Friendsrapporten 2013
description
Transcript of Friendsrapporten 2013
rapporten2013
Om mobbning och kränkningar i skolans värld
Innehåll3
10
8
12
14
16
18
20
22
4
5
6
7
Om Friends
Kapitel 3 - Trygghet i skolan
• Trivsel & trygghet
• Ensamhet
• Vuxennärvaro
Om rapporten och
Friends kartläggningar
Kapitel 4 - Skolans otrygga platser
• Toaletten - skolans otryggaste plats
• Elevröster
Generalsekreteraren har ordet
Kapitel 5 - Lärarna om mobbning
• Kännedom om mobbning
• Jargong bland elever & personal
Sammanfattning Kapitel 6 - Skolans ansvar
• Lagstiftning
• Kännedom och delaktighet
Ordlista - vad är vad?Friends rekommendationer
Kapitel 2 - Nätkränkningar
Kapitel 1 – Kränkningar i skolan
• Hur vanligt är det?
• Typ av kränkningar
• Kränkningar från vuxna
Vanliga frågor och svar om mobbning
3
”Friends vision är ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet”
Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars upp-
drag är att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom
utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka
kunskap och engagemang hos vuxna och barn.
Varje dag är vi ute i skolor, förskolor och idrottsföreningar
runt om i landet och utbildar vuxna i hur de kan förebygga
mobbning. Vi tror på ett helhetsperspektiv där alla är involv-
erade, från lärare och skolpersonal till föräldrar och barn.
Våra utbildningar är förankrade i aktuell forskning om
kränkningar, strukturer och normer samt den lagstiftning
som reglerar skolans uppdrag.
Friends startades 1997 och finns representerade i hela
landet genom regionskontor i Malmö, Göteborg, Umeå
och Stockholm. Verksamheten finansieras genom insam-
ling från privatpersoner och företag, samt via arvode från
utförda utbildningar. Friends har ett 90-konto och gran-
skas av Svensk Insamlingskontroll.
Om Friends
Om rapporten
Om Friends kartläggningar
Friendsrapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där
36 698 barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar. Datainsam-
lingen har gjorts under läsåret 2012/2013, mellan den 1 augusti 2012 och den
1 juni 2013.
Datainsamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i
skolor. Detta innebär inte att alla skolor har haft en utbildning med Friends, men
samtliga har valt att kartlägga situationen i sin skola med hjälp av Friends. De
medverkande skolorna är spridda över hela Sverige och finns i såväl storstäder
som på landsbygden. Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och de
medverkande respondenterna är helt anonyma.
Av eleverna som har besvarat enkäten går 15 957 elever i årskurs 3-6, 14 045
i årskurs 6-9 och 6696 på gymnasiet. Personalenkäten har besvarats av 4655
anställda i skolan. Av dessa är 3916 lärare, 146 skolledare och 593 annan
skolpersonal.
Kartläggningen mäter:
• Förekomst av kränkningar hos
elever och personal
• Trygghet och trivsel på skolan
bland elever och personal
• Elever och personals upplevelse
av skolans likabehandlingsarbete
Friends kartläggning innehåller en åldersanpassad elevenkät, en personal-
enkät samt ett presentationstillfälle då Friends ger rekommendationer av prio-
riterade åtgärder för skolor. Kartläggningen är grunden till Friends rekommend-
erade trygghetsarbete och en av de viktigaste insatserna mot mobbning.
Enkäterna utgår från rådande lagstiftning och behandlar såväl trivsel och trygg-
het som delaktighet och kännedom om likabehandlingsarbetet på skolan.
Varje skola är unik och därför måste alltid situationen på skolan kartläggas
innan det förebyggande och långsiktiga arbetet mot mobbning kan starta.
Att det förebyggande arbetet ska utgå från en kartläggning är fastställt både av
skollagen samt diskrimineringslagen.
Rapporten och kartläggningarna har
kvalitetssäkrats av Lundin Sveijer AB.
Friendsrapporten ges ut årligen i
samband med skolstart.
rapporten2013
Om mobbning och kränkningar i skolans värld
4
Inledning”Att ha ett barn som är mobbat är att bära på en sorg. En sorg
som krymper världen och gör den mindre vacker”. Så beskriv-
er en mamma att det känns att ha ett barn som är mobbat.
När ett barn är mobbat drabbas hela familjen. Det är inte bara
barnet som går till skolan med en stark oro utan även föräldrar
och syskon känner samma oro när de lämnar hemmet. Den här
oron är något som de flesta föräldrar känner av någon gång
oavsett om deras barn är mobbat eller inte. Man vill att sitt barn
ska må bra och vara lyckligt och där spelar skolan och den
gemenskap som finns där en stor roll.
Vår kartläggning visar att de allra flesta barn trivs i skolan och
mår bra. Men trots det så är det faktiskt så att nästan var femte
elev har blivit kränkt av en annan elev det senaste året. Och det
är inte bara barn som kränker barn. Vi vet att det finns tusentals
lärare som gör ett fantastiskt jobb ute i svenska skolor varje
dag, men det ändrar inte på det faktum att sju procent av bar-
nen i vår kartläggning svarar att de har blivit kränkt av någon i
skolpersonalen det senaste året.
Det känns tungt att ta del av barnens bild av deras vardag och
att det inte blivit bättre trots den medvetenhet som finns idag
kring problemet med mobbning. Samtidigt är det viktigt att på-
minnas om att det går att skapa förändring. Det vi på Friends
kan se hos de skolor som lyckas med sitt arbete mot mobb-
ning är att de jobbar engagerat och långsiktigt. Ledning och
personal prioriterar frågorna och engagerar barn och föräldrar.
”Freya” är ett av alla barn som har hört av sig till Friends genom
åren. Hon säger så här om mobbning: ”Jag fattar inte varför folk
behandlar vissa som skit när det är så lätt att låta bli”
Det hon säger är så enkelt, och samtidigt så svårt. Det krävs att
alla tar ställning, och inte bara i skolan. Det krävs att vi säger
ifrån när någon kränks, det krävs att vi inte skrattar med när någ-
on utsätts för en elak kommentar. Det krävs att vi agerar. Det
börjar med dig och mig - tillsammans kan vi stoppa mobbning.
Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Friends
5
Sammanfattning & översiktKränkningar i skolan
• 17 % har blivit kränkta av en annan elev det senaste året
• 7 % har blivit kränkta av någon i personalen
Nätkränkningar
• 9 % har varit med om att en bild eller film på dem har spridits mot deras vilja
• 30 % har ingen vuxen att prata med om de skulle råka ut för något på nätet
Trygghet i skolan
• 85 % trivs i skolan
• 20 % känner sig ensamma ibland
• Varannan elev i årskurs 6-9 eller på gymnasiet tycker inte personalen säger till om de ser att en elev behandlas illa
Skolans otryggaste platser
1. Toaletter
2. Omklädningsrum
3. Korridor/matsal/skolgård (beroende på ålder)
Lärarna om mobbning
• Var tredje lärare känner inte till att någon elev på deras skola har blivit kränkt det senaste året
• 14 % av lärarna känner till att en elev har blivit kränkt av någon i personalen det senaste året
• Åtta av tio lärare är säkra på hur de ska agera om en elev utsätts för kränkningar
6
Ordlista - vad är vad?Kränkning är ett paraplybegrepp där mobbning, trakass-
erier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla
typer av dålig behandling som gör att någon känner sig
ledsen, sårad och mindre värd.
Mobbning är upprepade kränkningar av en person under
en tid. Engångshändelser och konflikter är inte mobbning.
Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån någon av de
sju diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse
för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier.
Diskriminering är när en vuxen i skolan, t.ex. en lärare,
behandlar en elev sämre än andra för att hon/han har en
viss religion eller kultur, kommer från ett visst land, är flicka/
pojke, har ett funktionshinder, en viss sexuell läggning eller
en viss ålder.
Plan mot kränkande behandling och diskriminering
är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen inne-
håller information om skolans arbete mot kränkningar och
diskriminering. Planen kallas ibland även för likabehand-
lingsplan. kolor ska varje år upprätta en plan mot kränk-
ande behandling och diskriminering. Denna
plan kallas ibland även för likabehandlingsplan.
Det är viktigt att komma ihåg att för den utsatte spel-
ar det inte någon roll vad man kallar det. Oavsett
vilka ord man använder är det olagligt att kränka
andra. I skolan råder det nolltolerans mot kränkningar.
7
8
”De säger att de skämtar men det är ju inte kul”Vart femte barn i grundskolan och vart tionde på gymnasiet
har blivit kränkta av en annan elev det senaste året.
Bland de elever som blivit kränkta är det vanligt att de
blivit det flera gånger. Just uttrycket mobbning används
inte i lagstiftningen och därför inte heller i våra enkäter,
men vanligtvis brukar mobbning definieras som upprep-
ade kränkningar. Vår kartläggning visar att de upprepade
kränkningarna är vanligast bland yngre barn i årskurs 3-6
där tio procent uppger att de blivit kränkta flera gånger
eller ofta.
Verbala kränkningar och psykiska kränkningar är den
vanligaste sortens kränkningar både i grundskolan och
på gymnasiet. Det kan handla om elaka ord, blickar eller
miner som skapar en känsla av utanförskap för den utsatte.
Men även fysiska kränkningar förekommer tyvärr i allt för
stor utsträckning. En tredjedel av de som blivit kränkta i
årskurs 3-6 har blivit det genom slag eller tafsningar från
andra elever på skolan. För årskurs 6-9 och gymnasiet är
motsvarande siffror 20 procent och 16 procent. Fysiska
kränkningar minskar med andra ord med åldern.
De vanligaste kränkningarna handlar t.ex. om sådant som
utseende, fritidsintresse eller vilken sport barnet håller på
med. Bland de äldre eleverna i årskurs 6-9 samt på gym-
nasiet handlar en stor del av kränkningarna om hur man
förväntas vara eller bete sig som tjej eller kille.
Det är inte bara barn som kränker eller mobbar andra
barn. Sju procent av barnen i kartläggningen upplever att
de har blivit kränkta av en vuxen anställd i skolan det sen-
aste året. Drygt en tredjedel av dessa uppger att de blivit
kränkta vid flera tillfällen och en sjättedel av kränkningarna
var fysiska.
KAPITEL 1 - KRäNKNINGAR I SKOLAN
1. Har du blivit utsatt för kränkningar av en annan elev senaste året? (ja)
23%
18%
11%
7 % har blivit kränkta av någon
i personalen det senaste året
Varför blir man kränkt?
1. Fritidsintressen, klädstil,
musiksmak, sport etc.
2. Kön*
3. Etnicitet
* Med kön menas både vilket kön man har eller hur man förväntas vara som tjej/kille.GymnÅk 6-9Åk 3-6
- elevcitat från kartläggningen
7%
9%
22%
4%2% 1%
24%
11% 10%7%
30%
6%4%
2%
6%
2. Hur ofta har du blivit kränkt?
Åk 3-6 Åk 6-9 Gymnasiet
Läs Friends rekommendationer mot mobbning på sidan 20
3. På vilket sätt har du blivit utsatt? Bas: kränkta elever.
Åk 3-6
1. Verbalt 82 %
2. Psykiskt 50 %
3. Fysiskt 32 %
Åk 6-9/Gymnasiet
1. Verbalt 69 %
2. Psykiskt 57 %
3. Fysiskt 18 %
5. Har du blivit kränkt av någon i personalen senaste året? (ja)
4. Har du kränkt någon det senaste året? (ja)
Gymn
Gymn
1-2 ggr
Åk 6-9
Åk 6-9
Flera ggr
Åk 3-6
Åk 3-6
Ofta
• Över 1/3 av de som blivit kränkta av någon i
personalen har blivit det upprepande gånger.
• 1/6 av kränkningarna var fysiska i form av
slag eller tafsningar.
9
”Folk har skrivit vilket stort misstag jag är”Nätkränkningar kan kännas som ett nytt fenomen men det
är det inte. Det här är något som har förekommit länge
även om det självklart har ökat i takt med att användandet
av sociala medier ökat bland unga. 98% av barn och
unga i Sverige använder regelbundet nätet
och 91% engagerar sig i sociala nätverk
(Svenskarna och Internet 2012). Medveten-
heten kring nätkränkningar har ökat kraftigt
bland vuxna de senaste åren, delvis på
grund av uppmärksammade händelser som
Instagramupploppet i Göteborg dec 2012*.
I årets Friendsrapport inkluderar vi nu för
första gånger frågor om kränkningar på nätet. Den vanlig-
aste formen av nätkränkningar är elaka kommentarer eller
bilder som sprids och delas. Många elever uppger även
att de läst obehagliga saker på nätet som fått dem att
känna sig illa till mods. Taskiga sms förekommer också,
framförallt bland elever på högstadiet och gymnasiet.
Nätet och sociala medier är en fantastisk plattform att
umgås på. Men precis som andra platser
kan nätet vara ett ställe där barn och unga
känner sig utanför. Kartläggningen visar att
sju procent har känt sig utanför på nätet.
En klar majoritet säger att de har någon
vuxen att vända sig till om de blivit utsatta
på något sätt på nätet. Känslan av att ha
en vuxen att prata med är större bland
unga i grundskolan där närmare åtta av tio har en vuxen
att prata med. Motsvarande siffra på gymnasiet är sex av
tio. De flesta vänder sig till en vuxen i hemmet om de skulle
råka ut för något på nätet.
”En kränkning på nätet eller via mobilen är lika allvarlig och gör lika ont som en kränkning i korridoren, på skolgården eller i matsalen. Det är nolltolerans mot kränkningar på nätet och det är ditt ansvar som vuxen att agera, oavsett på vilken
arena de sker.”
- Olle Cox, nätexpert Friends
1. Har du läst något som känts obehagligt på nätet? (ja)
13 %
29 %
20 %
KAPITEL 2 - NäTKRäNKNINGAR
på gymnasiet har ingen att vända sig till om de blivit utsatta för
något på nätet.
40 %
- elevcitat från kartläggningen
10
GymnÅk 6-9
Åk 3-6
* Instagramupploppen i Göteborg startade med att kränkande bilder på ungdomar spreds via fotodelningsappen Instagram.
2. Har någon skickat taskiga sms till dig? (ja)
3. Har du känt dig utanför på nätet? (ja)
5. Har du någon vuxen att vända dig till om något händer? (ja)
4. Har någon spridit en bild eller film på dig mot din vilja? (ja)
10 %
6 %
77 %
77%
14 %
7 %
60 %
9 %
17 %
8 %
76 %
4 %
13 %
GymnÅk 6-9
Åk 3-6
11
”Det finns så mycket vuxna inte ser och hör”Siffrorna i vår kartläggning visar att svenska elever överlag
trivs i skolan och känner sig trygga där. Det här är mycket
positivt och något vi ska glädjas över. Trygghet är en för-
utsättning för att kunna prestera bra och klara sig igenom
skolan.
De allra flesta har någon att leka med eller umgås med på
rasten (96 %). Men trots det är det många som känner sig
ensamma i skolan ibland eller ofta, var femte ung i årskurs
6-9 och på gymnasiet känner sig ensamma i skolan ibland
eller ofta. Så visst kan det vara så att man har någon att
umgås med på rasterna, men det betyder inte att man inte
känner sig ensam ibland.
Personal i skolan har handlingsplikt enligt skollagen om de
får kännedom om att ett barn upplever sig kränkt. Trots
det upplever bara vartannat barn i årskurs 6-9 och på
gymnasiet att vuxna ingriper om de får veta att någon be-
handlas illa. Känslan av att vuxna ingriper är större bland
yngre barn i årskurs 3-6 där åtta av tio tycker att personal-
en säger till om de ser någon behandlas illa.
En faktor som är viktig för tryggheten är att barnen känner
att de har en vuxen att vända sig till om det händer något.
På högstadiet känner vart tredje barn att de saknar en
vuxen att vända sig till om de behandlas illa, dessa barn är
även mer otrygga i skolan.
1. Trivs du i skolan? (ja)
83 %
89 %
87 %
Åk 6-9 Gymnasiet
76 %
18 %
2 % 2 %3 % 3 %
2. Känner du dig ensam i skolan?* Alltid OftaIblandAldrig
79 %
16 %
*Frågan ställs ej till årskurs 3-6
GymnÅk 6-9Åk 3-6
KAPITEL 3 - TRYGGHET I SKOLAN
12
- elevcitat från kartläggningen
3. Säger personal till om de får veta att någon behandlas illa? (ja)
4. Vet du någon du kan prata med om du behandlas illa? (ja)
77 % 87%
52 % 73%
54 % 68%
GymnÅk 6-9Åk 3-6
”Folk i klassen lyssnar när läraren säger något om att alla ska bli behandlade lika men när man går ut genom klassrumsdörren så är det som om de aldrig lyssnade”
13
Toaletten - skolans otryggaste plats
Upplevelsen av toaletter som otrygga varierar stort mellan
olika skolor. I vissa skolor har man inget problem alls med
toaletterna, på andra upplever nästan varannan elev dem
som otrygga. Faktorer som påverkar detta är toalettens
placering, ligger den avsides i slutet av en korridor långt
bort från vuxennärvaro påverkar det tryggheten. Ibland
kan en enkel sak som att ha ordentliga lås på toaletterna
så barnen inte behöver oroa sig för att någon ska rycka
upp dörren öka tryggheten kraftigt.
KAPITEL 4 - SKOLANS OTRYGGASTE PLATSER
Skolans otryggaste platser
Otrygga platser
14 %12 %
4 %4 %
8 % 7 %
4 %5 % 4 %
Åk 3-6 Åk 6-9 Gymnasiet
Toale
tter
Toale
tter
Toale
tter
Omklä
dning
srum
Omklä
dning
srum
Omklä
dning
srum
Skolgå
rd
Mats
al
Korrid
or
14
Barn känner sig trygga i skolan men det finns vissa platser
som upplevs som mindre trygga. Det dessa platser har
gemensamt är att de ofta saknar vuxennärvaro och barn-
en känner att de befinner sig i en utsatt situation. Toalett-
er, omklädningsrum och korridorer, skolans så kallade hot
spots, är de platser flest barn upplever som otrygga. Tjejer
känner sig överlag mer otrygga än killar. Tittar man till ex-
empel på årskurs 3-6 så visar resultatet att 18 procent
av tjejerna upplever skolans toaletter som otrygga medan
motsvarande siffra bland killar är tio.
1. Toaletter
2. Omklädningsrum
3. Korridorer/matsal/skolgård
”Folk kan låsa upp toaletten när man är där inne så jag går aldrig på toa i skolan”
”Det är jobbigt att folk går utanför och dunkar på dörren eller försöker låsa upp”
”I omklädningsrummet måste man klä av sig in för andra och då känner jag mig tjock”
15
”Det är mycket viktigt med stöd från ledningen”I årets Friendsrapport kan vi för första gången presentera
resultatet av skolpersonalens syn på mobbning och
kränkningar. 4655 personer anställda i
skolor har svarat på frågorna, av dessa
arbetar 84 procent som lärare och majorit-
eten är kvinnor.
Sju av tio lärare känner till att någon elev
har blivit kränkt det senaste året. Det här
kan låta som en hög siffra, men om man
vänder på det så säger med andra ord var
tredje lärare att de inte känner till att det
skett några kränkningar på sin skola det
senaste året. Tio procent av rektorerna uppger att de inte
har hört talas om någon kränkning alls det senaste året,
vilket är oroande med tanke på att skolpersonal har anmäl-
ningsplikt till skolledningen om de får kännedom om att
ett barn kränkts.
Fjorton procent av skolpersonalen uppger att de känner till
att någon elev har blivit kränkt av en vuxen på skolan det
senaste året. Anledningen till att vuxna
kränker barn upplevs vara samma som
mellan barn, dvs framförallt kränkningar
relaterade till utseende, fritidsintresse,
sport eller kön.
Över hälften av lärarna (64 %) säger att det
förekommer en jargong de inte uppskattar
bland eleverna. Drygt hälften säger
att denna jargong handlar om normer
gällande hur killar eller tjejer förväntas
vara. En negativ jargong utifrån sexuell läggning eller
etnicitet är även vanligt förekommande enligt lärarna.
Personalen upplever att samma jargong finns mellan vux-
na, fast i mindre utsträckning, och även då handlar det om
normer gällande hur tjejer och killar ska vara.
KAPITEL 5 - LäRARNA OM MOBBNING
”Jargong uppskattas sällan av alla, men få vågar gå emot och öppet säga ifrån. Här har lärare en unik chans att arbeta främ-jande och väva in kritiskt resonemang i undervisningen. Det går att koppla ihop alla ämnen i skolan med frågor kring normer, makt och identitet.”
- Carolina Engström, författare av I normens öga och chef Friends Utbildning & Utveckling
Förekommer det en jargong bland elever du inte uppskattar?
42 % Ja, om hur tjejer/killar ska vara
28 % Ja, om homo/bi/heterosexualitet
25 % Ja, om olika etniska grupper
Förekommer det en jargong bland personalen du inte uppskattar?
8 % Ja, om hur killar/tjejer ska vara
5 % Ja, om olika etniska grupper
4 % Ja, om olika religiösa grupper
av skolledarna uppger att de inte har hört talas om några kränkningar
på deras skola det senaste året.
10 %
16
- lärarcitat från kartläggningen
1. Känner du till att någon elev har blivit kränkt av en annan elev det senaste året?
3. Vet du hur du ska agera om en elev utsätts för kränkningar?
4. Upplever du att du har stöd från din chef att arbeta med lika-behandlingsfrågor?
2. Känner du till att någon elev har blivit kränkt av någon i personalen det senaste året?
Nej
Nej NejDelvis Delvis
NejJa
Ja Ja
Ja
28 %14 %
72 %
81 %
18 %
1 % 5 %
86 %
av kränkningarna är verbala
91 %
26 %
69 %
17
Skolans ansvarSkolan är skyldig enligt lag att agera vid mobbning och
kränkningar. Det innebär att all skolpersonal har hand-
lingsplikt och är skyldiga att agera genom att utreda och
åtgärda om de får kännedom om att en elev far illa.
Bland personalen är kännedomen om skolans plan mot
kränknande behandling och diskriminering generellt
sett mycket god. 98 procent känner helt eller delvis
till vad som står i den. I princip alla tycker även att per-
sonalen har en samsyn på likabehandlingsfrågor
vilket är mycket bra då detta givetvis är en grundpelare
för att kunna omsätta likabehandlingsarbetet i praktiken.
Synen på likabehandling är en källa för diskussion bland
personalen, 94 procent brukar diskutera likabehandlings-
frågor med sina kollegor.
Bland eleverna är kännedomen om skolans likabehand-
lingsplan något lägre. Sju av tio elever i årskurs 3-6 eller
6-9 känner helt eller delvis till vad som står i likabehand-
lingsplanen. Det är däremot bara var fjärde elev som upp-
ger att de är delaktiga i skolans likabehandlingsarbete.
Att eleverna är involverade i skolans likabehandlingsarbete
är mycket viktigt för att öka motivationen och medveten-
heten kring den här typen av frågor. Att elevinflytande ska
genomsyra skolans verksamhet är även inskrivet i lagstift-
ning och styrdokument.
I skollagen och diskrimineringslagen regler-
as vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever
och deras vårdnadshavare har. I skollagen fram-
går också de krav som ställs på huvudmannen
för verksamheten.
Lagen slår fast att om en anställd på skolan
får reda på att en elev känner sig kränkt eller
mobbad har den anställde så kallad handlings-
plikt. Handlingsplikten innebär att skolan måste
utreda och förhindra att kränkningarna fortsätter
så snart som möjligt.
Personal på skola eller förskola som får känn-
edom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling är skyldig att anmäla
detta till rektorn eller förskolechefen. De måste i
sin tur ta detta vidare till huvudmannen.
Skollagen säger att skolan varje år måste kart-
lägga situationen för barnen och utifrån det
arbeta med förebyggande och främjande
åtgärder för att förhindra mobbning.
Plan mot kränkande behandling och diskriminering • Skolor ska varje år upprätta en plan mot kränk-
ande behandling och diskriminering. Denna
plan kallas ibland även för likabehandlingsplan.
• Planen ska beskriva vilka åtgärder som planeras
och hur dessa ska genomföras och följas upp.
• Dokumentet ska också innehålla beskrivningar
av hur skolans främjande och förebyggande
arbete ser ut samt vilka akuta rutiner skolan
har om en kränkning skulle uppstå. Detta ska
utgå från en kartläggning av barnens situation.
• Skolans elever ska engageras i arbetet med att
ta fram, följa upp och utvärdera planen och det
är viktigt att det framgår hur det har gått till.
• Utöver det ska planen innehålla beskrivningar
av vem som har ansvar för vad samt hur barn,
elever och föräldrar har fått kännedom om
innehållet.
KAPITEL 5 - SKOLANS ANSVAR
18
•
Lagstiftning
•
•
•
1. Känner du till vad det står i likabehandlingsplanen?
Frågor till lärare
Frågor till elever
2. Har du tillräckliga kunskaper i likabehandlingsfrågor?
21 %
47 %
2 %
8 %
77 %
45 %
Nej
Nej
Delvis
Delvis
Ja
Ja
3. Känner du till vad som står i likabehandlingsplanen? (ja, helt eller delvis)
78 %
71 %
69 % GymnÅk 6-9
Åk 3-6
• Sju av tio säger att läraren har
pratat om planen eller att de
känner till vad som står i den.
• Var fjärde högstadie eller
gymnasieelev säger att eleverna
inte är inblanade i planeringen av
skolans likabehandlingsarbete.
19
Friends rekommendationerVad kan skolan göra för att förebygga mobbning? För att förhindra mobbning är det viktigt att man i skolan
utgår ifrån sin egen situation och vilka risker som finns i
ens egen verksamhet. En annan viktig framgångsfaktor är
att involvera eleverna, vårdnadshavare och hela personal-
gruppen i arbetet. Skolan behöver även arbeta långsiktigt
och prioritera det förebyggande arbetet för att lyckas med
att förhindra mobbning.
Steg för steg
1. Kartlägg verksamheten
2. Involvera all personal och alla elever i arbetet och ta gemensamt fram åtgärder utifrån de utmaningar
som finns på skolan
3. Följ upp och utvärdera åtgärderna samt ta fram nya
åtgärder där det behövs
Vad kan man göra som elev för att förhindra mobbning? Om du som elev har blivit kränkt eller ser någon annan
bli illa behandlad bör du prata med en vuxen. Det är inte
barns ansvar att stoppa mobbning - det är vuxnas.
Vad kan man göra som förälder om man är rädd för att ens barn är mobbat?Det kan många gånger vara svårt att berätta för sina för-
äldrar att man är utsatt så därför är det viktigt att prata
med sitt barn och visa att man finns där. Visa ett intresse
för hur ditt barn har det i skolan och vilka kompisar som
finns där. Framkommer det att ditt barn kan vara utsatt så
tala om för ditt barn att det är de som mobbar och kränker
som uppträder felaktigt. Betona att det inte är barnets fel –
vem som helst kan råka ut för mobbning eller kränkningar.
Var tydlig med att det kan förändras. Försök sedan att
komma överens med ditt barn hur ni ska ta kontakt med
skolan och vem ni ska prata med.
Steg för steg
1. Prata med barnet om det som händer
2. Prata med ansvarig klasslärare eller mentor
3. Kontakta rektor på skolan
4. Om du inte får hjälp av skolan så gå vidare till
kommun eller huvudman
5. Om du inte tycker skolan gör tillräckligt – kontakta
BEO eller DO
”Oavsett om du jobbar i skolan, är förälder eller bara med- människa så är du en förebild för barn i din närhet. Föregå med gott exempel och visa hur man är schysst mot andra”
- Mats Olsson, rådgivare Friends
20
Tips till skolor för att öka elev-delaktigheten i trygghetsarbetet • Involvera eleverna i arbetet med likabehandlings-
planen genom referensgrupper eller workshops.
Resultaten kan sedan presenteras genom t.ex. en
utställning.
• Arbeta med trygghetsprojekt på skolan som
temadagar, föreläsningar, gruppstärkande aktiviteter
och studiebesök.
• Bilda referensgrupper till skolledning och
trygghetsteam.
• Låt eleverna arbeta med kontinuerliga skolanalyser
som fotokartläggningar av trygga och otrygga platser.
• Organisera arbetet genom att ha representanter för
trygghet och jämlikhet i varje klass.
Tecken på att ditt barn kan vara utsatt för mobbning
1. Du känner ditt barn bäst. Fundera på om
det har skett en förändring i barnets
beteende på sista tiden.
2. Ditt barn tar inte med sig kompisar hem och
vill inte heller gå hem till någon kompis.
3. Ovilja att prata om skolan. Barnet drar sig
undan och vill inte gå till skolan.
21
Vanliga frågor & svar om mobbningHur många barn är mobbade i Sverige? Mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar. Enligt Skolverket är cirka 7-8 procent av barn och unga utsatta
för upprepade kränkningar, de är med andra ord mobbade. Det motsvarar drygt 50.000 barn och unga i Sverige, men
siffran varierar beroende på hur stora barnkullarna är. Procentsiffan för hur många barn som är mobbade har legat relativt
konstant sedan 1990-talet.
Hur vanligt är det med nätkränkningar?Enligt Nätrapporten som Friends lanserade tidigare i år har 45 procent av unga i åldern 12-16 blivit kränkta på nätet. De
vanligaste formerna av kränkningar är elaka kommentarer eller bilder i sociala medier samt kränkningar via sms. Känslan
av utanförskap finns även på nätet, årets Friendsrapport visar att sju procent har känt sig utanför på nätet.
I vilken ålder är mobbning vanligast?Enligt vår kartläggning så är upprepade kränkningar, det som vanligen brukar klassas som mobbning, vanligast i årskurs
3-6. Tio procent av barnen i årskurs 3-6 har blivit kränkta vid flera tillfällen av andra elever i skolan.
Vad är det för skillnad på mobbning och kränkningar?Ofta brukar man prata om att mobbning är upprepade kränkningar. En person som kränkts vid flera tillfällen kan med andra
ord definieras som mobbad. Men det finns ingen gräns för när kränkningarna övergår i mobbning utan det är individens
uppfattning och känsla som definierar om personen är mobbad eller inte. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om
en elev bara blir kränkt vid ett enskilt tillfälle så är det allvarligt.
Varför uppstår mobbning? Det finns inget enkelt svar på den frågan utan det rör sig om komplexa processer i relationer mellan människor. Olika
mobbningsfall har olika orsaker. Däremot är det aldrig den utsattes fel att man blir mobbad. För att förstå varför mobbning
uppstår behöver man titta både med ett individ-, grupp-, organisations- och samhällsperspektiv och se vad det är som
kan ha orsakat just det mobbningsfallet.
Går det att stoppa mobbning?Ja, Friends är övertygade om att det går att stoppa mobbning. Ute på förskolor, skolor och idrottsföreningar ser vi vad det
är som fungerar och som gör att mobbningen minskar. Vi tror på ett helhetsperspektiv där både skola eller idrottsförening,
föräldrar och barn engagerar sig. Detta finns det även stöd för i forskningen. Det är viktigt att trygghetsfrågan prioriteras
i skolor och idrottsföreningar och det är något som möjliggörs när kommuner och huvudmän väljer att frigöra resurser
för detta.
22
23
PRODUKTION Johanna Wilkens GRAFISK FORM Isak Arvidsson TRYCK Nilsson & Bergholm Söder AB
KONTAKT Johanna Wilkens, pressansvarig, [email protected]
[email protected] www.friends.se
Vill du ha information om Friends utbildningar i skolor, förskolor
och idrottsföreningar?
Kontakta oss på [email protected]
eller ring 08-545 519 90