsel och trygghet.

Solberga by är icke vinstdrivandeEn röd tråd i Solberga bys pedagogik är att utveckla

elevernas självbestämmandeförmåga. För elever

som har svårt att kommunicera, erbjuds alterna-

tiv– och kompletterande kommunikation i form av

bilder och tecken.

• Elevhemsboende enl. LSS § 9.8• Korttidsvistelse (avlastning) enl. LSS § 9.6• Korttidstillsyn för barn över 12 år enl. LSS § 9.7• Fristående grundsärskola med Waldorfpedagogisk• Kursplan för årskurs 1-9 www.solbergaby.se

Metoderna för att diagnosticera autismspektrumtillstånd är dåligt utvärderade. Bara två av 14 utvärderade formulär och tester har vetenskapligt stöd, enligt en ny rapport från SBU. Därför är det viktigt att tillstånden utreds av ett team specialister inom psykiatri.

Det räcker inte med frågeformulär och observationsscheman, så kall-

lade instrument, för att ställa diagnos vid autismspektrumtillstånd, AST.

Resultaten ska alltid vägas ihop med den övriga utredningen. Många av

instrumenten har bristfälligt vetenskapligt underlag, enligt rapporten

från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Tveksam evidensDe få instrument som har prövats vetenskapligt är heller inte självklart

bra. Ett av testen missar till exempel tre av tio personer som har autism-

spektrumtillstånd. Därför är det viktigt att dessa utredningar genomförs

inom den specialiserade vården.

– Enbart instrumenten duger inte för att sätta en diagnos. Det är natur-

ligtvis ett problem att vi vet så lite om dem, säger Lars Jacobsson, profes-

sor emeritus vid Umeå universitet samt ordförande i den SMU-grupp

som ansvarar för utredningen.

SBU har även granskat 25 olika typer av behandlingar och insatser vid

AST, och funnit att det vetenskapliga underlaget är dåligt. I Sverige an-

vänds ofta en kombination av flera metoder, men det saknas studier av

vilken effekt kombinerade metoder har.

Låt anhöriga deltaSBU visar också att personer med AST och deras anhöriga behöver bli

mer delaktiga i vården. Det är också viktigt att uppmärksamma syskon

till barn med AST eftersom syskonen kan utsättas för skrämmande och

våldsamt beteende och få svårigheter med sociala relationer.

AST kan leda till utanförskap i samhället. Personer med AST och de-

ras föräldrar upplever att bristande kunskap, resurser och acceptans hos

vården och skolan kan förvärra problemet. Att få diagnosen tidigt kan

motverka utanförskap.

Källa: SBU och TT

I autismspektrumtillstånd, AST, ingår Aspergers syndrom, autism och atypisk autism. Gemensamma drag är svårigheter med sociala kontakter, begränsade intressen och rutinbe-teenden. AST hos en familjemedlem påverkar hela familjen, och det är viktigt att hela familjen får stöd. Studier i Europa och USA visar att knappt en person av hundra har AST.

Rapporten Autismspektrumtillstånd - diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet finns att läsa på www.sbu.se/215

Hur är det möjligt?

inagårdsmodellen®

Besök vår nya hemsida!

Framtid utan kaos?

Adventum erbjuder vård, omsorg, boendeoch skola för barn och ungdomar

För mer information kontakta:

Peter Kult, 070 – 440 05 25, 0243 - 21 77 30peter.kult@adventum.se

Anecta TranslinkSpecialist vid företagsöverlåtelser

inom vård, skola och omsorg

Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller

våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte!

Stockholm 08-755 55 90 | Jönköping 036-12 66 40Malmö 040-630 99 39 | www.anecta.se

Per-Olof Eurell

Dealmaker och branschspecialistper-olof.eurell@anecta.se | 08-410 426 43

Vårdsveriges viktigaste kvinnor rankade

Vårdsveriges 100 viktigaste kvinnor bestämmer över 400 miljarder kronor. Stockholms stadsdirektör Irene Svenonius, bilden till höger, är rankad högst. Tidningen Dagens Samhälle har rangordnat henne i studien Välfärdens 100 viktigaste kvinnor 2013.

Tidningen har granskat över 500 kvinnliga

toppchefer inom vård och omsorg, och rang-

ordnat de 100 viktigaste kvinnorna. Syftet med

listan är att synliggöra det viktiga arbete kvinn-

liga toppchefer utför.

För skolan, vården och omsorgen är det en

strategisk fråga att välfärden även i framtiden

kan rekrytera och behålla sina egna superta-

langer, skriver Dagens Samhälle.

Rankningen i listan Välfärdens 100 viktigas-

te kvinnor, innehåller anmärkningsvärda skill-

nader jämfört med Veckans Affärers kända lis-

ta över de 125 mäktigaste kvinnorna.

Fler anställda och svårare jobb

Totalt har kvinnorna i Dagens Samhälles topp-

hundra-lista en budget på drygt 400 miljarder

kronor. De tio högst rankade välfärdskvinnor-

na styr över hela 240 miljarder. De tio främsta

kvinnorna i näringslivet nådde 2012 upp i cir-

ka 200 miljarder.

Totalt har topp-hundra-listan ansvar för 470

000 anställda. 10-i-topp av välfärdens kvinnor

har 218 000 anställda mot 69 000 för motsva-

rande tio i näringslivet.

Välfärdens chefer kan i mindre grad påver-

ka intäkter och kostnader, organisationerna

är stora, den politiska styrningen är ombytlig,

facken har större makt, det är svårt att belöna

medarbetare och mediegranskningen är tuf-

fare.

Sämre betalt

Välfärdens 20-i-topp tjänar i snitt 1,8 miljoner

om året. Motsvarande lön i näringslivet är 4,5

miljoner. Om man bara ser till offentliganställ-

da chefskvinnor sjunker snittet till 1,3 miljoner

eller 29 procent av de privatanställdas löner.

Många välfärdschefer tjänar inte ens hälften

av snittlönerna ovan, trots att de har tusentals

anställda och miljardbudgetar. Inom välfärden

är 40 procent av de högsta cheferna kvinnor,

trots att 80 procent av alla anställda är kvinnor.

Källa: Dagens Samhälle, redigerad

av Björn Lennestig

Safe-Doc används dagligen av behandlingshem, frisk- och sjukvård, äldre- och handikappomsorg samt IFO.

30 000 användare har redan gjort sitt val.

- Välkommen du också!

Ring oss för en visning över Internet eller hos er.

Safe Care Svenska AB0431-445890

www.safecare.se

Söker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus på kvalitetssäkring?

Safe Care Svenska AB är den största leverantören av dokumentationssystem till privata vårdgivare i Sverige och har en god förankring i den kommunala sektorn.

Ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hamnar i ett rättsosäkert gränsland när socialtjäns-ten och Bup gör olika bedömningar. Det finns ett glapp i mötet med LVU- respektive LPT-lagarna för ungdomar som vägrar vård. Chefer vid Bup i Stockholm reagerar starkt; de kräver en översyn av lagen.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Bup-cheferna anser att det råder en rättsosä-

kerhet för unga med autism, adhd och utveck-

lingsstörning. I gränslandet mellan LVU, lagen

om vård av unga, och LPT, lagen om psykia-

trisk tvångsvård, uppstår problem när ungdo-

marna själva inte vill ha den vård de behöver.

På SVT:s debattforum kräver de tongivande

medarbetarna en ökad samverkan mellan psy-

kiatri och socialtjänst samt en omedelbar över-

syn av lagstiftningarna. De anser att två domar

i Regeringsrätten och två statliga utredningar

kan ha bidragit till att vården blivit en tviste-

fråga.

Ungdomar utan hjälpDebattörerna inom Barn- och Ungdoms-

psykiatrin i Stockholm hävdar att ungdomar

med diagnoser inom autismspektrumtillstånd

(AST), adhd och utvecklingsstörning riskerar

att bli utan tillräcklig hjälp. När socialtjänsten

bedömer att LVU inte är tillämpbar, och Bup-

akuten å sin sida bedömer att LPT inte heller är

det, faller ungdomarna mellan stolarna.

Två domar i Regeringsrätten 2010 gör klart

att tvångsvård enligt LVU inte kan användas

för unga vars sociala beteendestörning beror

på ett funktionshinder inom AST. Regerings-

rätten har till exempel bedömt att inte tillämpa

LVU för att handskas med problem som beror

på ett funktionshinder.

I dessa två fall utsätter sig ungdomarna för

socialt nedbrytande beteende. I bägge fallen

bedömer regeringsrätten att den psykiska stör-

ningen eller utvecklingsstörningen är orsaken

till det nedbrytande beteendet.

Olika tolkningarBup-akuten i Stockholm möter allt oftare ung-

domar med funktionshinder inom AST, adhd

och utvecklingsstörning samt med sociala be-

teendestörningar. De kommer ofta med polis,

eftersom boendet och den dagliga strukturen

havererat till följd av aggressiva och hotfulla si-

tuationer.

Debattörerna anser att vården får allt svårare

att hitta acceptabla lösningar för dessa ungdo-

mar. Skälet till denna förändring kan vara att

socialtjänsten tolkar regeringsrättens domar på

ett annat sätt.

Svårigheterna uppstår när ungdomarna in-

te frivilligt går med på vården. Det råder stor

rättsosäkerhet för de ungdomar som på grund

av sitt beteende varken uppfyller förutsättning-

arna för vård inom socialtjänsten eller kraven

på allvarlig psykisk störning enligt lagen om

psykiatrisk tvångsvård.

Tvist om gränsdragningGränsdragningen mellan LPT och LVU har

diskuterats i två statliga utredningar, och slut-

satsen har blivit att inget ska ändras. Bup-med-

arbetarna finner det märkligt. De anser att de

lagtolkande myndigheterna inte har förståelse

för de stora problem som kan uppstå i gräns-

landet mellan LVU och LPT.

Debattörerna summerar och pekar på att

samhället har ett uppenbart hål i det sociala

skyddsnätet. Det kan lösas bland annat genom

en översyn av lagstiftningarna LVU och LPT,

så att vissa barn och ungdomar inte behöver

”falla i genom hålet”. Lagstiftningarna behöver

överlappa varandra så att skyddsnätet blir tätt.

Källa: Texten har sitt ursprung i källor från SVT-debatt

och Bup, Stockholm. Redigerat av Björn Lennestig.

En av Bups fyra debattörer är Peter Engelsöy, överläkare samt verksamhetschef för Bup-kliniken.

Debattörskvartetten består av Peter Engelsöy överläkare samt verksamhetschef, Bup-kliniken, Anna Sigrell, behandlare Bup-akuten, Eva Molund Blixt, biträdande enhetschef Bup-akuten, Mari Kampf Westerberg, en-hetschef Bup-akuten, samtliga vid i Bup Stockholm.

Debattörerna frågar hur de ska kunna ge vård och behandling till de ungdomar som vägrar vård och omsorg. De slår också fast följande:

• Vi vill naturligtvis så långt det är möjligt vårda och hjälpa barn och ungdomar under frivillighet.

• Vi måste fortsätta att öka samverkan mellan psykiatri och socialtjänst.

• Vi har alldeles för få behandlingshem i Sverige som kan och är specialiserade för dessa ungdomar.

• Vi tror att man även inom SIS (Statens institutionsstyrelse) behöver bygga ut sin kompetens kring barn och ungdomar med psykiatrisk problematik och funktionshinder.

• Vi anser att det i dagsläget inte går att finna bra akuta lösningar för denna målgrupp.

”...samhället har ett uppenbart hål i det sociala skyddsnätet.”

En stor del av samhällets samlade ohälsa finns bland människor med funktionsnedsättning. Det är tio gånger vanligare med dålig hälsa hos dessa personer visar en rapport från Statens folkhälsoinstitut.

Omkring 1,5 miljoner människor, eller mer

än en femtedel av den svenska befolkning-

en i åldern 16–84 år, har en nedsatt funk-

tion. Men det finns en ljusning; en jämförelse

med situationen fem till sex år bakåt i tiden

visar att hälsan för gruppen med funktions-

nedsättning kan ha förbättrats något.

Hälsa Det var nästan tio gånger vanligare med då-

lig självskattad hälsa bland personer med

funktionsnedsättning jämfört med övriga

befolkningen. Omvänt är det också en be-

tydligt mindre andel av dem med funktions-

nedsättning som skattar sin hälsa som god

jämfört med dem utan funktionsnedsätt-

ning. Fler personer med funktionsnedsätt-

ning hade nedsatt psykiskt välbefinnande

jämfört med övriga befolkningen.

Socialt deltagande Att vara socialt aktiv är mindre vanligt bland

personer med funktionsnedsättning än i den

övriga befolkningen. Äldre är oftare mindre

socialt aktiva än yngre, både bland dem med

funktionsnedsättning och bland dem utan

funktionsnedsättning.

Ekonomiska villkor Personer med funktionsnedsättning är något

oftare låginkomsttagare jämfört med dem

utan funktionsnedsättning. Fler har varit i

ekonomisk kris och fler saknar kontant mar-

ginal bland dem med funktionsnedsättning

för dem med funktionsnedsättningjämfört med övrig befolkning. En möjlig or-

sak som bidrar till en sviktande ekonomisk

situation i gruppen personer med funktions-

nedsättning kan vara att betydligt färre har

ett förvärvsarbete jämfört med övrig befolk-

ning.

Levnadsvanor Andelen dagligrökare är större bland perso-

ner med funktionsnedsättning jämfört med

övrig befolkning. Stillasittande fritid var

dubbelt så vanligt bland både män och kvin-

nor med funktionsnedsättning jämfört med

övrig befolkning. Fler personer med funk-

tionsnedsättning hade fetma jämfört med

personer utan funktionsnedsättning.

Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar med funktionsnedsättning har be-

tydligt sämre hälsa än andra föräldrar. De

har lägre socialt deltagande och har oftare

nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med

föräldrar utan funktionsnedsättning. Ande-

len som förvärvsarbetar är lägre och fler har

varit i ekonomisk kris jämfört med föräldrar

utan funktionsnedsättning. Av dem som har

arbete är det något fler som är oroliga att för-

lora arbetet jämfört med andra föräldrar.

Jobb en vital frågaSarah Wamala, generaldirektör för Statens

folkhälsoinstitut, tycker att samhället behö-

ver göra ett antal insatser för att förbättra

hälsoläget för personer med funktionsned-

sättning:

– Sysselsättning är en nyckelfråga och goda

exempel bör spridas. Det handlar också om

hälsofrämjande insatser för det stora antalet

personer med funktionsnedsättning och om

ett allmänt bättre bemötande från samhället.

Källa: Statens folkhälsoinstitut. Redigerad av Björn Lennestig.

Regeringen har gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att fram till 2016 göra årliga mätningar av hälsoläget för personer med funktionsnedsättning inom ramen för ett större uppdrag som omfattar ett tjugotal myndigheter. Rapporten heter Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016”

Skarpnäck Care driver sedan 1 mars 2013 Västerorts stödboende på uppdrag av Stockholms Stad. Verksamheten erbjuder stödboende för män och kvinnor med missbruk och psykisk ohälsa samt referensboende för män och kvinnor som brutit sitt missbruk.

Välkommen att kontakta oss!

Simon Ljung, enhetschef: 08- 410 73 170John Gesang Gottowt, gruppchef: 08-410 73 169

Vårt framgångsrecept

Evidensbaserade behandlings -metoder i familjelik miljö

pojkar och flickor 10-14 år

Återkommande utbildningarART-tränarutbildning/

KBT-metoder vid beteendestörningar

www.vilhelmsro.se

Skolinspektionen har gjort en kvalitetsgranskning av skolan för ett mindre antal elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Den visar att skolpersonalen saknar fördjupade kunskaper.

Skolinspektionen har granskat skolsituationen

för elva grundskoleelever med diagnos inom

autismspektrumtillstånd (ast). Syftet har varit

att granska om utbildningen och de stödåtgär-

der som sätts in är anpassade efter elevernas

behov. Granskningen utgår från besök på fyra

kommunala skolor. Skolorna ligger i två kom-

muner, Oskarshamn och Sollentuna.

Elever med diagnos inom autismspektrum-

tillstånd kan ha svårt med social interaktion

och kommunikation. De lär sig saker på ett an-

norlunda sätt, vilket ställer höga krav på skol-

personalens kompetens, flexibilitet och förmå-

ga att anpassa undervisningen. Alla elever har

rätt att få det stöd de behöver för att klara un-

dervisningen. Därför måste skolan ha kunskap

om dessa elevers särskilda behov.

Gemensamma drag finnsOm skolpersonalen saknar kunskap om hur

man anpassar undervisningen till elevernas

behov leder det till att elever med denna diag-

nos begränsas i sin kunskapsutveckling. Det

kan påverka deras framtida skolgång och möj-

ligheter till arbete negativt.

Skolorna och deras personal saknar i stor ut-

sträckning fördjupad kunskap om vilka behov

enskilda elever med dessa diagnoser har. Detta

gör att skolorna får svårt att sätta in adekvata

åtgärder som utgår från den enskilda elevens

situation och svarar mot elevens behov.

Åtgärderna blir i stället av mer generell na-

tur. Eftersom insatserna dessutom sällan följs

upp blir det också svårt för skolorna att ändra

åtgärderna så att eleven får ett bättre stöd att nå

kunskapsmålen.

Skolinspektionen vill ha åtgärderSkolinspektionen förespråkar kompetensut-

veckling och bättre utredningar för att sätta in

mer specifika åtgärder. Skolorna behöver också

i större utsträckning ta elevhälsans breda kom-

petens i anspråk för att på så sätt få ett bättre

stöd för att utforma adekvata åtgärder.

Varje kommun som har ingått i granskning-

en har fått ett eget beslut där Skolinspektionen

beskriver och bedömer just den kommunen.

Kommunen ska efter sex månader redovisa

till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser

som har vidtagits för att avhjälpa bristerna.

Skolinspektionen har även sammanfattat resultatet av granskningen i en övergri-pande rapport. Projektledare för kvalitets-granskningen har varit utredaren Mirzet Tursunovic, Skolinspektionen i Göteborg. Studien finns att läsa i pdf-format: Rapport 2012:11

Källa: Skolinspektioneninget stöd i skolan

DIGITALT JOURNALSYSTEM – SecuraNova journalsystem underlättar

• Kvalitetssäkring av dokumentationen • Planering, uppföljning och utvärdering

• Arbete med evidensbaserade metoder • Rättssäkerheten för brukare

• Systematisk kvalitetsledning • Insyn för brukare, uppdragsgivare och tillsynen

SecuraNova stöder journalföring och övrig dokumentation för bl.a. HVB, öppenvård, assistansanordnare, särskilda boenden, familjevård,

socialtjänsten, m.fl. Dokumentation enligt SoL/LSS och HSL stöds. Systemen är säkra, användarvänliga, frigör tid, bidrar till kvalitetsut-

veckling och möjliggör arbete på distans. Systemet innehåller fler än 20 skattningsinstrument som är driftfärdiga. SecuraNova anpassas till

varje kunds behov.

Vi utbildar våra drygt 200 kunder i systemet, i journalföring, planering, uppföljning samt även i BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut.

Läs gärna mer på vår hemsida.

SECURANOVA JOURNALSYSTEM VERSION 2I version 2.0 finns nya funktioner och spjutspetsteknik. Exempel på nyheter är:

• Webbmodul - dokumentera via webben. • Journalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas

• Integrerat stöd för ADAD, ASI och MAPS. i upphandlingar, Kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, etc.

• Integration med Alfa E-recept för läkare.

• Integration med Kvalitetsledningssystem. • Uppdragsgivare kan ta del av sin klients dokumentation

• Producerar underlag till SIL:s Kvalitets index. och följa insatserna.

Kontakta oss gärna för visning av systemet och för information om vad det kan tillföra.

Kontakt: Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37 • info@securanova.se • www.securanova.se • Dokumentationssystem sedan 1996

tf verksamhetschef Eija Hongisto • Tel: 08-683 64 01

Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

Ring oss gärna för mer information eller

frågor om placeringar. 08 -68 42 3240

www.stadsmissionen.se/oppenvard

Stockholms Stadsmission driver även

Träningsboende för unga.

www.stadsmissionen.se/traningsboende

ÖPPENVÅRD FÖR UNGA erbjuder individuell coachning, familje- och nätverksarbete,

skola/praktik och skapande verksamhet för unga i behov av en fungerande vardag.

EN KOSTNADSEFFEKTIV

OCH KVALITATIV VÅRD FÖR BARN,

UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA

TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK

• Förstärkta erfarna familjehem

i hela Sverige.

• KBT

• Psykiatriska utredningar

• Motiverande samtal

• Social färdighetsträning

• Återfallsprevention och drogkontroll

• ART

• Erfarna konsulenter som handleder,

och samordnar

• Jour dygnet runt

• Hög servicenivå

Välkommen med förfrågningar och ansökningar!

VD: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95Webbadress: www.rewith.se

För Baggium Vård & Behandling är barnens behov i centrum.

Hos oss fi nns en plats för alla barn Baggium V&B AB är ett företag inom Humanakoncernen. Vi tillhandahåller

samhällsnyttiga tjänster där vi erbjuder vård- och behandling av barn och

ungdomar med mångkulturell bakgrund.

Vi har 20 års erfarenhet av att arbeta med barn från hela världen.

Vi har en hel vårdkedja vilket innebär att vi kan erbjuda alla placerade ung-

domar den omsorg eller behandling de behöver. Till våra enheter har vi dess-

utom en resursskola med hög lärartäthet och små elevgrupper. Vi har också

en psykologenhet med kompetens i kris och trauma för att möta barn och

ungdomar som placeras inom organisationen på bästa sätt. Våra ungdomar

ska möta de mest kompetenta behandlarna för de behov som de har.

Vi har personal från hela världen som möter barn från hela världen i nu-

Sverige.

Tillsammans skapar vi en ny värld! Vår behandlingspersonal är utbildad i BBIC, MI, ART,

LF. Vi har ramavtal med över 70 svenska kommuner. Våra tjänster: Målgrupper:

• HVB-hem • Multietniska ungdomar i riskzonen

• Familjehem • Ensamkommande barn

• Öppenvård & ungdomar 12-20 år.

• Eftervård • Vård & Behandling av fl ickor

• Resursskolor och pojkar 12-22 år.

• Psykologenhet • Placeringar enligt SoL och LVU.

• Utredning

• Akutplaceringar

• Hedersproblematik och skyddsbedömningar

För mer information om våra enheter och

tjänster besök: www.baggium.se

Baggium en del av Humana

Sollsunda tar emot placeringar av vuxna personer med

allvarliga psykiska problem.

Solsunda är ett HVB-hem. Det finns tre olika typer av

boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat

efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Tillsammans med våra boende bygger vi en

meningsskapande tillvaro och tar steg

för steg mot ett mer självständigt liv.

Solsunda Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 725 10 • E-post: solsunda@solsunda.se

Vuxna med adhd minskar kraftigt sin risk att begå brott när de behandlas med läkemedel. Inte minst gäller det vålds-brott. Det visar en svensk studie som publicerats i ansedda amerikanska vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG FOTO: KRIMINALVÅRDEN

Forskarna vid Karolinska Institutet följde 25 000 personer med adhd.

De undersökte kopp lingen mellan läkemedelsbehandling mot adhd

och brottslighet med hjälp av olika befolkningsregister under en fyra-

årsperiod, 2006-2009.

Den som medicinerar med adhd-läkemedel kan räkna med en tyd-

ligt sänkt risk att begå brott. Till exempel var brottsligheten lägre bland

dem som fick läkemedel än bland dem som inte fick medicinering.

Våldsbrotten var 46 procent lägre hos dem

med adhd som också tog sitt läkemedel mot

adhd.

Än viktigare var att när individerna jämför-

des med sig själva, det vill säga under perioder

med och utan läkemedelsbehandling, kunde

forskarna konstatera att medicinering innebar

en signifikant lägre risk för brottslighet. Under

läkemedelsperioderna var brottsligheten 32

procent lägre.

Att individerna jämförts med sig själva är en

styrka i studien, anser forskarna. Det visar att

sambanden troligen inte beror på andra skill-

nader mellan dem som medicinerar och dem

som inte gör det.

Lika för män och kvinnorAndra slutsatser är att sambandet mellan med-

icinering mot adhd och kriminalitet ser unge-

fär likadant ut för män och kvinnor. Det gäl-

ler både mindre allvarliga brott, drogrelaterade

brott och grova brott som våldsbrott.

Docent Henrik Larsson är en av artikelför-

fattarna vid Karolinska Institutet. Han påpekar

att de flesta läkemedelsbehandlingar innebär

risk för biverkningar. Därför måste risker vär-

deras mot nytta vid varje enskild förskrivning,

där den enskilde patientens hela livssituation

ska vägas in.

Kriminalvården gjorde en mindre studie

2007-2010 på 30 intagna på Norrtäljeanstalten.

Den visade goda effekter vid adhd-symptom,

dock kunde den inte bekräfta en minskning av

brottslighet. Den nya större och omfattande

registerstudien antyder emellertid att Krimi-

nalvården är på rätt väg i sitt arbete med adhd.

Vårdkedjan måste fungeraProfessor Niklas Långström presenterade den

stora registerstudien i samband med Kriminal-

vårdens FoU-dagar 2013. Han är chef för Cen-

trum för våldsprevention vid Karolinska Insti-

tutet, forskningsledare inom Kriminalvården

och medförfattare till rapporten. Han tycker

det är sällan man kan påvisa så tydligt positiva

behandlingsresultat.

– Men, även om läkemedel mot adhd tycks

ha en kraftfull effekt är det mycket viktigt att

hela vårdkedjan fungerar för att människor ska

få hjälp att förändra sitt liv till det bättre och

inte återfalla i brott, säger Niklas Långström.

Studien är finansierad med pengar från Ve-

tenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap (FAS), Kriminalvården

och amerikanska National Institute of Child

Health and Human Development.

”…mycket viktigt att hela vårdkedjan fungerar…”

Studien påvisar tydligt positiva behandlingsresultat. Det gläder Niklas Långström, chef för

Centrum för våldsprevention vid Karolinska Institutet.

Psykiska störningar är vanliga bland unga brottslingar. Det visar en omfattande studie av brottsdömda män som avtjänar fängelsepåföljder på anstalter i västra Sverige.

De som undersökts är 18-25 år och hade begått

vålds- eller sexualbrott. En majoritet bedömdes ha

haft adhd som barn, medan fyra av tio uppfyllde

Kriminalvårdens studie är omfattande; 270 män valde att delta. Forskare intervjuade dessutom en anhörig till varje person och följde upp klienterna i myndighetsregister.

63 procent bedömdes ha haft adhd som barn.

43 procent uppfyllde kriterierna för adhd som vuxna.

10 procent hade störningar inom autismspektrat.

Två av tre hade en personlighetsstörning, vanligast var antisocial personlighetsstörning.

50 procent hade haft ett depressivt syndrom, lika stor andel hade haft ångestsyndrom, nästan var femte hade en pågående depression.

Missbruk var mycket vanligt, var fjärde hade/hade haft ett extremt destruktivt missbruk med okontrollerat blandmissbruk.

Våldsdömda och sexualbrottsdömda skilde sig ytterst lite avseende psykiatriska tillstånd.

Våldsdömda hade begått fler brott än sexualbrottsdömda.

kriterierna vid tiden för studien.

Sju av tio hade en personlighetsstörning, och

när det gällde kliniska störningar hade hälften

någon gång haft ett depressivt syndrom. Lika

stor andel hade haft ångestsyndrom.

Stort vårdbehovBland dem som visat aggressivt antisocialt be-

teende i tidig ålder var det vanligare med för-

stämning, ångest, psykos och adhd, än i grup-

pen med senare beteendestörningar. Också

debutåldern i brottslighet var lägre i gruppen

med tidiga beteendestörningar.

Sammantaget visar studien att männen har

ett stort vårdbehov. Det är tio gånger vanligare

med adhd bland de här unga återfallsförbrytar-

na än vad det är i normalbefolkningen.

Många olika tillstånd– Den här studien visar svart på vitt att det är

en utbredd problematik och att det rör sig om

ett stort spektrum av psykiatriska tillstånd.

Den bekräftar också den höga förekomsten av

adhd som tidigare studier visat på, säger Gus-

tav Tallving, tillförordnad chef för Kriminal-

vårdens utvecklingsenhet.

Sedan ett par år finns möjligheten att utreda

och behandla adhd på Kriminalvårdens ung-

domsanstalter och på några specialavdelning-

ar. Den behandlingen visar goda resultat.

Studien genomfördes av Kriminalvårdens

forsknings- och utvecklingsgrupp i Göteborg

och forskargruppen Rättspsykiatri vid Sahl-

grenska akademin vid Göteborgs och Lunds

universitet. Källa: Kriminalvården

Mångsbo HVB• Pojkar 16-21 år med begynnande

missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem.

• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd

• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid

• Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård

Det finns en lösning!

Mångsbo HVB, Box 211, 740 46 ÖstervålaTel. 0292-714 00, Fax: 0292-713 00

info@mangsbohvb.se, www.mangsbo.se

Ett mindre HVB-hem för ungdomar 13-20 år. Psykosocial

problematik samt lättare psykiska störningar. Vi skräd-

darsyr en individuell behandlingsplan i

samråd med socialtjänsten. Stor vikt vid

ungdomarnas egna behov och intressen.

Bjurholm är en mindre kommun med god

sammanhållning där vi har nära samar-

bete med skolan.

BARA DET BÄSTA ÄR GOTT NOG FÖR ERA UNGDOMAR!

Vid eventuell intresseförfrågan var vänlig ring:

Katarina Jönsson, föreståndare, 070-357 35 61

Adress: HVB-hemmet MERCY, Promenaden 4, 916 31 Bjurholm

Mail: hvb-hemmet.mercy@hotmail.com

utmanande beteende30 HVB&LSS VÄRLDEN • NR 2 – 2013

Utbildning i hantering av

31

Vi måste ta körkort för att få köra bil, och vi lär oss lyftteknik vid tungt belastande arbete. Utbildning för behandlingspersonal som arbetar med människor med ett utmanande beteende borde vara lika självklar. Våld är uteslutet.

TEXT: GABRIELLA SVANBERG

Studio III är en utprövad metod i att hantera ut-manande beteende med lågaffektivt bemötan-de. Enigma Omsorg med 20 enheter i Sverige har ensamrätt på att utbilda i metoden.

Utbildning för all personal inom vård och be-handling är en central fråga, anser Christoffer Sjöwall. Han är själv utbildare och har arbetat med neuropsykiatrisk problematik i 28 år.

– Inom Studio III ser man fysiska handgrip-ligheter som ett pedagogiskt misslyckande. Det handlar om att skydda sig själv utan att stressa en redan pressad person ytterligare, förklarar Christoffer Sjöwall.

Ett utbrott kan se ut att komma som en blixt från klar himmel. Dels handlar det om att förstå vad som triggar personen, dels hand-lar det om konsten att lugna genom att ha ett ickekränkande förhållningssätt. Olika indivi-der blir lugna av olika saker och behandlaren måste sätta sig in i den andres perspektiv och arbeta lösningsinriktat.

Minimera utbrottNågon har svårt att vänta, svårt att få ett nej, en annan har svårt att förstå kroppsspråk och sociala koder. Det är inte ovanligt att personer kämpar och gör sitt yttersta för att hålla ihop i skolan för att sedan komma hem och få utbrott för minsta sak, förklarar Christoffer.

– Olika stressorer läggs som lager på lager och till slut kan vad som helst vara droppen som får bägaren att rinna över.

När vi vet vad som stressar en person och vad som är hotfullt blir reaktionerna relevanta. Al-la människor reagerar på liknande sätt vid hot, och det som händer är att vi fysiologiskt blir inställda på kamp eller flykt för att överleva. En person i affekt är inställd på hot och det sista man vill är att spä på ännu mer hot eller stress.

Många tekniker bygger på att släppa en per-son fri, snarare än att hålla fast. Knep som att ej titta i ögonen, prata lugnare, backa och lämna personlig sfär blir viktiga. När kroppen ställer in sig på hot spänns våra muskler, vi får tun-nelseende och vårt blod förflyttas från extre-miteter och frontallob till mer centrala delar i kroppen.utmanande beteende

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 2 – 2013

FOTO

: D

AVI

D T

RO

OD

Fokusera på lösningDetta förklarar varför vårt förnuftiga och lo-

giska sinne tillfälligt försämras och vi blir mer

reaktiva och impulsiva. Vet vi att denna reak-

tion ofta slår till för en person kan det således

vara en fördel att vara steget före.

Ju mer en individ lär sig om sina egna käns-

lor och reaktioner, desto bättre kan denne själv

anpassa och balansera sin tillvaro. För en ung-

dom som insett att den har svårt att reglera sin

energi, kan exempelvis regelbundna pauser va-

ra en strategi för att hindra överhettning och

utbrott.

Med ett lösningsfokuserat förhållningssätt

analyseras varje framgång, och vikten av att

göra mer av det som fungerar uppmuntras.

Om ett utbrott är ett faktum är principen att

undvika kamp. Precis som man behöver släppa

lite för att komma ur en kinesisk fingerfälla be-

höver man släppa på dragkampen för att kom-

ma loss på fredligt vis. Inom Studio III arbetar

man både teoretiskt och praktiskt. Både kom-

munikationsfärdigheter och praktiska grepp

övas.

– Om man ska man kunna borsta tänderna

på samma person på kvällen, gäller det att age-

ra mänskligt och med respekt, säger Christof-

fer.

Den unges egna resurserMan brukar säga att människor inte kommer

ihåg vad man säger eller vad man gör, men de

kommer ihåg hur man fick dem att känna sig.

Även en person som har svårt att uttrycka sig

har känslor och behov.

Grundsynen är att utnyttja ungdomars eg-

na resurser och maximera deras talanger och

potential. Hopp och tro på att alla kan under

rätt omständigheter är viktigt, men också ac-

ceptans av det oföränderliga och insikt om vad

som enbart skapar onödigt lidande.

Christoffer har träffat många föräldrar som

har kämpat med att försöka få sina barn att äta

allt, följa med på middagar eller ha kalas på sin

egen födelsedag; föräldrar som har strävat efter

att få sitt barn att fungera ”normalt”.

– Det är en konst att finna en balans i vad

man ska jobba på att förändra och vad man ska

acceptera. Det kan upplevas befriande att ib-

land släppa på saker och inse att ens barn kan-

ske är lyckligast med sina rutiner och vanor”,

förklarar Christoffer Sjöwall.

Fotnot: Artikelskribenten Gabriella Svanberg

är legitimerad psykolog, och arbetar med

utredning och behandling för personer med

neuropsykiatrisk problematik.

Studio III etablerades i England 1989. Gruppen vid Studio III Clinical Service har under ledning av Dr Andrew McDonell arbetat fram en me-tod och ett förhållningssätt som är till hjälp i bemötandet av utmanande beteenden.

Metoden är baserad på forskningsresultat och klinisk prövning. Gruppen anses i dag vara världsledande när det gäller att arbeta med människor som har utmanande beteenden.

Anhöriga till barn med neuropsykiatrisk problematik upplevde att deras barn blev missförstådda och respektlöst behandlade. De insåg vikten av att förstå funktionshindret för att kunna ge adekvat hjälp och stöd. Några eldsjälar gick ihop och skapade Studio III för att på bästa sätt möta individens och familjens behov. Hittills har närmare 3 000 per-soner utbildat sig i Sverige, merparten yrkesverksamma inom omsorg, skola och behandling.

Självfallet finns fler utbildningar inom området. Attendo Nimbusakademin har en veckolång grundutbildning som även integrerar praktiskt arbete med personer som har autism på olika utvecklingsnivå. Durewallinstitutet har sin egen Durewallmetod.

Malmö stad har gjort en ambitiös och nyligen utgiven forskningsöversikt. Syftet med rapporten är att ge under-lag för ansvariga i LSS-verksamheter som arbetar med att tillgodose behoven hos personer med utmanande beteenden. Titeln är ”Utmanande beteenden Utmanande verksamheter”, FoU-dokument 2012:2, ISBN 978-91-86631-13-0. Finns att läsa i pdf-format på www.socialvetenskap.se

FO

TO

: T

RO

NS

/SC

AN

PIX

unika lösningar för hela människanPå Mikaelgården har en terapeutisk miljö vuxit fram för barn som behöver mer än tillfälliga punktinsatser. Vi har en lång erfarenhet av att arbete med barn med särskilda behov.

För oss är det av stor betydelse att omgivning, den sociala miljön och de pedagogiska insatserna samverkar för att ge barnet bästa möjliga chans till utveckling.

Vi skapar en trygg helhet där hela människan kan växa.

vi erbjuder en helhet med• Elevhem med tillstånd enligt både LSS och HVB

• Fristående grundskola

• Fristående grundsärskolalediga platser

läs mer på mikaelgarden.comtelefon 08 551 500 68 e-post info@mikaelgarden.com

skola

boende

miljö

fritid lärande

adress Mikaelgården, 153 91 Järna

För tillfället har vi möjlighet att ta emot nya elever till skolan och våra boenden. Hör av dig till oss med din fråga!

Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se

Stödboende i lägenhet för:

• unga vuxna• ensamkommande flyktingungdomar

• HVB tillstånd

• Stöd till varje individ efter behov

RING!

vanligt vid psykisk sjukdomSamsjuklighet innebär att man har två eller flera sjuk-domstillstånd samtidigt. Samsjuklighet är mycket vanligt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, Aspergers syndrom, autism och Tourettes syndrom.

Samsjuklighet är en komplicerande faktor som hälso- och sjukvården

bör ta hänsyn till i samband med diagnostik och behandling. Det är

viktigt att bedöma patientens totala sjukdomsbild och vårdbehov, och

tillsammans med patienten noggrant identifiera problemen. Vid be-

handlingen kan man kombinera metoder och skräddarsy dem utifrån

patientens behov.

Samsjuklighet är mycket vanligt vid neuropsykiatriska funktionsned-

sättningar som adhd, Aspergers syndrom, autism och Tourettes syn-

drom. De neuropsykiatriska tillstånden behöver i sig inte utgöra sådant

lidande att det kallas sjukdom. Däremot medför de en kraftigt förhöjd

risk för att utveckla andra typer av psykiska störningar.

Ett exempel på samsjuklighet är Aspergers syndrom som är vanligt fö-

rekommande med add, medan adhd förekommer ofta med borderline.

Samsjuklighet är vanligt vid till exempel depression och ångestsyn-

drom. Det är inte ovanligt att en person har symtom på både nedstämd-

het och oro. På samma sätt är det vanligt med depressions- respektive

ångestsymtom vid annan psykisk funktionsnedsättning.

Viss kunskapsbristPersoner med depression och ångestsyndrom har ofta samtidig smärt-

problematik och löper större risk än normalbefolkningen att drabbas av

olika kroppsliga sjukdomar. Prognosen för kroppsliga sjukdomar är ofta

sämre om personen har en samtidig depression.

Även hos barn och ungdomar med kroppslig sjukdom ökar risken för

depression. Hos personer med depression och många av ångesttillstån-

den är överdödligheten större jämfört med normalbefolkningen.

Det saknas kunskap om optimal behandling av samsjuklighet vid psy-

kisk sjukdom. Det gör det svårare att ge kunskapsbaserade rekommen-

dationer på gruppnivå. Dessutom kan ett samtidigt missbruk av till ex-

empel alkohol försvåra såväl bedömning som behandling.

Samsjuklighet vid missbrukPersoner med två diagnoser är vanliga inom missbruks- och beroende-

vården. Bland personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har

ungefär en tredjedel också en ångestsjukdom och ännu fler en depres-

sion. Siffrorna anges vara ännu högre för individer med narkotikamiss-

bruk. Det omvända gäller också.

Personer som har alkohol- eller narkotikaproblem har en klart ökad

risk för psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Bland dem

som missbrukar eller är beroende har mer än dubbelt så många jämfört

med befolkningen i övrigt någon gång under livet haft en psykiatrisk

diagnos.

Om en person har både en psykiatrisk diagnos och ett missbruk sam-

tidigt är det troligt att problemen förstärker varandra så att de upplevs

som svårare än om de förekommit var för sig.

Källa: Kunskapsguiden, utgiven av Socialstyrelsen i samverkan med SKL

och Statens folkhälsoinstitut. Redigerad av Björn Lennestig.

För mer informationTel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91Mail: info@roingegarden.seHemsida: www.roingegarden.se

Röingegården

Vi tar emot vuxna kvinnor och män från 18 år och uppåt med neuropsy-

kiatriska funktionshinder, psykiatriska diagnoser och psykiska problem

ofta i kombination med annan problematik. Dygnet runt bemanning.

Vi erbjuder möjlighet till psykiatriska utredningar och psykologsamtal

i vårddygnspriset.

Just nu har vi 2 lediga platser och 1 lägenhet enheten för unga vuxna!

Våra över 120 nöjda kunder finns inomHVB, LSS, familjehem, IFO,

personlig assistans,

äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.seNectar Systems AB0451-89300

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet

sedan föddes vår nya produktidé:kvalitetssäkra journal,

dokument och uppföljning

Föreståndare: Andreas Nilssonandreas@hillringsberg.com. Tel: 072-729 72 09

www.hillringsberg.com

Ett boende för individuell utvecklingHillringsbergs Behandlingshem är ett HVB-hem med tillhörande utslussboenden beläget i västra Värmland. Verksamheten grundades 1996 och baseras på en struktur där individuell utveckling är i fokus. Vi erbjuder rehabiliter-ing för människor med psykisk sjukdom, drogproblematik eller med kriminellt förflutet.

Hillringsbergs Rehabcenter

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRDFRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Kommunerna är märkligt tysta när de upphandlar välfärdstjänster från privata entreprenörer. Svens-ka Vårds Patrik Ulander uppmanar dem att delta i debatten. Kommu-nerna har ett strategiskt ansvar, och de vinner på samarbete.

Jag har tidigare skrivit om komplexiteten i dis-

kussionen kring välfärd, en diskussion som i mitt

tycke är alldeles för enkelspårig för att kunna le-

da till konkreta förbättringar. Många tycker till,

men från ett håll är det märkligt tyst: från dem

som köper välfärdstjänsterna.

Kommunal vård, omsorg och behandling ut-

går från de uppdrag med tillhörande ersättning-

ar som kommunerna styr. Ingen annan part har

så mycket att säga till om kring vad som ska gö-

ras, hur det ska göras, vad det får kosta och vem

som ska göra det.

Det är ett faktum att kommunerna idag väljer

privata verksamheter som utförare till en del av

välfärdstjänsterna. Det sker i varierande omfatt-

ning från kommun till kommun, men få kommu-

ner, om någon alls, har helt avstått från privata

leverantörer. Oavsett vad man som beställande

kommun tycker om det man köper från privat

håll, varför talar man inte om det?

Berätta vad ni tycker

Debatten skulle må bra av att alla som är direkt

involverade i välfärdstjänsternas resultat verkli-

gen bidrar med sina synpunkter.

I flera förslag som förs fram i debatten, som

skulle begränsa framtida vinst i välfärd, är det

också kommunerna som får mandatet att avgö-

ra om så ska ske, genom att kunna välja vilken

typ av leverantör som kan komma ifråga för ut-

förande av välfärdstjänster.

Vad tycker kommunerna egentligen om det-

ta? Systemen kring beställning av välfärdstjäns-

ter är redan idag komplicerade. Blir det en bättre

Kommuner tysta om välfärdstjänster

välfärd av att ytterligare en dimension läggs till?

En annan aspekt av en framtida vinstbegräns-

ning, med en trolig minskning av antalet priva-

ta utförare, är att någon annan behöver ta över

efter dem som eventuellt försvinner. Till stor del

kommer antagligen kommunerna själva att be-

höva ta det ansvaret. Man väljer dock idag att

lägga ut det på privata leverantörer, trots att man

skulle kunna göra jobbet själva.

Samarbete för bättre resultat

Vill kommunerna ta över en större del av ansva-

ret för vård, behandling och omsorg? Tror lan-

dets kommuner att det skulle leda till en bättre

och billigare välfärd? Om svaret är ja på de frå-

gorna, varför gör man inte det redan idag? Det

är också så att nivån på den välfärd som levereras

idag till viss del, några skulle säga till stor del, be-

ror på den som beställer välfärden.

Jag är övertygad om att kvaliteten inom vård,

omsorg och behandling skulle kunna höjas be-

tydligt genom högre beställarkompetens. Oav-

sett utförare, offentlig eller privat, skulle en krä-

vande och kompetent kommunal kund välkom-

nas och bidra till ett både bättre och billigare ut-

fört arbete. En nyckelfaktor i det är samarbete, att

beställare och utförare jobbar tillsammans för att

nå högsta möjliga resultat. En annan nyckelfak-

tor är utvärdering, där kommunerna behöver bli

bättre på att beställa på ett sätt som faktiskt går

att följa upp, och relatera till kostnaden.

Kommunernas strategiska ansvar

En stor utmaning för kommunerna är att hitta

gemensamma sätt att hantera samma välfärds-

tjänster, oberoende av var de utförs. Kommu-

nerna är ingen homogen grupp, utan nästan

300 olika aktörer med näst intill lika många sätt

att hantera vård, omsorg och behandling. Arbe-

tar man som utförare för olika kommuner märks

detta tydligt, i allt från upphandling till genom-

förande till uppföljning.

Det är självklart inte rimligt att insatser inom

LSS, psykiatri, ungdomsvård, missbruksvård eller

äldreomsorg ska se olika ut beroende på vilken

sida kommungränsen du bor. Här måste lan-

dets kommuner komma överens. Gör man det

finns också större möjligheter för kommunerna

att samverka, inte bara kring upphandling utan

också i det faktiska arbetet med vård- och om-

sorgstagare.

Landets kommuner behöver lyfta fram sin syn

på hur framtidens välfärd ska utformas. De är an-

svariga nu och framöver, och borde ha en hel del

värdefulla synpunkter kring vad som fungerar i

praktiken och vad som inte gör det.

Patrik UlanderFörbundssekreterare Svenska Vård

När ni läser detta har Svenska Vård precis genomfört Vårkonferensen kring ämnet ”Privat vård – en själv-klarhet!”, där bland andra Anders W Jonsson (C), Lena Hallengren (S), LO, Famna, Företagarna, Almega samt kommande Inspektionen för vård och omsorg medverkat.

Vi har också besökt vår systerorganisation LOS:s

Landsmöte i Danmark, vi har medverkat på mäss-

san ”Vuxna och psykisk hälsa” samt deltagit på S-

kongressen i Göteborg.

Vårt material kring ledningssystem för kvali-

tetsarbete kommer inom kort att uppdateras

och erbjudas alla medlemmar i Svenska Vård. Vi

arrangerar också föreläsningar kring detta med

Per Söderberg, som också tagit fram vårt kva-

litetsmaterial. Kommande datum är 17 maj i

Etisk plattform och värdegrundsarbeteUNDER 2013 FOR TSÄTTER SVENSKA VÅRD arbetet med

frågor kring etik och värdegrund. I samverkan med

Företagarna sitter Svenska Vård med i styrgruppen

för socialdepartementets arbete med en ”Etisk platt-

form” för alla Sveriges vård- och omsorgsgivare, oav-

sett huvudman.

Plattformen ska leda till att medborgarna får större

insyn i verksamheternas ekonomi, anställningsvillkor

och kvalitet. Medverkande är avtalsparter, bland an-

dra Vårdföretagarna, Svenskt Näringsliv, KFO, Kom-

munal, Vision och SSR, samt SKL och Famna.

Ambitionen är att grunden för en etisk plattform

ska vara klar under 2013. De medverkande parterna

ska fortsätta arbetet med att ta fram system för verk-

samheter att ansluta till den etiska plattformen.

Svenska Vårds etikgrupp har parallellt arbetat fram

ett nytt ”Värdegrundsdokument” för att bättre passa

dagens krav på etik, värdegrund och kvalitet. Doku-

mentet ska presenteras och antas på förbundsstäm-

man i anslutning till Vårkonferensen 17-18 april, och

ersätter då den tidigare etiska policyn.

I höst arrangerar Svenska Vård Etikdagen den

7 november, där etik och värdegrundsarbete är i

fokus. Medverkande är bland andra Håkan Thorsén,

Örebro universitet, och Stefan Einhorn, Karolinska

Institutet.

Svenska Vårdgalan och konferenser under 2013

Stockholm. Information om ytterligare tillfällen

kommer efterhand.

Vi planerar också flera föreläsningar, bland

annat kring upphandling. Information finns på

www.svenskavard.se.

Vi medverkar under Almedalsveckan 30 juni

till 7 juli. Flera styrelsemedlemmar kommer att

vara där för att delta i debatter, påverka besluts-

fattare och träffa kollegor. Vi siktar också på att

arrangera egna seminarier och på olika sätt sam-

verka med andra organisationer.

Till höstens konferens 6 november presenteras

ett nytt upplägg – Svenska Vårdgalan. Vi arrang-

erar ett helt nytt evenemang med tillhörande

gala för inspiration och goda exempel. Där lyfter

vi fram många av de fantastiska verksamheter

inom vård, omsorg och behandling som finns i

Sverige. Arbetet pågår för fullt, och under våren

kommer nominerings- och juryarbetet att sätta

fart.

Den 7 november följer vi upp galan med

Svenska Vårds Etikdag, kring etik och värdegrund.

Håll utkik efter mer info på hemsidan!

Vi tar gärna emot tips och förslag på fler aktivi-

teter, kontakta oss på 0771-222 888 eller maila på

info@svenskavard.se

Några råd och frågorfrån barnenBarn vill vara med att bestämma, men inte ta ansvar för allt. De har många obesvarade frågor. Några exempel:

Var ska jag bo?

En ny partner?

Mitt ansvar som barn?

Jag vill ha alla frågor besvarade!

Skolan måste visa förståelse!

En ny studie från Bris visar att en skilsmässa påverkar barnen mer än vad de vuxna verkar förstå. Barnen behöver mer stöd och hänsyn än normalt. Även ”vanliga” skilsmäs-sor påverkar barnen i åratal framåt.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Antalet skilsmässor ligger på en stabil nivå. Däremot ökar antalet vård-

nadstvister. För barn är en skilsmässa inte enklare eller mindre smärt-

sam bara för att andra är med om samma sak. Det konstaterar Sofia

Grönkvist, socionom på Bris.

Tillsammans med kollegan Marie Angsell har hon gjort en rapport

om skilsmässor ur barnens perspektiv. Studien baseras på barnens egna

mejlkontakter med Bris, vilket gör den särskilt värdefull.

De två socionomerna har utgått från hur barnen upplever det. Det

handlar om skilsmässan i stort, alltifrån konflikter till ny familj. Rappor-

ten pekar på hur det är här och nu. Bris moraliserar inte, och har inga

åsikter om antalet avbrutna äktenskap; barnen är i fokus.

Påverkar barnen drastisktStatistiken talar sitt tydliga språk. Av de barn som kontaktade Bris 2012

tog 20 procent av dem upp funderingar kring föräldrarnas skilsmässa.

Problemen och frågorna synes vara gemensamma och likartade.

Syftet med rapporten är att bidra till ökad kunskap om barns upple-

velser och behov av stöd. Barnen som kontaktar Bris anser att skilsmäs-

san är ett radikalt beslut som tas över deras huvuden, och det påverkar

deras liv drastiskt.

– Skilsmässa är ett vuxenbeslut som får konsekvenser för barn, sum-

merar Sofia Grönkvist. Även barn i till synes vanliga skilsmässor be-

barns upplevelser av skilsmässa

höver förståelse från vuxenvärlden. Bara för att skilsmässor är vanliga

blir det inte mindre smärtsamt, svårt, sorgligt eller lättare för barnen

att hantera.

Barnen beskriver ensamhet och att de svåra känslorna sitter kvar un-

der lång tid. De mest utsatta barnen har skilsmässa som en del i sin his-

toria. Det är ytterligare en svårighet att hantera.

Ensamma och utlämnadeSofia och Marie anser att barnens kontakter med Bris tydligt visar att de

unga känner sig ensamma och utlämnade i försöken att förstå och han-

tera känslor och tankar. Barnens utsatthet ökar med föräldrar i långvarig

konflikt och i riskmiljöer. Våld är inte ovanligt.

Särskilt svårt är det om föräldrarna gör uppbrottet till en konflikt om

vårdnaden av barnen. Att vara en del av sådana bråk upplever barnen

som det allra värsta kring en skilsmässa. Tiotusen barn om året dras in i

vuxnas rättsliga vårdnadstvister. Däremot visar forskningen att de allra

flesta skilsmässobarnen mår bra som vuxna.

Rapporten lyfter fram barnens egna åsikter av skilsmässan och föräld-

rarnas konflikter. De berättar vad som är svårt och vad som sårar eller

oroar dem. Här finns en djupare medvetenhet om känslor och praktiska

behov som vuxna kan ta till sig. Rapporten vänder sig till dem som be-

möter barn i sin profession, till exempel socialtjänst, rättsväsende och

skola.

Rapportförfattarna anser att fler vuxna skulle kunna göra skillnad för

alla de barn som är med om en kris i familjen. Det rör sig om att visa

förståelse och respekt för barnets känslor, önskemål, behov och rättighe-

ter. Det behövs vuxna som med empati vågar och kan lyssna på barnen.

– Det handlar om att prata och åter prata. Vi vuxna måste helt enkelt

bli bättre på att fråga, påpekar Sofia.

Möter du barn och unga i ditt arbete?

Vill du veta mer?Besök bris.se/brisakademin

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Dialogisk PraxisPsykoterapi, konsultation, handledning och utbildning till - socialtjänst, hvb-hem och behandlingshem. Även psykosociala utredningar.Speciell kompetens inom trauma, sexuella övergrepp och våld.Inkluderande interkulturellt arbetssätt. www.dialogiskpraxis.seMonica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, dr med. Tel: 0760 - 51 51 63Siamak Noroozy, socionom, leg psykoterapeut, forsk.ass. Tel: 0736 - 40 08 31

Hur bemöter man intolerans?Vilka är Sverigedemokraterna?Hur stor är vit makt-rörelsen?

Expo folkbildar om organiserad intolerans och rasism. Vi skräddarsyr utbildningar för arbetsplatser efter förkunskaper och behov.

EXPOKontakt: utbildning@expo.se

SKOLBERGA HVB ligger i en vacker och naturskön miljö i Stockholm.

Vi är specialiserade inom:

Vuxenpsykiatri Missbruk Neuropsykiatri KBT ESL

Webadress: www.skolberga.seMail: info@skolberga.seTel: Lena Lagerqvist 076-184 29 32

Elever med autismspektrumtillstånd kan vara nöjda med en lägre grad av delaktighet i vissa skolaktiviteter i grundskolan än andra elever. Det visar forskaren Marita Falkmer i sin avhandling inom handikappvetenskap.

Marita Falkmers forskning handlar om grund-

läggande förutsättningar för delaktighet i so-

ciala samspel samt om observerad och upplevd

delaktighet. Studien är gjord i svenska grund-

skolor hos elever med Autismspektrumtill-

stånd (AST), autism eller Aspergers syndrom.

Marita Falkmer har undersökt hur dessa

elever upplevde sin delaktighet i ett antal akti-

viteter genom att låta 22 elever med AST fylla

i en enkät. Hon observerade också eleverna,

som i sin tur jämfördes med sina klasskamra-

ter utan AST. Resultaten visar att eleverna med

AST både upplevde och observerades ha en

lägre delaktighet än sina klasskamrater.

Mer kunskap behövs

Resultaten från Marita Falkmers sju studier

speglar en ganska mörk bild av hur delakti-

ga elever med AST är i svenska grundskolan.

Dock presenterar den tvärvetenskapliga av-

handlingen också positiva resultat och disku-

terar möjliga åtgärder som kan leda till större

delaktighet i grundskolan.

Marita Falkmer anser att nyckeln är kunskap.

Hon säger:

– Om du har en elev med AST i din klass

krävs inte bara insikt i elevens situation, det

krävs också kunskap om hur AST påverkar

elevens sätt att tänka och förstå. Kunskap är

nyckeln till inkluderande skolor för dessa elev-

er.

Marita Falkmer är specialpedagog med in-

riktning mot barn och ungdomar med autism-

spektrumtillstånd. Hon har lång erfarenhet av

arbete med denna elevgrupp inom olika skol-

former samt av handledning och utbildning i

personalgrupper.

Anpassa pedagogiken

Hon påpekar också att det inte bara räcker

med kunskap, man måste också vara villig att

ta konsekvenserna av vad man ser och anpassa

klassrumsstrategier utifrån denna insikt.

Resultaten visade också att lärarna i stor ut-

sträckning kunde bedöma hur eleverna med

AST upplevde sin delaktighet. Det fanns en

viss koppling mel-

lan hur lärarna

upplevde elevens

situation och hur

ofta de genomför-

de anpassningar

av material och ge-

nomförde aktivite-

ter för att påverka

attityderna i klass-

rummet.

– Men det är oroande att det inte fanns en

positiv koppling mellan lärarnas insikt i dessa

elevers situation och hur ofta lärarna uppgav

att de genomförde sociala aktiviteter för att

främja socialt samspel mellan elever med och

utan AST.

Källa: Högskolan i Jönköping, Lärarnas tidning

och Vetenskapsrådet

FaktaElever med autismspektrumtillstånd upplever många

saker annorlunda. AST kännetecknas av begränsningar

inom tre områden; socialt samspel, kommunikation och

föreställningsförmåga. I och med den nya skollagen hör

elever med AST utan intellektuell funktionsnedsättning

hemma i grundskolan och inte i särskolan.

Skolan inkluderar inte alla

• skyddat boende för unga utsatta kvinnor 18-30 år, HVB-hem• skydds- och träningslägenheter

Unga kvinnor utsatta för: • våld, hot, övergrepp • hedersrelaterad problematik • övrig psykosocial problematik

Hemsida: www.ukv.se Föreståndare: Ina Müller 08-652 99 98

Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem

Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se

www.kulabodan.se

• Barn och ungdomar 10 - 18 år• Hög personaltäthet

• 5 platser

Opalen är ett boende med särskild service för flickor enligt 9 8p LSS

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

Utredning – Behandling – AkutNanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för

7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med

traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla

placeringar.

Nanolfsvillans grundläggande mål är att:

• Fullfölja de uppdrag vi åtar oss

• Barnens behov blir tillgodosedda

• Föräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Med vår hjälp får du kraften till förändring

Målgrupp:Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik.

Behandlingsinnehåll:Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.

Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg www.holmen27.nuTel: 0923-211 80, 070-205 44 83 info@holmen27.nuFax: 0923-211 65

HVB- hem och skola för pojkar 7-18 årLSS, LVU, SOL

Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar för att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrån sina egna förutsättningar

och utvecklas till att kunna

leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29

BjörsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att förhöja funktionsnivån i det vardagliga livet för ökad livskvalité

och livsglädje. Vi hjälper våra gäster att växa som människor utan att inkräkta på deras integritet, att ge trygghet,

livsglädje och livsrum i en så hemlik miljö som vi någonsin kan skapa tillsammans.

Attention har 58 lokala föreningar och mer än 13 000 betalande medlem-mar över hela Sverige. Föreningen stöttar såväl barn som ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Uppgiften är att generellt förbättra villkoren för dessa personer. Det inne-bär att utveckla nätverk och stödgrupper, att ta tillvara nya rön inom vård, undervisning och samhällsstöd.

Förutom medlemsavgifter får Attention bidrag från Socialstyrelsen, Skolver-ket, det egna bokförlaget, utbildning, projektpengar, partner/samverkansbi-drag och gåvor från privatpersoner, organisationer eller företag. Förbundet tar sedan 2005 inte emot bidrag från läkemedelsbolag.

Förbundet samverkar med myndigheter, företag och närstående organisationer se-dan starten år 2000. I första hand rör det sig om ideella organisationer som Handi-kappförbundens samarbetsorgan, Bup-kliniker, skolor och specialistmottagningar. Allmänna Arvsfonden har varit viktig.

För närvarande driver förbundet fyra intressanta projekt. Här ingår dels Anhörigpro-jektet, dels Attention Fri, ett treårigt projekt som stöttar personer med adhd och en kriminell livsstil. Vidare det treåriga projektet Unga Vuxna som syftar till att ge ökad egenmakt i vardagen. Slutligen Vägar till jobb för personer med Aspergers syndrom.

Attentions webbplats har rikligt med evidensbaserad information om neuropsykia-triska funktionsnedsättningar på www.attention-riks.se

Såväl behandlingshemmen som socialtjänsten har ibland en bristfällig kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att råda bot på detta fungerar Riksförbundet Attention som en kunskapsbank.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Attention är en intresseorganisation för perso-

ner med neuropsykiatriska funktionsnedsätt-

ningar som adhd, Aspergers syndrom, Touret-

tes syndrom, språkstörningar och tvångssyn-

drom.

Förbundet är oroligt för att kunskapen kring

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är

alltför låg hos socialtjänst, behandlingshem

och familjehem. Det här kan innebära att det

fi nns en risk för att barn och unga med någon

av dessa diagnoser omhändertas på felaktiga

grunder, varvid de sannolikt inte får den stöd

och hjälp de behöver.

Att kompetensen kring neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar är bristfällig på många

boenden visar en enkätundersökning från At-

tention 2012. De allra fl esta ungdomar i grup-

pen förstod inte vad de hade på boendet att gö-

ra eller uppgav att de inte mådde bättre eft eråt.

Ideell organisationDet här är ett scenario med gränsdragnings-

problem som också Föreningen Sveriges So-

cialchefer påpekar för Socialstyrelsen; orga-

nisationen fi nner att i allt för många ärenden

vårdas barn och ungdomar med diagnoser på

institutioner som inte är lämpliga för dem.

När HVB & LSS Världen besöker Attentions

förbundskontor i Johanneshov, Stockholm,

fi nner vi Anna Norrman, organisationens in-

tressepolitiska ombudsman. Det innebär att

hon har kontakter med beslutsfattare inom

olika samhällsområden, påtalar brister i sam-

hället och ställer krav på förbättringar för för-

bundets målgrupper.

Hon försvarar de 13 000 medlemmarna med

stor hängivenhet. De genetiska orsakerna till

att omhändertaganden är vanligare i vissa

samhällsgrupper engagerar henne mycket.

Hjälp till familjen– Funktionsnedsättningarna går till viss del i

arv, vilket medför sämre hälsa, större risk för

missbruk, lägre förvärvsfrekvens, lägre resul-

tat i skolan i en enda ond cirkel, säger Anna

Norrman.

Hennes förhoppning är att hela familjen får

hjälp i form av boendestöd, kontaktpersoner,

vårdbidrag för föräldrarna, särskilt stöd i sko-

lan med anpassad undervisning. Dock gäller

det inte alla, beklagar Anna.

– Det leder inte sällan till att familjerna kol-

lapsar, föräldrarna skiljer sig eller blir sjuk-

skrivna på grund av utmattning. I värsta fall

urartar situationen och barnen blir omhän-

dertagna. Risken ökar om någon av föräldrar-

na har en egen funktionsnedsättning.

Bred förbundspalettHon understryker att det berör samtliga grup-

per med neuropsykiatriska funktionsnedsätt-

ningar. Emellertid är de med adhd mycket ut-

satta.

– Jag vill betona vikten av ett preventivt arbe-

te för att undvika placeringar av barnen. Ju ti-

digare insatser, desto bättre. Dessutom brukar

ett gott samarbete mellan psykiatri, föräldrar,

socialtjänst och skola vara bästa motmedlet.

Både socialtjänsten och anhöriga är särskilt

viktiga. De kan behöva stöd för att täcka kun-

skapsluckor, tycker Anna.

Många medlemmar berättar att när de ber

om hjälp i skolan för sitt barn, blir deras för-

äldraskap ifrågasatt och skolan kontaktar so-

cialtjänsten. I stället borde skolan ta föräldrar-

nas oro på allvar och överväga om det fi nns en

funktionsnedsättning i bakgrunden, som soci-

altjänsten måste ta ställning till.

Attention kan stötta med utbildningar. För-

bundet har både bokutgivning och kurser i sitt

utbud samt tillgång till validerade föreläsare/

experter över hela landet.

Stöd och omtankeDiagnosen adhd är särskilt omdebatterad i me-

dierna. Attention hänvisar till att det fi nns evi-

dens i forskningen, och den visar att det hand-

lar om en funktionsnedsättning. Här förlitar

sig förbundet på vetenskaplighet och beprövad

erfarenhet.

Omtanken för barnen är särskilt viktig för

Anna Norrman. Med rätt stöd, och allt annat

lika, skulle det sociala arvet kunna hejdas, an-

ser hon. De folkhälsopolitiska målen är viktiga;

den dåliga spiralen får inte fortsätta.

– Barnen måste kunna få gå ut skolan med

godkända betyg, och få ett bra liv, säger hon

och spricker upp i ett leende.

”Dessutom brukar ett gott samarbete mellan psykiatri, föräldrar, social-tjänst och skola vara bästa motmedlet.”

Välkommen till en efterlängtad

inspirationsdag inom HVB!23 april på Kulturhuset i StockholmTräffa utställande HVB-verksamheter från hela landet, lyssna på

tankeväckande föreläsare och ta del av nyheter i branschen.

HVB-dagen är ett kostnadsfritt arrangemang för dig som är beslutsfattare inom Socialtjänsten.

Anmäl dig på www.hvbguiden.se/hvbdagen/foranmalan

Arrangör: HVBGuiden.se HVB&LSS Världen

Bills Bo & Utbildningsgård tel. 0294 211 74www.billsbo.se

Bills Bo & Utbildningsgård är en miljöterapeutisk HVB-verksamhet som vänder sig till missbrukande fl ickor/kvinnor i åldrarna 16-22 år.

Verksamheten är väletablerad och kan visa på goda resultat.

Vi har genom åren utvecklat tydliga genuspedagogiska behandlingsmetoder.

HVB för flickor 12-18 år

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

HVB för flickor 12-18 år

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 87 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

Boendestöd, träningslägenheter och kvalificerat kontaktmannaskap

Ungdomsvärnet

Boendestödet ligger i Liljeholmen

och träningslägenheterna i Stock-

holms närförorter.

Målgrupp

Unga vuxna i åldern 18-25 år som

är i behov av boende med individ-

uellt anpassade socialkurativa

insatser, personligt stöd och social

träning.

Övergripande mål

Den unge ska öka sin förmåga att

leva ett självständigt, ansvarsta-

gande, socialt liv och rustas för att

klara ett eget boende.

Arbetssätt

Våra tre grundpelare är: social trä-

ning, social färdighetsträning och

kvalificerat kontaktmannaskap.

Telefon: 08-659 30 32, Fax: 08-659 30 36E-post: info@ungdomsvarnet.sewww.ungdomsvarnet.se

• Dipl Alkohol- och drogterapeut• Dipl Anhörigterapeut• Dipl Tolvstegsbehandlare•

Detta är kompetenserna somsaknas i Sverige idag!

Distansutbildning som räddar liv! Via nätet! Jag kan plugga när jag vill! Deltid, i egen takt!

Vi skräddarsyr för ditt behandlingshems behov!

Detta är kompetenserna som saknas idag!• Dipl Alkohol- och drogterapeut

• Dipl Anhörigterapeut

• Dipl Tolvstegsbehandlare

Nu även Grundutbildning psykoterapi. Välj mellan tre olika

inriktningar! Två dagar/mån i Stockholm!

Nu är det dags! Vidareutbilda din personal!

På distans, via nätet!

Dygnet runt vård för familjer• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). SoL, LVU.

• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning

och första tiden därefter.

• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse

på utredningshem.

• Akut / skyddat boende.

Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se

Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. Föreståndare Katinka Hemmingsson.

Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

Storsättra GårdUtveckling genom samspel

HVB hem till salu

i Sörmland.För info 073 - 510 83 00

Det lilla behandlingshemmet med de stora möjligheterna.

Här skräddarsys en behandling för alla familjemedlemmar.

Mamma-pappa-barn, mamma-barn, pappa-barn och gravida.

”Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon”

Hammarby FamiljebehandlingHerrgården, 812 41 Gästrike-Hammarby

Tel: 0290-337 70 Mobil dygnet runt: 070-285 71 38

Hemsida: www.abghh.se E-post: hammarby.familjebehandling@telia.com

NYA HAMMARBY FAMILJEBEHANDLING

Den svenska beroendevården hyser ett antal tvivelaktiga terapeuter. Det handlar om ”hitte-på-terapeuter” som behandlar utan evidens, och i stället riskerar sprida ogrundade myter. Narkotikaforskare Björn Johnson är trots allt optimistisk; tiden talar för vetenskaplighet.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG FOTO: KRISTER HANSSON

När beroendevården diskuteras i medier och på in-

ternet fylls kommentarsfunktionen inte sällan av hår-

da ord och raljanta personangrepp. Här fi nns ett min-

fält av åsiktsgeneraler och ”terapeuter” med påhittade

yrkestitlar. Narkotikaforskare Björn Johnson ryggar

inte för att ta diskussionen.

Björn Johnson är docent i socialt arbete, och fors-

kar bland annat om narkotikapolitik på fakulteten för

hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Inriktning-

en ligger främst på underhållsbehandling för opiatbe-

roende med buprenorfi n och metadon.

Ful opinionsbildningDet fi nns en stor allmän okunskap om vetenskapli-

ga sammanhang och nya rön inom forskningen. Det

lämnar utrymme för lycksökare, som startar tvivel-

aktiga behandlingar för utsatta personer. Här fi nns

”kliniker” som med aggressiv marknadsföring upp-

ger sig kunna behandla olika beroendetillstånd, men

utan belägg för att deras metoder fungerar.

Björn Johnson nämner Dysberoendeklinikens be-

handling för sexmissbrukare som ett exempel.

– I bästa fall är det en behandling vi inte vet om den

fungerar, för ett problem som vi inte vet om det fi nns,

säger han i en stund av eft ertanke.

Kvällstidningarna bidrar med att gå i fällan, och de

skriver om missbruk på ett oseriöst sätt. Det Björn

Johnson störs av är att klinikerna driver en ful opi-

nionsbildning. De far med osanning om sin egen be-

handling, och kritiserar behandlingsmetoder som

har vetenskapligt bevisad eff ekt.

Inom missbruksvården fi nns ett nytt skrå, addikto-

logen. Björn Johnson anser det är en ”hittepå-titel”

kopplad till en ”hittepå-verksamhet”, med ett ”uni-

versitet” under ledning av en ”psykologterapeut”, vars

verksamhet drivs av ett behandlingshem.

Utbildningen i addiktologi är sammanlagt 18 dagar

fördelat på tre år, däreft er blir man ”certifi erad”.

– Pyttsan, vilka dumheter! Vad lär de sig på dessa 18

dagar? Jämför det med socionomutbildningens hel-

tidsstudier under tre år, suckar Björn Johnson med

ett ansträngt leende, i samband med intervjun som

sker i en skramlig frukostmatsal på ett hotell i cen-

trum av Stockholm.

Kris i behandlingsfråganHan tycker att organisationen Kris, kriminellas re-

vansch i samhället, oft a agerar särskilt problematiskt,

trots att organisationen annars är både hedervärd och

nyttig. Men dess opinionsbildning är ensidig, hård-

vinklad och sparkar nedåt, genom att den aktivt pro-

pagerar mot underhållsbehandling för heroinister.

Kris hävdar att Subutex missbrukas. Så är det, med-

ger Björn Johnson, men underhållsbehandlingen

läcker inte som ett såll, resonerar han. Dagens forsk-

ning bekräft ar inte Kris argumentation.

Lotta Thell: Utan en tanke (handlar om Hassela)

Lo Kauppi: Bergsprängardottern som explode-rade (handlar om hennes missbruk, samt en del om Hassela)

PO Enquist: Ett annat liv (memoarbok, sista de-len handlar om alkoholmissbruk och tolvsteg)

Björn Johnson anser att Kris använder ett ne-

gativt budskap som slår mot de narkomaner

som valt att söka en annan väg ur missbruket

än den organisationen förespråkar.

Ända sedan 60- och 70-talet har missbru-

karvården varit ett område för lycksökare. På

den tiden fanns ingen vetenskaplig forskning

kring vilka metoder som fungerade eller inte.

Dock har både forskningen och kontrollen

från myndigheterna blivit bättre de senaste de-

cennierna.

– Sverige behöver en effektiv, verklighetsan-

passad och human narkotikapolitik. En sådan

måste bygga på kunskap om hur olika åtgärder

fungerar i praktiken, inte på ideologiska dog-

mer.

Utbredd politisk okunskapHan tror att huvudproblemet är att varken al-

liansen eller oppositionen satt sig in i frågorna;

ren okunskap alltså. Endast ett fåtal politiker

har satt sig in i ämnet. Däremot ser han posi-

tiva lokala initiativ, till exempel region Skåne

som satsat på beroendevården, bland annat ge-

nom att bygga ut och utveckla underhållsbe-

handlingen. Det har medfört att andelen heroi-

nister på sprutbytet i Malmö minskat kraftigt,

eftersom många gått in i behandling.

– Och detta utan någon hjälp från staten. Sta-

ten och Socialstyrelsen har snarare stjälpt ut-

vecklingen.

Hemsnickrad missbruksvård med bristfällig

evidens är inte ofarlig:

– Risken är att det finns skadliga behand-

lingseffekter. Dessutom finns nästan inget fors-

kat om detta. På senare år har det utkommit ett

antal skönlitterära böcker skrivna av personer

som drabbats negativt av tidigare behandlings-

erfarenheter.

Hopp för HVBTrots ökade krav på validerade metoder anser

han att behandlingshemmen och tolvstegsme-

toden inte är uträknade. Tolvstegsmetoden är

omdiskuterad och väl etablerad på många av

landets behandlingshem i samband med alko-

holberoende. Den fungerar även på en del nar-

komaner (läs mer nedan).

Björn Johnson anser att de behandlingshem

som arbetar med psykosociala insatser inte be-

höver vara rädda för medikaliseringen av miss-

bruksvården.

– Deras kompetens kommer alltid att behö-

vas även för personer som får läkemedel för si-

na beroendeproblem. Dessa problem har ofta

sociala orsaker vilket kräver kombinationsbe-

handling. Det är ett multiprofessionellt om-

råde.

Det finns knappast någon evidens för lång-

siktiga effekter av psykosocial vård vid be-

handlingshem i samband med tungt narkoti-

kaberoende. Sannolikt beror det delvis på att

effekterna inte är så stora och att området är

svårt att forska på. Det är enklare att forska om

mediciner.

– Därför föreslår jag ett mer liberalt behand-

lingssystem. Forskningen visar att även be-

handling med mycket små effekter kan vara

kostnadseffektiv. Mitt råd är en generös pla-

cering på HVB så länge behandlingen inte är

skadlig.

– Det är bättre att låta tusen blommor blom-

ma!

Tolvstegsmetoden har evidens vid alkoholberoende, och kan även fungera för en del narkomaner. Dessutom börjar tolvstegsrörelsens nordamerikanska Hazelden nu med metadonbehandling; en sensation inom tolvstegs-rörelsen.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Sedan starten, vid slutet av 1940-talet, har ett av världens största be-

handlingshem Hazelden behandlat missbrukare enligt det drogfria

underhållsprogrammet Minnesotamodellen som använder tolvstegs-

modellens metodik. Överraskningen var mycket stor när man ny-

ligen beslöt att inleda läkemedelsassisterad tolvstegsbehandling för

opiatberoende.

Skälet är att Hazeldens chefsläkare pekar på den epidemi med opi-

atöverdoser som nu sköljer över USA. Antalet döda har på tio år ökat

från 3 000 till över 15 500 dödsfall. Dessutom uppgår antalet ameri-

”Pyttsan, vilka dumheter! Vad lär de sig på dessa 18 dagar? Jämför det med socionomutbildningens heltidsstudier under tre år.”

kaner beroende av receptbelagda opiatläkemedel till tolv miljoner år

2009. Hazelden, som är mitt i frontlinjen, rapporterar också att 41

procent av klienterna är ungdomar.

Metadon en symbolisk betydelseDen nya läkemedelsassisterade behandlingen med metadon/bupre-

norfin inkluderar de traditionella behandlingsstegen enligt Minneso-

tamodellen. Narkotikaforskare Björn Johnson tror att detta kommer

att få en stor symbolisk betydelse.

– Tolvstegsmodellen har en klar evidens vid alkoholberoende. Den

hjälper en del personer att dricka mindre och en del att bli alkohol-

fria. Därtill också en del narkomaner, eftersom den metoden har en

så lång tradition att det blir ett slags självläkning.

Han pekar på att tolvstegsbehandlingen har funnits så länge i Sve-

rige att tiotusentalspersoner med narkotikaberoende genomgått be-

handling. Även om bara en liten andel av dessa blir hjälpta av be-

handlingen innebär det att hundratals personer blivit drogfria delvis

med hjälp av tolvstegsmetoden.

Provita – första steget till ett bättre livProvita har i mer än 25 år behandlat vuxna kvinnor och män i beroende av alkohol, droger och spel. Vår behandlings-modell grundar sig på Anonyma Alkoholisters 12-stegspro-

gram, med inslag av KBT (kognitiv beteende terapi).

För varje individ lägger vi upp en individuell behandlingsplan som bland annat innehåller enskilda samtal, gruppterapi, tillitsövningar, föreläsningar och filmer. I behandlingen ingår också regelbundna besök på AA- respektive NA-möten.Provita har öppenbehandling, primärbehandling, förlängd behandling, utsluss och obligatorisk efterbehandling under ett år. De anhöriga bjuds in att delta i en sk. familjevecka.

Kontaktuppgifter: Provita, Vanåsgatan 60, 216 20 Malmö Tel. 040-35 01 00 www.provita.se

M A G N U S L A D U L Å SS KO L A N

HÄLSOCENTRUM

KOMPETENSCENTRUM

Diö HVBÖppenvård

Förstärkt HVB-hem

Akutplacering - transport

Utredning

Utsluss - lägenheter

Köp enkelt vårdplats utan ramavtaldygnsavgift HVB 3 000kr Öppenvård 1 800kr

Tel: 010-20 99 700

E-post: info@crewford.se

Vi har nytt telefon-nummer

Bonitas personal ger omsorg både med hjärna och hjärta. Företaget ägs och drivs av tre systrar. Vår vision är att erbjuda tjänster av hög kvalitet där arbetet utgår från en gemensam värdegemen-skap baserad på en humanistisk människosyn. WWW.BONITAS.SE

OMSORG SKRÄDDARSYDD

FÖR DIG

Kvinnohemmet RosenBehandlingshem med specialanpassat program för målgruppen våldsutsatta missbrukande kvinnor.

Vi arbetar med missbruk och våld som två huvud- problem men även med EMDR, traumabearbetning.

Väl inarbetad verksamhet sedan 2000, med goda referenser.

www.kvinnohemmet-rosen.seE-post: lena.stenberg@telia.comTele: 0290-76 68 50

Torsbygården• Hem för vård och boende (HVB) samt Särskilt boende

enligt SoL nära Hemmesta

• LSS boende finns i Gustavsberg

• Målgrupp: Psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

• Vi arbetar med tydliggörande pedagogik

• Kognitivt perspektiv

Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01

Hemsida www.torsbygarden.se

Lappetorp erbjuder boende, behandling och skola för pojkar, 12-19 år, med psykosocial- & neuropsykiatrisk problematik samt övergreppsspecifik behandling.

hvb-lappetorp.se

Vi utför riskbedömningar enligt instrumentet ERASOR – ett instrument för att bedöma ungdomars risk för återfall i sexuella övergrepp. Vi tar emot placeringar enligt SoL och LVU.

Nyhet! Fristående grundskola åk 6-9

Kv

alitetsindex

SIL8.8

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Missa inte nästa nummer av

Nästa nummer ägnar vi åt LSS i ett antal artiklar. Vi besöker forskaren Malin Broberg vid Göteborgs universitet. Hennes avhandling visar att föräldrar till funktionshindrade barn mår dåligt. Med projektet Riktat Föräldrastöd fördjupar hon nu kunskaperna till föräldrar och socialtjänsten. Malin Brobergs arbetsmetod kan vara till nytta för hand-läggare, utredare och behandlare.

HVB & LSS Världen besöker en daglig verksamhet i Solna. Dessutom försöker vi ta ett nytt grepp på frågan om jobb till personer med funktionsnedsättningar. Vidare synar vi dem som tycker att LSS behöver moderniseras eller ingå i social-tjänstlagen.

Vi glömmer självfallet inte bort behandlingshemmens vardag. Vi har träffat Lia Ahonen, forskare i socialt arbete, som tycker att alla veckans timmar måste ha ett terapeutiskt syfte inom institutionsvården. Det räcker inte att ge ungdomar behandling tre timmar i veckan i en verksamhet som pågår dygnet runt, anser Lia Ahonen.

Vi kommer även att skriva om missbruk. Den ideella organisationen X-cons stöder före detta kriminella tillbaka in i samhället. Dessutom tillåter den substitutionsbehandling med metadon för opiatberoende. X-cons har även samverkans-avtal med Kriminalvården i Stockholm; klart intressant!

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla förslag till bjorn@hvblssvarlden.se

Nästa nummer av HVB&LSS Världen utkommer v. 37 (september 2013).

Vill du synas i tidningen? Med en annons i HVB LSS Världen kan du vara säker på att nå rätt målgrupp. Kontakta Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93.

Manifestationen ”Utan assistans stannar livet” vid Slussen i Stockholm 2012

recommended

Plats för anknytning.

Det är här det kan börja. Anknytning handlar om att få vara med, att omfamnas av en social gemenskap tidigt i livet. Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga upp tilliten hos de som kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetar med att låsa upp tilliten och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att varje barn och ungdom som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

www.cean.se

www.kvinnofridslinjen.se

Stödtelefon för dig som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.

Johan Anderberg: Cannabusiness

»Journalisten Johan Anderberg har fångat upp både den inter-nationella legali serings-trenden och vårt behov av en mer nyanserad bild av cannabis. Han har lyckats bra. I en sam-hällsdebatt där försök till för djupning ofta

slås bort som drog propaganda är Cannabusiness en frisk och inte särskilt sött doftande fl äkt.« (borås tidning)

Foto: Sofi a Runarsdotter

HVB&LSSFÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLINGVÄRLDEN

2-2013pris: 60 kr

Posttidning BReturadress: HVB&LSS VärldenBox 4028, 169 04 SolnaAdressändring: adress@hvblssvarlden.se

HV

B&LS

S V

ärld

en 2

- 20

13F

ÖR

DIG

SO

M A

RB

ET

AR

INO

M V

ÅR

D, O

MS

OR

G O

CH

BE

HA

ND

LIN

G

NYtidning

Besök hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

abc om adhd

Experter bäst på autism

Tvivelaktiga terapeuter

Vanlig skilsmässa -ovanligt för barn

Daglig verksamhet -

ett slag för livet

Vi samarbetar med Svenska Vård

Hej Märta, får jag blidin extramamma ett tag?

Sverige behöver fler kompetenta familjehem ...... som klarar av att sätta ”BARNENS BEHOV I CENTRUM” – BBIC.

Attendo Individ och Familj kan i dagsläget bidra med 244 sådana hem men söker fler. Vill du bli ett av dem, eller arbetar du inom socialtjänsten och söker en trygg placering? Ring 08 505 372 70 för mer information om våra jour- och familjhem.

Ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00. Ett samtal räcker. Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/beroende.

Scanna koden med din smartphone

och läs mer. FOTO

: JOE

L ST

OCKM

AN

Tema: Neuropsykiatri