HVB&LSS Dagarna vår 2015

Spännandeföreläsningar

Mingla blandintressanta

utställare

HVB&LSSDAGARNA 2015

Gratis kunskaps- och inspirationsdagar

HVB&LSS VÄRLDENS MÄSST IDNING FÖR HVB & LSS-DAGARNA VÅREN 20 15

Annika Östberg:

Ingen kan blidrogfriutan hjälp

Stockholm 24/3 Stockholm 25/3KULTURHUSET STADSTEATERN

Malmö 7/5MALMÖ KONSERTHUS

DU HAR VÄL INTE GLÖMT ATT ANMÄLA DIG?hvbdagen.selssdagen.se

ProgramFöreläsareFöreställningarUtställare

Vi bjuder på god lunch

Anmäldig!

Stockholm 24/3, 25/3 • Malmö 7/5HVB&LSS

DAGARNA 2015Gratis kunskaps- och inspirationsdagar

InnehållAnnika Borg: Det är ingen fara, du är bara människa ............................ 3

Per-Erik Lundberg: Sen rökdebut minskar risken för drogmissbruk ...... 6

Annika Östberg: Ingen kan bli drogfri utan hjälp ..................................10

Marie Adolfsson: Nytt diagnossystem gynnar de med autism .............. 14

Maria Grimståhl: Kunskapsbristen om autism drabbar barnen ............18

Adam Grabavac: Advokaten med LSS som sitt kall ............................. 22

Teater på LSS-dagen: Unika.nu och Föreningen JAG uppträder ......... 23

Hallplan & Program HVB-dagen Stockholm ......................................... 26

Hallplan & Program LSS-dagen Stockholm ......................................... 28

Hallplan & Program HVB/LSS-dagen Malmö ....................................... 30

HVB/LSS-Dagarna arrangeras av HVBGuiden.se/LSSGuiden.se

Chefredaktör/reporter: Marianne Lagerbielke, [email protected] Ansvarig utgivare: Erik BergdorfGrafisk form: Helena Wikström Tryckeri: MittMedia Print

Annonsbokning: Helene Fröberg, 08-459 24 32, [email protected]/traffic: [email protected] Annonsproduktion: Helena WikströmUtges av: Compro Cura AB Råsundavägen 1, 169 67 Solna Tel: 08-459 24 00 E-post: [email protected] Internet: www.hvbguiden.se, www.lssguiden.se

BOSTAD UNG/Boende för ensamkommande (PUT) och Träningsboende för Ungadrivs utifrån Stockholms Stadsmissions värdegrund med fokus på egenmakt och delaktighet i vårt gemensamma samhälle. Vi finns centralt i Stockholm.

Ring oss gärna för mer information eller frågor om placeringar. 08-68 42 3287www.stadsmissionen.se/bostad-ung

Stockholms Stadsmission driver ävenOneeighty – att nå de onåbarawww.stadsmissionen.se/oneeighty

Gunilla Hjelm, rektor. Rudolf Steinerstiftelsen, Ekgårdens gymnasiesärskola, 610 74 Vagnhärad. Tel: 0156-261 54. Mobil nr: 073 707 06 77. E-post: [email protected]

Ekgården är ett särskoleinternat som har två barn- och ungdomsboenden enligt LSS § 9.8. Vi tar emot ungdomar i åldern 16-21år som har behov av stöd och hjälp inom personkrets

LSS § 1.1. Skolan har individuellt program på gymnasienivå.

Kontakt: Doris Straihamer, föreståndare: [email protected] Tel: 070 466 99 20 www.ekgarden.info

Ekgården är ett särskoleinternat som har två barn- och ungdomsboenden enligt LSS § 9.8.Vi tar emot ungdomar i åldern 16-21år som har behov av stöd och hjälp inom personkrets LSS § 1.1.

Skolan har individuellt program på gymnasienivå.

Kontakt: Doris Straihamer, föreståndare: [email protected]: 070 466 99 20 • www.ekgarden.info

Anmäldig!

ANMÄL DIG PÅ:hvbdagen.selssdagen.se

3HVB/LSS-Dagarna arrangeras av HVBGuiden.se/LSSGuiden.se

vårenHVB/LSS-Dagarna Stockholm&Malmö 2015

Annika Borg:

”Det är ingen fara – du är bara människa”

Annika Borg ifrågasätter dagens rådande samhällsnorm och menar att det är nyttigt att vända på perspektiven för att må bättre. Människor behöver avdramatisera vardagen och sänka kraven på sig själva för att få ihop livspusslet.

i vår tid är normen att alla ska vara duktiga och många har en stor press på sig. Annika Borg menar att tanken om vad som är ett normaltillstånd kan diskuteras. Går det att alltid vara lycklig och harmonisk? Många män-niskor upplever en olycka över just det faktumet att de inte har lyckokänslor hela tiden.

– Många försöker hinna med så mycket som möjligt istället för att ifrågasätta vad som är rimligt att hinna med. Att jobba med motbilder av vad som är lyck-at och fråga sig själv om de orkar med det de gör är ett bra sätt att få distans till saker och ting. Vad händer om jag inte klarar av livspusslet? När pressen och idealen blir en tvångströja kan man fråga sig vad konsekvensen blir. Jag tycker

det borde finnas en större diskussion om hur vi mår av samhällsidealet som råder idag, säger Annika Borg.

Annika jobbade som präst i olika omgångar 1991–2004 och doktorerade i teologi 2005 med en avhandling om kön och bibeltolkning. Under årens lopp har hon haft många förtroendeuppdrag, bland annat i Pressens opinions-nämnd och Rädda barnens etiska råd. Efter att hon doktorerat sa hon upp sig från sin fasta tjänst som präst för att på heltid arbeta med opinionsbildning, teologiundervisning, föreläsningar inom ledarskap, etik, existentiell hälsa och livsfrågor samt skriva fler böcker.

– Det går inte att vara överallt och ge 100 procent, man får göra val. Jag hade många idéer och lockades av att arbeta mer fritt och vara fri i såväl tanke som handling. Min röda tråd har varit att hjälpa människor och bidra till samhälls-dialogen, säger hon.

Livskval drabbar alla

Alla människor genomgår livskval och mår dåligt emellanåt oavsett bra eller mindre bra sociala förutsättningar, ålder, yrke eller bostadsområde. Hon fann att fördelningen livsexistentiella frågor och tankar är solidariskt fördelade i samhället.

HVB-Dagen 24 mars – StockholmNamn: Annika BorgYrke: Teologie doktor, präst, ledarskaps-utvecklare, författare, krönikör, radiopratare

LSS-Dagen 25 mars – Stockholm

4 HVB/LSS-Dagarna arrangeras av HVBGuiden.se/LSSGuiden.se

våren2015 HVB/LSS-Dagarna Stockholm&Malmö

Annika Borg föreläser 24/3 kl. 10.45 och 25/3 kl. 14.30

– När jag arbetade som fängelsepräst och studentpräst fann jag att många kände sig ensamma och led av att inte vara tillräckliga. Även jag gör det emel-lanåt och har tillkortakommanden. Men samtidigt försöker jag se på mig själv med en mildare blick: ”Det är ingen fara, du är bara människa Annika.” Det är viktigt att förmedla att jag också är människa och har erfarenhet av samma saker som alla andra.

För att hämta energi försöker Annika hitta saker som är roliga att göra och ger energi. För hennes del har skrivandet, kreativa samtal och att få debat-tera gett energi. Djurlivet är också något som intresserar henne. En helgkurs i viltrehabilitering i Huskvarna finns i bagaget. Bland kursuppgifterna ingick att lägga tre sorters bandage och att utfordra skadade vilda fåglar. Hon har själv tagit hand om en skadad kattuggla och tornseglare.

– I Gamla stan finns en liten park dit jag brukar gå för att titta på fåglar som äter. Jag får frid och livsglädje av djurlivet och njuter av att se när de äter el-ler jagar bort varandra. Att vara i nuet och göra något helt annat än att jobba ger energi.

Direktsändningar som skapar puls

Annika svarade under tio års tid på livsfrågor från läsare i tidningen Amelia. Allt började med att redaktören ville ha någon som inte var psykolog, men som ändå var bra på tankar kring svåra frågor som kan hända i livet.

– Mest uppmärksamhet gav jobbet som Veckans coach på Radio Stockholm P1. Jag försökte se på problemen från ett annat perspektiv tillsammans med lyssnarna. Direktsändningen gjorde att det blev interaktion vilket skapade puls och nerv – ett nu som jag gillar, säger Annika.

Genom sitt författarskap, debatterande i tidningar, jobbet som präst och

andra arbeten har hon träffat många män-niskor i sitt liv. Vissa livsöden berör och finns kvar i tankarna.

– Man bär med sig många. En som jag ofta tänker på är en ung person som hade svårt med en stor sorg efter en person som gått bort. Tillsammans kunde vi låsa upp dörren med dubbla slag och komma vidare. Jag gjorde en resa med den tonåringen och livet blev rätt bra ändå, trots allt. Det är länge sedan nu, men jag tänker på det fortfarande då och då.

Att förlora någon närstående har hon själv upplevt, pappa gick bort för 8 år sedan och mamma hösten 2014. Att förlora sina föräldrar var en lång sorg-process för henne – trots att hon jobbar med död och sorg till vardags. Att gå igenom egen sorg förändrar en som människa. Och för att kunna hjälpa andra människor i sorgprocesser på ett bra sätt måste man vara klar med sin egen sorg.

– Det är nåd att få hjälpa andra människor. Ofta får man en direkt respons på något man skrivit eller sagt. Det kan leda till en ny tanke hos en person med sorg som får den att gå vidare. I det här arbetet behöver man aldrig ställa sig frågan om ens arbete är meningsfullt. n

Är det ingen som förstår?VISION UTREDNINGSHEM TÅSJÖ är ett HVB-hem för unga män och kvinnor i åldrarna 15 till 21 år. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebe-teende, psykiska problem och social problematik.

www.visionutredningshem.se



VISION UTREDNINGSHEM TÅSJÖ är ett HVB-hem för unga män och kvinnor i åldrarna 15 till 21 år. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebete-ende, psykiska problem och social problematik.

Är det ingen som förstår?





VISION UTREDNINGSHEM TÅSJÖ är ett HVB-hem för unga män och kvinnor i åldrarna 15 till 21 år. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebete-ende, psykiska problem och social problematik.

Är det ingen som förstår?

Är det ingen som förstår?Vison Utredningshem tÅsJÖ är ett hVB-hem för unga män och kvinnor i åldrarna 15 till 21 år. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebeteende, psykiska problem och social problematik.

Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga.

Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser.

Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns.

[email protected] | www.mogard.se010-471 66 00

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra!

HVB/LSS-Dagarna Stockholm&Malmö2015


våren

Namn: Per-Erik LundbergYrke: Narktoikapolis och ordförande Riksförbundet för narkotikafritt samhälle

HVB/LSS-Dagarna Stockholm&Malmö 2015


våren

Föräldrar, socialtjänst, politiker och polis har mycket att tjäna på att gadda ihop sig. Nar-kotikapolisen Per-Erik Lundberg lever efter devisen att missbruk kan brytas och har flera handfasta tips för att stoppa missbruk och vart samhället ska lägga resurserna.

per-erik lundberg har ett outtröttligt engagemang för narko-tikafrågor. Ett intresse som gått som en röd tråd genom hans liv enda sedan ungdomsåren. Arbetet som polis i 30 år och ett mångårigt ideellt arbete för Riksförbundet för narkotikafritt samhälle (RNS) har gett honom unika kun-skaper om såväl droger som missbrukarbeteenden. Ett arbete som fört honom nära de personer han mött i sitt jobb och bjudit på många känslomässiga berg- och dalbanor.

– Glädje och energi är när de ringer från receptionen och spontanbesökaren är någon före detta missbrukare som kommit för att presentera sin fru, 3-må-naders bebis och tacka för att jag räddat livet på honom för att jag har gripit honom. Motgångarna är när man inte lyckats haka upp någon som fortsätter sin drogkarriär eller dör av en överdos. En 19-årig tjej som jag följt i flera år och har drogat så mycket MDPV att hon behöver en ny lever. Det känns för jävligt och man blir förbannad på rättsväsendet för att straffvärdet för att bru-ka och sälja droger inte är högre, säger Per-Erik Lundberg.

MDPV-härvan

Genom sitt heltidsjobb på gatulangningsgruppen i Västmanland har han full koll på de droger som finns ute i samhället. Vanligaste bland ungdomar just nu är hasch, cannabis och syntetiska nätdrogen spice, däref-ter kommer benzodiazepiner (läkemedel som skrivs ut som lugnande medel, sömnmedel och mot epilepsi och smär-ta). På sista plats kommer syntetiska katinoner som ex-empelvis MDPV. Centralstimulerande MDPV narko-tikaklassades 2010 och 10 grams innehav gav fängelse. 2011 ändrade Högsta domstolen innehavsmängden för straff från 10 till 500 gram, med motiveringen att det inte finns någon anledning att skilja MDPV från amfetamin, vilket resulterade i en ökad popularitet. För ett rus krävs 5 milligram.

– En missbrukare som fått en överdos kan bli våldsam och

få paranoida psykoser. Ett tag hade vi rena rama dårhuset här på Västerås Cen-trallasarett. Personalen på akuten sprang och gömde sig inne på toaletten av rädsla för aggressiva och våldsamma patienter. En avtändning krävde hästsdo-ser av bensodiazepiner och haldol (antipsykospmedicin) och ibland fick man söva ned dem. Hörde att en patient låg nedsövd i två veckor.

Socialministern fick upp ögonen för MDPV

Under intervjun sticker en kollega in huvudet i rummet och berättar att de snart ska åka ut på span.

– Ni får inte glömma bort mig. Jag vill hänga med, hojtar Per-Erik, som för-klarar att han tycker det är särskilt kul att vara ute på ”span”. Det är i de ögon-blicken han möter personer med missbruksproblematik och kan minska eller upptäcka narkotikans spridning.

Andra viktiga tillfällen är mötena med regeringens Alkohol-, narkotika-, do-ping- och tobaksråd (ANDT). Under alliansregeringens period lärde han kän-na ministrarna på de mötena och kunde på så sätt påverka narkotikafrågan i Sverige. Möten med den nya regeringen är också tänkta att äga rum, men inga datum är ännu bestämda.

När MDPV härjade i Västerås under 2012 häktades en storlangare. Per-Erik lyfte luren och ringde Maria Larsson, biträdande socialminister i alliansre-geringen, och bad henne komma lyssna på langaren om drogens farlighet, MDPV-missbruk och hans liv.

– Hon kom hit på en gång med bil och Säpovakt och förklarade att hon bara hade en timme på sig. Hon stannade i två timmar. Maria brinner verkligen för narkotikafrågan på ett genuint sätt och inser vikten av att bekämpa narkotikan i samhället. Vänsterpartiet vill legalisera bruket och vissa politiska ungdoms-

förbund som går i bräschen vill legalisera cannabis. Det är helt fel och de har inte förstått problemen med narkotika. Cannabis är inkörs-

porten till tyngre och farligare droger.

Maxa ungdomarna och lägg allt krut på cannabis och spice

För att bekämpa droger effektivt ska man styra bort folk från droger på ett tidigt skede. Ju längre missbruk desto svårare att ändra kurs. Därför ska all energi läg-gas på ungdomar och på att stoppa bruket av cannabis och spice – som ofta är den första drog som ungdomar

provar. Lagarna för att tvångsvårda missbrukare är bra, men tillämpningen av lagarna hos socialtjänsten stryps på

grund av dagens ekonomiska ramar.

HVB-Dagen 24 mars – Stockholm

Per-Erik Lundberg:

Sen rökdebut minskar risken för drogmissbruk

Upp-täck missbruk

hos ungdomar: Dalande betyg, nya hemliga

vänner, nytt kamratgäng, märkliga sovvanor och plötslig ohälsa, uppre-pad snuva, blodröda ögonvitor, små/stora pupiller, hosta, försämrad hy-

gien. Titta efter blodfläckar, me-tallfolie, majspipor, rizzlapap-

per, mycket pengar och flera mobiler.



– Visst kan man få bort folk från drogträsket. Jag har kontakt med många missbrukare jag träffat ge-nom åren och uppskattningsvis har 40 procent ta-git sig ur sitt missbruk och kunnat stå emot.

Under sina 30 år i tjänsten har Per-Erik noga följt hur drogmissbruk hos unga startar och gemen-samma nämnare är att det sker tillsammans med kompisar under alkoholrus. Vid narkotikapreven-tion spelar familj och umgänge en stor roll.

– Se till som förälder att ha en god kontakt med barnen. Ett bra tillfälle är att äta middag ihop varje kväll och skanna av hur dagen varit och vad som händer. Ha tydliga regler och håll på reglerna. Var fyrkantig. Maximera ungarna genom att hålla på rökdebuten. Dels är det inte bra för hälsan, men det är också en riskfaktor för att gå in i ett narkotika-missbruk. Om man inte kan röka cigaretter så blir det svårare att hosta sig igenom sin första joint. n

Mest använda droger i Sverige just nu:

Hasch/cannabis: Cannabis är ett sam-lingsnamn för hasch och marijuana. Cannabis sativa-växten innehåller rus-ämnet THC (tetrahydrocannabinol). Ris-kerna med cannabis är framförallt att det påverkar tänkandet och hjärnan, särskilt hos tonåringar.Nätdrogen Spice: Röks och ger samma rus som cannabis. Torkade örter med tillsatser av syntetiska cannabinoiden (med hjälp av lösningsmedel). Överdos innebär risk för psykoser, njursvikt och i extrema fall epileptiska anfall. Nätdrogen MDPV: Centralstimulerande drog som tillhör gruppen syntetiska kati-noner. Vitt eller gulaktigt pulver som äts, röks eller injiceras och liknar amfetamin- och ecstacyrus. Svårdoserad med stor risk för förgiftning och överdos.

90 procent av alla hasch kommer från Marocko och de syntetiska drogerna kommer till största del från Kina via Europa.

Per-Erik Lundbergföreläser 24/3 kl. 9.15

MÅLGRUPPMän och kvinnor med psykiska och/eller sociala handikapp. Även LVM, LPT och LRV

BEHANDLINGSMETODSocialpsykiatrisk med psyko-dynamisk och kognitiv inriktning

www.solviken.se 0495-201 06

1938-2015

TRYGG HEMKÄNSLA MED NATURLIG GEMENSKAP

Årets tema ”Om möjligheten att ge god vård och omsorg”

Datum: 21-22 maj 2015Plats: Spårvagnshallarna, Birger Jarlsg.57 A, StockholmPris: 4 460 kr/person för bokning t.o.m 21/3 (500 kr rabatt)Pris: 4 960 kr/person för bokning fr.o.m. 22/3

Stockholm 21-22 maj 2015

Anmälan: www.kui.se/boka

Innehåll Nya föreskrifter om social dokumentation.

Ylva Ehn, Socialstyrelsen

Orka jobba till 65? Hélène Sandmark, med dr i yrkesmedicin och docent i folkhälsovetenskap

Hemtjänst på nytt sätt. Åsa Löving och Sandra Kleveland, Västerås Stad

Etiska utmaningarna för anhöriga i en framtida vård- och omsorgssituation. Lars Sandman är professor i vårdetik vid Högskolan i Borås

Självmedkänsla – en väg till att räcka till? Agneta Lagercrantz, författare och frilansjournalist

Hälsa, ensamhet och sammanhang. Karin Dahlberg, professor vårdvetenskap

Kompetens inom äldreomsorgen. Magdalena Elmersjö, socionom och fil. dr i socialt arbete, forskare vid Socialhögskolan i Stockholm

För 9:e året i rad

Rikskonferens Kvalitet i äldreomsorgen



våren

Efter 28 år i amerikanskt fängelse och 6 år i Sverige vet Annika hur livet snabbt kan för-ändras. Hon vet hur missbruk kan brytas, vad anhöriga kan göra och hur man försonas med sig själv och det man gjort under sitt drog-missbruk. Hon ser positivt på framtiden idag och finner stor glädje i att vara självförsör-jande och att återigen få bli sambo med sin mamma Maj-Britt.

annika växte upp i hässelby, Stockholm på 50-talet som ett nyckelbarn tillsammans med sin frånskilda mamma. Mamman jobbade som sekreterare på flygbolaget SAS och träffade genom jobbet amerikanen Braxton Pollard. Vid 11-års ålder gick flyttlasset till Kalifornien och skolgången i USA var jobbig och annorlunda mot Sverige.

– Jag kände att jag inte passade in i den amerikanska skolan och att ingen lyssnade på mig. När jag var 13 kom jag på kant med min styvpappa och fick en sämre relation med min mamma. Det slutade med att jag rymde med min dåvarande pojkvän, berättar Annika.

Rymningen blev en entrébiljett till en drogkarriär med kriminella inslag och slutade med en oplanerad graviditet vid 15 års ålder. Tre år senare gifte hon sig med Mr Deasy, gick ett avgiftnings-program och levde familjeliv i en ame-rikansk förort.

– När allt såg ut att ordna sig fick jag reda på att min man hade ett förhål-lande med min bästa väninna. Det blev raka vägen in i missbruket igen och jag skickade iväg min son Sven till hans pappa – jag ville bespara honom att se mig drogpåverkad.

Kort därefter träffade hon langaren Bob Cox på en fest och blev ihop med honom för drogernas skull. Den 30 april 1981 var en torsdag då väldigt mycket gick snett. Relationen tog ett abrupt slut efter att Bob skjutit två personer.

– Det var inte jag som släckte deras liv, men jag har ett moraliskt ansvar. Mi-na beslut att leva det liv jag levde orsakade två människors död. I missbruket handlar allt om att överleva abstinens och avtändningssmärtor. Man gör fel val när man drogar och vissa saker tar sig oanade vägar. Före morden hade jag aldrig skadat någon. Efter dödsskjutningen av restaurangägaren Joe Torre var jag livrädd att aldrig få återse min son och vi begav oss mot Kalifornien för att få se Sven en sista gång. Vi fick punktering och polismannen som stannade för att hjälpa oss blev ihjälskjuten.

48 timmar med Sven

De blev arresterade och Bob Cox hängde sig i sin cell strax därefter och An-nika tog ansvar för de två morden för att slippa dödsstraff. Sonen kom på besök med sin pappa en gång, men Annika förbjöd honom att komma igen. Han var son till en polismördare vilket gjorde honom utsatt. Sonen kom och hälsade på ännu en gång tillsammans med mormor Maj-Britt och de fick 48 timmar tillsammans.

– Jag fick möjligheten att be Sven om förlåtelse och prata om allt som gått fel. Jag sa att det var okej att han tog avstånd från mig för det jag hade gjort. Alla barn är lojala mot sina föräldrar och hans svar kom snabbt och självklart: Du är min mamma. Det var sista gången jag såg honom. Han dog 15 år gammal i en bilolycka.

Tiden i fängelset efter sonens död präglades av motgångar och ett fyraårigt heroinmissbruk. En gärning hon klandrar sig själv för och som hon ångrat djupt efteråt.

– Mina vänner i fängelset försökte hjälpa mig att hantera Svens död. Jag fick påsar med heroin som tröst – det enda sätt de visste bedövade smärtan. Där-efter började min inre och andliga resa. Jag har alltid haft en grundtro men tack vare svenska kyrkan i USA har jag landat i en gud. Jag tror på alla religio-ner, kyrkor och en kraft/gud. Ingen äger gud utan gud tillhör alla människor. Man kan aldrig bli förlåten för att ha släckt liv utan endast en högre makt kan ge den nåden.

Polisdottern skrattade åt min avslagna nådeansökan

Hon insåg att hon aldrig skulle bli benådad och ställde in sig på ett liv bakom murarna på Californian institute for women. Hon tänkte ofta på om skulle leva eller dö och bestämde sig till slut för att leva. Vad hon inte visste var att det pågick tysta diplomatiska samtal om att tidsbestämma hennes straff och få henne överflyttad till Sverige. Fredrik Reinfeldt samtalade med Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger vid ett USA-besök 2007 och Beatrice Ask stötte på från Sverige. Polismord i USA anses som det värsta brott du kan begå och den mördade polisens anhöriga och medborgare tryckte på för att utesluta benådning eller flytt till Sverige.

– Sista förhandlingen med kriminalvårdsnämnden på fängelset den 18 sep-tember 2008 var det värsta jag upplevt och den höll å att kål på mig. Polisdot-tern gjorde ett känslostarkt vittnesmål. Jag bad om ursäkt och tårarna rann nerför kinderna. Jag fick höra att hon efter förhöret stått utanför förhandlings-salen rökt, skrattat och sagt: Nu har vi gjort ett bra jobb. Det var inte så jag såg på det. Jag har haft så många år att tänka på vad som hänt. Jag kommer alltid att leva med det, det går inte att få bort. Jag har betalat med mitt liv, min frihet och min själ. Det bär jag med mig ned i graven. Jag visste att jag


Annika Östberg:

Ingen kan bli drogfri utan hjälp

HVB & LSS-Dagen 7 maj – Malmö



våren

Namn: Annika ÖstbergYrke: Författare och föreläsare

Tips till drogmissbrukare:

Du kan inte lösa dina problem ensam. Det finns hjälp. Lyssna och ta till dig det omgivningen säger. Gå 12-stegs-

programmet. Det finns en gemenskap med före detta narkomaner som du är

välkommen att bli en del av. Sträck ut din hand och den kommer bli

besvarad.



aldrig skulle bli benådad i USA. Tekniskt sett var det guvernören

som skrev på, men det var regeringen som drog i trådarna. Allt är hemligstämplat och ingen vet exakt hur det hela gick till.

Sambo med mamma

Förflyttningen till Sverige kom som en överraskning och hon fick ett stort stöd från många. Många kristna svenskar hade skrivit brev och bett för henne un-der fängelseåren. Men alla var inte välvilligt inställda.

– När jag kom till kvinnofängelset Hinseberg låg det två hatbrev som väntade på mig. Ett brev kom från en psykiskt sjuk man. Ett annat från en trebarnspap-pa som tyckte att jag sög ut den svenska staten genom att leva på bidrag. Men jag har utan utbildning eller karriär kunnat försörja mig själv och köpt ett hus för egna pengar sedan jag kom till Sverige. Jag är stolt över att jag kunnat stå på egna ben sen jag kom tillbaka till Sverige.

Utslussningen till ett liv i frihet gick genom 14 månader på arbetskoopera-tivet Basta i Nykvarn. Vänner och AnnBritt Grünewald, tidigare fängelsechef för Österåkeranstalten, hjälpte också Annika i hennes nya liv. En värdefull tid som behövdes för att lära sig att leva ett normalt liv, att handla i affären eller

Annika Östberg föreläser24/3 kl. 14.15 och 7/5 kl. 14.15

öppna ett bankkonto. Fängelseåren färgade henne starkt och när hon träffade nya människor fick hon träna på att inte vara nojjig och undra om de var far-liga .

– Jag fick många nya vänner på Basta och skrev min första bok. Sen blev jag utkastad i rampljuset för att lansera min nya bok. Det var intensivt och overk-ligt att vara med i media och sitta i tv-soffan hos Malou och Skavlan. Jag visste inte att så många kände till mitt fall i Sverige.

Hon känner en tacksamhet över det livet har gett henne och ser alltid små saker som händer i livet och försöker ha en närvaro i nuet.

– Jag kan aldrig få det som hänt ogjort, men jag försöker betala tillbaka ge-nom att vara positiv och ge tillbaka till andra på mitt sätt. Jag är bara Annika, men om jag kan få kontakt med människor och få dem att tänka om kring missbruk, svåra händelser och livsval i livet så är det bra. Själv vill jag bara pyssla i min trädgård och vara med hundarna. Just nu är jag väldigt glad över att jag blivit sambo med min 85-åriga mamma som flyttat hem till mig för att hon inte klarar sig själv längre. n

Råd till anhöriga:

Tuff kärlek är det som gäller. En missbrukare måste känna konse-

kvenser av sitt missbruk. Det finns inga andra genvägar. Samtidigt förstår jag att det är svårt för föräldrar att säga nej till en mål mat till ett drogmissbrukande

barn. Men alla allmosor går på ett eller annat sätt till droger. Det är

missbrukare speciallister på att konvertera.

Söktjänsten för dig som placerar inom LSS/SoL

NYHET! Söker du en LSS- eller SoL-verksamhet för en brukare med funktionsnedsättning?På lssguiden.se kan du nu anonymt och kostnadsfritt lämna in en placeringsförfrågan så matchar vi den mot verksamheter över hela landet.Du får svaren tydligt presenterade på vår hemsida och där väljer du vilka du vill kontakta.

Placeringstjänst

• Viäroberoendeochmatchardinplacerings- förfrågan mot alla verksamheter•Duläsersvarenfrånverksamheternailugnochro•Duväljervilkaverksamheterduvillkontakta•Dukanväljaattvaraanonymochslipperrisken att bli nerringd

Gå in på www.lssguiden.se för att lämna placeringsförfrågan!

ANDERSSON-PILTZ UNGDOMSHEM-DET LILLA HEMMET MED DEN STORA KOMPETENSEN

Välstrukturerad och trygg vardag!

www.andersson-piltz.seTrustorp 125 311 65 Vessigebro [email protected]

Vi erbjuder pojkar mellan 13 och 21 år en trygg, utvecklande och välstrukturerad vardag.

ANDERSSON-PILTZ UNGDOMSHEM-DET LILLA HEMMET MED DEN STORA KOMPETENSEN

Välstrukturerad och trygg vardag!

www.andersson-piltz.seTrustorp 125 311 65 Vessigebro [email protected]

Vi har fyra platser och arbetar intensivt med den mindre gruppen.Vi har ett gott samarbete med grund- och gymnasieskola.Vår ambition är att ge dessa ungdomar både plats och tid att utvecklas i egen takt och efter egen förmåga.

BILLsBoUnder våren utökar vi vår verksamhet med en ny enhet LillsBo – flickor 14-17 år med missbruksproblematik 9 platser - Individuellt anpassad missbruksbehandling - 3 faserVi arbetar utifrån de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevårdPsykosociala behandlingsmetoder

Vi söker nya medarbetarewww.billsbo.seBeläget i natursköna Lövstabruk i Norduppland

Möt oss på socionomdagarna tillsammans med



I maj 2013 uppdaterades det amerikanska diagnostiseringssystemet för psykiatriska diagnoser från DSM-IV till DSM-5. En viktig uppdatering då systemet är tongivande inom Sveriges sjukvård och innebär stora föränd-ringar inom både adhd- och autismområdet.

manualen med det långa namnet Diagnostic and statistical manual of mental disorders diagnosmanual (DSM) är den manual i världen som används mest när psykiska sjukdomar ska diagnostiseras. Fram till maj 2013 användes de två internationella diagnostiseringssystemen DSM-IV och ICD-10 för autism, asperger, adhd med mera. Manualen, som även kallas psy-kiatrins bibel, uppdaterades efter 20 års forskning och den nya versionen blir framöver ledande inom den svenska sjukvården.

– Vid adhd fanns i DSM-IV endast diagnoskriterier för barn. I DSM-5 finns exempel även för vuxna, vilket betyder enormt mycket för de som nu utreds och som levt med adhd i hela sitt liv och aldrig fått en diagnos. As-perger och autism slås också ihop till en övergripande autismspektrumdiag-nos. En expertgrupp arbetar just nu med att synka de två systemen. Under ti-den som ombearbetningen pågår är DSM-5 styrande. ICD arbetar i skrivande stund på en systemuppdatering och i framtiden ska den korrelera med DSM-5, säger Marie Adolfsson.

Bättre med den nya diagnosskalan

Marie menar att den uppdaterade diagnosmanualen är bättre i huvudsak än den gamla – speciellt för de läkare som diagnostiserar och för socialsekrete-rare som möter dessa personer i sitt dagliga arbete.

Marie Adolfsson:

Uppdaterat diagnossystem gynnar de med autism

Namn: Marie AdolfssonYrke: Sjuksköterska inom psykiatrin med inriktning på kliniskt arbete och forskning. Utbildare på Attention Utbildning LSS-Dagen

25 mars – Stockholm

Målgrupp:Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik.Behandlingsinnehåll:Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.

Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg www.holmen27.nuTel: 070-205 44 83 [email protected]

Med vår hjälp får du kraften till förändring

Peder Appelfeldt 070-4888856, Torsten Fritjofsson 070-4888853 · www.tasava.se

Arbetsträning på riktiga arbetsplatserFörst en tid på Tasava med ett tryggt och personligt stöd. Sedan på en riktig arbetsplats där du får en verklig chans att lyckas. Och du har hela tiden en trygg kontakt med Tasava. Kontakta oss för att få veta mer.

LSS-VERKSAMHET

Med två enheter: hemmet Oden i Mårsta med 8 platser och hemmet Hvilan på Muskå med 5 platser. Vi har spetskompetens att arbeta med romska ungdomar och en gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med ensamkommande flykting ungdomar som hamnat i svår kris. För mer information gå in på http://www.essagruppen.se eller kontakta oss på 08 - 678 85 00 eller på epost [email protected]

Enheten Oden Enheten Hvilan HVB Hem

Med två enheter: hemmet Oden med 8 platser och hemmet Hvilan med 8 platser, båda i Märsta.Vi har kompetens att arbeta med romska ungdomar och en gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med ensamkommande � yktingungdomar som hamnat i svår kris.

För mer information gå in på http://www.essagruppen.se eller kontakta oss på 08 - 678 85 00 eller på epost: [email protected]



– Förr fick personer autism eller asperger som diagnos och då kallades det att de var hög- eller lågfungerande. En patient får från och med nu diagnosen autismspektrumtillstånd med tillägg som står för vilken behov man behöver; lite stöd, mycket stöd eller mycket omfattande stöd – vilket är mycket bättre då det är en ojämn grupp med väldigt olika individer och med varierande stöd-behov. De nya tydligare beskrivningarna kommer underlätta för socialtjänsten och gagna brukarna.

Nackdelen kan vara att samhället precis bör-jat få en större förståelse för vad autism och Aspergers syndrom är för någonting. En stor utmaning för socialtjänsten är att utgå från samma kriterier, regler och förordningar och vilket ställer höga krav på att alla tolkar reg-lerna på samma sätt. n

ICD-10: (Internationall Classification of Diseases) ges ut av Världshälsoorganisationen (WHO) och är från 1990.

DSM: Diagnostic and statistical manual of mental disorders diagnosmanual, ges ut av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). DSM-5 är den senaste versionen (på svenska vintern 2014) och ersätter den tidigare versionen DSM-IV.

Används: I Sverige används för klassifikation inom hälso- och sjukvården koder från världshälsoorganisationens ICD, International Classification of Diseases. Vid psykiatriska utredningar används ofta DSM som vägledande och diagnoskoder från DSM översätts då till motsvarande kod i ICD.

Landstäckande riksförbund

Attention har 60 lokala föreningar och mer än 14 500 beta-lande medlemmar över hela Sverige. Föreningen stöttar barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsned-sättningar. Uppgiften är att generellt förbättra villkoren för dessa personer genom att utveckla nätverk och stödgrup-per, att ta tillvara nya rön inom vård, undervisning och sam-hällsstöd. Förbundet samverkar med myndigheter, företag och närstående organisationer sedan starten år 2000. I första hand rör det sig om ideella organisationer som Handikappför-bundens samarbetsorgan, BUP-kliniker, skolor och specia-listmottagningar.

Attention får bidrag från Socialstyrelsen, Skolverket, det egna bokförlaget, utbildning, projektpengar, partner/samver-kansbidrag och gåvor från privatpersoner, organisationer eller företag. Förbundet tar sedan 2005 inte emot bidrag från läke-medelsbolag.

Mer info om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: attention-riks.se Marie Adolfsson

föreläser 25/3 kl. 9.15



HVB-guiden.se drog igång sin placeringstjänst april 2014 och blev snabbt populär. Systersaj-ten LSS-guiden startade upp sin placerings-tjänst med samma funktioner den 16 januari i år. Tjänsten har redan blivit en omtyckt nyhet bland handläggare som söker LSS-verksam-heter för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.

lss-guiden.se har cirka 3400 besökare varje vecka. Bland sajtbe-sökarna finns handläggare inom socialtjänsten som söker efter LSS-verksam-heter för brukare. Tjänsten är en sökmotor som kan liknas vid en telefonkata-log där verksamheter registrerar sin inriktning, vad de kan erbjuda för hjälp och hur platssituationen ser ut. Handläggare som vill göra en placeringsförfrå-gan fyller i ett formulär om brukarens behov och krav och genom en knapp-tryckning matchas verksamheter med sökandes krav och behov. En nyhet som spar tid för socialtjänsten.

– Jag har haft kontakt med många handläggare i Stockholm som var mycket positiva till tjänsten och tyckte att webbformuläret var enkelt att fylla i. Många tycker det är tidskrävande att hitta en verksamhet som matchar vård- eller hjälpbehov exakt, men tack vare sökmotorn får de förslag på verksamhet och platstillgång genom en sökning, säger Marianne Edström, administratör och kommunikatör för LSSguiden.se.

lss-guiden.se är unik i Sverige då det är den enda renodlade sajten i Sverige som vänder sig till handläggare inom socialtjänsten som sö-ker efter LSS-verksamheter som erbjuder korttidsboende, dagverksamheter, gruppboenden eller platser inom äldreomsorgen. Andra liknande sajter kan ha blandning av HVB-hem, LSS-verksamheter med mera. Tjänsten är kost-nadsfri för handläggare och ansökan kan göras anonymt om så önskas.

för brukare och anhöriga finns söktjänsten/telefonkatalogen på LSSGuiden.se där LSS-verksamheter som erbjuder korttidsboende, dagverk-samheter, gruppboenden eller platser inom äldreomsorgen listas. n

Succé för nya placeringstjänsten på LSSguiden.se

Fakta:

HVBGuiden.se har funnit som söktjänst/telefonkatalog på web-ben sedan 2007 (i bokform 1986–2015) och startade upp sin nya placeringstjänst den 9 april 2014. LSSGuiden.se har funnit som söktjänst/telefonkatalog på webben sedan 2010. Från och med januari 2015 erbjuder sajten även en placeringstjänst.

LSSguiden.se ägs av företaget Compro Cura AB som även har HVBguiden.se och hjälpmedelsguiden.se



Två år har gått sedan Maria Grimståhl gjorde sin granskning av landets HVB-hem. Rap-porten visade att kompetensen om autism är bristfällig. Utredningar av barn med autism inom socialtjänsten är också otillräcklig, var-för hon nu tagit initiativet till en handbok för socialsekreterare som arbetar med utred-ningar.

våren 2013 släpptes Maria Grimståhls undersökning av 87 HVB-hem som synade bland annat personalkompetens och arbetsmetod. Sedan rapporten lanserades har hon blivit kontaktad av många socialsekreterare och föräldrar som sagt att de har svårt att hitta HVB-hem som håller måttet. Nå-gon större förändring sedan undersökningen släpptes har inte skett.

– Man hade önskat att Socialstyrelsen och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) hade gjort något åt kunskapsbristen på HVB-hemmen. Det säger sig självt att om du inte har kunskap om autism så kan du inte ta emot barn och unga med autism, säger Maria Grimståhl, som är ledamot i styrelsen för Au-tism- och Aspergerförbundet och har arbetat 16 år som socialsekreterare.

Maria Grimståhl:

Låg kunskap om autism inom socialtjänsten drabbar barnen

HVB & LSS-Dagen 7 maj – Malmö

Namn: Maria GrimståhlYrke: Ledamot i Autism- och aspergerförbundet


HVB- hem och skola för pojkar 7-18 årLSS, LVU, SOL

Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar för att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

Våra över 175 nöjda kunder finns inomHVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.seNectar Systems AB0451-89300

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet

sedan föddes vår nya produktidé:kvalitetssäkra journal, dokument och uppföljning

Fyra platser med hög personaltäthet.

Stjärnbacken Hvb erbjuder en trygg, strukturerad och förutsägbar miljö för att stärka barnet och ge de verktyg som behövs för att så fort som möjligt slussas tillbaka till biologisk familj/familjehem. Stjärnbacken arbetar med MI, ART och miljöterapi.

I den lugna och harmoniska miljön finns det tillgång till sjö, båt och brygga. Möjlighet till skolgång i liten klass. Stjärnbacken prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse.

Adress: Skallemålaviken 590 16 Boxholm Tel: 0140-300 37, 307 36 www.stjarnbacken.se

Stjärnbacken HVB är ett behandlingshem för både pojkar och flickor med ett gräns-överskridande/normbrytande beteende. Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU.

Jeanette Carlsvärd Föreståndare,[email protected] Tel: 070-558 44 37



våren

Val av arbetsmetod avgörande

Undersökningen visade att HVB-hemmen inte använder autismvänliga arbetsfor-mer, och ungdomar med autism blandas med ungdomar med annan problematik, exempelvis droger och kriminalitet. De arbetsmetoder Maria sympatiserar med, och som tar hänsyn till den kognitiva stilen vid autism är tydliggörande pedagogik, TEACCH, samt sociala berättelser och ritprat, KAT-KIT. Hon tycker inte att man kan arbeta med valda delar av TEACCH, som en del behandlingshem säger att de gör.

Metoder med bas i tillämpad beteendeanalys kan vara autismspecifika, men i granskningen håller de inte måttet. 57 procent av hemmen i studien använder ART, Aggressive Replacement Training, en metod som inte passar ungdomar med au-tism. Metodens forskningsstöd är svårtolkad och motsägelsefull. Belöningssystem, till exempel teckenekonomi, är inte heller lämpade för autism, en åsikt även Social-styrelsen delar. Trots detta använder 42 procent av hemmen just belöningssystem. Av 87 hem arbetar endast ett med autismspecifika metoder.

– Om man tittar på evidens och nytta har de flesta ungdomar med Aspergers syn-drom eller autism en placering där de hanteras utifrån metoder som inte är utarbe-tade med hänsyn till den speciella kognitiva stil som man har vid autism.

Kunskapsbrist

I en tredjedel av alla HVB-hem framgår inte vad föreståndaren har för utbildning. När hon synade tillståndsbesluten för de 87 hemmen var det bara i ett tillstånd som det framgick att föreståndaren hade läst autism på högskola. Kompetensen för en föreståndare är viktig då personen utformar arbetsmetoder, avgör hur elevgruppen ska sättas ihop och ansvarar för verksamheten.

– Jag uppfattar att nästan alla hem har en tanke om att bota, snarare än att habili-tera. Att hantera ungdomar med en funktionsnedsättning, som om de borde kunna bättre om de bara ansträngde sig, är helt oacceptabelt.

Socialstyrelsen borde ha befogenheter att kräva att hem som tar emot ungdomar med autism ska ha autismspecifik kompetens som även genomsyrar arbetsmeto-derna. Att använda belöningssystem eller bestraffningar borde vara uteslutet.

Rätt utredning som ger rätt stöd

Maria menar att väldigt många barn med autism olyckligtvis hamnar hos individ- och familjeomsorgen för en barnavårdsutredning. Att ärenden öppnas kan bero på att barnet har svårigheter i relationer till kamrater, skolproblem eller att föräldrar har svårt att hantera situationen hemma.

– Vanligaste utredningsmodellen som socialsekreterare använder är BBiC (Barns behov i centrum) som är utformad efter barn och unga med en mer normal ut-veckling. Tecken på normbrytande beteende eller på att barnet är utsatt för brister i omsorgen i en BBiC-utredning är beteenden och tillstånd som ibland är vanligt förekommande hos barn med autism. Därför hade det varit bättre om de barnen kunde få sitt stöd genom funktionshinderomsorgen/LSS där kunskapen om autism finns, menar Maria.

Mörkertalet av barn som genomgår barnavårdsutredningar inom socialtjänsten kan vara stor. Hon upplever att många hamnar där, men när hon ringde Socialsty-relsen för att få en uppskattad siffra fanns det inga uppgifter på det. För att under-lätta barnavårdsutredningar för barn och unga med autism har Grimståhl och en kollega från Autism- och Aspergerförbundet börjat arbeta på en handbok. Ett arbete som Socialstyrelsen är positiv till.

– Det är viktigt vid utredningar att barn och ungdomar med autism placeras rätt. Hamnar de på fel hem kan de i värsta fall ha ett större stödbehov när placeringen avslutas än innan den startade. n

Maria Grimståhl föreläser 24/3 kl. 13.00 och 7/5 kl. 10.45 och 13.00



våren

Fakta om HVB-hemsrapportenStudien ”HVB-hem som tar emot ungdomar med autism och Aspergers syndrom – en granskning av 87 HVB-hem” är utgiven med stöd av Autism- och Aspergerförbundet 2013. Den gör inte anspråk på att vara en vetenskaplig rapport i dess kompletta mening. Alla HVB-hemmen är ordnade länsvis med tillsynsbeslut, arbetsmetoder och författarens egna reflektioner. Psykolog Bo Hejlskov Elvén har bistått

med expertkunskap.

Autism- och Aspergerförbundet reagerarAutism- och Aspergerförbundets ordförande Eva Nordin-Olson och vice ordförande Anne Lönnermark skriver i sitt förord att den dystra bild som träder fram stämmer till stora delar med den bild förbundet har, och i vissa de-lar ser det ännu allvarligare ut än vad de har befarat.De hävdar att ”kompetensen om autism är

mycket bristfällig, vilket också leder till att man inte använder autismspecifika metoder och ungdomarna far väldigt illa. De blir bestraf-fade för beteenden som beror på funktions-nedsättningen istället för att få det pedagogiska stöd och den trygghet de behöver för att kunna hantera sin vardag.”



Adam Grabavac

Advokaten med LSS som sitt kall

Adam Grabavacföreläser 25/3 kl. 13.15

LSS-Dagen 25 mars – Stockholm

Antalet indragningar av assistansersättning har ökat, vilket gjort att funktionshindrade söker juridisk hjälp i allt större omfattning. Adam Grabavac är advokaten som för tio år sedan började jobba med LSS-frågor av en slump.

när adam grabavac började arbeta på C J Advokatbyrå hade han arbetat som bolagsjurist på radiostationen NRJ och som arbetsrätts-jurist på Jusek i några år. Tanken var att han skulle fortsätta med arbetsrätt men halkade av en slump in på LSS-ärenden. Idag jobbar han i huvudsak med assistansanordnare och enskilda i frågor som rör LSS och assistansersättning.

– Tillfredsställelsen är stor när man kan bistå någon att få den hjälp de har rätt till enligt lag. Jag kommer särskilt ihåg ett fall med ett funktionshindrat barn som hade det oerhört tufft och vi processade i flera år tills vi fick rätt i högsta förvaltningsdomstolen, säger Adam Grabavac.

Långa utredningstider

LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) trädde ikraft den 1 januari 1994 och omfattar nio olika insatser, varav en är personlig assistans. Om behoven av personlig assistans för de grundläggande behoven i genom-snitt är mer än 20 timmar per veckan har han eller hon rätt till assistansersätt-ning av Försäkringskassan. Vid färre timmar är det kommunens ansvar enligt LSS. Enligt lag har myndigheter och kommuner en serviceskyldighet gente-mot individer att handlägga deras ärenden skyndsamt.

Att sökande överklagar beslut, gjorda av kommun eller försäkringskassa, hos förvaltningsdomstolen är inte ovanligt. Det är inte heller ovanligt att överkla-gandeprocesser pågår i mer än ett år.

– Jag kan konstatera att antalet ärenden där assistansersättning dragits in har ökat. Samtidigt så ser jag att många hamnar i kläm och att myndigheters handläggningstid drar ut på tiden, säger Adam.

Utredningsfel vanliga

Enligt en statlig utredning som presenterades 2012 framkom att det finns stora skillnader i bedömningen av rätten till assistansersättning beroende på var i landet den sökande bor. Handläggningar gjorda i Norrland blev oftare bevil-jade jämfört med ansökningar i Stockholm.

– Det är en rättsäkerhetsfråga och det borde vara självklart att man ska ha samma rättigheter oavsett bostadsort, menar Adam Grabavac.

Generellt är det många mål där både Försäkringskassa och kommun har gjort felbedömningar. Det är ganska vanligt med brister i utredningar och särskilt i utredningar gjorda av kommuner.

– Tyvärr är min erfarenhet att den enskilde inte kan förlita sig på myndig-hetens utredningsansvar. De insatssökande måste vara aktiva och i detalj för-klara de olika hjälpbehoven och tidsåtgången för det. Mitt råd är att alltid be att få uppläst hur handläggaren uppfattat information som lämnats muntli-gen, till exempel vid ett hembesök. En viktig åtgärd då en missuppfattning hos handläggaren kan få mycket stora konsekvenser för ärendets utgång, sä-ger Adam. n

Namn: Adam GrabavacYrke: Advokat CJ Advokatbyrå som arbetar med LSS-mål



unika.nu/min omsorg uppträder med Cabaret succé som är specialskriven för LSS-dagen i Stockholm. Cabaret succé är teatern i en fiktiv stad bortom tid och rum. Här har det sedan länge satts upp spektaku-lära shower, men vad ingen vet, utom den hårt skuldsatte ägaren Willmor, är att teatern hotas av nedläggning. En farlig skuldsätt-ning då skulderna står till maf-fian.

Unika.nu:s musikal är kax-ig med attityd och självsäker-het. Artisterna, som även skrivit manus och musik, blomstrar på scen och sprider en riktig feel-good-känsla med hjälp av sitt uppträdande. n

föreställningen vet du vem jag är? handlar om rätten att bestämma själv genom en god man, som man känner och kan kommunicera med. Någon som vet vem man är. Den handlar om att alla är olika med olika drömmar och att ingen ”expert” kan berätta hur någon annan ska leva sitt liv. Rätten till självbestämmande är central i Brukarkooperativet JAGs föreställning Vet du vem jag är? Medlemmarnas utgångspunkt är att alla kan och vill bestämma i sitt eget liv. För den som inte får det blir alla andra frågor, till exempel tillgänglig-het eller meningsfull daglig verksamhet, bara en fernissa på ytan. I föreställningen Vet du vem jag är uppträder medlemmar i Brukarkooperativet JAG som dansare, sångare och musiker. De uppträder alla med stöd av personlig assistans på scenen. n

Teater på LSS-Dagen

Cabaret succé av Unika.nu

Vet du vem jag är? av brukarkooperativet JAG

Brukarkooperativet JAG uppträder 25/3 kl. 13.00

Unika.nuuppträder 25/3 kl. 15.15

LSS-Dagen 25 mars

– Stockholm

Opalen är ett boende med särskild service för �ickor enligt9§ 8p LSS

Vi erbjuder individanpassade och flexibla lösningar i en trygg miljö där vi kan stärka individen och vara ett stöd i övergången mellan barndomen och vuxenlivet.

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

Sveriges största söktjänst inom HVB och familjehem!

PlaceringstjänstLämna din placeringsförfrågan på HVBGuiden.se

• Snabbt, enkelt, kostnadsfritt, tidsbesparande• Omgående svar från verksamheter med ledig plats• Du ser vilka ni har ramavtal med• Du väljer vilka verksamheter du vill ha kontakt med• Du är anonym

Placeringstjänst

caremoreVi bryr oss mer!

Heltäckande vård- och behandlingskedja!

Caremore erbjuder HVB och en kvalificerad vård- och behandlingskedja med neuropsykiatrisk inriktning, för psykosocial problematik samt boenden för ensam-kommande ungdomar. Verksamheterna är lokaliserade i Göteborgsområdet och präglas av hög standard med närhet till natur och stora möjligheter till aktiviteter.

Välkommen!

Tel: 031-361 69 00 www.caremore.seE-post: [email protected]

Annons SSIL Caremore.indd 1 2013-08-30 11:33:37

HVB&LSSDAGARNA 2015


Välkommen till HVB&LSS-dagarna 2015 som bjuder på inspirerande och tankeväckande föreläsare och gratis kompetensutbildning för verksamma inom socialtjänst, kriminalvård och motsvarande. Ta del av den senaste forskningen och nyheter inom branschen och knyt kontakter med utställande verksameter inom HVB- och LSS- området. Gratis entré och föreläsningar för alla föranmälda besökare. Först till kvarn gäller!

DU HAR VÄL INTE GLÖMT ATT ANMÄLA DIG?

Gå in på: hvbdagen.se eller lssdagen.se

Anmäldig!

HVB/LSS-Dagarna 201524 mars HVB-Dagen Kulturhuset Stockholm25 mars LSS-Dagen Kulturhuset Stockholm7 maj HVB/LSS-Dagen Konserthuset Malmö29 september HVB-Dagen Konserthuset Göteborg30 september LSS-Dagen Konserthuset GöteborgFler mässdagar planeras för 2015 så håll utkik efter nya mässdatum på HVBguiden.se och LSSguidens.se. Om du vill anmäla dig som besökare till våra mässdagar eller förhandsboka din monter så görs det också på ovanstående webb.

våren

HVB-Dagen Stockholm1 Solgläntan

2 Inagården

3 Nytida

4 Iris Utvecklingscenter

5 Röingegården

6 AIAI /KAUSTIK AB

7 Mo Gård

8 Frälsningsarméns Behandlingshem Kurön

9 Nya Tag i Göteborg

10 Korpberget

11 Svenska Vård

12 Humana

13 Humana

14 Mannegården

15 Granby Storgård

16 ISOX 2000

17 Cean

18 JN Care

19 Sida vid Sida

20 Kvinnohemmet i Hudiksvall

21 Gryning

22 Casator Care

23 Samsa

24 Haga Göstorp

25 Stjärnbacken HVB

26 Aberia

27 Mannegården

28 Lövängen

29 Tjust Behandlingsfamiljer

30 Aleris

31 Bills Bo

32 IMIS

33 Frösunda

34 Brunnsgården

35 Oasen

Entré

Garderob

Scen



WC

WC

Kaff

e

19

32 31 30

27 28 29

3 2 1

16

17

18

7

6

5

14

20

4

26 25 24

21 22 23

Spiraltrappa15

vatten13

3334

35

12

8

9

10

11

våren

våren


8.30 Dagen inleds med kaffe/te, smörgås och registrering

9.00 – 9.15 HVB-Dagen och moderator Marianne Lagerbielke hälsar alla välkomna

9.15 – 10.00 ”Narkotikaläget i Mellan-Sverige” Föreläsare: Per-Erik Lundberg, narkotikapolis och ordförande RNS

Per-Erik föreläser för om att upptäcka och åtgärda narkotikamissbruk, polisiär narkotikabekämpning och ”Narkotikans ABC”. Han berättar vilka droger som är aktuella ute på gatan just nu och hur man ska upptäcka dem. Han vill att myndigheter, polis, socialtjänst, kriminalvård och skola skall arbeta tillsammans för att minska brottslighet och öka tryggheten i samhället.

10.00 – 10.45 Fika och mingel bland utställarna

10.45 – 11.30 ”Det är ingen fara, du är bara människa” Föreläsare: Annika Borg, författare och teologie doktor

Vad får egentligen kännas i livet? Får sorg kännas? I ett högt tempo behöver vi ibland trycka på pausknappen. Det är ingen sjukdom att inte alltid vara på topp eller att känna livsångest. Annika Borg vill stimulera och utmana oss att fundera över vad det är att vara människa i vår tid och hur vi vill leva detta härliga, besvärliga och gåtfulla liv. Annika är teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, präst, författare och skribent med en lång erfarenhet av att arbeta med människors livsfrågor.

11.30 – 13.00 Lunch

13.00 – 13.45 ”Utmaningar med HVB-placeringar” Föreläsare: Maria Grimståhl, ledamot i Autism- och aspergerförbundet och granskare av HVB-hem

Efter 16 år inom socialtjänsten och en son med autism granskade hon 87 HVB-hem. Vid analysen framkom att kunskapsbristen inom autism medför oerhörda konsekvenser vid placeringar och gör att många barn och ungdomar far illa. Felaktiga placeringar kan göra att barn blir bestraffade för beteenden som beror på funk-tionsnedsättning och barn med Aspergers syndrom placeras med boende som har drog- och kriminalitets-problematik.


14.15 – 15.15 ”Ingen kan bli drogfri utan hjälp” Föreläsare: Annika Östberg, författare och föreläsare

Efter 28 år i amerikanskt fängelse och 6 år i Sverige vet Annika hur livet snabbt kan förändras. Hon vet hur missbruk kan brytas, vad anhöriga kan göra och hur man försonas med sig själv och det man gjort under sitt drogmissbruk. Hör Annikas motivationsföreläsning om att ta sig igenom svårigheter i livet och vart man fin-ner kraft att komma igen.

24 mars 2015 Program

Kulturhuset, Stadsteatern i Stockholm. Plan 3.Kl. 8.30 – 17.00T-bana: Hötorget Pendeltåg: T-Centralen

HVB/LSS-Dagarna Stockholm&Malmö 2015våren

våren

1 Attendo

2 Team J-son

3 Nytida

4 Resursteamet

5 AktivEra

6 Solhagagruppen

7 Mo Gård

8 Saltå By

9 Valjeviken

10

11 Svenska Vård

12 Kompis assistans

13 Humana

14 Hela Sveriges Assistans

15 Dammsdal

16 ISOX 2000

17 Lystra

18 MISA

19 Unika

20 Klaragården

21 Brukarkooperativet JAG

22 Tasava

23 Samsa

24

25 Frösunda

26 Backup

27 Ekgården

28 Kompetensutvecklingsinstitutet KUI

29 AIAI / KAUSTIK

30

31 Atollen

32 Främja

33 Dormsjöskolan

34 Värna

35 OmsorgsCompagniet



Entré

Garderob

Scen

WC

WC

Kaff

e

19

32 31 30

27 28 29

3 2 1

16

17

18

7

6

5

14

20

4

26 25 24

21 22 23

Spiraltrappa15

vatten13

3334

35

12

8

9

10

11

LSS-Dagen Stockholm

våren

våren


25 mars 2015 Program

Kulturhuset, Stadsteatern i Stockholm. Plan 3.Kl. 8.30 – 17.00 T-bana: Hötorget Pendeltåg: T-Centralen



9.00 – 9.15 HVB-Dagen och moderator Marianne Lagerbielke hälsar alla välkomna.

9.15 – 10.00 ”Uppdaterat diagnossystem gynnar de med autism” Föreläsare: Marie Adolfsson, forskare och utbildningsledare på Attention

I maj 2013 uppdaterades det amerikanska diagnostiseringssystemet för psykiatriska diagnoser från DSM-IV till DSM-5. Uppdatering är tongivande inom Sveriges sjukvård och innebär stora förändringar inom adhd- och autismområdet. Marie berättar vad uppdateringen innebär för socialsekreterare och socialtjänst i det dagliga arbetet.


10.45 – 11.30 ”Rätt att leva som alla andra eller bara rätt att existera” Föreläsare: Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet

Enligt LSS ska funktionshindrade ha samma rätt att leva som alla andra, men sedan en dom i Regerings-rätten 2009 görs mycket hårdare bedömningar av rätten till assistansersättning. Lise Lidbäck berättar om konsekvenserna av regelskärpningen och hur viktigt helhetsperspektivet av individens liv är vid en utredning.

11.30 – 13.00 Lunch

13.00 – 13.15 ”Vet du vem jag är?” föreställning av medlemmar i JAG-kooperativet

13.15 – 14.00 ”Kommunens skyldighet vid indrag av assistansersättning” Föreläsare: Adam Grabavac, advokat CJ Advokatbyrå som arbetar med LSS-mål

Vilka skyldigheter har kommunen vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Föreläsningen går igenom lagstiftning och rättspraxis vid mål där försäkringskassans utredningar/beslut har prövats enligt LSS. Adam är specialiserad på personlig assistans och har lång erfarenhet som ombud/rådgivare till assistansbolag och enskilda personer.


14.30 – 15.15 ”Det är ingen fara, du är bara människa” Föreläsare: Annika Borg, författare och teologie doktor

Vad får egentligen kännas i livet? Får sorg kännas? I ett högt tempo behöver vi ibland trycka på pausknap-pen. Det är ingen sjukdom att inte alltid vara på topp eller att känna livsångest. Annika Borg vill stimulera och utmana oss att fundera över vad det är att vara människa i vår tid och hur vi vill leva detta härliga, besvärliga och gåtfulla liv. Annika är teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, präst, författare och skribent med en lång erfarenhet av att arbeta med människors livsfrågor.

15.15 – 15.30 ”Cabaret Succé” föreställning av medlemmar i Unika

våren

våren

HVB/LSS-Dagen Malmö


1 Tjust behandlingsfamiljer

2 Brunnsgården

3 ISOX 2000

4 Nya Tag i Göteborg

5 Valjeviken

6 Omsorgscompagniet

7 Humana

8 Team Bo

9 Mo Gård

10 Sverigehälsans Utbildningar

11 Svenska Vård

12 Kompis assistans

13

14

15

16 Solhagagruppen

17 Elisabethgården

18 Gryning

19 Mannegården

20 Iris Utvecklingscenter

21 HVB A.R.T.

22 Nytida

23 Casator care

24 iCuro

25 Cean

26 Korpberget

27 Stjärnbacken HVB

28

29 Haga Göstorp Psykiatri

30 Lövängen

31 IMIS

32 Aleris

33 Ai Ai Omsorg24

34 Humana

35 Somna AB

Foaj

é p

lan

2 M

alm

ö K

on

sert

hu

s

Skal

a 1:

250

(A4-

form

at)

12

34

56

78

910

1112 13

14

1918

1716

1523

22

21

20

242526

27

2829

30

31

32

33

34

35

HVB/LSS-Dagarna Stockholm&Malmö2015 våren

våren


7 maj 2015 Program

Malmö KonserthusKl. 8.30 – 17.00



9.00 – 9.15 HVB-Dagen och moderator Marianne Lagerbielke hälsar alla välkomna.

9.15 – 10.00 ”Mångkulturellt perspektiv i socialt arbete – en viktig kompetens” Föreläsare: Jonas Alwall

Jonas Alwall, universitetslektor i internationell migration och etniska relationer på Malmö högskola och lä-rare på socialpedagogutbildningen, berättar om varför mångkulturella perspektiv är viktiga för vårdande, stödjande och behandlande arbete i dagens svenska samhälle. Föreläsningen ger exempel från utbildningen och belyser några av samhällsdebattens brännande frågor om mångfald, invandring och integration.


10.45 – 11.30 ”Utmaningar med HVB-placeringar” Föreläsare: Maria Grimståhl, ledamot i Autism- och aspergerförbundet och granskare av HVB-hem

Efter 16 år inom socialtjänsten och en son med autism granskade hon 87 HVB-hem. Vid analysen framkom att kunskapsbristen inom autism medför oerhörda konsekvenser vid placeringar och gör att många barn och ungdomar far illa. Felaktiga placeringar kan göra att barn blir bestraffade för beteenden som beror på funk-tionsnedsättning och barn med aspergers syndrom placeras med boende som har drog- och kriminalitets-problematik.

11.30 – 13.00 Lunch

13.00 – 13.45 ”Rätt utredning som ger rätt stöd” Föreläsare: Maria Grimståhl, ledamot i Autism- och aspergerförbundet

Ibland hamnar barn och unga med autism hos individ- och familjeomsorgen för en barnavårdsutredning. De gängse utredningsmodellerna är ofta inte anpassade efter barn med autism vilket kan leda till fel analys och stödbehov. Maria berättar om sin nya handbok och tipsar om vad man ska ha koll på och se upp med när barn med autism utreds.


14.15 – 15.15 ”Ingen kan bli drogfri utan hjälp” Föreläsare: Annika Östberg, författare och föreläsare

Efter 28 år i amerikanskt fängelse och 6 år i Sverige vet Annika hur livet snabbt kan förändras. Hon vet hur missbruk kan brytas, vad anhöriga kan göra och hur man försonas med sig själv och det man gjort under sitt drogmissbruk. Hör Annikas motivationsföreläsning om att ta sig igenom svårigheter i livet och vart man fin-ner kraft att komma igen.

våren

Skapa kontroll över ditt HVB-hem och LSS-boendeOmsorg24 är en webbtjänst helt skräddarsydd för HVB-hem och LSS-boenden.

För att ett hem för vård och boende ska fungera väl krävs en bra och effektiv administration. Med Omsorg24 blir kontakten mellan medarbetare inom

verksamheten enkel och direkt.

Kärnan i Omsorg24 är ett smart schema, automatiska tidrapporter med elektronisk signering och underlag för lönehantering.

www.omsorg24.se031-610 510

Posttidning BReturadress: KonferensVärldenBox 6910, 102 39 StockholmAdressändring: [email protected]

Org till eftersänd baksid 08-11-27 16.35 Sida 1

Returadress: Compro Cura ABRåsundavägen 1, 169 67 SolnaBox 4028, 169 04 SolnaAdressändring: [email protected]

HVB&LSS Dagarna vår 2015

Documents

Transcript of HVB&LSS Dagarna vår 2015