AKTUELLT OM TEKNIK OCH REGELVERK FÖR BYGGSVERIGE

ByggtjänstPM

N U M M E R 1

MARS

2017

Från nedmontering till upprustning

Urban Karlström genomför, tillsammans med byggsektorn, en kraftig upprustning

av Sveriges försvar.

ÅRETS BYGGELäs allt om de nominerade projekten, galan och om juryarbetet.

TEMA HÅLLBARHETVi tittar på forskning och nya metoder som ska leda till en mer hållbar framtid.

BY

GG

TJ

ÄN

ST

PM

• N

UM

ME

R 1

• 2

01

7 •

ÅR

GÅ

NG

5

Grymt starka gipsskivor.

Nu kan du hänga upp prylar på gipsväggen med vanlig träskruv.

Med Gyproc Habito lanserar vi gipsskivor som i många fall kan ersätta OSB och plywood. Du kan fästa stort och tungt på en liten punkt och skruva direkt i skivan utan att använda expander. Rekommenderad

brukslast, med en vanlig träskruv, är 40 kg.

Med Gyproc som partner bygger du starka väggsystem, med komplett dokumentation av ljud- och brandegenskaper, infästningsstyrka och

kvalitet. Se och läs mer på gyproc.se/habito

Din partner inom lättbyggnadssystem för hållbart byggande.

Ad_210x276GyprocHabitoKassa.indd 1 2017-02-21 12:14:46

B Y G G TJ Ä N S T P M • N R 1 • 2 0 17 3

LEDARE

juryns ordförande Mårten Lindström på våra Årets Bygge-sidor där vi samlat allt om de nominerade projekten, galan och juryarbetet.

TRYGGHET

Otryggheten i våra bostadsområden ökar visar en nationell trygghetsundersökning som Brottsförebyggande rådet (Brå) nyligen presenterat. Enligt undersökningen så uppger 19 procent att de känner sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällarna. Det är en ökning med fyra procent sedan den senaste undersökningen 2015.

”Vi hade en tydlig målbild där gestaltningskraven var att platsen skulle upplevas som trygg, säker och vacker både dag som natt”, säger Conny Ragnarp, projektledare Malmö Stad och en av de ansvariga för trafikplats Spillepengen, ett av de Årets Bygge-nominerade projekten.

SÄKERHET

Från nedmontering till kraftig upprustning. Sverige står inför ett skärpt säkerhetsläge och Fortifikationsverket ska nu tillsammans med branschen bygga upp landets försvarsfastigheter. På sidorna 52-55 har vi porträtterat dess GD, Urban Karlström.

Allt byggande borde ske med fokus på människors behov av hållbarhet, trygghet och säkerhet. I en värld där människor flyr från krig och naturkatastrofer, där bostads-bristen är enorm, där jämlikheten i vår bransch fortfarande har lång väg att gå, där vår jord lever på lånade resurser är dessa tre ord mycket viktiga.

Charlotte Steen, Chefredaktör

are sig vi sätter på TV:n, lyssnar på radion, följer sociala medier eller läser dagstidningar hör vi de tre orden som ett mantra i mediebruset… hållbarhet, trygghet, säkerhet.

Tre ord som handlar om vår tid, om att vi står inför omfattande klimatförändringar där vi behöver göra hållbara val för att överhu-vudtaget ha en jord att lämna efter oss till nästa generation, där Sverige för första gången sedan 80-talet upprustar sitt försvar, där säkerhetsläget efter attentat runt om i Europa blivit skärpt och där otryggheten i vår när-miljö är vardag. I det här numret av Bygg-tjänstPM har vi gett orden bygganknytning.

HÅLLBARHET

Definitionen av hållbar utveckling är enligt Brundtlandkommissionen ''Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra

kommande generationers möjlig-heter att tillgodose sina behov''.

Hållbarhet är vårt tema. På sidorna 18-19 har vi tittat på forskning, ny teknik och

nya metoder som alla syf-tar till att bidra till ökad hållbarhet både när det gäller ekologiska-, sociala- och ekonomiska aspek-ter. Läs bland annat om Smart Energy City, ett projekt där man med modern teknik ska hjälpa människor att påverka sin energian-

vändning.Ett av kriterierna för att bli nominerad till priset

Årets Bygge är hållbarhet. Men att definiera begreppet för alla aspekter är inte

lätt. ”Detta är kanske det kriterium som är allra svårast att bedöma, säger

Hållbarhet Trygghet Säkerhet– tre ord i tiden

REDAKTION

Charlotte Steen Chefredaktör, Ansvarig utgivarecharlotte.steen@byggtjanst.se Anna-Klara Fresk Aspegren Redaktör Renovering anna-klara.fresk.aspegren@byggtjanst.se Viktor Ginner Redaktör Husbyggnad viktor.ginner@byggtjanst.se Anna Hedenrud Redaktör El & Tele anna.hedenrud@byggtjanst.se Kristina Lindström Redaktör Förvaltning kristina.lindstrom@byggtjanst.se Micaela Nordberg (föräldraledig) Redaktör Anläggning micaela.nordberg@byggtjanst.se Manfred Otterheim Redaktör Webb-TV manfred.otterheim@byggtjanst.se Louise Rosén Redaktör VVS louise.rosen@byggtjanst.se

Johan Rosholm (vikarie) Redaktör Anläggning johan.rosholm@byggtjanst.se

Tobias SternerBild- och formansvarigtobias.sterner@byggtjanst.se Charlotta Lövgren Korrektur charlottamari@gmail.com

ANNONSBOKNINGMediarum Sverige AB, 08-644 79 60 lars.martenson@mediarum.se

VDUrban Månssonurban.mansson@byggtjanst.se

INFORMATÖRER Anna Björs, Lars Elofson, Stig Emilsson, Weine Ericsson, Mikael Forsberg, Marianne Hallengren, Robert Höök, Rudi Jelinek, Harry Karlsson, Sven Karlsson, Miika Mäntylä, Magnus Norén, Stig Norlander,Nils Vernersson, Dan Öhman, Mats Östlund, Darian Wielgosz

AB SVENSK BYGGTJÄNSTOdengatan 65, 113 87 Stockholm, tfn: 08- 457 10 00, www.byggtjanst.se

TRYCKERI Åtta45 Tryckeri AB

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Eftertryck och kopiering av text och bild/illustra-tion får inte ske utan redaktionens medgivande. Inte heller återpublicering i elektronisk form på exempelvis hemsidor eller databaser får ske utan tillståndOmslagsfoto: Tobias Sterner

Hemsida: www.byggtjanst.se

”Allt byggande borde ske med fokus på människors behov av hållbarhet, trygghet och säkerhet”

V

4 B Y G G TJ Ä N S T P M • N R 1 • 2 0 17

INNEHÅLL

Nr 1 • 2017

LEDARE 03 Hållbarhet Trygghet Säkerhet

- tre ord i tiden

I TIDEN

06 Citybanan

08 Stadsmiljöavtalet

12 Göta kanal 2.0

TEMA: HÅLLBARHET

16 Inledning

18 Forskning kring det smarta hemmet

20 Avfallskunskap ska göra entrepre- nörer attraktiva i branschen

22 I Umeå sluts energikretsloppet

ÅRETS BYGGE

26 Årets bygge

27 Hon rustar för galafest

28 Årets bygge ställer den svåra

frågan om hållbarhet

30 Munktellbadet

31 Sjöängen

32 HSB Living Lab

33 Kungliga musikhögskolan

FÖLJ SVENSK BYGGTJÄNST

PÅ SOCIALA MEDIERV

Följ de färgade prickarna för att hitta artiklar som är intressanta för ditt fackområde.

A

E

F

H

AKTUELLT

EL OCH TELE

FÖRVALTNING

HUS

VVS

HITTA RÄTT PÅ AKTUELLT

34 Lejonpannan

35 Malmö Saluhall

36 Stockholm Continental

37 Baggstedtsgården

38 Bergrumsgaraget

40 Rättspsykriatiskt centrum

41 Kista torn

42 Ubåtshallen

43 Park 49

44 Navet

46 Dubbelspåret

47 Valsta centrum

48 Spillepengen

50 Husaren

50 Krögarvägen 2

51 Hotell Kust

PORTRÄTTET

52 Urban Karlström -

Han rustar svenskt försvar med

hjälp av byggsektorn

56 Här byggs skydd för Sverige

AKTUELLT A E F H V 58 Aktuella nyheter från anläggning, el och tele, förvaltning, hus och VVS.

70 Fråga experten

72 Boktips

74 Produktnyheter

78 Snåret

12

GÖTA KANAL 2.0Ett omfattande renoveringsarbete av Göta kanal har påbörjats. Vi åkte till Norsholm för att ta reda på hur man med hjälp av 3000 granar säkrar kanalen.

52

URBAN KARLSTRÖMVi har träffat fortifikationsverkets generaldirektör, Urban Karlström.

B Y G G TJ Ä N S T P M • N R 1 • 2 0 17B Y G G TJ Ä N S T P M • N R 1 • 2 0 176 7

CITYBANAN CITYBANAN

OVANFÖR: För denna arbetsuppgift får man inte vara höjdrädd. De många glasprismorna på linor ska leda ner solljuset under mark.

NEDAN TILL VÄNSTER: Pendeltågen kommer inte längre att stanna vid Stockholm central utan går via den nybyggda stationen Stockholm City.

NEDAN I MITTEN: Tiotusenstals glasmosaikbitar som skiftar färg, har satts på plats längs en av rulltrappornas väggar. Konstnären Juri Markkulas verk: ”Divina Commedia”. NEDAN TILL HÖGER: Instruktioner på arbetsplatsen på aktuella språk: ”Luta er inte mot väggen”.

TILL HÖGER: 400 konstnärer anmälde sitt intresse för att pryda den nya Citybanan. Fjorton verk valdes ut, bland annat detta med silvermosaik som här sätts på plats.

NEDAN TILL VÄNSTER: Både säkerheten, bullernivån och luften blir bättre av de nya PFA-glasväggarna, vilket står för ”plattformsavskiljande”. Vita stenpartier framför dörrarna ska förenkla påstigandet.

NEDAN TILL HÖGER: Det är mycket teknik som ska trimmas in och finlir med målning och putsning innan Citybanan är helt klar i juli.

Byggtiden har varit drygt åtta år och budgeten på hela 16.8 miljar-der kronor, något man lyckats hålla sig inom. Det har varit ett komplicerat men efterlängtat projekt. Citybanan kommer med sin sex kilometer långa tunnel, ett nytt dubbelspår och två nya pendel-tågsstationer att bli en del av det befintliga pendeltågssystemet. Men kommer även att avlasta för all tågtrafik genom staden.

Trafikverket räknar med att kapaciteten kommer att öka avsevärt och att pendeltågen kan hålla tiderna bättre. Det blir också enklare för resenärerna att byta från pendeltåg till t-bana. Men än återstår en hel del tekniska utmaningar och testkörning av olika system innan invigningen i juli i sommar, som att trimma in nyheten med de nya öppningsbara glasväggarna som skiljer spåren från plattformen.

VÄLKOMMEN TILL UNDERJORDENDe tekniska utmaningarna har varit många, men

snart är den klar. I sommar invigs Citybanan, en sex

kilometer lång tunnel genom Stockholms innerstad

med de två nya pendeltågstationerna Stockholm City

och Stockholm Odenplan.

TE X T: ANNA HEDENRUD FOTO : TOBIAS STERNER

B Y G G TJ Ä N S T P M • N R 1 • 2 0 17B Y G G TJ Ä N S T P M • N R 1 • 2 0 1716 17

TEMA: HÅLLBARHET TEMA: HÅLLBARHET

TEMA – HÅLLBARHET

LÄS OM:

Ett av kriterierna för att bli nominerad till Årets Bygge är hållbarhet. Men det kan vara svårt att definiera begreppet och få in både

ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Hållbarhet är också temat i detta nummer av Byggtjänst PM. Vi har tittat på forskning, ny teknik och nya metoder som alla syftar till att bidra till en ökad

hållbarhet i samhället.

UMEÅ SJUKHUS

På universitetssjukhuset i Umeå återanvänds energin med hjälp av ett internt termiskt nät för värme och kyla. Det är ett av Europas mest komplexa smarta termiska nät.

Läs mer på sidorna 22-23

Kan en enkel metod för avfallshantering göra dig attraktiv i byggbranschen? Intresset för avfallshantering är en relativt ny fråga i bran-schen.

Läs mer på sidorna 20-21

AVFALLETS HIERARKI

Projektet Smart Energy City utvecklar smarta elnät för att bättre tillvarata befintliga energi-källor men även utveckla energismarta hem där de boende kan påverka sin energiförbrukning.

Läs mer på sidorna 18-19

SMART ENERGY CITY

Illustration: Mostphotos

B Y G G TJ Ä N S T P M • N R 1 • 2 0 17B Y G G TJ Ä N S T P M • N R 1 • 2 0 1718 19

TEMA: HÅLLBARHET TEMA: HÅLLBARHET

Forskning kring det smarta hemmet

Smart Energy City är ett projekt där forskare från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, ska studera 150 familjer som flyttar in i smarta lägenheter i nybyggda hus i Norra Djurgårdsstaden. Familjerna kom-mer att kunna se och styra sin energi- användning i realtid.

Målet med projektet är att utveckla smarta elnät för att bättre tillvarata befint-liga energikällor men även utveckla energi-

smarta hem där de boende kan påverka sin energiförbrukning.

– Aktiva hus är en viktig del i det framtida energisystem som vi är på väg in i. Med mycket väderberoende produktion behöver vi ha mer av efterfrågeflexibilitet och större möjligheter att kunna kontrollera och kapa efterfrågetoppar, säger Per-Oscar Hedman, presschef på Fortum.

– Samtidigt vet vi att digitaliseringen innebär att det finns många fler möjligheter, ur ett rent komfortperspektiv, att kunna styra saker och kunna lösa saker på distans i hemmet utan att behöva vara där. Det här är en del av morgondagens energisystem, fortsätter han.

VISUALISERING ÖKAR MEDVETANDET

Utgångspunkten i projektet är att de

boende har ett energibeteende som i många fall är som om energi vore en helt oändlig resurs där man kan använda hur mycket som helst.

Första steget för att minska energi-användningen är att visualisera den och skapa en medvetenhet av hur mycket energi som används i varje hem. När det är gjort kan det finnas en möjlighet att de boende börjar minska sin energianvändning när de har ett större medvetande.

I husen finns det teknisk utrust-ning som gör det enklare för de boende att påverka energianvänd-ningen. Varje lägenhet har en läsplatta som ger en realtidsvisuali-sering av energianvändningen i lägenheten.

På plattan går det att utläsa hur mycket el som används i nuläget, under dagen och under de senaste veckorna. Det går även att jämföra med övriga boende i huset. Motsvarande siffror finns för varmvatten och fjärrvärme.

FLERA AKTÖRER

Projektet är ett samarbete mellan KTH, ABB, Electrolux, Ellevio, Ericsson och Fortum. Energimyndigheten har även varit med och delfinansierat.

– Den tekniska lösning som installerats i lägenheterna är trådlös där dimrar för tak-lampor, termostater till radiatorer, smarta pluggar och vitvaror är uppkopplade.

Tekniken heter Z-Wave och är en av de största inom uppkopplade hem, berättar Eric Fagerström projektledare för den smarta hem-lösning som installerats.

I läsplattan finns det även funktioner för att styra saker. Man kan sätta på och stänga av samt se elanvändning för ett antal smarta pluggar. Det går att tända och släcka samt dimra belysningen. Man kan också styra när på dygnet man vill köra tvättmaskinen eller ladda elbilen. Detta för att man ska

kunna göra det när elpriset eller miljöpåverkan är som lägst.

– I det här projektet ska vi titta på vad det är människor är mest intresserade av och vad man reagerar på. Är det på pris, på en miljösignal, är man uthållig eller finns det funktioner man saknar. Vi vill skaffa oss kunskap om vad som fungerar och vad som

efterfrågas, säger Per-Oscar Hedman.

VIDARE FORSKNING

Fortum ligger redan i startgroparna för att forska vidare kring lösningar för det smarta hemmet. Man har inlett ett kommersiellt samarbete med bostadsutvecklingsföretaget Bonava där man förutom ovannämnda lösningar även kommer lägga till larm för inbrott, brand och översvämning. Lösningen planeras att vara klar att installera i slutet av 2017 för både småhus och lägenheter.

I Norra Djurgårdsstaden pågår ett projekt som med modern teknik ska

hjälpa människor att påverka sin energianvändning.

TE X T MANFRED OT TERHEIM FOTO TOBIAS STERNER

”I det här projektet ska vi titta på vad det är människor är mest intresserade av och vad man reagerar på.”

Per-Oscar Hedman, presschef Fortum.

150 familjer som flyttat in i Norra Djurgårdsstaden utgör testunderlaget i projektet.

Ett antal smarta pluggar i lägenheten kan sättas på och stängas av.

Belysningen går att tända, släcka och dimra centralt.

På styrplattan synliggörs elförbrukning, varm-vattenförbrukning samt värmeförbrukning.

Man kan välja att köra tvättmaskinen när elpriset är som lägst.Eric Fagerström har varit projektledare för den smarta hem-lösning som installerats i lägenheterna.

Per-Oscar Hedmanpresschef Fortum