Fortum

Linnea, Anna-Sofia och Aino berättar om vad de anser bör göras för att öka energieffektiviteten.

ungdomar

Esa HyvärinEns arbEtE sKaPar dialog 22

bra Klimat =nÖJda HyrEsgästEr 16

olivKärnor som bränslE 20

EnErgidEbattEn väcKEr intrEssE bland

2010

3

dEt gällEr att vara varsam om rEsursEr, oavsett om det handlar om pengar eller energi. Vill man leva mer sparsamt gäller det att veta hur mycket det går åt och vart pengarna går.

KunsKaP om EnErgianvändning och hur man kan använda energi mer effektivt är Fortums bidrag till att använda energi på ett mer hållbart sätt.

bådE i EnErgiProduKtionEn och i utvecklingen av nya tekniker planerar vi hur våra egna och våra kunders kraftverk kan producera mer energi utan att öka använd-ningen av naturresurser. Genom att underhålla el- och fjärrvärmenäten minimerar vi förlusterna i distribu-tionen.

i KraftvärmEProduKtionEn (CHP) kan vi till exempel använda nästan 90 procent av den energi som finns i bränslet. Därför vill vi konsekvent ersätta gamla värme-verk med effektiva CHP-kraftverk som producerar både värme och el. Fortum Ecotuning® har gett oss kunskap att hjälpa våra kunder att hitta flaskhalsarna i sin produktion.

Då kan man förbättra energieffekti-viteten, vilket ger stora ekonomiska besparingar och minskar utsläppen.

gEnom att utvEcKla smarta Elnät, energieffektivitet i boendet samt koldioxidfria transporter är vi med och bygger hållbara samhällen. Med hjälp av Fortums Energibox kan våra kunder enklare följa sin ener-gianvändning och se hur utsläppen påverkas.

fÖr närvarandE satsar vi stora resurser på att förbättra energieffektiviteten och att minska utsläppen i Ryssland. Där vill vi öka energieffektiviteten i våra egna kraftverk så att den närmar sig den nivå som finns i våra europeiska kraftverk. Genom att exempelvis bygga om och öka automatiseringen av fjärrvärmesystemet i Tjeljabinsk kan vi minska energiförlusterna med upp till 30 procent.

i dEtta nummEr av Forte besöker vi en skola i Kyrkslätt i Finland där de fjortonåriga eleverna har spelat Fortums Energispel. Vi hoppas att spelet kan bidra till att ungdomarna blir ansvarsfulla energianvändare!

Bättre effektivitet med hjälp av information

LEDARE

FoTo

: SIN

I PEN

NAN

EN

Ulla Rehell DIREKTÖR, HÅLLBAR UTVECKLING

fortums syfte är att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Vi erbjuder hållbara lösningar som tillgodoser behoven av låga utsläpp, effektiv resursanvändning och en trygg energiförsörjning samtidigt som vi levererar ett förstklassigt resultat till våra aktieägare. Vår verksamhet omfattar produktion, distribution och försäljning av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk.

Fortums verksamhet är fokuserad på Norden, Ryssland och Östersjöområdet. I framtiden ser vi även att de snabbt växande energimarknaderna i Europa och Asien ger ytterligare möjligheter för tillväxt. Under 2009 uppgick Fortums omsättning till 5,4 miljarder euro och rörelseresultatet var 1,8 miljarder euro. Vi sysselsätter cirka 11.500 personer. Fortums aktie är noterad på NASDAQ oMX Helsingfors.

ytterligare information: www.fortum.com

vårt foKusområdE i ryssland är ÖKad EnErgiEffEKtivitEt ocH minsKadE KoldioxidutsläPP.

fjärrvärme, fjärrkyla och gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

fElanmälan Privat ocH fÖrEtagFelanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt Telefon: 020-44 11 00

Forte är Fortums kundtidning.Chefredaktör: Pauliina VuosioRedaktionschef: Anne MuhonenRedaktion: Compositor oyLayout: Neutron DesignÖversättning: Wesa LehtoTryck: Libris oyomslagsbild: Eva H SmithUtgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447PB 1, 00048 FoRTUM, www.fortum.se

Adresskälla: Tidningens prenumerantregisterAdressändringar: forte.cc@fortum.comISSN 1459-5346Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag.Lämna gärna feedback på forte.cc@fortum.com

fortums KundsErvicE i svErigE

PrivatKundErEl, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00

fÖrEtagsKundErEl och elnät Telefon: 020–818 818, telefontid: vardagar 8–18

Telefontid el och elnät: vardagar 8–18Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

3/2010I DETTA NUMMER

16

8 26

FoTo

: SIN

I PEN

NAN

EN

19

20 ÄR PaNNaN FleXIBel Biobränslen måste anpassas för nya panntekniker

på kraftverken.

22 FORTUMS RÖST Esa Hyvärinens team för en öppen dialog med

beslutsfattare.

25 UTSlÄPPShaNDelN BlIR TUFFaRe Utsläppsgränserna för koldioxid blir

tuffare från och med år 2013.

26 eNeRGIhJÄlP I KÄRleKeNS TeCKeN Fortums Energihjälpare hjälper kunder att spara

energi. De var även med under Love Stockholm 2010.

27 FYSISK OCh PSYKISK BalaNS GeR eNeRGI Jenny Kallur skriver om vikten att ha god mental balans.

4 aKTUellT

8 TeMa: MOT eTT eNeRGIeFFeKTIvaRe SaMhÄlle

14 GallUP Hur kan beslutsfattare utveckla en smart

energianvändning?

15 SMå TING GeR STORa ReSUlTaT Fortum arbetar på många sätt för att utveckla

energieffektiviteten.

16 BRa KlIMaT GÖR hYReSGÄSTeRNa NÖJDa Nöjda hyresgäster är den viktigaste grunden för

fastighetsbolaget Diligencia.

19 STaDSODlINGaR GeR NÄRPRODUCeRaD MaT Det går att odla nyttiga grönsaker även i en stad, säger

Jaakko Lehtonen.

forte 3/2010 3

AKTUELLT REDAKTÖR: aRJa KORhONeN

Förbränning s­teknik till Polenfortum Har tEcKnat ett avtal med polska energiföretaget Południowy Koncern Energetyczny S.A., (PKE), som omfattar reduktion av kvävedioxider. Projektet är det största i sitt slag i Polen och värdet på kontraktet uppgår till 55 miljoner euro. Projektet planeras vara slutfört år 2016 och omfattar anpassning av sex värmepannor på PKE:s kraftenhet Jaworzno III.

Möjlighet att enbart köpa vindkraftfrån ocH mEd dEn 1 sEPtEmbEr har Fortum breddat sitt kunderbjudande och kunderna kan nu välja att enbart köpa vindkraft.

– Vi vill att våra kunder ska kunna väl-ja hur de vill ha sin el producerad. Idag har de flera valmöjligheter; vattenkraft, en mix av vatten- och vindkraft som även är märkt med Bra Miljöval samt kärnkraft. Nu utökar vi utbudet ytterli-gare och ger våra kunder möjligheten att välja ett elavtal som enbart baseras på vindkraft, säger Fredrik landahl,Chef för privat- och småföretagskunder på Fortum.

Vindkraften kommer från Norge och köps med ursprungsgarantier. Mot ett tillägg på två öre extra per kWh (exklu-sive moms) kan den väljas som ett tillval till alla typer av avtal, utom tillsvidareav-talet Fortum Enkel.

Fokus på miljö. Under 2010 har Stockholm varit Euro-pas Miljöhuvudstad. Detta avslutas i ok-tober med en stor konferens i Stockholm där facklan skickas vidare till Hamburg.

En undErsÖKning som unitEd minds Har gJort på uppdrag av Fortum visar att 64 procent av svenskarna vill öka utbyggnadstak-ten av förnybar energi . Dessutom tycker nästan två av tre svenskar att tillståndsprocessen borde vara enklare.

Undersökningen visar att svensk-arna tror att det går snabbare än det faktiskt gör för att få tillstånd för förnybar energiproduktion. hälften av svenskarna tror att det tar ett till fem år för att få tillstånd att bygga. I verkligheten tar tillståndsproces-sen oftast 3,5 år eller mer. Sedan tar planerings- och byggprocessen ytterligare några år.

– Det tar alldeles för lång tid för att få tillstånd att bygga ett nytt kraftverk. För att göra nödvändiga investeringar i förnybar energi krävs att myndigheter och domstolar tar en helhetssyn på tillståndsärenden och deras policys. Både klimatet och det samhällsekonomiska perspek-tivet behöver få större tyngd. Till-ståndshanteringen kan bli effektiva-re samtidigt som miljöprövningens kvalitet behålls, säger göran Hult, Senior advisor på Fortum Power.

Genomsnittstiden för att få tillstånd att bygga ny kraftproduk-tion är mer än fem gånger längre i Sverige än för vissa andra länder.

Svenskarna vill ha mer förnybar energi

CRES

ToCK

4 forte 3/2010

fortum värmEs styrElsE har beslutat att ett nytt kraftvärmeverk, Brista 2, ska byggas i Sigtuna utanför Stockholm. Investeringen, som uppgår till 1,9 miljarder kronor, är ett viktigt steg mot en ut-hålligare energiförsörjning och är den enskilt största satsningen i bolagets historia.

Den nya anläggningen ska stå klar under 2013 och ska använda avfall, bland annat vanliga hushållssopor, som bränsle. Årligen kommer cirka 240 000 ton avfall att användas som bränsle, vilket motsvarar lika mycket avfall som innevånarna i Stockholm stad ger upphov till under ett helt år. Avfallet omvandlas till cirka 57 MW värme och 20 MW el, vilket mot-svarar behovet för 40 000 normalstora lägenheter.

− Det här är ett stort och viktigt steg framåt i förverkligandet av vår plan för en

helt klimatneutral fjärrvärme i Stockholmsregionen. Planen sträcker sig fram till år 2020 och omfattar investeringar på totalt 15 miljarder

kronor, säger anders egelrud, vd för Fortum Värme.Planen fram till år 2020 innehåller fler stora satsningar, bland annat ska ett nytt bioeldat

kraftvärmeverk byggas vid Värtaverket som kan stå klart år 2016. En viktig målsättning är att

fasa ut de sista procenten fossila bränslen i Stockholms fjärrvärme. Idag är 87 procent förnybara eller återvunna bränslen.

− Det sätt som vi tar tillvara på avfall och omvandlar till el och värme har starkt bidragit till att Stockholm blev utsett till European Green Capital i år. Det var fjärrvärmen, avfalls hanteringen

och trafiklösningarna som vägde tungt när Stockholm fick utmärkelsen, berättar

Anders Egelrud.

Brista 2 − ett nytt avfallseldat verk tar form

38 %Finland

målEt fÖr fÖrnybar EnErgiProduKtion fram till år 2020, ProcEnt

*REGERINGENS MÅL I SVERIGE.

Fortum medlem i FN:s initiativ Global Compact. Fortum har undertecknat Förenta Natio-nernas initiativ Global Compact och har antagits som stödmedlem i initiativet. Mer än 5 000 företag i 135 länder har anslutit sig till initiativet som är värl-dens största initiativ för företags sam-hällsengagemang och sociala ansvarsta-ganden.

Tillstånd att bygga vågkraftspark

milJÖtillståndEt att anlägga den planerade vågkraftsparken utanför Kungshamn i Sotenäs kommun har vunnit laga kraft. Fortum utreder möj-ligheterna att bygga vågkraftparken i Sotenäs kommun tillsammans med ett svenskt start-up företag.

Miljödomstolen har gett tillstånd för en vågkraftspark på högst 420 vågkraftsaggregat och tillståndet gäller 20 år från det att domen vunnit laga kraft. Med tekniken, som inte är

kommersiellt utvecklad ännu, byggs den planerade demonstrationsvåg-kraftparken upp till att bli världens största fullskaliga anläggning i sitt slag när 420 aggregat kopplas samman. Effekten blir ca 10 MW.

– Det här är ett positivt besked, nu behöver projektet ännu granskas av EU och sen kommer Fortum att besluta om man ska gå vidare med projektet, säger Göran hult, senior advisor, Fortum Power.

50 %Sverige *

FoRT

UM

VEER

forte 3/2010 5

AKTUELLT

två av trE 70-talistEr vill satsa på vindkraft och mer än hälften vill öka andelen solenergi i Sverige, visar en rapport där Fortum kartlägger olika energigenerationer. Drygt tusen svenskar i olika åldrar har svarat på frågor om energi och miljö och särskilt den yngre generationen vill öka andelen förnybar produktion.

– Det är glädjande att svenskarna vill att det ska satsas på förnybara energikällor. Fortum försöker hitta lösningar för det ökande energibehovet och strävar efter att producera energi som är hållbar i framtiden, för nästa generation. Det innebär att vi måste hitta lösningar i de befintliga, klimatvän-liga kraftslagen som kärnkraft, vattenkraft och biobränsle, och det gäller även att hitta nya. Där ingår att effektivisera befintlig energiproduktion och energianvändning, men även att utveckla dessa energikällor och pröva nya som exempelvis vågkraft, säger Marie Fossum, affärsutvecklings-chef på Fortum.

Rapporten visar också att de äldre är mer enga-gerade i vilken energi de köper, men är mindre villiga att betala mer för miljövänlig el.

70-talister vill ha vindkraft och solenergi

En dialog med ungdomar om energi. 2007 startade Fortum projektet Energi-Snackis, som är en dialog med ungdomar om energi och hållbar utveckling. Under 2011 kommer konceptet att breddas och nå fler Fortumländer.

Förnyad företagsstrategiPå KaPitalmarKnadsdagEn den 16 september 2010 presenterade Fortums vd Tapio Kuula Fortums förnyade strategi. I den har tillväxt på nya marknader, Europas inte-grerade elmarknader och tillväxten av det relativa värdet av bolagets

affärsverksamheter i Ryssland en central roll. Detta kommer att leda till att det nordiska elgrossistpriset kommer att spela en mindre roll i Fortums resultat.

– Grunden för strategin är For-tums omfattande kompetens som

producent av koldioxidfri kärn- och vattenkraft samt kraftvärme. Stra-tegin bygger på Fortums kunskaper och långvariga erfarenheter om de konkurrensutsatta marknaderna, säger Tapio Kuula.

Efter finanskrisen har Fortum

reviderat tidplanen för sitt investe-ringsprogram i Ryssland, då efter-frågan på el och kapacitetsmarkna-den snabbt har återhämtat sig.

ISTo

CKPH

oTo

6 forte 3/2010

Fortum med i en av Europas största landbaserade vindkraftparker blaiKEn vind ab, samägt av Fortum och Skellefteå Kraft, pla-nerar att bygga en vindkraftpark i Blaikenområdet i norra Sverige. Fortums andel av projektet är 40 procent. Enligt planerna ska vindkraftparken ha upp till 100 vindkraftverk med en installerad effekt på 250 MW.

Om vindkraftprojektet blir verklighet kommer den att år 2015 bli en av Europas största landsbaserade vindkraftspar-ker. Den årliga produktionen på 600-720 GWh motsvarar den årliga elanvändningen på 150 000 lägenheter. Enligt planerna ska byggandet av vindkraftsparken börja år 2011.

Förhållandena för en vind-kraftspark är goda i Blaiken: den nationella vindkartläggningen som

Uppsala universitet har genomfört visar att området har goda vind-förhållanden, särskilt under vinter-perioden då även efterfrågan på el är som störst. I området finns även ett vattenkraftverk, vilket gör det enkelt och kostnadseffektivt att koppla vindkraftverken till det nationella stamnätet.

- De goda vindförhållan-dena lokalt, tillsammans med det svenska certifikatsystemet som stöder förnybar energiproduk-tion gör Blaiken till ett lockande investeringstillfälle, säger Matti Ruotsala, Executive Vice Presi-dent, Power Division, Fortum.

Hur kan Fortums Energihjälpare hjälpa våra kunder att använda energi smart?

KUNDEN FRÅGAR

I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums kundservice.www.fortum.se/kontaktaoss

fortums EnErgiHJälParE hjälper dig att använda energi smart, något som är bra för både plånboken och klimatet. De ger dig värdefull kunskap om din energianvändning: hur bostaden värms upp, var bostaden förlorar energi, vilka apparater som använder mycket el och vilka vanor som påverkar energianvändningen.

Ofta går det att minska sin energianvändning med enkla åtgärder och Fortums Energihjälpare ger goda råd och enkla tips som kan spara mycket pengar utan att behöver dra ner på sin levnadsstandard. Till exempel går det att spara cirka 500 kr per år om man byter ut sex vanliga glödlampor mot lågenergilampor och lika mycket genom att använda en fjärr-strömbytare och skippa onödig standby på exempelvis TV och DVD. De som bor i en villa kan spara stora pengar genom att till exempel ändra på uppvärmningssystem, till-läggsisolera huset eller genom att förbättra ventilationen.

Energihjälparna finns på plats på våra evenemang. Där kan besökarna prata med dem om sin energianvändning och ställa frågor.

Fortums Energihjälpare kan även kontaktas via e-post, energivagledning@fortum.com. På Fortums hemsida finns också en Energisimulator där man kan testa hur olika åtgärder påverkar energianvändningen, till exempel vad som händer om man isolerar vinden, byter uppvärmningssystem, börjar använda lågenergilampor eller stänger av TV:n som står i standby.

Internationellt erkännan­de för Fortums arbete för hållbar utveckling. Fortum har för åttonde gången i rad antagits till DJSI World, Dow Jones globala index för hållbar utveckling. Dessutom antogs Fortum i det europeiska indexet DJSI Europe.

Skillnader i energipolitiken påverkar elpriset och utsläppen

Enligt studiEn ”Energipolitiska val i ett kallt klimat”, som konsultföretaget Pöyry har gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv, skulle den borger-liga alliansens energipolitik innebära att nuvarande kärnkraftverk moderniseras och gamla reaktorer kan ersättas med nya. Det rödgröna scenariot innebär att mer stöd ges till förnybar energiproduk-

tion och gamla reaktorer stängs. Inga nya reaktorer ska byggas.

Jämfört med alliansscenariot skulle det rödgröna alternativet höja elpriset med cirka 19 procent och koldioxidutsläppen skulle öka med cirka 3,9 ton per år.

Studien publicerades i juni.

forte 3/2010 7

8 forte 3/2009

Här sitter ungdomarna som ska skapa en mer energieffektiv framtid. Lågenergilampor och återanvändning är redan vardag för dem. År 2020 kommer de att leva i ett samhälle där energin används betydlig mindre än idag. Text auli PacKalÉn Foto toPi saari

2020

tEma: MoT ETT ENERGIEFFEKTIVT SAMHäLLE

bEslutsfattarE

8 forte 3/2010

EnergiSpelet fick Elias Haapa-Aho och Katariina Collander att tänka på den påverkan deras vardagliga val har.

forte 3/2010 9

ngdomarna fick tänka sig in i rollen som rådgivare på miljö­departementets energiavdelning och ombads nämna minst tre viktiga åtgärder som hjälper oss att motverka klimatför­ändringen.

Det blev en livlig diskussion när eleverna i årskurs åtta på skolan Kirkkoharju i Kyrkslätt, utanför Helsingfors bör­jade söka efter idéer och skriva upp dem. När 14­åriga Aino Heinäsuo, Anna-Sofia Isosomppi, Lauri Aakko och Lin-nea Hildén satte igång kunde de nämna tio förslag. Deras åtgärdspaket innehöll bland annat elbilar, energisparande samt satsningar på vind­ och vågkraft.

Eleverna spelar EnergiSpelet som är utvecklat för att skapa debatt om energi­ och klimatfrågor. Begreppen kli­matförändring och energisparande verkar vara välkända för eleverna. Läraren Pirkko Tamminen berättar att ungdo­

tEma: MoT ETT ENERGIEFFEKTIVT SAMHäLLE

marna tillhör den generation som sedan lågstadiet är vana vid att prata om energisparande.

TILLSAmmAnS mEd ELEvErnA har man debatterat kring energirelaterade frågor även i större sam­manhang. Energieffektivitet, vilket innebär att både spara energi och använda den mer effektivt, har rankats som en av de viktigaste åtgärderna när det gäller att minska koldioxid­utsläppen och motverka klimatförändringen.

EU:s klimat­ och energipaket kräver att medlemslän­derna ska minska sin energianvändning med 20 procent fram till år 2020. Under det kommande decenniet måste även växthusgasutsläppen minska med 20 procent inom sek­torer som ligger utanför utsläppshandeln och användningen av förnybar energi måste ökas till en femtedel.

PIrjo-LIISA KoSKImäKI sitter på första parkett när man pratar om EU:s energieffektivitet. Hon har arbetat på EU­kommissionen sedan 1996 och är chef för energi­effektivitetsenheten som tillhör kommissionens General­direktorat för energi. Enheten ansvarar för planeringen av effektiv energianvändning och besparingspolitik samt i viss mån har den även en verkställande funktion.

Enligt Pirjo­Liisa Koskimäki finns det mycket effektivi­tetspotential i hela energikedjan, ända från energiproduk­tion och distribution till slutanvändningen av energi.

– Räknesättet, tidsaspekten och återbetalningstiden påverkar förstås bedömningen, men inom alla områden där energi används såsom byggnader, industrin och trafiken är det möjligt att spara 20­30 procent energi fram till år 2020.

Pirjo­Liisa Koskimäki berättar att kommissionen pre­senterar EU:s nya energistrategi i november.

– Utgångspunkten för energistrategin är energieffektivi­tet, vilket är första gången inom EU:s energipolitik, säger en glad Pirjo­Liisa Koskimäki.

10 forte 3/2010

produkter eller att de med hjälp av olika åtgärder blir så dyra att ingen vill köpa dem längre. Detsamma kommer att gälla bilar, byggnader och industriprocesser.

Andra direktiv som styr mot bättre energieffektivitet är till exempel energitjänstdirektivet och energieffektivitetsdi­rektivet för byggnader.

vAd gör mEdLEmSLändErnA? Pirjo­Liisa Koskimäki säger att alla EU­länder måste presentera sina nationella energieffektivitetsplaner och de måste även rap­portera om hur de ska verkställas.

– De första planerna är i slutfasen. Utmaningen för med­lemsländerna är att energieffektivisering kräver en mängd små åtgärder och mycket samarbete, koordinering, finansie­ring och motivering av konsumenterna. Det blir inte enkelt att få alla dessa pusselbitar att falla på plats, säger Pirjo­Liisa Koskimäki.

näSTA FrågA TILL ELEvErnA i årskurs åtta att ta ställning till var på vilket sätt man kan verkställa åtgärder som bromsar klimatförändringen?

– Det gäller att använda maskiner och apparater som använder lite energi,sammstämmer eleverna.

– Men hur går det att få fler sådana maskiner och appa­rater, påpekar Linnea Hildén sakligt.

Eleverna kommer överens om att energisnåla maskiner och apparater måste vara billiga för att folk ska ha råd att köpa dem och i fortsättningen får man enbart tillverka ener­gisnåla produkter.

Ungdomarna har helt rätt. EU har redan två direktiv som ska sätta fart på utvecklingen av energieffektiva pro­dukter och som sporrar konsumenter att välja dem. I direk­tivet Ecodesign ställs kraven för den ekologiska utvecklingen på produkterna. Om kraven inte uppfylls får produkterna inte säljas inom EU. Energimärkningsdirektivet kräver att

produkterna måste ha en energimärkning, vilket ska under­lätta till för konsumenter att hitta energieffektiva produk­ter. Energimärkningen är redan obligatorisk på exempelvis kyl­ och frysskåp, tvättmaskiner samt elugnar och i framti­den ska ännu fler produkter energimärkas.

Om allt går enligt plan kommer direktiven och den nationella lagstiftningen att tvinga bort produkter som inte är tillräckligt energieffektiva från marknaden. Det kan antingen ske genom att förbjuda försäljningen av dessa

Linnéa Hildéns spelkamrater i års-kurs åtta kommer inte lätt undan när hon pressar dem att hitta metoder som minskar kli-matförändringen.

OavseTT hur energi prOduce-ras är deT inTe

lönsamT aTT prOducera den när den inTe behövs. alla prOdukTiOnsmeTO-der har sin påverkan på miljön.

forte 3/2010 11

I Finland under hösten 2009 presenterades energief­fektivitetskommitténs betänkande där det föreslås totalt 125 energispar­ och energieffektivitetsåtgärder. I Sverige innehål­ler betänkandet Vägen till energieffektivare Sverige liknande åtgärder.

För Finland betyder EU:s energieffektivitetsmål att användningen av primärenergi måste minska med cirka 37 terawattimmar och i Sverige lite mer, beroende på högre ener­gianvändning.

Analyschef Paul Westin på Energimyndigheten berättar att det har pratats mycket om mätningen av energieffektivi­teten i Sverige. Det är mycket svårare att bedöma effekten av enstaka åtgärder än exempelvis vilken effekt ökningen av för­nybar energi ger. Paul Westin påpekar också att EU:s energi­sparmål på 20 procent inte är bindande för medlemsländerna.

– Åtagandet att minska växthusgasutsläppen och målet att öka förnybar energiproduktion går inte att genomföra i praktiken om inte energieffektiviteten ökas avsevärt, säger Paul Westin.

På samma sätt tänker också Hille Hyytiä, chef för ener­gieffektivitetsenheten och Päivi Laitila, chefexpert på finska Motiva (organisation för effektiv användning av energi och material).

Motiva och Energimyndigheten spelar en viktig roll när det gäller att verkställa den nationella planen. Motiva ägs helt av den finska staten och är ett expertföretag som är specialis­ter på energi­ och materialeffektivitet. Företaget arbetar bland annat med att stödja verkställandet av energisparavtal och att påverka attityder och rutiner när det gäller att spara energi. Enligt Paul Westin är Energimyndigheten näringslivsdepar­tementets ”arbetshandske ” som verkställer departementets energipolitiska beslut.

Metoderna för att effektivisera energianvändningen både i Sverige och i Finland ser mycket lika ut. I Finland är en ny personbilsteknik med låga utsläpp, strängare energiregler för nya byggnader, energieffektivitetsavtal för både privata före­tag och för den offentliga sektorn samt strängare energieffek­tivitetskrav för maskiner och apparater viktiga åtgärder. Med

tEma: MoT ETT ENERGIEFFEKTIVT SAMHäLLE

12 forte 3/2010

hjälp av dessa åtgärder beräknar man att täcka cirka hälften av energisparmålet.

Gemensamt för verkställandet av energieffektivitetspro­grammen både i Sverige och i Finland är att de kräver omfat­tande förändringar i samhällen och att den offentliga sektorn spelar en viktig roll.

– Det går inte att nå utmanande mål enbart med hjälp av enstaka åtgärder, utan hela samhället måste ändras på ett avgörande sätt, står det i betänkandet från Finlands energief­fektivitetskommitté.

– Vi pratar om grundläggande åtgärder, som exempelvis att ändra på våra värderingar, att ständigt utveckla vår kom­petens och att informera. Det finns inga genvägar till att nå målet. Vi får inte ha för bråttom, säger Päivi Laitila som arbe­tar som sekreterare i energieffektivitetskommittén i Finland.

godA ExEmPEL på ett lugnt sätt att arbeta finns inom industrin där energieffektivitet har varit vardag sedan länge.

vid sidan av boEndEt är transporter ett av de största områdena där en enskild människa eller hushåll kan minska sitt koldioxidavtryck mest.

fÖr dEm som bor ocH arbetar i en stad är det enklare att sluta åka med sin egen bil eller kanske till och med att låta bli att köpa en bil överhuvudtaget. Vid behov kan bilen istället hyras, till exempel genom att bli medlem i en bilpool.

bor man utanfÖr En stad kan det bli svå-rare att klara sig utan bil, vardagen tenderar i alla fall att bli mer komplicerad. I själva verket har många hushåll i förorterna istället två bilar. Räknar man antalet hushåll med två bilar, både i Sverige och i Finland, så handlar det om cirka en miljon hushåll.

Hur Kan man få hushållen att avstå från den andra bilen?

sKattEr ocH bränslEPrisEr spelar förstås en viktig roll. Bäst resultat kan först uppnås när det går smidigt att åka kommunalt till daghem, vårdcentraler och andra tjänster i den egna kommunen. Dagliga resor till och från livsmedelsaffären kan göras med cykel, men det är svårare att promenera med småbarn i snöblandat regn och slask till daghemmet som ligger tre kilometer längre bort.

Ett altErnativ till transport till och från daghemmen kan vara ”Suburb Car Club” som innebär att man med en gemensam minibuss transporterar flera barn med föräldrar till dag-hemmet. Sedan får föräldrarna fortsätta med kommunala färdmedel till sina arbeten. Bilen ska förstås vara en laddbar elbil där räckvidden per laddning enbart behöver vara några mil.

fÖr att fÖrvErKliga detta är det inte samhällsplaneringen som bör ändras, utan det är upp till oss själva. Inom kort lanseras flera laddbara elbilar, vilket kommer att påverka beslutet.

Sally Londesborough från Fortum har besökt skolor i Finland för att berätta om energi-effektivitet. Samtidigt får eleverna spela EnergiSpelet.

gOda resulTaT skapar en väldig enTusiasm.

Paul Westin berättar att de frivilliga energieffektivitetspro­grammen har varit framgångsrika i Sverige.

– Den energiintensiva industrin i Sverige var tidigare befriade från energiskatt. När beskattningen på grund av EU­krav började skapades ett system som går ut på att skatten betalas tillbaka till företag som följer energieffektivitetspro­grammen. Antalet företag som deltar i programmen överskri­der alla förväntningar och priset, räknat per megawattimme, för investeringarna som förbättrar energieffektiviteten har varit rätt så konkurrenskraftigt, jämfört med vilka andra investeringar som helst, berättar Paul Westin.

I Finland finns ett likande avtalssystem för energieffekti­vitet sedan 1997.

– Utgångspunkten är att man känner till sin egen energi­

forte 3/2010 13

PERSPEKTIV

Bort från fällan med två bilar

Text aUlI PaCKalÉN

Vad borde man göra för att få människor att använda energi

mer effektivt? Text wEsa lEHto foto stEfan sJÖdin

Det räcker inte bara med en klapp på axeln för att få oss att spara energi. För att få fart på energisparandet måste

konsumenterna se att det lönar sig. Lönar det sig

inte ekonomiskt att spara energi, känner man sig inte motiverad utan fortsätter som vanligt. Sedan behövs det säkert en kombination av olika åtgärder.

UlF KaRlSSON, SUNDSVALL

bättrE EnErgiEffEKtivitEt handlar i grunden om attityder. Dessutom krävs metoder för att genomföra åtgärderna, som till exempel tekniska lösningar för att kunna bygga eller värma upp på ett mer energieffektivt sätt. Avgörande är hur vi människor agerar i vår vardag. Men hur många känner verkligen till vad det är som är energikrä-vande hemma och på jobbet? En stor utmaning är ofta att ge och få rätt information.

– För att kunna spara energi måste man känna till vad det är som drar mycket energi. Det gäller både hushåll och stora kraftverk. Det behövs mät-ningar i realtid för att avslöja de riktiga energislu-karna, säger Tuula Ruokonen, försäljningschef på Fortum.

bra ocH tydlig information möjliggör för Fortumskunder att öka sin energieffektivitet.

användning, att man ständigt strävar efter att förbättra energieffektiviteten och att arbetet ingår i de centrala ledningsfunktionerna, berättar Hille Hyytiä.

När arbetet fungerar som bäst så kan man enligt Hille Hyytiä och Päivi Laitila tydligt känna glädjen över hårt arbete och goda resultat i företag och andra organisationer.

år 2020 är ungdomarna i Kyrkslätt 24 år gamla och de håller på att avsluta sina studier eller har redan ett arbete.

När man lyssnar hur de disku­terar märker man att här har vi den första generation ungdomar som inte drömmer om att skaffa en bil eller att få flyga världen över. Istället drömmer de att få bo någonstans där det går att använda allmänna kommunikationer. De vill värma upp sin bostad med trädbränslen och de har inga apparater som använder mycket el.

Pirjo­Liisa Koskimäki som arbe­tar på EU­kommissionen är glad över vad hon får höra.

– Det är roligt att se hur ivrigt ungdomarna tar tag i dessa utmaningar och i bästa fall kan de även vara ett exempel för oss vuxna. EU­kommissionen har många euro­peiska samarbetsprojekt om energisparprogram för skolor. Man blir glad över resultaten: här har vi vår gemensamma framtid, säger Pirjo­Liisa Koskimäki.

Tuula Ruokonen och Lars Hed-ström säger att energieffektivitet handlar mycket om hur vi tänker och medarbetare i organisationer har en nyckelroll.

Fortum ökar energieffektiviteten genom att

tEma: MoT ETT ENERGIEFFEKTIVT SAMHäLLE

på bästa möjliga sätt ta tillvara på överskottsvärme från industri- och kraftverksprocesser

förbättra kraftverkens driftekonomi, processer och miljöeffekt

dela med sig av internationell erfarenhet, kompetens och kunskap till sina kunder

Visste du detta? Fortums energihjälpare hjälper dig att hitta metoder att spara energi. Läs mer på sidan 16.

14 forte 3/2010

Det är alltid mer sym­patiskt att använda frivilliga metoder än höjda skatter och avgifter för att få

oss att minska ener­gianvändningen. Det

är också viktigt med god kommunika­tion om vad vi kan göra. Att satsa på förnybara energikällor såsom vind­, våg och solenergi är betydande.

JaN BeRGMaN, UMEå

Det ska vara relativt enkelt att ändra på sina vanor. Är det krångligt orkar folk inte bry sig. Det behövs tydliga

alternativ om hur det går att spara energi och

vad det innebär ekonomiskt. Det ska inte vara en massa måsten, höjda skatter och avgifter. Då blir folk bara förvirrade och inte motiverade.

eRIKa DaNIelSSON, GÖTEBoRG

Många känner inte till hur man ska bära sig åt för att minska energi­användningen. För att i större utsträckning

få människor att spara energi måste man se den

ekonomiska nyttan, hur mycket mer pengar som det blir kvar i plånboken när jag sparar energi.

KeRSTIN OhlSSON, GÖTEBoRG

Ännu smartare elnät och fjärravlästa elmätare ökar konsumenternas kun-skaper om sin egen elanvändning.

Fortum kan dessutom dela med sig av sina erfarenheter om att öka energieffektiviteten på sina produk-tionsanläggningar och informera kunder om sina specialkunskaper som har skapats genom att arbeta med olika typer av kraftverk och system.

– Tack vare våra erfarenheter kan vi vara föregångare när det gäller att utveckla en hållbar energian-vändning. Vår fördel är att vi både kan utnyttja våra lokala kunskaper och vår internationella kompetens, samt att vi även kan ta hänsyn till de ekonomiska aspekterna, berättar

lars hedström, försäljningschef på Fortum.

För att lyckas med energieffekti-visering är det, enligt Lars Hedström, viktigt att sammanfoga den ekono-

miska nyttan med miljöaspekterna. – Ett bra exempel på energi-

effektivitet är när överskottsvärme eller ånga från industriprocesser används i kraftvärmeproduktionen. På så sätt stimuleras den lokala en-ergiproduktionen och industrier och kraftverk kan utnyttja sina resurser bättre, säger Lars Hedström.

På kraftverk har man sedan några år tillbaka kunnat använda Fortums tjänst Ecotuning® som hjälper kunderna att förbättra sin energi effektivitet. Ecotuning® är ett ettårigt projekt som syftar till att klargöra hur ett kraftverks drifteko-nomi kan förbättras. Det sker bland annat genom optimering av kraft-verkets processer samt utbildning av

personalen. – Det finns många olika sätt att

förbättra energieffektiviteten, allt från relativt enkla justeringar till uppköp av nya maskiner. Det är dock personalen som har nyckelrollen och därför innehåller Ecotuning® många åtgärder som ökar personalens kun-skap och motivering. Utbildningen ger konkreta råd om hur det går att öka energieffektiviteten i det egna kraftverket, berättar Tuula Ruokonen.

Hon tillägger att det, utöver vikten att satsa på personal, är viktigt att förstå att bättre energieffektivitet inte enbart handlar om att lösa ett stort problem, utan att det behövs många små åtgärder. På längre sikt kan det leda till stora besparingar.

SMÅ GÄRNINGAR LEDER TILL stora rEsultat

Energieffektivitet handlar ofta om små gärningar, både hemma och på stora kraftverk – men för att kunna

genomföra dem behövs rätt kunskap.Text Julia KristEnsEn Foto toPi saari

lösningen är OFTa summan av många små prOblem.

forte 3/2010 15

bra Klimat

nöjdagÖr HyrEsgästErna

samarbEtE

16 forte 3/2010

mina mEdarbEtarE är diligEntias ambassÖdEr.

d et är Anders Lindberg, teknisk chef på Diligentia i Stockholm, som ansvarar för tekniken på kontorsfastigheterna som Diligentia äger i Stockholm och i Malmö, och hans medarbetare, fast­

ighetsvärdar och fastighetstekniker, som dagligen har kontakt med de cirka 35 000 hyresgästerna som arbetar i Diligentias kontorsfastigheter.

– Mina medarbetare är Diligentias ambassadö­rer och de ska lösa de praktiska problemen hos våra kunder. Därför är det viktigt att de ska vara prydligt klädda och att de uppför sig väl hos kunderna. Vi sätter stort värde på detta, säger Anders Lindberg.

diligEntia är ett helägt dotterbolag till försäk­ringsbolaget Skandia Liv och förvaltar cirka 170 fastigheter huvudsakligen i Stockholm, Göteborg

och Malmö. Bolaget koncentrerar sig på kontorsfas­tigheter, köpcentrum och bostäder. Diligentia har 150 anställda, många av dem noga handplockade. Anders Lindberg arbetade tidigare som fastighets­chef på Arlanda flygplats och hade ansvar för över 350 anställda. Han är med andra ord en van pro­blemlösare.

– I Stockholm äger vi kontorsfastigheter både inne i staden och strax utanför. Många av våra kun­der i innerstaden är advokatbyråer och revisions­firmor som ställer höga krav på lokalerna. För att kunna uppfylla deras krav måste vi i förlängningen ställa lika tuffa krav på våra leverantörer. Det är inte bra att förlora hyresgäster. Under tiden lokalen står tom förlorar vi hyresintäkter och dessutom måste vi skaffa en ny hyresgäst till lokalen. Totalt handlar det om mycket pengar och därför gör vi allt för att behålla våra hyresgäster länge, berättar Anders Lindberg.

dEt finns inga gEnvägar för att få nöjda kunder. Det gäller att ge bästa möjliga service, att vara nära sina kunder, att lyssna till deras krav, att vara proaktiva och föreslå lösningar. Anders Lindberg säger att rätt temperatur och luftfuktighet samt en välfung­erande ventilation är de absolut viktigaste kraven från kunderna.

– Att skapa ett bra klimat i en lokal är den svå­raste uppgiften som finns. Dessutom har vi alla olika behov, vissa av oss vill ha det varmt och andra lite svalare. Därför går det aldrig att hitta en kompromiss som tillfredställer alla som arbetar i en lokal.

Nöjda hyresgäster är den viktigaste grunden för fastighetsbolaget Diligentias verksamhet. Hyresgästerna är nöjda när inomhusklimatet i lokalerna är behagligt. Ännu bättre blir det när bra klimat och låg energianvändning går hand i hand. Text wEsa lEHto Foto bossE Kinnås nöjda

Samtal med hyresgästerna är viktigt för Anders Lindberg, här med Christina Conradsson, Chief Accountant hos konsultbyrån Halvarsson & Halvarsson.

forte 3/2010 17

Anders Lindberg och hans medarbetare lägger mycket tid på att förbättra klimatet hos kunderna. Det gäller att justera värme­ och ventilationssystem för att hitta den optimala lösningen för kunden. Bland annat försöker man minska drifttiderna genom att till exempel starta ventilationen senare på morgonen. Ett av Diligentias viktigaste mål är att minska energianvändningen i sina fastigheter.

– Vi jobbar jättehårt för att minska energian­vändningen och för att förbättra miljön. Vi driver många projekt och ett exempel är Skandias kontor på Sveavägen som vi ska bygga om. Målet där är att vi kan återanvända värme i så hög grad att vi näs­tan inte alls ska behöva köpa fjärrvärme, berättar Anders Lindberg.

Han hävdar bestämt att det inte ligger någon konflikt mellan bra klimat och energieffektivitet. Tvärtom är det så att när klimatet är bra och jämnt så fungerar det också mest energieffektivt. Kun­derna blir nöjda och Diligentia sparar pengar.

diligEntia invEstErar årligen cirka en miljard kro­nor i sina fastigheter. Bra underhåll är viktigt och

Om Diligentia

diligEntia är en av Sveriges största fastighetsägare och dotterbolag till Skandia Liv. Bolaget äger kon­torsfastigheter, köpcentrum och bostäder, huvud­sakligen lokaliserade i de tre storstadsregionerna. Diligentia äger cirka 170 fastigheter till ett värde av drygt 27 miljarder kronor och med cirka 9 000 hyreskontrakt. Den uthyrningsbara ytan uppgår till 1,4 miljoner kvadratmeter.

Fortum levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Diligentias fastigheter.

därför arbetar man långsiktigt för att garantera att fastigheternas värde ska öka. Långsiktighet är en av Diligentias grundvärden och tillsammans med sina kunder vill man utvecklas och växa. I den långsik­tiga dimensionen ligger också ett ansvarstagande för miljön.

– Miljöfrågorna är väldigt viktiga och många av våra nya hyresgäster har mycket hög miljöprofil. Då är effektiv energianvändning den mest viktiga åtgärden, säger Anders Lindberg.

En trend i Sverige är att lokalerna ska ha en effektiv kylanläggning, något som Anders Lindberg inte riktigt förstår.

– I genomsnitt har vi i Sverige cirka 20 dagar per år då det behövs kyla i lokalerna. Ändå kräver man att det ska vara rejäla kylanläggningar i lokalerna. De kostar mycket och används lite. Till exempel i Tyskland och i Danmark har man inte alls lika stora krav på kylanläggningar och ändå har de betydligt fler varma dagar än vi. Oftast räcker det att öppna fönstret om det är för varmt, säger Anders Lindberg.

Bra klimat är viktigt för Diligentias kunder. Ofta handlar det om att finjustera systemen. Anders Lindberg och Stefan Augustsson, fastighetsvärd och drifttekniker kontrollerar mätinstrument i en av Diligentias fastigheter.

18 forte 3/2010

ingEn KonfliKt mEllan bra Klimat ocH EnErgi-EffEKtivitEt

forte 2/2009 19

fÖr JaaKKo lEHtonEn är närproduce-rad mat något mycket viktigt. Som en av grundarna för miljöorganisationen Dodo, som arbetar med stadsodling, arbetar han konkret med att gräva med hackan på organisa-tionens stadsodling i Helsingfors. Dodo vill lösa miljöproblem i städerna där problemen är som störst. Miljöeffektiv stadsodling kan ske på ställen där det finns oanvänd mark, i lekparker, under täckta odlingslotter och på gemensamma balkonger.

Stadsodling i Finland fick sin start år 2009 då en grupp aktivister erövrade ett stycke mark vid ett oanvänt markområde vid lokstal-len i Baggböle i Helsingfors. Under sommaren startade Dodo en stadsodling i Fiskehamnen i Helsingfors, den här gången med stadens tillstånd.

JaaKKo lEHtonEn studErar geografi och blev aktiv i Dodo för ett par år sedan. Han säger att den första erövringen vid lokstallen i Baggböle var ett sätt att skapa debatt om användningen av en stadsmiljö.

– Vi ville ha en central och välsynlig plats för stadsodling och på det sättet ville vi pröva gränserna för användning av stadsmiljö, berättar Jaakko Lehtonen.

Målet är att skapa en mer öppen stadskul-tur. Det finns möjlighet att odla överallt där det finns oanvänd mark i en stad.

– Vid ett järnvägsspår finns mycket oan-vänd mark. Varje stadsdel skulle kunna ha sitt eget område där det går att odla. Det skulle vara ett bra sätt att engagera stadsborna i att delta i stadsplaneringen.

Jaakko Lehtonen hoppas på att den låga tröskeln ska locka folk att förändra stadskul-turen.

– Folk gillar att vara med när det är enkelt och konkret. När man odlar grönsaker kan resultatet ses redan efter några månader.

mEdlEmmarna i dodo Har HJälPt sju bostadsrättsföreningar och daghem att starta sina odlingar i lådor och Dodo var också rådgivare åt den kända finska restaurangen Savoy i Helsingfors när de startade sin odling på restaurangens tak. Jaakko Lehtonen och många andra tror att stadsodlingen kommer att öka kraftigt under nästa sommar.

När allt fler odlar sina egna grönsaker blir närproducerad mat något mer vardagligt. Urban odling kan till exempel vara blomst-errabatter med blommor som går att äta. Innergårdarna blir våra gröna vardagsrum och när en planerad nyttoodling blir vanligare kommer alltfler flerfamiljhus att ha ett växthus. Även skolor och daghem kommer att ha sina egna odlingar.

Genom att odla själv får man en direktkon-takt till maten, säger Jaakko Lehtonen. I städer går det inte att producera all den mat som vi behöver, men ändå en hel del. Att kalla mat som produceras inom landet för närproduce-rad räcker inte.

– Vi behöver en direktkontakt med maten och landsbygden. Mellanhänderna ger oss inte denna kontakt och även andelen mat som förstörs ökar. Vi vet vad vi äter när vi själva odlar vår mat.Text mariaana nElimarKKa Foto tomi ParKKonEn

Stadsodling ger närproducerad mat

mitt val I den här spalten får vi träffa människor som lever med fokus på hållbarhet

forte 3/2010 19

tEKnologi

För att klara av den storskaliga användningen av biobränslen på kraftverk behövs biobränslen som kan användas i de existerande pannorna. Nya alternativ är biokol och förgasad biomassa. Text Julia KristEnsEn Foto toPi saari

i Norden har industrin använt biobränslen sedan decennier genom att bipro­dukter från skogsindustrin

har förädlats till energi och värme. Tack vare våra skogar är det naturligt för oss att använda biomassa för att nå EU:s mål för att öka användningen av förny­bar energi.

Det finns dock vissa utma­ningar för att kunna öka använd­ningen av biobränslen i stora kraftverk. Det finns två problem: för det första hur vi kan öka användningen av biobränslen i de existerande pannorna och för det andra hur vi kan garantera att det alltid finns tillräckligt med biobränslen.

tEKniKEn i En Panna reglerar vilken typ av biobränslen det går att använda i ett kraftverk och hur stor andel av bränslet de kan täcka.

– Förbränningen av biomassa skapar fortfarande mindre utsläpp än fossila bränslen, men biobränslen innehåller klor och alkaliska metaller som smutsar ner pannan. Hur stor andel av bränslet som kan ersättas med biobränslen utan att riskera driften beror på pannans teknik, säger Satu Helynen, teknikdi­rektör på finska VTT (opartisk expertorganisation som utför teknisk och teknikekonomiskt forsknings­ och utvecklingsar­bete).

strin, eller mycket findelat bio­bränsle, exempelvis sågspån, som till viss del används tillsammans med något annat bränsle. Däre­mot går det att använda olika typer av bränslen i en panna på ett kraftvärmeverk, säger Satu Helynen.

I dessa pannor är ett alterna­tiv att använda torv som bland­ämne, vilket minskar pannans korrosion genom att till exempel minska ansamlingen av klor på ytor där värme distribueras. Ur klimatsynpunkt är dock användningen av torv inte helt oproblematisk eftersom torv är en energikälla som förnyas sakta.

Eftersom en panna är en stor investering och den används i

ÄR PANNAN

flExibEl?

– Majoriteten av alla pan­nor i Europa är kolpannor där det går att använda antingen biobränslen av hög kvalitet, som exempelvis pellets som är en biprodukt från skogsindu­

invEstEring-arna varar i flEra dEcEn-niEr.

20 forte 3/2010

flera decennier så måste man utveckla biobränslen som kan användas i kolpannorna.

fÖr att garantEra en jämn bränsletillgång är det bra om ett kraftverk kan använda olika bio­bränslen. Dessutom måste man lösa problemet med att transpor­tera och lagra stora mängder bio­massa för att garantera en jämn bränsletillgång oavsett årstid eller säsongvariationer.

– Lagringsmöjlighet är en viktig egenskap för biobränsle som används i ett kraftverk. Till exempel blir inte kvaliteten på pellets lidande under trans­porten och eftersom pellets är ett tätt bränsle kan det också

lagras utan problem. När pel­lets används i stordrift kan det innehålla mer föroreningar än vad som finns i den pellets som hushållen använder. Råvara till pellets som kraftverken använder kan exempelvis vara biprodukter från lantbruk, säger Satu Hely­nen.

mÖJliga lÖsningar som är under utveckling, både vad gäller tekni­ken för pannorna samt transport och lagring, är biokol, förgasning av biomassa eller att biomassa förädlas till bioolja.

– Biokol skapas genom att upphetta torrt träd i 250­300 graders värme. Bränslet är ännu tätare än pellets och passar likt

pellets väl för transport och lagring. Det kan också användas i kolpannor. Alternativt kan biomassa i fast form förgasas och matas in i en kolpanna, eller så kan gasen renas till syntetisk naturgas som i en naturgasled­ning kan transporteras till kraft­verket. På samma sätt som bioolja kan gasen användas både i små och stora kraftverk. Förgasarna kan placeras nära biomassalager vid naturgasledningen och då behöver man inte transportera fast biomassa till kraftverket, berättar Satu Helynen.

Några kraftverk i Europa använder en kolpanna ihop med en förgasare för biomassa . Hit­tills finns dock inget kraftverk

som i stor skala använder för­gasat bränsle som matas in i ett naturgasnät.

– Just nu byggs det kraftverk som kommer att använda biokol som bränsle i full skala. De tekniska riskerna för den här tek­niken bör inte vara alltför stora och därför är det möjligt att vi år 2020 kommer att använda biokol i stor utsträckning, säger Satu Helynen. Det skulle passa bra för EU:s mål.

fortum sÖKEr ständigt nya metoder för att öka användningen av biobränslen i sina egna kraftverk och är därför med och utvecklar nya tekniker som gör det möjligt att utnyttja biobränslen mer effektivt.

– Vi undersöker flera alternativ för att öka användningen av biobränslen i olika typer av kraftverk. Särkskilt på stora kraftvärme-verk (CHP) är det viktigt att effektivt kunna utnyttja flexibiliteten som pannorna för både kraft- och värmeproduktion ger, säger utveck-lingschef Jukka heiskanen från divisionen Heat på Fortum.

– Vi försöker även öka forskningen på nya marknader, exempelvis i Polen, och föra samman lokal kompetens med våra egna interna-tionella erfarenheter. Dessutom är vi med i flera projekt som olika forskningsinstitutioner driver, fortsätter Jukka Heiskanen.

Ett av de mest intressanta försöken pågår på kraftvärmeverket i Värtan i Stockholm som är Fortums största el och värmeproduk-tionsanläggningar. Målet i Värtan är att gradvis öka användningen av biobränslen till 50 procent fram till år 2015. När dessutom andra anläggningar på Värtaverket byggs om för förnybara bränslen kom-mer vi att uppnå 70 procent förnybart.

– Kraftvärmeverket i Värtan utgörs av en kombiprocess som producerar el i både ång- och gasturbiner. Förbränningen sker under tryck. Bränslet pumpas in i pannorna i form av en pasta bestående av kol, vatten och dolomit. Detta förfarande ställer mycket höga krav vid konververting till biobränsle. Biobränslet måste gå att blanda in i kolpastan. Vi har prövat olika hydrofoba biobränslen, som exempelvis lignin och olivkärnor. olivkärnor är i dagens läge vårt enda kommersi-ella biobränsle. Vi kommer att prova olika kvaliteter av lignin, skal från palmfruktens kärna, biokol och bioolja, berättar eva-Katrin lindman, forsknings- och utvecklingsansvarig på Fortum i Värtan.

Det finns även planer på att bygga en ny enhet på Värtan som ska använda enbart biobränslen. Målet är att den nya enheten kan tas i bruk år 2016.

Värme och el av olivkärnor

FORTUM FORSKAR OCH UTVECKLAR

forte 3/2010 21

röstFortums

ansiKtEn

22 forte 3/2010

röstSvaren på dagens energifrågor påverkar utvecklingen under en lång tid framöver. Esa Hyvärinen förmedlar Fortums ståndpunkter till beslutsfattare och samlar in signaler från omvärlden för att kunna planera Fortums egna verksamhet. Text maiJa PiiroinEn Foto tomi ParKKonEn

Fortums

n är vi sätter oss ner och börjar intervjun är den första frågan vi ställer till Esa Hyvärinen, ansvarig för Fortums samhällskontakter, vad en lobbyist egentligen gör?

– Det handlar om ett vanligt vardagligt samar­bete och diskussioner tillsammans med personer som beslutar om energifrågor eller som deltar i energidebatten. Det finns många tolkningar för termen samhällskontakter, men definitionen på engelska, ”Public Affairs”, beskriver på ett bra sätt verksamhetens öppna karaktär, säger Esa Hyväri­nen.

I arbetet ingår att samla information, diskutera inom och utanför den egna organisationen samt att kartlägga Fortums ställning i olika frågor.

– En viktig arbetsuppgift är att förstå och beskriva tekniska frågor på ett enkelt sätt. Energi­frågorna är ofta väldigt komplicerade och svåra att förstå och de inbördes sambanden är ofta komplexa. Dessutom måste jag kunna tänka utifrån olika vink­lar – både ur teknikens, politikens och ur vanliga konsumenters synvinklar.

utÖvEr att vara KomPlExa är energifrågorna dessutom omfattande och långsiktiga. Energifrågor påverkar, på ett eller annat sätt, alla områden inom samhället och påverkar även beslutsfattandet. Därför är det, enligt Esa Hyvärinen viktigt att alla aktörer stöder beslutsfattandet med sina kunskaper och åsikter.

– Vi hjälper beslutsfattare i deras arbete genom att ge dem nya kunskaper och nya synsätt. Vår upp­gift är också att informera dem om vad vi anser är realistiskt. Vi ger information som de kan använda i sitt beslutsfattande, det är politikernas och tjäns­temännens skyldighet att fatta beslut, säger Esa

Esa Hyvärinen anser att ett statligt ägande varken förenklar eller försvårar samhälls-kontakterna och lobbyarbetet.

forte 3/2010 23

Hyvärinen när han beskriver hur hans team arbetar. Samarbetet med olika aktörer – politiker, tjäns­

temän samt med olika industri­, energi­, miljö­ och konsumentorganisationer – fungerar enligt Esa Hyvärinen bra och öppet både i Finland och inter­nationellt. Att finska staten äger Fortum varken förenklar eller försvårar arbetet med samhällskon­takterna, tycker han.

– Ett börsbolag ska behandla alla sina ägare likvärdigt. Staten kan inte besluta över Fortum eller använda Fortum som ett redskap i politiken och staten kan heller inte arbeta för eller mot Fortum.

Den andra viktiga hälften av arbetet består av diskussioner och samarbeten internt. I kontakter med olika aktörer utanför samlar man signa­ler och trender till hjälp för sitt eget beslutsfattande och de hjälper också till att bilda uppfattningar inom olika frågor. Esa Hyvärinen betonar dock att det inte är samhällskontakterna som avgör vad som är bra för Fortums verksamhet, utan besluten baseras på Fortums stra­tegi och affärsverksamhet.

Esa Hyvärinens lista innehåller många olika typer av frågeställningar. EU:s nya kommission har kommit igång med sitt arbete och vill använda EU:s utökade makt till att föra fram energipolitiska frågor samt den inre energimarknaden. När den inre marknaden gör framsteg ökar även vikten av att harmonisera politiska beslut – på en gemensam marknad måste man kunna konkurrera enligt samma regler.

– Valet i Sverige och den nya regeringens politiska ståndpunkter, samt liberaliseringen av energimarknaden i Ryssland, som har framskridit enligt planerna, är viktiga och aktuella frågor för Fortum. Från och med början av år 2011 ska enbart marknadspris på el gälla på grossistmarknaden i Ryssland. Den nästa största frågan är utvecklingen av värmemarknaden, säger Esa Hyvärinen.

Efter kärnkraftsbeslutet i Finland har fokus flyttats till andra frågor, men under våren 2011 visar det sig om energifrågorna blir en stor valfråga och hur den kommande regeringen ser på energi­frågorna.

– Mest saknar jag en internationell dimension i den finska energipolitiken. Elen strömmar fritt mel­lan länderna, vilket gör att besluten i andra länder även påverkar Finland. Å andra sidan måste Finland aktivt påverka EU:s energipolitik eftersom EU:s

Esa Hyvärinen

Familj: hustru och två barn

Utbildning: skogsingenjör och magisterexamen i statsvetenskap

Intressen: löpning och läsning

Direktör och ansvarig för Fortums samhällskontakter sedan år 2006

har tidigare arbetat på handels- och industridepartementet med skogs- och energifrågor samt bevakat intressen för europas pappersindustri i Bryssel

makt inom energipolitiken kommer att öka.

när man lyssnar på Esa Hyvärinen förstår man snabbt att en lobbyist ska kunna affärer och politik.Dessutom måste man kunna lyssna och kommuni­cera samt kunna vara strategisk. Går det att lära sig dessa kunskaper eller är det något som är medfött? Både medveten planering och tillfälligheter har påverkat Esa Hyvärinens karriär.

– Jag slutade min utbildning som skogsingenjör precis när lågkonjunkturen var som

värst i mitten av 1990­talet. Där­för fortsatte jag att studera

nationalekonomi för att för­bättra mina möjligheter

att få ett jobb. Hans plan fung­

erade väl och efter en kortare karriär på en bank fick han jobb på han­

Deckare ger goda idéer som kan

användas i arbetet.

dels­ och industriministeriet i Finland där han arbetade med skogsindustri­ och EU­frågor. Av en slump råkade han träffa en gammal kompis på en restaurang, vilket ledde till att Esa Hyvärinen började arbeta i Bryssel där han bevakade pap­persindustrins intressen och hade även energi­ och miljöfrågor under sitt ansvar.

År 2005 sökte Fortum en ansvarig för Public Affairs och Esa Hyvärinen blev intresserad av att sätta sig på andra sidan bordet. I EU­sammanhang var han van att föra fram energianvändarnas åsikter och i det nya jobbet erbjöds han att arbeta med samma frågor, fast ur en annan synvinkel och därigenom utmana sig själv.

På fritiden har Esa Hyvärinen löpning som hobby. Han har två barn, ett som går i förskolan och ett som går i årskurs tre i skolan, som betyder mycket för honom och som han gärna lägger sin fritid på. Att umgås och delta i deras fritidsakti­viteter tar sin tid. Blir det någon tid över tar Esa Hyvärinen gärna fram en bok och läser.

– Jag gillar särskilt deckare och böcker som handlar om politisk historia. De ger goda idéer och lösningsmodeller som kan användas på jobbet, säger Esa Hyvärinen och skrattar.

ansiKtEn

24 forte 3/2010

i dagsläget fungerar sys­temet så att EU tilldelar utsläppsrätter till varje medlemsland som i sin tur delar ut dem till indu­

striföretag som använder mycket energi.

Från och med år 2013 måste elproducenter köpa sina utsläpps­rätter på en auktion. Andelen gratis utsläppsrätter kommer att minska gradvis under åren 2013­2020, det gäller även för andra industribranscher. Sam­tidigt skärs det totala antalet utsläppsrätter ner. Målet är att minska utsläppen som ingår i utsläppshandelssystemet med 21 procent fram till år 2020, baserad på utsläpp år 2005.

– Jag tror inte att auktions­förfarandet i sig kommer att påverka priset på utsläppsrät­terna, men färre utsläppsrätter borde leda till högre priser, säger Sanna Kaje, analytiker på FIM, ett finskt företag som erbjuder placeringstjänster.

PrisEts fluKtuErandE HistoriaSyftet med utsläppshandeln är att minska utsläppen så effektivt som möjligt. Industrin tilldelas färre utsläppsrätter än vad som behövs och därför kan ett företag bestämma om det vill satsa på åtgärder som minskar utsläppen eller om man, till marknadspris, ska köpa utsläppsrätter som har blivit över från andra företag.

Den första treårsperioden av utsläppshandeln 2005­2007 var en övningsperiod då utsläpps­gränserna var vida. Från och med år 2008 började Kyoto­perioden som fick sitt namn av klimatmötet i Kyoto. Det blev färre utsläppsrätter och priset för

EU:s system för utsläppshandel kommer att ändras år 2013. Det blir skärpta utsläppsgränser och gratis utsläppsrätter kommer enbart att delas ut till ett fåtal.Text marianna salin

blir tuffarEUTSLÄPPSHANDELN

FRAMTIDENS UTSLÄPPSHANDEL FÖR MILJÖN

invEstEring

en utsläppsrätt per ton utsläpp ökade från under en euro till 20 euro.

– Utsikterna för ekonomisk tillväxt såg goda ut i början av 2008. Sedan kom rädslan för ekonomisk recession och lågkon­junkturen var ett faktum. Priset på en utsläppsrätt rasade till cirka åtta euro, berättar Sanna Kaje.

Sedan våren 2009 har priset hållit sig kring 15 euro.

– Priserna har varit stabila under en period, men historien visar att det inte alltid är lätt att förutspå prisutvecklingen. Det finns många svårbedömda aspek­ter som påverkar efterfrågan.

EKonomi, vädEr ocH bränslEn– Under den senaste tiden har det ekonomiska läget påverkat efter­frågan på utsläppsrätter mest. När industriproduktionen mins­kar, blir det även färre utsläpp, säger Sanna Kaje.

Även vädret spelar en viktig roll på utsläppsmarknaden. En mild vinter minskar energibeho­vet och därmed energiproduk­tionen. När det regnar mycket produceras mycket el utan utsläpp på vattenkraftverk.

Den tredje betydande skill­

naden är, enligt Sanna Kaje, prisskillnaden mellan naturgas och kol. Förbränningen av natur­gas skapar mindre utsläpp än förbränningen av kol och behöver därmed färre utsläppsrätter.

EuroPa vs. Övriga världEnSanna Kaje tror att perioden efter Kyoto börjar bli synlig på utsläppshandeln. Nord Pool, som förmedlar utsläppsrätter, säljer forward­derivat för utsläppsrät­

ter fram till år 2012. – Utsläppsrätter kan man

flytta till kommande period, påpekar Sanna Kaje.

I stort sätt är det fortfarande en öppen fråga om vad som kommer att hända mellan åren 2013­2020. Industrin väntar fortfarande på regler om gratis­utdelningen av utsläppsrätter och auktioner. Klart är dock att utsläppen allt tydligare blir en produktionskostnad ­ åtminstone i Europa.

– Det är viktigt att även USA beslutar att införa ett system med utsläppshandel. Dessutom bör även Kina och Indien ha liknande system för att hela systemet med utsläppsrätter ska fungera. Annars kommer väst­liga industriländer bara förlora konkurrenskraft. Kommer man å andra sidan överens om en global minskning av koldioxidutsläpp kommer troligen Europa att minska sina utsläpp ännu mer.

från ocH mEd år 2013 kommer utsläppsgränserna för koldioxid gradvis att skärpas, vilket i praktiken betyder att det kommer att delas ut färre utsläppsrätter varje år. Dessutom måste energiproducenterna köpa sina utsläppsrätter på auktioner när perioden startar. Auktionsförfarandet gäller i viss mån även fjärrvärmeproducenter.

Analytiker Sanna Kaje på FIM tror att förändringarna kommer att öka priset på utsläppsrätter. Hon anser dock att läget för Fortums del ser bra ut.

– Fortum måste i viss mån köpa utsläppsrätter på auktion, tror Sanna Kaje. Hon betonar dock att Fortum behöver färre utsläpps-rätter än ett energibolag som använder fossila bränslen. Fortum producerar huvudsakligen utsläppsfri och förnybar energi.

– Fortum kommer att dra relativa fördelar av systemet.

forte 3/2010 25

Tusentals människor besökte Fortums utställning på Stockholmspaviljongen under Love Stockholm 2010. Fortums Energihjälpare fanns på plats och fick många frågor om energi och miljö. Text wEsa lEHto Foto stEfan sJÖdin

– folK Har blivit väldigt mEdvEtna om miljöfrågor och energipriser, säger Lena jonsson, en av Energihjälparna på Love Stockholm 2010. Linda granberg, också Energihjälpare, håller med och säger att de har fått många frågor om hur Fortum producerar el.

Lena och Linda arbetar på Fortums Kundservice, men är även utbildade Energihjälpare. De finns med på Fortums aktiviteter vid större publika evenemang och de var även med under Love Stockholm 2010, som pågick från den 6 juni till den 19 juni. I Kungsträdgården i Stockholm fanns en paviljong där Fortum, tillsammans med Stockholms lokaltrafik(SL) och Trafikver­ket, visade upp hur framtidens hållbara stad kan se ut. Bröllopet mellan kronprin­sessan Victoria och prins Daniel den 19 juni avslutade Love Stockholm 2010.

– Det är väldigt roligt att vara med på stora publikevenemang och ha en direkt­

kontakt med våra existerande och blivande kunder. Folk som ställer frågor till oss är generellt väldigt positiva och intresserade av energi­ samt miljöfrågor. Det är kul att vara Fortums ansikte utåt på det här sät­tet, säger Linda.

undEr lovE stocKHolm 2010 visade Fortum bland annat upp en elbil med laddstolpe och en elcykel som intresserade många besökare.

– Vi har fått många frågor om elbilen. Särskilt de lite yngre besökarna som bor i Stockholm är intresserade av elbilen och frågar hur långt det går att köra per ladd­ning, vad bilen kommer att kosta samt hur och var den kan laddas. Många kan tänka sig att köpa en elbil, bara den inte kostar för mycket, säger Lena.

Folk har många frågor om energi och sätter stort värde på att få svar direkt. Lena och Linda säger att det är en stor bredd på

fortum STÖDER

ENERGIHJÄLPi kärlekens tecken

26 forte 3/2010

frågorna, men de flesta frågor handlar om hur det går att minska sin energianvänd­ning.

– Frågorna varierar beroende till på om man bor i en lägenhet eller villa. De som bor i villa har ofta frågor om uppvärmning och isolering och de som bor i en lägenhet vill veta hur man kan minska sin energi­användning. På orter där det finns fjärr­värme får vi också frågor om hur man kan ansluta sig till fjärrvärmenätet. Många vill även veta hur Fortum producerar el och hur Fortums engagemang på förnybara energikällor ser ut, berättar Linda.

många av bEsÖKarna är ungdomar. De knappar koncentrerat på de olika datorerna som finns i lokalen, men störst intresse visar de för elbilen samt elcykeln.

– Ungdomar som redan har en egen bostad är mycket intresserade av miljö­frågor. De väljer helst ett elbolag som leve­

fÖr att lycKas bra som toppidrottare är det viktigt att ha både fysisk och psykisk toppkondition. Mår du inte bra mentalt när det är dags att tävla så blir inte resultatet heller bra. Att ha en bra psykisk balans är nästan viktigare än att vara i bra fysisk form. Dessa två saker går hand i hand. Trä-ningen handlar alltså inte bara om att få bra fysik och teknik utan även att hitta en bra mental balans. Det är det som är tjusningen med idrotten.

tyvärr Har Jag Haft oturEn att drabbas av skador och har inte kunnat tävla på riktigt sedan 2007. Under maj och juni kunde jag delta i fyra tävlingar, vilket var underbart. Jag kände att jag hade bra form och presterade bra. Dessvärre drabbades jag sedan av en muskelbristning på baksidan av låret och var tvungen att sluta tävla under resten av somma-ren. Det är förstås tråkigt att inte kunna tävla, men det gäller att inte bli frustrerad eller bitter, skador är inget ovanligt för toppidrottare, det är liksom baksidan av myntet. Nu gäller det att se framåt, träna och sikta på nästa säsong.

EftEr En lång PEriod av motgångar med hälsan är det ännu viktigare att må bra mentalt. Men jag längtar till täv-lingar och att få känna den speciella känslan och spänningen inför en prestation på en tävling. Jag tror att alla idrottare har sina speciella knep om hur man förbereder sig inför en tävling. För mig är det viktigt att genomföra samma rutiner, att ta en fika, att duscha, att klä på mig tävlingsdräkten, och värma upp. Då kommer jag upp i rätt stämning och känner att nu är det tävling och att nu ska jag prestera mitt bästa.

livEt sKa intE bara Handla om idrott, utan det är också viktigt att kunna koppla av från idrotten. Jag kopplar av bäst genom att åka till sommarstugan, umgås med familjen, spela golf eller att leka med min hund Ninjo. Enkla små saker som gör att jag mår bra.

dEt är ocKså EnKla, små saker som gör att man kan spara energi. Släcka lampor, täta fönster, fylla tvättmaskinen helt, använda lågenergilampor, duscha snabbare. Totalt blir det en stor besparing och när alla gör det sparar vi verkligen mycket energi.

fysisk och psykisk balans ger energi

rerar miljömärkt el och de vill på alla sätt minska sin energianvändning, säger Lena.

De flesta av frågorna som besökarna på Love Stockholm 2010 ställer kan Lena och Linda svara på direkt och att ha Energi­hjälpare på plats är därför ett mycket uppskattat inslag.

Elbilen och Fortums laddstolpe väckte stort intresse, särskilt bland unga besökare.

En idrottarEs LIV

jenny kallur Häcklöpare och sprinter

Energihjälpen

Verksamheten började år 2005 Energihjälparna finns bland annat med vid

stora publika evenemang och svarar på frågor Syftet är att hjälpa kunder att använda energi

smart Med enkla medel går det att spara både

pengar och på klimatet Exempel: Genom att byta ut sex vanliga

glödlampor mot lågenergilampor kan man få 500 kr lägre elkostnad per år

Mer information: www.fortum.se/energihjalpen

ENERGIHJÄLPi kärlekens tecken

forte 3/2010 27

Visste du att olivkärnor innehåller mer än dubbelt så mycket energi som trä? Därför tar vi varje år tillvara fl era tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t ex både till att värma ett bad och el att mixa 300 fruktdrinkar. Förutom att naturen blir glad är hanteringen av kärnavfallet ett nöje i sig. Ringla det över salladen, lägg i drinken eller bred på ett kex. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49

Visste du att olivkärnor innehåller mer än dubbelt så mycket energi som trä? Därför tar vi varje år tillvara fl era tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t ex både till att värma ett bad och el att mixa 300 fruktdrinkar. Förutom att naturen blir glad är hanteringen av kärnavfallet ett nöje i sig. Ringla det över salladen, lägg i drinken eller bred på ett kex. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49

Visste du att olivkärnor innehåller mer än dubbelt så mycket energi som trä? Därför tar vi varje år tillvara fl era tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t ex både till att värma ett bad och el att mixa 300 fruktdrinkar. Förutom att naturen blir glad är hanteringen av kärnavfallet ett nöje i sig. Ringla det över salladen, lägg i drinken eller bred på ett kex. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49