Forskning om vårdval och patientinflytande Anders Anell 20 mars 2014
description
Transcript of Forskning om vårdval och patientinflytande Anders Anell 20 mars 2014
Forskning om vårdval och patientinflytande
Anders Anell
20 mars 2014
Lund University / School of Economics and Management
Referensram för utvärdering av kvalitet i vården1
Quality of care for individual patients:
1) Access- can patients get to health care ?
2) Effectiveness- is it any good when they arrive?
Clinical care
- Staying healthy
- Getting better
- Living with disabilities/illness
- Coping with end of life
Interpersonal care/responsiveness
Quality of care for populations:
3) Equity
4) Efficiency/productivity
1. Lester, Roland. Performance measurement in primary care. In Smith et al eds. (2009) Performance measurement for health system improvement. Cambridge Univ. Press; Campbell, Roland, Buetow (2000) Defining quality of care. Social Science & Medicine; 51: 1611-25.
Lund University / School of Economics and Management
Hur väl stämmer påståendena?
(1=instämmer inte alls, 5=instämmer helt)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Jag har en fastläkarkontakt
Det finns för få alternativ att väljamellan
Det är krångligt att välja
Jag har tillräckliginformation för attkunna välja
Privata vårdgivareger bättre vårdän den som bedrivsav lanstinget
Det är viktigt för mig att kunnavälja
1 2 3 4 5
!!!
Glenngård A, Anell A, Beckman A. (2011) Health Policy.
Lund University / School of Economics and Management
21 olika vårdvalssystem
• De landsting som introducerade vårdval 2007/2008 använde enkla ersättningsprinciper
– Halland, Västmanland, Stockholm– Fast ersättning efter ålder, besöksersättning och mindre andel
målrelaterad ersättning• Landsting som införde vårdval 2009/2010 har i flera fall
mer komplicerade ersättningsprinciper– Fast ersättning justerad utifrån vårdtyngd /ACG (8 landsting/regioner) – Ersättning utifrån socioekonomiska förutsättningar (16
landsting/regioner)– Ersättning utifrån lokalisering (14 landsting/regioner)
Anell A, Nylinder P, Glenngård AH (2012) Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar. SKL: Stockholm.
Lund University / School of Economics and Management
Lund University / School of Economics and Management
Lund University / School of Economics and Management
Vem har vårdvalet gynnat?
• Inga indikationer på absolut undanträngning, men– Befolkning i stort har ökat antalet vårdkontakter mer
än patienter med stora vårdbehov i flera avseenden (särskilt i Skåne) 1
– Studier avseende socioekonomiska skillnader visar olika resultat 2,3
1. Vårdanalys (2013) Vem har vårdvalet gynnat?2. Beckman A, Anell A. (2013) Changes in health care utilization following a reform involving choice and privatization in Swedish primary care: A five-year follow-up of GP-visits. BMC Health Services Research 2013; 13: 452.3. Dahlgren C et al (2013) Fem år med husläkarsystem inom Vårdval Stockholm. Karolinska Institutet/ Stockholms läns landsting.
Lund University / School of Economics and Management
00.20.40.60.8
1
0
0.2
0.4
0.6
0.8
1
Kvantitativ produktivitet (resurser – besök)
Kvalitativ produktivitet (resurser – patientnöjdhet)
DEA-produktivitetsmodeller för vårdenheter inom Hälsoval Skåne (år 2010)
- Stora skillnader i produktivitet mellan enheter
- Inga signifikanta skillnader mellan privata och offentliga
- Ingen generell motsättning mellan kvantitativ och kvalitativ produktivitet
- Högt ACG respektive CNI ger sämre produktivitet
Analys av data från Halland, Skåneoch VGR:
Glenngård AH, Anell A (2012) Produktivitet och patientnöjdhet i primärvården – En studie av Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. KEFU: Lund.
Lund University / School of Economics and Management
Vårdval och patientinflytande i olika former• Val av vårdgivare
– Allmänläkare, “operatör”– Enhet/organisation– Inom landsting– Inom EU (ny lag 1 oktober 2013)– Nationellt (primärvård och öppen specialistvård fr o
m 2015?)– Genom privat sjukvårdsförsäkring
• Inflytande över vårdens innehåll– Information och val av behandling när det finns
alternativ (HSL sedan 1998)
Vårdvalssystem (hittills)
Lund University / School of Economics and Management
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120
500100015002000250030003500400045005000
Källa: Försäkringskassan.
Antal patientfall som sökt vård i andra EES-länder år 2005-2012.
• Flest patientfall inom ögonsjukvård (38%) och hudsjukdomar (7%)
• Utnyttjas mest av invånare i Skåne (36%) och Stockholm (33%)
• Vård i Danmark (53%), Finland (15%), Spanien (9%) och Norge (6%) vanligast
• 98% av patientfall får hela vårdkostnaden ersatt
Lund University / School of Economics and Management
År Antal försäkrade
Andel av befolkning
Andel av sysselsatta (15-74 år)
2006 218 000 2,4% 4,9%2007 295 000 3,2% 6,4%2008 342 100 3,7% 7,4%2009 402 900 4,3% 8,9%2010 437 900 4,6% 9,7%2011 482 200 5,1% 10,4%2012 522 000 5,4% 11,2%2013 573 000 5,9% 12,2%
Källa: Egna beräkningar baserat på uppgifter från Svensk försäkring och SCB.
Utvecklingen av privata sjukvårds-försäkringar i Sverige.
• Korta väntetider• Tillgång till specialist via
triagering per telefon• Förmodligen lägre tröskel
till diagnostik och behandling genom FFS-ersättning
Lund University / School of Economics and Management
”I praktiken har producentperspektivet kommit att dominera
valfrihetsdebatten, som i huvudsak handlat om vårdgivares
etableringsfrihet och villkoren för patienters ”logistiska” val av
vårdgivare…. Valfrihet i termer av att ge patienterna mer
information och inflytande i behandlingssituationen har till stor
del ignorerats.”
Saltman R. (1992) Patientmakt över vården. SNS Förlag.
Lund University / School of Economics and Management
”Om det finns flera behandlingsalternativ, så bör min läkare avgöra vilket alternativ som skall väljas.”
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
-30 31-40 41-50 51-60 61-70 71-
vet inteinstämmer heltinstämmer delvisinstämmer inte alls
Källa: Anell A, Rosén P, Hjortsberg C. (1997) Health Policy; 40: 157-168.
Lund University / School of Economics and Management
Ansvar för beslut om behandling (”decision-making”)
Ansvar för diagnos (”problem solving”)
Läkaren (”hand over”) Delat ansvar (”share”) Patient (”keep”)
Läkaren (”hand over”) 29,7% (passiv) Teoretiskt osannolika utfall
Delat ansvar (”share”) 23,8% (delat ansvar) 1,5% (delat ansvar) -
Patient (”keep”) 36,1% (delat ansvar) 5,9% (delat ansvar) 2,9% (autonom)
Ansvar för diagnos respektive beslut om behandling definierades utifrån följande svarsalternativ i enkät:1 = läkaren ensam; 2 = i huvudsak läkaren; 3 = läkaren och du själv till lika delar;4 = i huvudsak du själv; 5 = du ensam. Läkaren (”hand over”): genomsnittligt svar för denna dimension < 3Delat ansvar (”share”): genonsnittligt svar för denna dimension 3 – 3.99Patient (”keep”): genomsnittligt svar för denna dimension >= 4
Preferenser för inflytande bland 600 patienter på kanadensiskt sjukhus.
Källa: Kraetschmer N, et al. (2004) How does trust affect patient preferences for participation in decision-making? Health Expectations; 7: 317-326.
Lund University / School of Economics and Management
JAMA Intern Med. 2013;173(13):1195-1205. doi:10.1001/jamainternmed.2013.6048
• 21 754 patienter vid University of Chicago Medical Center 2003-2011
• Enkätsvar avseende preferenser för inflytande vid medicinska beslut matchade mot vårdtid och vårdkostnader
• Signifikant längre vårdtid och vårdkostnader bland patienter som föredrog inflytande
• Effekter av inflytande påverkas av vårdgivares incitament?