Källor&för&genomgången&och&där&ni&kan& · 2011-03-11 · Hur&ändrar&man&en&grundlag?&...

Källor för genomgången och där ni kan hi4a själva.

h4p://www.regeringen.se/sb/d/109 h4p://riksdagen.se/templates/R_Page____275.aspx Spela rixdags för a4 lära er mer: h4p://rixdax.riksdagen.se/ Hur en lag blir Lll: h4p://riksdagen.se/templates/PageWFrame____4251.aspx

Grundlagarna •  Regeringsformen

Grunddragen i det svenska statsskicket framgår av regeringsformen. Där slås bland annat fast a4 all offentlig makt i Sverige utgår från folket samt a4 folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträ4. Där finns vidare regler bland annat om hur riksdag och regering utses och arbetar, och om vilka grundläggande fri-‐ och räWgheter som medborgarna har gentemot det allmänna.

•  Successionsordningen

A4 Sverige ska ha en kung eller dro4ning som statschef slås fast i regeringsformen, men vem som ska inneha tronen regleras i successionsordningen, som kom Lll år 1810. Fram Lll år 1979 hade Sverige manlig tronföljd. Då beslutade riksdagen a4 även en kvinna skulle kunna ärva tronen. Enligt successionsordningen måste regeringen godkänna den person som en prinsessa eller prins ska gi[a sig med.

•  Tryckfrihetsförordningen Den senaste tryckfrihetsförordningen antogs 1949, men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år 1766 som första land i världen. Tryckfriheten innebär rä4 a4 framställa och sprida tryckta skri[er utan föregående censur och andra hinder. E4 annat inslag i tryckfrihetsförordningen är medborgarnas rä4 a4 ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.

•  Y7randefrihetsgrundlagen Y4randefrihetsgrundlagen antogs 1991 och är Sveriges yngsta grundlag. Den omfa4ar medier som TV, film och tekniska upptagningar och innehåller precis som tryckfrihetsförordningen bestämmelser om rä4 a4 sprida i nformaLon och om förbud mot censur.

Dessutom Riksdagsordningen (RO) Halv grundlag

Hur ändrar man en grundlag? Grundlagarna skyddar vår demokra2. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället.

Grundlagarna är svårare a4 ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom a4 riksdagen fa4ar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val Lll riksdagen ha hållits. Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna. Varför?

Grundlagarna styr Sveriges DEMOKRATI:

Vilka Grundlagar har vi och vad innehåler dem?:

* * * *

Hur ändrar man en grundlag?

Riksdagen •  SL[ar lagar

•  ( hur sL[ar man en lag •  h4p://riksdagen.se/templates/

PageWFrame____4251.aspx) •  Övriga uppgi[er ? •  Vad är e4 utsko4?

•  ProposiLon –moLon?

Kommun Uppgi[er?

Hur påverkar kommunens beslut oss?

Lands>ng Uppgi[er?

Hur påverkar beslut här oss?

EU Påverkas oss

och vår demokraL Lär dig

översikLgt

h4p://www.regeringen.se/sb/d/

2463

Val: Hur

fungerar valen?

Regering: Hur bildas en regering?

Vilka uppgi[er har den? Vad är e4

departement?

Statschefen: Vem?

Inflytande?

Hur kan vi vara med

och påverka?

Statschefen

•  Kung : Karl XVI Gustav •  Symbol för Sverige utan officiell poliLsk makt. •  RepresentaLva uppgi[er såsom ta emot och göra statsbesök, invigningar m.m.

•  Inofficiell poliLsk makt?



* * * *






Kommun Uppgi[er?


Lands>ng Uppgi[er?


EU Påverkas oss


översikLgt


2463

Val: Hur

fungerar valen?



departement?

Statschefen: Vem?

Inflytande?

Hur kan vi vara med

och påverka?

Riksdagens uppgi[er •  Riksdagen är Sveriges lags2@ande församling och består av 349 ledamöter

som väljs vart Färde år i allmänna val. Valresultatet avgör hur de 349 platserna eller mandaten ska fördelas mellan de poli2ska par2erna. För aI komma in i riksdagen måste eI par2 ha fåI minst fyra procent av alla röster i riksdagsvalet eller minst 12 procent av rösterna i en valkrets. Talmannen leder riksdagens arbete.

Riksdagens vikLgaste uppgi[er är: •  a4 sL[a lagar •  besluta om statens finanser •  kontrollera regeringens arbete genom…. •  h4p://www.regeringen.se/sb/d/505/a/3033

VikLga begrepp

•  Mo>on: Förslag från riksdagsledamot •  Proposi>on: Förslag från regeringen. •  Utsko7: Riksdagsledamoterna si4er i olika utsko4. Det finns 15 utsko4 som är specialister på olika frågor t.ex. utbildning, trafik med mera. De förbereder frågor som riksdagen skall belsuta om. Utsko4ens sammansä4ning liknar Riksdagens så om e4 parL har många platser i riksdagen så har de o[ast många platser i utsko4en.

Hur blir en lag Lll?

h4p://riksdagen.se/templates/PageWFrame____4251.aspx



* * * *






Kommun Uppgi[er?


Lands>ng Uppgi[er?


EU Påverkas oss


översikLgt


2463

Val: Hur

fungerar valen?



departement?

Statschefen: Vem?

Inflytande?

Hur kan vi vara med

och påverka?

Hur bildas en regering? •  Talmannen leder processen e[er valet. •  Om det gå4 bra för det som bildat regering innan och de har

majoritet i riksdagen kan de si4a kvar i regeringsställning. •  Om en ny regering ska bildas håller riksdagens talman enskilda

överläggningar med parLledarna och utser däre[er en statsministerkandidat.

•  Riksdagen röstar om förslaget. Röstar mer än häl[en av riksdagens ledamöter mot talmannens förslag, är det förkastat.

•  Förkastas förslaget fyra gånger blir det nyval om inte ordinarie val ska hållas inom tre månader.

•  Om riksdagen godkänner talmannens förslag ska den nyutsedda statsministern bilda regering. Varje regering bestämmer sjäkv hur den skall vara organiserad.

•  h4p://www.regeringen.se/sb/d/2460

Olika sorters regering •  Majoritetsregering:

ParLet eller blocket som bildar regering har mer än häl[en av platserna i riksdagen (alltså minst 175 av 349)

•  Minoritetsregering: ParLet/blocket som bildar regeringen har mindre än häl[en av platserna (174 eller mindre) och får i varje fråga söka stöd hos något parL utanför regeringen.

•  Enpar>regering: E4 parL bildar regering

•  Koali>onsregering: Flera parLer bildar regering

•  Samlingsregering: Alla eller de flesta parLerna bildar regering. (Under t.ex. 2:a världskriget skedde de4a i Sverige)

Valet 2010 •  Socialdemokraterna (S), 112 mandat •  Moderata samlingsparLet (M), 107 mandat •  MiljöparLet de gröna (MP), 25 mandat •  FolkparLet liberalerna (FP), 24 mandat •  CenterparLet (C), 23 mandat •  Sverigedemokraterna (SD), 20 mandat •  Kristdemokraterna (KD), 19 mandat •  VänsterparLet (V), 19 mandat

Vilka av dessa bildade regering?

Moderaterna, FolkparLet, Centern, Kristdemokraterna

Var de4a en majoritetsregering eller minoritetsregering?

Var de4a en samlingsregering, koaliLonsregering eller enparL regering?

Svar: KoaliLonsregering

Svar: Minoritetsregering (173 platser alltså mindre än häl[en)

Vilka uppgi[er har Regeringen? •  Regeringen styr riket och utövar vissa myndighetsfunkLoner. Det

innebär bland annat a4 regeringen: •  lägger fram lagförslag Lll riksdagen •  verkställer riksdagsbesluten •  förfogar över de medel som riksdagen anslår i budgeten för olika

ändamål •  företräder Sverige i EU •  träffar avtal med andra stater •  styr den statliga verksamheten •  beslutar i vissa förvaltningsärenden, som inte någon annan

myndighet ansvarar för h4p://www.regeringen.se/sb/d/2460

Riksdagen Utsko4

Regeringen

Regeringskansliet med olika departement

Myndigheter

Märks på lokal nivå genom tex.

Arbetsförmedling Polis

Ska4ekontor Tingsrä4en

Departement: Ministrarna ansvarar för olika departement där man jobbar med experter inom olika områden där man förbereder och genomför regeringens poli2k. Man är också ansvarig för olika myndigheter T.ex. Carl Bildt som är försvarsminister är chef för UD (utrikesdepartementet) Alla ministrar har inte eI eget departement utan kan ingå i eI annat.

Regeringens organisaLon:

Så här ser dagens regering ut: h4p://www.regeringen.se/sb/d/113



* * * *






Kommun Uppgi[er?


Lands>ng Uppgi[er?


EU Påverkas oss


översikLgt


2463

Val: Hur

fungerar valen?



departement?

Statschefen: Vem?

Inflytande?

Hur kan vi vara med

och påverka?

LandsLng (Region) •  På regional nivå är Sverige indelat i 21 län. De poliLska

uppgi[erna på denna nivå sköts dels av landsLngen, vars beslutsfa4are väljs direkt av länets befolkning, dels av länsstyrelserna, som är statens organ i länen.

•  Lands>ngen (regionerna) ansvarar för: •  Ca 80% av uppgi[erna handlar om sjukvården. •  Andra vanliga landsLngsområden är folktandvården,

utbildning (framför allt vårdutbildning), kultur (främst länsmusik, -‐teatrar och -‐museer) och a4 ge stöd Lll länets näringsliv. Ansvaret för kollekLvtrafiken i e4 län delas o[a mellan kommunerna och landsLnget.

h4p://www.regeringen.se/sb/d/505/a/3035

LandsLngets organisaLon

•  LandsLngets poliLska beslut fa4as av en folkvald församling, landsLngsfullmäkLge. LandsLngsfullmäkLge utser en landsLngsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landsLnget. Dessutom finns e4 antal nämnder som har Lll uppgi[ a4 behandla olika ärenden som ska tas upp i fullmäkLge. Nämnderna ska också verkställa de beslut som fa4as.

•  h4p://www.regeringen.se/sb/d/505/a/3035

Kommun •  Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäkLge, som beslutar om kommunens egna frågor. KommunfullmäkLge utser i sin tur kommunstyrelsen som leder kommunens verksamhet

•  Verksamheten finansieras genom kommunalska4er, statsbidrag och avgi[er, och regleras främst i kommunallagen. Andra vikLga lagar för kommunerna är socialtjänstlagen, plan-‐ och bygglagen och skollagen.

•  h4p://www.regeringen.se/sb/d/505/a/3038

Kommunens uppgi[er

KommunfullmäkLge fa4ar beslut inom e4 stort antal områden: grund-‐ och gymnasieskola, förskoleverksamhet, äldreomsorg, vägar, va4en-‐ och avloppsfrågor, energifrågor, med mera. Kommunerna utärdar också olika typer av Lllstånd, Lll exempel bygglov och utskänkningsLllstånd. h4p://www.regeringen.se/sb/d/505/a/3038

Riksdagen Utsko4

Regeringen

Departement

Myndigheter

Komunstyrelsen

Nämnder Bun

FriLdsnämnden

Lokal nivå Grundskolan Äldrevården

Idro4

LandsLnget

Lokal nivå Sjukhus

Vårdcentral

Märks på Lokal nivå genom tex. Arbetsförmedling

Polis Ska4ekontor Tingsrä4en

Landstingsfrågor Kommunfrågor



* * * *






Kommun Uppgi[er?


Lands>ng Uppgi[er?


EU Påverkas oss


översikLgt


2463

Val: Hur

fungerar valen?



departement?

Statschefen: Vem?

Inflytande?

Hur kan vi vara med

och påverka?

Val •  Allmänna val

Allmänna val hålls i Sverige vart wärde år och är det y4ersta u4rycket för a4 vi lever i en demokraL. De allmänna valen hålls på naLonell, regional och lokal nivå Lll riksdag respekLve landsLngsfullmäkLge och kommunfullmäkLge. I valen utser väljarna sina företrädare som ska representera dem i de beslutande församlingarna under den kommande mandatperioden. Alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit bosa4a i riket har rä4 a4 rösta i de allmänna valen samt vid folkomröstningar. Medborgare i alla EU-‐länder samt Norge och Island som är folkbokförda i Sverige och som fyller 18 år senast på valdagen har rösträ4 Lll kommunalval och landsLngsval. Utländska medborgare från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i mer än tre år i följd före valdagen för a4 få rösta i kommun-‐ och l andsLngsvalen.

•  Val >ll EU-‐parlamentet

Vart femte år hålls i Sverige, liksom i övriga medlemsländer, val Lll EU-‐parlamentet, den enda av EU:s insLtuLoner som är direktvald. Alla som är medborgare i e4 EU-‐medlemsland och folkbokförda i Sverige får rösta i Sverige.

h4p://www.regeringen.se/sb/d/2465



* * * *






Kommun Uppgi[er?


Lands>ng Uppgi[er?


EU Påverkas oss


översikLgt


2463

Val: Hur

fungerar valen?



departement?

Statschefen: Vem?

Inflytande?

Hur kan vi vara med

och påverka?

Sverige och EU •  EU-‐medlemskapet innebär a4 Sverige är delakLgt i EU:s arbete och har

möjlighet a4 påverka de beslut som fa4as •  Sverige är medlem av Europeiska unionen (EU) sedan den 1 januari 1995.

Det innebär bland annat a4 vissa beslut som Ldigare fa4ades i Sveriges riksdag, numera fa4as gemensamt Lllsammans med övriga EU-‐länder. Det gäller Lll exempel regler för handel med länder utanför EU, regler för stöd Lll jordbruk och landsbygdsutveckling och kvoter för hur mycket fisk som får fiskas i Östersjön varje år. LagsL[ning som rör ska4er, sjukvård, utbildning med mera påverkas inte av EU-‐samarbetet.

•  Regeringens roll i EU-‐arbetet •  Regeringens roll i EU-‐arbetet består i a4 företräda Sverige i Europeiska

rådet och Europeiska unionens råd, som o[a kallas ministerrådet. Statsministern har också det övergripande ansvaret för utvecklingen och samordningen av Sveriges EU-‐poliLk.

h4p://www.regeringen.se/sb/d/2463



* * * *






Kommun Uppgi[er?


Lands>ng Uppgi[er?


EU Påverkas oss


översikLgt


2463

Val: Hur

fungerar valen?



departement?

Statschefen: Vem?

Inflytande?

Hur kan vi vara med

och påverka?

Hur påverkar man? Ordet demokra2 betyder folkstyre, vilket innebär aI all makt utgår från folket. I en demokra2 har medborgarna eI gemensamt ansvar för samhället de lever i. Det är därför vik2gt aI alla människor engagerar sig i samhällsutvecklingen. Genom aI delta och påverka skapar vi vår gemensamma fram2d. Den kanske mest grundläggande möjligheten aI påverka är aI utnyIja räIen aI rösta. På kommun-‐, lands2ngs-‐, riks-‐ och EU-‐nivå har väljarna möjlighet aI uIrycka sin åsikt genom aI rösta på det par2 och/eller den person som stödjer deras värderingar. I frågor av särskild vikt har man även möjlighet aI säga sin mening i folkomröstningar.

Gå med i par> eller intresseorganisa>on En annan väg Lll delakLghet och påverkan är medlemskap i e4 poliLskt parL eller i e4 ungdomsförbund. ParLpoliLken skapar möjligheter a4 Lllsammans med andra arbeta för det samhälle man tror på i enlighet med de värderingar man har. Den ger även individen möjlighet a4 engagera sig i en personligt vikLg fråga och a4 själv bli förtroendevald. Medlemskap och ideellt arbete i intresseorganisaLoner och föreningar är akLva sä4 a4 påverka, inte minst när engagemanget gäller en specifik fråga. Den kan höra hemma inom allt från invandrarorganisaLoner Lll idro4srörelser, från djurrä4sföreningar Lll religiösa samfund, från miljörörelser Lll kulturföreningar.

Skicka in remissvar – Ge medborgarförslag m.m. Det finns inga krav på a4 man måste vara medlem i e4 poliLskt parL eller en organisaLon för a4 vara delakLg i och påverka samhällsutvecklingen. Till exempel har alla medborgare rä4 a4 på naLonell nivå skicka in remissvar på betänkanden som regeringen lägger fram. Dessa betänkanden har i större f rågor o[a tagits fram av en utredning eller kommi4é som arbetar på uppdrag av regeringen. På kommunal och regional nivå har den som är folkbokförd i en kommun eller e4 landsLng rä4 a4 väcka ärenden (så kallat medborgarförslag) i fullmäkLge och få dem behandlade. Kommuninvånare har även rä4 a4, via e4 så kallat folkiniLaLv, få prövat om en kommunal folkomröstning ska hållas i en viss fråga. De4a kan ske om 5 procent av kommuninvånarna begär det. Vidare är brukarinflytande och självförvaltningsorgan exempel på inflytandeformer där en medborgare som mer varakLgt använder en offentlig tjänst ges möjligheter a4 påverka den. Brukarinflytande förekommer främst inom kommunal verksamhet som skola, barn-‐ och äldreomsorg.

Demonstrera och deba7era Det demokraLska systemets grund, med öppenhet och insyn, ger alla medborgare en bredare möjlighet a4 påverka och a4 utkräva ansvar. Kontakter med poliLker och tjänstemän är e4 exempel, offentlighetsprincipen e4 annat. Vidare har alla medborgare rä4en a4 u4rycka sina åsikter genom a4 Lll exempel deba4era, demonstrera, underteckna upprop, skriva insändare och arrangera möten. Avslutningsvis är det vikLgt a4 komma ihåg a4 demokraLn inte bara finns på e4 poliLskt plan utan a4 den genomsyrar hela samhället. DemokraLn är lika vikLg inom skolan (genom Lll exempel elevrådsarbete och elevinflytande), som på arbetsplatsen (genom Lll exempel fackligt arbete och medbestämmande) och i bostadsområdet (genom Lll exempel hyresgäst-‐ och bostadsräyöreningar).

h4p://www.regeringen.se/sb/d/504/a/13456

Källor&för&genomgången&och&där&ni&kan& · 2011-03-11 · Hur&ändrar&man&en&grundlag?&...

Documents

Transcript of Källor&för&genomgången&och&där&ni&kan& · 2011-03-11 · Hur&ändrar&man&en&grundlag?&...