Grus & Culd nr 2 2015

GuldGruspris: 59 kr

Tidning om rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

nr 2 · 2015

grus & guld · nr 2 2015 · Tidning o

m rättvis eko

nom

i

Strejk mot ojusta skulder

sparbeslut kritiseras

Odlar för grannarna

Nyttogården ger mer än mat

minusränta · buen vivir · jak i el salvador · fritidsbankiren

han utmanar pengarna

i samarbete med

Nyhet! Försäkringar för JAK-medlemmar

Nu kan alla medlemmar i JAK teckna Bra Miljövalsmärkta försäkringar för bland annat bil och boende hos WaterCircles Försäkring.

www.watercircles.se/jak>

WaterCircles försäkringar för bil villa och fri dshus är miljömärkta med Natursk ddsföreningens Bra Miljöval vilket innebär a de fungerar recis som andra försäkringar men a de är mindre skadliga för miljön.

om medlem i JAK f r du alla WaterCircles miljösmarta försäkringarar ll e förm nligt ris. ch s klart e bra försäkringssk dd och en sch sst service. am digt som du gör en bra grej för miljön utan a ens behöva tänka det. ite smartare helt enkelt

grus & guld · 2/2015

Innehåll JAK-besparingar väcker debatt Misstroende tas upp på stämman. · 28

Pengar till systemkritisk finansforskning30 miljoner avsatta för nytt reforminriktat forskningsprogram. · 12

Buen Vivir ger avtryckUrfolkens filosofi påverkar debatten i Latinamerika. · 13

Strejk mot ojusta skulderStudenter vägrar betala i USA. · 9

dessutom:omvärldVad betyder minusränta för JAK? · 9

kulturMark Boyle utmanar pengar i manifest för ickemonetära relationer. · 32

På gång i JAKNy demokratimodell testas på stämman. · 27

InspiratörDavid Mathiasson – en annorlunda bankir som sätter aktiv fritid främst. · 6

opinionFöretag utan vinstutdelning är modellen, menar Donnie Maclurcan och Jen Hinton. · 38

KrönikaAlexandra Pascalidou om ljusglimtar i det grekiska mörkret. · 51

Lennart Liedén fixade solel med JAKs miljölån.

grus & guld · 2/2015

30Nyttogården ger mer än matAndelsjordbruk ger avkastning i god miljö och gemenskap. · 14

Räntefritt i El SalvadorCarlota Rivera sprider JAK-idén i Centralamerika. · 26

24TIPS: Gör en ”Lea” Ta makten över de lokala resurserna med en lokalekonomisk analys. i samarbete med

Nyhet! Försäkringar för JAK-medlemmar

Nu kan alla medlemmar i JAK teckna Bra Miljövalsmärkta försäkringar för bland annat bil och boende hos WaterCircles Försäkring.

www.watercircles.se/jak>

WaterCircles försäkringar för bil, villa och fritidshus är miljömärkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval, vilket innebär att de fungerar precis som andra försäkringar, men att de är mindre skadliga för miljön.

Som medlem i JAK får du alla WaterCircles miljösmarta försäkringarar till ett förmånligt pris. Och så klart ett bra försäkringsskydd och en schysst service. Samtidigt som du gör en bra grej för miljön - utan att ens behöva tänka på det. Lite smartare helt enkelt!

Foto: Niklas BjörlingFoto: Niklas Björling

Foto: Alexander Sivertsen

Illustration: Magnus Frederiksen

4 grus & guld · 2/20154 grus & guld · 2/2015

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems-avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter.

Postadress:Grus & GuldJAK MedlemsbankBox 216541 25 Skövde

Digitalt:www.grusoguld.sefacebook.com/grusoguld

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin BackströmMejl: [email protected] Telefon: 08-641 01 48

Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: [email protected]: 08-410 357 00

Annonser: Louise ClausenMejl: [email protected]: 0500-46 45 23

Prenumerationer: Carina DanlingMejl: [email protected]: 0500-46 45 11Årsprenumeration: 230 kronorLösnummer: 59 kronor

Tryck: V-tab, VimmerbyUpplaga: ca 30 000 ex

Omslag: Niklas Markie driver Nyttogården utanför Sollefteå.Foto: Niklas Björling

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions-bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Postadress:JAK MedlemsbankBox 216541 25 SkövdeBesöksadress: Vasagatan 14

Anika Agebjörn är journalist med fokus på global rättvisa, miljö- och klimatfrågor. Just nu arbetar hon med en bok om urfolkens Buen Vivir. JAK har hon varit med i länge – både som sparare, låntagare och före läsare. I det här numret ger hon ett latinamerikanskt perspektiv på diskussionen om hållbar ekonomi.

Micke Hanåshar bland annat varit redaktör för en djur-skyddstidning. Nu frilansar han samtidigt som han ställer om sitt liv till att bli mer hållbart, genom att bygga ett litet ekologiskt hus på hjul. Flera JAK-skolor har gett inspiration. I det här numret skriver han om aktivisten Mark Boyle och hans syn på pengar.

Donnie Maclurcanär en av grundarna av Post Growth Institute, ett nätverk som verkar för ett gott liv bortom kravet på ständig ekonomisk tillväxt. Efter att ha träffat flera JAKare har denna australiensiska föreläsare, författare och universitetslärare stor kunskap om medlemsbanken, och entusiasm för modellen. I detta nummer skriver han och Jen Hinton om möjligheterna med icke vinstdrivande företag.

DänpflfmI

Niklas Björlingär frilansfotografen som drivs av viljan att synliggöra allas lika värde, oavsett vilket upp-drag det gäller. Intresset för andra sätt att leva har fört honom till otaliga platser, men när han är ledig är det lantstället i Roslagen som gäller. I detta nummer berättar hans bilder om Nytto-gården och solceller.

Medarbetarei detta nummer

fo

to

: Ev

a G

ra

nb

ec

k

fo

to

: St

efa

nie S

ta

mF

ot

o: C

le

me

nt

Mo

rin

fot

o: P

os

t G

ro

wt

h In

st

itu

te

E-post: [email protected]: 0500-46 45 00

Digitalt: www.jak.sefacebook.com/jakmedlemsbank

5grus & guld · 2/20154 grus & guld · 2/2015

Ibland blir jag bara så trött på det. Allt tal om långkok, surdegsbröd, närodlade grönsaker… Vissa dagar känns mattrenden mest som en statusmarkör för de som orkar, hinner eller har råd.

Andra dagar ser jag längre. När mattren-den är som bäst innebär den utbrytnings-försök ur ett ekonomiskt system som för länge sedan kopplat loss från våra grund-läggande behov, och låst in oss i beteenden som skadar såväl oss som jorden. På allt fler håll läggs små små pusselbitar för en mer överblickbar, påverkbar och hållbar ekonomi bortom spekulation och vinst-maximering. Ofta är utgångspunkten just näringsrik, god och juste producerad mat.

När Grus & Guld skrev om Community Supported Agriculture (lokalt stödda jordbruk) 2011, fanns det bara ett exempel i Sverige. Idag använder minst tio gårdar modellen på olika sätt. Nyttogården, som ni läser om på sidan 14, är ett exempel.

Och även om initiativ såsom andelsjord-bruk, gemensamodlingar eller bondemark-nader är lokala, så är de samtidigt del i en internationell rörelse. Över hela världen kämpar människor för möjligheter att bru-ka jorden och producera maten i samklang med naturen och närsamhället. I Latiname-rika är det en del i konceptet Buen Vivir. Denna urbefolkningarnas filosofi, som fått entrébiljett i den ekonomiska debatten, läser ni om på sidan 13.

På näst sista sidan skriver Alexandra Pascalidou om hur ekonomismens tum-skruvar mot det grekiska folket har fått nya lösningar att spira. Även där spelar den livsviktiga maten en roll.

Alexandra Pascalidou återvände nyligen till media på en våg av stöd efter tappad ork på grund av hat och hot. Ska vi hitta lösningar på de problem vi står inför är det avgörande att värna det sakliga, källkritiska samtalet med omsorg om allas lika värde.

I JAK visar en nyligen genomförd med-lemsenkät att just öppenhet och respekt för olika åsikter är av stor betydelse för nöjdheten med banken. En bra grund att stå på inför kommande stämma. Hoppas vi ses där!

Karin Backström, Redaktör [email protected]

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlemsavgiften för JAKmedlemmar, men vänder sig även till prenumeranter.

Postadress:Grus & GuldJAK MedlemsbankBox 216541 25 Skövde

Digitalt:www.grusoguld.sefacebook.com/grusoguld

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin BackströmMejl: [email protected] Telefon: 08-641 01 48

Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: [email protected]: 08-410 357 00

Annonser: Louise ClausenMejl: [email protected]: 0500-46 45 23

Prenumerationer: Carina DanlingMejl: [email protected]: 0500-46 45 11Årsprenumeration: 230 kronorLösnummer: 59 kronor

Tryck: V-tab, VimmerbyUpplaga: ca 30 000 ex

Omslag: Niklas Markie driver Nyttogården utanför Sollefteå.Foto: Niklas Björling

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Postadress:JAK MedlemsbankBox 216541 25 SkövdeBesöksadress: Vasagatan 14

Anika Agebjörn är journalist med fokus på global rättvisa, miljö- och klimatfrågor. Just nu arbetar hon med en bok om urfolkens Buen Vivir. JAK har hon varit med i länge – både som sparare, låntagare och före läsare. I det här numret ger hon ett latinamerikanskt perspektiv på diskussionen om hållbar ekonomi.

Micke Hanåshar bland annat varit redaktör för en djur-skyddstidning. Nu frilansar han samtidigt som han ställer om sitt liv till att bli mer hållbart, genom att bygga ett litet ekologiskt hus på hjul. Flera JAK-skolor har gett inspiration. I det här numret skriver han om aktivisten Mark Boyle och hans syn på pengar.

Donnie Maclurcanär en av grundarna av Post Growth Institute, ett nätverk som verkar för ett gott liv bortom kravet på ständig ekonomisk tillväxt. Efter att ha träffat flera JAKare har denna australiensiska föreläsare, författare och universitetslärare stor kunskap om medlemsbanken, och entusiasm för modellen. I detta nummer skriver han och Jen Hinton om möjligheterna med icke vinstdrivande företag.

Niklas Björlingär frilansfotografen som drivs av viljan att synliggöra allas lika värde, oavsett vilket upp-drag det gäller. Intresset för andra sätt att leva har fört honom till otaliga platser, men när han är ledig är det lantstället i Roslagen som gäller. I detta nummer berättar hans bilder om Nytto-gården och solceller.

Medarbetarei detta nummer

foto: Eva Granbeck

foto: Stefanie StamFoto: Clem

ent Morin

Ofattbara vinster81 miljarder kronor. Så stor var de fyra storbankernas sam-manlagda vinst 2014. Det är den högsta noteringen någonsin och en fördubbling jämfört med för tio år sedan, rapporterar tidningen Arbetet. Nästan 70 procent av vinsten delades ut till aktieägarna. Omför-delningen fortsätter med andra ord.

Frön gror för ny ekonomi

” Små pusselbitar läggs för hållbarhet.”

844 personer ökade JAKs medlems-antal med 2014. Borde inte ännu fler välja JAK?

Fångna i econocen?Vi lever i antropo-cen, en geologisk era där människan är planetens starkaste förändringskraft. Men eftersom vi är kortsik-tigt beroende av sådant som långsiktigt leder till kollaps, verkar vi inte förmögna att styra upp det som gått fel. Därför befinner vi oss snarare i econocen, en era där ekonomismen styr – och systemkritik är av-görande. Birger Schlaug lanserar den nya eran i Fria Tidningen.

redaktören:

välkommen

foto: Post Growth Institute

E-post: [email protected]: 0500-46 45 00

Digitalt: www.jak.sefacebook.com/jakmedlemsbank

foto: Olof Thiel

grus & guld · 2/20156 grus & guld · 2/2015

Du arbetar med Fritidsbanken – vad är det?– Det är en bank som lånar ut sport- och fritidsutrustning, ungefär som

bibliotek lånar ut böcker. Vi tar hand om saker som inte används och ser till att vem som helst kan låna.

Tar ni ränta på lånen?– Allt ska vara gratis och att alla ska få låna. Givetvis är det bra för de som inte

skulle ha råd annars, men syftet är framför allt att göra det enkelt med en aktiv fritid. Dessutom ser vi till att redan tillverkad utrustning används tills den är slut och körs till återvinningen.

Så vinsten är både ökad rättvisa, hälsa och hållbarhet?– Absolut, sen är det också bra för integrationen. Låntagarna kan vara ensam-

kommande flyktingbarn, höginkomsttagare med barn som vill prova på nya sport-aktiviteter, farmor med barnbarn på besök… Fritidsbanken är en bra mötesplats.

Är det svårt att få insättningar i banken?– Jättemånga vill skänka utrustning, framför allt skidor, skridskor och fotbolls-

skor. I Deje med cirka 3 000 invånare har vi samlar in över 2 500 artiklar. Där finns krocket, cyklar, skateboards, pulkor, inlines, ridstövlar…ett brett sortiment.

Hur finansieras verksamheten?– Alla fritidsbanker bygger på samma värderingar, men sedan ser det lite olika

ut från håll till håll. En lokal bank kan till exempel drivas av föreningar, studieför-bund, en kyrka och kommunen.

NamnDavid Mathiasson

Ålder34 år

YrkeProjektledare, Fritidsbanken

GörSprider idén om Fritidsbanken. Verksamheten startade i Deje 2013 och finns nu även i Grums, Lidköping, Örebro, Årjäng och Trollhättan. Flera fritidsbanker är i startgroparna. I Värmland är ett av målen att kunna förse alla barn med utrustning vid skolornas friluftsdagar.

textKarin Backström fotoMaria Obed

inspiratör

6 7grus & guld · 2/2015 grus & guld · 2/2015

FritidsbankirDavid Mathiasson

8 grus & guld · 2/2015

Ingen storbank får godkänt i etik

Toppen har dragit ifrån

främst på grund av att de lyckats maxa avkastningen på sitt kapital.” Storbankerna är dåliga på hållbar-

het och socialt ansvar.–$Vissa är lite bättre än andra,

men ingen får godkänt, säger Jakob König, projektledare för en ny webbtjänst som granskar bankernas ansvarsarbete.

��banketik�� Fair Finance Guide. Så he-ter ett nytt verktyg som mäter hur väl bankerna följer principerna i de drygt 200 viktigaste internationella överens-kommelserna om hållbarhet och socialt ansvar. Det handlar om hur pengarna som bankerna lånar ut och investerar påverkar allt från biologisk mångfald till mänskliga rättigheter. Den som inte är nöjd kan enkelt klicka sig fram till en jämförelse eller ett klago mål.

– Finansbolag och banker har stor makt och möjlighet att påverka företa-gen. Konsumenterna måste ha inblick i hur de agerar, säger Jakob König.

Guiden – som finns i sju olika län-der – utgår främst från vad banker-na skriver i sina policydokument. Ju tydligare formuleringar, desto bättre betyg. Utgångspunkten är att tydliga riktlinjer är en förutsättning för ett seriöst ansvarsarbete. Men det räcker inte. Ett par gånger om året ska även fallstudier göras.

varken jak medlemsbank eller Eko-banken finns med i jämförelsen. Först om man klickar sig fram till ett bank-

byte dyker de upp som alternativ.– Metoden har utvecklats för stora

kommersiella banker, mindre banker har inte i samma utsträckning skrivna dokument. Men vi hoppas kunna lösa detta framöver, säger Jakob König.

I Holland, där initiativet funnits sedan 2009, har bankerna betydligt bättre betyg än i Sverige och listan toppas av Ekobankens nederländska motsvarighet, Triodos Bank.

– De är totalt transparenta och har blivit ett föredöme för de andra, säger Jakob König, som hoppas att guiden ska få både kunder och bransch att ta större ansvar för sina investeringar.

Karin BackströmLäs mer: www.fairfinanceguide.se

Sveriges rikaste procent har för-dubblat sin andel av inkomsterna sedan mitten av 80-talet, från fyra till över åtta procent. Kent Werne har granskat ny statistik från Statistiska Central byrån för Dagens Arena.

omvärld

Materialismgynnar fuskNär materiella värden får genom-syra en företagskultur ökar risken

att de anställda blir kriminella. Och detta är just vad som

sker inom bankvärl-den. Det visar

forskning som publiceras i tidskriften Nature.Experimenten

bakom resultaten visar bland annat att deltagarna blev mer ohederliga när de påmindes om sin yrkesiden-titet som bankanställda (på en stor internationell bank) och att de som värderade social status i pengar och prylar var mer benägna till fusk.Källa: Dagens Nyheter

8

• Fair Finance Guide betygsätter bankerna på en skala mellan 1 och 100 procent.

• De sju största bankerna får ett snittbetyg på 22 procent. SEB klarar sig bäst med 43 procent. Swedbank och Nordea ligger i

mitten. Därefter kommer Skandia-banken och Danske bank. Läns-försäkringar får 14 procent och Handelsbanken 13 procent.

• I Holland har bankerna, efter fem års granskning av Fair Finance Gui-de, snittbetyget 61 procent.

faktaDåliga resultat

Jakob König på Sveriges Konsumenter tror att Fair Finance Guide kan bli en arena där bankerna tävlar om att bli bättre på hållbara investeringar.

fot

o: S

ve

rig

es K

on

sum

en

te

r

miljoner människor har signerat ett europeiskt medborgarinitiativ mot det transatlantiska han-dels- och investerings-avtalet TTIP.Läs mer: stop-ttip.org

illu

st

ra

tio

n: is

to

ck


Ingen storbank får godkänt i etik

Toppen har dragit ifrån

främst på grund av att de lyckats maxa avkastningen på sitt kapital.” Storbankerna är dåliga på hållbar

het och socialt ansvar.– Vissa är lite bättre än andra,

men ingen får godkänt, säger Jakob König, projektledare för en ny webbtjänst som granskar bankernas ansvarsarbete.

banketik Fair Finance Guide. Så he-ter ett nytt verktyg som mäter hur väl bankerna följer principerna i de drygt 200 viktigaste internationella överens-kommelserna om hållbarhet och socialt ansvar. Det handlar om hur pengarna som bankerna lånar ut och investerar påverkar allt från biologisk mångfald till mänskliga rättigheter. Den som inte är nöjd kan enkelt klicka sig fram till en jämförelse eller ett klago mål.

– Finansbolag och banker har stor makt och möjlighet att påverka företa-gen. Konsumenterna måste ha inblick i hur de agerar, säger Jakob König.

Guiden – som finns i sju olika län-der – utgår främst från vad banker-na skriver i sina policydokument. Ju tydligare formuleringar, desto bättre betyg. Utgångspunkten är att tydliga riktlinjer är en förutsättning för ett seriöst ansvarsarbete. Men det räcker inte. Ett par gånger om året ska även fallstudier göras.

varken jak medlemsbank eller Eko-banken finns med i jämförelsen. Först om man klickar sig fram till ett bank-

byte dyker de upp som alternativ.– Metoden har utvecklats för stora

kommersiella banker, mindre banker har inte i samma utsträckning skrivna dokument. Men vi hoppas kunna lösa detta framöver, säger Jakob König.

I Holland, där initiativet funnits sedan 2009, har bankerna betydligt bättre betyg än i Sverige och listan toppas av Ekobankens nederländska motsvarighet, Triodos Bank.

– De är totalt transparenta och har blivit ett föredöme för de andra, säger Jakob König, som hoppas att guiden ska få både kunder och bransch att ta större ansvar för sina investeringar.

Karin BackströmLäs mer: www.fairfinanceguide.se

Sveriges rikaste procent har för-dubblat sin andel av inkomsterna sedan mitten av 80-talet, från fyra till över åtta procent. Kent Werne har granskat ny statistik från Statistiska Central byrån för Dagens Arena.

USA-studenter skuldstrejkar

15 studenter vägrar att betala tillbaka höga studieskulder för en utbildning på ett vinstdrivande college, som sedermera förlorade sitt statliga stöd.

En grupp studenter som vägrar att betala sina studielån är starten på en landsomfattande rörelse mot ojusta skulder i USA. Det hoppas det nybildade Skuldkollektivet.

skulder Finansbranschen ska inte tjäna på människors grundläggan-de behov av utbildning, sjukvård och någonstans att bo. Det menar Skuld-kollektivet, The Debt Collective, som är det senaste skuldavskrivningsprojektet sprunget ur den amerikanska Occu-py-rörelsen. Därför stödjer de nu en grupp på femton studenter som inlett en amorteringsstrejk.

– Det är samma typ av organisering som vid en konflikt på arbetsmarkna-den. Först när skuldsatta går samman kan kollektiva förhandlingar ske, sä-ger Ann Larson på Skuldkollektivet till Al Jazeera.

corinthian collages, där de fem-ton strejkande studerat, har blivit en symbol för den värsta sortens vinst-drivande utbildningskoncerner i USA.

Efter anklagelser om bland annat falsk marknadsföring och dubiösa lånepro-gram har det statliga stödet dragits in. Studenterna, i många fall med värde-lösa studiemeriter, har dock inte fått sina ansökningar om skuldavskriv-ning beviljade.

En strejkkassa har nu öppnats av Skuldkollektivet och de femton stu-denterna – som riskerar såväl kredit-värdighet som framtida inkomster – har fått stöd av både politiker och kända kulturpersonligheter.

– Följderna är skrämmande, men utan protester kommer inget att för-ändras, säger 21-åriga Mallory Heiny, en av de strejkande, till Washington Post.

Karin BackströmLäs mer: debtcollective.org

omvärld

Materialismgynnar fuskNär materiella värden får genom-syra en företagskultur ökar risken

att de anställda blir kriminella. Och detta är just vad som

sker inom bankvärl-den. Det visar

forskning som publiceras i tidskriften Nature.Experimenten

bakom resultaten visar bland annat att deltagarna blev mer ohederliga när de påmindes om sin yrkesiden-titet som bankanställda (på en stor internationell bank) och att de som värderade social status i pengar och prylar var mer benägna till fusk.Källa: Dagens Nyheter

foto: istock

8

• Fair Finance Guide betygsätter bankerna på en skala mellan 1 och 100 procent.

• De sju största bankerna får ett snittbetyg på 22 procent. SEB klarar sig bäst med 43 procent. Swedbank och Nordea ligger i

mitten. Därefter kommer Skandiabanken och Danske bank. Länsförsäkringar får 14 procent och Handelsbanken 13 procent.

• I Holland har bankerna, efter fem års granskning av Fair Finance Guide, snittbetyget 61 procent.

faktaDåliga resultat

Jakob König på Sveriges Konsumenter tror att Fair Finance Guide kan bli en arena där bankerna tävlar om att bli bättre på hållbara investeringar.

foto: Sveriges Konsumenter

miljoner människor har signerat ett europeiskt medborgarinitiativ mot det transatlantiska han-dels- och investerings-avtalet TTIP.Läs mer: stop-ttip.org

illustration: istock

” Följderna är skrämmande, men utan protester kommer inget att förändras.”

Vad betyder minusräntan för JAK?

– Den del av medlemmarnas pengar som inte är utlånade till andra medlemmar placeras bland annat i statsskuldväxlar. Under året måste vi placera om 300 miljoner kronor. En del av detta kommer att bli till minusränta. Får vi minskade intäkter på likviditeten så påverkar det JAKs ekonomi.

Så räntefria JAK är beroende av ränteintäkter?

– Helst vill vi såklart låna ut mer, men när vi har en överlikvid ska den förvaltas på bästa sätt. Vi lever i en omvärld med ränta. Betyder det intäkter som hjälper oss att stärka JAK så tycker jag det är positivt, även om jag förstår problematiken.

Tror du minusränta är rätt recept?

– Om man tror på nuvarande ekonomiska system baserat på ständig ekonomisk tillväxt så kan det nog generera billigare pengar till konsumtion.

Kan minusräntan göra JAK attraktivare?

– Tyvärr sammanfaller minusrän-tan med att även vi gör en översyn av vår prissättning. På sikt måste vi ta betalt för tjänster som idag inte kostar. Vill man återgå till den tidiga-re nivån av medlemsservice, erbjuda fler banktjänster och uppfylla rådande rapporteringskrav så krävs större intäkter.

Karin Backström

Hallå därSammy Almedal, vd JAK Medlemsbank

foto: jak

10 grus & guld · 2/2015

Under våren ska en svensk utredning presenteras om hur en ny bankkris bör hanteras, men i och med EU-med-lemskapet påverkas även vi av de nya G20-reglerna enligt Dagens ETC.

I en analys råder Dagens ETC läsar-na att trygga sina pengar på mindre banker med insättningsgaranti. En av bankerna som nämns är JAK Med-lemsbank.

Karin Backström

Fonder saknar klimatansvarMedvetenheten om hur sparfond-er påverkar klimatet är liten. Det visar en granskning av de tio största privata fondförvaltarna som Swedwatch har gjort.

��fonder�� Trots att våra sparpengar har lika stor betydelse för växthus effekten som biffen, bilen och bostaden till-sammans så har de stora fondför-valtarna liten koll på placeringarnas klimatpåverkan.

– Samtliga förvaltare saknar hand-lingsplaner och mätbara mål för hur de ska minska negativ klimatpåver-kan och samtidigt öka investeringar-na i lösningar som grön energi och energi effektivitet. Det är högst oro-ande, säger Swedwatchs kanslichef Viveka Risberg.

Swedwatchs granskning visar att SPP är ensamma om att utesluta vad de kallar klimatosmarta företag i alla sina fonder. SPP, Swedbank och Nordea har processer för klimathänsyn. Skandia, Nordea och Handelsbanken tillhan-dahåller mindre specialfonder med klimatinriktning. Ingen av aktörerna har dock kunnat redovisa en grundlig analys av fondernas klimatpåverkan.

Swedwatchs egen mätning visar att 100 000 kronor i en fond kan genere-ra två ton koldioxid utsläpp per år och åtta ton i en annan.

– Det bör införas lagkrav på klimat-analys och handlingsplaner för hela fondförvaltningen, menar Swedwatch.

Karin Backström

Läs mer: www.swedwatch.org

omvärld

Fyra planetära gränser överskridsFyra av nio planetära gränser överskrids nu. Det gäller klimat-förändringar, förlust av biologisk

mångfald, förändrad markan-vändning och flöden av

kväve och fosfor. – När vi väl

har passerat en viss tröskel kan det bli väldigt svårt att vända eller ens sakta

ner förändring-arna i jordsys-

temet även om vi lyckas bromsa

utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald

eller förändrad markanvändning. Detta får potentiellt katastrofala följder, säger Will Steffen en av hu-vudförfattarna till den nya studien som presenterades i februari.

Konceptet planetära gränser presenterades 2009. Det definierar nio miljöförändringar som orsakas av människor och påverkar jordens stabilitet. De andra fem gränserna gäller ozonsiktets uttunning, havs-försurning, färskvattenanvändning, luftpartiklar och nya kemiska substanser.

2009 hade tre gränser över-skridits.

10

miljoner människor läg-ger sig hungriga i kväll, trots att det produceras tillräckligt med mat för alla i världen. Klimatför-ändringarna förvärrar situationen.Källa: Food, Fossilfuels and Filthy Finance, Oxfam 2014

g ,vändning

kväve–

hav

nar

temvi lyck

utsläpp av

Systemkritiska banker kan använ-da insatta pengar för att klara sig undan konkurs vid en ny global bankkris. Det är innebörden i ett nytt avtal mellan G20-länderna.

��Finanskris�� De nya reglerna gäller i för-sta hand inte summor under 100 000 euro på vanliga sparkonton, utan peng-ar i pensionsfonder och på konton med lång bindningstid berättar Dagens ETC, som rapporterar om avtalet.

Syftet är att inte skattebetalarna, såsom tidigare, ska behöva ta hela smällen för att rädda krisande banker. I stället öppnas därför möjligheten att använda insatta medel.

– Ingen av lösningarna är bra. Det viktiga är att bankerna inte tar så stora risker och blir så stora att hela systemet hotas om det blir trubbel, kommenterar Jakob König på Svenska Konsumenter.

foto: istock

Krisbank kanta sparpeng

Systemkritiska banker - bl a Nordea och Danske bank - kan använda spararnas pengar vid en framtida bankkris.


” Dela ut nya pengar till alla”Europeiska centralbanken gör det. Riksbanken gör det. De försöker få fart på ekonomin genom att stödköpa värdepapper på finansmarknaden. Vore det bättre att dela ut pengarna till gemene man?

nya pengar Kvantitativa lättnader kallas det. Centralbanker skapar nya elektroniska pengar som används för att köpa upp framför allt statsobliga-tioner på finansmarknaden. Tanken är att detta ska få placerarna att söka sig till mer riskabla investeringar. På så vis ska pengarna komma företagen till del, öka sysselsättningen – och få fart på ekonomin.

– I USA och Storbritannien har kvan-titativa lättnader pressat upp priserna på finansiella tillgångar och gjort de redan välbärgade rikare. Men väldigt lite peng-ar har sipprat ned i den reala ekonomin, säger Ben Dyson, grundare av den brit-tiska tankesmedjan Positiva Pengar.

– Om pengarna delades ut till geme-ne man i stället skulle vi få en snabbare ekonomisk återhämtning.

positiva pengar förespråkar sedan länge att centralbankerna ska skapa pengar som går direkt till regeringar-na. Dessa skulle sedan kunna använda dem till investeringar, ökade utgifter eller sänkta skatter. Men nu betonar man alltså även möjligheten att dela ut pengar direkt till medborgarna.

Helikoptersläpp, kallas det på eko-nomspråk och är mer aktuellt i dis-kussionen utanför Sverige.

I såväl Financial Times, Der Spiegel och Guardian har flera ekonomer fö-respråkat metoden. De menar att hus-håll och företag är för skuldtyngda för att ta på sig mer lån och att bankerna redan fått såväl stödköp som billiga

I spåren av finanskraschen 2008 har metoden använts i USA, Storbritannien och Japan. Nu är det Euroländerna och Sveriges tur. Fram till 2016 ska Europeiska Centralbanken (ECB) köpa statspapper för 60 miljarder euro i månaden. Därmed skapas 1000 miljarder nya euro. I mars köpte svenska Riksbanken statsobligationer för 10 miljarder kronor. Både ECB och Riksbanken har aviserat att det kan bli ytterligare stödköp om inte inflationen tar fart.

faktaKvantitativa lättnader

Centralbankens stödköp omfördelarBortkastad chans kallar den brittiska tankesmedjan Positiva Pengar beskedet att Europeiska Centralbanken (ECB) nu köper värdepapper på finansmark-naden för 1 000 miljarder nya euro.

På sin hemsida pekar man på Bank of Englands uppskattning att de brittiska stödköpen på motsvarande 512 mil-jarder euro 2009–2012, bara ledde till en ökning av bruttonationalprodukten

med knappa två procent. På börsen blev dock prisökningarna 20 procent, vilket tankesmedjan menar främst gyn-nade de fem procent av hushållen som kontrollerar 40 procent av börsvärdet.

Under våren ska en svensk utredning presenteras om hur en ny bankkris bör hanteras, men i och med EU-med-lemskapet påverkas även vi av de nya G20-reglerna enligt Dagens ETC.

I en analys råder Dagens ETC läsar-na att trygga sina pengar på mindre banker med insättningsgaranti. En av bankerna som nämns är JAK Med-lemsbank.

Karin Backström

” Om pengarna delades ut till gemene man i stället skulle vi få en snabbare ekonomisk återhämtning.”

Fonder saknar klimatansvarMedvetenheten om hur sparfonder påverkar klimatet är liten. Det visar en granskning av de tio största privata fondförvaltarna som Swedwatch har gjort.

fonder Trots att våra sparpengar har lika stor betydelse för växthus effekten som biffen, bilen och bostaden till-sammans så har de stora fondför-valtarna liten koll på placeringarnas klimatpåverkan.

– Samtliga förvaltare saknar hand-lingsplaner och mätbara mål för hur de ska minska negativ klimatpåver-kan och samtidigt öka investeringar-na i lösningar som grön energi och energi effektivitet. Det är högst oro-ande, säger Swedwatchs kanslichef Viveka Risberg.

Swedwatchs granskning visar att SPP är ensamma om att utesluta vad de kallar klimatosmarta företag i alla sina fonder. SPP, Swedbank och Nordea har processer för klimathänsyn. Skandia, Nordea och Handelsbanken tillhan-dahåller mindre specialfonder med klimatinriktning. Ingen av aktörerna har dock kunnat redovisa en grundlig analys av fondernas klimatpåverkan.

Swedwatchs egen mätning visar att 100 000 kronor i en fond kan genere-ra två ton koldioxid utsläpp per år och åtta ton i en annan.

– Det bör införas lagkrav på klimat-analys och handlingsplaner för hela fondförvaltningen, menar Swedwatch.

Karin Backström

Läs mer: www.swedwatch.org

omvärld

Fyra planetära gränser överskridsFyra av nio planetära gränser överskrids nu. Det gäller klimat-förändringar, förlust av biologisk

mångfald, förändrad markan-vändning och flöden av

kväve och fosfor. – När vi väl

har passerat en viss tröskel kan det bli väldigt svårt att vända eller ens sakta

ner förändring-arna i jordsys-

temet även om vi lyckas bromsa

utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald

eller förändrad markanvändning. Detta får potentiellt katastrofala följder, säger Will Steffen en av hu-vudförfattarna till den nya studien som presenterades i februari.

Konceptet planetära gränser presenterades 2009. Det definierar nio miljöförändringar som orsakas av människor och påverkar jordens stabilitet. De andra fem gränserna gäller ozonsiktets uttunning, havs-försurning, färskvattenanvändning, luftpartiklar och nya kemiska substanser.

2009 hade tre gränser över-skridits.

10

miljoner människor läg-ger sig hungriga i kväll, trots att det produceras tillräckligt med mat för alla i världen. Klimatför-ändringarna förvärrar situationen.Källa: Food, Fossilfuels and Filthy Finance, Oxfam 2014

Systemkritiska banker kan använda insatta pengar för att klara sig undan konkurs vid en ny global bankkris. Det är innebörden i ett nytt avtal mellan G20länderna.

Finanskris De nya reglerna gäller i för-sta hand inte summor under 100 000 euro på vanliga sparkonton, utan peng-ar i pensionsfonder och på konton med lång bindningstid berättar Dagens ETC, som rapporterar om avtalet.

Syftet är att inte skattebetalarna, såsom tidigare, ska behöva ta hela smällen för att rädda krisande banker. I stället öppnas därför möjligheten att använda insatta medel.

– Ingen av lösningarna är bra. Det viktiga är att bankerna inte tar så stora risker och blir så stora att hela systemet hotas om det blir trubbel, kommenterar Jakob König på Svenska Konsumenter.

foto: istock

Krisbank kanta sparpeng

lån utan att utlåningen till produktiva projekt ökat. Uppfattningen om hur stora utdelningar som skulle behövas för att få fart på ekonomin varierar mel-lan 5 000 och 100 000 kronor.

en invändning är att pengar till ge-mene man bara skulle öka den kortsik-tiga konsumtionen, och inte bidra till den nödvändiga klimatomställning-en. I en analys i Dagens ETC väcker därför Johan Ehrenberg tanken om en villkorad medborgarcheck för till exempel klimatomställning, energi-effektivisering eller utbildning.

Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, påpekar i ett marknadsbrev att ett helikoptersläpp strider mot rå-dande lagar. Men tillägger han, i ljuset av de senaste årens penningpolitiska svängningar vore det dumt att utesluta någonting.

Karin Backström

Systemkritiska banker - bl a Nordea och Danske bank - kan använda spararnas pengar vid en framtida bankkris.

foto: istock

12 grus & guld · 2/2015

Stora förändringar krävsDet räcker inte med små juste-ringar. Grön ekonomi kräver mer långtgående förändringar. Det framgår när tankesmedjan Global utmaning presenterar en ny studie.

��grön ekonomi�� – Ekonomisk utveck-ling är inget självändamål utan ett medel för att uppnå social utveckling inom planetens ramar, säger Eva Al-fredsson, när tankesmedjan Global utmanings arbetsgrupp för grön eko-nomi presenterar en förstudie inför ut-lysningen av Mistra Financial Systems (se nedan).

Studien visar hur en grön och inklu-derande ekonomi måste skilja sig från dagens ekonomi på en rad punkter. Det handlar om att säkerställa långsiktiga inkomster i stället för att söka max-imal avkastning, sätta samhällsnytta framför aktieägarintresse, skift a fokus från närtid till långsiktighet, förvalta snarare än att utvinna naturresurser, byta linjära produktionssystem mot cirkulära och skapa långlivade tjäns-ter i stället för kortlivade produkter.

– Det finns en betydande samsyn mellan konventionella och ekologis-

ka ekonomer, men det finns också helt centrala punkter där de inte är överens, säger Anders Wijkman, vice ordförande i arbetsgruppen.

en skiljepunkt är synen på natur-resursernas roll för ekonomisk verk-samhet.

– Till vardags har vi en känsla av att allt blir bättre bara vi ackumulerar mer pengar. Men vissa saker kan inte er-sättas med pengar. Stabilt klimat, bio-diversitet och uppbyggnad av matjord är helt avgörande för att vi ska skapa välfärd i framtiden vilket inte reflekter-as tillräckligt bra i dagens ekonomiska modeller, säger Anders Wijkman.

ulf dahlsten, som också ingår i ar-betsgruppen, lyfter fram konsekven-serna av att bankerna skapar pengar när de beviljar lån.

– Utan styrning går pengarna till det som är lönsammast för banken, vilket varit husköp. Följden blir att priserna går upp och bubblor skapas. Efter av-regleringen av finansmarknaderna har vi sett en ohållbar skulduppbyggnad. Allt för mycket pengar har skapats för fel ändamål.

Karin Backström Läs mer: • Svt Play (sök på Den gröna ekonomin) • The Inclusive Green Economy, Alfredsson

och Wijkman, 2014 (www.mistra.se - sök på titeln)

omvärld

12 grus & guld · 2/2015

30 miljoner till forskning om hållbara finanssystemSökes: systemkritiska forskare som vill undersöka hur finanssystemet måste förändras för att bidra till hållbarhet. Finnes: 30 miljoner i forskningsanslag.

För lite uppmärksamhet har ägnats åt det finansiella systemets roll i omställ-ningen till en hållbar ekonomi. Det menar stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Därför utlyses nu pro-grammet Mistra Financial Systems, med pengar från de tidigare löntagarfonder-na. Forskarna som beviljas anslaget ska

undersöka möjligheter och begräns-ningar med det nuvarande systemet, samt förslå konkreta förslag på reformer och lösningar.

Expertgruppen som utformat förslaget på programmet föreslår bland annat forskning kring långsiktiga risk-bedömningar, betydelsen av den stora skulduppbyggnaden, hur pengar skapas och vilken roll alternativa banker och sparkassor spelar för en hållbar ekono-mi. I höst ska det vara klart vilket projekt som erhåller anslaget.

Karin Backström

Eva Alfredsson. Anders Wijkman. Ulf Dahlsten.

fo

to

: Fr

ien

ds o

f Eu

ro

pe C

C B

Y 2

.0

Fo

to

: Bo

be

rg

er

CC

-SA

BY

3.0

mellan konventionella och ekologis mo

3oSövilmåhåfor

Fördetninmeforgrapena.foto: istock


Stora förändringar krävsDet räcker inte med små justeringar. Grön ekonomi kräver mer långtgående förändringar. Det framgår när tankesmedjan Global utmaning presenterar en ny studie.

grön ekonomi – Ekonomisk utveck-ling är inget självändamål utan ett medel för att uppnå social utveckling inom planetens ramar, säger Eva Al-fredsson, när tankesmedjan Global utmanings arbetsgrupp för grön eko-nomi presenterar en förstudie inför ut-lysningen av Mistra Financial Systems (se nedan).

Studien visar hur en grön och inklu-derande ekonomi måste skilja sig från dagens ekonomi på en rad punkter. Det handlar om att säkerställa långsiktiga inkomster i stället för att söka max-imal avkastning, sätta samhällsnytta framför aktieägarintresse, skift a fokus från närtid till långsiktighet, förvalta snarare än att utvinna naturresurser, byta linjära produktionssystem mot cirkulära och skapa långlivade tjäns-ter i stället för kortlivade produkter.

– Det finns en betydande samsyn mellan konventionella och ekologis-

ka ekonomer, men det finns också helt centrala punkter där de inte är överens, säger Anders Wijkman, vice ordförande i arbetsgruppen.

en skiljepunkt är synen på natur-resursernas roll för ekonomisk verk-samhet.

– Till vardags har vi en känsla av att allt blir bättre bara vi ackumulerar mer pengar. Men vissa saker kan inte er-sättas med pengar. Stabilt klimat, bio-diversitet och uppbyggnad av matjord är helt avgörande för att vi ska skapa välfärd i framtiden vilket inte reflekter-as tillräckligt bra i dagens ekonomiska modeller, säger Anders Wijkman.

ulf dahlsten, som också ingår i ar-betsgruppen, lyfter fram konsekven-serna av att bankerna skapar pengar när de beviljar lån.

– Utan styrning går pengarna till det som är lönsammast för banken, vilket varit husköp. Följden blir att priserna går upp och bubblor skapas. Efter av-regleringen av finansmarknaderna har vi sett en ohållbar skulduppbyggnad. Allt för mycket pengar har skapats för fel ändamål.

Karin Backström Läs mer: • Svt Play (sök på Den gröna ekonomin) • The Inclusive Green Economy, Alfredsson

och Wijkman, 2014 (www.mistra.se - sök på titeln)

Vi måste få fart på tillväxten. Inget tycks viktigare för eu-ropeiska politiker och cen-tralbanker. Desperationen

är stor, så till den grad att man nu infört minusränta.

I en annan världsdel, Latinamerika, pågår en annan debatt med helt andra frågor: Finns det alternativ till den till-växtbaserade ekonomin? Kan vi tänka oss samhällen i balans, utan krav på ständig tillväxt?

Buen Vivir eller Vivir Bien, ett gott liv, kallas den filosofi som ger avtryck på högsta politiska nivå i framförallt Ecu-ador och Bolivia. Den är till och med inskriven i de nya grundlagarna. Ecu-ador erkänner ”befolkningens rätt att leva i en ren miljö i ekologisk balans, som garanti för hållbarhet och Buen Vivir.” Liknande formuleringar finns i Bolivias grundlag.

Buen Vivir bygger på urfolkens tankar om social jämvikt och ekologisk balans och är skarpt kritisk mot det väs-

terländska behovet av ständig kapital-ackumulation. Sociala relationer står i centrum, liksom relationen till natu-ren. När dessa är i balans är det möjligt att leva ett gott liv. Goda relationer till familj och grannar anses vara en bättre pensionsförsäkring än ett välfyllt bank-konto. Materiell rikedom kan inte vara ett mål med livet. Tillgodosedda basbe-hov, ja, och för alla. Ingen kan glädja

sig åt att vara rik när andra samtidigt lider nöd. Jämlikhet, ömsesidighet och komplement är nyckelord. Vi behöver alla varandra. Vi människor är inte bara helt beroende av en frisk natur – vi är själva en del av den.

Begreppet blev populärt under 2000-talets första decenni-um. Det nyliberala projektet hade havererat. Folk hade fått

nog av privatiseringar och nedskär-ningar. Den alternativa rörelsen, ma-nifesterad i ursprungsfolkens protest-marscher, var starkt kritisk inte bara mot nyliberalismen, utan också mot den moderna kolonialismen, i Världs-bankens och IMFs skepnad. Behovet av en äkta avkolonisering lyftes fram. Vänsterpresidenterna Rafael Correa och Evo Morales kom till makten i Ecuador och Bolivia. Nu handlade det om att gå från protester och kritik till ett eget konstruktivt alternativ.

Tankarna är alltså inte nya. Det nya är att ursprungsfolkens värderingar får genomslag i politiken. Det är en återupprättelse av tankesätt och tradi-tioner som fungerat i lantliga bonde- och jaktsamhällen, där människors liv och välfärd mycket tydligt är beroende av samarbete, social gemenskap och av naturen.

Men kan de fungera i moderna stor-städer? Är inte individualismen, fokus på den personliga karriären, redan för stark även i Latinamerika? Och hur

rimmar Buen Vivir med den ekono-miska politik som förs i både Bolivia och Ecuador? För trots alla vackra for-muleringar i lagar och styrdokument satsar de fortfarande på att exploate-ra mineraler och fossila bränslen, på miljövidriga monokulturer, storskalig köttproduktion och avskogning.

Ändå, debatten finns där. Och den förs inte av ett gäng utdefinierade miljö muppar i marginalen. Nej, här måste presidenter och ministrar för-svara och förklara en politik som i Europa anses självklar. Álvaro García Linera, vicepresident i Bolivia: ”Ska vi sluta producera, stänga våra tenngru-vor, gas- och oljekällor och gå bakåt i att tillgodose människors grundläg-gande behov? Vore inte det bara att öka fattigdomen och återupprätta nylibe-ralismen?”

Visionen, på lite sikt, är dock att gå vidare från en tillväxt-fixerad råvaruexploaterande ekonomi till ett hållbart

samhälle, där tankarna i Buen Vivir omsätts i praktiken. Den vägen blir spännande att följa.

Anika AgebjörnJournalist och författare

” Urfolkens filosofi förändrar den ekonomiska debatten”

omvärldsanalys Anika Agebjörn

omvärld

lind

a gr

en

foto: linköpings universitet

30 miljoner till forskning om hållbara finanssystemSökes: systemkritiska forskare som vill undersöka hur finanssystemet måste förändras för att bidra till hållbarhet. Finnes: 30 miljoner i forskningsanslag.

För lite uppmärksamhet har ägnats åt det finansiella systemets roll i omställ-ningen till en hållbar ekonomi. Det menar stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Därför utlyses nu pro-grammet Mistra Financial Systems, med pengar från de tidigare löntagarfonder-na. Forskarna som beviljas anslaget ska

undersöka möjligheter och begräns-ningar med det nuvarande systemet, samt förslå konkreta förslag på reformer och lösningar.

Expertgruppen som utformat förslaget på programmet föreslår bland annat forskning kring långsiktiga risk-bedömningar, betydelsen av den stora skulduppbyggnaden, hur pengar skapas och vilken roll alternativa banker och sparkassor spelar för en hållbar ekono-mi. I höst ska det vara klart vilket projekt som erhåller anslaget.

Karin Backström

Eva Alfredsson. Anders Wijkman. Ulf Dahlsten.

foto: Friends of Europe CC BY 2.0

Foto: Boberger CC-SA BY 3.0

foto: istock


Med blick för nyttaPå Nyttogården odlas mer än plantor. Här gror en ekonomisk modell med omsorg om såväl natur som närsamhälle. Samarbetet mellan Niklas Markie och hans medproducenter går bortom kronor, ören och kilopris.

Och det ger odlaren lön även på vintern.

TEXT Karin Backström Foto Niklas Björling

14 grus & guld · 2/2015

Snart ska det hem gjorda hönshuset på hjul ut och sprida gödsel. Tills dess gör Niklas Markie annat som gynnar hans medproducenter, till samma lön som under skördesäsongen.

16 grus & guld · 2/2015

Nyttan hon upplever sträcker sig dock längre än till maten.

Hon blickar ut över fälten och skogen bortom den nedlagda affären i Näsåker ut-anför Sollefteå där hon bor sedan mer än ett decennium. I Nämforsen längre bort rinner klart vatten. Luften är lätt att andas.

– Det handlar om livsmiljön. Folk har sökt sig hit sedan de gamla hällristningarnas tid. Det finns en anda i bygden, en öppenhet för

arför det är bra? Gunilla Fluur tittar upp över tekoppen

och ser förvånad ut. För henne var det bara helt självklart att

hon skulle betala 500 kronor i månaden när den nyinflyttade odla-

ren erbjöd tio familjer att bidra till hans lön. I gengäld skulle de få dela på det gården kunde erbjuda.

– Han får jobb, markerna hålls öppna och vi får färska ekologiska grejor året om. Det är en jättebra idé, kanon!

I fönstret står en kruka oregano. I kylskåp-et ligger såväl rotfrukter som ägg och några prinskorvar. I frysen finns bönor och förväll-da bladgrönsaker. Allt är från Nyttogården.

– Jag kan komplettera med tomater i affä-ren någon gång. Men annars får jag grönsa-ker så det räcker. Och ibland mer därtill. Jag marinerar, lägger in och fryser, säger Gunilla.

” Jag ser att han inte besprutar, jag ser hans söta små grisar, jag ser hans fält ...”

På vintern blir det bland annat krydd-odling på Nytto-gården, som Niklas Markie, 29 år, driver sedan två år tillbaka.


Nyttan hon upplever sträcker sig dock längre än till maten.

Hon blickar ut över fälten och skogen bortom den nedlagda affären i Näsåker ut-anför Sollefteå där hon bor sedan mer än ett decennium. I Nämforsen längre bort rinner klart vatten. Luften är lätt att andas.

– Det handlar om livsmiljön. Folk har sökt sig hit sedan de gamla hällristningarnas tid. Det finns en anda i bygden, en öppenhet för

arför det är bra? Gunilla Fluur tittar upp över tekoppen

och ser förvånad ut. För henne var det bara helt självklart att

hon skulle betala 500 kronor i månaden när den nyinflyttade odla-

ren erbjöd tio familjer att bidra till hans lön. I gengäld skulle de få dela på det gården kunde erbjuda.

– Han får jobb, markerna hålls öppna och vi får färska ekologiska grejor året om. Det är en jättebra idé, kanon!

I fönstret står en kruka oregano. I kylskåp-et ligger såväl rotfrukter som ägg och några prinskorvar. I frysen finns bönor och förväll-da bladgrönsaker. Allt är från Nyttogården.

– Jag kan komplettera med tomater i affä-ren någon gång. Men annars får jag grönsa-ker så det räcker. Och ibland mer därtill. Jag marinerar, lägger in och fryser, säger Gunilla.

Gunilla Fluur ser flera fördelar med Nyttogården. Det skapas jobb, markerna

hålls öppna, den biologiska mångfalden bevaras – och hon får färska ekologiska

grönsaker, ägg, kryddor med mera.

nya idéer, något som jag vill ska leva kvar. Vill du bidra till en bättre värld måste du börja med dig själv och din omgivning, säger hon.

När hon strax sätter sig i bilen för att åka till jobbet kommer hon att passera flera gårdar vars frostiga fönster vittnar om att de står tomma på vintern. Efter 20 minuter kör hon förbi Nyttogården där hon kan se hur det går för innehavaren, Niklas Markie.

– Jag ser att han inte besprutar, jag ser hans söta små grisar, jag ser hans fält. Jag ser en ung man som arbetar väldigt hårt. Jag hoppas verkligen att han orkar. Jag stöttar honom så gott jag kan och hoppas att den här modellen sprider sig både till fler och till andra områden.

– Jag tror på det småskaliga för människ-an – oändlig tillväxt fungerar inte i något system.

några mil bort, i österrå, lyser ett svagt magentafärgat plantljus bakom skyltfönstret i det som för femtio år sedan var en levande lanthandel. Nyttogården står det på en skylt. Bakom isolerande tjockplast håller Niklas Markie och volontären Jordan Desroches från Frankrike på att plantera om timjan, basilika och oregano.

– Mina medproducenter betalar mig varje månad året om och det finns många sätt jag kan jobba för dem även på vintern. Sådant här kan jag till exempel leverera färskt till-sammans med rotsaker från jordkällaren och lite annat, säger Niklas Markie.

Han bakar också, och experimenterar med egen korv av djur som växt upp på naturligt bete i närheten. Gör chili, surkål och örtsalt.

Drömmen är att ställa i ordning den gamla butiken till en plats för förädling och bak.

– Och jag skulle kunna ta hem vinäger, olja, peppar och nötter – sådant som är hutlöst dyrt att köpa ekologiskt i affären –

17grus & guld · 2/2015

” Jag ser att han inte besprutar, jag ser hans söta små grisar, jag ser hans fält ...”

På vintern blir det bland annat krydd-odling på Nytto-gården, som Niklas Markie, 29 år, driver sedan två år tillbaka.

18 grus & guld · 2/2015

från en grossist. Så skulle medproducenterna kunna få till självkostnadspris. Och man skulle …

han hejdar sig lite. Efter två säsonger har han insett att det tar tid att bygga upp en gård. Särskilt som Nyttogården inte är en gård av det vanliga slaget, med egen mark och flera byggnader.

– Det säljs nästan inga sådana gårdar, de blir sommarboenden i stället, säger Niklas.

Själv är han uppväxt utanför Stockholm och i Grängesberg. Sambon däremot, kom-

mer ifrån trakten. Efter några år i Södertälje och Umeå bestämde de sig för att slå sig ned i hennes hembygd. Det blev en villa vid Ångermanälven. Bakom finns två hektar outnyttjad mark som Niklas först fick låna, sedan köpa.

Därefter förvärvade han den gamla affären och skaffade grisar och höns.

Och fick låna mer mark.Han har stängslat, snickrat grishus, fixat

hönshus, rest växthus, anlagt frukt- och bärträdgård – och en hel del annat.

Sedan första säsongen har de tio medpro-

Modellen som används på Nyttogården kallas Community Supported Agriculture (CSA) på engelska. På svenska oftast andelsjordbruk. Minst tio gårdar använder idag CSA på olika sätt i Sverige.


för pengarna så svarar han: inte en aning!– Jag gör så gott jag kan här, och det blir

vad det blir på naturens villkor.Den delade risken är ömsesidig. Medpro-

ducenterna skriver inga kontrakt och kan hoppa av när de vill.

Men hittills har ingen velat det.I en facebookgrupp, där Niklas håller med-

producenterna uppdaterade om vad som sker på gården, skriver en av dem:

”Jag är inte medproducent för att få en viss mängd grönsaker. Jag betalar min månads-avgift för att vara med och skapa rimliga

från en grossist. Så skulle medproducenterna kunna få till självkostnadspris. Och man skulle …

han hejdar sig lite. Efter två säsonger har han insett att det tar tid att bygga upp en gård. Särskilt som Nyttogården inte är en gård av det vanliga slaget, med egen mark och flera byggnader.

– Det säljs nästan inga sådana gårdar, de blir sommarboenden i stället, säger Niklas.

Själv är han uppväxt utanför Stockholm och i Grängesberg. Sambon däremot, kom-

mer ifrån trakten. Efter några år i Södertälje och Umeå bestämde de sig för att slå sig ned i hennes hembygd. Det blev en villa vid Ångermanälven. Bakom finns två hektar outnyttjad mark som Niklas först fick låna, sedan köpa.

Därefter förvärvade han den gamla affären och skaffade grisar och höns.

Och fick låna mer mark.Han har stängslat, snickrat grishus, fixat

hönshus, rest växthus, anlagt frukt- och bärträdgård – och en hel del annat.

Sedan första säsongen har de tio medpro-

ducenterna utökats till trettio – och i maj får Nyttogården en anställd med bidrag från arbetsförmedlingen.

Målet är att ha hundra medproducenter och tre anställda. Mer än så bedömer inte Niklas Markie att vare sig han själv eller marken klarar.

– Jag ska ju inte utarma jorden utan bygga den långsiktigt och bidra till biologisk mångfald, säger han.

Den som är intresserad av att bli medpro-ducent får komma och titta, och ta del av Niklas planer. Frågar de hur mycket de får

Modellen som används på Nyttogården kallas Community Supported Agriculture (CSA) på engelska. På svenska oftast andelsjordbruk. Minst tio gårdar använder idag CSA på olika sätt i Sverige.

Niklas Markie växte upp utanför Stockholm. Intresset för mat och odling föddes i mormors tvåa – och på hennes kolonilott.

20 grus & guld · 2/2015


förhållanden för en jordbrukare där en av poängerna är att marknadstänkandets möte mellan kund och producent är upphävt. Det är en planerad samhandling att få fram mat. I en självhushållande jordbrukarfamilj är inte medlemmarna uppdelade i producenter och konsumenter. Någon äter mer, någon annan arbetar mer, någon är lat men alla är vi människor. Nyttogården är min matfamilj. Jag vill ha mer ägg!!!!”

en trappa upp i den gamla handlarbostad-en är det en vidunderlig utsikt över Ånger-manälven. I taket hänger en kristallkrona från mormors två-rummare i Edsberg, utan-för Stockholm. Det var i hennes kök – och på hennes kolonilott – som Niklas Markies intresse för råvaror, mat och odling föddes. Mormor kom till Sverige efter kriget och hade med sig den finska odlingstraditionen präglad av hunger och svält.

– Mormor ville ha bra grejer, inget fusk, inga halvfabrikat, berättar Niklas.

Han började utbilda sig till kock, men hoppade av. I stället blev det en konventio-nell trädgårdsmästarutbildning parallellt med en självhushållningskurs på folkhögskola.

– Skulle jag ha gjort som jag lärde mig på trädgårdsskolan skulle jag ha startat en spe-cialiserad grönsaksodling, vilket hade inne-burit kostnader på flera miljoner. Nu kom jag i stället på det här, och har klarat mig med investeringar på cirka 700 000 kronor, säger han.

Under kristallkronan trängs stolar.

Många stolar. Och ett stort bord. Förra året dukades här upp en vårmiddag,

en skördemiddag och ett julbord för med-producenterna.

– Visst kan man bli lite nojig med trettio personer på middag… och såsen bränner vid. Men jag tycker ändå det är jättekul att människor samlas kring något som alla verkligen behöver. Folk vill inte bli lurade längre, och den egna maten är det lättare att ta makten över än bankerna, regeringen …

Närmast ska stolarna fyllas med ådalingar som vill bilda en slow food-grupp. Manifestet för den internationel-la rörelsen mot snabbmatskultur skulle även kunna fungera som pro-gramförklaring för Nyttogården. Målen är: ”ekologisk pro-duktion, bevarande av lokala och regionala matkulturer och utveckling av ett jordbruk som varken utarmar jorden eller människor-na som brukar den”.

– Vi har blivit så avskalade från jorden och hela kedjan. Medvetenheten ökar ju, men bland gemene man är det fortfarande vikti-gast att maten är billig. En del som kommer hit ser en broccoliplanta för första gången, säger Niklas.

Gunilla Fluur kan komplettera grönsaks-inköpen med tomater ibland, annars får hon allt hon behöver som medproducent på Nyttogården.

Volontären Jordan Desroches från Frankrike ser till Nyttogårdens linderödssvin. De tillhör Sveriges sista oförädlade lantras och har precis utökats med tre små kultingar.

” Jag gör så gott jag kan här, och det blir vad det blir på naturens villkor.”

22 grus & guld · 2/2015

Andra är väl bevandrade bland råvarorna. Flera berömda kockar har besökt Nyttogår-den, liksom många gröna entreprenörer.

– Mat och matproduktion är i ropet och jag knyter ständigt nya kontakter med människor som vill veta mer, säger Niklas.

utanför den gamla lanthandeln står en vit skåpbil. Varannan eller var tredje vecka lastas den med kassar som körs ut till medpro-ducenterna. Direktkontakten är viktig för Niklas Markie. Dels kan han se om alla är nöjda. Dels kan han förklara vad det innebär om någon grönsak fått skorv eller spruck-it. Eller lägga in en brasklapp ifall han till exempel misstänker att någon av gurkorna kan ha blivit besk.

– En tredjedel av alla grönsaker slängs direkt av odlaren för att de är för små, för stora eller för fula. Men jag kan skicka med även sådana, och förklara att de är minst lika matnyttiga, säger han.

– Sedan är det upp till medproducenterna själva om de vill använda hela mängden – som ju är deras – eller slänga.

längre bort i byn bökar en handfull lin-derödssvin i skogsbrynet. De tillhör Sveri-ges sista oförädlade lantras och har precis utökats med tre veckogamla små kultingar som tittar nyfiket på oss. Så småningom ska de bli skinka till medproducenterna.

– Man få se till hela rasen, äter jag dem inte så kommer de inte fortsätta att finnas, konstaterar Niklas.

Han menar att det är väl dokumenterat att lantdjur, uppföd-da på sin naturliga

föda, ger hälsosammare mat. Han väljer även gamla växtsorter.

– Näringsnivåerna i frukt och grönt har ju sjunkit stadigt. Det kan inte bara förklaras med att jordarna är i sämre skick, förädling-

en gör sitt till också. Man förädlar på storlek och volym för det är så marknadspriserna styr. Samtidigt ökar antalet cancerfall – mås-te man då inte fråga sig om det är något fel på det vi stoppar i oss?

Själv odlar han lantsorter som har hängt med i hundratals år på grund av sin goda smak, snarare än tack vare hög avkastning.

– Den här nya superbroccolin med extra vitaminer har ju kommit till just genom en korsning med ursprungsbroccolin. När till och med livsmedelsindustrin tar ett kliv tillbaka är det bara att tacka för exemplet, säger han.

snart puttrar köttfärssås på spisen i köket hemma hos Niklas Markie. Den är gjord på Bull, som betade gräs på en gård i närheten innan Niklas tog honom till slakt i närliggande Ramsele (Läs om Rafnaslak i Grus & Guld nr 2/13). Köttet förmedlade han sedan till självkostnadspris till medpro-ducenterna.

– Arbetstiden har de ju redan betalt för, säger han.

Men räcker verkligen 500 kronor i mån-aden från 30 medproducenter till både lön, sociala avgifter, skatt och utgifter? Niklas har fått startbidrag för unga jordbrukare och använt pengar efter mormor till en del av investeringarna. Dessutom har han lagt ned en stor del gratisarbete.

– 500 kronor är egentligen för lite, men det sämsta som hade kunnat hända såhär i början är att folk känner att de inte får tillräckligt för pengarna. Dessutom är det värt väldigt mycket att jag får göra något jag gillar och jag blir ju i princip självförsörjande också, säger han.

– Sedan bygger jag upp perenna system som ger effektivare odling framöver.

telefonen ringer. Det är medproducenten och kompisen Marcus Forssman, inflyttad från Göteborg, som strax ska titta förbi. För-sta sommaren tillbringade han flera timmar på knä i odlingarna.

Marcus Forssman och Gunilla Fluur är två av Nyttogårdens 30 medproducenter som betalar 500 kronor i månaden för att dela på det som gården ger.

” Näringsnivåerna i frukt och grönt har ju sjunkit stadigt.”


Andra är väl bevandrade bland råvarorna. Flera berömda kockar har besökt Nyttogår-den, liksom många gröna entreprenörer.

– Mat och matproduktion är i ropet och jag knyter ständigt nya kontakter med människor som vill veta mer, säger Niklas.

utanför den gamla lanthandeln står en vit skåpbil. Varannan eller var tredje vecka lastas den med kassar som körs ut till medpro-ducenterna. Direktkontakten är viktig för Niklas Markie. Dels kan han se om alla är nöjda. Dels kan han förklara vad det innebär om någon grönsak fått skorv eller spruck-it. Eller lägga in en brasklapp ifall han till exempel misstänker att någon av gurkorna kan ha blivit besk.

– En tredjedel av alla grönsaker slängs direkt av odlaren för att de är för små, för stora eller för fula. Men jag kan skicka med även sådana, och förklara att de är minst lika matnyttiga, säger han.

– Sedan är det upp till medproducenterna själva om de vill använda hela mängden – som ju är deras – eller slänga.

längre bort i byn bökar en handfull lin-derödssvin i skogsbrynet. De tillhör Sveri-ges sista oförädlade lantras och har precis utökats med tre veckogamla små kultingar som tittar nyfiket på oss. Så småningom ska de bli skinka till medproducenterna.

– Man få se till hela rasen, äter jag dem inte så kommer de inte fortsätta att finnas, konstaterar Niklas.

Han menar att det är väl dokumenterat att lantdjur, uppföd-da på sin naturliga

föda, ger hälsosammare mat. Han väljer även gamla växtsorter.

– Näringsnivåerna i frukt och grönt har ju sjunkit stadigt. Det kan inte bara förklaras med att jordarna är i sämre skick, förädling-

en gör sitt till också. Man förädlar på storlek och volym för det är så marknadspriserna styr. Samtidigt ökar antalet cancerfall – mås-te man då inte fråga sig om det är något fel på det vi stoppar i oss?

Själv odlar han lantsorter som har hängt med i hundratals år på grund av sin goda smak, snarare än tack vare hög avkastning.

– Den här nya superbroccolin med extra vitaminer har ju kommit till just genom en korsning med ursprungsbroccolin. När till och med livsmedelsindustrin tar ett kliv tillbaka är det bara att tacka för exemplet, säger han.

snart puttrar köttfärssås på spisen i köket hemma hos Niklas Markie. Den är gjord på Bull, som betade gräs på en gård i närheten innan Niklas tog honom till slakt i närliggande Ramsele (Läs om Rafnaslak i Grus & Guld nr 2/13). Köttet förmedlade han sedan till självkostnadspris till medpro-ducenterna.

– Arbetstiden har de ju redan betalt för, säger han.

Men räcker verkligen 500 kronor i mån-aden från 30 medproducenter till både lön, sociala avgifter, skatt och utgifter? Niklas har fått startbidrag för unga jordbrukare och använt pengar efter mormor till en del av investeringarna. Dessutom har han lagt ned en stor del gratisarbete.

– 500 kronor är egentligen för lite, men det sämsta som hade kunnat hända såhär i början är att folk känner att de inte får tillräckligt för pengarna. Dessutom är det värt väldigt mycket att jag får göra något jag gillar och jag blir ju i princip självförsörjande också, säger han.

– Sedan bygger jag upp perenna system som ger effektivare odling framöver.

telefonen ringer. Det är medproducenten och kompisen Marcus Forssman, inflyttad från Göteborg, som strax ska titta förbi. För-sta sommaren tillbringade han flera timmar på knä i odlingarna.

– För mig är det ett politiskt statement att vara med: bonden ska ha vettigt betalt sam-tidigt som vi måste ha bra och klimatsmart mat, säger Marcus medan han tittar på de nya små hedemorakycklingarna i hönshuset.

– Det är inte hållbart att alla bor i stan. Vi är beroende av jorden och skogen – och då måste vi stödja de små initiativ som finns för att hålla landsbygden levande.

Dessutom uppskattar han att laga mat av de ingredienser han får.

– Alla kanske inte vet vad de ska göra med bönor, stjälkselleri och kålrabbi – men jag tycker det är jättekul att det inte bara är isbergssallad och tomater i kassen.

det börjar bli dags att lämna Nyttogård-en. Medproducenterna har dragit bort en del av sina pengar från livsmedelsindustrin. I stället har de valt att stödja en lokal odlare som bygger goda jordar, bevarar näringsrika

grödor och bidrar till biologisk mångfald. De delar på vinst och förlust. Ingen ska tjäna på den andra. Anar vi konturerna av ett för-nyat välfärdsbygge underifrån, en småskalig modell som skulle kunna användas på fler områden?

– Absolut, någon gång kommer det att ta stopp. Naturen talar ju om att den inte mår bra. Små gårdar skulle kunna vara center bortom spekulationseko-nomin kring vilka människor hjälper varandra med såväl finansiering i loka-la sparkassor som välfärd... Nu är det en massa kostnader som bara glider iväg. Vart tar pengarna vägen idag egentligen? frågar Niklas Markie. ·

Marcus Forssman och Gunilla Fluur är två av Nyttogårdens 30 medproducenter som betalar 500 kronor i månaden för att dela på det som gården ger.

Volontären Jordan Desroches från Frankrike och Niklas Markie planterar om timjan, basilika och oregano som medproducenterna får färskt under vintern.

” Näringsnivåerna i frukt och grönt har ju sjunkit stadigt.”

” Bonden ska ha vettigt betalt samtidigt som vi måste ha klimatsmart mat.”

24 grus & guld · 2/2015

tips

Utgångspunkten för att använda resurserna hållbart där just du bor är att ta reda på hur det ser ut idag. Förena statistik, kunskap och engagemang i arbetet med en lokalekonomisk analys.

Lokalekonomisk analys visar vägenen lokalekonomisk analys, även kallad Lea, kan vara startpunkten för en diskussion om hur resurserna där du bor bäst används. Ett postnummerdistrikt, en församling eller någon annan trakt där invånarna känner samhörighet, kan vara utgångspunkt för undersökningen.

Med hjälp av lokalkännedom och statistik från Statistiska Centralbyrån tydliggör en Lea vilka pengar som finns inom området, och hur de används. Precis som man på nationell nivå talar om handelsbalans tittar en Lea på in- och utflödet av pengar på gräsrotsnivå. Syftet är att minska läckorna från den lokala ekonomin. Det handlar varken om protekti-onism eller om självförsörjning, utan om att göra medvetna val. Försvinner pengarna till verksamheter som är långsiktigt hållbara, eller inte? Bidrar de till välmående, eller inte? Är det önskvärt att pengarna som kommer in till området i högre utsträckning cirkulerar lokalt – och därmed stärker den lokala ekonomin?

Visar det sig till exempel att en stor del av inkomsterna i området går till att köpa fjärr-transporterade livsmedel från en stormarknad långt bort, kanske ni ser underlag för en lokal butik med varor från lokala producenter. Kanske bestämmer ni er för att satsa på detta eftersom ni vill prioritera mindre transporter,

lokal livsmedelsförsörjning, ökad resiliens och fler arbetstillfällen i trakten?

Vilka slutsatserna blir beror naturligtvis på förutsättningarna och på vad ni vill uppnå. Men tanken är att den lokalekonomiska ana-lysen ska resultera i en konkret handlingsplan för att stärka ekonomin i närområdet.

nästa steg blir sedan att fundera över hur planen ska förverkligas. Finns befintlig verksamhet som kan utökas? Behövs nya företag, föreningar, kooperativ, bygdebolag eller annat? Vilka resurser kan mobiliseras lokalt? Vilka finansieringsformer finns? Var är de lokala sparpengarna placerade? Kan de göra bättre nytta i bygden?

När Gunnarsbyn i Norrbotten gjorde en Lea resulterade det bland annat i ett bygdebolags-ägt agrocenter, där betande djur nu håller landskapet öppet. I Baggbrobygden upptäckte man att invånarna köpte bröd för 700 000 kronor varje år, vilket ledde till planer på ett lokalt bageri. I Husby-Långhundra, utanför Uppsala, föddes en idé om andelsägd förny-elsebar lokal energiproduktion. Där påbör-jades också en breddning av modellen, för att framöver även kunna ta med energi- och naturresurser i beräkningen. Denna är dock inte klar än.

text

Karin Backströmillustration

magnus frederiksen

Måtta på plats

Innan du börjar:Läs mer på…

friametoder.se (sök på LEA)

scb.se/lea

helasverige.se/kansli/foer-dig-som-vill/ utveckla-ekonomin/

upplandsbygd.se/linn---lokalekonomi- i-nya-natverk/

neweconomics.org/publications/entry/ plugging-the-leaks


tips

Utgångspunkten för att använda resurserna hållbart där just du bor är att ta reda på hur det ser ut idag. Förena statistik, kunskap och engagemang i arbetet med en lokalekonomisk analys.

Lokalekonomisk analys visar vägenen lokalekonomisk analys, även kallad Lea, kan vara startpunkten för en diskussion om hur resurserna där du bor bäst används. Ett postnummerdistrikt, en församling eller någon annan trakt där invånarna känner samhörighet, kan vara utgångspunkt för undersökningen.

Med hjälp av lokalkännedom och statistik från Statistiska Centralbyrån tydliggör en Lea vilka pengar som finns inom området, och hur de används. Precis som man på nationell nivå talar om handelsbalans tittar en Lea på in- och utflödet av pengar på gräsrotsnivå. Syftet är att minska läckorna från den lokala ekonomin. Det handlar varken om protekti-onism eller om självförsörjning, utan om att göra medvetna val. Försvinner pengarna till verksamheter som är långsiktigt hållbara, eller inte? Bidrar de till välmående, eller inte? Är det önskvärt att pengarna som kommer in till området i högre utsträckning cirkulerar lokalt – och därmed stärker den lokala ekonomin?

Visar det sig till exempel att en stor del av inkomsterna i området går till att köpa fjärr-transporterade livsmedel från en stormarknad långt bort, kanske ni ser underlag för en lokal butik med varor från lokala producenter. Kanske bestämmer ni er för att satsa på detta eftersom ni vill prioritera mindre transporter,

lokal livsmedelsförsörjning, ökad resiliens och fler arbetstillfällen i trakten?

Vilka slutsatserna blir beror naturligtvis på förutsättningarna och på vad ni vill uppnå. Men tanken är att den lokalekonomiska ana-lysen ska resultera i en konkret handlingsplan för att stärka ekonomin i närområdet.

nästa steg blir sedan att fundera över hur planen ska förverkligas. Finns befintlig verksamhet som kan utökas? Behövs nya företag, föreningar, kooperativ, bygdebolag eller annat? Vilka resurser kan mobiliseras lokalt? Vilka finansieringsformer finns? Var är de lokala sparpengarna placerade? Kan de göra bättre nytta i bygden?

När Gunnarsbyn i Norrbotten gjorde en Lea resulterade det bland annat i ett bygdebolags-ägt agrocenter, där betande djur nu håller landskapet öppet. I Baggbrobygden upptäckte man att invånarna köpte bröd för 700 000 kronor varje år, vilket ledde till planer på ett lokalt bageri. I Husby-Långhundra, utanför Uppsala, föddes en idé om andelsägd förny-elsebar lokal energiproduktion. Där påbör-jades också en breddning av modellen, för att framöver även kunna ta med energi- och naturresurser i beräkningen. Denna är dock inte klar än.

textKarin Backströmillustrationmagnus frederiksen

Måtta på plats

Innan du börjar:Läs mer på…

friametoder.se (sök på LEA)

scb.se/lea

helasverige.se/kansli/foerdigsomvill/ utvecklaekonomin/

upplandsbygd.se/linnlokalekonomi inyanatverk/

neweconomics.org/publications/entry/ pluggingtheleaks

FörberedBestäm vem som ska göra analysen och vilka som ska få tillgång till den. Utgå till exempel från en förening i området. Ha ett offentligt möte. Forma en arbetsgrupp och börja planera. Sätt upp mål för vad ni vill uppnå.

InformeraInformera så många som möjligt i området om arbetet och syftet med analysen. När man jobbar lokalt är det oftast lättare att få till ett brett samarbete mellan såväl företag och föreningar som kommunen.

Beställ statistikBestäm vilket område analysen ska omfatta och beställ ett statistikpaket från SCB till en kostnad av 4500 kr, plus moms.

AnalyseraAnalysera, komplettera och bedöm SCBs siffor utifrån er lokala kunskap. Beräkna den lokala handelsbalansen. Vilka varor och tjänster inhandlas utanför närområdet? För vilka summor?

Kläck idéerDags för idéarbete! Komplettera analysen med bakgrundsinformation och omvärldsanalys. Analysen visar vad invånarna efterfrågar – vad av det vill ni kunna erbjuda lokalt? Finns det etablerade producenter som skulle kunna utöka sin verksamhet eller behövs nya lokala företag, kooperativ, bygdebolag eller ideella föreningar?

Gå till handlingGör en plan och gå till handling!

1. 4.

2. 5.

3. 6.

26 grus & guld · 2/2015

på gång i jak

JAK inspirerar i El Salvador

–��ända sedan jag kom till Sverige på 1990-ta-let och lärde känna JAK så har jag funderat över hur jag skulle kunna sprida idén till El Salvador, säger Carlota Rivera i JAK Göteborg.

Hon fick med sig Eva Stenius, Alexander Si-vertsen och Manuel Antonio Chávez. Tillsam-mans tillbringade de en vecka i Panchimalco, El Salvador, förra året. De höll informationsmö-

Eva Stenius, borgmästaren i Panchimalco Mario Melendez, Carlota Rivera, Manuel Chavez, Delmi Beltran och Ada Rivera talar om JAK Medlemsbank på kommunalkontoret i Panchimalco.

Fo

to

: Al

ex

an

de

r Siv

er

tse

n

Tierra, trabajo y capital – jord, arbete och kapital – så heter en organisation i El Salvador som har bildats för att starta sparlåneverksamhet.

ten med såväl borgmästaren som representan-ter för olika föreningar, samt ett öppet möte. Intresset var stort och man beslöt att bilda en organisation med inledningsvis hundra med-lemmar och interimstyrelse. Nu skrivs stadgar och Carlota Rivera hoppas kunna samla in ett startkapital i Sverige.

– JAK skulle kunna betyda jättemycket i El Sal-vador. Många småbönder tvingas skuldsätta sig för att köpa utsäde, och hela tiden tvingas folk lämna sina jordar till bankerna för att de inte kan betala. Och utan sina jordar har de ingen-ting! Med sparlåneverksamhet kan de göra sig fria från bankerna, säger Carlota Rivera.

Karin Backström

26 grus & guld · 2/2015

styrelsen föreslår en höjning av medlemsavgiften från 200 till 300 kronor för huvudmedlem.

Under våren bereds även nya priser på tre olika nivåer av bank-tjänster.

– JAK har haft brist på fler in-täktsben än låne avgifterna, säger vd Sammy Almedal.

I medlemsavgiften ska det enligt liggande förslag ingå baskonto,

överföringsmöjlighet, Grus & Guld samt rösträtt på stämman.

Det dyraste paketet – som även ska innehålla kommande möjlig-heter att betala med e-faktura, återkommande överföringar samt betal- och kreditkort – beräknas kosta 670 kronor per år.

Paketpriserna ska göra det billigare än idag att nyttja flera tjänster.

Nya priser på gång i JAK Förlust på 2,4 miljoner kronorJAKs minus resultat för 2014 förklaras huvudsakligen med kreditförluster i ett företagsenga-gemang, enligt vd Sammy Almedal.


på gång i jak

JAK inspirerar i El Salvador

– ända sedan jag kom till Sverige på 1990-ta-let och lärde känna JAK så har jag funderat över hur jag skulle kunna sprida idén till El Salvador, säger Carlota Rivera i JAK Göteborg.

Hon fick med sig Eva Stenius, Alexander Si-vertsen och Manuel Antonio Chávez. Tillsam-mans tillbringade de en vecka i Panchimalco, El Salvador, förra året. De höll informationsmö-

Eva Stenius, borgmästaren i Panchimalco Mario Melendez, Carlota Rivera, Manuel Chavez, Delmi Beltran och Ada Rivera talar om JAK Medlemsbank på kommunalkontoret i Panchimalco.

Foto: Alexander Sivertsen

Tierra, trabajo y capital – jord, arbete och kapital – så heter en organisation i El Salvador som har bildats för att starta sparlåneverksamhet.

ten med såväl borgmästaren som representan-ter för olika föreningar, samt ett öppet möte. Intresset var stort och man beslöt att bilda en organisation med inledningsvis hundra med-lemmar och interimstyrelse. Nu skrivs stadgar och Carlota Rivera hoppas kunna samla in ett startkapital i Sverige.

– JAK skulle kunna betyda jättemycket i El Sal-vador. Många småbönder tvingas skuldsätta sig för att köpa utsäde, och hela tiden tvingas folk lämna sina jordar till bankerna för att de inte kan betala. Och utan sina jordar har de ingen-ting! Med sparlåneverksamhet kan de göra sig fria från bankerna, säger Carlota Rivera.

Karin Backström


styrelsen föreslår en höjning av medlemsavgiften från 200 till 300 kronor för huvudmedlem.

Under våren bereds även nya priser på tre olika nivåer av bank-tjänster.

– JAK har haft brist på fler in-täktsben än låne avgifterna, säger vd Sammy Almedal.

I medlemsavgiften ska det enligt liggande förslag ingå baskonto,

överföringsmöjlighet, Grus & Guld samt rösträtt på stämman.

Det dyraste paketet – som även ska innehålla kommande möjlig-heter att betala med e-faktura, återkommande överföringar samt betal- och kreditkort – beräknas kosta 670 kronor per år.

Paketpriserna ska göra det billigare än idag att nyttja flera tjänster.

Nya priser på gång i JAK

Vad är din uppgift?– Jag jobbar med vår tekniska samarbets-

partner och styrelsens demokratikommitté för att utveckla och testa internetplattformen VoteIT som är tänkt att användas för stäm-mobeslut i JAK efter 2016.

Vad innebär den nya modellen?– Den kombinerar direkt och representativ

demokrati genom att låta varje medlem rösta själv eller via ett

ombud. Hur ombuden rös-tar ska vara öppet så att

de som vill kan återta sin röst. Stämmo-

ärendena kommer att behandlas löpande och under en längre tid på internet. Frågor som är uppe för diskussion och beslut ska också

redovisas i Grus & Guld.

Vad händer på stäm-man nu i april?– Första beslutet om de

stadgeändringar som behövs togs förra året, nu är det dags för ett

andra beslut. Dessutom kommer vi att testa VoteIT på stämman.

Vad kommer det nya systemet att betyda för JAK?

– Det innebär att många fler medlem-mar i praktiken kommer att kunna använda sin rösträtt, och att lokalavdelningarna kan samla till diskussion i aktuella frågor året om. Vi blir också bland de allra första i Europa med vår blandning av direkt och representa-tiv demokrati.

Karin Backström

27grus & guld · 2/2015

Hallå därKarinMalin Ekström, projektledare för JAKs demokratiarbete

medlemmarna är nöjda med JAK Medlems-bank, men inte fullt lika nöjda som de var för två år sedan. Det visar en medlemsundersök-ning som genomfördes i höstas.

Att JAK är en räntefri och medlemsägd bank är viktigt för så gott som alla och nästan 90 procent kan tänka sig att rekommendera JAK till andra.

Mest avgörande för nöjdheten är god service och gott bemötande, lärande och utvecklande arrangemang, öppenhet och respekt för olika åsikter, stöd för att sprida JAKs idé och till-fredställelse med hur banktjänsterna fungerar. Mest negativt påverkas betyget av att JAK inte uppfattas som billigare än andra banker. Av enkäten framgår också att det inte upplevs som tydligt vad man som medlem kan förvänta sig av sin bank.

I de fria kommentarerna önskar många att JAK ska bli tydligare och bättre på att sprida sin ideologi. En del önskar att JAK ska erbjuda fler banktjänster. Ytterligare en grupp betonar läg-re avgifter för att stärka JAK som alternativ till andra banker. Några kritiserar enkätens frågor för att vara ledande eller oklart formulerade.

600 medlemmar använder hittills JAKor-tet. I medlemsenkäten som gjordes i höstas uppger majoriten av de som inte skaffat kort som främsta skäl att de redan har ett annat. Därefter kommer att de inte hunnit eller inte har JAK som primär bank. Tredje vanligaste orsaken är att man väntar på att bankkortet ska gå att koppla till ett JAK-konto. Många uttrycker att de ogillar att handla på kredit som de gör i nuläget med JAKs kort.

Kritik har också framförts mot de avgifter som den som tar emot en betalning måste betala till kreditkortsföretaget, vilket kan slå hårt mot små handlare.

Tidplanen för den fortsatta kortutvecklingen är att förbetalda kort eventuellt kan bli verklighet före 2017. Ett traditionellt betalkort kopplat till ett konto i JAK blir det dock först 2018–2019.

Så nöjda är medlemmarna med JAK på skalan 1–5.

44Ideologin viktig för medlemmarna

Foto

: Kar

in B

ackström

Kreditkort inte så populärt

Förlust på 2,4 miljoner kronorJAKs minus resultat för 2014 förklaras huvudsakligen med kreditförluster i ett företagsengagemang, enligt vd Sammy Almedal.

28 grus & guld · 2/2015

jak i fokus

28 grus & guld · 2/2015

Men kommer då JAKs ekonomi att vara bätt-re om två år?

– Helbanken kostar mest i utvecklingsske-det. Men när räntan är låg i samhället är vi mindre attraktiva som låneinstitut och det måste vi lära oss att över tid kunna hantera, säger Jonas Löhnn.

Ordförande Lotta Friberg understryker att arbetet med fler banktjänster syftar till att fler ska använda JAK, vilket ska ge större intäkter.

– Men det bygger ju på att medlemmarna lånar hos oss så att vi inte behöver betala för att ha sparpengarna någon annanstans, till-lägger hon.

Får då misstroendet gehör? Grus & Guld har mejlat samtliga sammankallande i lokalavdel-ningarna. Av åtta som svarat uttrycker samtliga förtroende för styrelsen, även om flera beklagar besparingen och tycker att den kom oväntat. En menar att stämman bör få ta ställning.

Till stämman finns även en motion som krä-ver nya rutiner för att försvåra snabba beslut i frågor som rör JAKs verksamhetsinriktning. Karin Backström

Besparingar får kritik

Lotta Friberg

Jonas Löhnn

Niclas LexénF

ot

o: K

ar

in B

ac

ks

tr

öm

Fot

o: Jo

el W

en

dl

e/S

ve

rig

es R

ad

io

Besparingsbeslutet i JAK möter blandade reaktioner. Inför stämman finns både en kritisk motion och en misstroendeförklaring – men det finns också de som välkomnar att styrelsen vågar fatta svåra beslut.

Niclas Lexén från JAK Norra Hälsingland hör till dem som reagerat starkt på beslutet att stäl-la in medlemsaktiviteter. Om inte stämman får ta ställning vill han inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet.

– Måste man prioritera mellan helbank och folkbildning är det ett stort beslut som ska behandlas av stämman i en demokratisk or-ganisation, säger han.

Styrelsen håller inte med. Vice ordförande Jonas Löhnn säger att styrelsen är vald för att ta ansvar mellan stämmorna – och att det är detta som nu har gjorts.

– Vi tar ekonomiskt ansvar genom att lägga en budget som går ihop. Det hade vi inte kun-nat göra utan de här besparingarna. Naturligt-vis är vi medvetna om att det inte är självklart att alla medlemmar gillar vårt beslut, men några formella fel har vi inte begått.

Det var i december som styrelsen beslöt att ”frysa” arbetet på JAKs avdelning för idé- och medlemsstöd (IMS) i två år. Av sex anställda av-skedades fyra och en omplacerades. Kurser och internationell verksamhet ställdes in. Pengarna riktades om, framför allt till det it-arbete som krävs för att JAK ska kunna fungera som med-lemmarnas första bank.

– Vi har flera stämmobeslut på att vi ska gå vidare med helbanksprojektet. För att klara det-ta var det nödvändigt att sätta IMS på sparlåga, säger ordförande Lotta Friberg.

Niclas Lexén tycker dock att medlemmarna måste få ta ställning i den aktuella situationen.

– Jag tror inte att någon som röstat för helbanken varit medveten om att det skulle få konsekvenser i form av nedlagd medlems-verksamhet, säger han.

Vice ordförande Jonas Löhnn betonar att sty-relsen inte har lagt ned IMS. Lokalavdelningar-na behåller sina budgetar och medlemschefen ska förbereda en nystart år 2017.

Diskussionerna om helbank startade i slutet av 90-talet. Genom att erbjuda mer än sparkon-ton och krediter skulle medlemmarna kunna ha alla pengar räntefritt – och fler skulle välja JAK. Kritiker invände att det skulle bli dyrt och ville i stället prioritera spridandet av JAKs idé.2001 presenterades en plan enligt vilken helbanken skulle vara klar 2005. 2010 tyckte två motionärer att det var dags att skynda på. Idag återstår bland annat bank-id och e-fak-turor. En förändringsplan har gjorts upp som styrelsen nu stämmer av vid varje möte för att helbanken till sist ska bli verklighet år 2017.

Fo

to

: jak

faktaHelbank


jak i fokus

Ris och ros för beslutet” För att kunna nå ut till flermedlemmar är det nogviktigt att kunna erbjuda enhelhetslösning. Folkrörelseni JAK är såpass stark att vikan klara oss i två år utancentralt stöd.” Emil Iversen

” Det kan ta tid att bygga upp en så väl fungerande verk-samhet igen!” Ewa Ahari

” Jag känner mig trygg när jag ser och hör att styrelsen vågar ta svåra beslut.”

Allan Carlsson

” Det kommer väldigt plötsligt …möjligen hade man velat att styrelsen varit mer förutseende och haft det uppe till diskussion innan.”

Michael Nemec

” En så stor förändring ska inte komma som en blixt från klar himmel. Styrelsen tog ifrån oss den demokra-tiska principen genom att inte förankra detta beslut hos oss medlemmar.”

niclas lexén

” Vi önskar att man hade sökt en projektlösning så att ingen behövde sägas upp under frystiden – allt JAK gör bygger ju på långsiktig hållbarhet och omsorg om människor och planet.”

Ingegerd och Stefan Wallmark

28 grus & guld · 2/2015 29grus & guld · 2/2015

Men kommer då JAKs ekonomi att vara bätt-re om två år?

– Helbanken kostar mest i utvecklingsske-det. Men när räntan är låg i samhället är vi mindre attraktiva som låneinstitut och det måste vi lära oss att över tid kunna hantera, säger Jonas Löhnn.

Ordförande Lotta Friberg understryker att arbetet med fler banktjänster syftar till att fler ska använda JAK, vilket ska ge större intäkter.

– Men det bygger ju på att medlemmarna lånar hos oss så att vi inte behöver betala för att ha sparpengarna någon annanstans, till-lägger hon.

Får då misstroendet gehör? Grus & Guld har mejlat samtliga sammankallande i lokalavdel-ningarna. Av åtta som svarat uttrycker samtliga förtroende för styrelsen, även om flera beklagar besparingen och tycker att den kom oväntat. En menar att stämman bör få ta ställning.

Till stämman finns även en motion som krä-ver nya rutiner för att försvåra snabba beslut i frågor som rör JAKs verksamhetsinriktning. Karin Backström

Besparingar får kritik

Lotta Friberg

Jonas Löhnn

Niclas Lexén

Foto: Karin BackströmFoto: Joel W

endle/Sveriges Radio Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen!

Sista ansökningsdag 1 maj 2015.

Foto

: Am

anda

Sve

nsso

n

LÄS MER OCH ANSÖK

JAK.SE/STIPENDIUM

Besparingsbeslutet i JAK möter blandade reaktioner. Inför stämman finns både en kritisk motion och en misstroendeförklaring – men det finns också de som välkomnar att styrelsen vågar fatta svåra beslut.

Niclas Lexén från JAK Norra Hälsingland hör till dem som reagerat starkt på beslutet att stäl-la in medlemsaktiviteter. Om inte stämman får ta ställning vill han inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet.

– Måste man prioritera mellan helbank och folkbildning är det ett stort beslut som ska behandlas av stämman i en demokratisk or-ganisation, säger han.

Styrelsen håller inte med. Vice ordförande Jonas Löhnn säger att styrelsen är vald för att ta ansvar mellan stämmorna – och att det är detta som nu har gjorts.

– Vi tar ekonomiskt ansvar genom att lägga en budget som går ihop. Det hade vi inte kun-nat göra utan de här besparingarna. Naturligt-vis är vi medvetna om att det inte är självklart att alla medlemmar gillar vårt beslut, men några formella fel har vi inte begått.

Det var i december som styrelsen beslöt att ”frysa” arbetet på JAKs avdelning för idé- och medlemsstöd (IMS) i två år. Av sex anställda av-skedades fyra och en omplacerades. Kurser och internationell verksamhet ställdes in. Pengarna riktades om, framför allt till det it-arbete som krävs för att JAK ska kunna fungera som med-lemmarnas första bank.

– Vi har flera stämmobeslut på att vi ska gå vidare med helbanksprojektet. För att klara det-ta var det nödvändigt att sätta IMS på sparlåga, säger ordförande Lotta Friberg.

Niclas Lexén tycker dock att medlemmarna måste få ta ställning i den aktuella situationen.

– Jag tror inte att någon som röstat för helbanken varit medveten om att det skulle få konsekvenser i form av nedlagd medlems-verksamhet, säger han.

Vice ordförande Jonas Löhnn betonar att sty-relsen inte har lagt ned IMS. Lokalavdelningar-na behåller sina budgetar och medlemschefen ska förbereda en nystart år 2017.

Diskussionerna om helbank startade i slutet av 90talet. Genom att erbjuda mer än sparkonton och krediter skulle medlemmarna kunna ha alla pengar räntefritt – och fler skulle välja JAK. Kritiker invände att det skulle bli dyrt och ville i stället prioritera spridandet av JAKs idé.2001 presenterades en plan enligt vilken helbanken skulle vara klar 2005. 2010 tyckte två motionärer att det var dags att skynda på. Idag återstår bland annat bankid och efakturor. En förändringsplan har gjorts upp som styrelsen nu stämmer av vid varje möte för att helbanken till sist ska bli verklighet år 2017.

Foto: jak

faktaHelbank

30 grus & guld · 2/2015

Lennart och Åsne fixade solel med JAK-lån

När Lennart och Åsne Liedén såg en annons för JAKs nya solcellslån slog de till. Miljöengagemanget fanns redan innan, men nu upp-stod ett enkelt sätt att omsätta det i praktik på det egna taket.

villan i fårdala skiljer sig lite från de andra husen i området. På taket mot gatan sitter 24 kvadratmeter sol-paneler.

– De ger en del ström fastän det är nordostläge. Men mest satte jag dem där för att de skulle synas och kanske väcka intresse hos fler, säger Lennart Liedén.

På trädgårdssidan har han ytterliga-re 58 kvadratmeter mot sydväst.

Med totalt 82 kvadratmeter solpane-ler på 60-talsvillan utanför Stockholm räknar Lennart Liedén med att nästan kunna halvera den vanliga elräkning-

Med 82 kvadratmeter solpaneler på taket räknar Lennart och Åsne Liedén med att nästan kunna halvera den vanliga elräkningen.

Så gjorde viF

ot

o: N

ikl

as B

jör

lin

g

30 grus & guld · 2/2015

Flera miljoner till solen21 privatpersoner har sedan somma-ren 2014 utnyttjat möjligheten att låna max 200 000 kronor till miljöinveste-ringar, utan att behöva göra motsva-rande sparinsats i JAK. Främst har pengarna gått till solceller, men även till en och annan el- eller miljöbil, och omlagda energisystem i fastigheter.

Organisationer och företag kan låna upp till 1 miljon kronor sparfritt till miljöinvesteringar, eller annan verk-samhet i linje med JAKs värderingar. 12 sådana lån har beviljats sedan våren 2013. Många av dem har också gått till solceller.

Totalt är nu drygt 6 miljoner av medlemmarnas sparpengar utlånade på detta vis.

Lånekostnaden för ett sparfritt lån är 4,5 procent. Utöver detta betalas sex procent i låneinsats. Denna sum-ma återbetalas dock efter slutamor-tering, såtillvida inte Finansinspek-tionen skulle bedöma att bankens ekonomi inte så tillåter.


Lennart och Åsne fixade solel med JAK-lån

När Lennart och Åsne Liedén såg en annons för JAKs nya solcellslån slog de till. Miljöengagemanget fanns redan innan, men nu uppstod ett enkelt sätt att omsätta det i praktik på det egna taket.

villan i fårdala skiljer sig lite från de andra husen i området. På taket mot gatan sitter 24 kvadratmeter sol-paneler.

– De ger en del ström fastän det är nordostläge. Men mest satte jag dem där för att de skulle synas och kanske väcka intresse hos fler, säger Lennart Liedén.

På trädgårdssidan har han ytterliga-re 58 kvadratmeter mot sydväst.

Med totalt 82 kvadratmeter solpane-ler på 60-talsvillan utanför Stockholm räknar Lennart Liedén med att nästan kunna halvera den vanliga elräkning-

Med 82 kvadratmeter solpaneler på taket räknar Lennart och Åsne Liedén med att nästan kunna halvera den vanliga elräkningen.

Varför ska jag låna i JAK när det blir billigare att låna i annan bank?Att det är billigare i någon annan bank anser jag inte stämmer. Det beror bland annat på vad det är du jämför med och vilken typ av lån du är i behov av.

Oftast när någon uttrycker att JAK-lån är dyra så menar de månadsbetalningen. Det vill säga summan av amortering, sparande och lånekostnad. Vi har idag krav på amortering på våra lån. Vi har även krav på sparande. Kostnaden är bara en mycket liten del av den totala månadsbetalningen. Vi är förespråkare av att det är lämpligt att amortera på sina lån och talar mycket om nyttan av att bygga upp ett sparande. Så att jämföra ett bolån utan amorteringskrav

hos en annan bank med ett JAK-lån är svårt. Nu kanske det blir ändring på det framöver då det troligtvis blir amorteringskrav även hos andra banker.

Våra lån har en fast kostnad som bestäms när du tar ett lån. Den kostnaden är fast under hela lånets löptid oavsett vad som hän-der i omgivningen. Ett räntelån i annan bank kan du bara binda om det är ett bolån och då under kortare perioder.

Det är bara under kortare perio-der som ett bolån med rörlig ränta varit lägre än vår lånekostnad. Osäkerheten hur räntan blir fram-över är stor men på lite längre sikt är det troligast att det går uppåt.

Magnus Frank, bankchef

en. Fast hur det blir exakt kommer han inte veta förrän nästa år. Panelerna har bara suttit uppe ett par vintermånader ännu, och mest el kommer de att ge under sommarhalvåret. Då räknar han också med att producera ett överskott som han kan sälja till sitt elbolag.

Stiger elpriset blir satsningen på sol-paneler mer ekonomiskt lönsam.

– Snart 86 år gammal hinner jag själv kanske inte dra så stor fördel av detta, men vi gör ju en investering som barnen rimligtvis får ta del av den dag de säljer huset efter oss.

– Och för miljön är det förstås en vinst, eftersom min egenproducerade el inte ger upphov till några koldioxid-utsläpp.

hela anläggningen har med monte-ring kostat drygt 230 000 kronor och 35 procent av den kostnaden hoppas han så småningom få tillbaka genom det statliga investeringsstödet.

Att han skulle finansiera det hela med JAKs sparfria solcellslån var själv-klart. Genom JAKs samannonsering med ett elbolag blev processen extra enkel, och några jämförelser med an-dra banker blev det inte.

– Jag gick med i JAK i samband med ett huslån för väldigt länge sedan och har fortsatt att vara medlem. Jag har fått tidningen i alla år, och känner lite extra för JAK, säger Lennart Liedén som har medlemsnummer 787.

Han har fått lånet utan att behöva använda sin sparpoäng. Eftersom JAK just nu vill öka utlåningen av medlem-marnas pengar genom att stödja miljö-satsningar fick han ett sparfritt lån, och lånade maxbeloppet 200 000 kronor på tio år till fast avgift.

Karin Backström

” Han fick låna utan att behöva använda sin sparpoäng.”

Fråga JAKSå gjorde vi

Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor.

Mejla dina frågor till: grusoguld@

karinbackstrom.se

Foto: Niklas Björling


5 årRörligJAK

20142013

201220112010

20092008

20072006

20050

1

2

3

4

5

6

7

8JAKRörlig5 år

räntekostnaden för bolån och kostnaden för jaklån sedan 2005

Källa:Swedbank/JAk

Flera miljoner till solen21 privatpersoner har sedan sommaren 2014 utnyttjat möjligheten att låna max 200 000 kronor till miljöinvesteringar, utan att behöva göra motsvarande sparinsats i JAK. Främst har pengarna gått till solceller, men även till en och annan el eller miljöbil, och omlagda energisystem i fastigheter.

Organisationer och företag kan låna upp till 1 miljon kronor sparfritt till miljöinvesteringar, eller annan verksamhet i linje med JAKs värderingar. 12 sådana lån har beviljats sedan våren 2013. Många av dem har också gått till solceller.

Totalt är nu drygt 6 miljoner av medlemmarnas sparpengar utlånade på detta vis.

Lånekostnaden för ett sparfritt lån är 4,5 procent. Utöver detta betalas sex procent i låneinsats. Denna summa återbetalas dock efter slutamortering, såtillvida inte Finansinspektionen skulle bedöma att bankens ekonomi inte så tillåter.

grus & guld · 2/201532

kultur

Han utmanar pengarna

Är det möjligt att leva helt utan pengar? Är det rentav helt nödvändigt om vi ska få en hållbar värld, med levande samhällen och en planet som inte kvider under våra fötter? Det menar Mark Boyle, irländsk aktivist och författare. Grus & Guld har läst The Moneyless Manifesto.

textMicke Hanås

33grus & guld · 2/2015grus & guld · 2/201532

kultur

Han utmanar pengarna

Är det möjligt att leva helt utan pengar? Är det rentav helt nödvändigt om vi ska få en hållbar värld, med levande samhällen och en planet som inte kvider under våra fötter? Det menar Mark Boyle, irländsk aktivist och författare. Grus & Guld har läst The Moneyless Manifesto.

textMicke Hanås

Det globaliserade samhället, där varor skickas över hela jorden, skadar planeten, menar Mark Boyle. I stället för att importera dyrt te – köpt för pengar – dricker han gratis nässelte som är lätt att hitta i närområdet.

34 grus & guld · 2/2015

kultur

lummig grönska, en gammal husvagn, en hemmabyggd kamin och massa kläder på torkning. En storbyggd man tittar in i kameran, med bar överkropp och en mugg te i handen. Fotot skulle lika gärna kunna ha tagits i ett tältläger med fattiga EU-migranter. Men mannen på fotot, Mark Boyle, har valt att leva så. Året runt. Helt utan pengar.

Udda, minst sagt, i allmänhetens ögon. Mark Boyle erkänner att han sågs som lite av ett skämt.

– När du utmanar pengar, så utmanar du väldigt mycket mer än sedlar och mynt. Du utmanar ett helt perspektiv på världen, säger han till en engelsk tidning.

Med övertygelsen om att pengar hindrar oss från att direkt uppleva konsekvenserna av våra inköp och konsumtionsmönster, eftersom de gör det möjligt att helt fjärma sig från den eller de som tillverkar pry-larna och från den miljöpåverkan det har, ville Mark Boyle visa världen att det finns ett alternativ.

En utopisk vision? Kanske från en drömmare som inte kan det här med ekonomi?

Så är inte fallet. För ett decennium sedan var Mark Boyle nyexaminerad ekonomistudent. Pengafritt leverne fanns inte på kartan – det gjorde däremot ett bra, välavlönat jobb. Möjlighet att köpa mycket prylar. Han hann med att testa det livet, jobbade med ekomatsföretag, och ägde till och med en egen båt.

Men så en kväll några år senare,

slog insikten till att mycket av värl-dens onda – miljöförstöring, krig över resurser, sweatshops i Syd – i själva verket kopplades samman av en gemensam nämnare: fenome-net pengar. Insikten sådde ett frö i honom, och inspirerad av Mahatma Gandhis ord ”var själv förändringen du vill se i världen” bestämde han sig för att leva utan pengar i ett helt år.

sagt och gjort, Mark Boyle sålde sin husbåt – pengarna gick till en investering i en internetsajt där folk kan dela saker och kunskaper med varandra – fick en gratis husvagn att

bo i, flyttade ut på landet utanför Bristol

i England där han jobbade på en eko-gård i utbyte mot mat, och lade om

sitt liv till att leva helt utan pengar. Han lagade maten på en rocket stove – en

enkel men effektiv kamin – tvättade sig i en bäck och borstade tänderna med en mix av krossade fiskben och fänkålsfrön. Fattigt materiellt sett, men rikt på andra, djupare sätt.

Mark Boyle kände sig så berikad av sin nya livsstil att han fortsatte leva helt penningslöst i två och ett halvt år. I boken The Moneyless Man (Den penninglösa mannen) – berättar han

om sitt pengafria liv. För tre år sedan kom så uppföljaren – The Moneyless Manifesto – ett brandtal mot pengar, och samtidigt en inspirationstext om hur vi kan lägga om område efter område i vårt liv för att befria oss från pengarnas makt.

själva grundproblemet med pengar är att det är ett alldeles för effektivt medel, menar Mark Boyle. Pengar fungerar som ett substitut för förtroende människor emellan. Utan pengar skulle en italienare knappast ägna dagarna åt att producera kon-servburkar med bönor åt en invånare i en liten engelsk by som hen aldrig kommer att träffa, för att använda ett exempel från boken. Om man slår ihop detta med andra ekonomiska fenomen som stordriftsfördelar – det vill säga att det går att producera varor billigare om de görs i stora mängder – och arbetsfördelning – att varje arbetare bara specialiserar sig på ett visst moment i tillverk-ningsprocessen – blir resultatet en oerhörd effektivitet som möjliggör vårt avancerade och högteknologiska samhälle. Så långt är Mark Boyle för-modligen överens med många andra ekonomer.

Men där andra ser tillväxt och fram-steg pekar Mark Boyle på de negativa effekterna av dagens industrialisering. Det högteknologiska samhället kräver ett enormt överuttag av naturresurser,

kultur

” Pengar fungerar som ett substitut för förtroende människor emellan.”

Det globala, industrialiserade samhället är inte hållbart – det förstör miljön och relatio-nerna mellan människor – och roten till problemet ligger i vårt betalningsmedel, menar aktivisten och författaren Mark Boyle.

Fo

to

: Jam

es B

ar

ke


kultur

lummig grönska, en gammal husvagn, en hemmabyggd kamin och massa kläder på torkning. En storbyggd man tittar in i kameran, med bar överkropp och en mugg te i handen. Fotot skulle lika gärna kunna ha tagits i ett tältläger med fattiga EU-migranter. Men mannen på fotot, Mark Boyle, har valt att leva så. Året runt. Helt utan pengar.

Udda, minst sagt, i allmänhetens ögon. Mark Boyle erkänner att han sågs som lite av ett skämt.

– När du utmanar pengar, så utmanar du väldigt mycket mer än sedlar och mynt. Du utmanar ett helt perspektiv på världen, säger han till en engelsk tidning.

Med övertygelsen om att pengar hindrar oss från att direkt uppleva konsekvenserna av våra inköp och konsumtionsmönster, eftersom de gör det möjligt att helt fjärma sig från den eller de som tillverkar pry-larna och från den miljöpåverkan det har, ville Mark Boyle visa världen att det finns ett alternativ.

En utopisk vision? Kanske från en drömmare som inte kan det här med ekonomi?

Så är inte fallet. För ett decennium sedan var Mark Boyle nyexaminerad ekonomistudent. Pengafritt leverne fanns inte på kartan – det gjorde däremot ett bra, välavlönat jobb. Möjlighet att köpa mycket prylar. Han hann med att testa det livet, jobbade med ekomatsföretag, och ägde till och med en egen båt.

Men så en kväll några år senare,

slog insikten till att mycket av värl-dens onda – miljöförstöring, krig över resurser, sweatshops i Syd – i själva verket kopplades samman av en gemensam nämnare: fenome-net pengar. Insikten sådde ett frö i honom, och inspirerad av Mahatma Gandhis ord ”var själv förändringen du vill se i världen” bestämde han sig för att leva utan pengar i ett helt år.

sagt och gjort, Mark Boyle sålde sin husbåt – pengarna gick till en investering i en internetsajt där folk kan dela saker och kunskaper med varandra – fick en gratis husvagn att

bo i, flyttade ut på landet utanför Bristol

i England där han jobbade på en eko-gård i utbyte mot mat, och lade om

sitt liv till att leva helt utan pengar. Han lagade maten på en rocket stove – en

enkel men effektiv kamin – tvättade sig i en bäck och borstade tänderna med en mix av krossade fiskben och fänkålsfrön. Fattigt materiellt sett, men rikt på andra, djupare sätt.

Mark Boyle kände sig så berikad av sin nya livsstil att han fortsatte leva helt penningslöst i två och ett halvt år. I boken The Moneyless Man (Den penninglösa mannen) – berättar han

om sitt pengafria liv. För tre år sedan kom så uppföljaren – The Moneyless Manifesto – ett brandtal mot pengar, och samtidigt en inspirationstext om hur vi kan lägga om område efter område i vårt liv för att befria oss från pengarnas makt.

själva grundproblemet med pengar är att det är ett alldeles för effektivt medel, menar Mark Boyle. Pengar fungerar som ett substitut för förtroende människor emellan. Utan pengar skulle en italienare knappast ägna dagarna åt att producera kon-servburkar med bönor åt en invånare i en liten engelsk by som hen aldrig kommer att träffa, för att använda ett exempel från boken. Om man slår ihop detta med andra ekonomiska fenomen som stordriftsfördelar – det vill säga att det går att producera varor billigare om de görs i stora mängder – och arbetsfördelning – att varje arbetare bara specialiserar sig på ett visst moment i tillverk-ningsprocessen – blir resultatet en oerhörd effektivitet som möjliggör vårt avancerade och högteknologiska samhälle. Så långt är Mark Boyle för-modligen överens med många andra ekonomer.

Men där andra ser tillväxt och fram-steg pekar Mark Boyle på de negativa effekterna av dagens industrialisering. Det högteknologiska samhället kräver ett enormt överuttag av naturresurser,

kultur

och sakerna måste masstillverkas för att investeringarna i stordriften ska löna sig. Vi får ett slit-och-släng-sam-hälle. Att dela saker med varandra – något som är rationellt ur resurssyn-punkt – blir systemförstörande och uppmuntras inte.

Dessutom förstör pengar sam-hällets struktur, förtroendet mellan människor, menar Mark Boyle. Om din granne ger dig nyproducerad potatis känner du förmodligen att du vill hjälpa hen med något i gengäld, och ni kommer närmare varandra. Betalar du för potatisen har du upp-hävt din ”tacksamhetsskuld” – du köper dig fri från att ha en relation med din granne.

om vi däremot tar bort pengarna ur ekvationen blir saker som stordrifts-fördelar och arbetsfördelning inget problem, utan når sin naturliga, optimala gräns eftersom de inte kan existera utanför ett lokalsamhälle, menar han. Just att gå tillbaka till ett lokalt, lågteknologiskt samhälle är en av Mark Boyles huvudpoänger – allt en människa behöver måste kunna

produceras i närområdet. Han menar att vi förr eller senare kommer att tvingas till den omställningen.

i boken går han igenom metoder som bytesekonomi och lokala valutor, men hans slutsats är att det enda som verkligen fungerar är en ren gåvoeko-nomi, där människor ger till varandra utan att kräva någonting tillbaka.

Men ett räntefritt samhälle då? Det är mer hållbart än ett byggt på ränta, menar Mark Boyle.

– Ett monetärt system, utan ränta, är potentiellt väldigt mycket mer hållbart än ett med ränta. Banker som ger räntefria lån, har en stor del i att förbättra saker för både miljön och för människor som annars skul-le vara lamslagna av skuld, svarar Mark Boyle Grus & Guld via mejl.

Men så länge räntefria modeller finns inom det globala, industrialise-rade och kapitalistiska systemet, kan de aldrig bli helt hållbara, menar han.

– Så länge som pengar, oavsett hur de skapas, underlättar ett sådant sys-tem kommer vi att leva i en våldsam, ohållbar värld.

Pengar upprätthåller illusionen om att vi är självständiga, menar Mark Boyle. Han hänvisar till teologen Alan Watts och dennes begrepp ”det hudomslutna jaget” – att vi bara identifierar oss med vår egen kropp och vårt eget sinne när vi i själva verket är ett aldrig sinande samspel med vår omgivning på atomnivå. Att vi har tappat identifikationen med det större sammanhanget är kata-strofalt, enligt Boyle.

Pengar upprätthåller separatio-nen, eftersom de tillåter oss att vara fjärm ade från det som vi konsume-rar. Dessutom tvingar det många att arbeta i monotona arbeten, något som är förödande för livsglädje och kreativitet, menar Mark Boyle. När vi i stället ser varandra som en del av en helhet, blir det lika absurt att ta betalt för någonting som det är för trädet att ta betalt för syret som det släpper ut, eller för vårt finger att ta betalt av hårbotten när vi kliar oss själva. ·

” Pengar fungerar som ett substitut för förtroende människor emellan.”

Mark BoyleMark Boyle, 35 år, är irländsk aktivist och författare med en bakgrund inom ekonomi som har skrivit böckerna The Moneyless Man – som har översatts till 17 olika språk – och The Moneyless Manifesto. Den senare går att hitta gratis på nätet på: www.moneylessmanifesto.org. Han är även involverad i projekt som Streetbank (www.streetbank.com), ett onlinenätverk för att dela saker med varandra i grannskapet och Freeskilling – ett lokalt Bristolinitiativ för att dela kunskaper med varandra.

Det globala, industrialiserade samhället är inte hållbart – det förstör miljön och relatio-nerna mellan människor – och roten till problemet ligger i vårt betalningsmedel, menar aktivisten och författaren Mark Boyle.

Med bara en husvagn att bo i, en cykel att ta sig fram med, och några få prylar – inklusive laptop och telefon för att kunna dela sina erfarenheter med omvärlden – levde Mark Boyle helt utan pengar i två och ett halvt år.

Foto: James Barke

36 grus & guld · 2/2015

kultur

Diktsamling/telefontjänstÖverallt ska jag vara i centrumJonas GrenNon förlag, 2015

när poeten jonas gren tar for-muleringar ur socialdemokraternas och moderaternas partiprogram som utgångspunkt för sina dikter blir det

Jag, jag, jag!

arundhati roy slog igenom med De små tingens gud, 1997. Sedan dess har hon etablerat sig som politisk aktivist med fokus på mänskliga rättigheter och miljöfrågor och i sin senaste bok, Capitalism – A Ghost Story, ger hon i en rad essäer kapita-lismen en rejäl käftsmäll.

I sin senaste bok lyfter Arundhati Roy fram baksidorna av utvecklingen i Indien.

En käftsmäll mot kapitalismen

bokCapitalism – A Ghost StoryArundhati Roy Haymarket Books, 2014

När jag blir storska jag investeraJag ska investera i kärlekNär jag ger kärlekska jag få kärlek

ur jonas grens diktsam-ling Överallt ska jag vara i centrum, Non förlag, 2015. Ring 0737–202 726 för att höra mer.

”Vi, 300 miljoner i medelklassen, existerar som ett resultat av Interna-tionella valutafondens marknadsre-former och lever sida vid sida med spökena av 250 000 skuldtyngda bönder”, skriver hon om situationen i Indien. Många av de skuldsatt a bönderna har tagit livet av sig ge-nom att dricka bekämpningsmedel. Att orsaken står att finna i det eko-nomiska systemet pratar få om.

Jordbruket i Indien genomgick ett stort skifte i slutet av 80-talet. Allt fler bönder styrdes då bort från självförsörjande till kommersiell

odling, vilket kräver investeringar i olika typer av bekämpningsmedel. Dåliga år är kostnaderna högre än avkastningen. Tidigare lokala ockrare har ersatts av mikrokredit-företag som, enligt Roy är skyldiga till hundratals självmord, samtidigt som de belönas med internationella erkännanden och priser.

”Det finns mycket pengar att tjäna på de fattiga”, konstaterar Arundhati Roy ironiskt.

arundhati roy visar att trots allt tal om Indiens framgångar så har den rådande politiken inte löst landets ojämlikhetsproblem. Runt 830 miljoner människor lever på under tre kronor om dagen medan de rikaste hundra personerna äger tillgångar motsvarande en fjärdedel av BNP. Arundhati Roy sätter sin tilltro till massrörelser såsom Occupy Wall Street.

”Med Occupy-rörelsen återupprät-tades drömmarna inom ett system som försökt omvandla alla till zom-bies hänförda att likställa tanklös konsumtion med lycka” skriver hon bland annat i denna både lärorika och uppfriskande rakt formulerade bok.

Christin Sandberg

både roligt, absurt – och sorgligt. När han dessutom läser upp dem direkt för lyssnaren – i telefon – kom-mer de nära. Det handlar om hur allt ska bli i fram-tiden med tillväxten, fat-tigdomen, jobben, djuren, välfärden…och rymden. Ring 0737–202 726 och lyssna.

Karin Backström

Fo

to

: Vik

ra

mjit

Ka

ka

ti/C

C 3

.0


kultur

pär holmgren har skrivit flera böcker om klimat-förändringarna, men den senaste präglas i högre grad av insikten om det ohållbara i vårt ekonomis-ka system.

Han diskuterar både räntans roll och jämför tron på fortsatt ekonomisk

tillväxt med kejsarens nya kläder. Utifrån ett hel-hetsgrepp på fördelning, energi, ekonomi och växtehuseffekt frågar han sig vad vi kan göra – och varför vi inte gör det.

om bara några årtionden kommer historikerna säga

att vi på 2010-talet hade sista chansen att agera för att undvika de mest allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna, tror författaren.

2010-talet är inte slut än – det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt!

Karin Backström

Sista chansen till räddning?Diktsamling/telefontjänstÖverallt ska jag vara i centrumJonas GrenNon förlag, 2015

när poeten jonas gren tar for-muleringar ur socialdemokraternas och moderaternas partiprogram som utgångspunkt för sina dikter blir det

Jag, jag, jag!

arundhati roy slog igenom med De små tingens gud, 1997. Sedan dess har hon etablerat sig som politisk aktivist med fokus på mänskliga rättigheter och miljöfrågor och i sin senaste bok, Capitalism – A Ghost Story, ger hon i en rad essäer kapita-lismen en rejäl käftsmäll.

I sin senaste bok lyfter Arundhati Roy fram baksidorna av utvecklingen i Indien.

En käftsmäll mot kapitalismen

bokCapitalism – A Ghost StoryArundhati Roy Haymarket Books, 2014

När jag blir storska jag investeraJag ska investera i kärlekNär jag ger kärlekska jag få kärlek

ur jonas grens diktsam-ling Överallt ska jag vara i centrum, Non förlag, 2015. Ring 0737–202 726 för att höra mer.

”Vi, 300 miljoner i medelklassen, existerar som ett resultat av Interna-tionella valutafondens marknadsre-former och lever sida vid sida med spökena av 250 000 skuldtyngda bönder”, skriver hon om situationen i Indien. Många av de skuldsatt a bönderna har tagit livet av sig ge-nom att dricka bekämpningsmedel. Att orsaken står att finna i det eko-nomiska systemet pratar få om.

Jordbruket i Indien genomgick ett stort skifte i slutet av 80-talet. Allt fler bönder styrdes då bort från självförsörjande till kommersiell

odling, vilket kräver investeringar i olika typer av bekämpningsmedel. Dåliga år är kostnaderna högre än avkastningen. Tidigare lokala ockrare har ersatts av mikrokredit-företag som, enligt Roy är skyldiga till hundratals självmord, samtidigt som de belönas med internationella erkännanden och priser.

”Det finns mycket pengar att tjäna på de fattiga”, konstaterar Arundhati Roy ironiskt.

arundhati roy visar att trots allt tal om Indiens framgångar så har den rådande politiken inte löst landets ojämlikhetsproblem. Runt 830 miljoner människor lever på under tre kronor om dagen medan de rikaste hundra personerna äger tillgångar motsvarande en fjärdedel av BNP. Arundhati Roy sätter sin tilltro till massrörelser såsom Occupy Wall Street.

”Med Occupy-rörelsen återupprät-tades drömmarna inom ett system som försökt omvandla alla till zom-bies hänförda att likställa tanklös konsumtion med lycka” skriver hon bland annat i denna både lärorika och uppfriskande rakt formulerade bok.

Christin Sandberg

både roligt, absurt – och sorgligt. När han dessutom läser upp dem direkt för lyssnaren – i telefon – kom-mer de nära. Det handlar om hur allt ska bli i fram-tiden med tillväxten, fat-tigdomen, jobben, djuren, välfärden…och rymden. Ring 0737–202 726 och lyssna.

Karin Backström

Foto: Vikramjit Kakati/CC 3.0

BokDet minsta vi kan göra är så mycket som möjligtPär HolmgrenPärspektiv Förlag, 2014

i en omfattande bok ger närmare 20 författare, aka-demiker och rörelseaktiva olika perspektiv på möjlig-heten att skapa en hållbar värld underifrån.

Många är välkända namn med långa perspektiv på sociala rörelser. Det handlar om utmaningarna vi står inför, om rörelser som arbetar för att för-ändra – och vad de kan

åstadkomma. Det är en antologi som tar ett stort grepp och som torde ha något att ge alla som är intresserade av hållbar samhälls förändring.

Karin Backström

Greppar mycket

BokDet hållbara samhället – Kan det byggas underifrån?Mats Friberg (red)Liber förlag, 2014

Så ett frö på biblioteketvarför bara böcker? På biblioteket i Leksand kan man lagom till högsäsongen för frösådd låna fröer från 50 unika kulturväxter från orten. I USA och Kanada är företeelsen vanlig. Nu kommer den även till Sverige på initiativ av engagerade odlare.

Teatergruppen De Verleid-ers i Holland satte nyligen upp en pjäs om pengar. Genomslaget blev stort och ledde till ett medborgari-nitiativ med kravet på en parlaments debatt om hur pengar skapas.

28 timmar efter att initiati-vet lanserats i tv hade målet 40 000 underskrifter nåtts – och parlamentet tar nu upp frågan under våren. Det berättar tankesmedjan Positiva Pengar.

Karin Backström

Parlament pratar pengar på grund av pjäs

38 grus & guld · 2/2015

”Det är själva vinstjakten som har skapat de problem vi står inför.”


”Det är själva vinstjakten som har skapat de problem vi står inför.”

hjärtat i det misslyckade kapitalis-tiska systemet är det privata vinst-intresset. Baserat på myten att människor mestadels är egoistiska och konkurrensinriktade ses vinst-intresset som drivkraften bakom all ekonomisk aktivitet. Ägare och inves-terare engagerar sig med förväntan om att få utdelningar, optioner, aktier el-ler återbäring. Vinstmaximering är de flesta företagens främsta prioritet.

Med kapitalinkomsterna ökar den finansiella ojämlikheten, som idag är så stor att den rikaste procenten av jor-dens befolkning snart äger lika myck-et som resten gör tillsammans, enligt

den brittiska biståndsorganisationen Oxfam. Och eftersom ojämlikhet dri-ver på statusjakt och konsumtion är den också intimt sammanlänkad med en ekologisk förödelse som riskerar att leda till full systemkollaps inom de närmaste femtio åren.

det vanligaste sättet som föresprå-kas för att motverka detta är ökad marknadsreglering. Men även om la-gar och regler är betydelsefulla för att möta de sociala och ekologiska utma-ningarna vi står inför, så är de svåra att uppnå politisk enighet kring. Dess-utom kan de minska medborgarnas

initiativkraft och försvåra nyskapande innovationer. Med nära band mellan lagstiftare och stora företag riskerar de även att bli tandlösa.

Andra menar att en mer ansvarsfull kapitalism är svaret. Men även om det är bra att företag agerar mer hållbart och ansvarsfullt så adresserar detta inte grundproblemet: Så länge vinst ses som ett mål i sig så uppmuntras den destruktiva girigheten som har blivit en så väsentlig del i det nuva-rande systemet.

Kapitalismens innovativa potential kan inte heller komma till undsätt-ning eftersom nivåerna av nyskapan-

opinion

Non-profit visar vägen

textDonnie Maclurcan / Jen Hinton

Översättning/bearbetningKarin Backström

Illustrationmagnus frederiksen

Bortom det privata vinstintresset finns en bättre värld. Att vi nu ser allt fler framgångsrika företag med andra mål än att dela ut vinst åt ägarna ger hopp

om en hållbarare och jämlikare ekonomi, menar Donnie Maclurcan och Jen Hinton, Postgrowth Institute.

40 grus & guld · 2/2015

de som nu behövs för att undvika en kollaps inte är möjliga att uppnå inom ramen för ett tillväxtberoende system. Nej, det är själva vinstjakten som har skapat de problem vi står inför.

vad är då alternativet? Lyckligtvis håller uppfattningen om den mänskli-ga naturen på att förändras. Allt mer forskning visar att människan under rätt omständigheter är mer benägen att samarbeta än att konkurrera. Allt fler efterfrågar meningsfulla arbeten med annat syfte än att generera vinst åt ägarna och en våg av non-profit företag växer fram. De har både affärsplaner, går med överskott och betalar bra lö-ner – och motbevisar där-med uppfattningen att företag utan privat vinst-intresse inte skulle kun-na vara framgångsrika. Konsumentkooperativet Hansalim i Sydkorea, ut-vecklingsorganisationen Brac i Bangladesh och internetgemenskapen Mozilla i USA är bara några exem-pel. Alla bedriver de verksamhet i en juridisk form som stadgar att hundra procent av vinsten ska återinvesteras i verksamheten eller lokalsamhället.

att vara non-profit betyder allt-så att inte att man inte vill gå med överskott. Däremot strävar man efter att uppnå samhällsnyttiga mål – som till exempel matsäkerhet, välstånd i lokalsamhället eller ett öppet internet – i stället för att sträva efter vinst-utdelning och därmed uppmuntra ett egoistiskt beteende.

Vad skulle det då innebära om alla företag drevs med andra mål än pri-vata vinster? Vi skulle fortfarande ha

en blomstrande marknad, regeringar, banker, pengar, lån och ränta... Men inom ramen för en non-profit etik skulle allt detta få en annan betydelse.

Banker utan krav att dela ut vinst till ägarna skulle ha sitt enda existensbe-rättigande i att erbjuda högkvalitativa tjänster åt sina kunder, vilket skul-le uppmuntra både transparens och effektivitet. Och i stället för att om-fördela välstånd från människor och projekt som behöver lån skulle över-skottet återinvesteras i samhället eller verksamheten.

Föreställ er att hela finanssektorn drevs utan privat vinstintresse! Före-ställ er att hela detaljhandeln gjorde

detsamma! Föreställ er att all tillverk-ning också gjorde det!

Om alla överskott användes för att utveckla verksamhet och finansiera innovationer skulle behovet av kapi-taltillskott utifrån minska. Dessutom skulle det påverka behovet av skatte-finansierad välfärd om marknadens syfte vore att möta mänskliga och samhälleliga behov, i stället för att generera vinster. Meningsfullt arbete och en bra lön kan räcka långt för att täcka våra behov i en tillräcklighetens ekonomi.

Genom att ändra bevekelsegrund-erna för företagande skulle verkligt hållbara bokslut bli möjliga. I stället för att omfördela välstånd genom

vinstutdelning skulle överskotten bi-dra till att uppnå företagens samhälls-nyttiga mål.

det vi ser nu är framväxten av en for-mell non-profitekonomi med projekt som i allt högre grad genererar sina egna inkomster i motsats till traditio-nella ideella verksamheter som varit beroende av bidrag och donationer. Entreprenörer ser fördelar med att etablera företag i nya former som till exempel kooperativ, bygdebolag, gemenskapsföretag, sociala företag eller aktiebolag med särskild vinstut-delningsbegränsning (svb-bolag). Ut-vecklingen påskyndas av att non-pro-

fit företag har visat sig ha större uthållighet när villkoren på marknaden förändras. De behöver inte betala avkastning och kan ofta erbjuda lägre priser. Dessutom har de lättare att få stöd av människor som är anhängare av företagets

syfte – och deras ofta platta organisa-tionsstruktur kan gynna produktivitet och uppfinningsrikedom. I en värld med ökad efterfrågan på etiskt pro-ducerade varor och tjänster har dessa verksamheter ett försprång.

I USA har antalet nya jobb sedan 2008 ökat mer i non-profit sektorn än i den vinstdrivande. För första gången i modern historia har vi både struk-turer, möjligheter och drivkraft att ut-veckla en non profit-värld där de bästa drivkrafterna för företagande kan tas tillvara för vår kollektiva blomstring. ·

Läs en längre version av artikeln – med källor och bakgrundsmaterial -

på http://postgrowth.org/the-not-for-profit-world-beyond-capitalism/

opinion

”Allt fler efterfrågar jobb med annat syfte än att generera vinst åt ägarna.”

40 grus & guld · 2/2015

de som nu behövs för att undvika en kollaps inte är möjliga att uppnå inom ramen för ett tillväxtberoende system. Nej, det är själva vinstjakten som har skapat de problem vi står inför.

vad är då alternativet? Lyckligtvis håller uppfattningen om den mänskli-ga naturen på att förändras. Allt mer forskning visar att människan under rätt omständigheter är mer benägen att samarbeta än att konkurrera. Allt fler efterfrågar meningsfulla arbeten med annat syfte än att generera vinst åt ägarna och en våg av non-profit företag växer fram. De har både affärsplaner, går med överskott och betalar bra lö-ner – och motbevisar där-med uppfattningen att företag utan privat vinst-intresse inte skulle kun-na vara framgångsrika. Konsumentkooperativet Hansalim i Sydkorea, ut-vecklingsorganisationen Brac i Bangladesh och internetgemenskapen Mozilla i USA är bara några exem-pel. Alla bedriver de verksamhet i en juridisk form som stadgar att hundra procent av vinsten ska återinvesteras i verksamheten eller lokalsamhället.

att vara nonprofit betyder allt-så att inte att man inte vill gå med överskott. Däremot strävar man efter att uppnå samhällsnyttiga mål – som till exempel matsäkerhet, välstånd i lokalsamhället eller ett öppet internet – i stället för att sträva efter vinst-utdelning och därmed uppmuntra ett egoistiskt beteende.

Vad skulle det då innebära om alla företag drevs med andra mål än pri-vata vinster? Vi skulle fortfarande ha

en blomstrande marknad, regeringar, banker, pengar, lån och ränta... Men inom ramen för en non-profit etik skulle allt detta få en annan betydelse.

Banker utan krav att dela ut vinst till ägarna skulle ha sitt enda existensbe-rättigande i att erbjuda högkvalitativa tjänster åt sina kunder, vilket skul-le uppmuntra både transparens och effektivitet. Och i stället för att om-fördela välstånd från människor och projekt som behöver lån skulle över-skottet återinvesteras i samhället eller verksamheten.

Föreställ er att hela finanssektorn drevs utan privat vinstintresse! Före-ställ er att hela detaljhandeln gjorde

detsamma! Föreställ er att all tillverk-ning också gjorde det!

Om alla överskott användes för att utveckla verksamhet och finansiera innovationer skulle behovet av kapi-taltillskott utifrån minska. Dessutom skulle det påverka behovet av skatte-finansierad välfärd om marknadens syfte vore att möta mänskliga och samhälleliga behov, i stället för att generera vinster. Meningsfullt arbete och en bra lön kan räcka långt för att täcka våra behov i en tillräcklighetens ekonomi.

Genom att ändra bevekelsegrund-erna för företagande skulle verkligt hållbara bokslut bli möjliga. I stället för att omfördela välstånd genom

vinstutdelning skulle överskotten bi-dra till att uppnå företagens samhälls-nyttiga mål.

det vi ser nu är framväxten av en for-mell non-profitekonomi med projekt som i allt högre grad genererar sina egna inkomster i motsats till traditio-nella ideella verksamheter som varit beroende av bidrag och donationer. Entreprenörer ser fördelar med att etablera företag i nya former som till exempel kooperativ, bygdebolag, gemenskapsföretag, sociala företag eller aktiebolag med särskild vinstut-delningsbegränsning (svb-bolag). Ut-vecklingen påskyndas av att non-pro-

fit företag har visat sig ha större uthållighet när villkoren på marknaden förändras. De behöver inte betala avkastning och kan ofta erbjuda lägre priser. Dessutom har de lättare att få stöd av människor som är anhängare av företagets

syfte – och deras ofta platta organisa-tionsstruktur kan gynna produktivitet och uppfinningsrikedom. I en värld med ökad efterfrågan på etiskt pro-ducerade varor och tjänster har dessa verksamheter ett försprång.

I USA har antalet nya jobb sedan 2008 ökat mer i non-profit sektorn än i den vinstdrivande. För första gången i modern historia har vi både struk-turer, möjligheter och drivkraft att ut-veckla en non profit-värld där de bästa drivkrafterna för företagande kan tas tillvara för vår kollektiva blomstring. ·

Läs en längre version av artikeln – med källor och bakgrundsmaterial -

på http://postgrowth.org/the-not-for-profit-world-beyond-capitalism/

opinion

”Allt fler efterfrågar jobb med annat syfte än att generera vinst åt ägarna.”

KALLELSE TILL JAK MEDLEMSBANKS ÅRSTÄMMA 2015 SKÖVDE 18-19 APRIL

Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till ordinarie årsstämma den 18-19 april 2015 i Kyrkans hus i Skövde. Kyrkans Hus ligger på kyrkans vänstra sida då man kommer från järnvägsstationen. Det är bara några minuters promenad.

Vi har stämman under två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötespunkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt av årsredovisningen för 2014. I år föreslås stämman bland annat bekräfta förra årets beslut om att justera stadgarna för ett nytt demokratiskt system i JAK. Det finns också förslag om att justera reglementet som beskriver JAKs ideologi och värdegrund.

På lördag kväll samlas vi för gemensam middag och firande av JAK 50 år.

Du hittar mer information om stämman på banksidorna i detta nummer av Grus & Guld! Alla stämmohandlingar finns i år publicerade på www.jak.se/stamma. De kommer också att finnas upptryckta på plats i stämmolokalen. Önskar du få handlingarna hemskickade i pappersform, meddela detta i samband med anmälan.

PÅ JAK.SE/STAMMA

Dagordning

Arbetsordning för stämman

Motioner med styrelsens yttrande

Styrelsens propositioner

Styrelsens rapporter

Rapporter från etikråd, valberedning och lekmannarevisor

Presentation av valberedningens nomineringar

Blankett: Fullmakter för ombud

Blankett: Rese- och logibidrag

Anmälan till årsstämman görs på [email protected] eller tel 0500-46 45 00.

RESA OCH LOGI Du bokar själv din resa och boende. JAK Medlemsbank ersätter kostnader för resa och logi i efterhand, helt eller delvis beroende på hur många som kommer. Kvitton för logi och resor skickas till JAK senast 2 veckor efter stämman och styrelsen beslutar därefter om kostnadsersättning.

42 grus & guld · 2/2015

använder, utvärderar och återkopplar kvaliteten och upplevelsen i brukan-det av tjänsten. Först då kan vi uppnå kostnadse ektivitet och börja sänka kostnaden på enskilda delar och på helheten.

Tillsammans skapar vi då en konkurrenskraftig alternativ bank med verklig medlemsnytta!

42 grus & guld · 2/2015

det är glädjande att se och höra att så många medlemmar är rädda om JAK och uttrycker det på olika sätt i olika kanaler, och att förståelsen för de åtgärder som vidtagits är så stor.

en förening nns det många olika viljor, i vår säkert 39 000 olika. Det vi förhoppningsvis har gemensamt är intresset för en räntefri bankverk-samhet, där ingen tjänar pengar på pengar och att den tanken vinner förståelse i samhället.

vi färdigställer nu under de närmaste två åren en fullt fungerande vardagsbank för alla medlemmar, med

det basutbud av tjänster och produk-ter som kan förväntas. Det hoppas vi ska öka viljan hos er medlemmar att nyttja JAK fullt ut som första och kanske enda bank. Och att vi genom det ökande användandet kan fortsätta att utöka och utveckla bra tjänster till lägre kostnader. Det är därför viktigt att så många som möjligt betalar för,

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: [email protected]

En bank – många viljorvd%%har%%ordet

Information från JAKredaktör: louise [email protected]

Fo

to

: JAK

Me

dl

em

sba

nk

många lokala aktiviteter 2014Under 2014 har de ideellt aktiva med-lemmarna arrangerat en mängd lokala aktiviteter. I ungefär 250 samman-

Ideella kraften i JAK är en oerhörd resursDet är nu över 800 medlemmar som är ideella resurspersoner i JAK Medlemsbank. Av dessa är cirka 100 personer valda lokalt att verka i lokal avdelningens ansvarsgrupper, över 100 medlemmar är grundkurs-ledare. Resten är personer som minst en gång varit med på en JAK-skola och som i olika sammanhang berättar vad JAK Medlemsbank är.

hang har det ordnats egna aktiviteter eller så har man varit inbjuden till andras aktiviteter för att berätta om JAKs verksamhet och idé.

olika människor och olika aktiviteterIdeella resurspersoner är JAKs ansikte utåt och ett tecken på den mångfald som präglar JAK. De vanligaste aktivi-teterna är möten av olika slag, föreläs-ningar, temadagar, grundkurser och bemannade mässdagar. Vi har märkt ett ökat intresse av lokalavdelningarnas aktiviteter med er deltagare än vanligt och många unga. Varför nns JAK är en fråga som är jätteviktig att förmedla. Resultatet är att er medlemmar har anslutit sig till JAK, er har börjat spa-ra i JAK och medlemmar vill lägga om sina lån, trots låga räntor i omvärlden.


använder, utvärderar och återkopplar kvaliteten och upplevelsen i brukan-det av tjänsten. Först då kan vi uppnå kostnadseffektivitet och börja sänka kostnaden på enskilda delar och på helheten.

Tillsammans skapar vi då en konkurrenskraftig alternativ bank med verklig medlemsnytta!

det är glädjande att se och höra att så många medlemmar är rädda om JAK och uttrycker det på olika sätt i olika kanaler, och att förståelsen för de åtgärder som vidtagits är så stor.

I en förening finns det många olika viljor, i vår säkert 39 000 olika. Det vi förhoppningsvis har gemensamt är intresset för en räntefri bankverk-samhet, där ingen tjänar pengar på pengar och att den tanken vinner förståelse i samhället.

vi färdigställer nu under de närmaste två åren en fullt fungerande vardagsbank för alla medlemmar, med

det basutbud av tjänster och produk-ter som kan förväntas. Det hoppas vi ska öka viljan hos er medlemmar att nyttja JAK fullt ut som första och kanske enda bank. Och att vi genom det ökande användandet kan fortsätta att utöka och utveckla bra tjänster till lägre kostnader. Det är därför viktigt att så många som möjligt betalar för,

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: [email protected]

En bank – många viljor Under 2015 kommer vi att göra ett stort arbete med att byta kontonummer på alla medlemmars sparkonton. De konton som berörs är Transaktionskonto, Baskonto, Stödsparkonto och Skogskonto.

bytet gör vi då Nordea som vi tidigare samarbetet med kring överföringar sagt upp vårt avtal som gäller bankclearing, det vill säga hur bankerna överför pengar mellan sig. Vi kommer nu att bygga upp denna

tjänst själva och överföra pengarna via Riksbanken. Det är ett stort arbete och kommer att ske i ett antal steg under året.

Vad innebär då detta för mig som medlem?Som medlem i JAK berörs du om du har något av våra konton, Transak-tionskonto, Baskonto eller Stödspar-konton. Kontot får ett nytt kontonum-mer. Har du ett autogiro kopplat till kontot ändras detta automatiskt.

om du däremot får in din lön eller annan ersättning till JAK får du vara speciellt uppmärksam då du själv måste meddela det nya kontonumret till den som betalar ut din ersättning.

Efter sommaren kommer vi att presentera det nya kontonumret för

Alla medlemmar får nya kontonummer! Vad innebär det?vd har ordet

nyheterInformation från JAKredaktör: louise [email protected]

Foto: JAK Medlem

sbank

dig på Internetbanken. Du som har ett transaktionskonto kommer även att få ett personligt brev med det nya konto-numret. Du har då ett par månader på dig att börja använda det nya kontot och meddela din arbetsgivare eller utbetalare det nya kontonumret.

Under en period kommer du att kunna använda båda kontonumren. Vi kommer i samband med utskicket under sommaren att meddela från vilket datum som det gamla numret inte längre kan användas.

Vad händer om jag inte gör någonting alls?Om du inte meddelar din arbetsgivare eller utbetalare ditt nya kontonum-mer så kommer pengarna inte fram till JAK. Din ersättning kan då bli för-senad med allt vad det kan innebära.

vi försöker göra övergången så enkel som möjligt. Du kommer bland annat att få en blankett med ditt nya kontonummer som du kan lämna till din arbetsgivare.

Magnus Frank, bankchef

Har du frågor kring det komman-de bytet så är du välkommen att kontakta medlemsservice på tel 0500-46 45 00 eller skicka e-post till [email protected]

många lokala aktiviteter 2014Under 2014 har de ideellt aktiva med-lemmarna arrangerat en mängd lokala aktiviteter. I ungefär 250 samman-

Ideella kraften i JAK är en oerhörd resursDet är nu över 800 medlemmar som är ideella resurspersoner i JAK Medlemsbank. Av dessa är cirka 100 personer valda lokalt att verka i lokal avdelningens ansvarsgrupper, över 100 medlemmar är grundkursledare. Resten är personer som minst en gång varit med på en JAKskola och som i olika sammanhang berättar vad JAK Medlemsbank är.

grundkurser är bäst!Under året har hela 36 ideella grund-kursledare vågat sig på att hålla en

grundkurs ensam eller tillsam-mans med någon annan.

Det är rekord! Grund-kursen är en fantas-

tisk möjlighet att på ett fördjupat sätt bli mer insatt i JAKs verksamhet, veta hur lånen fungerar

och vilken idé som ligger till grund. Bra

jobbat alla ni som har bidragit till detta!

Under 2014 genomfördes 27 lokala grundkurser med 298 deltagare. Flest kurser hölls i Göteborg, Stockholm och Malmö. Två grundkurser hölls i område utanför lokalavdelning (LA). 67 per-soner deltog i Göteborgs grundkurser, 49 i Stockholm och 44 i Malmö. Totalt deltog 298 personer.

vill du bli aktiv i jak?På webben hittar du kontaktpersoner nära dig. Hör gärna av dig! Du är all-tid välkommen att bidra i arbetet för en räntefri och rättvis ekonomi i din egen bank.

Ann-Marie Svensson, Medlemschef

hang har det ordnats egna aktiviteter eller så har man varit inbjuden till andras aktiviteter för att berätta om JAKs verksamhet och idé.

olika människor och olika aktiviteterIdeella resurspersoner är JAKs ansikte utåt och ett tecken på den mångfald som präglar JAK. De vanligaste aktivi-teterna är möten av olika slag, föreläs-ningar, temadagar, grundkurser och bemannade mässdagar. Vi har märkt ett ökat intresse av lokalavdelningarnas aktiviteter med fler deltagare än vanligt och många unga. Varför finns JAK? är en fråga som är jätteviktig att förmedla. Resultatet är att fler medlemmar har anslutit sig till JAK, fler har börjat spa-ra i JAK och medlemmar vill lägga om sina lån, trots låga räntor i omvärlden.

göteborg 67

stockholm 49

malmö 44

ingen 24

boden - luleå 20

medelpad 14

örebro 13

uppsala 12

varberg 12

umeå 10

härnösand 9

värmland 7

jämtland - härjedalen 7

norra hälsingland 7

södra halland 3

Antal deltagare per LA 2014

antal deltagare per la 2014

44 grus & guld · 2/2015

bakom kulisserna

Samarbete mellan JAK och miljöcertifierat försäkringsbolag

Ett nytt samarbete har från 1 april inletts mellan JAK Medlemsbank och det miljöcertifierade försäk-ringsbolaget WaterCircles. Samar-betet är ett led i utvecklingen mot att bli en helbank och att erbjuda medlemmarna all den service som behövs för att de ska kunna ha JAK som förstabanksalternativ. I detta ingår bland annat möjligheten att teckna försäkringar.

Genom samarbetet kan alla JAK-medlemmar teckna miljö-smarta försäkringar för boende, fordon, båt och olycksfall hos WaterCircles Alla försäkringarna är miljösmarta och vissa till och med märkta med Bra Miljöval. Alla medlemmar får dessutom 10–20 % rabatt på alla försäkringar.

Har du frågor eller vill veta mer om försäkringarna för JAK-med-lemmar? Då kan du läsa mer på www.watercircles.se/jak eller kon-takta WaterCircles på [email protected] eller 010–49 00 999.

Kontor i Orsa stängtDen 31 mars stängde JAKs kontor i Orsa för besök. Stängningen är en del i den omorganisation som nu genomförs. Medlemmar i Orsa-trakten hälsas nu i stället välkomna att höra av sig till kon-toret i Skövde, tel 0500-46 45 00, e-post: [email protected]

Medlemsannonser

44 grus & guld · 2/2015

sparpoäng önskas för att låna till bostad. Evigt tacksam för alla bidrag. Från ensamstående mamma till små tvillingar. GG1-0215

tacksam för alla bidrag, stora som små. Jag önskar sparpoäng så att jag kan hjälpa min mor ekonomiskt ur en gammal skuld. Så att hon kan lämna en dålig relation. GG2-0215

ensamstående mamma behöver 400000 sparpoäng för att få möjlighet att ge min dotter en semester i sommar. Stort tack till dig! GG3-0215

vill någon skänka mig sparpoäng till min elitsatsning på hästryggen.I år är första och sista chansen att komma ner till Portugal och tävla junior VM. GG4-0215

tack för 766591p juli 2013. De har gjort stor skillnad för oss och värmer en ekomjölkproducents hjärta. Vi söker någon som vill satsa på ekokyckling eller eko-ägg produktion. Vi har fin ladugård och jättefint boende. Önskar sparpo-äng till vår biogassatsning på ekologisk krav-mjölkgård. Väldigt tacksam för alla poäng. GG5-0215

jag söker 60 439 000 sparpoäng för att lösa ett stort lån på 10 års tid. Vill inte ha lån hela livet, tänkte leva också. Tack för bidragen stora som små. Med vänlig hälsning. GG6-0215

tacksam för hjälp med mina JAK lån. 200 000 sparpoäng behöver jag för att få ut mitt första eftersparande. Lever på sjukersättning och kämpar på.GG10-0215

barnfamilj som är i kris Ekonomiskt läge, behöver ca 1 000 000 sparpoäng för att kunna ta ut efterspar och betala av många SMS-lån, som vi var tvungen att låna från annan bank och där räntan växer hela tiden.Stort tack för alla bidrag. GG12-0215

jag skulle tacksamt ta emot spar-poäng. Jag behöver 405 000 poäng. GG7-0215

utförsäkrad man söker sparpoäng för att få ut sparade pengar till försörj-ning. Tacksam för små som stora bidrag. GG8-0215

ensamstående och arbetssökande medlem vore mycket tacksam om någon har eftersparpoäng över, att få erhålla. Alla bidrag tages emot tack-samt. GG9-0215

31-årig marknadsförare i behov av 1 009 018 sparpoäng, för att komma igång med mitt eget företag som jag drömmer om att förverkliga. Tacksam för all hjälp. GG13-0215

ensamstående kvinna med låg inkomst och ansträngd ekonomi, som haft det trassligt bl. a. eldsvåda och krånglande försäkringsbolag, önskar sparpoäng för att kunna minska må-nadsbetalningen. GG14-0215

pensionär i stort behov av 7 023 558 sparpoäng. Väldigt tacksam för varje poäng jag kan få. Tack på förhand! GG16-0215


bakom kulisserna

Samarbete mellan JAK och miljöcertifierat försäkringsbolag

Ett nytt samarbete har från 1 april inletts mellan JAK Medlemsbank och det miljöcertifierade försäk-ringsbolaget WaterCircles. Samar-betet är ett led i utvecklingen mot att bli en helbank och att erbjuda medlemmarna all den service som behövs för att de ska kunna ha JAK som förstabanksalternativ. I detta ingår bland annat möjligheten att teckna försäkringar.

Genom samarbetet kan alla JAK-medlemmar teckna miljö-smarta försäkringar för boende, fordon, båt och olycksfall hos WaterCircles Alla försäkringarna är miljösmarta och vissa till och med märkta med Bra Miljöval. Alla medlemmar får dessutom 10–20 % rabatt på alla försäkringar.

Har du frågor eller vill veta mer om försäkringarna för JAK-med-lemmar? Då kan du läsa mer på www.watercircles.se/jak eller kon-takta WaterCircles på [email protected] eller 010–49 00 999.

Kontor i Orsa stängtDen 31 mars stängde JAKs kontor i Orsa för besök. Stängningen är en del i den omorganisation som nu genomförs. Medlemmar i Orsa-trakten hälsas nu i stället välkomna att höra av sig till kon-toret i Skövde, tel 0500-46 45 00, e-post: [email protected]

hej jakvänner! Är i stort behov av sparpoäng för att lösa in mitt lån och få ut mitt efterspar. Klarar inte lånet på min låga pension sen jag blev ensam. Tacksam för varje bidrag! GG15-0215

offgrid! Självförsörjande på sol- och vind-el. Tacksamma för alla sparpoäng vi kan få. GG11-0215

jag är en kvinna som precis blivit medlem och önskar sparpoäng. Vi är fyra personer i behov av ett hus, då vi knappt kan ”andas” i vår lilla lägenhet. Och vi är jättetacksamma för alla po-äng. Tack!!! GG17-0215

par söker poäng till miljöhus. Vi måste ha poäng innan bygget pga låga inkomster. Vi klarar ej efterspar. Tar emot stort som smått, alla poäng är välkomna.

EJ KODADE ANNONSER:

mitt härliga hus Sälens by behöver nya vårdnadshavare. Boyta 200 kvm, uthus, lillstuga, skogskifte 3ha, jakträtt. Strålande utsikt! Tack på förhand, Gunn-Marie Tranberg.mejl: [email protected]: Sälenvägen 53, 780 67 Sälen tel: 0280–200 72 eller 073–987 12 66

Medlemsannonser

Här kan JAKmedlemmar annonsera gratis! Max 150 nedslag (inkl blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt an-nonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems-nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan

anledning; skriv namn, medlems-nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, Radannons, Box 216, 541 25 Skövdemejl: [email protected]

Nästa nummer av tidningen kommer ut 10 sep 2015. Annonsstopp 29 maj.

Vill du också annonsera?

44 grus & guld · 2/2015

sparpoäng önskas för att låna till bostad. Evigt tacksam för alla bidrag. Från ensamstående mamma till små tvillingar. GG1-0215

tacksam för alla bidrag, stora som små. Jag önskar sparpoäng så att jag kan hjälpa min mor ekonomiskt ur en gammal skuld. Så att hon kan lämna en dålig relation. GG2-0215

ensamstående mamma behöver 400000 sparpoäng för att få möjlighet att ge min dotter en semester i sommar. Stort tack till dig! GG3-0215

vill någon skänka mig sparpoäng till min elitsatsning på hästryggen.I år är första och sista chansen att komma ner till Portugal och tävla junior VM. GG4-0215

tack för 766591p juli 2013. De har gjort stor skillnad för oss och värmer en ekomjölkproducents hjärta. Vi söker någon som vill satsa på ekokyckling eller eko-ägg produktion. Vi har fin ladugård och jättefint boende. Önskar sparpo-äng till vår biogassatsning på ekologisk krav-mjölkgård. Väldigt tacksam för alla poäng. GG5-0215

jag söker 60 439 000 sparpoäng för att lösa ett stort lån på 10 års tid. Vill inte ha lån hela livet, tänkte leva också. Tack för bidragen stora som små. Med vänlig hälsning. GG6-0215

tacksam för hjälp med mina JAK lån. 200 000 sparpoäng behöver jag för att få ut mitt första eftersparande. Lever på sjukersättning och kämpar på.GG10-0215

vi söker plats och människor att dela detta med: Gård i Umeå-trakten där vi bor i egna lägenheter/hus, driver gemensam verksamhet som gör gott.Anna & Magnus Kollberg, Umeåmejl: [email protected]

söker liten gård, hus eller torp i Halland-, Västra Götalands-, Jönköping- eller Kronobergslän. Stor tomt, enskilt läge. Visst renoveringsbehov. Elsy Hoffmeister.mejl: [email protected]: Sveagatan 40 B, 432 43 Varbergtel: 070–587 09 89

afrikanskt trumspel och yogaKurs 23–28 juni i Småland. Kurs i trum spel och dans i Ghana 26 dec, tre veckor. Välkomna med! hemsida: www.rythmworks.seadress: Kristina Aspeqvist, Fogdev. 32, 128 41 Bagarmossen tel: 0708–545531

barnfamilj som är i kris Ekonomiskt läge, behöver ca 1 000 000 sparpoäng för att kunna ta ut efterspar och betala av många SMS-lån, som vi var tvungen att låna från annan bank och där räntan växer hela tiden.Stort tack för alla bidrag. GG12-0215

jag skulle tacksamt ta emot spar-poäng. Jag behöver 405 000 poäng. GG7-0215

utförsäkrad man söker sparpoäng för att få ut sparade pengar till försörj-ning. Tacksam för små som stora bidrag. GG8-0215

ensamstående och arbetssökande medlem vore mycket tacksam om någon har eftersparpoäng över, att få erhålla. Alla bidrag tages emot tack-samt. GG9-0215

31årig marknadsförare i behov av 1 009 018 sparpoäng, för att komma igång med mitt eget företag som jag drömmer om att förverkliga. Tacksam för all hjälp. GG13-0215

ensamstående kvinna med låg inkomst och ansträngd ekonomi, som haft det trassligt bl. a. eldsvåda och krånglande försäkringsbolag, önskar sparpoäng för att kunna minska må-nadsbetalningen. GG14-0215

pensionär i stort behov av 7 023 558 sparpoäng. Väldigt tacksam för varje poäng jag kan få. Tack på förhand! GG16-0215

lokaler uthyres i kultur historisk och kreativ miljö. I Stjärnsund södra Dalarna finns det nu lediga lokaler/ateljéer i olika storlek.Finns även möjlighet att arrendera kök kombinerat med utbildning/kurs under sommarsäsongen.

Se www.villasolhem.se eller på Objektvision.Vänliga hälsningar, Susanne Eldin. mejl: [email protected]: Villa Solhem, Bruksallén 17, 770 71 Stjärnsund

fritidshus stjärnsundVackert timmerhus från 20-talet säljes.Huset på 104 kvm ligger i en vacker skogsglänta med en granne, trädgård med odlingsmöjlighet zon 4. 4–5 rum och kök med snygg kökspanna för billig drift. Tomt ca 3 000 kvm efter avstyckning som sker i samband med försäljning. Enkel standard, påbörjad renovering. Se Blocket för mer info.mejl: [email protected]

46 grus & guld · 2/2015

Jak årsstämma

Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till ordinarie föreningsstämma den 18–19 april 2015 i Kyrkans hus i Skövde. Kyrkans Hus ligger på Kyrkogatan 5, som är på kyrkans vänstra sida då man kommer från järnvägsstationen. Det är bara några minuters promenad.

Vi har stämman under två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötespunkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt av årsredovisningen för 2015. Tanken är att vi under dag 1 ska ha avslutat punkt 10 på dagordningen.

lördag09.30 Registrering och ka e te11.00 Årsmötesförhandlingarna börjar13.30 – 14.30 Lunch. För de som önskar serveras sopp-

lunch i Kyrkans Hus, 70 kr.14.30 – 17.30 Utskottsarbete med paus för ka17.30 Utskottens ordförande och sekreterare

lämnar utskottens yrkanden via VoteIT19.30 Middag, kulturaktivitet och rande av

JAK 50 år

söndag08.30 Registrering09.00 Årsmötesförhandlingarna återupptasca: 10.30 Fika13.00 Årsmötesförhandlingarna avslutas Observera att sluttiden är preliminär

och kan ändras av stämman.

Kallelse till årsstämma den 18–19 april 2015 i Skövde

Nytt: VoteIT på stämmanVoteIT heter den plattform på Internet som JAK plane-rar att använda som hjälpmedel för vår interna demo-krati framöver. Styrelsen har därför beslutat att VoteIT ska användas på stämman 2015 i den utsträckning som nuvarande stadgar tillåter. Det betyder att alla handlingar läggs upp på VoteIT, att yrkanden hanteras via VoteIT samt att VoteIT kommer att kunna användas för beslut på det fysiska mötet. Läs mer om detta i arbetsordningen för stämman och på stämmoportalen på JAKs hemsida.

VoteIT är öppet för diskussion från den 1 april. För att del-ta i diskussionen skapar du en användare på jak.voteit.se. Det är endast deltagare som fysiskt närvarar på stämman som kommer ha rätt att lägga in förslag och rösta på stämman. När du kommer till stämman får du en kod som du ska mata in i VoteIT. Koden ger dig rösträtt under mötet.

Ta gärna med egen dator eller surfplatta! För dig som inte har en egen kommer det att nnas möjlighet att registrera dig via datorer på plats. Det kommer också att

nnas hjälp för alla som behöver.

För dig som inte kan komma – följ stämman på webben!Årsstämman 2015 kommer att sändas live via webben, så att du som inte deltar fysiskt kan följa förhandlingarna. Vi kommer att sända alla förhandlingar, val och beslut som görs när stämman är samlad på lördagen mellan kl. 11.00–13.30 samt under söndagen mellan kl. 09.00–13.00. Du hittar direktsändningen på jak.se. Du kan också följa mötet på VoteIT och se alla yrkanden som läggs. Du kan dock inte delta i stämmoförhandlingarna på distans.

anmälan: Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: [email protected] eller ring tel 0500-46 45 00. Meddela då om ni behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt eventuella allergier.


Ombud behöver fullmaktOm du inte har möjlighet att närvara på stämman, kan du låta dig företrä-das av ombud, som ska medföra en fullmakt i original. Observera att ett ombud har rätt att företräda en (1) annan fysisk medlem samt en (1) an-nan juridisk medlem genom fullmakt.

Varje medlem som fyllt 16 år och fullgjort sin grundinsats har en röst på stämman. I de fall förmyndarna för omyndig medlem bedömer att barnet har möjlighet och ansvar att företräda sig själv, kan förmyndar-na lämna barnet en fullmakt, som ska medföras i original. För det fall barnet endast har en förmyndare, måste personbevis på barnet uppvi-sas där det framgår att det endast är en förmyndare. Fullmakter finns att ladda ner på jak.se/stamma

Jak årsstämma

Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till ordinarie föreningsstämma den 18–19 april 2015 i Kyrkans hus i Skövde. Kyrkans Hus ligger på Kyrkogatan 5, som är på kyrkans vänstra sida då man kommer från järnvägsstationen. Det är bara några minuters promenad.

Vi har stämman under två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötespunkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt av årsredovisningen för 2015. Tanken är att vi under dag 1 ska ha avslutat punkt 10 på dagordningen.

lördag09.30 Registrering och kaffe/te11.00 Årsmötesförhandlingarna börjar13.30 – 14.30 Lunch. För de som önskar serveras sopp-

lunch i Kyrkans Hus, 70 kr.14.30 – 17.30 Utskottsarbete med paus för fika17.30 Utskottens ordförande och sekreterare

lämnar utskottens yrkanden via VoteIT19.30 Middag, kulturaktivitet och firande av

JAK 50 år

söndag08.30 Registrering09.00 Årsmötesförhandlingarna återupptasca: 10.30 Fika13.00 Årsmötesförhandlingarna avslutas Observera att sluttiden är preliminär

och kan ändras av stämman.

Kallelse till årsstämma den 18–19 april 2015 i Skövde

JAK Medlemsbank ersätter kost-nader för resa och logi i efterhand enligt följande:Logi ersätts upp till ett maxbelopp per natt för alla som haft en logikostnad. Hur stor ersättningen blir avgörs av hur många som deltar och ansöker om ersättning.

Resa ersätts utöver ett visst belopp för alla, under förutsättning att man rest med tåg 2 klass eller buss.

beställ gärna tågbiljetter så snart som möjligt för att utnyttja eventuella rabatter. Resa med bil ersätts endast

om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande. Kvitton i original för logi och resor ska vara JAK Medlemsbank tillhanda senast 2 veckor efter stämman. En sammanställning görs då av allas kostnader. Styrelsen beslutar om kostnadsutjämning och utbetalning av ersättning i efterskott.

Systemet för kostnadsutjämning är ett resultat av ett stämmobeslut. Att vi inte nu kan säga hur stort bidrag det blir till varje deltagare beror på att vi inte vet hur många medlemmar som kommer att delta.

Resa och logi under stämmanAlla deltagare på stämman beställer och betalar själva sina resor och logikostnader, förutom riksförtroendevalda, personer som ingår i valberedningens förslag, ideella funktionärer som är anlitade under stämman samt anställda som beordrats arbeta under stämman, som får sina kostnader betalda av JAK Medlemsbank.

Logitips i centrala Skövde: • hotel majoren Här har vi

reserverat för er som gärna bor tillsammans med andra JAK-medlemmar. Observera att eventuell avbeställning måste göras innan den 13 april. tel: 0500–41 06 10, ange bok-ningskoden 77104 för rabatt.

• västerhöjdsgården tel: 0500–41 38 32

• hotell skövde (mitt emot Resecentrum) tel: 0500–41 06 45

• hotell scandic (mitt emot Resecentrum) tel: 0500–74 50 00

• skövde vandrarhem tel: 0500–48 17 18

SKÖVDE

Nytt: VoteIT på stämmanVoteIT heter den plattform på Internet som JAK plane-rar att använda som hjälpmedel för vår interna demo-krati framöver. Styrelsen har därför beslutat att VoteIT ska användas på stämman 2015 i den utsträckning som nuvarande stadgar tillåter. Det betyder att alla handlingar läggs upp på VoteIT, att yrkanden hanteras via VoteIT samt att VoteIT kommer att kunna användas för beslut på det fysiska mötet. Läs mer om detta i arbetsordningen för stämman och på stämmoportalen på JAKs hemsida.

VoteIT är öppet för diskussion från den 1 april. För att del-ta i diskussionen skapar du en användare på jak.voteit.se. Det är endast deltagare som fysiskt närvarar på stämman som kommer ha rätt att lägga in förslag och rösta på stämman. När du kommer till stämman får du en kod som du ska mata in i VoteIT. Koden ger dig rösträtt under mötet.

Ta gärna med egen dator eller surfplatta! För dig som inte har en egen kommer det att finnas möjlighet att registrera dig via datorer på plats. Det kommer också att finnas hjälp för alla som behöver.

För dig som inte kan komma – följ stämman på webben!Årsstämman 2015 kommer att sändas live via webben, så att du som inte deltar fysiskt kan följa förhandlingarna. Vi kommer att sända alla förhandlingar, val och beslut som görs när stämman är samlad på lördagen mellan kl. 11.00–13.30 samt under söndagen mellan kl. 09.00–13.00. Du hittar direktsändningen på jak.se. Du kan också följa mötet på VoteIT och se alla yrkanden som läggs. Du kan dock inte delta i stämmoförhandlingarna på distans.

anmälan: Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: [email protected] eller ring tel 0500-46 45 00. Meddela då om ni behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt eventuella allergier.

Skaffa JAKort du också!

JAK.SE/KORT

Gör som nästan 600 av våra medlemmar redan har gjort och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!

Ge bort Grus & Guld i present- Årsprenumeration för 230 kronor

Beställ en årsprenumeration till släktingar och vänner genom att skicka in talongen nedan eller skriv på ett separat papper. Inbetalningskortet skickas till dig, tillsammans med ett presentkort som du kan ge till mottagaren av din gåva.

Givare: Mottagare:

Namn:

Adress: Adress:

Namn:

SKICKAS TILLJAK Medlemsbank, Carina Danling, Box 216, 541 25 SKÖVDEeller via e-post: [email protected]

49grus & guld · 2/2015

ÅSIKT

Gör sparpoäng till alternativ valutainom jak är ”sparpoäng” ett funda-ment för sparande och lån. Många sparar dock mer än de lånar, vilket har en begränsande effekt både på medlems- och bankutvecklingen.

Världen över prövas och experi-menteras det med lokala valutor, som värdesystem för att lokalt köpa och sälja varor och tjänster. I Sevilla heter det ”Pumas”, på något annat ställe ”Bits”. På några platser är de utbytbara mot nationella valutor, på andra inte. Vanligt är att webbsidor används för utbyte och kontakt.

Dessa försök och experiment är inga nya påfund. I JAKs grundma-terial kan vi till exempel läsa om liknande experiment på Guernsey. Experimenten är ett bevis på att förtroendet för nationella valutor och bankernas grepp över dem håller på att urholkas.

sparpoängens nytta skulle öka om de kunde användas för att öka efterfrågan på ekologiska och håll-bara produkter, det vill säga vara grunden i ett utbytessystem för varor och tjänster. Ett sådant system skulle ligga väl i linje med JAKs målsättning

om ett räntefritt, spekulationsfritt och hållbart samhälle. Systemet skulle ha en medlemshöjande effekt, eftersom sparpoängens användbarhet skulle öka. Försök skulle kunna på-

börjas i begränsad skala i ett område med hög andel JAK-medlemmar för att efter hand spridas över landet.

Ingemar Siby

Återinför ”stafett pinnarna”när man talar med människor som har kännedom om JAK utan att vara medlemmar uttrycker de ofta åsikten att ” i JAK är man tvung-en att spara innan man får låna”. Denna regel försvann för många år sedan men de har ändå kvar den uppfattningen. Än mindre har de kunskap om att JAK numera har helt sparfria lån. Ansvarsgruppen i Norra Hälsingland tror, trots det låga ränteläget, att JAK kan vara

konkurrenskraftigt för sparfria lån till juridiska personer. Om då före-ställningen om JAK hos allmänheten är den ovan angivna, krävs en rejäl marknadsföring för att öka utlåning-en till föreningar och företag.

jak har sedan begynnelsen byggt sin marknadsföring på gräsrots-nivå – det vill säga från människa till människa. Vi tror besparingarna på avdelningen för idé och medlems-stöd (IMS) kommer att minska den marknadsföringen. Kanske kunde detta motverkas genom att stimu-lera (anställa?) aktiva att informera

juridiska personer om de nya låne-möjligheterna. De så kallade sta-fettpinnarna hade den uppgiften. I norra Hälsingland genomfördes den med gott resultat och ökad utlåning som följd.

Lennart Andersson

Fotnot: Stafettpinnen var en projektan-ställning som cirkulerade mellan lokalav-delningarna. Den upphörde 2010.

Tyck till om JAK Medlemsbanks värdegrund, utveckling och verksamhet! Inläggen publiceras även i sin helhet på www.grusoguld.se – där det finns möjlighet att kommentera och fortsätta diskussionen.

Som tack för publicerade synpunkter skickar vi ett exemplar av Pär Holmgrens bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.

” Sparpoängens nytta skulle öka om de användes för att öka efterfrågan på hållbara produkter.”

49grus & guld · 2/2015

Gör din röst hord!Skriv till:Grus & GuldJAK Medlemsbank Box 216 541 25 SkövdeEller mejla: [email protected]

” JAK har sedan begynnelsen marknadsförts från människa till människa.”

Skaffa JAKort du också!

JAK.SE/KORT

Gör som nästan 600 av våra medlemmar redan har gjort och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!

Ge bort Grus & Guld i present- Årsprenumeration för 230 kronor

Beställ en årsprenumeration till släktingar och vänner genom att skicka in talongen nedan eller skriv på ett separat papper. Inbetalningskortet skickas till dig, tillsammans med ett presentkort som du kan ge till mottagaren av din gåva.

Givare: Mottagare:

Namn:

Adress: Adress:

Namn:

SKICKAS TILLJAK Medlemsbank, Carina Danling, Box 216, 541 25 SKÖVDEeller via e-post: [email protected]


”Gå med i JAK för tidningens skull”Jag har alltid varit väldigt förtjust i Grus & Guld – den handlar om sådant jag vill läsa om. Flera gånger har jag uppmanat vänner och släktingar att bli medlemmar i JAK bara för att de ska få tidningen! Finns det någon möjlighet att ge bort den som en gåvopre-numeration, exempelvis för ett år?Fortsätt i samma stil.

Linda Joelsson

Genom åren har vi som jobbat med Grus & Guld ofta hört medlemmar säga att de gått med i JAK för att få tidningen. 6 000 med-lemmar varken sparar eller lånar – kanske har några av dem valt medlemskap i stället för en prenumeration till samma pris? Hur som helst, bra idé att ge bort tidningen! Kontakta Carina Danling ([email protected]) så hjälper hon dig med både prenu-meration och ett fint presentkort som du kan ge till mottagaren av din gåva.

Karin Backström, red

WebbsidaLäs mer och diskutera på tidningens hemsidawww.grusoguld.se

FacebookGilla Grus & Guld på Face-book – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Följ oss på nätet

Respons

Ändrad utgivningNästa nummer ute torsdag 10 september!18 september fyller JAK 50 år!Nästa Grus & Guld fokuserar på jubilaren – med både tillbakablickar och tankar om framtiden. Vill din lokalavdelning beställa extra upplaga? Mejla [email protected] senast 20 augusti.

Annonsstopp 29 maj!

GULDGRUSpris: 59�kr

Tidning om rättvis ekonomifrån JAK Medlemsbank

nr 2 · 2015


m rättvis eko

nom

i



Odlar för grannarnaNyttogården ger mer än mat

minusränta�� · � buen vivir� �· � �jak i el salvador �· � � fritidsbankiren


Vilken estetisk uppgradering!Vilken uppgradering av Grus & Guld! Det estetiska i en tidskrift är viktigt, och här har ni klivit upp många steg på skalan! Formatet är mindre och behändigare, layouten mer överskådlig och modern – härligt!

Den dova färgskalan i tidningsnamnet och den som genomgående syns är dock inget jag personligen gillar. Den känns trött och osynlig. Jag hade valt en logotype i fär-ger som kontrasterar mot tidningen i övrigt, exempelvis gråa nyanser med skuggeffekter – samt såklart guld!

Berit Bernelycke

Vad trevligt att du tycker att tidningen blev fin! Vi har valt en färgskala som innehåller lite olika färger – så det kommer att bli lite variation framöver. Vi har dock bett tryckeriet att se över inställningarna, som gjorde att det blev lite grått på första sidan i förra numret.


Hopp om framtidenJag vill tacka för artikeln om Eva Sandgren. Ett mycket fint reportage med vackra bilder! Jag blir glad av att läsa artikeln och det ger mig hopp om framtiden. Jag vill gärna läsa om människor som på olika sätt visar att det går att leva miljövänligt.

Ros-Marie Lundberg

Vad roligt att höra! Flera läsare har hört av sig och berättat att de blivit inspirerade av att läsa om Eva Sandgren i nr 1/2015. Om någon vill att fler ska få läsa om Evas tankar kring ekonomi så finns det fortfarande tidningar kvar att beställa på www.jak.se/aktiva.


Har du tips, idéer – tankar om tidningen? Som tack för publicerade synpunkter skickar vi ett exemplar av Pär Holmgrens bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.

vad tycker du om tidningen?Skriv till:Grus & GuldJAK Medlemsbank Box 216 541 25 SkövdeEller mejla: [email protected]

fo

to

: nik

la

s bjö

rl

ing

ta vi ligt


”Gå med i JAK för tidningens skull”Jag har alltid varit väldigt förtjust i Grus & Guld – den handlar om sådant jag vill läsa om. Flera gånger har jag uppmanat vänner och släktingar att bli medlemmar i JAK bara för att de ska få tidningen! Finns det någon möjlighet att ge bort den som en gåvopre-numeration, exempelvis för ett år?Fortsätt i samma stil.

Linda Joelsson

Genom åren har vi som jobbat med Grus & Guld ofta hört medlemmar säga att de gått med i JAK för att få tidningen. 6 000 med-lemmar varken sparar eller lånar – kanske har några av dem valt medlemskap i stället för en prenumeration till samma pris? Hur som helst, bra idé att ge bort tidningen! Kontakta Carina Danling ([email protected]) så hjälper hon dig med både prenu-meration och ett fint presentkort som du kan ge till mottagaren av din gåva.


i ekonomismens era räknas bara pengar. Allt har ett pris men inget har ett värde. I mitt andra hemland Grekland är allt från kroppar till gammalt tandguld, från njurar till magiska sandstränder, till salu. Hem klubbas ut av banker och familjer flyttar in i kartonger. Efter fem års åtstramningar har Greklands BNP krympt med en fjärdedel. När mer än 2,5 miljoner människor tvingas leva under den officiella fattigdomsgränsen, i ett land med lite mer än 10 miljoner invå-nare, är det inte längre fråga om en ekono-misk kris. Det är ett krig. Barn checkas in på barnhem för att deras föräldrar inte längre har råd med tak över huvudet och mat för dagen. Barn förlorar fäder, för att de i sin tur förlorat rollen som familjeförsörjare.

men i mörkret finns även levande ljusfack-lor. Jordbrukare fyller sina lastbilar med grönsaker och delar ut gratis på skolor-na. Studenter skramlar ihop till spontana soppkök. Grannar hjälper till med el- och vattenräkningar. Sparkade lärare erbjuder gratis läxläsning mot hjälp i den nya sortens byteshandel som har växt fram.

Min arbetslösa väninna Maria, som har förvandlat sin Atenska takterrass till en prunkande trädgård som mättar både henne och systerns familj, har sett sitt liv förändras radikalt. På gott och ont. Hon är bara en mikroskopisk del av den nya rörelsen mot materialism som nu mobiliserar hundratu-sentals unga människor som omprioriterat och omvärderat allt.

Mina vänner tittar inte längre på TV. Antingen för att de inte har råd eller för att de har fått nog. De har börjat läsa, skriva och samtala igen. De har vänt blicken bakåt

Ur ekonomismen spirar något nytt

mot Antikens förespråkare av asketism och enkelhet.

den nya grekiska regeringen som vann va-let på löften om att återupprätta människors värdighet säljer nu ut den gamla gräddans bepansrade limousi-ner och ett av tre re-geringsplan. De drar in på den politiska klassens privilegier och uppmanar stä-derskorna att tilltala ministrarna med för-namn. Det har aldrig hänt förr i demokra-tins hårt hierarkiska vagga som gjort skillnad på folk och folk. Det må vara bagateller. Men det är ändå tecken på att någon nytt spirar. Kanske ser vi framväxten av en ny politisk och ekonomisk kultur – en ekologiskt och huma-nitärt hållbar kultur. Kanske är krisen den väckarklocka vi behövde för att vakna upp ur den materialistiska konsum-tionsdvala vi invaggats i. ·

Alexandra PascalidouJournalist och författare

En längre version av krönikanfinns på www.grusoguld.se

Alexandra Pascalidou:

” Kanske är krisen den väckarklocka vi behövde för att vakna upp ur den materia listiska konsumtions-dvala vi vaggats in i.”

WebbsidaLäs mer och diskutera på tidningens hemsidawww.grusoguld.se

FacebookGilla Grus & Guld på Face-book – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Följ oss på nätet

Respons KrönikaFoto: Johan Lindsko

g

Ändrad utgivningNästa nummer ute torsdag 10 september!18 september fyller JAK 50 år!Nästa Grus & Guld fokuserar på jubilaren – med både tillbakablickar och tankar om framtiden. Vill din lokalavdelning beställa extra upplaga? Mejla [email protected] senast 20 augusti.

Annonsstopp 29 maj!

GuldGruspris: 59 kr

Tidning om rättvis ekonomifrån JAK Medlemsbank

nr 2 · 2015


m rättvis eko

nom

i



Odlar för grannarnaNyttogården ger mer än mat

minusränta · buen vivir · jak i el salvador · fritidsbankiren


Vilken estetisk uppgradering!Vilken uppgradering av Grus & Guld! Det estetiska i en tidskrift är viktigt, och här har ni klivit upp många steg på skalan! Formatet är mindre och behändigare, layouten mer överskådlig och modern – härligt!

Den dova färgskalan i tidningsnamnet och den som genomgående syns är dock inget jag personligen gillar. Den känns trött och osynlig. Jag hade valt en logotype i fär-ger som kontrasterar mot tidningen i övrigt, exempelvis gråa nyanser med skuggeffekter – samt såklart guld!

Berit Bernelycke

Vad trevligt att du tycker att tidningen blev fin! Vi har valt en färgskala som innehåller lite olika färger – så det kommer att bli lite variation framöver. Vi har dock bett tryckeriet att se över inställningarna, som gjorde att det blev lite grått på första sidan i förra numret.


Hopp om framtidenJag vill tacka för artikeln om Eva Sandgren. Ett mycket fint reportage med vackra bilder! Jag blir glad av att läsa artikeln och det ger mig hopp om framtiden. Jag vill gärna läsa om människor som på olika sätt visar att det går att leva miljövänligt.

Ros-Marie Lundberg

Vad roligt att höra! Flera läsare har hört av sig och berättat att de blivit inspirerade av att läsa om Eva Sandgren i nr 1/2015. Om någon vill att fler ska få läsa om Evas tankar kring ekonomi så finns det fortfarande tidningar kvar att beställa på www.jak.se/aktiva.


Har du tips, idéer – tankar om tidningen? Som tack för publicerade synpunkter skickar vi ett exemplar av Pär Holmgrens bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.

vad tycker du om tidningen?Skriv till:Grus & GuldJAK Medlemsbank Box 216 541 25 SkövdeEller mejla: [email protected]

foto: niklas björling

A POST-TIDNING

Bildkommentar: Ulf Lundkvist

JAK MedlemsbankBox 216541 25 Skövdewww.jak.se

Grus & Culd nr 2 2015

Documents

Transcript of Grus & Culd nr 2 2015