Grus & Guld nr 3 2015

grus & guld nr 3 2015 Tidning o

m rttvis eko

nom

i

GuldGruspris: 59kr

Tidning om rttvis ekonomi frn JAK Medlemsbank

nr 3 2015

extrastmma terbruk crowdsourcing eva stenius

Annons

i samarbete med

Nyhet!

Frskringar fr JAK-medlemmar

Nu kan du som medlem i JAK teckna miljsmarta frskringar hos WaterCircles

www.watercircles.se/jak>

Som medlem i JAK kan du nu teckna miljsmarta frskringar* fr bland annat ditt boende och din bil. Som tack fr att du gr en insats fr miljn genom ditt val av frskring, erbjuder vi upp till 20 procent rabatt p vra miljsmarta frskringar. Vra miljkrav p leverantrer r bde tuffa och under stndig bevakning. Vid bilskadereglering arbetar vi exempelvis enbart med verkstder som har ett dokumenterat miljarbete p plats och som kan hantera skadliga kemikalier p rtt stt. Som ersttning nr din bil r p verkstaden erbjuder vi enbart miljhyrbilar, cyklar eller pendlarkort.

Vid husskadereglering anvnds miljmrkta material i strsta mjliga utstrckning och vi samarbetar enbart med godknda byggverkstder och med metoder som gr huset energieffektivare n innan skadan.

Vlkommen att kontakta oss!

*WaterCircles hus- och bilfrskringar r miljmrkta med Naturskyddsfreningens Bra Miljval, vilket innebr att de fungerar precis som andra frskringar, men att de r bttre fr miljn.

grus & guld 3/2015

Innehll Extrastmma ioktoberJAK och Finansinspektionen i samtal om styrelsens sammansttning.12

Grekland snrjs irntorRddningspaketen intevlgrenhet.8

Fler vill lna i JAKkad nyutlning, men konstant lnestock.41

Framtiden krver nyaarbetssttCrowdsourcing fresls iJAK.48

dessutom:Hall drNria Albet deltog i Generation of the New Economy11

omvrldVxj vill bli center fr cirkulr ekonomin.9

kulturAlf Hornborg tar sig an pengarnas roll i ny bok.47

analysSkuldbrdan vnder nationer och mnniskor emot varandra, menar Charles Eisenstein.13

P gng i JAKSparlnesystemet ses ver41

OmvrldStudie kritiserar svenska banker fr hemlighetsmakeri. 11

grus & guld 3/2015

32Inspirerar till terbrukAnders Krasse drog ner p kostnaderna och fick mer tid ver. 6

Fira JAKs 50-rsdagBaka en god, klimatvnlig och resurseffektiv trta. 38

Foto: NIKLAS BJRLINGFoto: HEINI PETERS

Foto: Klimatm

at

Eva Stenius har spridit JAK-idn i20lnder

14 JAK 50Flj med p en resa frn 1965 till 2015

4 grus & guld 3/2015

Grus & Guld r en tidning om hllbar och rttvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per r. Tidningen ingr i medlemsavgiften fr JAKmedlemmar, men vnder sig ven till prenumeranter.

Postadress:Grus & GuldJAK MedlemsbankBox 216541 25 Skvde

Digitalt:www.grusoguld.sefacebook.com/grusoguld

Redaktr och ansvarig utgivare: Karin BackstrmMejl: [email protected] Telefon: 08-641 01 48

Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: [email protected]: 08-410 357 00

Annonser: Louise ClausenMejl: [email protected]: 0500-46 45 23

Prenumerationer: Carina DanlingMejl: [email protected]: 0500-46 45 11rsprenumeration: 230 kronorLsnummer: 59 kronor

Tryck: V-tab, VimmerbyUpplaga: ca 30 000 ex

Omslag: ETC Kommunikation

Vi frbehller oss rtten att korta och redigera insnt och bestllt material samt att publicera det i bde tryckt och elektronisk form om inte annat verenskommits. Fr insnt obestllt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank r en rntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjnster, opinionsbildning och folkbildning verkar fr ekonomiska spelregler med hnsyn till mnniskor och milj.

Postadress:JAK MedlemsbankBox 216541 25 SkvdeBesksadress: Vasagatan 14

Anna Sternfeldtr skribenten med hela vrlden som arbetsflt, vars alternativa reseguider inspirerat mnga. JAK har hon varit med i sedan 1990-talet, framfr allt p grund av bankens vrdegrund. I det hr numret mter hon vr inspiratr Anders Krasse och skriver om terbruk i Vxj.

Louise Dahlr trdgrdsingenjren och ekokocken som lskar hllbar mat och sparar i JAK till sin och sambons plats p jorden. P sidan 3839 tipsar hon och kollegan Ann Sellbrink om en smarrig, resurshushllande femtiorstrta fr att fira jubilerande JAK!

Ulla Granqvistr den prisbelnta konstnren och tecknaren frn Jmtland som bidragit till Grus & Guld med svl finstmda som uttrycksfulla bilder nda sedan brjan av 2000-talet. Nu r hon tillbaka med en illustration till detta nummers Opinion.

Charles Eisensteinr frfattaren och frelsaren som menar att vi mste bygga ekonomin p samhrighet istllet fr konkurrens, och ser JAK som en del idetta. I detta nummer publicerar vi hans reflektioner kring hur syndabocks tnkandet skymmer sikten fr de verkliga ekonomiska problemen.

Medarbetarei detta nummer

foto: privat

foto: Therese Hagerman

Foto: Karin Backstrm

foto: Susanne Kvarnlf

E-post: [email protected]: 0500-46 45 00

Digitalt: www.jak.sefacebook.com/jakmedlemsbank

5grus & guld 3/2015

De ville verka fr en ekonomi som fungerar ssom vnner emellan. Vnner, som inte sker vinning p varken nutida eller framtida medmnniskors bekostnad. De ville inte enbart opinionsbilda. De ville

ven skapa ett praktiskt exempel. 18 september 1965 grundades JAK Riks

frening fr ekonomisk frigrelse. Femtio r senare har den ideella freningen blivit JAK Medlemsbank.

Liksom de flesta femtioringar har JAK bde haft med och motgngar. Engagerade medlemmar har frt rrelsen framt, men ven haft konflikter. Frndrad lagstiftning har gett nya mjligheter, men ven skapat problem. Rntelget i samhllet har gjort JAK privatekonomiskt mer och mindre intressant. Vrdegrunden har varit mer och mindre tydlig. Flj med p en resa frn en helt ideell verksamhet till en professionell medlemsbank p sidan 1431.

Hur ska d JAKs frsta femtio r utvrderas? P JAKs hstseminarium 2011 pekade forskaren Filip Wijkstrm p att mnga rrelser som frenar idburen och affrsdrivande verksamhet kantrar, om verktyget blir mlet i sig. Drfr, menade han, r det viktigt att ha en tydlig frdriktning. Ett femtiorsjubileum kan vara ett bra tillflle

att blicka tillbaka, prva, omprva och titta nrmare p organisationens utveckling. Vad tycker du? r JAK p rtt vg? Skriv till Grus & Guld och bertta!

Att ekonomin inte heller idag fungerar ssom vnner emellan behver knappast ppekas. Problemen som JAKs grundare ville motverka har tvrtom blivit mer akuta. S lt oss tillnska jubilaren mnga fler konstruktiva r och gldjas ver att det efter femtio r med JAK finns ett alternativ till storbankerna som samlar 40 000 fresprkare fr en rttvisare, hllbarare och mnskligare ekonomi.Det r vl vrt att fira!

Karin Backstrm, Redaktr [email protected]

Ideologiskcontroller?Vrdegrundsinpek-tionen har gjort en ledningsprvning av JAKs styrelse och funnit att det sam-lade engagemanget fr att frndra det ekonomiska systemet igrunden r fr lgt.

Nej, skmt sido. Det finns ingen sdan. Men kanske skulle JAK behva en ideologisk controller som komplement till Finansinspektionens tillsyn, som nu fr-anleder JAK att kalla till extrastmma p sidan40?

Ja m JAK leva!

Ett jubileum r ett bra tillflle att titta nrmare p JAKs utveckling.

Tyck till!r JAK p rtt vg? Tyck till om JAKs utveck-ling de frsta 50 ren p www.grusoguld.se eller i en insndare! Som tack fr publicerade synpunk-ter i papperstidningen skickar vi ett exemplar av Pr Holmgrens bok Det minsta vi kan gra r s mycket som mjligt.

redaktren:

vlkommen

foto: Olof Thiel

Kritiken gller inte

bara bankrnta, utan att den som redan har kan berika sig och f makt p bekostnad av den som inte har.

Eva Stenius, sid 3237


Du sysslar med terbruk. Hur fungerar det? Jag teranvnder virke, mbler, husgerd och mycket annat som folk av olika

anledningar har tnkt att slnga. Faktum r att man kan bygga flera hem varje dag av det som slngs p tippen, det r ett sanslst slseri. Men terbruk r bara ett verktyg i en helhet dr jag vill vara mindre beroende av pengar och ha mer tid ver till annat n arbete.

Det lter som om du sker mer frihet? Absolut. Jakten p pengar och materiell status gr oss ofria. Och sjuka. Eller

snarare olyckliga. Ett av hlsans grundfundament r helt enkelt tid, tid ver fr sig sjlv. Det var ngot jag lrde mig under mitt arbete som hlsopedagog nr jag gjorde otaliga hlsoprofiler. Mnga r vldigt stressade och mr inte bra. Idag ringer folk till mig och ber mig bertta om hur jag gjorde fr att hoppa av det mo-derna ekorrhjulet. Hr blir terbruk ett bra verktyg fr att dra ner p kostnaderna och f mer tid ver. terbruk r allts inte bara bra fr miljn, det r ocks bra fr vrt eget vlbefinnande.

Vad behvs fr att fler ska ta steget till terbruk? Till att brja med mste man komma ver pinsamhetstrskeln. Den trskel

som gr att det knns pinsamt att frga om man fr ta ver ngon annans saker, men ven det motsatta, att frga om ngon annan vill ha en ens egna grejer. Min trskel r helt borta, och det r oerhrt befriande.

NamnAnders Krasse

lder52 r

YrkeHlsopedagog/projektledare

GrBor billigt och vldigt fint efter att i fem r ha renoverat en rivningsfrdig grd med enbart ter-vunnet material. Ska nu lsa energifrsrjningen med frnybar energi. Frelser om terbruk och alternativ till konsumtionssamhllet.

textAnna SternfeldtfotoHeini Peters


terbrukareAnders Krasse

inspiratr

7grus & guld 3/2015


Rntan snrjer Grekland

Det finns ingen direkt

koppling mellan ekonomisk tillvxt och hgre livskvalitet fr landets invnare.

Rntan p Greklands ndln blir ytterligare en brda fr ett land som redan r snrjt i effekterna avrntan.

Grekland Den brittiska organisationen Jubilee Debt har rknat ut att Internationella valutafonden, IMF, sedan 2010 har tjnat nrmare 24 miljarder kronor p sina ln till Grekland. Om det skuldsatta landet klarar att betala kommer vinsten att uppg till ver 40 miljarder kronor 2024.IMFlnen till Grekland har en ef

fektiv rnta p 3,5 procent, vilket r 2,6 procent hgre n den lnekostnad fonden skulle behva ta fr att tcka sina omkostnader, enligt Jubilee Debt. Vinsten gr till att strka fondens re

servkapital som kan anvndas fr att mta framtida kreditfrluster.

ven Europeiska centralbanken, ECB, och de nationella centralbankerna inom Eurozonen, kan tjna minst 100 miljarder kronor p sina ln till Grekland, enligt Jubilee Debt. ECBs intkter kommer inte frmst

frn rntor utan frn skillnaden mellan skuldernas nominella vrde och marknadsvrdet de kptes upp fr p finansmarknaden 2010. Nr privata lngivare gick med p

att skriva ned delar av de terstende skulderna 2012 gjordes ingen motsvarande nedskrivning av skulderna som ECB tagit ver. Eurogruppen har dock gjort ett frivilligt tagande om att terbetala vinsten till Grekland. 2013 betalades 19 miljarder kronor tillbaka, men sedan dess har pengarna hllits inne. ECB agerar som en gamfond som

kper upp skulder billigt, vgrar att delta i skuldavskrivningar och krver full terbetalning. Vinsten r ett resultat av ojuste handel och ska inte anvndas som ett ptryckningsmedel, menar Tim Jones, ekonom p Jubilee Debt, som samlar flera olika brittiska organisationer.

jones r en av frfattarna bakom en studie som visar att mindre n tio procent av ndlnen kommit det grekiska folket till godo. Huvudparten har anvnds fr att skra de privata bank er som gett landet ln tidigare, ln som kat med rnta p rnta sedan 1980talet. Enligt en sanningskommission som grekiska parlamentets talman tillsatt frklaras tv tredjedelar av skuldkningen redan frn 1980 till 2007 med kade rntekostnader.

Karin Backstrm

Ls mer: jubileedebt.org.uk greekdebttruthcommission.org

Ekonomiprofessor Jan Luiten van Zanden om OECD-rapporten How was life, som synat vrldens ekonomiska och sociala utveckling sedan1820.Klla: Svd

omvrld

Island vervgerpenningreformTa ifrn affrsbankerna rtten att skapa pengar genom utlning. Lt i stllet centralbanken ansvara fr penningskapandet och parlamen-tet ta stllning till hur pengarna ska omsttas i ekonomin.

Det freslr alltingsledamoten Frosti Sigurjnsson i en rapport, bestlld av statsministern.

Enligt frslaget, som nu disku-teras p Island, ska affrsbankerna enbart vara en mellanhand mellan de som sparar och de som lnar - samt skta konton och betalningar.

Ls mer: Monetary Reform a better monetary system for Iceland, Frosti Sigurjnsson, Island 2015.

webb: eng.forsaetisraduneyti.is

Den brittiska jubelkampanjen har lnge krvt skuldavskrivningar. Nu menar allt fleratt sdana behvs.

foto: Jubilee Debt

miljarder kronor hade svenska hushll lnat i juni. Det r en ngot strre summa n fr den grekiska stats skulden, och en av vrldens hgsta privata skuld-sttningar.Klla: SCB, Wikipedia

Vxj skapar terbruksbyVxj r i full gng med frbere-delser fr en terbruksby som ska st klar om tv r. Byn ska bli ett kunskapscenter fr cirkulr ekono-mi med fokus p vra rvaror och mnniskan som resurs.

terbrukEgentligen brjade allt redan under 1970talet d sjarna i Vxj blivit s nedsmutsade att en restaurering var ndvndig, samtidigt som oljekrisen visade hur srbart samhllet var. Ur detta vxte ett miljmedvetande

fram och idag har Vxj en vision om att bli EUs grnaste stad. Nu fortstter vi med en terbruksby som bygger p cirkulr ekonomi, sger Bo Hjlmefjord, internationell projektutvecklare p kommunledningsfrvaltningen i Vxj.

Arbetet ska utfras i samarbete med det sociala fretaget Macken, som r ett kooperativ som jobbar med terbruk och social inkludering.

En dag knackade Mackens verksamhetsutvecklare Fredrik Bergman p kommunens drr. Han tyckte det

var dags att gra ngot mer konkret t samhllets resursslseri. Vrt kooperativ uppstod ur ren

ilska ver det slseri vi sg vid tervinningscentralerna, sger Fredrik Bergman.Bo Hjlmefjord var positiv till initia

tivet och idag arbetar 16 personer med planeringen av terbruksbyn som r tnkt att bli ett centrum fr cirkulr ekonomi. Byn ska fungera som ett informationscenter fr allmnheten och bli hemvist fr olika aktrer som verkar fr en omstllning till cirkulr ekonomi. En omstllning kommer att kr

va ett helt nytt synstt, och fr att ett sdant paradigmskifte ska f fullt genomslag krvs att mnga strvar i samma riktning. Viktigt r ocks att inkludera mnniskan. Mnga nyanlnda r bra p resurstervinning och kan bidra med affrsider, sger Bo Hjlmefjord. Bland annat kommer nya modeller

att behvas dr man hyr ut i stllet fr sljer, och dr man redan vid produktionen vet hur materialet ska teranvndas. Det kan ocks vara olika tjnster inom delandets ekonomi ssom verktygs eller leksaksbibliotek. Med en vxande befolkning och

knappa resurser mste vi vara ppna fr nya perspektiv, sger Bo Hjlmefjord.

Anna Sternfeldt

Cirkulr ekonomi ska likna naturens kretslopp. Strvan r att avfall inte ska existera utan ses som en rvara. Drfr designas produkterna s att de r ltta att kompostera, teranvnda, materialtervinna, uppgradera eller anvndas till ny energi. Att hyra ut eller slja tjnster i stllet fr att slja r ocks cirkulra affrsmodeller som flera fretag anammat.

faktaKretsloppsekonomi

Stora mjligheter med cirkulr ekonomiEn gradvis satsning p cirkulr ekonomi skulle kunna minska de svenska koldi-oxidutslppen med 70 procent samt ge minst 100 000 nya jobb till 2030. Det menar Romklubben som har gjort en simulering av Sveriges ekonomi med effektivare materialanvndning, en k-ning av andelen frnybar energi frn 50 till 75 procent och en strkning av ener-

gieffektiviteten med 25 procent. Tanke-smedjan efterlyser nu styrmedel fr detta. Ett EU-frslag p omrdet drogs tillbaka frra ret efter ptryckningar, men ett nytt mer ambitist frslag har utlovats fre utgngen av 2015.

Ls mer: The circular economy and benefits for society, Romklubben, 2015 www.clubofrome.org

Omer Yousif och Jan ygaard frn kooperativet Macken, samlar in saker som annars skulle ha slngts.

foto: sa Nyhln

Viktigt r ocks att inkludera mnniskan.

illustr ation: shut terstock

10 grus & guld 3/2015

Ungefr samtidigt varnade tidningen Syre fr att plattformar, som blandar bankkritik och GMOmotstnd med antisemitiska konspirationsteorier, vrvar sympatisrer inom den grna alternativrrelsen, bankkritiska ntverk och JAK Medlemsbank. JAK vlkomnade granskningarna,

och tydliggjorde medlemsbankens vrdegrund i ett pressmeddelande. JAK tar stllning mot all form av

krnkande tilltal, frtal, hets mot folkgrupp eller etnisk tillhrighet, kn, religion, sexistiska yttranden eller andra trakasserier, sger ordfrande Lotta Friberg. JAK har tidigare nekat nationaldemo

kraternas tidning Nationell Idag medlemskap, med motiveringen att dess vrderingar motverkar JAKs intressen.

Karin BackstrmKllor/ls mer: tidningensyre.se/brunt-moter-gront fria.nu/artikel/117445 jak.se/pressrum#/45

omvrld

Muslimsk bank sker tillstndFinansinspektionen behandlar just nu en anskan om en muslimsk bank i Sverige.

Affrsmannen Bashir Aman vill erbjuda finansiering i enlighet med Koranens rntefrbud.

Islamsk finansiering organiseras genom delad vinst och frlust eller genom att banken kper t ex ett hus och sedan lter kunden betala av tills beloppet, inklusive vinst, rbetalt.

Flera frsk att starta islamsk finansiering i Sverige har gjorts tidigare utan framgng, men d inom ramen fr befintliga bankers verksamhet.

JAK vlkomnar initiativet.Fr oss r det enbart positivt

att diskussionen om rntefrihet lyfts, sger vd Sammy Almedal i ett pressmedelande.

10

Antisemitism och konspirations-teorier fr inte sammanblandas med strvan efter en rttvis och hllbar ekonomi!

JAK gr en tydlig markering sedan tv tidningar uppmrksam-mat frgan.

konspirationsteorier I vras uppmrksammade en ledarskribent p Fria tidningen att en ideellt aktiv JAKmedlem spred konspirationsteorier p sitt privata Facebookkonto, p teman som att sionisterna ger storbankerna och styr vrlden. Vad enskilda personer uttalar sig

om r inget vi som organisation kan ta ansvar fr. Om dremot ett uttalande som strider mot vr vrdegrund sker i JAKs namn eller i ngot av vra administrerade och vervakade forum tar vi givetvis ansvar fr detta och vidtar tgrder, sger vd Sammy Almedal.

JAK markerar mot konspirationsteorier

Principen om vinst-

maximering, som allmnt isoleras frn andra hnsyn, speglar en missuppfattning av sjlva konceptet ekonomi.Pve Fransiscus senaste encyklika Omsorg om vrt gemensamma hem kritiserar hur vi frgr jorden.

foto: istock

Minusrnta ger ny utgiftAtt spara i JAK r ett viktigt stt att ta stllning fr en ekonomi dr man inte tjnar pengar p pengar, oavsett rntelget i samhllet, sger vd Sammy Almedal.

rnta Genom hela JAKs historia har det varit ett ideologiskt dilemma hur rnteintkter p sparpengar som fr nrvarande inte r utlnade ska hanteras. Tidigare frsk att f till rntefria samarbeten har inte lyckats och pengarna placeras frmst i andra banker, statsskuldvxlar och kommuncertifikat. Med minusrntan har bekymren

delvis bytt karaktr. Strax innan repo

rntan i juli snktes med ytterligare en tiondel, till 0,35 procent, berknades JAKs rskostnad fr ndvndiga placeringar till minusrnta bli cirka 200 000 kronor. Det motsvarar ungefr intkterna p resten av verlikviden, enligt vd Sammy Almedal. Vi gr allt vi kan fr att se till att

pengarna lnas ut till andra medlemmar s som det r tnkt, sger han.Alla pengar kan aldrig lnas ut. En

viss mngd mste alltid finnas ltt tillgnglig fr uttag. Hur resten, den s kallade verlikviden, placeras styrs dels av JAKs egna beslut dels av gllande regelverk.

Karin Backstrm

11grus & guld 3/2015

Lg insyn i svenska bankerSvenska banker r dliga p att redovisa vilka fretag och bran-scher de investerar i. Det visar en internationell granskning av Fair Finance Guide.

hemliga banker I en jmfrelse mellan storbanker i sju lnder, kommer svenska banker p fjrdeplats. Bde i Nederlnderna, Belgien och Brasilien r det lttare fr kunderna att f reda p hur deras pengar investeras. I Nederlnderna har tv av de strsta

bankerna till och med hittat stt att redovisa vilka specifika fretag som fr ta del av spararnas pengar trots

lagen om banksekretess. I Sverige gr Ekobanken detta. JAK, som framfr allt lnar ut till privatpersoner, gr det inte i samma utstrckning. Bankvrlden har lnge varit vldigt

hemlig, konstaterar Jakob Knig projektledare fr Fair Finance Guide i ett pressmeddelande. Men ppenhet och insyn r av

grande fr att vi ska f reda p vad bankerna gr med vra pengar.Rapporten visar ocks att alla fem

storbankerna r aktiva i skatteparadis som anvnds av fretag och privatpersoner fr att undvika skatt.

Karin Backstrm

Du deltog i Generation of the new economy vad var det?

80 unga personer frn hela vrlden, som p olika stt arbetar fr en mnnisko- och miljvnlig ekonomi, trffades p Schu-macher Collage i England en vecka i vras fr att ntverka och lra av varandra.

Vad var ditt viktigaste intryck?Att JAK r en del i en stor p-

gende frndring, vilket vi kanske inte alltid ser i vrt vardagliga arbete. Just nu vxer det fram massa praktis-ka alternativ till den nuvarande kapita-listiska modellen p olika hll i vrlden. Mnga ider och projekt r vldigt radikala och undersker frn grunden vad som behvs fr allas vlmende.

Kan du ge ngra exempel? Peer-to-peer, dr mnniskor

hjlper varandra att mta behov och lsa problem fr att det r kul att jobba ihop snarare n fr att tjna pengar, icke vinstdrivande fretag, nervxtrrelsen Den nya generationen litar inte lngre p att staten ska lsa problemen utan organiserar sig sjlva p mindre formella stt dr lttill-gnglig information via internet r en viktig del.

Vad kan JAK tillfra?JAK tillfr en finansiell mo-

dell. Nr jag berttade om den var mngas reaktion att det vi gr r jttehftigt!

Karin Backstrm

Hall drNria Albet, JAK-medlem frn Stockholm

foto: Karin Backstrm

Medborgare hjlper politikernaEn ny medborgarutredning ska hjlpa politikerna med frslag p hur vi ska klara en utmanande framtid.

medborgarutredning Det r Klimataktion och ABF som tagit initiativ till en bred utredning kring de sociala, ekonomiska och ekologiska utmaningar vi str infr. Nio seminarier ska hllas som bland annat tar upp vr livsstil, vrt dagliga brd och vr ekonomi. Dessa fljs sedan upp med

frdjupande studiecirklar ver hela landet, dr alla som vill vara med tar fram frslag och lsningar fr ett samhlle inom de ekologiska ramarna. Sammanstllningen kommer sedan antagligen redovisas i samband med riksdagens ppnande nsta hst. Mlet r att hjlpa politikerna att

tnka i nya banor fr att kunna ta de beslut som krvs och att d f vrt std fr dessa, skriver initiativtagarna.

Karin Backstrmls mer: klimataktion.se/medborgarutredning

foto: istock

Det r fr svrt att f reda p vad bankerna gr med spararnas pengar, menar Fair Finance Guide.

12 grus & guld 3/2015

JAK hllerextrastmma

Det finns tider nr vi mste

acceptera sm steg och det finns tider nr det r hg tid att springa.

Efter synpunkter p styrelsens sammansttning frn Finans-inspektionen planerar JAK en extrastmma i oktober.

Extrastmma Vi fr en bra dialog med JAK, liksom vi gr med flera institut, utifrn nya regler som ger oss mjlighet att bedma styrelsens samlade kompetens, sger Magnus Lfgren p Finansinspektionen, FI, strax innan detta nummer gr till tryck. D r utgngen av dialogen nnu oviss, men under sommaren har JAK nd frberett fr en extrastmma. Vi tar synpunkterna p allvar och

sammankallar en extrastmma, sger ordfrande Lotta Friberg. Det var i juni som tillsynsmyndig

heten kom med synpunkter. Strre akademisk finansiell kompetens och mer aktuell erfarenhet av arbete i bank efter lystes i styrelsen, enligt ordfrande Lotta Friberg. Magnus Lfgren, FI, vill inte nrma

re g in p samtalen, men sger att krav en p bankers styrelseledamter har skrpts ganska dramatiskt i och med nya regelverk i finanskrisens spr. Det kan vara ett problem fr fle

ra institut, framfr allt fr regionala spelare, att hitta alla kompetenser som br finnas med i en styrelse, sger han.

Vad ska d JAKs medlemmar efterfrga hos dem de vljer? Kravet p alla styrelseledamter

r att de frstr verksamheten som bedrivs, inte bara rent operativt utan att de ven kan ta till sig och bedma konsekvenserna av de omfattande nya regelverken och metoderna att bedma risker.

Ska man vara orolig fr sina pengar iJAK? Nej, det r en frutsttning fr en

trygg finansiell sektor att det bollas mellan myndigheter och institut. Det kan innebra att det behvs frndringar eller att man mste fundera p sdana men det behver inte alls betyda att ngot r fel eller farligt.

JAK skiljer sig frn andra banker genom att ven ha ett ideologiskt uppdrag, detta str dock utanfr FIs tillsyn.P extrastmman vill styrelsen ven

behandla stadgendringar. Det rr bland annat grundinsatsen, som betalas frsta ret i JAK. Efter ett andra stmmobeslut kan den hjas till samma summa som medlemsavgiften p 300 kronor vilket kan strka JAKs egna kapital.

Karin Backstrm

Ett tusental personer springer frn Arktis till Paris med ett allvarligt bud-skap till klimatmtet i december.Ls mer: runforyourlife.nu

omvrldfoto: Karin Backstrm

Spara fr miljni rtt fretagDina sparpengar har strst mjlig-het att bidra till hllbarhet i mindre och nyetablerade miljvnliga fretag med stort kapitalbehov .

Om du dremot placerar dem i fonder som vljer bort miljfr-strande fretag eller integrerar hllbarhetsaspekterna i de rent

finansiella be-dmningarna r det svrare att pverka .

Det konsta-terar Joakim Sandberg, som

har studerat olika sparformers potential att bidra till bttre milj i syfte att mjliggra en framtida miljmrkning.Ls mer: Sparande fr en bttre milj, Naturskyddsfreningen 2015

...har ftt mark i Gteborg, med planen att bli Sveriges strsta

ekoby. Vlkommen att vara med och utveckla

omrdet!

ecovillage.se

Svandammen

ECOVILLAGE.SE

Medlemmarna fr rsta om nya styrelsekandidater nr JAK hller extrastmma.


Hon har varit hr tre mnader och redan ftt subventionerad hlsovrd. Hon har ingen ambition att jobba eller bidra, men vill nd bli omhndertagen. Det gr mig rasande. Hur kan jag se p saken frn ett annat perspektiv?Frgan, som stlldes via kontakt

formulret p min hemsida, knyter an till en debatt om invandring som pgr i alla rika lnder. I grunden ger den uttryck fr en oro ver att social trygghet och jobb inte ska rcka till fr alla. Nr arbetslsheten kar och vlfrden utarmas vnder sig en del mot mnniskor frn andra lnder och bemts i sin tur med kamp mot rasism och frmlingsfientlighet. Men spnningarna r ofrnkomligen ett resultat av vidare omstndigheter.

Fr det frsta mste man stlla frgan varfr ngon verhuvudtaget vill lmna allt vlbekant bakom sig, utstta sig fr en lngdragen och extremt stressande visumprocess, riskera livet p en flotte ver Medelhavet eller i en tunnel till Texas?Anledningen (om jag fr frenk

la lite) r att de rika lnderna eller snarare kapitalet som har sin bas dr gr livet outhrdligt fr en stor del av invnarna i de fattigare lnderna. Nyliberalism, frihandelsavtal, strukturanpassning och den globala skuldhanteringen omfrdelar effektivt vl

stnd frn fattiga till rika. Dessutom r tvngstgrder ofta ndvndiga fr att driva igenom denna politik, vilket ven skapar vld och etniska motsttningar.Det r ganska vansinnigt att frst

gra livet outhrdligt i andra delar av vrlden och sedan frska hlla folk borta nr de inte vill leva dr lngre. Vore det inte bttre att verka fr en politik som gr livet drgligt verallt i stllet fr att strka grnskontroller och bygga murar?

Fr det andra s drabbar omfrdelningen ven de rika lnderna. Det finansiella kapitalet expanderar samtidigt som det saknas pengar till offentliga utgifter som pensioner, sjukvrd och skola. En knsla av brist upprtthlls och oron sprids. Nr vi stndigt fr hra att det inte finns tillrckligt s uppmuntras vi inte att strcka ut handen till den som behver. Om vi knde oss trygga hade vi kanske funderat ver om kvinnan i frgan inledningsvis inte vill arbeta fr att hon r sjuk, har mnga barn eller en sngliggande slkting att ta hand om Vem vet vilka historier de vi dmer br p? Varje gng vi lr oss mer om andras situationer blir deras handlingar lttare att frst.

Rasismen och frmlingsfientligheten stller sig i vgen fr empatin genom att avhumanisera och nedvrdera vissa grupper. Men detta r inte

grundorsaken till ekonomisk orttvisa. Frutsttningen fr motsttningar och splittring finns inbyggda i det dominerande ekonomiska systemet. Rasism, frdomar etc hjlper bara till att berttiga det.Kvinnan som skrev till mig sitter

precis i samma bt som mnga migranter gr. Den ekonomiska logiken som fr henne att knna indignation r densamma som driver en stor del av migrationen. Systemet vidmakthller sig sjlvt genom att vnda de som far illa emot varandra. Och i takt med att effekterna av den vxande skuldbrdan kar kommer spnningarna att tillta. Skylla p andra skymmer sikten. Visst finns det mnniskor som, trots hotande knapphet, klarar att leva sina solidariska och genersa sidor. Men vore det inte bttre att skapa ett ekonomiskt system som r ett uttryck fr och uppmuntrar dessa sidor i stllet?

Om det inte har varit klart tidigare s har hndelserna i Grekland tydligt visat vad grundproblemet r: skuldslaveriet. Skulden kontrollerar i allt hgre

utstrckning bde mnniskor och nationer.

Frfattare och frelsare, USAversttning/bearbetning: Karin Backstrm

Engelska originaltexten terfinns p: www.thenewandancientstory.net

Skylla p andra skymmer sikten fr skuldproblematiken

omvrldsanalys Charles Eisenstein

lind

a gr

en


Medlemmarna fr rsta om nya styrelsekandidater nr JAK hller extrastmma.

14 grus & guld 3/2015


Femtio r med JAK18 september 1965 grundas Jord Arbete Kapital riksfrening fr ekonomisk frigrelse av ett tjugotal personer. Femtio r senare har den ideella freningen blivit JAK Medlemsbank med nrmare 40 000 medlemmar.

Flj med genom femtio r som format dagens JAK.

TEXT Karin Backstrm

Det r tidigt sextiotal. Familjen Mobrandt r p bilsemester i Danmark. Pappa kes intresse fngas av en skylt dr det str JAK. Familjen vnder om, och efter besket p den danska bankens huvudkontor r byggmstaren frn Tullinge vertygad om att han hittat ett stt att praktiskt verka fr en ekonomi som inte bygger p girighet och utarmning av ndliga resurser. ke Mobrandt engagerar grannar, vnner

och slktingar. ven personer som redan tidigare kommit i kontakt med danska JAK ansluter sig. Mnga av dem finns inom

hlsorrelsen och har genom sitt intresse fr giftfri odling mtt JAKs ider p biodynamiska grdar tvrs ver resund. Ngra sympatisrer av den danska mystikern Martinus har ocks tilltalats av visionen om ett rntefritt samhlle, och under en kort tid p 1950talet har det funnits en JAKfrening i Varnhem utanfr Skvde.

Den 18 september 1965 r s 24 personer frn hela landet redo att grunda Jord Arbete Kapital riksfrening fr ekonomisk frigrelse. JAK i Sverige har ftt en fdelsedag.

ke Mobrandt tog initiativ till svenska JAK.

foto: Birgitta Rydbeck

grus & guld 3/201516

1980 1984

Den e

kono

misk

a fr

ening

en

Toro

iden t

ar v

er ad

minis

tra

tione

n av s

parl

ne sy

stem

et p

grun

d av s

katt

eskl

.

Frs

ta da

tasy

stem

et an

skaf

fas.

Drm om ett annat livMen egentligen brjar det hela redan 1931 i Danmark. Att vara bunden av ngot s futtigt som

ekonomin! Orden uttalas ofta av danska JAKs karisma

tiska grundare lantmstare K. E. Kristiansen. I sina fredrag vver han samman tankar om hlsa, natur, uppfostran, folkbildning, demo

krati och andliga sprsml till vad han sjlv kallar en helhetssyn. Han vill frigra mnniskan frn svl kreditinstitutens som de d styrande politiska partiernas makt och skapa ett nytt samhlle bortom rnteslaveriet. I det unga JAK finns drmmar om en

annan tillgng till livet. Frgor om frdjupad demokrati, hlsosamt leverne och ekologisk

Bakgrund

19701965

JAK i S

verig

e gru

ndas

.

Frs

ta be

sparin

garn

a st

ts in.

1967

Frs

ta l

nen b

etala

s ut.

1986

Frs

ta lo

kala

JAKg

ruppe

rna b

ildas

.

1988

JAK f

r pris

fr

vinna

nde

fre

bild

av Sv

ensk

a ins

titut

et

fr s

ocial

a uppf

inning

ar.

JAK f

r kon

takt

med d

en ty

ska

prof

essor

n Mar

grit

Kenn

edy,

som s

krivi

t bok

en Ek

onom

i uta

n

rnt

a och

infla

tion.

1990

JAKse

mina

riet T

illv

xten

s

grn

ser oc

h mj

lighe

ter

saml

ar 20

0 delt

agar

e.

1989

Fast

ighet

en i S

kvd

e kp

s in.

Frs

ta ut

bilda

de ba

nkma

nnen

anst

lls f

r att

leda

verk

samh

eten

.

1991

JAK bl

ir en

ekon

omisk

fre

ning.

1993

foto: JAK Danmark

JAK under 50 rP 50 r har JAK utvecklats frn en ideell verksamhet till en medlemsbank. Sparlneverksamheten har sktts med post, telefon och internet. Medlemsverksamheten har gtt frn mten med en begrnsad skara till aktiviteter i tjugo lokalavdelningar.Hr r ngra viktiga hndelser p vgen.

JAK Danmarks frelsningar fyllde stora salar p 1930talet. Hr syns bland annat Peter Madsen (tv) och K. E. Kristiansen (th) vid ett mte i Ringsted 1935.


odling handlar inte i sig om pengar, men eftersom alla val vi gr kan kopplas till pengarna s r det dr JAK ser sin specifika uppgift. Jorden mste ju brukas intensivare fr att tcka omkostnaderna fr finansieringen och vi mste jobba lngre dagar fr att betala rntekostnaden i vra hyror, sger Ulf Madsen, vars far tidigt engagerade sig i danska JAK.

Jordbrukarsonen Kristiansens ider fr luft under vingarna i ett Danmark prglat av depressionen efter brskraschen p Wall Street 1929. Konkurserna r talrika och mnga bnder tvingas lmna sina grdar. Samtidigt fr folk inte mat i stderna. Vi nrmar oss ett tillstnd d man svlter

ihjl mitt i verfldet, skriver JAKs grundare, och definierar den felande lnken som att pengarna r en vara och ett spekulationsobjekt. Han r kritisk till att pengar gr ut i omsttning som ln mot rnta. Han menar att det leder till att de gr dit avkastningen inte behoven r som strst. Dessutom anser han att systemet upp

muntrar stndigt brist p pengar, eftersom en tillrcklig mngd skulle innebra lgre intkter fr lngivarna. Han kritiserar ven penningsystemet fr

att bidra till maktkoncentration och omfrdelning.

De som arbetar ska inte tvingas producera till frdel fr de mnniskor och grupper fr vilka penningutbytet, inte varuutbytet, r det viktiga, skriver han i Bogen om J.A.K. 1934.Kristiansen varnar ocks fr att skuld

brdan stndigt mste vxa nr alla ln ska kunna terbetalas med rnta.

Frsta frgan fr den unga rrelsen blir hur makten ver pengarna ska kunna verfras till det man kallar folkgemenskapen och, med Kristiansens ord, ha tckning i sjlva jorden, som r det ekonomiska systemets grundlag. Svaret blir egna pengar, grundade i vrdet p marken som medlemmarna som framfr allt r lantbrukare ger. Valutan blir populr men stoppas snart av en ny lag. Flera olika initiativ, myndighetsregleringar och r senare koncentrerar sig JAK i Danmark p att driva en rntefri bank. Det r den verksamheten som ke Mo

brandt inspireras av p 1960talet.

Han vill frigra mnniskan frn kreditinstitutens makt.

1998

blan

col

nen i

nfr

s.

JAK f

r okt

roj o

ch bl

ir me

dlem

sbank

.

2000

frs

ta st

dspa

rpro

jekte

t.

2001

Helb

ankp

rojek

tet s

js

tts.

Sparl

nesy

stem

et g

rs om

,

frs

park

rave

t avs

kaffa

s.

Loka

lkont

or p

pnas

i Ors

a.

satsn

ing p

att f

mer

fler u

nga.

2003

2004

JAK bl

ir int

erne

tban

k.

2006

Skell

efte

ppn

ar f

rsta

komm

unal

a st

dspa

rkon

tot i

JAK.

2008

Egna

kapit

alet

sjun

ker p

grun

d av n

ya bo

kfr

ingsr

egler

.

1997

JAK av

stt

er en

del a

v

en ko

nsul

entt

jnst

fr

inter

natio

nella

kont

akte

r.

2009

2011

tran

sakt

ionsko

ntot

inf

rs.

2012

2013

JAK f

r sin

frs

ta

komm

unika

tr p

cen

tral

niv

.

lds

ta lo

kala

vdeln

ingen

, JAK

Norr

a Hl

singl

and f

irar 2

0 r.

JAKor

tet l

anser

as.

2014

Loka

lkont

oret

i Ors

a st

nger

.

Id oc

h med

lemsst

d pa

usas

i tv

r.

2015

lne

k m

ste in

fra

s.

En r

nted

efinit

ion oc

h ett

avsn

itt om

etisk

ekon

omi sk

rivs

in i JA

Ks st

yran

de do

kume

nt.

Foto: JAK Danmark

Danska JAKs grundare K.E. Kristiansen.

Danska JAK Bladet, som finns n idag, brjade ges ut 1931.

18 grus & guld 3/2015

Verksamheten tar formI studentstaden Lund gr diskussionens vgor hga 1965. Mnga fresprkar revolution. Men Eva Stenius vill verka fr ett jmlikare samhlle utan vld. P ett mte med JAK finner hon ett verktyg fr att p fredlig vg frndra ekonomin. Per Almgren, som studerar till civilingenjr

och r aktiv i krpolitiken, r inte alls lika vertygad om betydelsen av en liten alternativ bankrrelse, men Eva vertalar honom. Jag tyckte det lt lite knasigt. Man r ju

uppvxt med att man ska f rnta p sina sparpengar och jag hade aldrig ifrgasatt det. Men jag insg att om vi ska bryta den ekonomiska maktkoncentrationen mste vi avskaffa rntan, sger han.Mellan frelsningarna i teknisk fysik st

ter sig Per Almgren fr att rkna. Han inser snart att danska JAKs banksystem (som s smningom mste rekonstrueras) frutstter en stndig tillvxt. I stllet uppfinner han

en modell dr den som vill lna mste bidra med motsvarande summa ver tid. Balansen mellan in och utlning r central och mts i mnadskronor, sedermera kallade sparpong. Alla ska kunna lna lika mycket som de sparat ihop i frvg. Utver detta kan ven tillggsln mot eftersparande beviljas, utifrn

ett frdelningstal som styrs av hur mycket pengar det just d finns i kassan. Sparkravet blir dels en matematisk nd

vndighet fr att systemet ska g ihop, dels har det en ideologisk aspekt att sakta ned ekonomiska beslut och inte skapa ohllbar skuldsttning.

Almgren stter sig fr att rkna.

JAK tog form i en tid d mnga unga fresprkade revolution. JAK dremot ville frndra det ekonomiska systemet p fredlig vg genom att visa p ett praktiskt alternativ.

1960foto: SvenErik Sjberg/DN/T T


1967 grs den frsta insttningen och i slutet av 1969 beviljas det frsta lnet. Det r p 3 000 kronor, och precis som de flesta JAKlnen idag ska det anvndas fr att lsa in ett vanligt rnteln. Lntagaren vill lmna skerhet i ver

hypotek och blir irriterad nr de ideella bankirerna inte vet vad det r. Han tyckte att vi skulle kunna sdant,

minns Per Almgren.

Under JAKs frsta fem r gr mycket tid t att skaffa kunskap, formulera stadgar och regler. De 3040 medlemmarna som brukar sluta upp p mtena ser sig som grundare av en ny folkrrelse fr att frndra de ekonomiska spelreglerna. Sparlnesystemet ska de utveckla som ett exempel p hur vanliga mnniskor kan uppn ett strre ekonomiskt oberoende genom att hjlpa varandra med billig finansiering. Och i takt med att allt fler anammar JAKs modell tnker de sig att den etablerade kreditmarknaden dr man tjnar pengar p pengar lngsamt ska konkurreras ut. Vi sg det som en bra kombination av

nytta bde fr den enskilde och fr helheten, sger Eva Stenius.Efter intensiva diskussioner, en hel del god

vegetarisk mat och mycket std frn danska JAK enas man om en tredelad organisationsform.

Jord Arbete Kapital riksfrening fr ekonomisk frigrelse r en ideell frening som ska sprida knnedom om rntans skadeverkningar och frmja ekonomiskt samarbete fr rntefri finansiering. Frdelningsnmnden vljs p riksfrening

ens stmma och fattar alla beslut om den konkreta in och utlningen. JAK Fonden r en stiftelse som frvaltar

pengarna.

ke Mobrandt vljs till ordfrande i riksfreningen. Per Almgren leder frdelningsnmnden och Henry sling r kassr. Gunnar Videgrd ansvarar fr JAK fonden. Nr verksamheten vl kommit igng r det

framfr allt de som lgger tid och pengar p att driva den vidare. Utan dessa fyra skulle JAK inte finnas

idag, sger Eva Stenius.

Men utan nrstende som backar upp bde hemma, och genom eget engagemang i freningen, skulle det antagligen inte heller ha gtt.

Grundarna av svenska JAK fick stort std frn JAK i Danmark och det dvarande huvudkontoret i Middelfart.

Man vljer en tredelad organisation.

foto: JAK Danmark

I JAKs frsta medlemsregister finns 449medlemmar prydligt noterade med blckpenna.

20 grus & guld 3/2015

Miljfrgorna viktigareDet lilla ansprkslsa och omoderna kontoret r raka motsatsen till alla flotta bankpalats med blanka marmorgolv, skriver Svenska Dagbladets utsnda p 1970talet. Efter bara fem r kan JAK ppna kontor i centrala Stockholm nr en medlem stller ett rum till frfogande p Kungsgatan. Hit kommer kassren varje kvll fr att noggrant bokfra insttningar och uttag med sirlig handstil i stora bl dagbcker. Telefonen bemannas ngra timmar i veckan av en pensionr. Nr ngon desperat behver f ut pengar snabbare n postgirot klarar ber ordfranden sin fru ka ver med ett personligt ln. I en papplda finns registerkort p de 300

400 personer som betalat medlemsavgiften p tjugo kronor. En handfull av dem ses d och d p studiecirklar hemma hos familjen Mobrandt eller fr att fira midsommar med diskussioner om ekonomi p olika hll i landet. En och annan helgkurs hlls ocks, liksom flera nordiska trffar.

I mitten av 70talet har knappt en halv miljon kronor satts in p JAKfondens konto och utlningen ligger strax under. Frsk pbrjas i liten skala med ln enbart mot efterspar vilka fretrdelsevis ska g till naturenlig och biodynamisk odling, energisparande tgrder och energiomvandling som baseras p naturligt frekommande energikllor.

Rntelget i samhllet r hgt och inflationen diskuteras flitigt i media. Per Almgren och ke Mobrandt klipper och klistrar, kommenterar och analyserar fr det lilla medlemsbladet JAK Information, som stencileras till sjlvkostnadspris p Svenska freds och skiljedomsfreningens kansli. Hr kan man

1973 gr JAKs stmma ett uttalande mot krnkraft och flera medlemmar deltar i demonstrationer som denna i Danmark.

1970

JAK kan ppna kontor p Kungsgatan.

foto: Torben Christensen/Scanpix Danmark /T T


lsa hur frrntningsprincipen tvingar fram en stndigt accelererande produktionskning fr att tcka rntekostnaderna och hur det leder till kat energiuttag i strid med naturens lagar. Man kan lsa att samhllet mste bli mindre materialistiskt och att det ekonomiska beslutsfattandet mste spridas till fler. Att rntan driver upp priserna och leder till inflation r ocks en tes som terkommer. Ofta understryks argumenten med mate

matiska uppstllningar och nr det frklaras vilka ln medlemmarna kan f blir det hela sidor med siffror och formler.

Under 1970-talet fr miljfrgorna allt strre plats. JAK kollektivansluter sig till Svenska miljgruppernas riksfrbund, Migri och stmman uttalar sig mot krnkraft. Vi har ingen rtt att ptvinga kommande

generationer riskfyllda och dyrbara insatser fr att kunna fortstta slsa med energi fr att producera en mngd saker som vi egentligen inte behver, ett slseri vars mktigaste drivkraft r kravet p snabb frrntning av investerade pengar, skriver man i ett brev till alla riksdagsledamter 1973.

Pressen, som uppmrksammar det unga JAK i samband med debatter och fredrag om ny ekonomi runt om i landet, har svrt att placera organisationen p hger vnsterskalan. Ni r antikapitalister, men inte socialister

var hr ni egentligen hemma? frgar en reporter frn Sundsvalls tidning 1977. Vi r partipolitiskt obundna. Varken den

kapitalistiska eller den planekonomiska modellen har visat sig fungera srskilt bra. D mste vi ha ngot annat. Och vi behver inte vnta p en total samhllsfrndring fr att genomfra vra ider. Vi har redan

satt igng, svarar Per Almgren och beskriver rrelsens alternativ som marknadsekonomi i ett rntefritt samhlle.

Vi r partipolitiskt obundna.

Konstnr Alf Olsson skapar skulpturen JAKmannen p 1970talet. Mnniskan som sliter sig ls frn rntans bojor, finns ven p vykort och informationsmaterial.

Bild: Alf Olsson

Medlemstidningen JAK information utkommer med fyra nummer per r. En prenumeration kostar tta kronor.

22 grus & guld 3/2015

JAK brjar vxaGirighet r bra, sger Gordon Gekko i film en Wall Street p 1980talet. Kreditmarknaden avregleras och tidningarnas ekonomisidor frvandlas till tjocka bilagor med tips p hur man kan tjna pengar p pengar. JAK utgr en skarp kontrast. Men det r nu freningen brjar vxa. Per

Almgren hller fredrag runt om i landet och privata donationer gr det mjligt att trycka upp informationsmaterial. Allt fler miljintresserade ansluter sig och muslimer, vars religion pbjuder rntefri finansiering, upptcker organisationen. Ngra lokalombud brjar informera om JAK p sina hemorter och under kortare perioder uppstr ngra lokalavdelningar.Samtidigt forstter sparlneverksamheten

att utvecklas. P akonto stts nu pengar in som kan lnas ut till alla slags projekt en medlem vill finansiera.

Pengar p bkonto kan bara lnas ut till projekt som r frenliga med god resurshushllning och frdelning, hnsyn till milj och ekologi samt god psykisk och fysisk hlsa.

Ckontot anvnds av medlemmar som vill ha JAK som mellanhand, i stllet fr att lna ut privat till ett bestmt ndaml.

P 1980-talet gr det ven att f in sin ln p JAK och skickar medlemmarna in sina rkningar s betalas de direkt frn JAKkontot via postgirot. Det brjar bli tufft att skta allt p ideell basis. En bokfringsbyr

i Skvde, som drivs av tv mngriga medlemmar anlitas.

Bakom kulisserna lggs ven en del arbete ned p juridiken. En medlem uppmrksammar att en ny

bankrrelselag hller p att gra verksamheten illegal. Riksdagsledamter kontaktas och JAK fr igenom ett undantag fr freningar som driver finansieringsverksamhet utan vinstintresse. Dvarande bankinspektionen kom till

vrt lilla kontor flera gnger. De hade svrt att frst att vi arbetade helt utan vinstsyfte, berttar Eva Stenius, som bemannade kontoret ideellt p 1980talet.ven skattemyndigheten uppvaktas, men

vill inte lta JAKfonden gra avdrag fr sina kostnader. Hela sparlneverksamheten lggs drfr ver i en ekonomisk frening som kallas Toroiden. Ngot som senare ska visa sig vara mindre bra.

Nr decenniet nrmar sig sitt slut har freningen nrmare 2 000 medlemmar som tillsammans sparar cirka 19 miljoner kronor och lnar 16 miljoner kronor, enligt JAKblad et som medlemstidningen nu heter.

1980

Det brjar bli tufft attskta allt ideellt.

foto: TopFoto/T T

foto: privat

Per Almgren uppfann JAKs sparlnesystem och var drivande i utvecklingen av JAK fram till 1990talet.

Michael Douglas, som Gordon Gekko, i filmen Wall Street har blivit symbol fr finansmarknaden p 1980talet. JAK utgr en kontrast men det r nu organisationen brjar vxa.


En dramatisk utvecklingKlockan r tjugo minuter ver tre den 16 september 1992. Riksbankschef Bengt Dennis frklarar med sammanbiten min att kronans vxelkurs ska frsvaras till varje pris. Styrrntan, som redan har hjts i flera omgngar, chockhjs nu till 500 procent. Inom loppet av en mnad fr JAK 6 000

nya medlemmar. Privatekonomin blir ett viktigare skl n tidigare att ansluta sig och medlemskurvan, som redan brjat stiga kraft igt, kar nu brant mot en topp p nstan 40 000. Fr tvtre r sedan var det till och med

svrt att f in egna insndare. Nu r det tvrtom. JAKidn blir mer aktuell ju oroligare det blir i bankvrlden, sger Per Almgren till medlemstidningen som hittar honom dold bakom ett berg av disktetter, papper och dataskrmar. Mediebevakningen r i huvudsak positiv.

Nya medlemmar stter in stora summor i hopp om att kunna lgga om dyra rnteln till JAK nr de uppfyllt kravet p sex mnaders frsparande. Det tas till och med vanliga bankln fr att kunna samla sparpong hos JAK. Med mer pengar i kassan kar bde be

hovet och mjligheterna att lna ut. Frdelningstalet, som styr lnens storlek stiger och rntan p de pengar som inte kan lnas ut blir fr frsta gngen en strre intkt att frhlla sig till. Tillsvidare sparas den fr att senare kunna anvndas till upplning om inte likviditeten skulle rcka nr alla nya sparare vill lna.

I slutet av 1992 sparar medlemmarna nstan 245 miljoner kronor och drygt 150 miljoner av dem r utlnade. I den nyinkpta och renoverade officersvillan p Vasagatan i Skvde arbetar elva fast anstllda samt flera extrainkallade fr att hinna med insttningar och uttag. Likas lyser flitens lampa sent p JAKs informationskontor i Hlsans hus i Stockholm, som har tre anstllda, praktikanter och extrapersonal.

Utt sett r 90talets frsta r framgngsrika fr JAK, men bakom ytan gnisslar det rejlt. Verksamheten r inte rustad fr den snabba tillvxten. Revisorerna efterlyser professionalisering. Den komplicerade organisationen frsvrar insyn och transparens. Specialln ges utanfr gllande regler fr att ka balansen mellan in och utlning. Medan stmman nu har valt in nya medlemmar i styrelse och frdelningsnmnd s drivs den dagliga bankverksamheten i den ekonomiska freningen Toroiden, som huvudsakligen bestr av JAKs pionjrer. Mnnen som levt med JAK s gott som all sin vakna tid de senaste trettio ren kommer p kant med den nya generationen.

1990

Rntan chockhjs till 500procent.

Riksbankens Bengt Dennis hller presskonferens om det ekonomiska lget iseptember 1992.

foto: Leif Engberg/DN/T T

24 grus & guld 3/2015

Den infekterade stmningen kulminerar i en uppslitande konflikt om ett kreditrende. r lntagaren en bedragare eller en medlem som behver anstnd och ytterligare ln fr att f fart affrerna och kunna betala tillbaka sina ln?sikterna gr isr.Nr det uppdagas att en stor summa peng

ar ska betalas ut i strid med styrelsens och frdelningsnmndens vilja blir det en dramatisk kamp om datorerna i Skvde. Utbetalningen stoppas, men brytningen

blir total. JAK Riksfrening tar ver all verksamhet

inklusive personalen frn Toroiden. Fem medlemmar utesluts, bland dem

bde Per Almgren, ke Mobrandt och Henry sling. ret efter ombildas JAK till en ekonomisk

frening vars styrelse fr det vergripande ansvaret fr samtlig verksamhet. Min uppfattning r att veteranerna brann

s mycket fr sin uppfattning att de inte trodde att styrelsen begrep freningens bsta. Drfr mrkade de sina tgrder och gjorde drmed mig och de andra i styrelsen och frdelningsnmnden till sina motstndare bde etiskt och juridiskt, sger Oscar Kjellberg, som nu blir vd.En ny era inleds. Men problemen r inte slut.

Fretagsekonom Stefan Yard vid Lunds universitet rknar frnvaron av sparrnta som en kostnad och kommer fram till att JAKln ofta r en dlig affr. Dessutom rapporterar media om polisanmlningar och kreditfrluster efter konflikten med Toroiden. Oron sprider sig bland medlemmarna. Telefonerna gr varma hos aktiva runt om

i landet. Det blir samtal om att JAKs fasta kostnad r svr att jmfra med rrliga bankrntor, ssom Yard har gjort. Det blir

samtal om att frlusten efter de omstridda krediterna redan vnts i verskott och att en frlikning grs mellan JAK och Toroiden. Men det blir ocks samtal om hur ekono

min i stort borde fungera och varfr man inte vill ha sina pengar i en affrsbank. Vi klarar den hr tiden tack vare att vi

har s mnga vlinformerade och engagerade medlemmar som kan frklara vad JAK str fr och hur JAK fungerar, sger AnnMarie Svensson, som anstllts fr att arbeta med medlemsverksamheten i brjan av 1990talet.

Samtalen fortstter.Fr nu brjar mnga av de nya medlem

marna, som satt in stora summor, att ta ut dem. Sparandet avtar samtidigt som strre krediter har beviljats och frsken att f till ett likviditetssamarbete eller lna upp pengar frn andra banker stter p patrull. Frdelningstalet, som styr hur stora nya ln kan bli, minskar kraftigt.Det blir lnek.I fyra r. r JAK en lotteriverksamhet? undrar Ulf

och Barbro Carlberg i medlemstidningen i brjan av 1995. Deras vnner har ftt lna nr det fanns

mycket pengar i systemet. Frutom grundlnet som alla r berttigade till utifrn sitt frspar ande fr vnnerna ett tillggsln p 19 gnger s mycket. Sjlva har de ocks frsparat, men nr de

lmnar in sin lneanskan har frdelningstalet sjunkit och summan de kan lna rcker inte lngt. Dessutom mste de vnta.Besvikna lmnar de JAK och tar med sig

sina pengar.Och det r det fler som gr.Det gr s lngt att styrelsen frbereder en

avvecklingsplan. Vi nrmade oss grnsen dr det inte skulle

g lngre, men i sista sekunden vnde det, berttar dvarande bankchefen Hans Gefvert.

foto: ke Mobrandt

1991 kps JAKs huvudkontor p Vasagatan i Skvde in och renoveras. Verksamheten r inte

rustad fr tillvxten.

Precis som andra media fljer nyhetsprogrammet Rapport den dramatiska rnteutvecklingen. Ett inslag om JAK anmls till granskningsnmnden av en tittare som tycker att det varit fr okritiskt.

foto: svt


Efter detta aktiveras en ny styrspak i sparlnesystemet: spar pongsfaktorn. Tidigare har en sparad krona under viss tid gett rtt till ett lika stort ln p motsvarande tid. Nu ges i stllet sparpong efter frhllandet mellan in och utlning.

Bankkrisen p 1990-talet ruskar inte bara om i JAK. Den slr hrt mot lokala spar och freningsbanker som har tagit stora risker. Mnga av dem verger nu sina traditionella garformer och gr samman i aktiebolag. JAK ser en ny roll som den goda folkbanken. Sparbankernas misstag var att de glmde

bort styrkan hos den folkliga frankring de en gng vxt sig stora p, skriver dvarande ordfrande Jerker Nordlund i medlemstidningen. I takt med vr tillvxt mste vi kraftigt

strka den lokala verksamheten. Vrt ml mste vara att det i varenda stad eller by ska finnas en JAKavdelning.1993 fattar styrelsen ett strategiskt beslut

om att JAK ska vxa genom ideella insatser lokalt. Organisationen ska inte vinna anhngare genom reklam och ett ftal vl synliga ledare, utan genom att mnniskor talar ekonomi med varandra p hemmaplan. Fr att sttta det lokala arbetet inrttas ngra tjnster centralt som framfr allt ska arbeta med kursverksamhet. Fr att f kalla sig auktoriserat JAKombud ska man ha gtt en studiecirkel om rntefri ekonomi, helgkurs i tre steg och gjort praktik p Skvdekontoret. Genom att arbeta med folkbildning upp

nr vi dubbla syften: strre mjlighet att delta i den demokratiska processen och motivation att vcka intresse fr JAK och sprida idn om rntefri ekonomi, sger AnnMarie Svensson, som blir samordnare fr verksamheten.I slutet av 1994 finns det 70 lokalombud

och 24 lokalavdelningar. Antalet lokalavdelningar har sedan dess legat runt 20 stycken, medan lokalombuden som idag kallas ideella resurspersoner har kat till 825 stycken.

I brjan av 1990-talet tar ocks en diskussion fart om hur demokratin inom JAK ska se ut. Trots den stora medlemstillstrmningen samlar freningens hgsta beslu

tande organ som mest hundra medlemmar. 1994 freslr styrelsen att JAK ska delas in i valkretsar som frbereder stmmofrgorna och vljer ombud till rsstmman. Stmman hller inte med. I debatten pekas

det p hur andra kooperativa rrelser med fullmktigesystem har stelnat med ren. En demokratigrupp tillstts, som tar sig

an frgan med stort engagemang och hsten 1994 lgger fram frslaget sann demokrati. Tanken r att fler ska kunna delta i besluten genom att behandla stmmofrgorna under en lngre tidsperiod d svl inlgg som omrstningar kan ske hemifrn via telefon, dator, post eller fax.Frslaget testas genom att i en rdgivan

de omrstning ta stllning till om det ska genomfras. Av 444 rstande tycker 78 procent att s

ska ske.Men alla r inte vertygade. Demokratigruppen fr stmmans uppdrag

att fortstta sitt arbete och fr in mjligheten att vlja ombud om man vill. Och s lnge man vill. En provstmma som ska vara i 35 r

inleds. Men samtidigt vxer motsttningarna

mellan de som nskar ett fullmktigesystem och de som fresprkar den nya modellen. Det gr s lngt att en konfliktlsare kallas

in. Men samsyn ns inte och systemet med en fysisk rsstmma dr alla medlemmar har en rst fortstter.Frst 2009 terupptas processen som nu

ska g i ml 2016.

1990-talet r ocks ett decennium som prglas av frndrad lagstiftning, vilket resulterar i ett stort gonblick p Valborgsmssoafton 1998. P JAKs huvudkontor i Skvde glittrar

solen i ciderglasen och snittarna r vackert upplagda.

Folkbildning uppnr dubbla syften.

Foto: Anders Litborn

Oscar Kjellberg r JAKs vd 19922003. Drefter r han utvecklingsdirektr och ansvarig fr omvrldsanalys, risk och regelefterlevnad fram till 2009.

Informationsmaterial 1994.

26 grus & guld 3/2015

Klockan 13.00 stoppas datasystemet. Den ekonomiska freningen trder i likvidation. Revisorn frskrar sig om att startkapita

let som krvs finns p plats och kontaktar Finansinspektionen. Strax ligger ett bevis p att JAK nu har registrerats som bank i faxen. Datasystemet startas ter upp. JAK Medlemsbank r i gng och de nu 20 000 medlemmarna kan kalla sig bankgare. Det knns som om vi har klarat en hrd

examen p att vi har organiserat verksamheten s att insttarnas medel r skyddade, och att vi inte riskerar att g omkull, sger vd Oscar Kjellberg till medlemstidningen, som nu heter Rntefri.Redan nr JAK ombildas till ekonomisk

frening 1993 kommer signaler om att det kan bli omjligt att driva sparlneverksamhet utan banktillstnd. Svl EUmedlemskapet som bankkrisen leder till nya regler. Men det drjer tills lget klarnar och under tiden frbereder sig JAK. Ett ftal medlemmar ogillar, men de flesta vill att JAK ska bli bank. Vi sg det inte alls som sjlvklart att vi

skulle f banktillstndet och det lades ned

ett fantastiskt jobb p att f startkapital, regler och rutiner p plats, sger Monjia Manai Sonnius, ordfrande och styrelseledamot under denna tid. Vi ville minimera risken att Finansin

spektionen skulle reagera p ngot och blev vldigt frsiktiga med vad vi sa och gjorde, vilket nog retade en del medlemmar.Nr lagen om medlemsbanker trder

i kraft 1 januari 1996 str det klart att enda alternativet till en anskan om banktillstnd r att dela upp JAK i flera mindre freningar med hgst tusen medlemmar i varje. Tv r senare har finansinspektionen, riksbanksfullmktige och slutligen regeringen godknt anskan. JAK omfattas nu av den statliga

insttningsgarantin och verksamheten str under Finansinspektionens kontroll.

Sverige har nu sin frsta rntefria bank. Men vad r syftet med den? Stadgarnas formuleringar om att bedriva bankverksamhet p rntefri grund och informera om rntefri ekonomi ger ingen strre vgledning. Bilderna frn broschyrerna i JAKs barndom dr rntan r gkungen som trnger ut den offentliga vlfrden eller bojan som fjttrar mnniskan har ersatts av foton p leende familjer och rda stugor. 78 procent av lnen gr till villakp eller husrenoveringar. JAK brjade som en frening med ett

starkt ideologiskt engagemang och en vision om ett annat samhlle. Nr JAK blev strre krvde svngningarna i frdelningssystemet, de interna problemen och den frndrade lagstiftningen stor uppmrksamhet och i media blev JAK synonymt med utlning, sger Monjia Mannai Sonnius.Nr banktillstndet snart r i hamn skriver

hon i medlemstidningen att det nu r hg tid att diskutera hur sparlnesystemet bst ska anvndas fr att skapa det samhlle JAK efterstrvar. Ssom det fungerar nu hjlper vi i huvud

sak privatpersoner att fortare bli skuldfria gare till sina hus och genom eftersparandet f ihop en rejl slant fr konsumtion. Vi kan frsts hoppas att den anvnds miljvnligt men vi har ingen mjlighet att styra detta, skriver hon. Ett arbete med att ta fram ett ideologiskt

program pgr och styrelsen tydliggr JAKs rntfria profil genom att stta ett socialt rttvist och ekologiskt uthlligt samhlle som lngsiktigt ml fr verksamheten.1998 startas en sparpongsfond fr ett

nyekonomiskt tnkande. Den som vill sttta verksamhet som bi

drar till lngsiktig hushllning med resurser utan att verutnyttja mnniskor och milj kan spara till frmn fr fonden och den som vill lna till sdana verksamheter kan anska om pongln. Pongen terbetalas sedan med ett lngre innestende efterspar.Frst ut r ett ekokaf och ett vindkraft

verk. Senare inrttas ven sparpongsfonder fr kvinnor och solenergi. Dessa upphr nr sparpongssystemet grs om 2003.

JAK har klarat en hrdexamen.

19932000 heter JAKs medlemstidning Rntefri. Sedan byter den namn till Grus & Guld.


Lokalt och globaltDen tidigare bankchefen och styrelseledamoten Hans Gefvert fr tanken om riktat sparande lngre n till sparpongsfonder. Precis som affrsbankerna har byggt upp olika industrisfrer omkring sig vill han att JAK ska bli navet i ett syskonskap av fretag och organisationer fr milj, fred, solidaritet och lokal utveckling. Mot sedvanlig kreditprvning ska dessa kunna lna rntefritt utan motsvarande sparprestation. Sparandet ska de i stllet vrva sina anhngare att gra. Insttningsgarantin gr att spararna r

skra p att pengarna inte frsvinner. Samtidigt fr de en avkastning som r lngt mycket bttre n ngra kronors rnta: att kunna ka frbi bra verksamhet och veta att den kommit till med hjlp av deras pengar, sger han, och ser en utvecklingsbank framfr sig som en del av JAK.Samtidigt har 1990talets ekonomiska

globalisering gjort att det finansiella kapitalet fldar snabbare ver grnserna t det hll dr det ger snabbast avkastning. Projekt som inte r kortsiktigt lnsamma fr allt svrare att hitta finansiering, speciellt p landsbyg

den. JAK gr med i Folkrrelserdet Hela Sverige ska leva och ser en uppgift i att strka lokala ekonomier.Nr s idn om utvecklingsbanken sjstts

2000 r det under namnet bygdebank. Ett ekologiskt slakteri i Bohusln blir

pilotprojekt.Senare dps idn om till stdsparprojekt

och attraherar ven tre kommuner.

Kring millennieskiftet stts ocks JAKs syn p rnta fr frsta gngen p allvar under luppen. Idag sparar folk mer i fonder n p spar

konton, men pengarna investeras inte dr de bor, sger vd Oscar Kjellberg till Rntefri r 2000.

2000

JAK vill strka lokala ekonomier.

Under 2000talet uppmrksammar JAK att lokala ekonomier i svl Nord som Syd utarmas. Bygdebanken lanseras i Sverige, och den indiska byn Pakkam fr std till ett lokalt sparlnesystem.

Foto: Charlot te von Friedrichs

Foto: sa Furuhagen Vestergren

28 grus & guld 3/2015

I lngden kan inte samhllet bygga p lngvga transporter i samma utstrckning som idag. Investeringarna mste brja styras om till produktion som baserar sig p lokala resurser.Ett frslag p bygdefonder dr spararna

ska vara med och dela p vinst och frlust tas fram. Men att JAK ska brja arbeta med riskkapi

tal r lngt ifrn sjlvklart. Sedan organisationens barndom har rnte

kritiken gllt alla inkomster av kapital inte bara bankrnta. Rnta r alla inkomster och utgifter som grundar sig p gande, av till exempel aktier eller pengar, i stllet fr p utfrt arbete kan man till exempel lsa i en folder frn 1994.

Att jobba med en rntedefinition som inte medger ngon ersttning om man riskerar det man arbetat ihop gr det svrt att finansiera omstllningen till ett uthlligt samhlle, skriver Oscar Kjellberg i medlemstidningen, och introducerar samma rntedefinition som islamska banker har: Nr en kapitalgare tar rnta r det att

missbruka ett vertag, eftersom den som lnar inte har en garanterad avkastning. Det rttfrdiga sttet r i stllet att i frvg avtala hur vinst och frlust ska frdelas.Han fr genast mothugg. Vinsten som ska delas mste alltid beta

las av ngon. S fort man tar in ven konsumenterna och samhllet i berkningen s ser man att alla lnekostnader utver de faktiska administrationskostnaderna r oskliga, menar en insndarskribent.Ngra bygdefonder blir det inte.

Den ekonomiska globaliseringen drabbar inte bara lokala ekonomier i Sverige. ver hela vrlden protesterar mnniskor mot att fackliga, sociala, demokratiska, etiska och ekologiska hnsyn sidostts nr marknader avregleras och skuldsatta lnder tvingas privatisera.

Efter Vrldshandelsorganisationen, WTOs mte i Seattle strax innan millennieskiftet tar den globala rttviserrelsen plats p scen.JAK ser sig som en del. Nr fretag vxer och brsnoteras fr

ndras de frn att vara ett stt att frsrja sig till att bli vrdepapper som konkurrerar med andra vrdepapper p kapitalmarknaden. Och dr r det tufft. Drfr fr vi ett minskande antal fretag som gr sin verksamhet global och stter den fria konkurrensen ur spel. Genom sitt samlade inflytande fr de nationerna att inrtta vrlden efter sina nskningar. I Syd ser mnga producenter hur priser

na p deras varor sjunker till bottenniver. Smbnderna i den indiska byn Pakkam, som kommer i kontakt med JAK, r bara ett exempel. De tvingas lna hga belopp till utsde, och nr de inte kan slja skrden slr skuldfllan igen. Fr att ta sig ur beroendet av lnehajar vill de i stllet satsa p sjlvfrsrjande ekologiskt jordbruk. JAK avstter 250 000 kronor fr att starta

ett rntefritt sparlnesystem i Pakkam sedan stmman beslutat att rnteinkomsterna frn verlikviden (det vill sga de sparpengar som inte r utlnade till andra medlemmar) ska g till projekt i Syd. Det r dock enda gngen JAK ger ett ekonomiskt bidrag fr att sprida sin id utomlands. Nr en irlndsk organisation lite senare ber

om hjlp att starta en JAKfilial blir beslutet att arbetet i Sverige mste prioriteras nr man har begrnsade resurser.Drren fr studiebesk str dock ppen.P den knackar intresserade frn alla

kontinenter, och ngra r senare beslutar stmman att JAK ska avstta mer resurser fr internationellt arbete. Mellan 20092014 finns drfr en kvartstjnst fr detta.

P kontoret i Skvde jobbar personalen i brjan av 2000talet fr fullt med att gra JAKs banktjnster enklare och fler. Sparandet kar och det finns mer pengar att lna ut.1998 infrs blancolnen, fr att ven med

lemmar som saknar skerhet ska kunna lna. 2003 grs flera frndringar av sparlne

systemet. Frdelningstalet, det obligatoriska frsparandet och kravet p sex mnaders medlemskap fr att f lna avskaffas. Motstndare menar att eftertanken och hushl

JAK r del i globala rttviserrelsen.


JAKs frsta bankchef Hans Gefvert, utarbetar bland annat ett frslag om stdsparande.


landet infr en investering gr om intet nr spara frst, lna sedan inte lngre gller. Fresprkarna ser det som en rttvisefrga att ven den som inte kan spara innan fr lna.Kring millennieskiftet sjstts ocks det s

kallade helbanksprojektet. Medlemmarna ska inte lngre bara spara och lna. De ska kunna f in sina lner (vilket inte varit mjligt sedan 1980talet) betala sina rkningar via internet och ta ut kontanter med kort. Det handlar om att skapa en modern rntefri bank som r s anvndbar att medlemmarna helt kan verge de vanliga bankerna. Om vi lter bli att utveckla bankverksam

heten riskerar vi att s smningom bara tala om rttvisa, men inte tillmpa den i handling, skriver ordfrande Kre Olsson i Grus & Guld 2004. Strategin om helbank antas av styrelsen

redan 1998, men det drjer ett tag innan en plan presenteras med mlet att JAK ska vara helbank 2005. Tidsplanen kommer dock att revideras mnga gnger. Det r en kostnadskrvande process

och de investeringar som ska gras mste tas i den takt som ekonomin tillter, sger StenInge Kedbck, som 2003 erstter Oscar Kjellberg p vdstolen.

Oscar Kjellberg fr nu i stllet en nyinrttad tjnst som utvecklingsdirektr. En av frgorna p hans bord blir hur JAK

ska kunna tillfredstlla medlemmarnas behov av ett lngsiktigt sparande till pension en.En som har det behovet r Birgitta Rhen

berg frn JAK JrnaSdertlje. I medlemstidningen berttar hon att det

varken knns tryggt eller etiskt riktigt att

hennes pensionspengar placeras p finansmarknaden. I stllet vill hon ha ett lngsiktigt sparande i reella tillgngar som p lderns hst garanterar henne bostad, mat och social gemenskap. Ingen lyx, men det grundlggande.Hon r inte ensam.Under tre r i mitten av 2000talet samlas

mnga medlemmar p tankesmedjor runt om i landet fr att diskutera hur ett pensionssparande i JAKs regi skulle kunna se ut. Det r absurt att vra pensionspengar

placeras i det globala kasinot, som bde undergrver de lokala ekonomierna och ekosystemet. Risken r dessutom att dessa placeringar minskar i vrde, eftersom de ingr i ett ohllbart ekonomiskt system som

blsts upp av den hittills billiga tillgngen p olja, sger Oscar Kjellberg, som leder smedjorna. Dessutom behver omstllningen finan

sieras, och i en osker tid kan det vara svrt att hitta de skerheter som krvs fr ln. 2007 resulterar smedjornas arbete i ett

frslag om att ge JAK ytterligare ett ben att st p. Genom srskilda investeringskonton ska medlemmar kunna styra sitt sparande till verksamheter de vill bli delaktiga i. Gr verksamheten bra fr de vara med och dela p verskottet i form av pengar eller i form

Foto: JAK

Nya banktjnster utvecklas.

Foto: Hans Mnsson

StenInge Kedbck, bankchef och vd p JAK 19962005, arbetar bland annat med helbanksprojektet.

I brjan av 2000talet arbetar personalen p JAKs huvudkontor fr fullt med att gra banktjnsterna enklare och fler.

30 grus & guld 3/2015

av nyttigheter. Gr det dligt frlorar de. Diskussionen om JAKs rntedefinition

vcks nu ter till liv.sikterna gr isr. Styrelsen tar sjlv hand om frgan och

tjnsten som utvecklingsdirektr avskaffas. Om jag ger dig pengar s du kan odla

mortter. Varfr ska d jag sedan f mortter inte alla de andra som inte hade ngra pengar att ge dig? frgar medlemschef AnnMarie Svensson p ett hstseminarium tillgnad frgan 2009. Ansvar och solidaritet finns inte med

nr man talar om rnta. Men om man tar ansvar fr en verksamhet och samtidigt en risk r det en annan sak. Jag r emot spekulation, men fr ekonomiskt ansvarstagande med moral, sger Anders Kuoru p samma seminarium.S smningom kommer styrelsen fram till

att verksamheten inte ryms inom JAK och ngra r senare resulterar processen i JAKs frsta rntedefinition. Ett helt nytt avsnitt om etisk ekonomi skrivs ven in i reglementet. Dr kan man nu lsa att JAK enbart stdjer delad vinst och frlust i verksamheter om man har ett nra och aktivt gande, det vill sga om man r med och arbetar i projektet. Annars betraktas det som att tjna pengar p pengar.

Men det str ocks att JAK kan samarbeta med nrbeslktad verksamhet om den utgr bttre alternativ i frhllande till vrig omvrld.

Svl prioriteringen av helbanksprojektet, omorganisationen i ledningen och styrelsens hantering av iderna om ett bo och pensionssparande vcker kritik. Jag ser en utveckling dr bankverksam

heten tar ver hela freningen, varnar styrelseledamoten och tidigare bankchefen Hans Gefvert i Grus & Guld.

Han menar att kostnaderna fr helbanksprojektet snper alla andra utvecklingsmjligheter i sin linda och att JAK inte klarar att hnga med i storbankernas stndiga utveckling av nya produkter. I stllet vill han frdla det han ser som unikt med medlemsbanken: mjligheten att hjlpa fattiga mnniskor ver hela vrlden till ekonomisk frigrelse och att rikta sparpengar till en hllbar samhllsutveckling. Det hrs ven kritik mot att JAK inte hrs

mer i media. Vi borde debattera rntan p ett medvetet

strategiskt stt p riksplanet, skriver Petra Modee i medlemstidningen och vill se mer central kommunikation.Ordfrande Kre Olsson dremot, menar

att JAK mste strka sig sjlvt fr att kunna vara ett levande exempel p att det gr att lsa sparande och ln p ett rttvist stt utan rnta. Konsolidering r nyckelord: Banken mste g med plus fr att strka det egna kapitalet. Och idn sprids bst genom folkbildning och samtal medlemmar emellan, menar han.P stmman 2008 lanserar en grupp oppo

sitionella ett alternativt styrelsefrslag.De fr inte std av stmman. Men p ett stt pverkar de nd hndelse

utvecklingen: En tredje ordfrandekandidat kliver fram, med argumentet att hon str svl fr frnyelse som styrelseerfarenhet och sittande ordfrande Kre Olsson avsger sig uppdraget till frmn fr 37 r yngre KarinMalin Ekstrm.

Nya ledningen fr en tuff start nr ngra stora sparare tar ut sina pengar samtidigt. Fr frsta gngen efter krisen p 1990talet fr JAK bromsa utlningen genom att snka den medlemsdel som alla nu kan anska om att f lna, utan att ha sparat innan. Men likviditeten stiger snart, och andra

utmaningar str fr drren.15 september 2008 gr Lehman Brothers,

en av vrldens strsta investmentbanker, i konkurs. Finanskrisen sprider sig ver vrlden. JAKs omvrldsanalytiker varnar fr en fas

med krympande ekonomi, deflation och nollrnta och beskriver hur kat sparande och minskad utlning r typiskt fr sdana tider.

JAKs rntesyn stts under luppen.

foto: karin backstrmFoto: Hans M

nsson

KarinMalin Ekstrm r ordfrande i JAK Medlemsbank 20082010.

Kre Olsson r JAKs ordfrande 1992, samt 20022007.


Smre ekonomiI JAKs unga r r rntelget i samhllet hgt. Det r ltt att relatera till viljan att frigra mnniskan frn rntans kostnader.I JAKs medellder krvs en mer komplice

rad argumentation. Rntelget har gtt ned. Sparandet kar, utlningen minskar. Och med vikande utlning, sjunker JAKs intkter. Dessutom betyder lgre rnta mindre avkastning p sparpengar som inte r utlnade. 2010 beslutar styrelsen att verksamheten

inte fr vara beroende av rnteintkter. De fr endast anvndas fr att strka bankens egna kapital, som efter nya bokfringsregler 2008 har minskat. Osthyveln tas fram. JAK sparar 2 miljoner i verksamheten.

Men samtidigt som rntelget stller till problem fr den egna verksamheten blir systemfelen i ekonomin som JAK uppmrksammat nda sedan 1965 allt tydligare. Fler protesterar mot spekulation, omfrdelning och ohllbar skuldsttning. Fler ifrgastter stndig ekonomisk tillvxt. Fler funderar ven ver hur pengar skapas vilket blir en nygammal frga p JAKs agenda.Intresset fr att diskutera alternativ r

stort. I finanskrisens spr slr deltagarantalet p JAKs kurser rekord. Kontakter knyts med JAKliknande initiativ i flera krisdrabbade europeiska lnder. Medlemsantalet kar dock fortfarande bara lngsamt. Och ngra strre avtryck i det offentliga samtalet gr inte medlemsbanken.Till skillnad frn tidigare finns det nu en

uttalad vilja att ndra p detta. Styrelsen byter strategi. Rnteintkterna anvnds lite till fr att satsa p IT och kommunikation. Med effektiva interna system kan vi n

ut till fler med vad vi har att erbjuda. P s vis kan vi bli fler som delar p kostnaderna, sger Lotta Friberg som nu r ordfrande.En ny vd, som ska kunna agera mer

uttriktat, rekryteras ocks.

Ytterligare en fljd av finanskrisen blir dock nya direktiv och frordningar. Vi har haft en explosion av nya regler

de senaste tv ren. Det r komplicerat att bedriva bankverksamhet. Det krver en vxande del av resurserna och kommer fortstta att gra det, sger medlemsrevisor Johan Thelander p stmman 2015.Trots att nya lneformer har lanserats

rcker inte intkterna till allt, och 2015 stts all central id och medlemsverksamhet p sparlga.

JAK-idn uppstod i Danmark under depressionen p 1930talet. JAK i Sverige tog fart under bankkrisen p 1990talet. Idag varnar mnga fr bubblor och frdju

pad ekonomisk kris. Vi har en kortsiktig ekonomi som inte

r hllbar. Att JAK str fr en annan modell blir tydligare i kristider och vi behver vara frberedda fr att kunna ta med fler i vr praktiska verksamhet, sger styrelseledamot Uffe Madsen.Ordfrande Lotta Friberg ser nu ett antal

r framfr sig d regelefterlevnad och helbanksprojekt mste prioriteras. Vi kan inte gra allt, och nr vi brinner

fr att frndra vrlden fr vi inte glmma att vi nd r nstan 40 000 medlemmar som talar om rntefrihet och vcker tankar om ett annat stt att se p ekonomi.

2010Foto: Karin Backstrm

foto: Andrew Kelly/EPA /T T

Lotta Friberg r ordfrande i JAK Medlemsbank sedan 2011.

I finanskrisens spr protesterar bland annat Occupy Wall Street mot att vanligt folk fr betala fr misstagen i finanssektorn. JAK mrker ett kat intresse. Sparande och medlemsantal kar, men samtidigt minskar utlning och intkter.

Kllorjak Danmark: Bogen om J.A.K, J.A.K en bevgelse i og med tiden.JAK Sverige: Medlemstidningar 19702015 , rsberttelser, informationsmaterial, intervjuer, pressklipp, intervju med ke Mobrant av Georgio Simonetti (Youtube).

32 grus & guld 3/2015


Missionr fr rttvis ekonomiHon blev aldrig den missionr hon ville bli som barn. Men hon har spridit ider om rttvis ekonomi runt hela vrlden.

Efter femtio r med JAK r Eva Stenius stolt, men lngt ifrn njd.

TEXT Karin Backstrm Foto Niklas Bjrling

ka vi frndra det ekonomiska systemet s rcker det inte att skapa en rntefri nischbank i Sverige. Vi mste samarbeta med mnniskor som delar vra vrderingar ver hela vrlden, sger Eva Stenius.

Lidandet, nden och klimathotet r en utmaning fr oss att gra mer.De flesta som varit p ngot JAKevene

mang har trffat henne. Eva Stenius r den medlem som varit aktiv i JAK allra lngst nrmare bestmt under s gott som hela

organisationens historia. Hon har bde arbetat ideellt, varit frtroendevald och anstlld. Och trots sin milda och vnliga framtoning har hon aldrig varit rdd fr att sga vad hon tycker. Det r bra att vi har kunnat bygga upp

en alternativ bank, men om det stannar dr r det frustrerande. Rntekritiken handlar ju inte bara om bankrnta, utan om att den som redan har inte ska kunna berika sig och f makt p bekostnad av den som inte har. Det borde vi tala mycket mer om nu nr bankrntan r lg.

De flesta som varit p ett JAKevenemang har trffat Eva Stenius. Hon r den medlem som varit aktiv lngst.

34 grus & guld 3/2015

Hsten 1965 mitt under brinnande Vietnamkrig hade hon just brjat studera sociologi i Lund. En stor del av fritiden gick till engagemanget i fredspolitiska freningen Pax, dr hon var ordfrande. Speciellt intresserad av ekonomi var hon dremot inte. Men en frelsning med direktren i den danska JAKbanken, Halfdan Kristiansen frndrade detta. Jag insg att vinstjakten ligger bakom

svl krig som frtryck. USA slog vakt om

sina ekonomiska intressen i Vietnam. Och en massa hyggliga aktiegare frvntade sig utdelning p sina aktier, som bland annat fanns i krigsindustrin.I tankarna bakom JAK hittade Eva de icke

vldsmetoder fr att frndra vrlden som hon skte. Hon tnkte att bara mnniskor frstr konsekvenserna av det ekonomiska systemets omfrdelning, s kommer de inte lngre strva efter strsta mjliga frrntning av sina pengar. I stllet kommer de

Det var engagemanget fr fred som frde Eva till JAK 1965. Sedan dess har hon blivit inbjuden av vnner instan tjugo lnder fr att sprida tanken om en rntefri ekonomi.


vilja lna ut dem rntefritt fr att mjliggra nyttigheter och tcka mnskliga behov. I JAK ville vi skapa en alternativ solida

risk finansmarknad som, i takt med att fler gick med, skulle dra undan pengar frn den vanliga giriga marknaden, berttar hon.Att hon fick med sin d nyblivne make, Per

Almgren, ser hon som sin strsta insats fr JAK. Och ven om ktenskapet snart tog slut nr han blev drivande i gruppen som sktte och utvecklade JAK parallellt med heltidsjobb

och smbarnsr, s fortsatte de att arbeta fr den rntefria idn tillsammans.

Kanske grundlades Eva Stenius engagemang fr fred och rttvisa redan nr hon fddes rakt in i brinnande krig 1940. Pappa sjkaptenen hade tidigt frsttt vad Hitler gick fr och gjort sig osams med flera hemma p den sknska landsbygden. Han seglade fr den brittiska handelsflottan och fick ett varningsbrev med officiella tyska stmplar. Evas mamma tog med sig sin d tv r

gamla dotter till England, undan en befarad invasion ven av Sverige.Eva minns inte mer av kriget n att fnst

ren kunde ramla ur, men minnet av den gldje som freden framkallade r tydligt. Alla skrattade och dansade och familjen tervnde hem. Evas vrld fortsatte dock att strcka sig

lngre n till nationsgrnserna. Pappa tog med henne p resor och mamma hade ofta missionrer hemma som visade bilder och berttade. Lilla Eva ville ocks bli missionr nr hon blev stor.Att alla r brder och systrar och att man

ska hjlpa sina medmnniskor var sjlvklart hemma och Eva bde sg, frstod och strde sig tidigt p att alla inte hade det lika bra som hon.

Eva Stenius talar lgmlt och engagerat, tappar en trd och plockar upp den eller en ny samtidigt som hon stller fram te och ost i glasverandan p huset p Mrk

Vi mste gra en mycket djupare analys av rntans roll.

36 grus & guld 3/2015

utanfr Jrna. Bland pelargonierna p fnster brdan str dockor frn olika lnder. Eva blev aldrig missionr. Hon blev inte JAKs internationellt ansvariga heller. Men nd r hon den som har spridit JAKs ider mest utomlands, nrmare bestmt till ett 20tal lnder, p samtliga kontinenter. Konferenser, mten, mssor och tvframtrdanden har sttt p agendan. Det som framfr allt uppskattas r att vi

kombinerar vra ider med ett konkret exempel som visar att en rttvis finansieringsverksamhet r mjlig, sger hon. Hr hemma ses vi ofta som en liten

kuriositet, men utomlands tas JAK emot som en stor nyhet.

Nr Eva Stenius gick med i JAK 1965 sgs det rntefria sparlnesamarbetet bara som frsta steget i en folkrrelse fr att avskaffa kapitalismen och den hller sig ju lngt ifrn inom Sveriges grnser. Nu nskar hon att JAK, fyllda 50, ska bli bttre p att knyta kontakter och bygga allianser. Bde hr hemma och internationellt. Titta bara p hur demokratin i Grekland

hotas nr ekonomiska intressen fr bestmma hur landet ska styras, sger Eva. Det handlar inte om att ngra speciella

personer eller grupper gr fel utan om hur sjlva systemet r uppbyggt.

Fr att JAK ska kunna bidra till ett strre nytnkande menar hon att medlemsbanken mste satsa p mer kunskap. Vi mste gra en djupare analys av

rntan och sambanden mellan ekonomi och ekologi. Dr tycker jag inte att vr kursverksamhet har ntt tillrckligt lngt, sger hon.Vidareutbildning och frdjupningskurser

har ofta efterlysts inom JAK, men idag r all central id och medlemsverksamhet satt p sparlga av ekonomiska skl.

Vi binder upp en stor del av vra resurser till bankverksamheten och styrelseledamterna absorberas av de krav som en bank mste uppfylla. P s stt r inte vr organisation idealisk lngre, sger Eva Stenius. Men det handlar ocks om hur vi an

vnder de resurser som nd finns. Och det behvs fortfarande vldigt mycket ideellt arbete om vi ska komma vidare. Dr ser jag med stort hopp p lokalavdelningarna och den yngre generationen.

Efter femtio r med JAK r Eva Stenius stolt, men lngt ifrn njd. Jmfrt med vad jag frestllde mig nr

vi brjade s har vi inte kommit lngt. Men vi har stt frn till ett ifrgasttande av den rdande ekonomiska modellen och visat att en finansieringsverksamhet som bygger p samarbete, inte exploatering, r mjlig. Det kan komma en brytningspunkt dr det pltsligt hnder mycket p en gng och d tror jag vi har varit med och frberett fr en mer solidarisk ekonomi. Jag r tacksam fr att jag har ftt vara

med i det arbetet.

Utomlands tas JAK emot som en stor nyhet.

Eva Stenius beskriver JAKs frsta tid som eldsjlsfasen. Drefter fljer entreprenrsfasen, organisationsfasen och administrationsfasen. Nu tror hon p en ny eldsjlsfas.

NamnEva Stenius

lder75 r

ortMrk

aktuell somAktiv medlem i JAK sedan 1965, anstlld fr att jobba med JAKs kursverksamhet 19912005, fr nrvarande ledamot i valberedningen.

37grus & guld 3/2015 3737

38 grus & guld 3/2015

tips

Gillar du trta? Gillar du vrlden? Vill du dessutom m bra? D r den hr klimatvnliga och resurseffektiva trtan med ssongens bsta rvaror ngot att baka till JAKs 50-rsdag.

Det goda vi ter kan vara lite bttre fr bde oss och vr omvrld. JAKtrtan skapade vi drfr med fljande utgngspunkter:

Utg frn ssongens nrproducerade rvaror. I september r bde nypon och hjortron som bst i vr del av vrlden. Vi avstr frn ananas och kiwi och utforskar vad som vxer hr just nu.

Vlj en hllbar mngd mejeriprodukter. I vrt recept r trtbotten helt vegansk fr att minska klimatpverkan. Sedan vill vi grna fortstta njuta av ppna, artrika marker och en hllbar mjlkproduktion i vrt nromrde, s drfr valde vi att toppa trtan med ekologisk grdde.

Vlj ekologiskt. Nr vi bakar anvnder vi ekologiska rvaror, fr klimatets, djurens, producenternas och vr egen skull. Extra

viktigt r det nr det gller saker som mste importeras, som mandlar.

Slng inte maten. Om nu bnspad fungerar lika bra som gg att baka p, ska vi d sklja bort det? Sjlvklart inte! Vi sparar p resurserna och minskar svinnet s gott vi kan.

Trtan innehller ocks en nyttig hemlighet, bnorna. Vi gillar att bjuda p godsaker som gr matgsterna gott. I det hr fallet hjlper bnorna till att sakta ner kolhydraterna, ger fibrer och dessutom fullvrdigt protein, d de kombineras med spannml. Ingen blodsockerblues utan mer ork och nring.

Och till sist: Sknheten. Vackra saker r ofta goda. Med inspiration frn bde guld och grus blev vr trta ett riktigt konstverk. Baka klokt, vackert och gott!

Recept, text och foto:Louise Dahl och Ann Sellbrink/ Klimatmat

Fira JAK

Ls mer:

Mer om hllbara mat-vanor, fler recept och praktiska klimatpyra-mider som pminner om vilka rvaror som r i ssong just nu hittar du bland annat p www.klimatmat.se

med trta!


Guldtrta med nyponcurd och rostad mandel

1.Botten1 tetra 380 g stora vita bnor (spara spadet!)2 dl riven squash3 msk kokosolja (rapsolja gr ocks bra)2 dl socker3 dl vetemjl1 msk bakpulver1 tsk kta vaniljpulver

Mosa bnorna, antingen med en potatisstomp eller i en matberedare. Blanda drefter alla de vriga ingredienserna.

Vispa sedan bnspadet (cirka 11,5dl) med ngra droppar citron, ppelcidervinger eller annan syra. Anvnd en elvisp. P ngra minuter har du marngskum. Syran gr att skummet blir hrt lttare.

Vnd ner skummet i smeten och grdda i en 23 cm springform eller tv stycken 15 cm stora i 175 grader cirka 40 minuter eller tills kakan r torr (kolla med en sticka).

2.Nyponcurd2 msk nyponskalmjl2 gg2 dl socker2 msk smr1 citron, pressad saft

Blanda nyponskalmjl, citronsaft och 1 dl socker i en kastrull. Lt sjuda tills sockret sml

Grus & Guld nr 3 2015

Documents

Transcript of Grus & Guld nr 3 2015