HCP Quant presentation (sve) · 2017. 9. 8. · Warren Buffett, Joel Greenblatt, Mohnish Pabrai,...

HCP Quant !

En specialplaceringsfond som placerar i små och medelstora bolag

Pasi Havia!27.1.2014

�2

Vad har fungerat i aktieplaceringar? Fungerande placeringsstrategier

Vad beror undervärderingen på?!Bakomliggande fenomen

Hur förbättra placeringsresultat?!Utnyttjande av kvantitativa metoder

”It’s a bumpy road ahead”!Inget är perfekt

• Små bolag har världen runt givit bättre avkastning än marknaden

Small cap aktier

�3

Land Tidsperiod Överavkastning (p.a.) Undersökning

Australien 1985-1996 5.9 % Liew & Vassalou (2000)

Österrike 1978-1995 5.8 % Heston et al. (1999)

Belgien 1978-1995 -1.2 % Heston et al. (1999)

Kanada 1960-2001 5.0 % L’Her et al. (2003)

Danmark 1978-1995 3.5 % Heston et al. (1999)

Frankrike 1978-1995 3.1 % Heston et al. (1999)

Tyskland 1978-1995 1.3 % Heston et al. (1999)

Grekland 1982-1997 0.5 % Rouwenhorst (1999)

Irland 1977-1986 5.6 % Coghlan (1988)

Källa: ”International Evidence on the Size Effect” (Savina Rizova, 2006)

http://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdf

Small cap aktierLand Tidsperiod Överavkastning (p.a.) Undersökning

Italien 1978-1995 -0.2 % Heston et al. (1999)

Japan 1975-1994 4.2 % Hawanini & Keim (2000)

Nederländerna 1978-1995 3.5 % Heston et al. (1999)

Nya-Zeeland 1977-1984 6.1 % Gillan (1990)

Norge 1978-1995 5.6 % Heston et al. (1999)

Portugal 1989-1997 -8.9 % Rouwenhorst (1999)

Singapore 1975-1985 4.9 % Wong et al. (1990)

Spanien 1978-1995 9.0 % Heston et al. (1999)

Sverige 1978-1995 4.1 % Heston et al. (1999)

Schweiz 1978-1995 1.7 % Heston et al. (1999)

UK 1955-2001 1.8 % Dimson et al. (2003)�4


http://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdf

Small cap aktier

Land Tidsperiod Överavkastning (p.a.) Undersökning

Argentina 1982-1997 46.1 % Rouwenhorst (1999)

Brasilien 1982-1997 15.8 % Rouwenhorst (1999)

Chile 1982-1997 3.7 % Rouwenhorst (1999)

Kina 1994-2001 11.1 % Drew et al. (2003)

Korea 1982-1997 3.8 % Rouwenhorst (1999)

Mexiko 1982-1997 28.7 % Rouwenhorst (1999)

Taiwan 1986-1997 8.2 % Rouwenhorst (1999)

Indien 1982-1997 -4.2 % Rouwenhorst (1999)

Turkiet 1989-1997 8.6 % Rouwenhorst (1999)�5


http://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdf

Small cap aktier

• Koncentrering på små bolag har fungerat på såväl utvecklade som tillväxtmarknader

�6

Marknad Tidsperiod Överavkastning (p.a.) Undersökning

Europa 1978-1995 3.5 % Heston et al. (1999)

USA 1962-1989 ~8 % Fama et al. (1992)

Utvecklade marknader 1986-1996 11.2 % Bauman et al. (1998)

Tillväxtmarknader 1982-1997 8.2 % Rouwenhorst (1999)

Källor: ”International Evidence on the Size Effect” (Savina Rizova, 2006), ”Is Size Dead? A review of the Size Effect in Equity Returns” (Mathijs A. Van Dijk, 2011)

http://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://www.tma-invest.com/files/investment_research/international_evidence_on_the_size_effect.pdfhttp://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=879282

Värdeaktier

• Värde placeringar har på långt tidsperspektiv givit bättre avkastning än marknaderna

• Många av världens framgångsrikaste placerare är värdeplacerare: Warren Buffett, Joel Greenblatt, Mohnish Pabrai, Guy Spier osv.

• Med värdeplacering avses placeringar i undervärderade aktier • Värdeplaceraren använder för värderingen bl.a. följande nyckeltal:

– P/E (Price to Earnings, aktiens pris i förhållande till resultatet) – P/B (Price to Book value, aktiens pris i förhållande till bokvärdet) – P/S (Price to Sales, aktiens pris i förhållande till omsättningen) – Direktavkastning (aktiens pris i förhållande till dividendernas storlek) – FCF (Free Cash Flow, fria kassaflödet)

�7

Värdeaktier

• I Europa gav värdeaktier en 10 % p.a. högre avkastning än tillväxtaktier under åren 1985-2007

�8

Källa: ”Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment” (James Montier, 2009)

http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597http://www.amazon.com/Value-Investing-Techniques-Intelligent-Investment/dp/0470683597

Värdeaktier

• På utvecklade marknader har värdeaktier avkastat 12 % p.a. mera än tillväxtaktier under åren 1985-2007*

�9


* Vid urvalet har aktierna radats upp enligt olika nyckeltal: P/E, P/B, P/CF, P/S och EBIT/EV. Ordningsnumret för diverse aktie i respektive kategori adderas ihop. Som värdeaktie klassas den på basen av den totala summan billigaste 20 % och som tillväxtaktie den dyraste 20 %. Minimi marknadsvärdet för aktier i urvalet är 250 miljoner dollar. Avkastningarna är räknade i US dollar.


Värdeaktier

• På tillväxtmarknader har värdeaktier avkastat över 18 % p.a. mera än tillväxtaktier och 11 % p.a. mera än marknaderna under åren 1985-2007*

�10


* Vid urvalet har aktierna radats upp enligt olika nyckeltal: P/E, P/B, P/CF, P/S och EBIT/EV. Ordningsnumret för diverse aktie i respektive kategori adderas ihop. Som värdeaktie klassas den på basen av den totala summan billigaste 20 % och som tillväxtaktie den dyraste 20 %. Minimi marknadsvärdet för aktier i urvalet är 250 miljoner dollar. Avkastningarna är räknade i US dollar. I diagrammet illustreras avkastningen för de olika kvintilerna med ifrågavarande aktiekorg.


Värdeaktier

• Portföljen med aktier från den billigaste kvintilen från såväl utvecklade marknader och tillväxtmarknader avkastade i medletal 18 % p.a.*

• Tillväxtaktierna avkastade under 3 % p.a.* • Värdeaktiernas överavkastning i förhållande till tillväxtaktier var

globalt 15 % p.a.*

�11


* Vid urvalet har aktierna radats upp enligt olika nyckeltal: P/E, P/B, P/CF, P/S och EBIT/EV. Ordningsnumret för diverse aktie i respektive kategori adderas ihop. Som värdeaktie klassas den på basen av den totala summan billigaste 20 % och som tillväxtaktie den dyraste 20 %. Minimi marknadsvärdet för aktier i urvalet är 250 miljoner dollar. Avkastningarna är räknade i US dollar. I diagrammet illustreras avkastningen för de olika kvintilerna med ifrågavarande aktiekorg.


Värdeaktier

• Nedgången på den japanska aktiemarknaden har varit rekordlång • Under åren 1990-2011 sjönk aktiemarknaderna i Japan -62.21 %. • Värdeplacering gav en utmärkt avkastning även i denna ytterst svåra

marknadsomgivning • Aktier med lågt P/E tal avkastade1990-2011 i Japan 16.9 % p.a. • Aktier med lågt P/B tal för sin del 10.6 % p.a. • Under tidsperioden 1975-2011 avkastade aktier med lågt P/E tal 23.6 %

p.a. och aktier med lågt P/B tal 19.3 % p.a.

�12

Källa: ”Performance of Value Investing Strategies in Japan’s Stock Market” (Hong Kong University of Science and Technology Value Partners Center for Investing, 2013)

http://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdf

Värdeaktier

�13

Källa: ”Performance of Value Investing Strategies in Japan’s Stock Market” (Hong Kong University of Science and Technology Value Partners Center for Investing, 2013)

Resultatet av på olika nyckeltal baserade värdeplaceringsstrategier i Japan

http://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdfhttp://vpcenter.ust.hk/public/files/Performance%20of%20Value%20Investing%20Strategies%20JP_2013-07-05.pdf

Värdeaktier

• Trots hög avkastning har risken i värdeplacering varit lägre

�14



Värdeaktier

• Under de värsta marknadsförhållanden har värdeaktier förlorat mindre värde än marknaderna eller tillväxtaktier

�15



Värdeaktier

!!!!

!• Under åren 1975-2007 avkastade värdeaktier i USA under tider av

recession i medeltal 13 % p.a. och högkonjunktur 22 % p.a. • Motsvarande avkastningar för tillväxtaktier var 5 % p.a. under

recession 17 % p.a. under högkonjunktur • Värde aktierna avkastade både under låg- och högkonjunktur bättre än

tillväxtaktier

�16



Small cap värdeaktier

• Små bolag och värdeaktier har under historiens gång givit en bra avkastning

• Det är motiverat att fråga hur en kombination av dessa; värdeinvestering i småbolag skulle ha fungerat?

• I USA avkastade små värdeaktier 5.28 - 8.40 % p.a. mera än tillväxtaktier under åren 1979-1997

�17

Källa: ”The Value Premium for small capitalization Stocks” (Manjeet S. Dhatt, Yong H. Kim & Sandip Mukherji, 1999)

http://www.jstor.org/discover/10.2307/4480194?uid=3737976&uid=2&uid=4&sid=21103403753303


• Risken på små värdeaktier (volatilitet) har också varit mindre än på tillväxtaktier

• Storleken på överavkastningen påverkades av använt nyckeltal (t.ex. P/E eller P/S)

• En samtidig användning av olika nyckeltal förbättrade den riskjusterade avkastningen i förhållande till användning av endast ett nyckeltal

�18


• Under åren 1926-2004 avkastade små värdeaktier i USA15.9 % p.a. och stora tillväxtföretag 9.26 % p.a.*

�19

Källa: ”The Small-Cap Investor: Secrets to Winning Big with Small-Cap Stocks” (Ian Wyatt, 2009)

* The New York Times har använt som källa till figuren Eugene S. Famas och Kenneth R. Frenchs undersökning och indelning av aktier.

http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260http://www.amazon.com/The-Small-Cap-Investor-Secrets-Winning/dp/0470405260


• Små värdebolag har tills dagsläge avkastat bättre än stora bolag • År 2000 startade Russell 2000 Value ETF placerar i små värdeaktier i

USA

�20RUJ (blå) = Russell 2000 Value, SPY (röd) = S&P 500. Källa: Google Finance


• En av de färskaste undersökningarna på utvecklade marknaderna är ”Size, Value, and Momentum in International Stock Returns”, av Nobelpristagarna i ekonomi Eugene Fama och Kenneth French som publicerades år 2012

• Fama och French konstaterar följande:  ”Our new evidence centers on how international value and momentum returns vary with firm size. Except for Japan, value premiums are larger for small stocks.”

• Enligt undersökningen har placering i små värdebolag även fungerat internationellt

• Med att utnyttja flera nyckeltal samtidigt har det varit möjligt att öka de små värdebolagens avkastning ytterligare

�21

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304405X12000931http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304405X12000931http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304405X12000931http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304405X12000931http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304405X12000931http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304405X12000931http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304405X12000931


�22

Källa: ”What Works on Wall Street” (James P. O’Shaughnessy, 2005)

http://www.amazon.com/What-Works-Wall-Street-Best-Performing-ebook/dp/B005XM6PI6/ref=sr_1_2?s=books&ie=UTF8&qid=1390819472&sr=1-2&keywords=what+works+on+wall+streethttp://www.amazon.com/What-Works-Wall-Street-Best-Performing-ebook/dp/B005XM6PI6/ref=sr_1_2?s=books&ie=UTF8&qid=1390819472&sr=1-2&keywords=what+works+on+wall+streethttp://www.amazon.com/What-Works-Wall-Street-Best-Performing-ebook/dp/B005XM6PI6/ref=sr_1_2?s=books&ie=UTF8&qid=1390819472&sr=1-2&keywords=what+works+on+wall+street

Small cap värdeaktier• Motsvarande resultat även i Europa. T.ex. avkastningarna från åren

1999-2011 i tabellen nedan, där P/B talet använts tillsammans andra nyckeltal

• Avkastningen för STOXX Europe 600 index under samma tid var 0.91 % p.a.

�23

Källa ”Quantitative Value Investing In Europe: What Works for Achieving Alpha” (Philip Vanstraceele & Tim du Toit, 2012)

http://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.htmlhttp://www.lulu.com/shop/phillip-vanstraceele-and-tim-du-toit/quantitative-value-investing-in-europe-what-works-for-achieving-alpha/ebook/product-18942518.html

En koncentrerad portfölj

• Diversifiering minskar risken som portföljen utsätts för • I en aktieportfölj uppnås merparten av diversifieringsnyttan redan av en

diversifiering i några tiotals aktier

�24




• Warren Buffett: ”Diversification is protection against ignorance. It makes little sense if you know what you are doing.”

• Globalt avkastade den billigaste kvintilen av aktier 18 % p.a. under åren 1985-2007*

• Denna kvintil bestod av 1800 aktier • Från ett perspektiv av diversifieringsnytta är diversifieringen för bred • Hur skulle en portfölj som koncentrerat placeringarna i de globalt

billigaste 30 aktierna ha avkastat?

�25* Vid urvalet har aktierna radats upp enligt olika nyckeltal: P/E, P/B, P/CF, P/S och EBIT/EV. Ordningsnumret för diverse aktie i respektive kategori adderas ihop. Som värdeaktie klassas den på basen av den totala summan billigaste 20 % och som tillväxtaktie den dyraste 20 %. Minimi marknadsvärdet för aktier i urvalet är 250 miljoner dollar. Avkastningarna är räknade i US dollar.!


• De 30 billigaste avkastade globalt 25 % p.a.

�26



�27




”It’s a bumpy road ahead”!Inget är perfekt!

Största delen är small cap bolag

• Det finns mycket mera småbolag än stora

�28

Källor: Montanaro, FactSet. Situationen 3.1.2012.

http://www.montanaro.co.uk/media/43640/Montanaro-European-Smaller-Companies-Fund-2013-Q2.pdf

Största delen är small cap bolag

�29

Källa ”Analyzing the Analysts: A Survey of the State of Wall Street Equity Research 10 Years after the Global Settlement” (Timothy J. Keating, 2013)

Bolagen indelade enligt marknadsvärde på USA:s aktiemarknader.!Marknadsvärdet för Apple är över 2.6 gånger större än alla 2021 micro-cap bolag.

http://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdf

Obefintlig uppföljning

• Även om antalet småbolag är större, är antalet analytiker som följer dem mindre

�30

Källa: ”The herd vs the reward, or in praise of contratian investing” (Stacy-Marie Ishmael, Financial Times, 4.11.2009)

http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/http://ftalphaville.ft.com/2009/11/04/81436/the-herd-vs-the-reward-or-in-praise-of-contrarian-investing/


• Aktiemarknaderna i USA anses vara de mest effektiva i världen • Trots detta saknade nästan 29 % av de börsnoterade bolagen helt

uppföljning av analytiker eller var den bristfällig i slutet av året 2012*

�31

Källa: ”Analyzing the Analysts: A Survey of the State of Wall Street Equity Research 10 Years after the Global Settlement” (Timothy J. Keating, 2013)

* Den sista kolumen i tabellen illustrerar hur många procent av företagen inte har någon analytikeruppföljning. T.ex. företag med ett marknadsvärde på 74-248 miljoner dollar uppföljdes inte av en enda analytiker.

http://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdfhttp://keatingcapital.com/wp-content/uploads/2013/01/Analyzing-the-Analysts-01-22-13-FINAL.pdf


• Uppföljningen av analytiker på de små bolagen är litet, vilket möjliggör större avvikkelse mellan aktiens pris och bolagets underliggande värde

• På grund av detta är det från gruppen av små bolag möjligt att lättare identifiera undervärderade aktier

• Analys av små bolag skulle kräva större resurser • Analys lönar sig dock inte eftersom små bolag inte kan erbjudas åt ett

lika stort antal placerare som stora bolag • Därmed kommer små bolag att fortsätta sakna uppföljning även i

framtiden • Som en följd av detta kommer små undervärderade bolag att sannolikt

avkasta bättre än marknaden även i fortsättningen

�32

Vilken färg är rutorna A och B?

�33

The copyright holder of this work allows anyone to use it for any purpose including unrestricted redistribution, commercial use, and modification.

Svar: Båda är gråa.

�34

The copyright holder of this work allows anyone to use it for any purpose including unrestricted redistribution, commercial use, and modification.

Människans beslutsprocess är bristfällig

• I föregående exempel påstår vår hjärna att ruta B är vit => uppfattningen är fel även om vår hjärna påstår annat

• En dator skulle ha klarat uppgiften felfritt => båda rutorna har samma RGB-värde

• Människans förmåga att bearbeta information är begränsad och beslutsprocessen är bristfällig

• I den traditionella ekonomiska teorin utgår man ifrån att människan agerar fullständigt rationellt

• I verkligheten agerar människan ofta annorlunda

�35


• Exempel på ett spel där man kastar slant: – Med krona vinner du 10 euro – Med klave förlorar du 10 euro

• Skulle du delta i spelet? • Utgå från att du tidigare vann 100 euro. Skulle du nu delta i spelet? • Eller om du förlorat tidigare. Skulle det påverka din vilja? • En stor del av människorna är färdiga att ändra sitt beteende beroende

på tidigare resultat • Detta trots att väntevärdet för varje spel är det samma • En fullständigt rationell människa skulle hela tiden agera på samma sätt

�36


• Under de senaste åren har finansiella teorier som baserar sig på behaviorism (behavioral finance), som undersöker människans brist av systematik i placeringsverksamhet, vunnit mark

• Forskningsresultaten förklarar varför placerare inte agerar optimalt – Placeringsförluster känns dubbelt värre än vinster – Hålltiden på vinstgivande placeringar är kortare än för förlustgivande – Förankring av placeringar till priser – Placerarna aktiverar sig under högkonjunktur (hög risk) och passiveras under

lågkonjunktur (låg risk) – Osv.

• Kännedom av placerarpsykologi är ett steg framåt men det ensam räcker inte till att förändra placeringsbeteendet => orsaken till beteendet är djupare

�37


• Samma orsaker förklarar varför placeraren i praktiken har svårigheter att utnyttja fungerande placeringssätt

• De mest lönsamma placeringsobjekten är ofta ”fula” och ”dödsdömda” bolag

• Det är mentalt lättare för människan att placera i ett bolag, vars ”historia” är bra och många andra också är intresserade av

• P.g.a. flockbeteende är det i praktiken svårt att agera emot majoriteten => det är lättare att ha fel tillsammans med andra än ensam

• På basen av statistiken kan man dock säga att tillväxtbolagens ljusa utsikter bedrar => placerarna betalar för mycket för framtidsförväntningar

�38


• Däremot fortsätter de ”fula” bolagens trångmål inte så länge och så allvarliga som människorna förutspår => framtidsförväntningarna är överpessimistiska och därmed är aktiernas priser för låga

• Iden med att utnyttja kvantitativa placeringsmetoder är att eliminera de mänskliga känslorna som hindrar goda placeringsavkastningar i placeringsprocessen

• En genomgång av tiotusentals till storleken mindre bolag är även omöjligt med mer traditionella metoder som att analysera varje bolag enskilt

�39

�40





Kvantitativa metoder

• Placerarens största fiende är han själv => människan är hans känslors fånge

• I flera situationer fungerar en enkel datormodell pålitligare och noggrannare än en subjektivt tänkande människa

• Som exempel; för att urskilja neuros och psykos har man utvecklat MMPI-testet (Minnesota Multiphasic Personality Inventory)

• Urskiljning är viktigt p.g.a. olika skiljande vård • År 1968 undersökte Lewis Goldberg MMPI testresultaten för 1000

patienter och utvecklade på basen av det en modell, som kunde göra rätt diagnos på 70 % av tiden

• Goldberg bad psykologer göra diagnoser på samma personer

�41


!!!!!!!

!• Modellen var klart noggrannare än även den bäste psykologen • Till följande gav Goldberg modellen åt psykologer, som fick använda

dess resultat till hjälp för sin egen diagnos

�42

Källa: ”Painting by numbers: an ode to quant” (James Montier, 2006)

http://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdf


�43

!!!!!!!!

• Med hjälp av modellen förbättrades noggrannheten på diagnoserna klart • Trots detta förblev människans diagnos sämre än modellens • Liknande resultat bl.a. för hjärnskador och identifiering av de villkorligt

fria fångar som förnyar sina brott osv.

Källa: ”Painting by numbers: an ode to quant” (James Montier, 2006)

http://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdf


• Grove et al. undersökte136 olika undersökningar som behandlade beslutsfattning från arbetsanpassning till diagnostisering av hjärtinfarkt

• I endast åtta undersökningar förlorade den kvantitativa modellen mot människan

• Gemensamt för dessa åtta undersökningar var dock att de kvantitativa modellerna inte hade tillgång till samma information som människan

• I alla undersökningar där den kvantitativa modellen hade tillgång till samma information som människan presterade den kvantitativa modellen bättre

�44

Källa: ”Clinical versus mechanical prediction: a meta-analysis (Grove, Zald, Lebow, Snitz & Nelson, 2000)” och ”Painting by numbers: an ode to quant” (James Montier, 2006)

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10752360http://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdfhttp://turnkeyanalyst.com/wp-content/uploads/2013/01/Painting-by-the-Numbers.pdf


• Kvantitativa modeller är nyttiga och de är i allmän användning: – Flygpilotens checklista före avfart – Väderleks prognoser – Fastställning av premier för bilförsäkring i försäkringsbolag – osv.

• Förenklat handlar kvantitativa metoder om att mekaniskt utnyttja en stor mängd information => människans förmåga att behandla en stor mängd information är svag

• M.h.a. kvantitativa metoder är det möjligt att från tiotusentals aktier filtrera de mest potentiella köpobjekten => för människan är det omöjligt att enskilt gå igenom alla, då det kvartalsvis ännu kommer till ny resultatinformation

�45

Kvantitativ värdeplaceringsstrategi

• Kvantitativa metoder fungerar bäst med små och medelstora bolag p.g.a. låga uppföljningen av dem

• Stora företag analyseras av så många yrkesmänniskor att kvantitativa metoderna inte medför någon konkurrensfördel

• Vid kvantitativ värdeplacering kombineras värdeplacering med ett effektivt utnyttjande av numeriska data

• Bolagens bokslut och delårsrapporter är numeriska data • De av värdeplacerare traditionellt använda nyckeltalen anpassar sig väl

för en automatiserad bearbetning av data (P/E, P/B, direktavkastning osv.)

• Kvantitativa metoder möjliggör en kombination av olika värdeplaceringsstrategier

�46


• Undersökningar visar att dessa s.k. multifaktormodeller har givit en bättre riskjusterad avkastning än användning av enstaka nyckeltal

• Genom kvantitativa metoder är det även möjligt att skydda sig mot vilseledande bokföring: – Dechow F-score – Altman Z-score – Beneish M-score

• T.ex. Beneish M-score mäter bl.a. tillväxten av bolagets försäljning, bruttobidrag, kundfordringar och skuldsättning

• Av bolag med ett M-score på -2.22 manipulerade 76 % sin bokföring • Endast 17.5 % av bolag som manipulerat bokföringen fick över -2.22

på M-score

�47

Källa: ”The Detection of Earnings Manipulation” (Messod D. Beneish, 1999)

http://www.jstor.org/stable/4480190http://www.jstor.org/stable/4480190http://www.jstor.org/stable/4480190http://www.jstor.org/stable/4480190http://www.jstor.org/stable/4480190http://www.jstor.org/stable/4480190


• Med hjälp av kvantitativa metoder går det effektivt att utnyttja olika värdeplaceringsstrategier som baserar sig på fundamentala data: – F-score (Piotroski) – Magic Formula (Greenblatt) – ERP5 (Vanstraceele & Allaeys) – Net Current Asset Value (Benjamin Graham) – Tiny Titans (O’Shaughnessy) – Value Composite One (O’Shaughnessy)

• T.ex. Piotroski F-score mäter bolagets lönsamhet, skuldsättning och verksamhetens effektivitet genom nio olika faktorer (bl.a. ROA, OCF, bruttomarginal, utvecklingen av långfristiga skulder)

�48

�49





Ingenting fungerar hela tiden

• Det är värt att minnas att även om en bra placeringsstrategi fungerar i medeltal, så betyder det inte att det alltid fungerar

• Även till de bästa placeringsmetoderna hör det perioder av underavkastning, som till sin längd kan vara i flera år

• Det att placeringsmetoden inte fungerar regelbundet, möjliggör att metoden kan förväntas fungera även i framtiden – Alla placerare skulle samlas under samma strategi ifall någon strategi

skulle garanterat fungera alltid och utan risk – På grund av perioder underavkastning avstår en del av placerarna från

strategin • Ofta händer detta just före strategin igen börjar fungera

�50


• Av portföljförvaltare som gjort över 3 % p.a. överavkastning klarar sig 70 % under placeringstiden tre år eller längre sämre än marknaden*

�51


* Figure 14.6 uses a constructed universe where all the fund managers have 3 % alpha and 6 % tracking error. I then let the make-believe managers run money for 50 years. The chart illustrates the frequency of years of back-to-back underperformance. Around 70 % of the make-believe fund managers displayed 3 or more years of underperformance! –James Montier



• Goyal och Wahal undersökte år 2005 fyra tusen pensionsstiftelsers och föreningars beslut om anställning och uppsägning av portföljförvaltare i USA under åren 1993-2003*

�52


* Noggrannare information finns att hitta i artikeln”The Selection and Termination of Investment Management Firms by Plan Sponsors” (Amit Goyal & Sunil Waha, 2005)



• Pensionsstiftelsen anställde vanligtvis en portföljförvaltare, vars överavkastning under de tre föregående åren varit 14 % före början

• Portföljförvaltare som uppsagts på grund av dåligt resultat uppnådde ändå överavkastning på 5 % tre år efter uppsägning

• Detta är ett gott exempel på hur smärtsamma perioder av underavkastning är

• Underavkastning har i historiens gång ändå alltid efterföljts av en period av överavkastning som kompenserat perioden av underavkastning

• För HCP Quant fonden kan man också förvänta sig perioder av underavkastning, som på basen av historien i värsta fall varat i två till tre år

�53


• Decenniets bäst presterande fond i USA i slutet av 2009 var CGM Focus Fund

• Fonden avkastade under årtiondet i medeltal 18.2 % p.a. • En typisk placerare i fonden förlorade dock -11 % p.a. • Detta berodde på att placerarna hoppade in och ut från fonden • Placerarna köpte fondandelar efter perioder av bra avkastning och sålde

under dåliga perioder • Timing är ytterst svårt om inte till och med omöjligt • Enligt olika undersökningar klarar sig placerare som försöker tajma köp

och sälj klart sämre än andra • Även den bästa fonden hjälper inte placeraren, ifall denne inte är

färdig att tåla till fonder hörande fluktuationer på värde

�54

Källa: ”Best Stock Fund of the Decade: CGM Focus” (Eleanor Laise, The Wall Street Journal, 31.12.2009)

http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052748704876804574628561609012716http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052748704876804574628561609012716http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052748704876804574628561609012716http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052748704876804574628561609012716http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052748704876804574628561609012716http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052748704876804574628561609012716http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052748704876804574628561609012716http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052748704876804574628561609012716

Privatplacerarens skatteskydd

• Placeringsstrategin i HCP Quant fonden har en hög omsättningstakt i portföljen

• En typisk placering hålls ett halvt till ett år i portföljen • En privatplacerare skattskyldig i Finland har en kapitalinkomstskatt på

30/32 % • Fondens avkastning på placeringar är skattefria • I form av fond blir det i placeringsstrategin mera pengar och växa ränta

på ränta, eftersom placeraren betalar skatter först efter inlösningar från fonden

• Samma placeringsstrategi är tack vare skatteeffektiviteten ett lönsammare alternativ som fond för en långsiktig privatplacerare än som själv genomförd

�55

Portföljförvaltaren

• Som portföljförvaltare fungerar Pasi Havia • Portföljförvaltaren har tvärvetenskaplig kunskap; studerat

databehandling och finansiell ekonomi i Uleåborgs universitet • Portföljförvaltarens egna placeringsförmögenhet överförs till HCP

Quant fonden • Portföljförvaltaren har förverkligat strategin i sin personliga

placeringsverksamhet sedan 4.10.2010 • Förverkligad avkastning efter transaktionskostnader +134 %

(situationen 24.1.2014)

�56

Portföljförvaltarens förverkligade avkastning

�57

Blå = HCP Quant strategins förverkligade avkastning!Röd = S&P 500 Total Return indekx i euro!Gredelin = MSCI ACWI SMID Value Total Return index i euro (globalt i small- och mid cap värdeaktier placerande index, HCP Quant fondens jämförelseindex)!Grön = S&P 350 Europe Total Return index i euro

HCP Quant i korthet

• En i small- och mid cap aktier placerande specialplaceringsfond • Placerar globalt i utvecklade och tillväxtmarknader (Europa, USA,

Asien, Australien) • Använder i placeringsverksamheten en kvantitativ

värdeplaceringsstrategi, vars syfte är att undvika mänskliga begränsningar

• Koncentrerar placeringarna i några tiotal som bästa värderade bolag • Använder inte en på marknadsvärde baserad bolagsvikt • Bygger på starkt vetenskaplig undersökning; utnyttjar bevisligen

fungerande placeringsstrategier som kan förväntas fungera även i fortsättning på långt perspektiv

�58

Helsinki Capital Partners!  

Tallberginkatu 1 C 136 00180 Helsinki 

+358-9-689 88 470   

Kauppakatu 28 A 22 40100 Jyväskylä 

+358-9-689 88 474

!www.helsinkicapitalpartners.fi!!

www.helsinkicapitalpartners.fi/blog!!www.facebook.com/helsinkicapitalpartners!!

@hcpgroup!!

Tack för er tid!

HCP Quant presentation (sve) · 2017. 9. 8. · Warren Buffett, Joel Greenblatt, Mohnish Pabrai,...

Documents

Transcript of HCP Quant presentation (sve) · 2017. 9. 8. · Warren Buffett, Joel Greenblatt, Mohnish Pabrai,...