Grundlagarna

Konstitution

Grunden för vår demokrati – 4 grundlagar

• Grundlag: viktiga regler för hur samhället ska styras. Svåra att ändra på, går före andra lagar.

• Regeringsformen (RF): säger att Sverige ska vara en demokrati, och har regler för hur riksdag och regering ska arbeta.

• Tryckfrihetsförordningen (TF): säger att alla människor får skriva vad de vill i tidningar och i böcker. Sverige var först i världen med att skriva en sådan lag.

• Yttrandefrihetsgrundlagen (TGL): säger att alla människor får säga vad de vill i radio, tv och på webben.

• Successionsordningen (SO): har regler för vem som får bli kung eller drottning i Sverige. (Kungen – Kronprinsessan Viktoria)

Hur ändras en grundlag?

• Vanlig lag – ändras om en majoritet (större delen) av riksdagen tycker att den

ska ändras.

• Grundlag – två beslut i riksdagen med ett val emellan= skydd för demokratin

• Om folket inte tycker att lagen ska ändras – rösta på ett annat parti i nästa

val.

• Folkomröstning – riksdagen kan bestämma att det ska vara en

folkomröstning om ändring av lagen vid nästa val.

Kung?

• Statschef som ärver sitt uppdrag: monark (kung eller drottning)

• Monarki (S)

• Folkligt stöd

• Ingen egentlig makt i Sverige

• Kan inte förlora jobbet

• Statschef som väljs av folket: president

• Republik (USA)

• Kan förlora jobbet om man inte sköter det bra

Riksdagen

Vem bestämmer vad?

Hur fungerar det? – Representativ demokrati

• Folket väljer vart 4:e år 349 ledamöter som ska föra deras talan.

• Ledamöterna ska besluta om lagar som gäller hela samhället.

• Parlament har olika namn i olika länder – Stortinget (N), Kongressen (USA), Duman (Ru), Riksdagen (S)

Motioner och propositioner

• Motion – riksdagsledamöters

förslag – några tusen/år

• Varje förslag utreds/undersöks

• Nästan alla motioner får nej

• Syfte: skapa diskussion och intresse

inför framtida förändring.

• Proposition – regeringens förslag

– några hundra/år

• Röstas om i riksdagen

Huvuduppgifter

• Beslut om nya lagar – Regeringen föreslår, Riksdagen bestämmer

• Förslag från regeringen – remissrunda – förslag till riksdagen: proposition

• Betänkande – förslag till beslut

• Debatt

• Beslut

• Ministerstyre - förbjudet

Huvuduppgifter

• Bestämma över statens pengar - budget

• Kontrollera regeringen – skyddar demokratin

• Fråga regeringen – frågestund, interpellation

• Kontrollera myndigheter

• Justitieombudsmannen - JO – myndigheterna följer lagarna

• Riksrevisionen – hur staten använder pengarna

Regeringen behöver riksdagens stöd

• När medborgarna har valt partier till riksdagen bildar ett eller flera partier

regering. För att regeringen ska få igenom sina förslag i riksdagen måste de

flesta riksdagsledamöter säga ja till regeringens förslag.

• Om regeringen inte får stöd av riksdagen kan regeringen välja att avgå, alltså

sluta att arbeta.

• Riksdagen kan också tvinga regeringen att avgå genom att rösta om det. Om

de flesta riksdagsledamöter röstar mot regeringen måste regeringen avgå.

Vem får rösta?

• För att få rösta måste du vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år senast på

valdagen.

• Ungefär 84 procent röstade i senaste valet av de 100 procent som får rösta.

Det är många om man jämför med andra länder.

Mandat?

• Ett mandat betyder samma sak

som en plats i riksdagen.

• Mandatperiod – tid som de valda

politikerna arbetar – 4 år

• Ett parti behöver få 4 % av

rösterna i landet, eller 12 % i en

valkrets för att få ett mandat.

Valet 2014

(www.riksdagen.se)

Efter valet – i Riksdagen

• Välja en talman

• Leder möten i kammaren – debatter och diskussioner

• Inte vara med i diskussioner eller beslut

• Alla ledamöter har en ersättare, talmannen har tre (vice talmän)

• Talmannens ersättare får inte debattera, men de får fatta beslut

Från vänster:

andre vice

talman Björn

Söder (SD),

förste vice

talman Tobias

Billström

(M), tredje

vice talman

Esabelle

Dingizian

(MP) och

talman Urban

Ahlin (S).

Efter valet

• Efter ett riksdagsval ska riksdagen alltid rösta för att se om statsministern ska få vara kvar. Det är en ny regel efter att den nya grundlagen började gälla i januari år 2011.

• Om fler än hälften av ledamöterna i riksdagen röstar nej till statsministern får statsministern inte sitta kvar. Då föreslår talmannen en ny statsminister och riksdagen röstar igen. När riksdagen har valt statsminister väljer han eller hon ministrar till sin regering.

Kungafamiljen är med när riksdagen öppnar igen efter valet. Kung Carl Gustaf är Sveriges statschef

och är den person som öppnar riksdagen.

Partiernas arbete i riksdagen

• Riksdagsledamöter från samma parti bildar en partigrupp och har sitt kontor i riksdagen.

• När ledamöterna inte är i riksdagen arbetar de ofta hemma i sin valkrets – i sitt län.

• valkretsen träffar riksdagsledamöterna sina kamrater i partiet och får höra vad de tycker i olika frågor.

• Riksdagsledamöterna träffar också medborgare och besöker arbetsplatser och skolor. Allt ledamöterna får veta när de är hemma tänker de på när de ska fatta beslut i riksdagen.

• Ledamöterna skriver också artiklar till tidningar,svarar på frågor från journalister och skriver om vad de tycker på internet.

Vad är ett utskott?

• Som en liten riksdag

• Förslag till beslut

• 15 utskott

• Minst 15 medlemmar – idag 17 i varje utskott

Utskottsarbete

Vem bestämmer vad?

• http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=33&article=U103470-02

Återge

• Gör frågorna 1-7 på sidan 140

• Gör frågorna 10-15 på sidan 140