Forte 2/2010

2010

Fortum

2

Soheil Pakandam trivs med att bo i en ekostad. 8

HållbaraStäder

IDROTTEN äR TILL FÖR ALLA 26

SpARA 100 000 KRONOR MED ENKLA ÅTGäRDER 16

SOLREvOLuTIONEN NäRMAR SIG 20

vÅR STADSMILjÖ slukar en enorm mängd energi – mer än trafiken

eller industrin. En förutsätt-ning för att vi ska kunna

bekämpa klimatför-ändringen är därför

att vi utvecklar hållbara städer och bostadsområden.

DET FINNS REDAN flera bra ekostads-

delar. Hammarby Sjöstad är ett projekt

som vi aktivt medverkat till, och det är ett exempel på en effektiv och hållbart byggd stadsdel.

DET uNDERLäTTAR om en ny stadsdel planeras med målet att minimera dess miljökon-sekvenser redan från början. Men hur gör man med en hel stad som redan finns?

ALLA STäDER har en gemen-sam grundläggande lösning som gör det möjligt att utveckla dem i en mer hållbar riktning,

nämligen elnätet. Vi är över tygade om att intelligentare elnät kommer att bli ett grundelement för hållbara städer och representera ryggraden för framtidens utsläppsfria energisystem.

INTELLIGENTA ELNäT gör det möjligt att utöka mängden lokal, småskalig elpro-duktion med förnybara energikällor i städerna. I framtidens intelligenta nät transporteras elen i två riktningar, vilket innebär att hemmen kan vara både elkon-sumenter och elproducenter. Intelligenta elmätare kommer också att göra det möj-ligt för hushållen att följa och effektivisera sin egen elförbrukning.

ANDRA väSENTLIGA ELEMENT i ekostä-derna kommer att vara utsläppsfri trafik med eldrivna fordon samt hållbara upp-värmningslösningar, såsom fjärrvärme. Städernas energieffektivitet kommer att kunna förbättras avsevärt i och med att el och värme produceras samtidigt.

DEN häR GÅNGEN ger vi våra läsare lite försmak på framtida hållbara lösningar för städer, bland annat i en artikel om stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som är under uppförande. Trevlig läsning!

Framtidens städer

LEDARE

kuva

: TO

MI P

aRkk

ON

EN

ANNE BRUNILA DIREkTöR, koNcERNENS SAMHäLLSRELATIoNER ocH HåLLbAR uTVEckLINg

ELNäTET äR EN GRuNDFÖRuTSäTTNING I vARjE STADS INFRASTRuKTuR SOM GÖR DET MÖjLIGT ATT uTvEcKLA STäDERNA I EN MER hÅLLbAR RIKTNING.

Fjärrvärme, fjärrkyla och gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

FELANMäLAN pRIvAT Och FÖRETAGFelanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt Telefon: 020-44 11 00

Fortum är ett ledande energibolag som fokuserar på Norden, Ryssland och området runt Östersjön. vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. vi erbjuder tjänster som leder till en hållbar utveckling – nu och i framtiden.

under 2009 uppgick Fortums nettoomsättning till 5,4 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 1,8 miljarder euro. koncernen har cirka 11 500 anställda. Fortum abp:s aktie är noterad på NaSDaQ OMX Helsinki.

Ytterligare information: www.fortum.se.

Forte är Fortums kundtidning.Chefredaktör: Pauliina vuosioRedaktionschef: anne MuhonenRedaktion: Compositor OyLayout: Neutron DesignÖversättning: Wesa LehtoTryck: Libris OyOmslagsbild: Eva H Smithutgivare: Fortum abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447PB 1, 00048 FORTuM, www.fortum.se

adresskälla: Tidningens prenumerantregisteradressändringar: [email protected] 1459-5346Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag.Lämna gärna feedback på [email protected]

FORTuMS KuNDSERvIcE I SvERIGE

pRIvATKuNDEREl, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00

FÖRETAGSKuNDEREl och elnät Telefon: 020–818 818, telefontid: vardagar 8–18

Telefontid el och elnät: vardagar 8–18Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

forte 2/2010 3

2/2010 I DETTA NuMMER

20

826

Framtidens städer

kuva

: TO

MI P

aRkk

ON

EN

19

20 LJUS BLIR EL Solelsystemen är nära ett genombrott, säger professor Peter Lund.

22 FÖR MILJÖNS SKULL Eva-Katrin Lindman arbetar varje dag för en bättre miljö.

24 BÄTTRE SÄKERHET PÅ MARKNADEN Med hjälp av systematisk riskhantering går det att öka beredskapen.

26 IDEELT ARBETANDE LEDARE ÄR IDROTTENS HJÄLTAR Bra tränare är hemligheten bakom IF Götas framgångar.

27 KOLUMN Jag ser mig inte som en idrottstränare, utan som en människotränare, skriver Yannick Tregaro.

4 AKTUELLT

8 TEMA: HÅLLBARA STÄDER

14 GALLUP Hur ska en hållbar stad se ut?

15 VÄGEN TILL EN EKOSTAD Smarta nät underlättar livet för stadsbor och gör det möjligt att skapa nya energilösningar.

16 LÄTTFÖRTJÄNTA PENGAR Bättre styrinstrument och justeringar i ventilationssystem kan göra underverk!

19 EKOLOGISK LAMMUPPFÖDARE LEVER FÖR SINA BARN OCH DJUR Michael Hornborg slutade sin tjänst som vd och satsade istället på lammuppfödning hemma på gården.

STuDERANDE vID AALTO uNIvERSITET har kommit på, hur det utöver värme, går att producera el i ett militärtält. Lösningen är en termoelektrisk generator.

I slutet av april hölls en avslutningsfest för de studerande på PDP-kursen (Product Development Process) vid Aalto Universitet. I I samband med denna presenterade de studerande en uppgift som de har arbetat med inom kursen. Lösningen var en gene-rator som placeras i tältkaminens skorsten. Generatorn producerar tillräckligt mycket

el för att lysa upp en liten LED-lampa eller för att ladda en mobiltelefon. Elen som generatorn producerar kommer från värmeskillnaden mellan kaminens luft och luften ute.

– Syftet med uppgiften var att skapa en marknadsmässig produkt och det sporrade oss till att arbeta långa dagar. Det var mycket givande att arbeta tvärvetenskapligt med olika organisationer och skapa en pro-dukt som även fungerar i prakti-ken, säger Severi Niskanen som ledde projektet som kallas för Kipinä (gnistan).

De praktiska proven började i oktober då de började med att bränna ved i kaminen och därefter mäta värmeproduktionen. Skor-stenen lägg till inne i militärt-

Mer ljus, mindre wattDE SOM pROMENERAR i parken ahdinpuisto i Joensuu, Finland, kan nu njuta av en välbelyst park. Ljuseffekten, säkerheten och trivseln ökades avsevärt efter restaureringen.

Genom att byta armaturerna till nya en-ergieffektiva armaturer minskade parkens elanvändning med en tredjedel. De nya armaturerna som finns vid parkvägarna förbrukar bara 35 watt el, vilket är mindre än vad vanliga glödlampor förbrukar.

Fortum finansierade den nya belys-ningen i parken och staden Joensuu har ansvaret för underhåll av den.

REDAkTöR: ARJA KORHONEN

Generatorn som fästs på tältkaminens skorsten producerar el för en lampa eller för laddning av en mobiltelefon.

kraftvärmeproduktion i militärtält ältet visade sig vara den bästa platsen för generatorn och steg för steg skapades en prototyp med stålhölje. Kaminens värme leds genom de värmeproducerande TEG (thermoelectic generator) elementen till avskylningstornet där den leds vidare som värmeenergi till tältet.

vILDMARKENS EKOpRODuKTBeställare för produkten Kipinä (gnis-tan) var företaget Jalasvirta Oy som är leveranspartner för person- och lager-skydd till den finska försvarsmakten. Vd Pertti Jalasvirta säger att den nya

produkten ska användas i vild-marksområdena.

– Det var roligt att samarbeta med de idérika ungdomarna.

Vi hade inte själva haft resurser att driva ett lika omfattande forskningsarbete, men vi kommer själva att kunna ta fram en för-säljningsklar produkt av prototypen, säger

Pertti Jalasvirta. Designföretaget SEOS i

Otnäs, i Finland, ledde pro-duktutvecklingsarbetet. Detta garanterade att kraven för produkten var rätt redan när utvecklingsarbetet började och alla kunde koncentrera sig på att genomföra sitt arbete på bästa möjliga sätt.

Mer vindkraftFORTuM pLANERAR att bygga en ny vindkraftpark till kommunen Ii som ligger i norra österbotten i Finland. Enligt planen ska man bygga åtta, cirka tre megawatts vindkraftverk i byn olhava. Vindkraftparken skulle kunna producera över 70 procent av kommunens årliga elbehov.

Som första steg i projektet förbereds byggandet av en vindmätningsmast för att undersöka vindförhållanden i området. om de fortsatta undersökningarna visar att området är lämpligt för vindkraftverken och om alla tillstånd beviljas kan vindkraftparken börja sin produktion år 2013.

Enligt den europeiska vindenergiorga-nisationen EWEA har vindkraften varit den snabbast växande elproduktionsformen sedan 1990-talet. år 2009 byggdes betydligt fler nya vindkraftverk än någon annan typ av energiproduktionsanläggningar.

Starkt första kvartal för Fortum. Fortums jämförbara rörelseresultat och resultat per aktie ökade avsevärt under januari-mars, jämfört med samma period 2009. Som en följd av ökad industripro-duktion ökade elanvändningen både i Norden och i Ryssland.

STEF

aN S

JÖD

IN

AkTuELLT

GENERATORN pRODucERAR EL Av väRMESKILLNADEN MELLAN KAMINENS LuFT Och LuFTEN uTE.

4 forte 2/2010

Elbilarna kommer. Den finska trafikministern Anu Vehviläinen har tillsatt en utredning utredningsgrupp som ska undersöka hur en storskalig intro-duktion av elbilar ska kunna underlättas i det finska trafiksystemet. Utredningen ska till exempel föreslå hur man kan utveckla laddinfrastrukturen för elbilarna.

146Finland

TOTALT INSTALLERAD vINDKRAFTSKApAcITET I SLuTET Av ÅR 2009, MW

käLLA: EWEA

1 560Sverige

ILKKA NIIRANEN, ESA MÖRSKy Och pERTTI STRÖMMER vann Fortums innovationstävling med sitt bidrag ”Reservkapacitet och avkyl-ning”. Deras idé kommer att börja användas redan i år.

Det vinnande laget utvecklade ett helt nytt affärskoncept för elektrifiering och avkylning av datorhallar. Med hjälp av konceptet kan överskottsvärmen från avkylningsprocessen levereras till Fortums lokala fjärrvärmenät.

Med innovationstävlingen vill Fortum få fram idéer som kan verkställas så fort som möjligt. Den vinnande innovationen kommer att tas i bruk inom kort. Dataföretaget Tieto har sökt en hållbar lösning och de vill börja an-vända tekniken i sin nya maskinhall.

Den första etappen av Tietos maskinhall i Esbo,

Finland kommer att färdigställas i december. Med hjälp av den nya tekniken kommer koldi-oxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen i Esbo att minska med 10 000 ton per år när tekniken kommer att kunna ersätta annan typ av värmeproduktion i området.

även telefonbolaget Elisa kommer att satsa på miljö och energieffektivitet och kom-mer därför också att börja använda den nya

innovationen i sin serverhall i Esbo. Syftet med innovationspri-set är att aktivera Fortums

medarbetare att skapa nya idéer och innovationer. De ska, utöver att öka effektiviteten på redan existerande verksam-heter, även skapa tillväxt, främja hållbar utveckling och säkra

långsiktiga affärs- och teknikmöjligheter.

Vinnarnas idé i Fortums innovationstävling genomförs

ISTO

CkPH

OTO

Fortum pratar energieffektivisering på svenska friidrottsgaloruNDER SOMMAREN kommer Fortum att delta vid ett flertal av våra svenska friidrottstävlingar runt om i landet. Vid dessa tävlingar kommer Fortums en-ergihjälpare att berätta om energieffektivisering och ge energispartips som är smarta för både klimatet och plånboken. ungdomar från lokala friidrottsklubbar kommer att bjudas in för att sälja Team Fortums Miljöbox och dessutom kom-mer de att få stöd från friidrottarna i Team Fortum som kommer att dela med sig av sina bästa energispartips.

FRIIDROTTSTävLINGAR DäR FORTuM äR MED:

1 juli Folksam grand Prix i Sollentuna15 juli Folksam grand Prix i karlstad6 augusti DN galan

10 augusti Folksam grand Prix i göteborg20-22 augusti Stora SM i Falun24-26 september Lidingöloppet

Nytt avfallseldat kraftvärmeverk i Brista MILjÖDOMSTOLEN har godkänt Fortums planer för utbyggnaden av kraftvärmeanläggningen i brista, norr om Stockholm. När anläggningen börjar sin produktion år 2013 kommer den att producera 490 gWh värme och 150 gWh el.

under de kommande femton åren planerar Fortum att investera cirka 15 miljarder kronor i ny uthållig kraftvär-me i Stockholmsområdet. Fortums satsning kommer att minska utsläppen från fjärrvärmeproduktionen i Stock-holm och öka elproduktionen, samtidigt som andelen förnybara bränslen ökar.

forte 2/2010 5

OM DITT SOMMARSTäLLE SAKNAR EL, men du trots detta vill ha ljus och möjlighet att titta på ditt favoritprogram på teven kan ett solenergisystem vara lösningen. Med normal elanvändning räcker batterikapaciteten till att leverera el under några dagar utan att behöva ladda. Det innebär att man kan njuta av bekvämligheter som kräver el även på sommardagar då det är molnigt.

vi frågade Olli Laitinen, expert på företaget Motiva Oy, vad som är viktigt att tänka på om man vill skaffa ett solenergisystem till sommarstället.

Solenergi till sommarstället

Elcertifikatsystemet förlängs. Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen där det föreslås att elcertifikatsystemet förlängs till år 2035. Försla-get är att kvotpliktsnivåerna anpassas till det nya målet för produktionen av förnybar el, vilket innebär en ökning med 25 TWh till år 2020, jämfört med 2002 års nivå. Kvotplikten kommer att beräknas enligt nya kvoter som gäller från och med år 2013 till och med 2035.

bESTäM hur mycket du vill investera i

systemet. Ett solenergi-system på 50-100 watt för ett sommarställe kostar 10 000-20 000 kronor.

KONTAKTA ett företag som säljer

och installerar solener-gisystem. En expert kan rekommendera lämpliga system och kan installera solpanelerna på rätt sätt.

ävEN om solpane-lerna producerar

likström förvandlas den till växelström i batteriet.

TäNK efter vilka elapparater du vill

använda på sommarstäl-let till exempel en tvätt-maskin och ett kylskåp kräver ganska mycket el.

NäR du sedan har ett solenergisys-

tem gäller det att planera hur du använder elen. De flesta solenergisystem visar dock hur mycket el det finns kvar i batteriet.

SHu

TTER

STO

Ck

AkTuELLT

Nordens största solelanläggning FORTuM äR EN Av ELvA samarbetspartners som är engagerade i glava En-ergy center, gEc. gEc ligger i Arvika och har Nordens största markbaserade solelanläggning med en beräknad produktion på 105 000 kWh per år, vilket motsvarar behovet för 50 normala lägenheter eller ca 12 varv runt jorden med en elbil.

gEc är även testplats för smarta nät, ett område där Fortum är ledande i utvecklingen. gEc kommer att verka för att utvecklingen sker under öppna former, i samarbete mellan flera olika aktörer, som leder till hållbar energi och bättre energiutnyttjande.

– Vi hoppas att gEc ger oss nya kunskaper i jakten på framtidens energi. Den öppna samarbetsformen är intressant i sig, men ger också nya möj-ligheter att ta tillvara på kunskaper och utvärdera resultaten, säger Marie Fossum, affärsutvecklingschef på Fortum.

Framtidens energilösningar presenteras FORTuM SKA pRESENTERA framtidens förnybara energilösningar under arrangemanget SuomiAreena i björneborg i Finland den 21 – 23 juli. Där demonstreras bland annat elbilar och framtidens städer. Välkommen att träffa oss!

6 forte 2/2010

DET äR vIKTIGT att framtidens beslutsfattare och lobbyister blir intres-serade av energifrågor. Därför bestämde fem finska företag, bland annat Fortum, de skulle starta ett energi- och tillväxtforum som ska vara en diskussionsplattform för energi och dess betydelse för Finland. Forumet arrangerar bland annat studiebesök och seminarier gällande aktuella energifrågor för unga beslutsfattare.

De som är intresserade av göra karriär inom energibranschen kan söka sig till Fortums traineeprogram. Ett nytt traineeprogram kommer att starta under januari 2011 och nyexaminerare från högskolor och universitet kan ansöka till programmet.

Vad gör Fortum för att skapa ett miljövänligare Stockholm?

kuNDEN FRågAR

I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums kundservice.www.fortum.se/kontaktaoss

Eu-KOMMISSIONEN har utsett Stockholm till Europas första miljöhuvudstad, ”European Green Capital 2010”. Det innebär att vår huvudstad är bäst på att formulera och uppnå höga mål inom miljö och hållbar utveckling.

Fortums kraftvärme samproducerar både el och värme vilket ger över 90 procent nyttjande av energi i bränslet. Enkelt uttryckt kokas vatten till ånga som driver en turbin som genererar el och det heta vattnet som uppstår blir fjärrvärme för bostäder och lokaler i Stockholm. Införandet av fjärrvärme i Stockholm har minskat koldioxidutsläppen med 25 procent per invånare. Idag produceras el och värme med 80 procent förny-bar eller återvunnen energi och Fortums tydliga mål är att fasa ut allt fossilt bränsle så att vi på sikt blir helt klimatneutrala. vår miljöanpassade fjärrvärmeproduktion har starkt bidragit till att Stockholms stad fick utmärkelsen European Green Capital 2010.

Fortum har, tillsammans med Stockholms stad också inlett samarbetet om ”Elbilsvision 2030” där en central fråga är standardiseringen av en laddinfrastruktur för elbilar. Goda laddmöjligheter för elbilarna är en viktig förutsättning för att kunna öka användningen av elbilar i Stockholm.

Ett annat spännande samarbetsprojekt, där Fortum kom-mer ha en viktig roll, är i den nya stadsdelen Norra Djurgårds-staden. Där tittar vi bland annat på hur vi kan bygga ett smart elnät i området.

Bästa arbetsmiljöresultat genom tiderna. Under förra året nådde Fortum sitt bästa resultat någonsin när det gäller arbetsolycks-frekvens.

Mer information: www.fortum.se/hallbarut-veckling.

Engagera ungdomar i energidebatten och energikarriären

Love Stockholm 2010 – Fortum presenterade framtidens energilösningarFORTuM vAR EN Av uTSTäLLARNA i Stockholmspaviljongen vid Love Stockholm 2010 som hölls mellan den 6 juni – 19 juni. Syftet med Love Stockholm 2010 var att berätta om hur staden växer och ut-vecklas, att Stockholm är Europas miljöhuvudstad 2010 och visa hur vi bidrar till ett Stockholm i världsklass.

Förutom Fortum deltog Stockholms stad, Trafikverket och Stor-stockholms Lokaltrafik i arrangemanget. Paviljongen kommunicera-de fyra huvudteman: den uppkopplade staden, den hållbart resande staden, den klimatsmarta och hållbara staden samt den växande staden. Dessa teman belystes bland annat med hjälp av seminarier.

Fortum och Skanska utnyttjar smarta elnät för energieffektivt stadsboendeFORTuM Och SKANSKA har utvecklat ett nytt koncept för stadsboende där nya smarta elnät lösningar erbjuds till konsumenterna. Pilotprojektet i Mäkky-lä i Esbo, Finland, handlar om bostäder i ett flerfamiljhus som är det vanligaste sättet att bo i städer.

”Smarta nät tekniken ger de boende i bostadsrättsföreningen Esbo Adjutant ännu bättre möjligheter att följa och effektivisera sin energian-vändning, samt minska sitt koldioxid-avtryck”, säger Fortums utvecklings-chef Vesa Koivisto.

”konceptet Sustainable urban Living som Skanska, Fortum och Abb driver tillsammans, inriktar sig på stadsboende där nettoenergianvänd-

ningen i husen ligger på mycket låg nivå eller i vissa fall nära noll”, säger Skanskas projektchef Roy Antink.

bostadsrättsföreningen Adjutants hus kommer att få en stor solelsystem på taket. Den kommer att producera cirka 15 000 kWh el per år. om energi-produktionen överskrider husets egen elanvändning, levereras den överskju-tande elen till Fortums elnät.

Husets alla lägenheter får omfat-tande mät- och uppföljningssystem för energianvändningen. Dessutom kommer lägenheterna att få Abb:s husautomatlösning, en hemma/borta omkopplare som gör att alla elsystem stängs av och lägenhetens temperatur sänks när ingen är hemma.

TOPI

Sa

aRI

forte 2/2010 7

8 forte 3/2009

PÅ LINDHAGENSTERASSEN ANVÄNDS EGENPRODUCERAD SOLEL

Solpanelerna på husets tak producerar 3,5 megawattimmar el per år. Den här typen av förnybar elproduktion, som sker nära konsumenterna, är ett sätt att skapa hållbara städer.

TEMA: HÅLLBaRa STÄDER

8 forte 2/2010

LIvET I EN

En aktuell fråga inom stadsplanering är vilka miljökrav ett hållbart

boende ställer. Text juLIA KRISTENSEN Foto EvA h SMITh jA TOpI SAARI

STADbAR

forte 2/2010 9

ver hälften av världens befolkning bor i städer och den här utvecklingen fort-sätter. För klimatets skull är det bra att allt fler väljer att bo i de tätbebyggda städerna, eftersom det minskar koldio-xidutsläppen från bostäder. Att skapa hållbara städer har blivit en stor fråga och en viktig fråga är hur man lever i städerna?

I Stockholm, som i år har blivit utsedd till Europas miljöhuvudstad 2010, drivs ett projekt med syfte att bygga en hållbar stadsdel i området kring Norra Djurgårdsstaden som är ett gammalt industriområde vid havet. I den nya stadsdelen används både modern arkitektur och miljövänliga lösningar. Här samarbetar experter från olika branscher för att utveckla konceptet för en hållbar stad.

Vilka kriterier ska man använda när man bedömer hur en hållbar stad ska se ut?

LARS NORDSTRöm, lektor i kraftsystemstyrning vid skolan för elektro & systemteknik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, ger en definition:

– I en hållbar stad har de boende möjlighet att vara smarta konsumen-ter. Det ska vara enkelt att göra håll-bara val, säger Lars Nordström.

Bland hållbara val räknas saker som påverkarboende och konsum-tion. Här i Norden kräver uppvärm-ning av bostäder mycket energi och

FÖR ATT MINSKA KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÄR DET BRA ATT BO I TÄTBEBYGGDA SAMHÄLLEN EFTERSOM DET MINSKAR KOLDIOXIDUTSLÄPPEN.


ETT EKOLOGISKT BOSTADSOmRÅDE SKA BYGGAS I NORRA DJURGÅRDSSTADEN. Cirka 10 000 bostäder och cirka 30 000 nya arbetsplatser ska byggas i området. I den när-liggande hamnen pågår ett försök som går ut på att koppla kryssningsfartygen till elnätet när de ligger i hamn. Detta är en del av den hållbara stadsmiljön och det minskar både koldioxidutsläppen och det störande bullret från fartygens dieselmotorer, säger Karl Elfstadius från ABB.

10 forte 2/2010

energisystem som är mer hållbart för miljön. Ökad användning av decentra-liserad, förnybar produktion minskar koldioxidutsläppen. Med hjälp av det smarta nätet kan man också öka ener-gieffektiviteten, tillförlitligheten och säkerheten i näten. För det andra kan ett smart elnät öka flexibiliteten på elmarknaderna och förstärka konsu-menternas roll på marknaden. Smarta nät är också den mest kostnadseff- ektiva lösningen för att klara av de framtida kraven.

problemet kan inte enbart lösas med hjälp av bättre isolering. I städer kan fjärrvärme, som produceras i ett kraft-värmeverk, vara det mest miljövänliga alternativet.

Trafiken spelar också en viktig roll. Elfordon skulle avsevärt minska kol-dioxid- och partikelutsläpp i städerna. Man tror att efterfrågan på el kommer att öka i framtiden när den ska ersätta fossila bränslen inom industrin och i trafiken.

Om ELANVÄNDNINGEN i städerna kommer att öka är det viktigt hur elen produceras. Att öka använd-ningen av förnybara energikällor är en betydelsefull etapp mot hållbara städer. Bland annat håller man på att undersöka möjligheterna att pro-ducera förnybar el distribuerat nära konsumenterna.

I praktiken innebär det att fastig-heterna själva producerar energi, till exempel med hjälp av värmepumpar,

solpaneler på husets tak eller med ett litet vindkraftverk på gården. I ideal-fall kan ett hus producera mer energi än det använder och överskottet kan då distribueras till elnätet. Förutsätt-ningen för att kunna göra det är att det finns ett smart elnät som gör det möj-ligt att distribuera el åt båda hållen.

– Ett smart nät är en kombination av redan existerande teknik och teknik som måste utvecklas för att motsvara behoven i framtidens samhällen. Om systemet till exempel använder mycket vind- och solkraft behövs det mer balanskraft på grund av de stora variationerna som dessa produktions-metoder ger. Om det är svårt att kom-pensera med annan produktion måste tillgången säkras genom ökad trans-missionskapacitet med nätförbindelser som fungerar över regiongränser, eller att efterfrågan anpassas, säger Karl Elfstadius, ansvarig för marknads- och affärsutvecklingen av smarta nät på ABB.

ENLIGT Karl Elfstadius möjliggör smarta nät många saker:

– För det första gör smarta nät det möjligt att börja omvandlingen till ett

Det blivande bostadsområdet

Norra Djur-gårdsstaden sett

från luften. Bild: ABB

forte 2/2010 11

För bättre energi- och kost-nadseffektivitet är det viktigt att kunna minska eltopparna eftersom man på grund av det måste ha större nätkapacitet än annars.

– När nätet blir smartare kan eltopparna minskas genom att el användningen kan styras till andra tider. På det sättet kan nätet användas


kuVA

: To

PI S

AARI

FöRUTSÄTTNINGEN FöR SmARTA NÄT ÄR ATT TEKNIKEN, LAGSTIFTNINGEN OCH mARKNADERNA UTVECKLAS.

För att kunna använda smarta nät som en del av framtidens utsläppsfria energisystem behövs lösningar som fungerar både teknisk och kommersiellt. Lars Nordström på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm forskar kring hur tekniken och de kommersiella kraven kan fungera ihop.

ENERGIBOLAGEN KAN FÖRVERKLIGA PLANERNA.

mer effektivt. Även hushållsapparater har en nyckelroll för att det här ska lyckas. Det behövs fler apparater som kan programmeras att starta på tider då elpriset är lågt.

Smarta nät ger dessutom ener-gibolagen möjligheten att förbättra sin kundservice på två sätt. Utökad nätautomatik och mätarinforma-tion förbättrar tillförlitligheten och avbrottshanteringen. Dessutom får elkonsumenterna betydligt mer infor-mation om sin elanvändning och kan därför påverka den på ett mer aktivt sätt.

NÄR KOmmER detta att ske? Både Karl Elfstadius och Lars Nord-ström är försiktiga i sina prognoser. Båda säger att det redan finns många komponenter för smarta nät, men att de ännu inte används i full skala.

– Innan det kan bli möjligt måste vi lösa tre stora frågor. Energibran-schens teknik- och produktutveckling måste utveckla välfungerande system-lösningar, och de behöver kommer-siella marknader som kan driva på utvecklingen. För att det kan ske måste lagstiftningen utvecklas så att den stöder nätbolagens utbyggnad av de smarta näten. Nätbolagen ansvarar för näten, men flera andra parter kan dra

12 forte 2/2010

MÅNGA KAN hÅLLA MED OM att det är skönt att stå länge i en varm dusch. boende i rad-hus eller lägenhet har ofta en gemensam vattenmätare och när vattenavgiften beräk-nas efter antalet personer i hushållet använ-der man gärna vatten för hela slanten. om hushållet använder mer vatten än beräknat, delar alla medlemmar i samfälligheten eller bostadsrättsföreningen på notan.

MEN vAD häNDER när man flyttar till en bostad som har en egen vattenmätare? ofta minskar användningen av vatten avsevärt efter att man har fått den första vattenräk-ningen.

SAMMA ”FRIpASSAGERARpRObLEM” gäller också vid användning av el och värme. om man inte vet hur mycket man förbrukar och hur mycket man betalar för är det snarare en regel än ett undantag att man använder mer el och värme än nödvändigt. Det är inte lika motiverande att minska temperaturen i bo-staden när konsekvenserna inte syns, varken i konsumtionen eller i plånboken.

SMARTA ELMäTARE är därför en bra investe-ring. Då ser man hur mycket el som används, hur mycket det kostar och även hur mycket koldioxidutsläpp produktionen av el skapar. När man under en kall vinterkväll funderar över om man ska ta en varm dusch eller sätta på bastun så kan det aktuella elpriset och kanske även utsläppen, som produktionen av el skapar, underlätta beslutet.

SMÅSKALIG pRODuKTION, där elnäten fung-erar åt båda håll är också en bra möjlighet. genom ett eget sol- eller vindenergisystem kan man, utöver gratis och utsläppsfri el, även tjäna pengar när överskottselen kan levereras tillbaka ut i nätet. Smarta lösningar gör kloka val möjliga!

NÄR VÄDRET ÄR BRA KAN DU TjÄNA MåNGA KRONOR.

nytta av de smarta näten. Det är svårt att veta hur lagstiftningen kommer att bli i framtiden, det beror på hur fort politiska beslut tas, säger Karl Elfstadius.

Både Karl Elfstadius och Lars Nordström anser att det inte nödvändigtvis är tekniken som är den stora utmaningen, utan olika affärsmodeller och regleringar.

– I dagens läge ligger tekni-ken före marknaden, säger Lars Nordström, som i sin forskning undersöker hur informationstek-nik, elteknik och förståelsen för affärsverksamheten kan förenas så att de motsvarar marknadens behov.

– Det går inte att komma förbi marknadens behov när

forte 2/2010 13

PERSPEkTIV

Smarta möjligheter & kloka val

Text AULI PACKALÉN

Hur ska en hållbar stad se ut? Text WESA LEhTO Foto bOSSE KINNÅS

Den ska vara til-låtande och kunna rymma en stor mängd verksam-heter och aktivite-

ter på lika villkor. Staden måste kunna

tåla och stödja förändringar i den byggda och kulturella miljön.HENRIK STORM, STuDERaNDE aRkITEkTuRSkOLaN,

kuNGLIGa kONSTHÖGSkOLaN, STOCkHOLM

OM vISIONERNA om hållbara städer blir verklighet kommer vi snart att bo i hus som själva producerar den energi de använder och som vid behov även kan leverera el till elnätet. Vår egen energianvändning kommer vi att kunna följa i real-tid med hjälp av en display i köket och resorna till och från jobbet kommer vi göra med tunnelbana eller med en elbil.

Det är inte svårt att se att många av kom-ponenterna i en hållbar stad bygger på nya och smarta energilösningar utan utsläpp. Det är många aktörer, som i samarbete utvecklar dessa lösningar och Fortum är en av aktörerna som aktivt deltar i arbetet.

– Vi utvecklar lösningar för hållbara städer inom två områden. För det första utvecklar vi håll-bara energilösningar, som exempelvis koldioxidfri energiproduktion och fjärrvärme samt smarta elnät som stöder detta, berättar Tomas Wall, Fortums forsknings- och utvecklingschef i Sverige.

SMARTA NäT har en central roll även i Fortums andra delområde, som går ut på att öka konsu-menternas möjligheter att använda energi på ett miljövänligt sätt.

– Första steget är fjärravlästa elmätare. De används redan i Sverige och kommer snart även


vi utvecklar smarta nät. Olika experiment om smarta hem har gjorts sedan 1970-talet, och de visar hur viktigt det är att förändringarna styrs av marknaden. Konsumenterna måste uppleva att de får nytta av sina hållbara val, att de exempelvis sparar pengar. Energibolagens roll är att skapa förutsättningarna för hållbara lösningar. Det gäller att använda samma logik som på konsument-marknaden: när tillverkare av konsu-mentprodukter exempelvis utvecklar hushållsmaskiner som enbart använ-der billig el blir den hållbara utveck-ling ett gott försäljningsargument, fortsätter Lars Nordström.

FöR ATT SÄTTA FART på kommersiella lösningar och politiska beslut spelar olika forsknings- och pilotprojekt en viktig roll.

– Ännu finns det inget konkret exempel på en hållbar stad. Med hjälp av pilotprojekt kan olika lösningar testas och man kan komma fram till vilka möjligheter eller begränsningar tekniken ger. Framförallt kan man testa hur vi människor tar till oss av de nya möjligheterna, säger Lars Nordström.

– Till exempel är en lokal eller decentraliserad energiproduktion enbart användbar om produktionen är välplanerad. Enstaka vindkraft-verk eller solpaneler har inte så stor betydelse, men en lösning i stor skala, kompletterad med lokal lagring av energi, har stor potential. Därför är Norra Djurgårdsstaden ett intressant projekt.

I NORRA DJURGÅRDSSTADEN har arbetet med grun-dinfrastrukturen precis börjat, men vid forskningsprojektet på Lindha-gensterrassen 3, på Kungsholmen i Stockholm, bor man redan.

På Lindhagensterrassen testas konkret hur en decentraliserad energiproduktion fungerar. Det 16 våningar höga huset har solpaneler som täcker 35 kvadratmeter av taket. Solpanelerna producerar 3,5 mega-wattimmar el per år och på en display i husets entré kan de boende följa hur mycket el solpanelerna producerar.

– Det här är ett bra experiment, även om det sker i en liten skala. Det känns som att jag gör något för mil-jön när jag bor i huset, säger Soheil Pakandam, som flyttade in i huset när det blev färdigbyggt förra som-maren.

Med elen från solpanelerna kan man bland annat ladda bostads-rättsföreningens gemensamma elbil, vilket Soheil Pakandam har gjort vid ett par tillfällen.

– Elbilen är ett bra alternativ till en egen bil och jag tror att liknande system kommer att bli vanligare i framtiden. Föreningens elbil kan reserveras på nätet och det är särskilt boende i åldern 25 till 35 som använ-der den.

Soheil Pakandam förklarar att Lindhagensterrassen är ett bra exempel på att man inte behöver göra några uppoffringar i sin livsstil för att bo i en hållbar stad. Elen kom-mer fortfarande från eluttaget, men produktionsmetoden av elen gör livet mer miljövänligt.

Fortum arbe-tar aktivt för att utveckla lösningar för hållbara stä-der, berättar både Catarina Nauclér och Tomas Wall.

FORTuM äR MED Och SKApAR SMARTA STäDER GENOM ATT I SAMARbETE MED ANDRA AKTÖRER uTvEcKLA:

smarta elnät

koldioxidfri elproduktion och fjärrvärme

elektrifierade transporter

konsumenters möjlighet till hållbar energianvändning.

14 forte 2/2010

En hållbar stad bör vara kom-pakt, vara lokalt för-

sörjd och väl informationsförbunden.PER STENHOLM, STuDERaNDE aRkITEk-

TuRSkOLaN, kuNGLIGa kONSTHÖGSkOLaN,

STOCkHOLM

Den måste stödja sig på flera lösningar som kan sam-verka. På så

sätt blir staden mindre sårbar och

kan anpassa sig efter olika situationer. INGRID SVENKVIST, STuDERaNDE aRkITEkTuRSkOLaN,

kuNGLIGa kONSTHÖGSkOLaN, STOCkHOLM

Hållbara städer bör vara unika för de specifika, kulturella och fysiska sammanhangen som de befinner sig i. Hållbarheten måste mätas i hur staden skapar

gynnsamma förutsättningar för allt liv – för människor, såväl

som för djur och växter. En hållbar stad kommer aldrig att bli klar, utan kommer att vara i ständig förändring och anpassning.

MICHAEL DUDLEy, aDJuNkT I aRkITEkTuR, kuNGLIGa kONSTHÖGSkOLaN,

STOCkHOLM

komma till Finland. Med hjälp av dessa mätare går det att följa sin elanvänd-ning mer exakt. Automatisk avläsning ingår och är en del i projektet som ska göra näten smartare, vilket i grunden innebär att vi kan samla och analysera information, säger Catarina Nauclér, Fortums projektchef för Norra Djur-gårdsstaden.

Här kan vi även hitta svaret på frågan om varför ett energibolag ska hjälpa sina kunder att aktivt styra sin elanvändning. Information på nätet ger Fortum bättre möjligheter att utnyttja nätkapaciteten mer effektivt samt att underhållet av nätet kan planeras på ett bättre sätt och det blir därför möjligt att sätta elpriset på timbasis. Dessutom blir det även möjligt att utveckla nya energilösningar som förbättrar möjligheterna att distribuera el som produceras decentraliserat till elnätet.

– Smarta nät är en del av fram-tidens utsläppsfria energisystem. Dagens distributionsnät har skapats för stora produktionsenheter som delvis använder fossila bränslen. El har enbart

distribuerats åt ena hållet, men genom ett decentraliserat system kan hushål-len både använda el från nätet och leverera sin egen elproduktion till nätet. För att kunna garantera elens kvalitet och mängd vid en distribuerad produk-tion måste man tänka på hur elnäten fungerar, säger Tomas Wall.

FORTuM hAR MÅNGA pROjEKT på gång när det gäller att förbättra ener-gieffektiviteten i byggnader, utveckla laddinfrastrukturen för elbilar, och att utveckla produktionen av fjärrkyla från havsvatten. utvecklingsarbetena i Stockholm pågår för fullt och i ett höghus på Lindhagensterassen på kungsholmen testas lokal produktion av solenergi. Solpanelerna på husets

tak producerar el som exempelvis kan användas till att ladda elbilar.

Det största projektet inom hållbara städer är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, ett nytt område med bostäder och butiker. Fortum och Abb samarbetar för att bygga det första storskaliga smarta elnätet i området. byggarbetena i området har påbörjats och det kommer att färdigställas år 2025. De första boendena kommer flytta dit redan nästa år.

– Vi håller på att planera och titta på olika möjligheter för ett smart elnät. I Norra Djurgårdsstaden kommer vi särskilt att testa fastigheternas inter-aktivitet med elnätet: lokal produktion och lagring av energi, laddning av elbilar och hur vi med hjälp av smarta lösningar kan skicka ut information om till exempel elpriserna. Vi vill särskilt undersöka hur dessa olika moment kan fungera ihop, förklarar catarina Nauclér.

Enligt catarina Nauclér är den största utmaningen att få alla tekniska lösningar att fungera tillsammans utan

problem, och i samarbete med en fungerande reglering och marknad.

– ur konsumenternas synvinkel är det viktigt att utveckla lättanvända, automatiserade lösningar, oavsett hur sofistikerad och smart teknik vi använ-der, säger Tomas Wall.

I Norra Djurgårdsstaden kommer man inte enbart att utveckla smarta energilösningar för bostäder, utan man kommer även att forska kring hur man kan leva på ett hållbart sätt. Trafiken är en viktig del i detta och ett intressant försök pågår i den närliggande hamnen där stora kryssningsfartyg angör. När de ligger vid kajen måste de ha sina dieselmotorer igång för att få ström.

– Motorerna bullrar högt och det är viktigt att kunna minska det för att de boende i det nya området inte ska bli störda. Som en lösning på problemet provar vi tillsammans med Abb ett system som går ut på att koppla farty-gen till elnätet. Det skulle även minska koldioxidutsläppen. Vid utvecklingen av smarta städer måste man se till helheten, säger catarina Nauclér.

STEG FÖR STEG MoT EN HåLLbAR

STADJu smartare nät, desto enklare för konsumenten – det kommer de

boende i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm snart att få testa.

Text juLIA KRISTENSEN Foto TOpI SAARI

SMARTA NÄT ÄR EN DEL AV FRAMTIDENS ENERGISYSTEM.

forte 2/2010 15

SAMARbETE

pengarLättförtjänta

16 forte 2/2010

b ostadsrättsföreningens två hus, som ligger på Birkagatan, är byggda år 1970. I fastigheterna finns 55 lägenheter och 3 lokaler som är uthyrda till företag. Lägenheterna i gathuset är treor och

femmor och i gårdshuset finns flest ettor. I källaren finns en 1 000 kvadratmeter stor bowlinghall och ett företag hyr lokalen.

När föreningen gjorde den obligatoriska energi-deklarationen märkte styrelsen att allt inte stod rätt till. Kostnaden för fjärrvärme låg på en för hög nivå.

– Av erfarenhet vet jag att det ofta är en dåligt fungerande ventilation som kan ställa till med problem. Vi kontaktade först Fortum som i sin tur rekommenderade oss att kontakta en expert som gick igenom systemen. Det kom fram att värme- och ventilationssystemen inte fungerade optimalt ihop, utan att vi ventilerade ut värme. Med andra ord eldade vi för kråkorna, berättar Karin Ahlzén, styrelsemedlem i bostadsrättsföreningen. Till var-dags är hon chef för arkitektbyrån White i Uppsala och hon kan därför en hel del om byggnader.

FÖRST ÅTGäRDADES ventilationen i gathuset och i bowlinghallen, gårdshuset står näst på tur.

– Styrutrustningen till ventilationen uppdate-rades, vilket gjorde att ventilationen nu inte är på med samma effekt dygnet runt, året om. Systemet samarbetar bättre med värmesystemet och tar till exempel hänsyn till temperaturen ute.

Vi promenerar ner till bowlinghallen som hyrs

av ett privat företag och där problemen var lite mer komplicerade.

– Där används både kyla och värme, och även där handlade det om att förbättra styrinstrumen-ten. Om det till exempel finns mycket folk i lokalen behöver man inte pumpa in så mycket värme, säger Karin Ahlzén.

Vi står och tittar på några av ventilationsaggre-gaten där styrsystemet uppdaterats. Hon säger att kostnaden minskat redan i första fjärrvärmefaktu-ran efter förbättringsarbetena.

– Värmeanvändningen minskade direkt och besparingen uppgår till cirka 100 000 kronor per år. Vi kunde betala investeringen på ett år och nu blir det ren vinst hela tiden. På årsbasis gör vi nu en besparing på 26 procent. Även miljömässigt känns det bra, vi har gjort något konkret för att minska vår energianvändning, säger en nöjd Karin Ahlzén.

Bättre styrinstrument till ventilationen och justeringar på värmesystemet

gav bostadsrättsförningen Gjutaren 11 i Vasastan, Stockholm, cirka

100 000 kronor lägre värmekostnad. Bostadsrättsföreningen var årets vinnare i Fortums Värmetävling.

Text WESA LEhTO och MAGNuS GuSTAFSSON Foto bOSSE KINNÅS

Som arkitekt vet Karin Ahlzén en hel del om byggnader. Hon är chef för arkitektbyrån Whites kontor i Uppsala och från och med 1 augusti blir hon chef för byråns kontor i Stockholm.

pengar

forte 2/2010 17

DET LIGGER hELT I LINjE med Fortums mål. Under de tre månaderna som årets värmetävling pågick sparade de 200 tävlande bostadsrättsföreningarna tillsammans 1 045 MWh, vilket är lika mycket som det behövs för att förse 47 medelstora villor med värme och varmvatten under ett år.

Tack vare besparingen som de tävlande gör kan Fortum koppla in fler kunder till Stockholms fjärrvärmenät och på det sättet släcka fler olje- och gaspannor i staden utan att behöva bygga ut mer produktionskapacitet. Även koldioxidutsläppen minskar med cirka 77 ton per år.

I gathusets trapphus är belysningen ständigt påslagen. Karin Ahlzén berättar också att bostads-rättsföreningen ska fortsätta med energieffektivise-ringen.

– Vi funderar på att tilläggsisolera på vindarna. Vi har även planer på att installera termostater på radiatorerna i lägenheterna. Vi vill också minska användningen av el, vi vet till exempel

att våra gamla ventilationsaggregat drar mycket el. Dessutom har vi belysningen på, dygnet runt, i trapphusen och har istället planer på att installera någon typ av närvarostyrd belysning, berättar Karin Ahlzén.

I SITT ARbETE SOM ARKITEKT har hon sett hur intresset att bygga hållbart kraftigt har ökat.

– Framförallt efter Al Gores film ”An Inconve-nient Truth” har det blivit betydligt större fokus på klimat-och energifrågorna. Även lagstiftningen om hur mycket energi en byggnad får använda har skärpts. Jag är imponerad över hur fort utvecklingen har gått. Våra kunder bygger nu hus där energian-vändningen ofta ligger under lagens krav.

– Det blir inte dyrare att bygga hållbara fastig-heter, utan snarare tvärtom om man räknar med husets hela livscykel. Dessutom har hållbarhet och energisnåla hus även blivit ett försäljningsargu-ment. I längden blir det billigare att bo i ett energi-snålt hus eftersom driftkostnaderna blir lägre.

Karin Ahlzén säger att hållbarhet inte på något sätt begränsar henne i sitt jobb som arkitekt. Hon tycker att det är motiverande att bygga hållbara hus. Hur ska en hållbar stad se ut?

– Vår bostadsrättsförening ligger mitt i Stock-holm med mycket trafik. Att minska privatbilismen är en viktig del för att skapa en hållbar stad och där-för måste man satsa på allmänna kommunikationer. Byggnaderna måste bli energisnålare och förnybara energikällor som vind, vatten och sol måste använ-das i betydligt större utsträckning. Framförallt ska man tänka långsiktigt och se helheten i allt vi gör, säger Katrin Ahlzén.

I huset finns också en 1 000 kvadratmeter stor bowlingshall där man med bättre styrning uppnådde en stor besparing.

vI ELDADE FÖR KRÅKORNA.

Värmetävlingen 2010

Det är ofta ett dåligt fungerande ventilationssystem som gör att ett hus använder för mycket energi, säger Karin Ahlzén.

Fortum Heat arrangerade tävlingen för fjärde året i rad

200 bostadsrättsföreningar i Stockholm deltog

vINNARNA I TävLINGEN:

1. Bostadsrättsföreningen (Brf) Gjutaren 11, Birka-gatan 16, Vasastan, Stockholm, 55 lägenheter, tre lokaler, besparing 26 %

2. Brf Hamnvakten NR 171-9, Vintertullstorget 72, Södermalm, Stockholm, 385 lägenheter, 25 hyreslä-genheter, 18 lokaler, besparing 22 %

3. Brf Farleden, Sickla Kanalgata 26-28, Hammarby Sjöstad, Stockholm, 32 lägenheter, besparing 19 %

3. Brf Lappskon mindre, Bastugatan 2-4, Södermalm, Stockholm, 52 lägenheter, 5 lokaler, besparing 19 %

3. Brf Smedsbacken 15, Gärdet, Stockholm, 18 lägen-heter, besparing 19 %

18 forte 2/2010

forte 2/2009 19

LObbyISTEN MIchAEL hORNbORG gjorde en total förändring av sin livsstil under våren 2009. Han slutade som chef för Centralför-bundet för lant- och skogsbruksprodukter (MTk) i Finland för att satsa på familjeliv på sin herrgård Laakspohja. Tillsammans med sin fru, Nina van der Pals, tar de hand om gårdens hästar och får.

I LADuGÅRDEN finns fåren och honorna diar sina små lamm som bara är några dagar gamla.

– I vår park har det funnits får i hund-ratals år. När Eu:s jordbrukspolitik blir grönare kommer vi att öka betesarealen och skaffa ännu fler får. under vårt första år på Laakspohja har vi fördubblat antalet får och nu har vi 40 får, berättar Michael Hornborg.

Ekodjurskötsel är ett naturligt val på gården och djuren äter havre och hö från egen mark.

Handlade det om någon typ av manifest när Michael Hornborg slutade som ordföran-de i MTk och började som lammuppförare? När han svarar skärps tonläget en aning.

– kombinationen ekologisk och lammskötsel innebär inte att det som vi gör skulle vara olönsamt. Många har en uppfattning om att ekologiska verksamheter enbart bedrivs i liten skala och därför inte är

lönsamma, men det är inte sant. Däremot måste man vara mycket noggrann när man håller på med ekoodling, men verksamheten kan ändå ske effektivt och lönsamt.

DET STÖRSTA SKäLET till Michael Hornborgs karriärbyte var familjen.

– Jag ville ägna mer tid till hemmet och familjen eftersom de betyder så mycket för mig. Även om jag arbetar mycket här på gården är jag alltid nära våra tre barn, som ännu inte har börjat skolan.

Michael Hornberg är intresserad av vilket koldioxidavtryck han och familjen lämnar efter sig och tänker därför noga på vad de äter. vid matbordet äter fyra generationer samtidigt.

– vi äter lunch tillsammans varje dag och på bordet finns ofta vilt från egna marker och även lammkött, som även säljs till andra. Min svärmor är en fantastrisk kock som hur enkelt som helst, vid sidan om sina andra sysslor, kan laga en trerätters måltid, även för ett större sällskap.

Michael Hornborg vill ha god och tillta-lande mat.

– Smaken hos de lokala råvarorna är viktigt. Om maten inte har en tydlig lokal förankring förlorar den sin konkurrenskraft.

Michael Hornborg tror på småskalig pro-duktion, men som husbonde tänker han även stort. Planer på hur de kan spara energi och hur avloppsvattnet ska tas om hand måste göras inom de närmaste åren. Förr i tiden levererade gårdens gamla ångmaskin energi för hela byn. Nu planerar de på att börja använda bioenergi.

– Om hundra år tror jag att alla kommer att vara självförsörjande, säger Michael Hornborg.

Ekolammuppföraren som lever för sina barn och sina djur Text MARIAANA NELIMARKKA Foto TOMI pARKKONEN

MITT vAL I den här spalten får vi träffa människor som lever med fokus på hållbarhet

forte 2/2010 19

TEKNOLOGI

Tror man vad professor Peter Lund säger så lever vi i spännande tider när det gäller användningen av solenergi. Visste du förresten att produktionen av solenergi liknar ett välkänt fenomen? Text AuLI pAcKALÉN Foto ShuTTERSTOcK

OM ALLT GÅR ENLIGT pLAN- ERNA KAN NAN-OTEKNIKEN REvOLuTIONERA SOLcELLSMARK-NADEN INOM KORT.

v årsolen skiner från en klarblå himmel när Peter Lund, professor på tekniska högskolan vid Aalto

Universitet, presenterar sitt sol-kraftverk som ligger på fönster-brädan i hans arbetsrum i Otnäs i Esbo. Utöver att kraftverket kan producera el så kan det även binda koldioxid.

Kraftverket på fönsterbrädan är en gullranka, en grönväxt vars celler, med hjälp av solenergi av koldioxid och vatten, producerar syre och socker som växten använder som näring. Fenomenet kallas för fotosyntes. Ett välkänt begrepp från biologilektioner i skolan. Men vad har det att göra med elproduktion?

– Att producera el från solenergi i tredje generationens solceller grundar sig på den process som liknar fotosyntesen i växternas blad. I själva verket är en solcell en teknisk variant av bladet, förklarar Peter Lund. Bakom solenergi finns ett så kallat ljuselektriskt fenomen. Albert Einstein kunde förklara det och det gav honom Nobelpri-set: ljuset som träffar en solcell får elektronerna att röra sig. Elen, som produceras genom att samla elektronerna på solcellernas yta, kan med hjälp av sladdar ledas till exempel till ett batteri eller användas direkt. ENLIGT pETER LuND finns det tre typer av solceller: första

generationens kiselceller, andra generationens tunnfilmssolceller som tillverkas av olika halvledare samt tredje generationens solcel-ler som använder nanoteknik. Den här tekniken ligger fortfa-rande under utveckling.

– De första kommersiellt producerade solcellspanelerna kom på marknaden redan i slutet av 1970-talet. 90 procent av sol-panelerna som används grundar sig på den första generationens kiselteknik som ger upp till 20 procents verkningsgrad.

– Priset på solcellerna har inte minskat i den takt som man öns-kade eftersom efterfrågan stän-digt har varit större än tillgången. Flaskhalsen är bristen på ren och billig kisel, berättar Peter Lund.

LjuSbLIR EL

20 forte 2/2010

Han tror starkt på de möj-ligheter som nanoceller kan erbjuda. Om allt går i lås kan nanotekniken innebära en revo-lution för solenergimarknaden.

– Tillverkningen av nano-celler handlar egentligen om regummering och även en hyfsad ”kökskemist” kan tillverka dem, hävdar Peter Lund.

Även råvarorna är enkla och billiga: man behöver någon typ av platta, eller substrat som det kall-las för, helst glas men även plast eller metall duger bra. På ytan breds titanoxid som bland annat finns i tandkräm och målarfärg. Sedan vulkaniseras plattan och efter det läggs färg och jod på. Till sist läggs en glas- eller plastskiva på plattan och solcellen är klar.

Hittills har man uppnått tio procents verkningsgrad i elpro-duktion med nanoceller. Enligt Peter Lund är nanoceller särskilt lockande därför att det går att massproducera dem rätt så billigt vid sidan om andra industripro-cesser. Produktionskostnaderna skulle bara bli en bråkdel av vad produktionen av kiselceller kostar.

SOLREvOLuTIONEN NäRMAR SIG?Solenergimarknaden omsätter cirka 50 miljarder euro idag. Under 2009 ökade produktionen av solenergi med 40 procent.

– Sedan två år har priset på solceller halverats och kineserna hävdar att de ytterligare kan halvera priset fram till år 2012

eller 2013. Då kommer man mycket nära en prisnivå där produktion av solenergi lönar sig utan stöd.

Enligt Peter Lund är dröm-men att solenergi som produceras småskaligt och lokalt ska ske i större skala, på samma sätt som det redan gör i Tyskland där marknaden har skapats med hjälp av stöd. När ett solenergi-

system för hushåll kostar 40 000 - 50 000 kronor blir det enligt honom ett konkurrenskraftigt alternativ här i Norden.

– Då kan ett genomsnittligt hushåll, i praktiken, producera sin hushållsel helt rent och gratis hur länge som helst. Vi lever i spännande tider nu – det slutliga genombrottet ligger nära, säger Peter Lund.

FORTuM äR MED i två solenergiprojekt, ett som pågår vid Glava Energy Center i Sverige och ett solkraftverk som ska byggas vid bussdepån i Esbo i Finland. Solkraftverket i Glava är Nordens största markbaserade solelanläggning och kraft-verket i Esbo blir Finlands näst största solkraftverk.

Båda kraftverken kommer att testa decentraliserade elnätlösningar. Decentraliserad elproduktion innebär att el produceras i små enheter med förnybara energikällor.

Forskningschef Eero Vartiainen på Fortum säger att många hus i framtiden har ett eget småskaligt vind- eller solkraftverk. Därför satsar Fortum resurser för att forska och utveckla system som kan användas i decentraliserad elproduktion.

– Smarta elnät gör det möjligt att mata in småskaligt producerad el till elnätet. Till exempel är Glava Energy Centers solenergisystem sedan november 2009 kopplat till vårt elnät. Även i Esbo är monteringsarbeten klara.

I båda projekten samarbetar Fortum med bland annat aBB som levererar omvandlare som behövs för att förvandla solenergi till el som kan matas in i elnätet. Jyrki Leppänen på aBB är marknadschef för solinvesteringar och berättar att omvandlaren förvandlar likström till växelström med en verkningsgrad på 97-98 procent.

Jyrki Leppänen som har arbetat med solenergi i 20 år sam-manfattar solenergins fördelar:

– Solenergi är en av de få förnybara energiproduktions-metoderna som även kan användas inne i städer och nära elanvändare.

Solenergi i Arvika och Esbo

FoRTuM FoRSkAR ocH uTVEckLAR

Visste du? Millenniumpriset för teknologi år 2010 går till

Michael Grätzel, mannen bakom tredje generationens solceller.

forte 2/2010 21

ANSIKTEN

Under tiden som världens ledare förhandlar om klimatet arbetar Eva-Katrin Lindman varje dag, på ett mycket konkret sätt, för att minska koldioxidutsläppen från det koleldade kraftvärmeverket i Värtan i Stockholm.Text WESA LEhTO Foto bOSSE KINNÅS

miljönsskull

För

22 forte 2/2010

och universitet i deras forskning och utveckling. De har som mål att få fram nya innovationer som ökar energieffektiviteten och som förbättrar klimatet.

Som miljöintresserad följer Eva-Katrin Lindman noga vad som sker inom miljöområdet. När det gäller Sverige och Finland är hon positiv, men globalt ser det dystrare ut.

– Sverige och Finland är föregångare när det gäl-ler miljö- och klimatfrågor och har lyckats utveckla nya tekniker som minskar klimatpåverkan. Dessa tekniker kan också bli betydande exportframgångar. Dessutom har våra länder lyckats visa att det faktiskt går att både minska utsläppen och att öka tillväxten. Globalt ser det dock dystrare ut. Länderna har svårt

att komma överens om målen och de har inte lyckats att minska sina koldioxidutsläpp i den utsträckning som Kyoto-avtalet förutsätter.

- Klimatmötet i Köpen-hamn var en besvikelse. Jag tror att intresset för att göra något först kan öka när man ser att det är lönsamt att inves-tera i åtgärder som förbättrar klimatet. Här är Sverige och Finland goda exempel, vi kan

visa att man inte behöver gå tillbaka till stenåldern för att minska klimatpåverkan, säger Eva-Katrin Lindman.

ävEN pRIvAT visar Eva-Katrin Lindman sitt miljöenga-gemang. Hon cyklar till och från jobbet, 25 kilometer varje dag, året om, om vädret bara tillåter det.

– I år var jag tvungen att låta bli några månader eftersom det var så mycket snö, men sedan mars har jag cyklat igen. Är det kallt eller regnar så gäller det bara att klä sig varmt. Förutom att det både är miljö-vänligt och ger bra motion är det även det snabbaste sättet att åka till och från jobbet. I rusningstrafik cyklar jag förbi alla stillastående bilköer, säger Eva-Katrin Lindman.

Eva-Katrin Lindman

Familj: man, två barn och fyra barnbarn

Utbildning: civilingenjör, Tekniska Högskolan, Lund

Har arbetat på Fortum sedan 1989

SENASTE ARbETSuppGIFTER:

Forsknings- och utvecklingsansvarig på Fortum Heat sedan 2003

Driftchef på Värtaverket i Stockholm fram till 2003

skull

M iljöintresset har hon haft sedan hon började arbeta på dåvarande Götaverken Miljö där hon fick i uppdrag att utveckla rökgasteknik på Högdalenverket i Stockholm.

Anläggningen, som producerar fjärrvärme av avfall, ägdes av dåvarande Stockholm Energi och efter ett tag erbjöds hon anställning på bolaget. Därefter har hon bland annat arbetat som driftchef på Värtaverket och från 2003 har hon arbetat med sin nuvarande tjänst som forsknings- och utvecklingsansvarig på Fortum Heat.

– Det mest intressanta i det här arbetet är att jag kan göra något konkret för att minska klimatpåver-kan. Jag har ett inflytande som kan påverka utvecklingen. Vårt mål här på Värtaverket är att minska användningen av kol som bränsle och det har stor betydelse för klimatet, säger Eva-Katrin Lindman.

väRTAvERKET ANväNDER en speciell teknik för detta och i Europa finns en liknande anläggning i Tyskland. Anläggningen har en tryckutsatt förbränning och bränslet måste pumpas in i pannorna. Sedan några år tillbaka pågår försök att ersätta en del av kolet med biobränslen.

– Vi har testat att använda lignin, en biprodukt ur svartluten som eldas i sulfatmassabrukens sodapan-nor. Just nu pågår ett försök med olivkärnekross som blandas ihop med kol, dolomit och vatten. Pastabland-ningen pumpas sedan in i pannorna. Vi kommer även att testa andra biobränslen och letar efter ett flytande biobränsle för att kunna ersätta vattnet och på det sättet få upp värmevärdet på kolpastan. Vi kommer att hålla på med försöken fram till år 2015 och räknar med att vi kommer att kunna öka användningen av biobränslen med några procent varje år, berättar Eva-Katrin Lindman.

Högst 50 procent av kolet kan ersättas med bio-bränslen. Eva-Katrin Lindman tror att målet kommer att nås till år 2015 . Utöver biobränslets lämplighet att fungera tillsammans med kol måste det även vara kommersiellt användbart, med andra ord, det får inte kosta för mycket.

På Värtaverket finns för närvarande den enda koleldade energianläggningen i Sverige. Läget mitt i Stockholm gör att det ställs stora miljökrav på anlägg-ningen.

– Stockholm har sina lokala koldioxidmål och för att uppnå dessa mål är det viktigt att vi kan minska användningen av kol på Värtaverket, säger Eva-Katrin Lindman.

EvA-KATRIN LINDMAN kan påverka utvecklingen på flera sätt. Hon sitter som Fortums representant i olika branschorgan, som bland annat ger stöd till högskolor

MAN bEhÖvER INTE GÅ TILLbAKA TILL STENÅLDERN FÖR ATT MINSKA KLIMATpÅvERKAN.

forte 2/2010 23

G oda resultat är tecken på att ett företag har lyckats att förbereda sig inför framtiden.

Ständiga framgångar visar att företaget är väl förberett att möta flera olika framtidsscenarier. Harri Spolander, Fortums Chief Risk Officer, arbetar med detta dagligen.

– Syftet med riskhantering är att säkerställa att kassaflödet alltid räcker till för nödvändiga utgifter, såsom utgifter för pro-duktion, skatter och räntor.

Tillsammans med ekono-mienheten räknar enheten riskhantering fram ett minimi-resultat för koncernen. Baserat på

KONTROLLÖvER RISKERNA

resultatet fastställs befogenheten för risktagandet för olika verk-samheter.

GRäNSERNA FÖR RISKTAGANDET kommer fram när man testar hur riskerna påverkar affärsverksam-heten. Deras arbetsredskap är både allmänna och koncernens egna beräkningsmodeller.

När finanskrisen drabbade hela världsekonomin testades riskhanteringsmekanismerna ordentligt även i praktiken. Samtidigt fick riskhanteringen stor uppmärksamhet i allt flera företag och branscher.

– Även en mindre kris hade räckt till, säger Harri Spolander och skrattar. Enligt honom fördes

Det är svårt att kunna spå exakt hur framtiden kommer att se ut, men det man kan göra är att förbereda sig noggrant. Systematisk riskhantering skapar grunden för affärsverksamheten och tack vare den kan svåra kriser klaras av. Text MARIANNA SALIN Foto ShuTTERSTOcK

INvESTERING

24 forte 2/2010

SkYDD MoT PRISRISkER

bÅDE TEMpERATuREN och nivån på industriproduk-tionen påverkar elanvändningen. Själva elproduktio-nen påverkas främst av bränslepriserna och nivån på vattenmagasinen. Därför är det inte så konstigt att elpriset går upp och ner på den nordiska elbörsens spotmarknad.

Eftersom spotpriserna varierar är det svårt för elproducenterna att bedöma sina inkomster på längre sikt. Det innebär en klar risk och därför försöker For-tum skydda sig genom att sälja en del av sin produk-tion i förhand på elderivatmarknaden.

Hur stor andel av sin produktion och till vilket pris kan Fortum sälja på derivatmarknaden? Det här är en av de viktigaste frågorna i koncernens riskhantering. Svaret definierar gränserna inom vilka enheten Trading kan arbeta och sälja el. vid årsskiftet hade Fortum säkrat cirka 75 procent av sin produktion för i år och cirka 45 procent för nästa år.

Årets säkrade priser innebär att Fortum har sålt cirka 75 procent av sin produktion för cirka 44 euro/MWh, oavsett spotpriset på el vid produktionstillfäl-let. Förändringar av kursen på euro kan påverka årets resultat för cirka 50 miljoner euro.

pengar till sina tillväxtprojekt. Det finns också säkerställda beredskapslimiter för eventuella dåliga tider.

NÅGON GENERELL LÖSNING på riskhantering finns inte eftersom verksamhetsmiljön ständigt förändras. Till exempel finns det

ELpRISET äR FORTuMS STÖRSTA RISK.

diskussionerna om riskerna på ett naturligt sätt och i en tillräcklig omfattning tack vare att vi på Fortum har utvecklat riskhantering i företaget under flera års tid.

– Vi kunde även testa sys-temet i praktiken och Fortums system höll, även om elpriset halverades på kort tid.

Elpriset är den största risken för Fortum. Den fysiska elen säljs på timbasis på den nordiska elbörsen och spotpriset varierar ständigt. Dessutom skyddar sig Fortum mot prisförändringar genom att använda elderivat för att säkra priset på kommande elproduktion.

Ett annat riskområde är kreditriskerna. Enkelt handlar det om kunderna kan betala sina räkningar till Fortum och på vilka villkor Fortum kan låna

risker särskilt bedöms vid plane-ringen av tillväxt.

– Perspektivet kan ligga decennier längre fram i tiden, men ekonomiska risker bedöms på några års sikt.

uTÖvER EKONOMISKA och strate-giska risker möter alla företag även vardagliga risker som beror på arbetssätt, mänskliga fel eller fel på maskiner. Harri Spolander säger att olika kvalitets- och kont-rollsystem oftast ger det bästa skyddet mot den här typen av risker. Han betonar att riskerna inte enbart mäts i rena pengar, utan även i de anställdas hälsa och säkerhet. Miljöfrågorna är också viktiga aspekter.

– Dessa saker väger i vågskå-len även när vi bedömer riskerna för våra kommande investe-ringar, säger Harri Spolander.

ännu inte någon elderivathandel i Ryssland.

– Vi utvecklar skyddsfunk-tioner och mekanismer i den takt marknaderna liberaliseras. Liberaliseringen har framskridit mycket konsekvent, säger Harri Spolander.

Läget förändras även på de europeiska marknaderna, bland annat därför att det ständigt byggs nya eldistributionsför-bindelser mellan länderna. I framtiden kommer den nordiska vatten- och kärnkraften få större konkurrens av gas- och kolkraften i Centraleuropa och det kommer att medföra att den regionala prisdynamiken kom-mer att förändras.

En viktig fråga är även vilka energiproduktionsmetoder län-derna vill satsa på i framtiden. Politiska beslut är faktorer vars

forte 2/2010 25

Utan bra ledare och tränare som arbetar ideellt kan inte en idrottsförening fungera. IF Göta Karlstad har lyckats engagera bra tränare i över 100 år och föreningen är en av Sveriges största friidrottsföreningar med imponerande bredd på verksamheten. Text WESA LEhTO Foto OvE ALFREDSSON och RyNO QuANTz

T ill IF Göta är alla välkomna, oavsett ålder eller syftet med träningen.

- Föreningen vill vara en total-förening för alla friidrottsintresserade, betonar Stephan Hammar, kanslichef på IF Göta.

– Vi är inte bara en förening för elitidrottare, utan vem som helst kan bli medlem hos oss. Vissa vill bara träna ett par gånger i veckan för att de tycker att det är kul medan andra vill satsa på allvar och börja tävla. Vi tar hand om alla lika seriöst, säger Stephan Hammar.

TRADITIONER LÅNGT TILLbAKA I TIDEN. Föreningen grundades år 1904 och de satsar stort på barn och ungdomar, men de har även en mycket aktiv seniorgrupp.

– Vi är en av de största barn- och ung-domsföreningarna i Värmland och jag är förstås väldig glad över att så många håller på med friidrott. På vår barnverksamhet fokuserar vi på lek och inte på resultat, det ska vara roligt att idrotta. Alla vill inte bli elitidrottare, men hos oss får alla barn och

ungdomar bra motion, nya kompisar och de lär sig även mycket annat nyttigt, berät-tar Stephan Hammar.

bRA LEDARE äR AvGÖRANDE. Föreningen har cirka hundra ideellt enga-gerade ledare som bland annat tränar de många barn- och ungdomsgrupperna. Stephan Hammar säger att föreningen inte skulle existera utan dem.

– Ledarna och deras engagemang är det mest centrala i verksamheten. Många av dem har själva idrottat aktivt och har sedan blivit ledare. De brinner för IF Göta och vill dela med sig av sina kunskaper till de yngre. Det är viktigt att ledarna känner sig stimulerade och därför ger föreningen dem utbildning. Vi vill ha våra ledare kvar så länge som möjligt och därför är det vik-tigt att de inte upplever att uppdraget blir för tungt. Våra ledare jobbar i team med två till tre ledare som delar på en funktion. Detta för att ingen ska känna sig pressad att behöva ställa upp jämt, förklarar Ste-phan Hammar.

FORTuM STÖDER

IDROTTENS hjäLTARIDEELLT ARbETANDE LEDARE äR

26 forte 2/2010

Hittills har nio friidrottsklubbar med aktiv barn- och ungdomsverksamhet fått Miljö-boxen. Fler klubbar står på tur och namnen på dessa kommer att tillkännages i början av sommaren.

varje klubb får hundra av Team Fortums Miljöboxar. klubbarna säljer boxarna för 100 kronor styck och hela den intjänade summan, på 10 000 kronor, går direkt till föreningens kassa.

Pengarna kan exempelvis användas till att öka antalet tränare, lägerverksamhet eller att genomföra tävlingar.

Team Fortums Miljöbox innehåller en lågenergilampa och en duschtimer. Dessutom finns en omfattande broschyr med energi-spartips från Team Fortum samt information om Fortums och Svenska Friidrottsförbundets projekt med att energikartlägga friidrottsan-läggningar runt om i Sverige.

Fortums Miljöbox

Under årens lopp har föreningen haft många framgångsrika idrottare. Bara under förra året fanns 15 av föreningens idrottare med i det svenska landslaget och tre av föreningens medlemmar har varit förbundskaptener i svenska friidrotts-

landslaget. Varje år arrangerar föreningen dessutom motionsfesten Vår Ruset och även Karlstad Stadslopp som samlar cirka 15 000 deltagare. IF Göta är också värd för Folksam Grand Prix i Karlstad, en av Sveriges största idrottsgalor där flera internationella superstjärnor tävlar. For-tum sponsrar både Karlstad stadslopp och Folksam Grand Prix i Karlstad.

EN SuND ATMOSFäR FÖR bARNENS FRITIDSSySSELSäTTNING äR vIKTIGT.

IDROTTENS hjäLTARvIKTIGA SAMARbETSpARTNERS. IF Göta samarbetar med cirka hundra samarbetspartners som alla på ett eller annat sätt stöder verksamheten. Fortum är en av dem. Klubbens barn och ungdo-mar säljer bland annat Team Fortums Miljöboxar och när alla 100 boxar är sålda har föreningen tjänat 10 000 kronor som går oavkortat till föreningens barn- och ungdomsverksamhet.

– Vi kommer troligen att använda pengarna till att arrangera ett träningslä-ger. Miljöboxen är en bra produkt att sälja. Barn och ungdomar får större kunskap om klimatet och budskapet sprids även till dem som köper boxen. Vi är även med i något som heter gröna steg som Fortum stöder. Det innebär att vi försöker minska föreningens klimatpåverkan. Det handlar bland annat om att byta till lågenergilam-por, sopsortera och använda miljövänligare transporter till våra tävlingar. Syftet är att ta vårt ansvar som samhällsmedborgare så att även nästa generations idrottare får goda möjligheter att idrotta, säger Stephan Hammar.

jAG SER INTE MIG SjäLv som en idrottstränare, snarare som en människotränare. En idrottsutövares liv påverkas av så mycket mer än träning och tävling. Till exempel påverkar flick- eller pojkvänner, arbete, studier, föräldrar och kompisar. För att prestera bra måste hela ens liv fungera. När någon av hopparna i min grupp inte får det stöd de behöver från livet vid sidan av idrotten är det viktigt att jag kan lyssna och hjälpa till. Jag vill att mina aktiva ska veta att de alltid kan få hjälp från mig, även när det gäller saker som inte har med hoppandet att göra. Därför kallar jag mig hellre för människotränaren. När det fungerar bra är jag både tränare, kompis och medmänniska i en och samma person.

LEDARENS ANSvAR är att få träningsgruppen att bli en källa till kraft för alla sina medlemmar. Resan dit har inga genvägar. Det krävs livsglädje och kärlek. Annars blir ord som sammanhållning bara kosmetika. kanske har jag världens bästa jobb, så känns det i alla fall. Att få lära känna mina aktiva, ta del av deras

tankar och deras sätt att vara. bara det är belöning nog. Jag kan se att det finns ett tydligt samband mel-lan hur man är, uppträder och presterar.

I MIN TRäNINGSGRupp är jag ansvarig för att de aktiva får bra förutsättningar att lyckas så bra som möjligt. På ”vanliga” arbetsplatser är det en chef som bestämmer över de anställda som utför en sorts laginsats. Principen är densamma, även om företag har andra mål och ska göra ett annat slags resultat.

I ETT FÖRETAG kan målet vara att tillverka produkter eller tjänster på ett kostnadseffektivt sätt, men i båda fallen handlar det om att få alla individer att prestera bra. Jag är övertygad om att näringslivet har mycket att hämta från idrottens metoder när det gäller att få människor att prestera väl, både individuellt och i lag.

EN IDROTTARES LIv

Träningens filosofi

Yannick Tregaro Tränare, tresteg och höjdhopp

NäRINGSLIvET hAR MycKET ATT häMTA FRÅN IDROTTENS METODER NäR DET GäLLER ATT FÅ MäNNISKOR ATT pRESTERA väL.

forte 2/2010 27

Visste du att olivkärnor innehåller mer än dubbelt så mycket energi som trä? Därför tar vi varje år tillvara fl era tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t ex både till att värma ett bad och el att mixa 300 fruktdrinkar. Förutom att naturen blir glad är hanteringen av kärnavfallet ett nöje i sig. Ringla det över salladen, lägg i drinken eller bred på ett kex. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49


Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49


Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49

Forte 2/2010

Documents

Transcript of Forte 2/2010