Handelsbanken Årsredovisning 2010

2010Årsredovisning

ÅRSSTÄMMA (BOLAGSSTÄMMA)

Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, ingång Royal, Stallgatan 4, Stockholm. Tid: Onsdagen den 23 mars 2011 klockan 10.00.

Anmälan om deltagande

Aktieägare som önskar delta i stämman ska vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast torsdagen den 17 mars 2011.

Anmälan sker till Styrelsesekretariatet, Handelsbanken, Kungsträdgårdsgatan 2, 106 70 Stockholm, telefon 08-701 19 84, eller via internet www.handelsbanken.se/bolagsstamma, senast torsdagen den 17 mars 2011.

Året i korthet

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDEHandelsbanken har en viktig roll i samhället. Det är viktigt att banken tar ett samhällsansvar för att skapa förtroende hos olika intressentgrupper. Det är dessutom en förutsättning för att banken ska vara långsiktigt framgångsrik och lönsam. För att underlätta för olika intressenter med olika perspektiv är den årliga redogörelsen för bankens verksamhet uppdelad i två pub likationer. I årsredovisningen är huvudfokus på det finansiella perspektivet, med ansvarsfullt företagande i sammandrag. I bankens kommande Hållbarhetsredovisning beskrivs arbetet med ansvarsfullt företagande mer utförligt.

Läs mer om Handelsbankens arbete med ansvarsfullt företagande på bankens webbplats www.handelsbanken.se/csr.

relseresultatet för kvarvarande verksamhet ökade med 8 procent till 14 770 miljoner kronor (13 727)

och resultatet per aktie steg till 17,72 kronor (16,44)

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att delta i stämman, begära att tillfälligt föras in i den av Euroclear förda aktieboken. Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före torsdagen den 17 mars 2011, då sådan införing ska vara verkställd.

Utdelning

Styrelsen föreslår som avstämningsdag för utdelning måndagen den 28 mars 2011, vilket innebär att Handelsbanksaktien handlas utan rätt till utdelning torsdagen den 24 mars 2011. Beslutar stämman i enlighet med förslaget, beräknas ut delningen skickas ut av Euroclear torsdagen den 31 mars 2011.

1

HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 2010

InnehållSidan

VD-ORD

Tillväxt och avkastning 2

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Innehåll Förvaltningsberättelse 7

Idé, mål och lönsamhet 9

Måluppfyllelse 2010 10

Så driver vi Handelsbanken 12

Organisation och arbetssätt 14

Verksamhetens utveckling 16

5-årsöversikt Koncernen 19

Nyckeltal per år 21

Utveckling per kvartal 22

Segmentinformation 23

Kontorsrörelsen i Sverige 24

Kontorsrörelsen utanför Sverige 26

Handelsbanken Capital Markets 33

Aktien och ägarna 36

Ansvarsfullt företagande i Handelsbanken 38

Miljö 40

Medarbetare 42

Bolagsstyrningsrapport 2010 44

Innehåll Bolagsstyrningsrapport 45

Styrelsen 60

Koncernledning 62

FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN

Innehåll Koncernen 65

Resultaträkning Koncernen 66

Totalresultat Koncernen 67

Balansräkning Koncernen 68

Förändring i eget kapital Koncernen 69

Kassaflödesanalys Koncernen 70

Noter Koncernen 71

FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET

Innehåll Moderbolaget 129

Resultaträkning Moderbolaget 130

Totalresultat Moderbolaget 131

Balansräkning Moderbolaget 132

Förändring i eget kapital Moderbolaget 133

Kassaflödesanalys Moderbolaget 134

5-årsöversikt Moderbolaget 135

Noter Moderbolaget 137

Förslag till vinstdisposition 163

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse 164

KONTAKTA OSS

Kontor och kontorschefer 165

Adresser 171

ÖVRIGT

Definitioner och förklaringar 172

Svenska Handelsbanken AB (publ)Organisationsnummer: 502007-7862Styrelsens säte: Stockholmwww.handelsbanken.se

This Annual Report is also available in English.

VD-ORD


Resultatet 2010 per aktie ökade från 16,44 kronor till 17,72 kronor.

Handelsbankens räntabilitet, mätt som avkastning på eget kapital för total verksamhet, var 12,9 procent. Rörelseresultatet för 2010 blev 14,8 miljarder kronor.

Vårt primärkapital ökade under året med 2,2 miljarder kronor. Kapitalbasen uppgick till 111 miljarder kronor och kapitaltäckningsgraden enligt Basel II ökade till 20,9 procent.

Resultatet innebar att Handelsbanken, för 39:e året i rad, klarade företagsmålet att ha en bättre räntabilitet än genomsnittet för våra konkurrenter.

De senaste fem åren har Handelsbankens egna kapital vuxit med i genomsnitt 15 procent per år, lämnad utdelning och återköp medräknat. Under samma femårsperiod har utdelningen totalt uppgått till 27,4 miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital har aldrig understigit 12 procent – efter kreditförluster och skatt – något enskilt kvartal de senaste fem åren. Handelsbanken har under samma period inte genomfört någon nyemission.

Handelsbanken hade även det gångna året de mest nöjda bankkunderna i Norden. I Storbritannien var avståndet dock ännu större till närmaste konkurrenterna.

Efterfrågan på krediter, framförallt på företagssidan, mattades av något under året. Istället ökade antalet utställda kreditlöften. Sparaffären utvecklades också betydligt starkare än tidigare år.

Under året startades 21 nya kontor i Storbritannien och en tredje regionbank, med säte i Birmingham, startades vid årsskiftet 2010/2011.

Tillväxt och avkastning

År 2010 präglades av fortsatt oro på kapitalmarknaderna, då flera länder inom eurozonen fick så stora obalanser i statsfinan-serna att den monetära unionens medlemmar tvingas vidta omfattande, gemensamma stödåtgärder. Trots mycket resoluta insatser från bland annat den Europiska Centralbanken, ECB, hamnade sektorns genomsnittliga kreditförsäkringskostnad vid flera tillfällen på samma eller högre nivåer än strax efter Lehman-kraschen hösten 2008.

Det finns skäl att anta att den skuldkris som flera av väst-världens ekonomier nu brottas med kommer att påverka de finansiella marknaderna under lång tid framöver.

I stora delar av världen arbetar regeringar och myndigheter med omfattande program för att på olika sätt sanera och omstruktu-rera det finansiella systemet. Ett uttryck för detta är bland annat arbetet med ett nytt, internationellt regelverk för banker – Basel III. Under det gångna året har mycket klarnat – men införande-tiderna är långa och gör därför effekterna fortsatt svårbedömda.

Kombinationen av nya regelverk och en finansiell kris har emellertid redan skapat trånga sektorer – en sådan är en tillta-gande brist på långfristigt kapital.

Under det gångna året har Handelsbanken därför fortsatt att stärka sina finanser och hålla en jämförelsevis mycket hög

3

VD-ORD


likviditetsberedskap. Vi har fortsatt mycket god tillgång till även lång finansiering och har under året utvecklat våra fundingmöj-ligheter i bland annat Asien och USA.

Kostnaden för vår upplåning är, tack vare god rating och stabila finanser, en av de absolut lägsta bland alla större banker i väst-världen och bankens balansräkning är helt och fullt strukture-rad på kommersiella villkor utan stöd från vare sig staten eller centralbanker.

UTVECKLINGEN UNDER 2010

Vi har under det gångna året fortsatt att bygga ut både vårt produktsortiment och vårt kontorsnät. Här kan särskilt nämnas utvecklingen inom kapitalförvaltningen och tillväxten i Storbritannien.

Bankens rörelseresultat för 2010 ökade med 8 procent till 14 770 miljoner kronor (13 727).

Hittills under finanskrisen har Handelsbanken varje enskilt kvartal lämnat en avkastning på eget kapital på över 12 procent efter kreditförluster och skatt.

Eget kapital växte under året med 5,3 miljarder kronor till 88,4 miljarder kronor efter lämnad utdelning om 4 988 miljoner kronor.

Under de senaste fem åren har det egna kapitalet, inklusive lämnade utdelningar och återköp, vuxit med i genomsnitt 15 procent per år. Handelsbanken har under samma tid inte genomfört någon nyemission. Under denna femårsperiod har utdelning lämnats varje år, totalt 27,4 miljarder kronor.

Största ägare i banken är – det banken närstående – investment-bolaget Industrivärden, som grundades av Handelsbanken 1944, samt bankens anställda genom stiftelsen Oktogonen. Dessa äger drygt 10 procent vardera i Handelsbanken. Den sedan lång tid stabila ägarbilden i banken har verksamt bidragit till att banken kunnat arbeta med ett långsiktigt värdeskapande.

KUNDMÖTET

Vi har organiserat hela vår bank för att åstadkomma lyckade kundmöten. Vi har ett stort kontorsnät, med stark lokal förank-ring vilket bygger långa, nära och goda kundrelationer.

Våra kontor har en hög grad av självbestämmande. Det ger bättre kundmöten, med erbjudanden och lösningar som passar just den kunden och dennes lokala marknad – och besked vid sittande bord. Kunden vill träffa den som fattar beslut och inte berätta sin historia för en budbärare.

Men trots att våra kundrelationer har sitt ursprung på kundens bankkontor, så är det relativt få möten som faktiskt äger rum just där. Det personliga mötet, människor emellan, är fortfarande det centrala – men inte längre det vanligaste.

Idag möter våra kunder Handelsbanken betydligt oftare via vanlig telefon, via mobil och via internet.

Därför ökar också kraven hela tiden på dessa nya mötesplatser. Kunderna vill kunna välja fritt vilken mötesplats som passar dem vid olika tillfällen – helst utan begränsningar av möjligheten att sköta sina affärer. Detta oavsett om mötet sker på ett av våra kontor, på internet eller i en iPad.

VÅRA HEMMAMARKNADER

Vårt sätt att driva bank – vår affärsmodell – har visat sig stark och robust även när de yttre förutsättningarna för att driva bank varit något sämre. Under de senaste åren har vi vuxit, både i antalet kontor och i marknadsandelar.

Vi har nu rikstäckande kontorsnät på alla våra fem hemma-marknader: Sverige, Storbritannien, Danmark, Norge och Finland.

På dessa marknader strävar vi hela tiden efter att etablera oss på orter där vi ännu inte har kontor. I Storbritannien bedöms den framtida potentialen för nyetableringar som särskilt stor.

ÖKAD DECENTRALISERING

Handelsbanken har vuxit under året, inte bara i antalet kontor, utan också vårt kunderbjudande har blivit större, både mätt i produkter och tillgänglighet.

I takt med att vi växer riskerar beslutsvägarna att bli längre trots vår platta organisation. Därför strävar vi oavbrutet efter att flytta ansvar och bestämmande från centrala huvudkontoret i Stockholm. Ett exempel på det är inrättandet av två särskilda enheter, en för regionbanksrörelsen i Sverige och en för region-banksrörelsen i Storbritannien. Därigenom tas ännu fler viktiga affärsbeslut närmare kunderna.

Decentraliseringen skapar affärsnytta i flera led: bättre och effektivare kundmöten vilket ger nöjdare kunder till lägre kost-nad, snabbare och klokare affärsbeslut vilket ger högre lönsamhet till lägre risk samt en för marknaden unik förmåga att med extremt korta ledtider anpassa sig till nya förutsättningar, behov och kundönskemål.

TILLVÄXT

Vi planerar för fortsatt tillväxt. Den ska uppnås dels genom att vi öppnar kontor på nya orter, inte minst i Storbritannien, dels breddar vårt produktutbud och vår kundbas på alla våra marknader. I Sverige där vi idag har cirka en fjärdedel av all bankutlåning till privatpersoner och företag är det framförallt inom sparande och kapitalförvaltning som den stora potentialen för tillväxt finns.

VD-ORD


För att betjäna våra kunders behov av tjänster inom köp och försäljning av aktier, råvaror, valutor och ränteinstrument bygger vi successivt ut vår organisation för handel och analys. Våra ansträngningar rönte under året stora framgångar i såväl marknadsandelar som kundundersökningar.

Handelsbankens andel av nysparandet i Sverige uppgick under de tre första kvartalen 2010 till 25 procent, en ökning från 16 procent för helåret 2009.

Vår investmentbanks ambition är nu att uppnå samma starka marknadsposition i Danmark, Norge och Finland som vi idag har i Sverige.

I Storbritannien har vi etablerat vår tredje regionbank. Där-med har vi regionala huvudkontor i Manchester, Birmingham och London. Det gör att vår kapacitet att etablera nya kontor kraftigt har förstärkts.

I Finland har vi slutfört ett investeringsprogram i IT-system vilket gör att vi nu kan erbjuda våra finska kunder en internet-baserad värdepapperstjänst. I Danmark har Lokalbanken, som förvärvades 2008, framgångsrikt integrerats och de förvärvade kontorens lokalkännedom i kombination med vår starka balans-räkning gör att vi kan öka våra marknadsandelar både avseende bolån och krediter till företag.

Vår verksamhet i Norge utvecklas väl på alla områden och till-växten sker inte minst genom att vår investmentbank – Capital Markets – integrerar sin verksamhet med befintlig kontorsrörelse. Detta gäller också Stadshypotek. Vi är idag Norges fjärde största bank med goda förutsättningar att inom en snar framtid bli nummer tre.

I Sverige har vi gjort det lättare för kunder med mer specia-liserade behov att komma i kontakt med våra specialister och tjänster. Till exempel har kunder inom Skog och Lantbruk egna hemsidor och produkter i vår internettjänst. Enheterna för Private Banking har vuxit och blivit mer synliga.

Stora företag, aktiva på de internationella kapitalmarknaderna , möts av ett erbjudande där vi i ökad utsträckning lyfter fram och samordnar vår egen specialistkompetens inom Cash Management, vår internationella närvaro och bankens utlåningskapacitet.

FÖRTROENDE – VAD SÄGER KUNDERNA?

Omvärldens förtroende är en absolut förutsättning för att kunna driva bank.

Därför finns det goda skäl att redogöra för hur detta förtroende utvecklades för Handelsbanken under 2010.

I början av det gångna året gjorde undersökningföretaget

TNS-Sifo sitt årliga Anseendeindex. Det bygger på intervjuer med den svenska allmänheten och av alla företag nämnda i undersökningen fick Handelsbanken det absolut högsta värdet. Även Stockholms universitets undersökning – Anseendebaro-metern – gav resultatet att Handelsbanken hade ett betydligt högre anseende än sina stora konkurrenter.

Lite senare på året frågade undersökningsföretaget ISI Wissing det svenska näringslivets beslutsfattare vilken bank de hade högst förtroende för. Även där toppade Handelsbanken.

Efter sommaren kom så den årliga studien av kundnöjdhet, som sedan i slutet av 1980-talet genomförs av SKI/EPSI, ett institut knutet till Handelshögskolan i Stockholm. Den visade att vi även i år har de mest nöjda kunderna, både på företags- och privatsidan i samtliga nordiska länder. Det svenska resulta-tet gav högre värden än någonsin tidigare. Sedan två år tillbaka genomförs samma studie även i Storbritannien. Där är avståndet ner till närmaste konkurrenten större än på någon annan av våra hemmamarknader.

Det finns många fler exempel – i Prosperas undersökning av Private Banking-kunder var Handelsbanken etta i alla kategorier, Handelsbankens Businesscard röstades fram som det bästa och Handelsbankens depåtjänst fick högst betyg i Norden.

Mot bakgrund av ovanstående tycker jag att man kan kon-statera att Handelsbanken under det gångna året inte bara har vidmakthållit sitt förtroendekapital, utan också fått det att växa.

TILL SIST…

Under 2010 var avkastningen på eget kapital 12,9 procent och vinsten steg med 1,28 kronor per aktie. Primärkapitalrelationen är god liksom den likvida beredskapen och balansräkningen är i sin helhet strukturerad på kommersiella villkor. Banken har under hela året haft god tillgång på funding till mycket konkur-renskraftiga priser.

De senaste fem åren har Handelsbankens egna kapital vuxit med i genomsnitt 15 procent per år, lämnad utdelning medräknad.

Kundnöjdheten är stigande och jämfört med våra huvudkon-kurrenter signifikant högre. Relationen mellan kostnader och intäkter gav K/I-talet 48,0 procent vilket är bland det lägsta i branschen.

Vi kommer att fortsätta bygga långsiktiga kundrelationer genom en stark lokal närvaro, där affärsbesluten är decentrali-serade till den som möter kunden. Vi ska bli ytterligare lite mer tillgängliga genom att göra våra nya mötesplatser, bland annat i mobiltelefon och på internet, ännu lite bättre.

5

VD-ORD


Vi ska helt enkelt koncentrera oss på att åstadkomma ännu lite fler och ännu lite bättre kundmöten.

Utgångsläget är således gott för fortsatt utveckling och till-växt av banken. Vi prioriterar organisk tillväxt i form av bredare produktprogram till fler kunder genom fler kontor på fler mark-nader. Detta hindrar inte att vi är öppna för kompletterande förvärv om dessa är av en karaktär att de kan rymmas inom vår affärsidé och företagskultur.

Handelsbanken är och ska fortsätta vara en stödfunktion till den reala ekonomin, den underleverantör av ekonomiska tjäns-ter till hushåll och företag, som vi tycker en riktig bank ska vara.

Nyckeln till vår framtida utveckling är välutbildade och en-gagerade medarbetare. Vi kommer därför under de kommande åren att satsa ytterligare på utveckling av bankens personal.

När vi nu lägger 2010 bakom oss kan jag konstatera att bakom bankens goda resultat ligger mycket gedigna insatser från hela vår personal och jag vill rikta ett varmt tack till alla medarbetare för detta.

Jag vill också tacka alla våra kunder för det fina förtroende ni visar oss.

Tack – och hjärtligt välkomna till oss på Handelsbanken.

Pär BomanStockholm i februari 2011


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

6 HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 2010

Förvaltningsberättelse

I förvaltningsberättelsen beskrivs bland annat bankens idé, mål, verksamhet och organisation. Förvaltningsberättelsen innehåller även en redogörelse för utveckling och lönsamhet under räkenskapsåret för banken och dess affärsområden. Förvaltningsberättelsen omfattar koncernen och i tillämpliga delar även moderbolaget.

7HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 2010

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Sidan


Innehåll Förvaltningsberättelse 7

Idé, mål och lönsamhet 9

Måluppfyllelse 2010 10

Så driver vi Handelsbanken 12

Organisation och arbetssätt 14

VERKSAMHETENS UTVECKLING 16

5-ÅRSÖVERSIKT KONCERNEN 19

NYCKELTAL PER ÅR 21

UTVECKLING PER KVARTAL 22

SEGMENTINFORMATION 23

Kontorsrörelsen i Sverige 24

Kontorsrörelsen utanför Sverige 26

Handelsbanken Capital Markets 33

AKTIEN OCH ÄGARNA 36

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE 38

MILJÖ 40

MEDARBETARE 42

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 44


Styrelsen 60

Koncernledning 62


IDÉ, MÅL OCH LÖNSAMHET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE



IDÉ, MÅL OCH LÖNSAMHETFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Idé, mål och lönsamhet

IdéHandelsbanken är en fullsortimentsbank med ett decentraliserat arbetssätt, stark lokal förankring genom rikstäckande kontorsnät och långsiktighet i kundrelationerna.

Banken växer internationellt genom att etablera affärsmodellen på utvalda marknader.

MålHandelsbankens mål är att ha bättre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara banker på hemmamarknaderna.

Målet ska nås genom nöjdare kunder och lägre kostnader än konkurrenterna.

LönsamhetHandelsbankens lönsamhetsmål syftar bland annat till att ge aktieägarna en långsiktigt god värdetillväxt, uttryckt i en över konjunkturcykeln stigande vinst per aktie.

Hög lönsamhet är avgörande, inte enbart för att attrahera aktieägare att investera i banken , utan också för att skapa förutsättningar för tillväxt, hög rating och låga fundingkostnader samt för bankens utlåningskapacitet.

Lönsamheten påverkar också bankens förmåga att hantera risker och bedriva effektiv kapitalhantering.

MÅLUPPFYLLELSE




Måluppfyllelse 2010Handelsbankens mål är att ha bättre lönsamhet än genomsnittet för banker på hemmamarknaderna. Målet ska nås genom att banken har nöjdare kunder och samtidigt lägre kostnader än konkurrenterna.

MEST KOSTNADSEFFEKTIVA BANKENOmkostnaderLönsamhetsmålet ska också nås genom att kostnadseffektiviteten ska varahögre än i jämförbara banker.

UtfallHandelsbankens omkostnader i relation till intäkter för kvarvarande verksamhet uppgick till 48,0 procent (47,1). Motsvarande tal för ett genomsnitt av övriga stora nordiska banker var 56,3 procent (51,3). Handelsbanken var – liksom tidigare år – den av de stora börsnoterade nordiska bankerna som hade högst kostnadseffektivitet.

Kostnader/Intäkter, exklusive kreditförluster 2001–2010

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2009 20102008

Handelsbanken Genomsnitt nordiska banker exkl Handelsbanken

2001

%

0

10

20

30

40

50

60

70

MEST NÖJDA KUNDERBanken ska nå lönsamhetsmålet genom att ha de mest nöjda kunderna. Kvalitén och servicen ska därför minst motsvara och helst överträffa kundernas förväntningar.

UtfallHandelsbanken fortsatte att ha de nöjdaste kunderna av storbankerna i Sverige. Det gäller både på privat- och företagssidan. Banken toppar dessa listor i alla nordiska länder och i Storbritannien. Nöjda kunder är ett mått på att Handelsbankens sätt att arbeta fungerar.

Nöjd kund-index, privatkunder i Sverige 1989–2010

Index

Handelsbanken SEB, Nordea och Swedbank

40

50

60

70

80

-10-09-08-07-06-05-04-03-02-01-00-98-99-97-96-95-94-93-92-91-90-89

ÖVERGRIPANDE MÅLFöretagsmålHandelsbankens mål är att ha högre räntabilitet på eget kapital än detvägda genomsnittet för jämförbara banker i Norden och Storbritannien.

MåluppfyllelseHandelsbankens räntabilitet på eget kapital för total verksamhet uppgick till 12,9 procent (12,6). Justerat för poster av engångskaraktär uppgick den till 12,7 procent (12,6). Motsvarande siffra för ett vägt genomsnitt av övriga stora nordiska banker var 8,7 procent (3,9). Det innebär att Handelsbanken för 39:e året i rad uppfyllde företagsmålet.

Räntabilitet på eget kapital 1973–2010

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

-10-08-06-04-02-00-98-96-94-92-90-88-86-84-82-80-78-76-74

Handelsbanken Övriga nordiska banker*

* För perioden fram till och med 2002 ingår endast svenska banker.

%

STABIL, HÖG VÄRDETILLVÄXTTillväxten i eget kapital, inklusive utdelningar och aktieåterköp, är ett mått på det finansiella värde som skapas.

UtfallDen genomsnittliga tillväxten i eget kapital inklusive utdelning och aktieåterköp, uppick till 15 procent per år under de senaste fem åren. Ingen nyemission gjordes under perioden. Den låga variationen mellan kvartalen bekräftar bankens låga risktolerans och är ett mått på stabiliteten i värdeskapandet.

50

75

100

125

150

175

200

Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar sedan 2006

Kv2 10

Kv3 10

Kv4 10

Kv1 10

Kv4 09

Kv3 09

Kv2 09

Kv1 09

Kv4 08

Kv3 08

Kv2 08

Kv1 08

Kv4 07

Kv3 07

Kv2 07

Kv1 07

Kv4 06

Kv3 06

Kv2 06

Kv1 06

CAGR: 15%

* Inklusive utdelningar.

Genomsnittlig tillväxt i eget kapital 2006–2010*

11

MÅLUPPFYLLELSEFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 2010 11HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 2010

RATINGHandelsbanken ska ha en hög rating hos de externa ratinginstituten.

Utfall Bankens långfristiga rating var oförändrad AA- hos Standard & Poor’s och Fitch med ”stable outlook”. Den långfristiga ratingen från Moody’s var oförändrad Aa2 med ”stable outlook” och ratingen för finansiell styrka var C+ (C+).

Nordiska bankers rating

Standard & Poor’s Fitch Moody’s

31 december 2010

Lång- fristig

Kort- fristig

Lång- fristig

Kort- fristig

Finansiell styrka*

Lång-fristig

Kort- fristig

Handelsbanken AA- A-1+ AA- F1+ C+ Aa2 P-1

SEB A A-1 A+ F1 C- A1 P-1

Nordea AA- A-1+ AA- F1+ C+ Aa2 P-1

Swedbank A A-1 A F1 D+ A2 P-1

Danske Bank A A-1 A+ F1 C Aa3 P-1

DnB NOR Bank A+ A-1 A+ F1 C Aa3 P-1

* Bank Financial Strength Rating (BFSR) är en bedömning av respektive banks egen styrka, oberoende av stöd i någon form.

KAPITALPolicyHandelsbanken ska ha en väl avvägd storlek på kapitalet. Bankens målär att primärkapitalrelationen i Basel II på lång sikt ska vara mellan 9och 11 procent.

UtfallUnder året ökade primärkapitalrelationen i Basel II till 16,5 procent (14,2).Ökningen, som skett trots ökade affärsvolymer, har möjliggjorts av en stabil resultatutveckling och ett aktivt arbete med att minska riskerna.

0

3

6

9

12

15

18

20102009

9%

11%

%

Primärkapitalrelation 2009–2010

LIKVIDITET OCH FINANSIERINGHandelsbanken ska kunna klara sig i minst 12 månader utan att låna upp nya pengar på de finansiella marknaderna.

Utfall Handelsbanken har under året haft god tillgång på likviditet och andelen lång finansiering ökade med 54 miljarder kronor. Likviditetsreserven översteg 500 miljarder kronor, vilket täcker likviditetsbehovet i över 24 månader. Bankens upplåningskostnader är bland de lägsta i Europa, vilket bekräftas av att marknaden åsätter banken den lägsta kreditrisken, mätt som CDS-spread, av samtliga europeiska banker.

ITRAXX Financials 5 år och Handelsbankens CDS-spread 5 år

KREDITKVALITETHandelsbanken har låg risktolerans. Detta innebär att krediternas kvalitet aldrig får åsidosättas för att nå högre volym eller högre marginal.

Utfall Kreditförlusterna minskade till -1 507 miljoner kronor (-3 392). I rela-tion till utlåningen uppgick kreditförlusterna till 0,10 procent (0,21). Motsvarande tal för övriga stora nordiska banker var 0,38 procent (1,02).

Kreditförluster i procent av utlåning 1998–2010

%


-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

2010200820062004200220001998


TILLVÄXTRiktlinjerHandelsbankens affär tar utgångspunkt i det lokala mötet med kunden. Det är därför naturligt att öppna nya kontor på orter där banken inte tidigare varit verksam.

UtfallUnder det senaste året öppnade Handelsbanken totalt 24 nya kontor, samtliga utanför Sverige.

0

10

20

30

40

50

Sverige Utanför Sverige

2009 2010200820072006200520042003

Antal nyöppnade kontor 2003–2010

0

50

100

150

200

Baspunkter

ITRAXX Financials 5 år SHB CDS 5 år Källa: Ecowin, Bloomberg

Dec-0

6M

ar-0

7Ju

n-07

Sep-

07Dec

-07

Mar

-08

Jun-

08Sep

-08

Dec-0

8M

ar-0

9Ju

n-09

Sep-

09Dec

-09

Mar

-10

Jun-

10Se

p-10

Dec-1

0

SÅ DRIVS HANDELSBANKEN




Så driver vi HandelsbankenHandelsbanken är den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen och har drivit bankverksamhet sedan 1871. Handelsbanken är en fullsortimentsbank med ett decentraliserat arbetssätt, stark lokal förank ring genom rikstäckande kontorsnät och långsiktighet i kundrelationerna.

Målet är att detta ska ge en högre lönsamhet än andra, jämförbara banker, genom att Handelsbanken har lägre kostnader och nöjdare kunder.

För att åstadkomma detta vilar bankens verksamhet på några viktiga, grundläggande principer:

GRUNDLÄGGANDE PRINCIPERKundmötet

Det är i bra kundmöten som banken inleder, vidmakthåller och utvecklar goda, långsiktiga kundrelationer. Kundens förtroende byggs på lång sikt, men vinns och vårdas vid varje kundmöte.

Genom att vinna kundernas förtroende, blir Handelsbanken kundens naturliga val som leverantör av ekonomiska tjänster.

Kundmötet är därför centralt i Handelsbankens verksamhet.Allt banken gör syftar, direkt eller indirekt, till att skapa bästa

möjliga förutsättningar för bra kundmöten.

Hög tillgänglighet

Nästan alla våra kundrelationer har sitt ursprung på kundens bankkontor, men därefter är det relativt få möten som faktiskt äger rum just där. Även om det personliga mötet alltjämt är det centrala – är det inte längre det vanligaste.

Idag möter kunden Handelsbanken betydligt oftare via mobilen, via vanlig telefon och via internet. Om inte varje dag, så åtminstone ett par gånger per månad ringer eller knappar kunden sig fram till Handelsbanken. Det är betydligt oftare än de besök kunden gör på sitt lokala kontor.

Mellan kontorsbesöken både vill och kan våra kunder ta hand om sina affärer själva – vid de tillfällen och på de platser som passar den enskilde kunden bäst. Vår uppgift är då att ge kunden tillgång till sin bankaffär och största möjliga handlings-frihet. Vi brukar säga att vi strävar efter att ge kunden nycklarna till banken.

Målet är att kunderna ska kunna röra sig fritt mellan våra olika mötesplatser – men ha samma möjligheter att sköta sina affärer; oavsett om det sker inne på ett kontor eller i en smartphone.

Därför arbetar vi hela tiden med att utveckla och förbättra dessa mötesplatser utanför kontoret. Att helt enkelt hela tiden öka vår tillgänglighet, att finnas där och när kunden behöver oss.

Heltäckande sortiment

En viktig förutsättning för lyckade kundmöten är att aldrig sakna något en kund behöver. Handelsbanken nischar sig aldrig mot en särskild kundgrupp, eller inom särskilda produkt- eller tjänsteområden.

Det är den enskilda kundens unika behov som styr. Handels-banken har därför ett heltäckande sortiment av produkter och tjänster för att möta alla våra kunders olika finansiella behov.

Decentraliserade beslut

Handelsbanken strävar hela tiden efter att alla viktiga affärs-beslut ska tas så nära kunden som möjligt. Detta bidrar, i hög grad, till bättre kundmöten, bättre beslut och nöjdare kunder.

Korta beslutsvägar ger också en snabbare anpassningsförmåga till olika förändringar på lokala marknader och möjlighet att snabbt utnyttja nya affärsmöjligheter.

Skickligare medarbetare

Handelsbankens decentraliserade arbetssätt innebär att vi ger våra medarbetare stort ansvar och stora befogenheter att sköta kundernas affärer. Denna höga grad av förtroende grundar sig på en övertygelse om människans vilja och förmåga att hela tiden bli lite skickligare i sitt arbete och strävan efter att söka och lösa nya utmaningar.

Decentraliseringen skapar således självständiga beslutsfattare. Denna vana och förmåga att fatta beslut – kombinerat med en frihet att lösa arbetsuppgifter efter eget huvud – ger inte bara nöjdare kunder, utan också nöjdare, mer delaktiga, mer ansvars-tagande – och inte minst – mer kompetenta medarbetare.

Lönsamhet före volym

Eftersom Handelsbanken anpassar sitt erbjudande till varje en-skild kunds unika behov och förutsättningar, finns inga volym-krav i banken. Banken mäter istället sin framgång i lönsamhet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet.

Hög lönsamhet betyder således inte att Handelsbankens kun-der betalar mer. Handelsbanken når en högre lönsamhet genom att driva banken mer effektivt och därmed till lägre kostnad än andra banker.

Stabila finanser

Genom hög lönsamhet kombinerat med låg risktolerans, bygger Handelsbanken en stark balansräkning. Stabila finanser är en förutsättning för förmågan att göra alla de affärer banken och dess kunder önskar göra – till goda villkor.

Stabila finanser ger inte enbart handlingsfrihet, utan också lägre finansieringskostnader och bidrar därmed till högre lönsamhet.

Handelsbanken bygger sina stabila finanser på helt kommersi-ella villkor och är en av få banker på sina hemmamarknader som inte sökt finansiellt stöd varken från centralbanker, staten eller aktie ägare.

13

SÅ DRIVS HANDELSBANKENFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Organisk tillväxt

För att Handelsbanken ska uppnå och bibehålla hög lönsamhet krävs också tillväxt.

Handelsbanken växer främst genom att öppna kontor på nya orter där banken inte tidigare varit verksam. På så sätt växer Handelsbanken kontor för kontor, kund för kund. Såväl sättet att arbeta som sättet att växa har visat sig fungera på allt fler orter och i allt fler länder.

Denna organiska tillväxtmodell innebär att Handelsbanken kan växa med låg risk och god kontroll på kostnaderna. Ett nyöppnat kontor går med vinst inom 24 månader i genomsnitt.

Detta utesluter inte att Handelsbanken kan göra komplet-terande, mindre förvärv – senast Lokalbanken i Danmark 2008 – under förutsättning att dessa enkelt kan passas in i bankens sätt att arbeta.

ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT




Organisation och arbetssättHandelsbanken är organiserad för att skapa optimala förutsättningar för bra kundmöten.

Därför arbetar Handelsbanken med en mycket långtgående decentraliserad styrmodell, där i stort sett alla viktiga affärsbeslut tas nära kunden, ute på våra kontor. Detta kräver korta, effektiva och snabba vägar till de centrala stödfunktionerna.

KONTORSRÖRELSEN

Handelsbanken har fem hemmamarknader: Sverige, Storbri-tannien, Danmark, Norge och Finland. I dessa länder har vi rikstäckande kontorsnät, organiserade i en eller flera region-banker i varje land. På regionbanken finns gemensamma administ rativa resurser, regional expertis och specialister som stöd för kontorets affär.

Varje kontor i Handelsbanken leds av en kontorschef, som är ensamt ansvarig för hela bankaffären inom sitt geografiska om-råde. Kontorschefen bemannar och organiserar kontoret efter de affärer som kontoret väljer att göra på sin marknad.

Vi har gett våra kontorschefer en mycket hög grad av själv-bestämmande, eftersom vi är övertygade om att de som sitter närmast kunden fattar de klokaste besluten – både ur kundens och bankens synvinkel.

Detta mandat att fatta de viktiga affärsbesluten tillsammans med kunden, vid sittande bord, är en god förutsättning för bra kundmöten; våra kunder får träffa den som bestämmer. Inte ett ombud.

Kontorens självständighet ger en mycket stark lokal förank-ring med långsiktiga kundrelationer.

För att kunna bibehålla och utveckla dessa relationer har vi också ett kontorsnät utanför våra hemmarknader. Inte minst satsar vi på en högkvalitativ närvaro i Asien där många av våra kundföretag expanderar.

Handelsbanken har idag över 720 kontor i 22 länder varav 32 utanför våra hemmamarknader.

Eget land, egna beslut

Handelsbankens decentraliserade arbetssätt ger en mycket platt organisationsstruktur. I takt med att nya hemmamarknader etableras strävar banken efter att flytta ut centralt placerad be-slutskraft, så att besluten kan tas så nära kunder och marknaden som möjligt.

Nästan alla affärsfrågor, som inte kan avgöras på ett kontor, klaras av inom landet där kontoret ligger.

Förhållandevis få beslut är av sådant slag att de måste ända till huvudkontoret i Stockholm. Beslut som, till exempel, berör enbart Storbritannien är bättre att fatta på plats.

I takt med vår tillväxt har därför behovet av starkare land-organisationer vuxit fram. Frågor som kan hanteras mer decentraliserat och närmare kunden är produktutveckling och produktanpassning, samt länderspecifik systemutveckling och marknadsföring. Integrering av Capital Markets verk-samhet med kontorsrörelsen är en annan viktig uppgift för länderorganisationerna.

Två nya organisatoriska enheter har bildats under året, nämli-gen Handelsbanken Sverige och Handelsbanken UK. Dessa har

lönsamhetsansvar för kontorsrörelsen i respektive land. I Han-delsbanken Sverige ingår de sex svenska regionbankerna och i Handelsbanken UK de tre regionbankerna i Storbritannien.

Danmark, Norge och Finland är organiserade i en region-bank per land. Dessa regionbanker har redan tidigare tillförts de uppgifter som beskrivits för enheterna i Storbritannien och Sverige.

Produktspecialister

Handelsbanken har ett heltäckande sortiment av produkter och tjänster för att möta kundernas olika behov.

För detta sortiment ansvarar produktspecialister inom bankens affärsområden, som i nära samarbete med respektive land tar fram och utvecklar lösningar och tjänster.

Dessa produktspecialister kallas produktägare. De ansvarar för sin produkts funktionalitet, förpackning och ekonomi.

Produktägarens ansvar gäller globalt. Produktägarna har också ansvaret för att inom sitt område utforma olika former av säljstöd.

Varje produktägare marknadsför sin produkt, samtidigt som kontoret tar ansvar för att varje enskild kund får ett erbjudande, med rätt mix av produkter, anpassat till just den kundens behov och förutsättningar.

HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS – INVESTMENTBANK OCH KAPITALFÖRVALTNING

Stora företag och institutioner har ofta mycket speciella krav – och för att möta dessa och skapa förutsättningar för bra kundmöten även inom dessa segment, har vi samlat särskilda, högt specialiserade kompetenser i vår investmentbank och vår kapitalförvaltning.

Verksamheten omfattar aktier, råvaror, räntor, valutor, dis-kretionär förmögenhetsförvaltning, strukturerade produkter, traditionella och börshandlade fonder, Corporate Finance och Private Banking.

Verksamheten tar utgångspunkt i bankens topprankade analys-, förvaltnings- och allokeringsprodukter, vilka utgör grunden för såväl produktutveckling som rådgivning.

Vårt analysutbud omfattar makroanalys som prognostiserar utvecklingen i Norden, USA, euroområdet och de viktigaste utvecklingsländerna, strategianalys som rör sig i gränslandet mellan makroanalys och enskilda tillgångsslag samt företags-analys där nära 300 nordiska bolag aktivt bevakas och som utgör basen för rekommendationer vid val av aktier. Handels-banken rankas i topp inom samtliga kategorier.

Dessutom finns ResearchOn-Line, en unik analysdatabas där våra kunder inte bara får tillgång till de senaste makro- och strategianalyserna utan även kan följa över 1 500 bolag.

15

ORGANISATION OCH ARBETSSÄTTFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Målet är att vår affär och vår rådgivning som baseras på dessa analys- och förvaltningsprodukter ska hålla så hög kvalitet att de tillfredställer företag, institutioner och privatpersoner med de mest avancerade behoven. Med det som utgångspunkt kan vi på ett trovärdigt sätt paketera om samma erbjudanden till alla bankens kunder.

Därigenom kommer bankens analys- och förvaltningspro-dukt samtliga bankens kunder tillgodo. Kontoret får tillgång till ett av marknadens bästa erbjudande och investmentbanken får full utväxling på all sin kunskap.

På så sätt knyter vi samman det lokala bankkontoret, invest-mentbanken och kapitalförvaltningen.

Fokus på kunderbjudandet

För att ytterligare öka effektiviteten och ge optimala förutsätt-ningar för ett samlat kunderbjudande har investmentbanken och kapitalförvaltningen en gemensam ledning. Hela erbju-dandet mot privatkund har samlats under ett Investmentcen-ter som utgår från kundens behov och är helt lösnings- och produktneutralt.

Bäst på Private Banking

Ett färskt exempel på att affärsmodellen fungerar är vårt erbju-dande inom Private Banking. Här samverkar vårt lokala bank-kontor med bankens specialistenheter och skapar tillsammans ett unikt erbjudande. I en stor svensk kundundersökning från Prospera blev Handelsbanken rankad som nummer ett inom samtliga tre undersökta kundsegment.

Ökad fokusering på internationella företag

Stora företag, aktiva på de internationella kapitalmarknaderna, möts av ett erbjudande där vi i ökad utsträckning lyfter fram och samordnar vår egen specialistkompetens inom rådgivning, Cash Management, ränte- och valutahandel med vår internatio-nella närvaro och bankens goda utlåningskapacitet.

Erbjudandet är ett resultat av en ökad integration mellan bankens kontorsrörelse och investmentbank. Denna samord-ning sker i en nyinrättad enhet med eget resultatansvar: Large Corporates.

Till detta kommer en ökad ambition att bistå dessa företag med finansiell rådgivning.

VERKSAMHETENS UTVECKLING



Verksamhetens utvecklingRörelseresultatet för kvarvarande verksamhet ökade med 8 procent till 14,8 miljarder kronor (13,7). Kreditförlusterna minskade till -1,5 miljarder kronor (-3,4). Räntabiliteten på eget kapital för total verksamhet ökade till 12,9 procent (12,6).

Rörelseresultatet ökade under året med 8 procent till 14 770 mil-joner kronor (13 727). Valutakursförändringar påverkade rörelse-resultatet negativt med -149 miljoner kronor.

K/I-talet i den kvarvarande verksamheten uppgick till 48,0 procent (47,1).

Resultatet efter skatt för total verksamhet steg med 8 procent och uppgick till 11 025 miljoner kronor (10 244) och resultatet per aktie ökade till 17,72 kronor (16,44). Räntabiliteten på eget kapital för total verksamhet uppgick till 12,9 procent (12,6).

Styrelsen föreslår en utdelning på 9,00 kronor per aktie (8,00).

INTÄKTER

Koncernen – Intäktermnkr

Helår 2010

Helår 2009 Förändr

Räntenetto 21 337 22 000 -3%

Provisionsnetto 8 022 7 393 9%

Nettoresultat av finansiella poster 1 377 2 457 -44%

Övriga intäkter 560 485 15%

Summa intäkter 31 296 32 335 -3%

Intäkterna sjönk med 3 procent, vilket främst förklaras av att nettoresultatet av finansiella poster i jämförelseperioden inne-höll höga valutarelaterade intäkter till följd av de speciella mark-nadsförhållanden som då förelåg, samt av ett lägre räntenetto.

Räntenettot minskade med 663 miljoner kronor eller 3 procent till 21 337 miljoner kronor. Valutakursförändringar förklarar -454 miljoner kronor eller två tredjedelar av minsk-ningen. Koncernens kostnader för den svenska stabilitetsfonden, den danska statsgarantin samt olika insättningsgarantier som belastar räntenettot, uppgick totalt till -600 miljoner kronor (-605).

Justerat för valutaeffekter på -38 miljarder kronor ökade medel volymen utlåning till allmänheten i koncernen med drygt 1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I slutet av perioden noterades en viss ökning av kreditefter-frågan. Medelvolymen kreditlöften under fjärde kvartalet var 18 procent högre än motsvarande kvartal föregående år.

Medelvolymen hushållsinlåning ökade med 5 procent och total inlåning med 1 procent.

Provisionsnettot steg med 629 miljoner kronor eller 9 procent till 8 022 miljoner kronor (7 393). Ökningen förklaras fram-förallt av att fondförvaltningsprovisionerna steg med 38 pro-cent eller 434 miljoner kronor samt av ökade utlånings- och försäkringsprovisioner.

Ovanligt höga intäkter under jämförelseperioden och en lägre kundaktivitet i Handelsbanken Capital Markets är de främsta förklaringarna till att nettoresultatet av finansiella poster mins-kade med 44 procent till 1 377 miljoner kronor (2 457).

KOSTNADER

Koncernen – Kostnader mnkr 2010 2009 Förändr

Personalkostnader -9 504 -10 018 -5%

Övriga administrativa kostnader -5 062 -4 719 7%

Av- och nedskrivningar -452 -483 -6%

Summa kostnader -15 018 -15 220 -1%

Förändringsanalys FörändrProcent- enheter

Kostnader för rörliga ersättningar -249 -2

IAS 19 (pensioner) -215 -1

Oktogonen 94 1

Valutakurseffekter -386 -3

-756 -5

Övriga kostnader 554 4

Summa förändring -202 -1

De totala kostnaderna minskade med 1 procent till -15 018 mil-joner kronor. Personalkostnaderna sjönk med 5 procent eller 514 miljoner kronor, främst till följd av valutakursförändringar, lägre rörliga ersättningar och lägre pensionskostnader enligt IAS 19. De rörliga ersättningarna, inklusive sociala avgifter och lönebikostnader, minskade till -234 miljoner kronor (-483). Avsättningen till stiftelsen Oktogonen ökade med 94 miljoner kronor till -842 miljoner kronor (-748).

Medelantalet anställda ökade till 10 850 medarbetare (10 821). Övriga administrativa kostnader ökade med 7 procent till

-5 062 miljoner kronor (-4 719), vilket till större delen förklaras av ökade kostnader för IT-utveckling.

17

VERKSAMHETENS UTVECKLINGFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


KREDITFÖRLUSTER

Kreditförlusterna minskade till -1 507 miljoner kronor och kreditförlustnivån sjönk till 0,10 procent (0,21). Osäkra fordringar netto steg till 3 620 miljoner kronor (3 235), motsvarande 0,23 procent (0,21) av utlåningen.

Kreditförlustermnkr

Helår 2010

Helår 2009 Förändr

Kreditförluster, netto -1 507 -3 392 1 885

Kreditförlustnivå i % av utlåning, årstakt 0,10 0,21 -0,11

Osäkra fordringar, netto 3 620 3 235 385

Andel osäkra fordringar, % 0,23 0,21 0,02

FINANSIERING OCH LIKVIDITET

Emissionsvolymen av obligationer uppgick under 2010 till 236 miljarder kronor (263) fördelat på 75 miljarder kronor i senior upplåning och 161 miljarder kronor i säkerställda obligationer. Under 2010 uppgick obligationsförfallen till 161 miljarder kronor och den emitterade volymen på 236 miljarder kronor innebär att banken redan vid årsskiftet hade refinansierat två tredjedelar av 2011 års obligationsförfall på 113 miljarder kronor. Bankens förfall av obligationer under 2012 uppgår till 161 miljarder kronor. Den utestående obligationsstocken med en löptid överstigande ett år ökade under året med 54 miljarder kronor.

Bankens likviditetssituation är fortsatt mycket god och likviditetsreserven översteg vid periodens slut fortsatt 500 mil-jarder kronor. Av reserven uppgick likvida tillgångar placerade i centralbanker till 107 miljarder kronor, pantvärdet av likvida obligationer till 70 miljarder kronor och resterande del utgjor-des av outnyttjat emissionsutrymme av säkerställda obligationer i Stadshypotek.

KAPITAL

Kapitalfrågormnkr

31 dec 2010

31 dec 2009 Förändr

Primärkapitalrelation enligt Basel II 16,5% 14,2%

Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II 20,9% 20,2%

Eget kapital 88 391 83 088 6%

Primärkapital 87 796 85 575 3%

Kapitalbas 110 969 121 753 -9%

Kapitalbasen uppgick till 111 miljarder kronor och kapitaltäck-ningsgraden enligt Basel II uppgick till 20,9 procent jämfört med 20,2 procent vid utgången av 2009.

Under 2010 återbetalades två förlagslån på sammanlagt 9,7 miljarder kronor, vilket minskade kapitaltäckningsgraden med 1,8 procentenheter.

Eget kapital ökade med 5,3 miljarder kronor till 88,4 miljar-der kronor och primärkapitalet växte till 87,8 miljarder kronor. Efter avdrag av den föreslagna utdelningen på 9,00 kronor per aktie ökade primärkapitalrelationen under den senaste tolvmå-nadersperioden med 2,3 procentenheter till 16,5 procent. Av ökningen förklaras 0,7 procentenheter av en förbättrad kredit-kvalitet till följd av att under året tillkommande företagsexpo-neringar har en högre kreditrating och lägre risk än de expone-ringar som lämnat kreditportföljen, och ytterligare 0,4 procent-enheter av positiv kreditriskmigration inom företagsportföljen.

Under fjärde kvartalet ökade primärkapitalrelationen med 0,8 procentenheter, varav 0,2 procentenheter förklaras av perio-dens vinst. Resterande del förklaras av lägre riskvägda tillgång-ar. Positiv migration av kreditrisker bidrog med 0,3 procenten-heter, varav två tredjedelar förklaras av att nya företagsexpone-ringar har högre kreditkvalitet än de exponeringar som lämnar kreditportföljen, och en tredjedel av positiva ratingförändringar inom portföljen. Härutöver förklarar en minskad företagsutlå-ning, ökad volym säkerheter och minskade marknadsrisker vardera 0,1 procentenhet av den ökade primärkapitalrelationen.

Handelsbanken fick under det fjärde kvartalet tillstånd av Finans inspektionen att använda avancerad IRK-metod vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisker avseende medelstora företag, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Övergången till avancerad metod har endast haft marginell effekt på bankens totala kapitalkrav.

VERKSAMHETENS UTVECKLING



RATING

Såväl Handelsbankens lång- som kortfristiga rating var under året oförändrade hos de fyra ratinginstituten som följer banken. Utsikterna var stabila (stable outlook) hos samtliga institut.

Rating Långfristig KortfristigFinansiell

styrka

Standard & Poor's AA- A-1+

Fitch AA- F1+

Moody's Aa2 P-1 C+

DBRS AA (low)

VERKSAMHETER UNDER AVVECKLING

Verksamheter under avveckling inkluderar verksamheter som banken övertagit för skyddande av fordran och avser att avyttra. Resultatet efter skatt uppgick för året till 217 miljoner kronor (36).

ÖVRIGT

Under 2010 uppgick bankens avgift till den svenska Stabilitets-fonden till 347 miljoner kronor (344). För åren 2009 och 2010 utgick endast 50 procent av den ordinarie avgiften. Från och med 2011 kommer full avgift att utgå.

HANDELSBANKENS ÅRSSTÄMMA DEN 23 MARS

Styrelsen föreslår bolagsstämman att höja utdelningen till 9,00 kronor per aktie (8,00) samt att det befintliga återköpsmandatet på maximalt 40 miljoner aktier förlängs i ytterligare ett år. Styrel-sen föreslår vidare att bolagsstämman beslutar om att emittera ett konvertibelt förlagslån riktat till bankens anställda på maximalt 2,5 miljarder kronor och till marknadsmässiga villkor.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Upplysningar om bankens mål och tillämpade principer för riskstyrning framgår av not K2 på sidorna 81–95 och not M2 på sidorna 139–140.

UTVECKLING I MODERBOLAGET

Drygt 60 procent av Handelsbankskoncernens rörelseresultat härrör från moderbolaget. Även om den övervägande delen av Handelsbankens affärer utgår från, och samordnas av, de lokala bankkontoren ligger en betydande del av koncernens affärsvoly-mer juridiskt i av moderbolaget helägda dotterföretag. Moder-bolagets resultaträkning ger därför inte en heltäckande bild av bankens affärsverksamhet. Handelsbanken följer heller inte internt upp resultatet på moderbolagsnivå. För en mer rättvi-sande bild av verksamhetens utveckling, ställning och resultat hänvisas till den beskrivning som ges på koncernnivå.

Under räkenskapsåret minskade moderbolagets rörelseresul-tat med 28 procent till 9 085 miljoner kronor (12 543). Periodens resultat minskade med 39 procent till 6 645 miljoner kronor (10 859). Moderbolagets egna kapital ökade till 58 033 miljoner kronor (57 521).

19

5-ÅRS ÖVERSIKT KONCERNENFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


5-årsöversikt Koncernen

Koncernens resultaträkning

mnkr 2010 2009 2008 2007 2006

Räntenetto 21 337 22 000 19 223 15 608 14 727

Provisionsnetto 8 022 7 393 6 795 7 745 7 316

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 1 377 2 457 3 169 3 054 3 448

Riskresultat försäkring 205 171 215 151 219

Övriga utdelningsintäkter 190 141 225 174 193

Andelar i intresseföretags resultat 11 26 79 103 89

Övriga intäkter 154 147 184 291 355

Summa intäkter 31 296 32 335 29 890 27 126 26 347

Administrationskostnader

Personalkostnader -9 504 -10 018 -8 114 -7 528 -7 184

Övriga kostnader -5 062 -4 719 -4 688 -4 487 -3 955

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -452 -483 -427 -353 -366

Summa kostnader -15 018 -15 220 -13 229 -12 368 -11 505

Resultat före kreditförluster 16 278 17 115 16 661 14 758 14 842

Kreditförluster, netto -1 507 -3 392 -1 605 -27 55

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -1 4 270 1 1

Rörelseresultat 14 770 13 727 15 326 14 732 14 898

Skatter -3 962 -3 519 -3 382 -3 879 -3 970

Årets resultat från kvarvarande verksamhet 10 808 10 208 11 944 10 853 10 928

Årets resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt 217 36 187 573 2 200

Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, efter skatt - - - 4 082 -

Årets resultat 11 025 10 244 12 131 15 508 13 128

Varav tillhör

Stamaktieägare 11 025 10 244 12 131 15 508 13 128

Minoritet 0 0 0 - -

Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 17,37 16,38 19,16 17,39 16,99

efter utspädning 17,10 15,92 19,02 17,39 16,99

Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,35 0,06 0,30 7,45 3,42


Resultat per aktie, total verksamhet, kr 17,72 16,44 19,46 24,84 20,41


5-årsöversikt för Moderbolaget presenteras på sidan 135.

5-ÅRS ÖVERSIKT KONCERNEN



Koncernens totalresultat

mnkr 2010 2009 2008 2007 2006

Årets resultat 11 025 10 244 12 131 15 508 13 128

Övrigt totalresultat

Kassaflödessäkringar -325 47 -535 58 192

Instrument tillgängliga för försäljning 2 186 3 274 -5 139 -749 281

Årets omräkningsdifferens -2 015 -109 606 518 -479

varav säkring av nettoinvestering i dotterföretag 377 -6 -169 -30 22

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat -612 -934 1 628 173 -97

varav kassaflödessäkringar 85 -12 144 -17 -54

varav instrument tillgängliga för försäljning -598 -924 1 440 173 -30

varav säkring av nettoinvestering i dotterföretag -99 2 44 17 -13

Summa övrigt totalresultat -766 2 278 -3 440 0 -103

Årets totalresultat 10 259 12 522 8 691 15 508 13 025

Varav tillhör

Stamaktieägare 10 259 12 522 8 691 15 508 13 025

Minoritet 0 0 0 - -

Koncernens balansräkning

mnkr 2010 2009 2008 2007 2006

Tillgångar

Utlåning till allmänheten 1 481 678 1 477 183 1 481 475 1 292 988 1 100 538

Utlåning till kreditinstitut1 206 463 168 100 164 981 185 149 177 175

Räntebärande värdepapper 119 238 176 002 166 278 175 972 266 743

Övriga tillgångar 346 151 301 558 346 050 205 273 245 552

Summa tillgångar 2 153 530 2 122 843 2 158 784 1 859 382 1 790 008

Skulder och eget kapital

In- och upplåning från allmänheten 546 173 549 748 543 760 512 841 533 885

Skulder till kreditinstitut 269 941 239 790 319 113 293 458 320 482

Emitterade värdepapper 963 501 966 075 895 709 706 478 595 001

Efterställda skulder 43 948 59 005 61 434 52 909 51 672

Övriga skulder 241 576 225 137 263 805 219 205 222 742

Eget kapital 88 391 83 088 74 963 74 491 66 226

Summa skulder och eget kapital 2 153 530 2 122 843 2 158 784 1 859 382 1 790 008

1Innehåller "Övrig utlåning till centralbanker".

21

NYCKELTAL PER ÅRFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Nyckeltal per år

Koncernens nyckeltal

2010 2009 2008 2007 2006

Resultat före kreditförluster, total verksamhet, mnkr 16 487 17 169 16 921 19 409 17 108

Resultat före kreditförluster, kvarvarande verksamhet, mnkr 16 278 17 115 16 661 14 758 14 842

Kreditförluster, netto mnkr -1 507 -3 392 -1 605 -27 55

Rörelseresultat, total verksamhet, mnkr 14 979 13 766 15 586 19 383 17 164

Rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, mnkr 14 770 13 727 15 326 14 732 14 898

Årets resultat från total verksamhet, mnkr 11 025 10 244 12 131 15 508 13 128

Årets resultat från kvarvarande verksamhet, mnkr 10 808 10 208 11 944 10 853 10 928

Årets resultat från avvecklad verksamhet, mnkr 217 36 187 573 2 200

Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, mnkr - - - 4 082 -

Balansomslutning, mnkr 2 153 530 2 122 843 2 158 784 1 859 382 1 790 008

Eget kapital, mnkr 88 391 83 088 74 963 74 491 66 226

Räntabilitet på eget kapital total verksamhet, % 12,9 12,6 16,2 23,3 20,9

Räntabilitet på eget kapital kvarvarande verksamhet, % 12,6 12,5 16,0 16,3 17,4

Räntabilitet på totalt kapital, % 0,67 0,63 0,79 0,78 0,86

K/I-tal kvarvarande verksamhet, % 48,0 47,1 44,3 45,6 43,7

K/I-tal kvarvarande verksamhet, inkl kreditförluster, % 52,8 57,6 49,6 45,7 43,5

Kreditförlustnivå, % 0,10 0,21 0,11 0,00 -0,01

Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 61,7 62,4 51,1 75,0 69,5

Andel osäkra fordringar, % 0,23 0,21 0,17 0,05 0,07

Resultat per aktie, kr 17,72 16,44 19,46 24,84 20,41


Ordinarie utdelning per aktie, kr 9,00 2 8,00 7,00 8,50 8,00

Extra utdelning per aktie, kr - 2 - - 5,00

Justerat eget kapital per aktie, kr 142,50 133,65 120,64 119,27 104,27

Antal aktier per 31 december, miljoner 623,5 623,5 623,5 628,3 649,0

varav utestående 623,5 623,3 623,5 623,4 634,2

Kapitaltäckningsgrad, % enligt Basel II1 20,9 20,2 16,0 16,9 9,5

Primärkapitalrelation, % enligt Basel II1 16,5 14,2 10,5 10,6 6,8

Medelantal anställda 10 850 10 821 10 833 10 768 10 163

Antal kontor i Sverige 461 461 461 461 457

Antal kontor i övriga Norden och Storbritannien 230 208 203 171 141

Antal kontor i övriga världen 32 35 38 28 17

Definitioner, se sidan 172.1 Till och med år 2006 enligt Basel I.2 Utdelning enligt styrelsens förslag.

UTVECKLING PER KVARTAL



Koncernens utveckling per kvartal

mnkr 2010:4 2010:3 2010:2 2010:1 2009:4

Ränteintäkter 11 951 11 006 10 265 10 167 10 548

Räntekostnader -6 339 -5 679 -5 183 -4 851 -5 189

Räntenetto 5 612 5 327 5 082 5 316 5 359

Provisionsintäkter 2 450 2 247 2 321 2 276 2 311

Provisionskostnader -323 -323 -333 -293 -316


Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 276 177 424 500 497

Riskresultat försäkring 67 42 59 37 31

Övriga utdelningsintäkter 1 3 55 131 4

Andelar i intresseföretags resultat -4 1 7 7 18


Summa intäkter 8 128 7 506 7 653 8 009 7 967



Övriga kostnader -1 425 -1 166 -1 276 -1 195 -1 373

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -106 -114 -117 -115 -99

Summa kostnader -3 997 -3 610 -3 745 -3 666 -4 058


Kreditförluster, netto -293 -294 -369 -551 -691

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -5 4 0 0 3


Skatter -1 030 -945 -1 019 -968 -722

Periodens resultat från kvarvarande verksamhet 2 803 2 661 2 520 2 824 2 499

Periodens resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt 89 46 53 29 17

Periodens resultat 2 892 2 707 2 573 2 853 2 516

Varav tillhör

Stamaktieägare 2 892 2 707 2 573 2 853 2 516

Minoritet 0 0 0 0 0

Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 4,50 4,27 4,05 4,54 4,02


Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,15 0,08 0,09 0,05 0,02




Utveckling per kvartal

23

SEGMENTINFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Segmentinformation

mnkr

Kontors- rörelsen i Sverige

Kontors- rörelsen utanför Sverige

Capital Markets Övrigt

Justeringar och elimine-

ringarTotalt 2010

Totalt 2009

Förändr %

Räntenetto 12 993 6 933 628 832 -49 21 337 22 000 -3

Provisionsnetto 3 819 1 537 2 510 156 8 022 7 393 9

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 704 273 1 280 -892 12 1 377 2 457 -44

Riskresultat försäkring 205 205 171 20

Andelar i intresseföretags resultat 11 11 26 -58

Övriga intäkter 16 66 16 246 344 288 19

Summa intäkter 17 532 8 809 4 639 353 -37 31 296 32 335 -3

Personalkostnader -3 012 -2 590 -2 054 -2 521 673 -9 504 -10 018 -5

Övriga administrativa kostnader -1 010 -1 054 -927 -2 073 2 -5 062 -4 719 7

Internt köpta och sålda tjänster -2 958 -900 -91 3 902 47

Avskrivningar -85 -73 -44 -238 -12 -452 -483 -6

Summa kostnader -7 065 -4 617 -3 116 -930 710 -15 018 -15 220 -1

Resultat före kreditförluster 10 467 4 192 1 523 -577 673 16 278 17 115 -5

Kreditförluster, netto -99 -1 408 - - -1 507 -3 392 -56

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 -4 3 -1 4 -125

Rörelseresultat 10 368 2 784 1 519 -574 673 14 770 13 727 8

Resultatutdelning 811 202 -1 013 0

Rörelseresultat efter resultatutdelning 11 179 2 986 506 -574 673 14 770 13 727 8

Interna intäkter -2 004 -5 954 -1 380 9 338 -

K/I-tal, % 38,5 51,2 85,9 - 48,0 47,1

Kreditförlustnivå, % 0,01 0,28 - - 0,10 0,21

Tillgångar 1 259 184 511 790 404 849 1 074 981 -1 097 274 2 153 530 2 122 843 1

Skulder 1 215 304 486 673 394 635 1 074 981 -1 106 454 2 065 139 2 039 755 1

Allokerat kapital 43 880 25 117 10 214 9 180 88 391 83 088 6

Räntabilitet på allokerat kapital, % 19,5 8,4 6,4 12,6 12,5

Årets investeringar i icke finansiella anläggningstillgångar 114 65 25 230 434 736 -42

Årets investeringar i intresseföretag 15 15 -

Medelantal anställda 4 386 2 931 1 604 1 929 10 850 10 821 0

Under fjärde kvartalet sammanfördes de tidigare segmenten Kapitalförvaltning och Capital Markets till ett gemensamt segment. Handelsbankens verksamhet består därmed av segmenten Kontorsrörelsen i Sverige, Kontorsrörelsen utanför Sverige och Capital Markets. Principer för segmentredovisning beskrivs i not K46.

KONTORSRÖRELSEN I SVERIGE



Kontorsrörelsen i SverigeKontorsrörelsen i Sverige består av sex regionbanker samt Handelsbanken Finans och Stadshypoteks verksamheter i Sverige. I Handelsbanken utgår verksamheten från kontoren som har ansvar för bankens samtliga kunder. Regionbankerna tillhandahåller universalbanks-tjänster och drivs med målet att leverera högre lönsamhet än jämförbara banker.

Resultat per kvartalKontorsrörelsen i Sverige

mnkr 2010:4 2010:3 2010:2 2010:1Totalt 2010

Totalt 2009

Förändr %

Räntenetto 3 498 3 204 3 079 3 212 12 993 13 305 -2


Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 250 170 162 122 704 512 38

Övriga intäkter 8 7 -3 4 16 76 -79

Summa intäkter 4 816 4 301 4 170 4 245 17 532 17 270 2

Personalkostnader -762 -748 -740 -762 -3 012 -3 060 -2

Övriga administrativa kostnader -294 -238 -243 -235 -1 010 -1 032 -2

Internt köpta och sålda tjänster -777 -719 -754 -708 -2 958 -2 534 17

Avskrivningar -22 -20 -22 -21 -85 -80 6

Summa kostnader -1 855 -1 725 -1 759 -1 726 -7 065 -6 706 5

Resultat före kreditförluster 2 961 2 576 2 411 2 519 10 467 10 564 -1

Kreditförluster, netto 14 -56 58 -115 -99 -2 325 -96

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0 0 0 0 0

Rörelseresultat 2 975 2 520 2 469 2 404 10 368 8 239 26

Resultatutdelning 263 222 207 119 811 757 7

Rörelseresultat efter resultatutdelning 3 238 2 742 2 676 2 523 11 179 8 996 24

Interna intäkter -571 -568 -374 -491 -2 004 -3 733 -46

K/I-tal, % 36,5 38,1 40,2 39,6 38,5 37,2

Kreditförlustnivå, % -0,01 0,02 -0,02 0,05 0,01 0,24

Tillgångar 1 259 184 1 249 618 1 210 217 1 180 200 1 259 184 1 163 512 8

Skulder 1 215 304 1 207 939 1 169 608 1 137 673 1 215 304 1 124 737 8


Räntabilitet på allokerat kapital, % 21,8 19,4 19,4 17,5 19,5 17,3

Medelantal anställda 4 338 4 552 4 309 4 346 4 386 4 481 -2

Antal kontor 461 461 460 461 461 461 0

25

KONTORSRÖRELSEN I SVERIGEFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Affärsvolymer, Sverige

Medelvolymer, mdkr 2010 2009

Förändr %

Inlåning från allmänheten 332 320 4

varav hushåll 182 168 8

företag 150 152 -1

Utlåning till allmänheten 1 998 973 3

hushåll 534 490 9

varav hypotekslån 478 433 10

företag 464 483 -4

varav hypotekslån 190 166 14

1 Exklusive utlåning till Riksgäldskontoret.

Resultatutveckling

Rörelseresultatet ökade med 26 procent till 10 368 miljoner kronor (8 239), till följd av lägre kreditförluster.

Räntenettot minskade med 2 procent eller 312 miljoner kronor till 12 993 miljoner kronor (13 305). Successivt under året bidrog dock kombinationen av ett högre ränteläge och stigande inlåningsvolymer positivt till räntenettot. Avgiften till Stabilitetsfonden belastade räntenettot med -199 miljoner kronor (-203).

Provisionsnettot ökade med 13 procent, till följd av högre kapitalförvaltnings-, betalnings- och utlåningsprovisioner.

Nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde, som framförallt består av valutaväxlingar och ränteskillnadsersätt-ningar, ökade till 704 miljoner kronor (512).

De totala kostnaderna ökade med 5 procent till -7 065 mil-joner kronor (-6 706), främst till följd av ökade IT-kostnader. Personalkostnaderna minskade med 2 procent som ett resultat av att medelantalet anställda minskade med 2 procent, eller 95 personer. K/I-talet uppgick till 38,5 procent (37,2).

Kreditförlusterna minskade till -99 miljoner kronor (-2 325), vilket motsvarade en kreditförlustnivå på 0,01 procent (0,24).

Affärsutveckling

Handelsbanken har under många år varit den fullsortiments-bank som haft de nöjdaste kunderna. I början av oktober presen-terade Svenskt Kvalitetsindex (SKI) årets undersökning och där framkom att banken behåller sin ledande position och noterar rekordhöga nivåer bland både privat- och företagskunder. Aldrig tidigare har banken haft så nöjda privatkunder i Sverige som i år. Handelsbanken är också den storbank som kan uppvisa den mest stabila utvecklingen över tiden.

Medelvolymen inlåning från hushåll fortsatte att öka och uppgick till 182 miljarder kronor (168), en ökning med 8 pro-cent. Under 2010 ökade Handelsbankens marknadsandel av hushållsinlåningen i Sverige från 17,7 procent till 18,1 procent. Samtidigt visade Svensk Fondstatistik att Handelsbanken var största aktör avseende nysparande på fondmarknaden med drygt 21 procent av det totala nettoinflödet under året.

Medelvolymen hypoteksutlåning till privatpersoner växte med 10 procent till 478 miljarder kronor (433). Utlåningen till företag minskade med 4 procent till 464 miljarder kronor (483).

För att bibehålla korta och effektiva beslutsvägar, inrättades under året en gemensam ledningsorganisation med ansvar för den samlade lönsamheten i den svenska kontorsrörelsen.

461 k ontor

KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE



Kontorsrörelsen utanför SverigeKontorsrörelsen utanför Sverige består av de tre regionbankerna i Storbritannien och region - bankerna i Danmark, Norge samt Finland. Kontorsrörelsen på dessa hemmamarknader bedrivs enligt samma princip som i Sverige. I segmentet ingår också Handelsbanken International samt Handelsbanken Finans och Stadshypoteks verksamheter utanför Sverige.

Resultat per kvartalKontorsrörelsen utanför Sverige

mnkr 2010:4 2010:3 2010:2 2010:1Totalt 2010

Totalt 2009

Förändr %

Räntenetto 1 689 1 742 1 737 1 765 6 933 7 317 -5

Provisionsnetto 379 368 390 400 1 537 1 533 0

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 125 38 49 61 273 250 9

Övriga intäkter 14 10 25 17 66 6

Summa intäkter 2 207 2 158 2 201 2 243 8 809 9 106 -3


Övriga administrativa kostnader -306 -236 -264 -248 -1 054 -1 133 -7

Internt köpta och sålda tjänster -278 -227 -187 -208 -900 -842 7

Avskrivningar -15 -20 -18 -20 -73 -84 -13

Summa kostnader -1 235 -1 135 -1 113 -1 134 -4 617 -4 837 -5

Resultat före kreditförluster 972 1 023 1 088 1 109 4 192 4 269 -2

Kreditförluster, netto -307 -238 -427 -436 -1 408 -1 067 32

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0 0 0 0

Rörelseresultat 665 785 661 673 2 784 3 202 -13

Resultatutdelning 64 54 58 26 202 294 -31

Rörelseresultat efter resultatutdelning 729 839 719 699 2 986 3 496 -15

Interna intäkter -1 529 -1 570 -1 532 -1 323 -5 954 -5 524 8

K/I-tal, % 54,4 51,3 49,3 50,0 51,2 51,5

Kreditförlustnivå, % 0,25 0,19 0,35 0,35 0,28 0,19

Tillgångar 511 790 476 709 538 721 513 411 511 790 544 470 -6

Skulder 486 673 450 731 511 919 486 617 486 673 517 441 -6

Allokerat kapital 25 117 25 978 26 802 26 794 25 117 27 029 -7

Räntabilitet på allokerat kapital, % 8,6 9,5 7,9 7,7 8,4 9,4

Medelantal anställda 3 003 2 940 2 893 2 886 2 931 2 976 -2

Antal kontor 262 255 250 244 262 243 8

27

KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGEFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Resultatutveckling

Rörelseresultatet minskade med 13 procent, främst till följd av högre kreditförluster, och uppgick till 2 784 miljoner kronor (3 202). Valutakursförändringar till följd av den svenska kronans förstärkning påverkade resultatet negativt med -132 miljoner kronor och förklarar cirka en tredjedel av resultatminskningen. Resultatet före kreditförluster minskade med 2 procent till 4 192 miljoner kronor (4 269).

Räntenettot minskade med 5 procent till 6 933 miljoner kronor (7 317). Justerat för valutakursförändringar på cirka -450 miljoner kronor ökade räntenettot med 1 procent. Avgifter till stats- och insättningsgarantier uppgick till -225 miljoner kronor (-226). Räntenettot påverkades även negativt av lägre utlåningsvolymer i Handelsbanken International.

Kostnaderna minskade med 5 procent, vilket helt förklaras av valutakursförändringar.

Kreditförlusterna uppgick till -1 408 miljoner kronor (-1 067) och kreditförlustnivån uppgick till 0,28 procent (0,19).

Medelvolymen utlåning minskade med 8 procent till 461 mil-jarder kronor (500). Nedgången förklaras helt av växelkurs-förändringar på -30 miljarder kronor och av den medvetna neddragningen av utlåningsvolymerna i Handelsbanken International på drygt 20 miljarder kronor som påbörjades under föregående år. Justerat för detta steg utlåningsvolymen med 2 procent.




Kontorsrörelsen i Storbritannien Föränd-ring %mnkr 2010 2009

Räntenetto 1 270 918 38

Provisionsnetto 73 85 -14

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 61 36 69

Övriga intäkter 0 4 -100

Summa intäkter 1 404 1 043 35

Personalkostnader -523 -474 10

Övriga administrativa kostnader -133 -132 1

Internt köpta och sålda tjänster -108 -98 10

Avskrivningar -9 -11 -18

Summa kostnader -773 -715 8

Kreditförluster, netto -220 -151 46

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0

Rörelseresultat 411 177 132

Resultatutdelning 20 24 -17

Rörelseresultat efter resultatutdelning 431 201 114

Medelantal anställda 585 502 17

Antal kontor 83 62 34

STORBRITANNIENResultatutveckling

Rörelseresultatet ökade med 132 procent till 411 miljoner kro-nor (177), till följd av ett kraftigt förbättrat räntenetto. I lokal valuta ökade rörelseresultatet med 149 procent. Intäkterna ökade med 35 procent och räntenettot steg med 38 procent till 1 270 miljoner kronor (918), vilket förklaras av större affärs-volymer och högre utlåningsmarginaler. Inlåningen ökade med 13 procent och utlåningen med 11 procent. Valutakurseffekter påverkade räntenettot med -88 miljoner kronor och i lokal valuta steg räntenettot med 48 procent.

Nettoresultat av finansiella poster ökade med 69 procent till 61 miljoner kronor (36), till följd av fler valutaaffärer.

Kostnaderna ökade med 8 procent till -773 miljoner kronor (-715), till följd av fortsatt expansion av kontorsnätet. Utbygg-naden av kontorsnätet ökade medelantalet anställda med 17 pro-cent till 585 medarbetare (502). I lokal valuta steg kostnaderna med 16 procent.

Kreditförlusterna uppgick till -220 miljoner kronor (-151).

Affärsutveckling

EPSI:s undersökning av kundnöjdhet visade att Handelsban-ken, precis som föregående år, hade nöjdare kunder än övriga banker. Avståndet ner till närmaste konkurrenten är större i Storbritannien än på någon av de nordiska hemmamarknaderna.

Medelvolymen utlåning ökade 11 procent till 6 093 miljoner GBP (5 474), där utlåningen till hushåll ökade med 30 procent. Inlåningsvolymen ökade med 13 procent till 1 406 miljoner GBP (1 244), där inlåningen från företag ökade med 14 procent.

Under året öppnades 21 nya kontor och därutöver anställdes chefer för ytterligare 10 kontorsetableringar.

Den brittiska kontorsrörelsen är från och med den 1 januari 2011 organiserad i tre regionbanker med säte i London, Bir-mingham och Manchester samt en gemensam ledningsorgani-sation i London.

83 k kontor

Affärsvolymer, Storbritannien

Medelvolymer,mn pund 2010 2009

Föränd-ring %

Inlåning från allmänheten 1 406 1 244 13

varav hushåll 335 304 10

företag 1 071 940 14

Utlåning till allmänheten 6 093 5 474 11

varav hushåll 1 324 1 021 30

företag 4 769 4 453 7

29



DANMARKResultatutveckling

Rörelseresultatet minskade till 192 miljoner kronor (417), till följd av högre kreditförluster. Resultatet före kreditförluster minskade med 8 procent till 559 miljoner kronor (606), men ökade med 3 procent i lokal valuta. Såväl intäkter som kostnader påverkades av att den svenska kronan stärktes med 10 procent.

Räntenettot minskade med 11 procent eller 141 miljoner kronor. Exklusive valutakurseffekter var räntenettot oförändrat.

Justerat för valutakurseffekter ökade intäkterna med 2 procent och kostnaderna steg med 2 procent.

Kreditförlusterna uppgick till -367 miljoner kronor (-189). Kreditförlusterna är till huvudsak hänförliga till reserveringar på ett kundengagemang.

Affärsutveckling

EPSI:s undersökning av kundnöjdhet visade att Handelsbanken återigen ligger i topp i Danmark.

Utlåningen till hushåll ökade med 5 procent medan utlåningen till företag minskade med 5 procent till följd av en låg kredit-efterfrågan. Därmed var medelvolymen utlåning oförändrat 39,6 miljoner danska kronor (39,6).

Den 30 september avslutades enligt plan det danska statliga stödpaket, Bankpakke 1, och därmed belastas inte längre ränte-nettot med den löpande avgiften för detta. För årets tre första kvartal uppgick avgiften till -44 miljoner kronor.

För att stärka bankens position avseende sparprodukter förvärvades under året administrationsbolaget Handelsinvest Investeringsförvaltning A/S. Bolaget har under 2010 varit en av Danmarks snabbast växande investeringsföreningar.

Under året lanserades två aktieindexerade obligationer som sammanlagt tecknades för 232 miljoner kronor. Pensionssparan-det ökade med 20,8 procent till 8,1 miljarder danska kronor.

Kontorsrörelsen i DanmarkFöränd-

ring %mnkr 2010 2009

Räntenetto 1 199 1 340 -11

Provisionsnetto 290 280 4

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 55 68 -19

Övriga intäkter 16 1

Summa intäkter 1 560 1 689 -8

Personalkostnader -551 -620 -11

Övriga administrativa kostnader -229 -251 -9



Summa kostnader -1 001 -1 083 -8



Rörelseresultat 192 417 -54


Rörelseresultat efter resultatutdelning 204 441 -54

Medelantal anställda 627 677 -7


53 kontor

Affärsvolymer, Danmark

Medelvolymer, md dkr 2010 2009

Föränd-ring %

Inlåning från allmänheten 20,8 21,0 -1

varav hushåll 8,5 8,2 4

företag 12,3 12,8 -4

Utlåning till allmänheten 39,6 39,6 0


företag 20,1 21,1 -5




NORGEResultatutveckling

Rörelseresultatet ökade med 11 procent till 1 856 miljoner kronor (1 675) till följd av lägre kreditförluster. Resultatet före kreditförluster minskade med 6 procent till 1 956 miljoner kronor (2 091).

Räntenettot minskade med 211 miljoner kronor eller 8 pro-cent, vilket delvis förklaras av den varslingsfrist som gäller mot kund i samband med att Norges Bank höjer styrräntan. Valutakursförändringar hade en negativ effekt på -52 miljoner kronor. Räntenettot belastades med kostnader för den svenska Stabilitetsfonden på -47 miljoner kronor (-40) och den norska insättningsgarantin med -8 miljoner kronor (-8).

Kostnaderna var i stort oförändrade och uppgick till -1 056 miljoner kronor (-1 052) och K/I-talet uppgick till 35,1 pro-cent (33,5). Personalkostnaderna minskade med 4 procent, främst till följd av att en förändring i den norska pensionslagen gav lägre pensionskostnader i fjärde kvartalet. Valutakursför-ändringar minskade kostnaderna med 2 procent.

Kreditförlusterna sjönk till -101 miljoner kronor (-416).

Affärsutveckling

Handelsbanken låg i toppen, bland såväl privat- som företags-kunder, enligt EPSI:s undersökning av kundnöjdheten bland norska bankkunder.

Affärsvolymerna gentemot privatkunder ökade – inlåningen med 12 procent och utlåningen med 10 procent – medan företagskundernas in- och utlåningsvolymer minskade med 3 procent respektive 2 procent.

Ett nytt kontor öppnades under fjärde kvartalet i Kokstad. Därmed har banken 49 kontor i Norge.

Kontorsrörelsen i NorgeFöränd-


Räntenetto 2 564 2 775 -8



Övriga intäkter 38 -8



Övriga administrativa kostnader -255 -255 0



Summa kostnader -1 056 -1 052 0

Kreditförluster, netto -101 -416 -76


Rörelseresultat 1 856 1 675 11


Rörelseresultat efter resultatutdelning 1 921 1 766 9

Medelantal anställda 622 625 0


49 kontor

Affärsvolymer, Norge

Medelvolymer, md nkr 2010 2009

Föränd-ring %

Inlåning från allmänheten 42,8 42,9 0


företag 33,2 34,3 -3

Utlåning till allmänheten 157,4 154,3 2


företag 102,1 104,2 -2

31



FINLANDResultatutveckling

Rörelseresultatet minskade till 198 miljoner kronor (375), till följd av att kreditförlusterna ökade till -427 miljoner kronor (-220). Kreditförlusterna uppkom i huvudsak under årets andra kvartal och för andra halvåret redovisades nettoåtervinningar. Resultatet före kreditförluster ökade med 5 procent till 625 miljoner kronor (595). Resultatet påverkades negativt av att den svenska kronan stärktes med 10 procent mot euron och i lokal valuta ökade resultatet före kreditförluster med 17 procent.

Räntenettot minskade med 9 procent, men uttryckt i lokal valuta ökade räntenettot något till följd av högre utlåningsmar-ginaler. Provisionsnettot steg med 28 procent eller 86 miljoner kronor, främst till följd av ökade kreditlöftesprovisioner.

Kostnaderna minskade med 2 procent, vilket helt förklaras av den starkare svenska kronan.

Kreditförlusterna ökade till -427 miljoner kronor (-220).

Affärsutveckling

Handelsbanken hade de nöjdaste privat- och företagskunderna bland affärsbankerna i Finland, enligt EPSI:s undersökning av kundnöjdhet.

Kreditefterfrågan från företag var svag under större delen av året och medelvolymen utlåning till företag minskade med 7 procent till 6,7 miljarder euro. Inlåningen från företag ökade dock med 18 procent under året.

Utlåningen till hushåll ökade med 4 procent till 3,2 miljarder euro. Kontorsrörelsen i Finland

Föränd-ring %mnkr 2010 2009

Räntenetto 974 1 065 -9



Övriga intäkter 7 -5 -240

Summa intäkter 1 400 1 386 1





Summa kostnader -775 -791 -2


Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar - -






45 kontor

Affärsvolymer, Finland

Medelvolymer, mn euro 2010 2009

Föränd-ring %

Inlåning från allmänheten 3 778 3 523 7

varav hushåll 1 263 1 385 -9

företag 2 515 2 138 18

Utlåning till allmänheten 9 905 10 267 -4

varav hushåll 3 160 3 053 4

företag 6 745 7 214 -7




HANDELSBANKEN INTERNATIONALResultatutveckling

Rörelseresultatet minskade till 121 miljoner kronor (551), främst till följd av att banken under första kvartalet reserverade 335 miljoner kronor på ett tidigare identifierat riskengagemang. Resultatet före kreditförluster minskade med 229 miljoner kronor, till 421 miljoner kronor (650). Att den svenska kronan stärkts under perioden påverkade resultatet negativt.

Intäkterna sjönk med 22 procent, varav nära hälften förklaras av att det under jämförelseperioden ingick verksamheter i New York som nu ingår i Centrala Finansavdelningen, men också av medveten minskning av utlåningsvolymerna. Valutakurseffekten var -128 miljoner kronor.

Kostnaderna minskade som ett resultat av att medelantalet anställda minskade med 60 personer, men också till följd av valutakursförändringar.

Affärsutveckling

Handelsbanken International har som huvuduppgift att stödja bankens kunder i Norden och Storbritannien med deras inter-nationella affärer, samt långsiktigt utveckla prioriterade länder till regionbanker enligt bankens affärsmodell. Banken hade 32 bankkontor och fem representantkontor i 17 länder utanför Norden och Storbritannien.

Medelvolymen utlåning till företag minskade med 27 procent till 56,7 miljarder kronor (77,8), vilket delvis förklaras av valuta-kursförändringar, men också till följd av en medveten neddrag-ning av utlåningsvolymerna i syfte att mer lönsamt utnyttja bankens kapital.

Under första kvartalet flyttades inlåning, främst från försäk-rings- och fondbolag, från Handelsbanken International till Centrala Finansavdelningen.

Handelsbanken International Föränd-


Räntenetto 926 1 219 -24

Provisionsnetto 481 573 -16

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 21 39 -46

Övriga intäkter 5 14 -64




Internt köpta och sålda tjänster -183 -211 -13


Summa kostnader -1 012 -1 195 -15


Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -1 0





Antal kontor 32 35 -9

Handelsbanken International

Medelvolymer,mdkr 2010 2009

Föränd-ring %

Inlåning från allmänheten 16,8 42,2 -60

varav hushåll 3,3 4,1 -20

företag 13,5 38,1 -65

Utlåning till allmänheten 60,7 81,8 -26


företag 56,7 77,8 -27

Handelsbanken har ett rikstäckande kontorsnät på bankens fem hemmamarknader: Sverige, Storbritannien, Danmark, Norge och Finland. Utanför dessa marknader har banken 32 bank-kontor och 5 representantkontor i 17 länder.

33

HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETSFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Handelsbanken Capital MarketsCapital Markets består av Handelsbankens investmentbanksverksamhet, kapitalförvaltning och försäkringssparande.

Resultat per kvartalCapital Markets

mnkr 2010:4 2010:3 2010:2 2010:1Totalt 2010

Totalt 2009

Föränd-ring %

Räntenetto 185 170 133 140 628 599 5


Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 148 199 419 514 1 280 2 788 -54

Riskresultat försäkringar 67 42 59 37 205 171 20

Övriga intäkter 7 4 1 4 16 12 33

Summa intäkter 1 031 1 001 1 274 1 333 4 639 6 090 -24


Övriga administrativa kostnader -253 -209 -259 -206 -927 -808 15

Internt köpta och sålda tjänster -24 -14 -21 -32 -91 -74 23

Avskrivningar -11 -10 -13 -10 -44 -37 19

Summa kostnader -807 -726 -810 -773 -3 116 -3 290 -5

Resultat före kreditförluster 224 275 464 560 1 523 2 800 -46

Kreditförluster, netto - - - - - -

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -4 - - - -4 -

Rörelseresultat 220 275 464 560 1 519 2 800 -46

Resultatutdelning -327 -276 -265 -145 -1 013 -1 051 -4

Rörelseresultat efter resultatutdelning -107 -1 199 415 506 1 749 -71

Interna intäkter -375 -315 -388 -302 -1 380 460

K/I-tal, % 114,6 100,1 80,3 65,1 85,9 65,3

Tillgångar 404 849 446 652 410 395 387 550 404 849 376 112 8

Skulder 394 635 436 660 400 326 378 197 394 635 366 008 8


Räntabilitet på allokerat kapital, % - - 3,0 13,1 6,4 14,7

Medelantal anställda 1 619 1 649 1 581 1 568 1 604 1 572 2

Intäktsfördelning

mnkr 2010 2009

Kapitalförvaltning1 1 449 1 073

Investment banking 3 190 5 017

Totala intäkter 4 639 6 090

1Inklusive Handelsbanken Liv.

Förvaltat kapital

mdkr 2010 2009

Fonder, exkl PPM 121 101

PPM 11 7

Fondförsäkring 40 31

XACT Fonder (Börshandlade fonder) 21 18

Summa fonder 193 157

Depåförsäkring 16 11

Traditionell försäkring 19 25

Diskretionär förvaltning, koncernen 91 85

varav i Handelsbanken fonder 1 29 22

Strukturerade produkter 40 36

Direktägda aktier i depå 176 150

Övriga värdepapper i depå 43 45

Handelsbankens stiftelser 50 43

varav i Handelsbanken fonder 1 3 3

Summa förvaltat kapital, koncernen 596 527

1 Beloppet ingår även i summa fonder.

HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS



Resultatutveckling

Rörelseresultatet minskade med 46 procent till 1 519 miljoner kronor (2 800). Nedgången förklaras helt av att nettoresultatet av finansiella poster värderade till verkligt värde sjönk till 1 280 miljoner kronor (2 788), främst till följd av ett lägre resultat i ränte- och valutahandeln i investmentbanken jämfört med det onormalt höga resultat som genererades i den turbulenta mark-naden första halvåret föregående år. Därefter har situationen delvis normaliserats.

Av det totala rörelseresultatet stod investmentbanken för 1 003 miljoner kronor (2 636) och kapitalförvaltningsverksam-heten för 516 miljoner kronor (164 miljoner kronor).

Provisionsnettot var oförändrat och uppgick till 2 510 miljo-ner kronor (2 520). Genomsnittlig förvaltad fondvolym ökade

med 33 procent till 169 miljarder kronor (127) och ledde till högre kapitalförvaltningsprovisioner medan flera kapitalmark-nadsrelaterade provisioner sjönk. Handelsbanken Liv erhöll 18 miljoner kronor (0) i avkastningsdelning.

Riskresultatet i Handelsbanken Liv ökade till 205 miljoner kronor (171).

Totalt sjönk intäkterna med 24 procent till 4 639 miljoner kronor (6 090). För kapitalförvaltningsverksamheten ökade intäkterna med 35 procent, medan de minskade med 36 procent inom investmentbanken.

Kostnaderna minskade med 5 procent till -3 116 miljoner kronor (-3 290), i huvudsak beroende på lägre personalkost-nader. Medelantalet anställda ökade till 1 604 medarbetare (1 572).

35

HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETSFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Affärsutveckling investmentbanken

Banken tog marknadsandelar och ökade sina volymer på de nord-iska börserna med 8 procent, medan börsernas totalvolymer endast ökade med 4 procent. Kundintresset för börshandlade fonder ökade markant under året. Enligt undersökningsföre-taget Prospera rankar institutionella investerare banken som bäst på gränsöverskridande nordisk aktiehandel och enligt Thomson Reuters är banken bästa mäklarhus i Storbritannien för aktieaffärer i små och medelstora nordiska bolag.

Aktiviteten för köp och försäljning av företag ökade, om än från låga nivåer. Intresset för börsintroduktioner steg medan ny-emissionsintresset avtog något. Tidskriften Global Finance ranka-de för fjärde året i rad banken som Nordens bästa investmentbank.

Efterfrågan på olika finansieringslösningar var stor och totalt genomförde banken 96 obligationsemissioner till ett värde av 19 miljarder euro. Banken var en av de största aktörerna för syndikerade lån i Norden och genomförde 20 syndikeringar till ett värde av 18 miljarder euro.

Den starka marknadspositionen inom ränte- och valutahan-deln bibehölls och enligt Prospera var banken största motpart för svenska företags valutaoptioner.

Aktiviteten på råvarumarknaden ökade och banken var först i Sverige med att starta såväl en traditionell råvarufond som med att notera en börshandlad råvarufond.

Handelsbanken var störst på kapitalskyddade placeringar med en marknadsandel på 23 procent av den börsnoterade nyför-säljningen i Sverige. Bankens börsomsättning på warrant- och certi fikatmarknaden i Sverige ökade 111 procent till 40 miljar-der kronor och marknadsandelarna uppgick till 68 procent i Sverige och 61 procent i Norden.

XACT Fonder är störst på den nordiska marknaden för börs-handlade fonder. Av den totala omsättningen i Norden stod XACT för över 93 procent. Förvaltat kapital i XACT Fonder ökade med 16 procent till 21 miljarder kronor.

Affärsutveckling kapitalförvaltning

Totalt förvaltat kapital inom koncernen ökade med 13 procent till 596 miljarder kronor (527).

Handelbanken Fonder stärkte sin marknadsposition och nettosparandet i bankens fonder uppgick till 18,1 miljarder kronor. Det innebar att banken var störst på nysparande i fonder i Sverige med en marknadsandel på 20,7 procent. Fondbolaget förvaltade vid utgången av året 111 fonder varav 7 nya tillkom under året. Antalet fondkunder ökade med 11 procent och upp-gick till 1,2 miljoner vid årsskiftet. Det förvaltade fondkapitalet ökade under året med 23 procent till 193 miljarder kronor (157).

Den diskretionära förvaltningsvolymen i koncernen steg med 7 procent till 91 miljarder kronor (85), varav 29 miljarder kronor (22) var placerade i Handelsbankens fonder.

I försäkringsverksamheten ökade det förvaltade kapitalet med 12 procent till 75 miljarder kronor (67), varav fondförsäkring svarade för 40 miljarder kronor (31), depåförsäkring 16 miljar-der kronor (11) och traditionell försäkring 19 miljarder kronor (25). Av volymökningen på 8 miljarder kronor svarade netto-inflöden för 2 miljarder kronor och värdeökning för 6 miljarder kronor.

Banken hade under året det högsta inflödet av fondförsäkrings-kapital inom ITPK.

Handelsbanken Liv hade de mest nöjda liv- och pensions för-säkringskunderna enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI).

AKTIEN OCH ÄGARNA



Aktien och ägarna Handelsbanksaktien gav under 2010 en totalavkastning på 9 procent. Aktien noterades vid Stockholms Fondbörs 1873, vilket gör Handelsbanksaktien till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen.

Handelsbanksaktien handlas på flera olika marknadsplatser. Störst är omsättningen på Nasdaq OMX (Stockholmsbörsen), men sedan ett par år tillbaka handlas aktien även på alternativa handelsplatser som till exempel Burgundy, Chi-X eller BATS. Under 2010 omsattes i genomsnitt 3,5 miljoner Handelsbanks-aktier varje handelsdag, varav 1,9 miljoner på Nasdaq OMX. Handelsbanksaktien tillhör gruppen av mest omsatta aktier på Stockholmsbörsen.

UTDELNING

Handelsbankens policy är att utdelningen ska vara konkurrens-kraftig i förhållande till övriga börsnoterade nordiska bank-aktier. Styrelsen föreslår att årsstämman 2011 beslutar om en ordinarie utdelning för 2010 med 9,00 kronor (8,00), en ökning med 12,5 procent. Det kompletta förslaget till vinstutdelning framgår på sidan 163.

KURSUTVECKLING

Handelsbankens börsvärde uppgick per 31 december 2010 till 134 miljarder kronor (127). Den svenska aktiemarknaden steg under året med 21 procent och Stockholmsbörsens bankindex

De största svenska aktieägarna per 31 december 2010

Antal aktier

% av kapital

% av röster

Industrivärden 65 080 106 10,44 10,62

Stiftelsen Oktogonen 64 800 000 10,40 10,57

Swedbank Robur fonder 18 921 038 3,04 3,09

Alecta 18 833 000 3,02 3,07

Lundbergs med flera 14 932 000 2,40 2,44

AMF Försäkring och fonder 11 185 000 1,79 1,83

Handelsbankens fonder 10 297 754 1,65 1,68

AFA Försäkring 8 269 668 1,33 1,35

Nordea Fonder 8 070 788 1,29 1,32

2:a AP-fonden 7 071 783 1,13 1,15

SEB Fonder 6 662 776 1,07 1,09

Folksam/KPA/Förenade Liv 6 307 529 1,01 1,03

1:a AP-fonden 5 636 536 0,90 0,92

3:e AP-fonden 5 505 060 0,88 0,90

4:e AP-fonden 4 122 949 0,66 0,67

0

50

100

150

200

250

201020052000

Index

SHB A OMX Stockholm Banks_PI OMX Stockholm 30 Index

Kursutveckling 31 december 2000 – 31 december 2010

0

2

4

6

8

10

12

14

Ordinarie utdelning Extra utdelning

2009 201020082007200620052004200320022001

Kronor per aktie

Aktieutdelning 2001–2010

2010 enligt styrelsens förslag.

gick upp med 10 procent. Handelsbanksaktien stängde på 214,90 kronor, vilket var en uppgång med 5 procent. Inklusive utdelning uppgick totalavkastningen till 9 procent.

Sedan millennieskiftet har Handelsbanksaktien stigit med 101 procent samtidigt som Stockholmsbörsen sjunkit med 4 procent. Stockholmsbörsens bankindex ökade under samma period med 58 procent.

ÅTERKÖP AV AKTIER

Vid årsstämman i april 2010 bemyndigades styrelsen att åter-köpa maximalt 40 miljoner aktier fram till årsstämman i mars 2011. Detta mandat utnyttjades inte under 2010.

Sedan år 2000 har banken återköpt netto 91,2 miljoner aktier, vilket inneburit en överföring av kapital till Handelsbankens aktie-ägare på totalt 15,5 miljarder kronor.

KONVERTIBLA FÖRLAGSBEVIS

I enlighet med tidigare bolagsstämmobeslut emitterade banken under våren 2008 ett femårigt konvertibelt förlagslån på 2,3 miljarder kronor riktat till koncernens anställda på marknads-mässiga villkor. Lånet har hybridstatus och kan omvandlas till Handelsbanksaktier. Konvertering kan ske från den 1 juni 2011 till konverteringskursen 187,56 kronor, vilket motsvarar 110 procent av den genomsnittliga aktiekursen under perioden 6–12 maj 2008 justerat för 2008 års utdelning. Från den 21 maj 2013 finns möjlighet att konvertera till Handelsbanksaktier till konverteringskursen eller den då gällande börskursen om denna skulle vara lägre än konverteringskursen.

Styrelsen föreslår årsstämman 2011 att besluta om en ny emission av konvertibla förlagsbevis, riktat till de anställda i banken på marknadsmässiga villkor. Lånet beräknas uppgå till 2,5 miljarder kronor.

37

AKTIEN OCH ÄGARNAFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Handelsbanksaktien 2010 2009 2008 2007 2006



Ordinarie utdelning per aktie, kr 9,001 8,00 7,00 8,50 8,00

Extra utdelning per aktie, kr -1 - - 5,00 -

Utdelningstillväxt, ordinarie utdelning, % 131 14 -18 6 14

Börskurs A-aktien, 31 december, kr 214,90 204,20 126,00 207,00 207,00

Högsta börskurs under året, kr 229,00 212,70 209,50 223,00 240,00

Lägsta börskurs under året, kr 180,50 81,75 116,50 184,50 173,00

Kursutveckling, % 5 62 -39 0 5

Totalavkastning, % 9 68 -36 4 9

Direktavkastning, % 4,21 3,9 5,6 6,5 3,9

Justerat eget kapital per aktie, kr 142,50 133,65 120,64 119,27 104,27

Börskurs/eget kapital, % 151 153 105 174 199

Genomsnittlig dagsomsättning på börsen (antal aktier)

Serie A 1 927 262 2 792 980 3 610 914 3 536 774 3 180 486

Serie B 25 798 35 361 31 587 27 664 41 024

P/E-tal 12,1 12,4 6,5 8,3 10,1

Börsvärde, mdkr 134 127 79 129 131

Antal aktier per 31 december, miljoner 623,5 623,5 623,5 628,3 649,0

varav utestående 623,5 623,3 623,5 623,4 634,2

1Utdelning enligt styrelsens förslag.

Aktieinnehav per aktieägare31 december 2010Antal aktier

Aktieinnehav

Aktieägare Antal

Antal i 1 000-tal A-aktier

Antal i 1 000-tal B-aktier

% av aktiekapitalet

% av röster

1 – 500 aktier 65 624 8 910 790 2 220 081 1,8 1,5

501 – 1 000 aktier 14 967 9 988 262 1 571 844 1,9 1,7

1 001 – 5 000 aktier 17 170 34 057 213 3 586 608 6,0 5,6

5 001 – 20 000 aktier 3 093 25 765 269 2 096 409 4,5 4,2

20 001 – aktier 973 532 997 485 2 275 501 85,9 87,0

Totalt 101 827 611 719 019 11 750 443 100,0 100,0

Aktierna fördelade på aktieslag31 december 2010Aktieslag Antal

% av kapital

% av röster Aktiekapital

Serie A 611 719 019 98,12 99,81 2 844 493 438

Serie B 11 750 443 1,88 0,19 54 639 560

623 469 462 100,00 100,00 2 899 132 998

Genomsnittligt antal utestående aktier under 2010 var 622 094 449. Antal utestående aktier efter avdrag för handelslager uppgår till 623 469 462 per 31 december 2010.

ÄGARSTRUKTUR

Handelsbanken har drygt 100 000 aktieägare. De flesta av dessa, eller 64 procent av det totala antalet aktieägare, ägde färre än 501 aktier. De 4 procent av aktieägarna vars innehav översteg 5 000 aktier vardera, ägde tillsammans 90 procent av aktiekapitalet.

Andelen utländska ägare uppgick till 38 procent (32). Två aktie-ägare har en ägarandel som överstiger 10 procent: Industrivärden och stiftelsen Oktogonen.

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE



Ansvarsfullt företagande i HandelsbankenEn av Handelsbankens viktigaste tillgångar är det förtroende banken åtnjuter från bland annat kunder, myndigheter och allmänheten. En förutsättning för detta förtroende är att bankens verksamhet präglas av hög etisk standard och ett ansvarsfullt agerande samt att medarbetarna i banken ska uppträda så att detta förtroende upprätthålls.

HANDELSBANKEN I SAMHÄLLET

Handelsbankens har ett rikstäckande kontorsnät med 461 kontor i Sverige, vilket är fler än någon annan aktör har på den svenska bankmarknaden och med större geografisk spridning än någon annan. Handelsbanken har också rikstäckande kontorsnät på ban kens övriga fyra hemmamarknader: Storbritannien, Danmark, Norge och Finland. Totalt har banken över 720 kontor fördelat på 22 länder runt om i världen.

Förutom via bankkontoret använder sig kunder av fler sätt för att komma i kontakt med banken. För Handelsbanken är det därför viktigt att kunna erbjuda kunden den bästa tillgänglig-heten på marknaden.

Handelsbanken fyller en viktig roll i samhället, både som förmedlare av betalningar och för att kanalisera sparande och överskottslikviditet till hushåll och företag som efterfrågar krediter. De senaste årens lågkonjunktur har berört stora delar av samhället. Trots lågkonjunktur och finanskris har efterfrågan på bolån varit stor och företagen har efterfrågat mer långfristiga krediter och kreditlöften i takt med att kapitalmarknaderna fungerade allt sämre och de internationella bankerna dragit sig tillbaka från de nordiska länderna. När internationella banker får problem, är det naturlig att de drar sig tillbaka till sin kärn-verksamhet och sina hemmamarknader, medan aktiviteter i för dem mer perifera marknader som de nordiska länderna minskar kraftigt. Handelsbanken har dock under hela finanskrisen behållit sin goda utlåningskapacitet. För att även under svåra förhållanden fylla rollen som kreditgivare krävs både en stark förankring i den lokala marknaden och stabila finanser som gör det möjligt för banken att möta den inhemska kreditefterfrågan. Bankens ambi-tion är att alltid ha stabila finanser och god likviditet för att i alla situationer kunna tillgodose kundernas kreditbehov.

HANDELSBANKEN I DET LOKALA SAMHÄLLET

Handelsbanken är en av de största aktörerna på den nordiska finansmarknaden. Banken kombinerar den stora bankens styrka med en lokal förankring. Den höga kostnadseffektiviteten gör att Handelsbanken kan behålla en lokal närvaro och därmed fortsätta fylla en funktion i det lokala samhället, även på orter där andra banker lagt ner sina lokalkontor. Banken är nu ensam om att ha kontor på närmare 40 orter runt om i Sverige.

Handelsbanken är övertygad om behovet av lokal närvaro. Grundidén med bankens sätt att arbeta är att besluten ska fattas så nära kunden som möjligt, även vid kreditgivning. Konkret innebär det att en kreditförfrågan behandlas och – med få un-dantag – beslutas på det lokala bankkontoret där kännedomen om kundens förutsättningar är störst. Detta arbetssätt gör att Handelsbanken har en stark koppling till det lokala samhället.

ETISKA RIKTLINJER I HANDELSBANKEN

Handelsbankens etiska riktlinjer fastslår att bankens verksamhet ska präglas av hög etisk standard. Bankens medarbetare ska

upp träda så att förtroendet för banken upprätthålls. De etiska riktlinjerna fastslås varje år av Handelsbankens styrelse. En grundläggande och självklar regel är att banken och de anställda ska följa de lagar och föreskrifter som på olika sätt reglerar bankens verksamhet.

Vid osäkerhet inför tillämpning av bankens etiska riktlinjer och därmed sammanhängande frågor, ska kontakt tas med när-maste chef för att diskutera vad som är etiskt godtagbart. Som vägledning kan följande kontrollfråga ställas: ”Kan jag redovisa mitt handlande inför övriga anställda i banken, myndigheter, media och allmänheten utan att känna minsta tvekan inför frågan om mitt handlande varit etiskt godtagbart?”

ÅTGÄRDER MOT PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM OCH EKONOMISK BROTTSLIGHET

Med penningtvätt avses åtgärder som sker i syfte att dölja eller omsätta vinster från brottslig verksamhet. Med finansiering av terrorism avses insamling, tillhandahållande eller mottagande av tillgångar för terroriständamål.

Banken ska inte medverka i affärer som misstänks ha koppling till brottslig verksamhet eller verksamhet som de anställda inte förstår innebörden av. Banken ska inte heller medverka i trans-aktioner som innebär medhjälp till otillåten skatteplanering.

Grunden för detta arbete är att känna kunden och förstå kundens verksamhet för att ha möjlighet att reagera på onor-mala transaktioner.

39

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDEFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


Alla nyanställda som handlägger kundärenden går en utbild-ning som allsidigt belyser dessa frågor.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Handelsbanken undertecknade FN:s Global Compact år 2009, vilket befäster bankens tidigare uttalade stöd för universella mänskliga rättigheter. Detta innebär att banken strävar efter att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättig-heter inom det område som banken kan påverka och att banken försäkrar sig om att den inte är delaktig i brott mot mänskliga rättigheter.

ANSTÄLLDAS UPPTRÄDANDE

Handelsbankens grundläggande människosyn präglas av tilltro och respekt till individens förmåga, särskilt i förhållande till med-arbetarna. Kulturen och värderingarna har stor betydelse inom Handelsbanken och arbetet är starkt decentraliserat.

Medarbetarna har ansvar för att ta hänsyn till sociala och etiska frågor i sitt arbete, däribland affärsetiska frågor om insider regler och att avstå från affärstransaktioner där personligt intresse finns.

RÄTT RÅD TILL RÄTT PERSON

Bankens arbete med att ha de nöjdaste kunderna är ett resultat av ett långsiktigt och medvetet arbete. En viktig utgångspunkt är att banken alltid ska finnas tillgänglig när kunden behöver hjälp och råd, eller vill göra affärer. I detta arbete är utökade öppetti-der på bankkontoren, enkla elektroniska tjänster via internet och personlig service via telefon dygnet runt, året om, viktiga medel.

När det gäller rådgivning av finansiella tjänster är kärnan i bankens arbetssätt att skaffa en helhetsbild över kundens situa-tion och ekonomiska förutsättningar. Det gäller såväl i bankens kreditgivning, som placeringsrådgivning. På samma sätt som det vid beviljande av kredit gäller att undvika framtida problem för kunden, är det viktigt att råd om placering är individuellt anpassade. Med kunskap om kundens situation kan rådgivaren och banken ge placeringsförslag som är anpassade till varje kunds behov, placeringshorisont och risknivå. Råden ska ta hänsyn till riskerna som är förknippade med varje typ av placering.

Bankens medarbetare med kundkontakter fortbildas och certifieras kontinuerligt inom placeringar och försäkringar för att möta utvecklingen på området samt behovet av aktuell infor-mation till kunderna. God affärssed, konsekvent agerande och rättvis behandling av kunder är honnörsord i Handelsbanken.

BANKEN SOM KUND

Etiska överväganden är lika viktiga när banken köper varor och tjänster från leverantörer, som när banken är leverantör av tjänster och produkter. För att undvika beroendeställning mot leverantörer har banken regler för att ta emot och ge personliga gåvor samt för representation.

KUNDKLAGOMÅL

En viktig del av Handelsbankens arbete med att få och behålla nöjda kunder är att på ett förtroendeskapande sätt hantera syn-punkter och klagomål som kommer till banken. Handelsbanken tar kundklagomål på största allvar och har väl uppbyggda rutiner för detta. Ett klagomål från en kund ska handläggas, i första hand, av ansvarigt kontor – snabbt och korrekt. Vill kunden gå vidare finns en särskild klagomålsansvarig som löpande följer upp de klagomål som kommit till banken.

DECENTRALISERAT MILJÖARBETE

Handelsbanken arbetar kontinuerligt med långsiktigt hållbar utveckling, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt förenligt med bankens åtaganden. Bankens påverkan på miljön ska vara så liten som möjligt och miljöhänsyn ska vägas in i alla investerings- och inköpsbeslut.

Ansvaret för det praktiska miljöarbetet är decentraliserat i lik-het med andra ansvarsområden i Handelsbanken. Varje chef har det primära ansvaret för miljöfrågorna inom sin enhet.

HANDELSBANKEN OCH EKONOMISK FORSKNING

Handelsbanken har vid olika tillfällen sedan i början av 1960-talet lämnat bidrag till ekonomisk forskning genom avsättningar till två fristående forskningsstiftelser – Tore Browaldhs samt Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. Tillsammans är stiftelserna en av de viktigaste anslagsgivarna till ekonomisk forskning i Sverige och finansierar bland annat två professurer. Under 2010 beviljades 140 anslag på tillsam-mans 133 miljoner kronor.

NY PROFESSUR PÅ HANDELSHÖGSKOLAN

Handelsbanken har i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm möjliggjort en ny professur som kommer att inrättas. Professuren har särskild inriktning mot externredovisning och finansiell analys.

God redovisning är en av hörnstenarna i en sund ekonomi. Möjligheten och förmågan att kunna analysera företags ekono-miska ställning på ett rättvisande sätt, är fundamentalt för en väl fungerande kredit- och kapitalförsörjning i samhället.

LÄS MER PÅ VÅR WEBBPLATS

Mer information om Handelsbankens arbete med ansvarsfullt företagande finns att läsa i Handelsbankens kommande Hållbarhetsredovisning och på bankens webbplats www.handelsbanken.se/csr.

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE – MILJÖ



Miljöarbetet i HandelsbankenHandelsbanken arbetar kontinuerligt med åtgärder för att minimera bankens miljöpåverkan. Både när det gäller direkt och indirekt miljöpåverkan.

HANDELSBANKENS MILJÖPOLITIK

Handelsbanken ska medverka till en långsiktigt hållbar ut-veckling, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt förenligt med bankens åtaganden. Bankens påverkan på miljön ska vara så liten som möjligt. Ett konsekvent och långsiktigt förbättringsarbete ger ofta dubbel effekt; inte bara miljövinster utan även kostnadsbesparingar.

Handelsbanken har undertecknat och följer frivilliga över-enskommelser, till exempel Internationella Handelskammarens (ICC) ”Näringslivsprogram för varaktigt hållbar utveckling” och Förenta Nationernas (UNEP) program ”Bankerna och Miljön ”, FN:s frivilliga initiativ Global Compact och FN:s prin-ciper för ansvarsfulla investeringar (UNPRI).

Mer information om hur banken arbetar med miljöfrågor redovisas från och med i år i bankens kommande Hållbarhetsre-dovisning, samt på bankens webbplats handelsbanken.se/csr.

HANDELSBANKENS DIREKTA MILJÖPÅVERKAN

Handelsbankens direkta miljöpåverkan utgörs i hög grad av för-brukning av energi, material, utrustning, resor och transporter.

Sedan flera år mäter och redovisar banken de koldioxidut-släpp som den egna verksamheten genererar från transporter, el och värme. För 2010 har utsläpp av koldioxid för Sverige minskat med cirka 20 procent jämfört med föregående år och för hela Norden är minskningen 15 procent.

Handelsbankens elförbrukning minskade marginellt under året, däremot valde banken att via Nordpool i större utsträck-ning köpa miljöel som är baserad på vattenkraft. För Sverige är andelen miljöel 77 procent och för hela Norden 67 procent.

Under året skapades ett råd för Ansvarsfullt företagande i syfte att koordinera rapporteringsarbetet för vad banken gör inom ansvarsfullt företagande. Banken har även under året utvecklat tydliga rutiner för den interna rapporteringen av bankens elförbrukning.

Åtgärder för att minska bankens miljöpåverkan

För att minska bankens miljöpåverkan planeras följande initiativ för de närmaste åren:

bankens direkta klimatpåverkan i syfte att alla delar av organi-sationen effektivt ska kunna bidra till att minska till exempel energiförbrukningen

installationer som alternativ till tjänsteresor.

HANDELSBANKENS INDIREKTA MILJÖPÅVERKAN

Genom att ansluta sig till Global Compact åtar sig Handels-banken att i sin redovisning om ansvarsfullt företagande be-skriva hur banken arbetar med till exempel miljöfrågor. Utöver bankens egen resursförbrukning gäller det främst den indirekta miljöpåverkan via kreditgivning och kapitalförvaltning. I kredit-bedömningen har Handelsbanken i många år tagit hänsyn till hur miljörisker påverkar kundens återbetalningsförmåga.

Handelsbanken Kapitalförvaltning har som målsättning att genom engagemang i och dialog med bolag bidra till att skapa en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Sedan tidigare har det införts riktlinjer för ansvarsfulla investeringar. Dessa riktlinjer tar sin utgångspunkt i internationella normer för miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor samt mot kor-ruption och kontroversiella vapen.

Koldioxidutsläpp ton 2010 2009 2008 2007 2006

Elförbrukning, Norden 1 464 2 482 2 585 2 131 2 373

Elförbrukning, Sverige 867 1 945 2 258 1 647 1 850

Värme egna fastigheter, Sverige 1 181 1 344 1 266 1 284

Värdetransporter, Sverige 128 289 209

Tjänsteresor, Sverige 2 216 2 417 2 945 3 371 2 895

Tjänsteresor, Sverige

0

5

10

15

20

25

2010200920082007

Miljoner kmCO2

ton

Flyg Utsläpp CO2Tåg Bil

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

41

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE – MILJÖFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


MILJÖFRÅGOR VID KREDITGIVNING

Miljöaspekter beaktas i enlighet med Handelsbankens kreditpo-litik, som föreskriver att banken vid kreditgivning ska iaktta god etik. Detta innebär att banken ska respektera mänskliga rättig-heter och grundläggande principer om arbetsvillkor och miljö-hänsyn oavsett var i världen verksamheten bedrivs. God etik i kreditgivning leder till att banken i sin kreditriskbedömning ska ta hänsyn till hur kunderna förhåller sig till dessa normer.

Vid värdering av kreditrisken är eventuella miljörisker en del av bedömningen av återbetalningsförmågan. Detta är särskilt betydelsefullt för kunder som bedriver miljöfarlig verksamhet eller säljer produkter som kan medföra miljö- eller hälsorisker. Vid fastighetsrelaterad kreditgivning är det viktigt att ta hänsyn till om det inom fastigheten bedrivs eller har bedrivits miljöfar-lig verksamhet eller om fastigheten i sig påverkar miljön negativt. Likaså beaktas i möjligaste mån miljöpåverkande faktorer i fastighetens närområde.

Kunden ansvarar alltid själv för hur verksamheten bedrivs , och att de miljökrav som föreskrivs i lagar och myndighetsföre-skrifter följs. Bankens bedömning av återbetalningsförmågan och därmed kreditrisken påverkas av kundens vilja eller förmåga att hantera dessa risker.

Centrala utskick

0

10

20

30

40

50

60

70

20102009200820072006

Ark Kuvert

Antal miljoner utskick Antal tusen kunder

Aktiva kunder i internettjänsten

0

220

440

660

880

1 100

Elförbrukning, Sverige

CO2 ton

0

10

20

30

40

50

60

2010200920082007

GWh

Total elförbrukning Utsläpp CO2Varav grön el

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Handelsbankens kontor på Birger Jarlsgatan i Stockholm har dioder som ljuskälla, vilket reducerar elförbrukningen i jämförelse med neonskyltar. Vid slutet av 2010 hade banken över 170 fasadskyltar med belysning av dioder.

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE – MEDARBETARE



Gemensamma värderingar skapar resultatOavsett var i världen Handelsbanken öppnar kontor, arbetar banken för att det decentraliserade arbetssättet och tron på individen ska genomsyra verksamheten.

HANDELSBANKEN REKRYTERAR PERSONER SOM DELAR BANKENS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Under 2010 hade Handelsbanken 10 850 medarbetare i 22 länder. Ungefär 30 procent av medarbetarna är anställda utanför Sverige. Alla medarbetare, oavsett var i Handelsbanken de arbetar har ett gemensamt ansvar för att Handelsbankens kunder är nöjda.

Handelsbankens decentraliserade sätt att arbeta och bankens idé om hur en framgångsrik verksamhet ska bedrivas bygger i grunden på en tilltro och respekt för den enskilde individen. Arbets sättet ger medarbetaren stor frihet, skapar delaktighet och möjlighet att påverka. Banken söker vid rekryteringar ständigt efter personer som delar bankens grundläggande värderingar. Banken vill att medarbetarna ska drivas av att sätta kunden främst, tycka om stort eget ansvar och vilja ta egna initiativ.

Att arbeta i Handelsbanken handlar främst om relationer med andra människor. Utan rätt medarbetare hjälper det inte hur bra produkterna är. Banken har en långsiktig syn på såväl kundre-lationer som medarbetare och ser varje anställning som en be-tydelsefull investering. För att behålla medarbetaren krävs rätt förutsättningar för att utvecklas i arbetet, olika karriärmöjlig-heter samt att medarbetaren bemöts utifrån den fas i livet som han eller hon befinner sig i. Medarbetare med lång erfarenhet och med stora kunskaper från hela banken bidrar väsentligt till att banken har nöjda kunder. Den externa personalomsättning-en är fortsatt låg och uppgick till 3 procent (3).

UTVECKLING AV MEDARBETARE

Bankens styrka bygger på medarbetarnas samlade kompetens. I Handelsbanken har medarbetaren ansvar för sin egen kompe-tensutveckling och för att dela med sig av sin kompetens inom koncernen. Den viktigaste källan till ökad professionalism är lärandet i det dagliga arbetet. Kompetens definieras i banken som förmågan att lösa de uppgifter medarbetarna möter i arbetet nu och i framtiden. Samtliga medarbetare ska delta i sin enhets verksamhetsplanering för att skapa delaktighet för att nå uppsatta mål. Med utgångspunkt i verksamhetsplanen har

medarbetaren och närmaste chef ett planerat och strukturerat planerings- och utvecklingssamtal, som kallas PLUS. I samtalet diskuteras hur medarbetaren bidrar till verksamhetens mål och vilka förutsättningar som behövs för att lösa uppgifterna. Utvecklingssamtalet används för en individuell handlingsplan som kontinuerligt följs upp. Den ligger sedan till grund för löne-samtal mellan chef och medarbetare. Individuella lönesamtal är ytterligare ett uttryck för bankens ambition att decentralisera ansvar och befogenheter.

FÖR JÄMSTÄLLDHET – MOT DISKRIMINERING

Oavsett bakgrund är medarbetarna enskilda individer med egna särdrag, egna styrkor och ett eget sätt att uttrycka sig. Ingen diskriminering, av något slag, får förekomma i Handelsbanken. Handelsbankens grundsyn slår fast att det ska finnas lika förut-sättningar för kvinnor och män att utvecklas inom koncernen. Ett viktigt inslag i bankens jämställdhetsarbete är att öka med-vetenheten om hur sociala och kulturella normer påverkar oss i vår vardag. Som ett led i denna process har bankens koncernled-ning, personalchefer samt fackliga organisationer genomgått utbildning i jämställdhet.

Målet är att andelen kvinnliga respektive manliga chefer ska motsvara den sammanlagda könsfördelningen i banken. Vid årsskiftet var 38 procent (38) av cheferna i koncernen kvinnor. Motsvarande siffra för det totala antalet medarbetare var 53 procent (53). Av de tolv stämmovalda ledamöterna i bankens styrelse är tre kvinnor.

Jämställdhetsarbetet ska underlätta för såväl män som kvinnor att förena förvärvsarbete med föräldraskap.

INTERN ARBETSMARKNAD

Eftersom kulturen och värderingarna har stor betydelse är intern rekrytering viktig för Handelsbanken. Chefer måste vara starka kulturbärare och av den anledningen rekryteras även de flesta chefer internt. Under 2010 rekryterades 98 procent (98) av alla chefer i Sverige internt. För hela koncernen, inklusive de mark-nader där banken är relativt nyetablerad, var motsvarande siffra 90 procent (92).

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA

De övergripande målen med arbetsmiljöarbetet fokuserar på det friska. Medarbetarna ska må bra, utvecklas och fungera optimalt. Det är ett långsiktigt mål som innehåller faktorer som balans i livet, tydlig och ärlig kommunikation, rätt kompetens för att kunna lösa uppgifter och hantera olika situationer i arbe-tet, att känna stolthet och tilltro samt att känna och få respekt. Alla medarbetare har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö i Handelsbanken.

PLUS

HandlingsplanIndividuell uppföljning

Verksamhetsplan

Verksamhets-planering

Löne-samtal KUND

Hjulet – samspelet mellan bankens verksamhet och medarbetarens utveckling.

43

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE – MEDARBETAREFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


I Sverige ska chefer med delegerat arbetsmiljöansvar i samverkan med arbetsmiljöombud och medarbetare genomföra arbetsmil-jörond, minst en gång per år. Den omfattar både den fysiska och psykosociala miljön. Resultatet ska diskuteras i enhetens verksamhetsplanering.

Friskvårdsverksamheten är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Medarbetare i Handelsbanken erbjuds ett brett utbud och ett stort antal subventionerade friskvårdsaktiviteter indivi-duellt och i grupp. Ambitionen är att nå alla medarbetare och att stärka gemenskapen. Friskvårdsverksamheten och arbetsmil-jöarbetet är delar i det strategiska hälsoarbetet som skapar för-utsättningar för god fysisk och psykisk hälsa på arbetsplatsen.

Handelsbanken har sedan 1919 en idrottsförening som med sina 3 600 medlemmar är en av de största i sitt slag i Sverige. För att stimulera intresset för konst och konsthantverk har ban-ken även en konstförening med 3 500 medlemmar. Den är en av Sveriges största och mest välrenommerade konstföreningar.

ARBETSVILLKOR OCH FACKLIGA RÄTTIGHETER

Handelsbankens traditionellt goda fackliga relationer är en del av kulturen i Handelsbanken. Det förs en ständig dialog mellan fackliga företrädare och chefer om förändringar och nyheter som ska lanseras – redan på idéstadiet.

OKTOGONEN – BANKENS VINSTANDELSSYSTEM

Handelsbankens mål är att ha bättre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara banker på hemmamarknaderna. En förutsättning för att uppnå målet är att de anställda gör en bättre arbetsinsats än vad som är normalt för branschen i övrigt. Styrelsen anser

därför att det är rimligt att de anställda får en del av ett eventu-ellt merresultat. Sedan 1973 har Handelsbanken, varje år utom två, avsatt en del av vinsten till ett resultatandelssystem för de anställda. Medlen förvaltas av stiftelsen Oktogonen.

En förutsättning för att avsättning ska ske är att Handels-bankskoncernen uppfyller målet att ha en högre räntabilitet på eget kapital än ett vägt snitt av jämförbara börsnoterade nordiska och brittiska banker. Av merresultatet kan en tredjedel sättas av till de anställda. Beloppet begränsas till 15 procent av utdelningen till aktieägarna. Varje medarbetare får lika stor del av det avsatta beloppet och systemet omfattar samtliga anställda på bankens fem hemmamarknader, det vill säga i de fyra nord-iska länderna och Storbritannien. Från och med 2009 omfat-tas även anställda i Nederländerna, Hongkong, Luxemburg, Schweiz och Taipei. Utbetalning till andelsägaren kan ske när den anställde fyller 60 år.

Även 2009 uppfyllde banken målet att ha högre lönsamhet än jämförbara banker och gjorde en avsättning med 748 miljo-ner kronor, vilket motsvarar cirka 58 000 kronor per anställd. Under året har en preliminär avsättning gjorts med 842 miljo-ner kronor, vilket motsvarar cirka 65 000 kronor per anställd.

En grundtanke i stiftelsens förvaltning är att en betydande del av medlen placeras i Handelsbanksaktier. Oktogonen är sedan flera år en av bankens största aktieägare. Styrelsen för stiftelsen Oktogonen utses av den fackliga organisationen Finansför-bundet. Bankens styrelse består av tolv ledamöter. Två av dessa stämmovalda ledamöter representerar stiftelsen Oktogonen, resultatandelsstiftelsen där de anställda är destinatärer.

0 200 400 600 800 1 000 1 2001 200 1 000 800 600 400 200 0

-19

20-24

25-29

30-34

35-39

40-44

45-49

50-54

55-59

60-64

65-KvinnorMänÅlder

Antal medarbetare

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

11 000

12 000

20102009200820072006

Sverige DanmarkFinlandNorge

StorbritannienÖvriga världen

Medelantal anställda 2006–2010 Ålders- och könsfördelning 2010

HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 20104444 HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 2010

Bolagsstyrningsrapport

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Handelsbanken är ett svenskt publikt aktiebolag, som är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen lämnar här 2010 års bolagsstyrningsrapport. Uppföljningen under 2010 visar att Handelsbanken inte har några avvikelser att rapportera.


45HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 2010 45HANDELSBANKEN ■ ÅRSREDOVISNING 2010

Sidan

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FÖR 2010


STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING 46

BOLAGSSTYRNING I HANDELSBANKEN 48

AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA 49

Aktieägares rättigheter 49

Aktieägare med större innehav 49

Årsstämman 2010 49

Valberedning 50

Revisorer 50

STYRELSE 51

Styrelsens sammansättning 51

Styrelsearbetets grunder 51

Styrelseordförande 51

Utskottsarbete 51

Styrelsens arbete 2010 52

PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING I HANDELSBANKEN 53

Bankens mål och strategi 53

Ersättningsprinciper 53

Policydokument 54

BANKENS LEDNING 56

Verkställande direktör 56

Koncernledning och koncernledningsstruktur 56

INTERN KONTROLL OCH BANKENS KONTROLLFUNKTIONER 57

Internrevision 57

Regelefterlevnad (Compliance) 58

Riskkontroll 58

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN 59

Kontrollmiljö 59

Riskbedömning 59

Kontrollaktiviteter 59

Information och kommunikation 59

Uppföljning 59

STYRELSENS LEDAMÖTER 60

KONCERNLEDNING 62

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INNEHÅLL BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEBOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Struktur för bolagsstyrningHandelsbankens aktieägare är de som ytterst fattar beslut om bankens styrning. På årsstämman utser aktieägarna styrelse, styrelsens ordförande och revisorer samt beslutar om hur valberedning ska utses. Styrelsen ansvarar inför ägarna för bankens organisation och förvaltning av bankens angelägenheter. Revisorerna rapporterar på årsstämman om sin granskning. Bilden här nedan sammanfattar hur styrning och kontroll är organiserad i Handelsbanken.

1. AKTIEÄGARE OCH ÅRSSTÄMMAAktieägares rätt att besluta i bankens angelägenheter utövas på bolagsstäm-man, som är bankens högsta beslutande organ. Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) tar ställning till eventuella ändringar i bankens bolagsordning som är bankens mest grundläggande styrdokument samt beslutar bland annat om fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsen, ny styrelse, nya revisorer samt ersättning till styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter och till revisorer. Årsstämman beslutar också om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

2. VALBEREDNINGÅrsstämman beslutar om hur valberedningen ska utses. Valberedningens uppgift är att bereda och lämna förslag till nästa årsstämma på ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt om arvode till ordföranden och övriga

ledamöter. I valberedningens uppdrag ingår att utvärdera styrelsens arbete, i första hand utifrån den rapport som styrelsens ordförande lämnar till valbe-redningen. Valberedningen föreslår även val av revisorer och arvode till dessa.

3. EXTERNA REVISORERRevisorer utses av årsstämman för närvarande för en period om fyra år vilket borgar för kontinuitet och djup i revisionsarbetet. Revisorerna är ansvariga inför aktieägarna på stämman och lämnar en revisionsberättelse över bland annat årsredovisningen och styrelsens förvaltning. Revisorerna rapporterar muntligen och skriftligen löpande till revisionsutskottet om hur revisionen har bedrivits och hur de bedömer att ordningen och kontrollen är i banken. Revisorerna lämnar även en sammanfattande redogörelse för revisionen till styrelsen i sin helhet.

2. Valberedning

5. Kreditkommitté 6. Ersättningsutskott

8. Internrevision

13. Compliance 14. Bolagsstyrning11. CFO

Central Finans-och ekonomiavdelning

12. Riskkontroll

10. Central Kreditavdelning

4. Styrelse

7. Revisionsutskott

1. Aktieägare och årsstämma 3. Externa revisorer

Väljer/utser/initierarInformerar/rapporterar

9. VD och Koncernchef

Struktur för bolagsstyrning – en översikt

47




9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH KONCERNCHEFVerkställande direktören utses av styrelsen att leda Handelsbankskoncernens verksamhet. För verkställande direktören gäller, förutom instruktioner från sty-relsen, reglerna i aktiebolagslagen och en rad andra författningar om bankens bokföring, medelsförvaltning och kontroll över verksamheten.

10. CENTRAL KREDITAVDELNINGBankens Centrala Kreditavdelning ansvarar för upprätthållandet av bankens kreditpolitik. Det sker huvudsakligen genom beredning av de större kredit-ärenden som beslutas av styrelsens kreditkommitté eller styrelsen i sin helhet. Kreditchefen föredrar alla ärenden för verkställande direktören innan de anmäls för beslut. Kreditchefen rapporterar till verkställande direktören och är ledamot i styrelsens kreditkommitté.

11. CENTRAL FINANS- OCH EKONOMIAVDELNING Centrala Finans- och ekonomiavdelningen ansvarar dels för styrsystem, rap-portering, kontroll, bokföring, redovisning och skatt, dels för koncernens likvi-ditet, finansiering, kapital, dels för koncernens samlade riskhantering av seende alla andra risker än kreditrisker. För en utförlig beskrivning av denna riskhan-tering hänvisas till not K2 på sidorna 81–95. Chefen för Centrala Finans- och ekonomiavdelningen, CFO, har också huvudansvaret för den oberoende risk-kontrollen (punkt 12 nedan) och rapporterar om koncernens samtliga risker, även kreditrisker på aggregerad nivå till verkställande direktören, styrelsens revisionsutskott och styrelsen.

12. RISKKONTROLLRiskkontrollenheten ansvarar för den samlade interna rapporteringen av kon-cernens alla väsentliga risker på aggregerad nivå. Ansvaret omfattar kredit-, motparts- och marknadsrisker (ränte-, valutakurs-, aktiekurs- och råvarupris-risker), operativa-, likviditets- och försäkringsrisker. Riskkontrollens uppgift är att identifiera, mäta och övervaka koncernens risker, informera styrelse och bankledning om dessa risker och göra analyser av hur riskerna utvecklas. Hanteringen av den enskilda risken är däremot en uppgift för den operativa enhet som har ansvaret för kunden eller motparten (kundansvarig) eller ansva-ret för att utföra en viss affär (affärsansvarig). Chefen för Riskkontrollen rap-porterar till CFO. Härutöver rapporterar chefen för Riskkontrollen regelbundet sina iakttagelser till verkställande direktören.

13. COMPLIANCE (REGELEFTERLEVNAD)Compliancefunktionens ansvarsområde är att tillse att lagar, förordningar och interna regler samt god sed eller god standard efterlevs inom Handels-bankskoncernens tillståndspliktiga verksamhet. Funktionen ska tolka gällande regler och informera berörda enheter om de risker som kan uppkomma i verksamheten till följd av bristande regelefterlevnad, hjälpa till att identifiera och bedöma sådana risker samt biträda vid utformningen av interna regler. Funktionen informerar bankledningen och styrelsen regelbundet i frågor om regelefterlevnad. Bankens chefsjurist är huvudansvarig för compliancefunk-tionen. Complianceansvariga har utsetts inom alla affärsområden och i alla länder där banken är verksam.

14. BOLAGSSTYRNINGEnheten tillser att beslut som fattas på årsstämma och i Centralstyrelsen, samt förändringar i lagstiftning, regelverk och bolagsstyrningskod omsätts till interna policyer, riktlinjer och instruktioner i syfte att fastställa ansvar och befogenheter internt i banken.

4. STYRELSEStyrelsen ansvarar för bankens organisation och förvaltar bankens angelägen-heter för ägarnas räkning. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bankens ekono-miska situation och se till att banken är organiserad så att bokföringen, med-elsförvaltningen och bankens ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen fastställer policyer och instruktioner för hur detta ska gå till och fastställer en arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören. Av dessa centrala styrdokument framgår hur ansvar och befogenheter fördelas mellan styrelsen som helhet, utskott och kommittéer, samt mellan styrelsens ordföranden och verkställande direktören. Styrelsen utser verkställande direktör och även vice verkställande direktörer samt chefen för Internrevisionen. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och delger valberedningen resultatet av utvärderingen.

5. KREDITKOMMITTÉKreditkommittén beslutar i kreditärenden som beloppsmässigt överstiger den beslutandelimit som gäller för regionbankernas styrelser och för Handels-banken International. Ärenden av stor betydelse ska hänskjutas för avgörande av styrelsen i sin helhet. Kreditkommittén består av styrelsens ordförande, vice ordförandena, verkställande direktören, ordföranden i Revisionsutskottet och tre av styrelsen utsedda styrelseledamöter på cirkulation i tvåårsintervaller samt chefen för Centrala Kreditavdelningen. Regionbankscheferna och chefen för Handelsbanken International är föredragande i Kreditkommittén.

6. ERSÄTTNINGSUTSKOTTErsättningsutskottet utvärderar löpande de ledande befattningshavarnas anställningsvillkor mot bakgrund av gällande marknadsvillkor för motsva-rande befattningshavare i andra företag. Utskottets uppgift är bland annat att bereda styrelsens förslag till bolagsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare liksom styrelsens beslut om sådana villkor för de ledande befattningshavarna och chefen för Internrevisionen. Ersättnings-utskottet består av styrelsens ordförande jämte två av styrelsen utsedda styrelseledamöter.

7. REVISIONSUTSKOTTRevisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen genom att gran-ska alla kritiska redovisningsfrågor och andra förhållanden som kan påverka den finansiella rapporteringens kvalitativa innehåll. Utskottet övervakar även effektiviteten i bankens och koncernens interna kontroll, internrevision och riskhanteringssystem samt de externa revisorernas opartiskhet och självstän-dighet. Utskottet utvärderar revisionsinsatsen och biträder valberedningen i fråga om val av revisor. Revisionsutskottet består av styrelsens ordförande samt två av styrelsen utsedda styrelseledamöter. En av de senare ska vara utskottets ordförande.

8. INTERNREVISIONInternrevisionen granskar självständigt och oberoende Handelsbanks-koncernens verksamhet och redovisning. En central uppgift för Internrevisio-nen är att bedöma och verifiera den interna kontrollen.



BOLAGSSTYRNING I HANDELSBANKEN

Handelsbanken är ett svenskt publikt aktiebolag, som är note-rat på Nasdaq OMX. Handelsbanken tillämpar svensk kod för bolagsstyrning gällande från 1 februari 2010. Avvikelser från koden förekommer inte. Koden anger syftet för god bolagsstyr-ning som ”att säkerställa att bolag sköts på ett för aktieägarna så effektivt sätt som möjligt”. Bolagsstyrning, eller corporate governance, definieras ibland bredare än så, till exempel i OECD:s Principles of corporate governance och Baselkommitténs En-hancing corporate governance for banking organisations. Där definieras corporate governance som ”en uppsättning samband mellan ett bolags ledning, styrelse, aktieägare och andra intres-senter…”. För en bank är det uppenbart att bland intressenter inkludera kunder generellt, men framförallt inlåningskunder och obligationsinvesterare samt tillsynsmyndigheter, vars för-troende banken är beroende av.

Bankens bolagsstyrningsrapport utgår emellertid från aktie-ägarperspektivet. I bankens kommande Hållbarhetsredovisning redovisas ett bredare intressentperspektiv. En central del i styr-ningen av banken är att hantera de risker som uppkommer i verksamheten. Riskhanteringen behandlas utförligt i ett separat riskavsnitt, i not K2 på sidorna 81–95. Bolagsstyrnings-rapporten är en del av den legala årsredovisningen och omfattas därmed av revisorernas granskning.

I rapporten används ”banken” för hela koncernen om inte sammanhanget kräver att skillnad görs mellan moderbolag (banken) och dotterbolag.

Svenska bankers verksamhet regleras i lag och bankverksam-het får bara bedrivas efter tillstånd från den svenska Finansin-spektionen. Regelverket för bankrörelse är mycket omfattande

men i denna rapport beskrivs inte det närmare*. För verksam-het utanför Sverige tillämpas såväl det svenska regelverket som värdlandets regler om de är strängare eller på annat sätt avviker från svenska eller internationella regler.

Finansinspektionen utövar en omfattande tillsyn över bankens verksamhet i Sverige och i alla länder där banken bedriver verk-samhet i filial, det vill säga när den utländska verksamheten utgör en del av den svenska juridiska personen Svenska Handels-banken AB (publ). Tillsynsmyndigheter i andra länder bedriver en begränsad tillsyn över filialernas verksamhet och full tillsyn över bankens dotterbolag utanför Sverige. Tillsynsinsatserna i Norden, Storbritannien och Nederländerna samordnas i ett tillsynskollegium för Handelsbanken under den svenska Finans-inspektionens ledning.

Den svenska tillsynen bygger, förutom på lagar och förord-ningar, på föreskrifter och allmänna råd från Finansinspektionen. Råden är, till skillnad från föreskrifter, inte bindande, men banken följer gällande råd. Finansinspektionen kräver en omfat-tande rapportering avseende bland annat bankens organisation, beslutsstruktur, interna kontroll, villkor för bankens kunder och information till privatkunderna.

I Finansinspektionens arbetsmetoder ingår också att systema-tiskt besöka olika delar av banken för att följa upp hur banken i praktiken lever upp till villkor i lämnade tillstånd och de detalje-rade regelverken i övrigt och avger därefter rapport till bankens ledning och i vissa fall bankens styrelse över sina iakttagelser.

Den finansiella krisen har inte föranlett någon ändring i styr-ningen av banken. Således har inga ändringar skett i organisa-tion, instruktioner eller befogenheter som en effekt av krisen.

LÄS MER PÅ VÅR WEBBPLATSMer om bolagsstyrning i Handelsbanken finns att läsa på www.handelsbanken.se/ir. Där finns bland annat följande information:

* Till de mer centrala författningarna hör aktiebolagslagen (SFS 2005:551), lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297), lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (SFS 2006:1371) samt omfattande lagreglering av värdepappers-rörelsen och försäkringsrörelsen. I Finansinspektionens författningar märks bland annat allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag (FFFS 2005:1) och föreskrifter om värdepappersrörelse (FFFS 2007:16). För förteckning över de lagar och föreskrifter som rör tillståndspliktig verksamhet, se www.handelsbanken.se/ir.

49




AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA Aktieägares rättigheter

Handelsbanken har över 100 000 aktieägare och deras rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas på ordinarie bolags-stämma (årsstämma) eller extra bolagsstämma. I Handelsbanken finns aktier i två serier, A och B. Serie A är den helt domineran-de serien och svarar för 98,12 procent av alla utestående aktier. Aktier av serie A har en röst vardera och aktier av serie B har en tiondels röst vardera. Handelsbankens bolagsordning anger att ingen aktieägare vid bolagsstämma får rösta för mer än tio procent av det totala antalet röster i banken.

För att en aktieägare ska kunna få ett ärende behandlat vid årsstämman måste han/hon inkomma med en skriftlig begäran till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Uppgift om när sådan begäran ska vara styrelsen till-handa framgår på bankens webbplats.

På årsstämman fattar bankens aktieägare en rad beslut av stor vikt för bankens styrning. Aktieägarna fattar bland annat beslut om:

bankens revisorer

-het för det gångna verksamhetsåret

Därutöver fattar aktieägarna på årsstämman beslut om eventuell ändring av bankens bolagsordning. Bolagsordningen är det grundläggande styrdokumentet för banken i vilket bland annat framgår vilken verksamhet banken ska bedriva, aktiekapitalets storlek, aktieägarnas rätt att delta på bolagsstämma och vad som ska förekomma på årsstämman.

Information inför och protokoll från bankens årsstämmor återfinns på bankens webbplats www.handelsbanken.se. Kallelse och förslag till årsstämmor liksom protokoll från stämman över-sätts till engelska och finns tillgängliga på bankens webbplats www.handelsbanken.com.

Aktieägare med större innehav

Två aktieägare har mer än 10 procent av rösterna, nämligen AB Industrivärden med 10,62 procent och stiftelsen Oktogonen med 10,57 procent. Utförliga uppgifter om bankens största svenska aktieägare finns på sidan 36.

Årsstämman 2010

Ordinarie årsstämma ägde rum den 29 april 2010. Drygt 1 000 aktieägare var företrädda på stämman. De

representerade 50,6 procent av alla röster i banken. Vid stäm-man var styrelsens ordförande och ledamöterna Pär Boman (verkställande direktör), Anders Nyrén, Fredrik Lundberg, Ulrika Boëthius, Lone Fonss Schroder, Jan Johansson och Sverker Martin-Löf närvarande. Vidare deltog valberedningens ordförande Carl-Olof By och från de stämmovalda revisons-bolagen Stefan Holmström, Erik Åström och Lars Bonnevier. Ordförande vid stämman var advokat Sven Unger, Mannheimer Swartling Advokatbyrå.

På stämman fattade aktieägarna beslut om bland annat följande:

kronor

aktier i banken

årsstämma

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2010200920082007

Antal närvarande/företrädda aktieägare Andel röster

Antal %

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Närvaro på Årsstämman



Vidare beslutade aktieägarna på stämman att fastställa de rikt-linjer för ersättning och andra anställningsvillkor för verkstäl-lande direktören och de vice verkställande direktörerna som styrelsen föreslagit, nämligen:

löneförmåner-

mer inte

som alla medarbetare i banken, av resultatsandelssystemet Oktogonen

-nader och från bankens sida tolv månader. Om banken säger upp avtalet senare än fem år efter inträde i bankledningen utgör uppsägningstiden 24 månader. Undantagsvis kan upp-sägningstiden vara kortare

Valberedning

På årsstämman 2010 beslöt aktieägarna att fastställa en instruk-tion för hur valberedningen ska utses. Av instruktionen framgår bland annat följande: Valberedningen ska bestå av fem ledamö-ter; styrelsens ordförande och en representant för var och en av de fyra största ägarna i banken per den 31 augusti året före det år årsstämma hålls.

I valberedningen ska dock inte ingå representant för företag som utgör en betydande konkurrent inom något av bankens huvudområden. Det ankommer på styrelsens ordförande att kontakta de största ägarna för att dessa ska utse var sin represen-tant att jämte ordföranden utgöra valberedning. Så har skett och 2011 års valberedning utgörs av:

Valberedningens sammansättning och röstrepresentation

Representant ÄgareRöstandel i %

per 31 dec 2010

Carl-Olof By, ordförande Industrivärden 10,62

Henrik Forssén stiftelsen Oktogonen 10,57

Bo Selling Alecta 3,07

Mats Guldbrand Lundbergs 2,44

Hans Larsson, styrelseordförande

Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till banken, bankledningen och den röstmässigt störste aktieägaren utom Henrik Forssén som är anställd i banken och styrelseledamot i stiftelsen Oktogonen. Uppgifter om valberedningens samman-sättning har funnits tillgänglig på bankens webbplats sedan den 20 september 2010.

Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 23 mars 2011 utvärdera styrelsens arbete. Därutöver ska valberedningen lämna förslag på val av ordförande under årsstämman, förslag på ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, styrelsearvode till ordföranden och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete samt arvode till revisorer.

Valberedningen eftersträvar en jämn könsfördelning i styrel-sen. Andelen kvinnor i bankens styrelse uppgår till 25 procent.

Revisorer

Stefan Holmström är huvudansvarig revisor för KPMG AB och sedan 2008 ordförande i revisorskollegiet i Handelsbanken. Holmström har varit auktoriserad revisor sedan 1975. Han är även revisor i Länsförsäkringar AB, Svenska Rymdaktiebolaget, ALMI Företagspartner AB, Proffice AB och Fastighetsaktie-bolaget Norrporten. Holmström är född 1949.

Erik Åström har varit auktoriserad revisor sedan 1989 och är sedan 2008 huvudansvarig revisor för Ernst & Young AB i Handelsbanken. Härutöver är Åström revisor i bland annat Apoteket AB, Hakon Invest AB, Hennes & Mauritz AB, Modern Times Group MTG AB och Saab AB. Åström är född 1957.

51




STYRELSE

Sedan aktieägarna på årsstämman utsett Hans Larsson till sty-relsens ordförande, utsågs Anders Nyrén och Fredrik Lundberg till vice ordföranden på det konstituerande styrelsesammanträ-det i anslutning till årsstämman. Styrelsen utsåg samtidigt leda-möter i Kreditkommittén, Revisionsutskottet och Ersättnings-utskottet. Uppgifter om styrelsen lämnas på sidorna 60–61.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av tolv ledamöter. Två av dessa stämmovalda ledamöter representerar stiftelsen Oktogonen, resultatandels-stiftelsen där de anställda är destinatärer. Härutöver har de anställda ingen representant i styrelsen.

Styrelsens ledamöter har en bred och omfattande erfarenhet från näringslivet och alla externa ledamöter är eller har varit verkställande direktör i större företag och flertalet upprätthåller andra uppdrag som ledamot i styrelsen för större företag. Flera ledamöter har arbetat i bankens styrelse under lång tid och är väl förtrogna med bankens verksamheter.

Svensk kod för bolagsstyrning innehåller bestämmelser om att majoriteten av de bolagsstämmovalda ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till banken och bankledningen samt att minst två av de oberoende ledamöterna ska vara oberoende även i förhållande till aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktier eller röster i banken. Valberedningen har vid en samlad bedömning av varje ledamots förhållande till banken, bankledningen och större aktieägare funnit att nio externa ledamöter är oberoende i förhållande till banken och bankled-ningen samt att fem av dem är oberoende även i förhållande till större aktieägare. Tre ledamöter är anställda i banken och således beroende i förhållande till banken. Två av de anställda ledamöterna (Ulrika Boëthius och Tommy Bylund) är även beroende i förhållande till större ägare (Oktogonen). En av de anställda ledamöterna (Pär Boman) arbetar i bankens ledning.

Namn Oberoende i förhållande till banken och bankledningen

Oberoende i förhållande till större aktieägare

Hans Larsson

Anders Nyrén

Fredrik Lundberg

Sverker Martin-Löf

Jon Fredrik Baksaas

Göran Ennerfelt

Lone Fonss Schroder

Jan Johansson

Bente Rathe

Pär Boman

Ulrika Boëthius

Tommy Bylund

Styrelsearbetets grunder

De grundläggande frågorna om kompetensfördelningen mellan styrelse, styrelsens utskott, ordförande, verkställande direktör

och internrevision kommer till uttryck i styrelsens arbetsord-ning samt i styrelsens instruktioner till verkställande direktören och till chefen för Internrevisionen.

Styrelseordförande

Av styrelsens arbetsordning framgår bland annat att ordföran-den ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att sty-relsen fullgör sina skyldigheter. I detta ligger att organisera och leda styrelsens arbete samt skapa bästa möjliga förutsättningar för dess arbete. Dessutom ska ordföranden se till att styrelsens ledamöter löpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om banken och att nya ledamöter får lämplig introduktion och utbildning. Ordföranden ska stå till förfogande som rådgivare och diskussionspartner till verkställande direktören men också utvärdera dennes arbete samt redogöra för sin bedömning i styrelsen. Till ordförandens uppgifter hör också att vara ord-förande i Kreditkommittén och Ersättningsutskottet samt att vara ledamot i Revisionsutskottet. Därutöver ankommer det på ordföranden att se till att styrelsens arbete utvärderas årligen och att informera valberedningen om utvärderingen. Han ansvarar slutligen också för kontakterna med de större ägarna i ägarfrågor och har som ordförande i bankens pensionsstiftelse, pensionskassa och personalstiftelse även ett övergripande ansvar för de ägarfrågor som är förknippade med aktieinnehaven i dessa. I styrelsen förekommer i övrigt ingen annan arbetsfördel-ning än vad som följer av arbetet i styrelsens utskott.

Utskottsarbete

Kreditkommitté

Kreditkommittén hade nio ledamöter; ordföranden (Hans Larsson), vice ordförandena (Anders Nyrén och Fredrik Lund-berg), ordföranden i Revisionsutskottet (Sverker Martin-Löf), verkställande direktören (Pär Boman), chefen för Kreditavdel-ningen (Olle Lindstrand), jämte tre av styrelsen utsedda styrel-seledamöter (Jon Fredrik Baksaas, Tommy Bylund och Göran Ennerfelt) på cirkulation i tvåårsintervaller.

Kreditkommittén sammanträder i regel en gång i månaden för beslut i kreditärenden över viss limitnivå och som inte på grund av ärendets stora betydelse ska avgöras av styrelsen i sin helhet. Chefen för Centrala Kreditavdelningen föredrar alla ärenden för verkställande direktören innan de anmäls för beslut. Region-bankscheferna och chefen för Handelsbanken International föredrar ärenden från de egna enheterna och deltar som åhörare till övriga ärenden, vilket ger dem en god bild av styrelsens syn på risk. Kreditärenden som beslutas av styrelsen i sin helhet föredras av kreditchefen. Kreditinstruktionen medger att verkställande direktören och chefen för Centrala Kreditavdelningen fattar beslut i kreditärende mellan sammanträden om dröjsmål med beslut skulle innebära olägenhet för banken eller kredittagaren.

Kreditkommittén har under året hållit elva sammanträden.



Revisionsutskott

Revisionsutskottet utgjordes av styrelsens ordförande (Hans Larsson) och två av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Sverker Martin-Löf och Lone Fonss Schroder). Samtliga är oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Hans Larsson och Lone Fonss Schroder är även oberoende i förhållande till större ägare. Ordförande i utskottet är Sverker Martin-Löf.

Revisionsutskottet övervakar dels den finansiella rapporte-ringen, dels effektiviteten i bankens interna kontroll, intern-revision och riskhanteringssystem. Till uppgifterna hör att fastställa en årsplan för internrevisionens arbete. Utskottet har regelbunden kontakt med externrevisorerna, som rapporterar till utskottet om viktiga omständigheter vilka framkommit vid den lagstadgade revisionen, särskilt om brister i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Utskottet tar också del av rapporter från de huvudansvariga för compli-ance- och riskkontrollfunktionerna. Utskottet sammanträder i regel fem gånger om året, normalt i samband med kvartals- och årsrapporter. Föredragande är verkställande direktören, CFO, chefen för Internrevisionen och den huvudansvarige för compliance samt huvudrevisorerna från de revisionsbolag års-stämman utsett till revisorer.

Revisionsutskottet har under året hållit sex sammanträden.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bereder ersättningsärenden som ska beslu-tas av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet bestod av styrelsens ordförande (Hans Larsson, tillika ordförande i utskottet) och två av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Bente Rathe och Göran Ennerfelt). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till banken och bankledningen.

Sedan aktieägarna på årsstämman beslutat om riktlinjer för ersättningsvillkor till verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna, beslutar styrelsen i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter om ersättning till verkstäl-lande direktören, de vice verkställande direktörerna och andra ledande befattningshavare som ansvarar direkt inför central-styrelsen, verkställande direktören eller en vice verkställande direktör samt för chefen för Internrevisionen. Med ledande befattningshavare avses här ledamot av centrala bankledningen och vice verkställande direktörer i regionbanksrörelsen, affärs-områden och staber.

Ersättningsutskottet har under året hållit sju sammanträden.

Styrelsens arbete 2010

Styrelsen hade under året nio ordinarie sammanträden inklusive ett tvådagars strategimöte.

Styrelsearbetet följer en struktur med fasta och återkommande ärenden i huvudsak enligt följande:

Ärende När

Konstituering, bolagsstyrningsdokument efter årsstämma

Ramar för upplåning minst en gång per år

Strategi –”–

VD:s instruktioner och riktlinjer –”–

Operativa risker halvårsvis

Intern kapitalutvärdering kvartalsvis

Kreditförluster och kreditrisker –”–

Halvårsrapport juli

Offentliggörande av valberedning september

Delårsrapport oktober och april

Utvärdering av styrelsens arbete årligen

Riskklassificeringssystemets funktion –”–

Utvärdering av VD –”–

Personalutveckling och chefsförsörjning –”–

Lönerevision för bankledningen och chefen för internrevision –”–

Limiter för finansiella risker –”–

Årsbokslut februari

Förslag till årsstämman inför årsstämman

Beredning av bolagsstyrningsdokument –”–

Externa och interna revisionsrapporter –”–

Fråga om avsättning till Oktogonen –”–

Affärsläget varje sammanträde

Uppföljning av risklimiter –”–

Kreditärenden –”–

Därutöver rapporteras vad som förekommit på utskottens sam-manträden på det styrelsesammanträde som följer närmast efter respektive utskottssammanträde.

53




PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING I HANDELSBANKEN Bankens mål och strategi

Bankens operativa mål är att ha bättre lönsamhet än genom-snittet för jämförbara banker på hemmamarknaderna. Det ska uppnås genom att ha de mest nöjda kunderna och en högre kostnadseffektivitet än konkurrenterna.

Målet syftar bland annat till att ge aktieägarna en långsiktigt god värdetillväxt i vinst per aktie över konjunkturcykeln.

Handelsbanken är en fullsortimentsbank med ett decentra-liserat arbetssätt, stark lokal förankring genom rikstäckande kontorsnät och långsiktighet i kundrelationerna. Den grund-idén har konsekvent tillämpats under flera årtionden. Bankens decentraliserade sätt att arbeta innebär i sig en stark tilltro till medarbetarnas vilja och förmåga att ta ansvar. Eftersom den grundläggande organisationsmodellen varit oförändrad under lång tid har banken en mycket stark företagskultur som kom-mer till uttryck i den interna skriften Mål och Medel. Skriften beskriver bankens mål, idé och sätt att arbeta och den läses och diskuteras av alla medarbetare i banken.

Löne- och pensionssystem i kombination med resultatandels-systemet Oktogonen är också ett sätt att stärka företagskulturen genom att de främjar en ”livslång” anställning. Handelsbankens önskemål är att rekrytera unga medarbetare för just en ”livs-lång” anställning i banken genom att erbjuda utvecklings-möjligheter som gör banken självförsörjande på kompetenta medarbetare och chefer.

Denna långsiktighet gäller även bankens förhållningssätt till sina kunder. Det tar sig bland annat uttryck i ambitionen att alltid ge kunden bästa möjliga råd, utan att snegla på vad som på kort sikt är mest lönsamt för banken. Kunden ska aldrig behöva misstänka att bankens agerande styrs av att banktjänstemannen får provision på en viss produkt. Och för den anställde innebär det en trygghet att alltid kunna erbjuda kunden bankens bästa råd utan att det påverkar den anställdes ersättning. Härigenom bygger banken långvariga relationer både med kunder och medarbetare.

Den starka företagskulturen har stor betydelse för styrningen av banken. Utifrån ett bolagsstyrningsperspektiv är detta emel-lertid inte tillräckligt. Parallellt med det informella samtalet har styrelsen fastställt principer, förhållningssätt, limiter och måltal i en rad policydokument och instruktioner. En sammanfattande beskrivning av dessa återfinns här.

Ersättningsprinciper i Handelsbanken

Bankens principer för ersättningar till anställda har legat fast under lång tid. Rörlig ersättning förekommer endast i begrän-sad omfattning. Från den 1 januari 2010 gäller Finansinspek-tionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag (FFFS 2009:6). Föreskrifterna innehåller bland annat särskilda regler för anställda som erhåller rörlig ersättning och som kan påverka risknivån i ett institut. Föreskrifterna omfattar även bestäm-melser om uppskjuten ersättning samt om offentliggörande av uppgifter om ersättningar. De nya reglerna har endast margi-nellt påverkat bankens ersättningsprinciper.

Här följer en samlad redogörelse för bankens grundläggande principer för fast och rörlig ersättning, för ersättning till anställda som kan påverka bankens risknivå samt för ersättning till ledande befattningshavare. Övriga uppgifter om ersättning som banken lämnar i enlighet FFFS 2009:6, inklusive bankens fördelningsmodell för rörliga ersättningar, framgår av not K8 på sidorna 97–100. Där lämnas även uppgifter om belopp avse-ende löner, pensioner och andra förmåner samt lån till ledande befattningshavare.

Grundläggande ersättningsprinciper

Banken är i Sverige och i vissa andra länder part i kollektivavtal om generella anställningsvillkor under anställningstiden och pensionsvillkor efter uppnådd pensionsålder.

Bankens lönepolitik syftar till att bankens konkurrenskraft och lönsamhet ska utvecklas positivt och att banken kan att-rahera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare samt att säkerställa en väl fungerande kompetensutveckling och chefs-försörjning. En god lönsamhets- och produktivitetsutveckling i banken skapar förutsättningar för en positiv löneutveckling.

Ersättning för utfört arbete fastställs individuellt för varje medarbetare och utgår i form av fast kontant lön, sedvanliga löneförmåner och avsättning till pension. Lönesättningen i Handelsbanken sker lokalt. Lönen fastställs i lönesamtal mellan medarbetaren och dennes chef. Denna ordning har tillämpats med stor framgång under flera år och innebär att chefer på alla nivåer deltar regelbundet i löneprocessen och tar ansvar för bankens lönepolitik och den egna enhetens personalkostnads-utveckling. Lönen baseras på i förväg kända lönegrundande faktorer, nämligen; arbetets art och svårighetsgrad, kompetens, prestationsförmåga och uppnådda arbetsresultat, ledarskap för de som har utvecklingsansvar för medarbetare, utbud och efter-frågan på marknaden och som bärare av bankens kultur.

Denna grundläggande princip om fast lön gäller för mer än 95 procent av koncernens anställda och tillämpas undantagslöst för ledande befattningshavare, alla som är involverade i bankens kreditgivning och anställda inom bankens kontrollfunktioner.



Principer för ersättning till ledande befattningshavare

Sedan aktieägarna på årsstämma beslutat om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna beslutar styrelsen om ersättning till centrala bank-ledningen och övriga vice verkställande direktörer, tillsammans 21 personer (per 31 december 2010). Styrelsen beslutar också om ersättning till chefen för internrevisionen. Beträffande års-stämmans riktlinjer hänvisas till avsnittet om Årsstämman 2010 på sidan 49.

Ersättning till ledande befattningshavare utgår i form av fast lön, tjänstebil, sedvanliga förmåner och avsättning till pension. Rörlig ersättning förekommer inte. Det finns inte heller avtal om avgångsvederlag.

Pension till verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna utgår tidigast från 60 års ålder med ett belopp som motsvarar 65 procent av lönen omedelbart före pensions-tidpunkten. Från 65 års ålder görs avdrag med ett belopp som motsvarar vad som utgår som pension från den allmänna för-säkringen. Avdrag görs även med pensionsbelopp som utgår på grund av så kallat fribrev från tidigare arbetsgivare.

Under tjänstgöringstiden i banken intjänas rätten till pension successivt för att vid pensionstidpunkten uppgå till 65 procent av slutlönen (efter avdrag för eventuellt fribrev från tidigare arbetsgivare). Banken gör under samma tid motsvarande avsätt-ning för framtida pension och belastas årligen för kostnaden i samma takt som intjäning sker. Intjänade pensionsutfästelser är oantastbara och tryggas i bankens pensionsstiftelse eller försäkras i bankens pensionskassa. Efter uppnådd pensionsålder görs inga ytterligare avsättningar. Avgår en ledande befattnings-havare före uppnådd pensionsålder upphör avsättningarna och intjänad pension läggs i fribrev.

Ledande befattningshavare erhåller tilldelning av andel i Handelsbankens resultatandelsstiftelse Oktogonen på samma villkor som för alla andra anställda i banken.

Externa arvoden från exempelvis styrelseuppdrag i andra bolag ska betalas in till banken.

Inför årsstämman 2011 föreslås ingen förändring av gällande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.

Rörlig ersättning

För undantag från principen om fast lön fordras särskilt beslut av verkställande direktören i enlighet med de av styrelsen fast-ställda ersättningspolicyn. I beredningen av styrelsens ersätt-ningspolicy har såväl chefer för berörda sakområden, som de ansvariga för riskkontroll och compliance deltagit.

Rörlig ersättning förekommer i begränsad utsträckning och med enstaka undantag endast inom affärsområdet Handelsban-ken Capital Markets. Rörlig ersättning tillämpas inte heller för bankens ledning eller för någon anställd som fattar beslut om krediter eller limiter. I Handelsbanken har det därför varit na-turligt att för tillämpningen av FFFS 2009:6 definiera anställda som kan påverka bankens risknivå som medarbetare som har såväl rörlig ersättning som mandat att ta position i bankens namn i till-gångar som värdepapper, valuta och råvara eller annan position vilken exponerar banken för en risk. Dessa medarbetare benämns positionstagare. En position fordrar alltid en limit beslutad av någon som inte själv har rörlig ersättning. Antalet positionsta-gare uppgick vid utgången av 2010 till drygt 80 medarbetare. För positionstagare tillämpas delvis uppskjuten rörlig ersättning. Härutöver förekommer rörlig ersättning till ytterligare drygt 400 medarbetare som inte är positionstagare. Rörlig ersättning utgår kontant.

Policydokument

Kreditpolitik

Kredit får endast beviljas om kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra förbindelsen. Krediter ska normalt vara säkerställda. Banken eftersträvar att dess historiskt låga kredit-förlustnivå i förhållande till andra banker ska bestå och därmed bidra till bankens lönsamhetsmål samt till att bibehålla en god finansiell ställning.

Operativa risker

Operativa risker ska hanteras så att koncernens operativa för-luster förblir små, både i jämförelse med tidigare inträffade för-luster och med andra bankers förluster. Ansvaret för operativa risker är en integrerad del i chefsansvaret i hela koncernen.

55




Finanspolicy

Koncernens upplåning ska vara väl diversifierad avseende mark-nad, valuta och löptid. Likviditetsriskexponeringen begränsas av limit fastställd av styrelsen. Styrelsen fastställer ramar för den långfristiga upplåningen. Banken ska under stressade förhål-landen ha en tillräcklig likviditetsreserv för att under fastställd tidsperiod kunna fortsätta sin rörelse utan nyupplåning på de finansiella marknaderna.

Kapitalpolicy

Banken ska ha ett ekonomiskt kapital (se riskavsnitt på sidorna 81–95) som motsvarar alla risker som kan leda till oväntade förluster. Det ska säkerställa att primärkapitalet täcker det legala minimi-kapitalkravet med av styrelsen fastställd säkerhetsmar-ginal. Bankens kapitalsituation ska också möjliggöra en fortsatt hög rating hos de viktigaste ratinginstituten.

Finansiell riskpolicy

Med finansiella risker avses marknadsrisker och likviditetsrisker. Marknadsriskerna delas i sin tur in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker. Bankens marknadsrisker ska vara låga och normalt endast förekomma som ett naturligt led i kundaffärer. Styrelsen fastställer mätmetoder och limiter för finansiella risker samt ålägger verkställande direktören att organisera en oberoende riskkontrollfunktion med tillräckliga resurser för en ändamålsenlig uppföljning av finansiella risker.

Informationspolicy

Bankens information ska vara saklig och lättbegriplig. Den ska präglas av respekt för mottagaren och lämnas i rätt tid och på rätt sätt. Informationen ska stärka bankens varumärke och för-troende hos kunder, kapitalmarknaden och samhället i övrigt. Den information som lämnas till aktiemarknaden ska vara kor-rekt, relevant och tillförlitlig samt i enlighet med börsens regler. Offentliggörande av information ska ske så snart som möjligt och samtidigt till börsen, investerare, analytiker, nyhetsbyråer och övriga media. Vid presskonferenser och kapitalmarknads-dagar inbjuds normalt media och analytiker samtidigt.

Etiska riktlinjer

Anställda i banken ska uppträda så att förtroendet för banken upprätthålls. All verksamhet i banken ska präglas av hög etisk standard. Kunderna ska behandlas med respekt och ekonomisk rådgivning ska utgå från kundens behov. Intressekonflikter ska identifieras och hanteras enligt interna och externa regler, till exempel regler om banksekretess och investeringsrådgivning.

Vid tvekan om vad som är etiskt godtagbart ska frågan disku-teras med närmaste chef.

Policy för intern revisionsverksamhet

Internrevisionen ska värdera koncernens effektivitet och ända-målsenlighet avseende processer för riskhantering, intern styr-ning och kontroll. Revisionen ska självständigt och oberoende granska koncernens redovisning, att väsentliga risker identifieras och hanteras tillfredsställande och att väsentlig finansiell infor-mation är tillförlitlig, korrekt och lämnas i tid.

Tillkomst och uppföljning av bolagsstyrningsdokument

VDvVD Styrelse

vVD bereder förslag

Förslag till VD

VD delegerar

till vVD

Rapport

Förslag till beslut

Beslut, uppdrag till VD

Rapport

Nya regler eller annan extern påverkan

Internt identifierade behov

Complianceråd och kontroller



Policy för hantering och rapportering av händelser av väsentlig betydelse

Händelser av väsentlig betydelse ska rapporteras till Finans-inspektionen och med detta avses händelser som kan äventyra bankens stabilitet eller skyddet för kunders tillgångar. Ingen sådan händelse inträffade under året.

Policy för bankens utnyttjande av externrevisorernas tjänster

För anlitande av de årsstämmovalda revisorerna för andra upp-drag än revision och därmed sammanhängande uppdrag fordras särskild prövning och rapportering till Revisionsutskottet.

Policy för oberoende riskkontroll

Banken har en central och oberoende riskkontrollfunktion med operativt ansvar för att identifiera, mäta, analysera och rappor-tera alla väsentliga risker på koncernnivå och bland annat föreslå riskhanteringsåtgärder när så bedöms erforderligt. Funktionen har också funktionellt ansvar för de lokala riskkontrollerna. Den centrala riskkontrollfunktionen är underställd chefen för Centrala Finans- och Ekonomiavdelningen, men rapporterar även regelbundet till verkställande direktören.

Policy för regelefterlevnad (Compliance)

Med regelefterlevnad avses efterlevnad av lagar, förordningar och interna regler samt god sed och god standard i den till-ståndspliktiga verksamheten. Det betyder att inspektionens råd och en branschkod, såsom svensk kod för bolagsstyrning, vilka anses representera god sed, ska efterlevas av banken. Funktio-nen ska rapportera till styrelsen och verkställande direktören om regelefterlevnaden. Se även sidan 58.

Policy för uppdragsavtal

När banken lägger ut verksamhet som är tillståndspliktig på någon annan, till exempel drift av datasystem, inlösen av betal-korttransaktioner eller annan verksamhet som har naturligt samband med bankens verksamhet, regleras detta i policy för uppdragsavtal.

Banken eller dess dotterbolag ansvarar alltid för att den verk-samhet som lagts ut drivs i enlighet med det tillstånd som kan vara kopplat till verksamheten.

Policy om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av särskilt allvarlig brottslighet

Policyn är baserad på brottsförebyggande lagar inom det finan-siella området, främst lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Banken medverkar inte i affärer som medarbetaren inte förstår innebörden av.

Ersättningspolicy

Banken är i Sverige part i kollektivavtal om generella anställ-ningsvillkor under anställningstiden och om pensionsvillkor efter uppnådd pensionsålder. Ersättning för utfört arbete fast-ställs individuellt för varje medarbetare. Ersättning utgår i form av fast lön, sedvanliga löneförmåner och avsättning till pension. Lön fastställs lokalt i enlighet med bankens decentraliserade arbetssätt och revideras en gång per år.

En mer utförlig beskrivning av ersättningsprinciper i Handels-banken finns på sidorna 53–54.

BANKENS LEDNINGVerkställande direktör

Pär Boman är verkställande direktör sedan i april 2006. Boman är född 1961 och har arbetat i Handelsbanken sedan 1991. År 1998 inträdde Boman i bankledningen som vice verkställande direktör och chef för Regionbanken Danmark och därefter för Handelsbanken Markets. Boman har både ingenjörs- och ekonom examen. Boman är styrelseledamot, förutom i banken, även i Svenska Cellulosa AB SCA, men har därutöver inget upp-drag utanför banken. Eget och närståendes innehav av aktier i banken uppgår till 5 907 varav 4 407 indirekt via resultatan-delsstiftelsen Oktogonen. Därutöver har Boman ett oförändrat innehav av personalkonvertibler för nominellt 5,64 miljoner kronor och med en konverteringskurs på 187,56 kronor per aktie, motsvarande 26 507 aktier.

Koncernledning och koncernledningsstruktur

Handelsbanken arbetar sedan lång tid med en decentraliserad modell, där så gott som alla viktiga affärsbeslut tas på kontoret, nära kunden.

Verksamheten bedrivs i mycket stor utsträckning i moderbo-laget och av främst legala skäl även i dotterbolag, såväl i Sverige som i flera andra länder. Denna organisation leder till en förhål-landevis stor bankledning som tillsammans med cheferna för de större dotterbolagen utgör koncernledning. Denna består av centrala bankledningen och ledningen för kontorsrörelsen, affärsområden och staber. Kontorsrörelsen är geografiskt organi-serad i regionbanker; sex i Sverige, en i vardera Danmark, Finland och Norge samt två i Storbritannien, vilka tillsammans utgör bankens hemmamarknader. Från den 1 januari 2011 organi-seras den brittiska rörelsen i tre regionbanker. Kontorsrörelsen utanför hemmamarknaderna leds av chefen för Handelsbanken International.

57




Varje regionbank leds av en regionbankschef, som ingår i kon-cernledningen. Under året har utsetts en chef för den svenska regionbanksrörelsen och en chef för den brittiska regionbanks-rörelsen, vilket innebär att koncernledningen utökats med två personer. Regionbankschefen i Danmark, Norge och Finland samt chefen för Storbritannien och landcheferna inom Handels-banken International ansvarar gentemot myndigheterna i respektive värdland för all verksamhet banken och dess dot-terbolag bedriver i landet.

Med affärsområde avses investmentbank, kapitalförvaltning inklusive livförsäkring, hypotekslån och finansbolagsrörelse. Investmentbanken (Handelsbanken Capital Markets) och kapi-talförvaltningen (Handelsbanken Kapitalförvaltning) har under året förts samman till ett affärsområde under en chef. I affärs-området ingår även dotterbolagen Handelsbanken Fonder och Handelsbanken Liv. Bolån, annan fastighetsfinansiering, skog- och lantbruksfinansiering utförs i dotterbolaget Stadshypotek. Finansbolagsrörelsen bedrivs inom dotterbolaget Handels-banken Finans. Varje affärsområde ansvarar för produkter och tjänster inom det egna området. Härutöver har finansbolaget ett produktansvar även för bankens basprodukter för privatkun-der och Handelsbanken Capital Markets för bankens produkter för företagskunder.

Den centrala bankledningen och staberna representerar olika delar av bankens huvudkontorsfunktioner till exempel avdel-ningarna för finans och ekonomi, kredit, infrastruktur, IT, personal, juridik och information.

Banken tillämpar därmed ett något vidare koncernlednings-begrepp än vad som anses ingå i aktiebolagslagens regler om ledande befattningshavare. Detta får till konsekvens att per-sonkretsen i koncernledningen som redovisas på sidorna 62–63 i bolagsstyrningsrapporten är vidare än den personkrets som ingår i begreppet ledande befattningshavare i not K8 på sidorna 97–100.

Ansvar och befogenheter har i stor utsträckning tilldelats enskilda befattningshavare, snarare än grupper och kommittéer. Det innebär att centrala bankledningen, koncernledningen och ledningsgrupperna i regionbanker och avdelningar är samråds-organ och inte beslutsorgan. Endast i kreditprocessen förekom-mer kollektiva beslut i kreditkommittéer, även om föredragan-den alltid har ett särskilt ansvar för krediten.

Uppgifter om koncernledningen framgår på sidorna 62–63.

INTERN KONTROLL OCH BANKENS KONTROLLFUNKTIONER

Ansvaret för intern kontroll har delegerats från verkställande direktören till regionbankschefer och huvudavdelningschefer, vilka ansvarar för den interna kontrollen inom sina respektive enheter. Dessa chefer har i sin tur delegerat ansvaret till kon-torschefer och avdelningschefer, att ansvara för internkontrollen inom kontoret respektive avdelningen. Ansvaret innebär att det ska finnas ändamålsenliga instruktioner och rutiner för verk-samheten och att efterlevnaden av dessa rutiner ska följas upp regelbundet. Ansvaret för den interna kontrollen och regelef-terlevnaden är således en integrerad del av chefsansvaret på alla nivåer i banken.

Intern revision har gamla anor i banken. Långt innan externa krav på intern revision infördes har bankledningen haft en från linjeorganisationen fristående internrevisionsfunktion till sitt förfogande. Den nuvarande organisationen med centralt och regionalt placerade internrevisorer har fungerat väl de senaste tjugo åren. Under året har de tidigare regionala internrevi-sionsavdelningarna förts samman med den centrala internrevi-sionsavdelningen till en sammanhållen internrevisionsfunktion med bibehållet arbetssätt. Numera finns myndighetskrav på en internrevisionsfunktion och revisionschefen utses av styrelsen och rapporterar både till verkställande direktören och till styrelsen. Internrevisionsfunktionen har således kommit att bli styrelsens kontrollorgan. Den valda organisationen och den långa traditio-nen gör att internrevision har den auktoritet och den integritet som fordras för att de av årsstämman valda revisorerna i sitt nära samarbete med internrevision ska kunna förlita sig på åtgärder och uppgifter från denna. Compliance- och riskkontrollfunktionerna är till skillnad från internrevisionen bankledningens kontrollorgan för regelefterlevnad och riskkontroll.

Internrevision

Chefen för Internrevisionen utses av styrelsen. Internrevisions-avdelningen har drygt åttio medarbetare av vilka ett stort antal har kompetens motsvarande auktoriserad revisor. Bankens extern revisorer utvärderar och kvalitetssäkrar internrevisionens arbete. Internrevisionens uppdrag grundas på en av styrel-sen fastställd policy för den interna revisionsverksamheten. Gransknings arbetet ska fokuseras på verksamheter och rutiner som är väsentliga och/eller riskfyllda. Planerade revisions-uppgifter dokumenteras årligen i en revisionsplan som, på styrelsens vägnar, fastställs av styrelsens Revisionsutskott. Slutsatsen av internrevisionens granskning, de åtgärder som ska vidtas och statusen avseende dessa, avrapporteras löpande till Revisionsutskottet.



Regelefterlevnad (Compliance)

Regelefterlevnad är ett ansvar för alla i koncernen. Inrättandet av compliancefunktioner centralt, inom regionbanker och varje hu-vudavdelning samt i varje land där banken är verksam, fritar inte någon medarbetare från ansvaret att följa de externa och interna regler som gäller för verksamheten. Regelverken är emellertid ofta komplicerade och den enskilde medarbetarens erfarenhet kan ibland vara begränsad, varför möjligheten till vägledning är väsentlig för att undvika misstag. Compliancefunktionen ska tillse att lagar, förordningar och interna regler samt god sed och god standard efterlevs inom Handelsbankskoncernens tillstånds-pliktiga verksamhet. Funktionen ska även biträda vid utform-ningen av interna regler och informera om nya och ändrade regler för verksamheten. Compliancefunktionen ska aktivt kontrollera regelefterlevnaden. Chefen för Compliance funktionen är tillika chef för Centrala Juristavdelningen i banken och rapporterar

direkt till verkställande direktören. I sin egenskap som chef för Compliancefunktionen rapporterar denne minst fyra gånger om året till verkställande direktören och två gånger om året direkt till styrelsens Revisionsutskott om regel efterlevnaden i koncernen.

Juristavdelningen blir ofta involverad i den löpande affärs-verksamheten. För att markera compliancefunktionens obero-ende, finns en separat compliancefunktion under chefen för Centrala Juristavdelningen, parallellt med den sedvanliga juristfunktionen.

Riskkontroll

Riskkontrollfunktionen beskrivs kortfattat i översikten av bankens styrningsstruktur på sidorna 46–47. En mer utförlig beskrivning framgår i not K2 på sidorna 81–95.

Organisation för intern kontroll

ANSVAR

Varje affärsenhet inom banken är ansvarig för sina affärer och dess associerade risker. VD har därför delegerat ansvaret för den interna kontrollen till huvudansvariga chefer, som i sin tur delegerat ansvaret vidare till respektive lokalkontor/under- enheter så att cheferna på dessa nivåer också har ansvar för riskerna i sina respektive enheter.

KONTROLL

Huvudansvariga cheferDessa ska årligen utvärdera att den interna kontrollen är ändamålsenlig.

Centrala riskkontrollen

Centrala kreditavdelningen

Compliance

GRANSKNING & UTVÄRDERING

1. Internrevision 2. Centralstyrelsens Revisionsutskott 3. Centralstyrelsen 4. Externrevision

Riskhanteringen granskas och utvärderas löpande av internrevisionen och externa revisorer.

59






STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Redogörelsen för Handelsbankens process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen grundar sig på det ramverk som tagits fram av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Proces-sen har utformats för att säkerställa att bankens principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs, samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redo visningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

Kontrollmiljö

Det grundläggande för Handelsbankens interna kontroll av den finansiella rapporteringen är den kontrollmiljö som har beskri-vits tidigare i bolagsstyrningsrapporten; organisationsstruktur, ansvarsfördelning, riktlinjer och styrande dokument.

Ytterligare en del av den interna kontrollprocessen är risk-bedömningen – det vill säga identifiering och hantering av de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen samt de kontrollaktiviteter som syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.

Riskbedömning

En viktig del av bankens riskbedömning är de självutvärdering-ar som årligen utförs på regionbanker, dotterbolag och centrala avdelningar. Risker avseende den finansiella rapporteringen är en del av denna totalanalys.

I en självutvärdering definieras vilka händelser som utgör potentiella risker för verksamheten och därefter uppskattas san-nolikheten för och konsekvenserna av varje risk. Särskild hänsyn tas till risken för oegentligheter och risken för förlust eller förskingring av tillgångar. Med utgångspunkt från självutvärde-ringen utformas en åtgärdsplan. Handelsbankens riskhantering i övrigt beskrivs i detalj i not K2 på sidorna 81–95.

Kontrollaktiviteter

Olika kontrollaktiviteter finns inbyggda i hela processen för finan siell rapportering.

Centrala Finans- och ekonomiavdelningen ansvarar för koncernredovisning och koncernbokslut samt för ekonomiska och administrativa styrsystem. I avdelningens ansvar ingår även koncernens likviditet, internbank, kapitalbas, skatteanalys samt den koncerngemensamma myndighetsrapporteringen. Dess-utom ska avdelningen säkerställa att instruktioner av betydelse för den finansiella rapporteringen görs kända och tillgängliga för berörd personal.

Inom redovisnings- och controllerorganisationen sker fort-löpande avstämningar och kontroller av redovisade belopp samt analyser av resultat- och balansräkningar.

De ekonomiansvariga på regionbanker, dotterbolag och

centrala avdelningar ansvarar för att kontrollaktiviteterna i den finansiella rapporteringen för deras respektive enheter är ända-målsenliga, det vill säga att de är utformade för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser, samt att de står i över-ensstämmelse med interna riktlinjer och instruktioner. Vid varje kvartalsbokslut intygar enheterna att föreskrivna periodiska kontroller och avstämningar av konton har utförts.

Inom ramen för bankens Centrala Finans- och ekonomiavdel-ning finns en värderingskommitté med uppgift att skapa för-utsättningar för korrekt värdering av de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Kommittén har ett liknande ansvar vid värdering av värdepapper som klassats som låneford-ringar, tillgängliga för försäljning eller innehav till förfall samt finansiella garantier. Det sker genom att värderingskommittén ska säkerställa att interna riktlinjer, instruktioner och tillläm-pade modeller vid värdering av dessa tillgångar och skulder är ändamålsenliga och i enlighet med externa regelverk.

En hög IT-säkerhet är en förutsättning för en god intern kon-troll av den finansiella rapporteringen. Därför finns regler och riktlinjer för att säkerställa tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet i informationen i affärssystemen.

Som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen har styrelsen inrättat ett revisionsutskott bestående av styrelsens ordförande samt två styrelseledamöter. Utskottet behandlar kritiska redovisningsfrågor samt de finan-siella rapporter som banken lämnar. Utskottet övervakar också effektiviteten i internkontrollen, internrevisionen och riskhante-ringssystemen avseende den finansiella rapporteringen, se vidare under rubriken Utskottsarbete på sidan 51.

Information och kommunikation

Banken har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rap-porteringen. Koncernens övergripande redovisningsinstruktion och särskilda rutinbeskrivningar för bokslutsarbetet kommu-niceras till berörda medarbetare via koncernens intranät. Det system som används för finansiell rapportering omfattar hela koncernen.

Uppföljning

Internrevisionsavdelningen, Centrala Riskkontrollavdelningen samt redovisnings- och controlleravdelningarna följer upp att interna policyer, instruktioner och andra styrdokument efterlevs. Uppföljningen sker på central nivå, men också på lokal nivå – inom regionbanker, dotterbolag och affärsområden. I den in-struktion som styrelsen har fastställt för internrevisionen fram-går att den ska granska den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Internrevisionen beskrivs närmare på sidan 57. Koncernens informations- och kommunikationsvägar följs upp kontinuerligt för att säkerställa att dessa är ändamålsenliga för den finansiella rapporteringen.



Styrelsen

Namn Hans Larsson, ordförande

Anders Nyrén, vice ordförande

Fredrik Lundberg, vice ordförande

Jon Fredrik Baksaas, ledamot

Ulrika Boëthius, ledamot

Pär Boman, ledamot

Befattning Direktör VD och koncernchef i AB Industrivärden

VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB

VD och koncernchef i Telenor ASA

Banktjänsteman VD och koncernchef i Handelsbanken

Utbildning Fil kand Civilekonom och MBA Civilekonom och Civilin-genjör, Ekon dr hc och tekn dr hc

Civilekonom och MBA Naturvetenskapligt gymnasium

Ingenjör och ekonom-examen

Invald år 1990 2001 2002 2003 2004 2006

Född 1942 1954 1951 1954 1961 1961

Nationalitet Svensk Svensk Svensk Norsk Svensk Svensk

Andra uppdrag

Ordförande i Nobia AB, Attendo AB, Valedo Partners Fund 1 AB. Ledamot i AB Industrivärden, Holmen AB.

Ordförande i Sandvik AB. Ledamot i Telefon-aktiebolaget L M Ericsson, Ernströmgruppen AB, AB Industrivärden, Svenska Cellulosa AB SCA, SSAB AB, AB Volvo. Ordförande i Föreningen för god sed på värdepappers-marknaden.

Ordförande i Holmen AB, Cardo AB, Hufvudstaden AB. Ledamot i L E Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden, Sandvik AB.

Ledamot i Det Norske Veritas (rådet), Doorstep AS, GSMA, VimpelCom Ltd.

Vice ordförande Finans-förbundet.

Ledamot i Svenska Cellulosa AB SCA.

Bakgrund 1992–1999 VD Nord-stjernan AB. 1989–1991 VD Esselte AB. 1985–1989 VD Swedish Match AB. Ordförande i bland annat NCC AB, Linjebuss AB, Bil-spedition/BTL AB, Althin Medical AB, Carema AB, Sydsvenska Kemi AB.

1997–2001 Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör Skanska. 1996–1997 Dir Markets och Corporate Finance Nordbanken. 1992–1996 Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör Securum. 1987–1992 VD OM International AB.1986–1987 VD STC Venture AB. 1982–1987 Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör STC. 1979–1982 Direktör AB Wilhelm Becker.

Verksam inom Lundbergs sedan 1977. Koncernchef i L E Lundbergföretagen AB sedan 1981.

1994–2002 CFO, Executive VP/Senior Executive VP Telenor ASA. 1997–1998 Managing Director Telenor Bedrift AS. 1989–1994 CFO/CEO TBK AS. 1988–1989 Chief Finance Director Aker AS. 1985–1988 Chief Finance Director Stolt Nielsen Seaway AS. 1979–1985 System consultant/Controller/Contract Co-ordinator Det Norske Veritas.

Anställd i Handels-banken sedan 1981. Koncernklubbs-ordförande, Handelsbanken 1997–2004.

2002–2005 Vice VD, Chef för Handelsbanken Markets. 1998–2002 Vice VD, Chef för Regionbanken Danmark, Handelsbanken. Anställd i Handelsbanken sedan 1991.

Ersättning 2 825 000 kr 925 000 kr 925 000 kr 700 000 kr 0 kr 0 kr

Kredit kommitté Närvaro*

Ordförande 11/11

Ledamot 11/11

Ledamot 11/11

Ledamot 10/11

– Ledamot 11/11

Revisions utskott Närvaro

Ledamot 6/6

– – – – –

Ersättningsutskott Närvaro

Ordförande 7/7

– – – – –

Styrelsemöten Närvaro

9/9 9/9 9/9 8/9 8/9 9/9

Egna och närståendes aktieinnehav

18 600 2 000 2 425 000 0 4 365, varav 4 365 i indirekt innehav**. Personalkonvertibel till nominellt belopp: 226 000 kr

5 907, varav 4 407 i indirekt innehav**.Personalkonvertibel till nominellt belopp: 5 638 000 kr

Beroende/oberoende

Oberonde i förhållande till banken och bankled-ningen. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare (ledamot i AB Industrivärden).

Oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare (VD och koncernchef i AB Industrivärden).

Oberoende i förhållande till banken och bankled-ningen. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare (ledamot i AB Industrivärden).

Oberoende i förhållande till banken, bankled-ningen och större aktieägare.

Ej oberoende i förhål-lande till banken (anställd). Ej oberoende i förhållande till större aktieägare (Oktogonen).

Ej oberoende i förhål-lande till banken (anställd). Oberoende i förhållande till större aktieägare.

* Olle Lindstrand, chefen för Centrala Kreditavdelningen, har närvarat på samtliga möten.** Indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via vinstandelsstiftelsen Oktogonen.

61




Namn Tommy Bylund, ledamot

Göran Ennerfelt, ledamot

Lone Fonss Schroder, ledamot

Jan Johansson,ledamot

Sverker Martin-Löf, ledamot

Bente Rathe, ledamot

Befattning Bankdirektör VD i Axel Johnson Holding AB

Direktör VD och koncernchef i Svenska Cellulosa AB SCA

Direktör Direktör

Utbildning Gymnasieutbildning Fil kand och civilekonom Civilekonom och jur kand Jur kand Tekn lic, Fil dr hc Civilekonom och MBA

Invald år 2000 1985 2009 2009 2002 2004

Född 1959 1940 1960 1954 1943 1954

Nationalitet Svensk Svensk Dansk Svensk Svensk Norsk

Andra uppdrag

Ordförande i stiftelsen Oktogonen. Ledamot i Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse, Närljus.

– Ledamot i Vattenfall (revisionskommitté), Aker ASA (revisions kommitté), Aker Solutions ASA, NKT A/S, Volvo personvagnar AB (ordförande revisionskommittén).

– Ordförande i AB Industrivärden, Svenska Cellulosa AB SCA, Skanska AB, SSAB AB. Vice ordförande i Tele-fonaktiebolaget L M Ericsson.

Ordförande i Ecohz AS och Cenium AS.Vice ordförande i Norsk Hydro ASA, Powel AS, Innovasjon Norge.Ledamot i Choice Hotels Scandinavia AS, Home Invest AS, Norske Statens Finanskriseutvalg.

Bakgrund Anställd i Handels-banken sedan 1980. Kontorschef i Handels-banken sedan 1992.

Från och med 1966 innehaft olika uppdrag och tjänster inom Axel Johnson Gruppen med ett avbrott för Wells Fargo, San Francisco, USA 1971–1972.

2006–2010 VD Wallenius rederierna AB. 1982–2004 Ledande befattningar inom AP Møller/Maersk A/S.

2001–2007 VD och koncernchef Boliden AB. 2001 Chef för nätverksamheten Telia AB. 1994–2001 Vice VD Vattenfall. 1990–1994 Affärsområdeschef Svenska Shell. 1985–1990 Bolagsjurist inom Shell. 1984–1985 Biträdande jurist. 1981–1983 Tingsnotarie.

1977–2002 Verksam inom Svenska Cellulosa AB SCA i olika ledande befattningar.

1999–2002 Vice koncernchef Gjensidige NOR (VD livbolag, ordf Fond- och Kapital-förvaltnings bolag). 1996–1999 VD Gjensidige Bank AS. 1993–1996 VD Elcon Finans AS. 1991–1993 Vice VD Forenede Forsikring. 1989–1991 Ekonomidir Forenede Forsikring. 1977–1989 Kredit– och ek chef E.A. Smith AS.

Ersättning 0 kr 800 000 kr 575 000 kr 450 000 kr 875 000 kr 550 000 kr

Kredit kommitté Närvaro*

Ledamot 11/11

Ledamot 10/11

– – Ledamot 10/11

Suppleant 1/1

Revisions utskott Närvaro

– – Ledamot 6/6

– Ordförande 6/6

–

Ersättningsutskott Närvaro

– Ledamot 7/7

– – – Ledamot 7/7

StyrelsemötenNärvaro

9/9 9/9 9/9 8/9 9/9 9/9

Egna och närståendes aktieinnehav

16 363, varav 15 419 i indirekt innehav**. Personalkonvertibel till nominellt belopp: 909 000 kr

65 000 0 5 000 4 000 1 330

Beroende/oberoende

Ej oberoende i förhållande till banken (anställd). Ej oberoende i förhållande till större aktieägare (Oktogonen).




Oberoende i förhållande till banken och bankled-ningen. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare (ledamot i AB Industrivärden).




Koncernledning

* Indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via vinstandelsstiftelsen Oktogonen.

CENTRALA BANKLEDNINGEN

Namn Befattning Född Anställd Aktieinnehav Personalkonvertibel

Pär Boman Verkställande direktör, koncernchef. 1961 1991 5 907, varav 4 407 i indirekt innehav *

5 638 000 kronor

Katarina Berner Frösdal Vice verkställande direktör, chef för Personal avdelningen. 1956 1979 16 703, varav 16 703 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Björn Börjesson Vice verkställande direktör, myndighets- och branschkontakter, intern bolagsstyrning samt CSR.

1951 1981 14 078, varav 14 078 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Anders H Johansson Vice verkställande direktör, chef för Dataavdelningen. 1955 1999 1 408, varav 1 408 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Agneta Lilja Bankdirektör, chef för Infrastrukturavdelningen. 1961 1985 9 254, varav 9 254 i indirekt innehav *

1 133 000 kronor

Olle Lindstrand Vice verkställande direktör, chef för Kreditavdelningen. 1949 1985 249, varav 249 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Ulf Riese Vice verkställande direktör, CFO, chef för Finans- och ekonomiavdelningen, Investor relations.


2 266 000 kronor

Håkan Sandberg Vice verkställande direktör, ordförande dotterbolag och regionbanks styrelser. 1948 1969 8 403, varav 7 894 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

M Johan Widerberg Vice verkställande direktör, vice ordförande dotterbolag och regionbanks-styrelser.


2 266 000 kronor

KONTORSRÖRELSEN

DEN SVENSKA REGIONBANKSRÖRELSEN

Thommy Mossinger Vice verkställande direktör, chef för den svenska regionbanksrörelsen. 1951 1982 13 052, varav 13 052 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Regionbankschefer i Sverige

Annika Brunnéd Bankdirektör, chef för Regionbanken Norra Norrland. 1964 1984 9 798, varav 9 798 i indirekt innehav *

1 133 000 kronor

Rainer Lawniczak Vice verkställande direktör, chef för Regionbanken Mellansverige. 1958 1982 13 169, varav 13 169 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Carina Åkerström Vice verkställande direktör, chef för Regionbanken Stockholm. 1962 1986 4 989, varav 4 989 i indirekt innehav *

1 133 000 kronor

Mikael Westerback Bankdirektör, chef för Regionbanken Östra Sverige. 1962 1985 8 819, varav 8 819 i indirekt innehav *

1 133 000 kronor

Michael Green Vice verkställande direktör, chef för Regionbanken Västra Sverige. 1966 1994 2 780, varav 2 780 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Anders Ohlner Vice verkställande direktör, chef för Regionbanken Södra Sverige. 1955 1985 8 287, varav 7 787 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

63




* Indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via vinstandelsstiftelsen Oktogonen.

KONTORSRÖRELSEN FORTS

Namn Befattning Född Anställd Aktieinnehav Personalkonvertibel

DEN BRITTISKA REGIONBANKSRÖRELSEN

Anders Bouvin Vice verkställande direktör, chef för den brittiska regionbanksrörelsen. 1958 1985 10 957, varav 9 457 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Regionbankschefer i Storbritannien

Tracey Davidson Bankdirektör, chef för Regionbanken Norra Storbritannien. 1968 2003 794, varav 794 i indirekt innehav *

941 000 kronor

Göran Stille Bankdirektör, chef för Regionbanken Centrala Storbritannien. (Regionbanken började sin verksamhet den 1 januari 2011.)


2 266 000 kronor

Simon Lodge Bankdirektör, chef för Regionbanken Södra Storbritannien. 1958 2004 674, varav 674 i indirekt innehav *

1 133 000 kronor

DEN DANSKA REGIONBANKEN

Frank Vang-Jensen Vice verkställande direktör, chef för Regionbanken Danmark. 1967 1998 1 696, varav 1 396 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

DEN FINSKA REGIONBANKEN

Nina Arkilahti Vice verkställande direktör, chef för Regionbanken Finland. 1967 1995 1 839, varav 1 839 i indirekt innehav *

450 000 kronor

DEN NORSKA REGIONBANKEN

Dag Tjernsmo Vice verkställande direktör, chef för Regionbanken Norge. 1962 1988 2 717, varav 2 717 i indirekt innehav *

909 000 kronor

HANDELSBANKEN INTERNATIONAL

Magnus Uggla Vice verkställande direktör, chef för Handelsbanken International. 1952 1983 41 989, varav 11 989 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

AFFÄRSOMRÅDEN

Per Beckman Vice verkställande direktör, chef för Handelsbanken Capital Markets och Handelsbanken Kapitalförvaltning.


2 266 000 kronor

Yonnie Bergqvist Verkställande direktör för Handelsbanken Finans. 1961 1979 14 597, varav 14 460 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Lars Kahnlund Verkställande direktör för Stadshypotek. 1954 1975 26 103, varav 26 103 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

STABSCHEFER

Jan Häggström Bankdirektör, chef för Ekonomisk analys. 1949 1988 5 676, varav 5 676 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Ulf Köping Höggård Bankdirektör, chef för Juristavdelningen. 1949 1990 4 754, varav 4 754 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor

Johan Lagerström Bankdirektör, chef för Informationsavdelningen. 1961 2002 1 316, varav 920 i indirekt innehav *

1 133 000 kronor

Claes Norlén Vice verkställande direktör, chef för Administrations avdelningen. 1955 1978 19 799, varav 19 299 i indirekt innehav *

2 266 000 kronor


FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN


FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella rapporter

Koncernens finansiella rapporter består av balansräkning, resultaträkning, totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital samt kassaflödesanalys. Redovisade belopp förtydligas i noter. Tillämpade principer för upprättande av de finansiella rapporterna framgår av koncernens redovisningsprinciper i not K1.


FINANSIELLA RAPPORTER INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN

Sidan

Resultaträkning 66

Totalresultat 67

Balansräkning 68

Förändring i eget kapital 69

Kassaflödesanalys 70

Not K1 Redovisningsprinciper 71

Not K2 Risk- och kapitalhantering 81

Not K3 Räntenetto 96

Not K4 Provisionsnetto 96

Not K5 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde

96

Not K6 Riskresultat försäkring 97

Not K7 Övriga intäkter 97

Not K8 Personalkostnader 97

Not K9 Övriga kostnader 100

Not K10 Kreditförluster 101

Not K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar

103

Not K12 Avvecklad verksamhet 103

Not K13 Resultat per aktie 103

Not K14 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

104

Not K15 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

106

Not K16 Omklassificerade finansiella tillgångar 107

Not K17 Övrig utlåning till centralbanker 108

Not K18 Utlåning till övriga kreditinstitut 108

Not K19 Utlåning till allmänheten 109

Not K20 Räntebärande värdepapper 109

Not K21 Aktier och andelar 110

Sidan

Not K22 Andelar i intresseföretag 110

Not K23 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 110

Not K24 Derivatinstrument och säkringsredovisning 111

Not K25 Immateriella tillgångar 112

Not K26 Fastigheter och inventarier 113

Not K27 Övriga tillgångar 113

Not K28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 113

Not K29 Skulder till kreditinstitut 114

Not K30 In- och upplåning från allmänheten 114

Not K31 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 115

Not K32 Emitterade värdepapper 115

Not K33 Övriga tradingskulder 115

Not K34 Försäkringsskulder 116

Not K35 Skatter 116

Not K36 Avsättningar 117

Not K37 Övriga skulder 117

Not K38 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 117

Not K39 Efterställda skulder 117

Not K40 Omklassificeringar till resultaträkningen 118

Not K41 Specifikation av förändringar i eget kapital 118

Not K42 Ställda och mottagna säkerheter 118

Not K43 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser 119

Not K44 Övriga åtaganden 119

Not K45 Leasing 119

Not K46 Segmentinformation 120

Not K47 Förfalloanalys för finansiella skulder 122

Not K48 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 123

Not K49 Upplysningar om närstående 124

Not K50 Kapitaltäckning 125

Koncernen


RESULTATRÄKNING KONCERNEN

Resultaträkning Koncernen

Koncernenmnkr 2010 2009

Ränteintäkter Not K3 43 389 51 276

Räntekostnader Not K3 -22 052 -29 276


Provisionsintäkter Not K4 9 294 8 666

Provisionskostnader Not K4 -1 272 -1 273

Provisionsnetto 8 022 7 393

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Not K5 1 377 2 457

Riskresultat försäkring Not K6 205 171

Övriga utdelningsintäkter 190 141

Andelar i intresseföretags resultat Not K22 11 26

Övriga intäkter Not K7 154 147

Summa intäkter 31 296 32 335


Personalkostnader Not K8 -9 504 -10 018

Övriga kostnader Not K9 -5 062 -4 719

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Not K24, K25 -452 -483

Summa kostnader -15 018 -15 220

Resultat före kreditförluster 16 278 17 115

Kreditförluster, netto Not K10 -1 507 -3 392

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Not K11 -1 4

Rörelseresultat 14 770 13 727

Skatter Not K35 -3 962 -3 519

Årets resultat från kvarvarande verksamhet 10 808 10 208

Årets resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt Not K12 217 36

Årets resultat 11 025 10 244

Varav tillhör

Stamaktieägare 11 025 10 244

Minoritet 0 0

Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr Not K13 17,37 16,38

efter utspädning Not K13 17,10 15,92

Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr Not K13 0,35 0,06


Resultat per aktie, total verksamhet, kr Not K13 17,72 16,44



TOTALRESULTAT KONCERNEN

Koncernen mnkr 2010 2009



Kassaflödessäkringar -325 47

Instrument tillgängliga för försäljning 2 186 3 274

Årets omräkningsdifferens -2 015 -109

varav säkring av nettoinvestering i dotterföretag 377 -6

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat -612 -934

varav kassaflödessäkringar 85 -12

varav instrument tillgängliga för försäljning -598 -924

varav säkring av nettoinvestering i dotterföretag -99 2

Summa övrigt totalresultat -766 2 278

Årets totalresultat 10 259 12 522

Varav tillhör

Stamaktieägare 10 259 12 522

Minoritet 0 0

Periodens omklassificeringar till resultaträkningen framgår av not K40.

Totalresultat Koncernen


Balansräkning Koncernen


TILLGÅNGAR

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 56 637 49 882

Övrig utlåning till centralbanker Not K17 50 989 56 931

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K20 50 738 105 156

Utlåning till övriga kreditinstitut Not K18 155 474 111 169

Utlåning till allmänheten Not K19 1 481 678 1 477 183

Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring 4 744 2 979

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K20 68 500 70 846

Aktier och andelar Not K21 38 210 24 883

Andelar i intresseföretag Not K22 111 93

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Not K23 61 182 51 032

Derivatinstrument Not K24 102 283 107 155

Återförsäkringstillgångar 12 12

Immateriella tillgångar Not K25 6 905 7 319

Fastigheter och inventarier Not K26 3 307 3 281

Aktuella skattefordringar 74 108

Uppskjutna skattefordringar Not K35 337 303

Pensionstillgångar, netto Not K8 4 670 4 380

Tillgångar som innehas för försäljning 789 724

Övriga tillgångar Not K27 60 260 42 594

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not K28 6 630 6 813

Summa tillgångar Not K14 2 153 530 2 122 843

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut Not K29 269 941 239 790

In- och upplåning från allmänheten Not K30 546 173 549 748

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Not K31 61 214 51 103

Emitterade värdepapper Not K32 963 501 966 075

Derivatinstrument Not K24 101 753 93 101

Övriga tradingskulder Not K33 36 026 29 647

Försäkringsskulder Not K34 723 952

Aktuella skatteskulder 882 834

Uppskjutna skatteskulder Not K35 9 144 8 448

Avsättningar Not K36 77 199

Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning 302 222

Övriga skulder Not K37 12 604 23 175

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not K38 18 851 17 456

Efterställda skulder Not K39 43 948 59 005

Summa skulder Not K14 2 065 139 2 039 755

Minoritetsintresse 0 1

Aktiekapital 2 899 2 899

Reserver Not K41 -834 -68

Balanserad vinst 75 301 70 012


Summa eget kapital 88 391 83 088

Summa skulder och eget kapital 2 153 530 2 122 843

BALANSRÄKNING KONCERNEN


Förändring i eget kapital Koncernen

Koncernen 2009

mnkrAktie-

kapitalSäkrings-

reserv

Verkligt värde- reserv

Omräk-nings- reserv

Balan-serade

vinstmedel Minoritet Totalt

Ingående eget kapital 2009 2 899 -252 -3 152 1 058 74 409 1 74 963

Årets resultat 10 244 0 10 244

Övrigt totalresultat 35 2 350 -107 0 2 278

Årets totalresultat 35 2 350 -107 10 244 0 12 522

Utdelning -4 364 -4 364

Förändring i innehav av egna aktier i handelslager -33 -33

Utgående eget kapital 2009 2 899 -217 -802 951 80 256 1 83 088

Koncernen 2010

mnkrAktie-

kapitalSäkrings-

reserv

Verkligt värde- reserv

Omräk-nings- reserv

Balan-serade

vinstmedel Minoritet Totalt

Ingående eget kapital 2010 2 899 -217 -802 951 80 256 1 83 088

Årets resultat 11 025 0 11 025

Övrigt totalresultat -240 1 588 -2 114 0 -766

Årets totalresultat -240 1 588 -2 114 11 025 0 10 259

Utdelning -4 988 -4 988

Förändring i innehav av egna aktier i handelslager 33 33

Förändring av minoritetsintressen -1 -1

Utgående eget kapital 2010 2 899 -457 786 -1 163 86 326 0 88 391

Ytterligare specifikation över förändringar i eget kapital framgår av not K41.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL KONCERNEN


Kassaflödesanalys Koncernen


LÖPANDE VERKSAMHET

Rörelseresultat, total verksamhet 14 979 13 766

varav inbetalda räntor 43 375 54 631

varav utbetalda räntor -20 813 -32 876

varav inbetalda utdelningar 723 561

Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet

Kreditförluster 1 771 3 565

Orealiserade värdeförändringar 1 095 3 356

Av- och nedskrivningar 452 499

Betalda inkomstskatter -3 268 -1 169

Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder

Övrig utlåning till centralbanker 5 942 -7 759

Utlåning till övriga kreditinstitut -44 332 4 472

Utlåning till allmänheten -7 882 -2 391

Räntebärande värdepapper och aktier 45 139 -13 064

Skulder till kreditinstitut 30 001 -79 094

In- och upplåning från allmänheten -3 541 5 841

Emitterade värdepapper -2 575 70 367

Derivatinstrument, nettopositioner 12 511 8 485

Korta positioner 6 380 12 066

Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder -13 526 -33 386

Övrigt -17 116 11 540

Kassaflöde från löpande verksamhet 26 030 -2 906

INVESTERINGSVERKSAMHET

Förvärv av dotterföretag -8 -393

Förändring aktier 0 -1

Förändring räntebärande värdepapper 157 -5 700

Förändring materiella anläggningstillgångar -299 -338

Förändring immateriella anläggningstillgångar -99 -112

Kassaflöde från investeringsverksamhet -249 -6 544

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Amortering av förlagslån -10 863 -3 280

Emitterade förlagslån - 2 922

Utbetald utdelning -4 988 -4 364

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -15 851 -4 722

Årets kassaflöde 9 930 -14 172

Likvida medel vid årets början 49 882 66 894




Kursdifferens i likvida medel -3 175 -2 840

Likvida medel vid årets slut 56 637 49 882

Likvida medel definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker.

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN


NOTER KONCERNEN

Noter Koncernen

K1 Redovisningsprinciper

INNEHÅLL

1. Lag- och föreskriftsenlighet2. Förändrade redovisningsprinciper m m3. Koncernredovisning och presentation4. Segmentrapportering5. Tillgångar och skulder i utländsk valuta6. Redovisning av tillgångar och skulder i balansräkningen7. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder8. Beräkning av verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder9. Kreditförluster och nedskrivning av finansiella tillgångar10. Säkringsredovisning11. Leasing12. Försäkringsverksamhet13. Immateriella tillgångar14. Fastigheter och inventarier15. Avsättningar16. Eget kapital17. Intäkter18. Ersättningar till anställda19. Skatter20. Uppskattningar och väsentliga bedömningar

1. LAG- OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med de interna-tionella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I koncernredovisningen tillämpas även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering.

Moderbolagets redovisningsprinciper framgår av not M1.

Avgivande och fastställelse av årsredovisningen

Års- och koncernredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 9 februari 2011 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 23 mars 2011.

2. FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER M M

Under fjärde kvartalet 2010 sammanfördes de tidigare segmen-ten Kapitalförvaltning och Capital Markets till ett gemensamt segment. Principer för segmentrapporteringen framgår av punk-ten 4 nedan och not K46.

Presentationen av koncernens balansräkning har ändrats från och med fjärde kvartalet 2010. Sådana fordringar på central-banker som tidigare redovisades som Utlåning till kreditinstitut (fordringar som inte är direkt disponerbara på anmodan) har flyttats till den nya posten Övrig utlåning till centralbanker. Pos-ten Utlåning till kreditinstitut har som följd härav bytt namn till Utlåning till övriga kreditinstitut. Förändringen har genomförts

för att balansräkningen bättre ska återge koncernens riskexpone-ring. Om inte förändringen genomförts hade posten Utlåning till kreditinstitut uppgått till 206 463 miljoner kronor. Jämförelse-siffrorna har justerats.

Från och med räkenskapsåret 2010 gäller den nya IFRS 3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter i koncernredovisningen. Med hänsyn till att några väsentliga förvärv inte skett under räken-skapsåret har den nya IFRS 3 inte påverkat de finansiella rapport-erna. Några sådana väsentliga ägarförändringar i dotterföretag som träffas av de förändrade bestämmelserna i IAS 27 har inte heller skett under räkenskapsåret.

Handelsbanken har valt att i förtid tillämpa mindre föränd-ringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och IAS 1: Utformning av finansiella rapporter som genomförts inom ramen för IASB:s årliga förbättringar av IFRS och ännu inte trätt i kraft för obligatorisk tillämpning. Förtidstillämpningen innebär vissa justeringar i fråga om de upplysningar som lämnas om finansiella instrument samt att årets förändring av kompo-nenterna inom eget kapital särredovisas i not.

I övrigt överensstämmer de redovisningsprinciper som tilläm-pats under räkenskapsåret i allt väsentligt med de principer som beskrevs i årsredovisningen 2009.

Kommande regelverksförändringar

Ingen av de förändringar i standarder eller tolkningsmeddelan-den som antagits av EU för tillämpning från och med räken-skapsåret 2011 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.

Ett stort antal av IASB:s redovisningsstandarder är under om-arbetning. Det är rimligt att anta att ett genomförande av de nya och förändrade standarderna kommer att påverka Handels bankens finansiella rapportering i mycket stor utsträckning. Med hänsyn till att merparten av omarbetningarna ännu inte är färdigställda är det emellertid inte möjligt att förutsäga på vilket sätt de finan-siella rapporterna kommer att påverkas eller när de nya bestäm-melserna kommer att börja tillämpas av banken. De förändringar som under nuvarande omständigheter förmodas ha störst påver-kan på de framtida finansiella rapporterna är genomförandet av de olika delarna av den nya IFRS 9 Finansiella instrument, de föreslagna ändringarna i redovisningen av förmånsbestämda planer enligt IAS 19 Ersättningar till anställda samt de föreslagna nya standarderna IFRS 4 Försäkringsavtal och IAS 17 Leasingavtal.

3. KONCERNREDOVISNING OCH PRESENTATIONDotterföretag

I koncernredovisningen har samtliga företag där Handelsbanken direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande (dotterfö-retag) konsoliderats fullständigt. Normalt anses bestämmande inflytande föreligga om Handelsbanken har mer än 50 procent av rösterna på årsstämma eller motsvarande. Bestämmande in-flytande kan även föreligga i fall när ägarandelen understiger 50 procent, exempelvis då Handelsbanken genom stadgar eller avtal


NOTER KONCERNEN

förfogar över rätten att bestämma ett företags finansiella och operativa strategier eller den ekonomiska innebörden av affärs-förbindelserna mellan Handelsbanken och ett företag tyder på att banken utövar ett bestämmande inflytande över företaget.

Dotterföretag konsolideras med tillämpning av förvärvsmetoden. Det innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen förvärvar företagets identifierbara tillgångar och tar över dess skulder och förpliktelser. Vid rörelse-förvärv upprättas en förvärvsbalans där identifierbara tillgångar och skulder värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Anskaffningsvärdet utgörs av det verkliga värdet på samtliga tillgångar, skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag för nettotillgångarna i dotterföretaget. Eventuella överskott till följd av att anskaffningsvärdet överstiger förvärvsbalansens identifierbara nettotillgångar redovisas som goodwill i koncernens balansräkning. Dotterföretagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvs- tidpunkten till det datum bestämmande inflytande upphör. Kon-cerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid upp-rättandet av koncernens finansiella rapporter.

I den mån de redovisningsprinciper som tillämpas i ett enskilt dotterföretag inte överensstämmer med de principer som tilläm-pas av koncernen görs en justering av koncernräkenskaperna vid konsolidering av dotterföretaget.

Intresseföretag

Som intresseföretag redovisas företag där Handelsbanken har ett betydande inflytande. Betydande inflytande föreligger normalt när röstandelen i företaget uppgår till lägst 20 procent och högst 50 procent. Intresseföretag redovisas i koncernredovisningen en-ligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att innehavet inledningsvis tas upp till anskaffningsvärde. Därefter värderas intresseföretaget till ett värde motsvarande koncernens andel av nettotillgångarna. Eventuella utdelningar från intresseföretag minskar det redovisade värdet på innehavet. Resultatandelar i intresseföretag redovisas som Andelar i intresseföretags resultat på egen rad i koncernens resultaträkning.

Redovisning av avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning

Anläggningstillgångar eller en grupp av tillgångar (avyttrings-grupp) klassificeras som att de innehas för försäljning när det redo-visade värdet i huvudsak kommer att återvinnas genom försäljning och när försäljningen är mycket sannolik. Efter klassificeringen som tillgång som innehas för försäljning tillämpas särskilda vär-deringsprinciper. Dessa innebär i huvudsak att med undantag för bland annat finansiella tillgångar och skulder värderas tillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för för-säljningskostnader. Därmed görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som innehas för försäljning. Eventuella nedskrivningar och efterföljande omvärderingar redo-visas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisas inte om den överstiger ackumulerad nedskrivning. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning särredovisas i koncernens balansräk-ning fram till försäljningstidpunkten.

Som avvecklad verksamhet redovisas självständig verksamhet som är klart särskiljbar från koncernens övriga verksamhet och som klassificerats som att den innehas för försäljning med till-lämpning av ovan beskrivna principer. Som avvecklad verksamhet redovisas även dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresäljas. Redovisning som avvecklad verksamhet innebär att verksamhetens resultat särredovisas på egen rad i resultaträk-ningen skilt från övriga resultatposter. Resultatet från avveck-lade verksamheter består av resultatet efter skatt av avvecklade

verksamheter, det resultat efter skatt som uppstår vid värdering till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader av de till-gångar som innehas för försäljning/avyttringsgrupper som ingår i avvecklade verksamheter, samt realiserat resultat från avyttring av avvecklade verksamheter.

Redovisat resultat från avvecklade verksamheter härrör i huvud-sak från de delar av Plastalkoncernen som förvärvades i juli 2009, se not K12.

4. SEGMENTRAPPORTERING

I segmentrapporteringen presenteras intäkter och kostnader uppdelade på rörelsesegment. Ett rörelsesegment är en sådan del av koncernen som bedriver verksamhet som genererar externa eller interna intäkter och kostnader och vars resultat i styrnings-syfte regelbundet granskas och följs upp av företagsledningen. Som en del av segmentrapporteringen redovisas även intäkter och kostnader uppdelat på de geografiska områden där koncer-nen bedriver verksamhet. Principer för segmentrapportering beskrivs vidare i not K46.

5. TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA

Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Den funktio-nella valutan för koncernens verksamheter utomlands avviker som regel från koncernens rapporteringsvaluta. Som funktionell valuta betraktas den valuta som används i den ekonomiska miljö där verksamheten primärt bedrivs.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan på transaktionsdagen. Monetära poster samt tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde värderas till den funktionella valutans avistakurs vid balansdagens slut. Omräk-ningsdifferenser hänförliga från icke-monetära poster som kate-goriserats som finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning redovisas som en komponent i övrigt totalresultat och ackumu-leras i eget kapital. Så redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av monetära poster som utgör en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet. Övriga valutakurs-differenser redovisas i resultaträkningen.

Omräkning av utländska verksamheter till koncernens redovisningsvaluta

Vid omräkning av utländska etableringars (däribland filialers) balans- och resultaträkningar från funktionell valuta till kon-cernens rapporteringsvaluta tillämpas dagskursmetoden. Det innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Eget kapital omräknas till kursen vid investerings- respek-tive intjänandetidpunkten. Resultaträkningen räknas om efter genomsnittskursen under året. Omräkningsdifferenser redovisas som en komponent i övrigt totalresultat och ingår i omräknings-reserven i eget kapital.

6. REDOVISNING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER I BALANSRÄKNINGEN

En tillgång definieras som en resurs över vilken kontroll finns till följd av inträffade händelser och som förväntas ge framtida eko-nomiska fördelar. Tillgångar redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att tillfalla koncernen och när tillgång-ens värde eller anskaffningskostnad kan mätas tillförlitligt.

Skulder är koncernens befintliga förpliktelser som till följd av inträffade händelser förväntas ge upphov till ett resursutflöde från koncernen. En skuld redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att koncernen, för att kunna uppfylla en befintlig för-pliktelse, måste lämna ifrån sig en resurs med ett värde som kan mätas tillförlitligt.


NOTER KONCERNEN

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i tillgångens avtalsmässiga villkor. Köp och försäljning av penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden redovisas på affärsdagen. Motsvarande gäller för derivat. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de avtals-enliga rättigheterna till de kassaflöden som härrör från tillgången upphör eller när samtliga risker och fördelar förknippade med till-gången överförs till någon annan. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen upphör eller annulleras.

Vid rörelseförvärv redovisas den förvärvade rörelsen i koncer-nens räkenskaper från förvärvstidpunkten. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då bestämmande inflytande över den förvärvade enheten inträder. Förvärvstidpunkten kan skilja sig från den tid-punkt då transaktionen är lagligt fastställd.

Principerna för redovisning av tillgångar och skulder i balans-räkningen har bland annat särskild betydelse för redovisning av återköpstransaktioner, värdepapperslån och leasing, se respektive separat avsnitt nedan.

7. KLASSIFICERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

I värderingssyfte delas alla finansiella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 39 in i följande värderingskategorier:1. lån och andra fordringar2. tillgångar som innehas till förfall3. tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen

som värderade till verkligt värde via resultaträkningen4. tillgångar som är tillgängliga för försäljning.

Finansiella skulder delas in i värderingskategorierna:1. skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen

som värderade till verkligt värde via resultaträkningen2. övriga finansiella skulder.

Klassificeringen i balansräkningen är oberoende av värderings-kategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balansräk-ningen. En uppdelning av de klasser av finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen med avseende på värde-ringskategori görs i not K14.

Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella till-gångar och skulder till verkligt värde. För tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen förs trans-aktionskostnader direkt till resultaträkningen vid anskaffnings-tillfället. För övriga finansiella instrument räknas transaktions-kostnader in i det verkliga värdet.

Lån och andra fordringar

Tillgångar i kategorin Lån och andra fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga det diskonterade nu-värdet av alla framtida betalningar hänförliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens effektivränta vid anskaffningstillfället. Lån och fordringar prövas för nedskrivning när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare un-der punkten 9. Nedskrivningar redovisas över resultaträkningen. Lån och fordringar redovisas därmed till sitt nettobelopp, efter avdrag för sannolika och konstaterade kreditförluster. Ränteskill-nadsersättning avseende lån och andra fordringar som återbetalas i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Netto-resultat av finansiella poster värderade till verkligt värde.

Tillgångar som innehas till förfall

I kategorin tillgångar som innehas till förfall redovisas räntebä-rande tillgångar som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Tillgångar som kategoriserats som tillgångar innehavda till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas till förfall prövas för nedskrivning när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare under punkten 9.

Tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål

Tillgångar och skulder som innehas för handel redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Räntor, utdelningar och andra värdeförändringar hänförliga till dessa instrument redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat på finansiella poster värderade till verkligt värde. Derivat som inte är säkringsinstru-ment kategoriseras alltid som innehav för handel.

Finansiella tillgångar och skulder som vid första redovisnings-tillfället kategoriserats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Valmöjligheten att kategorisera finansiella instrument som vär-derade till verkligt värde via resultaträkningen har tillämpats för finansiella tillgångar och skulder som inte innehas för handel men för vilka den interna förvaltningen och utvärderingen baseras på verkliga värden (till exempel tillgångar och skulder inom ramen för koncernens försäkringsverksamhet). Denna värderingsprincip har även tillämpats för att undvika inkonsekvens vid värderingen av tillgångar och skulder som utgör motpositioner till varandra och förvaltas på portföljbasis. Valmöjligheten att redovisa till-gångar och skulder till verkligt värde över resultaträkningen har tillämpats för finansiella instrument som redovisas i balansräk-ningen under Belåningsbara statsskuldsförbindelser, Utlåning till allmänheten, Obligationer och andra räntebärande värdepapper, Aktier och andelar och Tillgångar/Skulder där kunden står värde-förändringsrisken.

Förändringar i verkligt värde på finansiella instrument som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat på finansiella poster värderade till verkligt värde. Ränta hänförlig till utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde över resultaträk-ningen redovisas i räntenettot.

Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning

Som finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning redovisas större delen av koncernens innehav i sådana finansiella instrument för vilka det finns en aktiv marknad men som inte innehas för handel.

Finansiella tillgångar som kategoriserats som tillgängliga för försäljning värderas till verkligt värde i balansräkningen. Mark-nadsvärdesförändringar på tillgångarna redovisas som en kom-ponent i övrigt totalresultat och ingår i verkligt värdereserven i eget kapital. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträk-ningen först när tillgången realiseras eller när nedskrivning sker. Räntor hänförliga till denna kategori tillgångar redovisas direkt i räntenettot i resultaträkningen. Valutakurseffekter hänförliga till monetära tillgångar som är tillgängliga för försäljning redovisas i nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som är tillgäng-liga för försäljning sker när det finns en indikation på nedskriv-ningsbehov, se vidare om nedskrivningar av finansiella tillgångar under punkten 9. Utdelningar på aktier som kategoriserats som tillgängliga för försäljning redovisas löpande i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter.


NOTER KONCERNEN

Omklassificering av finansiella instrument

Under räkenskapsåret 2008 omklassificerades vissa innehav av räntebärande värdepapper från innehav för handel till kategorier-na tillgängligt för försäljning respektive lån och andra fordringar. Dessutom omklassificerades räntebärande värdepapper från ka-tegorin tillgängligt för försäljning till kategorierna lån och andra fordringar respektive innehav till förfall. Instrumentens verkliga värde vid omklassificeringstidpunkten har utgjort utgångspunk-ten för den efterföljande värderingen till upplupet anskaffnings-värde. Ackumulerade vinster och förluster på omklassificerade tillgångar som tidigare redovisats i verkligt värdereserven i eget kapital periodiseras i räntenettot över tillgångarnas återstående löptid. Bestämmelserna i IAS 39 tillåter endast omklassificering för vissa finansiella tillgångar och endast under exceptionella om-ständigheter. Någon ytterligare omklassificering har inte genom-förts sedan den omklassificering som gjordes 2008. Effekterna av omklassificeringen på koncernens finansiella ställning och resultat framgår av not K16.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Vär-depapper som säljs i en repotransaktion kvarstår i balansräkning-en under transaktionens löptid. Det sålda värdepappret redovisas därutöver utanför balansräkningen som ställd säkerhet. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinsti-tut eller In- och upplåning från allmänheten. Värdepapper som köps i en repotransaktion redovisas på motsvarande sätt, det vill säga värdepappret tas inte upp i balansräkningen under transak-tionens löptid. Den erlagda likviden redovisas beroende på mot-part som Övrig utlåning till centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånats ut kvarstår i balansräkningen och redovi-sas därtill utanför balansräkningen som Ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp i balansräkningen, såvida de inte säljs, då ett värde motsvarande det avyttrade värdepapprets verkliga värde tas upp som skuld.

Finansiella garantier och lånelöften

Finansiella garantier är sådana förbindelser som kräver att utstäl-laren gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga värdet på en utställd garanti motsvaras vid utfärdandet av den mottagna premien. Vid första redovisningstillfället redovisas den mottagna premien för garantin som förutbetald intäkt i balansräkningen. Därefter vär-deras garantin till det högsta av den periodiserade premien, och det belopp som representerar den förväntade kostnaden för att reglera den förpliktelse som garantin ger upphov till. Därutöver redovisas det totala garanterade beloppet hänförligt till utställda garantier som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. En infriad garanti redovisas, beroende på omständigheterna, som sannolik eller konstaterad kreditförlust.

Premier för köpta finansiella garantier redovisas som minskad ränteintäkt i räntenettot i den mån räntan på det instrument garantin avser redovisas där. Övriga premier för köpta garantier redovisas i provisionsnettot.

Lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkning-en fram till lånets likviddag. Mottagna avgifter för lånelöften

periodiseras i provisionsnettot över åtagandets löptid, såvida det inte är mycket sannolikt att löftet kommer att infrias, då motta-gen avgift räknas in i lånets effektivränta.

För utlåning med framtida räntebindning betraktas den för-tida räntebindningen som ett åtagande utanför balansräkningen fram till likviddagen.

Sammansatta finansiella instrument

Tydligt separerbara finansiella komponenter av tillgångar och skulder (exempelvis derivat) särredovisas i balansräkningen i normalfallet. Så sker exempelvis i fråga om emitterade aktie-index obligationer och andra strukturerade produkter där deri - vatet redovisas separat från värdkontraktet till verkligt värde över resultaträkningen.

Särredovisning sker inte i fråga om sammansatta finansiella instrument som innehas för handelsändamål samt sammansatta finansiella instrument där de ekonomiska egenskaperna och risk-erna i instrumentets olika komponenter är besläktade, exempelvis rörlig utlåning med räntetak.

Värdet av konverteringsrätten i emitterade konvertibla skulde-brev särredovisas som eget kapital. Värdet av konverteringsrätten fastställs vid emissionstillfället som skillnaden mellan det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet som helhet minskat med det verkliga värdet på skuldkomponenten. Konverteringsrättens redovisade värde justeras inte under skuldebrevets löptid. Skuld-komponenten värderas och redovisas till verkligt värde i balans-räkningen vid emissionstillfället. Under löptiden redovisas skuld-komponenten till upplupet anskaffningsvärde till ursprunglig effektivränta.

8. BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handelsplattform, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande och där erhållna prisuppgifter lätt kan verifieras genom regelbundet förekommande transaktioner. Det aktuella marknadspriset mot-svaras i regel av aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respekti-ve aktuell säljkurs för finansiella skulder. För innehav som består av riskpositioner som i hög grad balanserar varandra likställs det aktuella marknadspriset med balansdagens mittkurs.

För finansiella instrument som saknar en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av jämförelser med nyligen genomförda transaktioner i samma instrument eller instrument med likartade egenskaper. I den mån sådan information inte finns tillgänglig används värderingsmodeller som i allt väsentligt bygger på variabler från aktiva marknader, exempelvis räntor och aktiepriser. Alla värderingsmodeller som används är vedertagna på marknaden och valideras kontinuerligt av koncernens obe-roende riskkontroll. För vissa finansiella instrument bygger de värderingsmodeller som används delvis på antaganden som inte direkt kan härledas från marknadsdata. Så är exempelvis fallet för onoterade aktier och andelar samt innehav i mer avancerade derivatinstrument med längre löptid. De antaganden som an-vänds vid värdering baseras på internt genererad erfarenhet och granskas löpande av riskorganisationen. Uppföljning görs mot verkliga utfall för att därigenom identifiera eventuella behov av anpassningar av prognosverktyg. I not K15 görs en uppdelning av finansiella instrument som värderas till verkligt värde med avseende på tillämpad värderingsmetodik.


NOTER KONCERNEN

Skillnader mellan transaktionspris och verkligt värde

Vid beräkning av verkligt värde för finansiella instrument före-kommer i vissa fall samtidiga skillnader mellan transaktionspris och det värde som räknats fram med hjälp av en värderings-modell. Sådana skillnader resultatförs endast i den mån de kan härledas till marknadsdata. Resterande belopp periodiseras över instrumentets löptid.

Utlåning klassificerad att värderas till verkligt värde

Utlåning som är klassificerad att värderas till verkligt värde vär-deras till marknadsränta och ursprunglig marginal som antas motsvara kreditriskpremien. För utlåning som saknar tillförlitligt referenspris på marknaden görs inte någon justering av kredit-riskpremien under instrumentets löptid så länge det saknas objektiva belägg för att risken har förändrats. Objektiva belägg på att en förändring i kreditrisk har skett är exempelvis försenad eller utebliven betalning, konkurs eller förändrad kreditrating.

Räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper utgivna av stater samt svenska bo-stadsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser. Företagsobligationer värderas med värderingstekniker som base-ras på marknadsräntor för motsvarande löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk. Värderingen genomgår regelbundet kontroller för att säkerställa att värderingen avspeglar gällande marknadspris. Kontrollerna utförs främst genom avstämning mot nyligen genomförda transaktioner i samma eller likvärdiga instrument.

Aktier och andelar

Aktier noterade på en aktiv marknad värderas till marknadspris. Onoterade aktier och andelar värderas till verkligt värde med hjälp av diskonterade kassaflöden eller andra värderingsmodeller. Val av modell styrs av vad som bedöms lämpligt för det enskilda instrumentet. För onoterade aktier för vilka bolagsavtalet regle-rar det pris till vilket aktierna kan avyttras, värderas innehaven till det i förväg bestämda avyttringspriset. Exempelvis finns fall där bolagsstämman beslutar till vilket värde transferering ska ske. Vid värdering av onoterade andelar i riskkapitalfonder tillämpas de värderingsprinciper som antagits av European Venture Capital & Private Equity Association (EVCA) och som innebär att invest-eringarnas marknadsvärde härleds genom relativvärdering av jämförbara noterade företag i samma bransch. Resultatposter som stör jämförelser mellan investeringen och jämförelsebolaget justeras och värdet bestäms sedan på basis av vinstmultiplar som P/E och EV/EBITA.

Derivat

Derivat som handlas på en aktiv marknad värderas till marknads-pris. Ett större antal derivat, exempelvis ränteswappar och olika typer av valutaderivat, värderas på basis av räntekurvor och an-nan marknadsinformation. Vid värdering av icke-standardiserade derivatkontrakt som inte handlas aktivt används vedertagna vär-deringsmodeller som baseras på alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Som indata i sådana mo-deller används alltid marknadsinformation i första hand. I den mån tillförlitlig marknadsinformation saknas baseras värderingen på en rimlig skattning av indata, exempelvis volatilitet. Alla vär-deringsmodeller valideras regelbundet på basis av marknadsdata i syfte att säkerställa tillförlitligheten.

9. KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGARLån- och fordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov avseende lån och andra fordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde genomförs löpande av samtliga kund- och kreditansvariga enheter i koncernen. Nedskrivningsprövning görs i den mån det finns objektiva belägg för att en fordrans återvinningsvärde understiger dess bokförda värde. Sådana objektiva belägg kan exempelvis, bero-ende på omständigheterna, vara försenad eller utebliven betal-ning, konkurs, ändrad kreditrating eller nedgång i säkerhet ernas marknadsvärde.

Vid nedskrivningsprövning beräknas fordrans återvinnings-värde genom en diskontering av estimerade framtida kassaflöden hänförliga från fordran och eventuella säkerheter (inklusive garan-tier) med fordrans effektivränta. Är säkerheten en marknadsnot-erad tillgång, görs värderingen av säkerheten med utgångspunkt i det noterade värdet, i annat fall görs värderingen med utgångs-punkt i avkastningsvärdet eller på annat sätt uppskattat marknads-värde. Säkerheter i form av fastighetsinteckningar värderas på samma sätt som övertagna fastigheter. Nedskrivning görs om det beräknade återvinningsvärdet understiger bokfört värde och redovisas som Kreditförlust i resultaträkningen. Redovisad kre-ditförlust reducerar fordrans bokförda värde i balansräkningen, antingen direkt (konstaterad förlust) eller genom ett avsättnings-konto för kreditförluster (sannolik förlust).

Utöver denna individuella bedömning av fordringar görs en gruppvis bedömning av individuellt värderade fordringar i syfte att identifiera nedskrivningsbehov som ännu inte kan fördelas på enskilda krediter. Analysen baseras på en fördelning av individu-ellt värderade fordringar med avseende på riskklass. Nedskrivning görs om det är befogat med hänsyn till förändringar i riskklas-sificering och förväntad förlust. Nedskrivningar som redovisats för en grupp fordringar förs över till nedskrivningar avseende enskilda fordringar så snart det finns tillgänglig information om värdeminskning på individuell nivå. En gruppvis nedskrivnings-prövning görs även för homogena grupper av mindre fordringar med likartad riskprofil.

Periodens kreditförluster utgörs av konstaterade och sannolika förluster för beviljade krediter med avdrag för återvinningar samt återförda tidigare gjorda nedskrivningar för sannolika kreditför-luster. Konstaterade kreditförluster kan avse hela eller delar av fordringar och redovisas då det inte finns någon realistisk möjlig-het till återvinning. Så är exempelvis fallet när konkursförvaltare lämnat uppskattning av utdelning i konkurs, när ett ackordsförslag antagits eller en fordran eftergivits på annat sätt. Belopp som efter-ges i samband med en omstrukturering av en fordran eller grupp av fordringar klassificeras alltid som konstaterad kreditförlust. I de fall kunden följer betalplanen för en kredit som sedan tidigare har klassificerats som konstaterad kreditförlust, sker en omprövning av förlustens storlek. Återvinningar består av återförda belopp på kre-ditförluster som tidigare redovisats som konstaterade. Information om sannolika och konstaterade kreditförluster lämnas i not K10.

Ränteeffekter kan i vissa fall uppstå till följd av att återvinnings-värdet ökar när tidpunkten till betalning blir kortare. Sådan upp-lösning av tidigare reserverade belopp redovisas som ränteintäkt i enlighet med effektivräntemetoden.


NOTER KONCERNEN

Upplysningar om osäkra fordringar

Upplysningar om osäkra fordringar lämnas brutto, innan reser-vering för sannolika kreditförluster, och netto efter reservering för sannolika kreditförluster. Fordringar definieras som osäkra om samtliga kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Varje fordran som klassificerats som osäker ingår i det redovisade värdet på osäkra fordringar med sitt fulla belopp, även om delar av fordran täcks av säkerheter. Fordringar som skrivits ned som konstaterade kreditförluster ingår inte i osäkra fordringar.

Värdering av egendom för skyddande av fordran

Egendom som övertagits för skyddande av fordran realiseras så fort förutsättningar föreligger. Vid första redovisningstillfället redovisas övertagen egendom till verkligt värde i balansräkningen. Övertagna fastigheter och inventarier (inklusive övertagna leasingobjekt) tas vid efterföljande värdering upp till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för kostnader för försäljning. Onoterade finansiella instrument som övertas för skyd-dande av fordran redovisas som finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning. Realiserade och orealiserade resultat hänförliga från fastigheter, leasingobjekt samt onoterade finansiella instru-ment redovisas som återvinningar/kreditförluster i resultaträk-ningen. Övrig övertagen egendom redovisas och värderas på motsvarande sätt som andra tillgångar av samma slag.

Nedskrivning av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning

Nedskrivning av Finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning görs när det finns objektiva belägg för att en eller flera förlusthändelser inträffat som har en inverkan på de förväntade framtida kassaflödena för tillgången. Vad avser räntebärande finansiella tillgångar utgör exempel på förlusthändelser som kan indikera ett nedskrivningsbehov en sannolik framtida konkurs, bevis för betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller bevis för bestående förändringar i marknaden för tillgången. För egetkapitalinstrument utgör en bestående eller betydande ned-gång i dess verkliga värde en indikation på nedskrivningsbehov. Vid nedskrivning förs en andel av den ackumulerade förlust som tidigare redovisats i verkligt värdereserven i eget kapital (motsva-rande skillnaden mellan förvärvskostnaden för instrumentet och aktuellt verkligt värde efter avdrag på eventuell tidigare nedskriv-ning) till resultaträkningen.

Tidigare gjorda nedskrivningar på räntebärande värdepapper som kategoriserats som finansiella tillgångar tillgängliga för för-säljning återförs via resultaträkningen om tillgångens verkliga värde ökat efter nedskrivning och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningstillfället. Tidigare nedskrivningar på egetkapitalinstrument som kategoriserats som finansiella instrument tillgängliga för försäljning återförs inte.

10. SÄKRINGSREDOVISNING

Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning be-roende på syftet med säkringen. Vid säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring används derivat som säkringsinstrument, i hu-vudsak ränteswappar. Vid säkringar av valutarisker kopplade till net-toinvesteringar i utländska enheter används finansiella skulder i den utländska enhetens funktionella valuta som säkringsinstrument.

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncer-nen mot icke önskvärda resultateffekter på grund av exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder. Säkrade risker i säkringspaket till verkligt värde består

av ränterisk ut- och upplåning till fast ränta samt valutarisk i ut- och upplåning i utländsk valuta. Säkringsinstrumenten i dessa säkringspaket består av ränte- och valutaswappar. Vid säkring av verkligt värde värderas såväl säkringsinstrumentet som den säk-rade risken till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde.

Säkring av verkligt värde tillämpas för enskilda tillgångar och skulder samt för portföljer av finansiella instrument. Den säkrade risken i sådana portföljsäkringar är ränterisken i utlåning med tre månaders ursprunglig räntebindning samt räntetak på utlåning till rörlig ränta. Som säkringsinstrument i dessa portföljsäkringar används ränteswappar och ränteoptioner (cappar). Vid portfölj-säkring till verkligt värde marknadsvärderas den del av portföljen vars värde är exponerat för den säkrade risken. Det värde som är hänförligt till den säkrade delen av portföljen redovisas på en enskild rad i balansräkningen i anslutning till Utlåning till allmänheten.

Kassaflödessäkring tillämpas för att eliminera icke-önskvärda exponeringar för variationer i kassaflöden hänförliga till föränd-ringar i rörlig ränta på ut- och upplåning. Sådan ut- och upplåning har i regel en betydande förväntad löptid samtidigt som bind-ningstiden är mycket kort. För att säkra framtida räntebetalningar för en önskad löptid används ränteswappar. För att eliminera osäkerheten i framtida refinansierings- och reinvesteringsräntor används ränteswappar med framtida valutadag. Som säkringsin-strument för säkring av sådana ränterisker används ränteswappar. Med hänsyn till att de framtida kassaflödena är kontrakterade, bedöms sannolikheten att de ska inträffa som mycket hög. Vid kassaflödessäkringar värderas den swap som säkrar mot osäker-heten i framtida kassaflöden säkringsinstrumentet till verkligt värde. I den mån värdeförändringarna på swappen är effektiva, det vill säga motsvaras av kassaflöden hänförliga till den säkrade posten, redovisas de som en komponent i övrigt totalresultat och i säkringsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av vinster och förluster på swappen redovisas i resultaträkningen.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Lån i utländsk valuta som tagits upp för att säkra nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i kon-cernen till kursen på balansdagen. Den effektiva delen av valuta-kursdifferenser på sådana lån redovisas som en komponent i övrigt totalresultat och i omräkningsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av säkringen redovisas i resultaträkningen.

11. LEASING

Koncernens leasingavtal är antingen finansiella eller operationella. Finansiella leasingavtal är sådana avtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av den leasade till-gången i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetaga-ren. Övriga leasingavtal betraktas som operationella leasingavtal.

Samtliga avtal där koncernen är leasegivare har definierats som finansiella leasingavtal. Sådana leasingavtal redovisas som utlå-ning i balansräkningen, initialt till ett belopp som motsvarar net-toinvesteringen. Erhållna leasingavgifter redovisas löpande som ränteintäkter respektive amorteringar. Nedskrivningsprövning av finansiella leasingavtal görs enligt samma principer som för övrig utlåning som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Kostnader hänförliga från operationella leasingavtal där kon-cernen är leasetagare kostnadsförs linjärt över tiden som övriga kostnader.


NOTER KONCERNEN

12. FÖRSÄKRINGSVERKSAMHET

Koncernens försäkringsverksamhet bedrivs i dotterbolaget Handels-banken Liv. Verksamhetens produkter består främst av legala liv-försäkringar i form av traditionell livförsäkring och fondförsäkring samt riskförsäkringar i form av sjukförsäkring och premiebefrielse.

Klassificering och uppdelning av försäkringskontrakt

I koncernredovisningen klassas sådana avtal som innehåller betyd-ande försäkringsrisk som försäkring. Försäkringsrisken bedöms vara betydande om den försäkrade händelsen, i något scenario som har kommersiell innebörd för koncernen, innebär en förplik-telse att betala en ersättning som är betydande i jämförelse med den ersättning som skulle betalas ut om den försäkrade händelsen inte inträffat. Vid klassificeringen av avtal används fem procent som gränsvärde för vad som utgör betydande försäkringsrisk. Avtal som inte överför betydande försäkringsrisk klassificeras som investeringsavtal. I regel innebär detta att försäkringar med återbetalningsskydd klassas som investeringsavtal och övriga avtal klassas som försäkringskontrakt. Försäkringskontrakt som består av både försäkringskomponenter och sparande (finansiella kom-ponenter) delas upp och särredovisas i enlighet med de principer som beskrivs nedan.

Redovisning av försäkringskomponenter i försäkringskontrakt

Premieintäkter och utbetalda försäkringsersättningar avseende försäkringsavtal redovisas i resultaträkningen i nettoposten Riskresultat försäkring. Under denna post redovisas även årets förändring av koncernens försäkringsskulder.

Mottagna premier som ännu ej intäktsförts redovisas som skuld för inbetalda premier under posten Försäkringsskulder i balans-räkningen. I balansposten Försäkringsskulder ingår även skulder för sjukräntor, livräntor samt andra oreglerade skador. För beräk-ning av försäkringsskulder används antaganden och bedömningar om bland annat ränta, livslängd, hälsa och avgifter. Livslängdsan-tagandena varierar med hänsyn till när försäkringen tecknats och beaktar den förväntade framtida ökningen av livslängden. Även avgiftsantaganden beror av när försäkringen tecknats. Det innebär i huvudsak en avgift som är proportionell mot premien och en avgift som är proportionell mot livförsäkringsavsättningen. Till-lämpade antaganden om de försäkrades framtida hälsa är baserade på internt genererad erfarenhet och varierar beroende på produkt. Ränteantagandena är baserade på aktuella marknadsräntor och beror på skuldens löptid.

Koncernens försäkringsskulder genomgår regelbundet och minst årligen en prövning som beaktar nulägesbedömningar av alla uppskattade framtida kassaflöden hänförliga till ingångna för-säkringsavtal. I den mån de redovisade försäkringsskulderna inte bedöms vara tillräckliga görs en ytterligare avsättning. Föränd-ringen redovisas i resultaträkningen.

Redovisning av investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt

Inbetalningar och utbetalningar avseende kunders sparkapital som härrör från investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt redovisas som insättningar respektive uttag direkt i balansräkningen.

Den från försäkringskontraktet separerade finansiella komponen-ten i traditionella legala livförsäkringar redovisas i balansräkningen som In- och upplåning från allmänheten. Dessa skulder värderas till det högsta av det belopp som försäkringstagaren garanterats och försäkringens aktuella värde. Försäkringens aktuella värde är lika med värdet av de tillgångar som förvaltas för försäkringstagar-nas räkning, och förräntas med en avkastning som bestäms från totalavkastningen för tillgångarna med avdrag för eventuell avkast-ningsdelning. Avkastningsdelningen innebär att försäkringsgivaren

tilldelas en avtalad del av totalavkastningen om denna avkastning under kalenderåret överstiger den garanterade räntan. Beräkningen görs årligen och ackumulerat för varje enskilt försäkringskontrakt. Det innebär att den villkorade återbäringen minskar i de fall avkast-ningen ett enskilt år understiger garantiräntan och vice versa. Den del av avkastningen som enligt modellen för avkastningsdelning tillfaller koncernen redovisas som provisionsintäkt. I det fall avkast-ningen understiger den per kontrakt garanterade avkastningen re-dovisas mellanskillnaden i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde.

Tillgångar och skulder som härrör från fondförsäkringsavtal redovisas till verkligt värde i balansräkningen som tillgångar och skulder där kunden står värdeförändringsrisken.

Premieavgifter samt administrativa avgifter avseende investerings-avtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt periodi-seras och redovisas i resultaträkningen i posten Provisionsintäkter. Anskaffningskostnader redovisas direkt i resultaträkningen.

ÅTERFÖRSÄKRING

Återförsäkrares andel av koncernens försäkringsskulder redovisas som Återförsäkringstillgångar i balansräkningen.

13. IMMATERIELLA TILLGÅNGARRedovisning i balansräkningen

En immateriell tillgång är en identifierbar, icke-monetär tillgång utan fysisk form. Immateriella tillgångar tas endast upp i balans-räkningen om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som härrör från tillgången kommer att tillfalla koncernen och det går att beräkna anskaffningsvärdet på ett tillförlitligt sätt. Det innebär att internt upparbetade värden i form av goodwill, varumärken, kundregister och liknande inte redovisas som till-gångar i balansräkningen.

Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet löpande i den mån utgifterna avser underhåll av befintlig affärs-verksamhet eller befintlig programvara som tidigare aktiverats. Vid egen utveckling av ny programvara, eller vid utveckling av ny affärsverksamhet för befintlig programvara, aktiveras ned-lagda utgifter från den tidpunkt det är sannolikt att ekonomiska fördelar kommer att uppstå som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter som härrör från lånekostnader aktiveras från den tidpunkt beslut har fattats om aktivering av utgifter för utveck-ling av immateriell tillgång.

Vid ett rörelseförvärv hänförs förvärvspriset till värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförplik-telser i den förvärvade rörelsen. Bland dessa tillgångar kan även ingå sådana immateriella tillgångar som inte skulle ha tagits upp i balansräkningen om de förvärvats separat eller upparbetats internt. Den del av förvärvspriset som vid ett rörelseförvärv inte kan hänföras till identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill.

Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Nedskrivningsprövning sker årligen i samband med bokslutet eller när det finns en indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningsprövning görs genom en beräkning av tillgångens återvinningsvärde, det vill säga det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader. Så länge återvinningsvärde överstiger redovisat värde är nedskrivning ej befogad. Nedskriv-ningar redovisas direkt i resultaträkningen.

Med hänsyn till att det inte är möjligt att särskilja de kassaflöden som hänförs från goodwill och andra immateriella tillgångar med


NOTER KONCERNEN

obestämbar nyttjandeperiod från kassaflöden som hänförs från andra tillgångar, sker nedskrivningsprövningen på nivån kassa-genererande enhet. En kassagenererande enhet är den minsta grupp tillgångar som ger upphov till inbetalningar som är obe-roende av inbetalningar från andra tillgångar eller tillgångsgrup-per. Väsentliga bedömningar och antaganden vid nedskrivnings-prövning av goodwill framgår av not K25 samt punkten 20. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill återförs inte.

Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod

Immateriella tillgångar för vilka det går att fastställa en bedömd nyttjandeperiod är föremål för avskrivning. Avskrivningen sker linjärt över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden prövas indivi-duellt, dels vid nyanskaffning, dels fortlöpande vid indikation på att nyttjandeperioden kan ha ändrats.

Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivning när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningsprövning görs på samma sätt som för immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, det vill säga genom en beräkning av tillgångens återvinningsvärde.

14. FASTIGHETER OCH INVENTARIER

Koncernens materiella anläggningstillgångar består av fastigheter och inventarier. Med undantag av sådana fastigheter som utgör placeringstillgångar i försäkringsrörelsen värderas dessa tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och ned-skrivningar.

Avskrivningarna sker utifrån tillgångarnas bedömda nyttjande-perioder. Normalt tillämpas en linjär avskrivningsplan. De bedöm-da nyttjandeperioderna prövas årligen. De materiella tillgångar som består av delkomponenter med olika bedömda nyttjandepe-rioder, indelas i olika kategorier med separata avskrivningsplaner. Sådan så kallad komponentavskrivning är normalt endast aktuellt avseende fastigheter. Som delkomponenter betraktas då de delar av fastigheten som har ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till det sammanlagda anskaffningsvärdet. Resterande delar av fastigheten skrivs av som helhet över den förväntade nytt-jandeperioden.

Persondatorer skrivs i regel av på tre år och investeringar i bank-valv och liknande lokalinvesteringar på tio år. Övriga inventarier skrivs normalt av på fem år.

Nedskrivningsprövning av materiella anläggningstillgångar sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivning görs i det fall återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Eventuell nedskrivning redovisas omedel-bart i resultaträkningen. En nedskrivning reverseras om det finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

Fastigheter i försäkringsrörelsen

Fastigheter som utgör placeringstillgångar i försäkringsrörelsen redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Denna värderings-metod tillämpas i försäkringsrörelsen med hänsyn till att värde-förändringarna på fastigheterna är direkt kopplade till storleken på de finansiella åtagandena i försäkringskontrakten. Värderingen görs med hjälp av externt anlitade fackmän med en metod som bygger på diskontering av förväntade kassaflöden hänförliga från fastigheterna. Prognoserna av förväntade kassaflöden baseras på antaganden om bland annat framtida hyresnivå, vakansgrad, drift- och underhållskostnader, direktavkastningskrav och kalkyl-ränta. Som grund för antagandena ligger ortsprisanalyser av jäm-förbara fastighetsköp. Alla antaganden överensstämmer med de bedömningar som marknaden kan förväntas göra under rådande marknadssituation.

15. AVSÄTTNINGAR

Posten Avsättningar består av resultatförda förväntade negativa utflöden av resurser från koncernen som är ovissa vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Avsättningar redovisas när koncer-nen till följd av en inträffad händelse har en legal eller informell förpliktelse som det är sannolikt att det kommer att krävas ett utflöde av resurser för att reglera. För att redovisning ska kunna ske måste det vara möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet. Avsättningen värderas till det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera för-pliktelsen på balansdagen. Vid värderingen tas hänsyn till den förväntade framtida tidpunkten för reglering.

16. EGET KAPITAL

Eget kapital består av aktiekapital, reserver och balanserade vinstmedel. Ett mindre minoritetsintresse klassificeras också som en del av koncernens egna kapital.

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel består av intjänat resultat från innevarande och tidigare räkenskapsår.

Säkringsreserv

I säkringsreserven redovisas orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som utgör säkringsinstrument i kassaflödes-säkringar.

Reserv för verkligt värde

Reserven för verkligt värde består av orealiserade värdeföränd-ringar på finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven består av orealiserade valutakurseffekter som uppstår till följd av omräkning av utländska enheter till kon-cernens rapporteringsvaluta.

Minoritetsintresse

Minoritetsintresse utgörs av den andel av koncernens nettotill-gångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderföretaget. Minoritetsintresse redovisas som en separat andel av eget kapital.

Redovisning av egna aktier

Återköpta egna aktier redovisas inte som tillgång utan kvittas mot posten Balanserad vinst i eget kapital.

17. INTÄKTER

Intäkter redovisas i resultaträkningen när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att erhållas och dessa för-delar kan beräknas på tillförlitligt sätt. Följande generella princi-per gäller i fråga om tidpunkt för intäktsföring av olika typer av ersättningar:

exempelvis förvaltningsavgifter inom kapitalförvaltningen, in-täktsförs i takt med att dessa tjänster levereras, i praktiken sker detta linjärt över tiden

-täktsförs i samband med att tjänsten utförts. Till dessa intäkter hör courtage och betalningsprovisioner

-siellt instrument periodiseras i det fall instrumentet värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektivränte-metoden. För finansiella instrument som värderas till verkligt värde intäktsförs motsvarande ersättningar direkt.


NOTER KONCERNEN

Räntenetto

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i räntenettot i resul-taträkningen, med undantag från ränteflöden som härrör från finansiella instrument som innehas för handelsändamål. I ränte-nettot redovisas även räntor hänförliga till derivatinstrument som säkrar poster vars ränteflöden redovisas i räntenettot. Utöver rän-teintäkter och räntekostnader ingår i räntenettot avgifter för stat-liga garantier, exempelvis insättningsgaranti och stabilitetsavgift.

För att få ett räntenetto rensat från ränteflöden som härrör från finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och samtidigt åstadkomma en samlad bild av handelslageraktiviteten, redovisas samtliga ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel i resultat posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde.

Provisionsnetto

Intäkter och kostnader för olika typer av tjänster redovisas i resul-taträkningen som Provisionsintäkter respektive Provisionskost-nader. Det innebär bland annat att courtage och olika former av förvaltningsavgifter redovisas som provisioner. Andra typer av intäkter som redovisas som provisioner är betalningsprovisioner och kortavgifter, premier avseende utställda finansiella garantier liksom provisioner i försäkringsverksamheten. Även positiv av-kastningsdelning i försäkringsrörelsen redovisas som provision. Ränteliknande garantiprovisioner samt avgifter som utgör inte-grerade delar av finansiella instrument och därför räknas in i effek-tivräntan redovisas inte som provisioner utan ingår i räntenettot.

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde

Posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde samlar upp all den resultatpåverkan som uppstår vid värde-ring av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde över resultaträkningen och vid realisation av finansiella tillgångar och skulder. Mera specifikt redovisas här:

tillgångar och skulder

vid första redovisningstillfället klassificerats som Tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, exklusive den del av värdeförändringen som redovisas som ränta

-gångar och skulder som har klassificerats som innehav för handel

handel, med undantag för sådana räntor som härrör från deri-vat som säkrar poster vars ränteflöde redovisas i räntenettot

-cerats som innehav för handel

skulder som är säkrade poster i säkringar till verkligt värde-

instrument i säkringar till verkligt värde

instrument i kassaflödessäkringar

säkrar nettoinvesteringar i utländska verksamheter

de förluster som uppstår när avkastningen på finansiella till-gångar i försäkringsrörelsen understiger den garanterade skuld-uppräkningen.

Mottagen utdelning

Utdelningar på aktier som kategoriserats som tillgängliga för försäljning redovisas i resultaträkningen som Övriga utdelnings-

intäkter. Utdelningar på aktier som kategoriserats som finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål redovisas i resultat-räkningen som Nettoresultat på finansiella poster värderade till verkligt värde. Utdelningar på aktier i intresseföretag ingår inte i posten utdelningar i resultaträkningen. Redovisning av andelar i intresseföretags resultat beskrivs under punkten 3.

18. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDAPersonalkostnader

Som Personalkostnader redovisas löner, pensionskostnader och andra former av direkta personalkostnader inklusive sociala kost-nader, särskild löneskatt på pensionskostnader och andra former av lönebikostnader. Eventuella ersättningar i samband med av-slutad anställning skuldförs vid avtalets ingång och periodiseras över återstående tjänstgöringstid.

Redovisning av pensioner

Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande ut-görs av dels avgiftsbestämda, dels förmånsbestämda planer. Som avgiftsbestämda planer redovisas sådana planer för ersättningar enligt vilka koncernen betalar fastställda avgifter till en utom-stående juridisk enhet och därefter saknar rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enhe-ten saknar tillgångar för att fullgöra sitt åtagande gentemot den anställde. Erlagda premier för avgiftsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen som personalkostnad.

Övriga planer för ersättning efter avslutad anställning redovisas som förmånsbestämda planer.

Vid förmånsbaserad pensionslösning utgår en pension baserad på lön och anställningstid vilket innebär att arbetsgivaren bär alla väsentliga risker för fullgörandet av pensionsutfästelsen. För majo-riteten av de förmånsbaserade pensionsplanerna har koncernen av-skiljt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa. Som nettotillgång i balansräkningen redovisas den del av nettot av beräknade pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångarnas verkliga värde som kan beräknas tillgodoräknas koncernen i form av en minskning av framtida avgifter eller kontant återbetalning. Beloppet prövas årligen.

Skillnaden mellan faktisk och förväntad avkastning på förvalt-ningstillgångar samt skillnader i faktisk och beräknad pensions-skuld till följd av förändrade antaganden eller mot tidigare gjorda antaganden avvikande utfall, benämns aktuariella vinster och förluster. Endast den del av oredovisade ackumulerade aktuariella vinster och förluster som överstiger det högre av 10 procent av nuvärdet av pensionsskulden och 10 procent av förvaltningstill-gångarnas verkliga värde mätt vid rapportperiodens ingång förs till resultatet. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultatet linjärt under genomsnittlig återstående tjänstgöringstid. För koncernen innebär detta en periodisering av aktuariella vinster och förluster över 20 år.

Den redovisade pensionskostnaden avseende förmånsbestämda planer utgörs av nettot av följande poster:+ Intjänad pensionsrätt under året, det vill säga årets andel av

den beräknade slutliga totala pensionsutbetalningen. Beräk-ningen av intjänad pensionsrätt utgår från en beräknad slutlön och är föremål för aktuariella antaganden.

+ Årets räntekostnad på grund av att nuvärdet av pensions-skulden har ökat under året då tiden till utbetalning minskat. För beräkning av årets räntekostnad används aktuell stats-obligationsränta för en löptid motsvarande återstående tid till utbetalning av pensionsskulden. Från och med den tidpunkt åtagandet börjar betalas ut diskonteras återstående delar av förpliktelsen med real statsobligationsränta.


NOTER KONCERNEN

– Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Den för-väntade avkastningen bygger på en bedömning av den hålls avskild för säkerställande av förmånsbaserade pensionsut-fästelser. Tidshorisonten för bedömningen är relaterad till förpliktelsens hela löptid. Förväntad avkastning är reducerad med skatter och administrativa kostnader för förvaltning av tillgångarna.

+/– Eventuell resultatförd del av aktuariella vinster och förluster. Beräknade kostnader för särskild löneskatt periodiseras i en-lighet med samma principer som tillämpas för den underlig-gande pensionskostnaden.

Beräkningen av kostnader och åtaganden med anledning av kon-cernens förmånsbestämda planer är förenad med ett flertal bedöm-ningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan på re-dovisade belopp. En utförligare beskrivning av dessa antaganden och bedömningar lämnas under punkten 20 samt i not K8.

19. SKATTER

Periodens skattekostnad utgörs av aktuell skatt samt uppskjuten skatt. Som aktuell skatt redovisas skatter som hänför sig till perio-dens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds redo-visade värde och dess skattepliktiga värde. Uppskjutna skatter värderas till den skattesats som bedöms vara tillämplig då posten realiseras. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tem-porära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att utnyttjas. Uppskjutna skat-teskulder värderas till nominellt värde.

Skatt redovisas över resultaträkningen eller över övrigt totalre-sultat beroende på var den underliggande transaktionen redovisas. Effekter av förändrade skattesatser redovisas över resultaträkningen.

20. VÄSENTLIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN OM FRAMTIDEN

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper innebär i vissa fall att bedömningar måste göras som får en väsentlig inverkan på redovisade belopp. Redovisade belopp påverkas dessutom i ett an-tal fall av antaganden om framtiden. Sådana antaganden innebär alltid en risk för en justering av det redovisade värdet för tillgångar och skulder. De bedömningar och antaganden som görs speglar alltid på företagsledningens bästa och mest rimliga uppfattning och är kontinuerligt föremål för granskning och validering. Nedan följer en redogörelse över de bedömningar och antaganden som har haft en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Uppgifter om väsentliga antaganden lämnas även i respektive not.

Aktuariell beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner

Beräkningen av koncernens kostnader och förpliktelser för för-månsbestämda pensioner bygger på ett flertal aktuariella, demogra-fiska och finansiella antaganden som har betydande inverkan på re-dovisade belopp. En förteckning över de antaganden som använts vid beräkningen av årets avsättning finns i not K8. Beräkningen

av pensionsförpliktelserna avseende anställda i Sverige bygger på DUS06 som är på marknaden vedertagna antaganden om livs-längd baserade på statistik framtagen av Försäkringsförbundet. Antagandena om framtida löneökningar och inflation bygger på den förväntade långsiktiga utvecklingen. Antagandet om förvän-tad avkastning avseende de förvaltningstillgångar som är avskiljda i bankens pensionskassa och pensionsstiftelse är framtaget genom en analys av långsiktig förväntad avkastning för de olika tillgångs-slagen över den motsvarande förpliktelsens hela löptid. Antagan-det bygger dels på en historisk analys av riskpremien på den svenska aktiemarknaden, dels på prognoser av framtida inflation och riskfri ränta. Antagandet är fastställt efter avdrag för administra-tionskostnader och särskild löneskatt. Beräkningen av förvalt-ningstillgångarnas förväntade avkastning för perioden utgår från tillgångarnas redovisade värde, vilket motsvarar tillgångarnas verkliga värde vid den tidpunkt nuvarande redovisningsprincip först tillämpades, med uppräkning för ackumulerad redovisad förväntad avkastning från tidigare år, periodisering av ackumu-lerade aktuariella vinster/förluster samt justeringar för in- och utbetalningar till planen. Pensionsförpliktelserna diskonteras med en ränta motsvarande räntan för statsobligationer med en löptid som motsvarar återstående tid till utbetalning. Från och med den tidpunkt åtagandet börjar betalas ut diskonteras återstående delar av förpliktelsen med real stats obligationsränta.

Bedömning av nedskrivningsbehov på lån och andra fordringar

Värdet på koncernens fordringar prövas löpande och individuellt för varje fordran. Vid behov skrivs fordran ned till bedömt åter-vinningsvärde. Det uppskattade återvinningsvärdet bygger på en bedömning av motpartens finansiella återbetalningsförmåga och antaganden om realisationsvärdet på eventuella säkerheter. Det slutliga utfallet kan komma att avvika från ursprungliga re-serveringar för kreditförluster. De bedömningar och antaganden som används är föremål för regelbunden kontroll inom ramen för den interna kreditorganisationen. Se vidare i not K2 för en mer utförlig beskrivning av intern riskkontroll och bankens hantering av kreditrisk.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid nedskrivningsprövning av goodwill och immateriella tillgång-ar med obestämbar nyttjandeperiod värderas verksamheten till-gångarna hänför sig till med hjälp av nuvärdesberäkning av fram-tida kassaflöden. Kassaflödesprognoserna bygger på antaganden om verksamhetens tillväxttakt, kostnadsutveckling med mera. De antaganden som prognosperiod och diskonteringsränta bygger på är också av betydelse för utfallet av nedskrivningsprövningen. För att säkerställa tillförlitligheten i tillämpad prognosmetodik och applicerade prognosvärden görs alltid en jämförelse mellan tidigare prognoser och utfall enskilda år. Jämförelsen ligger till grund för anpassningar framåt i tiden.


NOTER KONCERNEN

K2 Risk- och kapitalhantering

Även om den svenska ekonomin under året utvecklats i positiv riktning är osäkerheten kring den globala återhämtningen fortfa-rande betydande. Världsekonomin är i obalans med stora skuld-tyngda ekonomier. Inom euroområdet har flera länder beslutat om kraftiga besparingar i statsbudgeten vilka träder ikraft med början 2011. Så länge obalanserna kvarstår kommer den instabila situationen att fortsätta påverka de finansiella marknaderna. Handelsbankens historiskt låga risktolerans, goda kapitalisering och starka likviditetssituation gör dock banken väl rustad att verka under dessa förutsättningar.

Bankens strikta förhållningssätt till risk innebär att banken med-vetet undviker att delta i affärer med hög risk även om ersättning-en för ögonblicket är hög. Den låga risktoleransen upprätthålls genom en stark riskkultur som är uthållig över tiden och som gäller på alla områden i koncernen. Kreditgivningen har en stark lokal förankring, där den nära kundrelationen verkar för låga kreditrisker. Marknadsrisker i bankens affärsverksamhet tas i allt väsentligt endast som ett led i att lösa kunders placerings- och riskhanteringsbehov. Likviditetssituationen i banken planeras så att affärsverksamheten inte begränsas när störningar inträffar på de finansiella marknaderna.

Det strikta förhållningssättet till risk innebär att banken kan vara en stabil och uthållig affärspartner till kunderna. Det bidrar både till god riskhantering och att en hög servicenivå kan upprätt-hållas även när verksamheten och de marknader banken verkar på utsätts för påfrestningar. Samma principer för bankens inställning till risk gäller i alla länder där banken har verksamhet och är väg-ledande i den fortsatta utlandsexpansionen.

Handelsbanken har under hela finanskrisen haft god tillgång på likviditet. Banken har tillgång till de finansiella marknaderna via sina kort- och långfristiga finansieringsprogram. Centrala Finansavdelningens likviditetsportfölj, som är en del av bankens likviditetsreserv, har en låg riskprofil och består främst av stats-obligationer, säkerställda- och statsgaranterade obligationer. Un-der tredje kvartalet emitterade banken, som första nordiska bank, säkerställda obligationer i USA. Detta möjliggör en ytterligare diversifiering av bankens långfristiga upplåning. Den samlade likvi-ditetsreserven ger en hög motståndskraft mot eventuella störning-ar på de finansiella marknaderna. Vid årsskiftet översteg bankens likviditetsreserv 500 miljarder kronor. Av reserven uppgick likvida tillgångar placerade i centralbanker till 107 miljarder kronor, likvi-da obligationer till 70 miljarder kronor och resterande del utgjor-des av outnyttjat emissionsutrymme av säkerställda obligationer i Stadshypotek. Denna reserv täcker bankens likviditetsbehov i mer än två år utan tillgång till ny marknadsfinansiering.

Bankens kapitalsituation har stärkts under året och banken har haft stabil intjäning. Detta har tillsammans med låga kreditförlus-ter, givet omvärldsförutsättningarna, bidragit till den starka posi-tionen. Vidare har den låga riskprofilen i kreditportföljen lett till lägre kapitalkrav för kreditrisker jämfört med andra banker. Den starka kapitalsituationen är en bra försäkring om den ännu bräck-liga ekonomiska återhämtningen ändras i negativ riktning.

Handelsbanken är en universalbank och har därmed ett brett utbud av olika bank- och försäkringsprodukter. Därigenom upp-kommer en rad olika risker som identifieras, mäts och hanteras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar.

Risker i Handels banken

Beskrivning

Kreditrisk Kreditrisk är risken att banken ska drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kon-traktsenliga förpliktelser.

Marknadsrisk Marknadsriskerna härrör från förändringar i priser och volatiliteter på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränte-risker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker.

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster.

Operativ risk Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga sys-tem eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk.

Försäkringsrisk Risken i en försäkrings utfall, som beror på den försäkrades livslängd eller hälsa.

Fastighetsrisk Risken i prisförändringar på bankens fastighetsinnehav.

Affärsrisk Risken för oväntade resultatförändringar som inte är hänförliga till de ovan beskrivna riskslagen.

Kreditförluster i procent av utlåning 1998–2010


%

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

2010200820062004200220001998



NOTER KONCERNEN

Bankens helhetssyn på sin risk- och kapitalhantering kan beskri-vas i termer av fyra nivåer av riskkontroll och riskhantering:

1. Affärsverksamheten

Banken präglas av en tydlig ansvarsfördelning där varje del av af-färsverksamheten bär det fulla ansvaret för sina affärer och för att riskerna hanteras. Den som bäst känner kunden och marknads-förutsättningarna har bäst möjlighet att bedöma risken och kan också på ett tidigt stadium agera om eventuella problem uppkom-mer. Varje kontor och varje resultatansvarig enhet bär ansvaret för att hantera uppkomna problem. En följd av detta är att det finns starka incitament till hög riskmedvetenhet och till försiktighet i affärsverksamheten.

2. Verksamhetsnära kontroll av riskerna

Ansvarstagandet hos den som tar affärsbeslut kompletteras med en lokal kontroll av riskerna inom de olika affärsområdena och i regionbankerna. Det säkerställer att risktagandet inte blir för stort i den enskilda affären eller i den lokala verksamheten. Den verksamhetsnära riskkontrollen gör riskbedömningar, kontrollerar bland annat limiter och att de enskilda affärerna dokumenteras och utförs på ett sätt som inte medför okända risker. Den verk-samhetsnära riskkontrollen rapporterar till den Centrala Risk-kontrollen samt även till verksamheten.

3. Central kontroll

Behovet av central uppföljning av risk- och kapitalsituationen ökar med graden av decentraliserade affärsbeslut. De centrala kredit- och riskfunktionerna är således en naturlig del av bankens affärs-modell.

Den Centrala Kreditavdelningen förbereder beslut som fattas av styrelsen eller dess kreditkommitté. Den Centrala Kredit-avdelningen säkerställer också att kreditbedömningarna sker på ett enhetligt sätt och att kreditgivningen sker i enlighet med den kreditpolitik styrelsen har beslutat om. Vidare ansvarar den Centrala Kreditavdelningen för identifiering av risker i alla större individuella engagemang och agerar stödjande och rådgivande till den övriga kreditorganisationen.

Den Centrala Riskkontrollen har till uppgift att identifiera, mäta, analysera och rapportera koncernens alla väsentliga risker. Den Centrala Riskkontrollen övervakar också att riskerna och riskhan-teringen lever upp till bankens låga risktolerans. Vidare ansvarar Centrala Riskkontrollen för att det finns en väl avvägd lokal risk-kontroll i affärsområdena och dotterbolagen, att risker mäts på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt och att bankens ledning löpan-de får rapporter och analyser om den aktuella risksituationen.

4. Kapitalplanering

Om Handelsbanken – trots arbetet i de tre beskrivna nivåerna – skulle råka ut för allvarliga förluster, håller banken ett kapital som ska säkerställa bankens fortlevnad även efter extrema händelser. Det är kapitalsituationen bedömd enligt det legala kapitalkravet, som tillsammans med beräkningen av ekonomiskt kapital och stresstester utgör grunderna i kapitalplaneringen. Genom stresstester identifieras vilka åtgärder som behöver förberedas eller genomföras för att kapitaliseringen vid varje tidpunkt ska vara tillfredsställande.

Utöver den formella riskorganisationen har den Centrala Finans-avdelningen ansvar för att koncernen vid varje tidpunkt har en till-fredsställande likviditet och håller beredskap för att snabbt kunna stärka likviditeten vid behov. Likviditetssituationen rapporteras dagligen till CFO och regelbundet till bankens VD och styrelse.

Utöver dessa fyra nivåer av riskhantering granskar såväl compli-ance som interna och externa revisorer verksamheten.

Att banken sedan länge har en väl fungerande riskhantering visar sig bland annat i att banken under lång tid haft lägre kredit-förluster än konkurrenterna och stabil resultatutveckling.

Banken är godkänd för grundmetoden i systemet med intern riskklassificering vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. Från och med den 31 december 2010 tillämpas avancerad metod för kapitalkravsberäkning för delar av portföljerna.

Fyra nivåer av riskhantering

INTERN/EXTERN REVISION

Affärsverksamhet Verksamhetsnära riskkontroll

Central kontroll Kapitalplanering


NOTER KONCERNEN

KREDITRISK

Kreditrisk definieras som risken att banken ska drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser.

I Handelsbankens decentraliserade organisation bär kundansva-rigt kontor det fulla kreditansvaret. Kund- och kreditansvar ligger på kontorschefen, eller den medarbetare på det lokala kontoret som kontorschefen utser. De flesta medarbetare på kontor har personliga beslutandelimiter för krediter eller kreditlimiter för de kunder som de ansvarar för. Vid behov av större krediter finns beslutsinstanser på regional och central nivå. De största kredit-limiterna beslutas av styrelsens kreditkommitté eller av styrelsen i dess helhet, där ärenden har förberetts av den Centrala Kredit-avdelningen. Utan tillstyrkan av kreditansvarigt kontor kan dock ingen kreditansökan processas vidare i banken.

I decentraliseringen ligger också att underlaget för kreditbeslut alltid utarbetas av det kreditansvariga kontoret oavsett om det slutgiltiga beslutet fattas på kontoret, på regional nivå eller på central nivå. Underlaget för kreditbeslut innehåller bland annat allmän och ekonomisk information om kredittagaren, en bedöm-ning av dennes återbetalningsförmåga, värdering av säkerheter, krediter och kreditvillkor. För kredittagare vars sammanlagda krediter överstiger 1 miljon kronor (vid privat bostadsfinansiering 6 miljoner kronor) fattas kreditbeslutet i form av en kreditlimit.

Beviljade kreditlimiter gäller högst ett år. Förlängning sker ge-nom att kontoret utarbetar ett motsvarande underlag som vid en ny kredit och beslutsordningen är densamma.

Handelsbanken är inte en massmarknadsbank utan är selektiv i kundurvalet och kredittagarna ska vara av hög kvalitet. Kvalitets-kravet åsidosätts aldrig till förmån för högre kreditvolymer eller för att erhålla högre avkastning. Av den samlade limitvolymen för kreditexponeringar var 96 procent (95) till kunder med en bedömd återbetalningsförmåga som var normal eller bättre än normal, det vill säga hade en riskklassificering mellan ett och fem i bankens tiogradiga skala för riskklassificering.

Det lokala kontorets nära kontakt med kunden gör också att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella problem. Det medför att banken i många fall kan agera snabbare, innan problemen har blivit stora, än vad som hade varit möjligt vid en mer

centraliserad hantering av problemkrediter. Kontoret har också det fulla ekonomiska ansvaret för kreditgivningen. Kontoret hanterar således de problem som uppstår när en kund brister i betalnings-förmåga och bär eventuella kreditförluster. Vid behov får kontoret stöd från det regionala huvudkontoret och från centrala avdelning-ar. Bankens arbetssätt leder till att alla som gör affärer förknippade med kreditrisk tillägnar sig ett väl etablerat synsätt för sådana risker. Detta synsätt utgör en viktig del av bankens kultur.

Riskklassificeringssystemet

Handelsbankens riskklassificeringssystem består av ett antal olika system, metoder, processer, rutiner och mekanismer som stöder Handelsbankens klassificering och kvantifiering av kreditrisk.

Genom Handelsbankens interna riskklassificeringssystem mäts kreditrisken i all verksamhet på ett tillförlitligt och konsekvent sätt. Riskklassificeringen bygger på bankens interna rating, som grundar sig på kontorets bedömning av varje motparts åter-betalningsförmåga. Ratingen bestäms av risken för finansiella påfrestningar samt av den bedömda motståndskraften vid sådana påfrestningar. Metodiken och klassificeringen bygger på den ratingmodell som tillämpats av banken under flera decennier.

Den interna ratingen är den viktigaste beståndsdelen i bankens modell för att beräkna kapitaltäckning enligt Basel II-regelverket (IRK-modellen). Ratingen är dynamisk, det vill säga den omprö-vas om det finns tecken på att motpartens återbetalningsförmåga har ändrats. Vidare omprövas ratingen med den periodicitet som regelverket föreskriver. I huvudsak görs klassificeringen av den som är ansvarig för att bevilja en kredit.

Centrala Riskkontrollen genomför årligen en mera omfattande utvärdering av systemet och resultatet av utvärderingen rapporte-ras till styrelsen. Utvärderingen innefattar en årlig validering av de riskmått och modeller som tillämpas för riskklassificering. Dess-utom sker en löpande kontroll för att säkerställa att risken mäts på ett tillförlitligt och konsekvent sätt.

Internrevisionen granskar löpande riskklassificeringssystemet och dess användning. Hur banken beräknar, riskklassificerar och kvantifierar risker och validerar de modeller som används för beräkningarna har också varit en viktig del av den prövning som Finansinspektionen gjort i samband med godkännandet av ban-kens tillämpning av internratingmetoden.

Beslutandenivåer för krediter

Andel av antal limiter Andel av limitbelopp

Styrelsen Styrelsens kreditkommitté

Kontor Kreditkommitté utländska filialkontor

Kreditkommitté

Centrala Kreditavdelningen

Kreditutskott

Regionbanker Handels banken International Handels banken Finans Stadshypotek

7% 72%

19%

4%

*

5%

35%

2%

56%

Andel av antal limiter Andel av limitbelopp

StyrelseStyrelse

Kreditkommitté Kreditkommitté

* Flertalet av de krediter som lämnas av Stadshypotek beviljas på kontorsnivå i regionbanksrörelsen.


NOTER KONCERNEN

Metoder för riskklassificeringen

För att kvantifiera bankens kreditrisker beräknas sannolikheten för att kunder ska fallera (probability of default, PD), hur stor exponering banken har om fallissemang inträffar (exposure at default, EAD) och hur stor andel av exponeringen som banken förlorar vid fallissemang (loss given default, LGD). Fallissemang definieras som att motparten är 90 dagar sen med betalning, eller att det redan tidigare än så gjorts en bedömning av att motparten inte kommer att kunna betala kontraktsenligt.

PD-värdet uttrycks som ett procenttal, där ett PD-värde på 0,5 procent statistiskt betyder att en kredittagare av 200 väntas fallera inom ett år. En fallerad kredit betyder inte nödvändigtvis att ban-ken drabbas av förluster eftersom det i de flesta fall finns säkerhet för exponeringen. Dessutom betyder ett fallissemang inte att det är uteslutet att motparten vid något tillfälle kommer att betala.

För företags- och institutsexponeringar översätts den interna ratingen som sätts för varje motpart direkt till en riskklass på en skala mellan 1 och 10. För varje riskklass beräknas en viss genom-snittlig fallissemangssannolikhet (PD). För exponeringar mot stora företag och institutsexponeringar tillämpas standardiserade värden för förlustandelen givet fallissemang (LGD) vilka bestäms av regelverket. Vilket standardiserat värde som får användas styrs av vilken säkerhet som finns för respektive exponering.

Även för hushållsexponeringar utgår riskklassificeringen från den interna rating som åsätts alla kreditkunder. Ratingen över-sätts inte direkt till en riskklass som för företagsexponeringar, utan de olika exponeringarna sorteras i ett antal mindre grupper, beroende på vissa faktorer, som till exempel typ av kredit, betal-ningsskötsel, om det finns en eller flera låntagare med mera. För

var och en av de mindre grupperna beräknas en genomsnittlig fallissemangssannolikhet och baserad på denna sorteras grup-perna in i någon av de tio riskklasserna. Olika modeller används för exponeringar mot privatpersoner respektive för småföretag, men principen är densamma.

För hushållsexponeringar samt, från och med 31 december 2010 för exponeringar mot medelstora företag, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar, bestäms förlustandelen givet fallissemang (LGD) av bankens egen förlusthistorik. För fastighetsexpone-ringar, för medelstora företag, fastighetsbolag och bostadsrätts-föreningar samt för hushållsexponeringar i Sverige tillämpas olika värden beroende på exponeringens belåningsgrad. För övriga exponeringar styrs LGD-värdet av faktorer som kan bero på förekomst och värde av säkerhet, produkt eller liknande.

Riskmåtten (PD, EAD, LGD) används förutom vid kapital-täckningsberäkningen även för prissättning av risk i den enskilda affären och vid beräkning av ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC). Nya krediter som bedöms ha högre risk än normalt avslås oavsett pris och oavsett vilka säkerheter som erbjuds. Den använda metoden medför att bankens historiska förluster får en direkt inverkan på riskberäkningar och kapitalkrav, vilket bidrar till det för banken positiva utfallet av Basel II regelverket.

För företags-, instituts- och hushållsexponeringar återges i dia-grammen hur exponeringen fördelar sig mellan obligationer och andra räntebärande värdepapper respektive lån och övriga pro-dukter. Diagrammen visar hur exponeringarna, exklusive fallerade krediter, fördelar sig mellan olika PD-intervall inom respektive motpartskategori. För de exponeringar som återfinns i ett visst intervall visas hur exponeringarna fördelar sig mellan lån, räntebä-rande värdepapper och övriga typer av produkter. Övriga produkter är till exempel derivat, garantier och kreditlöften. De PD-värden som används är de som tillämpas för den legala kapitaltäcknings-beräkningen. Detta innebär att det finns marginaler i form av konjunktur- och säkerhetsjusteringar i PD-värdena, vilket gör att de förlustnivåer som PD-värdena implicerar blir överskattade av försiktighetsskäl.

Säkerheter

När banken bedömer kreditrisken hos en viss kund bedöms i första hand kredittagarens återbetalningsförmåga. Enligt bankens kredit-politik kan en svag återbetalningsförmåga aldrig kompen seras med att banken erbjuds goda säkerheter.

Säkerheter kan dock reducera bankens förlust väsentligt om kredittagaren inte kan fullfölja sina förpliktelser gentemot banken. Krediter ska därför normalt vara betryggande säkerställda. Så är till exempel fallet med bostadsfinansiering till privatpersoner

Andel exponering per produkttyp per PD intervall exklusive fallerade krediter – Företagsexponeringar

Andel exponering per produkttyp per PD intervall exklusive fallerade krediter – Institutsexponeringar

0

5

10

15

20

25

30

35

<0,05 0,05–0,30 0,30–0,60 0,60–1,00 >1,00 PD, %

Andel av exponering, %

Lån Övriga produkterRäntebärande värdepapper

0

10

20

30

40

50

60

<0,05 0,05–0,30 0,30–0,60 0,60–1,00 >1,00 PD, %



Andel exponering per produkttyp per PD intervall exklusive fallerade krediter – Hushållsexponeringar

0

10

20

30

40

50

60

<0,05 0,05–0,30 0,30–0,60 0,60–1,00 >1,00 PD, %


Lån Övriga produkter


NOTER KONCERNEN

och krediter till fastighetsbolag. Detta gäller även värdepappers-krediter, fakturabelåning, leasingavtal och många andra typer av finansieringar.

Kredit utan säkerhet beviljas främst vid mindre krediter till privatpersoner och vid krediter till större företag med mycket god återbetalningsförmåga. I det senare fallet upprättas som regel särskilda lånevillkor som ger banken rätt till omförhandling eller uppsägning om kredittagarens återbetalningsförmåga skulle för-sämras eller i det fall villkoren på annat sätt bryts.

Då det som regel blir aktuellt att ta säkerheter i anspråk först sedan kredittagaren drabbats av allvarliga betalningssvårigheter inriktas värderingen av säkerheter på det värde säkerheterna för-väntas ha vid en obeståndssituation. För vissa tillgångar kan vär-det påverkas avsevärt vid en obeståndssituation och en därvid framtvingad försäljning.

En stor del av utlåningen till kreditinstitut är så kallade omvän-da repor. En omvänd repa är en återköpstransaktion som innebär att banken repar in (köper) räntebärande värdepapper eller aktier med särskild överenskommelse att värdepapperet ska säljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omvända repor betraktas av banken som säkerställd utlåning.

Under speciella omständigheter kan banken köpa kreditderivat eller finansiella garantier som kreditriskskydd för fordringar. Detta förekommer dock inte inom bankens ordinarie kreditgivning.

Utlåning till allmänheten, säkerhet mnkr 2010 2009

Bostadsfastigheter1 843 019 790 075

Övriga fastigheter 186 347 159 191

Stat, kommun och landsting 72 886 77 824

Borgen 12 219 16 604

Övriga säkerheter 77 138 113 908

Blanco 290 069 319 581

Utlåning till allmänheten 1 481 678 1 477 183

1Inklusive bostadsrätter.

Kreditportföljens fördelning

Bankens kreditportfölj presenteras här med utgångspunkt från sammanställda balansräkningsposter. I not K50 samt i dokumen-tet Pelare 3 2010, avsnitt Kapitalkrav för kreditrisker presenteras även kreditportföljen med kapitaltäckningsregelverket som ut-gångspunkt.

Till skillnad från balansräkningsinformation, där kreditrisk-exponeringar kategoriseras i balansräkningsposter i form av utlå-ning till allmänhet respektive utlåning till kreditinstitut samt off-balanceposter fördelade på produkttyp, kategoriseras kreditriskex-ponering i kapitalkravssammanhang efter de exponeringsklasser som regelverket fastlagt för respektive beräkningsmetod. När begreppet exponering används avses summan av poster i och utanför balansräkningen.

Kreditriskkoncentrationer

Handelsbankens kontor är starkt fokuserade på att etablera långsik-tiga relationer med bra kunder som har hög kreditvärdighet. Om ett kontor identifierar en bra kund ska kontoret kunna göra affär med kunden oavsett om banken som helhet har en stor exponering mot den bransch som kunden representerar. Banken har därmed i sin kreditgivning inte något inbyggt hinder mot att få relativt stora exponeringar i enskilda sektorer. Banken följer och beräknar dock koncentrationsrisker mot olika typer av branscher, geografiska områden eller enskilda större exponeringar. Koncentrationsrisker fångas upp i bankens beräkning av ekonomiskt kapital för kredit-risker och i de stresstester som görs i den samlade kapitalbedöm-ningen. På så sätt säkerställs att banken är väl kapitaliserad med hänsyn till koncentrationsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle bedömas vara för stora har banken både möjlighet och förmåga att reducera riskerna genom olika riskreducerande åtgärder.

Handelsbanken har, utöver bolån, en betydande utlåning till fastighetssektorn (355 miljarder kronor). Med fastighetssektorn avses här alla företag som kreditbedöms som ”fastighetsbolag”. Det är vanligt förekommande att koncerner verksamma i andra branscher har dotterbolag som förvaltar de fastigheter som kon-cernen bedriver sin verksamhet i, och även sådana fastighetsbolag anses här tillhöra fastighetssektorn. Den underliggande kredit-risken i sådana fall är dock således inte enbart fastighetsrelaterad.

En övervägande del av fastighetsutlåningen sker till statliga fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag och annan bostadsre-laterad verksamhet där låntagarna genomgående har mycket hög kreditvärdighet. Inom kategorin icke bostadsrelaterad fastighets-verksamhet har kunderna ett gott driftsnetto och ett starkt kassa-flöde. En stor del av utlåningen till fastighetssektorn är således till bolag med mycket låg sannolikhet för fallissemang. Bankens expo-nering mot fastighetssektorn finns specificerade i tabeller nedan.

Kreditriskexponeringmnkr 2010 2009

Utlåning till allmänheten1 1 481 678 1 477 183

varav omvända repor 9 196 11 544

Utlåning till kreditinstitut2 206 463 168 100

varav omvända repor 90 121 64 701

Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 164 385 163 259

Kreditlöften 240 286 218 826

Övriga åtaganden 2 802 1 971

Garantiförbindelser, krediter 17 751 20 178

Garantiförbindelser, övriga 40 210 48 038

Dokumentkrediter 37 055 42 474

Derivat3 102 283 107 155

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 50 738 105 156

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 68 500 70 846

Summa 2 412 151 2 423 186

1Av detta belopp består 5 424 mnkr (5 728) av utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde via resultaträkningen.2Innehåller ”Övrig utlåning till centralbanker”.3Avser summa positiva marknadsvärden. Om nettingavtal beaktas uppgår exponeringen till 24 052 mnkr (33 759).


NOTER KONCERNEN

Geografisk fördelning 2010

UtlåningÅtaganden

utanför balansräkningen

mnkr Allmänheten Kreditinstitut Derivat Placeringar Garantier Övrigt Totalt

Sverige 1 065 658 89 289 100 058 106 920 27 903 320 114 1 709 942

Norge 173 402 231 24 - 7 173 24 923 205 753

Finland 75 312 44 604 369 - 11 085 17 235 148 605

Danmark 50 400 1 681 120 54 2 394 15 313 69 962

Storbritannien 69 665 1 027 109 - 2 396 18 294 91 491

Tyskland 7 793 402 3 - 4 195 12 050 24 443

Polen 2 314 233 2 - 622 319 3 490

Holland 9 469 7 0 - 134 3 530 13 140

Övriga världen 27 665 68 989 1 598 12 264 2 059 32 750 145 325

Summa 1 481 678 206 463 102 283 119 238 57 961 444 528 2 412 151

Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad 2010 2009

mnkr

Utlåning förebeaktande avreserveringar

Reserveringarför sannolika

kreditförluster

Utlåning efterbeaktande avreserveringar



kreditförluster


Privatpersoner 669 772 -703 669 069 627 463 -664 626 799

varav hypotekslån 526 722 -25 526 697 476 112 -18 476 094

varav övriga lån säkerställda i bostad 80 808 -67 80 741 82 820 -41 82 779

varav övriga lån privatpersoner 62 242 -611 61 631 68 531 -605 67 926

Bostadsrättsföreningar 111 703 -15 111 688 103 431 -15 103 416


Fastighetsförvaltning 355 654 -383 355 271 346 524 -538 345 986

Tillverkningsindustri 55 801 -1 963 53 838 67 740 -2 190 65 550

Handel 32 728 -337 32 391 38 694 -444 38 250

Hotell- och restaurangverksamhet 6 678 -88 6 590 7 667 -24 7 643

Person- och godstransport till sjöss 14 560 -206 14 354 16 730 - 16 730

Övrig transport och kommunikation 38 396 -130 38 266 39 421 -111 39 310

Byggnadsverksamhet 13 460 -174 13 286 13 958 -155 13 803

Elektricitet, gas och vatten 22 152 -14 22 138 22 030 -8 22 022

Jordbruk, jakt och skogsbruk 6 478 -28 6 450 4 652 -23 4 629

Övrig serviceverksamhet 17 388 -226 17 162 18 189 -46 18 143

Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 90 185 -721 89 464 110 025 -370 109 655

Stat och kommun 16 995 - 16 995 21 248 - 21 248

Övrig företagsutlåning 35 320 -208 35 112 44 783 -310 44 473

Summa utlåning till allmänheten, före beaktande av gruppvis reservering 1 487 270 -5 196 1 482 074 1 482 555 -4 898 1 477 657

Gruppvis reservering -396 -474

Summa utlåning till allmänheten 1 481 678 1 477 183

Specifikation Utlåning till allmänheten – Fastighetsförvaltning

2010 2009

mnkr



kreditförluster




kreditförluster


Utlåning i Sverige

Statligt ägda fastighetsbolag 12 269 12 269 6 855 - 6 855

Kommunalt ägda fastighetsbolag 18 797 18 797 18 152 - 18 152

Bostadsfastighetsbolag 67 004 -21 66 983 58 640 -93 58 547


Övrig fastighetsförvaltning 114 236 -167 114 069 119 487 -230 119 257


Total utlåning i Sverige 212 306 -188 212 118 203 134 -323 202 811

Utlåning utanför Sverige

Danmark 5 629 -38 5 591 5 786 -20 5 766

Finland 16 961 - 16 961 21 518 -2 21 516

Norge 64 568 -91 64 477 65 151 -90 65 061

Storbritannien 43 417 -62 43 355 41 397 -103 41 294

Övriga länder 12 773 -4 12 769 9 538 - 9 538

Total utlåning utanför Sverige 143 348 -195 143 153 143 390 -215 143 175

Total utlåning – Fastighetsförvaltning 355 654 -383 355 271 346 524 -538 345 986


NOTER KONCERNEN

Specifikation Utlåning till allmänheten – Fastighetsförvaltning, riskklass och land mnkr

Riskklass Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Övriga världen Total %Ackum

% av total

1 18 389 957 1 004 64 410 525 21 349 6,00% 6%

2 57 289 12 410 5 698 247 3 135 7 284 86 063 24,20% 30%

3 63 627 23 375 7 138 1 029 16 721 4 046 115 936 32,60% 63%

4 43 228 15 782 1 829 2 457 12 667 205 76 168 21,42% 84%

5 19 469 8 076 1 068 1 340 8 079 282 38 314 10,77% 95%

6 6 687 1 693 88 174 1 307 320 10 269 2,89% 98%

7 2 433 1 256 64 248 386 4 4 391 1,23% 99%

8 408 119 25 4 19 70 645 0,18% 99%

9 148 417 4 1 21 0 591 0,17% 99%

Fallissemang 628 483 43 65 672 37 1 928 0,54% 100%

Total 212 306 64 568 16 961 5 629 43 417 12 773 355 654 100%

Specifikation Utlåning till allmänheten – Fastighetsförvaltning

mnkr Total

Bolag ägda av stat och kommun/fastighetsutlåning

garanterad av stat och kommun

Flerbostadshus/bostadsfastighet

Övrig fastighets- förvaltning

Sverige 212 306 32 498 70 397 109 411

Norge 64 568 27 12 758 51 783

Finland 16 961 5 811 2 570 8 580

Danmark 5 629 2 230 3 399

Storbritannien 43 417 14 693 28 724

Övriga världen 12 773 575 12 198

Total 355 654 38 336 103 223 214 095

Motpartsrisk

Motpartsrisker uppkommer när banken har ingått derivatkontrakt, till exempel terminer, swappar eller optioner, eller kontrakt avseende lån av värdepapper med en motpart. Motpartsrisken är att betrakta som en kreditrisk, där exponeringens storlek styrs av marknadsvärdet på kontraktet. I det fall det finns ett positivt värde på kontraktet be-tyder ett fallissemang hos motparten en potentiell förlust för bank-en, på motsvarande sätt som för en kredit.

Vid beräkningen av såväl legalt som ekonomiskt kapital (Econo-mic Capital, EC) beaktas motpartsexponeringarna utifrån de exponeringsbelopp som kapitaltäckningsreglerna ställer upp. Dessa kreditexponeringar behandlas sedan på samma sätt som andra kreditexponeringar vid beräkningen av legalt kapital och vid beräkning av EC för kreditrisker. Kapitaltäckningsreglerna behandlar förutom derivat också repor och aktielån som mot-partsrisker. Vid beräkning av EC behandlas dessa transaktions-typer på motsvarande sätt. Banken tillämpar marknadsvärderings-metoden vid beräkning av exponeringsbeloppet för motpartsris-ker för kapitaltäckningsändamål.

Storleken på motpartsexponeringarna begränsas genom kredit-limitering i den ordinarie kreditprocessen. Exponeringarnas stor-lek kan variera kraftigt med anledning av prisförändringar på den underliggande tillgången. För att beakta risken att exponeringen kan öka görs vid kreditlimiteringen tillägg till värdet på den aktu-ella exponeringen. Tilläggen beräknas med schabloner som beror

av typen av kontrakt och kontraktets löptid. Exponeringarna be-räknas och följs upp dagligen. Motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning, det vill säga kvittning av positiva och negativa värden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart. Banken har som policy att teckna nettningsavtal med alla bankmotparter. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om ställande av säkerheter för nettoexponeringen, vilket ytterligare reducerar kreditrisken. I huvudsak används kontanter som säker-het för dessa transaktioner men även statspapper förekommer. Till följd av den höga andelen kontanter är koncentrationsriskerna i säkerhetsmassan begränsade. I ett begränsat antal av de avtal om säkerställande som banken ingått, förekommer villkor om ratingbaserade tröskelbelopp för Handelsbanken. Villkoren inne-bär att banken måste ställa ytterligare säkerheter till den aktuella motparten i händelse av att bankens externa rating försämras. Vid årsskiftet skulle en nedgradering från AA- till A+ medfört att banken måste ställa ytterligare säkerheter om 13 miljoner kronor (föregående årsskifte noll kronor)

Banken innehar en portfölj av kreditderivat (Credit Default Swaps) vilken endast avser tradingändamål. Värdet av köpt skydd uppgår till 2,8 miljarder kronor (4,5) och värdet av sålt skydd upp-går till 1,6 miljarder kronor (3,9).

Motpartsrisker i derivatkontrakt exklusive schablontillägg för potentiell framtida exponering mnkr 2010 2009

Positivt bruttomarknadsvärde för derivatkontrakt 102 283 107 155

Nettningsvinster 78 231 75 886

Aktuell kvittad exponering 24 052 31 269

Säkerheter 10 706 13 419

Nettokreditexponering för derivat 13 346 17 850


NOTER KONCERNEN

Betalningsrisk

Betalningsrisker uppkommer vid transaktioner där banken full-gjort sina åtaganden i form av en valutaväxling, betalning eller en leverans av värdepapper och samtidigt inte kan kontrollera att motparten fullgjort sina åtaganden mot banken. Riskbeloppet är lika med beloppet för betalningstransaktionen. Betalningsriskerna ingår inte i respektive kunds kreditlimit. De omfattas istället av en separat limit. I normalfallet beviljas limiten för betalningsrisken samtidigt som kreditlimiten. I banken limiteras värdeförändrings-risk vid avistaaffärer som betalningsrisk medan värdeförändrings-risker i derivattransaktioner limiteras som kreditrisk.

Handelsbanken är medlem i CLS (Continuous Linked Settle-ment), som är en global organisation vars syfte är att genomföra säkra valutaväxlingsaffärer. Genom medlemskapet kan banken genomföra valutaaffärer utan betalningsrisk för de valutor och med de motparter som är medlemmar av organisationen.

MARKNADSRISK

Marknadsriskerna härrör från pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker.

Handelsbanken har en restriktiv syn på marknadsrisker. Marknads-risker i bankens affärsverksamhet tas i allt väsentligt endast som ett led i att lösa kunders placerings- och riskhanteringsbehov.

I en universalbank som Handelsbanken uppstår marknadsrisker till följd av att bankens kunder efterfrågar tjänster som kräver att banken har en flexibel finansiering. Samtidigt kan banken finansiera sig på andra marknader än där den har sin utlåning i syfte att diversi-fiera finansieringskällorna. Dessutom förvaltar den Centrala Finans-avdelningen en likviditetsportfölj som med kort varsel kan omsättas till likviditet i samband med eventuella störningar på marknaden. Portföljen säkerställer också koncernens betalningar i den dagliga clearingverksamheten och är en del av bankens likviditetsreserv.

För att möta kunders efterfrågan på finansiella instrument med exponering mot ränte-, valuta-, aktie- eller råvarumarknaderna kan det krävas att banken håller ett visst lager. Denna situation uppstår exempelvis när banken har åtaganden mot marknaden att ställa priser, så kallad market maker, i finansiella instrument. Vidare har banken betydande affärsflöden vilket innebär att det är rationellt för banken att utnyttja möjliga skalfördelar.

Bankens limitsystem begränsar hur stor exponeringen mot marknaden får vara. Mätmetoder och limiter för marknadsriskerna fastställs av styrelsen. Limiterna fördelas i koncernen av VD och CFO som även beslutar om kompletterande riskmått och närmare riktlinjer. Marknadsriskerna och utnyttjande av limiter rapporteras löpande till CFO, VD och styrelsen.

Affärsverksamhetens marknadsrisker uppstår och hanteras huvudsakligen i Handelsbanken Capital Markets, på Centrala Finansavdelningen och i Handelsbanken Liv. Marknadsriskerna i Handelsbanken Liv behandlas i ett särskilt avsnitt. De upplysningar som lämnas i detta avsnitt avser således riskerna exklusive Handels-banken Liv.

Riskmätning

Marknadsrisken mäts på flera sätt inom koncernen. Huvudsak-ligen används stressmått som visar vilka värdeförändringar som uppstår av fördefinierade förändringar i priser och volatiliteter. Dessutom används Value at Risk (VaR). VaR uttrycker i kronor de förluster som kan uppstå i riskpositioner på grund av rörelser i un-derliggande marknader över en specificerad innehavsperiod och en given konfidensnivå. VaR-metoden medför att olika riskslag kan behandlas på ett enhetligt sätt, vilket möjliggör en jämförelse mel-lan riskslag och att de kan aggregeras till en total marknadsrisk.

Beslutandenivåer och uppföljning av marknadsrisk

Handelsbanken Capital Markets

Styrelsen beslutar om limiter per riskslag

VD fördelar limiter och riktlinjer

CFO har löpande ansvar och beslutar om kompletterande riskmått

Central riskkontroll

Lokal riskkontroll

Handels banken Liv Centrala Finansavdelningen Övriga

RISK-KOMMITTÉ

LIKVIDITETS-KOMMITTÉ

VÄRDERINGS-KOMMITTÉ


NOTER KONCERNEN

Risken i Handelsbanken Capital Markets mätt som VaR

För Handelsbanken Capital Markets beräknas VaR för de enskil-da riskslagen och på portföljnivå med 99 procent konfidensnivå och innehavsperiod på en dag. Beräkningarna bygger på historisk simulering och mäter effekten på den aktuella portföljen, omvär-derad med det senaste årets dagliga ränte-, pris- och volatilitets-förändringar. Den använda modellen implicerar att var hundrade handelsdag förväntas en förlust som överstiger VaR att inträffa.

VaR för portföljen i Handelsbanken Capital Markets var i genomsnitt 30 miljoner kronor (38) under året. VaR fluktuerade mellan som högst 59 (72) och som lägst 13 miljoner kronor (13).

Eftersom VaR bygger på modellantaganden är det viktigt att fortlöpande verifiera modellens aktualitet. Av den anledningen utvärderas VaR regelbundet med så kallad backtestning. I sådana tester kontrolleras antalet dagar då den verkliga förlusten över-steg det beräknade VaR-måttet. Backtestningen utförs både på verkligt resultat och på hypotetiskt resultat. Det sistnämnda mäter utfallet om portföljen hade varit oförändrad under inne-havsperioden.

En VaR-modell med 99 procents konfidensnivå implicerar att resultatet förväntas vara sämre än uppmätt VaR vid två till tre tillfällen per år. Överstiger observerat antal tillfällen de förvän-

VaR för tradingportföljen, Handelsbanken Capital Markets

Total Aktier Räntor Valuta

mnkr 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Genomsnitt 30 38 9 12 29 32 9 13

Maximum 59 72 22 40 64 61 18 24

Minimum 13 13 3 3 11 14 2 4

Årsskifte 31 32 5 13 31 34 4 11

VaR och hypotetiskt resultat 2010 av tradingportföljen, Handelsbanken Capital Markets

mnkr

Hypotetiskt resultat Value at Risk

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

DecNovOktSepAugJulJunMajAprMarFebJan

tade finns risk för att modellen underskattar den verkliga risken. Under 2010 vad det hypotetiska resultatet aldrig sämre än VaR.

Modellen fångar inte alltid in risker vid extrema marknads-rörelser, vilket till viss mån har karaktäriserat det gångna året. Beräkningarna kompletteras därför med regelbundna stresstester där portföljerna testas mot scenarier som grundar sig på alla hän-delser på de finansiella marknaderna under perioden 1994–2010. Testerna för år 2010 visar att portföljerna som mest kunde för-lora 90 miljoner kronor med de vid var tid faktiska positionerna och alla de historiska marknadshändelserna. Vid en jämförelse med VaR för de aktuella dagarna för de hypotetiskt värsta utfal-len i stresstestet framgår att utfallet i stresstesterna varit upp till tre gånger så stora som verkligt VaR.

Värsta utfall i stresstest av tradingportföljen, Handelsbanken Capital Markets

mnkr Värsta utfall scenario-test

Genomsnitt 62

Maximum 90

Minimum 33

Årsskifte 81


NOTER KONCERNEN

Ränterisk

Ränterisken uppstår främst inom Handelsbanken Capital Markets, Centrala Finansavdelningen och i utlåningsverksamheten. I den senare uppstår ränterisken som ett resultat av att utlåningen delvis löper med längre räntebindningstid än finansieringen. Ränterisk hanteras till stor del genom att banken ingår avtal om ränteswap-par. Generellt gäller att ränterisken i allt väsentligt tas i marknader som kännetecknas av god likviditet.

Ränterisken mäts på olika sätt inom banken. I Handelsbanken Capital Markets portföljer mäts risken med VaR och andra risk-mått som kompletteras med olika stresscenarier. Den icke-linjära ränterisken, exempelvis en del av risken i ränteoptioner, mäts och limiteras med fördefinierade stresscenarier som uttrycks i matriser. Det innebär att risken mäts som förändringar i underliggande marknadsräntor och volatiliteter.

För övriga enheter, och för den aggregerade ränterisken i kon-cernen, mäts ränterisken som effekten på verkligt värde vid ett

kraftigt momentant parallellskift av samtliga räntor. Vid årsskiftet uppgick bankens ränterisk, mätt som det sämsta utfallet vid ett parallellskift uppåt eller nedåt av avkastningskurvan med en procentenhet, till -696 miljoner kronor (-866). Detta riskmått omfattar såväl marknadsvärderade som icke marknadsvärderade räntebärande poster och är därför inte lämpligt för att bedöma effekter på balans- och resultaträkningen. Det tar inte hänsyn till det egna kapital som banken håller och beaktar inte heller bank-ens möjligheter att anpassa sig till förändrade räntenivåer.

Den specifika ränterisken mäts och limiteras med känsligheten för förändringar i kreditspreadar. Den mäts med olika ratingklas-ser som grund och beräknas som marknadsvärdeförändring för sämsta utfall vid +/- en baspunkts parallellförändring av kredit-spreadarna, det vill säga skillnaden mellan det aktuella innehavets ränta och räntan på en statsobligation med motsvarande löptid, mot varje enskild motpart. Total specifik ränterisk uppgick vid årsskiftet till cirka 8 miljoner kronor (9).

Räntebindningstider för koncernens tillgångar och skulder 2010

mnkrUpp till

3 månader 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år 5 år– Totalt

Tillgångar

Utlåning 1 114 802 56 114 64 664 230 852 34 694 1 501 126

Banker och andra finansinstitut 242 748 1 360 173 64 178 244 523

Obligationer med mera 35 293 9 795 1 938 58 137 20 430 125 593

Summa tillgångar 1 392 843 67 269 66 775 289 053 55 302 1 871 242

Skulder

Inlåning -518 725 -5 443 -1 935 -5 211 -14 267 -545 581

Banker och andra finansinstitut -209 311 -4 431 -1 000 -1 094 -10 342 -226 178

Emitterade värdepapper -364 673 -103 815 -31 424 -457 846 -49 723 -1 007 481

Övriga skulder -299 -117 0 -28 983 -4 174 -33 573

Summa skulder -1 093 008 -113 806 -34 359 -493 134 -78 506 -1 812 813

Poster utanför balansräkningen -103 601 -35 688 32 073 162 719 -2 491 53 012

Skillnad mellan tillgångar och skulder inklusive poster utanför balansräkningen 196 234 -82 225 64 489 -41 362 -25 695 111 441

Tabellen visar räntebindningstiden för koncernens ränterelaterade tillgångar och skulder per 2010-12-31, rapporterade per affärsdag. Icke räntebärande tillgångar och skulder har exkluderats.

Räntebindningstider för koncernens tillgångar och skulder 2009

mnkrUpp till

3 månader 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år 5 år– Totalt

Tillgångar

Utlåning 1 142 208 69 591 68 406 185 161 43 246 1 508 611

Banker och andra finansinstitut 202 918 2 015 69 140 208 205 349

Obligationer med mera 93 619 4 744 3 070 60 236 24 054 185 723

Summa tillgångar 1 438 745 76 349 71 544 245 536 67 508 1 899 683

Skulder

Inlåning -522 389 -4 865 -2 348 -7 453 -18 784 -555 839

Banker och andra finansinstitut -195 729 -11 130 -2 077 -2 102 -3 321 -214 360

Emitterade värdepapper -450 719 -49 842 -88 285 -373 847 -56 979 -1 019 674

Övriga skulder 338 -997 -53 -13 063 -11 726 -25 500

Summa skulder -1 168 500 -66 834 -92 763 -396 465 -90 810 -1 815 373

Poster utanför balansräkningen -140 319 -37 327 54 906 170 302 -6 611 40 951

Skillnad mellan tillgångar och skulder inklusive poster utanför balansräkningen 129 926 -27 812 33 687 19 374 -29 913 125 261

Tabellen visar räntebindningstiden för koncernens ränterelaterade tillgångar och skulder per 2009-12-31, rapporterade per affärsdag. Icke räntebärande tillgångar och skulder har exkluderats.


NOTER KONCERNEN

Aktiekursrisk

Bankens aktiekursrisk uppstår framförallt i bankens egna aktieinne-hav och i Handelsbanken Capital Markets. Handelsbanken Capital Markets är market maker för strukturerade produkter, vilket ger upphov till aktiekursrisk, såväl linjär som icke-linjär. I samband med dessa kundgenererade affärer uppkommer en viss egen posi-tionstagning. Omfattningen begränsas av de limiter som bankens styrelse har beslutat. Banken limiterar och mäter aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets med matriser. Fördelen med metoden är att den fångar upp aktiekursrisken inklusive den icke-linjära risken på ett ändamålsenligt sätt. VaR såväl som andra risk-mått och stresscenarier används som ett komplement i mätningen av aktiekursrisken.

Tabellen visar risken i aktiepositionerna vid hypotetiska föränd-ringar i underliggande priser och volatiliteter vid årsskiftet.

Valutakursrisk

Bankens valutakursexponering uppstår främst till följd av kund-driven intradaghandel på de internationella valutamarknaderna. Handeln bedrivs inom Handelsbanken Capital Markets. För

Aktiekursrisk 31 december 2010 Förändring i volatilitet

mnkr -25% 0% 25%

Förändring i aktiepris 2010 2009 2010 2009 2010 2009

10% 562 408 584 442 617 478

-10% -573 -468 -562 -474 -541 -475

valutakursrisken har styrelsen fastställt VaR-limiter. En viss valu-taexponering uppstår även i den vanliga bankrörelsen som ett led i hantering av kundflöden. För dessa har styrelsen valt att allokera mindre positionslimiter. Valutakursrisken var -58 miljoner kronor (-27), mätt som en påverkan på bankens resultat vid en momen-tan förändring av kronan med 5 procent. Känsligheten vid en kronförändring i någon enskild valuta översteg inte den samlade valutakursrisken.

Råvaruprisrisk

Exponering i råvarurelaterade instrument uppkommer till följd av kunddriven handel på de internationella råvarumarknaderna. Råvaruprisrisken utgör en liten del av bankens totala marknadsrisk. Handeln med råvaror bedrivs uteslutande inom Handelsbanken Capital Markets. Råvaruprisrisk, såväl linjär som icke-linjär, mäts som absolutsumman av risken för alla råvaror där banken har ex-ponering. Råvaruprisrisken var vid årsskiftet -36 miljoner kronor (-55), mätt som den maximala förlusten vid prisförändringar på 20 procent i underliggande råvaror och volatilitetsförändringar på 35 procent.


NOTER KONCERNEN

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

mnkr

Jan-11Feb-11

Mar-11Apr-1

1Maj-11

Jun-11Jul-11

Aug-11Sep-11

Okt-11Nov-1

1Dec-11

Jan-12

Stresstest av likviditeten i SEK inklusive likviditetsskapande åtgärder

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk är risken för att banken inte kan fullgöra sina betalnings- förpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster.

Banken har – trots tidvis pressade marknader under året – haft god tillgång till finansiering. Det är en konsekvens av bankens förebyggande arbete med risker i bankens finansiering och likvidi-tetshantering. Situationen har underlättats av att banken tidigt diversifierat finansieringen med avseende på marknad, valuta, finansieringsprogram och antalet investerare. Detta har minskat bankens sårbarhet mot marknadsstörningar. Handelsbankens förtroende på marknaden är högt. Nedanstående graf, som visar Handelsbankens CDS-spread jämfört med de största bank- och försäkringsemittenterna i Europa, illustrerar att banken åsätts en låg kreditrisk i fundingmarknaden.

Under 2010 har bankens arbete med att förbereda inför kom-mande regelverk inom likviditetsområdet fortsatt. Riskhanteringen har centraliserats till den Centrala Finansavdelningen, vilket stärker kontrollen av risken och optimerar bankens finansiering. Organisationsförändringen möjliggör en effektiv hantering utifrån den utökade kravbilden. Prissättning av likviditetsrisk är en integrerad del i bankens interna räntesättning.

Likviditeten planeras för att banken ska kunna klara sig under minst en tolvmånadersperiod utan att låna upp nya pengar på de finansiella marknaderna. Bankens totala likviditetsreserv, där Centrala Finansavdelningens likviditetsportfölj ingår, består dels av tillgodohavande i centralbanker, dels av tillgångar som är be-låningsbara i centralbanker och som därmed med kort varsel och med säkerhet kan omvandlas till likviditet. Vid årets slut översteg likviditetsreserven 500 miljarder kronor. Av reserven uppgick lik-vida tillgångar placerade i centralbanker till 107 miljarder kronor, likvida obligationer till 70 miljarder kronor och resterande del ut-gjordes av outnyttjat emissionsutrymme av säkerställda obligatio-ner i Stadshypotek. Denna reserv täcker bankens likviditetsbehov i mer än två år utan tillgång till marknadsfinansiering.

Banken har att hantera en stor mängd in- och utgående kassa-flöden varje dag. Gapet mellan in- och utgående kassaflöden begränsas med limiter. I syfte att parera skillnaderna mellan förväntade in- och utgående kassaflöden planerar banken sin likviditet bland annat genom att hålla likviditetsreserver och låna upp medel på de finansiella marknaderna. Likviditetsplaneringen bygger på en analys av kassaflöden för olika löptider oavsett valuta och av kassaflödena i respektive valuta i vilka banken har väsent-liga åtaganden. Generellt gäller att exponeringen tillåts vara större i valutor med hög likviditet än i valutor där likviditeten är låg. Gapanalysen kompletteras också med scenariotester där effekten på likviditeten stressas och analyseras under antaganden om till ex-empel kraftigt reducerade inlåningsvolymer, ett ökat utnyttjande av kreditlöften och att det inte går att finansiera sig på de finan-siella marknaderna.

Diagrammet nedan visar ett stresstest av kassaflöden under vissa antaganden. Till exempel antas att banken inte kan finansiera sig på de finansiella marknaderna samtidigt som 10 procent av inlåningen från allmänheten försvinner. Vidare antas att banken fortsätter att bedriva sin kärnverksamhet, det vill säga att den

0

50

100

150

200

Baspunkter

ITRAXX Financials 5 år SHB CDS 5 år Källa: Ecowin, Bloomberg

Dec-06Mar-0

7Jun-07

Sep-07Dec-07

Mar-08

Jun-08Sep-08

Dec-08Mar-0

9Jun-09

Sep-09Dec-09

Mar-10

Jun-10Sep-10

Dec-10

Handelsbankens 5-åriga CDS spread jämfört med ITRAXX Financials 2007–2010

ITRAXX Financials är ett index över CDS-spreadarna för de 25 största obligationsemittenterna inom bank- och försäkringssektorn i Europa och beskriver den genomsnittliga premie som en investerare kräver för att acceptera kreditrisk på bolagen.


NOTER KONCERNEN

OPERATIV RISK

Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk.

Operativ risk förekommer i all verksamhet inom Handelsbanken och ansvaret för löpande identifiering, styrning och kontroll av risken är en tydlig och integrerad del av chefsansvaret på alla nivåer. Bankens decentraliserade arbetssätt främjar en kostnadsmedveten-het som medför vaksamhet mot potentiella förlustrisker i dagliga rutiner och händelser.

Utöver ansvaret för operativa risker hos respektive chef finns särskilt ansvariga för informationssäkerhet och fysisk säkerhet med rapporteringsskyldighet direkt till VD.

Den Centrala Riskkontrollen har det övergripande ansvaret för de metoder som används för att identifiera och kvantifiera opera-tiva risker och för att övervaka och rapportera dessa till ledningen och styrelsen.

Som ett stöd för identifiering, hantering och bedömning av operativa risker har banken ett rapporteringssystem för operativa incidenter och förluster. Rapporterna granskas och ett stort arbete läggs ned på att händelsen inte ska upprepas.

Utöver den löpande kontrollen av operativa risker utför alla huvud-avdelningar, regionbanker och dotterbolag årligen en självutvär-dering av operativa risker. Genomgången syftar till att identifiera operativa risker och att kvantifiera de förluster som kan uppstå. Efter genomgången föreslås åtgärder som ska vidtas för att reducera riskerna. En övergripande genomgång av koncernens opera tiva risk er görs två gånger per år av cheferna för regionbanker, huvud-avdelningar och dotterbolag. Utfallet av denna genomgång rappor-teras till CFO, VD och styrelsen.

Nya och större förändringar av produkter, tjänster och IT-system genomgår en riskanalys som omfattar operativ risk.

För att hantera allvarliga störningar finns kris- och kontinuitets-planer på plats i alla delar av koncernen.

Handelsbanken använder schablonmetoden för att beräkna kapi-talkravet för operativa risker. Kapitalkravet enligt schablonmetoden beräknas genom att en i regelverket bestämd faktor multipliceras med den genomsnittliga rörelseintäkten. Olika faktorer tillämpas för olika affärssegment.

Det totala kapitalkravet för operativa risker för hela Handelsbanks-koncernen uppgick vid utgången av 2010 till 3 849 miljoner kronor (3 484).

Avser marknadsfördelning 2010-12-31 för emitterade värdepapper och finansiering från kreditinstitut med en återstående löptid över ett år.

USA 9,9% (10)

Sverige 64% (66)

Asien 0,5% (0)

Europa 25,6% (23)

Långfristig finansiering per marknad 2010

Avser marknadsfördelning 2010-12-31 för emitterade värdepapper och finansiering från kreditinstitut med en återstående löptid under ett år.

USA 44% (27)

Sverige 19% (41)

Asien 1% (2)

Europa 36% (31)

Kortfristig finansiering per marknad 2010

tidsbundna in- och utlåningen till hushåll och företag förlängs vid förfall. Samtidigt beaktas att Centrala Finansavdelningens likviditetsportfölj med full säkerhet kan ge ett omedelbart tillskott av likviditet genom belåning i centralbanker och att banken även i övrigt har betydande reserver som snabbt kan tas i anspråk.

Den kortfristiga upplåningen säkerställs genom certifikatpro-gram i Sverige, USA och Europa. Dessa program kompletteras med upplåning på den internationella interbankmarknaden. Den långfristiga upplåningen sker i huvudsak med emissioner av säker-ställda obligationer i svenska kronor och utnyttjande av andra upp-låningsprogram i banken. Den totala programvolymen uppgår till 1 311 miljarder kronor där 890 miljarder kronor är outnyttjat. Un-der tredje kvartalet har banken som första nor diska bank emitterat säkerställda obligationer till ett värde av 1,6 miljarder dollar i USA. Detta möjliggör en ytterligare diversifiering av bank ens långfristiga upplåning. I den mån koncentrationen i upplåningsportföljen eller förfallostrukturen kan antas medföra för hög risk säkerställer Centrala Finansavdelningen att koncentrationen reduceras eller att balansräkningens förfallostruktur ändras. Förfallostrukturen på de långsiktiga skulderna förlängdes exempelvis innan krisen på de fi-nansiella marknaderna bröt ut. Banken har också trots turbulensen på de finansiella marknaderna kontinuerligt emitterat värdepapper, företrädesvis certifikat, obligationer och säkerställda obligationer. Under året emitterades långsiktig finansiering till ett belopp mot-svarande cirka 236 miljarder kronor.


NOTER KONCERNEN

RISKER I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

Risken i försäkringsrörelsen består främst av marknadsrisker och försäkringsrisker.

Riskerna i Handelsbanken Liv består främst av marknadsrisker och försäkringsrisker. Marknadsriskerna uppstår i förvaltningen av tillgångarna och av att värderingen av bolagets åtaganden är käns-lig för ränteförändringar. Målet med förvaltningen är att trygga bolagets åtaganden gentemot försäkringstagarna med låga förvalt-ningskostnader. Den huvudsakliga marknadsrisken i tillgångsför-valtningen är ränterisken. Försäkringsrisken är osäkerheten i en försäkrings utfall som beror på den försäkrades liv eller hälsa.

Styrelsen i Handelsbanken Liv fastställer placeringsriktlinjer som anger ramarna för tillgångsförvaltningen och styr expone-ringen i de olika tillåtna tillgångsslagen. Marknadsriskerna i Handelsbanken Liv följs dagligen upp genom att riskexpone-ringen stäms av i förhållande till ett av styrelsen i Handelsbanken angivet belopp. Vid sidan av detta följs också bolagets solvens- och trafikljussituation upp. Försäkringsrörelsen rapporterar sina mark-nads-, försäkrings- och operativa risker till försäkringsbolagets styrelse och VD, Handelsbankens Centrala Riskkontroll och till bankens CFO, VD och styrelse.

Likviditetsrisken i försäkringsrörelsen är risken för att bolaget inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, eller att bolaget inte kan sälja värdepapper till acceptabla priser. Denna risk är begränsad genom att huvuddelen av placerings-tillgångarna placeras i marknadsnoterade värdepapper med god likviditet.

Den totala marknadsrisken i Handelsbanken Liv beräknas med VaR på 99,5 procent konfidensnivå och ett kvartals innehavsperiod. VaR-måttet inkluderar såväl ränte- som aktiekursrisk. Vid årsskiftet uppgick VaR till 838 (977) miljoner kronor.

Försäkringsriskerna inom Handelsbanken Liv uppkommer på grund av osäkerhet i antagandena om:

En försäkring kan innehålla kombinationer av dessa fyra fakto-rer. Den ökade livslängden i Sverige får konsekvenser för för-säkringsbolagets framtida åtaganden för pensionsförsäkringar. Handelsbanken Liv gjorde under 2009 avsättningar på 142 mil-joner kronor för att täcka framtida förluster för ökad livslängd. Avsättningen gjordes i samband med att bolaget övergick till nya livslängdsantaganden enligt den så kallade DUS06, vilken är standard i branschen. Under 2010 har avsättningen ökat till 146 miljoner kronor. Skulle dödligheten generellt bli 10 procent lägre än antagandet är nuvärdet av de tillkommande förlusterna cirka 53 miljoner kronor.

För den stora delen av Handelsbanken Livs riskprodukter som försäkrar ekonomisk kompensation vid dödsfall är prissättningen ettårig och kan förändras ensidigt av bolaget från år till år. Ett felaktigt dödlighetsantagande kan därför korrigeras med relativt snabb verkan. När det gäller sjukförsäkringarna kan förändring-arna vara större mellan åren, vilket kan bidra till variation i riskresultatet. Även dessa premier kan dock i allmänhet justeras årligen, vilket gör att bolaget kan kompensera sig för förändringarna.

En betydande del av Handelsbanken Livs försäkringar är teck-nade av mindre företag och privatpersoner. Någon riskkoncentra-tion när det gäller försäkringsrisker, utöver att riskerna har sin tyngdpunkt i Sverige, finns inte.

MODELL FÖR EKONOMISKT KAPITAL

Handelsbankens modell för beräkning av ekonomiskt kapital fångar i ett mått koncernens samlade risker och anger det kapital som med en mycket hög sannolikhet ska täcka oväntade förluster eller värdeminskningar.

Den Centrala Riskkontrollen har ansvaret för att bedriva en hel-täckande bevakning av koncernens olika risker. Ett viktigt instru-ment i den bevakningen är bankens modell för ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) som är en viktig del i planeringen för att koncernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med kapital i förhål-lande till koncernens samtliga risker. Koncernperspektivet innebär således att det ekonomiska kapitalet även innefattar risker i försäk-ringsrörelsen och risker i bankens pensionsåtaganden.

Beräkningen av EC görs med ett års tidshorisont och en kon-fidensnivå som speglar en acceptabel risknivå och önskad rating. Styrelsen har beslutat att beräkningen av ekonomiskt kapital ska göras på 99,97 procent konfidensnivå. EC utgör skillnaden mel-lan utfallet under ett genomsnittligt år – med positivt resultat och god värdeutveckling av bankens tillgångar – och utfallet vid den extrema chocken vid 99,97 procent konfidensnivå.

I sammanräkningen av EC beaktas diversifieringseffekter mellan de olika riskslagen. Kapitalbehovet för samtliga risker är således lägre än summan av det ekonomiska kapitalet för varje individuell risk för sig, eftersom riskerna delvis är oberoende av varandra.

Det kapital och andra finansiella resurser som utgör en buffert som kan absorbera negativa utfall benämns tillgängliga finansiella resurser (Available Financial Resources, AFR). AFR är Handels-bankens eget kapital och en uppskattning av andra tillgängliga finansiella värden i och utanför balansräkningen som är tillgäng-liga med ett års tidshorisont.

Koncernen arbetar med ett aktieägarperspektiv på risk- och kapitalsituationen. Genom modellen för ekonomiskt kapital fås en samlad bild av koncernen som ger förutsättningar för att opti-mera risk- och kapitalsituationen utifrån aktieägarens perspektiv. Utfallet från beräkningarna spelar en allt viktigare roll i den inter-na styrningen av banken och när nya affärer eller strukturföränd-ringar övervägs.

Kreditrisken är beräknad med hjälp av en simulering av utfall avseende fallissemang för koncernens samtliga motparter och exponeringar.

Marknadsriskerna består av tradingrisker, ränterisk i bankverk-samheten, marknadsrisker i försäkringsrörelsen och av risken för värdeförluster i egna aktieinnehav.

Risken i pensionsåtagandena består i huvudsak av risken för att de värden som finns inom ramen för tryggandet av bankens pen-sionsåtaganden ska minska. Huvuddelen av pensionsåtagandena finns i Sverige och tryggas där i en pensionsstiftelse och försäkras i en tjänstepensionskassa.

De icke finansiella riskerna består av operativ risk, affärsrisk, fastighetsrisk och försäkringsrisk. Affärsrisken är relaterad till oväntade resultatförändringar inom respektive affärsområde som kan uppstå. Som exempel uppstår detta då efterfrågan eller kon-kurrensen förändras på ett oväntat sätt, med minskade volymer och pressade marginaler som följd. Fastighetsrisken fångar risken att de fastigheter som banken äger faller i värde.

EC uppgick vid årsskiftet till 65 (60) miljarder kronor, där kredit-riskerna står för huvuddelen av den totala risken. Den av styrelsen fastställda målsättningen är att kvoten mellan AFR och EC ska överstiga 120 procent. Kvoten var vid årsskiftet 208 procent (211),


NOTER KONCERNEN

vilket visar att banken är väl kapitaliserad i förhållande till sina totala risker. Finansinspektionen har inom ramen för sin samlade kapitalbedömning av banken kommit till samma slutsats.

Den redovisade risk- och kapitalsituationen är en ögonblicks-bild, även om det i riskberäkningarna ingår säkerhetsmarginaler för variationer i konjunkturen. För en slutlig bedömning av kon-cernens kapitalbehov måste också hänsyn tas till den stress- och scenarioanalys som genomförs inom ramen för bankens kapital-planering.

Sammanställning av AFR och EC inklusive diversifiering, 31 december 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

mdkr

Kreditrisk

Risk i pensionsåtagandenIcke-finansiella risker

Marknadsrisk

AFR EC

med koncernens låga risktolerans. Kapitalplanen innehåller också förslag på hur kapitalsituationen ska kunna behållas på en till-fredsställande nivå i ett starkt negativt omvärldsscenario; både utifrån ett reglerings- och aktieägarperspektiv.

Kapitalplaneringen är uppdelad i ett kortsiktigt och ett medel-långt till långsiktigt prognosarbete.

Den del av kapitalplaneringen som utgörs av kortsiktiga progno-ser på upp till två års sikt är främst inriktad på att bedöma rådande resultatutveckling och utveckling av kapitalkravet. Prognosarbetet är nödvändigt för att löpande kunna anpassa kapitalbasens storlek och sammansättning.

Kapitalplaneringen görs genom en löpande analys av volym-, risk- och resultatutvecklingen samt genom bevakning av händelser som kan påverka kapitalbehovet och kapitalmängden. Det kort-siktiga prognosarbetet omfattar alla delkomponenter som utgör koncernens kapitalbas. I detta arbete ingår också att i ett kortsik-tigt perspektiv utföra olika känslighetsanalyser av den förväntade utvecklingen av kapitalkravet och kapitalbasen för att vid behov vara beredd att påverka kapitalbasens storlek och sammansättning genom till exempel marknadsoperationer.

Resultatet av den kortsiktiga analysen utgör grunden för de eventuella kapitaloperationer som genomförs och resultatet rap-porteras löpande till CFO och vid behov till VD och styrelsen. Analysen utgår från ett försiktigt grundscenario med beslutspunk-ter i närtid om hur den befintliga intjäningsförmågan klarar av att bära olika volymförändringar, och vilka effekter som uppkommer av potentiella kapitaloperationer.

Den del av kapitalplaneringen som utgörs av medellånga till långsiktiga prognoser syftar till att säkerställa dels att de lagstad-gade kapitalkraven uppfylls, dels att koncernens AFR vid varje tid-punkt med marginal täcker alla risker beräknade enligt modellen för ekonomiskt kapital. Syftet är att prognostisera den förväntade utvecklingen och bedöma huruvida bankens motståndskraft är tillfredsställande i olika scenarier. Planeringsperioden är minst fem år och beaktar utvecklingen av hela koncernen.

Även i detta prognosarbete utförs kontinuerligt scenario- och stresstester. Basen för kapitalprognosen är ett grundscenario som ges av den förväntade utvecklingen under de kommande fem åren beträffande resultat, volymtillväxt, finansiella antaganden som exempelvis kreditförluster samt utveckling på aktie-, fastighets- och räntemarknaden. Grundscenariot ställs sedan mot utfallen i ett antal konjunktur- och krisscenarion. Stresscenarierna har fastställts efter analys av de historiska sambanden mellan olika makroekonomiska variablers påverkan på de finansiella markna-derna och har valts utifrån de scenarion som kan förväntas påverka Handelsbanken mest negativt.

Resultatet av den interna kapitalutvärderingen rapporteras kvartals vis till styrelsen.

Primärkapitalrelationen enligt Basel II uppgick vid utgången av 2010 till 16,5 procent och översteg därmed bankens långsiktiga mål på 9–11 procent.

KAPITALPLANERING

Handelsbankens kapitalplanering syftar till att säkerställa att koncernen vid varje tidpunkt har tillgängliga finansiella resurser och att kapitalet har rätt sammansättning. Kapitalbehovet är en funktion av koncernens förväntade utveckling, rörelseregelverket, Handelsbankens modell för ekonomiskt kapital och av stresstester. Bankens kapitalbehov och kapitalsituation rapporteras veckovis till CFO och minst kvartalsvis till VD och styrelsen.

Målen för bankens kapital fastställs löpande av styrelsen utifrån stresstester av primärkapitalet och EC. Primärkapitalrelationen i Basel II, som är det relevanta måttet för styrningen av banken, har av styrelsen fastställts till mellan 9 och 11 procent.

Som en del av den proaktiva kapitalplaneringen finns en bered-skaps- och handlingsplan med konkreta åtgärder som kan vidtas om banken behöver förbättra sin kapitalposition. Syftet med bered-skaps- och handlingsplaneringen är att säkerställa att det finns ett varningssystem som upptäcker potentiella hot i ett tidigt skede och att koncernen är förberedd att skyndsamt kunna genomföra åtgär-der om så måste ske.

Årligen upprättas en långsiktig kapitalplan som syftar till att ge en övergripande bild av koncernens nuvarande kapitalsituation, en prognos över den förväntade kapitalutvecklingen och utfallet i olika scenarier. Dessa scenarier är utformade så att de väsentligt avviker från den förväntade utvecklingen och harmonierar således


NOTER KONCERNEN

K3 Räntenetto

mnkr 2010 2009

Ränteintäkter

Kreditinstitut och centralbanker 1 289 1 655

Allmänheten 43 041 49 409

Belåningsbara stadsskuldförbindelser 2 856 2 755

Räntebärande värdepapper 3 175 4 318

Säkringsredovisade derivat -3 727 -1 824

Övriga ränteintäkter 1 225 1 361

Summa ränteintäkter 47 859 57 674

Varav ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 4 470 6 398

Ränteintäkter enligt resultaträkning 43 389 51 276

Räntekostnader

Kreditinstitut och centralbanker -1 578 -2 511

Allmänheten -3 194 -4 661

Emitterade värdepapper -22 750 -24 509

Säkringsredovisade derivat 8 858 5 693

Efterställda skulder -1 924 -2 407

Övriga räntekostnader -6 494 -6 329

Summa räntekostnader, inkl tradingrelaterade -27 082 -34 724

Varav räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde -5 030 -5 448

Räntekostnader enligt resultaträkning -22 052 -29 276


Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar 94 mnkr (139). Totala ränteintäkter på tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar som är tillgängliga för försäljning var 35 053 mnkr (41 245). Totala räntekostnader på skulder bokförda till upplupet anskaffningsvärde var 17 375 mnkr (21 526).

K4 Provisionsnetto

mnkr 2010 2009

Courtage 1 867 1 862

Fonder 1 590 1 156

Depå 374 411

Rådgivning 223 196

Försäkringar 605 532

Betalningar 2 455 2 377

Ut- och inlåning 1 231 1 109

Garantier 521 529

Övrigt 428 494

Summa provisionsintäkter 9 294 8 666

Courtage, fonder och depå -219 -223

Betalningar -963 -957

Övrigt -90 -93

Summa provisionskostnader -1 272 -1 273


K5 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde

mnkr 2010 2009

Tillgängligt för försäljning, realiserat 20 58

varav aktier -1 7

varav räntebärande värdepapper 21 51

Säkringsredovisning

Säkring av verkligt värde 339 -80

varav säkringsinstrument -2 479 815

varav säkrad post 2 818 -895

Ineffektivitet på kassaflödessäkringar -2 -6

Ineffektivitet på säkringar av nettoinvesteringar - 0

Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde

Lån och fordringar 22 -23

varav förändring på grund av förändrad interbankränta 17 -50

Räntebärande värdepapper -182 23

Finansiella skulder - 158

varav förändring på grund av förändrad interbankränta - 158

Lån och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde 401 514

Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde -357 -648

Vinst/förlust på dekomponerade försäkringskontrakt -70 -253

Trading / Övrigt 1 206 2 714

Summa 1 377 2 457

Tillgängligt för försäljning

Som ”Tillgängligt för försäljning” redovisas realiserat resultat avseen-de sådana finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Ränta avseende dessa tillgångar redovisas i räntenettot.


På raden ”Säkring av verkligt värde” redovisas nettoresultatet av orealiserade och realiserade marknadsvärdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder som ingår i säkringspaket. Ränteintäkter och räntekostnader avseende dessa instrument redovisas i räntenettot.Resultateffekten på den ineffektiva del av derivatkontrakt som an-vänds för säkring av kassaflöden redovisas på raden ”Ineffektivitet på kassaflödessäkringar”. Resultateffekten på ineffektiva delar av säkringar av nettoinvesteringar i utländska enheter redovisas på raden ”Ineffektivitet på säkringar av nettoinvesteringar”.


Under ”Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde” redovisas orealiserade och realiserade värdeförändringar på sådana instrument som vid första redovisningstillfället klassificerats att vär-deras till verkligt värde över resultaträkningen, med undantag för värdeförändringar som härrör från finansiella instrument som utgör förvaltningstillgångar i koncernens försäkringsrörelse. Principerna för konsolidering av försäkringsrörelsen i resultaträkningen framgår av koncernens redovisningsprinciper i not K1.

Lån och andra fordringar och finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde

”Lån och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde” består av realisationsresultat som uppstår vid förtidsinlöst utlåning. ”Finan-siella skulder till upplupet anskaffningsvärde” innehåller realisations-resultat som genereras vid återköp av egna emitterade värdepapper.

Vinst/förlust på dekomponerade försäkringskontrakt

”Vinst/förlust på dekomponerade försäkringskontrakt” motsvaras av det resultat som har uppkommit vid omvärdering av den finansiella komponenten i skulder för försäkringskontrakt.

Trading

Posten innehåller orealiserade och realiserade marknadsvärdesför-ändringar samt räntor avseende finansiella tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.


NOTER KONCERNEN

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättning utgår i form av fast kontant lön, sedvanliga löneför-måner och avsättning till pension. Undantag från principen om fast lön förekommer endast efter beslut av verkställande direk-tören och under de förutsättningar som styrelsen angivit. Sty-relsens principer för rörliga ersättningar har från den 1 januari 2010 anpassats till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag (FFFS 2009:6). Anpassningen har inneburit att medarbetare som är risktagare respektive positionstagare har definierats och att rörliga ersättningar till positionstagare delvis skjuts upp. Positionstagare, det vill säga medarbetare som är risktagare och dessutom erhåller rörlig ersättning, är med en-staka undantag anställda inom Handelsbanken Capital Markets. Grundprinciperna för resultatmätning och riskjustering följer de sedan tidigare etablerade kriterier som tillämpas för fördelning av rörlig ersättning.

Handelsbankens fördelningsmodell för rörliga ersättningar

Fördelningen av rörlig ersättning görs i enlighet med bankens decentraliserade arbetssätt och baseras på i förväg kända löne-grundande faktorer så som arbetets svårighetsgrad, medarbeta-rens kompetens, prestationsförmåga och uppnådda arbetsresultat. Vid en samlad individuell bedömning av ersättningsgrunderna tillmäts alltid medarbetarens risktagande samt iakttagande av god ordning och regelefterlevnad stor betydelse. Risken för att ersättningsmodellen ska styra fel beaktas på flera sätt. För det första är bankens egenhandel (position utan samband med kund-affär) begränsad till ett minimum. För det andra är all positions-tagning begränsad av limiter som regelbundet följs upp av risk-kontroll och internrevision. För det tredje belastas alla positioner med bankens kostnad för kapital och likviditet och för det fjärde har styrelsen förbehållit sig möjligheten att helt diskretionärt besluta om huruvida avsättning till rörlig ersättning ska ske och i så fall med vilket belopp. Alla rörelsedrivande enheter belas-tas internt med bankens kostnad för kapital och likviditet. Det gäller även för Handelsbanken Capital Markets och de resultat som ligger till grund för rörlig ersättning. Prisfallsrisken beaktas genom att en del av den rörliga ersättningen skjuts upp till dess konsekvenserna av en placering kan överblickas, dock minst i tre

K6 Riskresultat försäkring

mnkr 2010 2009

Premieinkomst 514 547

Utbetalda försäkringsersättningar -419 -347

Förändring avsättningar oreglerade skador 152 -11

Övrigt -42 -18

Summa 205 171

år. Av den rörliga ersättning som utgår till positionstagare skjuts 60 procent upp. Ersättning som tillerkänts men ännu ej betalats ut kan helt eller delvis jämkas. Exempel på förhållanden som kan leda till bortfallen ersättning är om ersättningen baserats på ex-ponering i långfristiga illikvida tillgångar som efter ersättnings-beslutet avsevärt minskat i värde och därigenom orsakat banken betydande förlust. Annan exponering i tillgångar som efter beslutet avsevärt minskat i värde utan att medarbetaren vidtagit rimliga åtgärder för att minimera förlustrisken kan också leda till jämkning. Rörlig ersättning som intjänats 2010 utbetalas i form av kontanter.

Fasta och rörliga ersättningar 2010

Anställda som identifierats som risktagare är totalt 5 512 stycken. Till samtliga anställda har 6 205 miljoner kronor kost-nadsförts som fast ersättning och en avsättning på 179 miljoner kronor till rörlig ersättning, intjänad 2010, har gjorts. Av den avsättningen avser 54 miljoner kronor bankens 81 positionsta-gare. I den svenska kontorsrörelsen har 1 692 miljoner kronor kostnadsförts som fast ersättning, 3 610 personer har identifie-rats som risktagare, till vilka 1 491 miljoner kronor kostnadsförts som fast ersättning. I kontorsrörelsen utanför Sverige har 1 756 miljoner kronor kostnadsförts som fast ersättning, 1 470 perso-ner har identifierats som risktagare, för vilka 857 miljoner kronor kostnadsförts som fast ersättning. Inom Handelsbanken Capital Markets har 1 234 miljoner kronor kostnadsförts som fast ersätt-ning, 155 personer har identifierats som risktagare till vilka 133 miljoner kronor kostnadsförts som fast ersättning.

Totalt 381 miljoner kronor i rörlig ersättning betalades ut 2010, vilka tjänades in och beslutades om 2009.

Under året har 40 miljoner kronor kostnadsförts som av-gångsvederlag till 80 personer på grund av individuella avtal om anställningens upphörande. Banken har under året gentemot 10 personer utfäst 3,2 miljoner kronor i avtal om avgångsvederlag med 0,9 miljoner kronor som det enskilt största. Under året utbe-talda avgångsvederlag uppgår till 41 miljoner kronor. Under året har garanterad rörlig ersättning totalt utfästs med 1,2 miljoner kronor med anledning av upparbetad rörlig ersättning som förfal-lit hos föregående arbetsgivare. Ingen garanterad rörlig ersättning har betalats ut under året.

K7 Övriga intäkter

mnkr 2010 2009

Hyresintäkter 36 35

Andra rörelseintäkter 118 112

Summa 154 147

K8 Personalkostnader

mnkr 2010 2009

Löner och arvoden -6 367 -6 660

Sociala avgifter -1 599 -1 596

Pensionskostnader 1 -216 -520

Avsättning till vinstandelsstiftelse -842 -748

Andra personalkostnader -480 -494

Summa -9 504 -10 018

1 Komponenterna i redovisade pensionskostnader framgår av tabellen Pensionstillgångar, netto.


NOTER KONCERNEN

K8 Forts

Sjukfrånvaro i Sverige

2010 2009

% Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

Åldersgruppen 29 år och yngre 1,3 2,1 1,7 1,4 2,8 2,7

Åldersgruppen 30–49 år 1,3 3,2 2,4 1,6 3,3 2,5

Åldersgruppen 50 år och äldre 2,3 5,3 3,9 2,5 6,1 4,5

Total sjukfrånvaro 1,6 3,7 2,8 1,8 4,1 3,1

varav långtidsfrånvaro 0,4 1,7 1,1 0,6 2,1 1,4

Sjukfrånvaron anges som procentuell andel av total ordinarie arbetstid. Som långtids-frånvaro avses frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

Medelantal anställda 2010 Män Kvinnor 2009 Män Kvinnor

Sverige 7 549 3 578 3 971 7 502 3 376 4 126

Norge 765 402 363 772 389 383

Finland 582 224 358 624 243 381

Danmark 699 335 364 750 357 393

Storbritannien 708 463 245 574 380 194

Luxemburg 89 49 40 100 60 40

Tyskland 59 35 24 63 38 25

USA 74 47 27 80 51 29

Singapore 32 8 24 36 11 25

Hongkong 28 16 12 31 18 13

Polen 60 26 34 86 36 50

Ryssland 60 17 43 63 19 44

Övriga länder 145 65 80 140 58 82

Summa 10 850 5 265 5 585 10 821 5 036 5 785

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR

För principer samt beslutsprocess avseende ersättningar till ledan-de befattningshavare hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten i Förvaltningsberättelsen.

Generellt

Ersättningar till ledande befattningshavare i Handelsbanken utgår i form av fast lön, sedvanliga förmåner som tjänstebil och liknande samt pensionsavsättning. Rörlig lön förekommer inte för denna grupp. Det finns heller inga avtal om avgångsvederlag.

Jämförelsesiffrorna för föregående räkenskapsår är justerade på grund av ändrad personkrets.

Verkställande direktörens villkor och ersättningar

Bankens verkställande direktör, Pär Boman, har under 2010 erhållit en fast lön om 10,0 miljoner kronor (7,8), en pensionsav-sättning om 4,1 miljoner kronor (3,9) samt övriga löneförmåner om 0,8 miljoner kronor (0,4). Totalt har ersättningen således uppgått till 14,9 miljoner kronor (12,1). Samtidigt har pensions-åldern höjts från 58 till 60 år.

Under tiden fram till pensionen tjänas denna, via avsättningarna, successivt in till att bli 65 procent av lönen omedelbart före pen-sionstidpunkten. Vid 2010 års utgång uppgår intjänad pension till

27 procent av 2010 års lön. Efter uppnådd pensionsålder görs inga ytterligare avsättningar. Avgår VD tidigare upphör avsättningarna och intjänad pension läggs i så kallat fribrev.

Externa arvoden, från exempelvis styrelseuppdrag i andra bolag, har inbetalats till banken.

Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare erhåller, i likhet med alla andra medarbetare i banken, tilldelning med en andel i Handelsbankens resultatandelssystem Oktogonen. En svensk andel motsvarade 2010 (avseende 2009) 58 190 kro-nor. Ingen tilldelning gjordes 2009 avseende 2008.

Övriga ledande befattningshavares villkor

Centrala bankledningen och övriga vice verkställande direktörer har lägst 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersin-tervallet 60–64 år 65 procent av lönen omedelbart före pensions-tidpunkten. Från och med 65 års ålder utgår ålderspensionen med 10 procent av årslönen upp till 7,5 prisbasbelopp. Härutöver tillkommer pension enligt allmän försäkring. På lönedel översti-gande 7,5 prisbasbelopp utgår ålderspension från banken med 65 procent av slutlönen omedelbart före pensionstidpunkten.

Alternativt utgår pension enligt kollektivavtal, vilket innebär 10 procent av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp utgår ålderspension med 65 procent och på lönedel mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp med 32,5 procent. På lönedel därutöver utgår ingen pension.

Pensionen för verkställande direktören, centrala bankledningen och övriga vice verkställande direktörer intjänas successivt under åren fram till pensionsåldern, och är fullt intjänad när fastställd pensionsålder uppnås. Banken belastas årligen för kostnaden i samma takt som intjäning sker. Intjänade utfästelser är oantast-bara och tryggas i bankens pensionsstiftelse alternativt försäkras i bankens pensionskassa. Vid avgång före fastställd pensionsålder utfärdas fribrev på intjänad pension.

Övriga ledande befattningshavares ersättningar

Styrelseledamöter som inte är anställda i banken har erhållit arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvodena framgår på sidorna 60–61.

Styrelseledamöter som är anställda i banken erhåller ersättning och pensionsförmåner med anledning av sin anställning. Inga ytterligare ersättningar eller pensionsförmåner utgår på grund av styrelseuppdraget

Till vice verkställande direktören Olle Lindstrand har ersätt-ning och övriga förmåner utgått med 2,9 miljoner kronor (2,6), varav övriga förmåner utgör 0,2 miljoner kronor (0,1). Några externa arvoden har inte uppburits.

Till centrala bankledningen och övriga vice verkställande direktörer, 22 stycken (21), har ersättningar och övriga förmåner utgått med 72,2 miljoner kronor (72,9), varav övriga förmåner utgör 5,6 miljoner kronor (5,1). Arvoden från externa styrelse-uppdrag som bedömts ligga i bankens intresse levereras in till banken.

Pensionsförpliktelser

Intjänad pensionsrätt under året har ökat pensionsförpliktel-serna för verkställande direktören med 4,1 miljoner kronor (3,9) och för vice verkställande direktören Olle Lindstrand med 0,8 miljoner kronor (0,8). Pensionsförpliktelsen för verkställande direktören uppgick till 108,9 miljoner kronor (81,8). Intjänad pensionsrätt under året har ökat pensionsförpliktelserna för centrala bankledningen och övriga vice verkställande direktörer, 22 stycken (21), med 19,0 miljoner kronor (20,4).

Könsfördelning 2010 2009

% Män Kvinnor Män Kvinnor

Totala antalet medarbetare 47 53 45 55

Chefer 62 38 62 38

Ledande befattningshavare 82 18 82 18

Styrelsen 75 25 75 25

Styrelsen, inkl dotterbolag 81 19 81 19


NOTER KONCERNEN

Pensionstillgångar, netto

Följande avsättningar för pensionsförpliktelser har gjorts i balansräkningen.mnkr 2010 2009

Pensionsförpliktelser 17 212 16 007

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 23 223 17 945

Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar -6 011 -1 938

Balanserade aktuariella vinster (+)/förluster (-) 1 341 -2 442

Avsatt för pensioner -4 670 -4 380

Att avsatt till pensioner summerar till ett negativt belopp innebär att en pensionstillgång redovisas i balansräkningen.

Pensionskostnader

Pensioner intjänade under året -472 -509

Ränta på pensionsavsättning -616 -609

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 1 157 1 129

Inlösen pensionsskuld 59 -

Avskrivning på balanserade aktuariella vinster (+)/förluster (-) -47 -262

Pensionskostnader, förmånsbaserade planer 81 -251

Kostnader för förtida avtalspensioner 0 -3

Pensionskostnader, fonderade planer 81 -254

Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer -287 -251

Löne- och avkastningsskatt, övriga pensions kostnader -10 -15

Totala pensionskostnader -216 -520

Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och avsättningar för pensionsåtaganden samt aktuariella nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna har utvecklats på följande sätt. Utbetalda medel till arbetsgivaren avser utbetalda medel för pensionskostnader som arbetsgivaren har haft.

Pensionsförpliktelser

Ingående balans 16 007 15 529

Förmåner intjänade under året 472 509

Räntekostnader 616 609

Betalda förmåner -563 -611

Inlösen av pensionsförpliktelser -54 -

Aktuariella vinster (-)/förluster (+) 911 -124

Kursdifferenser -177 95

Utgående balans 17 212 16 007

Förvaltningstillgångar



Tillskjutna medel från arbetsgivaren 158 161

Utbetalda medel till arbetsgivaren -429 -621

Utbetalda medel direkt till anställd -91 -159

Aktuariella vinster (+)/förluster (-) 4 618 4 048



Avkastning på förvaltningstillgångar


Aktuariella vinster (+)/förluster (-) 4 618 4 048

Verklig avkastning 5 775 5 177

Intjänad pensionsrätt under året avseende förmånsbaserade samt premier avseende premiebaserade pensionslösningar för nuvaran-de och tidigare styrelse, verkställande direktörer, vice verkstäl-lande direktörer samt övriga ledande befattningshavare uppgår i koncernen till 32,1 miljoner kronor (37,2) och i moderbolaget till 26,2 miljoner kronor (32).

Pensionsförpliktelserna för samma krets uppgår till 1 989 mil-joner kronor (1 829) i koncernen och 1 768 miljoner kronor (1 621) i moderbolaget. Antal personer som omfattas av dessa förpliktelser är i koncernen 78 (76), varav 33 (32) är pensionärer. Motsvarande antal för moderbolaget är 57 (57), varav 30 (28) är pensionärer. Förpliktelserna är täckta av bankens pensionsstif-telse, alternativt försäkrade i bankens pensionskassa.

Samtliga ovan lämnade uppgifter om pensionsförpliktelser och intjänad pensionsrätt under året är beräknade enligt IAS 19. Änd-rat ränteantagande har påverkat ökning av pensionsförpliktelserna.

Lån till ledande befattningshavare

Lån till styrelseledamöter, verkställande direktörer, vice verkstäl-lande direktörer samt övriga ledande befattningshavare i banken eller koncernföretag uppgår i banken eller andra koncernföretag till 181 miljoner kronor (206) och i moderbolaget till 117 miljo-ner kronor (118).

Löner och andra ersättningarmnkr 2010 2009

Styrelse, VD och vVD

Sverige -96 -101

Norge -5 -7

Finland -5 -7

Danmark -9 -7

Storbritannien -5 -7

Luxemburg -2 -2

USA -2 -1

Ryssland -4 -5

Shanghai -1 -1

Irland -1 0

Summa -130 -138

Övriga

Sverige -3 899 -3 947

Norge -584 -674

Finland -371 -401

Danmark -541 -610


Luxemburg -81 -104

Tyskland -48 -55

USA -105 -114

Singapore -22 -21

Hongkong -17 -22

Polen -30 -43

Ryssland -31 -31

Övriga länder -67 -79

Summa -6 237 -6 522

Totalt -6 367 -6 660


NOTER KONCERNEN

K9 Övriga kostnader

mnkr 2010 2009

Fastigheter och lokaler -1 082 -1 091

Externa datakostnader -1 585 -1 338

Kommunikation -413 -420

Resor och marknadsföring -405 -381

Köpta tjänster -911 -841

Materialanskaffning -298 -303

Andra omkostnader -368 -345

Summa -5 062 -4 719

Varav kostnader avseende operationell leasing

Minimileaseavgift -578 -709

Variabel avgift -16 -13

Summa -594 -722

Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Hyreskostnader avseende lokaler har normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Kostnaden för det enskilt största leasingavtalet uppgick under 2010 till cirka 143 mnkr (128). Inget av de större leasingavtalen löper med variabel avgift.

Väsentliga antaganden Sverige Norge Storbritannien

2010 2009 2010 2009 2010 2009

Diskonteringsränta, % 3,5 3,8 3,7 4,3 5,4 5,7

Förväntad löneökning, % 3,5 3,5 4,0 4,5 5,1 5,1

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % 7,0 7,0 5,6 5,8 6,2 6,7

Pensionsuppräkning, % 2,0 2,0 0,5 2,0 3,4 3,5

Inkomstbasbelopp, % 3,0 3,0 na na na na

Personalomsättning, % 3,0 3,0 0–8 1 2,0 na na

Förväntad återstående tjänstgöringstid, år 20,0 20,0 16,0 17,0 18,0 19,0

1 Åldersberoende trappa. För de yngsta 8% årligen för att sedan successivt gå ner till 0% för de äldre.

K8 Forts

Ersättning till revisorer och revisionsbolagmnkr

KPMG Ernst & Young AB

2010 2009 2010 2009

Revisionsuppdraget -10 -10 -2 -2

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -4 -2 - -

Skatterådgivning -1 0 -3 -1

Övriga tjänster -1 -1 - -

Kostnader för internrevision har under året uppgått till 108 mnkr (98).

Historikmnkr 2010 2009 2008 2007 2006

Pensionsförpliktelser 17 212 16 007 15 529 14 728 13 669

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 23 223 17 945 13 332 22 059 23 842

Pensionsförpliktelser minus förvaltnings tillgångar -6 011 -1 938 2 197 -7 331 -10 173

Periodens aktuariella vinster (+)/ förluster (-), pensionsförpliktelser -911 124 -577 -719 431

varav erfarenhetsbaserade -200 136 22 -693 462

varav förändrade aktuariella antaganden -711 -12 -599 -26 -31

Periodens aktuariella vinster (+)/ förluster (-), förvaltningstillgångar 4 618 4 048 -9 209 -2 383 3 126

varav erfarenhetsbaserade 4 618 4 048 -9 193 -2 383 3 126

varav förändrade aktuariella antaganden 0 0 -16 0 0

Framtida kassaflödenmnkr Utfall 2010 Prognos 2011

Förväntade pensionsutbetalningar -563 -496

Förmånsbestämd pension utgår huvudsakligen för personal i Sverige, Norge och England.

I Sverige utgår ålderspension från och med 65 års ålder enligt pensionsavtal mel-lan BAO och Finansförbundet/SACO-förbunden med 10% av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i inkomstbasbeloppsintervall 7,5-20 utgår ålderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall 20-30 med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension.

I Norge utgår ålderspension från och med 67 års ålder. Pensionens storlek beror bl a på tjänstgöringstid och slutlön upp till 12 grundbelopp. Inklusive lagstadgad pension förväntas ålderspensionen bli ca 70% av slutlönen upp till 12 grundbelopp.

I England utgår förmånsbestämd pension för personal som anställts innan den 1 januari 2006. För personal som anställts därefter utgår premiebestämd pension. Normal pensionsålder är 65 år. Maximal ålderspension är ca 67% av pensionsmedfö-rande lön, vilken uppnås efter 40 års tjänstetid. Pensionsmedförande lön begränsas av ett maxbelopp som för närvarande uppgår till ca 120 000 GBP.

2010 2009

Avsättning för pensionsförpliktelser

Ingående balans -4 380 -4 646

Pensionskostnader, förmånsbaserade planer -22 251

Betalda förmåner -43 169

Tillskjutna medel från arbetsgivaren -158 -161

Inlöst pensionsskuld -59 -


Utgående balans -4 670 -4 380

Aktuariella nettovinster/-förluster

Ingående balans, aktuariella vinster (+)/förluster (-) -2 442 -6 843

Aktuariella vinster (-)/ förluster (+) att redovisa 47 262

Aktuariella vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser -911 124

Aktuariella vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar 4 618 4 048

Kursdifferenser 29 -33

Utgående balans, aktuariella vinster (+)/förluster (-) 1 341 -2 442

Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier och räntebärande värdepapper med följande marknadsvärden på balansdagen:

Aktier och andelar 20 167 14 741

Räntebärande värdepapper m m 3 056 3 204

Summa 23 223 17 945

I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Svenska Handelsbanken AB (publ) med ett marknadsvärde om 0 mnkr (0) på balansdagen 2010-12-31.


NOTER KONCERNEN

K10 Kreditförluster

mnkr 2010 2009

Specifik reservering för individuellt värderade fordringar

Årets reservering -1 615 -3 290

Återfört från tidigare gjorda reserveringar 360 234

Summa -1 255 -3 056

Gruppvis reservering

Årets nettoreservering för individuellt värderade fordringar 64 13

Årets nettoreservering för homogena fordringar 5 -55

Årets nettoreservering för utombalansposter 10 -30

Summa 79 -72

Övriga reserveringar

Avsättningar för utombalansposter 0 -17

Återfört från tidigare gjorda reserveringar - 78

Summa 0 61

Bortskrivningar

Årets konstaterade kreditförluster -1 355 -958

Utnyttjad andel av tidigare reserveringar 760 460

Återvinningar 264 174

Summa -331 -324

Värdeförändring på övertagen egendom

Årets värdeförändring 0 -1

Kreditförluster, netto -1 507 -3 392

Osäkra fordringar m mmnkr 2010 2009

Osäkra fordringar 9 212 8 615

Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar -5 039 -4 731

Reserveringar för gruppvis värderadehomogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk -157 -175

Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar -396 -474

Osäkra fordringar, netto 3 620 3 235

Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 60,7 62,4

Andel osäkra fordringar, % 0,23 0,21

Reserveringsgrad exkl gruppvisa reserveringar, % 56,4 56,9

Oreglerade men ej osäkra fordringar 1 684 1 519

Osäkra fordringar som under året omklassificerats till normallån 72 100

Fordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Varje fordran som ger upphov till specifik reservering ingår i osäkra fordringar med sitt fulla belopp även om delar täcks av säkerheter. Det innebär att reserveringsgraden ej beaktar erhållna säkerheter. Som oreglerade klassificeras fordringar för vilken ränta, amortering eller övertrassering är förfallna till betalning sedan mer än 60 dagar. För övriga definitioner se sidan 172.

Förändring av reserv för sannolika kreditförluster 2010

mnkr

Reserv för individuelltvärderadefordringar

Gruppvis reserv individuellt värderade fordringar

Reserv gruppvis värderade homogena fordringar

Summa reserv för sannolika

kreditförluster

Reserv vid årets ingång -4 731 -474 -175 -5 380

Årets reservering -1 615 -112 -1 727

Återfört från tidigare reserveringar 360 64 20 444

Utnyttjat för konstaterade förluster 760 98 858

Valutaeffekt m m 187 14 12 213

Reserv vid årets utgång -5 039 -396 -157 -5 592


mnkr


Gruppvis reserv individuellt värderade fordringar

Reserv gruppvis värderade homogena fordringar

Summa reserv för sannolika

kreditförluster

Reserv vid årets ingång -2 102 -482 -122 -2 706

Årets reservering -3 290 -147 -3 437

Återfört från tidigare reserveringar 234 13 19 266

Utnyttjat för konstaterade förluster 460 71 531

Valutaeffekt m m -33 -5 4 -34

Reserv vid årets utgång -4 731 -474 -175 -5 380


NOTER KONCERNEN

Osäkra och/eller oreglerade fordringar, sektor- och branschfördelade 2010 Osäkra fordringarOreglerade

fordringar som inte är osäkraBrutto Reserver Netto1

Varav oreglerademnkr

Privatpersoner 1 272 -703 569 495 987

Bostadsrättsföreningar 27 -15 12 7 55

Fastighetsfövaltning 983 -383 600 306 309

Tillverkningsindustri 2 394 -1 963 431 303 62

Handel 492 -337 155 128 62

Hotell- och restaurangverksamhet 177 -88 89 86 9

Person- och godstransport till sjöss 1 342 -206 1 136 1 -

Övrig transport och kommunikation 206 -130 76 68 10

Byggnadsverksamhet 403 -174 229 218 103

Elektricitet, gas och vatten 36 -14 22 0 -

Jordbruk, jakt och skogsbruk 49 -28 21 19 1

Övrig serviceverksamhet 365 -226 139 126 32

Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 1 189 -721 468 7 27

Övrig företagsutlåning 277 -208 69 62 27

Kreditinstitut - - - - -

Summa 9 212 -5 196 4 016 1 826 1 684

Osäkra och/eller oreglerade fordringar, sektor- och branschfördelade 2009 Osäkra fordringarOreglerade

fordringar som inte är osäkraBrutto Reserver Netto1


Privatpersoner 1 222 -664 558 541 966


Fastighetsfövaltning 1 304 -538 766 318 92


Handel 607 -444 163 20 44


Person- och godstransport till sjöss - - - - -



Elektricitet, gas och vatten 10 -8 2 - 2





Kreditinstitut 75 -9 66 66 -

Summa 8 615 -4 906 3 709 2 026 1 519

Osäkra och/eller oreglerade fordringar, geografiskt fördelade 2010 Osäkra fordringar Oreglerade fordringar som inte är osäkraBrutto Reserver Netto1


Sverige 3 797 -2 995 802 690 729

Norge 596 -256 340 340 572

Finland 919 -477 442 325 182

Danmark 1 960 -491 1 469 210 37

Storbritannien 847 -340 507 248 122

Övriga Europa 23 -8 15 11 39

Nordamerika 1 068 -629 439 - -

Asien 2 0 2 2 3

Summa 9 212 -5 196 4 016 1 826 1 684

Osäkra och/eller oreglerade fordringar, geografiskt fördelade 2009 Osäkra fordringar Oreglerade fordringar som inte är osäkraBrutto Reserver Netto1


Sverige 4 810 -3 369 1 441 1 140 866

Norge 829 -408 421 422 276

Finland 513 -318 195 71 362

Danmark 412 -226 186 127 15



Nordamerika 1 186 -331 855 - -

Asien - - - - -

Summa 8 615 -4 906 3 709 2 026 1 519

1 Redovisat värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar och reserveringar för gruppvis värderade fordringar, men exklusive gruppvisa reserveringar för fordringar som värderas individuellt.

K10 Forts


NOTER KONCERNEN

K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar

mnkr 2010 2009

Inventarier -1 4

Fastigheter - -

Summa -1 4

K12 Avvecklad verksamhet

Resultat från avvecklad verksamhetmnkr 2010 2009

Intäkter 1 674 776

Kostnader -1 465 -737

Rörelseresultat från avvecklad verksamhet 209 39

Skatt 8 -3

Årets resultat från avvecklad verksamhet 217 36

Resultat från avvecklade verksamheter består huvudsakligen av avkastning från bankens andelar i Plastalkoncernen. Verksamhe-ten i Plastalkoncernen består av tillverkning av exteriöra plast-

K13 Resultat per aktie

mnkr 2010 2009

Årets resultat från kvarvarande verksamhet, mnkr 10 808 10 208

varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt -39 -25

Årets resultat från avvecklad verksamhet, mnkr 217 36

varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt - -

Årets resultat från total verksamhet, mnkr 11 025 10 244

varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt -39 -25

Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 622,1 623,3

Genomsnittlig utspädningseffekt antal aktier, miljoner 12,2 19,3

Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, miljoner 634,3 642,6

Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 17,37 16,38

efter utspädning 17,10 15,92

Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,35 0,06


Resultat per aktie, total verksamhet, kr 17,72 16,44


Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2009

mnkrUtlåning

till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

SummaHushåll Företag Övrigt

Förfallna ≥ 5 dagar ≤ 1 månad - 2 383 1 181 3 3 567

Förfallna > 1 månad ≤ 2 månader - 473 390 0 863

Förfallna > 2 månader ≤ 3 månader - 149 57 0 206

Förfallna > 3 månader ≤ 12 månader - 599 408 - 1 007

Förfallna > 12 månader - 218 88 - 306

Summa - 3 822 2 124 3 5 949

Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2010

mnkrUtlåning

till kreditinstitut


SummaHushåll Företag Övrigt

Förfallna ≥ 5 dagar ≤ 1 månad - 2 501 1 042 - 3 543

Förfallna > 1 månad ≤ 2 månader - 523 310 0 833

Förfallna > 2 månader ≤ 3 månader - 166 70 - 236

Förfallna > 3 månader ≤ 12 månader - 576 424 - 1 000


Summa - 4 011 2 049 0 6 060

komponenter till fordonsindustrin. Bankens avsikt är att avyttra verksamheten i Plastal så snart förutsättningar föreligger.


NOTER KONCERNEN

BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT

Principer för värdering av finansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen framgår av koncernens redo-visningsprinciper i not K1. I kolumnen till höger i tabellerna ovan lämnas även information om verkligt värde för finansiella instrument som i balansräkningen redovisas till upplupet anskaff-ningsvärde eller på annat sätt. Uppgifter om verkligt värde för dessa instrument har tagits fram i enlighet med de principer som presenteras nedan.

Finansiella instrument för vilka redovisat värde är en godtagbar approximering av verkligt värde

För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder har det verkliga värdet likställts med redovisat värde. Fordringar och skulder med förfal-lodag alternativt tidpunkt för nästkommande ränteomsättning som infaller inom 30 dagar har definierats som kortfristiga.

Utlåning till fast ränta

Utlåning till fast ränta har värderats med hjälp av aktuell mark-nadsränta för motsvarande löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk. Den kredit- och likviditetsriskpremie som mark-nadsräntan justerats med har antagits vara lika med den genom-snittliga marginalen för nyutlåning vid mättidpunkten.

Belåningsbara statsskuldförbindelser och andra räntebärande värdepapper

Verkligt värde för räntebärande värdepapper som redovisas som innehav till förfall eller som utlåning har fastställts genom note-rade priser eller marknadsräntor för instrument med motsvarande löptid och egenskaper i övrigt.

Aktier och andelar

Andelar i intresseföretag har tagits upp till redovisat värde enligt kapitalandelsmetoden.

K14 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

2010

mnkr

Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Derivat

identifierat som säkrings-

instrument

Investeringar som hålles

till förfall

Lån och andra

fordringar

Finansiella tillgångar

tillgängliga för

försäljning

Övriga finansiella tillgångar/

skulder

Summa redovisat

värdeVerkligt

värdeTrading Övrigt1

Tillgångar

Kassa och tillgodohavandenhos centralbanker 56 637 56 637 56 637

Övrig utlåning till centralbanker 50 989 50 989 51 517

Belåningsbara statsskuldförbindelser 21 059 22 547 5 699 1 433 50 738 50 725

Utlåning till övriga kreditinstitut 155 474 155 474 155 547

Utlåning till allmänheten 5 435 1 476 243 1 481 678 1 489 745


Obligationer och andra räntebärande värdepapper 25 187 30 939 1 139 11 235 68 500 68 499

Aktier och andelar 29 404 3 110 5 696 38 210 38 210

Andelar i intresseföretag 111 111 111

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 59 533 1 649 61 182 61 182

Derivatinstrument 81 620 20 663 102 283 102 283

Övriga tillgångar 7 60 253 60 260 60 260

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 573 858 148 5 050 1 6 630 6 630

Summa finansiella tillgångar 157 850 122 422 20 663 6 986 1 811 039 18 365 111 2 137 436 2 141 346

Icke finansiella tillgångar 16 094

Summa tillgångar 2 153 530

Skulder

Skulder till kreditinstitut 269 941 269 941 268 680

In- och upplåning från allmänheten 546 173 546 173 546 205

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 59 565 1 649 61 214 61 214

Emitterade värdepapper 10 032 953 469 963 501 966 730


Övriga tradingskulder 36 026 36 026 36 026

Övriga skulder 26 12 578 12 604 12 604

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 457 18 394 18 851 18 851

Efterställda skulder 43 948 43 948 45 554

Summa finansiella skulder 139 098 59 565 9 196 1 846 152 2 054 011 2 057 617

Icke finansiella skulder 11 128

Summa skulder 2 065 139 1Klassificerats att värderas till verkligt värde.


NOTER KONCERNEN

Upplåning och emitterade värdepapper

Emitterade värdepapper noterade på en aktiv marknad har värde-rats till marknadspris. Onoterade emitterade värdepapper och övrig upplåning har värderats till koncernens aktuella upplånings-ränta.

Tillgångar och skulder för vilka kunden står värdeförändringsrisken

Merparten av de tillgångar respektive skulder som redovisas på raden tillgångar respektive skulder för vilka motparten står värde-förändringsrisken redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Uppgift om verkligt värde för lån och fordringar som redovisas som tillgångar för vilka kunden bär risk har tagits fram på mot-svarande sätt som för övriga lån och fordringar.

2009

mnkr

Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Derivat

identifierat som säkrings-

instrument


till förfall

Lån och andra

fordringar


tillgängliga för

försäljning

Övriga finansiella tillgångar/

skulder

Summa redovisat

värdeVerkligt

värdeTrading Övrigt1

Tillgångar

Kassa och tillgodohavandenhos centralbanker 49 882 49 882 49 882

Övrig utlåning till centralbanker 56 931 56 931 56 931

Belåningsbara statsskuldförbindelser 24 771 73 098 5 700 1 587 105 156 105 151

Utlåning till övriga kreditinstitut 111 169 111 169 110 952

Utlåning till allmänheten 5 728 1 471 455 1 477 183 1 487 516



Aktier och andelar 17 076 3 746 4 061 24 883 24 883

Andelar i intresseföretag 93 93 93




Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 92 1 211 145 5 364 1 6 813 6 813

Summa finansiella tillgångar 152 671 164 885 17 059 7 213 1 743 679 21 116 93 2 106 716 2 113 847



Skulder







Övriga skulder 23 175 23 175 23 175

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 456 17 456 17 456



Icke finansiella skulder 10 655

Summa skulder 2 039 755 1Klassificerats att värderas till verkligt värde.


NOTER KONCERNEN

K15 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

2010mnkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser 45 039 - - 45 039

Utlåning till allmänheten - 5 411 24 5 435

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 47 357 18 167 1 837 67 361

Aktier och andelar 35 717 679 1 814 38 210

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 59 533 - - 59 533

Derivatinstrument 1 941 100 292 50 102 283

Summa finansiella tillgångar till verkligt värde 189 587 124 549 3 725 317 861

Skulder

Skulder till kreditinstitut - - - -

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 59 565 - - 59 565

Emitterade värdepapper - 9 955 77 10 032


Övriga tradingskulder 35 026 1 000 - 36 026

Summa finansiella skulder till verkligt värde 97 706 109 456 214 207 376


Tillgångar


Utlåning till allmänheten - 5 728 - 5 728


Aktier och andelar 20 454 2 913 1 516 24 883


Derivatinstrument 3 279 103 876 - 107 155


Skulder


Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 46 450 1 287 - 47 737



Övriga tradingskulder 29 634 13 - 29 647


I tabellerna ovan görs en uppdelning av finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen med avseende på den värderingsmetodik som tillämpas vid värdering-en. Nivå 1 består av instrument för vilka det finns noterade priser på en aktiv marknad. Som aktiv betraktas en marknad där priser finns lättillgängliga med tillfredsställande regelbundenhet. Inne-haven i nivå 1 omfattar främst noterade aktier, statspapper och an-dra räntebärande värdepapper som handlas aktivt samt korta posi-tioner i motsvarande tillgångar. I nivå 1 redovisas även fondande-lar och andra tillgångar kopplade till fondförsäkringskontrakt och liknande avtal samt motsvarande poster på skuldsidan (tillgångar och skulder där kunden står värdeförändringsrisken). Nivå 2 be-står av instrument som direkt eller genom en värderingsmodell värderats med hjälp av information som hämtats från marknaden, exempelvis noterade räntor eller priser för närbesläktade instru-ment. Innehaven i nivå 2 utgörs huvudsakligen av räntebärande värdepapper värderade på basis av marknadsräntor samt ränte- och valutarelaterade derivat.

I nivå 3 redovisas instrument som värderats med hjälp av en modell där någon eller några indata som i väsentlig grad har

påverkat värderingen utgörs av ett antagande. Redovisade innehav i nivå 3 består av räntebärande värdepapper värderade på basis av marknadsräntor samt antagen kreditriskpremie, onoterade aktier och investeringar i riskkapitalfonder i försäkringsrörelsen, samt vissa aktierelaterade OTC-derivat med längre löptider.

Tabellen nedan visar årets förändring av koncernens innehav av finansiella instrument i nivå 3. Under året har de väsentlighets-kriterier som tillämpas vid uppdelning av finansiella instrument i nivå 2 och 3 skärpts. Detta har fått till följd att vissa obligationer, fondandelar, emitterade värdepapper och derivatinstrument som tidigare redovisats i nivå 2 övergått till nivå 3. Jämförelsesiffrorna har justerats. Vad avser derivat har principförändringen inte varit möjlig att tillämpa retroaktivt. I tabellen nedan redovisas därför en flytt av derivat från nivå 2 till nivå 3.

Någon väsentlig överföring av finansiella instrument mellan nivå 1 och 2 har inte gjorts under räkenskapsåret. Några väsent-liga samtidiga skillnader mellan transaktionspris och verkligt värde på finansiella instrument i nivå 3 har inte heller förekommit under året.


NOTER KONCERNEN

K16 Omklassificerade finansiella tillgångar

Innehav klassificerade som lånoch andra fordringar

Finansiella tillgångar tillgängliga för

försäljningInvesteringar som

hålles till förfall

mnkr

Omklassificerat från innehav för handel (trading)

Omklassificerat från tillgängligt för försäljning



Redovisat värde 1 158 15 147 2 171 198

Verkligt värde 1 156 15 249 2 154 199

Redovisat värde vid omklassificeringen 2008-07-01 3 041 19 722 2 578 209

Redovisat värde vid ingången av 2010 1 595 18 662 2 745 227

Verkligt värde vid ingången av 2010 1 571 18 555 2 745 227

Redovisad värdeförändring i resultaträkningen 2010 - -109 - -29

Redovisad värdeförändring i resultaträkningen 2009 5 -123 1 -13

Redovisad värdeförändring i övrigt totalresultat 2010 -57 -329 -46 -

Redovisad värdeförändring i övrigt totalresultat 2009 -125 -896 118 -

Värdeförändring som skulle redovisats i resultaträkningen 2010om omklassificering ej skett 32 -119 90 -29

Värdeförändring som skulle redovisats i resultaträkningen 2009 om omklassificering ej skett 57 -127 333 -13

Värdeförändring som skulle redovisats i övrigt totalresultat 2010om omklassificering ej skett - -67 - 1

Värdeförändring som skulle redovisats i övrigt totalresultat 2009 om omklassificering ej skett - 1 539 - 8

Amorteringar och förfall sedan omklassificeringen -2 345 -6 011 -858 -

Intäktsförd ränta 2010 7 234 13 5

Tabellen visar effekter på redovisade belopp av den omklassificering av delar av koncernens likviditetsportfölj som genomfördes den 1 juli 2008. Sedan detta tillfälle har inte någon ytterligare omklassificering genomförts. Tillämpade principer för omklassificeringen beskrivs i koncernens redovisningsprinciper i not K1. De belopp som ovan uppges skulle ha påverkat resultaträkningen/övrigt totalresultat om omklassificeringen inte genomförts utgörs av periodens förändring i verkligt värde på de innehav som vid räkenskapsårets slut kvarstod i balansräkningen.

Förändring av innehav i nivå 3 2010

mnkr

Obligationer och andra räntebärande

värdepapperAktier och

andelarDerivat,

nettopositionUtlåning till

allmänhetenEmitterade

värdepapper

Redovisat värde vid årets ingång 2 190 1 516 - - -76

Nyanskaffning - 191 - - -8

Emitterat under året - - -47 - -

Förfallet under året -276 - - - -

Realiserad värdeförändring i resultaträkningen - -145 - - 10

Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen - -17 - - -3

Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat -77 39 - - -

Förflyttning från nivå 1 eller 2 - 244 -40 24 -

Förflyttning till nivå 1 eller 2 - -14 - - -

Redovisat värde vid årets utgång 1 837 1 814 -87 24 -77


mnkr



andelarDerivat,

nettopositionUtlåning till


värdepapper

Redovisat värde vid årets ingång 2 553 1 489 430 - -76



Förfallet under året -338 - 5 - -

Realiserad värdeförändring i resultaträkningen -48 -376 -376 - -

Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen - -15 -139 - 14

Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat 23 14 - - -

Förflyttning från nivå 1 eller 2 - 350 - - -

Förflyttning till nivå 1 eller 2 - - 84 - -

Redovisat värde vid årets utgång 2 190 1 516 - - -76


NOTER KONCERNEN

Återstående löptidermnkr

Betalbara på anfordran

Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år

Längre än 5 år Summa

2010 59 485 79 587 3 714 10 132 2 556 155 474

2009 60 732 29 657 5 525 11 065 4 190 111 169

K18 Utlåning till övriga kreditinstitut

mnkr 2010 2009

Utlåning i svenska kronor

Banker 22 956 20 109

Övriga kreditinstitut 27 699 14 733

Summa 50 655 34 842

Utlåning i utländsk valuta

Banker 35 212 24 796


Summa 104 819 76 336

Sannolika kreditförluster - -9

Totalt 155 474 111 169

Varav omvända repor 90 062 62 014

Varav efterställda 3 -

Medelvolymermnkr 2010 2009

Utlåning till övriga kreditinstitut i svenska kronor 52 111 34 032

Utlåning till övriga kreditinstitut i svenska kronor, försäkringsrörelsen 11 11

Utlåning till övriga kreditinstitut i utländsk valuta 123 499 122 730

Utlåning till övriga kreditinstitut i utländsk valuta, försäkringsrörelsen 17 28

Summa 175 638 156 801




Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 - 50 929 60 - - 50 989

2009 - 56 878 53 - - 56 931

K17 Övrig utlåning till centralbanker

mnkr 2010 2009

Övrig utlåning till centralbanker i svenska kronor 5 026 51 203

Övrig utlåning till centralbanker i utländsk valuta 45 963 5 728

Summa 50 989 56 931

Varav omvända repor 59 2 687


Övrig utlåning till centralbanker i svenska kronor 34 555 57 535

Övrig utlåning till centralbanker i utländsk valuta 6 892 4 422

Summa 41 447 61 957



NOTER KONCERNEN

K20 Räntebärande värdepapper

mnkr

2010 2009

Nominellt värde

Verkligt värde

Redovisat värde

Nominellt värde

Verkligt värde

Redovisat värde

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 46 821 50 725 50 738 100 773 105 151 105 156


Summa 114 735 119 224 119 238 169 998 175 996 176 002

Varav onoterade värdepapper 2 595 2 595 3 990 3 990

Räntebärande värdepapper fördelat på emittent

mnkr

2010 2009

Nominellt värde

Verkligt värde

Redovisat värde

Nominellt värde

Verkligt värde

Redovisat värde

Stat 46 328 50 188 50 200 99 396 103 677 103 682

Kreditinstitut 18 426 18 531 18 533 17 903 18 260 18 261

Bostadsinstitut 34 070 34 532 34 532 32 946 34 260 34 260

Övrigt 15 911 15 973 15 973 19 753 19 799 19 799

Summa 114 735 119 224 119 238 169 998 175 996 176 002



Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 8 391 9 158 14 478 66 704 20 507 119 238

2009 12 257 63 217 10 446 64 675 25 407 176 002



Räntebärande värdepapper, försäkringsrörelsen 19 191 20 492

Summa 176 683 145 589

K19 Utlåning till allmänheten

mnkr 2010 2009


Hushåll 555 670 511 315

Företag 447 617 432 990

Riksgälden 6 760 11 279

Summa 1 010 047 955 584


Hushåll 147 142 144 332

Företag 330 081 382 638

Riksgälden - -

Summa 477 223 526 970

Sannolika kreditförluster -5 592 -5 371



Medelvolymer utlåning till allmänhetenmnkr 2010 2009

Utlåning till allmänheten i svenska kronor 979 608 939 913

Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 500 736 554 791

Summa 1 480 344 1 494 704




Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 47 157 440 212 236 710 458 728 298 871 1 481 678

2009 99 577 395 972 221 032 446 043 314 559 1 477 183


NOTER KONCERNEN

K22 Andelar i intresseföretag

Innehav i intresseföretag mnkr 2010 2009

Icke noterade 111 93

Summa aktier och andelar 111 93

Andelar i intresseföretag

Redovisat värde vid årets början 93 84

Andel av årets resultat 11 26

Skatt -2 -7

Utdelning -6 -3

Förvärv 15 -

Avyttringar - -7

Redovisat värde vid årets slut 111 93

IntresseföretagOrganisations-

nummer Säte Antal aktier Ägarandel %

Redovisat värde mnkr

2010 2009

Bankernas Automatbolag AB 556817-9716 Stockholm 150 20,0 15 -

Bankomatcentralen AB 556197-2265 Stockholm 1 100 21,9 0 0

BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 382 25,4 49 45

BDB Bankernas Depå AB 556695-3567 Stockholm 13 000 20,0 7 7

Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,3 17 12

Upplysningscentralen UC AB 556137-5113 Stockholm 2 429 24,3 23 29

Summa 111 93

Finansiell information om intresseföretag, avser 100% av respektive bolagmnkr

2010 2009

Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Intäkter Resultat

Bankernas Automatbolag AB 92 20 0 -2 - - - -

Bankomatcentralen AB 1 0 0 0 1 0 0 0

BGC Holding AB 1 299 104 701 11 267 88 672 5

BDB Bankernas Depå AB 2 826 2 790 50 5 2 558 2 520 76 14

Finansiell ID-teknik BID AB 78 19 132 13 56 18 109 12

Upplysningscentralen UC AB1 185 87 398 12 212 80 387 39

1Avser uppgifter för koncernen.

K23 Tillgångar där kunden står värde förändringsrisken

mnkr 2010 2009

Fondförsäkringstillgångar 55 605 41 910

Övriga fondtillgångar 3 133 4 611

Ej ägd andel av konsoliderade fonder 2 444 4 511

Summa 61 182 51 032

K21 Aktier och andelar

mnkr 2010 2009

Innehav värderat till verkligt värde över resultaträkningen

Noterade 31 166 18 446

Icke noterade 1 348 2 376

Summa 32 514 20 822

Innehav klassificerade som Tillgängliga för försäljning

Noterade 5 051 3 394


Summa 5 696 4 061

Summa aktier och andelar 38 210 24 883


NOTER KONCERNEN

K24 Derivatinstrument och säkringsredovisning

Nominellt belopp Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

mnkr upp till 1 årmer än 1 år upp till 5 år mer än 5 år 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Derivat för trading

Ränterelaterade kontrakt

Optioner 485 711 200 248 29 967 715 926 362 321 3 593 3 886 2 782 2 395

FRA/terminer 3 678 779 889 274 189 862 4 757 915 4 541 360 2 702 3 508 2 553 3 739

Swappar 1 043 539 1 689 077 936 457 3 669 073 3 247 678 46 765 50 659 50 121 53 630

Övriga instrument 0 1 782 5 1 787 16 546 20 5 0 1

Valutarelaterade kontrakt

Optioner 88 569 1 064 288 89 921 142 760 635 1 210 813 1 326

Terminer 1 028 694 4 620 15 206 1 048 520 990 202 13 341 17 916 15 467 12 964

Swappar 164 423 290 100 72 414 526 937 427 822 8 803 7 839 9 117 7 248

Övriga instrument 28 - - 28 - - - 55 -

Aktierelaterade kontrakt

Optioner 56 949 2 158 29 465 88 572 92 755 2 433 2 318 5 621 4 146

Terminer 16 755 - 84 16 839 12 900 35 206 108 128

Swappar 25 955 - 4 656 30 611 25 052 465 661 899 840


Övriga derivatkontrakt 47 317 278 9 760 57 355 50 777 2 802 1 868 4 267 1 679

Summa 6 640 417 3 078 609 1 288 211 11 007 237 9 915 129 81 620 90 096 92 557 88 292

Derivat för marknadsvärdesäkringar


Optioner 1 000 10 563 60 11 623 6 433 147 67 - -

Swappar 51 344 303 843 47 546 402 733 326 074 18 730 15 944 1 873 2 853

Övriga instrument - - 2 2 248 - 0 - -


Swappar 12 073 41 680 1 569 55 322 34 512 532 358 6 238 1 169

Summa 64 417 356 086 49 177 469 680 367 267 19 409 16 369 8 111 4 022

Derivat för kassaflödessäkringar


Swappar 10 301 29 157 5 608 45 066 42 581 611 682 990 787


Swappar - - 1 904 1 904 1 775 643 8 95 0

Summa 10 301 29 157 7 512 46 970 44 356 1 254 690 1 085 787

Totalt 6 715 135 3 463 852 1 344 900 11 523 887 10 326 752 102 283 107 155 101 753 93 101

Varav clearat 2 940 018 2 268 035 2 686 1 118 3 590 1 322

Valutafördelning av marknadsvärden

SEK 145 793 -37 511 239 737 86 558

USD 897 225 563 -164 120 40 776

EUR -55 430 8 192 -109 499 -71 956

Övriga 11 023 -89 089 135 635 37 723


NOTER KONCERNEN

K25 Immateriella tillgångar

2010

mnkr Goodwill

Varumärken och andra rättigheter

Kund - kontrakt

Internt utvecklad

programvaraTotalt 2010

Anskaffningsvärde vid ingången av året 6 759 3 169 591 7 522

Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 1 - - 99 100

Avyttringar och utrangeringar - - - -55 -55

Valutaeffekt -389 - -20 -10 -419

Anskaffningsvärde vid utgången av året 6 371 3 149 625 7 148

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året - - -9 -194 -203

Avyttringar och utrangeringar - - - 55 55

Årets avskrivningar - - -8 -89 -97

Årets nedskrivningar - - - -21 -2

Valutaeffekt - - 0 4 4

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året - - -17 -226 -243

Utgående restvärde 6 371 3 132 399 6 905

2009

mnkr Goodwill

Varumärken och andra rättigheter

Kund - kontrakt

Internt utvecklad

programvaraTotalt 2009

Anskaffningsvärde vid ingången av året 6 511 3 180 476 7 170

Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 293 - - 120 413

Avyttringar och utrangeringar -12 - - - -12

Valutaeffekt -33 - -11 -5 -49

Anskaffningsvärde vid utgången av året 6 759 3 169 591 7 522

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -12 - -3 -98 -113

Avyttringar och utrangeringar 12 - - - 12

Årets avskrivningar - - -9 -71 -80

Årets nedskrivningar - - - -251 -25

Valutaeffekt - - 3 0 3

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året - -9 -194 -203

Utgående restvärde 6 759 3 160 397 7 319

1 Nedskrivningarna avser programvara som tagits ur bruk och vars nyttjandevärde därför bedömts vara noll.Avskrivningar görs linjärt efter bedömd nyttjandeperiod. För närvarande innebär det att kundkontrakt skrivs av på 20 år och att internt utvecklad programvara skrivs av på 5 år. Goodwill och varumärken är inte föremål för avskrivning.

Goodwill

Immateriella tillgångar med

obestämbar nyttjandeperiod

mnkr 2010 2009 2010 2009

Kontorsrörelsen i Sverige 3 263 3 263 - -

Kontorsrörelsen utanför Sverige

3 029 3 418 - -

Capital Markets 79 78 3 3

Summa 6 371 6 759 3 3

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR MED OBESTÄMBAR NYTTJANDEPERIOD

Nedskrivningsprövning av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod (varumärken) genomförs årligen i samband med årsbokslutet på nivån kassagenererande enhet. En-hetens nyttjandevärde beräknas genom diskontering av skattade framtida kassaflöden samt slutvärde. Detaljerade prognoser på riskvägda volymer, intäkter, kostnader (inklusive finansieringskost-nader) samt kreditförluster görs för de första fem åren. Därefter bygger prognosen på ett antagande om långsiktig tillväxttakt. Normalt antas inte kassaflödena öka i en högre takt än vad som är motiverat med hänsyn till historisk BNP-utveckling. Årets nedskrivningsprövning bygger på ett försiktigt antagande om

en långsiktig kassaflödestillväxt på 2 procent vilket motsvarar Riksbankens långsiktiga inflationsmål. Den totala kassaflödesperio-den för bankverksamhet är 20 år och för försäkringsverksamhet 40 år. Som slutvärde används det prognostiserade substansvärdet för den prövade enheten. Prognostiserade kassaflöden har diskon-terats med en ränta som motsvarar koncernens genomsnittliga ka-pitalkostnad. Kapitalkostnaden bygger på ett antaget avkastnings-krav på eget kapital på 12,8 procent före skatt samt uppskattade nyupplåningskostnader för koncernens övriga finansiering. Diskon-teringsräntan uppgick vid årets nedskrivningsprövning till 3,9 procent (3,8) före skatt.

Redovisad koncerngoodwill härrör till övervägande del från traditionell bankverksamhet på Handelsbankens hemmamarkna-der. Den goodwillpost som avser svensk kontorsrörelse uppkom vid förvärvet av Stadshypotek 1996. Goodwillposterna som avser kontorsrörelsen utanför Sverige härrör främst från förvärven av Lokalbanken och Midtbank i Danmark samt Bergensbank i Norge. Hur tillgångsslagen är fördelade på koncernens segment framgår av tabellen ovan. Vid årets nedskrivningsprövning bedömdes av-ståndet mellan återvinningsvärde och bokfört värde på goodwill vara betryggande. Värdet på goodwill är inte heller känsligt för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av återvin-ningsvärdet. Redovisad goodwill tolererar en höjning av diskon-teringsräntan med över 10 procentenheter utan någon indikation på nedskrivningsbehov.


NOTER KONCERNEN

K26 Fastigheter och inventarier

Fastigheter och inventariermnkr 2010 2009

Inventarier 589 624

Fastigheter 1 387 1 436

Fastigheter inom försäkringsrörelsen 1 260 1 150

Fastigheter övertagna för skyddande av fordran 71 71

Summa 3 307 3 281

Inventariermnkr 2010 2009

Ingående anskaffningsvärde 1 899 2 009

Nyanskaffning 303 316

Avyttringar och utrangeringar -357 -433

Valutaeffekt -61 7

Utgående anskaffningsvärde 1 784 1 899

Ingående ackumulerade avskrivningar -1 275 -1 313

Årets avskrivningar -305 -333

Avyttringar och utrangeringar 343 379

Valutaeffekt 42 -8

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 195 -1 275

Redovisat värde 589 624

Inventarier skrivs av linjärt på 2–10 år.

Fastighetermnkr 2010 2009


Nyanskaffning - -

Ny- och ombyggnation 31 19

Avyttringar och utrangeringar -8 -

Valutaeffekt -35 -16


Ingående ackumulerade avskrivningar -636 -592


Avyttringar och utrangeringar 8 -

Nedskrivning under året mot eget kapital - -

Valutaeffekt 2 1

Utgående ackumulerade avskrivningar -673 -636

Redovisat värde 1 387 1 436

För rörelsefastigheter tillämpas komponentavskrivning. Nyttjandeperioden varierar mellan 10 och 100 år. Se vidare koncernens redovisningsprinciper not K1.

Fastigheter inom försäkringsrörelsenmnkr 2010 2009


Nyanskaffning - -

Omvärdering 110 -35

Avyttringar och utrangeringar - -


Fastigheter i försäkringsrörelsen värderas till verkligt värde. Se vidare not K1. Redovisat värde på fastigheterna skulle varit 1 045 mnkr (1 057) om de inte tagits upp till verkligt värde.

Egendom övertagen för skyddande av fordranmnkr 2010 2009

Fastigheter 40 33

Återtagna leasingobjekt 31 38


Övertagen egendom ingår även i verksamhet under avveckling, se vidare not K12. Vär-deringsprinciper för tillgångar som tagits över för skyddande av fordran beskrivs i not K1. Övertagen egendom avyttras så fort förutsättningar föreligger.

mnkr 2010 2009

Taxeringsvärde för svenska fastigheter 3 336 3 006

K27 Övriga tillgångar

mnkr 2010 2009

Fondlikvidfordringar 55 208 35 208

Övrigt 5 052 7 386

Summa 60 260 42 594

K28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

mnkr 2010 2009

Upplupna ränteintäkter 5 356 5 337

Övriga upplupna intäkter 1 123 1 307

Förutbetalda kostnader 151 169

Summa 6 630 6 813

Varav efterställda - -


NOTER KONCERNEN

K29 Skulder till kreditinstitut

mnkr 2010 2009

Skulder i svenska kronor

Banker 23 861 60 990


Summa 103 204 110 763

Skulder i utländsk valuta

Banker 141 888 119 755


Summa 166 737 129 027

Totalt 269 941 239 790

Varav repor 10 795 26 131



Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 69 787 175 486 5 498 4 724 14 446 269 941

2009 86 477 129 278 13 522 2 225 8 288 239 790


Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 77 360 88 048

Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta 201 393 200 613

Summa 278 753 288 661


K30 In- och upplåning från allmänheten

Inlåning från allmänhetenmnkr 2010 2009

Inlåning i svenska kronor

Hushåll 178 103 162 343

Företag 140 485 143 196

Riksgälden 0 0

Summa 318 588 305 539

Inlåning i utländsk valuta

Hushåll 38 753 40 538

Företag 111 947 114 624

Riksgälden - -

Summa 150 700 155 162

Summa inlåning från allmänheten 469 288 460 701

Upplåning från allmänhetenmnkr 2010 2009

Upplåning i svenska kronor 51 752 63 208

Upplåning i utländsk valuta 25 133 25 839

Summa 76 885 89 047


Summa in- och upplåning från allmänheten 546 173 549 748



Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


Inlåning

2010 441 721 15 204 3 363 1 567 7 433 469 288

2009 431 496 14 758 3 766 1 809 8 872 460 701

Upplåning

2010 2 061 41 619 12 649 5 077 15 479 76 885

2009 5 453 45 948 10 367 6 900 20 379 89 047


Inlåning från allmänheten

Inlåning från allmänheten i svenska kronor 304 156 285 493

Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 176 361 170 249

Summa 480 517 455 742

Upplåning från allmänheten


Upplåning i svenska kronor, försäkringsrörelsen 22 978 27 542


Summa 85 383 117 970



NOTER KONCERNEN

K31 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken

mnkr 2010 2009

Fondförsäkringsskulder 55 606 41 939

Övriga fondskulder 3 164 4 653

Ej ägd andel av konsoliderade fonder 2 444 4 511

Summa 61 214 51 103

Återstående löptider redovisat värdemnkr


Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 3 935 260 015 161 613 493 377 44 561 963 501

2009 10 274 324 692 179 087 422 905 29 117 966 075

Medelvolym emitterade värdepappermnkr 2010 2009

Svenska kronor 439 661 395 295

Utländsk valuta 568 769 553 514

Emissioner, återköp och förfallmnkr 2010 2009

Emitterade 1 431 927 1 599 706

Återköpta 241 131 230 669

Förfallna 1 126 157 1 314 656

K32 Emitterade värdepapper

mnkr

2010 2009

Nominellt belopp

Redovisat värde

Nominellt belopp

Redovisat värde

Certifikat

Certifikat i svenska kronor 9 485 9 958 46 397 47 096

Varav

till upplupet anskaffningsvärde 25 25 38 355 38 315

för trading 9 460 9 933 8 042 8 781

Certifikat i utländsk valuta 313 379 313 289 314 813 314 700

Varav

till upplupet anskaffningsvärde 313 286 313 190 314 742 314 635

för trading 93 99 71 65

Summa 322 864 323 247 361 210 361 796

Obligationslån

Obligationslån i svenska kronor 391 464 413 525 351 543 370 013

Varav


för marknadsvärdesäkringar 165 729 179 848 130 729 143 960

Obligationslån i utländsk valuta 223 778 226 729 233 040 234 266

Varav



Summa 615 242 640 254 584 583 604 279

Summa emitterade värdepapper 938 106 963 501 945 793 966 075

K33 Övriga tradingskulder

mnkr 2010 2009

Korta positioner värderade till verkligt värde

Aktier 2 761 3 746


Varav

övriga emittenter 27 395 21 452

egna emitterade 5 870 4 449

Summa 36 026 29 647

Återstående löptider korta positioner räntebärande värdepappermnkr


Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 50 - 63 28 995 4 157 33 265

2009 - - 1 090 13 068 11 743 25 901

Medelvolym övriga tradingskuldermnkr 2010 2009




NOTER KONCERNEN

K34 Försäkringsskulder

mnkr 2010 2009

Skuld för sjukräntor 234 290

Skuld för livsfall 146 142

Skuld för andra oreglerade skador 299 350

Skuld för förinbetalda premier 44 170

Summa 723 952

Förändring av uppskjutna skatter 2010mnkr

Ingående balans

Redovisat över resultaträkningen

Redovisat i övrigt totalresultat

Justering förvärvsbalanser

Utgående balans

Utlåning till allmänheten 6 967 620 - - 7 587

Derivatinstrument -77 - -85 - -162

Immateriella tillgångar 37 -2 -3 - 32

Fastigheter och inventarier 63 -6 - - 57

Pensionstillgångar 1 174 69 1 - 1 244

Övrigt -19 -41 109 - 49

Summa 8 145 640 22 - 8 807

Förändring av uppskjutna skatter 2009mnkr

Ingående balans

Redovisat över resultaträkningen

Redovisat i övrigt totalresultat

Justering 2 förvärvsbalanser

Utgående balans

Utlåning till allmänheten 6 041 998 2 -74 6 967

Derivatinstrument -90 - 13 - -77

Immateriella tillgångar 55 -16 -2 - 37

Fastigheter och inventarier 68 -4 -1 - 63

Pensionstillgångar 1 242 -56 -12 - 1 174

Periodiseringsfond 273 -273 - - -

Övrigt -61 -14 60 -4 -19

Summa 7 528 635 60 -78 8 145

2 Avser förvärvet av Lokalbanken 2008.

Redovisade skattekostnader i resultaträkningenmnkr 2010 2009

Aktuell skatt

Årets skattekostnad -3 360 -2 939

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 38 55

Uppskjuten skatt

Förändringar i temporära skillnader -640 -635

Summa -3 962 -3 519

Nominell skattesats i Sverige, % 26,3 26,3

Avvikelser

Annan skattesats i försäkringsrörelse -0,2 0,5

Ej skattepliga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 0,0 0,0

Skatt avseende tidigare år och övrigt 0,7 -1,2

Effektiv skattesats, % 26,8 25,6

K35 Skatter

Uppskjutna skattefordringarmnkr 2010 2009

Utlåning till allmänheten - 12

Derivatinstrument 253 204

Fastigheter och inventarier 36 30

Övrigt 48 57

Summa 337 303

Uppskjutna skatteskuldermnkr 2010 2009

Utlåning till allmänheten1 7 587 6 979


Immateriella tillgångar 32 37


Pensionstillgångar 1 244 1 174

Övrigt 97 38

Summa 9 144 8 448

Netto uppskjutna skatteskulder 8 807 8 1451Varav leasing 7 583 mnkr (6 975).


NOTER KONCERNEN

K36 Avsättningar

mnkr

Omstruktu- rerings-

reserv

Avsättning för garanti-

åtagandeÖvriga

avsättningarSumma

2010Summa

2009

Avsättningar vid årets ingång 61 124 14 199 379

Avsatt under året - - 2 2 46

Ianspråktaget -61 - - -61 -179

Återfört - -58 -5 -63 -47

Avsättningar vid årets utgång - 66 11 77 199

Avsättningen till omstruktureringsreserven gjordes i samband med försäljningen av SPP 2007. Reserven reglerades i sin helhet under året. Avsättningen för garantiåtaganden består av avsättningar för ett antal utombalansposter varav det största enskilda åtagandet uppgår till 44 mnkr. Avsättning för detta åtagande gjordes 2008 och resterande belopp förväntas regleras under 2011. Övriga avsättningar för garantiåtaganden avser mindre åtaganden varav merparten har en ursprunglig löptid mellan 1 och 5 år.

K39 Efterställda skulder

mnkr 2010 2009

Förlagslån i svenska kronor 7 367 7 347

Förlagslån i utländsk valuta 36 581 51 658

Summa 43 948 59 005

Medelvolymer



Specifikation, förlagslån Ursprungligt nominellt

belopp av respektive

valutaRänte - sats %

Utestående beloppUtgivn/konv/slutbet år Valuta

I SVENSKA KRONOR

Övriga svenska1 7 367

Summa 7 367

I UTLÄNDSK VALUTA

2005/20172 EUR 700 rörlig 6 303

2005/evigt3 EUR 500 4,194 4 689

2006/20164 EUR 600 4,000 5 451

2006/20165 USD 800 rörlig 5 438

2007/evigt6 EUR 600 rörlig 5 395

Övriga utländska7 9 305

Summa 36 581

Totalt 43 948

K37 Övriga skulder

mnkr 2010 2009

Fondlikvidskulder 5 088 11 558

Övrigt 7 516 11 617

Summa 12 604 23 175

K38 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

mnkr 2010 2009

Upplupna räntekostnader 15 125 13 820

Övriga upplupna kostnader 3 556 3 477

Förutbetalda intäkter 170 159

Summa 18 851 17 456

1 Övriga svenska här ej specificerade förlagslån är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån. Här ingår ett konvertibelt förlagslån på nom 2,3 miljarder kronor riktat till koncernens anställda på marknadsmässiga villkor. Lånet har hybridstatus och kan omvandlas till Handelsbanksaktier. Konvertering kan ske från den 1 juni 2011 till konverteringskursen 187,56 kronor, vilket motsvarar 110 procent av den genomsnittliga aktiekursen under perioden 6–12 maj 2008 justerat för 2008 års utdelning. Från den 21 maj 2013 finns möjlighet att konvertera till Handelsbanksaktier till konverteringskursen eller den då gällande börskursen om denna skulle vara lägre än konverteringskursen.

2 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m oktober 2012. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande.

3 Evigt förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m december 2015. Vid förtidslösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Euribor.

4 Tidsbundet förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m april 2011. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Euribor.

5 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Libor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars 2011. Vid förtids-inlösen krävs Finansinspektionens medgivande.

6 Evigt förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars 2012. Vid förtids-inlösen krävs Finans inspektionens medgivande.

7 Övriga utländska, här ej specificerade förlagslån, är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån.


NOTER KONCERNEN

K40 Omklassificeringar till resultaträkningen

mnkr 2010 2009

Omklassificerat från säkringsreserv 2 6

Omklassificerat från verkligt värdereserv -100 223

Omklassificerat från omräkningsreserv -5 -6

Omklassficerad skatt -41 -151

varav säkringsreserv -1 -2

varav verkligt värdereserv 26 -144

varav omräkningsreserv 0 -5

Summa omklassificeringsjusteringar -144 72

Omklassificeringsjusteringar består av sådana intäkter och kostnader som tidigare redovisats under övrigt totalresultat och som under räkenskapsåret omklassificerats till att redovisas i resultaträkningen. Belopp som är negativa i ovanstående tabell har redo-visats som intäkter i resultaträkningen och vice versa. Var i resultaträkningen beloppen redovisats framgår av redovisningsprinciperna i not K1.

K41 Specifikation av förändringar i eget kapital

Förändring av säkringsreservmnkr 2010 2009

Säkringsreserv vid årets ingång -217 -252

Orealiserade värdeförändringar under året -241 31

Redovisat i resultaträkningen till följd av ineffektivitet 1 4

Säkringsreserv vid årets utgång -457 -217

Specifikation av instrument tillgängliga för försäljning (belopp efter skatt)mnkr 2010 2009

Verkligt värdereserv vid årets ingång -802 -3 152

Avyttrat under året 75 162

Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav 1 513 2 188

Verkligt värdereserv vid årets utgång 786 -802

Förändring av omräkningsreservmnkr 2010 2009

Omräkningsreserv vid årets ingång 951 1 058

Förändring av omräkningsdifferens i filialer -1 764 25

Förändring av omräkningsdifferens i dotterföretag -628 -128

Förändring av omräkningsdifferens på finansiering av nettotillgångar i dotterföretag 278 -4

Omräkningsreserv vid årets utgång -1 163 951

Vid räkenskapsårets slut innehade koncernen inga egna aktier i handelslagret. Motsvarande siffra föregående räkenskapsår var 160 591 stycken aktier.

K42 Ställda och mottagna säkerheter

För egna skulder ställda säkerhetermnkr 2010 2009

Kontanter 13 073 22 926

Statspapper och obligationer, pantsatta i centralban-ker och kreditinstitut 47 606 103 858

Statspapper och obligationer, återköpsavtal 13 979 33 774


Aktier 2 354 83

Utlånade värdepapper 12 388 10 410

För försäkringstagare registerförda tillgångar 78 912 72 518

Övrigt 191 -

Summa 656 833 648 896

Övriga ställda säkerhetermnkr 2010 2009

Kontanter 0 176

Statspapper och obligationer 4 468 4 148

Summa 4 468 4 324

Med Övriga ställda säkerheter avses säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen.

STÄLLDA SÄKERHETER

Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer består i huvudsak av värdepapper som ställts som säkerhet i centralbank-er samt värdepapper som sålts under bindande återköpsavtal.

Utlåning till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs till största delen av den registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer emitterade av Stadshypotek. Säkerhetsmassan består av hypotekslån som lämnats mot pant i småhus, fritidshus, flerbostadshus och bostadsrätter med be-låningsgrad inom 75 procent av marknadsvärdet. I händelse av bolagets obestånd har innehavarna av de säkerställda obligatio-nerna förmånsrätt enligt förmånsrättslagen i de pantförskrivna tillgångarna. Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för ett konkursbeslut uppfyller de villkor som uppställts i lagen ska de hållas åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. Innehavarna av obligationerna erhåller då fortsatt kontraktsenliga betalningar enligt obligationsvillkoren fram till förfall.

Utlånade värdepapper består i huvudsak av utlånade aktier mot kontantsäkerhet som redovisas som fordran i balansräkningen.

För försäkringstagare registerförda tillgångar består av till-gångar under livförsäkringsavtal i Handelsbanken Liv i vilka försäkringstagarna har förmånsrätt.

MOTTAGNA SÄKERHETER

Vid omvända återköpsavtal och värdepappersinlåning mottas säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Sådana värdepapper redovisas inte i balans-räkningen. Det verkliga värdet av mottagna säkerheter under omvända återköpsavtal och värdepappersinlåning uppgick till 67 268 miljoner kronor (60 874) vid räkenskapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av 3 531 miljoner kronor (6 439) sålts eller pantsatts vidare.


NOTER KONCERNEN

K44 Övriga åtaganden

mnkr 2010 2009



Övrigt 2 802 1 971

Summa 407 473 384 056

Avtalade, ej uppsägbara, framtida operationella leasingavgifter fördelade på de år de förfaller till betalningmnkr 2010 2009

2011 577 595

2012–2015 1 236 1 126

2016 och senare 647 598

Summa 2 460 2 319

Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning.

K45 Leasing

Uppgift om bruttoinvestering och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgiftermnkr 2010 2009

Bruttoinvestering 51 413 54 832

Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseav-gifter per balansdagen 47 117 48 094

I samtliga finansiella leasingavtal är koncernen leasegivare. Samtliga leasingavtal har garanterade restvärden. Bokförd reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgår till 25,1 mil joner kronor (23,3). Den variabla delen av leasingavgifter som ingår i årets resultat uppgår till 489 miljoner kronor (719). Minskningen beror på det lägre ränteläget under 2010 jämfört med 2009.

Vid utgången av året fanns i koncernen sju leasingengagemang som vart och ett enskilt hade ett redovisat värde överstigande 1 miljard kronor. Totalt redovisat värde på dessa engagemang var 22,4 miljarder kronor vilket motsvarar 1,4 procent av koncernens totala kreditvolym per den 31 december 2010. Det redovisade vär-det på det enskilt största engagemanget var 9,6 miljarder kronor (10,0). Genomsnittlig återstående löptid för detta engagemang var 9,1 år. Engagemangen riktar sig mot branscherna transport och energi.

Fördelning av bruttoinvestering och minimileaseavgifter på förfallotidpunktermnkr Inom 1 år

Mellan 1 och 5 år

Senare än 5 år Summa

2010

Fördelning av bruttoinvestering 6 169 15 803 29 441 51 413

Fördelning av nuvärdesberäknade minimileaseavgifter 6 124 15 203 25 790 47 117

2009

Fördelning av bruttoinvestering 6 974 16 164 31 694 54 832

Fördelning av nuvärdesberäknade minimileaseavgifter 6 954 15 323 25 817 48 094

Ej intjänade finansiella intäkter mnkr 2010 2009

Ej intjänade finansiella intäkter 4 296 6 738

K43 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser

Ansvarsförbindelsermnkr 2010 2009



Oåterkalleliga remburser 28 802 37 335

Övrigt 8 348 5 248

Summa 95 111 110 799

Ansvarsförbindelserna/eventualförpliktelserna består i huvudsak av olika typer av garantiförbindelser. I tabellen anges garantiernas nominella belopp.

I beloppet ”Övrigt” ingår 92 miljoner kronor (106) avseende ett antal tvistemål som koncernen driver i allmänna domstolar. Koncernens bedömning är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till bankens fördel. Inget tvistebelopp eller eventuell försäkringsersättning har resultatförts.


NOTER KONCERNEN

Geografisk segmentinformation 2010mnkr Sverige Danmark Finland Norge

Stor- britannien

Övriga världen Koncernen

Intäkter 16 653 2 455 1 894 6 740 2 063 1 491 31 296

Tillgångar 1 450 380 57 516 127 166 198 509 136 049 183 910 2 153 530

Övriga upplysningar

Investeringar i icke-finansiella tillgångar 361 16 21 6 8 22 434

K46 Segmentinformation


mnkr




Justeringar och elimineringar

Kvarvarande verksamhet

Räntenetto 12 993 6 933 628 832 -49 21 337


Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 704 273 1 280 -892 12 1 377

Riskresultat försäkring 205 205

Andelar i intresseföretags resultat 11 11


Summa intäkter 17 532 8 809 4 639 353 -37 31 296

Personalkostnader -3 012 -2 590 -2 054 -2 521 673 -9 504

Övriga administrativa kostnader -1 010 -1 054 -927 -2 073 2 -5 062

Internt köpta och sålda tjänster -2 958 -900 -91 3 902 47

Avskrivningar -85 -73 -44 -238 -12 -452

Summa kostnader -7 065 -4 617 -3 116 -930 710 -15 018

Resultat före kreditförluster 10 467 4 192 1 523 -577 673 16 278

Kreditförluster, netto -99 -1 408 - -1 507

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 -4 3 -1

Rörelseresultat 10 368 2 784 1 519 -574 673 14 770

Resultatutdelning 811 202 -1 013

Rörelseresultat efter resultatutdelning 11 179 2 986 506 -574 673 14 770

Interna intäkter -2 004 -5 954 -1 380 9 338

K/I-tal, % 38,5 51,2 85,9 48,0

Kreditförlustnivå, % 0,01 0,28 0,10

Tillgångar 1 259 184 511 790 404 849 1 074 981 -1 097 274 2 153 530

Skulder 1 215 304 486 673 394 635 1 074 981 -1 106 454 2 065 139

Allokerat kapital 43 880 25 117 10 214 9 180 88 391

Räntabilitet på allokerat kapital, % 19,5 8,4 6,4 12,6

Årets investeringar i icke finansiella anläggningstillgångar 114 65 25 230 434

Årets investeringar i intresseföretag 15 15


Rörelsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8 Rörelseseg-ment, vilket innebär att segmentinformationen presenteras på motsvarande sätt som tillämpas internt i styrningssyfte.

Under fjärde kvartalet sammanfördes de tidigare segmenten Kapitalförvaltning och Capital Markets till ett gemensamt segment. Handelsbankens verksamhet består därmed av segmenten Kon-torsrörelsen i Sverige, Kontorsrörelsen utanför Sverige och Capital Markets. Kontorsrörelsen i Handelsbanken, vars verksamhet be-står av att tillhandahålla universalbanktjänster, är uppdelad i tolv regionbanker, varav sex stycken är svenska och sex stycken bedrivs utanför Sverige. (Den tolfte regionbanken, Centrala Storbritan-nien, tillkom den 1 januari 2011). Varje regionbank styrs av en regionbankschef och följs upp som en fristående resultatenhet. Segmentet Capital Markets är bankens investmentbank vilket bland annat inbegriper värdepappershandel och investeringsråd-

givning. I verksamheten ingår även kapitalförvaltning, det vill säga tillhandahållande av produkter och tjänster i anslutning till kapitalplacering.

Segmentens resultat visas före och efter intern resultatutdelning. Den interna resultatutdelningen innebär att kundansvarig enhet tilldelas allt resultat som härrör från dess kunders transaktioner med banken oavsett inom vilket segment transaktionen är genom-förd. Dessutom redovisas intäkter och kostnader för internt ut-förda tjänster netto på raden ”Internt köpta och sålda tjänster”. Transaktioner mellan segmenten redovisas huvudsakligen enligt självkostnadsprincipen. I kolumnerna Övrigt och Justeringar och elimineringar visas poster som inte hör till något specifikt segment eller elimineras på koncernnivå. I kolumnen Övrigt ingår finans-förvaltning och centrala stabsavdelningar samt kostnaden för Oktogonen som uppgår till 842 miljoner kronor. I kolumnen


NOTER KONCERNEN

Geografisk segmentinformation 2009mnkr Sverige Danmark Finland Norge

Stor- britannien

Övriga världen Koncernen

Intäkter 17 839 2 642 1 994 6 746 1 787 1 327 32 335

Tillgångar 1 457 677 64 450 95 326 192 314 136 854 176 222 2 122 843

Övriga upplysningar

Investeringar i icke-finansiella tillgångar 646 11 25 20 6 28 736

Intäkter per produktområdemnkr 2010 2009

Investmentbank 7 281 8 736

Bankinlåning och utlåning företag 8 084 8 059

Finansbolagstjänster 1 944 1 923

Bankinlåning och utlåning privatpersoner 4 097 3 978

Hypotek 5 320 5 574

Pension och Försäkring 1 023 638

Kapitalmarknad 1 664 1 519

Handelsfinansiering 579 625

Övrig verksamhet 1 304 1 283

Summa 31 296 32 335

Justeringar och elimineringar redovisas bland annat omräknings-differenser och justeringar för personalkostnader. I justeringar för personalkostnader ingår skillnaden mellan koncernens pensions-kostnader beräknade enligt IAS 19 Ersättningar till anställda och segmentens schablonmässiga pensionskostnader, vilken uppgår till 263 miljoner kronor (-213), samt gottgörelse från pensionsstiftel-sen på 410 miljoner kronor (598).

I segmentens resultaträkningar ingår interna poster såsom interna räntor, provisioner och ersättningar för interna tjänster huvudsakligen enligt självkostnadsprincipen. Räntabilitet på allo-kerat kapital för segmenten är beräknad på genomsnittligt alloke-rat kapital och skattesatsen 26,3 procent. För koncernen beräknas räntabilitet på eget kapital efter redovisad skatt.


mnkr




Justeringar och elimineringar

Kvarvarande verksamhet

Räntenetto 13 305 7 317 599 821 -42 22 000

Provisionsnetto 3 377 1 533 2 520 -37 7 393

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 512 250 2 788 -1 151 58 2 457

Riskresultat försäkring 171 171

Andelar i intresseföretags resultat 26 26

Övriga intäkter 76 6 12 197 -3 288

Summa intäkter 17 270 9 106 6 090 -144 13 32 335

Personalkostnader -3 060 -2 778 -2 371 -2 234 425 -10 018

Övriga administrativa kostnader -1 032 -1 133 -808 -1 747 1 -4 719

Internt köpta och sålda tjänster -2 534 -842 -74 3 450

Avskrivningar -80 -84 -37 -269 -13 -483

Summa kostnader -6 706 -4 837 -3 290 -800 413 -15 220

Resultat före kreditförluster 10 564 4 269 2 800 -944 426 17 115

Kreditförluster, netto -2 325 -1 067 - -3 392

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0 4 4

Rörelseresultat 8 239 3 202 2 800 -940 426 13 727

Resultatutdelning 757 294 -1 051

Rörelseresultat efter resultatutdelning 8 996 3 496 1 749 -940 426 13 727

Interna intäkter -3 733 -5 524 460 8 797 -

K/I-tal, % 37,2 51,5 65,3 - 47,1

Kreditförlustnivå, % 0,24 0,19 0,21

Tillgångar 1 163 512 544 470 376 112 916 775 -878 026 2 122 843

Skulder 1 124 737 517 441 366 008 916 775 -885 206 2 039 755

Allokerat kapital 38 775 27 029 10 104 7 180 83 088

Räntabilitet på allokerat kapital, % 17,3 9,4 14,7 12,5

Årets investeringar i icke finansiella anläggningstillgångar 131 65 38 502 736

Årets investeringar i intresseföretag - -



NOTER KONCERNEN

K47 Förfalloanalys för finansiella skulder

I förfalloanalysen redovisas odiskonterade kassaflöden för de kon-trakterade betalningsåtaganden som senast ska erläggas inom de angivna tidsintervallen inklusive räntebetalningar. All avistainlå-ning redovisas som förfallande skuld inom en månad. Historiskt sett har denna inlåning varit mycket stabil över tiden. Den förvän-tade löptiden för en övervägande del av avistainlåningen är därför betydligt längre än vad som framgår av tabellen. I tabellen redovi-sas finansiella garantier, lånelöften och outnyttjade räkningskre-diter i sin helhet i tidsintervallet 0–3 månader. Totalt utestående

Förfalloanalys för finansiella skulder med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt 2010

mnkrUpp till

3 månader3–12

månader 1–5 år Över 5 år Summa


Inlåning från allmänheten 457 173 3 425 2 490 7 434 470 522

Upplåning från allmänheten 43 712 12 691 5 151 15 480 77 034

Emitterade värdepapper 273 557 180 878 553 356 49 580 1 057 371

Övriga tradingskulder 50 63 28 995 4 157 33 265


Summa 1 026 268 209 061 626 684 102 960 1 964 973

Poster utanför balansräkningen

Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften 407 474 407 474

Derivat 2010mnkr

Upp till 3 månader

3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Summa derivat inflöde 889 792 423 873 617 546 177 027 2 108 238

Summa derivat utflöde 889 558 420 053 593 917 176 685 2 080 213

Netto 234 3 820 23 629 342 28 025

belopp för dessa åtaganden representerar inte nödvändigtvis framtida finansieringsbehov. I not K2 beskrivs bankens hantering av likviditetsrisk. Där lämnas även kvantitativa uppgifter om de tillgångar som koncernen innehar för hantering av likviditetsrisk.

För derivatinstrument redovisas kassaflöden netto för ränte-swappar och brutto för instrument för vilka bruttokassaflöden erläggs respektive erhålls, exempelvis valutaswappar.


mnkrUpp till

3 månader3–12




Upplåning från allmänheten 51 582 10 397 6 909 20 379 89 267

Emitterade värdepapper 341 319 198 712 472 171 33 111 1 045 313



Summa 1 062 970 233 467 539 952 96 685 1 933 074



Derivat 2009mnkr

Upp till 3 månader




Summa 6 049 5 438 15 319 -2 734 24 071


NOTER KONCERNEN

K48 Tillgångar och skulder i utländsk valuta

2010mnkr SEK EUR NOK DKK GBP USD CHF JPY HKD SGD

Övriga valutor Totalt

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 1 55 681 60 096 718 2 211 974 80 638 941 2 881 499 25 1 799 206 463

Utlåning till allmänheten 1 006 631 141 319 169 680 44 013 67 899 35 148 6 320 1 986 1 047 547 7 088 1 481 678

varav företag 450 961 107 774 101 738 19 187 51 002 34 991 3 713 1 558 1 030 543 6 271 778 768

varav hushåll 555 670 33 545 67 942 24 826 16 897 157 2 607 428 17 4 817 702 910

Belåningsbara statsskuldförbindelser 35 686 3 544 9 482 6 - 552 - - 1 433 35 - 50 738

Obligationer och andra ränte bärande värdepapper 47 326 9 219 1 155 89 2 10 443 - - - - 266 68 500

Övriga ej valutafördelade tillgångar 346 151 346 151

Summa tillgångar 1 491 475 214 178 181 035 46 319 68 875 126 781 7 261 4 867 2 979 607 9 153 2 153 530

Skulder

Skulder till kreditinstitut 103 204 55 273 10 974 15 312 11 868 57 089 1 890 1 835 4 203 14 8 279 269 941

In- och upplåning från allmänheten 370 340 58 460 44 592 26 276 19 815 21 261 931 160 138 476 3 724 546 173

varav företag 166 513 46 133 32 236 16 105 15 729 20 416 856 154 107 465 3 529 302 243

varav hushåll 203 827 12 327 12 356 10 171 4 086 845 75 6 31 11 195 243 930

Emitterade värdepapper 423 483 192 403 7 843 566 35 732 264 756 36 898 1 079 741 - - 963 501

Efterställda skulder 7 367 21 837 - 110 7 846 5 535 - 1 253 - - - 43 948

Övriga ej valutafördelade poster 329 967 329 967

Summa skulder och eget kapital 1 234 361 327 973 63 409 42 264 75 261 348 641 39 719 4 327 5 082 490 12 003 2 153 530

Valutafördelade övriga tillgångar och skulder samt utombalansposter 114 933 -117 557 -4 022 6 152 221 864 32 477 -538 2 097 -121 2 997

Nettoposition i valuta 1 138 69 33 -234 4 19 2 -6 -4 147 1 168



Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut1 86 036 12 261 3 850 2 518 5 017 55 395 415 249 11 22 2 326 168 100

Utlåning till allmänheten 951 921 170 648 173 242 49 280 61 323 50 406 5 463 2 192 1 618 610 10 480 1 477 183

varav företag 440 606 133 243 108 825 23 646 48 388 50 207 2 896 1 750 1 601 609 9 764 821 535

varav hushåll 511 315 37 405 64 417 25 634 12 935 199 2 567 442 17 1 716 655 648

Belåningsbara statsskuldförbindelser 96 183 4 298 3 158 1 0 0 - - 1 483 33 - 105 156

Obligationer och andra ränte bärande värdepapper 45 907 12 421 356 214 173 11 472 - - - - 303 70 846


Summa tillgångar 1 481 605 199 628 180 606 52 013 66 513 117 273 5 878 2 441 3 112 665 13 109 2 122 843

Skulder

Skulder till kreditinstitut 110 763 40 177 4 572 3 531 14 260 53 163 3 984 149 6 424 22 2 745 239 790


varav företag 180 351 32 261 38 980 13 928 14 725 21 948 783 106 584 429 14 916 319 011

varav hushåll 188 396 14 695 10 905 11 444 3 929 1 089 6 7 23 22 221 230 737

Emitterade värdepapper 417 109 256 138 9 742 565 35 643 239 664 5 509 1 404 250 51 - 966 075



Summa skulder och eget kapital 1 212 191 373 450 64 199 29 591 82 978 321 629 10 282 2 836 7 281 524 17 882 2 122 843

Valutafördelade övriga tillgångar och skulder samt utombalansposter 173 323 -116 154 -22 438 16 696 204 128 4 097 262 4 166 -155 4 950

Nettoposition i valuta -499 253 -16 231 -228 -307 -133 -3 -14 177 -539

1Innehåller ”Övrig utlåning till centralbanker”.


NOTER KONCERNEN

Under året har normala affärstransaktioner skett mellan koncern-företagen. Andra kvartalet sålde Svenska Handelsbanken AB aktier till Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassan SHB försäkringsförening till ett värde av 417 miljoner kronor. Transaktionen genomfördes på affärsmässiga villkor. I gruppen ”Övriga närstående” ingår följande företag: Svenska Handelsbank-en Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan SHB försäkringsförening. Företagen anlitar Svenska Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovis-ningstjänster.

Närstående – transaktioner med ledande befattningshavaremnkr 2010 2009

Utlåning 181 206

Inlåning 31 21

Ränteintäkter 3 8

Räntekostnader 0 0

Jämförelsesiffror för ledande befattningshavare har korrigerats med anledning av ändrad personkrets. Information om ledande befattningshavares villkor och ersättningar lämnas i not K8, Personalkostnader.

K49 Upplysningar om närstående

Fordringar på och skulder till närstående

mnkr

Intresseföretag Övriga närstående

2010 2009 2010 2009

Utlåning till kreditinstitut - - - -

Utlåning till allmänheten 325 276 - -

Obligationer och andra räntebärande värdepapper - - - -

Övriga tillgångar - - 424 598

Summa 325 276 424 598


In- och upplåning från allmänheten 51 109 200 279

Emitterade värdepapper - - - -

Efterställda skulder - - 651 651

Övriga skulder - - 56 125

Summa 51 109 907 1 055

Närstående – intäkter och kostnader

mnkr

Intresseföretag Övriga närstående

2010 2009 2010 2009

Ränteintäkter 1 3 - -

Räntekostnader 0 0 -72 -77

Provisionsintäkter 0 0 0 4

Provisionskostnader -14 -12 - -

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 0 0 - -

Övriga intäkter - - 12 19

Övriga kostnader -39 -27 -56 -52

Summa -52 -36 -116 -106

Specifikation över intresseföretagen samt information om aktieägartillskott till intresseföretag finns i not K22. Intresseföretagens verksamhet består i att utföra olika typer av tjänster i anknytning till de finansiella marknaderna.

För närstående som är anställda i banken (ej för styrelseleda-möter) gäller motsvarande villkor för krediter som för övriga anställda. Bankens förmånsränta på krediter upp till 1,5 miljo-ner kronor bestäms utifrån Riksskatteverkets årligen fastställda statslåneränta plus en procentenhet. Förmånsräntan beskattas löpande i samband med ordinarie löneutbetalning och är under-lag för arbetsgivareavgift för banken. Räntan på krediter utöver 1,5 miljoner kronor fastställs enligt marknadsmässiga villkor. Alla krediter beviljas efter sedvanlig kreditprövning. Krediter till anhörig till närstående beviljas på marknadsmässiga villkor, och ingår inte i ovanstående uppställning. Om krediter till anhörig undantagsvis beviljas med subventionerad ränta enligt ovan re-dovisas denna som skattepliktig förmån för den anställde.


NOTER KONCERNEN

K50 Kapitaltäckning

KAPITALPOLICY

Banken har som mål att upprätthålla en betryggande kapitalnivå som svarar mot de risker som koncernens verksamhet innebär och som överstiger de minimikrav som lagen föreskriver. En god kapitalnivå behövs för att kunna hantera situationer med finansiell påfrestning, men även andra händelser såsom förvärv och kraftig volymtillväxt.

KAPITALKRAV ENLIGT LAG

Enligt de kapitaltäckningsregler, Basel II, som infördes i Sverige den 1 februari 2007 genom lagen (2006:1371) om Kapitaltäck-ning och stora exponeringar ska banken upprätthålla en kapitalbas som minst motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Utöver att hålla kapital enligt minimikravet ska banken göra en intern kapitalutvärdering. Handelsbankens kapitalpolicy – senast fastställd under 2010 – anger riktlinjerna för den interna kapitalutvärderingen. Banken omfattas även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo-merat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan. Banken har under 2010 uppfyllt den lagstadgade minimi-nivån för kapitalbasen.

Detaljerad information om bankens kapitalbas och kapitalkrav finns i dokumentet Handelsbankens risk- och kapitalhantering – information enligt Pelare 3, se www.handelsbanken.se/ir.

BESKRIVNING AV DEN FINANSIELLA FÖRETAGSGRUPPEN

Den finansiella företagsgruppen består av moderbolaget samt dot-ter- och intresseföretag som också ingår i koncernens redovisning. De bolag som ingår i koncernredovisningen men som inte ingår i den finansiella företagsgruppen framgår av tabellen. I kapitaltäck-ningen konsolideras samtliga bolag fullständigt, i koncernredovis-ningen konsolideras intresseföretag enligt kapital andelsmetoden.

BESKRIVNING AV KAPITALBASEN FÖR DEN FINANSIELLA FÖRETAGSGRUPPEN

Kapitalbasen består av primärt kapital respektive supplementärt kapital. Det primära kapitalet består av eget kapital samt utgivna primärkapitallån i de bolag som ingår i den finansiella företags-grupp där Handelsbanken AB är moderinstitut. Det supple-mentära kapitalet består huvudsakligen av eviga och tidsbundna förlagslån. Från kapitalbasen görs därefter vissa avdrag. Avdragen görs dels från det primära, dels från det supplementära kapitalet samt från kapitalbasen som helhet. Endast kapital från bolag som ingår i den finansiella företagsgruppen ingår i kapitalbasen.

För bankens riskhantering är det viktigt att såväl koncernen som den finansiella företagsgruppen riskmässigt kan ses som en enhet. För att risker ska kunna hanteras effektivt i koncernen kan kapital behöva omfördelas mellan de olika företagen i koncernen.

Banken har generellt sett möjlighet att omfördela kapital mellan koncernens bolag, inom ramen för de begränsningar som följer av lagstiftning, till exempel kapitaltäckningskrav och bolagsrättsliga begränsningar.

Primärkapital

Primärkapitalet utgörs till största delen av eget kapital i den finan-siella företagsgruppen. I och med att koncernens försäkringsbolag inte ingår i den finansiella företagsgruppen ingår inte upparbetade vinstmedel i dessa bolag i primärkapitalet. Vissa typer av eviga förlagslån får efter tillstånd från Finansinspektionen räknas med i primärkapitalet (så kallade primärkapitallån). Hur stor andel som får räknas med netto efter reduktionsposter beror på kontrakts-villkoren för de emitterade tillskotten. Totalt får primärkapital-tillskott uppgå till högst 50 procent av det sammanlagda primär-kapitalet. Sådana primärkapitaltillskott som ej är konverterbara till aktier eller som kan återlösas till nominellt värde av banken får högst ingå med 35 procent. För sådana primärkapitaltillskott som innehåller en ökning av räntepåslaget (så kallad step-up) gäller att dessa får ingå med högst 15 procent.

Den totala summan primärkapitallån (14,2 miljarder kronor), som vid utgången av 2010 ingick i primärkapitalet, utgjordes till 2,9 miljarder kronor av tillskott utan incitament till inlösen och 11,3 miljarder kronor utgörs av tillskott med step-up. Det totala utrymmet för att emittera ytterligare primärkapitallån var vid utgången av 2010 59,4 miljarder kronor, varav tillskott som ej är konverterbara till aktier eller som kan återlösas till nominellt värde av banken utgjorde 37,3 miljarder kronor. Utrymmet för att emittera tillskott med step-up utgör 10,8 miljarder kronor.

Av bankens samtliga emitterade primärkapitallån utgörs 6,8 miljarder kronor av vanliga primärkapitaltillskott med step-up och 7,4 miljarder kronor utgörs av så kallade enhanced primär-kapitaltillskott. Vanliga primärkapitaltillskott ger banken rätt att omvandla instrumentet till ovillkorligt aktieägartillskott för att undvika likvidationsplikt. För enhanced tillskott har banken rätt att omvandla instrumenten till aktieägartillskott redan tidigare för att undvika att bryta mot regleringsmässiga krav. I händelse av likvidation skuldförs instrumenten, även till den del som sedan tidigare omvandlats till primärkapitaltillskott och har då lika rätt till utskiftning av bolagets medel. Denna rätt är efterställd alla andra fordringshavare. Det är endast aktieägarna som har en sämre rätt till utskiftning. För enhanced tillskott har banken en ovillkorlig rätt att ställa in kupongutbetalningar, det vill säga rän-teutbetalning kan ställas in när som helst. I det fall utdelningsbara medel saknas måste kupongutbetalningar ställas in för båda typer av tillskott.

Samtliga primärkapitaltillskott är emitterade efter tillstånd enligt tidigare regelverk, hela beloppet räknas därmed in efter tillämpning av övergångsbestämmelserna i FFFS 2010:12.

De poster som ska exkluderas från det primära kapitalet är främst goodwill och andra immateriella tillgångar samt orealise-rade vinster på aktier som klassificerats som tillgängliga för försälj-ning. Även uppskjutna skattefordringar samt uppskrivningar av fastigheter reducerar primärkapitalet. Neutralitetsjusteringar görs för räntebärande instrument klassificerade som tillgängliga för försäljning samt påverkan som kassaflödessäkringar har haft på eget kapital.

Supplementärkapital

I det supplementära kapitalet ingår förlagslån, avdrag som gjorts avseende uppskrivningar av fastigheter samt orealiserade vinster på aktier som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Det supplementära kapitalet får brutto inte överstiga det primära kapitalet. En ytterligare begränsning är att de tidsbundna förlags-lånen maximalt får inräknas i kapitalbasen till 50 procent av totalt

Företag som inte ingår i den finansiella företagsgruppen

Organisations -nummer Säte

Handelsbanken Liv Försäkring AB (koncernen) 516401-8284 Stockholm

Handelsbanken Försäkring AB 516401-8326 Stockholm

Svenska Re S.A. RCS Lux B-32053 Luxemburg

Handelsbanken Skadeförsäkrings AB 516401-6767 Stockholm

Handelsbanken Renting AB 556043-2766 Stockholm

Flisekompaniet Holding AS1 992999136 Oslo

Innovativ Vision Holding AB1 556708-7589 Linköping

Festival AS1 993798304 Søgne

Plastal Industri AB1 556532-8845 Göteborg

Dyson Group plc1 00163096 Sheffield

1 Dotter- eller intressebolag under AB Handel och Industri, organisationsnummer 556013-5336. Se även not M19.


NOTER KONCERNEN

K50 Forts

Kreditrisker IRK

mnkr

Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt i % Kapitalkrav

2010 2009 2010 2009 2010 2009

Företag 859 427 918 506 37,7 42,6 25 922 31 290

varav repor och värdepapperslån 12 317 14 368 0,5 1,0 5 12

varav övrig utlåning, grundmetod 365 655 904 138 45,7 43,2 13 363 31 278

varav övrig utlåning, avancerad metod 481 455 - 32,6 - 12 554 -

Hushåll 691 474 643 585 7,4 9,1 4 095 4 680

varav fastighetskrediter 610 234 555 021 5,7 6,7 2 781 2 984

varav övriga 81 240 88 564 20,2 23,9 1 314 1 696

Små företag 29 941 31 435 40,8 42,9 977 1 080

Institut 181 574 167 270 10,7 10,5 1 557 1 406


varav övrig utlåning 78 981 76 869 23,9 22,4 1 511 1 375

Övrigt1 13 229 13 931 67,9 51,8 718 577

Total IRK 1 775 645 1 774 727 23,4 27,5 33 269 39 033



varav övrig utlåning, avancerad metod 1 202 871 675 020 18,3 10,7 17 626 5 760

1Avser aktiexponeringar, motpartslösa exponeringar samt positioner i värdepapperiseringar.

primärt kapital. Innehaven av olika former av efterställda skulder ryms inom begränsningsreglerna. För en närmare beskrivning av villkoren för utestående förlagslån hänvisas till not K38.

Avdrag från primär- och supplementärkapital

Institut som har tillstånd att använda interna riskklassificerings-modeller (IRK-institut) ska göra ett avdrag för skillnaden mel-lan förväntad kreditförlust enligt IRK-modellen och redovisade reser veringar för sannolika kreditförluster i det fall de förväntade kredit förlusterna överstiger gjorda reserveringar. Avdrag ska också göras för kapitaltillskott i vissa finansiella företag om det föreligger intressebolagsförhållande, om kapitalandelen överstiger 10 procent eller om de sammanlagda tillskotten överstiger 10 procent av före-tagets kapital. Dessa avdrag ska göras med hälften från det primära och hälften från det supplementära kapitalet.

Avdrag från total kapitalbas

Från den totala kapitalbasen ska avdrag göras för nettovärdet av redovisade övervärden i pensionstillgångar. Avdraget får emel-lertid minskas med ett belopp som motsvarar bankens rätt till ersättning för pensionskostnader från Handelsbankens Pensions-stiftelse. Den totala kapitalbasen ska även reduceras med tillskott till försäkringsbolag som lämnats innan 20 juni 2006. Från 2013 ska dessa tillskott dras av med hälften från det primära och hälften från det supplementära kapitalet.

KAPITALKRAV

För riskklassificering och beräkning av kreditrisk tillämpas en metod för intern riskklassificering (IRK). Det finns två olika IRK-metoder, en grundmetod och en avancerad metod.

I grundmetoden beräknar banken med en egen metod sanno-likheten för att kunden ska fallera inom ett år (PD), medan övriga parametrar är givna av Finansinspektionen. I den avancerade me-toden använder banken egna metoder för att räkna förlust givet fallissemang (LGD) och exponering vid fallissemang (EAD).

Handelsbanken tillämpar IRK-grundmetod för exponeringar mot stora företag och institut i hela regionbanksrörelsen samt i dotterbolagen Stadshypotek AB, Handelsbanken Finans AB och Rahoitus Oy. Därutöver har IRK-grundmetod använts för vissa större företagsexponeringar i Handelsbankens utländska filialer som inte tillhör regionbanksrörelsen.

Kapitalbasmnkr 2010 2009

PRIMÄRT KAPITAL

Eget kapital, koncernen 88 391 83 088

Upparbetad utdelning innevarande år -5 611 -4 988

Avgår eget kapital utanför finansiell företagsgrupp -243 -41

Avgår resultat utanför finansiell företagsgrupp -440 -55

Koncernens minoritetsintressen -1 -1

Eget kapital, kapitalbas 82 096 78 003

Primärkapitaltillskott 14 199 14 845

Minoritetsintressen i finansiell företagsgrupp 347 282

Avgående poster

Goodwill och andra immateriella tillgångar -6 838 -7 252

Uppskrivningsfond -122 -130

Uppskjuten skattefordran -337 -303

Särskilt avdrag för IRK-institut -715 -443

Kapitaltillskott i försäkringsbolagoch andra finansiella företag -234 -233

Positioner i värdepapperisering -219 -165

Justeringar enligt stabilitetsfilter

Kassaflödessäkringar 457 217

Orealiserad ackumulerad positiv värdeförändring, aktier -1 241 -56

Orealiserad ackumulerad värdeförändring, ränteinstrument 403 810

Summa primärt kapital 87 796 85 575

SUPPLEMENTÄRT KAPITAL

Eviga förlagslån 11 664 18 650

Tidsbundna förlagslån 17 248 24 424

Tillkommande poster

Orealiserad ackumulerad positiv värdeförändring, aktier 1 241 56

Uppskrivningsfond 122 130

Avgående poster


Kapitaltillskott i försäkringsbolag och andra finansiella företag -234 -233


Summa supplementärt kapital 29 107 42 419

Summa primärt och supplementärt kapital 116 903 127 994

Avgående poster från total kapitalbas

Kapitaltillskott i försäkringsbolag -4 567 -4 717

Övervärde pensionstillgångar -1 367 -1 524

Total kapitalbas för kapitaltäckningsändamål 110 969 121 753


NOTER KONCERNEN

Avancerad IRK-metod har tillämpats för hushållsexponeringar (hushåll och små företag) i Sverige, Norge, Danmark och Finland, samt i dotterbolagen Stadshypotek AB, Handelsbanken Finans AB och Rahoitus Oy. Vidare har Handelsbanken från och med rapporteringen per 31 december 2010 och efter beslut av Finans-inspektionen tillämpat IRK avancerad metod för medelstora företag, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i region-banksrörelsen, Handelsbanken Capital Markets, Stadshypotek AB samt Handels banken Finans.

IRK-metoden omfattade vid årsskiftet 2010/2011 ungefär 90 procent av de totala riskvägda tillgångarna avseende kreditrisk beräknade enligt Basel II. För resterande kreditriskexponeringar mättes kapitalkravet under 2010 enligt Basel II-regelverkets schablonregler.

Sifferuppgifter som redovisas i detta avsnitt avser minimikapital-kraven enligt Pelare I i kapitaltäckningsreglerna, Basel II. När det i tabellerna står enligt Basel II är utgångspunkten hur minimikapi-talkraven ser ut efter det att övergångsreglerna upphört att gälla. Finansinspektionen beslutade i december 2009 att övergångsreg-lerna ska gälla ytterligare två år, det vill säga till och med 2011.

I tabellen över kapitalkrav enligt IRK-metoden särredovisas repor och värdepapperslån eftersom dessa ger upphov till mycket låga kapitalkrav samtidigt som volymerna varierar betydligt över tiden. Det låga kapitalkravet beror på att exponeringen presente-ras brutto och att exponeringen är säkerställd.

Den totala genomsnittliga riskvikten för IRK-exponeringarna minskade under året med drygt 4,1 procentenheter. Minskningen beror främst på att exponeringar med låg riskvikt har ökat i volym, samtidigt som exponeringar med hög riskvikt har minskat, samt att den genomsnittliga riskvikten för företagsexponeringar har minskat. För närmare information om förändringar under året hänvisas till bankens delårsrapporter under 2010 samt till bankens upplysningar enligt den särskilda informationen om kapitaltäck-ningen som återfinns i Risk- och kapitalhantering – information enligt Pelare 3.

Operativa risker

Handelsbanken använder schablonmetoden, enligt vilken kapital-kravet beräknas med utgångspunkt i bankens intäkter inom olika affärsområden.

Marknadsrisker

Marknadsrisker beräknas i enlighet med Finansinspektionens stan-dardiserade föreskrifter. Riskerna beräknas i handelslagret bortsett från valutarisken som beräknas för hela koncernen.

Kapitalkravmnkr 2010 2009

Kreditrisk enligt schablonmetoden 4 051 4 290

Kreditrisk enligt IRK-metoden 33 269 39 033

Ränterisk 1 346 1 308

Aktiekursrisk 27 30

Valutarisk - -

Råvarurisk 28 41

Avvecklingsrisk - -

Operativ risk 3 849 3 484

Summa kapitalkrav enligt Basel II 42 570 48 186

Justering enligt övergångsregler 33 715 27 102

Summa kapitalkrav enligt Basel II, övergångsregler 76 285 75 288

Riskvägd volym enligt Basel I 1 214 308 1 190 218

Kapitalkrav enligt Basel I (8% av riskvägd volym) 97 145 95 217

Riskvägd volym enligt Basel II 532 136 602 330

Kapitaltäckningsanalys, % 2010 2009

Kapitalkrav i Basel II jämfört med Basel I 44 51

Kapitalkrav i Basel II jämfört med övergångsregler 56 64

Kapitaltäckningsgrad enligt

Basel II 20,9 20,2

Basel I 9,3 10,3

övergångsregler 11,6 12,9

Primärkapitalrelation enligt

Basel II 16,5 14,2

Basel I 7,3 7,3


Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav

Basel II 261 253

Basel I 116 129

övergångsregler 145 162

KAPITALTÄCKNING FÖR DET FINANSIELLA KONGLOMERATET

Institut och försäkringsbolag som ingår i ett finansiellt konglo-merat ska ha en kapitalbas som är tillräckligt stor för att uppfylla konglomeratets kapitalkrav. Kapitalbasen för det finansiella kong-lomeratet har beräknats med hjälp av en kombination av samman-läggnings- och avräkningsmetoden och konsolideringsmetoden. Det innebär att kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen har lagts samman med kapitalbasen för Handelsbanken Liv AB försäkringsgrupp. För att beräkna kravet för konglomeratet har på motsvarande sätt kapitalkravet för den finansiella företagsgruppen adderats med solvenskravet för försäkringsgruppen.

Kapitaltäckning finansiella konglomeratetmnkr 2010 2009

Kapitalbas efter avdrag och justeringar 115 926 125 027

Kapitalkrav 77 487 76 733

Överskott 38 439 48 294

Kapitalkrav schablonmetodenmnkr

2010 2009

EAD Kapitalkrav EAD Kapitalkrav

Stater och centralbanker 144 442 16 140 491 33

Kommuner 54 207 2 49 501 1

Institut 5 532 122 5 020 130

Företag 27 606 2 209 28 351 2 268

Hushåll 10 817 649 12 478 749

Säkerhet i fastighet 13 481 409 11 828 357

Oreglerade poster 532 63 860 100

Övriga poster 12 072 581 12 976 652

Total schablon 268 689 4 051 261 505 4 290


NOTER MODERBOLAGET


Finansiella rapporter

Moderbolagets finansiella rapporter består av balansräkning, resultaträkning, totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital samt kassaflödesanalys. Redovisade belopp förtydligas i noter. Tillämpade principer för upprättande av de finansiella rapporterna framgår av moderbolagets redovisningsprinciper i not M1.

FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET FINANSIELLA RAPPORTER


ModerbolagetSidan

Resultaträkning 130

Totalresultat 131

Balansräkning 132

Förändring i eget kapital 133

Kassaflödesanalys 134

5-årsöversikt 135

Not M1 Redovisningsprinciper 137

Not M2 Risk- och kapitalhantering 139

Not M3 Räntenetto 141

Not M4 Erhållna utdelningar 141

Not M5 Provisionsnetto 141

Not M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner 141

Not M7 Övriga rörelseintäkter 141

Not M8 Personalkostnader 142

Not M9 Övriga administrationskostnader 142

Not M10 Kreditförluster 143

Not M11 Bokslutsdispositioner 145

Not M12 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

146

Not M13 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

148

Not M14 Omklassificerade finansiella tillgångar 149

Not M15 Utlåning till kreditinstitut 149

Not M16 Utlåning till allmänheten 150

Not M17 Räntebärande värdepapper 150

Not M18 Aktier och andelar 150

Not M19 Aktier i koncern- och intresseföretag 151

Sidan

Not M20 Derivatinstrument och säkringsredovisning 152

Not M21 Immateriella tillgångar 153

Not M22 Fastigheter och inventarier 153

Not M23 Övriga tillgångar 153

Not M24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 154

Not M25 Skulder till kreditinstitut 154

Not M26 In- och upplåning från allmänheten 154

Not M27 Emitterade värdepapper 155

Not M28 Övriga tradingskulder 155

Not M29 Skatter 156

Not M30 Avsättningar 156

Not M31 Övriga skulder 156

Not M32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 156

Not M33 Efterställda skulder 157

Not M34 Obeskattade reserver 157

Not M35 Omklassificering till resultaträkningen 157

Not M36 Specifikation av förändringar i eget kapital 157

Not M37 Ställda och mottagna säkerheter 157

Not M38 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser 158

Not M39 Övriga åtaganden 158

Not M40 Pensionsförpliktelser 158

Not M41 Förfalloanalys för finansiella skulder 159

Not M42 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 160

Not M43 Upplysningar om närstående 161

Not M44 Kapitaltäckning 162

FINANSIELLA RAPPORTER INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET


RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET

Resultaträkning Moderbolaget

mnkr 2010 2009

Ränteintäkter Not M3 25 206 31 554

Räntekostnader Not M3 -10 657 -16 970


Erhållna utdelningar Not M4 2 749 6 687

Provisionsintäkter Not M5 7 870 7 408

Provisionskostnader Not M5 -1 415 -1 413


Nettoresultat av finansiella transaktioner Not M6 790 2 453

Övriga rörelseintäkter Not M7 624 597

Summa rörelseintäkter 25 167 30 316

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader Not M8 -8 838 -8 938

Övriga administrationskostnader Not M9 -4 775 -4 450

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not M21, M22 -533 -574

Summa kostnader före kreditförluster -14 146 -13 962

Resultat före kreditförluster 11 021 16 354

Kreditförluster, netto Not M10 -1 466 -3 781

Nedskrivning av finansiella tillgångar -470 -30


Bokslutsdispositioner Not M11 108 1 100

Resultat före skatter 9 193 13 643

Skatter Not M29 -2 548 -2 784



TOTALRESULTAT MODERBOLAGET

Totalresultat Moderbolaget

mnkr 2010 2009



Kassaflödessäkringar -186 13

Instrument tillgängliga för försäljning 2 188 3 277

Årets omräkningsdifferens -1 462 51

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat -549 -927

varav kassaflödessäkringar 49 -3

varav instrument tillgängliga för försäljning -598 -924

Summa övrigt totalresultat -9 2 414

Årets totalresultat 6 636 13 273 Periodens omklassificeringar till resultaträkningen framgår av not M35.


BALANSRÄKNING MODERBOLAGET

Balansräkning Moderbolaget

mnkr 2010 2009

TILLGÅNGAR

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 56 346 49 681

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not M17 43 218 96 701

Utlåning till kreditinstitut Not M15 537 058 414 441

Utlåning till allmänheten Not M16 659 212 723 056

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not M17 60 618 58 089

Aktier och andelar Not M18 35 113 21 167

Aktier i koncern- och intresseföretag Not M19 33 010 33 458

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 2 080 3 376

Derivatinstrument Not M20 109 192 110 177

Immateriella tillgångar Not M21 1 516 1 782

Fastigheter och inventarier Not M22 1 724 1 750

Uppskjutna skattefordringar Not M29 322 231

Övriga tillgångar Not M23 58 593 41 670

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not M24 4 624 4 691

Summa tillgångar Not M12 1 602 626 1 560 270

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut Not M25 310 084 272 712

In- och upplåning från allmänheten Not M26 527 213 522 503

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 2 112 3 419

Emitterade värdepapper m m Not M27 483 305 474 205

Derivatinstrument Not M20 118 506 110 788

Övriga tradingskulder Not M28 36 026 29 647

Aktuella skatteskulder 382 369

Uppskjutna skatteskulder Not M29 90 90

Avsättningar Not M30 74 188

Övriga skulder Not M31 13 382 20 106

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not M32 8 350 8 333

Efterställda skulder Not M33 43 959 59 021

Summa skulder Not M12 1 543 483 1 501 381

Obeskattade reserver Not M34 1 110 1 368

Aktiekapital 2 899 2 899

Reservfond 2 682 2 682

Balanserad vinst Not M36 45 807 41 081


Summa eget kapital 58 033 57 521

Summa skulder och eget kapital 1 602 626 1 560 270

POSTER INOM LINJEN

För egna skulder ställda säkerheter Not M37 79 591 171 051

Övriga ställda säkerheter Not M37 4 398 4 256

Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser Not M38 131 479 154 338

Övriga åtaganden Not M39 403 029 376 563


FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL MODERBOLAGET

Förändring i eget kapital Moderbolaget

mnkr

Bundet eget kapital

Aktiekapital ReservfondSäkrings-

reserv1

Verkligt värde-reserv1

Omräk-nings-

reserv1

Balan-serade

vinstmedel Totalt

Ingående eget kapital 2009 2 899 2 682 -583 -3 174 359 48 395 50 578


Övrigt totalresultat 10 2 353 51 2 414

Årets totalresultat 10 2 353 51 10 859 13 273

Utdelning -4 364 -4 364

Lämnade koncernbidrag -1 933 -1 933

Förändring i innehav av egna aktier i handelslager -33 -33

Utgående eget kapital 2009 2 899 2 682 -573 -821 410 52 924 57 521

mnkr

Bundet eget kapital

Aktiekapital ReservfondSäkrings-

reserv1

Verkligt värde-reserv1

Omräk-nings-

reserv1

Balan-serade

vinstmedel Totalt

Ingående eget kapital 2010 2899 2 682 -573 -821 410 52 924 57 521


Övrigt totalresultat -137 1 590 -1 462 -9

Årets totalresultat -137 1 590 -1 462 6 645 6 636

Utdelning -4 988 -4 988

Lämnade koncernbidrag -1 169 -1 169

Förändring i innehav av egna aktier i handelslager 33 33

Utgående eget kapital 2010 2 899 2 682 -710 769 -1 052 53 445 58 033

1 Ingår i fond för verkligt värde. Ytterligare specifikation över förändringar i eget kapital framgår av not M36.


KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET

Kassaflödesanalys Moderbolaget

mnkr 2010 2009

LÖPANDE VERKSAMHET


varav inbetalda räntor 25 134 34 728

varav utbetalda räntor -10 701 -21 309

varav inbetalda utdelningar 1 056 3 096

Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet

Kreditförluster 1 641 3 875

Orealiserade värdeförändringar 1 346 3 019

Av- och nedskrivningar 1 003 604

Betalda inkomstskatter -2 577 -1 439

Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder

Utlåning till kreditinstitut -122 616 -32 568


Räntebärande värdepapper och aktier 38 378 -14 297

Skulder till kreditinstitut 37 372 -101 283

In- och upplåning från allmänheten 4 710 16 601

Emitterade värdepapper 9 100 46 779

Derivatinstrument, nettopositioner 7 691 12 117

Korta positioner 6 380 12 066

Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder -18 892 -26 591

Övrigt -9 883 3 055


INVESTERINGSVERKSAMHET

Förvärv av dotterföretag - -12

Förändring aktier 0 -114

Förändring räntebärande värdepapper 157 -5 700

Förändring materiella anläggningstillgångar -308 -312

Förändring immateriella anläggningstillgångar -92 -175


FINANSIERINGSVERKSAMHET

Amortering av förlagslån -10 863 -3 280

Emitterade förlagslån - 2 922

Utbetald utdelning -4 988 -4 364

Koncernbidrag 970 558


Årets kassaflöde 9 808 -12 319

Likvida medel vid årets början 49 681 64 774




Kursdifferens i likvida medel -3 143 -2 774

Likvida medel vid årets slut 56 346 49 681


5-ÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET

5-årsöversikt Moderbolaget

Resultaträkningmnkr 2010 2009 2008 2007 2006

Räntenetto 14 549 14 584 13 297 10 236 9 134

Erhållna utdelningar 2 749 6 687 5 224 9 887 7 121


Nettoresultat av finansiella transaktioner 790 2 453 2 304 1 867 2 220

Övriga rörelseintäkter 624 597 904 695 812

Summa rörelseintäkter 25 167 30 316 27 390 29 113 25 118

Allmänna administrationskostnader


Övriga administrationskostnader -4 775 -4 450 -4 480 -4 174 -3 695

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -533 -574 -498 -441 -634

Summa kostnader före kreditförluster -14 146 -13 962 -12 534 -11 910 -11 515


Kreditförluster, netto -1 466 -3 781 -1 580 -64 -200

Nedskrivning av finansiella tillgångar -470 -30 - - -


Bokslutsdispositioner 108 1 100 -872 -227 606

Resultat före skatt 9 193 13 643 12 404 16 912 14 009

Skatter -2 548 -2 784 -3 097 -3 265 -3 302

Årets resultat 6 645 10 859 9 307 13 647 10 707

Utdelning för året 5 611 1 4 988 4 364 8 416 5 074

1 Enligt styrelsens förslag.

Totalresultatmnkr 2010 2009 2008 2007 2006

Årets resultat 6 645 10 859 9 307 13 647 10 707


Kassaflödessäkringar -186 13 -1 040 144 309

Instrument tillgängliga för försäljning 2 188 3 277 -5 142 -752 289

Fusionsresultat - - - 68 -

Årets omräkningsdifferens -1 462 51 169 297 -261

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat -549 -927 1 721 134 -117

varav kassaflödessäkringar 49 -3 277 -40 -87

varav instrument tillgängliga för försäljning -598 -924 1 444 174 -30

Summa övrigt totalresultat -9 2 414 -4 292 -109 220

Årets totalresultat 6 636 13 273 5 015 13 538 10 927


5-ÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET

5-årsöversikt Moderbolaget, forts

Balansräkningmnkr 2010 2009 2008 2007 2006

Tillgångar

Utlåning till allmänheten 659 212 723 056 790 613 711 626 571 960

Utlåning till kreditinstitut 537 058 414 441 381 874 318 859 338 037

Räntebärande värdepapper 103 836 154 790 144 523 156 317 191 419

Övriga tillgångar 302 520 267 983 335 146 172 908 166 776

Summa tillgångar 1 602 626 1 560 270 1 652 156 1 359 710 1 268 192

Skulder och eget kapital

In- och upplåning från allmänheten 527 213 522 503 505 903 482 487 412 664




Övriga skulder 178 922 172 940 230 457 164 952 144 068

Obeskattade reserver 1 110 1 368 2 490 1 484 1 183

Eget kapital 58 033 57 521 50 578 56 022 51 009

Summa skulder och eget kapital 1 602 626 1 560 270 1 652 156 1 359 710 1 268 192

Poster inom linjen

För egna skulder ställda säkerheter 76 327 171 051 226 726 119 896 121 978

Övriga ställda säkerheter 4 398 8 124 6 943 21 841 5 397

Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser 131 479 154 338 180 826 139 431 136 268

Övriga åtaganden 403 029 376 563 365 425 356 797 309 852

Nyckeltal 2010 2009 2008 2007 2006

Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 61,5 61,9 51,1 81,2 74,3

Andel osäkra fordringar, % 0,33 0,33 0,22 0,04 0,08

Kapitaltäckningsgrad, % enligt Basel II 19,3 20,2 16,2 18,7

Primärkapitalrelation, % enligt Basel II 12,9 12,0 8,7 10,1


NOTER MODERBOLAGET

Noter Moderbolaget

M1 Redovisningsprinciper

Lag- och föreskriftsenlighet

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-bolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 Årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-persbolag, Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med Finansinspek-tionens allmänna råd tillämpar moderbolaget så kallad lagbe-gränsad IFRS. Det innebär att de internationella redovisnings-standarder och tolkningar av dessa standarder som har antagits av EU har tillämpats i den utsträckning som det är möjligt inom ramen för nationella lagar och föreskrifter samt sambandet mel-lan redovisning och beskattning.

Sambandet mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer i stora delar med koncernens. I det följande redogörs endast för de om-råden där moderbolagets principer skiljer sig från koncernens. I allt övrigt hänvisas till redovisningsprinciperna för koncernen i not K1.

Förändrade redovisningsprinciper

Från och med räkenskapsåret 2010 tillämpar moderbolaget be-stämmelserna i IAS 1 om rapport över totalresultat. Det innebär att vid sidan av ordinarie resultaträkning presenterar moder-bolaget på samma sätt som koncernen en separat rapport med komponenterna i övrigt totalresultat. Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital omfattar därmed endast sådana transaktioner som görs med ägare.

Erhållna koncernbidrag som är att likställa med utdelning redovisas från och med fjärde kvartalet på raden utdelning i mo-derbolagets resultaträkning. Jämförelsesiffrorna har justerats.

I övrigt är moderbolagets redovisningsprinciper i allt väsent-ligt desamma som tillämpades räkenskapsåret 2009.

Med hänsyn till att moderbolaget är bundet av den upp-ställningsform för balansräkningen som föreskrivits av Finans-inspektionen har någon motsvarighet till den förändring av koncernens balansräkning som gjordes från fjärde kvartalet 2010 inte genomförts i moderbolaget. Det innebär att fordringar på centralbanker som inte är direkt disponerbara på anmodan redovisas som Utlåning till kreditinstitut i moderbolagets balansräkning precis som tidigare.

Presentation

Moderbolaget tillämpar de uppställningsformer för resultat- och balansräkning som följer av ÅRKL och Finansinspektio-nens föreskrifter. Det innebär främst följande skillnader i för-hållande till den uppställning som tillämpas av koncernen:

anmodan som i koncernens balansräkning redovisas i posten Övrig utlåning till centralbanker, redovisas i moderbolagets balansräkning som Utlåning till kreditinstitut

provisionskostnader

resultaträkning-

ningstillgångar redovisas i moderbolaget som övrig intäkt/kostnad

bolagets balansräkning

andel respektive skatteskuld, redovisas i moderbolaget i en egen balanspost.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Lån i moderbolaget som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverk-samhet värderas till historisk anskaffningskurs.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet

Någon särredovisning av Nettoresultat efter skatt från avvecklad verksamhet sker inte i moderbolagets resultaträkning. I balans-räkningen görs inte heller någon särskild uppdelning av Tillgång-ar som innehas för försäljning.

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag

Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde. Utdelningar på aktier i dotter- och in-tresseföretag redovisas som intäkt i resultaträkningen i posten Erhållna utdelningar.

Finansiella garantier

Finansiella garantier i form av borgensförbindelser till förmån för dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget som en avsättning i balansräkningen i den utsträckning moderbolaget har ett befintligt åtagande och betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.


NOTER MODERBOLAGET

Immateriella tillgångar

I moderbolaget görs avskrivningar på inkråmsgoodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod i enlighet med bestämmelserna i ÅRKL. Nyttjandeperioden för inkråmsgoodwill i moderbolaget bedöms vara mycket lång. Avskrivningstiden är satt till 20 år.

Utdelningar

I posten Erhållna utdelningar redovisas alla erhållna utdelning-ar i moderbolaget, inklusive utdelningar från dotterföretag och intresseföretag, samt erhållna koncernbidrag som är att likställa med utdelning.

Anteciperad utdelning redovisas endast om moderföretaget har beslutanderätt avseende utdelningens storlek och beslutet har fat-tats innan publiceringen av de finansiella rapporterna.

Redovisning av pensioner

Moderbolaget tillämpar inte bestämmelserna i IAS 19 om redo-visning av förmånsbestämda planer. Istället sker beräkning av kalkylmässig pensionskostnad i moderbolaget enligt Tryggande-lagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter. Det

innebär framförallt skillnader i fråga om hur diskonteringsrän-tan fastställs, att beräkningen av framtida förpliktelse inte tar hänsyn till antaganden om framtida löneökningar och att aktua-riella vinster och förluster tas upp i sin helhet när de uppstår vid beräkningen av moderbolagets pensionsförpliktelse. Redovisad nettokostnad för pensioner beräknas som erlagda pensioner och pensionspremier med avräkning för eventuell gottgörelse från pensionsstiftelse. Årets nettokostnad för pensioner redovisas som Personalkostnad i moderbolagets resultaträkning.

Överskjutande belopp till följd av att förvaltningstillgångarnas värde överstiger beräknade pensionsförpliktelser redovisas inte som en tillgång i moderbolagets balansräkning. Underskott redovisas som en skuld.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver kan delas upp i en del uppskjutna skatteskulder och en del eget kapital. Koncernbidrag redovisas i enlighet med bidragets ekonomiska innebörd. Skatte-mässigt motiverade bidrag redovisas därmed efter skattejustering som ökning respektive minskning av balanserad vinst.


NOTER MODERBOLAGET

M2 Risk- och kapitalhanteringHandelsbankskoncernens riskhantering beskrivs i not K2. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras nedan. För definitioner se not K2.

KREDITRISK

Kreditriskexponeringmnkr 2010 2009

Utlåning till allmänheten1 659 212 723 056

varav repor 9 196 11 544

Utlåning till kreditinstitut2 537 058 414 441

varav repor 90 121 64 701






Dokumentkrediter 30 152 39 011

Derivat 109 192 110 177

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 43 218 96 701


Summa 1 943 711 1 933 281

1Av detta belopp består 5 424 mnkr (5 728) av utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde via resultaträkningen.2Innehåller ”Övrig utlåning till centralbanker”.

Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad 2010 2009

mnkr

Utlåning före beaktande av reserveringar

Reserveringar för sannolika

kreditförluster

Utlåning efter beaktande av reserveringar

Utlåning före beaktande av reserveringar

Reserveringar för sannolika

kreditförluster

Utlåning efter beaktande av reserveringar

Privatpersoner 130 400 -493 129 907 137 433 -476 136 957

Bostadsrättsföreningar 13 670 -11 13 659 10 637 -11 10 626

Fastighetsförvaltning 238 732 -372 238 360 245 369 -616 244 753

Tillverkningsindustri 51 529 -1 963 49 566 59 969 -2 202 57 767

Handel 29 507 -334 29 173 37 031 -529 36 502

Hotell- och restaurangverksamhet 5 733 -88 5 645 6 877 -48 6 829

Person- och godstransport till sjöss 12 432 -206 12 226 14 577 -2 14 575

Övrig transport och kommunikation 15 463 -130 15 333 14 507 -109 14 398

Byggnadsverksamhet 10 340 -173 10 167 11 143 -184 10 959

Elektricitet, gas och vatten 11 479 -14 11 465 13 445 -10 13 435

Jordbruk, jakt och skogsbruk 4 204 -22 4 182 3 864 -33 3 831

Övrig serviceverksamhet 13 611 -218 13 393 14 810 -43 14 767

Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 84 176 -721 83 455 103 323 -438 102 885

Stat och kommun 11 150 - 11 150 17 783 - 17 783

Övrig företagsutlåning 32 131 -208 31 923 37 806 -354 37 452

Summa utlåning till allmänheten, före beaktande av gruppvis reservering 664 555 -4 953 659 602 728 574 -5 055 723 519

Gruppvis reservering -390 -463


Utlåning till allmänheten, säkerhetmnkr 2010 2009

Bostadsfastigheter1 144 747 148 842

Övriga fastigheter 145 952 130 778

Stat, kommun och landsting 33 945 45 293

Borgen 9 475 13 669

Övriga säkerheter 58 415 92 488

Blanco 266 678 291 986

Summa 659 212 723 056

1Inklusive bostadsrätter.


NOTER MODERBOLAGET

KREDITKVALITET

MARKNADSRISKER

mnkr 2010 2009

Ränterisk -468 -381

Valutakursrisk 58 -27

Råvaruprisrisk -36 -55

Andel exponering per produkttyp per PD intervall exklusive fallerade krediter – Företagsexponeringar

Andel exponering per produkttyp per PD intervall exklusive fallerade krediter – Institutsexponeringar

0

5

10

15

20

25

30

<0,05 0,05–0,30 0,30–0,60 0,60–1,00 >1,00 PD, %



0

10

20

30

40

50

60

70

<0,05 0,05–0,30 0,30–0,60 >1,00 PD, %



Andel exponering per produkttyp per PD intervall exklusive fallerade krediter – Hushållsexponeringar

0

10

20

30

40

50

<0,05 0,05–0,30 0,30–0,60 0,60–1,00 >1,00 PD, %


Lån Övriga produkter

M2 Forts


NOTER MODERBOLAGET

M5 Provisionsnetto

mnkr 2010 2009

Courtage 1 792 1 777

Fonder 764 534

Depå 332 316

Rådgivning 222 196

Betalningar 2 480 2 364

Ut- och inlåning 982 836

Garantier 517 525

Övrigt 781 860

Summa provisionsintäkter 7 870 7 408

Courtage, fonder och depå -335 -322

Betalningar -959 -935

Övrigt -121 -156

Summa provisionskostnader -1 415 -1 413


M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner

mnkr 2010 2009

Tillgängligt för försäljning, realiserat 20 65

varav aktier -1 14

varav räntebärande värdepapper 21 51


Säkring av verkligt värde 183 55

varav säkringsinstrument -629 307

varav säkrad post 811 -252

Ineffektivitet på kassaflödessäkringar -3 -5


Lån och fordringar 22 -23

varav förändring på grund av förändrad interbankränta 17 -50

Räntebärande värdepapper -182 23

Finansiella skulder - 158

varav förändring på grund av förändrad interbankränta - 158

Lån och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde 68 0

Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde -97 -254

Trading/Övrigt 779 2 434

Summa 790 2 453

M7 Övriga rörelseintäkter

mnkr 2010 2009

Hyresintäkter 29 27

Andra rörelseintäkter 595 570

Summa 624 597

M3 Räntenetto

mnkr 2010 2009

Ränteintäkter

Kreditinstitut och centralbanker 5 449 6 110

Allmänheten 21 142 25 608

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 2 833 2 732


Säkringsredovisade derivat -3 980 -1 992

Övriga ränteintäkter 1 058 1 176

Summa ränteintäkter 29 677 37 952

Varav ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner värderade till verkligt värde 4 470 6 398

Ränteintäkter enligt resultaträkning 25 207 31 554

Räntekostnader

Kreditinstitut och centralbanker -1 623 -2 785

Allmänheten -3 123 -4 524

Emitterade värdepapper -7 408 -8 905

Säkringsredovisade derivat 4 752 2 394

Efterställda skulder -1 921 -2 404

Övriga räntekostnader -6 364 -6 195

Summa räntekostnader -15 687 -22 419

Varav räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner värderade till verkligt värde -5 029 -5 449

Räntekostnader enligt resultaträkning -10 658 -16 970


Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar 91 mnkr (137). Totala ränteintäkter på tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar som är tillgängliga för försäljning var 21 656 mnkr (25 220). Totala räntekostnader på skulder bokförda till upplupet anskaffningsvärde var 16 663 mnkr (14 517).

M4 Erhållna utdelningar

mnkr 2010 2009

Utdelningar på aktier och andelar 789 557

Utdelningar från intresseföretag 6 3

Utdelningar från koncernföretag 326 2 536

Erhållna koncernbidrag 1 628 3 591

Summa 2 749 6 687


NOTER MODERBOLAGET

M8 Personalkostnader

mnkr 2010 2009

Löner och arvoden -5 757 -6 019

Sociala avgifter -1 442 -1 447

Pensionskostnader 1 -408 -232

Avsättning till vinstandelsstiftelse -733 -748

Andra personalkostnader -498 -492

Summa -8 838 -8 938

1 Uppgift om pensionskostnaderna visas i not M40.

Löner och andra ersättningarmnkr 2010 2009

Styrelse, VD och vVD

Sverige -73 -83

Norge -3 -3

Finland -2 -3

Danmark -4 -4


Summa -87 -100

Övriga

Sverige -3 554 -3 622

Norge -551 -623

Finland -322 -348

Danmark -528 -588


Luxemburg -23 -29

Tyskland -48 -55

USA -71 -76

Singapore -22 -21

Hongkong -17 -22

Polen -29 -42

Övriga länder -68 -76

Summa -5 670 -5 919

Totalt -5 757 -6 019

Könsfördelning i % 2010 2009

Män Kvinnor Män Kvinnor

Styrelse 75 25 75 25

Ledande befattningshavare 81 19 91 9

Sjukfrånvaro i Sverige

2010 2009

% Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

Åldersgruppen 29 år och yngre 1,3 2,1 1,7 1,4 2,7 2,2

Åldersgruppen 30–49 år 1,3 3,1 2,3 1,6 3,3 2,5

Åldersgruppen 50 år och äldre 2,3 5,4 4,0 2,5 6,1 4,4

Total sjukfrånvaro 1,6 3,7 2,7 1,8 4,0 3,0

varav långtidsfrånvaro 0,4 1,7 1,1 0,6 2,1 1,4

Information om ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget framgår av not K8.

M9 Övriga administrationskostnader

mnkr 2010 2009

Fastigheter och lokaler -1 028 -1 033

Externa datakostnader -1 546 -1 307

Kommunikation -369 -373

Resor och marknadsföring -338 -321

Köpta tjänster -859 -833

Materialanskaffning -282 -281

Andra omkostnader -353 -302

Summa -4 775 -4 450

Varav kostnader avseende operationell leasing

Minimileasingavgift -632 -789

Variabel avgift -16 -13

Summa -648 -802

Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Hyreskostnader avseende lokaler har normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Kostnaden för det enskilt största leasingavtalet uppgick under 2010 till cirka 143 mnkr (128). Inget av de större leasingavtalen löper med variabel avgift.

Ersättning till revisorer och revisionsbolagmnkr

KPMG Ernst & Young AB

2010 2009 2010 2009

Revisionsuppdraget -7 -7 -2 -2

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -1 -2 - -

Skatterådgivning -1 0 -3 -1

Övriga tjänster -1 -1 - -

Kostnader för internrevision har under året uppgått till 101 mnkr (93).


NOTER MODERBOLAGET

M10 Kreditförluster

mnkr 2010 2009

Specifik reservering för individuellt värderade fordringar

Årets reservering -1 584 -3 816

Återfört från tidigare gjorda reserveringar 345 249

Summa -1 239 -3 567

Gruppvis reservering

Årets nettoreservering för individuellt värderade fordringar 59 -11

Årets nettoreservering för homogena fordringar 4 -

Årets nettoreservering för utombalansposter 9 -30

Summa 72 -41

Övriga reserveringar

Avsättningar för utombalansposter 0 -16

Återfört från tidigare gjorda reserveringar - 78

Summa 0 62

Bortskrivningar

Årets konstaterade kreditförluster -1 205 -882

Utnyttjad andel av tidigare reserveringar 731 553

Återvinningar 175 94

Summa -299 -235

Värdeförändring på övertagen egendom

Årets värdeförändring - -

Kreditförluster, netto -1 466 -3 781

Osäkra fordringar m mmnkr 2010 2009

Osäkra fordringar 8 687 8 922

Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar -4 953 -5 064

Reserveringar för gruppvis värderade homogenagrupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk - -

Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar -390 -463

Osäkra fordringar, netto 3 344 3 395

Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 61,5 61,9

Andel osäkra fordringar, % 0,33 0,33

Reserveringsgrad exklusive gruppvisa reserveringar, % 57,0 56,8

Oreglerade fordringar som inte är osäkra 1 175 952

Osäkra fordringar som under året omklassificerats till normallån 60 45

Fordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Varje fordran som ger upphov till specifik reservering ingår i osäkra fordringar med sitt fulla belopp även om delar täcks av säkerheter. Det innebär att reserveringsgraden ej beaktar erhållna säkerheter. Som oreglerade klassificeras fordringar för vilken ränta, amortering eller övertrassering är förfallna till betalning sedan mer än 60 dagar. För övriga definitioner se sidan 172.


NOTER MODERBOLAGET


mnkr


Gruppvis reservindividuelltvärderade fordringar

Reserv gruppvisvärderadehomogenafordringar

Summa reservför sannolika

kreditförluster

Reserv vid årets ingång -5 064 -463 - -5 527

Årets reservering -1 584 - -1 584

Återfört från tidigare reserveringar 345 59 - 404

Utnyttjat för konstaterade förluster 731 - 731

Valutaeffekt m m 619 14 - 633

Reserv vid årets utgång -4 953 -390 - -5 343


mnkr


Gruppvis reservindividuelltvärderade fordringar

Reserv gruppvisvärderadehomogenafordringar

Summa reservför sannolika

kreditförluster

Reserv vid årets ingång -2 041 -452 - -2 493

Årets reservering -3 816 -6 - -3 822

Återfört från tidigare reserveringar 249 - 249

Utnyttjat för konstaterade förluster 553 - 553

Valutaeffekt m m -9 -5 - -14

Reserv vid årets utgång -5 064 -463 - -5 527

Osäkra och/eller oreglerade fordringar, sektor- och branschfördelade 2010 Osäkra fordringar Oreglerade fordringar

som inte är osäkramnkr Brutto Reserver Netto 1

Varav oreglerade

Privatpersoner 850 -493 357 294 501


Fastighetsförvaltning 968 -372 596 304 287


Handel 485 -334 151 124 62


Person- och godstransport till sjöss 1 342 -206 1 136 1 0



Elektricitet, gas och vatten 36 -14 22 0 0





Kreditinstitut - - 0 - -

Summa 8 687 -4 953 3 734 1 562 1 175

Osäkra och/eller oreglerade fordringar, sektor- och branschfördelade 2009 Osäkra fordringar Oreglerade fordringar


Varav oreglerade

Privatpersoner 833 -476 357 301 434


Fastighetsförvaltning 1 406 -616 790 311 76


Handel 738 -529 209 23 44


Person- och godstransport till sjöss 6 -2 4 4 -



Elektricitet, gas och vatten 12 -10 2 - 2





Kreditinstitut 75 -9 66 66

Summa 8 922 -5 064 3 858 1 893 952

1 Redovisat värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar och reserveringar för gruppvis värderade fordringar, men exklusive gruppvisa reser-veringar för fordringar som värderas individuellt.

M10 Forts


NOTER MODERBOLAGET

M11 Bokslutsdispositioner

mnkr 2010 2009

Förändring av överavskrivning goodwill 108 112

Periodiseringsfond - 988

Summa 108 1 100

Osäkra och/eller oreglerade fordringar, geografiskt fördelade 2010 Osäkra fordringar Oreglerade fordringar


Varav oreglerade

Sverige 3 555 -2 870 685 590 298

Norge 576 -256 320 320 494

Finland 746 -393 353 237 182

Danmark 1 870 -457 1 413 154 37



Nordamerika 1 068 -629 439 - -

Asien 2 - 2 2 3

Summa 8 687 -4 953 3 734 1 562 1 175

Osäkra och/eller oreglerade fordringar, geografiskt fördelade 2009 Osäkra fordringar Oreglerade fordringar


Varav oreglerade

Sverige 4 213 -3 090 1 123 837 274

Norge 829 -408 421 421 277

Finland 513 -318 195 71 362

Danmark 1 316 -662 654 297 39

Storbritannien 772 -245 527 185 -

Övriga Europa 93 -10 83 82 -

Nordamerika 1 186 -331 855 - -

Asien - - - - -

Summa 8 922 -5 064 3 858 1 893 952

1 Redovisat värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar och reserveringar för gruppvis värderade fordringar, men exklusive gruppvisa reserveringar för fordringar som värderas individuellt.

Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2010Utlåning till

kreditinstitut


SummaHushåll Företag Övrigt mnkr

Förfallna ≥ 5 dagar ≤ 1 månad - 631 743 - 1 374

Förfallna > 1 månad ≤ 2 månader - 102 249 - 351




Summa - 1 234 1 666 - 2 900

Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2009Utlåning till

kreditinstitut


SummaHushåll Företag Övrigt mnkr

Förfallna ≥ 5 dagar ≤ 1 månad - 799 696 - 1 495

Förfallna > 1 månad ≤ 2 månader - 150 292 - 442




Summa - 1 383 1 506 - 2 889


NOTER MODERBOLAGET

M12 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

2010 Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på

Derivat identifierat

som säkrings-

instrument


till förfall

Lån ochandra

fordringar


tillgängliga för

försäljning

Övrigafinansiellatillgångar/

skulder

Summa redovisat

värdeVerkligt

värdemnkr Trading Övrigt 1

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 56 346 56 346 56 346

Belåningsbara stats- skuldförbindelser 21 054 15 034 5 699 1 431 43 218 43 206

Utlåning till kreditinstitut 537 058 537 058 537 385

Utlåning till allmänheten 5 435 653 777 659 212 661 012



Aktier i koncern- och intresseföretag 33 010 33 010 33 010

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 485 595 2 080 2 080




Summa finansiella tillgångar 182 102 45 586 3 314 6 986 1 309 689 18 377 33 010 1 599 064 1 601 177



Skulder



Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 517 595 2 112 2 112




Övriga skulder 26 13 356 13 382 13 382

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 457 7 893 8 350 8 350



Icke finansiella skulder 546

Summa skulder 1 543 483

1Klassificerats att värderas till verkligt värde. Redogörelse för tillämpade principer för värdering till verkligt värde återfinns i not K14. För aktier i koncern- och intresseföretag anges inte verkligt värde utan anskaffningsvärde.


NOTER MODERBOLAGET

2009 Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på

Derivat identifierat

som säkrings-

instrument


till förfall

Lån ochandra

fordringar


tillgängliga för

försäljning

Övrigafinansiellatillgångar/

skulder

Summa redovisat

värdeVerkligt

värdemnkr Trading Övrigt 1

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 49 681 49 681 49 681

Belåningsbara stats- skuldförbindelser 24 771 64 646 5 700 1 584 96 701 96 696

Utlåning till kreditinstitut 414 441 414 441 414 212

Utlåning till allmänheten 5 728 717 328 723 056 723 564



Aktier i koncern- och intresseföretag 33 458 33 458 33 458





Summa finansiella tillgångar 170 887 93 048 1 864 7 213 1 228 893 21 144 33 458 1 556 507 1 556 780



Skulder







Övriga skulder 20 106 20 106 20 106

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 333 8 333 8 333



Icke finansiella skulder 647

Summa skulder 1 501 381

1 Klassificerats att värderas till verkligt värde.


NOTER MODERBOLAGET

M13 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde


Tillgångar


Utlåning till allmänheten - 5 411 24 5 435


Aktier och andelar 33 898 679 536 35 113




Skulder


Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 517 - - 1 517



Övriga tradingskulder 35 026 1 000 - 36 026



Tillgångar


Utlåning till allmänheten - 5 728 - 5 728


Aktier och andelar 17 952 2 913 302 21 167




Skulder


Skulder där kunden står värdeförändringsrisken - 1 288 - 1 288



Övriga tradingskulder 29 634 13 - 29 647


Redogörelse för tillämpade principer återfinns i not K15.


mnkr



andelarDerivat,

nettoposition Utlåning till


värdepapper

Redovisat värde vid årets ingång 2 190 302 - - -76



Förfallet under året -276 - - - -

Realiserad värdeförändring i resultaträkningen - - - - 10

Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen - -17 - - -3

Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat -77 -7 - - -

Förflyttning från nivå 1 eller 2 - 244 -40 24 -

Redovisat värde vid årets utgång 1 837 536 -87 24 -77


mnkr



andelarDerivat,

nettoposition Utlåning till


värdepapper

Redovisat värde vid årets ingång 2 505 170 430 - -76



Förfallet under året -338 - 5 - -

Realiserad värdeförändring i resultaträkningen - 7 -376 - -

Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen - -15 -139 - 14

Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat 23 14 - - -

Förflyttning från nivå 1 eller 2 - - 84 - -

Redovisat värde vid årets utgång 2 190 302 - - -76


NOTER MODERBOLAGET

M14 Omklassificerade finansiella tillgångar

Innehav klassificerade som lånoch andra fordringar

Finansiella tillgångar tillgängliga för

försäljningInvesteringar som

hålles till förfall

mnkr





Redovisat värde 1 158 15 147 2 171 198

Verkligt värde 1 156 15 249 2 154 199

Redovisat värde vid omklassificeringen 2008-07-01 3 041 19 722 2 578 209

Redovisat värde vid ingången av 2010 1 595 18 662 2 745 227

Verkligt värde vid ingången av 2010 1 571 18 555 2 745 227

Redovisad värdeförändring i resultaträkningen 2010 - -109 - -29

Redovisad värdeförändring i resultaträkningen 2009 5 -123 1 -13

Redovisad värdeförändring i övrigt totalresultat 2010 -57 -329 -46 -

Redovisad värdeförändring i övrigt totalresultat 2009 -125 -896 118 -



Värdeförändring som skulle redovisats i övrigt totalresultat 2010om omklassificering ej skett - -67 - 1

Värdeförändring som skulle redovisats i övrigt totalresultat 2009om omklassificering ej skett - 1 539 - 8

Amorteringar och förfall sedan omklassificeringen -2 345 -6 011 -858 -

Intäktsförd ränta 2010 7 234 13 5

Omklassificeringen av finansiella tillgångar beskrivs i not K16.

M15 Utlåning till kreditinstitut

mnkr 2010 2009


Banker 28 062 71 360


Summa 289 581 261 885


Banker 82 371 32 455


Summa 247 477 152 565

Sannolika kreditförluster - -9

Totalt 537 058 414 441


Varav efterställda 8 821 8 818



Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 66 930 365 189 39 907 51 808 13 224 537 058

2009 67 515 236 359 42 283 58 943 9 341 414 441


Utlåning till kreditinstitut i svenska kronor 238 627 218 361

Utlåning till kreditinstitut i utländsk valuta 194 867 194 275

Summa 433 494 412 636



NOTER MODERBOLAGET

M17 Räntebärande värdepapper

mnkr

2010 2009

Nominelltvärde

Verkligtvärde

Redovisatvärde

Nominelltvärde

Verkligtvärde

Redovisatvärde

Belåningsbart emitterade av stat 39 265 42 668 42 680 91 491 95 223 95 228

Belåningsbart emitterade av andra 497 538 538 1 377 1 473 1 473

Summa belåningsbara statsskuldförbindelser m m 39 762 43 206 43 218 92 868 96 696 96 701


Summa räntebärande värdepapper 99 882 103 822 103 836 149 993 154 784 154 790

Varav onoterade värdepapper 2 595 2 595 3 990 3 990

Räntebärande värdepapper fördelat på emittent

mnkr

2010 2009

Nominelltvärde

Verkligtvärde

Redovisatvärde

Nominelltvärde

Verkligtvärde

Redovisatvärde

Stat 39 265 42 668 42 680 91 491 95 223 95 228

Kreditinstitut 17 051 17 168 17 170 17 903 18 260 18 261

Bostadsinstitut 28 862 29 260 29 260 24 970 25 964 25 964

Övrigt 14 704 14 726 14 726 15 629 15 337 15 337

Summa 99 882 103 822 103 836 149 993 154 784 154 790



Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 8 391 8 376 14 076 56 476 16 517 103 836

2009 12 257 62 478 9 860 50 708 19 487 154 790



M16 Utlåning till allmänheten

mnkr 2010 2009


Hushåll 47 853 47 980

Företag 205 522 212 874

Riksgälden 6 760 11 279

Summa 260 135 272 133


Hushåll 95 929 100 258

Företag 308 491 356 183

Riksgälden - -

Summa 404 420 456 441

Sannolika kreditförluster -5 343 -5 518

Totalt 659 212 723 056


Varav efterställda 1 129 1 129



Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 46 785 83 053 120 186 212 952 196 236 659 212

2009 46 910 90 337 103 396 266 903 215 510 723 056


Utlåning till allmänheten i svenska kronor 264 476 294 272

Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 430 905 482 137

Summa 695 381 776 409


M18 Aktier och andelar

mnkr 2010 2009

Innehav värderat till verkligt värde över resultaträkningen

Noterade 29 333 15 595

Icke noterade 70 1 480

Summa 29 403 17 075

mnkr 2010 2009

Innehav klassificerade som Tillgängliga för försäljning

Noterade 5 050 3 393


Summa 5 710 4 092

Summa aktier och andelar 35 113 21 167


NOTER MODERBOLAGET

M19 Aktier i koncern- och intresseföretag

Innehav i koncern- och intresseföretagmnkr 2010 2009

Intresseföretag, icke noterade 50 35

Koncernföretag, icke noterade 32 960 33 423

Summa 33 010 33 458

KoncernföretagOrganisations-



2010 2009

Svenska kreditinstitut

Handels banken Finans AB 556053-0841 Stockholm 1 550 000 100 145 145

Stadshypotek AB 556459-6715 Stockholm 162 000 100 26 870 26 870

Summa 27 015 27 015

Utländska kreditinstitut

Handels banken Markets Securities, Inc 11-3257438 New York 1 000 100 23 23

Svenska Handels banken S.A RCS Lux B-15992 Luxemburg 1 000 000 100 147 147

Ejendomsselskabet af 1.maj 2009 A/S 59173812 Hilleröd 2 700 000 100 1 025 1 025

ZAO Svenska Handelsbanken1 1057711005384 Moskva 1 500 000 100 329 530

Summa 1 524 1 725

1Moderbolagets andelar i ZAO Svenska Handelsbanken har under räkenskapsåret skrivits ned med 200 mnkr till ett värde motsvarande bolagets marknadsvärde med avdrag för försäljningskostnader.

Övriga svenska bolag

AB Handel och Industri 556013-5336 Stockholm 100 000 100 55 48

Fritidsvärden AB2 556192-4803 Göteborg 1 000 100 0 0

Handelsbanken Renting AB3 556043-2766 Stockholm 1 000 100 14 134

Förvaltnings AB Lejontrappan2 556481-1551 Göteborg 1 000 100 0 0

Handelsbanken Fondbolagsförvaltning AB 556070-0683 Stockholm 10 000 100 1 1

Handelsbanken Försäkring AB4 516401-8326 Stockholm 1 500 100 150 300

Handels banken Liv Försäkrings AB 516401-8284 Stockholm 100 000 100 3 688 3 688

Handels banken Mezzanine Management AB 556679-2668 Stockholm 5 000 100 1 1

Handels banken Mezzanine Fond 1 KB 969710-3126 Stockholm Andel 100 0 0

Handels banken Skadeförsäkrings AB 516401-6767 Stockholm 1 500 100 30 30

Summa 3 939 4 202

2Aktier övertagna för skyddande av fordran. 3Till följd av en utdelning av medel intjänade innan förvärvstillfället har andelarna i Handelsbanken Renting AB skrivits ned med 119 mnkr.4 Andelarna i Handelsbanken Försäkring AB har under räkenskapsåret skrivits ned med 150 mnkr i samband med att bolaget trätt i likvidation. Verksamheten i Handelsbanken Försäkring AB är sedan 2006 överförd till Handelsbanken Liv Försäkrings AB.

Övriga utländska bolag

Ejendomsselskabet af 1. januar 2002 A/S 38300512 Herning 2 460 000 100 392 392

Forva AS 945812141 Oslo 4 000 000 100 1 1

Rådstuplass 4 ASA 910508423 Bergen 40 000 100 0 0

SIL (Nominees) Limited 1932320 London 100 100 - -

Svenska Finans International BV 0055 97 705 Rotterdam 10 200 100 54 54

Svenska Handels banken Delaware Inc. 13-3153272 Delaware 1 000 100 0 0

Svenska Property Nominees Limited 2308524 London 100 100 - -

Svenska Re S.A. RCS Lux B-32053 Luxemburg 19 999 99,99 35 35

Summa 482 482

Totalt 32 960 33 424

Förteckningen över koncernföretag omfattar moderbolagets direkta innehav. Uppgifterna om indirekta innehav i dotterföretag tillhandahålls av banken på begäran.

IntresseföretagOrganisations-



2010 2009

Bankernas Automatbolag AB 556817-9716 Stockholm 150 20,0 15 -

Bankomatcentralen AB 556197-2265 Stockholm 1 100 21,9 0 0

BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 382 25,4 4 4

BDB Bankernas Depå AB 556695-3567 Stockholm 13 000 20,0 7 7

Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,3 24 24

Upplysningscentralen UC AB 556137-5113 Stockholm 2 429 24,3 0 0

Summa 50 35


NOTER MODERBOLAGET

M20 Derivatinstrument och säkringsredovisning

mnkr

Nominellt belopp/löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

upp till 1 årmer än 1 år upp till 5 år mer än 5 år 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Derivat för trading


Optioner 487 711 221 373 30 087 739 171 381 506 3 740 3 952 2 929 2 449

FRA/terminer 3 678 541 889 274 189 862 4 757 677 4 539 322 2 701 3 498 2 552 3 733

Swappar 1 112 333 2 187 407 968 594 4 268 334 3 732 148 64 818 67 435 68 989 70 450

Övriga instrument 4 999 1 784 76 6 859 16 561 20 5 0 1


Optioner 88 569 1 064 288 89 921 142 760 635 1 210 813 1 326

Terminer 1 001 823 4 399 15 206 1 021 428 980 536 12 986 17 829 15 316 12 730

Swappar 188 570 379 436 75 551 643 557 518 500 15 217 9 311 15 887 11 403

Övriga instrument 28 - - 28 - - - 55 -

Aktierelaterade kontrakt

Optioner 56 942 2 158 29 465 88 565 92 755 2 433 2 318 5 621 4 146

Terminer 16 737 - 84 16 821 12 900 35 206 108 128

Swappar 25 955 - 4 656 30 611 25 052 465 661 899 840


Övriga derivatkontrakt 47 316 278 9 760 57 354 50 777 2 802 1 868 2 802 1 679

Summa 6 713 222 3 687 181 1 323 676 11 724 079 10 497 773 105 878 108 313 116 725 109 081

Derivat för marknadsvärdesäkringar


Swappar 30 403 69 665 31 517 131 585 123 270 2 640 1 850 696 922

Övriga instrument - - 2 2 248 - 0 - -


Swappar - - - - - - - - -

Summa 30 403 69 665 31 519 131 587 123 518 2 640 1 850 696 922

Derivat för kassaflödessäkringar


Swappar 4 454 17 425 5 608 27 487 21 430 30 6 990 785


Swappar - - 1 904 1 904 1 775 644 8 95 -

Summa 4 454 17 425 7 512 29 391 23 205 674 14 1 085 785

Totalt 6 748 079 3 774 271 1 362 707 11 885 057 10 644 496 109 192 110 177 118 506 110 788

Varav clearat 2 940 018 2 268 035 2 686 1 118 3 590 1 322

Valutafördelning av marknadsvärden

SEK 163 224 -21 849 252 517 89 471

USD 301 225 828 -164 652 40 602

EUR -61 768 -3 799 -109 248 -61 424

Övriga 7 435 -90 003 139 889 42 139


NOTER MODERBOLAGET

M21 Immateriella tillgångar

2010

mnkrInkråms- goodwill

Internt utvecklad program-

varaTotal 2010

Anskaffningsvärde vid ingången av året 2 412 530 2 942

Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar - 92 92

Avyttringar och utrangeringar - -55 -55

Valutaeffekt -273 -10 -283

Anskaffningsvärde vid utgången av året 2 139 557 2 696

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -1 005 -155 -1 160

Avyttringar och utrangeringar - 55 55

Årets avskrivningar enligt plan -118 -80 -198

Årets nedskrivningar - 01 0

Valutaeffekt 118 5 123

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -1 005 -175 -1 180

Utgående restvärde 1 134 382 1 516

M22 Fastigheter och inventarier

Fastigheter och inventarier mnkr 2010 2009

Inventarier 553 576

Fastigheter 1 158 1 169

Egendom övertagen för skyddande av fordran 13 5

Summa 1 724 1 750

Inventarier mnkr 2010 2009


Nyanskaffning 293 291

Förändring genom rörelseförvärv - 42

Avyttringar och utrangeringar -252 -413

Valutaeffekt -64 20


Ingående ackumulerade avskrivningar -1 110 -1 152


Förändring genom rörelseförvärv - -36

Avyttringar och utrangeringar 244 409

Valutaeffekt 48 -13

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 110 -1 110


Inventarier skrivs av linjärt på 2–10 år.

Fastigheter mnkr 2010 2009


Nyanskaffning - -

Ny- och ombyggnation 31 19

Avyttringar och utrangeringar -7 -


Ingående ackumulerade avskrivningar -632 -591


Avyttringar och utrangeringar 8 -

Nedskrivning under året mot eget kapital - -

Utgående ackumulerade avskrivningar -667 -632


För rörelsefastigheter tillämpas komponentavskrivning. Nyttjandeperioden varierar mel-lan 10 och 100 år. Se vidare koncernens redovisningsprinciper not K1.

Egendom övertagen för skyddande av fordran mnkr 2010 2009

Fastigheter 13 5


Övertagen egendom ingår även i verksamhet under avveckling, se vidare not K12. Värderingsprinciper för tillgångar som tagits över för skyddande av fordran beskrivs i not K1. Övertagen egendom avyttras så fort förutsättningar föreligger.

mnkr 2010 2009

Taxeringsvärde för svenska fastigheter 2 498 2 167

2009

mnkrInkråms- goodwill

Internt utvecklad program-

varaTotal 2009

Anskaffningsvärde vid ingången av året 2 402 416 2 818

Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 58 117 175

Avyttringar och utrangeringar -12 - -12

Valutaeffekt -36 -3 -39

Anskaffningsvärde vid utgången av året 2 412 530 2 942

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -901 -69 -970

Avyttringar och utrangeringar 12 - 12

Årets avskrivningar enligt plan -128 -62 -190

Årets nedskrivningar - -251 -25

Valutaeffekt 12 1 13

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -1 005 -155 -1 160

Utgående restvärde 1 407 375 1 782

M23 Övriga tillgångar

mnkr 2010 2009

Fondlikvidfordringar 52 579 31 605

Övrigt 6 014 10 065

Summa 58 593 41 670

1Nedskrivningarna avser programvara som tagits ur bruk och vars nyttjandevärde därför bedömts vara 0. Avskrivningar görs linjärt efter bedömd nyttjandeperiod. För närvarande innebär det att inkråmsgoodwill skrivs av på 20 år och att internt utvecklad programvara skrivs av på 5 år.


NOTER MODERBOLAGET

M24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

mnkr 2010 2009

Upplupna ränteintäkter 3 492 3 417

Övriga upplupna intäkter 967 1 137

Förutbetalda kostnader 165 137

Summa 4 624 4 691

Varav efterställda 7 4

M25 Skulder till kreditinstitut

mnkr 2010 2009

Skulder i svenska kronor

Banker 24 058 53 724


Summa 108 858 106 025

Skulder i utländsk valuta

Banker 144 265 123 463


Summa 201 226 166 687

Totalt 310 084 272 712




Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 83 518 209 512 8 557 2 203 6 294 310 084

2009 99 729 156 102 13 520 306 3 055 272 712

Medelvolymer mnkr 2010 2009

Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 74 166 83 290

Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta 237 466 234 609

Summa 311 632 317 899


M26 In- och upplåning från allmänheten

Inlåning från allmänheten mnkr 2010 2009

Inlåning i svenska kronor

Hushåll 177 464 161 549

Företag 145 023 147 357

Riksgälden 0 0

Summa 322 487 308 906

Inlåning i utländsk valuta

Hushåll 38 137 39 606

Företag 112 007 114 494

Riksgälden - -

Summa 150 144 154 100

Summa inlåning från allmänheten 472 631 463 006

Upplåning från allmänheten mnkr 2010 2009



Summa 54 582 59 497


Summa in- och upplåning från allmänheten 527 213 522 503



Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


Inlåning

2010 445 013 15 264 3 355 1 567 7 432 472 631

2009 433 807 14 759 3 753 1 810 8 877 463 006

Upplåning

2010 2 064 38 353 11 774 1 899 492 54 582

2009 5 454 41 422 9 581 2 583 457 59 497

Medelvolymer mnkr 2010 2009

Inlåning från allmänheten

Inlåning från allmänheten i svenska kronor 307 881 289 491

Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 175 440 166 886

Summa 483 321 456 377

Upplåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten i svenska kronor 30 941 45 043

Upplåning från allmänheten i utländsk valuta 27 567 39 191

Summa 58 508 84 234



NOTER MODERBOLAGET

M27 Emitterade värdepapper

mnkr

2010 2009

Nominellt belopp

Redovisatvärde

Nominellt belopp

Redovisatvärde

Certifikat

Certifikat i svenska kronor 9 485 9 958 10 601 11 340

Varav

till upplupet anskaffningsvärde 25 25 2 559 2 559

för trading 9 460 9 933 8 042 8 781

Certifikat i utländsk valuta 273 232 273 177 246 069 246 005

Varav


för trading 93 99 71 65

Summa 282 717 283 135 256 670 257 345

Obligationslån

Obligationslån i svenska kronor 34 683 32 804 42 021 39 881

Varav



Obligationslån i utländsk valuta 166 204 167 366 177 016 176 979

Varav



Summa 200 887 200 170 219 037 216 860

Summa emitterade värdepapper 483 604 483 305 475 707 474 205

Emissioner, återköp och förfallmnkr 2010 2009

Emitterade 921 091 985 933

Återköpta 59 362 45 501

Förfallna 843 179 891 133

Medelvolym emitterade värdepapper mnkr 2010 2009



Återstående löptider redovisat värdemnkr


Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 3 935 220 655 111 457 121 411 25 847 483 305

2009 10 274 224 815 83 983 138 531 16 602 474 205

M28 Övriga tradingskulder

mnkr 2010 2009

Korta positioner värderade till verkligt värde

Aktier 2 761 3 746


Varav

övriga emittenter 33 265 25 901

egna emitterade - -

Summa 36 026 29 647

Återstående löptider korta positioner räntebärande värdepapper mnkr


Inom 3 mån

>3 mån till 1 år

>1 år till 5 år


2010 50 - 63 28 995 4 157 33 265

2009 - - 1 090 13 068 11 743 25 901

Medelvolymer övriga tradingskulder mnkr 2010 2009




NOTER MODERBOLAGET

M29 Skatter

Uppskjutna skattefordringar mnkr 2010 2009



Förlustreserv 39 -

Summa 322 231

Uppskjutna skatteskulder mnkr 2010 2009


Summa 90 90

Netto uppskjutna skatter -232 -141

Förändring av uppskjutna skatter 2010

mnkrIngående

balans

Redovisat över resultat-

räkningen

Redovisati övrigt

totalresultatUtgående

balans

Fastigheter och inventarier 63 -3 - 60

Derivatinstrument -204 - -49 -253

Förlustreserv - -39 - -39

Summa -141 -42 -49 -232

Förändring av uppskjutna skatter 2009

mnkrIngående

balans

Redovisat över resultat-

räkningen

Redovisati övrigt

totalresultatUtgående

balans

Fastigheter och inventarier 68 -5 - 63

Derivatinstrument -208 - 4 -204

Summa -140 -5 4 -141

Redovisade skattekostnader i resultaträkningen mnkr 2010 2009

Aktuell skatt

Årets skattekostnad -2 624 -2 853

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 34 64

Uppskjuten skatt

Förändringar i temporära skillnader 42 5

Summa -2 548 -2 784

Nominell skattesats i Sverige, % 26,3 26,3

Avvikelser

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 0,4 -4,8

Skatt avseende tidigare år och övrigt 1,0 -1,1

Effektiv skattesats, % 27,7 20,4

M32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

mnkr 2010 2009

Upplupna räntekostnader 5 059 5 040

Övriga upplupna kostnader 3 196 3 166

Förutbetalda intäkter 95 127

Summa 8 350 8 333

M31 Övriga skulder

mnkr 2010 2009

Fondlikvidskulder 5 087 7 170

Övrigt 8 295 12 936

Summa 13 382 20 106

M30 Avsättningar

mnkrOmstruktu-

reringsreserv

Avsättning för garanti-

åtagandeÖvriga

avsättningarSumma

2010Summa

2009

Avsättningar vid årets ingång 61 124 3 188 352

Avsatt under året - - 5 5 49

Ianspråktaget -61 - - -61 -179

Återfört - -58 - -58 -34

Avsättningar vid årets utgång - 66 8 74 188

Avsättningen till omstruktureringsreserven gjordes i samband med försäljningen av SPP 2007. Reserven reglerades i sin helhet under året. Avsättningen för garantiåtaganden består av avsättningar för ett antal utombalansposter varav det största enskilda åtagandet uppgår till 44 mnkr. Avsättning för detta åtagande gjordes 2008 och resterande belopp förväntas regleras under 2011. Övriga avsättningar för garantiåtaganden avser mindre åtaganden varav merparten har en ursprunglig löptid mellan 1 och 5 år.


NOTER MODERBOLAGET

M33 Efterställda skulder

mnkr 2010 2009



Summa 43 959 59 021

Medelvolymer



Specifikation, förlagslån

Utgivn/konv/slutbet år Valuta

Ursprungligt nominellt

belopp av respektive

valutaRänte- sats %

Utestående belopp

I SVENSKA KRONOR

Övriga svenska1 7 367

Summa 7 367

I UTLÄNDSK VALUTA

2005/20172 EUR 700 rörlig 6 303

2005/evigt3 EUR 500 4,194 4 689

2006/20164 EUR 600 4,000 5 451

2006/20165 USD 800 rörlig 5 438

2007/evigt6 EUR 600 rörlig 5 395

Övriga utländska7 9 316

Summa 36 592

Totalt 43 959

1 Övriga svenska här ej specificerade förlagslån är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån. Här ingår ett konvertibelt förlagslån på nom 2,3 miljarder kronor riktat till koncernens anställda på marknadsmässiga villkor. Lånet har hybridstatus och kan omvandlas till Handelsbanksaktier. Konvertering kan ske från den 1 juni 2011 till konverteringskursen 187,56 kronor, vilket motsvarar 110 procent av den genomsnittliga aktiekursen under perioden 6–12 maj 2008 justerat för 2008 års utdelning. Från den 21 maj 2013 finns möjlighet att konvertera till Handelsbanksaktier till konverteringskursen eller den då gällande börskursen om denna skulle vara lägre än konverteringskursen.

2 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m oktober 2012. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande.

3 Evigt förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränte förfallodag fr o m december 2015. Vid förtidslösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Euribor.

4 Tidsbundet förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m april 2011. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Euribor.

5 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Libor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars 2011. Vid förtidsin-lösen krävs Finansinspektionens medgivande.

6 Evigt förlagslån med med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars 2012. Vid förtids-inlösen krävs Finansinspektionens medgivande.

7 Övriga utländska, här ej specificerade förlagslån, är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån.

M36 Specifikation av förändringar i eget kapital

Förändring av säkringsreserv mnkr 2010 2009

Säkringsreserv vid årets ingång -573 -583

Orealiserade värdeförändringar under året -139 6

Redovisat i resultaträkningen till följd av ineffektivitet 2 4

Säkringsreserv vid årets utgång -710 -573

Specifikation av instrument tillgängliga för försäljning (belopp efter skatt) mnkr 2010 2009

Verkligt värdereserv vid årets ingång -821 -3 174

Avyttrat under året 75 160

Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav 1 515 2 193

Verkligt värdereserv vid årets utgång 769 -821

Förändring av omräkningsreserv mnkr 2010 2009

Omräkningsreserv vid årets ingång 410 359

Förändring av omräkningsdifferens i utländska filialer -1 462 51

Omräkningsreserv vid årets utgång -1 052 410

M34 Obeskattade reserver

mnkr 2010 2009

Ackumulerade överavskrivningar goodwill 1 110 1 368

Summa 1 110 1 368

M35 Omklassificeringar till resultaträkningen

mnkr 2010 2009

Omklassificerat från säkringsreserv 3 5

Omklassificerat från verkligt värdereserv -100 220

Omklassificerat från omräkningsreserv -4 13

Omklassficerad skatt -41 -147

varav säkringsreserv -1 -1

varav verkligt värdereserv 26 -141

varav omräkningsreserv - -5

Summa omklassificeringsjusteringar -142 91

Omklassificeringsjusteringar består av sådana intäkter och kostnader som tidigare redovisats under övrigt totalresultat och som under räkenskapsåret omklassificerats till att redovisas i resultaträkningen. Belopp som är negativa i ovanstående tabell har redo-visats som intäkter i resultaträkningen och vice versa. Var i resultaträkningen beloppen redovisats framgår av redovisningsprinciperna i not K1.

M37 Ställda och mottagna säkerheter

För egna skulder ställda säkerhetermnkr 2010 2009

Kontanter 3 073 22 926

Statspapper och obligationer, pantsatta i centralbanker och kreditinstitut 47 606 103 858

Statspapper och obligationer, återköpsavtal 13 979 33 774

Aktier 2 354 83

Utlånade värdepapper 12 388 10 410

Övrigt 191 -

Summa 79 591 171 051

Övriga ställda säkerhetermnkr 2010 2009

Kontanter 0 176

Statspapper och obligationer 4 398 4 080

Summa 4 398 4 256

Med Övriga ställda säkerheter avses säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen.

Mottagna säkerheterSom en del av ingångna omvända återköpsavtal och värdepapperslån har koncer-nen accepterat säkerheter som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Det verkliga värdet av sådana accepterade säkerheter uppgick till 67 268 mnkr (60 874) vid räkenskapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av 3 531 mnkr (6 439) var sålda eller pantsatta till tredje part.


NOTER MODERBOLAGET

M38 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser

mnkr 2010 2009



Remburser 28 794 37 335

Övrigt 1 453 1 760

Summa 131 479 154 338

Ansvarsförbindelserna bestod i huvudsak av olika typer av garantiförbindelser. I tabel-len anges garantiernas nominella belopp.

I beloppet ”Övrigt” ingår 60 miljoner kronor (81) avseende ett antal tvistemål som koncernen driver i allmänna domstolar. Koncernens bedömning är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till bankens fördel. Inget tvistebelopp eller eventuell försäkringsersättning har resultatförts.

M40 Pensionsförpliktelser

mnkr 2010 2009

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 23 318 18 268

Pensionsförpliktelser 19 402 16 636

Överskott 3 916 1 632

Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och avsättningar för pensionsåtaganden är beräknade enligt Tryggandelagens grunder och Finansinspektionens föreskrifter och har utvecklats på följande sätt: Förpliktelsen enligt tryggandelagen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. I Pensionskassan SHB försäkringsförening uppgår pensionsförpliktelserna till 3 024 mnkr (2 782) och mark-nadsvärdet av tillgångarna till 9 239 mnkr (7 312). Överskottet i Pensionskassan SHB försäkringsförening uppgår således till 6 215 mnkr (4 530).

Specifikation av periodens redovisade pensionskostnad mnkr 2010 2009

Erlagda pensioner -492 -469

Betalda pensionspremier -326 -359

Löneskatt 0 -2

Utbetalda medel från pensionsstiftelsen 410 598

Redovisad pensionskostnad i resultaträkningen -408 -232

Nästa års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 516 mnkr. I pensionskostnaderna ingår premier för BTPK (avgiftsbestämd pension) med 75 mnkr (72).

Förvaltningstillgångar mnkr 2010 2009


Avkastning 5 460 6 220

Utbetalda medel från pensionsstiftelsen -410 -598


Procentuell avkastning på särskilt avskiljda tillgångar 30% 49%

Av det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna avser 9 967 mnkr utfästelse inom bankens vinstandelssystem Oktogonen.

Pensionsförpliktelser mnkr 2010 2009


Kalkylmässig pensionskostnad 477 424

Räntekostnader 401 306

Värdesäkring 83 174

Förtida pensionering 187 140

Erlagda pensioner -492 -469

Ändrade antaganden 805 -7541

Värdeförändring villkorad förpliktelse 1 715 2 488

Annan ökning av kapitalvärdet -410 -158


1Avser effekt av ändrad diskonteringsränta enligt Finansinspektionens anvisningar.

Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier och räntebärande värdepapper med följande marknadsvärden på balansdagen.

mnkr 2010 2009

Aktier och andelar 20 505 16 910

Räntebärande värdepapper m m 2 813 1 358

Summa 23 318 18 268

I Sverige utgår ålderspension från och med 65 års ålder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansförbundet respektive BAO och SACO-förbunden med 10% av års-lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i inkomstbasbeloppsintervall 7,5-20 utgår ålderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall 20-30 med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension.

I förpliktelserna ingår även utfästelse inom bankens vinstandelssystem Oktogonen. Utfästelsen betraktas i koncern som en icke förmånsbaserad plan. En del av utfästel-sen, 7 779 mnkr (6 228), är villkorad.

Moderbolagets pensionsförpliktelser är beräknade med hjälp av antaganden före-skrivna av Finansinspektionen (FFFS 2007:31). Generationsdödlighet enligt DUS 06 har tillämpats. Diskonteringsräntan är 2,8% efter skatt och kostnadsuttag (3,4).

M39 Övriga åtaganden

mnkr 2010 2009




Summa 403 029 376 563

Avtalade, ej uppsägbara, framtida operationella leasingavgifter fördelade på de år de förfaller till betalning mnkr 2010 2009

2011 578 582

2012–2015 1220 1085

2016 och senare 579 529

Summa 2 377 2 196

Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning.


NOTER MODERBOLAGET

M41 Förfalloanalys för finansiella skulder


mnkrUpp till

3 månader3–12




Upplåning från allmänheten 40 446 11 816 1 973 493 54 728




Summa 1 027 159 145 435 198 889 57 712 1 429 195



Derivat 2010mnkr

Upp till 3 månader




Netto 166 3 820 23 629 342 27 957


mnkrUpp till

3 månader3–12


Skulder till kreditinstitut 256 712 13 668 700 4 344 275 424


Upplåning från allmänheten 47 057 9 611 2 592 457 59 717




Summa 996 367 122 604 208 692 55 597 1 383 260



Derivat 2009mnkr

Upp till 3 månader




Netto 6 034 5 425 15 319 -2 734 24 044


NOTER MODERBOLAGET

M42 Tillgångar och skulder i utländsk valuta



Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 289 581 70 699 53 039 10 357 1 768 105 012 969 2 915 491 23 2 204 537 058

Utlåning till allmänheten 256 851 130 126 118 777 35 910 66 728 34 830 6 207 1 954 1 045 547 6 237 659 212

varav företag 208 998 98 871 91 938 18 435 50 256 34 690 3 707 1 536 1 029 543 5 427 515 430

varav hushåll 47 853 31 255 26 839 17 475 16 472 140 2 500 418 16 4 810 143 782

Belåningsbara statsskuldförbindelser 28 661 3 322 9 261 1 - 539 - - 1 400 34 - 43 218

Obligationer och andra ränte bärande värdepapper 40 427 8 801 1 103 61 2 9 970 - - - - 254 60 618


Summa tillgångar 918 040 212 948 182 180 46 329 68 498 150 351 7 176 4 869 2 936 604 8 695 1 602 626

Skulder

Skulder till kreditinstitut 108 858 56 393 11 138 15 802 12 163 89 613 1 890 1 837 4 212 15 8 163 310 084


varav företag 160 633 45 293 32 406 16 706 15 496 20 178 809 154 97 464 3 027 295 263

varav hushåll 193 287 11 795 12 241 10 155 3 648 593 22 5 20 10 174 231 950

Emitterade värdepapper 42 762 144 428 7 843 566 31 217 253 763 906 1 079 741 - - 483 305



Summa skulder och eget kapital 750 972 279 746 63 628 43 350 70 370 369 682 3 627 4 328 5 070 489 11 364 1 602 626

Valutafördelade övriga tillgångar och skulder samt utombalansposter 67 936 -118 483 -2 947 1 638 219 357 -3 530 -539 2 128 -119 2 791

Nettoposition i valuta 1 138 69 32 -234 26 19 2 -6 -4 122 1 164



Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 261 885 83 398 3 822 2 516 5 014 54 982 415 243 11 21 2 134 414 441

Utlåning till allmänheten 268 633 157 872 120 652 47 233 59 859 49 499 5 463 2 165 1 617 610 9 453 723 056

varav företag 220 653 123 222 96 204 22 324 47 397 49 312 2 895 1 740 1 600 609 8 862 574 818

varav hushåll 47 980 34 650 24 448 24 909 12 462 187 2 568 425 17 1 591 148 238

Belåningsbara statsskuldförbindelser 87 860 4 166 3 158 1 0 0 - - 1 483 33 - 96 701

Obligationer och andra ränte bärande värdepapper 33 192 12 421 356 172 173 11 472 - - - - 303 58 089


Summa tillgångar 919 553 257 857 127 988 49 922 65 046 115 953 5 878 2 408 3 111 664 11 890 1 560 270

Skulder

Skulder till kreditinstitut 106 025 52 733 6 001 4 634 18 716 67 475 5 229 195 8 431 29 3 244 272 712


varav företag 171 472 31 389 38 950 13 918 14 571 21 514 783 102 584 428 14 432 308 143

varav hushåll 173 839 13 867 10 807 11 433 3 479 795 6 5 14 13 102 214 360

Emitterade värdepapper 51 221 176 798 9 742 565 26 296 205 607 2 271 1 404 250 51 - 474 205



Summa skulder och eget kapital 741 733 304 980 65 500 30 689 77 483 301 142 8 289 2 876 9 279 521 17 778 1 560 270

Valutafördelade övriga tillgångar och skulder samt utombalansposter 46 624 -62 235 -19 249 12 668 184 960 2 104 335 6 165 -157 6 064

Nettoposition i valuta -499 253 -16 231 -229 -307 -133 -3 -14 176 -541


NOTER MODERBOLAGET

M43 Upplysningar om närstående

Fordringar på och skulder till närstående Dotterföretag Intresseföretag Övriga närstående

mnkr 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Utlåning till kreditinstitut - - - - - -

Utlåning till allmänheten 332 410 248 468 325 276 - -

Obligationer och andra räntebärande värdepapper - - - - - -

Derivat 7 478 - - - - -

Övriga tillgångar 2 282 3 971 - - 424 598

Summa 342 170 252 439 325 276 424 598

Skulder till kreditinstitut - - - - - -

In- och upplåning från allmänheten 54 992 56 800 51 109 200 279

Emitterade värdepapper - - - - - -

Derivat 17 789 15 042 - - - -

Efterställda skulder - - - - 651 651

Övriga skulder 1 683 4 327 - - 56 125

Summa 74 464 76 169 51 109 907 1 055

Ansvarsförbindelser 33 669 36 308 - - - -

Derivat, nominella värden 10 198 -14 628 - - - -

Närstående – intäkter och kostnader Dotterföretag Intresseföretag Övriga närstående

mnkr 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Ränteintäkter 4 193 4 487 1 3 - -

Räntekostnader -369 -670 0 0 -72 -77

Provisionsintäkter 47 460 0 0 0 4

Provisionskostnader -51 -87 -8 -6 - -

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 0 0 0 0 - -

Övriga intäkter 578 511 - - 12 19

Övriga kostnader -219 -232 -39 -27 -56 -52

Summa 4 179 4 469 -46 -30 -116 -106

Närstående – transaktioner med ledande befattningshavaremnkr 2010 2009

Utlåning 117 118

Inlåning 30 20

Ränteintäkter 2 4

Räntekostnader 0 0

Jämförelsesiffror för ledande befattningshavare har korrigerats med anledning av ändrad personkrets. Information om ledande befattningshavares villkor och ersättningar lämnas i not K8. Villkor för krediter till närstående framgår av not K49.

Under året har normala affärstransaktioner skett mellan moder- och dotterbolag. I andra kvartalet sålde Svenska Handelsbanken AB aktier till Svenska Handelsbankens Pensions-stiftelse och Pensionskassan SHB försäkringsförening till ett värde av 417 mnkr. Transaktionen genomfördes på affärsmässiga villkor. Specifikation över dotterbolagen och intres-seföretagen finns i not M19. Intresseföretagens verksamhet består i att utföra olika typer av tjänster i anknytning till de finansiella marknaderna. I gruppen övriga närstående ingår följande företag: Svenska Handelsbanken Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan SHB försäkringsförening. Företagen anlitar Svenska Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster. Upplysningar om aktieägartillskott till koncern- och intresseföretag lämnas i not M19. Upplysningar om lämnade och erhållna koncernbidrag lämnas i not M11 och i specifikationen över förändringar i moderbolagets egna kapital.


NOTER MODERBOLAGET

Kapitalkrav mnkr 2010 2009

Kreditrisk enligt schablonmetoden 3 607 3 939

Kreditrisk enligt IRK-metoden 31 080 35 785

Ränterisk 1 346 1 308

Aktiekursrisk 27 30

Valutarisk - -

Råvarurisk 28 41

Avvecklingsrisk - -

Operativ risk 2 971 2 679

Summa kapitalkrav enligt Basel II 39 059 43 782

Justering enligt övergångsregler 7 844 7 133

Summa kapitalkrav enligt Basel II, övergångsregler 46 903 50 915

Riskvägd volym enligt Basel I 751 507 801 530

Kapitalkrav enligt Basel I (8% av riskvägd volym) 60 121 64 122

Riskvägd volym enligt Basel II 488 240 547 276

Kapitaltäckningsanalys, % 2010 2009

Kapitalkrav i Basel II jämfört med Basel 1 65 68

Kapitalkrav i Basel II jämfört med övergångsregler 83 86

Kapitaltäckningsgrad enligt

Basel II 19,3 20,2

Basel I 12,8 13,9


Primärkapitalrelation enligt

Basel II 12,9 12,0

Basel I 8,5 8,2


Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav

Basel II 241 252

Basel I 159 173

övergångsregler 201 217

M44 Kapitaltäckning

Kapitalbas mnkr 2010 2009

PRIMÄRT KAPITAL

Eget kapital, moderbolaget 58 033 57 521

Upparbetad utdelning innevarande år -5 611 -4 988

Eget kapital, kapitalbas 52 422 52 533

Primärkapitaltillskott 12 365 12 745

Minoritetsintressen 0 0

Avgående poster

Goodwill och andra immateriella tillgångar -406 -414

Uppskrivningsfond -122 -130

Uppskjuten skattefordran -322 -231




Justeringar enligt stabilitetsfilter

Kassaflödessäkringar 710 573

Orealiserad ackumulerad positiv värdeförändring, aktier -1 223 -36

Orealiserad ackumulerad värdeförändring, ränteinstrument 403 810

Summa primärt kapital 63 002 65 486

SUPPLEMENTÄRT KAPITAL

Eviga förlagslån 13 497 20 752

Tidsbundna förlagslån 17 260 24 439

Tillkommande poster

Orealiserad ackumulerad positiv värdeförändring, aktier 1 223 36

Uppskrivningsfond 122 130

Avgående poster




Summa supplementärt kapital 31 277 44 993

Summa primärt och supplementärt kapital 94 279 110 479

Avgående poster från total kapitalbas

Kapitaltillskott i försäkringsbolag -50 -50

Total kapitalbas för kapitaltäckningsändamål 94 229 110 429

För information om villkor och bestämmelser för kapitalbasens poster och delposter, se not K50.

Kapitalkrav schablonmetoden

2010 2009

mnkr EAD Kapitalkrav EAD Kapitalkrav

Stater och centralbanker 143 912 16 139 849 33

Kommuner 39 019 1 39 248 1

Institut 346 102 186 271 625 281

Företag 26 771 2 142 28 352 2 268

Hushåll 9 173 550 9 983 599

Säkerhet i fastighet 13 023 395 11 359 342

Oreglerade poster 458 54 733 85

Övriga poster 5 089 263 6 316 330

Total 583 547 3 607 507 465 3 939

Kreditrisker IRK

mnkr

Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt i % Kapitalkrav

2010 2009 2010 2009 2010 2009

Företag 650 472 725 993 44,5 47,7 23 181 27 720



varav övrig utlåning, avancerad metod 276 470 - 44,8 - 9 908 -

Hushåll 153 540 155 408 15,9 18,5 1 948 2 297

varav fastighetskrediter 82 242 77 895 14,2 16,3 936 1 016

varav övriga 71 298 77 513 17,7 20,7 1 012 1 281

Små företag 23 336 25 024 45,6 46,1 852 923

Institut 181 482 166 821 10,7 10,4 1 551 1 392


varav övrig utlåning 78 889 76 420 23,8 22,3 1 505 1 361

Övrigt 1 45 840 47 109 96,8 91,6 3 548 3 453

Total IRK 1 054 670 1 120 355 36,8 39,9 31 080 35 785


varav övrig utlåning grund metod 486 415 835 154 47,1 48,7 18 322 32 522

varav övrig utlåning avancerad metod 453 345 180 432 35,0 22,3 12 707 3 220

1Avser aktieexponeringar, motpartslösa exponeringar samt positioner i värdepapperisering.

163

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION


Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen

STOCKHOLM DEN 8 FEBRUARI 2011

Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen för Handelsbanken vinstmedel på sammanlagt 52 452 miljoner kronor. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

Tlll aktieägarna utdelas per aktie 9,00 kronor (8,00 kronor för 2009) 5 611Till nästa år överförs 46 841Summa disponerat 52 452

Vid bedömningen om storleken på bolagets föreslagna utdelning har hänsyn tagits till verksamhetens art, omfattning, konsolideringsbehov och risktagande.

Vi bedömer att ovanstående vinstdisposition är försiktig och väl avpassad för verksamhetens fortlevnad.Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet

med netto -2 484 miljoner kronor.Den finansiella företagsgruppens kapitalbas översteg vid årsskiftet det lagstadgade kapitalkravet med 34 684 miljoner

kronor. Överskottskapitalet i moderbolaget var 47 326 miljoner kronor.Härmed försäkras att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder

som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av in-ternationella redovisningsstandarder, att moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god redovisnings-sed för aktiemarknadsbolag, att års- och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de övriga företag som ingår i koncernen står inför.

Anders Nyrén

Jon Fredrik Baksaas

Göran Ennerfelt

Sverker Martin-Löf

Fredrik Lundberg

Tommy Bylund

Jan Johansson

Hans LarssonStyrelseordförande

Ulrika Boëthius

Lone Fonss Schroder

Bente Rathe

Pär BomanVerkställande direktör

REVISIONSBERÄTTELSE


Revisionsberättelse

Till årsstämman i Svenska Handelsbanken AB (publ)Org nr 502007-7862

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska Handelsbanken AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 6–163. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprät-tandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvalt-ningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisio-nen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Bankens interna revisionsavdelning har under året löpande granskat den interna kontrollen och räkenskaperna. Rapporter häröver har avgivits till oss. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis-ningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredo-visningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även gran-skat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolags-ordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovis-ningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställ-ning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk-ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

STOCKHOLM DEN 16 FEBRUARI 2011 KPMG AB Ernst & Young AB Stefan Holmström Erik Åström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

165

KONTOR OCH KONTORSCHEFER


Kontor och kontorschefer REGIONBANKEN NORRA SVERIGE

StyrelseDirektör Erik Orring Umeå, ordförande

Direktör Hans Jonsson Umeå

Direktör Margareta Jonsson Älvsbyn

Direktör Gunnar Liljedahl Luleå

Bankdirektör Annika Brunnéd Umeå

Banktjänsteman Inger Nordström Härnösand, (P)*

RegionbankschefAnnika Brunnéd Umeå

Antal kontor69

REGIONBANKEN MELLANSVERIGE

StyrelseDirektör Ulf Bergkvist Insjön, ordförande

Direktör Torsten Engwall Gävle

Direktör Peter Larsson Sandviken

Direktör Monica Oldenstedt Västerås

Direktör Åke Rydén Sveg

Direktör Anders Wiklander Sundsvall

Bankdirektör Rainer Lawniczak Gävle

Banktjänsteman Monica Morén Hedemora, (P)*

RegionbankschefRainer Lawniczak Gävle

Antal kontor89

Kontor/kontorschefAlfta Mats Söderlund

Arboga Larry Andersson

Arbrå Pär Lindh

Avesta Ulrika Leidefeldt

Bergby Susanne Persson

Bergsjö Ulrica Sjöström

Bjursås Anders Rapp

Björbo Gerd Kosjanow

Bollnäs Thomas Frykberg

Borlänge Caroline Cedergren

Bräcke Mikael Mellström

Delsbo Joakim Frithiof

Edsbyn Annika Wikström

Enköping Hans Norell

Fagersta Mikael Johansson Holst

Falun Anders Forsgren

Fellingsbro Daniel Wallin

Fränsta Micaela Morén

Frövi Mikael Jansson

Furudal Lena Abrahamsson

Gagnef Anders Rehn

Gnarp Niclas Södergren

Grangärde Maria Jonasson

Grängesberg Siri Andersen Nyyssönen

Gällö Sofie Ehrström

Gävle City Svante Larsson

Hallstavik Catarina Lyshag

Heby Maria Oscarsson

Hede Ville Welin

Hedemora Håkan Arvidsson

Hedesunda Fredrik Nordqvist, tf

Hudiksvall Thony Nylund

Insjön Lars Larsson, tf

Järvsö Ove Larsson

Kilafors Sten Morin

Knivsta Agneta Sturesson

Kolbäck Eva Klang

Kopparberg Lena Ragnarsson Vöks

Kungsör Stefan Granholm

Kvissleby Per Pettersson

Köping Peter Fällman

Leksand Anders Ekström

Lima Daniel Henriksson

Lindesberg Maria Ekdahl

Ljusdal Tommy Bylund

Ljusne Maria Hegestad, tf

Ludvika Carina Lundefors

Malung Bengteric Anderson

Matfors Johan Billström

Mockfjärd Bengt Korning

Mora Henrik Ragnarsson

Norberg Håkan Bjurling

Norrtälje Bo Schotte

Ockelbo Karin Eriksson

Orsa Anette Skoglund

Rimbo Iréne Widnersson

Rättvik Martin Sellberg

Sala Robert Karlsson

Sandviken Pia Källarbo

Skinnskatteberg Niclas Zidén

Skultuna Lars-Åke Pettersson

Skutskär Peter Bergqvist

Skärplinge Stefan Holmquist

Skönsberg Urban Strömbom

Stora Tuna Anette Köpman

Storvik Helene Hedin

Sundsvall Owe Sundin

Sveg Gunilla Bäckius

Svenstavik Bengt Nilzén

Säter Patrik Nylén

Söderhamn Magnus Sjökvist, tf

Sörberge Bertil Sjöstrand

Tierp Micael Lindström

Timrå Amanda Eriksson

Torsåker Pia Hedén Sjökvist

Uppsala

City Johan Lindblom

Eriksberg Lars Olsson

Industriområde Baruch Grauman

Luthagen Birger Kristiansson

Vansbro Fredrik Hallqvist

Västanfors Andreas Byrén

Västerås

City Per Karlsson

Emausgatan Åsa Kilstedt

Köpingsvägen Lena Nilsson

Stora Gatan Håkan Janson

Ånge Per-Erik Decker

Österbybruk Magnus Sundqvist

Östervåla Ildikó Teleki Lundmark

Östhammar Carina Modén

Kontor/kontorschefArvidsjaur Ann-Louise Högberg

Backe Linnea Olsson

Bjurholm Malin Eek

Bjästa Karin Westin

Björna Margareta Persson

Boden Ann-Christin Söderberg Rånman

Bredbyn Mats Ågren

Bureå Emil Karlberg

Burträsk Catharina Olsson

Byske Sören Markström

Domsjö Kathrin Nordenberg, tf

Dorotea Anna-Karin Öhnerud

Föllinge Bodil Edfeldt Olsson

Gammelstad Susanne Rudeklint

Gällivare Kent Aidanpää

Hammarstrand Lars-Göran Fahlén

Hammerdal Johan Olsson

Haparanda Kari Pessa

Holmsund Marina Stenebo

Hoting Berith Bölander

Husum Thomas Kassman

Härnösand Åsa Möller Starfelt

Jokkmokk Andreas Gerdin

Junsele Annica Olofsson

Järpen Christina Hernerud

Kalix Ulla-Britt Söderberg

Kiruna Andreas Karlsson

Kramfors Susanne Moström

Krokom Ulf Hellström

Liden Tobias Wiklund

Lit Eva Mooe

Lugnvik Tommy Sjölund

Luleå

Storgatan Jörgen Ericsson

Örnäset Lisbeth Aidanpää

Lycksele Henrik Johansson

Lövånger Kjell-Ove Lövgren

Malå Annifrid Lindberg

Mörsil Astrid Larsson Lindh

Nordingrå Tommy Sjölund

Nordmaling Andreas Fors, tf

Norsjö Greger Holmström

Näsåker Kerstin Isaksson

Offerdal Jörgen Nordqvist

Pajala Per-Anders Juntti

Piteå Stefan Uddström

Ramsele Jan-Åke Sjömäling

Robertsfors Jenny Berglund

Råneå Ellinor Eriksson

Skellefteå Vakant

Sollefteå Sofia Dahlberg

Sorsele Fredrik Karlsson

Storuman Fredrik Karlsson

Strömsund Lars-Erik Olsén

Trehörningsjö Gunilla Näslund

Ullånger Tommy Sjölund

Umeå

City Lena Svedberg

Teg Thomas Rönnberg

Västra Henrik Lundström

Vilhelmina Roland Wennerberg

Vindeln Erik Sjölund, tf

Vännäs Helene Hedman

Ånäset Eva Nordenstam

Åre Malin Persson

Åsele Anna Andersson

Älvsbyn Eva Berggren

Örnsköldsvik Lars Norlinder

Östersund Petter Dahlin

Överkalix Maria Fältmark

Övertorneå Erik Rubing

*

(P)*= personalrepresentant



REGIONBANKEN STOCKHOLM

StyrelseDirektör Stefan Wigren Bromma, ordförande

Direktör Carl-Olof By Saltsjöbaden

Direktör Jan-Erik Lindstedt Stockholm

Direktör Ulf Lundahl Lidingö

Direktör Göran Näsholm Stockholm

Direktör Fredrik Persson Stockholm

Bankdirektör Carina Åkerström Stockholm

Banktjänsteman Charlotte Skog Stockholm, (P)*

RegionbankschefCarina Åkerström Stockholm

Antal kontor96

REGIONBANKEN ÖSTRA SVERIGE

Styrelse Direktör Jan Cedwall Nyköping, ordförande

Direktör Santhe Dahl Växjö

Direktör Jan-Eric Nilsson Djursholm

Direktör Sten Peterson Katrineholm

Direktör Lars-Åke Rydh Jönköping

Direktör Kenneth Ståhl Jönköping

Direktör Kenneth Synnersten Västerås

Bankdirektör Mikael Westerback Linköping

Bankkamrer Alf Åke Dratzén Visby, (P)*

RegionbankschefMikael Westerback Linköping

Antal kontor70

Kontor/kontorschefAlviks Torg Johan Lurén

Arlanda Sky City Katrine Renström

Birger Jarlsgatan Thomas von Schéele

Blackeberg Daniel Spangenberg

Brommaplan Peter Lindh

Bålsta Joakim Kihlgren

Dalarö Kristina Jansenberger

Djursholm Sune Werkell

Ekerö Jesper Hellström

Farsta Niklas Eklund

Fleminggatan Nicklas Hedblom

Fridhemsplan Malin Meijer

Frihamnen Marina Forsell

Gamla Stan Carl-Magnus Gustafsson

Globen Hans Widmark

Gustav Adolfs Torg Fredrik Christoffersson

Götgatsbacken Anders Lindegren

Hallunda Hans Lundin

Hammarby Stefan Zettergren

Haninge Katarina Alf

Hornsberg Jan Larsson

Hornsgatan Lars Holm

Huddinge Maria Fransson

Humlegården AnneMarie Dahlstedt

Hägersten Johan Nordström

Hässelby Gård Marie Lindström

Högalid Åsa Hall

Högdalen Maria Sjöstedt

Jakobsberg Mattias Nordin

Järna Ellinor Lindblom

Karlaplan Johan Hilmersson

Karlavägen Birgitta Billström

Kista Peter Sturesson

Kungsholmstorg Jan Wallin

Kungsträdgården Kent Johansson

Kungsängen Maria Wedholm

Kärrtorp Karl-Erik Bäckman

Large Corporates Joacim Nässén

Lidingö

Centrum Elisabeth Hiljebäck

Larsberg Tomas Wisedt

Näset Evalena Holmqvist

Marieberg Lotta Adestam

Marievik David Haqvinsson

Märsta Magnus Hedlund

Mörby Centrum Peder Wiberg

Nacka Forum Jörgen Nilsson

Norrmalmstorg Vakant

Norrtull Kjell Andersson

Nynäshamn Anders Hagman

Näsby Park Cecilia Sonntag

Odengatan Catarina Thunstedt

Odenplan Susanne Signell

Renstiernas Gata Karin Lennegren

Rotebro Katarina Fridén

S:t Eriksplan Mats Byrstedt

Salem Mattias Lindmark

Saltsjö-Boo Hans Ek

Sigtuna Christer Bengtsson

Skanstull Mikael Wenngren

Skärholmen Anki Lenksjö

Sköndal Vakant

Sollentuna Fredrik Andersson

Solna

Frösunda Ulf Eliasson

Solna Lisa Smideblad

Solna Strand Lena Schaumburger

Spånga Anders Nygren

Stockholm Sergel Maria Hellberg

Strandvägen Mats Eriksson

Stureplan Bengt Högberg

Stuvsta Mats Nordling

Sundbyberg Per Anders Tranberg

Sveavägen Malin Bergström

Södertälje Bengt Bohman

Tessinparken Lars Eberson

Trångsund Pia Bergkvist

Tullinge Lena Lövkvist

Tyresö Susanne Norman-Taube

Täby Centrum Siv Joelsson-Nee

Ulvsunda Tina Nylén

Upplands Väsby Urban Wolters

Upplandsgatan Daniel Andersson

Vallentuna Fredrik Enander

Vanadisplan Thomas Anttila

Vasagatan Christer Örtegren

Vaxholm Anneli Sönmez

Vällingby Kajsen Hansson

Värmdö Per Anwret

Värtavägen Marcus Rönnestam

Västerhaninge Jenny Lööw Borsos

Västermalm Lena Wennerberg

Åkersberga Christer Lövholm

Årsta Christer Borssén

Älvsjö Anna Blomstergren

Ösmo Renée Andersson

Östermalmstorg Marion Ulander

Östra Station Ritva Martonen

Kontor/kontorschefAlvesta Thorwald Burman

Anderstorp Sten Berglund

Bankeryd Vakant

Borensberg Gunilla Andersson

Borgholm Conny Johansson

Eksjö Karin Jönsson

Emmaboda Jonas Ahlqvist

Eskilstuna

Fristadstorget Jonas Elfridsson

Östermalm Bo Vallin

Finspång Dag Kinnerud

Fjugesta Anders Hedwall

Flen Lotta Peppas

Fårösund Britt Nordström

Färjestaden Jan Pilemyr

Gislaved Per Risberg

Gnesta Mårten Larsson

Hallsberg Yvonne Bülow

Hemse Lars Cramér

Hultsfred Monica Carlenskog

Huskvarna Mats Andersson

Högsby Anne-Helene Markström

Jönköping Claes Ericson

Kalmar

Berga Jenny Nilsson

Kvarnholmen Ola Tyrberg

Katrineholm Göran Bjerke

Klintehamn Carl-Oscar Sjöström

Kumla Thomas Ljungberg

Lammhult Per-Olof Lenegård

Landsbro Kent Lind

Linköping

City Staffan Krause

Tornby Mats Borgsjö

Mjölby Michael Rimstedt

Motala Anders Hättström

Mönsterås Maria Malmberg

Mörbylånga Tina Ingvarsson

Mörlunda Martina Ärleskog

Norrköping

Drottninggatan Vakant

Eneby Åsa Lundberg Stenström

Fjärilsgatan Lars Blomqvist

Nybro Jonas Persson

Nyköping Holger Namér

Nässjö Cecilia Antonsson

Oskarshamn Ingvar Persson

Pålsboda Anders Lindfors

Rörvik Per-Olof Lenegård

Slite Catarina Bylund

Strängnäs Thomas Wedholm

Sävsjö Cecilia Tahlin

Söderköping Marika Ronnerheim

Tingsryd Peter Andersson

Torsås Jeanette Karlström

Tranås Patrik Rosengren

Trosa Anna-Karin Borg

Vadstena Håkan Birgersson

Vaggeryd Inger Ågren

Vetlanda Jörgen Asp

Vimmerby Hans Will

Virserum Maria Bjarnehäll

Visby

Adelsgatan Niclas Boklund

Öster Stefan Lövkvist

Vislanda Ola Arvidsson

Värnamo Jonas Flink

Västervik Michael Skännestig

Växjö Vakant

Ålem Maria Malmberg

Åseda Peter Holmberg

Åtvidaberg Erik Torbrand

Örebro

Ekersgatan Maria Lidström Andersson

Stortorget Kenneth Vallin

Våghustorget Bengt Gunnarsson


167



REGIONBANKEN VÄSTRA SVERIGE

StyrelseDirektör Lennart Mankert Göteborg, ordförande

Direktör Stig-Arne Blom Ulricehamn

Direktör Svante Carlsson Göteborg

Direktör Thomas Dafgård Axvall

Direktör Claes Larsson Göteborg

Direktör Håkan Larsson Göteborg

Direktör Eva Persson Västra Frölunda

Direktör Vilhelm Schottenius Varberg

Bankdirektör Michael Green Västra Frölunda

Banktjänsteman Henrik Forssén Onsala, (P)*

RegionbankschefMichael Green Göteborg

Antal kontor77

Kontor/kontorschefAle Torg Lena Gillholm

Alingsås Staffan Svantesson

Arvika Stefan Lindberg

Bollebygd Evalotta Duneskog

Borås

Hulta Kenneth Olofsson

Stora Torget Hans Winge

Viared Thomas Bogsjö

Falkenberg Thomas Zilén

Falköping Magnus Kvarnmarker

Filipstad Charlotte Schreck-Pettersson

Finnerödja Olle Jonsson

Fristad Anders Roos

Färgelanda Maj-Lis Lyckehav

Gällstad Janne Pehrsson

Göteborg

Almedal Jan Gottberg

Avenyn Olle Eksell

Backa-Ringön Anna Fägersten

City Peter Romedahl

Eriksberg Kent Larsson

Frölunda Veronica Wallin Johansson

Första Långgatan Knut Pokorny

Gårda Jens Persson

Hisings Kärra Paula Johannesson

Hjällbo Peter Lindemark

Högsbo Lars-Peter Forsberg

Kortedala Per Stolpe

Landala Michael Åhman

Lilla Bommen Christian Pennert

Lindholmen Sara Larsson

Majorna Kajsa Mägi

Odinsgatan Catherine Jögi

Sisjön Lars Andersson

Torslanda Fredrik Wiklund

Volvo Jonas Almhöjd

Örgryte Jan Sahlin

Övre Husargatan Christian Nielsen

Hagfors Pär Skogfeldt

Herrljunga Lenita Andréasson

Hjo Thomas Waller

Karlskoga Johan Dahl

Karlstad

Stora Torget Ulrik Wedelin

Våxnäs Sara Brask

Kristinehamn Fredrik Ekenberg

Kungsbacka Mats Rollof

Kungälv Ulrika Jivefors

Landvetter Lena Uhrlander

Lerum Roger Björck

Lidköping Anders Stigson

Lilla Edet Börje Ström

Mariestad Torbjörn Läth

Mellerud Maria Sääf

Mölndal Martin Henriksson

Mölnlycke Ann Sundvisson

Partille Anna Ekstrand

Skara Martin Drebin

Skövde Niklas Standar

Sollebrunn Maj Rudell

Stenungsund Anette Pettersson

Strömstad Petra Gabrielsson

Sunne Maria Hannebo

Surte Allison Åsblom

Svenljunga Hans Qvist

Säffle Dennis Göransson

Tibro Andreas Hauge

Tidaholm Agneta Gustafsson

Torsby Nils-Inge Johnsson

Tranemo Magnus Liman

Trollhättan Vakant

Uddevalla Stefan Widlund

Ulricehamn Janne Pehrsson

Vara Joakim Carlsson

Varberg Anders Ohlsson

Vårgårda Agneta Gustafsson

Vänersborg Mats Johansson

Åmål Cecilia Blom

Årjäng Peter Johansson

Älvängen Deborah Moberg

REGIONBANKEN SÖDRA SVERIGE

StyrelseDirektör Jörgen Centerman Karlskrona, ordförande

Direktör Bengt Kjell Helsingborg

Direktör Sven Landelius Lund

Direktör Claes Lindqvist Viken

Direktör Mikael Roos Malmö

Direktör Johan Mattsson Tomelilla

Bankdirektör Anders Ohlner Malmö

Banktjänsteman Pia Håkansson Ystad, (P)*

RegionbankschefAnders Ohlner Malmö

Antal kontor60

Kontor/kontorschefArlöv Rickard Ohlsson

Broby Henrica Lorentsson

Båstad Lars-Olof Ottosson

Eslöv Lena Wrangå

Halmstad Tony Bringevall

Helsingborg

Norr Per Franklin

Stortorget Lars Voss

Söderport Maria Brygg

Hässleholm Catharina Munkberg

Höganäs Gunilla Voss

Höllviken Eva Aurell

Höör Annika Johansson

Karlshamn Helén Olofsson

Karlskrona Hedvig Stache

Kivik Camilla Bärnheim

Klippan Martin Berg

Knislinge Henrica Lorentsson

Kristianstad Thomas Johansson

Kävlinge Lars Andersson

Laholm Irene Andersson

Landskrona Per-Ove Kamlund

Ljungby Thomas Eldh

Ljungbyhed Annika Bengtsson

Lomma Erik Hultgren

Lund

City Peter Andersson

Ideon John Persson

Malmö

Amiralsgatan Britt-Louise Lindgren

City Erik Bredberg

Dalaplan Anna Harrison Barthold

Fosie Dag Sundewall

Fridhem Marie Brunstam

Köpenhamnsvägen Fredrik Berg

Limhamn Bengt Rosendahl

Lundavägen Bengt Nyquist

Triangeln Annila Hansson

Värnhem Per-Ove Kamlund

Västra Hamnen Anna Bredberg

Markaryd Maria Larsson

Olofström Emelia Ericsson

Osby Ingela Ström

Ronneby Mikael Ström

Simrishamn Mia Kristell

Sjöbo Ola Martinsson, tf

Skanör Christer Nilsson

Skurup Jonas Sjöberg

Staffanstorp Olle Svensson

Svedala Nils Möllerberg

Sölvesborg Magnus Gardell

Sösdala Karin Eriksson

Tomelilla Andreas Jeppsson

Trelleborg Marianne Nilsson

Tyringe Yvonne Liljeqvist

Veberöd Hans-Åke Mårtensson

Vellinge Tomas Wall

Vittsjö Peter Andersson

Vollsjö Fredrik Göransson

Ystad Roger Håkansson

Åhus Thomas Hansson

Älmhult Fredrik Roghner

Ängelholm Kenneth Persson

de




REGIONBANKEN SÖDRA STORBRITANNIEN

Verksamheten ingår i Svenska Handelsbanken, filial London.

StyrelseBankdirektör Håkan Sandberg Stockholm, ordförande

Bankdirektör Ulf Sylvan London

Bankdirektör Anders Bouvin London, chef för Handelsbanken UK

Bankdirektör Simon Lodge London

RegionbankschefSimon Lodge London

Antal kontor42

Kontor/kontorschefBasingstoke Craig Ward

Bath Chris Johnson

Bournemouth Nick Lowe

Brighton Simon Howe

Bristol Martin Fey

Cambridge Richard Waters

Cardiff Steve Cridland

Chelmsford Julian Waller

Cheltenham Di Pitts

Chiswick Dermot Jordan

Colchester Alan Barnard

Crawley Simon Briggs

Croydon Hazel Hellier

Dartford Trevor Adams

Enfield Adrian Bennett

Exeter Jon Richards

Gloucester Simon Cropper

Guildford Neil Truman

Harrow Ross Simmons

High Wycombe Guy Birkby

Ipswich Mike Olding

Kingston Peter Wylde

London

City Rick Spencer

West End John Hodson

Luton Paul Drummond

Maidstone David Kiernan

Milton Keynes Mick Valerio

Newport Martin Leech

Northampton David Arscott

Norwich Nigel Foyster

Oxford David Woodhead

Peterborough Julian Turner

Plymouth Phil Kerkin

Portsmouth Vakant

Reading Michael Broom

St Albans Paul Smith

Slough Vakant

Southampton Mike Glanville

Swansea Steve Smith

Swindon Ian Dibble

Taunton Peter Kirby

Tunbridge Wells Nick Green

K

REGIONBANKEN NORRA STORBRITANNIEN

Verksamheten ingår i Svenska Handelsbanken, filial London.


Bankdirektör Ulf Sylvan London

Bankdirektör Anders Bouvin London, chef för Handelsbanken UK

Bankdirektör Tracey Davidson Manchester

RegionbankschefTracey Davidson Manchester

Antal kontor41

Kontor/kontorschefBarnsley Suzanne Minifie

Birmingham Pat Hanlon

Bradford Mark Rawnsley

Blackburn Francis Bradshaw

Bolton Sean Greenhalgh

Burnley David Hornby

Carlisle Sarah Carter

Chester Haydn Aird

Coventry Colin Kirk

Darlington Mike Airey

Durham Paul Langdon

Derby Andrew Tomlinson

Doncaster Neil Ebden

Edinburgh Iain Shearer

Glasgow George Shanks

Grimsby Anthony Winn

Harrogate Richard Lally

Halifax Angela Dowd

Huddersfield Tony Jones

Hull Tim Kitching

Kendal Mike Fell

Leeds Stephen Hill

Leicester Simon Lindley

Lincoln David Thompson

Liverpool Vakant

Manchester David Edwards

Morpeth David Elliot

Newcastle Kevin Pattison

Nottingham Sean Martin

Preston Simon Raine

Scarborough Nick Sharples

Sheffield Mike Harrison

Shrewsbury Malcolm Sutcliffe

Stockport Andrew Buckley

Stockton On Tees David Filby

Stoke On Trent Paul Stokes

Sunderland Paul Sinclair

Warrington Dennis Evans

Wakefield Ian Mason

Wolverhampton Mike Priddy

York David Brady

n UK

REGIONBANKEN DANMARK

Verksamheten ingår i Svenska Handelsbanken, filial Köpenhamn.


Direktör Jens Iversen Brande

Direktör Eskild Thygesen Ikast

Tandläkare Erik Uttenthal Hillerød

Direktör Knud Nielsen Græsted

Bankdirektör Frank Vang-Jensen Gentofte

Banktjänsteman Steen Brodersen Skovlunde, (P)*

RegionbankschefFrank Vang-Jensen Köpenhamn

Antal kontor53

Kontor/kontorschefAalborg

City Ole Dahl Nielsen

Syd Morten O. Hedemann

Allerød Mads Christian Heidemann

Amager Claes Peulecke

Aulum Yvonne Hartvigsen

Ballerup Steen Hansen

Birkerød Jesper Borglykke

Brande Benny Larsen

Esbjerg Morten Andersen

Farum Jørgen Torm

Fredensborg Flemming Kjær

Fredericia Brian Sørensen

Frederiksberg Henrik Bengtsson

Frederikssund Claus Jesper Livbjerg

Frederiksværk Lars Blickfeldt

Give Henrik Overgaard

Hammerum Jakob Rousing Sloth

Helsinge Steen Malmqvist

Helsingør Dan-Gösta Larsen

Herlev Niels Ole Rishøj

Herning

City Niels Viggo Malle

Fredhøj Bruno Hansen

Hillerød Steen Hirschsprung

Hillerød Vest Lisbeth Arenfeldt

Holstebro Henrik Kristiansen

Horsens Carsten Hjortflod

Ikast Arnth Stougaard

Karup Frank Jensen

Kgs. Lyngby Preben Bjerrekær

Kibæk Preben Staal

Kolding Jesper Andersen

København

City Knud Jacobsen

Østerbro Bjarne Albrechtsen

Køge Brian Jakobsen

Lemvig Peter Tornbo

Lynge Kristian Løvgreen-Hansen

Odense Klaus Rydal

Park Allé Henrik Eg

Roskilde Stig Teilman

Sdr. Felding Kristian Hansen

Sdr. Omme Lars Balle Olsen

Silkeborg Lars Graugaard

Slagelse Henrik Kragh

Slangerup Jesper Christensen

Stenløse Kim Normann

Struer Poul Bakkegaard

Sunds Stefan Brochmann

Vejle John Jørgensen

Viborg Jan Arup

Videbæk Gerda Kviesgaard

Vildbjerg Torkild K. Larsen

Århus Esben Kjeldsen

Århus Syd Christian Just

Köpenhamn.

nde


169



REGIONBANKEN FINLAND

Verksamheten ingår i Svenska Handelsbanken, filial Helsingfors.

StyrelseDirektör Stig Gustavson Helsingfors, ordförande

Bankdirektör M. Johan Widerberg Göteborg, vice ordförande

Direktör Markus Fogelholm Esbo

Direktör Johanna Ikäheimo Rovaniemi

Direktör Elmar Paananen Helsingfors

Direktör Mika Seitovirta Helsingfors

Direktör Andreas Tallberg Kyrkslätt

Direktör Seija Turunen Helsingfors

Bankdirektör Nina Arkilahti Esbo

Banktjänsteman Kim Lindberg Esbo, (P)*

RegionbankschefNina Arkilahti Esbo

Antal kontor45

Kontor/kontorschefHelsingfors

Böle Maria Kaisa Ylimäinen

Dianaparken Riitta Hallila

Esplanaden Ulf Grönlund

Hagnäs Kari Komulainen

Kampen Harry Peltonen

Munkshöjden Mervi Karsikas

Östra centrum Nina Lagerblom

Björneborg Esa Yli-Sipilä

Borgå Ulf Randell

Ekenäs Annika Karnell

Esbo

Alberga Pekka Vasankari

Hagalund Carl Hannuksela

Mattby Marcus Sandholm

Hyvinge Risto Mäkeläinen

Imatra Pekka Lankinen

Jakobstad Jörgen Blomqvist

Joensuu Juha Saastamoinen

Jyväskylä Tauno Virkki

Karleby Esa Alkio

Kervo Kimmo Heiskanen

Kotka Hannu Huostila

Kouvola Henri Lilja

Kuopio Simo Sarkkinen

Kyrkslätt Michaela Kaitemo

Lahtis Matti Nieminen

Lojo Risto Vihula

Raisio Juha Vasanen

Raumo Markus Suominen

Rovaniemi Pekka Pistokoski

Salo Juho Huovinen

Seinäjoki Kari Reinilä, tf

St. Michel Jouko Kervinen

Tammerfors

Kauppakatu Tarja Suvisalmi

Kyttälä Tuija Nuutinen

Tavastehus Pauli Ranta

Torneå Roger Keisu

Träskända Jouni Linnavuori

Uleåborg Jari Murtoperä

Vanda

Aviapolis Jaakko Hara

Dickursby Stephan Björkell

Myrbacka Matti Sulamaa

Vasa Frej Björses

Villmanstrand Martti Mäkelä

ÅboSalutorget Markku Ropponen

Tavastgatan Jorma Qvick

g

e ordförande


REGIONBANKEN NORGE

Verksamheten ingår i Svenska Handelsbanken, filial Oslo.

StyrelseDirektör Bjørn Flatgård Kolbotn, ordförande


Adm. dir. Dag Tangevald-Jensen Oslo

Bankdirektör Dag Tjernsmo Oslo

Bankdirektör Hans Anfinn Eide Helland Sandnes

M.Sc. Business and Finance Rebekka Glasser Herlofsen Oslo

Banktjänsteman Hege Jensen Oslo, (P)*

RegionbankschefDag Tjernsmo Oslo

Antal kontor49

Kontor/kontorschefArendal Petter Anker Rasch

Asker Turid Williksen

Bergen

Fana Monica Vågen

Flesland Gunnar Røsland

Fyllingsdalen Gottlieb Gullaksen

Kokstad Jarle Hundven

Minde Åse Fluge Nordgreen

Sentrum Tore Svein Nese

Strandgaten Erik Ramsdal

Vest Mette Skauge

Åsane Thomas Rasmussen

Bodø Tore Halvorsen

Bryne Karl Geir Pedersen

Drammen Kirsti Jensås

Fredrikstad Tove Anita R Torp

Halden Roar Elsness

Hamar Lars Erik Jevanord, tf

Haugesund Knut Børge Lunde

Jessheim Line Thams Blikstad

Kolbotn Geir Anders Sundnes

Kongsberg Kristin Franck

Kristiansand Hans Jørgen Ormar

Larvik Wibeke Bjørnflaten, tf

Lillehammer Hans Skjelbreid

Lillestrøm Annika Hanneborg

Lysaker Jørgen Misvær

Mo i Rana Bjørn Erik Røv

Molde Kolbjørn Heggdal

Moss Hilde Solberg

Oslo

Fyrstikktorget Eirik Arnesen

Grev Wedels plass Steinar Hegge

Majorstuen Ronny Myreng

Nydalen Bente Bjerkvold

Olav Vs gate Glenn Steinbø

Skøyen Thomas Stousland

Sandefjord Ingelise Schliekelmann

Sandnes Anette Wathne

Sandvika Christian Doksrød

Sarpsborg Tormod Sørum

Ski Edwin Kongsness

Skien Jan Egil Hafredal

Sotra Lisbeth Turøy

Stavanger

Sentrum Sindre Bergsagel

Straen Terje Lind

Tromsø Jan Erik Skjolden

Trondheim

Heimdal Bente E Dahl

Søndregt Ola Grøtte

Tønsberg Torgeir Mikkelsen, tf

Ålesund Steinar Krøvel

e ordförande

s



KONTOR UTANFÖR NORDEN OCH STORBRITANNIEN

Verksamheten bedrivs i Svenska Handelsbanken med filial i respektive land, med undantag för Luxemburg där verksamheten bedrivs i både dotterbolag och filial, samt i Ryssland där verksamheten bedrivs i dotterbolag.

Kontor/kontorschefer

EstlandLandchef Rauno Klettenberg

Tallinn Rauno Klettenberg

FrankrikeLandchef Peter Einarsson

Nice Karin Enestad

Paris Mattias Linhardt

Kina Landchef Michael Zell

Hong Kong Michael Zell

Shanghai Johan Andrén

Lettland Landchef Dzintars Salavs

Riga Dzintars Salavs

LitauenLandchef Arturas Ungulaitis

Vilnius Arturas Ungulaitis

Luxemburg Landchef Jörgen Oldensand

Luxemburg Jörgen Oldensand

NederländernaLandchef Mikael Sörensen

Amsterdam Kristiaan Buter

Breda Ton Schröder

Eindhoven Hans van de Ven

Emmen Marc Bruin

Het Gooi Robert van der Kolk

Rotterdam Peter Loef

Schipol Carolien Reijnen

PolenLandchef Harri Tuohimaa

Gdansk Waldemar Wieckowicz

Poznan Mariusz Białczyk

Warsawa Monika Kamecka

Wrocław Marek Cader

RysslandLandchef Mirjam Sarkki

Moscow Annika Nordström

St Petersburg Mirjam Sarkki

SchweizLandchef Jörgen Oldensand

Zürich Håkan Lennartsson

Singapore Landchef Jan B Djerf

SIngapore Jan B Djerf

TysklandLandchef Elisa Saarinen

Dusseldorf Thomas Kuhn

Essen Thomas Kuhn

Frankfurt Marie Jöhnk

Hamburg Roland Kupka

Mannheim Hans Jürgen Ding

München Andreas Stein

Stuttgart Kai Thiemann

USA Landchef Stefan Nilsson

New York Stefan Nilsson

Österrike Landchef Christian Prinz zu Solms-Lich

Wien Christian Prinz zu Solms-Lich

Representantkontor

BeijingRepresentant Jason Wang

Kuala LumpurRepresentant Abhinash Murukesvan

MarbellaRepresentant Carl-Gustav Moberg

MumbaiRepresentant Ashish Gupta

TaipeiRepresentant Amy Chen

DOTTERBOLAG**

HANDELSBANKEN FINANSStyrelseBankdirektör Håkan Sandberg Stockholm, ordförande

Banktjänsteman Peter Gustafsson Stockholm, (P)*

Verkställande direktör Yonnie Bergqvist Täby

HANDELSBANKEN FONDERStyrelse Bankdirektör Håkan Sandberg Stockholm, ordförande

Direktör Michael Bertorp Stockholm

Ekonomidirektör Gunnar Båtelsson Gomaringen

Fd Riksdagsledamot Lennart Hedquist Uppsala

Direktör Åsa Magnusson Linköping

Affärsområdeschef Lena Munkhammar Gävle

Direktör Hans Pehrson Solna

Verkställande direktör Katja Bergqvist Stockholm

HANDELSBANKEN LIV StyrelseBankdirektör Yonnie Bergqvist Täby, ordförande

Bankdirektör Håkan Sandberg Stockholm

Försäkringstjänsteman Anna Hjelmberg Järfälla, (P)*

Verkställande direktör Lennart Söderberg Täby

HANDEL OCH INDUSTRI StyrelseDirektör Lennart Jeansson Billdal, ordförande


Verkställande direktör Bengt Kjell Helsingborg

STADSHYPOTEK StyrelseBankdirektör Håkan Sandberg Stockholm, ordförande

Bankdirektör Yonnie Bergqvist Täby

Bankdirektör Olle Lindstrand Lidingö

Banktjänsteman Catharina Hildebrand Lidingö, (P)*

Verkställande direktör Lars Kahnlund Lidingö

XACT FONDERStyrelseVerkställande direktör Nobelstiftelsen Michael Sohlman Stockholm, ordförande

Bankdirektör Per Beckman Lidingö

Bankdirektör Claes Norlén Stockholm

Lars Wedin Sollentuna

Verkställande direktör Henrik Norén Danderyd


** För fullständigt firmanamn, se not M19.


ADRESSER

Adresser

HANDELSBANKEN FINANSTorsgatan 12-14106 35 Stockholm08-701 46 00Organisationsnummer: 556053-0841

HANDELSBANKEN FONDERBlasieholmstorg 12106 70 Stockholm08-701 10 00Organisationsnummer: 556418-8851

HANDELSBANKEN LIVTorsgatan 14Box 1325111 83 Stockholm08-701 71 00Organisationsnummer: 516401-8284

HANDEL OCH INDUSTRI Nybrokajen 15 106 70 Stockholm 08-701 41 10 Organisationsnummer: 556013-5336

STADSHYPOTEKTorsgatan 12103 70 Stockholm08-701 54 00

Organisationsnummer: 556459-6715

XACT FONDER Blasieholmstorg 11 106 70 Stockholm 08-701 40 00Organisationsnummer: 556582-4504

CENTRALA HUVUDKONTORET

HANDELSBANKENKungsträdgårdsgatan 2106 70 Stockholm08-701 10 00Organisationsnummer: 502007-7862

HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETSBlasieholmstorg 11106 70 Stockholm08-701 10 00

HANDELSBANKEN INTERNATIONALBlasieholmsgatan 4 B106 70 Stockholm08-701 10 00

HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNINGBlasieholmstorg 12106 70 Stockholm08-701 10 00

CENTRAL DATAPRODUKTIONTegeluddsvägen 10115 82 Stockholm08-701 10 00

REGIONBANKERNAS HUVUDKONTOR

NORRA SVERIGEStorgatan 48Box 1002901 20 Umeå090-15 45 60

MELLANSVERIGENygatan 20Box 196801 03 Gävle026-17 20 60

STOCKHOLMKungsträdgårdsgatan 2106 70 Stockholm08-701 10 00

ÖSTRA SVERIGENygatan 20Box 421581 04 Linköping013-28 91 00

VÄSTRA SVERIGEÖstra Hamngatan 23405 40 Göteborg031-774 80 00

SÖDRA SVERIGESödergatan 10205 40 Malmö040-24 56 00

NORRA STORBRITANNIEN4M BuildingMalaga AvenueManchester AirportManchester, M90 3RR, Storbritannien+44 161 602 0200www.handelsbanken.co.uk

CENTRALA STORBRITANNIENTwo Colmore Square38 Colmore CircusQueenswayBirmingham, B4 6BN, Storbritannien+44 121 212 9174 www.handelsbanken.co.uk

SÖDRA STORBRITANNIEN3 Thomas More SquareLondon E1W 1WY, Storbritannien+44 20 757 880 00www.handelsbanken.co.uk

DANMARKHavneholmen 29DK-1561 Köpenhamn V, Danmark+45 33 41 82 00www.handelsbanken.dk

NORGETjuvholmen Allè 11Postboks 1342 VikaNO-0113 Oslo, Norge+47 22 39 70 00www.handelsbanken.no

FINLANDAlexandersgatan 11FI-00100 Helsingfors, Finland+358 10 444 11www.handelsbanken.fi

www.handelsbanken.se där inget annat anges.

DOTTERBOLAG


DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR

Definitioner och förklaringar

ADMINISTRATIONSRESULTATBegrepp inom bankens försäkringsrörelse. Skillnaden mellan de administrativa avgifter som tas ut på försäkringar och bolagets faktiska administrationskostnader.

ANDEL OSÄKRA FORDRINGAROsäkra fordringar netto i förhållande till total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker). Osäkra fordringar redovisas utan avdrag för de säkerheter som finns för att säkerställa fordran.

AVKASTNINGSDELNINGAvkastningsdelning innebär att försäkringsbolaget erhåller 10 procent av totalavkastningen i avkastningsdelning då totalavkastningen överstiger den av försäkringsbolaget garanterade räntan.

DIREKTAVKASTNINGUtdelning per aktie dividerad med börskursen vid årets slut.

ITRAXXITRAXX Financials är ett index över CDS-spreadarna för de 25 största obligationsemittenterna inom bank- och försäkringssektorn i Europa och beskriver den genomsnittliga premie som en investerare kräver för att acceptera kreditrisk på bolagen.

JUSTERAT EGET KAPITAL PER AKTIEEget kapital vid årets slut reducerat med eget kapitaleffekten av kassaflödessäkringar och minoritetens andel av eget kapital. Justerat eget kapital divideras sedan med antalet utestående stamaktier vid årsskiftet.

KAPITALBASBestår av summan av primärt och supplementärt kapital. För att erhålla total kapitalbas för kapitaltäckningsändamål görs avdrag för kapitaltillskott i försäkringsbolag, redovisade övervärden av pensionstillgångar samt skillnaden mellan förväntad förlust och gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster.

KAPITALTÄCKNINGSGRADTotal kapitalbas för kapitaltäckningsändamål i relation till riskvägd volym.

K/I-TALSumma kostnader i förhållande till summa intäkter.

KREDITFÖRLUSTNIVÅKreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i förhållande till utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) vid årets början samt övertagen egendom och kreditgarantier.

OSÄKER FORDRANFordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Varje fordran som ger upphov till specifik reservering ingår i osäkra fordringar med sitt fulla belopp även om delar täcks av säkerheter.

P/E-TALBörskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

PREMIEINKOMSTBegrepp inom bankens försäkringsrörelse som i huvudsak betecknar summan av under året inbetalda premier.

PRIMÄRT KAPITALBestår av eget kapital och primärkapitaltillskott. Avdrag görs för bland annat upparbetad utdelning, goodwill och andra immateriella tillgångar samt skillnaden mellan förväntad förlust och gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster. Upparbetade vinstmedel i koncernens försäkringsbolag ingår inte i primärkapitalet. För en utförligare beskrivning se not K50.

PRIMÄRKAPITALRELATIONPrimärt kapital i förhållande till riskvägd volym.

PRIMÄRKAPITALKAPITALTILLSKOTTPrimärkapitaltillskott utgörs av förlagslån som efter godkännande från Finansinspektionen får räknas med i primärkapitalet.

RESULTAT PER AKTIEÅrets resultat hänförligt till stamaktieägarna dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier. I förekommande fall tas hänsyn till utspädningseffekt.

RISKRESULTATBegrepp inom bankens försäkringsrörelse. Skillnaden mellan de avgifter som bolaget tar ut för att täcka försäkringsrisker (död, livslängd, sjuk- och olycksfall) och den faktiska kostnaden för försäkringsskador.

RISKVÄGD VOLYMSumma riskvägt belopp från varje kreditriskexponering. Riskvägt belopp är lika med exponeringens riskvikt multiplicerat med dess exponeringsbelopp. Riskvikten beräknas utifrån ett antal faktorer såsom motpartens återbetalnings-förmåga och skötsel, typ av produkt samt värden i eventuella säkerheter.

RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITALÅrets resultat i relation till genomsnittligt eget kapital. Geomsnittligt eget kapital justeras för värdeförändringar på finansiella tillgångar klassificerade som tillgängliga för försäljning och derivat i kassaflödessäkringar samt ett vägt genomsnitt av nyemission, utdelning samt återköp av egna aktier.

RÄNTABILITET PÅ TOTALT KAPITALRörelseresultatet i relation till genomsnittlig balansomslutning.

SOLVENSKVOTBegrepp inom bankens försäkringsrörelse. Solvenskvoten är kapitalbasen delad med erforderlig solvensmarginal och mäter vilken marginal bolaget har för att kunna stå för sina åtaganden. Kvoten för vinstutdelande livbolag kan inte jämföras med kvoten för ömsesidiga livbolag.

SUPPLEMENTÄRT KAPITALBestår huvudsakligen av eviga och tidsbundna förlagslån.

TOTALAVKASTNINGSumman av årets aktiekursförändring och utbetalda utdelning per aktie dividerad med aktiekursen vid utgången av föregående år.

FINANSIELL INFORMATION

Följande rapporter kan laddas ner alternativt beställas från

Handelsbankens webbplats www.handelsbanken.se/ir:

KALENDER 2011

9 februari Bokslut 2010

27 april Delårsrapport januari–mars 2011

20 juli Delårsrapport januari–juni 2011

26 oktober Delårsrapport januari–september 2011

DISTRIBUTION

Årsredovisningen kan beställas genom Investor Relations, telefon

08-701 10 00, eller via internet www.handelsbanken.se/ir, där även

övriga rapporter enligt ovan finns tillgängliga.

www.handelsbanken.se 08-701 10 00 106 70 Stockholm

Pro

duk

tion:

Hal

lvar

sson

& H

alva

rsso

n. T

ryck

: Lar

sson

Off

sett

ryck

AB

.

Handelsbanken Årsredovisning 2010

Documents

Transcript of Handelsbanken Årsredovisning 2010