Förslag till beslut Ärendebeskrivning Bilagor...1 (1) Datum 2019-01-23 Diarienr GSN 2019/00229-...

Barn- och utbildningsförvaltningen Stina Edqvist Epost: [email protected]

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida

1 (1)

Datum

2019-01-23 Diarienr

GSN 2019/00229- 1.4.2

Kopia till

Kommunstyrelsen

Grundskolenämnden

Verksamhetsberättelse 2018 för grundskolenämnden

Förslag till beslut

Verksamhetsberättelsen 2018 för grundskolenämnden godkänns.

Ärendebeskrivning

Verksamhetsberättelsen 2018 är skriven utifrån anvisningar från

stadsledningskontoret. Syftet med nämndens verksamhetsberättelse är att

följa upp nämndens totala uppdrag, det vill säga det kommunala

grunduppdraget, politiska mål och uppdrag samt hur nämnden arbetar i

riktning mot de strategiska utvecklingsområdena.

Bilagor

Verksamhetsberättelse 2018 för grundskolenämnden, 2019-01-23

Synpunkter och klagomål 2018, 2019-01-21

Årsuppföljning av risk- och internkontrollplan 2018, 2019-01-31

bv057

Maskinskriven text

P.8

2019-01-31 Dnr GSN 2019/00229

Barn- och utbildningsförvaltningen

721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se

Grundskolenämndens verksamhetsberättelse

2018

VÄSTERÅS STAD Grundskolenämndens verksamhetsberättelse

2019-01-31

2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ........................................................................................................... 3

Nämndens ansvarsområde .................................................................................. 5

Verksamhetsuppföljning förskoleklass ................................................................ 6

Verksamhetsuppföljning grundskola ................................................................... 8

Verksamhetsuppföljning grundsärskola ............................................................ 14

Verksamhetsuppföljning fritidshem .................................................................. 16

Verksamhetsuppföljning fritid och förebyggande ............................................. 18

Målavstämning .................................................................................................. 21

MÅL OCH UPPDRAG ......................................................................................................... 21

STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN ........................................................................... 21

KUNDPERSPEKTIV: VI HAR NÖJDA KUNDER OCH INVÅNARE........................................... 23

KVALITETSPERSPEKTIV: VI HAR RÄTT KVALITET I VÅRA VERKSAMHETER OCH LEVERERAR RÄTT RESULTAT ................................................................................................................ 31

MEDARBETARPERSPEKTIV: VI HAR ENGAGERADE MEDARBETARE MED RÄTT KOMPETENS ..................................................................................................................... 45

MEDARBETARE................................................................................................................. 49

EKONOMIPERSPEKTIV: EKONOMI I BALANS .................................................................... 50

Ekonomiskt resultat och analys ......................................................................... 51

Bilagor ...................................................................................................................... 67

VÄSTERÅS STAD Grundskolenämndens verksamhetsberättelse 2019

2019-01-31

3

Sammanfattning

Verksamhetsutveckling

Betygsresultaten för årskurs 9 förbättrades i Västerås (totalt för fristående och

kommunala skolor) 2018 jämfört med 2017, som dock var ett år med låga

betygsresultat. Förbättringen beror till en mindre del på en minskad andel

nyanlända elever, men till huvuddelen har förbättringen skett för övriga elever.

Störst förbättring syns för pojkars betygsresultat.

Förskoleklassen blev en obligatorisk skolform inför höstterminen 2018. Själva

införandet av obligatoriet har inte vållat några svårigheter.

Vid den regelbundna tillsynen av Skolinspektionen av Västerås Stad under läsåret

2017/2018 bedömdes huvudmannen inte ha några brister. Brister fanns i viss

utsträckning på vissa skolor, framförallt vid två grundskolor samt i

grundsärskolorna vad gäller elevhälsoarbetet med hur psykologkompetensen

används i förebyggande och främjande syfte.

Fokus för kvalitetsutveckling i de kommunala skolorna under året har varit på en

kvalitativt god undervisning, utveckling av elevhälsans arbete samt ta vara på

lärdomar från det pågående utvecklingsarbetet med Skolverket i insatsen

Samverkan för bästa skola. Samverkan för bästa skola är en riktad insats från

Skolverket till skolor med låg måluppfyllelse och bedömda svåra förutsättningar.

Projektet #Jagmed har genomförts på två skolor för att öka andelen elever som

når gymnasiebehörighet. Arbetet med inkluderande lärmiljöer har fortsatt, bland

annat inom ramen för ett program i samverkan med IFOUS (Innovation forskning

och utveckling i skola och förskola). Dessutom har arbetet med digitalisering

fortsatt.

Antalet elever i de kommunala grundskolorna har ökat under året. Det har lett till

svårigheter att placera elever på grund av lokalbrist. I första hand har barn

placerats på den skola där barnets vårdnadshavare önskat att barnet ska gå (av de

som önskat till förskoleklass har 87 % fått sitt förstahandsönskemål och 93 % har

fått något av sina önskemål). Vissa områden i Västerås kommun har haft en stor

tillväxt av barn i skolåldern, vilket medfört att alla barn inte kunnat erbjudas

placering på den skola vårdnadshavare önskat, den önskade har även i vissa fall

varit barnets närmaste skola. Samtliga barn har dock fått en plats på en skola nära

sitt hem.


2019-01-31

4

Ekonomisk utveckling

Grundskolenämnden redovisar ett resultat som är +3,0 mnkr (+0,1 %) bättre än

budget.

Tilldelningsekonomin redovisar ett överskott med +0,1 mnkr Verksamhetsekonomin redovisar ett överskott med +2,9 mnkr (+0,2 %

mot omslutningen) o Tillskott till grundskolan, via ramhöjningar och riktade statsbidrag,

har medfört bättre ekonomisk balans inom de olika delverksam-heterna i den kommunala grundskolan.


2019-01-31

5

Nämndens ansvarsområde

Omvärldsanalys

SKL har i sin omvärldsanalys Vägval för framtiden 3 identifierat 13 trender som

berör kommuner och landsting fram till 2030, och som kan påverka nämndens

arbete:

- Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme, exempelvis genom ökad

statlig styrning och styrning från EU

- Stigande förväntningar på välfärden

- Hårdare konkurrens om kompetens

- Ökad polarisering, mellan grupper i samhället

- Ökad bostadsbrist

- Ökat fokus på landsbygden

- Förändrat medielandskap

- Minskad tillit, mellan människor

- Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik

- Ökat kommunalt fokus på integration

- Ökad osäkerhet i världen

- Fler geopolitiska konflikter

- Från kunskaps- till nätverkssamhälle

Riskanalys och internkontroll

Grundskolenämndens internkontrollplan bygger på förvaltningens och

beredningsutskottets riskanalyser. Riskanalyserna upprättas dels utifrån

huvudmannauppdraget och dels utifrån det vidare myndighetsuppdraget. I

grundskolenämndens internkontrollplan ingår de riskområden som nämnden

bedömt som särskilt angelänga.

2018 års internkontrollplan innehåller risker rörande klagomålshanteringen,

platsbrist, urval utifrån relativ närhet, rapportering till huvudman, ojämn

könsfördelning i skolor, skolpliktsbevakning, rekrytering samt samordning av

byggprocessen. Till varje riskområde finns beslutade kontrollinsatser. Dessa har

följts upp under året i den ordinarie uppföljningsprocessen och redovisas i

verksamhetsberättelsen under respektive perspektiv.


2019-01-31

6

Verksamhetsuppföljning förskoleklass

Årets viktiga händelser

KOMMUNAL VERKSAMHET

Första läsåret med obligatorisk förskoleklass pågår just nu och själva införandet av

obligatoriet har inte vållat några svårigheter.

Ett omfattande arbete med genomlysning av förskoleklass för bättre organisation

och kvalitetsarbete utifrån det nya kapitel 3 i läroplanen för grundskolan startade

höstterminen 2018 och beräknas vara klart under vårterminen 2019.

Lärare i förskoleklass har under läsåret fått ta del av bland annat föreläsning för av

dels Petri Partanen om elevhälsa och dels av Ann Pihlgren om hur förskoleklass

kan samverka förtroendefullt med fritidshem och grundskola. Dessa föreläsningar

har genomförts tillsammans med hela grundskolan. Utöver det har också lärare i

förskoleklass fått egen kompetensutveckling inom matematiskt tänkande, språklig

medvetenhet och användande av Skolverkets kartläggningsmaterial.

Skolområdesvisa möten mellan rektorer och förskolechefer genomfördes under

höstterminen 2018 för att finna bättre former och relationer för övergången från

förskola till skola.

Vid den regelbundna tillsynen av Skolinspektionen under läsåret 2017/2018

bedömdes huvudmannen inte ha några brister.

Kvalitetsutveckling

KOMMUNAL OCH FRISTÅENDE VERKSAMHET

Skolverket har tagit fram ett material att använda i förskoleklass för att kartlägga

elevers matematiskt tänkande och språklig medvetenhet. Syftet är att den som

undervisar i förskoleklass under höstterminen tidigt ska kunna identifiera elever

som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som sen ska uppnås i

årskurs 1 och 3 i grundskolan (årskurs 4 i specialskolan). Materialet ska också

synliggöra elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda

utmaningar. Kartläggningsmaterialet kommer att bli obligatoriskt att använda från

och med juli 2019.

KOMMUNAL VERKSAMHET

Nästa läsår blir Skolverkets kartläggningsmaterial obligatoriskt att använda i

förskoleklass. Kartläggningsmaterialet för elever matematiska tänkande och

språkliga medvetenhet används redan i dag av en stor majoritet av de skolor som

har förskoleklass. De som, idag, inte använder Skolverkets kartläggningsmaterial


2019-01-31

7

använder det kartläggningsmaterial som sedan tidigare är framtaget inom

skolverksamheterna.

I verksamhetsuppföljningen december 2018 följer verksamhetsledningen upp hur

kvalitativt god undervisning i förskoleklasserna bedrivs samt rektor analyserar hur

undervisningen i förskoleklass ger eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning

mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i lågstadiet.

Enheten för didaktik och ämnesutveckling (EDÄ) stödjer utvecklingsarbete i

förskoleklass med kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare i förskoleklass.

Rektorer beskriver att de tidiga insatser som görs är en nyckel till fortsatt god

skolgång och kunskapsutveckling. Att redan i förskoleklass systematiskt arbeta

med elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande samt involvera

elevhälsan och dess kompetenser beskrivs som framgångsfaktorer.

Utveckling av både ämnesspecifik och allmändidaktisk kompetens för lärare i

förskoleklass har genomförts.

Framåtblick


I skollagen införs nya bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser för att

läsa, skriva och räkna från 1 juli 2019. Det innebär att elever som behöver stöd

tidigt ska få det utifrån sina behov.

KOMMUNAL VERKSAMHET

Fortsatt arbete med genomlysning av förskoleklass i syfte att stärka kvaliteten och

öka likvärdigheten inom och mellan våra skolor i förskoleklass genomförs under

vårterminen 2019.

Från och med juli 2019 kommer 100 % av skolorna att använda Skolverkets

kartläggningsmaterial samt ha utvecklat förståelse för och kunskap om

språkutveckling och matematikutveckling i förskoleklassens undervisning.

Ett utvecklingsarbete mot en mer enad syn på elevers läs- och skriv utveckling i de

tidigare skolåren kommer att genomföras under 2019.

Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser genomförs för en mer kvalitativt god

undervisning i förskoleklass och fritidshem samt samverkan med skola.


2019-01-31

8

Verksamhetsuppföljning grundskola



Inga nya skolor har startats under 2018.

KOMMUNAL VERKSAMHET

På aggregerad nivå steg meritvärdet för elever i åk 9.

I årskurs 6 ökade andelen elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen från

75,4 % till 77 % (samtliga elever exklusive nyanlända och okänd bakgrund) och

från 70,6 % till 71,9 % (samtliga elever).

För årskurs 9 har andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökat

från 68 % till 71,9 % (samtliga elever, kommunala och fristående huvudmän).

Ökningen inom de kommunala skolorna har gått från 62,6 % (2017) till 65,2 %

(2018) när det gäller andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Meritvärdet för de kommunala skolorna har ökat från 202,9 till 214,9 poäng.

Vid skolinspektionens tillsyn underläsåret 17/18 fick två skolor vitesföreläggande.

Det var framförallt trygghet och studiero samt särskilt stöd som var föremål för

vitesföreläggningen. Under senvåren samt under tidig höst har skolorna åtgärdat

de problem där man hade brister. Skolinspektionen har nu beslutat om att

bristerna är avhjälpta och vitesföreläggandet är avskrivet.

Ett beslut om omorganisation av skolor är fattat i syfte att frigöra skolplatser för

elever i de centrala delarna av Västerås. Apalbyskolans högstadieelever flyttas till

Önstaskolan och Skallbergsskolans elever i grundsärskolan flyttar till Apalby. Med

den omorganisationen frigörs skolplatser på Skallbergsskolan.

Kraftsamling skola är stadens satsning på att alla kommunala verksamheter ska

bidra till att förbättra förutsättningarna för elever att få en bättre skolgång och

därmed öka kunskapsresultaten. Ett projekt håller ihop Kraftsamling skola och alla

nämnder kommer att få uppdrag att förbättra villkoren för elever oavsett om det

gäller att sanda vägar eller stötta med läxhjälp. Många bäckar små kommer att

bidra till bättre måluppfyllelse för Västerås skolelever.

Den nya skolvalsprocessen om relativ närhet tillämpades för första gången under

vårterminen 2018. Det innebar en prövning för verksamheterna då det digitala


2019-01-31

9

systemet ”Optiplan” inte hade en färdig skolvalsmodul, utan den utvecklades i

takt med att skolplaceringar gjordes. Tillsammans med låg bemanning fick

vårdnadshavare, elever och rektorer sena besked om vilken skola man kom att

tillhöra. En ny upphandlingsprocess har påbörjats om ett nytt skolvalssystem.

Kvalitetsutveckling


För beskrivning och analys av betygsresultat, se analysen av följekortet under

kvalitetsperspektivet.

KOMMUNAL VERKSAMHET

Fokus för kvalitetsutveckling under året har varit på en kvalitativt god

undervisning, utveckling av elevhälsans arbete samt ta vara på lärdomar från det

pågående utvecklingsarbetet med Skolverket i insatsen Samverkan för bästa skola.

(Samverkan för bästa skola är en riktad insats från Skolverket till skolor med låg

måluppfyllelse och bedömda svåra förutsättningar.)

Stora insatser har gjorts för att utveckla elevhälsoarbetet på skolorna. Förutom att

ha specifika uppföljningsfrågor till verksamhetsuppföljningen följt av workshop

med elevhälsans kompetenser, har grundskolorna lyssnat till Petri Partanen,

forskare, utvecklare och författare av böcker kring elevhälsa. Också i

rektorsgruppen sprids kontinuerligt goda exempel på ett utvecklat och väl

fungerande elevhälsoarbete. Elevhälsoarbetet är starkt prioriterat på

grundskolorna och är föremål för kreativa lösningar för att få elevhälsan att

uppfattas som hela skolans uppdrag, att gå från synen att elever blir ett ”ärende

hos elevhälsoteamet” till att elevhälsoteamets kompetenser kommer alla på

skolan till del.

Under året har grundskolan reviderat den övergripande elevhälsoplanen. Syftet

med elevhälsoplanen är att den ska vara ett stöd för rektorer och personal i det

dagliga elevhälsoarbetet, samt säkra elevers rätt till likvärdig utbildning.

Införande har skett i hur man arbetar med åtgärdsprogram i modulen Särskilt stöd

i Vklass.

#Jagmed

I och med projektet #Jagmed som två av de kommunala grundskolorna deltagit i

har utvecklingsarbete gjorts med lärdomar som följd i hur arbetet bedrivs för att

öka andelen elever som ska komma in på gymnasiet. Bland annat har kunskaper

och insikter gjorts i hur man kan arbeta för att minska problematisk skolfrånvaro

och bättre stödja elever med NPF-problematik (neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar).


2019-01-31

10

Samverkan för bästa skola

Samverkan för bästa skola är ett treårigt utvecklingsarbete som fyra kommunala

grundskolor, deltar i tillsammans med Skolverket. Skolorna är utvalda med

anledning av låg måluppfyllelse och Västerås stad har tackat ja till att delta i

samverkan med Skolverket. Vid de månatliga analysträffarna deltar alltid minst

en, oftast två, personer från förvaltningen för att hela styrkedjan ska involveras.

Lärdomarna från utvecklingsarbetet kommer att spridas till övriga skolor samt

genom att rikta insatser till andra skolor i behov av stöd för att förbättra

måluppfyllelsen.

Skolinspektionens beslut

Vid den regelbundna tillsynen av Skolinspektionen under läsåret 2017/2018

bedömdes huvudmannen inte ha några brister. Brister fanns i viss utsträckning på

vissa skolor, framförallt vid två grundskolor samt i grundsärskolorna vad gäller

elevhälsoarbetet med hur psykologkompetensen används i förebyggande och

främjande syfte.

Riktade insatser

De två skolor som hade fått vitesföreläggande av Skolinspektionen har fått riktat

stöd, av interna enheter/stödfunktioner, för sitt utvecklingsarbete för att komma

tillrätta med bristerna. I det riktade arbetet drogs lärdomar av utvecklingsarbete

som kommer att användas för riktade insatser till andra skolor.

Inkluderande lärmiljöer

Det, sedan länge, pågående arbetet med att utveckla inkluderande lärmiljöer

fortsätter. Syftet är att alla elever ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning för att

nå sin fulla potential. Alla skolor arbetar i större eller mindre utsträckning med

detta. Tre enheter, två skolor och en kommungemensam särskild

undervisningsgrupp, deltar tillsammans med sex andra kommuner i ett treårigt

program, vilket leds av IFOUS – Innovation forskning och utveckling i skola och

förskola. Lärdomar från utvecklingsarbetet inom IFOUS och från andra skolor

sprids kontinuerligt till alla grundskolor.

Digitalisering

Skolledare har under 2018 genomgått Skolverkets modul kring att Leda

digitalisering. Den startade i januari och avslutades i december.

Vklass-implementering på alla skolor är genomförd. Det innebär att

kommunikation med elever och vårdnadshavare nu sker i ett och samma system,

hantering av Individuella utvecklingsplaner, måluppfyllelse, med mera.


2019-01-31

11

Nätverket för digilärare träffas kontinuerligt och handhar frågor om pedagogiska

utmaningar och möjligheter i digital undervisning, rutiner på skolor,

erfarenhetsutbyten, etc.

Framåtblick


I skollagen införs nya bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser för att

läsa, skriva och räkna från 1 juli 2019. Det innebär att elever som behöver stöd

tidigt ska få det utifrån sina behov.

Undervisningstiden i matematik och idrott utökas från höstterminen 2019, och

undervisningstiden i elevens val minskas i motsvarande omfattning.

KOMMUNAL VERKSAMHET

Riktade insatser

I Samverkan för bästa skola dras lärdomar om hur utvecklingsarbetet kan

organiseras och genomföras med utgångspunkt på varje skolas unika behov.

Enheten för didaktik och ämnesutveckling (EDÄ) kommer att rikta insatser till

skolor som verksamhetsledningen identifierat har behov av den typen av stöd för

sin fortsatta utveckling. Syftet är att få skräddarsydd kompetensutveckling av

varje skolas unika förutsättningar och behov.

Förstelärare

Förstelärarna i stadens grundskolor träffas fyra gånger per läsår för

kompetensutveckling gällande utveckling av kvalitativt god undervisning samt för

att stödja rektor i det systematiska kvalitetsarbetet.

Arbete med övergångar förskola – grundskola – gymnasiet

Det påbörjade arbetet med att utveckla bättre kvalitet i övergångar mellan och

inom olika skolformer fortsätter.

Digitaliserade nationella prov

Vissa delar av de nationella proven ska under våren genomföras digitalt och för

det förbereder sig nu förvaltning och skolor på att ha ett system som klarar det

samt implementering av hur systemet fungerar.


2019-01-31

12

Allmänna råd för betyg och bedömning

Nya allmänna råd för betyg och bedömning kom ut under hösten 2018 och ska nu

tolkas och omsättas i praktiken. Ett arbete för införande av detta kommer att ske

under våren 2019.

Programmering

Alla lärare på grundskolorna genomför Skolverkets utbildning i digitalisering i

skolan, och matematiklärare bygger på denna grundutbildning med Skolverkets

utbildning i programmering.

Systematiskt arbete med att utveckla undervisning

För att ytterligare öka förståelsen för och få syn på vad som gör att skolor

presterar olika resultat behövs ett grundligare beslutsunderlag och ett djupare

analysarbete på respektive skola. Den viktigaste platsen för elevens lärande är

fortfarande inne i klassrummet tillsammans med läraren och klasskamraterna. I

arbetet med att utveckla skolan är lärandet och lärmiljön inne i klassrummet av

central vikt. Alla skolor måste utveckla sitt arbete med att synliggöra

undervisningen för att få syn på vad och hur man kan utveckla den egna

undervisningen. Det systematiska kvalitetsarbetet, från den enskilde läraren till

huvudmannen behöver stärkas och utvecklas.

Analys av resultat

Under 2019 kommer grundskolans rektorer att fortsätta med

kompetensutveckling inom resultatanalys som grund för skolutveckling.

PRAO

Från 1 juli 2018 är 10 dagars prao obligatorisk och ska genomföras från tidigast i

årskurs 8. Dagarna kan fördelas mellan årskurs 8 och 9 eller förläggas i enbart den

ena årskursen. Det är huvudmannen som ansvarar för att hitta praoplatser till

eleverna. Detta är ett utvecklingsområde där det krävs insatser från

huvudmannen samt från näringslivet för att garantera platser till eleverna. Ett par

högstadieskolor kommer tillsammans med huvudmannen och några

företag/företagarorganisationer genomföra en pilotomgång under våren 2019 i

syfte att skapa fler praoplatser.

Kommunala särskilda undervisningsgrupper, KSU

I de kommunala särskilda undervisningsgrupperna, KSU, är cirka 90 procent av

eleverna pojkar. En omorganisation av verksamheten har skett där det också ingår

att utveckla samarbetet mellan en sådan undervisningsgrupp och elevens


2019-01-31

13

hemskola. Viktiga samarbetspartners för skolan, oavsett om eleven finns i den

ordinarie skolan eller en särskild undervisningsgrupp är socialförvaltningen, BUP

med flera andra myndigheter och organisationer. Skolan är den viktigaste

förebyggande arenan oavsett de svårigheter eleven kan hamna i. Det är angeläget

att de olika berörda får förutsättningar att utveckla samarbete samt att utveckla

och genomföra olika insatser.

Rekryteringsbehov av lärare

Med tanke på en framtida generell lärarbrist växer behovet av alternativa

kompetenser så att lärare i större utsträckning kan fokusera på undervisning.

Elevhälsoarbete

Den positiva utvecklingen av elevhälsoarbetet som sker på enheterna ska

ytterligare stärkas genom att erfarenheterna från utvecklingsarbetet med

Inkluderande lärmiljöer i Ifous regi, projektet #Jagmed som avslutats samt YAM

(Young aware of mental health) sprids till övriga enheter. Inom enheten

Inkluderingsteam (INT) finns också specialistkompetens inom hedersrelaterat våld

och förtryck vilka kontinuerligt arbetar med upplysning, information och

stödjande av individer som befinner sig i sådana kontexter.

En avgörande faktor för att elevhälsoarbetet ska fungera väl är att det i tillräcklig

omfattning finns de kompetenser som enligt skollagen ska representeras i ett

elevhälsoarbete.

Ledarforum

Ledarforum (det samverkansforum som finns för verksamhetsledning och

rektorer) fokuserar på att dels säkerställa att strategiska och operativa frågor

förstås och genomförs av alla kommunala skolor och dels att utveckla kollegiala

former för att rektor ska stärkas i sin roll som pedagogisk ledare. Träffarna är

varannan vecka och leds av verksamhetschefer och utvecklingsledare.


2019-01-31

14

Verksamhetsuppföljning grundsärskola


KOMMUNAL VERKSAMHET

Skolinspektionen har genomfört sin regelbundna tillsyn vid samtliga 9

grundsärskolor hos Västerås stad som huvudman. En generell brist som påpekats

för grundsärskolorna var att psykologen främst skulle användas förebyggande och

hälsofrämjande, vilket Skolinspektionen inte bedömde fungerade

tillfredsställande vid tillsynen. Alla skolor lämnade svar till Skolinspektionen med

vidtagna åtgärder. På huvudmannanivå har inga brister påtalats.

Resultatet av Skolenkäten i grundsärskolan för åk 4-9 visar att 77 procent av elever svarar positivt till frågan ” skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer”. 72 % svarar positivt till Frågan ”jag har studiero på lektionerna” 83 % av eleverna tycker att de är nöjda med sin skola som helhet. Resultaten från föräldrar i träningsskolan visar att 88 % av föräldrar svarar positivt på frågan ”skolan stimulerar mitt barns lust att lära”. 95 % svarar positivt på frågan ”Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet”. Föräldrarnas resultat på frågan ”mitt barn känner sig trygg i skolan” visar att 94 % av föräldrar känner sig trygga när barnet är i skolan.

Kvalitetsutveckling

KOMMUNAL VERKSAMHET

57,1 % av avgångselever i vårterminen 2018 nådde kunskapskraven i alla ämnen och 71,4 % var behöriga till gymnasiet. Flertalet elever som går ut grundsärskolan ges möjlighet att gå vidare till nationella program inom gymnasiesärskolan. Elever som läser ämnesområden inom inriktning träningsskola går oftast vidare till gymnasiesärskolans individuella program. Dialog och erfarenhetsutbyte mellan rektorer leder till ökat kollegialt lärande. Det finns en utvecklingsgrupp för särskolan, vars arbete bidrar till kvalitetsutveckling inom grundsärskolan. Förstelärare inom grundsärskolan finns med i gruppen tillsammans med en representant från varje enhet.


2019-01-31

15

Under 2018 har gruppen anordnat gemensamma konferenser för samtliga lärare inom grundsärskolan i Västerås med fokus på pedagogisk uppföljning. Pedagoger från olika skolenheter träffas för kollegialt lärande och gemensam

kompetensutveckling i läslyftet och i bedömning och bedömningsstöd.

Under höstlovet var Skolverket inbjudet till en utbildningshalvdag, där de gick

igenom förändringarna i läroplanen.

Rektorsnätverket fortsätter att träffas regelbundet för att samordna arbetet på de

olika enheter som har grundsärskola för en ökad likvärdighet. Centrala

elevhälsans stödteam finns med i arbetet.

För att lösa lokalfrågan avseende kommunala grundsärskolor i ett långsiktigt perspektiv har en översyn startas. En konsekvens av översynen är att grundsärskolan på Skallbergsskolan flyttas till Apalbyskolan.

Framåtblick

KOMMUNAL VERKSAMHET

Enligt skollagen skall elev ges möjlighet att läsa enligt flera kursplaner. Detta förutsätter att olika skolformer erbjuds inom en skolenhet. Kompetensförsörjning och bemanning blir en utmaning i framtiden. Rutiner för uppföljning av elevers kunskapsutveckling behöver utvecklas.


2019-01-31

16

Verksamhetsuppföljning fritidshem


KOMMUNAL VERKSAMHET

Samtliga fritidshem har nu fått grundutbildning i användande av iPad.

Fritidshemmen har implementerat fritidshemsmodulen i Vklass. Där sker in- och

utcheckning av elever, vilket kan användas för att få rapporter om elevers faktiska

närvaro, lovnärvaro, bemanningsoptimering och på sikt också kunna planera den

pedagogiska verksamheten (pedagogisk planering)

Fritidshemmets dag genomfördes 8 maj under temat Olympiska spelen. Den

gemensamma dagen används för att medarbetare emellan utveckla förståelsen

för fritidshemmets uppdrag och undervisning och arbetet leds av utvecklare för

fritidshem.

En konferens genomfördes i november med syftet att utveckla samverkan mellan

skola (lågstadiet), förskoleklass och fritidshem. Deltog gjorde alla lärare i

förskoleklass, fritidshem och grundskolans lågstadium. En inspirationsföreläsare

startade dagen och arbetet med att utveckla förtroendefull samverkan fortsatte

på respektive skola på eftermiddagen. Skolledarna fick en extra timme med

föreläsaren för att få stöd i sitt skolledaruppdrag för fritidshemmet.

Kvalitetsutveckling


För beskrivning och analys av personaltätheten, se kvalitetsperspektivet.

KOMMUNAL VERKSAMHET

I fritidshemslyftets nätverk och referensgrupp, vilka träffas kontinuerligt, pågår

kvalitetsutvecklingsdiskussioner främst om fritidshemmets pedagogik. Det

handlar både om den teoretiska förståelsen och om kunskapen kring

fritidshemmets uppdrag, men också workshops med praktiska

erfarenhetsutbyten.

Uppstart av kvalitetsarbetet för fritidshemmets dag 2019 har startat genom att

öka kunskapen och förståelsen för hur den pedagogiska planeringen kan göras för

fritidshemmets undervisning samt hur Vklass kan stödja i det arbetet.


2019-01-31

17

Utvecklingsinsatser för att skolor bättre ska förstå fritidshemmets uppdrag samt

hur fritidshem, förskoleklass och skola bättre kan samverka i syfte att skapa bättre

utveckling och lärande hos elever har genomförts på både enhetsnivå och för alla

skolor med fritidshem.

Ett viktigt arbete med att utveckla pedagogiska planeringar av undervisningen i

fritidshemmet pågår genom att skolor får stöd i fritidshemslyftets nätverk.

Framåtblick


Från och med juli 2019 blir det krav på lärarlegitimation och behörighet för att få

undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Idag får lärare som inte

har legitimation och behörighet undervisa och ansvara för undervisningen i

fritidshemmet om de har svensk eller utländsk högskoleutbildning för arbete som

fritidspedagog eller motsvarande. I juli tas det undantaget bort. Då behöver den

som är fritidspedagog och som omfattas av detta ha lärarlegitimation.

KOMMUNAL VERKSAMHET

Fortsatta insatser för utveckla en förtroendefull samverkan mellan skola,

förskoleklass och fritidshem kommer att genomföras.

Fritidshemslyftets insatser fortsätter och dess nätverk fortsätter att träffas för

kvalitetsutveckling och för att lära av varandra kollegialt.

Fritidshemmets dag kommer att genomföras den 14 maj och arbetet med det

systematiska kvalitetsarbetet inför, under och efter dagen är påbörjat.


2019-01-31

18

Verksamhetsuppföljning fritid och förebyggande


För beskrivning av resultat och analys av styrtal, se under kvalitetsperspektivet

och kundperspektivet.

Arbetet med ny handlingsplan 2020-2026 för fritidsgårdar och öppen verksamhet

för 10-12 åringar påbörjades under 2018. För att få en bred bild av behov och

önskemål som grund för en ny handlingsplan har synpunkter hämtas in från en

mängd personer med olika ålder erfarenhet profession (se tabell nedan).

Dessa synpunkter kommer att analyseras och vara en del i det förslag till ny

handlingsplan 2020-2026 för fritidsgårdar och öppen verksamhet för 10-12

åringar som nämnden för idrott, fritid och förebyggande kommer besluta om

under våren 2019.

Kvinnor/flickor Män/pojkar Övrigt Totalt

Barn och ungdomar 145 142 1 288

Vårdnadshavare 15 17 32

Personal * 34 32 66

Tjänstemän i olika

befattningar**

8 4 12

Föreningar 1 5 6

Totalt 203 200 1 404

*personal från fritidsgårdar/öppen verksamhet för 10-12 åringar **chefer, strateger, socionomer, utvecklingsledare samt företrädare för polisen Satsning på avgiftsfria lov- och sommarlovsaktiviteter för 6-15 åringar ledde till att

under sommarlovet 2018 har staden satt nytt rekord i antal deltagare i

sommarlovsaktiviteterna. Totalt har 36 projekt beviljats medel och totalt har

10 455 barn och ungdomar deltagit i aktiviteterna. Fördelningen mellan flickors

och pojkars deltagande har varit 53 procent pojkar och 47 procent flickor.

Deltagande i övriga avgiftsfria lovaktiviteter blev 5 342, där könsfördelningen var

runt 50 % killar och tjejer.

Det lokala samverkansnätverket BUS (barn och unga i stadsdelen) sjösattes under

våren. Fritidsgårdarna bjöd in skolor och andra nyckelverksamheter till

samverkansmöte i respektive stadsdel. Representation från Förebyggarcentrum

fanns med på alla möten.

Intresset för förebyggarcentrums insats ”En kommun fri från våld” har varit stort.

Trycket har varit högt på utbildningsinsatserna och efterfrågan av att


2019-01-31

19

förebyggarcentrum ska komma och berätta om verksamheten är stor, både

nationellt och lokalt/regionalt.

I verksamheten TRY IT deltog 910 barn i aktiviteterna. Ett nytt inslag på TRY IT var

att anordna en parasportdag. Syftet var att visa på att alla barn ska ha möjlighet

att delta på TRY IT och att parasportdagen skulle bidra till att synliggöra TRY IT för

gruppen ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning. Dagen fick mycket

uppmärksamhet och var uppskattad av både barn och ledare på TRY IT.

Parasporten behöver uppmärksammas ytterligare, för att verkligen attrahera

personer med fysiska funktionshinder.

Förebyggarcentrum tog under 2018 fram ett nytt föräldrainformationsmaterial

kring tobak, alkohol och cannabis. Materialet är uppdelat i 4 ”moduler” och riktas

till föräldrar från årskurs 6 till och med gymnasiet. Materialet bygger på forskning

om att vuxna – framför allt vårdnadshavare, har stora möjligheter att påverka när

det gäller ungas attityder, värderingar, val av livsstil och levnadsvanor, och ger

möjlighet för föräldrar att prata med andra föräldrar om dessa frågor.

Under 2018 ingick grundskolenämnden ett idéburet offentligt partnerskap med

föreningen here4U med syfte att bidra till ett bättre och tryggare samhälle för

främst barn och ungdomar i staden.

Kvalitetsutveckling

Under 2017 genomfördes fördjupad uppföljning på fritidsgårdarna, 10-12

årsverksamheten samt på förebyggarcentrum. Uppföljningen identifierade styrkor

och utvecklingsområden. Uppföljningen påvisade att mycket bra genomförs i

verksamheterna, men att det även finns områden som behöver förbättras.

Verksamheten har under 2018 arbeta med sina egna styrkor och

utvecklingsområden. Under 2018 genomfördes 2 omgångar med webenkät i

fritidsgårdsverksamheten samt i 10-12 årsverksamheten. Några tekniska problem

innebar att det delvis fungerade, men att några verksamheters resultat fick läsas

in manuellt. Till 2019 behöver webenkäten säkerställas samt översyn av antalet

tillfällen behöver göras.

Framåtblick

Under 2019 kommer beslut att fattas gällande handlingsplan 2020-2026 för

fritidsgårdar och öppen verksamhet för 10-12 åringar.

Fortsatta insatser ska genomföras för att vidareutveckla arbetet med hållbar utveckling och att vidareutveckla samverkan mellan verksamheter inom fritid och


2019-01-31

20

förebyggande, andra verksamheter på bostadsområden samt civilsamhället, så att social hållbarhet i ett bostadsområde kan stärkas.

Utifrån att barnkonventionen blir lag, behövs översyn av uppdragen

barnombudsverksamheten och barnpilotverksamheten.

Fokus behöver vara kvar på att fritidsgårdar och öppen verksamhet för 10-12-

åringar ska nå en högre andel deltagande tjejer.

Det är viktigt att under 2019 säkerställa implementering och finansiering av

insatsen ”en kommun fri från våld”.


2019-01-31

21

Målavstämning

Mål och uppdrag

Utifrån Västerås stads definitioner ska handlingsplaner ”ange strategier och

konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen

och fastställda mål på olika nivåer i organisationen”. Grundskolenämnden har

uppdrag i följande handlingsplaner:

- Västerås stads handlingsplan för kemikalier 2015-2020 - Renhållningsordningen för Västerås stad 2014-2019 - Handlingsplan för romers rätt - Handlingsplan för idrotten i Västerås

Arbetet med åtgärderna i dessa handlingsplaner pågår på berörda enheter,

exempelvis:

- Alla förskolor och skolor har erbjudits fortbildning till pedagoger, matråd och elever för att öka sina kunskaper om klimatsmart mat och matsvinn enligt den för 2018 beslutade Handlingsplanen för Måltidspolicyn.

- Restaurangenheten har fortsatt minskat sitt matsvinn under 2018. Organisationen kring matsvinnsberäkningarna har förbättrats.

- Arbetet med att säkerhetsställa att alla enheter arbetar med dokumentationen av klassificerade kemikalier har fortlöpt liksom utfasning av oönskade kemikalier.

Dessutom kan kommunfullmäktige ge riktade uppdrag till nämnden.

Grundskolenämnden har för närvarande inga uppdrag avseende 2018.

Strategiska utvecklingsområden

Kommunfullmäktige har definierat fyra strategiska utvecklingsområden:

- Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten - Kraftsamling för att minska miljö och klimatpåverkan

- Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås

- Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö – mer än 4 000 nya lägenheter 2014-2017

Uppdragen utifrån de strategiska utvecklingsområdena är integrerade med utbildningens uppdrag, så som den formuleras i skollagen:

”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.


2019-01-31

22

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” (Skollag 1 kap 4§)

Nämnden deltar i kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och höjd kunskaps- och kompetensnivå genom att medverka i styr- och projektgrupper. Detta arbete leds och följs upp av kommunstyrelsen.

Inom utvecklingsområdet social hållbarhet, vars syfte är att stärka den sociala hållbarheten i stadsdelarna, har utvecklingsarbeten initierats på områdena Skallberget och Viksäng/Östermälarstrand. Målsättningarna omfattar boendes (ungas tillit), framtidstro, trygghet och elevers närvaro i skolan. Övergripande mål är en verksamhetsutveckling för att kunna möta behov i våra stadsdelar, att öka samverkan med externa aktörer, som till exempel civilsamhälle, näringsliv och myndigheter, öka inslag av flerprofessionell samverkan i uppdragen och att stimulera insatser som bidrar till socialt hållbara stadsdelar. I utvecklingsarbetet har skolan i respektive område en skolkurator som arbetar 20 % av sin arbetstid. Arbetet har bland annat handlat om hur skolan arbetar förebyggande mot tobak, kontakter med boende i området, fokusgrupper med boende i området, arbete med våldsprevention och jämlikhet i klasser. Även på Råby pågår ett arbete för att se hur man tillsammans kan förbättra situationen på Råby.

Det strategiska utvecklingsområdet Kraftsamling för att minska miljö- och

klimatpåverkan fokuserar på klimatfrågan och hur de klimatpåverkande utsläppen

både från Västerås som ort och från Västerås stads verksamheter kan minska, och

styrs av Västerås stads klimatprogram med tillhörande handlingsplan.

Handlingsplan med detaljerade åtgärder till klimatplan 2012 beskriver att

nämnden har ett särskilt uppdrag att förmedla kunskap och synsätt till barn och

unga. Handlingsplanen nämner också att det ska ske en utbildning av chefer och

nyckelpersoner kring hur de i sin yrkesroll kan påverka klimatfrågan. Skolornas

miljöarbete sker utifrån läroplanen. Skolorna stöttas i sitt miljöarbete av barn- och

utbildningsförvaltningens miljösamordnare och Naturskolan Asköviken.

Miljösamordnare och Naturskolan arrangerade Västerås 2030 för högstadiet och

gymnasiet under januari – mars, ett projekt som erbjuds alla klasser i år 8-9 och

gymnasiet. Det är ett projekt med fokus på Hållbar stadsutveckling och som

avslutas med ett event där eleverna får ställa ut sina visioner till politiker,

tjänstemän och allmänhet.


2019-01-31

23

Naturskolan Asköviken har under 2019 ökat antalet klassbesök som väljer temat

Hållbar utveckling. Utöver detta har för tredje året i rad en särskild satsning skett

till högstadiet i samarbete med Vafab Miljö med namnet One Planet.

Mål för det strategiska utvecklingsområdet kunskap och kompetens är minskat kompetensgap, ökning av gymnasiefrekvensen, ökad andel av icke-traditionella yrkesval, minskning av tiden till etablering på arbetsmarknaden för nyanlända, ökad andel barn och ungdomar med goda kunskaper och kompetens inom datalogiskt och matematiskt tänkande samt ökad inflyttning till orten. Då det strategiska utvecklingsområdet höjd kunskap och kompetens tydligt angränsar till det som är nämndens grunduppdrag så bidrar de insatser som finns i nämndens styrkort till att målen för området uppnås.

Mål och indikatorer för det strategiska utvecklingsområdet ”Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö – mer än 4000 nya lägenheter 2014-2017” är formulerade för ett ge förutsättningar för Västerås att växa med 1500-1600 personer per år fram till år 2050. Huvudmålet med det strategiska utvecklingsområdet är mer än 4000 nya lägenheter 2014-2017. Grundskolenämnden ska bidra med att i tidiga skeden delta i samhällsplanering, bevaka och tydliggöra behov av grundskolor i samband med växande befolkning och byggnation av bostäder. Åtminstone förskolor och skolor för lägre åldrar behöver finnas tillgängliga i närområdet. Förskolor och skolor behöver tillgång till kvalitativa förskolegårdar och skolgårdar. Närhet till andra grönområden är också viktigt.

Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare

STYRKORT

Kritisk

framgångsfaktor

Indikatorer och styrtal Kommentar

Väl fungerande elevhälsa (huvudmannen)

Enheters resultat gällande hur elevhälsa stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål (Skolverkets självskattningsverktyg BRUK 1.3) Styrtal: Alla enheter ska ha

uppnått minst godtagbar

nivå för kriterierna

måluppfyllelse och

genomförande

Resultaten visar att 84 % av

enheter inte har uppnått målet.

De största utmaningarna är det

förebyggande och

hälsofrämjande arbetet samt att

skapa en kultur av att alla på

skolan har ett ansvar i

elevhälsoarbetet. Den

samarbetande kulturen kring

elevhälsoarbetet förefaller vara

mer etablerad i grundskolans

lägre åldrar än vad den är i de


2019-01-31

24

Elevers närvaro Styrtal: 95 % närvaro

äldre åldrarna. I rektorsgruppen

finns en medvetenhet om denna

problematik och utmaning.

En ökning av kuratorer så att det

finns på alla skolor är genomförd.

Skolinspektionens

granskningsrapporter visar att

skolpsykologens roll i elevhälso-

arbetet behöver användas i större

utsträckning till förebyggande

och hälsofrämjande insatser och

mindre till åtgärdande, särskilt i

grundsärskolan.

Utfallet för närvaro för

högstadieskolorna, årskurs 7-9,

var 89 % för vårterminen 2018

och 89,9% för hösterminen 2018.

Målet är inte uppnått.

Skolorna med elever i de äldre

åldrarna har fungerande system

för att registrera närvaro liksom

rutiner för att tidigt upptäcka

elever med problematisk frånvaro

och för att utreda och åtgärda.

Majoriteten av skolorna bedömer

sig ha till övervägande del ett

fungerande arbete med att följa

upp, utvärdera och analysera

arbetet med problematisk

frånvaro, men det finns

fortfarande utvecklingsområden.

Genom projektet #Jagmed sprids

lärdomar av hur man kan arbeta

för att öka elevers närvaro.

I grundskolans lägre åldrar har

det tidigare varit och är

fortfarande svårt att få en samlad

bild av närvaro/frånvaro.

Införandet av IT-systemet, Vklass,


2019-01-31

25

parallellt med utbildning i digitalt

schemaläggningsprogram pågår

på F-6-skolor och kommer att

kunna ge en bra bild över närvaro

även i lägre åldrar.

Alltid bästa möjliga möte (huvudmannen)

Elevers upplevelse av bemötande i skolan (Skolenkät 2018 åk 5, åk 9, index på frågor under grundläggande värden på skolan) Styrtal:

Åk 5 medelvärde index 8,0 Åk 9 medelvärde index 7,0

Resultatet när det gäller elevers

upplevda bemötande i skolan för

årskurs 5 är 7,4. Resultatet för

årskurs 9 är 6,6. Styrtalet nåddes

inte. Västerås värdegrund ”alltid

bästa möjliga möte” är väl

etablerat i verksamheterna.

Ibland behöver beslut tas som går

emot vad eleven önskar vilket, av

eleven, kan uppfattas som ett

mindre bra bemötande.

Genomförda aktiviteter är

kompetenshöjande insatser inom

lösningsfokus till skolledare,

lärare samt fritidshemspersonal.

Tre skolor fortsätter, tillsammans

med sex andra kommuner, sitt

utvecklingsarbete genom Ifous –

Innovation, forskning och

utveckling i skola och förskola,

med att skapa Inkluderande

lärmiljöer. Lärdomar och

erfarenheter därifrån sprids

genom de deltagande skolornas

presentationer på till exempel

ledarforum. Föreläsare, som

deltagit i Ifous-programmet,

anlitas också för alla kommunala

skolor i syfte att utveckla

lärmiljöer som är ännu bättre

anpassade efter elevernas behov.

Trygghet i skolan Elevers upplevelse av Resultaten när det gäller elevers


2019-01-31

26

(huvudmannen) trygghet i skolan (Skolenkät 2018, åk 5 och åk

9, fråga ”jag känner mig

trygg i skolan”)

Styrtal:

Åk 5 medelvärde 8,6

Åk 9 medelvärde 7,8

upplevda trygghet i skolan för

årskurs 5 är 8,1. Resultatet för

årskurs 9 är 7,9.

Kuratorer finns på alla

kommunala skolor sedan januari

2018 med något undantag då

rekrytering pågår.

Alltid bästa möjliga möte (det vidare uppdraget)

Fristående verksamheters upplevelse av god relation i förhållande till policyn – relationen fristående skolor Styrtal: Fortsatt upplevd nöjdhet avseende god relation

Barn- och

utbildningsförvaltningen bjuder in

rektorer från de fristående

grundskolorna till möte två

gånger per år. Rektorerna

uppskattar att få information i

frågor som oftast rör

ersättningar. Representanter från

enheten för styrningsstöd har

bjudits in till rektorsnätverk för

de fristående skolorna.

Rektorerna har önskat att få

information i frågor om

dataskyddsförordningen GDPR

och frånvarorapportering.

Förvaltningen tar emot ett antal

telefonsamtal från de fristående

skolorna där det finns behov av

att få diskutera viktiga frågor som

har att göra med relationen

mellan den fristående skolan och

hemkommunen. Alla kontakter

präglas av respekt och tillit.

Barn och ungdomars upplevelse av bemötande i fritidsaktiviteter (brukarenkät) Styrtal: Medelvärde 5,2

Styrtalet uppnås på fritidsgårdar,

öppen fritidsverksamhet och

kollo, för både tjejer och killar.

Under året har verksamheten

hållit i arbete och insatser för

visionen ”Alltid bästa möjliga

möte”. Viss reservation med

mätningen på fritidsgård/öppen


2019-01-31

27

verksamhet finns utifrån att

sammanställning ej kunnat göras

inom ordinarie hantering. På

kolloverksamheten genomfördes

för första gången gemensam

mätning på alla 3 kolonierna.

Barn och ungdomars upplevelse av trygghet i fritidsaktiviteter (brukarenkät) Styrtal: Medelvärde 5,2

Styrtalet uppnås på fritidsgårdar,

öppen fritidsverksamhet och

kollo, för både tjejer och killar.

Under året har verksamheten

fokuserat på trygghet och trivsel

med flera olika insatser.

Viss reservation med mätningen

på fritidsgård/öppen verksamhet

finns utifrån att sammanställning

ej kunnat göras inom ordinarie

hantering. På kolloverksamheten

genomfördes för första gången

gemensam mätning på alla 3

kolonierna.

FÖLJEKORT

Perspektiv Nyckeltal 2014 2015 2016 2017 2018

Kund (kommunala

skolor)

Upplevd trygghet, åk 9

(Index Trygghet)

8,0 8,1

Upplevd lust att lära, åk 9

(Index Stimulans)

5,5 5,5

Upplevda höga

förväntningar, åk 9 (Index

Tillit till elevens förmåga)

7,6 7,8

Upplevd nöjdhet, åk 9 6,8 6,5

Upplevd nöjdhet,

föräldrar i förskoleklass

8,3 8,2

Upplevd nöjdhet,

föräldrar i grundskola

7,7 7,6


2019-01-31

28

Upplevd nöjdhet,

föräldrar i grundsärskola

7,9 8,1

ANALYS AV KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR

Föregående år skickade Skolinspektionen ut enkäter till elever, vårdnadshavare

och personal i Västerås kommunala grundskolor, vilket då i viss utsträckning

ersatte de ordinarie kommungemensamma enkäterna. Eftersom Västerås då inte

gjorde egna enkäter till högstadieelever eller vårdnadshavare, redovisas istället

resultat från Skolinspektionens enkäter för åren 2015 och 2017 för att kunna göra

jämförelser. Under vårterminen 2018 har Västerås stad skickat ut enkäter, med

Skolinspektionens frågor, till elever och vårdnadshavare i Västerås kommunala

och fristående grundskolor. Men en jämförelse med nyckeltalen för 2015 och

2017 går inte att göra då svaren i årets egen enkät är på en fyrgradig skala.

Det finns ingen sammanställning för alla fristående huvudmän i Västerås eller för

både kommunala och fristående skolor i Västerås, för åren 2015 och 2017,

eftersom Skolinspektionens upplägg av undersökningen inte ger möjlighet till det.

Det går heller inte att göra jämförelser med andra kommuner, då årets skolenkät

gjordes av Västerås stad. Däremot kan resultat från den egna skolenkäten

redovisas för både kommunala och fristående skolor i Västerås.

Resultatet på frågorna om bemötande visar att i årskurs 9 är resultatet 2,9 av 4

sammantaget för de kommunala och fristående skolorna. Resultatet för de

kommunala skolorna är något högre än resultatet för de fristående. I årskurs 5 är

resultatet 3,3 av 4 sammantaget för de fristående och kommunala skolorna. De

kommunala skolorna har något högre resultat än de fristående.

På frågorna som handlar om nöjdhet är resultatet i årskurs 9 sammantaget för de

kommunala och fristående skolorna 2,8 av 4. Resultatet är något högre för de

fristående skolorna än för de kommunala. I årskurs 5 är resultatet 3,3 av 4

sammantaget för de fristående och kommunala skolorna. De fristående skolorna

har något högre resultat än de kommunala.

ANALYS AV KOMMUNALA SKOLOR

Under vårterminen 2018 har Skolinspektionens frågor använts, vilka också

användes förra året. Jämfört med tidigare år är svarsfrekvens lägre, cirka 25

procentenheters lägre svarfrekvens i årskurs 9 jämfört med föregående år. Det

beror på dels tekniska problem, dels på brister i processen och den mänskliga

faktorn. Det är högre svarsfrekvens i de lägre åldrarna. En diskussion har förts

med rektorerna i grundskolan om att säkra processen för att öka svarfrekvensen


2019-01-31

29

kommande år. Den låga svarsfrekvensen gör det svårt att dra säkra slutsatser och

göra analyser.

Att utveckla elevhälsan så att det ses som allas ansvar på en skola där också

former för samverkan mellan lärare och elevhälsoteamet utvecklas är

framgångsfaktorer för goda elevresultat. Former där det förebyggande och

hälsofrämjande arbetet får stort utrymme. Att också stärka elevhälsan i de

tidigaste skolåren, från förskoleklass, är en viktig insats för att upptäcka elever

som kan vara i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Många

rektorer beskriver att i och med den tillgång till kurator som nu finns har

möjligheten ökat det senaste året.

Vid verksamhetsuppföljningarna hösten 2018 nämner flera rektorer om en ökad

ohälsa, särskilt bland flickor. Det stämmer väl överens med vad som rapporteras

för riket i en rapport från Folkhälsomyndigheten som utkom våren 2018. Likaså

berättar rektorer samstämmigt om elevhälsans betydelse, dels för den enskilde

eleven, till exempel möjlighet till kontakt med kurator, dels för att utveckla hela

verksamheten till att bli mer förebyggande och främjande. Elevhälsan börjar i

klassrummet med den enskilde lärarens förmåga att bedriva den goda

undervisningen.

På skolor där man i större utsträckning lyckas med sina elever råder en kultur att

alla har ett gemensamt ansvar för alla elever och att de olika professionerna har

ett väl fungerande samarbete.

Utveckling av elevhälsan är ett prioriterat område för grundskolan.

I arbetet med att främja elevers närvaro i skolan är projektet #Jagmed avslutat.

De lärdomar som våra två deltagande grundskolor gjort sprids till övriga skolor via

Ledarforum. Att målet inte uppnåtts vad gäller närvaro kan förklaras med att all

frånvaro egentligen är problematisk då elever missar undervisning som ska leda

till att man klarar måluppfyllelsen. Även giltig frånvaro så som sjukdomar kan vara

problematiska då elever missar undervisningstid, men frånvaron är svår att

förhindra i dessa fall.

På frågan ”Jag är nöjd med min skola som helhet” är resultaten: Elever Åk 5: 3,2 av 4 Elever Åk 9: 2,8 av 4 Vårdnadshavare förskoleklass: 3,5 av 4 Vårdnadshavare grundsärskola: 3,7 av 4


2019-01-31

30

Vårdnadshavare grundskola (åk 2 och 5): 3,5 av 4

Resultaten visar på relativt hög nöjdhet och tendensen att nöjdheten i lägre åldrar

är större än i högre håller i sig, med undantag för vårdnadshavare grundsärskolan.

Små elevgrupper i grundsärskolan i jämförelse med grundskolan ger större

möjlighet till att se varje elev vilket kan leda till större nöjdhet även hos föräldrar.

INTERNKONTROLL

Riskområden Beskrivning Kommentar

Klagomål omhändertas och analyseras inte på ett effektivt och säkert sätt

Flera åtgärder har genomförts i syfte att säkerställa att det finns tydliga rutiner för att rapportera, sammanställa och analysera inkomna klagomål. Under 2018 avser nämnden att följa upp och utvärdera om tidigare utlovade åtgärder fått avsedd effekt. Insatser och tidplan för återrapport kommer att beskrivas i handlingsplaner för intern kontroll.

En intern granskning är

genomförd.

Granskningen består av

dokumentgenomgång,

intervjuer och stickprov.

Sammanfattningsvis är

bedömningen följande: I

dagsläget är inte

processen väl

fungerande men det

finns en tydlig plan för

att komma tillrätta med

bristerna.

Förbättringsarbetet sker

i projektform efter

beslut av direktör och

ledningsgrupp.

Projektet tar del av

kunskap från de sociala

nämndernas förvaltning.

Relativ närhet och ”önska skola” tillämpas inte rättssäkert

Det finns i dagsläget stor osäkerhet i genomförandet. Risk för otydlig kommunikation med vårdnadshavare i frågor som för många vårdnadshavare är avgörande viktiga. Placera i skola innebär myndighetsutövning som ska ske på säker grund.

En samlad utvärdering

gjordes under hösten

2018. Bedömningen är

att genomförandet i

projektets regi under

givna förutsättningarna

fungerat bra. Extra

utmanande har varit att

utveckling av

systemstödet har skett


2019-01-31

31

parallellt med det

praktiska

handhavandet. Det är

viktigt att ta tillvara de

utvecklingsområden

som kom fram i

slutrapporten. För att

inte utvecklingsarbetet

ska stanna av finns

riskområdet med i

nämndens

interkontrollplan 2019.

Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat

STYRKORT

Kritisk

framgångsfaktor

Indikator och styrtal Kommentar

Undervisning i framkant (kvalitativ god undervisning) (huvudmannen)

Måluppfyllelse åk 3 i matematik och svenska (Vklass) Styrtal: Årskurs 3

90 % av eleverna når godkänt-nivån i matematik och svenska VT 2018

Resultat för årskurs 3 i matematik är 88

% och i svenska 86 %. Det gör att det

uppsatta målet inte nås.

Fortsatta och fördjupade insatser

behövs för att utveckla undervisningen

så att fler elever når målen. Både

uthållighet i utvecklingsarbeten för att

utveckla kvalitativt god undervisning

behövs samt öka kunskapen i

bedömningsförmåga hos lärare i de

yngre skolåren.

Arbete med utveckling av kvalitativt god

undervisning i förskoleklass har skett

genom kompetensutvecklingsinsatser

inom matematiskt tänkande, språklig

medvetenhet och digitalisering. Lärare i

förskoleklass har fått utbildning i det av

Skolverket framtagna nya

kartläggningsmaterialet i svenska och


2019-01-31

32

Måluppfyllelse åk 9 (SIRIS) Styrtal: Högre meritvärde än VT 2017 åk 9, inklusive och exklusive nyanlända vårtermin 2018

matematik.

Genomlysning av förskoleklass pågår

och fortsätter under 2019 i syfte att

stärka kvaliteten i undervisningen samt

öka likvärdigheten inom och mellan

skolor.

Alla rektorer och hela

verksamhetsledningen har genomgått

Skolverkets utbildning kring Leda

digitalisering.

Uppsatta mål för meritvärde åk 9 är

uppnått. Resultatet ökade från 218,1 år

2017 till 225,6 år 2018 (exklusive

nyanlända och okänd bakgrund) samt

från 202,9 år 2017 till 214,9 år 2018.

Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete (huvudmannen)

Enheters resultat gällande hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på enheten (Webbformulär med

frågor från

skolverkets

självskattningsverktyg

BRUK 1.1)

Styrtal: 100 % av

enheterna har

resultat på enkäten

”till stor del” eller

bättre på alla frågor

62 % av enheterna har nått uppsatt mål. I januari 2018 träffades rektorer och förstelärare tillsammans för att analysera resultat av uppföljningen av enheternas systematiska kvalitetsarbete och kollegiala lärande. I mars och april har alla förstelärare träffats för kompetensutveckling och kollegialt lärande kring systematiskt kvalitetsarbete. Kollegialt lärande kring modellen för ”Samverkan för bästa skola”. Föreläsning har genomförts av lektor i didaktik om analys. Hur, när och på vilket sätt kan beprövad erfarenhet och forskning stärka arbetet?

Grundskola på vetenskaplig grund, (huvudmannen)

Bedömt fungerande former för kollegialt lärande för att stödja elevers mångsidiga

Kollegialt lärande är ett etablerat

arbetssätt inom grundskolan för att

utveckla verksamheten. Bland annat vid

träffar med rektorer, men också utbrett


2019-01-31

33

utveckling och lärande (webbenkät till rektorer) Styrtal: 20 % av

förbättring i

genomsnitt för alla

grundskolor mellan

mättillfälle jan 2018

och jan 2019

bland medarbetare på alla enheter.

Samrättning av nationella prov i

matematik har genomförts i årskurs 6

för andra året.

Rätt kompetens (huvudmannen)

Andel lärare med legitimation och behörighet (årsarbetare), (SIRIS) Styrtal:

73,4 % läsåret

2017/2018

74 % läsåret

2018/2019

Resultatet blev 70,7 % andel lärare med

legitimation och behörighet, vilket gör

att det uppsatta målet inte har

uppnåtts. En samordnad rekrytering

genomförs i syfte att kvalitetssäkra

rekrytering samt minskad

resursanvändning av chefer.

Annonsering i bland annat sociala

medier genomförs för att nå ut till och

attrahera medarbetare.

Deltagande i yrkesmässor genomförs

enligt plan med representanter från

lärarkåren, som är yrkesambassadörer.

Den samproducerade lärarutbildningen

mellan Mälardalens högskola och

Västerås stad startade höstterminen

2018. Det är sex lärarstudenter som

studerar tre dagar i veckan och arbetar i

kommunala skolor två dagar i veckan.

Ett arbete har genomförts för att ta

fram en kompetensförsörjningsplan för

barn- och utbildningsförvaltningen.

Utveckling av fritidsaktiviteter (det vidare uppdraget)

Barn och ungdomars upplevelse av att vara delaktiga i fritidsaktiviteter (brukarenkät) Styrtal: Medelvärde

På fritidsgårdar uppnås inte styrtalet utan resultatet är 5,0. På öppen fritidsverkssamhet uppnås inte heller styrtalet utan resultatet är 4,9. På kollo uppnås styrtalet för tjejer (5,2), men inte killar (4,8).


2019-01-31

34

5,2 Tillgängliga fritidsaktiviteter för barn och ungdom oberoende av kön (statistik) Styrtal: En jämnare könsfördelning på deltagande i fritidsaktiviteter

Verksamheten har arbetat aktivt utifrån jämställdhetsperspektiv och en del i det är att styra aktiviteter för att nå fler grupper. Det har inneburit att på fritidsgård och öppen verksamhet för 10–12-åringar har personal varit mer styrande i val av aktivitet för att nå bredare besöksgrupp. Tydlig effekt syns på sommarens besöksstatistik med markant fler besökande tjejer på fritidsgårdarna och även viss förbättring på öppen verksamhet för 10-12 åringar. Tydligare styrning av aktiviteter har inneburit att delaktighetsmålet inte klaras, men resultatet är nära styrtalet och kommer troligen uppnås 2019. På Kollo genomfördes för fösta gången gemensam mätning på alla 3 kolonierna. På kollo uppnås målet för tjejer, men inte för killar. Under hösten kommer barn – och utbildningsförvaltningen tillsammans med utförarna av kollo analysera resultat för eventuella insatser inför 2019. Verksamheten har haft stort fokus på att bredda besöksgruppen vilket även gett effekt i statistiken. Under våren syntes en viss förbättring och under sommarens aktiviteter på fritidsgårdarna ökade andel tjejer som besöker verksamheten kraftigt. På helår har andelen tjejer ökat på fritidsgårdarna i jämförelse med 2017 från 28 % till 32 %, ökningen är bra men ej, tillräcklig fler insatser behövs under 2019 för att hålla i den positiva trenden. Antal deltagande Fritidsgård Tjejer: 31 916 Killar: 65 592


2019-01-31

35

Tillgängliga fritidsaktiviteter för unga med funktionsvariationer Styrtal: Rapportering av antal insatser med analys Bedömda effekter av den fördjupade

Övriga: 1 606 För Öppen fritidsverksamhet 10-12-åringar har på helår andelen tjejer ökat i jämförelse med 2017 från 42 % till 43 %, Fler insatser kan göras för att jämna ut könsstatistiken mer. Antal deltagande barn Öppen fritidsverksamhet 10-12åringar Tjejer: 35 144 Killar: 46 889 Övriga: 939 Antal deltagande barn på Kollo under sommaren Totalt: 527 Tjejer: 271 Killar: 256 Antal deltagande på avgiftsfria lovaktiviteter för 6-15 åringar. Tjejer: 7 495 Killar: 8 171 Övriga: 40 Resultat gällande antal insatser för att öka tillgänglighet består av att den nyöppnade fritidsgården och öppen verksamhet för 10-12 åringar på Bjurhovda är från början byggd för ökad tillgänglighet. Verksamheten har under perioden arbetat medvetet för att synliggöra det som redan är anpassat för ökad tillgänglighet. Vidare pågår inventering vilka insatser som behöver göras för att öka tillgängligheten i varje verksamhet. På try it verksamheten genomfördes en riktad dag för att öka möjlighet för deltagande för barn med funktionsvariationer samt att öka kunskapen generellt. Efter fördjupad uppföljning organiserade SFE (Stöd, fritid och


2019-01-31

36

uppföljningen av fritidsgårdar och förbyggarcentrum Styrtal: Rapportering av antal effekter med analys

entreprenad) om sitt chefskap. Effekten blev ett mycket närmare ledarskap. Medvetenhet och trygghet i personalgrupperna har ökat, när beslut fattas av verksamhetschef eller enhetschef så finns det en mottagare som också är med i själva verksamheten. Verksamheten har haft stort fokus på att bredda besöksgruppen vilket även gett effekt i statistiken. Till exempel har Rönnby och Bäckby ökat andel tjejer som besöker verksamheten. Under sommarens aktiviteter på fritidsgårdarna ökade andel tjejer som besöker verksamheten kraftigt. Ökningen på helår blev 4 % fler tjejer i fritidsgårdsverksamheten.

Minskad miljöpåverkan (det vidare uppdraget)

Andel skolor som har någon av utmärkelserna Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling Styrtal: 24 % i december 2018 (bibehålla eller öka nuläge)

Sju skolor är anslutna till Grön flagg,

vilket betyder 18,5 %. Grön flagg har

tidigare varit kostnadsfritt, men

kommer fortsättningsvis att medföra en

årlig anslutningskostnad.

FÖLJEKORT


Kvalitet

(Västerås

totalt)

Genomsnittligt meritvärde, åk 9, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund (17 ämnen)

227,6 231,0 228,6 235,6

Andel godkända i alla ämnen, åk 9

76,8 75,7 66,1 68,0 71,9

Andel godkända i alla ämnen, åk 9, exklusive nyanlända och elever

79,1 75,0 72,5 75,9


2019-01-31

37

med okänd bakgrund

Pojkars meritvärde (17 ämnen, samtliga elever)

212,7 189,2 202,5 217,8

Flickors meritvärde (17 ämnen, samtliga elever)

231,2 238,3 234,6 238,4

Pojkars meritvärde (17 ämnen, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund)

212,7 211,5 216,5 227,0

Flickors meritvärde (17 ämnen, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund)

231,2 243,1 241,3 244,3

Andel lärare med legitimation och behörighet (grundskola)

- 67,9 69,7 69,7 68,6

Elever per lärare (grundskola)

12,8 13,1 13,1 13,1 13,0

Elever per årsarbetare (fritidshem)

22,7 22,8 22,6 20,8 21,5

Kvalitet

(kommunala

skolor)

Genomsnittligt

meritvärde, åk 9,

exklusive nyanlända och

elever med okänd

bakgrund (17 ämnen)

219,7 224,2 218,1 225,6

Andel godkända i alla ämnen, åk 9

73,6 70,9 60,8 62,6 65,2

Andel godkända i alla ämnen, åk 9, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund

75,7 72,3 68,8 70,7

Pojkars meritvärde (17 ämnen, samtliga elever)

205,3 177,8 190,0 207,0

Flickors meritvärde (17 ämnen, samtliga elever)

219,2 227,4 220,2 224,9

Pojkars meritvärde (17 ämnen, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund)

205,3 205,6 208,5 219,2

Flickors meritvärde (17 ämnen, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund)

219,2 234,6 230,0 233,6


2019-01-31

38

Andel lärare med legitimation och behörighet (grundskola)

69,9 71,4 71,7 70,7

Elever per lärare (grundskola)

12,5 12,9 12,8 12,6 12,6

Elever per årsarbetare (fritidshem)

21,6 20,6 18,9 20,4

ANALYS AV KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR

Betygsresultaten för årskurs 9 förbättrades i Västerås 2018 jämfört med 2017,

som dock var ett år med låga betygsresultat. Förbättringen beror till en mindre del

på en minskad andel nyanlända elever, men till huvuddelen har förbättringen

skett för övriga elever. Störst förbättring syns för pojkars betygsresultat. Flickor

har visserligen i ökad utsträckning nått kunskapskraven i alla ämnen och ökat

meritvärdet något, men andelen flickor som blev behöriga till yrkesprogram på

gymnasiet minskade marginellt jämfört med 2017. Försämringen avser flickor i de

kommunala skolorna. Flickor når i högre utsträckning kunskapskraven i alla ämnen

och har högre meritvärde än pojkar, men lyckas i lägre utsträckning bli behöriga

till gymnasiet i de kommunala skolorna (ungefär samma nivå för pojkar och flickor

i de fristående skolorna). Sannolikt beror detta på att flickor i lägre utsträckning

än pojkar blir godkända i matematik i Västerås, vilket skiljer sig från hur det ser ut

i riket. Högst betygsresultat bland de kommunala skolorna har Irstaskolan, följt av

Rönnbyskolan och Viksängsskolan, medan Pettersbergsskolan utmärker sig med

mycket låga betygsresultat (sett till samtliga elever). Bland de fristående skolorna

har Fryxellska skolan högst betygsresultat, följt av Kunskapsskolan och

Centuriaskolan. Elevsammansättningen skiljer sig mycket åt mellan olika skolor.

Andelen lärare med legitimation och rätt behörighet i grundskolan har minskat

med strax över en procentenhet mellan 2017 (69,7) och 2018 (68,6) sett till både

kommunala och fristående skolor i Västerås. I riket är andelen detsamma som

föregående år, i jämförelsekommuner har andelen minskat med 0,3

procentenhet. Kommunala skolor har högre andel lärare med legitimation och

behörighet än fristående skolor (70,7 procent i kommunala skolor jämfört med

60,8 procent i fristående skolor), även om det är en stor variation mellan olika

enheter. Av de kommunala skolorna har Barkarö skola högst andel med 89,4

procent och av de fristående skolorna har Centuriaskolan högst andel med 90,6

procent. Lägst andel av de kommunala skolorna har S:ta Gertruds skola med 40,3

procent och IQRA Skolan har lägst andel av de fristående skolorna med 9,5

procent.


2019-01-31

39

Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning minskar (från 81 procent 2017

till 79,8 procent 2018), vilket tyder på att de lärare som har legitimation i högre

grad undervisar i ämnen där de är behöriga samtidigt som lärare utan legitimation

blir fler. Andelen lärare med tillsvidareanställningar har ökat något från 84,0

procent 2017 till 84,9 procent 2018, det är särskilt i de fristående skolorna som

ökningen har skett från 77,8 procent 2017 till 80,7 procent 2018. Lärartätheten

ligger kvar på samma nivå som tidigare år.

I kommunala och fristående fritidshem i Västerås har personaltätheten minskat

mellan 2017 och 2018, vilket inte är fallet i jämförelsekommunerna där den ökat.

Kommunala fritidshem i Västerås hade 20,4 barn per årsarbetare 2018, medan

fristående hade 28,1 barn per årsarbetare (lägg märke till att det inom fritidshem

är vanligt med delade tjänster, så att antalet personal är betydligt fler än antalet

årsarbetare). I Västerås är det i de kommunala fritidshemmen som

personaltätheten har minskat. Antalet barn per avdelning har under samma

period minskat och var 42,4 barn, sett till både fristående och kommunal

fritidshem. I de kommunala fritidshemmen var det 42,2 barn per avdelning i de

fristående fritidshemmen 43,0 barn per avdelning. Andelen medarbetare med

pedagogisk högskoleutbildning minskar totalt sett från 47 till 42 procent i Västerås

mellan 2017 och 2018, vilket är en nedåtgående trend. Motsvarande tendens syns

i jämförelsekommuner och riket. I kommunala fritidshem i Västerås hade 45

procent av årsarbetarna en pedagogisk högskoleutbildning, vilket kan jämföras

med 20 procent i de fristående fritidshemmen.


Årskurs 3

Resultatet av elevers måluppfyllelse i årskurs 3 är lägre än det mål som var

uppsatt. Bedömningen i maj 2018 som ligger till grund för resultatet gjordes för

första gången av samtliga lärare i Vklass. Dock har det blivit en del felkällor som

gör att resultatet inte kan vidimeras som helt pålitligt. I årskurs 3 tenderar fler

elever bedömas att inte nå målen än i årskurs 1 och 2. Kunskapskraven i årskurs 3

blir mer exakta att bedöma emot än vad de är i årskurs 1 och 2. Med en ökad

kunskap om bedömning i årskurs 1 och 2, samt kartläggning av elever i

förskoleklass, borde elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i senare

årskurser upptäckas tidigare.

Det utvecklingsarbete som pågår för att öka samverkan mellan fritidshem,

förskoleklass och grundskola torde kunna leda till att fler elever når målen, då


2019-01-31

40

undervisningen i fritidshemmet kan förstärka och fördjupa elevers lärande genom

mer praktisk-estetisk tillämpning av de teoretiska kunskaperna.

Något som också torde leda till ökad måluppfyllelse är det systematiska arbetet

med de regelbundna kunskapsuppföljningarna för årskurs 1-5 samt analys av

dessa för att finna rätt utvecklings- och stödinsatser för skolan och elever.

Årskurs 6

I årskurs 6 ökade andelen elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen från

75,4 % till 77 % (samtliga elever exklusive nyanlända och okänd bakgrund) och

från 70,6 % till 71,9 % (samtliga elever).

I årskurs 6 får eleven betyg för första gången. För lärare kan det vara första

gången man sätter betyg i och med att betyg från årskurs 6 infördes först år 2011.

De kommunala skolorna har i huvudsak varit organiserade i F-5-skolor samt 6-9-

skolor. De senaste åren har en tillbakagång skett till F-6-skolor respektive rena

högstadieskolor, 7-9-skolor. Den sista tillbakagången av sexor från högstadiedelen

är genomförd till detta läsår, 2018/2019. Det har inneburit att sexorna i större

utsträckning har haft en och samma lärare från, oftast, årskurs 4 när det är dags

att sätta betyg. Det borgar för att läraren har bättre kännedom om elevens

kunskaper i årskurs sex än vad en lärare har i årskurs sex som, när det var 6-9-

skolor, startade med eleven först i årskurs 6.

Betygsresultaten för årskurs 6 har ökat. Både för samtliga elever och samtliga

exklusive nyanlända och okänd bakgrund, liksom för både pojkar och flickor.

Erfarenheten att bedöma och betygsätta i årskurs 6, på sexornas nya skolor har

ökat de senaste åren mot tidigare och torde också ha lett till en undervisning som

leder mot målen tydligare än tidigare.

Årskurs 9

Meritvärdet för elever i åk 9 steg från 202,9 poäng 2017 till 214,9 poäng 2018 för

samtliga elever. Pojkarnas meritvärde har ökat från 190 poäng 2017 till 207 poäng

2018, en ökning med 17 poäng. Motsvarande siffror för flickor är 220,2 poäng år

2017 och 224,9 poäng år 2018, en ökning med 4,7 poäng.

Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökade från 62,7 % 2017

till 65,2 % 2018. Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen är för pojkar 63,5

procent och för flickor 67,2 procent (samtliga elever). Även här är det pojkarna

som står för den större ökningen, från 58,8 procent 2017 till 63,5 procent 2018,

en ökning med 4,7 procentenheter. För flickors del har det tvärt emot skett en


2019-01-31

41

minskning från 67,7 procent till 67,2 procent, en minskning med 0,5

procentenheter.

Betygsresultaten på enskilda skolor är olika om man ser till samtliga elever eller

om man exkluderar nyanlända elever och elever med okänd bakgrund. Det är

dock samma skolor som har högst respektive lägst resultat, oavsett hur man

räknar, och skillnaderna mellan skolorna är stora, men har minskat senaste året.

På en av skolorna med lägst resultat var det färre än 30 procent av eleverna som

nådde kunskapskraven i alla ämnen. På skolor med högsta resultaten var det cirka

90 procent respektive 83 och 78 procent av eleverna som nådde kunskapskraven i

alla ämnen. Behörigheten till gymnasieskolan varierar mellan 40 procent

behörighet till 100 procent behörighet. Snittet för de kommunala skolorna är 65,2

procent.

Skolor med höga betygsresultat har högre andel föräldrar med eftergymnasial

utbildning än de skolor som har ett lägre betygsresultat. Det är mer än dubbelt så

många föräldrar som har eftergymnasial utbildning på vissa av skolorna i

jämförelse med de skolor som har den lägsta andelen föräldrar med

eftergymnasial utbildning. Även andelen nyanlända elever skiljer sig mycket åt

mellan skolorna, och även det påverkar skolornas resultat. En annan faktor som

bidrar till segregering och skolors förutsättningar är att elever som är mer

studiemotiverade, oavsett socioekonomisk bakgrund, tenderar att i större

utsträckning söka sig till skolor med mer studiemotiverade elever. Det brukar

kallas kamrateffekten.

Ytterligare ett segregerande fenomen inom Västerås kommunala skolor är att

välutbildade lärare söker sig bort från skolor där elever har störst behov av stöd.1

Detta bidrar till att elever i skolor som har elever från hem med lägre

utbildningsnivå får en mindre kvalificerad undervisning. Ett sätt att möta den

pedagogiska segregationen är att styra förstelärartjänsterna till skolor som bäst

behöver dem. Det är något som skett över tid i Västerås. Det visar sig att det inte

räcker, utan det behövs andra styrmedel för att få behöriga och duktiga lärare till

de skolor som bäst behöver dem.

1 Detta förekommer även i övriga Sverige, och har av bland andra forskaren Åse Hansson

benämnts pedagogisk segregation.


2019-01-31

42

Då man studerar hur stor andel elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen

med hänsyn taget till föräldrars utbildningsnivå syns en mer eller mindre stor

variation. På Viksängsskolan, Irstaskolan och Rönnbyskolan klarar en större andel

av elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning kunskapskraven i alla

ämnen än på övriga skolor. Likaså är andelen elever som klarar kunskapskraven i

alla ämnen med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning större på

dessa tre skolor, men inte lika markant som under föregående år. På Irstaskolan

klarar eleverna kunskapskraven i lika stor utsträckning oavsett föräldrars

utbildningsnivå. På Rönnbyskolan och Skiljeboskolan är skillnaden 15

procentenheter mellan elevgrupper med hög- respektive lågutbildade föräldrar,

medan på övriga skolor är skillnaden mellan 20 till 30 procentenheter.

Irstaskolan är en f-9 skola med goda skolresultat, som grundas i ett systematiskt

kvalitetsarbete, vilket kan beskrivas som ett gott exempel. Skolan har

förutsättningar som skiljer sig från flera andra kommunala skolor, eftersom det

sällan sker in- eller utflyttning av elever och skolan har en stabil, behörig lärarkår,

vilket innebär att det sällan är byte av lärare för eleverna. Vid ämnesträffar på

skolan träffas lärare från alla stadier vilket gör att alla vet hur undervisningen har

bedrivits i tidigare år. Ämnesträffar över stadierna möjliggör också att prata om

och få en samsyn om vad en god undervisning i till exempel matematik är. Vid

övergångar mellan årskurs tre och fyra respektive mellan årskurs sex och sju sker

ett överlämnande av relevant information om eleven till de nya lärarna. Elever

som haft extra anpassningar eller särskilt stöd tidigare får det från dag ett i den

nya årkursen. Elever som behöver utmaningar kan också få det från dag ett.

Eftersom lärarna har kunskap om varandras undervisning, arbetssätt och

läromedel, oavsett årskurs, stannar inte progressionen i elevens

kunskapsutveckling av då de byter stadium.

Ett exempel med andra förutsättningar är Viksängsskolan. Skolans

”närområdesskolor” är tre till antalet, Storängsskolan, Ekbergaskolan samt

Hamreskolan. Så är det för alla kommunala högstadieskolor som har tre till fem

närområdesskolor. Viksängsskolan med sina profiler får dessutom elever från

cirka tjugotalet ytterligare skolor. För högstadieskolorna blir det helt andra

utmaningar för att få till ”den röda tråden” i de olika ämnena, likaså vid

överlämnandet av relevant information om eleven. Olika skolområden har arbetat

fram olika sätt att samverka inför övergångar. För att möjiggöra det som f-9

skolan kan göra inom sin egen ram (i de fall elevgruppen och lärarkåren har god

kontinuitet), revideras planen för övergångar och gemensam tid för konferenser

införs för alla kommunala grundskolor i kommunen för att möjliggöra ämnesvisa


2019-01-31

43

nätverksträffar, områdesträffar med mera. I områdesträffar kan ämneslärare på

olika skolor träffas och samtala om det som per automatik sker på f-9 skolan, men

som kräver att huvudmannen skapar förutsättningar för skolorna.

INTERNKONTROLL


Det är stora skillnader i skolornas bedömning avseende diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Riskområdet har funnits med tidigare år. Fokus under 2018 är att följa upp att riskområdet är omhändertaget. Finns stödmaterial och rutinbeskrivning på insidan? Har dessa förankrats på rektorernas Ledarforum? Erbjuds utbildning? Finns sammanställd statistik?

Granskningen har delvis

genomförts. Riskområdet finns

fortsatt med i nämndens

internkontrollplan 2019.

Brister i återrapportering av delegationsbeslut

Delegater har utbildats i delegationsordningen men det återstår att tydliggöra och kommunicera rutiner. Under 2018 följs upp att rutinbeskrivning finns på plats och att den är känd av delegater.

Granskningen är genomförd.

Registatorernas nyckelroll i det

pågående förbättringsarbetet

är ett särskilt utpekat

utvecklingsområde.

Risk för ytterligare ojämn könsfördelning på många skolor

Några insatser är genomförda. Uppföljning per skola fortsätter.

Halvtidsrapport är färdig och

ska presenteras till

verksamhetschefer. Projektet

fortsätter och blir klart under

läsåret 2018/19. Skolor som

deltar i projektet är Norra

Vallbyskolan, Vallbyskolan,

Petterbergsskolan och

Engelska skolan. Föräldrar,

lärare, elever och skolledare

har eller kommer att

intervjuas.

Kartläggning ska genomföras


2019-01-31

44

under vårterminen 2019.

Workshop har inte

genomförts.

Kapacitetbrister inom IT

Riskområdet beslutades vid en tidpunkt då osäkerheten kring Västerås Stads avtalsrelationer inom IT var stor

IKT-enheten medverkar i det

stadsgemensamma arbetet för

bästa helhetslösning och för

att bevaka specifika behov för

barn- och

utbildningsförvaltningen. Den

akuta osäkerheten kring

avtalen är avvärjd.

Brister i skolpliktsbevakningen

En fullgod skolpliktsbevakning förutsätter att föräldrar, skolor och central förvaltning samverkar. Det finns ingen tydlig och gemensam bild över hur denna samverkan går till. Det är otydligt vem inom förvaltningen som ansvar för vad och när och hur kommunikationen med vårdnadshavarna sker.

Processkartläggningar är

gjorda. Ansvarsfördelning

avseende ”Oplacerad elev” är

klar. Ny lagstiftning avseende

skolnärvaro skapar ett positivt

tryck på att etablera arbetssätt

och rutiner som främjar högre

skolnärvaro. Direktören har

bjudit in alla

grundskolerektorer i Västerås

till gemensamt möte på detta

tema.

I delårsrapport 1

rapporterades behov av att

följa upp hur lång tid det tar

från att ett nyanlänt barn

ankommer till Västerås till att

barnet får en skolplacering.

Den uppföljningen är

genomförd och överlämnad till

verksamhetscheferna. En ny

uppföljning, avseende andra

halvåret 2018, är planerad att

genomföras under 2019.

Riskområdet finns fortsatt med

nämndens internkontrollplan

2019.


2019-01-31

45

Risk för platsbrist i förskoleklass och grundskola

Under de senaste åren har vi gått från att ha marginal mellan behov och platser till att nu ha en situation där allt fler skolor inte kan erbjuda alla plats utifrån önskemål

Det finns gott om planeringsdata att tillgå och därmed goda förutsättningar för leverans av planeringunderlag för olika nivåer och olika tidshorisonter. Utmaningen är att organisera och samordna planeringsarbetet. Det är en utmaning eftersom det är många tjänstemän som bidrar och att ansvarsfördelningen är otydlig. I april bjöd ekonomienheten in till ett möte som syftade till att hitta samarbetsvinster. Verksamhetschefer för grundskola har bjudit in till fortsatt förvaltningsgemensamt arbete för att säkra planeringsunderlaget ”Förvaltningens bästa bedömning”. Med fördjupad samverkan med stadens statistikenhet har befolkningsprognoser erhållits på skolområdesnivå. Arbetet med att få en fullt ut fungerande planeringsprocess fortsätter.

Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens

STYRKORT

Kritisk

framgångsfaktor

Indikator och styrtal Kommentar

Hållbart ledarskap

Antal medarbetare per chef/rektor Styrtal: Antalet enheter som ligger utanför

spannet min 8 max 35 ska minska med 20 %

perioden dec 2017 och dec 2018

Måltalet har tyvärr inte

uppnåtts under 2018.

Det innebär ett fortsatt

fokus under 2019 på att


2019-01-31

46

minska antalet enheter

som ligger utanför

spannet min 8 max 35

medarbetare.

Verksamhetsområde 7-9

har minskat andelen

med 4 %, medan

verksamhetsområde F-6

har ökat andelen med 7

%.

God arbetsmiljö SKL:s HME mätning avseende styrning, ledarskap och motivation Styrtal: Måltal HME index 79 Medarbetares sjukfrånvaro Styrtal: Sjukfrånvaro 5 % 2018

Resultatet på HME-index har förbättrats 2018 jämfört med 2017 för både grundskola F-6 (85) och grundskola 7-9 (83) och överstiger måltalet 79. För hela grundskolan låg sjukfrånvaron 2018 på 5,01 %, vilket är en minskning jämfört med 5,44 % år 2017. Sjukfrånvaron minskar för grundskola F-6 till 5,71 % och för grundskola 7-9 till 4,31 %.

FÖLJEKORT


Medarbetare Sjukfrånvaro, procent - 5,27 5,40 5,44 5,01

HME index F-6 81 84 85

HME index 7-9 76 81 83

Motivationsindex F-6 81 86 88

Motivationsindex 7-9 78 84 85

Ledarskapsindex F-6 77 79 79

Ledarskapsindex 7-9 75 78 80


2019-01-31

47

Styrningsindex F-6 83 87 88

Styrningsindex 7-9 76 82 83

Antal medarbetare per chef (utvecklingsnyckeltal)

- - - - -


Den samordnade rekryteringen inom grundskolan fortgår i syfte att kvalitetssäkra

rekrytering av behöriga lärare, samt för att minska arbetsbelastningen för

grundskolans alla rektorer. I detta arbete ingår att finna de mest effektiva

medierna för att nå så många behöriga kandidater som möjligt. Bedömningen är

att det totalt sett inkommer fler ansökningar från behöriga lärare än tidigare.

Arbetet med att utveckla den samordnade rekryteringen kommer att fortsätta

under 2019.

Grundskolan har under 2018 rekryterat sex lärarstudenter i samband med den

verksamhetsintegrerade lärarutbildningen, årskurs 1-3. Detta arbete har skett i

samarbete med Mälardalens högskola. Syftet med detta arbete är att främja

antalet behöriga lärare som en del i att säkra framtida kompetensförsörjningen

avseende lärare.

Under hösten 2018 har flera utbildningsinsatser för chefer – ”Träffpunkt HR”

genomförts inom områdena Misskötsel samt Diskriminering och kränkande

särbehandling utifrån ett medarbetarperspektiv. Utbildningsinsatsen gällande

Diskriminering och kränkande särbehandling utifrån ett medarbetarperspektiv

planeras fortsätta under våren 2019. Utifrån att Västerås stad har köpt in ett nytt

verksamhetsledningssystem har utbildningsinsatser genomförts under hösten för

chefer inom de olika modulerna som till exempel verksamhetsstyrning och

rapportmodulerna gällande ekonomi och HR. Under våren 2019 planeras

ytterligare utbildningsinsatser genomföras för chefer inom området SAM

(Systematiskt arbetsmiljöarbete) och OSA (Organisatorisk och social arbetsmiljö).

HME-index (sammanfattande index Hållbart medarbetarengagemang) förbättras

2018 jämfört med 2017 för både grundskola F-6 till 85 och grundskola 7-9 till 83

och överstiger Barn- och utbildningsförvaltningens resultat på 82 och Västerås

stad på 81. Resultatet för grundskola F-6 och grundskola 7-9 på HME-index

överstiger också måltalet på 79. De tre delindexen Motivation, Ledning och

Styrning uppvisar ett förbättrat resultat 2018 jämfört med 2017 för grundskola 7-

9. För grundskola F-6 förbättras Motivationsindex och Styrningsindex men

Ledningsindex ligger kvar på samma resultat som 2017. Högst andel positiva svar


2019-01-31

48

får Motivationsindex och Styrningsindex som båda ligger på 88 för grundskola F-6.

För grundskola 7-9 får Motivationsindex högst andel positiva svar och ligger på 85.

Beställarverksamhetens medarbetarundersökning 2018 visar på ett förbättrat

resultat. Totalt sett har resultatet ökat från 77 till 84 när det gäller HME-index

(sammanfattande index Hållbart medarbetarengagemang). Vilket är ett resultat

som är bättre än såväl barn- och utbildningsförvaltningen och Västerås stad.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron för hela grundskolan sjunker till 5,01 % 2018 jämfört med 2017, då

den låg på 5,44 %. Att sjukfrånvaron sjunker för grundskolan 2018 kan ses som ett

trendbrott då grundskolan under de senaste åren haft ökande sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaron 2018 på 5,01 % ligger endast marginellt över styrtalet 5 %.

Grundskolans sjukfrånvaro ligger något lägre än Barn- och utbildnings-

förvaltningen på 6,30 %. För grundskola F-6 sjunker sjukfrånvaron till 5,71 %

jämfört med 6,28 % år 2017 och för grundskola 7-9 till 4,31 % jämfört med 4,63 %

år 2017. Den sjunkande sjukfrånvaron inom grundskola F-6 sticker ut som en

förändring jämfört med tidigare år, då trenden varit ökande sjukfrånvaro inom

grundskola F-6 och sjunkande sjukfrånvaro inom grundskola 7-9. Med fokus på

fortsatt sänkt sjukfrånvaro planeras projektet Aktiv sjukskrivning att

implementeras inom grundskola F-6 under 2019.

Sjukfrånvaron inom beställarverksamhetens verksamhetsområde var 2018 7,02 %

vilket kan jämföras med 7,40 % under samma period 2017. Inom

verksamhetsområdet är sjukfrånvaron generellt fortsatt låg, men med undantag

för restaurangenheten, där sjukfrånvaron är fortsatt hög.

I syfte att sänka sjuktalen inom restaurangenheten började enheten med aktiv

sjukskrivning under hösten 2018. Utöver detta kommer en ny organisation att

implementeras under 2019. Den nya organisationen innebär att antalet

avdelningschefer kommer utökas, från sex stycken till 11 stycken. Syftet är att

cheferna ska ges möjlighet till ett mer nära ledarskap och förbättrad arbetsmiljö.

Denna förändring ligger i linje med ambitioner för det hållbara ledarskapet.

INTERN KONTROLL


Risk att inte medarbetare med rätt kompetens rekryteras

Risk att vi inte lyckas rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Grundskolans samordnade

rekrytering bidrar till möjligheten

och kvalitetssäkring av rekrytering

av rätt medarbetare med rätt


2019-01-31

49

kompetens.

Medarbetare

MÅNGFALD, INTEGRATION OCH JÄMSTÄLLDHET

I samband med rekrytering finns en uttalad kulturell medvetenhet och tydlighet

kring att värdesätta mångfald. I hela varumärkesarbetet används nya

kommunikationskanaler, vilket gör att verksamheten når ut till fler grupper än

tidigare.

HÄLSOFRÄMJANDE ÅTGÄRDER

Under året implementerades ett arbetsmiljömaterial för APT som stöd till

cheferna. Materialet innehåller bland annat teman kring värdegrund,

arbetsbelastning och friskfaktorer. En annan hälsofrämjande åtgärd är insatserna

med fler biträdande chefer med fokus på hållbart ledarskap, som även ger effekt

för medarbetare på sikt.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året arbetat med att ta fram en

ersättningsmodell för kompetensutveckling, vilket innebär ett regelverk som stöd

för chef och medarbetare vid kompetensutvecklingsinsatser.

Under året har dessutom framtagande av en strategisk

kompetensförsörjningsplan skett, vilken presenterats för nämnderna i december

2018. Under kommande år prioriteras fortsatt utvecklingsarbete som fastslagits i

kompetensförsörjningsplanen. Varumärkesarbetet pågår med medverkan vid ett

antal mässor, däribland Karriärdagen i Eskilstuna samt Pedagogdagen i Uppsala

med gott resultat. Traineeprogrammet, som är en del av förvaltningens arbete

med ledarförsörjning, pågår med tolv deltagare varav tre är från

förskoleversamheten. Genom traineeprogrammet får deltagarna kunskap om vad

rollen som chef innebär samt insyn i ledarrollen ur ett arbetsgivarperspektiv.

Målsättningen med programmet är att öka andelen internsökande till

chefstjänster inom förskola och skola.

Inom barn-och utbildningsförvaltningen har under 2018 även skett en rekrytering

av kandidater till aspirantprogrammet. Det är fem kandidater som under 2019

kommer inleda programmet i syfte att få insyn i ledarskapet utifrån ett

arbetsgivarperspektiv. Till skillnad från traineeprogrammet är

aspirantprogrammet ett stadsövergripande program.

PERSONALKOSTNADER

Se ekonomiavsnittet där ovanstående punkt finns beskriven.


2019-01-31

50

Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans

STYRKORT

Kritisk framgångsfaktor Indikator och styrtal Kommentar

Ekonomi i balans (huvudmannen)

Ekonomiskt resultat Styrtal: 0 på resultatkrav 2018

Ekonomiskt resultat för

huvudmannen är +3,0

mnkr.

En resursfördelning som främjar likvärdighet (det vidare uppdraget)

Ökad jämlikhet mellan skolors kunskapsresultat Styrtal: Skolor med svårast socioekonomiska förutsättningar höjer sina kunskapsresultat

Översyn av ersättnings- modellen pågår. Effekten av kompensatoriska medel följs upp både hos kommunala och fristående utförare

FÖLJEKORT


Ekonomi (tilldelningsekonomi)

Utfall jmf budget -13,7 -19,1 11,8 -5,8 0,1

Andel OH (utvecklingsnyckeltal)

Ekonomi (verksamhetsekonomi)

Utfall jmf budget -23,8 -19,6 1,1 -1,7 2,9

Andel täckningsbidrag i % av totala kostnader

3,7 3,7 3,7 3,9 3,8

Kostnad per elev (grundskola)

86 347 87 213 92 420 97 133

INTERNKONTROLL


Brister i samordning av byggprocessen gäller samverkan mellan förvaltningar

Hur säkerställer GSN att grundskolelokaler får rätt prioritet i de förvaltningar och nämnder som fattar avgörande beslut? Finns ytterligare möjlighet att förbättra BUF:s interna

Teknik- och fastighetsförvaltningen (TFF) lokalförsörjning har bjudit in barn- och utbildningsförvaltningen (BUF), stadsbyggnadsförvaltningen samt andra berörda förvaltningar till ett antal workshop för att tillsammans utveckla planeringen


2019-01-31

51

arbete i framtagande av behovsunderlag?

och se möjligheter för framtida lösningar. BUF har också tillsammans med TFF lokalförsörjning genomfört workshop för strategisk lokalförsörjningsplanering på lång sikt. Kontinuerliga möten mellan TFF lokalförsörjning och BUF lokalplanering (2 gånger per månad) hålls dessutom för att göra avstämningar samt utveckla det gemensamma arbetssättet. Behovsbedömningar per skolområde

(tidigare upptagningsområde) tas

fram med hjälp av underlag från

statistikenheten.

Ekonomiskt resultat och analys

Boklut 2018

Tilldelnings- och verksamhetsekonomi budget och utfall (mnkr)

Utfall Budget Budget- Utfall

Huvudverksamhet 2018 2018 avvikelse 2017

Förskoleklass 71,4 74,8 +3,4 65,2

Grundskola 1 324,6 1 322,4 -2,2 1272,0

Grundsärskola 96,7 100,00 +3,3 91,7

Fritidshem 233,0 234,5 +1,5 222,6

Summa skola 1 725,7 1 731,7 +6,0 1 651,5

Riktade medel 113,8 111,3 -2,5 111,9

Statliga medel -15,0 -14,2 +0,8 -13,0

Föräldraavgifter -46,2 -46,7 -0,5 -44,3

Förvaltningsadministration 11,3 10,5 -0,8 11,2


2019-01-31

52

Nettokostnad 1 789,6 1 792,6 +3,0 1 717,3

Budgetanslag 1 792,6 1 709,8

Årets resultat +3,0 -7,5

TILLDELNINGS- OCH VERKSAMHETSEKONOMI TOTALT - SAMMANFATTANDE KOMMENTAR:

Grundskolenämnden redovisar ett resultat som är +3,0 mnkr (+0,1 %) bättre än

budget.

Tilldelningsekonomin redovisar ett överskott med +0,1 mnkr Verksamhetsekonomin redovisar ett överskott med +2,9 mnkr (+0,2% mot

omslutningen) o Tillskott till grundskolan, via ramhöjningar och riktade statsbidrag,

har medfört bättre ekonomisk balans inom de olika delverksam-heterna i grundskolan.

Redovisningen av tertialuppföljningen är uppdelad i två delar:

- Tilldelningsekonomin. Nämndens kostnader för både fristående och kommunala utförare

- Verksamhetsekonomin. Den kommunala huvudmannens kostnader och intäkter

Nämnden väljer detta sätt att redovisa för att tydligt åtskilja rollen som nämnd

med bidragsgivning på lika villkor, oavsett utförare, från sin roll som huvudman

för den kommunala verksamheten.

TILLDELNINGSEKONOMI- Resursfördelning

ERSÄTTNINGSPRINCIPER OCH RESURSFÖRDELNINGSMODELLER

Grundskolenämnden eftersträvar att fördela resurser på ett tydligt och rättvist

sätt. Avstämning och utvärdering av ersättningsmodellen görs kontinuerligt i

samverkan med verksamhetsföreträdare. Ersättningssystemet bygger på en

grundersättning med en rörlig ersättning per barn/elev. Storleken på denna beror

på barnets/elevens ålder och i vilken verksamhet det finns. Under 2009 infördes

nya bestämmelser i skollagen för lokalersättning till fristående skolor. Detta

medförde att från och med 2010 utgår ersättning för lokalkostnader enligt två

principer, en för kommunal verksamhet och en för fristående verksamhet.

Från och med 2016 ersätts den kommunala verksamheten utifrån budgeterade

kostnader. Fristående verksamhet ersätts i enlighet med reglerna genom en

lokalersättningsschablon. Ersättningen motsvarar kommunens

genomsnittskostnad för motsvarande kommunal verksamhet. Utöver detta


2019-01-31

53

beräknas, för både kommunal och fristående verksamhet, en ersättning utifrån

respektive skolas/fritidshems socioekonomiska struktur, den så kallade sociala

vikten. Den ska kompensera för att skolorna/fritidshemmen arbetar med olika

förutsättningar. Extra ersättning lämnas också för elever som har

modersmålsundervisning. Fristående verksamhet ersätts också, i form av

tilläggsbelopp, för de elever som har ett omfattande stödbehov och kräver

extraordinära stödåtgärder. Ersättning sker enligt samma kriterier som för

elever/barn i kommunal skola och fritidshem.

TILLDELNINGSEKONOMI - Sammanfattande kommentarer

BUDGETRAM GRUNDSKOLENÄMNDEN

Kommunfullmäktige fastställer i juni 2017 grundskolenämndens budgetram för

2018 till 1 781,0 mnkr. I tilläggsbudgeten i december ökar ramen med 11,6 mnkr

till 1 792,6 mnkr. Ramförändringen i december består av flera poster. Där ingår

ökade statsbidrag för bland annat skolstart år 6, för nyanlända elever,

läroplansförändringar, prao, skolkostnadsutredning och lovskola, totalt 3,9 mnkr.

Ramen justeras också med 2,7 mnkr för utökad tid i fritidshem och skolsatsning i

grundskolan. Se tabell nedan:

Utöver detta tilldelar kommunstyrelsen 2018-01-24 grundskolenämnden 9,0 mnkr

som extra volymkompensation. Kostnader för asyl kompenseras för högst 3,4

mnkr, de rekvireras tertialvis.

Budgetram 2018 (juni) 1 781,0

Idrottshall Önstaskolan 0,5

Statsbidrag skolstart 6 år 1,1

Statsbidrag nyanlända elever 0,5

Statsbidrag läroplansförändringar 0,8

Statsbidrag Prao 0,2

Statsbidrag offentlighetsprincipen 0,1

Statsbidrag nationella prov 0,2

Statsbidrag skolkostnadsutredningen 0,6

Statsbidrag lovskola 0,4

Avgår Skultunas del av bidragen ovan -0,1

Omfördelning till Skultuna kdn -0,1

Utökad tid på fritidshem, halvår 2 2,7

Skolsatsning grundskola, halvår 2 4,7

Budgetram 2018 (dec) 1 792,6


2019-01-31

54

På våren beslutades om en extra satsning på grundskolan med 10 mnkr för

hösterminen 2018.

UTFALL TILLDELNINGSEKONOMI

Det redovisade utfallet för grundskolenämndens tilldelningsekonomi vid årets slut

är 1 792,5 mnkr (1 715,6 mnkr 2017) (se tabell 2). Den följer i stort sätt budget

med en överkott på 0,1 mnkr. Det motsvarar knappt någon promille av

omsättningen. De totala intäkterna uppgår till 123,6 mnkr och överstiger budget

med 20,3 mnkr. Avvikelsen beror främst på extra satsningen på grundskolan med

10,0 mnkr, en intäkt på 5,3 mnkr från Migrationsverket för asylsökande elever, 2,4

mnkr välfärdsmedel för extra kostnader för asylsökande och 1,5 mnkr för satsning

på Bäckby. Totala kostnader uppgår till 1 916,1 vilket är 20,2 mnkr högre än

budgeterat. Avvikelsen i kostnader beror främst på ovan nämnda satsning och på

ej budgeterade asylsökande elever i grundskolan.

KOMMENTARER TILL UTFALL TILLDELNINGSEKONOMI

Området huvudverksamhet omfattar verksamheterna förskoleklass, grundskola,

grundsärskola och fritidshem i både kommunal, fristående och i annan kommun.

Utfall för totalt köp av huvudverksamhet är 1 747,6 mnkr (1 649,9 mnkr 2017) och

redovisar ett resultat på 1,3 mnkr (-6,4 mnkr 2017), det motsvarar 0,07 procent av

omsättningen. I den redovisade utökade budgeten ingår de extra 10,0 mnkr

beslutade under våren, fördelade per verksamhet efter kommunal, fristående och

verksamhet i annan kommun, utifrån budgeterat antal elever. Detta för att kunna

analysera resultatet. Intäkten för dessa extra 10,0 mnkr finns redovisad under

posten extra medel från kommunstyrelsen.

Antalet elever i förskoleklass till årskurs 9 har ökat med 506 elever från

föregående år och antalet barn i fritidshem med 151 (se tabell 3). Under året har

det funnits 1 715 elever i förskoleklass, 15 259 elever i grundskola och 229 i

grundsärskola (exklusive 12 elever individintegrerade i grundskolan). Jämfört med

budgetramen har elevtalen ökat i förskoleklass till årskurs 9 med 81 och med 3 i

grund-särskolan. Antalet barn på fritidsverksamhet var 6 482, 159 färre än budget

(se tabell 1). Antalet har inte ökat i samband med extra bidraget för ökad tid i

fritidshem. Utfallet följer i stort sätt den ursprungliga budgeten 6 487 barn.

Huvudverksamhet

Antal elever i förskoleklass folkbokförda i Västerås är 1 715, det är 12 elever färre

än budget (se tabell 2). Utfall för förskoleklass är 75,6 mnkr, -1,7 mnkr högre än

budget. Avvikelsen beror på färre elever i fristående verksamhet än budgeterat


2019-01-31

55

och högre kostnader på flera mindre poster, nyanlända, tilläggsbelopp,

lokalersättning, modersmålsundervisning och lägre intäkter för elever från annan

kommun.

Antal elever i grundskolan folkbokförda i Västerås 2018 är 15 259 (14 787 elever

2017), 93 elever fler än budget. Störst avvikelse finns i den kommunala

verksamheten där antalet elever är 10 913, 124 fler än i budgeten. Den fristående

verksamheten har 4 126 elever, 33 färre än budget. I annan kommun följer i stort

sätt budget. Utfall för grundskola är 1 370,6 mnkr (1 296,1 mnkr 2017) vilket är

4,7 mnkr lägre än budget trots ökat antal elever. Avvikelsen fördelas mellan

kommunal, fristående och grundskola i annan kommun. Nedan följer en

beskrivning per verksamhet.

Den kommunala verksamhetens utfall för grundskola är 974,1 mnkr (927,6 mnkr

2017), 3,6 mnkr lägre än budget trots ökat antal elever. Det beror på flera poster.

Antalet nyanlända elever minskar och har varit längre tid i Sverige vilket medför

att ersättningen för nyanlända är 6,5 mnkr lägre än budget. Lägre kostnader för

lokaler 1,8 mnkr, social vikt 0,3 mnkr och kostnader för elever från annan

kommun 0,3 mnkr bidrar också till det positiva resultatet. Ökade kostnader på

grund av fler elever blir cirka -5,5 mnkr. Asylsökande elever ersätts från

Migrationsverket och genom ersättning från kommunen från ett extra statsbidrag.

Utfall för fristående verksamhet grundskola är 371,8 mnkr (344,8 mnkr 2017), det

är 4,9 mnkr lägre än budget. Avvikelsen består främst av lägre kostnader på grund

av färre elever 2,5 mnkr och lägre tilläggsbelopp 1,9 mnkr än budgeterat.

Kostnaderna för tilläggsbelopp för grundskola ökar dock med 1,7 mnkr från 8,7

mnkr 2017 till 10,4 mnkr.

Utfall för grundskola i annan kommun är 24,7 mnkr (24,7 mnkr 2017), 3,8 mnkr

högre än budget. Avvikelsen beror på att kostnaderna per elev är något högre än

beräknat och det ingår ersättning för tilläggsbelopp, 2,3 mnkr.

Antal elever i grundsärskolan folkbokförda i Västerås är 229 (222 elever 2017), 3

elever fler än budget. Utfall för grundsärskola 93,3 mnkr (88,5 mnkr 2017), 0,5

mnkr lägre än budget. Kommunal grundsärskola 1,1 mnkr lägre än budget trotts

att det finns 6 elever mer än budgeterat. Antalet elever med högre ersättning är

något lägre än budgeterat 1,6 mnkr, nyanländersättning, modersmål och övrigt,

sammantaget -0,5 mnkr högre. Den fristående verksamheten är 0,3 mnkr lägre

och i annan kommun -0,9 mnkr högre. Utöver nämnda elever fanns 12 elever

individintegrerade i grundskolan.


2019-01-31

56

Antal barn i fritidshemsverksamhet är 6 482 (6 331 barn 2017), vilket är 159 färre

än budget. Den fristående verksamheten har 43 färre och kommunal 108 färre

och 8 färre i annan kommun. Utfall för 2018 är 236,0 mnkr (225,5 mnkr 2017), 1,1

mnkr högre än budget. Den fördelas mellan kommunala verksamheten (-1,9

mnkr) och fristående verksamheten (0,7 mnkr). Lägre ersättning för fritidshem i

annan kommun (0,1 mnkr). Det högre utfallet trots färre antal barn beror på att

det finns fler heltidsbarn i verksamheten.

Momsersättningen är 27,9 mnkr (26,2 mnkr 2017), -1,1 mnkr lägre än budget. Det

är på grund av att det finns färre elever/barn i den fristående verksamheten

samtidigt som det återsökta procenttalet blivit något lägre.

Stödverksamhet

Området stödverksamhet omfattar riktade medel och gemensam

förvaltningsadministration. Utfallet för riktade medel är 113,8 mnkr (111,7 mnkr

2017), -2,6 mnkr högre än budget. Den påverkas av flera poster. Verksamheterna

fritidsgårdar, koloniverksamhet mm är fasta beställningar och förväntas

överensstämma med budget. Skolskjutskostnader är 44,0 mnkr (42,2 mnkr 2017),

-3,8 mnkr högre än budget. Kostnaderna för utvecklingsmedel 5,1 mnkr (5,7 mnkr

2017) är 1,2 mnkr lägre än budget påverkas främst av ett lägre utfall för

ersättningen för samverkan med Mälardalens Högskola.

Förvaltningsadministrationens utfall är 11,3 mnkr (11,2 mnkr 2017) och -0,8 mnkr

högre än budget. Främst på grund av högre kostnader för Extens

systemförvaltning -0,4 mnkr och fakturakostnader för fritidshemsavgifter -0,6

mnkr. Förvaltningsenheterna och nämnden följer i stort sätt budget.

Intäkterna från föräldraavgifter är 46,2 mnkr (44,3 mnkr 2017), 0,5 mnkr lägre än

budget. I posten ingår intäkter för avgiftskontroll som genomförts under året, 1,3

mnkr. Intäkter för statlig kompensation maxtaxa mm är 15,0 mnkr (13,0 mnkr

217) 0,8 mnkr högre än budget på grund av att den beslutade bidraget var något

högre än den preliminära och att det i posten finns även statsbidrag för

kvalitetshöjande åtgärder, flyktingschablon och asylmedel redovisade.

Snittkostnaderna för skolverksamheterna (se tabell 3). Den genomsnittliga

kostnaden per elev i förskoleklass till årskurs 9 är 85 300 kronor (föregående år

84 100 kronor). För barn i fritidshem är den genomsnittliga kostnaden 29 300

kronor (föregående år 28 500 kronor). Vad gäller grundsärskolan är den

genomsnittliga kostnaden 465 900 kronor (föregående år 454 100 kronor). Den


2019-01-31

57

genomsnittliga kostnaden per fritidsgårdsbesök 2018 är 390 kronor (föregående

år 320 kronor). För öppen fritidsverksamhet var den genomsnittliga kostnaden per

barn 23 500 kronor (föregående år 20 100 kronor).

Tabell 1

Antal barn per verksamhet jämfört med budget och budgetram

Tilldelningsekonomi

Utfall Utfall Utfall Budget Budgetram Avvikelse

Huvudverksamhet 2016 2017 2018 2018 2018 2018

Fritidshem 6239 6331 6 482 6 641 6641* -159

Förskoleklass 1623 1681 1 715 1 727 1 727 -12

Grundskola 14258 14787 15 259 15 166 15 166 93

Grundsärskola 212 222 229 226 226 3

* Inklusive utökat antal (+154 halvårseffekt) på grund av högre ram för utökad tid på fritidshem


2019-01-31

58

Tabell 2

Tilldelningsekonomi

Grundskolenämnden 2018, mnkr

(utökad detaljbudjet 10 mnkr)Utfall utökat Budget Av-

2018 2018 vikelse

Huvudverksamhet

Kommunal verksamhet

Förskoleklass 62,1 61,3 -0,8

Grundskola 974,1 977,7 3,6

Grundsärskola 90,6 91,7 1,1

Fritidshem 189,7 187,7 -1,9

Summa kommunal verksmahet 1 316,4 1 318,4 2,0

Fristående verksamhet

Förskoleklass 13,5 12,6 -1,0

Grundskola 371,8 376,7 4,9

Grundsärskola 1,0 1,3 0,3

Momsbidrag skola -27,9 -28,9 -1,1

Fritidshem 43,4 44,1 0,7

Summa fristående verksamhet 401,8 405,8 3,9

Verksamhet i annan kommun

Grundskola i annan kommun 24,7 20,9 -3,8

Grundsärskola i annan kommun 1,7 0,8 -0,9

Fritidshem i annan kommun 2,9 3,0 0,1

Summa verksamhet i annan kommun 29,3 24,7 -4,6

Totalt köp av huvudverksam 1 747,6 1 748,9 1,3

Stödverksamhet

Riktade medel

Fritid och förebyggande 53,0 53,0 0,0

Fristående gård- och koloniverksamhet 8,4 8,3 -0,1

Skolskjuts 44,0 40,2 -3,8

Utvecklingsmedel * 5,1 6,3 1,2

Riktade resurser från nämnden ** 3,3 3,4 0,2

Summa riktade medel 113,8 111,2 -2,6

Gemensam förvaltningsadministration

Nämnden 1,1 1,3 0,2

Förvaltningsenheterna 7,4 7,5 0,1

Extens systemförvaltning 2,1 1,7 -0,4

Fritidshem (fakturor) *** 0,6 0,0 -0,6

Summa förvaltningsadministration 11,3 10,5 -0,8

Totalt köp av stödverksamhet 125,1 121,8 -3,3

Statlig kompensation maxtaxa mm**** -15,0 -14,2 0,8

Föräldraavgifter -46,2 -46,7 -0,5

Extra medel kommunstyrelsen -19,0 -19,0 0,0

Extra statsbidrag december 0,0 1,8 1,8

Totalt budget och utfall 1 792,5 1 792,6 0,1

* Utvecklingsprojekt- fritidshem, -grundskola och -grundsärskola, samverkan MDH, Kultur i skolan, KomTek, NTA-lådor m.m.

** Lovskola, Pedagogiska skolgårdar, miljösamordnare, barn i utsatta familjer och Arenan

*** Del i tidigare post Kontaktcenter. Ram för Kontaktcenter skiftat till Servicepartner med 2,5 mnkr 2017

****Ingår statsbidrag för flyktingmottagning


2019-01-31

59

Tabell 3

Fem år i sammandrag -Tilldelningekonomi

2014 2015 2016 2017 2018

Årets resultat, mnkr -13,7 -19,1 11,4 -5,8 0,1

Nettokostnad, mnkr 1 506,5 1 562,3 1 595,6 1 715,6 1 792,5

Fritidshem (inkl pedagogisk omsorg)

Totalt antal barn i förskoleklass-årskurs 3* 6 447 6 535 6 683 6 870 6 993 *

Totalt antal barn i fritidshem/pedagogisk omsorg** 6 033 6 168 6 239 6 331 6 482

Andel i fritidshem/pedagogisk omsorg (%) 93,6 94,4 93,4 92,2 92,7

Nettokostnad fritidshem och pedagogisk omsorg, mnkr 159,8 169,4 170,75 180,69 190,1

Nettokostnad per barn, kr 26 500 27 500 27 400 28 500 29 300

Öppen fritidsverksamhet

Totalt antal barn 10-12 år* 4 512 4 745 4 925 5 130 5 296 *

Antal besök i öppen fritidsverksamhet 101 601 102 190 93 350 88 300 82 972

Antal besök per barn och år 23 22 19 17 16

Antal barn i öppen fritidsverksamhet 841 828 792 713 622

Andel i öppen fritidsverksamhet (%) 18,7 17,5 16,1 14,0 12 *

Nettokostnad öppen fritidsverksamhet, mnkr 13,5 13,6 13,99 14,35 14,6

Nettokostnad per barn, kr 16 100 16 400 17 700 20 100 23 500

Fritidsgårdsverksamhet

Totalt antal ungdomar i åldern 13-18 år* 9 138 9 168 9 430 9 818 10 114 *

Antal fritidsgårdsbesök 114 570 110 215 118 450 117 050 99 114

Snittantal besök per västeråsungdom och år 13 12 13 12 10 *

Nettokostnad fritidsgårdsverksamhet, mnkr **** 36,4 36,4 36,3 37,8 38,8

Nettokostnad per fritidsgårdsbesök, kr 318 330 310 320 390

Förskoleklass och grundskola

Totalt antal elever i förskoleklass-årskurs 9*** 15 068 15 445 15 881 16 468 16 972

Antal i kommunala skolor i Västerås 11 691 11 750 11 757 11 982 12 345

Antal i fristående skolor i Västerås 3 181 3 475 3 882 4 249 4 388

Antal i andra kommuner 196 221 241 237 240

Andel i kommunala skolor i Västerås (%) 77,6 76,1 74,0 72,8 72,7

Andel i fristående skolor i Västerås (%) 21,1 22,5 24,4 25,8 25,9

Andel i annan kommun (%) 1,3 1,4 1,5 1,4 1,4

Nettokostnad förskoleklass och grundskola, mnkr 1 198,0 1 255,0 1 282,5 1 385,2 1 447,4

Nettokostnad per elev, kr 79 500 81 300 80 800 84 100 85 300

Grundsärskola

Antal elever i förskoleklass-årskurs 9*** 194 202 213 222 229

Antal elever integrerade i grundskolan 17 16 11 11 12

Nettokostnad grundsärskoleverksamhet, mnkr 89,4 91,6 96,3 100,8 106,7

Nettokostnad per elev, kr 460 800 453 500 452 100 454 100 465 900

* Totalt antal barn/ungdomar i Västerås (exkl Skultuna). Prognos 2018.

** Barn kan fortsätta i fritidshem även i årskurs 4-6, det är dock ovanligt.

*** Inklusive fristående skolor och annan kommun.


2019-01-31

60

VERKSAMHETSEKONOMIN – SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

Totalt

Kommunala utföraren av grundskolan och beställarverksamheten för den

kommunala utföraren redovisar ett resultat för 2018 på +3,0 mnkr. Resultatet

innebär en avvikelse om +0,2 % i förhållande till den totala omsättningen.

Redovisat resultat har därmed varit i paritet med budget de senaste tre åren.

Resultatutvecklingen sedan 2014 framgår i diagrammet nedan.

I tabellen nedan redovisas hur årets resultat fördelar sig på grundskolan och

beställarverksamheten för den kommunala utföraren. Belopp anges i mnkr.


2019-01-31

61

Grundskolan uppföljning verksamhet

Sammanlagt är resultatet 2018 för den kommunala utföraren, exklusive

beställarverksamheten, +2,3 mnkr och i tabellen ovan syns hur resultatet fördelar

sig per verksamhet.

Det budgeterade underskottet i förskoleklass täcks av ett budgeterat överskott i

grundskola 1-6. Grundskola 1-6 har också varit tvungen att budgetera ett

överskott för att klara det budgeterade underskottet hos grundsärskolan.

Resultatet visar att underskottet i förskoleklass blivit betydligt lägre samtidigt som

överskottet beräknas bli lägre i grundskola 1-6. Förskoleklassens ekonomiska

förbättring beror på att grundskolenämnden fattat beslut om ökning av

ersättningen till förskoleklass från och med 2018-07-01 vilket ger cirka 4 mnkr i

ökad ersättning.

När det gäller 7-9 har ersättningarna höjts något mer än pris- och löneökningar.

Det har också tillkommit statsbidrag vilket förbättrat förutsättningarna. Resultatet

om -2,7 mnkr innebär därmed en kraftig förbättring i jämförelse med 2017 då

underskottet uppgick till -17 mnkr.

Budgeten för grundsärskolan uppgår till -6,2 mnkr. En genomlysning har gjorts av

grundsärskolan och modellen med 5 ersättningsnivåer har kompletterats med en

bedömd resursinsats av antal elever per årsarbetare av pedagogisk personal per

Verksamhet Utfall Budget Prognos Skillnad Skillnad

2018 2018 2018 Utfall-Budg Utfall-Prog

Grundskola

Fritidshem 3,0 0,3 0,0 2,7 3,0

Förskoleklass -1,8 -6,9 -2,9 5,1 1,1

Grundskola 1-6 7,2 11,9 8,6 -4,7 -1,4

Grundskola 7-9 -2,7 0,9 -0,2 -3,6 -2,5

Grundsärskola -3,4 -6,2 -5,5 2,8 2,1

Summa 2,3 0,0 0,0 2,3 2,3

Beställarverksamhet

Självstyrande enhet och Naturskolan 0,7 0,0 0,0 0,7 0,7

Vikarieförmedling Buf 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Restaurangenheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 0,7 0,0 0,0 0,7 0,7

Totalt 3,0 0,0 0,0 3,0 3,0


2019-01-31

62

nivå. Den lägsta ersättningsnivån om 125 tkr innebär 6 elever per årsarbetare och

den högsta nivån om 560 tkr innebär 1 elev per årsarbetare. Ett par skolor har

haft svårt att anpassa sin bemanning utifrån ersättningsmodellen vilket leder till

det beräknade underskottet. Årets resultat visar dock en förbättring i förhållande

till budgeten och en positiv budgetavvikelse om 2,8 mnkr är redovisad.

Grundskolan uppföljning resultaträkning

I tabellen nedan redovisas resultaträkningen övergripande för

verksamhetsområde grundskola. Beställarverksamheten ingår därmed inte.

Belopp anges i tkr.

De totala intäkterna, exklusive intern omföring för täckningsbidrag, uppgår till 1

484 mnkr vilket är 31 mnkr högre (2,1 %) än budgeterat. Skillnaden mellan utfall

och budget beror framför allt på intäkter relaterade till högre lokalkostnader om 6

mnkr, högre intäkter av statsbidrag om 11 mnkr och högre ersättningar tack vare

fler elever om 14 mnkr.

De totala kostnaderna uppgår till 1482 mnkr vilket är 29 mnkr högre (2,0 %) än de

budgeterade kostnader. Av kostnaderna är personalkostnaderna 20 mnkr högre

än budget och övriga kostnader 9 mnkr högre. De ökade kostnaderna har

finansierats med högre eleversättningar och statsbidrag. Resultatavvikelsen blir

totalt +2,3 mnkr vilket innebär +0,2 % i förhållande till omsättningen.

Grundskola Utfall 2018 Budget 2018

Intäkter 1 484 144 1 453 247 30 897 2,1%

Kostnader:

Personalkostnader -982 194 -962 694 -19 500 2,0%

Lokalkostnader -158 280 -157 910 -370 0,2%

Övriga kostnader -341 383 -332 643 -8 740 2,6%

Summa kostnader -1 481 857 -1 453 247 -28 610 2,0%

Resultat 2 287 0 2 287

Skillnad


2019-01-31

63

Av de totala kostnaderna är 66 % personalkostnader, 11 % lokalkostnader

inklusive el och värme och 23 % övriga kostnader. Av övriga kostnader är

måltidskostnader, läromedel och köpta tjänster såsom elevhälsa, centrum för

tvåspråkighet, IT, städning, administration med mera de största

kostnadsposterna.

Statsbidrag uppgår till 85 mnkr och har ökat med 10 mnkr i jämförelse mot 2017.

Kostnader till följd av statsbidraget har ökat i motsvarande grad. De

beloppsmässigt största statsbidragen är lågstadiesatsningen med 22,7 mnkr,

lärarlönesatsningen med 19,8 mnkr, ökad jämlikhet och likvärdig skola 13,6 mnkr,

förstelärare med 7,9 mnkr och fritidshemssatsningen med 5,5 mnkr. Den ökning

som uppstått till 2018 om 10 mnkr är främst hänförlig till statsbidragen för ökad

jämlikhet och likvärdig skola. Statsbidraget för ökad jämlikhet tillkom under

hösten 2017 och upphör 2019. Statsbidraget för likvärdig skola har som syfte att

stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskola och

tillkom under hösten 2018. Statsbidraget får används till personalförstärkningar,

kompetensutveckling och utrustning. Ersättning från migrationsverket redovisas

hos tilldelningsekonomin och kommer verksamheten till del i eleversättningar.

Enheternas ekonomi

Av grundskolans 42 enheter har 25 budgeterats med ett underskott. Dessa

enheters underskott täcks av 5 enheter som har budgeterats med överskott samt

den omstruktureringspott som införts från och med 2015.

Omstruktureringspotten innebär att 1 % av samtliga skolors intäkter omfördelas

centralt hos respektive verksamhetschef. Tack vare denna budgetering skapades

en mer realistisk budget för respektive skola.

Det är 22 enheter som redovisar ett resultat som är bättre i förhållande till sin

budget och av dessa är det 9 enheter som redovisar ett resultat som är bättre än

0,5 mnkr. Det är 20 enheter som redovisar ett resultat som är sämre i förhållande

till sin budget. Av dessa är det 7 som har en avvikelse som är mer än 0,5 mnkr

sämre än budget. Föregående år var det 15 enheter som redovisade ett resultat

som var bättre än budget och 28 ett resultat som var sämre. Det är alltså 7

enheter fler som 2018 därmed klarat sin budget. Grundskolenämnden har

efterfrågat en uppföljning av de enheter som har en avvikelse större än 1 mnkr i

förhållande till sin budget. Tabell med kortfattade kommentarer om dessa

enheter lämnas nedan.


2019-01-31

64

Av 26 skolor inom F-6 så redovisar 20 ett resultat med en avvikelse som

understiger +/- 1 mnkr i förhållande till budgeten. Av resterande F-6 skolor, som

framgår i tabellen ovan, har fyra en positiv avvikelse med mer än 1 mnkr och två

skolor en negativ avvikelse med mer än 1 mnkr. När det gäller Ormkärrskolan så

är det framför allt grundsärskolan som är orsak till budgetavvikelsen på grund av

att det blev färre elever än beräknat samt högre personalkostnad än budgeterat.

Budgeten för 2019 är i balans för Ormkärrskolan. Norra Vallbyskolans

budgetavvikelse beror på att skolan har färre elever och därmed lägre intäkter än

budgeterat. Underskottet beror också på högre personalkostnader. Resultatet för

2018 är dock bättre än 2017 och budgeten för 2019 princip i balans.

Av 7-9 och F-9 skolor är det endast två skolor som har en större negativ avvikelse

med mer än -1 mnkr. Det är Sofiaskolan som redovisar ett resultat på -3,0 mnkr

som innebär en budgetavvikelse på -1,0 mnkr. Sofiaskolan har under de senaste

åren minskat sin personalkostnad per elev. Skolan har ändå inte en ekonomi i

balans 2018 utifrån den ersättning skolan erhåller och de krav den

personalintensiva elevgruppen ställer på bemanningen. Budgeten för 2019 är

dock i balans. Skiljeboskolan redovisar ett resultat om -3,0 mnkr vilket är 1 mnkr

bättre än prognosen vid delårsbokslutet 2018-08-31. Skiljeboskolan har haft en

satsning på ett projekt kallat Språkspåret med statliga projektmedel. Projektet är

avslutat men detta har inneburit att många elever med språkstörning har sökt sig

till skolan. Det har medfört en ökad personalbemanning av bland annat

speciallärare för att stödja dessa elever. Skolan har dessutom en

elevsammansättning som kräver stora personella resurser. Skiljeboskolan har

erhållit statsbidrag för likvärdig skola och budgeten för 2019 är fastställd till -0,3

mnkr. Viss omställningsbehov behövs dock för att uppnå budgeten. Glädjande är

Enhet Utfall Budget

Skillnad

Utfall-

Budget

Prognos

vid T2

Skillnad

Utfall-

Prognos Utfall

Belopp i tkr 2018 2018 2018 2018 2018 2017 Kommentar till avvikelse mot budget

F-6

Hamreskolan 1 685 700 985 1 000 685 623 Fler elever och därmed högre intäkter än budget

Emausskolan 1 669 700 969 700 969 1 583 Fler elever och lägre personalkostnader än budget

Bäckbyskolan 93 -1 000 1 093 0 93 -3 771 Lägre personalkostnader än budget

Rösegårdsskolan 50 -1 000 1 050 -200 250 -1 911 Fler elever och högre intäkter för asylelever än budgeterat

Ormkärrskolan -2 330 -1 300 -1 030 -2 200 -130 -2 146 Underskott p g a högre personalkostnader grundsärskolan

Norra Vallbyskolan -1 483 0 -1 483 -1 200 -283 -3 001 Underskott p g a lägre intäkter och högre personalkostnader

7-9 och F-9

Fridhemsskolan 1 070 0 1 070 300 770 -1 268 Lägre personalkostnader än budgeterat

Pettersbergsskolan 39 -1 500 1 539 -400 439 -3 621 Fler elever och högre statsbidragsintäkter än budgeterat

Önstaskolan -235 -1 500 1 265 -600 365 1 585 Högre intäkter än budgeterat

Kristiansborgsskolan -525 -1 500 975 -1 000 475 188 Fler elever och därmed högre intäkter än budget

Sofiaskolan -2 969 -2 000 -969 -2 400 -569 -1 856 Underskott p g a högre personalkostnader

Skiljeboskolan -3 020 -2 000 -1 020 -4 000 980 -3 790 Underskott p g a högre personalkostnader


2019-01-31

65

att Pettersbergsskolan redovisar ett positivt resultat efter att haft stora

underskott under många år.

Beställarverksamheten

Beställarverksamheten inom den kommunala utföraren består av Naturskolan

Asköviken, den självstyrande enheten Orresta/Tortuna, restaurangenheten samt

vikarieförmedlingen. Beställarverksamheten redovisar ett resultat på 0,7 mnkr

vilket är 0,7 mnkr bättre än den prognos som lämnats vid delårsbokslutet.

Naturskolan Asköviken redovisar ett resultat som uppgår till 0. Den självstyrande

enheten Orresta/Tortuna lämnar ett positivt resultat om 0,7 mnkr.

Restaurangverksamhetens intäkter består av sålda måltider till verksamheterna

och har en budgeterad omsättning för 2018 på 167 mnkr. Kostnaderna fördelar

sig med 50 % på personalkostnader, 33 % på livsmedel, 9 % lokaler och övriga

kostnader om 8 %. Portionspriset höjdes inte till 2018 utan var oförändrat mot

2017. Restaurangverksamheten har under 2018 haft ökade kostnader för

livsmedel, transporter och personal med 6,4 mnkr i förhållande till budgeten. En

del av kostnadsökningen beror på ökade volymer av sålda måltider tack vare fler

barn och elever i våra förskolor och skolor som täcks av de fastställda

måltidspriserna. Sammantaget gick dock verksamheten med underskott vilket lett

till en extradebitering i slutet av året mot utförarna med 4 mnkr. Redovisat

resultat är därmed 0.

Vikarieförmedlingens intäkter består av sålda vikarietimmar för personal främst

till förskolan, fritidshem och grundskolan. Efterfrågan på vikarier har varit stor och

intäkterna har ökat med 4,6 mnkr (+5 %) i jämförelse med 2017. Redovisat

resultat är 0.

Elevantal

Antalet elever i fritidshem uppgår till 5 195 vilket är 38 fler än 2017 och 7 (0,1 %)

fler än budgeterat. Antalet elever i F-9 uppgår till 12 435 vilket är 267 fler än 2017

och 85 (0,7 %) fler än budgeterat. Antalet elever i särskolan uppgår till 226 elever

vilket är några fler än föregående år och budgeterat.


2019-01-31

66

Verksamhetsmått Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Skillnad Skillnad

(inklusive självstyrande) 2014 2015 2016 2017 2018 2018 2018 Utf-Budg Utf-Prog

Grundskola

Antal inskrivna elever:

Fritidshem 5 110 5 146 5 133 5 157 5 195 5 188 5 224 7 -29

Grundskola F-9 11 719 11 849 12 103 12 168 12 435 12 350 12 461 85 -26

Särskola 197 201 215 219 226 220 226 6 0


2019-01-31

67

BILAGOR

Bilaga 1 - Redovisning av inkomna synpunkter och klagomål, anmälan om

kränkande behandling till huvudman samt anmälningar till tillsynsmyndigheter

under 2018

Bilaga 2 - Uppföljning intern kontroll 2018 - Grundskolenämnden

ID:

2019-01-21

Dnr Dnr: GSN 2019/00227

Barn- och utbildningsförvaltningen

Haidi Bäversten E-post: [email protected] Grundskolenämnden

Redovisning av inkomna synpunkter och klagomål, anmälan om kränkande behandling till huvudman samt anmälningar till tillsynsmyndigheter under 2018.

Grundskolenämnden får månatlig information om de avvikelser som noterats av verksamheten genom en rapport från verksamhetschefen. Därtill sammanställs en årlig rapport över inkomna synpunkter och klagomål som åtföljer den årliga verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen överlämnas till kommunfullmäktige.

Det totala antalet synpunker och klagomål som registrerats är lågt i förhållande till verksamhetens storlek. En förklaring som återkommer är att verksamheten är lyhörd och löser många klagomål direkt men missar att registrera dem. Svårigheter att ta fram tillförlitlig statistik ur befintliga system gör att det finns en osäkerhet i det nedan redovisade materialet. Förvaltningen har definierat

klagomålshanteringen som ett prioriterat område och ett utvecklingsarbete pågår och kommer att fortsätta under 2019.

Sammanställning för grundskolenämndens verksamhetsområde

Inkomna synpunkter och klagomål för 2018 med återblick på 2017

2017 2018

Grundskola* Synpunkter Klagomål

41 18 70 46

Klagomål skolvalssystem 52

Synpunkter/Klagomål modersmålsundervisning

56

Totalt 111 172 *inklusive fritidshem

Synpunkter och klagomål registreras i fyra kategorier som staden beslutat

använda. Dessa är tillgänglighet, bemötande, trygghet/säkerhet och övrigt.

mailto:[email protected]

Västerås stad 2 (2)

De 18 synpunkterna är fördelade på tillgänglighet 2, bemötande 0,

trygghet/säkerhet 6 och övrigt 10. De 46 klagomålen är fördelade på

tillgänglighet 3, bemötande 9, trygghet/säkerhet 15 och övrigt 19.

Ett nytt skolvalssystem har införts under våren där relativ närhet till önskad

skola har varit en avgörande faktor för skolplacering. Ca 30 % av klagomålen

och synpunkterna gäller skolvalssystemet.

Ca 30 % av klagomålen och synpunkterna gäller modersmålsundervisning.

Anmälningar från Skolinspektionen

Anmälningar till skolinspektionen/barn- och elevombudet/diskrimineringsombudsman

Verksamhet 2017 2018 Grundskola 46 26

Under 2018 har Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet fått 26

anmälningar gällande upplevda brister i Västerås kommunala grundskolor och

som föranlett tillsynsmyndigheten att starta en utredning. Den vanligaste

anmälningsorsaken är upplevd kränkande behandling och brister gällande

pedagogiskt stöd. Inget ärende har anmälts till diskrimineringsombudsmannen

under 2018.

Den tid det tar från att en tillsynsmyndighet mottar en anmälan till att ett

slutgiltigt beslut fattas kan variera mycket, alltifrån 6 mån till flera år. Under

2018 mottog Grundskolenämnden 17 st beslut som medförde kritik i form av

föreläggande eller anmärkning. Vid föreläggande eller anmärkning får nämnden

vanligtvis 3 mån på sig att vidta åtgärder för att åtgärda bristen och därefter

redovisa hanteringen för tillsynsmyndigheten.

Anmälningar från rektor gällande kränkande behandling

Anmälning till huvudman om kränkande behandling

Verksamhet 2017 2018

Grundskola 305 550

Rektor är enligt skollagen skyldig att anmäla till huvudmannen om en elev har

upplevt sig utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Efter

anmälan till huvudman ska rektor utreda och vidta lämpliga åtgärder.

Förvaltningen har genomfört ett utvecklingsarbete av rutiner för anmälan och

enheternas planer mot diskriminering, trakasserier och upplevd kränkande

behandling och en ökning av antalet anmälningar har varit förväntad. Under

2018 har 550 st anmälningar om upplevd kränkande behandling inkommit till

Grundskolenämnden. En ökning med nästan 250 anmälningar 2018 jämfört med

år 2017 tyder på att flera incidenter dokumenteras och utreds.

2019-01-31

Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås 021-39 00 00 • www.vasteras.se

Årsuppföljning av risk- och internkontrollplan

2018 Grundskolenämnden

VÄSTERÅS STAD 2019-01-31

2

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ................................................................................................ 3

2. Egenutvärdering ................................................................................................ 3

3. Fyra centrala riskområden, uppföljning åtgärder/kontroller ........................... 4

Bilaga 1. Dokumentation av risker, åtgärder/kontroller 2018 .................................. 7

3/16

Årsuppföljning avser: Grundskolenämnden Kontaktperson: Cecilia Wästborn Epost: [email protected] Datum för senast beslutad plan: 2018-12-12 § 250 Övrigt:

Sammanfattning 1.Grundskolenämndens internkontrollplan bygger på förvaltningens och

beredningsutskottets riskanalyser. Riskanalyserna upprättas dels utifrån

huvudmannauppdraget och dels utifrån det vidare myndighetsuppdraget. I

grundskolenämndens internkontrollplan ingår de riskområden som nämnden bedömt som

särskilt angelänga.

2018 års internkontrollplan innehåller risker rörande klagomålshanteringen, platsbrist,

urval utifrån relativ närhet, rapportering till huvudman, ojämn könsfördelning i skolor,

skolpliktsbevakning, rekrytering samt samordning av byggprocessen. Till varje riskområde

finns beslutade kontrollinsatser. Dessa har följts upp under året i den ordinarie

uppföljningsprocessen och redovisas i verksamhetsberättelsen under respektive

perspektiv. Uppföljning och rapportering till nämnderna av riskhanteringsplanerna 2018

har gjorts vid delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt verksamhetsberättelse.

Egenutvärdering 2.Nämndens internkontrollarbete innehåller följande huvudmoment:

1 Riskanalys

Riskanalysarbetet sker i kärnverksamheten enligt två logiker. Identifiering och analys av

risker i huvudmannauppdraget och i nämndens vidare uppdrag Risker identifieras löpande

och sammanställs i en rapport som överlämnas till grundskolenämndens presidium. I det

fortsatta årsplaneringsarbetet görs en riskanalys enligt den värderingsmodell som

beslutats i staden. Riskerna kategoriseras utifrån styrkortens perspektiv.

Internkontrollarbetet blir därmed ett tydligt instrument för nämndens

verksamhetsstyrning. Redovisning av kontrollinsatser i kärnverksamheten görs i

anknytning till ordinarie tertialrapportering och i verksamhetsberättelsen.

2 Den politiska beredningen

I samband med årsplaneringen och framtagande av internkontrollplan för nästkommande

år värderas innevarande års internkontrollarbete. De riskområden som inte bedöms vara

genomarbetade innevarande år flyttas med till nästkommande års internkontrollplan.

VÄSTERÅS STAD 4/16

4

3 Internkontrollplan

Presidiet, med stöd av direktören och enheten för styrningsstöd, föreslår riskområden för

beslut i nämnden.

4 Handlingsplan för intern kontroll

Nämnden uppdrar till direktören att återkomma till nämnden med en handlingsplan för de

riskområden som beslutats i internkontrollplanen.

5 Kontrollinsatser

Förslag på aktiviteter och kontrollinsatser bereds av respektive ”riskägare”. Aktiviteter

och/ eller kontrollinsatser fastställs av nämnden i nämndens handlingsplan för intern

kontroll.

6 Uppföljning

Internkontrollarbetet följs upp i nämnden i samband med tertialrapporteringen och i

verksamhetsberättelsen.

Ett förbättringsområde är att öka proaktiviteten genom att riskidentifiering och

dokumentation sker löpande under verksamhetsåret. Ett annat förbättringsområde är att

stärka samordning gällande risker som berör flera verksamhetsområden.

En av framgångsfaktorerna med nämndens internkontrollarbete är en tydlig styrning från

nämndnivå och direktör/skolchef samt att det tas ett stort ansvar av riskägarna i såväl

riskidentifiering som i ansvar för åtgärder. Inför 2019 bedöms utvecklingen i detta

avseende gå i ytterligare positiv riktning.

Fyra centrala riskområden, uppföljning 3.åtgärder/kontroller

Brister i skolpliktsbevakningen Beskrivning: En väl fungerande skolpliktsbevakning förutsätter att vårdnadshavare, skolor och central förvaltning samverkar. Det finns ingen tydlig och gemensam bild över hur denna samverkan går till. Det är otydligt vem inom förvaltningen som ansvarar för vad och när och hur kommunikationen med vårdnadshavare sker. Åtgärder/kontroller:

Processbeskrivning av skolpliktsbevakningen

Stickprov skolplikt

Införa rutiner som är anpassade till ny lagstiftning ”skolnärvaro”


5

Bedömning: Processkartläggningen är genomförd. Stickprovet skolplikt visade att flera anhöriginvandrade folkbokförda barn saknade skolplacering i flera månader. Nya placeringsrutiner är nu införda och en ytterligare kontrolluppföljning görs 2019. Ytterligare individärenden visar stort behov av att säkerställa skolplacering för de barn som får särskilt boende inom ramen för LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) eller socialtjänstlagen (SoL). Rutiner kopplade till ny lagstiftning ”skolnärvaro” är delvis på plats. Riskområdet finns med i 2019 års internkontrollplan. Risk för platsbrist i förskoleklass och grundskola Beskrivning: Under de senaste åren har de kommunala grundskolorna gått från att ha marginal mellan behov och platser till att nu ha en situation där allt fler skolor inte kan erbjuda alla plats utifrån önskemål. Det finns gott om planeringsdata att tillgå och därmed goda förutsättningar för leverans av planeringunderlag för olika nivåer och olika tidshorisonter. Utmaningen är att organisera och samordna planeringsarbetet. Det är en utmaning eftersom det är många tjänstemän som bidrar och att ansvarsfördelningen är otydlig. Åtgärder: Få ett förvaltningsgemensamt arbete på plats med stöd från statistikenhet med flera. Verksamhetscheferna är ytterst ansvarig för att dimensionera den kommunala skolan men sakkunskapen finns på olika håll i barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och inom Västerås stad. Bedömning: Verktyg och rutiner för att kortsiktigt bedöma platsbehov är devis på plats. Verksamhetscheferna har utifrån rubriken ”bästa bedömning” initierat ett förvaltningsgemensamt arbete. Basfakta per boendeområde har sammanställts. Kompletterande befolkningsprognoser på boendeområden har tagits fram. Processkartläggning av planeringsprocessen är påbörjad. Otydligheten i ansvarsfördelning behöver ytterligare hanteras. Rutiner för hur olika moment i planeringsprocessen ska genomföras och samordnas behöver också bli tydligare. Riskområdet finns med i 2019 års internkontrollplan. Relativ närhet och "önska skola" tillämpas inte rättssäkert Beskrivning: Det fanns vid ingången av 2018 en stor osäkerhet i genomförandet av skolplacering inför höstterminen 2018. Urval utifrån relativ närhet var i sig ingen nyhet men frågan om principer för urval blev stor 2018 eftersom många kommunala skolor började få det riktigt trångt. Med ett centraliserat stöd i urvalsprocessen följde otydlighet kring ansvar för kommunikationen med vårdnadshavarna. Åtgärder: Framtagande av riktlinjer, utveckla systemstöd i projektform och genomföra rättssäker skolplacering under styrgruppens ledning.


6

Bedömning:

En samlad utvärdering gjordes under hösten 2018. Bedömningen är att genomförandet i

projektets regi under givna förutsättningar fungerat bra. Extra utmanande har varit att

utveckling av systemstödet har skett parallellt med det praktiska handhavandet. Ett tiotal

överklaganden har inlämnats till Förvaltningsrätten. Dom meddelad i samtliga ärenden

och gemensamt är att ingen kritik riktas avseede lagligheten i prövade ärenden. Det är

viktigt att ta tillvara de utvecklingsområden som kom fram i slutrapporten. För att inte

utvecklingsarbetet ska stanna av finns riskområdet med i nämndens interkontrollplan

2019.

Brister i samordning av byggprocessen gäller samverkan mellan förvaltningar Beskrivning: Övergripande frågeställningar är: Hur säkerställer GSN att grundskolelokaler får rätt prioritet i de förvaltningar och nämnder som fattar avgörande beslut? Finns ytterligare möjlighet att förbättra BUF:s interna arbete i framtagande av behovsunderlag? Åtgärder:

Gemensamma arbetsmöten TFF och BUF.

Mer systematiskt använda historiska data och prognosdata för att få säkrare behovsunderlag.

Bedömning: Teknik- och fastighetsförvaltningen (TFF) lokalförsörjning har bjudit in barn- och utbildningsförvaltningen (BUF), stadsbyggnadsförvaltningen samt andra berörda förvaltningar till ett antal workshop för att tillsammans utveckla planeringen och se möjligheter för framtida lösningar. BUF har också tillsammans med TFF lokalförsörjning genomfört workshop för strategisk lokalförsörjningsplanering på lång sikt. Kontinuerliga möten mellan TFF lokalförsörjning och BUF lokalplanering (2 gånger per månad) hålls dessutom för att göra avstämningar samt utveckla det gemensamma arbetssättet. Det pågår ett arbete med att ta fram behovsbedömningar på fem års sikt per boendeområde (tidigare upptagningsområde) där historiska data från elevdatabasen kombineras med prognoser från statistikenheten. På direktörens uppdrag görs ett försök att utveckla ett simuleringsverktyg som syftar till att ge möjlighet att testa effekter av olika alternativa scenarier avseende nybyggnationer och kapacitetsförändringar i befintliga skolor.


7

Bilaga 1. Dokumentation av risker, åtgärder/kontroller 2018

Risk/ ägare Åtgärd/ kontroll Ansvarig Status Bedömning

Brister i skolpliktsbevakningen

Ta fram en riktlinje där det framgår vad

som ska uppnås och vilka moment som

ingår i processen och vilket behov av

samverkan som finns

Processkartlägga och i ledningsgruppen

fatta beslut om fördelning av ansvar

Återrapportera till nämnden hur det

fortsatta förbättringsarbetet med

skolpliktsbevakningen fortgår

EC Enheten för

styrningsstöd

Kvarstår

delvis. Finns

med i 2019

års intern-

kontrollplan

Processkartläggningar

är gjorda.

Ansvarsfördelning

avseende ”Oplacerad

elev” är klar. Ny

lagstiftning avseende

skolnärvaro skapar ett

positivt tryck på att

etablera arbetssätt och

rutiner som främjar

högre skolnärvaro.

Direktören har bjudit

in alla

grundskolerektorer i

Västerås till

gemensamt möte på

detta tema.

I delårsrapport 1

rapporterades behov

av att följa upp hur


8

lång tid det tar från att

ett nyanlänt barn

ankommer till Västerås

till att barnet får en

skolplacering. Den

uppföljningen är

genomförd och

överlämnad till

verksamhetscheferna.

En ny uppföljning,

avseende andra

halvåret 2018, är

planerad att

genomföras under

2019. Riskområdet

finns fortsatt med

nämndens

internkontrollplan

2019.

Risk för platsbrist i förskoleklass och grundskola

1 ny skola är planerad. Byggstart under 2018

1 ny skola i planeringsstadie

Möjliga utbyggnationer analyseras

VC/strateg ekonomi- och

planeringsenhet,

planerare ekonomi- och

planeringsenhet

Risken

kvarstår

delvis.

Det finns gott om planeringsdata att tillgå och därmed goda förutsättningar för leverans av


9

Utredning av skolstruktur

Kontinuerligt samarbete med stadsbyggnadskontor och teknik- och fastighetsförvaltning

planeringunderlag för olika nivåer och olika tidshorisonter. Utmaningen är att organisera och samordna planeringsarbetet. Det är en utmaning eftersom det är många tjänstemän som bidrar och att ansvarsfördelningen är otydlig. I april bjöd ekonomienheten in till ett möte som syftade till att hitta samarbetsvinster. Verksamhetschefer för

grundskola har bjudit

in till fortsatt

förvaltningsgemensam

t arbete för att säkra

planeringsunderlaget

”Förvaltningens bästa

bedömning”. Med

fördjupad samverkan


10

med stadens

statistikenhet har

befolkningsprognoser

erhållits på

skolområdesnivå.

Arbetet med att få en

fullt ut fungerande

planeringsprocess

fortsätter.

Risk för ytterligare ojämn könsfördelning på många skolor

BUF deltar i en forskningsprojekt i

samverkan med Mälardalens

högskola för att öka kunskapen om

hur könsfördelningen är, var

skillnaden är som störst samt

orsaker till den. Med ökad kunskap

kan rätt insatser göras för att

motverka ojämn könsfördelning

Kartläggning och analys av nuläget

koppling med forskningsprojekt

Workshop om normkritiskt perspektiv med

rektorer

VC/UL Kvartstår

delvis.

Halvtidsrapport är

färdig och ska

presenteras till

verksamhetschefer.

Projektet fortsätter

och blir klart under

läsåret 2018/19. Skolor

som deltar i projektet

är Norra Vallbyskolan,

Vallbyskolan,

Petterbergsskolan och

Engelska skolan.

Föräldrar, lärare,

elever och skolledare


11

har eller kommer att

intervjuas.

Kartläggning ska

genomföras under

vårterminen 2019.

Workshop har inte

genomförts.

Relativ närhet och "önska skola" tillämpas inte rättssäkert

Pågående projekt "säker skolvalsprocess" med

bland annat följande åtgärder:

Upphandling av digital e-tjänst.

Införande av kartfunktion

Införande av e-tjänst

Uppdatering och komplettering av rutiner

och blanketter som rör skolvalet

VC/Projektledare "Säker

skolvalsprocess"

Risken

kvarstår

delvis. Finns

med i 2019

års

internkontr

ollplan.

En samlad utvärdering

gjordes under hösten

2018. Bedömningen är

att genomförandet i

projektets regi under

givna

förutsättningarna

fungerat bra. Extra

utmanande har varit

att utveckling av

systemstödet har skett

parallellt med det

praktiska

handhavandet. Det är

viktigt att ta tillvara de

utvecklingsområden


12

som kom fram i

slutrapporten. För att

inte utvecklingsarbetet

ska stanna av finns

riskområdet med i

nämndens

interkontrollplan 2019.

Klagomål omhändertas och analyseras inte på ett effektivt och säkert sätt

Genomföra en intern granskning för att

nämnden ska kunna värdera om

förvaltningens tidigare listade åtgärder fått

önskad effekt.

Granskningen ska ge svar på följande frågor:

Vilka insatser har gjorts för att nå samsyn

och enhetlighet?

Finns upprättade rutiner?

Är rutinerna effektiva och väl kända inom

förvaltningen? Inom

verksamhetsledningen? På skolorna? På

KontaktCenter?

Är det tydligt för allmänheten hur man går

tillväga?

EC Enheten för styrningsstöd/ Nämndenheten Granskningen genomförs av

enheten för styrningsstöd

Granskning

genomförd.

Risken

kvarstår och

finns med i

2019 års

intern-

kontrollplan

En intern granskning är

genomförd.

Granskningen består

av

dokumentgenomgång,

intervjuer och

stickprov.

Sammanfattningsvis är

bedömningen följande:

I dagsläget är inte

processen väl

fungerande men det

finns en tydlig plan för

att komma tillrätta

med bristerna.

Förbättringsarbetet


13

Diarieförs inkomna klagomål?

Hur fungerar återkopplingen till de som

inkommit med klagomål?

sker i projektform efter

beslut av direktör och

ledningsgrupp.

Projektet tar del av

kunskap från de sociala

nämndernas

förvaltning.

Det är stora skillnader i skolornas bedömning avseende diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Genomför granskning och återrapportera till

nämnden

EC Enheten för

styrningsstöd/

Nämndenheten

Kvarstår

delvis.

Granskningen har

delvis genomförts.

Riskområdet finns

fortsatt med i

nämndens

internkontrollplan

2019.

Brister i återrapportering av delegationsbeslut

Kontrollera och återrapportera hur

återrapporteringen har fungerat

EC Enheten för

styrningsstöd

Genomfört. Granskningen är

genomförd.

Registatorernas

nyckelroll i det

pågående

förbättringsarbetet är

ett särskilt utpekat

utvecklingsområde.


14

Kapacitetbrister inom IT Processrisk som formuleras tillsammans med IKT-enheten

Grundskolenämnden får löpande information.

Barn- och utbildningsförvaltningen medverkar i

eventuell process för att precisera Stadens behov.

Genomfört. IKT-enheten

medverkar i det

stadsgemensamma

arbetet för bästa

helhetslösning och för

att bevaka specifika

behov för barn- och

utbildningsförvaltninge

n. Den akuta

osäkerheten kring

avtalen är avvärjd.

Risk att inte medarbetare med rätt kompetens rekryteras

Fortsätta med samordnad rekrytering

gällande lärare för att ge en enhetlig bild

av Västerås som skolstad

Utveckla den samordnade

rekryteringsprocessen utifrån

utvärderingen från hösten 2017

Fortsätta med annonsering på olika sociala

medier inklusive filmer för att levandegöra

våra verksamheter på ett attraktivt sätt.

Fortsätta delta på mässor 2018 enligt plan

med berörda yrkesambassadörer

VC/ EC HR Risken

kvarstår.

Finns med i

2019 års

internkontr

ollplan.

Grundskolans

samordnade

rekrytering bidrar till

möjligheten och

kvalitetssäkring av

rekrytering av rätt

medarbetare med rätt

kompetens.


15

Utökat samarbete VFU-samordnare och

HR för att i ett tidigt skede attrahera

högskolestudenter vid framför allt

Mälardalens högskola

Långsiktig kompetensförsörjning och

kompetensutvecklingsplan

Brister i samordning av byggprocessen gäller samverkan mellan förvaltningar

Prova en ny mötesform mellan teknik- och fastighetsförvaltning och stadsbyggnadskontoret och BUF angående planeringsprocessen BUFs: planeringsgrupp planerar att ha tillsammans med TFF:s lokalförsörjning ha workshop för att utveckla våra gemensamma processer kring lokalplanering och investeringskalkyler.

EC Ekonomi och planeringsenhet och strateg ekonomi och planeringsenhet

Risken

kvarstår.

Finns med i

2019 års

internkontr

ollplan.

Teknik- och fastighetsförvaltningen (TFF) lokalförsörjning har bjudit in barn- och utbildningsförvaltningen (BUF), stadsbyggnadsförvaltningen samt andra berörda förvaltningar till ett antal workshop för att tillsammans utveckla planeringen och se möjligheter för framtida lösningar. BUF har också tillsammans med TFF lokalförsörjning genomfört workshop


16

för strategisk lokalförsörjningsplanering på lång sikt. Kontinuerliga möten mellan TFF lokalförsörjning och BUF lokalplanering (2 gånger per månad) hålls dessutom för att göra avstämningar samt utveckla det gemensamma arbetssättet. Behovsbedömningar

per skolområde

(tidigare

upptagningsområde)

tas fram med hjälp av

underlag från

statistikenheten.

Förslag till beslut Ärendebeskrivning Bilagor...1 (1) Datum 2019-01-23 Diarienr GSN 2019/00229-...

Documents

Transcript of Förslag till beslut Ärendebeskrivning Bilagor...1 (1) Datum 2019-01-23 Diarienr GSN 2019/00229-...