Goda exempel på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar ......Man kan också införa nya regler...

Med spring i själenMed spring i själenGoda exempel på fritidsaktiviteter för

barn och ungdomar med funktionshinderGoda exempel på fritidsaktiviteter för

barn och ungdomar med funktionshinder

��

Susanne BergströmKarin Paulsson

Susanne BergströmKarin Paulsson

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) är en handikapporgani-sation med ca 17 500 medlemmar i föreningar runt om i landet. RBU är en mötesplats. Här kan föräldrar och barn träffa andra i samma situation. Dela med sig av sina erfarenheter, få råd och stöd. Vi ordnar fritidsaktiviteter, läger och träffar. Samtidigt arbetar vi aktivt för att förändra attityderna i samhället och förbättra livs-villkoren för barn med funktionshinder och deras familjer. Vi uppvaktar politiker, driver kampanjer, ger ut rapporter och informationsmaterial, arrangerar kurser och konferen-ser. För mera information kan du kontakta oss direkt eller gå in på www.rbu.se

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen.

Denna rapport är ett samarbetsprojekt mellan Rädda Barnen och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och kan beställas från båda organisationerna. Rapporten kan också laddas ner som pdf från Rädda Barnens webbplats: www.rb.se

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och UngdomarBox 21064100 31 StockholmTelefon: 08-555 93 100Fax: 08-30 14 10www.rbu.se

Rädda Barnen107 88 StockholmTelefon: 08-698 90 20Fax: 08-698 90 25www.rb.se/[email protected]

ISBN 91-7321-100-1Artikelnummer 2981

© Rädda Barnen och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 2003

Projektledare: Karin Paulsson, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomaroch Christina Wahlund Nilsson, Rädda Barnen Datainsamling och rapportsammanställning: Susanne BergströmTextredigering: Katarina Nyberg och Anna-Carin CarlssonProduktion: Anna-Carin CarlssonLayout: Petra Handin, Kapsyl ReklamOmslag: Maria PaulssonFoton: Katarina Nyberg med flera.Tryck: Bergs Grafiska

Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Fritidsaktiviteter för alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Det är mycket på gång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Lite fantasi gör susen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Det ska gå undan! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Med spring i själen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Jag och min kompis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Barnen vet bäst själva vad de vill göra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Cirkus, sång, dans och konst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Från knatte till elitidrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Nya idrotter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Att bara få vara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Problem och möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Samarbete är nyckelordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Fritidsnätverk i Skåne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Kommuner samarbetar i Mellansverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Ny lekpark i Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Visioner med växtkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Projektet Blomstra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Vision Bollnäs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Västerbotten i startgroparna med uthyrning av fritidshjälpmedel . . . . . . . . . . . . 33 Samarbete lönar sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Tips på fritidsaktiviteter och fritidshjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Kontaktpersoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Med spring i själen 5

Med spring i själen 5

FörordDenna skrift är den sista av tre som ingått i projektet ”Det ser så fint ut på pap-peret”. Den ger exempel på vad som görs i Sverige för att ge barn med funk-tionshinder bättre möjligheter att bli delaktiga och bättre möjligheter till lek och fritid. Den handlar om kommuner och landsting som gör satsningar utöver det vanliga, frivilligorganisationer som anordnar lek- och fritidsaktiviteter i nya for-mer, habiliteringsenheter som arbetar på ett kreativt sätt och enskilda fritidsledare och föräldrar som arbetar spännande och innovativt.

Barn med funktionshinder behöver andra för att utvecklas och längtar som alla andra barn efter att få vara med och göra saker tillsammans med andra barn. För barn med funktionshinder och deras familjer är tillvaron en ständig kamp, till och med för att få den i Sverige så självklara rätten till utbildning. Barn med funktionshinder kan inte välja skola fritt eftersom hälften av landets skolor fort-farande är otillgängliga för dem. Barnen får vänta länge på hjälpmedel som är nödvändiga för deras utveckling och påminns dagligen om att de inte kan delta i fritidsaktiviteter på samma villkor som sina jämnåriga.

När Barnkonventionen ratificerades i början av 1990-talet klev barn med funktionshinder in på arenan som bärare av rättigheter. Barn med funktions-hinder är i första hand barn men tidigare hade deras situation och problem relaterats till funktionshindret vilket sågs som ett medicinskt problem och inte ett samhällsproblem. I debatten som följde visade sig en bristande kunskap om barnens situation.

Det arbete som lagts ner på att göra barn och ungdomar med funktionshinder mer delaktiga har i alltför stor utsträckning fokuserat på den fysiska miljön utan att sätta den i samband med den sociala miljön.

Kommuner och landsting har ansvar för att i praktiken omsätta Barnkonven-tionen i handling. För att förändra samhället så att vi blir bättre på att tillgodose ALLA barns rättigheter är det bra att veta vilka möjligheter som redan finns och vart man kan vända sig.

Det är vår förhoppning att rapporten ska ge inspiration och kraft till många fler, så att vårt samhälle kan bli mycket bättre på att tillgodose alla barns rättig-heter.

Agnetha Mbuyamba Annika ÅhnbergFörbundsordförande OrdförandeRiksförbundet för Rörelsehindrade Rädda BarnenBarn och Ungdomar

6 Med spring i själen Med spring i själen 7

TackEtt varmt tack till alla er som har medverkat i denna skrift och delat med er av era erfarenheter. Vi hoppas att era beskrivningar och ert engagemang kan inspi-rera andra till nya satsningar på flera platser i Sverige.

Ett speciellt och varmt TACK vill vi ge till alla barn som medverkar på bild. Det är ni barn som gör denna skrift så extrainspirerande att läsa.

Susanne Bergström, Karin Paulsson och Christina Wahlund Nilsson


InledningBarn behöver lek och fritidssysselsättningar för att utvecklas socialt, känslomäs-sigt, språkligt, intellektuellt och motoriskt. Den här skriften vill inspirera till nytänkande och visa att det går att anpassa fritidsaktiviteter så att även barn med svåra funktionshinder kan vara med.

Skriften är en del av ett samarbetsprojekt mellan Riksförbundet för Rörelse-hindrade Barn och Ungdomar, RBU, och Rädda Barnen. Syftet med projektet har varit att belysa livsvillkoren för barn med funktionshinder utifrån ett rätt-tighetsperspektiv.

Tredelat projekt: Forskning – barnens erfarenheter – goda exempelProjektet har bestått av tre delar. Första delen innehöll en sammanställning av data från forsknings- och utvecklingsarbete som genomförts av myndigheter, forskningsinstitutioner och handikapporganisationer. Resultatet av den genom-gången presenterades i rapporten ”Det ser så fint ut på papperet” av Karin Pauls-son. Den beskriver hur livet ser ut för barn med funktionshinder och visar att de rättigheter som betraktas som självklara för barn i allmänhet inte är lika självklara för barn med funktionshinder.

I den andra delen medverkade barn och ungdomar själva, genom att under-söka och beskriva tillgängligheten och bemötandet i ett antal kommuner och nöj-esparker. Resultatet redovisades i rapporten ”Trappor, trösklar och tanklöshet”. Rapporten används nu av barn och ungdomar för att göra kommunpolitiker, tjänstemän i skol- och fritidsförvaltning, färdtjänstansvariga med flera medvetna om vilka brister som finns och vad som behöver ändras.

I projektets tredje del ingår denna skrift med goda exempel på vad som är på gång på olika ställen i landet för att ge barn med funktionshinder möjligheter att ta del av samma rika utbud av fritidsaktiviteter som alla andra barn. Från hela landet kommer exempel på spännande lek- och fritidssysselsättningar.

Insamling av goda exempelSusanne Bergström, RBU, kontaktade per mail, brev, telefon och i vissa fall även personliga besök fritidsledare, fritidskonsulenter, personal inom kommu-nala musikskolan och många andra som delat med sig av sina erfarenheter och visioner. Hon frågade vilka aktiviteter som fanns för barn och ungdomar med funktionshinder. De fick också svara på vilka diagnoser och åldrar som barnen hade. Vissa av de tillfrågade har anknytning till handikapprörelsen eller arbetar med handikappfrågor. RBU sände också en förfrågan till personer som arbetar med fritidsaktiviteter i kommunal regi.

Några av landets kyrkor som bedriver en omfattande fritidsverksamhet fick också svara på frågor. Hundratals svar inkom från hela Sverige.

I rapporten ger vi en överblick över alla olika aktiviteter som är på gång. Vi presenterar också konkreta exempel på hur man arbetar på vissa håll.


Organisationer, föreningar och kommuner som tillfrågades

RBU:s föreningar

RBU har 29 distriktsföreningar och 11 lokalföreningar som är naturliga träff-punkter för barn och ungdomar med funktionshinder och som arbetar för att ta tillvara deras intressen på livets alla områden.

Barn- och ungdomshabiliteringar

De lyder under landstinget med uppgift att genom hjälpmedelsverksamhet, psykolog, kurator, sjukgymnast och läkare skapa förutsättningar för barn och ungdomar att först och främst klara det dagliga livet. Flera habiliteringar har anställt fritidskonsulenter för att ge barnen möjlighet att få kontakt med olika föreningar på sin fritid, och det finns även habiliteringar som anordnar olika aktiviteter i egen regi.

Handikappidrottsförbund

Svenska Handikappidrottsförbundet erbjuder barn och ungdomar med funk-tionshinder möjlighet att delta i en lekfull och allsidig idrottsverksamhet genom att få pröva på olika idrotter där alla kan vara med efter sin förmåga. En av mål-sättningarna är att utveckla arbetsformer som förbättrar möjligheterna för barn och ungdomar med funktionshinder att i sin egen hemkommun/hemort delta i motions- och idrottsverksamhet och att etablera motions- och idrottsskolor i varje kommun.

Kommuner

Kommunerna i landet har skyldighet att medverka till att det allmänna kultur- och fritidsutbudet blir tillgängligt för alla, även för barn och ungdomar med funktionshinder, enligt riktlinjer i LSS. Många kommuner har en anställd fri-tidskonsulent som arbetar med målet att alla människor ska ha möjlighet att ta del av olika fritidsaktiviteter på samma villkor. Det finns också kommuner som anordnar särskilt anpassade fritidsaktiviteter som komplement till det ordinarie utbudet.

Kulturskolan

Det är namnet på f d kommunala musikskolan med utbildning i olika instru-ment och sång. Numera har utbudet breddats och barn och ungdomar kan ta del även av teater, dans och på sina håll även bild.

Kyrkan

Från kyrkligt håll anordnas över hela landet en fritidsverksamhet som är öppen för alla barn och ungdomar. De flesta kyrkor har ett rikt sång- och musikliv med


både barn- och ungdomskörer. Förutom söndagsskoleverksamhet och konfirma-tionsundervisning kan barnen oftast också delta i olika typer av hobbyverksam-het, innebandy, scouting, ridning och kanotläger på sommaren och skidresor på vintern och mycket mer.

Positiva förändringar på gång

Det finns kommuner och landsting som gör extra satsningar utöver de vanliga, frivilligorganisationer som anordnar lek- och fritidsaktiviteter i nya former, habi-literingsenheter som arbetar på ett kreativt sätt, enskilda fritidsledare som arbetar med spännande projekt och så vidare.

Olika initiativ till utveckling av fritidsverksamheten för barn med funktions-hinder redovisas också i form av ett urval för att belysa vad som är på gång i olika delar av landet. Skriften berättar om några olika typer av samarbetsformer som givit resultat och ger exempel på nya projekt som har kommit en bit på väg eller står i startgroparna.

En del av dem som svarat beskriver faktorer som gör det svårt för barn med funktionshinder att ta del av det utbud av anpassade fritidsaktiviteter som finns. Ibland ger de också förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Svaren visar att inställningen bland människor som arbetar med fritidsfrågor är att det är självklart att välkomna barn med funktionshinder i verksamheten. Den ena idrottsföreningen efter den andra i landet tar sitt ansvar och anpassar sin verksamhet på ett föredömligt sätt.

Kreativiteten blommar i föreningar och organisationer när det gäller att skapa möjligheter för barn med funktionshinder att vara med på olika aktiviteter efter sina egna förutsättningar. Det är inte alltid det behövs avancerade tekniska lös-ningar. Ibland räcker det med en positiv inställning, och kanske någon enkel anordning som underlättar. I andra fall har någon tagit sig an utmaningen att bygga om eller konstruera ett redskap så att det passar ett barn med funktions-hinder.

Man kan också införa nya regler som passar barnens olika förutsättningar eller berika innehållet i en aktivitet med nya idéer så att även barn med svåra funk-tionshinder kan vara med.

Ringar på vattnet

På många håll i landet kan barnen välja en aktivitet som de känner för i ett brett fritidsutbud.

Den här skriften visar exempel på att hela föreningsarbetet kan få skjuts och bli ännu intressantare när barn med funktionshinder finns med i verksamheten. Föreningarna ger barnen en rikare fritid. Omvänt berikar också barnen de olika föreningarna. Föreningar som är öppna utåt har utvecklat sin vanliga verksamhet på lokalplanet. Det finns också exempel på föreningar som förbereder sig för att gå in i nya spännande uppgifter med hela världen som upptagningsområde.

Denna utveckling är resultatet av målmedvetet arbete. Människor med stort engagemang, genomtänkta ideologier och handlingskraft är verksamma över hela


landet i de olika organisationer och föreningar som tillfrågats.Flera delar med sig av sina visioner. Många instanser är beredda att samarbeta

för att göra en meningsfull fritid möjlig för ännu fler barn med funktionshinder genom ett breddat utbud av anpassade fritidsaktiviteter både lokalt och över kommungränserna.

Initiativ som tagits för barn med funktionshinder i den egna föreningen har medfört förbättringar på andra håll. Tillgängligheten har setts över i fritidslokaler och hissar har installerats.

Näringslivet i en stad stöder aktivt utvecklingen av handikappforskning med inriktning på fritidshjälpmedel. Detta har i sin tur lockat en internationell handi-kapporganisation, INAS-SID (International Association or Sports for Intellectual Disabled) med 90 medlemsländer, att förlägga sitt kontor i Bollnäs. INAS-SID anordnar tävlingar världen över för utvecklingsstörda.


Fritidsaktiviteter för alla

Det är mycket på gång

Barn åker slalom på sitski. Andra finns på hästryggen eller är i full gång på ett äventyrsläger. Några lär sig cirkuskonster. Ja, exemplen är många. Synskador, rörelsehinder, utvecklingsstörning, hörselskador etc. behöver inte vara ett hinder för lek och fritid. Detta är vad vi fann på olika håll.

Sportaktiviteter

Många sportaktiviteter kan barnen vara med på året om medan andra är förlagda till sommar- respektive vintertid.

Vinter utomhusSittande konståkning, skidåkning med vanliga skidor, sitski eller skicart, alpin skidåkning (slalom, utförsåkning, längdåkning) och vinterfiske.

Sommar utomhusVattenskidåkning, segling, motorbåt och pontonbåt, golf, orientering.

Sportaktiviteter året runtFotboll, innebandy, kampsporter (judo, karate, budo, bushido, aikido), kraft-sport, ridning, showdans, bad och simning, halliwicksimning, trampolin/studs-matta, klättring, styrketräning, bowling, bågskytte, laserskytte, luftgevärsskytte, gymnastik, aerobic, tennis, badminton, go-cart, curling, bänkpress, goalboll, kälkhockey, rullstolsrugby, elektronskytte, varpa, bordtennis, stavgång, friidrott, boccia, motocross, scooter, folkrace, volleyboll.

Kulturaktiviteter

Musikal, körsång, rytmik, dans, drama, teater, bild/form, skapa egen musik med hjälp av dator, målning, konsertbesök.

Hobbyaktiviteter

Internetklubb, dataskola, dataspelskurser, matlagning, schack, slöjd.

Övriga fritidsaktiviteter

• Prova på-verksamhet där barnen får möjlighet att prova på olika aktiviteter

• Upplevelserum och träffar med olika teman eller där barnen bara kan träffas och sitta och prata, kompisgrupp, tjejgrupp, killgrupp, ungdomskafé, fritids-gårdar


• Cirkusundervisning, barn-qi gong, disco, rymdfest, hyra av hel badanlägg-ning

• Friluftsliv, naturgrupper, scouting

• Guidade turer och resor

• Läger med olika innehåll, t ex djur och hantverk, idrott, natur och kultur, rid-ning, äventyr

• Dagläger, familjeläger

Lite fantasi gör susen

Ofta är det inte så svårt att anpassa redskap eller aktiviteter för att det ska fung-era för de flesta. Upplevelsen sitter på insidan. Fältet är fritt för alla uppfinnare, föräldrar och ledare att komma på olika smarta lösningar som gör att barnen kan vara med även om kroppen inte riktigt vill.

Det kan röra sig om små ändringar, till exempel att fästa ett rep i rutschkanan så att barn med nedsatt funktion i benen kan dra sig upp. Kanske finns någon snickarkunnig i föreningen eller någon förälder som kan bygga om något så att barn med funktionshinder kan delta.

Anpassning av redskap

Team-kart är en ombyggd go-kart med dubbelkommando och två rattar där barnen kan köra med hjälp av en vuxen.

För synskadade som vill utöva sportskytte finns en speciell gren – elektronskytte. Man använder då ett luftgevär med elektronsikte som överför ljusbilden på måltavlan till ljud, och skytten kan då sikta med hjälp av hörseln.

”Det måste finnas ett sätt att få ut även flickor med funktionshin-der på isen”, tänkte en pappa som följde med sin dotter när hon trä-nade konståkning. Han fick en idé. ”Kanske man kan sätta skenor på en sitski!” Tillsammans med några vänner konstruerade han sedan en konståknings-sitski. Nu är konståknings-sitski en sektion i den lokala konståkningsklubben.

Anpassning för lek och rörelse

Med några enkla anordningar kan även barn med funktionshinder vara med och leka, klättra och klänga. Fältet är fritt på Agebo aktivitetsgård där barnen kan titta på djur, åka häst och vagn, leka på höskullen eller lekplatsen. Det finns också en anpassad motorik-äventyrsbana att ha roligt på.

Lotta Jansson, sjukgymnast och förskollärare, äger Agebo aktivitetsgård. Hon tycker att barn rör på sig för litet:

”Därför började jag för våra dagisbarns räkning att bygga om höskullen med gångar, kojor och kanor där barnen får åla, krypa och gå på sidledd. Jag för in alla rörelsemoment för att göra motorikträningen så rolig som möjligt. Det finns

Tack vare en uppfin-ningsrik pappa finns nu en sitski för konståkning.


en studsmatta också. Barn med rörelsehinder och barn med störd motorik tycker det är jätteroligt.

Hästarna har västernsadlar, höga bak- och framvalv, så att barnen sitter bättre. Det är mycket bra sadlar för barn med rörelsehinder. De kan hålla i sig och kän-ner sig trygga. Vi har också byggt en ramp så att barnen lätt kan komma upp på hästryggen.”

Barn får komma och vara på gården hela dagen och rida, umgås med djuren, åka häst och vagn och leka på höskullen. Grupper av barn kan besöka gården och t ex sova över på höskullen. Om de vill sova i höet på ett helgläger får barnen ha egna assistenter med sig. Lotta står för maten och aktiviteterna.

Anpassning av regler

Numera kan barn och ungdomar drömma om att ta svarta bältet i knästående judo.

Tomas Rundkvist är tränare i IK Södra judoklubb:”Vi har många barn och ungdomar med olika funktionshinder i klubben.

De tränar judo i separata grupper beroende på funktionshinder, ända upp på tävlingsnivå. Vi har arbetat fram anpassade tävlingsregler som är godkända av Svenska Judoförbundet. I vissa grupper har vi plockat bort farliga moment som t ex kast och de som inte kan stå både tränar och tävlar i knästående.

Det finns även tävlingar för ungdomar med förståndshandikapp och grupper som är långsamma. Ungdomarna har tävlingsutbyte med Finland, Holland och Wales. Särskilt Holland ligger långt fram när det gäller handikappidrott. Där var vi senast och ungdomarna gjorde bra resultat.”

Det ska gå undan!

Christina Gustavsson, RBU i Kronobergs län, berättar om hur man arbetar för att barn och ungdomar ska få vara med om häftiga saker:

”Vi försöker hitta fritidsaktiviteter som kan passa så många som möjligt och vi försöker prova fram lite nya saker också. Vi har haft en prova-på-dag för medlem-marna för att testa segelflyg. Man har en person bakom sig så vi var i luften parvis. Det fungerar jättebra att tillsammans få uppleva denna fantastiska luftfärd.

Det blir lite väntetid mellan flygturerna så nästa gång ska vi ha en fyrhjuling på marken som man kan åka omkring i under tiden. Den är privatägd och anpassad så att en person med gravt funktionshinder kan sitta bredvid och åka med utan att själv behöva styra fordonet.

Luftgevärsskytte har vi också provat på och det fungerade jättebra för barn som är svaga i muskulaturen och även rullstolsburna. Luftgevären behövde man inte själv hålla i och balansera. De låg i en ställning, man behöver bara hjälp med att ladda.

Bowling har vi också spelat och då tar vi fram en specialställning som vi lägger upp kloten på. Barnen knuffar till klotet så det rullar iväg med bra fart.

Vi jobbar mycket med sociala fritidsaktiviteter också. Vi hade påsk-disko och vi går också på bio och sedan på restaurang och äter god mat.

Eftersom många känner att det är svårt att åka iväg på semester och resor så har


vi en resekommitté där vi planerar in årliga resmål och ser till att ALLA kan åka med och att det är anpassat fullt ut. Det har blivit Mallorca, Kanarieöarna och flera besök i Danmark. Där är de långt framme med att ha handikappanpassade feriebyar dit vi kan komma många på en gång.

Vi fick även biljetter till Joe Laberos show, tillsammans med Robert Wells, som var i Växjö i december. Vi besökte Gladiatorinspelningarna i Växjö och där var flera med som har flerfunktionshinder.

Vi har ganska många sociala aktiviteter, det är nog så viktigt att få känna gemenskap med andra och samtidigt få uppleva något roligt tillsammans.”

Med spring i själen

Yvonne Forssell, ordförande i RBU:s distriktsförening i Blekinge, delar med sig av sina erfarenheter och tankar:

”Jag har en son på nio år som är gravt CP-skadad. Han kan inte sitta själv och inte använda händerna. Han är väldigt aktiv men när viljan att utföra en aktivitet finns så fungerar inte motoriken.

Det är ingen omöjlighet för barn med grava funktionshinder att vara med på olika aktiviteter. Vad som krävs är att en person följer med som kan hjälpa till samt att det finns anpassade redskap med dubbelkommando. Till exempel kan man åka skicart där läraren sitter bakom barnet och styr. Det finns en skidskola i Åre, Totalskidskolan, där barn med grava funktionshinder kan delta.

Rida kan man göra i en specialbyggd sadel när någon sitter bakom. Det vik-tigaste för de här barnen är att de får vara med och delta och dela gemenskapen och att veta att man är inte utelämnad bara för att man inte kan sitta eller stå.”

Ej hjälpmedelsberättigade fritidshjälpmedel

Det låter lika konstigt som det är svårt att uttala orden i en följd. Och lika omöjligt är det att förstå att fritids-hjälpmedel för barn och ungdomar inte alltid är hjälp-medelsberättigade för barn med spring i själen.

Yvonne Forssell tror att alla föreningar har viljan att välkomna barn med funktionshinder, men att bristen på fritidshjälpmedel gör att det inte fungerar. Det finns fritidshjälpmedel som inte är hjälpmedelsberättigade. Vissa barn kan inte cykla, men trehjulingar är inte hjälpmedelsberättigade i alla landsting.

Exempel på hjälpmedel för barn med grava funk-tionshinder är Komikapp-gungan som gör att barnen sitter stadigt och säkert.

Yvonne önskar att de fanns på alla lekplatser. Varför ska inte barn med funk-tionshinder kunna vara med och leka på alla lekplatser som alla andra? Nu är de hänvisade till kanske en enda gunga som finns på ett helt annat ställe i kom-munen.

Det finns oftast ingen i föreningarna som tar tag i det här med att anordna verksamhet för barn med grava funktionshinder. Ofta får man själv som förälder

Yvonnes son Tim trivs i Komikapp-gungan.


ta på sig ansvaret för att starta och driva olika aktiviteter. Yvonnes uppfattning är att viljan finns i olika föreningar, men så

stupar det på att det inte finns pengar till inköp av redskap eller så finns inte redskap utvecklade för att användas av barn med grava funktionshinder.

”När man måste ta reda på var man kan söka pengar för ett visst ändamål, kanske i olika fonder, så tappar folk sugen och ingenting händer. Jag önskar att det fanns en pott i kommunen med pengar till just detta ändamål, då skulle det bli enkelt för föreningarna att söka medel.”

Ett problem är också att de fritidshjälpmedel som finns är utveck-lade för barn som kan använda händerna. Kan man det går det att vara med på till exempel kälkhockey. Fungerar inte handmotoriken har barnet en helt annan utgångspunkt.

Tänk om man tog med barn med grava funktionshinder i forsk-ningen för fritidshjälpmedel! Yvonne Forssell:

”Vi är en golfande familj, men vår son har inte en chans att vara med och spela. Någon har utvecklat ett självutkastande fiskespö. Varför inte utveckla en arm på rullstolen som kan svinga en golfklubba? Detta är naturligtvis inte rättvist när det gäller tävlingsgolf men det viktigaste för våra barn är inte tävlandet utan gemenskapen. Här är ett stort område där det behövs forskning för att söka nya tekniska lösningar för våra barns fritid.”

Jag och min kompis

Ibland kan det vara den inre miljön som behöver förändras så att barnet med funktionshinder får kamrater och blir en i gänget.

Ett samtal med habiliteringen i Göteborg visar att det inte är lätt för barn med funktionshinder att komma in i en barngrupp.

”Ledare kan känna sig osäkra på om de klarar av att ta hand om barn med funktionshinder och de inte vet riktigt vad som kan hända. De måste ställa in sig på att ägna barnet ett särskilt intresse samtidigt som de har 30 barn till i gruppen att ta hänsyn till.”

Om det kommer ett barn med till exempel rörelsehinder till en barngrupp där ingen annan har något funktionshinder är det viktigt att ledarna är förberedda. Då kan de tala med barnen och avdrama-tisera funktionshindret.

Viktigt med ledarutbildning

Pingstförsamlingarnas handikappverksamhet, PHV, är medlem i Sveriges Kristna Råd och arbetar över samfundsgränserna med att förbereda barn och ungdoms-ledare att välkomna barn med funktionshinder.

Curt Carlsson, PHV, tror på möten mellan människor som det effektivaste sättet att skapa förståelse och förändra attityder med sikte på framtiden:

”Som barn- och ungdomsledare är det viktigt att ha kunskap om funktions-hinder och bemötande. Jag vill få med elever med funktionshinder i den vanliga

Naheen tränar med sin gåstol på Bosön.

Kompisarna Violette och Astrid busar.


verksamheten. Sedan flera år samarbetar vi med föreningen Furuboda för elever på Pingstförsamlingarnas folkhögskolor. Hittills har ca 400 elever besökt Furu-boda. Jag försöker också inspirera övriga folkhögskolor i landet med kyrklig anknytning att utbilda elever. Den här modellen är så bra att jag hoppas att de tar efter.

De högre teologiska kurserna där studenterna nästan alltid kommer att arbeta med ungdomar i olika sammanhang får en speciell utbildning. Men även en del av eleverna från våra allmänna linjer och musiklinjer återfinns senare som barn- och ungdomsledare i olika kyrkor. Viebäcks folkhögskola har infört en handikappkurs på heltid, och alla skolorna har utbildning i teckenspråk.”

Furuboda har satt spårLydhia Edorsson är en av de elever som tagit del av utbildningen på Furuboda. Hon arbetar nu som barn- och ungdomspastor i Pingstkyrkan i Boden.

”Vi var fyra elever som var där samtidigt. Vi fick undervisning om människo-syn och funktionshinder. Sedan fick vi umgås med människor med funktions-hinder och prova på lite av deras fritid. Efter kursen gjorde vi en temadag om barn med funktionshinder och bjöd in hela folkhögskolan. Vi arbetade mycket med värderingsfrågor: vem är funktionshindrad, varför man blir det och vad innebär det för mig? Det handlar mycket om miljön. Vi fokuserade på osynliga funktionshinder som dyslexi och damp.”

Kompisgrupper är utvecklandeHur kommer man in i gänget av tjejer och killar som inte har något funktions-hinder? Vad gäller? Är det någon skillnad? Törs jag?

Barn och ungdomar med funktionshinder behöver vara förberedda på att möta andra i samma ålder som inte har något funktionshinder.

Lena Löfholm, fritidspedagog på barn- och ungdomshabiliteringen i Skara-borg, berättar om hur hon förbereder barn och ungdomar med funktionshinder för sådana möten:

”Våra kompisgrupper har funnits i närmare 20 år. Syftet med grupperna är helt enkelt att få komma samman med andra som är i liknande situation. Till dessa grupper bjuder vi in från hela gamla Skaraborg, nu habiliteringen Öster i Västra Götaland. Många knyter kontakter och får vänner som man har kvar genom åren. I den yngre gruppen (låg- och mellanstadiet) styr vi upp mycket och har tydlig struktur, för de äldre (högstadiet) är det friare, liknande en fritidsgård.

Mat och prat 15+, tjejgrupper och killgrupper är exempel på grupper som vi leder tvärprofessionellt. Syftet med dessa grupper är att samtala om sin situation och det fungerar bättre om man lagar mat eller utgår från någon film etc. Vi har även temahelger med övernattning då vi har bjudit in flickor, oftast med liknande funktionshinder och haft ämnen som sex och samlevnad, matlagning och hygien och smink.

Habiliteringen kan fylla en stor roll genom att barn och ungdomar får träning i social kompetens och erfarenheter av olika gruppkonstellationer som de kan ta med sig vidare ut i föreningsliv och annan verksamhet.”


Gemenskap för hela familjen

Christina Gustavsson, RBU Kronoberg:”Vi i RBU i Kronobergs län jobbar mycket med att kunna ge våra barn och

ungdomar en meningsfull fritid. Vi tänker mycket på hela familjen, inte minst på syskonen.

Vi har en ganska stor spridning när det gäller diagnoser och åldrar. Åldersspridningen är från ett år till 25 år. Vi är för närvarande 114 medlemsfamiljer.

Vi har regelbundna aktiviteter som till exempel bad, bowling, innebandy, boccia, skytte, bio, påsk/julfester, kon-serter, sommaravslutningar med kortare resor till Legoland, Lalandia och Liseberg. Vi har även genomfört resor till Gran Canaria och Mallorca.

Vi har temakvällar/helger för föräldrar. Likaså har vi stu-diecirklar där vi går igenom vårdbidrag, bilstöd, bostadsan-passningar, LSS-lagen. Alla våra aktiviteter är tillgängliga för samtliga medlemmar.

De senaste fem åren har vi haft väl fungerande fritidssysselsättningar för barn och ungdomar. Vi delar på ansvaret för aktiviteterna. Alla hjälps åt, det är inte bara en eller två som är drivande. Det är roligt och stimulerande på alla sätt.”

Barnen vet bäst själva vad de vill göra

Sara vill gå med i en tjejgrupp. Och så vill hon spela teater. Kristoffer vill bli flygkapten. Och sedan tänker han bli mästare i judo och spela rullstolsrugby. Barnen vet bäst själva vad de vill göra.

Om vikten av personlig fritidsplanering

Rose-Marie Lagerqvist, fritidskonsulent i habiliteringen i Borlänge, berättar om hur hon arbetar för att förverkliga barnens önskemål om fritidsaktiviteter:

”Mitt uppdrag på habiliteringen är att utefter personens egna önskemål för-söka individanpassa olika aktiviteter. Jag får oftast mina uppdrag genom teamen där det till exempel i en habiliteringsplan framkommit önskemål från någon ung person om att få kontakt med en fritidskonsulent. Jag tar kontakt med henne eller honom för en liten intresseundersökning.

Fram till idag har jag genomfört många sådana intervjuer. De flesta har haft flera olika önskemål om sådant man vill prova på. Man får sedan fundera hemma en vecka och välja ut en aktivitet att börja med.

Jag tar reda på om det finns föreningar inom intresseområdet. Kanske kan man starta en ny grupp för personer med särskilda behov, till exempel lite mindre grupper eller långsammare tempo. Man kan starta en cirkel i samverkan med något studieförbund. Det gäller bara att hitta någon lämplig ledare. Det kan även vara så att man efter intervjun har kommit på saker som inte alls är så svåra att delta i eller besöka, till exempel att besöka biblioteket, låna LL-böcker, gå på museum, vara ute i bra och tillgängliga miljöer.

Bowling i rullstol är inget problem.


Grupper som idag har kommit igång eller fortsatt är bland annat bowlinggrup-per, tjejgrupp och luftgevärsskytte och laserskytte. På gång är musik och sång för förskolebarn, vinterfiske och schackgrupp. Vi har bildat ett nätverk inom habiliteringarna i Dalarna för att jobba med tjejgrupper och även killgrupper med tema sex och samlevnadsfrågor. Habiliteringens uppgift blir att tipsa och knyta kontakter.”

Prova-på-dag – en intresseväckare

Barn väljer den aktivitet de tycker är roligast. Kroppslig träning och personlig utveckling får de på köpet.

För att hjälpa barn och ungdomar att hitta ”sin” aktivitet, som kanske blir ett intresse för livet, anordnar kommunens fritidsförvaltning, olika föreningar och barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköping en prova-på-dag.

Susanne Almers och Kristina Gerge är sjukgymnaster på barnhabiliteringen i Jönköping:

”Vi ska stötta barn och ungdomar med funktionsnedsättning till en menings-full fritid. Att bedriva fritidsverksamhet ligger främst på kommunen. Vi har ini-tierat aktiviteter som sedan tagits över av kommunens fritidsförvaltning och/eller enskilda föreningar för att sedan pågå kontinuerligt.

Exempel på aktiviteter är simskola för barn och ungdomar med både lättare och svårare funktionsnedsättning, ridgrupper, och barngymnastik för barn med Downs syndrom men även andra diagnosgrupper. Vi bjöd in personer från det som kallas Spelhålan i Furuboda för att visa hur vanliga dataspel kan anpassas till den som har en funktionsnedsättning.

I samarbete med fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun bjöd vi in barn och ungdomar med funktionshinder till en dag med fokus på meningsfull fri-tid. Föreningar som bedriver verksamhet för aktuell barn/ungdomsgrupp samt föreningar som har intresse av att starta verksamhet fick tillfälle att visa upp sig. Meningen är att man ska få se verksamhet samt själv prova på och man kan lämna förslag på sådant man saknar.”

Cirkus, sång, dans och konst

Barn är kreativa och många tycker om att vara med i olika konstnärliga aktivi-teter. Teaterstycken kan anpassas genom att kompletteras och berikas med nya roller. Det viktiga är upplevelsen av samhörighet, att vara en som betyder något i sammanhanget.

Cirkus utan diagnoser

Ljuset släcks ner och föreställningen kan börja. Plötsligt fylls scenen av barn som till glad musik slår en serie kullerbyttor från den ena änden till den andra. Ljus och rök blandas och när dimman skingras tar en flicka ett elegant skutt upp i trapetsen.

”Största möjliga tysssstnad!” Musiken stannar av och flickan intar olika posi-tioner i trapetsen under publikens applåder. Till slut hänger hon i knävecken


och efter avslutad uppvisning svingar hon sig ner på studsmattan igen medan jonglörerna gör sig beredda.

Det är cirkusbarnen från särskolans högstadium i Huddinge som har en famil-jeföreställning och platsen är Ungdoms- och Musikhuset som ligger i närheten av Huddinge centrum. Under vårterminen har de tränats av cirkuspedagoger från Cirkus Cirkör som utbildar och hyr ut cirkusartister och håller till i Alby i Botkyrka kommun.

Ann-Britt Öhrstig, fritidskonsulent från Huddinge kommun, har varit med och förverkligat denna föreställning.

”Barn vill ha roligt när de utövar sina fritidsaktiviteter. En del barn har tragglat i gymnastiken i åratal med att våga slå en enkel kullerbytta. Efter tio veckors trä-ning gör de frivolter och jonglerar. Det är fantastiskt!

Vi har ett skräddarsytt projekt tillsammans med Cirkus Cirkör i Hallunda. Vi har köpt in ett paket där de står för cirkuslärare och vi för löner och lokaler och träningen mynnar ut i föreställningar för både skola och föräldrar. Föreställningarna är professionellt upp-byggda med ljud och ljus. Genom att gå ut i särskolan och inbjuda barn att delta skapas ett intresse. Barn som annars aldrig skulle vågat anmäla sig till cirkusträning känner trygghet genom att de fått möjlighet att prova på. De kommer igen och tar med sina kompisar. Mycket av Cirkus Cirkörs ordinarie träning passar utmärkt för vissa funktionshinder, och de kan också ta fram specialkurser och göra besök. Genom att prova cirkus aktiverar barnen hela kroppen på ett roligt och annorlunda sätt.

Från och med hösten 2002 har vi en fast cirkus-grupp med i vårt fritidsutbud för barn och ungdomar med funktionshinder.”

Rörelseglädje och koncentration

Ett träningspass på Ungdoms- och Musikhuset i Huddinge rymmer både skratt och koncentration. Under höstens första lektion får barnen på ett lekfullt sätt lära sig tekniken i några av de grundövningar som finns på programmet, till exempel att göra seriekullerbyttor på rätt sätt över en lång matta och hopp med svikt med kroppen horisontell med bara händer och tår på golvet.

Barnen får också lära sig att kasta bollar med händerna i midjenivå för att det ska vara lätt att fånga upp dem när man ska jonglera. De får pröva först med en boll, och så småningom gör de om samma övning med två och till och med tre bollar. Barnen jonglerar vant med flera bollar som verkar flyga till rätt hand alldeles av sig självt.

Magnus Jonsson, cirkusartist och cirkuspedagog, leder dagens träningspass:”Vi försöker motivera dem att våga prova på och att ha inställningen att jag

kommer att klara det – jag kan! Det finns alltid något man kan göra. När man

Anna var med på Cirkus Cirkörs träningsvecka i Trelleborg som arrang-erades av Barn- och ungdomshabiliteringen där.


ser på vad barnen presterar så ser man att det går att spränga gränser. Sitter man i rullstol kan man lära sig jonglera, ett barn som saknar armar kan gå på lina. Det finns alltid möjligheter.”

”Barnen märker att de blir bättre och bättre för varje gång de försöker och till slut funkar det. De lär sig lita på sig själva och det känns fint när man får se deras leenden när de övervinner sin rädsla och upptäcker: Jag klarar det! Jag får dem med olika metoder att spränga sina gränser utan att de märker det när det gäller att utföra olika övningar. Cirkusträning gör att barnen utvecklar inte bara sina motoriska färdigheter utan även tillit och samarbete. Det är viktigt att de känner sig trygga och litar på att jag kan hålla emot när de gör en kullerbytta första gången.”

Barnen fortsätter gärna en termin till

Pia Engström, lärare för årskurs 7–9, Solfagraskolan i Huddinge:”Cirkusträningen är bra för barn som är stökiga och oroliga i kroppen. Jag

tycker att deras kroppsuppfattning har blivit bättre sedan de började träna här. Det är även bra med disciplinen och ledarna är bra föredömen. Alla eleverna ville fortsätta med cirkusträningen en termin till.”

Kören Hjärtans fröjd ger publiken en lyckokick

Man blir glad av att sjunga och de som hör på blir också glada! Maj-Britt Näs-lund, RBU Östergötland, berättar om kören Hjärtans fröjd:

”Hjärtans fröjd är en kör som har sjungit med liv och lust i tre år. Deltagarna är mellan 13 och 67 år, till antalet är de 19. Ledarna är två fantastiska ungdomar, Charlotta Ekstedt och Ola Edström. Frikyrkliga studieförbundet är anordnare.

Alla körmedlemmar delar med sig av sin enorma livsglädje och deras utstrål-ning ger publiken en lyckokick. Målet är att alla ska känna att de kan och är duktiga och värdefulla. Självförtroendet stärks mer och mer efter varje tränings-tillfälle och tar ett skutt upp vid varje konsert. Ett av målen är att ha roligt till-sammans. Alla stortrivs och gemenskapen är enorm. Konkurrens finns inte utan alla hjälper, stöttar och berömmer varandra.

Ledarna är otroliga på att locka fram det körmedlemmarna kan. Alla får göra en soloinsats och det stärker självförtroendet.

Några har inget tal, en är blind, två har svåra rörelsehinder och är rullstols-burna. En mängd diagnoser finns: Downs syndrom, PWS, CP-skador, autism, damp och förvärvade hjärnskador med mera.

Trots alla begränsningar är det en strålande kör, där varje medlem bidrar till att göra konserterna till en fantastisk upplevelse.

Hjärtans fröjd ger gärna konsert vid något föreningsarrangemang. Första miniturnén var fyra mil bort och blev en riktig höjdarkväll.”


Musikalen ”Så’n är jag”

I Boden packar barnen resväskorna för att låta människor även i andra länder få ta del av musikalen ”Så’n är jag” med ett viktigt budskap.

Thomas Öhrn, rektor på musikskolan i Boden, berättar om musikalen och vad den har resulterat i:

”Musikskolan i Boden har som ett av sina övergripande mål att vara en musik-skola för alla. Detta innebär att det måste finnas verksamheter inom musikskolan som passar alla barn och ungdomar.

Under vårterminen 2000 startade ett samverkansprojekt mellan Musikskolan och FUB, Riksförbundet för utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, i Boden. Projektet gick ut på att jobba med musik och kultur tillsammans med alla barn och ungdo-mar med funktionshinder inom grund- och gym-nasieskolan i Boden. Kultur- och fritidsnämnden sköt till en större summa pengar och ett tillskott kom från FUB centralt. Under hösten startade arbetet och fortsatte under hela 2001 för att sedan permanentas.

Arbetet har resulterat i musikalen ’Så’n är jag’ där alla elever inom särskolan på grund- och gymnasienivå deltagit tillsammans med en musikgrupp av ungdomar och vuxna med funk-tionshinder i Boden. En av målsättningarna med musikalen är att alla ska vara med och ha en uppgift.

Det har varit fem skolföreställningar och två utsålda kvällsföreställningar i Boden. Projektet har dokumenterats med en videofilm.

Ett resultat av projektet med musikalen är att vi fått en musiklärartjänst på halvtid som enbart jobbar med särskolan i Boden.”

”No problems” för rullstolsdansarna i Viksjöforsbaletten

”Det blev stående ovationer efter Viksjöforsbalettens framträdande på RBU-kongressen. Kongressdeltagarnas hyllningar av ungdomarna i gruppen No Pro-blems från Viksjöforsbaletten ville aldrig ta slut.

Med hjälp av några skärmar att byta scenkläder bakom, en rikt varierad och stämningsfull musik, och sparsmakad ljussättning, visade de åtta ungdomarna upp sitt fridansprogram. Att några av ungdomarna var rullstolsburna kändes som självklart i en koreografi med mycket entusiasm och artisteri. Oavsett om det gällde en finstämd tolkning av Jennifer Rushs världshit The power of Love, hiphop-inspirerad musik eller snabba latinamerikanska rytmer deltog publiken med taktfast handklappning och jubel.

Verksamheten startade för mer än tio år sedan. Idag är baletten en angelä-genhet i hela Viksjöfors med omnejd. Rullstolsdansen startade för tre år sedan. Idag är den en självklar del i Viksjöforsbalettens verksamhet. Gruppen No Pro-blems åker gärna ut och visar upp sin dans för att inspirera andra funktions-hindrade och deras kamrater att börja dansa. Namnet tog de efter en dansresa

Tre av musikalbarnen i Boden, här i musikalen ”Sagan om en Saga”.


till Marocko. Där var inte särskilt handikappanpassat, så de mötte en rad svå-righeter när de skulle resa, bo och uppträda. När de frågade hur de skulle göra blev svaret ofta ”no problems”.

Egentligen är det inte balett som deltagarna i No Problems ägnar sig åt utan showdans, säger Lille-mor Johansson, ordförande i Viksjöforsbaletten. Det började med att jag ville starta en grupp för ung-domar med funktionshinder i baletten. Vi började med en flicka med respirator och hennes vänner. Fler och fler kom till. Så småningom tyckte några barn som dansade i andra grupper att det verkade så roligt att de ville vara med och dansa tillsam-mans med de rullstolsburna ungdomarna. Nu har

vi gruppen No Problems där en tredjedel av de ca 15 ungdomarna har något funktionshinder. Det är bra med en blandad grupp. Det har blivit en vän-skapsgrupp och ungdomarna som är mellan 14 och 21 år träffas även privat.”

Ur RBU:s tidning Rörelse.

Viksjöforsbaletten består av ca 70 barn som dansar i olika grupper. De har även en liten grupp med ungdomar med förståndshandikapp som dansar tillsammans. Så småningom blev baletten involverad i projektet Blomstra som också finns med i den här skriften, se sid. 31.

Konsthantverk i Fridas verkstad

Lis Klöve, Hjälpmedelsinstitutet, är initiativtagare till Fridas verkstad:”Barn och ungdomar gillar att experimentera, till exempel med sina kläder. De

kan blanda ny och gammal teknik på ett spännande sätt. Det är viktigt för dem att få något att arbeta med för att hitta en egen identitet, till exempel genom olika tryck på jeans, t-tröjor, cd-ställ, väggar. Ungdomarna får lära sig att ta fram bilder, och de kan smycka nästan vad som helst och använda alla slags olika material. Det är också ett sätt att förmedla budskap om sig själv.

Det finns hur mycket material som helst som man kan kombinera med bilder i datorn. Man kan göra kylskåpsmagneter eller broschnålar, skära ut bilder med varm tråd och klistra på frigolit, jobba med glasfärg i datorn, ”flytande bly”, och använda som konturmedel. Ungdomarna tycker det är kul och häftigt, är jättestolta över allt de har presterat och vill ha allt med sig hem. Det finns alltid nånting man kan göra. Det är tufft, roligt och stärker deras image att vara en ungdom. Det blir lättare att stå ut med vardagen.”

På Fridas verkstad får barnen bejaka lusten till egen kreativitet och se sina möjligheter, att upptäcka egna resurser genom skapande.

”Har man upplevt att man har lyckats på ett område kan man ta nya initiativ på andra. Vi sätter igång ungdomarna på våra kurser. Sedan vill vi att de ska fortsätta själva och hitta nya infallsvinklar.”

Lis Klöve menar att det är viktigt att uppmuntra barn att skaffa förebilder. Sådana har funnits länge inom handikappidrotten, men det behövs ett liknande arbete inom kulturområdet.

Under ett träningspass med Viksjöforsbaletten.


Fakta om Fridas verkstad

Frida Kahlo var en mexikansk konstnär (1907–1954). Hennes konst var starkt influerad av hennes funktionshinder, hon hade polio i barndomen och skadades även svårt i tjugoårsåldern vid en spårvagnsolycka. Frida Kahlo uttryckte sym-boliskt i sin konst sitt fysiska lidande men också en enorm livslust och obrutet hopp.

Kreativ verkstad för Fridas barn är en verksamhet som har genomförts i sam-arbete mellan två projekt som drivs på Hjälpmedelsinstitutet, ”Kultur för alla – i Frida Kahlos fotspår” och ”Unga i fokus.” Aktiviteten kan göras som en kurs, idéseminarium eller pedagogisk verksamhet över en längre period.

Från knatte till elitidrott

I Svenska Handikappidrottsförbundet, SHIF, tävlar barn och ungdomar med funktionshinder på egna villkor.

Några sport- och idrottsintresserade personer hade tankar på ett idrottsför-bund där barn med funktionshinder kan vara med och träna och tävla i olika sport- och idrottsgrenar från knattelaget och ända upp på elitnivå. På sina egna villkor.

SHIF har vuxit till en landsomfattande verksamhet. Ett av målen är att plan-tera idrottsskolan i landets alla kommuner. Och man är på god väg. Nu finns förbundet i 21 distrikt med 18 idrottskommittéer och drygt 400 föreningar.

Svenska Handikappidrottsförbundet beskriver sina ambitioner och målsätt-ningar:

SHIF anser att ingenting är mer ansvarsfullt än att ta hand om dagens barn – det är de som blir morgondagens vuxna. Det ska vara en självklarhet att barn med funktionshinder finns med i den majoritet av barn mellan sju och tolv år som finns i idrottsrörelsen. Barn med funktionshinder ska dessutom erbjudas en idrott där alla kan vara med, var och en efter sin förmåga utan inslag av tidig specialisering och elitgallring. SHIF ska verka för att barn med funktionshinder ska kunna idrotta tillsammans med barn utan funktionshinder samt arbeta för att höja kunskapsnivån hos SHIF:s barn- och ungdomsledare för att säkra kvalitén på verksamheten.

Thomas Jönsson, ledare för FIFH Malmös motions- och idrottsskola:”Föräldrarna berättar för mig att det märks stor skillnad på deras barn sedan

de börjat i vår motions- och idrottsskola. Rullstolen blir lättare att hantera, och barnen får mera ork till både skolarbete och fritid.”

Idrottsskolor över hela landet

Barn- och ungdomshabiliteringen i Sollefteå startade den första idrottsskolan i landet. Fritidskonsulent Håkan Karlsson berättar om sitt arbete för att barn och ungdomar med funktionshinder ska få ta del i idrotts- och sportaktiviteter:

”Idrottsskolan för barn och ungdomar med funktionshinder var ett samarbete mellan de lokala handikappföreningarna och habiliteringen. Nu har skolan över-gått till att bli del i ett nätverk.


Habiliteringen har samarbete med skid-, bågskytte-, slalom-, judo-, karate-, fot-bolls-, rid-, sim-, dans- och hockeyklubbar samt amatörteatern.

En stor del av mitt jobb är att motivera föräldrar att deras barn kan delta i aktiviteter. Vi har därför prova-på-dagar som har tre syften: Barnen får ett intresse så vi kan slussa dem vidare till en sportklubb. Barnen får ett intresse som man kan dela med resten av familjen. Barnen får en upplevelse.

Vi samarbetar mest med befintliga idrottsklubbar. De har stor kunskap om idrott, handikappkunnandet står vi för.”

Nystartat resurscentrum i Västergötland

Västergötlands HIF har med anslag från Arvsfonden startat ett resurscentrum varifrån man försöker påverka samt skapa verksamhet för personer med funk-tionshinder.

”Det finns sju idrottsskolor med verksamhet för funktionshindrade. Man arbetar på att få igång fler idrottsskolor i distriktet. I Falköping driver FHIF Resurscentrum idrottsskola för synskadade. I ett inledningsskede försöker vi rekrytera deltagare från hela distriktet för att sedan dela gruppen och starta en idrottsskola till. Resurscentrum har också ungdomsspel i friidrott som engagerar ca 1 500 barn och ungdomar med funktionshinder.”

Nya idrotter

Trampolin/studsmatta för barn med Damp

Handikappidrottsföreningen 3 V i Göteborg har en annorlunda aktivitet i sitt program: trampolin/studsmatta.

”Trampolinsporten förknippas med elegans, lätthet, mod och ungdom. Tram-polin symboliserar frihet och kraftfullhet på samma gång. Förutom att det verkli-gen är skoj att hoppa har aktiviteten visat sig vara mycket positiv för utvecklingen hos barn med Damp.”

Sittande konståkning

”Du som gillar is, musik och rörelse – var med och skapa en ny idrott! Vi åker i en sitski på två skenor.”

(Ur ”Fritid och Kultur för funktionshindrade”, Salems, Botkyrkas och Hud-dinges kommuner i samverkan)

Lars Hörberg, Botkyrka konståkningsklubb, är den som ”uppfunnit” denna idrottsgren:

”Idén fick jag när jag såg en kälkhockey första gången. Jag har länge varit aktiv inom Svenska Handikappidrottsförbundet när det gäller simning. Jag brukade följa med min dotter som åkte konståkning, och jag tänkte: det borde kunna gå att ordna så att tjejer med rörelsehinder skulle kunna komma ut på isen.

Sedan såg jag Sverige och Norge spela kälkhockeyfinal och träffade en norrman


som åkte kälkhockey väldigt bra. Jag lånade hans sitski och tillsammans med några kompisar konstruerade jag en sitski med konståkningsskenor. En av tränarna i konst-åkningklubben testade min konstruktion och det fungerade.

Jag pratade med kommunen om tid i ishallen och började söka efter tjejer som ville åka. Nu har vi haft den här verksamheten varenda säsong sedan 1995. Vi är även ute i landet för att försöka bredda den här idrotten innan vi börjar med tävlingsverksam-het. Vi är en sektion i konståkningsklubben och medlemmar i handikappförbundet. Det finns få tävlingsidrotter för handikappade tjejer.

Jag presenterade min idé för en teknisk officer i Nationella handikappidrottsför-bundet. Han försöker nu se till att konståkning i sitski finns med till handikappo-lympiaden. Det är lätt att röra sig på skenor, så fort man nuddar isen med stavarna händer något. Det är bra för barn som till exempel är nyskadade och det är en bra nybörjaridrott.

Skenorna har taggar som vanliga konståkningsskridskor men de är bakåtvända. Den som åker behöver bara luta sig lite bakåt för att bromsa. Med hjälp av stavar med taggar sätts sitskin i rörelse. Det glider väldigt lätt på isen med skenorna. Det behövs bara en liten rörelse av staven så sätter den iväg.

Några flickor som har ryggmärgsbråck är med i gruppen. Vi tränar en timme i veckan.”

Gocartsektion i Jämtlands Motorklubb

Vid RBU-kongressen hösten 2002 fick Börje Valfridsson från Östersund ta emot utmärkelsen Guldrullen för det personliga engagemang han lagt ner för att skapa möjligheter för barn med grava funktionshinder att åka gocart.

”Mina söner brukar köra gocart. Jag ville att även min son med funktionshinder skulle kunna vara med. Jag jobbar som mekaniker och satte ihop två bilar till en. Jag bygger dem så att de sitter ihop bredvid varandra. Det spelar ingen roll hur svårt funktionshinder man har, det går bra att åka med ändå. Barnen tycker det är jättekul. De kan inte köra själva men fartupplevelsen bryter av vardagen, de upplever något nytt.

Alltfler blev intresserade. Hittills har jag byggt fem dubbelsitsiga gocart. Jag är med i Jämtlands Motor-klubb så jag fick låna banan.

Vi är nu en egen sektion i motorklubben med 40 medlemmar, de flesta mellan 10 och 20 år. Ca 20 barn kommer varje vecka när vi har träff. Det är mycket uppskattat att ha ett ställe där man träffar andra kring ett gemensamt intresse och umgås. Hela familjer åker, inte bara syskon utan även föräldrar, mest pappor. Assistenterna har kul de också. Vi har hållit på i sju år och nu har vi en permanent grupp i Östersund som är unik i Sverige. Efter RBU-kongressen har flera hört av sig och vill berätta att de också kör gocart med sina barn.

Det bästa är att se hur glada barnen blir när de är ute och åker. Det är en känsla som inte kan beskrivas.”

Med dubbelsitsiga gocartbilar kan alla vara med.


Att bara få vara

Barn och ungdomar påverkas av all ofrivillig information som de tvingas ta del av, prestationskrav och stress. Ibland behövs oaser i tillvaron där man bara kan vara och koppla av en stund i något mysigt rum alldeles för sig själv.

Det är säkert inte bara barn med grava funktionshinder som har glädje av en stund i ett upplevelserum. I ett upplevelsehus i landet finns ett rum som kallas Lagunen, och där kan man lägga sig i en vattensäng med ljud inspirerat från havet genom en bandspelare med inspelat vågskvalp. I Musikrummet med dämpad belysning kan man lägga sig på en säng med en bandspelare och högtalare under sängen och man kan då ligga där och känna pulsen av musiken genom kroppen. Lugn musik är bra avslappning för ungdomar med ADHD/damp och liknande funktionshinder.

Att sitta och slappa är så mycket mera än att bara ta det lugnt. Det är i soffan i mysrummet, över en läsk på fritidsgården eller vid pingisbordet ungdomarna finner varandra på djupet och de viktiga samtalen pågår.

Problem och möjligheter

Vid genomgång av svaren framkom en del brister och svårigheter som minskade tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter. De intervjuade gav även förslag på förbättringar.

Bemötande

”Alla säger att personer med funktionshinder är välkomna, men sedan fungerar det inte. Ett problem är dåligt bemötande på grund av okunskap och därmed osäkerhet.”

”Habiliteringen kan fylla en stor roll genom att utbilda barn och ungdomar i social kompetens och erfarenhet i olika gruppkonstellationer för att ge dem bättre förutsättningar att ta sig ut i föreningsliv och annan verksamhet.”

Service

Kommuner drar ner på färdtjänsten. Resorna till fritidsaktiviteter måste utbytas mot till exempel läkarbesök och att åka och handla.

LSS-insatser: brist på ledsagare.

Dålig information. Familjer tror att det inte är möjligt för deras barn att vara med och väljer därför bort aktiviteter.

Utbud

”Få aktiviteter erbjuds från kommunen.”


”För få handikappidrottsklubbar i närheten, för få ledare. Handikappidrottsför-bunden i trakten är inte intresserade av barn och ungdomar som inte är elit.”

Det är svårt att tillmötesgå behovet av verksamheter för barn och ungdomar med gemensam diagnostik, eller verksamheter som är riktade till barn och ungdomar med problematiken autism, Aspbergers syndrom eller någon av de olika neuro-psykiatriska diagnoserna.

Ekonomiska problem

”Vår målgrupp har blivit mycket större men tjänsterna har bara utökats margi-nellt.”

Föräldrar till barn med funktionshinder tycker att aktiviteterna är för dyra.

Vissa kommuner har ingen fritidskonsulent som arbetar med inriktning på barn med funktionshinder.

Önskemål: ”Jag skulle vilja att regeringen gav mer aktivitetsstöd till föreningar som erbjuder aktiviteter för personer med funktionshinder.”


Samarbete är nyckelordetNär människor kommer tillsammans händer det saker. Nya spännande samar-betsformer har inneburit att nya tjänster tillsatts, en omfattande utbildningsverk-samhet har tagit form och nya organisationer har bildats med ännu mer växtkraft. På många håll har det vuxit fram en fritidsverksamhet med kvalitet på den egna orten, i flera fall även i grannkommuner och vidare ut över landet.

Här är några exempel på vad som är på gång i Sverige när det gäller att skapa nya möjligheter till meningsfull fritid för barn och ungdomar med funktions-hinder.

Fritidsnätverk i Skåne

Ett fritidsnätverk med väl genomtänkt strategi börjar ta form i Skånes alla kom-muner genom initiativ av Region Skånes Barn- och Ungdomshabilitering.

Stefan Persson, fritidskonsulent på Barn & Ungdomshabiliteringen i Region Skåne:

”Barn och ungdomar med funktionshinder har ofta svårigheter att få en fung-erande fritid och familjerna ser detta som ett stort problem för barnen.

Habiliteringarna är organiserade i en egen förvaltning – habilitering och hjälpmedel. Jag fick i uppdrag att hjälpa till att hitta samarbetsformer mellan habiliteringarna i Skåne och Skånes 33 kommuner. Den första tiden användes till att diskutera planering och strategier med teamen på habiliteringarna.

Samarbete var nyckelordet. Att bilda referensgrupper bestående av personer som arbetar med fritidsfrågor (till exempel fritidschefer, fritidskonsulenter, folk från brukarorganisationer, föreningsledare, studieförbundspedagoger och habili-teringspersonal i respektive kommun) är viktigt för att garantera det långsiktiga arbetet.

En sådan referensgrupp ansvarar för utveckling/utbildningsfrågor, att barnen får bra kontakt med föreningslivet och att föreningsledare får kunskap om han-dikappfrågor. Gruppen kan bli en viktig del i kommunens handikappolitiska program.

Vi har också anordnat informations/utbildningskvällar med fokus på bemö-tandet av personer med funktionshinder. Intresset är stort ute i kommunerna. Många föreningar har anmält intresse till samarbete.

Mycket arbete har lagts ner på att kartlägga barnens fritidsintressen, att se vad barnen redan gör och vad barnen önskar att prova på. Det har varit viktigt att de aktiviteter barnen provat på också gått att förverkliga.

Sedan vi började med arbetet har uppskattningsvis 600 till 700 barn och ungdomar provat på någon fritidsaktivitet i Skåne. Sammanlagt har 925 fören-ingsledare från 347 olika föreningar tagit del av vår utbildning och information. Alla föreningar har utsett en kontaktperson som inkörsport till föreningen för att underlätta starten till en fungerande fritidsaktivitet.

Om barnen får prova många olika aktiviteter tidigt i livet är det lättare att hitta sin fritidssysselsättning. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver insatser


både vad gäller information och utbildning för lång tid framåt innan vi kan säga att föreningslivet verkligen är öppet för alla, men hittar man samarbetsformer i kommunerna är mycket vunnet.”

Kommuner samarbetar i Mellansverige

Botkyrka, Salem och Huddinge kommun samarbetar om fritidsaktiviteter för funktionshindrade.

Stefan Bengtsson, fritidskonsulent för barn och ungdomar med funktionshin-der i Botkyrka kommun:

”Vi samarbetar väldigt mycket med Huddinge kommun och tillsammans med dem och Salems kommun ger vi årligen ut en katalog med mängder av aktiviteter. De riktar sig mot olika målgrupper. Vi tycker att det är ett bra sätt att jobba. Det är roligt att ha grupper tillsammans med andra kommuner. Det finns barn som är ensamma i sin kommun om att ha ett visst funktionshinder.”

Ann-Britt Öhrstig, Huddinge kommun:”Kommunerna har samarbetat på ett naturligt sätt sedan länge. Barnen blan-

dar sig, de går delvis i samma skolor och får kompisar över kommungränserna. Här finns till exempel inga gymnasieskolor på särskolenivå utan Huddinge-bar-nen går i skolan i Botkyrka. Det är en vinst att vi kan erbjuda båda kommunernas utbud. Även Södertälje kommun är med i samarbetet när det gäller vissa aktiviteter.”

En titt i Fritidskatalogen som ges ut av de tre kommunerna Salem, Bot-kyrka och Huddinge ger en inspirerande inblick i vad barn med funktions-hinder kan ha för sig på fritiden i de tre kommunerna. Katalogen bjuder på cirka 50 tillfällen att vara med i aktiviteter av de mest skiftande slag för olika målgrupper.

Kommunerna driver också Ungdoms- och Musikhuset i Huddinge samt kafé för personer med utvecklingsstörning. Ungdomar inom Röda korset har engagerats som kompisstödjare när ungdomar med funk-tionshinder vill gå på bio, ut och dansa, gå på konstutställning eller bara gå en skogspromenad.

Nedan ges exempel på ännu fler lockande aktiviteter i det stora fritidsutbudet i katalogen. Förutom cirkusundervisning, judo med anpassade regler och konståkning på sitski, som vi tidigare beskrivit, finns många spän-nande aktiviteter att prova på:

• Bad-eldorado. Barn med grav utvecklingsstörning kan vara med och simma, flyta och leka i undervattenbelyst varmbassäng till skön musik, aromdofter och med roligt badmaterial.

• Barn med synskador åker vattenskidor i Lida skidklubb som har åkredskap så att barn med olika typer av funktionshinder kan vara med.

• På Rådsparkens 4 H-gård har barnen möjlighet att lära sig ta hand om får, getter, kaniner, marsvin, höns, ankor, katter, grisar och åsnor och pröva olika hantverk främst med ullen från parkens egna får. Sommarläger ordnas för barn mellan 7 och 12 år med ADHD/damp och liknande funktionshinder.


• Teatergruppen H. Barnen är med och skapar en egen föreställning. De leker, sjunger, dansar, improviserar och har väldigt kul tillsammans.

• Barn-Qi Gong. Rörelseträning för barn som funnits i Kina i cirka 1 000 år. Rörelserna är hämtade från djurens värld och syftet är att stärka kropp och själ.

• Tonåringar med olika funktionshinder kan göra sina egna låtar med hjälp av midi-teknik. De barn/ungdomar som vill kan vara med på rörelse, lekar, dans och folk/barnvisor med latinamerikanska rytmer.

• Rockgruppen Äventyrarna träffas en gång per vecka och spelar och har kul till-sammans.

• Ungdomar med Aspbergers syndrom har möjlighet att improvisera och spela teater.

Ny lekpark i Uppsala

RBU:s distriktsförening, kommunens fritidsförvaltning och Barn- och Ung-domshabiliteringen i Uppsala har tillsammans förverkligat drömmen om en lekpark för alla barn i Stadsträdgården.

I RBU:s medlemstidning Rörelse nr 6/2003 fanns ett reportage om invig-ningen av lekplatsen:

”Lekparken i Stadsträdgården i Uppsala har byggts om för att passa rörelsehindrade barn. I juni 2002 invigdes lek-parken. Det var en regnig dag men det stoppar inte barns lek.

– Jag tror att regnet är glädjetårar från himlen, sa RBU:s ordförande Agnetha Mbuyamba när hon invigningstalade. Här i Stadsträdgården kan nu alla barn leka tillsammans.

FN:s barnkonvention säger att alla barn har samma rättigheter och ska få vara med om samma saker. Men Agnetha Mbuyamba kunde berätta om hur svårt det är för barn som till exempel sitter i rullstol att leka på vanliga

lekplatser. De kan inte gunga, når inte ner till sandlådan och fastnar med rullstolen i gruset.

Att Uppsala nu har en helt igenom barnvänlig lekplats har sitt upphov i att RBU:s distriktsförening för ett par år sedan kontaktade kommunens tekniska kontor för att diskutera möjligheterna att skapa en lekpark anpassad för barn med rörelsehinder. I den nyrenoverade lekparken finns nu anpassade lekred-skap. Det är breda mått överallt och ramper ökar tillgängligheten. Gummi-mattor i stället för löst grus gör det lättare att komma fram med rullstol. Med sandlådan högt upp kan även barn i rullstol göra sandkakor. På breda gung-bräden och i en stor rund gunga kan flera barn sitta, ligga eller stå samtidigt. Alla barn kan leka tillsammans.

– Jag har tänkt på det här i sex år och så råkar jag ringa kommunen precis när man ska renovera lekplatsen i Stadsträdgården. Kommunen ville gärna

En pojke inviger nya lekparken i Uppsala med sin mamma.


samarbeta kring detta, säger Mikael Wångmar som sitter i styrelsen för RBU:s distriktsförening.

Landskapsarkitekt Håkan Qvarnström har utformat den nya lekparken. Han är RBU-medlem med ett förflutet inom distriktsföreningens styrelse.

Håkan Qvarnström presenterade sina förslag för en grupp bestående av Gerd Edgren, specialpedagog på barn- oh ungdomshabiliteringen (BuH), Eva-Lena Söderlund, arbetsterapeut på BuH och distriktsföreningens ordförande samt Anders Danielson och Mikael Wångmar, båda medlemmar i styrelsen och de som haft kontakterna med kommunen.

– Håkans presentationer har givit oss goda möjligheter att ta del av förslaget och komma med synpunkter och idéer, säger Mikael. Vi hoppas att lekparken i Stadsträdgården fungerar som en inspirationskälla när nya lekparker ska anläggas eller när gamla ska renoveras. Det gäller såväl de kommunala lekpar-kerna som de lekparker som finns i förskolor, skolor och i olika bostadsområ-den.”

Visioner med växtkraft

Pingstförsamlingarnas handikappverksamhet (PVH) arbetar för att barn och ungdomar med funktionshinder ska känna sig delaktiga precis som alla andra och för att skapa förståelse och förändra attityder med sikte på framtiden.

”Hindren för delaktighet måste undanröjas. Oftast är det med enkla medel man kan förändra. Det handlar om kunskap, värderingar och människosyn. Alla är lika mycket värda.

För 20 år sedan samlades föräldrar till barn med funk-tionshinder till en utbildningsdag. Genom det sattes verksamheten igång. Ur utbildningsdagen växte det fram lägerverksamhet, kontakter med kyrkor och samfund, samordning genom en särskild stiftelse, en halvtidstjänst som handikappkonsulent, samarbete med Föreningen Furuboda, opinionsbildning och mycket mer.

Tre läger arrangeras varje sommar för familjer med barn med funktionshinder och i vissa fall enbart ungdomar med funktionshinder. Vi har märkt att det är bra också för sys-kon att få möta andra i samma situation.”

Initiativet till samarbete med Furuboda beskrivs på annat ställe i denna skrift under rubriken ”Jag och min kompis”.

Projektet Blomstra

Planer finns på att göra Bollnäs till ett attraktivt semester- och konferensställe med tillgång till fritidsaktiviteter för människor med funktionshinder, inte bara i Sverige, utan även från andra länder i Europa. Bollnäs har också blivit ett cen-trum för handikappforskning med sikte på utveckling av fritidshjälpmedel.

En clown är på upp-skattat besök på ett familjeläger anordnat av pingstkyrkan.


Så här började fritidsprojektet Blomstra

Gun-Britt Bäckström arbetade i Bollnäs tillsammans med fritidskonsulenten på särskolan. De startade ett musikkafé för personer med funktionshinder. Efter 1,5 år tog projektpengarna slut, inga finansiärer fanns och kaféet upphörde.

När vägarna möts för människor med gemensamma tankar och mål händer det saker.

Vid ett sammanträffande mellan Gunvor Bäckström, Lillemor Jansson, som då var ordförande i RBU:s lokalförening på orten och aktiv i Viksjöforsbaletten och Mats Gustafsson, som tidigare genomfört stora fritidsprojekt utomlands visade det sig att alla tre länge burit samma vision: ett rikt utbud av anpassade fritidsaktiviteter för barn med funktionshinder. Då väcktes tanken att man borde kunna engagera några av de 460 föreningar som finns i kommunen. Gun-Britt Bäckström:

”Vi samlade ihop representanter från sju föreningar: en ridskola som länge haft en grupp för barn med funktionshinder, HIF Linblomman, två skytteklub-bar, Viksjöforsbaletten, en motorklubb och friluftsfrämjandet i Bollnäs. Vi bad barn- och ungdomshabiliteringen skicka ut en inbjudan till 200 familjer att vara med på träffen och få information om föreningarnas aktiviteter. Vi sökte projekt-pengar för att bjuda in fler föreningar och Mats anställdes som projektledare för att besöka föreningar och värva dem till projektet samt ha kontakt med närings-livet för att skapa förutsättningar för framtida samarbete i projektet.

Nästan alla föreningar säger att funktionshindrade är välkomna, men det fung-erar inte i praktiken. Många med funktionshinder som deltar vill inte komma tillbaka på grund av dåligt bemötande vilket beror på okunskap. Vi behöver satsa på utbildning av föreningsledare när det gäller bemötande av barn och ungdom med funktionshinder.”

Projektet pågår i tre år

”Målet är att personer med funktionshinder ska kunna prova på olika aktiviteter och få en inblick i olika idrotter för att sen hitta sin grej och fortsätta med det som passar individen. Meningen med Blomstra är också att väcka intresse i olika föreningar för att ta sitt ansvar och anpassa sina aktiviteter för att kunna inbjuda personer med funktionshinder att delta.”

Två personer med funktionshinder, båda rullstolsburna, finns med i den grupp som planerar Blomstras verksamhet.

Mats Gustafsson, projektledare:”När vi samverkade började det hända saker. Vi utformade ett koncept och

sökte gemensamt pengar genom Allmänna Arvsfonden. Med i projektet är nu 15 föreningar och vi sprider oss över tre kommuner med ett stort upptagnings-område.

Jag tar in utvärderingar av verksamheten i slutet av varje termin. Där talar barnen om vad de vill göra. Förhoppningen är att få in ett par, tre nya aktiviteter varje termin. Den här gången har barnen önskat ponnytrav, fiske, bågskytte, flygning, bowling och sång.”

Lillemor Jansson:


”Samarbetet med Vision Bollnäs (se nedan) har också medfört ett nytt sätt att arbeta för föreningarna, och kan bli en inkomstkälla.”

Vision Bollnäs

Vision Bollnäs är en storsatsning för att göra Bollnäs världsledande när det gäller livskvalitet för personer med funktionshinder.

Initiativtagare till projektet är Thomas Perzon, VD för Tuppzföretagen som bland annat driver restauranger, hotell och konferensanläggningar i kommunen, samt har en skidbacke med möjlighet att åka sitski och en anpassad bowling-hall:

”Min vision är att göra Bollnäs till ett semesterställe för människor med funktionshinder, helt i klass med övriga semesterställen och med möjligheten av prova på olika fritidsaktiviteter för olika åldrar. En camping ska byggas och det blir också minigolf, boule, beach volleyboll, vattenskotrar, gocart, skotersafari och bryggor för fiske. Detta kommer att handikappanpassas i allra högsta grad. Vi har anställt en person med kontakter inom handikapprörelserna i Europa och meningen är att människor från andra länder också ska lockas hit genom att vi erbjuder en vistelse med kvalitet.

Allt i Bollnäs ska vara handikappvänligt. Industri, bostäder, kommunikatio-ner. Det som är bra för funktionshindrade är bra för alla. Vi räknar med att den här satsningen inom tio år ska ge tusen nya arbetstillfällen. Efter ett år räknar vi med att ha 100 gäster med funktionshinder varje dag, och efter fem år ca 500. Hit ska man kunna komma för att åka skidor, roa sig, delta i konferenser. Bollnäs ska ha en unik tillgänglighet och människor med funktionshinder ska tänka att ’dit måste vi åka’.

Många företag är med och satsar. Det finns också ett samarbete med SUH, Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott, en ideell förening som utveck-lar handikappidrotten. Företag som tillverkar gymnastikutrustning och tränings-redskap jobbar redan ihop med SUH för att utveckla sådana för barn och ungdo-mar med funktionshinder. Vi planerar att inrätta två professurer med inriktning på funktionshindrade och hjälpmedel. SUH är kärnan i denna satsning.”

Madeleine Böhnke arbetar som koordinator i projektet:”I den här kommunen samarbetar vi och alla har nytta av alla. Vi är resear-

rangörer, konferensbokare och lägerarrangörer - allt i ett. Genom kontakten med Blomstra vet vi vilka föreningar som bedriver handikappanpassade fritidsakti-viteter. När vi har kunder som har något särskilt önskemål kontaktar vi aktuell förening och köper in tjänster. Ett exempel var när vi köpte in tre dagar med anpassat ridläger av den lokala ridklubben.”

Västerbotten i startgroparna med uthyrning av fritidshjälpmedel

Habiliteringen, kommunen, landstinget och brukarorganisationerna samverkar med samma mål: att bygga upp en uthyrningsverksamhet för fritidshjälpmedel i Västerbotten.


Britt-Marie Persson, Kolbäckens habilitering:”En arbetsgrupp har bildats med representanter från kommun, landsting och

brukarorganisationerna för att bygga upp en uthyrningsverksamhet för fritidshjälp-medel till personer med funktionshinder i Västerbotten. Pengar saknas men vi ska se över vilka möjligheter som finns att kunna tillhandahålla hjälpmedel för sport, motion och hobbyverksamhet för de personer som behöver det.”

Samarbete lönar sig

De svar vi fått in och som vi redovisat i den här skriften visar att ett enkelt möte där några få människor med samma intresse och intentioner samlats för att dela tankar och idéer har i flera fall resulterat i landsomfattande möjligheter för barn med funktionshinder att delta i fritidsaktiviteter.

Lika glädjande är de nya möjligheter i mindre skala som skapats på enskilda ställen, kanske för några få barn med samma diagnos.

När människor går samman och arbetar för en gemensam vision kan det med-föra att man med tiden når sitt mål. Det kan också hända att man med tiden upptäcker nya möjligheter att förverkliga en vision för ännu flera barn.


Tips på fritidsaktiviteter och fritidshjälpmedelPå Internet hittar du rätt hjälpmedel. Leverantörer finns i Hjälpmedelsinstitutets katalog. Du är välkommen till www.hi.se/fritid där du finner över 200 olika fri-tidshjälpmedel. Adresser till leverantörer finns i HI:s katalog.

Följande böcker ur HI:s sortiment kan ge fler idéer till aktiviteter:

I häftet ”Hobby för dig och mig” berättar flera personer hur de funnit sitt fritids-nöje trots funktionsnedsättning. De delar med sig av tips och knep som inspirerar till en rikare fritid.

I häftet ”Rikare fritid för alla funktionshindrade – också på vintern” står att läsa att alla med funktionshinder kan ta sig fram över snön och över isen på sitt sätt.

”Sommar, sommar…” På sommaren är benen fulla med spring och solen lockar oss ut i skog och mark. Det känns likadant när man har ett funktionshinder. I det här häftet beskrivs en mängd aktiviteter och hjälpmedel som gör det lättare att ta sig ut. Kom och våga prova-på tillsammans med alla andra! Häftet finns att låna på Hjälpmedelsinstitutets bibliotek.

Böckerna kan beställas hos Hjälpmedelsinstitutet, Box 510, 162 15 Vällingby, fax: 08-739 21 52, telefon 08-620 17 00, e-post: kundtjä[email protected]

Handikappupplysningen är en informationstjänst kring handikappfrågor i Stockholms län. På deras webbsida www.hu.sll.se kan du hitta ytterligare tips på fritidsaktiviteter.

På Hjälpmedelsinstitutets webbplats www.hi.se.fritid hittar du en uppsjö av olika hjälpmedel för konstnärlig verksamhet som kan användas av barn och ungdomar med funktionshinder. Se även adressen www.hi.se/kultur/frida.htm


KontaktpersonerRose-Marie Lagerqvist, fritidskonsulent Habiliteringen Borlänge, Box 731,781 27 Borlänge. Tel. 0243-497 803, e-post: [email protected]

Vill du veta mer om Cirkus Cirkörs verksamhet? Kontakta Maya Heckscher, Cirkus Cirkör, tel. 08-530 610 96

Musikskolan i Boden: Thomas Öhrn, Stadshuset 1, 961 86 Boden. Tel. 070-666 26 30. e-post: [email protected]

Lars Hörberg, Botkyrka konståkningsklubb, tel. 08-530 303 66.

Gocart-verksamheten i Jämtland: Börje Valfridsson, tel. 063-51 36 41.

Blomstra-projektet, Bollnäs: Mats Gustafsson, tel. 070-541135, e-post: [email protected]


Litteratur

Material från RBU

En heltäckande förteckning över RBU:s informationsmaterial finner du på RBU:s hemsida www.rbu.se. Allt material från RBU kan beställas på telefon 08-555 93 100, fax 08-30 14 10 eller via [email protected].

I skriften ”Vi vill också vara med” av Karin Paulsson och Pia Winnberg kan du finna många exempel på hur man på enkla sätt kan anpassa lekredskap och lekplatser så att barn med funktionshinder kan vara med och leka. 50 kr. Kan beställas från Handinnova, telefon 08-511 804 80, fax 08-511 804 90.

”Man måste alltid slåss på byråkraternas planhalva” av Karin Paulsson och Åsa Fasth. En unik studie om livsvillkoren för 860 familjer med barn och ungdomar med rörelsehinder. 50 kr.

”Färdtjänster – Rapporter från verkligheten” En interaktiv dataanimerad kort-film om hur färdtjänster fungerar för barn och ungdomar med funktionshinder. CD-rom, 150 kr.

”Rättigheter & möjligheter” av Anna Ingemansson. En guide till samhällsstöd för barn & ungdomar med funktionshinder och deras familjer. Boken är en heltäck-ande handbok som ger överblick över allt samhällsstöd. Den ger även handfasta tips att använda när man ansöker om en insats eller överklagar ett beslut. Boken är mycket användbar även för olika personalgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med unga med funktionshinder. 110 kr medlemmar, 140 kr övriga.

”Åka säkert – om trafiksäkerhet för barn med funktionshinder” av Torbjörn Falkmer och Karin Paulsson. En handbok om trafiksäkerhet för barn med funk-tionshinder. Boken vänder sig till föräldrar och andra som i sitt arbete kommer i kontakt med barns trafiksäkerhet. 50 kr.

Material från Rädda Barnen

Allt material från Rädda Barnen kan beställas från Rädda Barnen, informations-service, telefon 08-698 90 00 eller via [email protected]. Allt material finns också i Rädda Barnens nätbokhandel: www.rb.se/bokhandel

”Barn med funktionshinder” är ett faktablad om barn med funktionshinder och om hur Rädda Barnen arbetar med dessa frågor. Artikelnummer 2557, gratis.

38 Med spring i själen

”Barn och ungdomar med funktionshinder”, Mare Tamm. En forskningsrapport som beskriver livet för barn med funktionshinder utifrån barnens synvinkel. Barnens egna åsikter lyfts fram och ger en bild av hur samhället borde se ut för att passa alla. Artikelnummer 2585. Pris 65 kr.

”Barnet bakom handikappet”. En bok om psykosociala problem i skuggan av ett funktionshinder. Artikelnummer 9732, pris 90 kr.

Material utgivet i samarbete mellan RBU och Rädda Barnen

”Det ser så fint ut på papperet – om barn med funktionshinder och Barnkon-ventionen”, av Karin Paulsson, första delen i projektet om barn med funktions-hinder. Artikelnummer 2556. Pris 98 kr.

”Trappor, trösklar och tanklöshet”, andra delen i projektet om barn med funk-tionshinder. Artikelnummer 2863, gratis.

38 Med spring i själen

Goda exempel på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar ......Man kan också införa nya regler...

Documents

Transcript of Goda exempel på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar ......Man kan också införa nya regler...